23.5.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 136/1

(1)

Förordning (EG) nr 1831/2003 innehåller bestämmelser om godkännande av fodertillsatser samt om de skäl och förfaranden som gäller för sådana godkännanden. Enligt artikel 10 i den förordningen ska tillsatser som godkänts i enlighet med rådets direktiv 82/471/EEG av den 30 juni 1982 om vissa produkter som används i djurfoder (2) utvärderas på nytt.

(2)

DL-metionin, natriumsalt av DL-metionin, hydroxisubstituerat metionin, kalciumsalt av hydroxisubstituerat metionin, isopropylester av hydroxisubstituerat metionin och tekniskt rent DL-metionin skyddat med sampolymer vinylpyridin/styren har godkänts utan tidsbegränsning i enlighet med direktiv 82/471/EEG. I enlighet med artikel 10.1 i förordning (EG) nr 1831/2003 infördes därefter dessa fodertillsatser i Europeiska unionens register över fodertillsatser som befintliga produkter.

(3)

I enlighet med artikel 10.2 i förordning (EG) nr 1831/2003, jämförd med artikel 7 i samma förordning, lämnades en ansökan in om ny utvärdering av DL-metionin, natriumsalt av DL-metionin, hydroxisubstituerat metionin och kalciumsalt av hydroxisubstituerat metionin som fodertillsats för alla djurarter och av isopropylester av hydroxisubstituerat metionin och tekniskt rent DL-metionin skyddat med sampolymer vinylpyridin/styren som fodertillsats för mjölkkor, samt i enlighet med artikel 7 i samma förordning en ansökan om ändring av villkoren för godkännandet vad gäller användningen av DL-metionin, natriumsalt av DL-metionin och hydroxisubstituerat metionin via dricksvatten. I enlighet med artikel 7 i den förordningen innehöll ansökan en begäran om godkännande av tekniskt rent DL-metionin skyddat med etylcellulosa för idisslare. För alla sju metioninkällor begärdes att dessa tillsatser skulle införas i kategorin ”näringstillsatser”. Till ansökan bifogades de uppgifter och handlingar som krävs enligt artikel 7.3 i förordning (EG) nr 1831/2003.

(4)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) konstaterade i sitt yttrande av den 6 mars 2012 (3) att DL-metionin, natriumsalt av DL-metionin, hydroxisubstituerat metionin, kalciumsalt av hydroxisubstituerat metionin, isopropylester av hydroxisubstituerat metionin, tekniskt rent DL-metionin skyddat med sampolymer vinylpyridin/styren och tekniskt rent DL-metionin skyddat med etylcellulosa under de föreslagna användningsvillkoren inte inverkar negativt på djurs eller människors hälsa eller på miljön och att de är effektiva källor till metionin för proteinsyntes hos respektive målart. Myndigheten extrapolerade detta konstaterande från mjölkkor till alla idisslare. Myndigheten anser inte att det behövs några särskilda krav på övervakning efter utsläppandet på marknaden. Den bekräftade även den rapport om analysmetoden för fodertillsatsen som lämnats av det referenslaboratorium som inrättats genom förordning (EG) nr 1831/2003.

(5)

Bedömningen av DL-metionin, natriumsalt av DL-metionin, hydroxisubstituerat metionin, kalciumsalt av hydroxisubstituerat metionin, isopropylester av hydroxisubstituerat metionin, tekniskt rent DL-metionin skyddat med sampolymer vinylpyridin/styren och tekniskt rent DL-metionin skyddat med etylcellulosa visar att de uppfyller villkoren för godkännande i artikel 5 i förordning (EG) nr 1831/2003.

(6)

Myndigheten rekommenderar att metionin inte godkänns för användning i dricksvatten. Denna rekommendation avser främst jordbruksdrift, eftersom den gäller det sätt på vilket man uppnår optimal proteintillförsel för djur, inklusive förhindrande av proteinöverskott. Myndigheten föreslår ingen högsta halt för metioninkällor. Vid administreringen av metioninkällor via dricksvattnet bör därför användaren instrueras att överväga alla olika metioninkällor för att uppnå en optimal tillförsel av essentiella aminosyror utan att det påverkar resultaten hos djuren.

(7)

Myndigheten rekommenderar vidare att man undviker att fodret kompletteras med tillskott av hydroxisubstituerat metionin och cystin/cystein. Förhållandena vid de djurförsök på vilka denna rekommendation grundas anses dock inte vara så konkreta att de fullt ut motiverar en sådan åtgärd.

(8)

Ämnena bör därför godkännas för användning i enlighet med bilagan till den här förordningen.

(9)

Eftersom det inte finns några säkerhetsskäl som kräver att ändringarna av villkoren för godkännandet tillämpas omedelbart för de metioninkällor som redan är godkända, bör en övergångsperiod medges så att de berörda parterna kan anpassa sig till de nya krav som följer av godkännandet.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

23.5.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 136/9

(1)

För att säkerställa att de råvaror som krävs för tillverkningen av de produkter som avses i artikel 62.2 i förordning (EG) nr 1234/2007 finns att tillgå till ett pris som motsvarar världsmarknadspriset ligger det i unionens intresse att för regleringsåret 2013/14 tillämpa full tullbefrielse för socker som används för framställningen av de aktuella produkterna avseende en kvantitet som motsvarar hälften av unionens behov av industrisocker.

(2)

Kommissionens förordning (EG) nr 891/2009 av den 25 september 2009 om öppnande och förvaltning av vissa gemenskapstullkvoter inom sockersektorn (2) innehåller bestämmelser om förvaltning av tullkvoterna för import av sockerprodukter enligt artikel 142 i förordning (EG) nr 1234/2007 med löpnummer 09.4390 (socker som importeras för industriändamål). Enligt artikel 11 i förordning (EG) nr 891/2009 krävs det emellertid en separat rättsakt för att fastställa för vilka produktkvantiteter importtullen ska tas bort.

(3)

Det bör därför fastställas för vilka kvantiteter importerat industrisocker det inte ska tas ut någon importtull under regleringsåret 2013/14.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket.

23.5.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 136/10

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)

Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

23.5.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 136/12

(1)

Antidumpningsåtgärder mot import av polyetentereftalat (nedan kallat PET) med ursprung i Indien, Indonesien, Malaysia, Taiwan, och Thailand har gällt sedan 2000, och de förlängdes 2007. Samtidigt infördes utjämningsåtgärder för PET från Indien 2000, och även handelspolitiska skyddsåtgärder har införts mot importer från Kina, Iran, Pakistan och Förenade Arabemiraten.

(2)

Översynen vid utgången av dessa antidumpningsåtgärders giltighetstid inleddes den 24 februari 2012. Den 24 februari 2012 inleddes även en översyn vid utgången av giltighetstiden för utjämningsåtgärderna för PET från Indien. Rådet har godtagit kommissionens förslag om bibehållande av dessa utjämningsåtgärder.

(3)

Enligt artikel 11.2 i förordning (EG) nr 1225/2009 (nedan kallad den grundläggande antidumpningsförordningen) ska åtgärderna upphöra att gälla efter viss tid såvida inte åtgärdernas upphörande ”sannolikt skulle innebära att dumpningen och skadan fortsätter eller återkommer”. Enligt artikel 11.2 får sannolikheten för att dumpningen eller skadan återkommer styrkas genom bevis för att

Slutligen anger artikel 11.2 att slutsatserna ska dras med beaktande av alla relevanta och dokumenterade bevis som framläggs avseende frågan om huruvida åtgärdernas upphörande sannolikt skulle innebära att dumpningen och skadan fortsätter eller återkommer.

(4)

Rådet är ense om att det inte är sannolikt att indonesiska eller malaysiska exporterande tillverkare på kort eller medellång sikt på nytt kommer att exportera skadliga kvantiteter till dumpade priser till unionsmarknaden om åtgärderna upphävs.

(5)

Rådet anser emellertid att det har hävdats att ett upphävande av antidumpningsåtgärderna mot Indien, Taiwan och Thailand sannolikt skulle leda till att den skadevållande dumpningen fortsatte eller återinleddes. Det konstaterar vidare att det klart skulle strida mot unionens övergripande intressen att återinföra åtgärderna.

(6)

Rådet anser att 13 år i detta fall är tillräckligt för att den europeiska industrin ska ha haft möjlighet att anpassa sig till den globala konkurrensen och att i betydande grad återhämta sig. Dessutom växer de viktigaste PET-exportmarknaderna och den globala efterfrågan på PET-förpackade produkter kommer sannolikt att öka ytterligare när världsekonomin återhämtar sig.

(7)

På grundval av bevisningen i förslaget gör rådet bedömningen att EU:s industri inte lider någon väsentlig skada för närvarande.

(8)

Rådet har även prövat frågan om huruvida det är sannolikt att väsentlig skada återkommer om åtgärderna tillåts att upphöra att gälla. Rådet gör bedömningen att det inte är sannolikt att så skulle ske. Produktiviteten har ökat under den period som omfattas av översynen vid giltighetstidens utgång. EU-industrins andel av EU:s marknad har genomgående uppgått till mer än 70 % och priserna, lönsamheten, avkastningen på investeringar och kassaflödet förbättras betydligt. Trenderna visar att marknadsutvecklingen inte kan sägas vara tillfällig.

(9)

Denna utveckling skulle ge EU:s tillverkare möjlighet att konkurrera med importerna från de berörda länderna utan att den väsentliga skadan återkommer. Dessutom har importpriserna ökat betydligt under de senaste åren och pristrycket minskar således.

(10)

Importen från de berörda länderna är inte betydande vad gäller deras andel av EU-marknaden (fortfarande under 4 % under översynsperioden) och i förhållande till importer från andra länder och EU-tillverkarnas försäljning. Dessutom ligger deras priser i linje med priserna inom EU:s försäljning och annan import. Vidare har åtgärderna, enligt de uppgifter som lämnats, i fråga om marknadsandelar varit gynnsammare för tillverkare i tredjeländer än för unionens industri.

(11)

Både Taiwans och Thailands marknadsandel är närmast obefintlig. Med tanke på att volymerna är så små är det sannolikt att tillförlitligheten i påståenden om dumpning har en stor felmarginal.

(12)

I de fall import förekommer, har importpriserna stigit kraftigt. De indiska priserna ökade med 29 %, de taiwanesiska med 27 % och de thailändska med 32 % under översynsperioden. Dessutom kunde inget prisunderskridande påvisas i något av de tre fallen. Rådets bedömning är att det därför inte är möjligt att motivera slutsatsen att dessa importer är skadevållande. Rådet bedömer även att det inte har visats att skadevållande dumpning av de berörda länderna sannolikt skulle återkomma när åtgärderna upphör att gälla.

(13)

Trots att viss överkapacitet finns i de berörda länderna är rådet inte övertygat om att denna outnyttjade kapacitet skulle riktas mot EU. Efterfrågan ökar på de flesta av de större marknaderna.

(14)

Prisnivåerna i EU jämfört med andra länder är högre än på andra större marknader på grund av att dessa långvariga åtgärder tillämpas. Utan dessa åtgärder skulle priserna tendera att normaliseras i förhållande till andra länder. Handelspolitiska skyddsåtgärder i tredjeländer medför sannolikt inte att handeln i betydande grad styrs till EU, eftersom dessa länder inte tillhör de viktigaste PET-konsumenterna i världen. Ingen information har lämnats om att det vidtagits eller inte vidtagits handelspolitiska skyddsåtgärder på andra PET-marknader som Förenta staterna och Japan. Därför anser rådet att även om importen skulle öka när åtgärderna upphör att gälla, kommer ökningen inte att bli stor.

(15)

Det är rådets bedömning att inga övertygande bevis har anförts om ett antal faktorer som verkar relevanta vid en bedömning av om avskaffade tullar skulle leda till att den skadevållande dumpningen återkommer. Detta inkluderar:

(16)

Andra faktorer pekar på att det är sannolikt att den dumpning som förorsakar unionsindustrin väsentlig skada inte kommer att uppstå på nytt om åtgärderna avskaffas. Fortsatta antisubventionsåtgärder mot Indien och antidumpningsåtgärder mot Kina och andra länder kommer att fortsätta att till viss del skydda unionsindustrin. Det tidigare mönstret på denna marknad pekar även på att det snarare är tredjelandsimporten än EU-produktionen som helt eller delvis skulle förskjutas om exporterna från Indien, Thailand och Taiwan ökade.

(17)

Det är rådets bedömning att den väsentliga skadan sannolikt inte kommer att återkomma om åtgärderna tillåts att upphöra att gälla. Rådet konstaterar därför att villkoren för fortsatta åtgärder enligt artikel 11.2 i grundförordningen inte är uppfyllda.

(18)

Enligt artikel 21.1 i grundförordningen ska fastställandet om huruvida ett ingripande är befogat med hänsyn till unionens intresse fattas på grundval av en helhetsbedömning av alla berörda parters intressen.

(19)

PET-priserna bestäms av en rad olika faktorer, men det står klart att antidumpningsåtgärderna har medfört ökade kostnader för användarindustrin. Många användare är tappningsföretag och små och medelstora företag som verkar med snäva marginaler och de har påverkats allvarligt av höga PET-priser under senare år på grund av att PET står för en avgörande andel av deras produktionskostnader. Följderna av de höga kostnaderna har varit mest betydande för mindre tappningsföretag som inte har kunnat vältra över de högre priserna på återförsäljare och slutliga konsumenter på grund av sin svaga förhandlingsförmåga. Många gör stora förluster och har förlorat ett betydande antal anställda. I förslaget erkänns att användarnas situation försämras och att EU:s PET-priser är högre än på andra större marknader. Rådet anser emellertid att det inte har visats att de berörda åtgärderna inte är en bidragande faktor till de förhållandevis höga unionspriserna på PET.

(20)

EU:s PET-industri är nu i hög grad koncentrerad och i allt högre grad vertikalt integrerad. Den är lönsam och bör kunna vara internationellt konkurrenskraftig.

(21)

Ackumuleringen av åtgärder medför i kombination med den ökade integreringen av PET-tillverkare och PET-förpackningsföretag i EU en situation där det saknas rättvisa villkor för oberoende PET-förpackningsföretag som är föremål för PET till de högsta priserna i hela världen (med tanke på den horisontella effekt som gäller för PET-priserna), medan de viktigaste konkurrenterna i tredjeländerna har tillgång till PET till lägre priser.

(22)

PET-användarna har mycket begränsade källor till leverans utanför EU, eftersom det även finns gällande åtgärder mot importer med ursprung i andra tredjeländer.

(23)

Rådet konstaterar att det helt klart inte ligger i unionens intresse att förlänga åtgärderna eftersom kostnaderna för importörer, användare och konsumenter inte står i proportion till fördelarna för unionsindustrin.

23.5.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 136/15

(1)

I april 2012 meddelade Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) genom ett tillkännagivande (2) (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) i Europeiska unionens officiella tidning att ett antisubventionsförfarande skulle inledas beträffande import till unionen av cyklar med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallat antisubventionsförfarandet).

(2)

Antisubventionsförfarandet inleddes med anledning av ett klagomål som ingavs den 15 mars 2012 av EBMA (European Bicycles Manufacturers Association, nedan kallad klaganden) såsom företrädare för unionstillverkare som svarar för mer än 25 % av unionens totala produktion av cyklar.

(3)

Klagomålet innehöll prima facie-bevisning för subventionering av produkten i fråga och därav vållad väsentlig skada, och denna bevisning ansågs tillräcklig för att motivera inledandet av ett förfarande.

(4)

Kommissionen underrättade officiellt klaganden, andra kända unionstillverkare, intresseorganisationer för unionstillverkare, kända exporterande tillverkare i Folkrepubliken Kina (nedan kallat Kina) och intresseorganisationer för exporterande tillverkare, företrädare för Kina, kända importörer och intresseorganisationer för importörer, kända unionstillverkare av cykeldelar och intresseorganisationer för sådana tillverkare samt kända användare om att förfarandet inletts och skickade frågeformulär. Berörda parter gavs möjlighet att inom tidsfristen i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda.

(5)

I mars 2012 meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande (3) i Europeiska unionens officiella tidning att en interimsöversyn skulle inledas av antidumpningsåtgärderna beträffande import till unionen av cyklar med ursprung i Kina enligt artiklarna 11.3 och 13.4 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (4) (nedan kallad antidumpningsförordningen). Utredningen pågår fortfarande.

(6)

Kommissionen inledde i september 2012 genom kommissionens förordning (EU) nr 875/2012 (5) en undersökning (nedan kallad kringgåendeundersökningen) beträffande ett eventuellt kringgående av de antidumpningsåtgärder som infördes genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 990/2011 (6) på import av cyklar med ursprung i Kina genom import av cyklar som avsänts från Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Indonesien, Malaysia, Sri Lanka eller Tunisien, och gjorde sådan import till föremål för registrering.

(7)

I november 2012 meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande (7) i Europeiska unionens officiella tidning att kringgåendeundersökningens resultat kunde komma att användas i antisubventionsförfarandet.

(8)

Kringgåendeundersökningen pågår fortfarande.

(9)

Klaganden återkallade formellt sitt klagomål i ett brev till kommissionen av den 22 mars 2013.

(10)

Enligt artikel 14.1 i förordning (EG) nr 597/2009 får förfarandet avslutas när klaganden återkallar sitt klagomål, om inte ett avslutande skulle strida mot unionens intresse.

(11)

Kommissionen ansåg att det aktuella förfarandet borde avslutas, eftersom det inte hade framkommit något inom ramen för antisubventionsundersökningen som tydde på att ett avslutande av förfarandet skulle strida mot unionens intresse. De berörda parterna underrättades om detta och gavs tillfälle att lämna synpunkter. De lämnade emellertid inga synpunkter som kunde ge anledning att ändra beslutet.

(12)

Därför konstateras att antisubventionsförfarandet beträffande import till unionen av cyklar med ursprung i Kina bör avslutas utan att några åtgärder införs.

23.5.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 136/17

(1)

Avtalsparterna har kommit överens om att ändra bilaga 1 till avtalet för att införa ett nytt kapitel om explosiva varor för civilt bruk.

(2)

Europeiska unionen har antagit ett nytt direktiv om leksakers säkerhet (1) och Schweiz har ändrat sina lagar och andra författningar så att de i enlighet med artikel 1.2 i avtalet anses vara likvärdiga med ovan nämnda unionslagstiftning.

(3)

Kapitel 3 om leksaker i bilaga 1 bör ändras i enlighet med detta.

(4)

Vissa hänvisningar till lagar och andra författningar i bilagan till avtalet måste uppdateras.

(5)

Enligt artikel 10.5 i avtalet får kommittén på förslag av någon av parterna ändra bilagorna till avtalet.

1.

Bilaga 1 till avtalet ska ändras för att införa ett nytt kapitel 20 om explosiva varor för civilt bruk (utom ammunition) i enlighet med bestämmelserna i tillägg A till detta beslut.

2.

Kapitel 3 om leksaker i bilaga 1 till avtalet ska ändras i enlighet med bestämmelserna i tillägg B till detta beslut.

3.

Bilaga 1 till avtalet ska ändras i enlighet med bestämmelserna i tillägg C till detta beslut.

4.

Detta beslut, som upprättas i två exemplar, ska undertecknas av de företrädare för kommittén som är bemyndigade att handla på parternas vägnar. Beslutet får verkan från och med dagen för det sista undertecknandet.

23.5.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 136/s3