ISSN 1977-0820

doi:10.3000/19770820.L_2013.043.swe

Europeiska unionens

officiella tidning

L 43
European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

femtiosjätte årgången
14 februari 2013

Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 125/2013 av den 13 februari 2013 om ändring av förordning (EG) nr 1235/2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 834/2007 vad gäller ordningen för import av ekologiska produkter från tredjeländer ( 1 )

1

 

*

Kommissionens förordning (EU) nr 126/2013 av den 13 februari 2013 om ändring av bilaga XVII till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) ( 1 )

24

 

*

Kommissionens förordning (EU) nr 127/2013 av den 13 februari 2013 om ändring av bilagorna I och II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1905/2006 om upprättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete

28

 

 

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 128/2013 av den 13 februari 2013 om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

33

 

 

BESLUT

 

 

2013/79/EU

 

*

Rådets beslut av den 12 februari 2013 om utnämning av en tysk ledamot i Regionkommittén

35

 

 

2013/80/EU

 

*

Kommissionens beslut av den 13 februari 2013 om avslutande av antidumpningsförfarandet beträffande import av svetsade rör och ihåliga profiler med kvadratiskt eller rektangulärt tvärsnitt, av annat järn än gjutjärn eller av annat stål än rostfritt stål, med ursprung i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Turkiet och Ukraina

36

 

 

2013/81/EU

 

*

Kommissionens beslut av den 13 februari 2013 om avslutande av antidumpningsförfarandet rörande import av vit fosfor, även kallad elementär fosfor eller gul fosfor, med ursprung i Kazakstan

38

 

 

Rättelser

 

*

Rättelse till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 758/2011 av den 1 augusti 2011 om ändring av förordning (EU) nr 1291/2009 om val av rapporterande företag för fastställande av inkomstförhållanden i jordbruksföretag ( EUT L 199 av den 2.8.2011 )

59

 

 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.

II Icke-lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR

14.2.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 43/1

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 125/2013

av den 13 februari 2013

om ändring av förordning (EG) nr 1235/2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 834/2007 vad gäller ordningen för import av ekologiska produkter från tredjeländer

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91 (1), särskilt artiklarna 33.2, 33.3 och 38 c och d, och

av följande skäl:

(1)

För att förbättra tillsynen av de tredjeländer som erkänts i enlighet med artikel 33.2 i förordning (EG) nr 834/2007 och de kontrollmyndigheter och kontrollorgan som har erkänts i enlighet med artikel 33.3 i samma förordning är det lämpligt att öka samarbetet med dessa erkända tredjeländer. Därför bör det vara möjligt att utbyta erfarenheter genom att låta observatörer delta i kontrollerna på plats.

(2)

Mot bakgrund av de erfarenheter som har gjorts vid tillämpningen av systemet för likvärdighet är det nödvändigt att klargöra att bearbetade jordbruksprodukter och alla ingredienser i dessa produkter som importeras från tredjeländer med kontrollmyndigheter eller kontrollorgan som har erkänts i enlighet med artikel 33.3 i förordning (EG) nr 834/2007 har kontrollerats enligt ett system som erkänts i enlighet med unionslagstiftningen när det gäller likvärdighet.

(3)

Tidigare erfarenheter har visat att det kan uppstå problem när det gäller att förstå följderna av oegentligheter eller överträdelser som påverkar en produkts ekologiska status. För att undvika ytterligare problem och klargöra sambandet mellan kommissionens förordning (EG) nr 1235/2008 av den 8 december 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 834/2007 vad gäller ordningen för import av ekologiska produkter från tredjeländer (2) och kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 av den 5 september 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter med avseende på ekologisk produktion, märkning och kontroll (3) är det nödvändigt att erinra om vilka uppgifter medlemsstaternas kontrollmyndigheter eller kontrollorgan har när det gäller produkter som inte uppfyller kraven och som importeras från tredjeländer som har erkänts i enlighet med artikel 33.2 i förordning (EG) nr 834/2007 eller från tredjeländer med kontrollmyndigheter eller kontrollorgan som har erkänts i enlighet med artikel 33.3 i samma förordning. Dessutom bör det utbyte av information om oegentligheter som äger rum mellan kommissionen, medlemsstaterna och den behöriga myndigheten i ett erkänt tredjeland eller en erkänd kontrollmyndighet eller ett erkänt kontrollorgan klargöras.

(4)

För att förbättra kontrollen av importerade ekologiska produkter bör medlemsstaterna underrätta övriga medlemsstater och kommissionen om varje importtillstånd som beviljats enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 1235/2008 inom 15 dagar från dagen för utfärdandet av ett sådant tillstånd.

(5)

Bilaga III till förordning (EG) nr 1235/2008 innehåller en förteckning över tredjeländer vars produktionssystem och kontrollåtgärder för ekologisk produktion av jordbruksprodukter har erkänts som likvärdiga med dem som fastställs i förordning (EG) nr 834/2007. I ljuset av de nya uppgifter som kommissionen har mottagit från tredjeländer sedan den senaste ändringen av den bilagan bör vissa ändringar göras i förteckningen.

(6)

Erkännandet av likvärdighet för Indien gäller obearbetade vegetabiliska produkter och bearbetade jordbruksprodukter som är avsedda att användas som livsmedel som har producerats i Indien. Den indiska behöriga myndigheten har emellertid underrättat kommissionen om nya riktlinjer för bearbetade produkter som inte överensstämmer med de villkor enligt vilka Indien har erkänts som ett likvärdigt land. Mot bakgrund av dessa uppgifter bör specifikationerna för Indien ändras för att stryka hänvisningen till bearbetade produkter avsedda att användas som livsmedel.

(7)

Erkännandet av likvärdighet för Japan gäller obearbetade vegetabiliska produkter och ingredienser i bearbetade jordbruksprodukter som är avsedda att användas som livsmedel som har producerats i Japan. Japan har lämnat in en ansökan till kommissionen om erkännande av likvärdigheten även för bearbetade jordbruksprodukter avsedda att användas som livsmedel som innehåller ingredienser som importerats från länder som erkänts som likvärdiga av Japan. Granskningen av dessa uppgifter och överläggningar med de japanska myndigheterna har lett till slutsatsen att Japans bestämmelser i fråga om produktion och kontroll av bearbetade produkter avsedda att användas som livsmedel som innehåller sådana importerade ingredienser är likvärdiga med bestämmelserna i förordning (EG) nr 834/2007. Följaktligen bör erkännandet av likvärdighet för Japan även gälla för bearbetade produkter avsedda att användas som livsmedel som innehåller ingredienser som importerats från länder som erkänts som likvärdiga av Japan.

(8)

I bilaga IV till förordning (EG) nr 1235/2008 finns en förteckning över de kontrollorgan och kontrollmyndigheter som är behöriga att genomföra kontroller och utfärda intyg om likvärdighet i tredjeländer. Mot bakgrund av nya uppgifter som kommissionen har mottagit från kontrollorgan och kontrollmyndigheter som förtecknas i den bilagan bör vissa ändringar göras i förteckningen.

(9)

Kommissionen har prövat de ansökningar om upptagande i förteckningen i bilaga IV till förordning (EG) nr 1235/2008 som inkom till kommissionen senast den 31 oktober 2012. Endast de kontrollorgan och kontrollmyndigheter som enligt den efterföljande prövningen av alla erhållna uppgifter uppfyller gällande krav bör föras in i förteckningen.

(10)

Förordning (EG) nr 1235/2008 bör därför ändras i enlighet med detta.

(11)

För att säkerställa en smidig övergång när det gäller förteckningarna över erkända tredjeländer och erkända kontrollorgan och kontrollmyndigheter bör det fastställas ett senare tillämpningsdatum för ändringarna av bilagorna III och IV till förordning (EG) nr 1235/2008.

(12)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den föreskrivande kommittén för ekologisk produktion.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 1235/2008 ska ändras på följande sätt:

1.

I artikel 8.3 ska följande läggas till som andra stycke:

”Experter från andra tredjeländer som har erkänts i enlighet med artikel 33.2 i förordning (EG) nr 834/2007 får inbjudas av kommissionen att delta som observatörer i granskningar på plats.”

2.

I artikel 13.4 första stycket ska följande läggas till som led c:

”c)

och, när det gäller kontrollorgan som har erkänts i enlighet med artikel 33.3 i förordning (EG) nr 834/2007, sedan myndigheten eller organet har kontrollerat att de produkter som omfattas av intyget, och i fråga om bearbetade jordbruksprodukter som är avsedda att användas som livsmedel och foder, alla ekologiska ingredienser i sådana produkter, antingen har certifierats av en kontrollmyndighet eller ett kontrollorgan i ett tredjeland som har erkänts i enlighet med artikel 33.2 i den förordningen, eller en kontrollmyndighet eller ett kontrollorgan som har erkänts i enlighet med artikel 33.3 i samma förordning, eller att de har framställts och certifierats i unionen i enlighet med den förordningen. På begäran av kommissionen eller av den behöriga myndigheten i en medlemsstat, ska den utan dröjsmål ge tillgång till förteckningen över alla aktörer inom den ekologiska produktionskedjan och de behöriga myndigheter eller kontrollorgan som ansvarar för kontrollen av dessa aktörers verksamhet.”

3.

Artikel 15 ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 2 ska första stycket ersättas med följande:

”Om det i fråga om importerade ekologiska produkter från tredjeländer som erkänts i enlighet med artikel 33.2 i förordning (EG) nr 834/2007, eller importerade ekologiska produkter som kontrollerats av kontrollmyndigheter eller kontrollorgan som har erkänts i enlighet med artikel 33.3 i den förordningen föreligger misstanke om överträdelser eller oegentligheter vad gäller dessa produkters uppfyllande av kraven i den förordningen, ska importören, utan att det påverkar åtgärder eller verksamheter som ska vidtas i enlighet med artikel 30 i förordning (EG) nr 834/2007, vidta alla nödvändiga åtgärder i enlighet med artikel 91.1 i förordning (EG) nr 889/2008.”

b)

Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3.   Om det i fråga om importerade ekologiska produkter från tredjeländer som erkänts i enlighet med artikel 33.2 i förordning (EG) nr 834/2007 eller importerade ekologiska produkter som kontrolleras av kontrollmyndigheter eller kontrollorgan som har erkänts i enlighet med artikel 33.3 i den förordningen finns välgrundade skäl att misstänka att det förekommer överträdelser eller oegentligheter vad gäller dessa produkters uppfyllande av kraven i den förordningen, ska en medlemsstats eller ett tredjelands kontrollmyndighet eller kontrollorgan, utan att det påverkar åtgärder eller verksamheter som ska vidtas i enlighet med artikel 30 i förordning (EG) nr 834/2007, vidta alla nödvändiga åtgärder, i enlighet med artikel 91.2 i förordning (EG) nr 889/2008, och omedelbart underrätta kontrollorgan, kontrollmyndigheter och behöriga myndigheter i de berörda medlemsstaterna och i de tredjeländer som är involverade i den ekologiska produktionen av produkterna i fråga samt kommissionen.”

c)

Följande punkt ska läggas till som punkt 4:

”4.   Om en behörig myndighet i ett tredjeland som har erkänts i enlighet med artikel 33.2 i förordning (EG) nr 834/2007 eller en kontrollmyndighet eller ett kontrollorgan som erkänts i enlighet med artikel 33.3 i den förordningen underrättas av kommissionen om att denna har mottagit ett meddelande från en medlemsstat om att det finns välgrundade skäl att misstänka en överträdelse eller oegentlighet vad gäller importerade ekologiska produkters uppfyllande av kraven i den förordningen eller i den här förordningen, ska denna myndighet eller detta organ undersöka huruvida det föreligger oegentligheter eller överträdelser och underrätta kommissionen och den medlemsstat som skickade det ursprungliga meddelandet om resultatet av undersökningen och om de åtgärder som har vidtagits. Denna information ska sändas inom 30 kalenderdagar från det datum då kommissionen skickade sitt ursprungliga meddelande.

Den medlemsstat som skickade det ursprungliga meddelandet kan anmoda kommissionen att, vid behov, begära ytterligare information som ska sändas till kommissionen och den berörda medlemsstaten. Efter att ha mottagit ett svar eller ytterligare information ska den medlemsstat som skickade det första meddelandet under alla omständigheter föra in de uppgifter och göra de uppdateringar som krävs i det datasystem som avses i artikel 94.1 i förordning (EG) nr 889/2008.”

4.

Artikel 19.2 ska ersättas med följande:

”2.   Varje medlemsstat ska underrätta de andra medlemsstaterna och kommissionen om varje sådant tillstånd som beviljats enligt denna artikel och lämna information om de aktuella produktionsnormerna och kontrollsystemen inom 15 dagar från och med dagen för utfärdandet.”

5.

Bilaga III ska ändras i enlighet med bilaga I till den här förordningen.

6.

Bilaga IV ska ändras i enlighet med bilaga II till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 1.5 och 1.6 ska dock tillämpas från och med den 1 april 2013.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 13 februari 2013.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande

(1)   EUT L 189, 20.7.2007, s. 1.

(2)   EUT L 334, 12.12.2008, s. 25.

(3)   EUT L 250, 18.9.2008, s. 1.

BILAGA I

Bilaga III till förordning (EG) nr 1235/2008 ska ändras på följande sätt:

1.

Punkterna 1 och 2 i texten om Indien ska ersättas med följande:

”INDIEN

1.   Produktkategorier:

Produktkategori

Kategorins beteckning enligt bilaga IV

Begränsningar

Obearbetade vegetabiliska produkter (*1)

A

 

Vegetativt förökningsmaterial och utsäde

F

 

2.   Ursprung: Produkter av kategori A och F som har odlats i Indien.”

2.

Punkt 2 i texten om Japan ska ersättas med följande:

”2.   Ursprung: Produkter av kategori A och F och ekologiskt odlade ingredienser i produkter av kategori D som har odlats i Japan eller som har importerats till Japan

—

från unionen, eller

—

från ett tredjeland för vilket Japan har erkänt att produkterna har producerats och kontrollerats i det tredjelandet enligt bestämmelser som är likvärdiga med dem som fastställs i den japanska lagstiftningen.”

(*1)  Alger ingår ej.

BILAGA II

Bilaga IV till förordning (EG) nr 1235/2008 ska ändras på följande sätt:

1.

Texten om ”Abcert AG” ska ersättas med följande:

” ” Abcert AG ”

1.

 Adress: Martinstraße 42–44, 73728 Esslingen am Neckar, Tyskland

2.

 Webbadress: http://www.abcert.de

3.

 Berörda tredjeländer, kodnummer och produktkategorier:

Tredjeland

Kodnummer

Produktkategori

 

 

A

B

C

D

E

F

Azerbajdzjan

AZ-BIO-137

x

—

—

x

—

—

Vitryssland

BY-BIO-137

x

—

—

x

—

—

Iran

IR-BIO-137

x

—

—

x

—

—

Ryssland

RU-BIO-137

x

—

—

x

—

—

Ukraina

UA-BIO-137

x

—

—

x

—

—

4.

 Undantag: Produkter under omställning till ekologisk produktion, vin

5.

 Varaktighet för upptagande i förteckningen: Till och med den 30 juni 2015.”

2.

Efter texten om ”Abcert AG” ska följande text föras in:

” ” Afrisco Certified Organic, CC ”

1.

 Adress: P.O. Box 74192, Lynnwood Ridge, Pretoria 0040, Sydafrika

2.

 Webbadress: http://www.afrisco.net

3.

 Berörda tredjeländer, kodnummer och produktkategorier:

Tredjeland

Kodnummer

Produktkategori

 

 

A

B

C

D

E

F

Sydafrika

ZA-BIO-155

x

—

—

x

—

—

Namibia

NA-BIO-155

x

—

—

—

—

—

Moçambique

MZ-BIO-155

x

—

—

x

—

—

Zambia

ZM-BIO-155

x

—

—

—

—

—

4.

 Undantag: Produkter under omställning till ekologisk produktion, vin

5.

 Varaktighet för upptagande i förteckningen: Till och med den 30 juni 2016.”

3.

Efter texten om ”Argencert SA” ska följande text föras in:

” ” AsureQuality Limited ”

1.

 Adress: Level 4, 8 Pacific Rise, Mt Wellington, Auckland, Nya Zeeland

2.

 Webbadress: http://www.organiccertification.co.nz

3.

 Berörda tredjeländer, kodnummer och produktkategorier:

Tredjeland

Kodnummer

Produktkategori

 

 

A

B

C

D

E

F

Nya Zeeland

NZ-BIO-156

—

—

x

—

—

—

Cooköarna

CK-BIO-156

x

—

—

—

—

—

4.

 Undantag: Produkter under omställning till ekologisk produktion, vin och produkter som omfattas av bilaga III

5.

 Varaktighet för upptagande i förteckningen: Till och med den 30 juni 2016.”

4.

Texten om ”Australian Certified Organic” ska ersättas med följande:

” ” Australian Certified Organic ”

1.

 Adress: PO Box 530 – 766 Gympie Rd, Chermside QLD 4032, Australien

2.

 Webbadress: http://www.australianorganic.com.au

3.

 Berörda tredjeländer, kodnummer och produktkategorier:

Tredjeland

Kodnummer

Produktkategori

 

 

A

B

C

D

E

F

Australien

AU-BIO-107

—

x

—

x

—

x

Kina

CN-BIO-107

x

—

—

x

—

—

Cooköarna

CK-BIO-107

x

—

—

—

—

—

Fiji

FJ-BIO-107

x

—

—

x

—

—

Falklandsöarna

FK-BIO-107

—

x

—

—

—

—

Hongkong

HK-BIO-107

x

—

—

x

—

—

Indonesien

ID-BIO-107

x

—

—

x

—

—

Sydkorea

KR-BIO-107

—

—

—

x

—

—

Madagaskar

MG-BIO-107

x

—

—

x

—

—

Malaysia

MY-BIO-107

x

—

—

x

—

—

Papua Nya Guinea

PG-BIO-107

x

—

—

x

—

—

Singapore

SG-BIO-107

x

—

—

x

—

—

Taiwan

TW-BIO-107

x

—

—

x

—

—

Thailand

TH-BIO-107

x

—

—

x

—

—

Vanuatu

VU-BIO-107

x

—

—

x

—

—

4.

 Undantag: Produkter under omställning till ekologisk produktion och produkter som omfattas av bilaga III

5.

 Varaktighet för upptagande i förteckningen: Till och med den 30 juni 2015.”

5.

Texten om ”Austria Bio Garantie GmbH” ska ersättas med följande:

” ” Austria Bio Garantie GmbH ”

1.

 Adress: Ardaggerstr. 17/1, 3300 Amstetten, Österrike

2.

 Webbadress: http://www.abg.at

3.

 Berörda tredjeländer, kodnummer och produktkategorier:

Tredjeland

Kodnummer

Produktkategori

 

 

A

B

C

D

E

F

Albanien

AL-BIO-131

x

—

—

—

—

—

Armenien

AM-BIO-131

x

—

—

—

—

—

Afghanistan

AF-BIO-131

x

—

—

—

—

—

Azerbajdzjan

AZ-BIO-131

x

—

—

—

—

—

Vitryssland

BY-BIO-131

x

—

—

—

—

—

Bosnien och Hercegovina

BA-BIO-131

x

—

—

—

—

—

Kroatien

HR-BIO-131

x

—

—

—

—

—

Kuba

CU-BIO-131

x

—

—

—

—

—

Georgien

GE-BIO-131

x

—

—

—

—

—

Iran

IR-BIO-131

x

—

—

—

—

—

Irak

IQ-BIO-131

x

—

—

—

—

—

Jordanien

JO-BIO-131

x

—

—

—

—

—

Kazakstan

KZ-BIO-131

x

—

—

—

—

—

Kosovo (1)

XK-BIO-131

x

—

—

—

—

—

Kirgizistan

KG-BIO-131

x

—

—

—

—

—

Libanon

LB-BIO-131

x

—

—

—

—

—

F.d. jugoslaviska republiken Makedonien

MK-BIO-131

x

—

—

—

—

—

Mexiko

MX-BIO-131

x

—

—

—

—

—

Moldavien

MD-BIO-131

x

—

—

—

—

—

Montenegro

ME-BIO-131

x

—

—

—

—

—

Ryssland

RU-BIO-131

x

—

—

—

—

—

Serbien

RS-BIO-131

x

—

—

—

—

—

Tadzjikistan

TJ-BIO-131

x

—

—

—

—

—

Turkiet

TR-BIO-131

x

—

—

—

—

—

Turkmenistan

TM-BIO-131

x

—

—

—

—

—

Ukraina

UA-BIO-131

x

—

—

—

—

—

Uzbekistan

UZ-BIO-131

x

—

—

—

—

—

4.

 Undantag: Produkter under omställning till ekologisk produktion

5.

 Varaktighet för upptagande i förteckningen: Till och med den 30 juni 2015.”

6.

Efter texten om ”Austria Bio Garantie GmbH” ska följande text föras in:

” ” Balkan Biocert Skopje ”

1.

 Adress: 5–8/9, Dame Gruev Str., 1000 Skopje, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien

2.

 Webbadress: http://www.balkanbiocert.mk

3.

 Berörda tredjeländer, kodnummer och produktkategorier:

Tredjeland

Kodnummer

Produktkategori

 

 

A

B

C

D

E

F

F.d. jugoslaviska republiken Makedonien

MK-BIO-157

x

x

—

x

—

—

4.

 Undantag: Produkter under omställning till ekologisk produktion, vin

5.

 Varaktighet för upptagande i förteckningen: Till och med den 30 juni 2016.”

7.

Texten om ”BCS Öko-Garantie GmbH” ska ersättas med följande:

” ” BCS Öko-Garantie GmbH ”

1.

 Adress: Cimbernstraße 21, 90402 Nürnberg, Tyskland

2.

 Webbadress: http://www.bcs-oeko.com

3.

 Berörda tredjeländer, kodnummer och produktkategorier:

Tredjeland

Kodnummer

Produktkategori

 

 

A

B

C

D

E

F

Albanien

AL-BIO-141

x

—

—

x

—

—

Algeriet

DZ-BIO-141

x

—

—

x

—

—

Angola

AO-BIO-141

x

—

—

x

—

—

Armenien

AM-BIO-141

x

—

—

x

—

—

Azerbajdzjan

AZ-BIO-141

x

—

—

x

—

—

Vitryssland

BY-BIO-141

x

—

—

x

x

—

Bolivia

BO-BIO-141

x

—

—

x

—

—

Botswana

BW-BIO-141

x

—

—

x

—

—

Brasilien

BR-BIO-141

x

x

—

x

x

—

Burma/Myanmar

MM-BIO-141

x

—

—

x

—

—

Kambodja

KH-BIO-141

x

—

—

x

—

—

Tchad

TD-BIO-141

x

—

—

x

—

—

Chile

CL-BIO-141

x

x

x

x

—

x

Kina

CN-BIO-141

x

x

x

x

x

—

Colombia

CO-BIO-141

x

x

—

x

—

—

Costa Rica

CR-BIO-141

—

—

x

—

—

—

Elfenbenskusten

CI-BIO-141

x

—

—

x

x

—

Kroatien

HR-BIO-141

x

—

—

x

—

—

Kuba

CU-BIO-141

x

x

—

x

—

—

Dominikanska republiken

DO-BIO-141

x

—

—

x

—

—

Ecuador

EC-BIO-141

x

x

x

x

x

—

Egypten

EG-BIO-141

x

—

—

x

—

—

El Salvador

SV-BIO-141

x

x

—

x

x

—

Etiopien

ET-BIO-141

x

x

—

x

x

—

Georgien

GE-BIO-141

x

—

—

x

x

—

Ghana

GH-BIO-141

x

—

—

x

—

—

Guatemala

GT-BIO-141

x

—

—

x

x

—

Haiti

HT-BIO-141

x

—

—

x

—

—

Honduras

HN-BIO-141

x

—

—

x

x

—

Hongkong

HK-BIO-141

x

—

—

—

—

—

Indonesien

ID-BIO-141

x

—

—

x

—

—

Iran

IR-BIO-141

x

x

—

x

—

—

Japan

JP-BIO-141

x

—

—

x

—

—

Kenya

KE-BIO-141

—

—

—

x

—

—

Kosovo (2)

XK-BIO-141

x

—

—

x

x

—

Kirgizistan

KG-BIO-141

x

—

—

x

x

—

Laos

LA-BIO-141

x

—

—

x

—

—

Lesotho

LS-BIO-141

x

—

—

x

—

—

F.d. jugoslaviska republiken Makedonien

MK-BIO-141

x

—

—

x

—

—

Malawi

MW-BIO-141

x

—

—

x

—

—

Mexiko

MX-BIO-141

x

x

—

x

x

—

Moldavien

MD-BIO-141

x

—

—

x

—

—

Montenegro

ME-BIO-141

x

—

—

x

—

—

Moçambique

MZ-BIO-141

x

—

—

x

—

—

Namibia

NA-BIO-141

x

—

—

x

—

—

Nicaragua

NI-BIO-141

x

x

—

x

x

—

Oman

OM-BIO-141

x

—

—

x

x

—

Panama

PA-BIO-141

x

—

—

x

—

—

Paraguay

PY-BIO-141

x

x

—

x

x

—

Peru

PE-BIO-141

x

—

—

x

x

—

Filippinerna

PH-BIO-141

x

—

—

x

—

—

Ryssland

RU-BIO-141

x

—

—

x

x

—

Saudiarabien

SA-BIO-141

x

x

—

x

x

—

Senegal

SN-BIO-141

x

—

—

x

—

—

Serbien

RS-BIO-141

x

—

—

x

—

—

Sydafrika

ZA-BIO-141

x

x

—

x

x

—

Sydkorea

KR-BIO-141

x

—

x

x

x

—

Sri Lanka

LK-BIO-141

x

—

—

x

—

—

Sudan

SD-BIO-141

x

—

—

x

—

—

Swaziland

SZ-BIO-141

x

—

—

x

—

—

Franska Polynesien

PF-BIO-141

x

—

—

x

—

—

Taiwan

TW-BIO-141

x

—

—

x

—

—

Tanzania

TZ-BIO-141

x

—

—

x

—

—

Thailand

TH-BIO-141

x

—

x

x

x

—

Turkiet

TR-BIO-141

x

x

—

x

x

—

Uganda

UG-BIO-141

x

—

—

x

—

—

Ukraina

UA-BIO-141

x

—

—

x

x

—

Förenade Arabemiraten

AE-BIO-141

x

—

—

x

—

—

Uruguay

UY-BIO-141

x

x

—

x

x

—

Venezuela

VE-BIO-141

x

—

—

x

—

—

4.

 Undantag: Produkter under omställning till ekologisk produktion

5.

 Varaktighet för upptagande i förteckningen: Till och med den 30 juni 2015.”

8.

Texten om ”Bioagricert S.r.l.” ska ersättas med följande:

” ” Bioagricert S.r.l. ”

1.

 Adress: Via dei Macabraccia 8, Casalecchio di Reno, 40033 Bologna, Italien

2.

 Webbadress: http://bioagricert.org

3.

 Berörda tredjeländer, kodnummer och produktkategorier:

Tredjeland

Kodnummer

Produktkategori

 

 

A

B

C

D

E

F

Brasilien

BR-BIO-132

x

—

—

x

—

—

Kambodja

KH-BIO-132

x

—

—

—

—

—

Kina

CN-BIO-132

x

—

—

x

—

—

Ecuador

EC-BIO-132

x

—

—

x

—

—

Franska Polynesien

PF-BIO-132

x

—

—

x

—

—

Laos

LA-BIO-132

x

—

—

x

—

—

Mexiko

MX-BIO-132

x

x

—

x

—

—

Marocko

MA-BIO-132

x

—

—

x

—

—

Serbien

RS-BIO-132

x

x

—

—

—

—

Sydkorea

KR-BIO-132

x

—

—

x

—

—

Thailand

TH-BIO-132

x

x

—

x

—

—

Turkiet

TR-BIO-132

x

—

—

x

—

—

Ukraina

UA-BIO-132

x

—

—

x

—

—

4.

 Undantag: Produkter under omställning till ekologisk produktion, vin

5.

 Varaktighet för upptagande i förteckningen: Till och med den 30 juni 2015.”

9.

Texten om ”BioGro New Zealand Limited” ska ersättas med följande:

” ” BioGro New Zealand Limited ”

1.

 Adress: P.O. Box 9693 Marion Square, Wellington 6141, Nya Zeeland

2.

 Webbadress: http://www.biogro.co.nz

3.

 Berörda tredjeländer, kodnummer och produktkategorier:

Tredjeland

Kodnummer

Produktkategori

 

 

A

B

C

D

E

F

Malaysia

MY-BIO-130

—

—

—

x

—

—

Niue

NU-BIO-130

x

—

—

x

—

—

Samoa

WS-BIO-130

x

—

—

x

—

—

Vanuatu

VU-BIO-130

x

—

—

x

—

—

4.

 Undantag: Produkter under omställning till ekologisk produktion, vin

5.

 Varaktighet för upptagande i förteckningen: Till och med den 30 juni 2015.”

10.

Efter texten om ”BioGro New Zealand Limited” ska följande text föras in:

” ” Bio.inspecta AG ”

1.

 Adress: Ackerstrasse, 5070 Frick, Schweiz

2.

 Webbadress: http://www.bio-inspecta.ch

3.

 Berörda tredjeländer, kodnummer och produktkategorier:

Tredjeland

Kodnummer

Produktkategori

 

 

A

B

C

D

E

F

Albanien

AL-BIO-161

x

—

—

x

—

—

Azerbajdzjan

AZ-BIO-161

x

—

—

x

—

—

Kuba

CU-BIO-161

x

—

—

x

—

—

Indonesien

ID-BIO-161

x

—

—

x

—

—

Iran

IR-BIO-161

x

—

—

x

—

—

Kosovo (3)

XK-BIO-161

x

—

—

x

—

—

Libanon

LB-BIO-161

x

—

—

x

—

—

Ryssland

RU-BIO-161

x

—

—

x

—

—

Tanzania

TZ-BIO-161

x

—

—

x

—

—

Turkiet

TR-BIO-161

x

—

—

x

—

—

4.

 Undantag: Produkter under omställning till ekologisk produktion, vin

5.

 Varaktighet för upptagande i förteckningen: Till och med den 30 juni 2016.”

11.

Texten om ”Bio Latina Certificadora” ska ersättas med följande:

” ” Bio Latina Certificadora ”

1.

 Adress: Av. Alfredo Benavides 330, Ofic. 203, Miraflores, Lima 18, Peru

2.

 Webbadress: http://www.biolatina.com

3.

 Berörda tredjeländer, kodnummer och produktkategorier:

Tredjeland

Kodnummer

Produktkategori

 

 

A

B

C

D

E

F

Peru

PE-BIO-118

x

x

x

x

—

—

Bolivia

BO-BIO-118

x

x

—

x

—

—

Nicaragua

NI-BIO-118

x

x

—

x

—

—

Honduras

HN-BIO-118

x

—

—

x

—

—

Colombia

CO-BIO-118

x

—

—

x

—

—

Guatemala

GT-BIO-118

x

—

—

x

—

—

Panama

PA-BIO-118

x

—

—

x

—

—

Mexiko

MX-BIO-118

x

—

—

x

—

—

Venezuela

VE-BIO-118

x

—

—

x

—

—

El Salvador

SV-BIO-118

x

—

—

x

—

—

4.

 Undantag: Produkter under omställning till ekologisk produktion, vin

5.

 Varaktighet för upptagande i förteckningen: Till och med den 30 juni 2015.”

12.

Texten om ”CERES Certification of Environmental Standards GmbH” ska ersättas med följande:

” ” CERES Certification of Environmental Standards GmbH ”

1.

 Adress: Vorderhaslach 1, 91230 Happurg, Tyskland

2.

 Webbadress: http://www.ceres-cert.com

3.

 Berörda tredjeländer, kodnummer och produktkategorier:

Tredjeland

Kodnummer

Produktkategori

 

 

A

B

C

D

E

F

Albanien

AL-BIO-140

x

x

—

x

—

—

Azerbajdzjan

AZ-BIO-140

x

—

—

x

—

—

Bolivia

BO-BIO-140

x

x

—

x

—

—

Bhutan

BT-BIO-140

x

—

—

x

—

—

Chile

CL-BIO-140

x

x

—

x

—

—

Kina

CN-BIO-140

x

x

—

x

—

—

Colombia

CO-BIO-140

x

x

—

x

—

—

Dominikanska republiken

DO-BIO-140

x

x

—

x

—

—

Ecuador

EC-BIO-140

x

x

—

x

—

—

Egypten

EG-BIO-140

x

x

—

x

—

—

Etiopien

ET-BIO-140

x

x

—

x

—

—

Grenada

GD-BIO-140

x

x

—

x

—

—

Indonesien

ID-BIO-140

x

x

—

x

—

—

Jamaica

JM-BIO-140

x

x

—

x

—

—

Kazakstan

KZ-BIO-140

x

—

—

x

—

—

Kenya

KE-BIO-140

x

x

—

x

—

—

Kirgizistan

KG-BIO-140

x

—

—

x

—

—

F.d. jugoslaviska republiken Makedonien

MK-BIO-140

x

x

—

x

—

—

Mexiko

MX-BIO-140

x

x

—

x

—

—

Moldavien

MD-BIO-140

x

x

—

x

—

—

Marocko

MA-BIO-140

x

x

—

x

—

—

Papua Nya Guinea

PG-BIO-140

x

x

—

x

—

—

Paraguay

PY-BIO-140

x

x

—

x

—

—

Peru

PE-BIO-140

x

x

—

x

—

—

Filippinerna

PH-BIO-140

x

x

—

x

—

—

Ryssland

RU-BIO-140

x

x

—

x

—

—

Rwanda

RW-BIO-140

x

x

—

x

—

—

Saudiarabien

SA-BIO-140

x

x

—

x

—

—

Serbien

RS-BIO-140

x

x

—

x

—

—

Singapore

SG-BIO-140

x

x

—

x

—

—

Sydafrika

ZA-BIO-140

x

x

—

x

—

—

Saint Lucia

LC-BIO-140

x

x

—

x

—

—

Taiwan

TW-BIO-140

x

x

—

x

—

—

Tanzania

TZ-BIO-140

x

x

—

x

—

—

Thailand

TH-BIO-140

x

x

—

x

—

—

Turkiet

TR-BIO-140

x

x

—

x

—

—

Uganda

UG-BIO-140

x

x

—

x

—

—

Ukraina

UA-BIO-140

x

x

—

x

—

—

Uzbekistan

UZ-BIO-140

x

x

—

x

—

—

Vietnam

VN-BIO-140

x

x

—

x

—

—

4.

 Undantag: Produkter under omställning till ekologisk produktion, vin

5.

 Varaktighet för upptagande i förteckningen: Till och med den 30 juni 2015.”

13.

Texten om ”Ecocert SA” ska ersättas med följande:

” ” Ecocert SA ”

1.

 Adress: BP 47, 32600 L’Isle-Jourdain, Frankrike

2.

 Webbadress: http://www.ecocert.com

3.

 Berörda tredjeländer, kodnummer och produktkategorier:

Tredjeland

Kodnummer

Produktkategori

 

 

A

B

C

D

E

F

Algeriet

DZ-BIO-154

x

—

—

x

—

—

Andorra

AD-BIO-154

x

—

—

—

—

—

Azerbajdzjan

AZ-BIO-154

x

—

—

x

—

—

Benin

BJ-BIO-154

x

—

—

x

—

—

Bosnien och Hercegovina

BA-BIO-154

x

—

—

x

—

—

Brasilien

BR-BIO-154

x

—

—

x

x

x

Burkina Faso

BF-BIO-154

x

—

—

x

—

—

Burundi

BI-BIO-154

x

—

—

x

—

—

Kambodja

KH-BIO-154

x

—

—

x

—

—

Kamerun

CM-BIO-154

x

—

—

x

—

—

Kanada

CA-BIO-154

—

—

—

x

—

—

Tchad

TD-BIO-154

x

—

—

—

—

—

Kina

CN-BO-154

x

—

x

x

x

x

Colombia

CO-BIO-154

x

—

—

x

—

x

Komorerna

KM-BIO-154

x

—

—

x

—

—

Elfenbenskusten

CI-BIO-154

x

—

—

x

—

—

Kroatien

HR-BIO-154

x

—

—

x

—

—

Kuba

CU-BIO-154

x

—

—

x

—

—

Dominikanska republiken

DO-BIO-154

x

—

—

x

—

—

Ecuador

EC-BIO-154

x

—

x

x

x

—

Fiji

FJ-BIO-154

x

—

—

x

—

—

Ghana

GH-BIO-154

x

—

—

x

—

—

Guatemala

GT-BIO-154

x

—

—

x

—

—

Guinea

GN-BIO-154

x

—

—

x

—

—

Guyana

GY-BIO-154

x

—

—

x

—

—

Haiti

HT-BIO-154

x

—

—

x

—

—

Indien

IN-BIO-154

—

—

x

x

—

—

Indonesien

ID-BIO-154

x

—

—

x

—

—

Iran

IR-BIO-154

x

—

—

x

—

—

Japan

JP-BIO-154

—

—

—

x

—

—

Kazakstan

KZ-BIO-154

x

—

—

—

—

—

Kenya

KE-BIO-154

x

—

—

x

—

—

Kuwait

KW-BIO-154

x

—

—

x

—

—

Kirgizistan

KG-BIO-154

x

—

—

x

—

—

Laos

LA-BIO-154

x

—

—

x

—

—

F.d. jugoslaviska republiken Makedonien

MK-BIO-154

x

—

—

x

—

x

Madagaskar

MG-BIO-154

x

—

x

x

—

—

Malawi

MW-BIO-154

x

—

—

x

—

—

Malaysia

MY-BIO-154

x

—

—

x

—

—

Mali

ML-BIO-154

x

—

—

x

—

—

Mauritius

MU-BIO-154

x

—

—

x

—

—

Mexiko

MX-BIO-154

x

—

—

x

—

—

Moldavien

MD-BIO-154

x

—

—

x

—

—

Monaco

MC-BIO-154

—

—

—

x

—

—

Marocko

MA-BIO-154

x

—

x

x

—

x

Moçambique

MZ-BO-154

x

—

x

x

—

—

Namibia

NA-BIO-154

x

—

—

—

—

—

Nepal

NP-BIO-154

x

—

—

x

—

—

Pakistan

PK-BIO-154

x

—

—

—

—

x

Paraguay

PY-BIO-154

x

—

—

x

—

—

Peru

PE-BIO-154

x

—

—

x

—

—

Filippinerna

PH-BIO-154

x

—

—

x

—

—

Ryssland

RU-BIO-154

x

—

—

—

—

—

Rwanda

RW-BIO-154

x

—

—

x

—

—

São Tomé och Príncipe

ST-BIO-154

x

—

—

x

—

—

Saudiarabien

SA-BIO-154

x

—

—

x

x

x

Senegal

SN-BIO-154

x

—

—

x

—

—

Serbien

RS-BIO-154

x

—

—

x

—

x

Somalia

SO-BIO-154

x

—

—

x

—

—

Sydafrika

ZA-BIO-154

x

—

—

x

x

x

Sudan

SD-BIO-154

x

—

—

x

—

—

Swaziland

SZ-BIO-154

x

—

—

x

—

—

Syrien

SY-BIO-154

x

—

—

x

—

—

Tanzania

TZ-BIO-154

x

—

—

x

—

—

Thailand

TH-BIO-154

x

—

x

x

—

—

Togo

TG-BIO-154

x

—

—

x

—

—

Tunisien

TN-BIO-154

—

—

x

x

—

—

Turkiet

TR-BIO-154

x

—

x

x

x

x

Uganda

UG-BIO-154

x

—

—

x

—

—

Ukraina

UA-BIO-154

x

—

—

—

—

—

Förenade Arabemiraten

AE-BIO-154

x

—

—

x

—

—

Uzbekistan

UZ-BIO-154

x

—

—

—

—

—

Vanuatu

VU-BIO-154

x

—

—

—

—

x

Vietnam

VN-BIO-154

x

—

—

x

—

—

Zambia

ZM-BIO-154

x

—

—

x

—

—

Zimbabwe

ZW-BIO-154

x

—

—

x

—

—

4.

 Undantag: Produkter under omställning till ekologisk produktion, vin och produkter som omfattas av bilaga III

5.

 Varaktighet för upptagande i förteckningen: Till och med den 30 juni 2015.”

14.

Texten om ”Florida Certified Organic Growers and Consumers, Inc. (FOG), DBA as Quality Certification Services (QCS)” ska ersättas med följande:

” ” Florida Certified Organic Growers and Consumers, Inc. (FOG), DBA as Quality Certification Services (QCS) ”

1.

 Adress: P.O. Box 12311, Gainesville FL, 32604 Förenta staterna

2.

 Webbadress: http://www.qcsinfo.org

3.

 Berörda tredjeländer, kodnummer och produktkategorier:

Tredjeland

Kodnummer

Produktkategori

 

 

A

B

C

D

E

F

Dominikanska republiken

DO-BIO-144

—

—

—

x

—

—

Ecuador

EC-BIO-144

x

—

x

—

—

—

Guatemala

GT-BIO-144

x

—

—

x

—

—

Honduras

HN-BIO-144

—

—

x

—

—

—

Mexiko

MX-BIO-144

x

—

—

—

—

—

4.

 Undantag: Produkter under omställning till ekologisk produktion, vin

5.

 Varaktighet för upptagande i förteckningen: Till och med den 30 juni 2015.”

15.

Texten om ”IBD Certifications Ltd” ska ersättas med följande:

” ” IBD Certifications Ltd ”

1.

 Adress: Rua Dr. Costa Leite, 1351, 18602–110, Botucatu SP, Brasilien

2.

 Webbadress: http://www.ibd.com.br

3.

 Berörda tredjeländer, kodnummer och produktkategorier:

Tredjeland

Kodnummer

Produktkategori

 

 

A

B

C

D

E

F

Brasilien

BR-BIO-122

x

x

—

x

x

—

Kina

CN-BIO-122

x

—

—

x

x

—

Mexiko

MX-BIO-122

—

x

—

x

—

—

4.

 Undantag: Produkter under omställning till ekologisk produktion, vin

5.

 Varaktighet för upptagande i förteckningen: Till och med den 30 juni 2015.”

16.

Texten om ”IMO Control Latinoamérica Ltda.” ska ersättas med följande:

” ” IMO Control Latinoamérica Ltda. ”

1.

 Adress: Calle Pasoskanki 2134, Cochabamba, Bolivia

2.

 Webbadress: http://www.imo.ch

3.

 Berörda tredjeländer, kodnummer och produktkategorier:

Tredjeland

Kodnummer

Produktkategori

 

 

A

B

C

D

E

F

Bolivia

BO-BIO-123

x

—

—

x

—

—

Colombia

CO-BIO-123

x

—

—

x

—

—

Dominikanska republiken

DO-BIO-123

x

—

—

x

—

—

Guatemala

GT-BIO-123

x

—

—

x

—

—

Haiti

HT-BIO-123

x

—

—

x

—

—

Mexiko

MX-BIO-123

x

—

—

x

—

—

Nicaragua

NI-BIO-123

x

—

—

x

—

—

Peru

PE-BIO-123

x

—

—

x

—

—

Paraguay

PY-BIO-123

x

—

—

x

—

—

El Salvador

SV-BIO-123

x

—

—

x

—

—

Venezuela

VE-BIO-123

x

—

—

x

—

—

4.

 Undantag: Produkter under omställning till ekologisk produktion, vin

5.

 Varaktighet för upptagande i förteckningen: Till och med den 30 juni 2015.”

17.

Efter texten om ”IMO Control Private Limited” ska följande text föras in:

” ” IMO-Control Sertifikasyon Tic. Ltd Ști ”

1.

 Adress: 225 Sok. No:29 D:7 Bornova, 35040 Izmir, Turkiet

2.

 Webbadress: http://www.imo.ch

3.

 Berörda tredjeländer, kodnummer och produktkategorier:

Tredjeland

Kodnummer

Produktkategori

 

 

A

B

C

D

E

F

Turkiet

TR-BIO-158

x

x

x

x

x

x

4.

 Undantag: Produkter under omställning till ekologisk produktion, vin

5.

 Varaktighet för upptagande i förteckningen: Till och med den 30 juni 2016.”

18.

Texten om ”Indocert” ska ersättas med följande:

” ” Indocert ”

1.

 Adress: Thottumugham post, Aluva, Ernakulam, Kerala, Indien

2.

 Webbadress: http://www.indocert.org

3.

 Berörda tredjeländer, kodnummer och produktkategorier:

Tredjeland

Kodnummer

Produktkategori

 

 

A

B

C

D

E

F

Indien

IN-BIO-148

—

—

x

—

x

—

Sri Lanka

LK-BIO-148

x

—

—

—

—

—

Kambodja

KH-BIO-148

x

—

—

—

—

—

4.

 Undantag: Produkter under omställning till ekologisk produktion, produkter som omfattas av bilaga III, alger

5.

 Varaktighet för upptagande i förteckningen: Till och med den 30 juni 2015.”

19.

Texten om ”Institute for Marketecology (IMO)” ska ersättas med följande:

” ” Institute for Marketecology (IMO) ”

1.

 Adress: Weststrasse 1, 8570 Weinfelden, Schweiz

2.

 Webbadress: http://www.imo.ch

3.

 Berörda tredjeländer, kodnummer och produktkategorier:

Tredjeland

Kodnummer

Produktkategori

 

 

A

B

C

D

E

F

Afghanistan

AF-BIO-143

x

x

—

x

—

—

Albanien

AL-BIO-143

x

—

—

x

—

—

Armenien

AM-BIO-143

x

—

—

x

—

—

Azerbajdzjan

AZ-BIO-143

x

—

—

x

—

—

Bangladesh

BD-BIO-143

x

—

x

x

—

—

Bolivia

BO-BIO-143

x

—

—

x

—

—

Bosnien och Hercegovina

BA-BIO-143

x

—

—

x

—

—

Brasilien

BR-BIO-143

x

x

x

x

—

x

Burkina Faso

BF-BIO-143

x

—

—

—

—

—

Kamerun

CM-BIO-143

x

—

—

—

—

—

Kanada

CA-BIO-143

x

—

—

x

—

—

Chile

CL-BIO-143

x

x

x

x

—

x

Kina

CN-BIO-143

x

x

—

x

—

x

Colombia

CO-BIO-143

x

—

—

x

—

—

Demokratiska republiken Kongo

CD-BIO-143

x

—

—

x

—

—

Elfenbenskusten

CI-BIO-143

x

—

—

x

—

—

Kroatien

HR-BIO-143

x

—

x

x

—

x

Dominikanska republiken

DO-BIO-143

x

—

—

x

—

—

Ecuador

EC-BIO-143

x

—

x

—

—

—

El Salvador

SV-BIO-143

x

—

—

x

—

—

Etiopien

ET-BIO-143

x

—

—

x

—

—

Georgien

GE-BIO-143

x

—

—

x

—

—

Ghana

GH-BIO-143

x

—

—

x

—

—

Guatemala

GT-BIO-143

x

—

—

x

—

—

Haiti

HT-BIO-143

x

—

—

x

—

—

Indien

IN-BIO-143

—

—

x

x

—

—

Indonesien

ID-BIO-143

x

—

—

x

—

—

Japan

JP-BIO-143

x

—

—

x

—

—

Jordanien

JO-BIO-143

x

—

—

x

—

—

Kazakstan

KZ-BIO-143

x

—

—

x

—

—

Kenya

KE-BIO-143

x

—

—

x

—

—

Kirgizistan

KG-BIO-143

x

—

—

x

—

—

Liechtenstein

LI-BIO-143

x

—

—

—

—

—

Mali

ML-BIO-143

x

—

—

—

—

—

Mexiko

MX-BIO-143

x

—

—

x

—

—

Marocko

MA-BIO-143

x

—

—

x

—

—

Namibia

NA-BIO-143

x

—

—

x

—

—

Nepal

NP-BIO-143

x

—

—

x

—

—

Nicaragua

NI-BIO-143

x

—

—

x

—

—

Niger

NE-BIO-143

x

—

—

x

—

—

Nigeria

NG-BIO-143

x

—

—

x

—

—

Det ockuperade palestinska territoriet

PS-BIO-143

x

—

—

x

—

—

Paraguay

PY-BIO-143

x

—

—

x

—

—

Peru

PE-BIO-143

x

—

x

x

—

—

Filippinerna

PH-BIO-143

x

—

—

x

—

—

Ryssland

RU-BIO-143

x

—

—

x

—

x

Sierra Leone

SL-BIO-143

x

—

—

x

—

—

Singapore

SG-BIO-143

—

—

—

x

—

—

Sydafrika

ZA-BIO-143

x

—

—

x

—

—

Sri Lanka

LK-BIO-143

x

—

—

x

—

—

Sudan

SD-BIO-143

x

—

—

x

—

—

Surinam

SR-BIO-143

x

—

—

x

—

—

Syrien

SY-BIO-143

x

—

—

—

—

—

Tadzjikistan

TJ-BIO-143

x

—

—

x

—

—

Taiwan

TW-BIO-143

x

—

—

x

—

—

Tanzania

TZ-BIO-143

x

—

—

x

—

—

Thailand

TH-BIO-143

—

—

—

x

—

—

Togo

TG-BIO-143

x

—

—

x

—

—

Uganda

UG-BIO-143

x

—

—

x

—

x

Ukraina

UA-BIO-143

x

x

—

x

—

x

Uzbekistan

UZ-BIO-143

x

—

—

x

—

x

Venezuela

VE-BIO-143

x

—

—

x

—

—

Vietnam

VN-BIO-143

x

—

x

x

—

—

4.

 Undantag: Produkter under omställning till ekologisk produktion, vin och produkter som omfattas av bilaga III

5.

 Varaktighet för upptagande i förteckningen: Till och med den 30 juni 2015.”

20.

Texten om ”Istituto Certificazione Etica e Ambientale” ska ersättas med följande:

” ” Istituto Certificazione Etica e Ambientale ”

1.

 Adress: Via Nazario Sauro 2, 40121 Bologna, Italien

2.

 Webbadress: http://www.icea.info

3.

 Berörda tredjeländer, kodnummer och produktkategorier:

Tredjeland

Kodnummer

Produktkategori

 

 

A

B

C

D

E

F

Albanien

AL-BIO-115

x

—

—

x

—

—

Armenien

AM-BIO-115

—

x

—

x

—

—

Ecuador

EC-BIO-115

x

—

—

x

—

—

Japan

JP-BIO-115

x

—

—

x

—

—

Kazakstan

KZ-BIO-115

x

—

—

—

—

—

Libanon

LB-BIO-115

—

—

—

x

—

—

Madagaskar

MG-BIO-115

x

—

—

x

—

—

Malaysia

MY-BIO-115

—

—

—

x

—

—

Mexiko

MX-BIO-115

x

x

—

x

—

—

Moldavien

MD-BIO-115

x

—

—

x

—

—

Ryssland

RU-BIO-115

x

x

—

x

—

—

San Marino

SM-BIO-115

—

—

—

x

—

—

Senegal

SN-BIO-115

x

—

—

x

—

—

Sri Lanka

LK-BIO-115

x

—

—

x

—

—

Syrien

SY-BIO-115

x

—

—

x

—

—

Thailand

TH-BIO-115

—

—

—

x

—

—

Turkiet

TR-BIO-115

x

—

—

x

—

—

Ukraina

UA-BIO-115

x

—

—

x

—

—

Förenade Arabemiraten

AE-BIO-115

x

x

—

x

—

—

Uruguay

UY-BIO-115

x

—

—

x

—

—

Vietnam

VN-BIO-115

—

—

—

x

—

—

4.

 Undantag: Produkter under omställning till ekologisk produktion, vin och produkter som omfattas av bilaga III

5.

 Varaktighet för upptagande i förteckningen: Till och med den 30 juni 2015.”

21.

Texten om ”Lacon GmbH” ska ersättas med följande:

” ” LACON GmbH ”

1.

 Adress: Brünnlesweg 19, 77654 Offenburg, Tyskland

2.

 Webbadress: http://www.lacon-institut.com

3.

 Berörda tredjeländer, kodnummer och produktkategorier:

Tredjeland

Kodnummer

Produktkategori

 

 

A

B

C

D

E

F

Azerbajdzjan

AZ-BIO-134

x

—

—

x

—

—

Bangladesh

BD-BIO-134

x

—

—

x

—

—

Brasilien

BR-BIO-134

—

x

—

—

—

—

Burkina Faso

BF-BIO-134

x

—

—

x

—

—

Kroatien

HR-BIO-134

x

x

—

x

—

—

Ghana

GH-BIO-134

x

—

—

—

—

—

Indien

IN-BIO-134

—

x

—

—

—

—

Kazakstan

KZ-BIO-134

x

—

—

—

—

—

Madagaskar

MG-BIO-134

x

—

—

—

—

—

Mali

ML-BIO-134

x

—

—

—

—

—

Mexiko

MX-BIO-134

x

x

—

—

—

—

Marocko

MA-BIO-134

x

—

—

x

—

—

Namibia

NA-BIO-134

x

—

—

x

—

—

Nepal

NP-BIO-134

x

—

—

x

—

—

Ryssland

RU-BIO-134

x

—

—

—

—

—

Serbien

RS-BIO-134

x

—

—

x

—

—

Sydafrika

ZA-BIO-134

x

—

—

x

—

—

Togo

TG-BIO-134

x

—

—

—

—

—

Turkiet

TR-BIO-134

x

—

—

x

—

—

Ukraina

UA-BIO-134

x

—

—

—

—

—

4.

 Undantag: Produkter under omställning till ekologisk produktion, vin och produkter som omfattas av bilaga III

5.

 Varaktighet för upptagande i förteckningen: Till och med den 30 juni 2015.”

22.

Texten om ”Organic agriculture certification Thailand” ska ersättas med följande:

” ” Organic agriculture certification Thailand ”

1.

 Adress: 619/43 Kiatngamwong Building, Ngamwongwan Rd., Tambon Bangkhen, Muang District, Nonthaburi 11000, Thailand

2.

 Webbadress: http://www.actorganic-cert.or.th

3.

 Berörda tredjeländer, kodnummer och produktkategorier:

Tredjeland

Kodnummer

Produktkategori

 

 

A

B

C

D

E

F

Burma/Myanmar

MM-BIO-121

—

—

—

x

—

—

Indonesien

ID-BIO-121

x

—

—

x

—

—

Laos

LA-BIO-121

x

—

—

x

—

—

Malaysia

MY-BIO-121

—

—

—

x

—

—

Nepal

NP-BIO-121

—

—

—

x

—

—

Thailand

TH-BIO-121

x

—

—

x

—

—

Vietnam

VN-BIO-121

x

—

—

x

—

—

4.

 Undantag: Produkter under omställning till ekologisk produktion, vin

5.

 Varaktighet för upptagande i förteckningen: Till och med den 30 juni 2015.”

23.

Den text som avser ”Organización Internacional Agropecuaria” ska ersättas med följande:

” ” Organización Internacional Agropecuaria ”

1.

 Adress: Av. Santa Fe 830 – (B1641ABN) – Acassuso, Buenos Aires – Argentina

2.

 Webbadress: http://www.oia.com.ar

3.

 Berörda tredjeländer, kodnummer och produktkategorier:

Tredjeland

Kodnummer

Produktkategori

 

 

A

B

C

D

E

F

Argentina

AR-BIO-110

—

—

—

x

—

—

Brasilien

BR-BIO-110

x

—

—

—

—

—

Uruguay

UY-BIO-110

x

x

—

x

—

—

4.

 Undantag: Produkter under omställning till ekologisk produktion och produkter som omfattas av bilaga III

5.

 Varaktighet för upptagande i förteckningen: Till och med den 30 juni 2015.”

24.

Efter texten om ”Quality Assurance International” ska följande text föras in:

” ” SGS Austria Controll-Co. GmbH ”

1.

 Adress: Diefenbachgasse 35, 1150 Wien, Österrike

2.

 Webbadress: http://www.sgs-kontrolle.at

3.

 Berörda tredjeländer, kodnummer och produktkategorier:

Tredjeland

Kodnummer

Produktkategori

 

 

A

B

C

D

E

F

Armenien

AM-BIO-159

x

—

—

x

—

—

Kazakstan

KZ-BIO-159

x

—

—

x

—

—

Republiken Moldavien

MD-BIO-159

x

—

—

x

—

—

Serbien

RS-BIO-159

x

—

—

x

—

—

Sydafrika

ZA-BIO-159

x

x

—

x

—

—

Ukraina

UA-BIO-159

x

—

—

x

—

—

4.

 Undantag: Produkter under omställning till ekologisk produktion, vin

5.

 Varaktighet för upptagande i förteckningen: Till och med den 30 juni 2016.”

25.

Texten om ”Suolo e Salute srl” ska ersättas med följande:

” ” Suolo e Salute srl ”

1.

 Adress: Via Paolo Borsellino 12, 61032 Fano (PU), Italien

2.

 Webbadress: http://www.suoloesalute.it

3.

 Berörda tredjeländer, kodnummer och produktkategorier:

Tredjeland

Kodnummer

Produktkategori

 

 

A

B

C

D

E

F

San Marino

SM-BIO-150

x

—

—

—

—

—

Senegal

SN-BIO-150

x

—

—

—

—

—

Serbien

RS-BIO-150

x

—

—

—

—

—

Ukraina

UA-BIO-150

x

—

—

—

—

—

4.

 Undantag: Produkter under omställning till ekologisk produktion

5.

 Varaktighet för upptagande i förteckningen: Till och med den 30 juni 2015.”

26.

Efter texten om ”Suolo e Salute srl” ska följande text föras in:

” ” TÜV Nord Integra ”

1.

 Adress: Statiestraat 164, 2600 Berchem (Antwerpen), Belgien

2.

 Webbadress: http://www.tuv-nord-integra.com

3.

 Berörda tredjeländer, kodnummer och produktkategorier:

Tredjeland

Kodnummer

Produktkategori

 

 

A

B

C

D

E

F

Egypten

EG-BIO-160

x

—

—

x

—

—

Elfenbenskusten

CI-BIO-160

x

—

—

x

—

—

Jordanien

JO-BIO-160

x

—

—

x

—

—

Mali

ML-BIO-160

x

—

—

x

—

—

Curaçao

CW-BIO-160

x

—

—

x

—

—

Senegal

SN-BIO-160

x

—

—

x

—

—

4.

 Undantag: Produkter under omställning till ekologisk produktion, vin

5.

 Varaktighet för upptagande i förteckningen: Till och med den 30 juni 2016.”

(1)  Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.

(2)  Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.

(3)  Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.

14.2.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 43/24

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 126/2013

av den 13 februari 2013

om ändring av bilaga XVII till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach)

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (1), särskilt artikel 131, och

av följande skäl:

(1)

I bilaga XVII till förordning (EG) nr 1907/2006 anges de begränsningar som tidigare fanns i rådets direktiv 76/769/EEG av den 27 juli 1976 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om begränsning av användning och utsläppande på marknaden av vissa farliga ämnen och preparat (beredningar) (2). I post 6 punkt 1 i bilaga XVII till den förordningen har ordet ”produkt”, som användes i den ursprungliga begränsningen för asbest i direktiv 76/769/EEG, ersatts med ”vara”, som inte omfattar blandningar. För att post 6 punkt 1 ska täcka samma innehåll som det direktivet bör ordet ”blandningar” läggas till.

(2)

Undantagen i posterna 16 och 17 i bilaga XVII till förordning (EG) nr 1907/2006 när det gäller användningen av blykarbonat och blysulfater i färger för restaurering och underhåll av konstverk och historiska byggnader och deras interiörer bör inte bara gälla användning utan också utsläppande på marknaden så att dessa färger blir tillgängliga för restaurerings- och underhållsarbeten.

(3)

Begränsningen i posterna 28, 29 och 30 i bilaga XVII till förordning (EG) nr 1907/2006 innehåller hänvisningar till en specifik koncentrationsgräns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (3) och till en koncentrationsgräns i Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/45/EG av den 31 maj 1999 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga preparat (4) som används för att fastställa om ett ämne eller en blandning omfattas av den begränsningen. Det bör klargöras att den koncentrationsgräns som anges i direktiv 1999/45/EG endast är tillämplig om det inte har fastställts någon specifik koncentrationsgräns i del 3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008.

(4)

Genom kommissionens förordning (EU) nr 519/2012 av den 19 juni 2012 om ändring av bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 850/2004 om långlivade organiska föroreningar (5) infördes klorparaffiner med kort kolkedja (nedan kallade SCCP) i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 850/2004 av den 29 april 2004 om långlivade organiska föroreningar och om ändring av direktiv 79/117/EEG (6). SCCP får således inte produceras, släppas ut på marknaden eller användas, utom i särskilt angivna undantagsfall. Post 42 i bilaga XVII till förordning (EG) nr 1907/2006, som begränsar två användningsområden för SCCP som nu är förbjudna enligt förordning (EG) nr 850/2004, har blivit överflödig och bör därför strykas.

(5)

Man bör använda en harmoniserad analysmetod som antagits av Europeiska standardiseringskommittén för bestämning av halten lösligt krom VI i cement i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/53/EG av den 18 juni 2003 om ändring för tjugosjätte gången av rådets direktiv 76/769/EEG om begränsning av användning och utsläppande på marknaden av vissa farliga ämnen och preparat (beredningar) (nonylfenol, nonylfenoletoxilat och cement) (7). Av tydlighetsskäl bör post 47 i bilaga XVII till förordning (EG) nr 1907/2006 innehålla en hänvisning till den analysmetoden.

(6)

Ämnet metylendifenyldiisocyanat (MDI) i post 56 i bilaga XVII till förordning (EG) nr 1907/2006, som identifieras med CAS-nr 26447-40-5 och EG-nr 247-714-0, omfattar alla isomeriska blandningar och alla specifika isomerer. Vissa specifika isomerer har dock specifika CAS- eller EG-nr. För att klargöra att alla isomerer omfattas bör man lägga till tre specifika CAS- och EG-nr.

(7)

Genom kommissionens förordning (EG) nr 552/2009 av den 22 juni 2009 om ändring av bilaga XVII till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (REACH) (8) ströks anmärkningarna E, H och S från inledningen till tilläggen 1–6 till bilaga XVII till förordning (EG) nr 1907/2006 samt från tilläggen 1, 2, 3, 5 och 6. Av konsekvensskäl bör anmärkningarna E, H och S även strykas från tillägg 4.

(8)

Posten för diisopentylftalat i tillägg 6 till bilaga XVII till förordning (EG) nr 1907/2006 innehåller fel EG- och CAS-nr och bör därför rättas.

(9)

Europeiska standardiseringskommittén har antagit nya standarder om analysmetoder för azofärger och azofärgämnen. Med hänsyn till dessa standarder måste tillägg 10 till bilaga XVII till förordning (EG) nr 1907/2006 uppdateras.

(10)

Förordning (EG) nr 1907/2006 bör därför ändras i enlighet med detta.

(11)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättas genom artikel 133 i förordning (EG) nr 1907/2006.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga XVII till förordning (EG) nr 1907/2006 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 13 februari 2013.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande

(1)   EUT L 396, 30.12.2006, s. 1.

(2)   EGT L 262, 27.9.1976, s. 201.

(3)   EUT L 353, 31.12.2008, s. 1.

(4)   EGT L 200, 30.7.1999, s. 1.

(5)   EUT L 159, 20.6.2012, s. 1.

(6)   EUT L 158, 30.4.2004, s. 7.

(7)   EUT L 178, 17.7.2003, s. 24.

(8)   EUT L 164, 26.6.2009, s. 7.

BILAGA

Bilaga XVII till förordning (EG) nr 1907/2006 ska ändras på följande sätt:

1.

I post 6 kolumn 2 punkt 1 ska första stycket ersättas med följande:

”1.

 Det är förbjudet att tillverka, släppa ut på marknaden och använda dessa fibrer och sådana varor och blandningar som medvetet tillsatts sådana fibrer.”

2.

I post 16 kolumn 2 ska andra stycket ersättas med följande:

”Medlemsstaterna får dock inom sina territorier tillåta att ämnet eller blandningen släpps ut på marknaden och används för restaurering och underhåll av konstverk och historiska byggnader och deras interiörer, i enlighet med ILO-konventionen nr 13. En medlemsstat som tillämpar detta undantag ska meddela kommissionen detta.”

3.

I post 17 kolumn 2 ska andra stycket ersättas med följande:

”Medlemsstaterna får dock inom sina territorier tillåta att ämnet eller blandningen släpps ut på marknaden och används för restaurering och underhåll av konstverk och historiska byggnader och deras interiörer, i enlighet med ILO-konventionen nr 13. En medlemsstat som tillämpar detta undantag ska meddela kommissionen detta.”

4.

I posterna 28, 29 och 30 kolumn 2 punkt 1 första stycket ska femte strecksatsen ersättas med följande:

”—

den relevanta koncentration som anges i direktiv 1999/45/EG om det inte har fastställts någon specifik koncentrationsgräns i del 3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008.”

5.

I post 40 kolumn 1 ska orden ”till den förordningen” ersättas med ” till förordning (EG) nr 1272/2008”.

6.

Post 42 ska strykas.

7.

I post 47 kolumn 2 ska följande punkt 4 läggas till:

”4.

 Den standard som antagits av Europeiska standardiseringskommittén för bestämning av halten lösligt krom VI i cement och cementhaltiga blandningar ska användas som analysmetod för att kontrollera att villkoret i punkt 1 uppfylls.”

8.

I post 56 ska kolumn 1 ersättas med följande:

”56.

 Metylendifenyldiisocyanat (MDI)

CAS-nr 26447-40-5

EG-nr 247-714-0

inklusive följande specifika isomerer:

a)

4,4’-metylendifenyldiisocyanat

CAS-nr 101-68-8

EG-nr 202-966-0

b)

2,4’-metylendifenyldiisocyanat

CAS-nr 5873-54-1

EG-nr 227-534-9

c)

2,2’-metylendifenyldiisocyanat

CAS-nr 2536-05-2

EG-nr 219-799-4”.

9.

I tillägg 4 ska hänvisningarna till anmärkningarna E, H och S i kolumnen ”Kommentarer” strykas.

10.

I tillägg 6 ska posten för 1,2-benzendikarboxylsyradipentylester, grenad och rak; n-pentyl-isopentylftalat; di-n-pentylftalat; diisopentylftalat ersättas med följande:

Ämnen

Indexnummer

EG nummer

CAS-nummer

Kommentarer

”1,2-bensendikarboxylsyradipen-tylester, grenad och rak [1]

607-426-00–1

284-032-2 [1]

84777-06-0 [1]

 

n-pentylisopentylftalat [2]

 

[2]

[2]

 

di-n-pentylftalat [3]

 

205-017-9 [3]

131-18-0 [3]

 

diisopentylftalat [4]

 

210-088-4 [4]

605-50-5 [4]”

 

11.

Tillägg 10 ska ersättas med följande:

”Tillägg 10

Punkt 43 – Azofärger – Förteckning över analysmetoder

Förteckning över analysmetoder

Europeiskt standardiseringsorgan

Beteckning och titel på den harmoniserade standarden

Beteckning på den ersatta standarden

CEN

EN ISO 17234–1:2010

Läder – Kemiska provningar för bestämning av vissa azofärgämnen i färgat läder – Del 1: Bestämning av vissa aromatiska aminer härledda från azofärgämnen

CEN ISO/TS 17234:2003

CEN

EN ISO 17234–2:2011

Läder – Kemiska provningar för bestämning av vissa azofärgämnen i färgat läder – Del 2: Bestämning av 4-aminoazobensen

CEN ISO/TS 17234:2003

CEN

EN 14362–1:2012

Textil – Metoder för bestämning av vissa aromatiska aminer från azofärgämnen – Del 1: Påvisande av användning av vissa azofärgämnen, åtkomliga med och utan fiberextraktion

EN 14362–1:2003

EN 14362–2:2003

CEN

EN 14362–3:2012

Textil – Metoder för bestämning av vissa aromatiska aminer från azofärgämnen – Del 3: Påvisande av användning av vissa azofärgämnen som kan avge 4-aminoazobensen”

 

14.2.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 43/28

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 127/2013

av den 13 februari 2013

om ändring av bilagorna I och II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1905/2006 om upprättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1905/2006 av den 18 december 2006 om upprättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete (1), särskilt artikel 1.1 och artikel 31.1 tredje stycket, och

av följande skäl:

(1)

Bilaga I till förordning (EG) nr 1905/2006 innehåller en förteckning över stödberättigade länder som grundar sig på den förteckning över stödmottagare som kommittén för utvecklingsbistånd inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD/DAC) upprättat och som ska ändras av kommissionen i enlighet med OECD/DAC:s regelbundna översyner av sin förteckning över stödmottagare.

(2)

För att man ska kunna fastställa vilka personer som har rätt att delta vid tilldelningen av upphandlings- eller bidragskontrakt innehåller bilaga II till förordning (EG) nr 1905/2006 en förteckning över OECD/DAC:s stödmottagare som ska offentliggöras och uppdateras i enlighet med ovannämnda översyner.

(3)

Med anledning av att förteckningen över OECD/DAC:s stödmottagare har reviderats bör kommissionen ändra bilaga I till förordning (EG) nr 1905/2006 och underrätta rådet och Europaparlamentet om detta. Kommissionen bör också uppdatera och offentliggöra bilaga II till förordning (EG) nr 1905/2006 och underrätta rådet och Europaparlamentet om detta.

(4)

Följaktligen bör man stryka Oman från förteckningen i bilaga I över länder berättigade till stöd enligt artikel 1.1, och uppdatera bilaga II till förordning (EG) nr 1905/2006.

(5)

Europaparlamentet och rådet bör underrättas om detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 1905/2006 ska ändras på följande sätt:

1.

Bilaga I ska ersättas med bilaga I till den här förordningen.

2.

Bilaga II ska ersättas med bilaga II till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 13 februari 2013.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande

(1)   EUT L 378, 27.12.2006, s. 41.

BILAGA I

LÄNDER BERÄTTIGADE TILL STÖD ENLIGT ARTIKEL 1.1

Latinamerika

1.

 Argentina

2.

 Bolivia

3.

 Brasilien

4.

 Chile

5.

 Colombia

6.

 Costa Rica

7.

 Kuba

8.

 Ecuador

9.

 El Salvador

10.

 Guatemala

11.

 Honduras

12.

 Mexiko

13.

 Nicaragua

14.

 Panama

15.

 Paraguay

16.

 Peru

17.

 Uruguay

18.

 Venezuela

Asien

19.

 Afghanistan

20.

 Bangladesh

21.

 Bhutan

22.

 Kambodja

23.

 Kina

24.

 Indien

25.

 Indonesien

26.

 Nordkorea

27.

 Laos

28.

 Malaysia

29.

 Maldiverna

30.

 Mongoliet

31.

 Burma/Myanmar

32.

 Nepal

33.

 Pakistan

34.

 Filippinerna

35.

 Sri Lanka

36.

 Thailand

37.

 Vietnam

Centralasien

38.

 Kazakstan

39.

 Kirgizistan

40.

 Tadzjikistan

41.

 Turkmenistan

42.

 Uzbekistan

Mellanöstern

43.

 Iran

44.

 Irak

45.

 Jemen

Södra Afrika

46.

 Sydafrika

BILAGA II

OECD/DAC:s FÖRTECKNING ÖVER MOTTAGARE AV OFFENTLIGT BISTÅND

Används för rapportering av flöden under 2011, 2012 och 2013

Minst utvecklade länder

Andra låginkomstländer

(BNI per capita < 1 005  USD under 2010)

Länder och territorier med lägre medelinkomst

(BNI per capita 1 006 – 3 975  USD under 2010)

Länder och territorier med högre medelinkomst

(BNI per capita 3 976 – 12 275  USD under 2007)

Afghanistan

Kenya

Armenien

Albanien

Angola

Nordkorea

Belize

Algeriet

Bangladesh

Kirgizistan

Bolivia

 (*1) Anguilla

Benin

Sydsudan

Kamerun

Antigua och Barbuda

Bhutan

Tadzjikistan

Kap Verde

Argentina

Burkina Faso

Zimbabwe

Kongo

Azerbajdzjan

Burundi

 

Elfenbenskusten

Vitryssland

Kambodja

 

Egypten

Bosnien och Hercegovina

Centralafrikanska republiken

 

El Salvador

Botswana

Tchad

 

Fiji

Brasilien

Komorerna

 

Georgien

Chile

Demokratiska republiken Kongo

 

Ghana

Kina

Djibouti

 

Guatemala

Colombia

Ekvatorialguinea

 

Guyana

Cooköarna

Eritrea

 

Honduras

Costa Rica

Etiopien

 

Indien

Kuba

Gambia

 

Indonesien

Dominica

Guinea

 

Irak

Dominikanska republiken

Guinea-Bissau

 

Kosovo (1)

Ecuador

Haiti

 

Marshallöarna

f.d. jugoslaviska republiken Makedonien

Kiribati

 

Mikronesien

Gabon

Laos

 

Moldavien

Grenada

Lesotho

 

Mongoliet

Iran

Liberia

 

Marocko

Jamaica

Madagaskar

 

Nicaragua

Jordanien

Malawi

 

Nigeria

Kazakstan

Mali

 

Pakistan

Libanon

Mauretanien

 

Papua Nya Guinea

Libyen

Moçambique

 

Paraguay

Malaysia

Burma/Myanmar

 

Filippinerna

Maldiverna

Nepal

 

Sri Lanka

Mauritius

Niger

 

Swaziland

Mexiko

Rwanda

 

Syrien

Montenegro

Samoa

 

 (*1) Tokelauöarna

 (*1) Montserrat

São Tomé och Príncipe

 

Tonga

Namibia

Senegal

 

Turkmenistan

Nauru

Sierra Leone

 

Ukraina

Niue

Salomonöarna

 

Uzbekistan

Palau

Somalia

 

Vietnam

Panama

Sudan

 

Västbanken och Gazaremsan

Peru

Tanzania

 

 

Serbien

Östtimor

 

 

Seychellerna

Togo

 

 

Sydafrika

Tuvalu

 

 

 (*1) Sankt Helena

Uganda

 

 

Saint Kitts och Nevis

Vanuatu

 

 

Saint Lucia

Jemen

 

 

Saint Vincent och Grenadinerna

Zambia

 

 

Surinam

 

 

 

Thailand

 

 

 

Tunisien

 

 

 

Turkiet

 

 

 

Uruguay

 

 

 

Venezuela

 

 

 

 (*1) Wallis och Futuna

(*1)  Territorium.

(1)  Detta påverkar inte Kosovos ställning enligt internationell rätt.

14.2.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 43/33

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 128/2013

av den 13 februari 2013

om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”förordningen om en samlad marknadsordning”) (1),

med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (2), särskilt artikel 136.1, och

av följande skäl:

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)

Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonimportvärden som avses i artikel 136 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs i bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 13 februari 2013.

På kommissionens vägnar För ordföranden

José Manuel SILVA RODRÍGUEZ

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling

(1)   EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)   EUT L 157, 15.6.2011, s. 1.

BILAGA

Schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(euro/100 kg)

KN-nummer

Kod för tredjeland (1)

Schablonimportvärde

0702 00 00

IL

90,4

MA

51,5

TN

63,2

TR

106,5

ZZ

77,9

0707 00 05

EG

191,6

MA

176,1

TR

166,5

ZZ

178,1

0709 91 00

EG

91,5

ZZ

91,5

0709 93 10

MA

51,9

TR

116,4

ZZ

84,2

0805 10 20

EG

48,7

MA

54,7

TN

46,9

TR

64,0

ZZ

53,6

0805 20 10

MA

97,8

ZZ

97,8

0805 20 30 , 0805 20 50 , 0805 20 70 , 0805 20 90

IL

131,7

KR

135,8

MA

129,1

TR

75,8

ZZ

118,1

0805 50 10

EG

83,9

MA

60,5

TR

67,4

ZZ

70,6

0808 10 80

CN

99,8

MK

36,4

US

206,8

ZZ

114,3

0808 30 90

AR

138,7

CL

218,0

CN

72,1

TR

176,8

US

140,7

ZA

109,5

ZZ

142,6

(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ZZ står för ”övrigt ursprung”.

BESLUT

14.2.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 43/35

RÅDETS BESLUT

av den 12 februari 2013

om utnämning av en tysk ledamot i Regionkommittén

(2013/79/EU)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 305,

med beaktande av den tyska regeringens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Den 22 december 2009 och den 18 januari 2010 antog rådet besluten 2009/1014/EU (1) och 2010/29/EU (2) om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden från och med den 26 januari 2010 till och med den 25 januari 2015.

(2)

En plats som ledamot i Regionkommittén har blivit ledig till följd av att mandatet för Eva QUANTE-BRANDT har löpt ut.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Till ledamot i Regionkommittén utnämns härmed för återstoden av mandatperioden, dvs. till och med den 25 januari 2015

—

Ulrike HILLER, Staatsrätin, Mitglied des Senats der Freien Hansestadt Bremen.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 12 februari 2013.

På rådets vägnar

M. NOONAN

Ordförande

(1)   EUT L 348, 29.12.2009, s. 22.

(2)   EUT L 12, 19.1.2010, s. 11.

14.2.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 43/36

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 13 februari 2013

om avslutande av antidumpningsförfarandet beträffande import av svetsade rör och ihåliga profiler med kvadratiskt eller rektangulärt tvärsnitt, av annat järn än gjutjärn eller av annat stål än rostfritt stål, med ursprung i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Turkiet och Ukraina

(2013/80/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1) (nedan kallad grundförordningen), särskilt artikel 9,

efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

A.   FÖRFARANDE

(1)

Den 16 februari 2012 tog Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) emot ett klagomål om påstådd skadevållande dumpning vid import av svetsade rör och ihåliga profiler med kvadratiskt eller rektangulärt tvärsnitt, av annat järn än gjutjärn eller av annat stål än rostfritt stål (nedan kallade ihåliga profiler), med ursprung i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Turkiet och Ukraina (nedan även kallade de berörda länderna).

(2)

Klagomålet ingavs av företrädare för unionstillverkare (nedan kallade klagandena) som svarar för mer än 25 % av unionens sammanlagda produktion av ihåliga profiler. Klagomålet innehöll tillräcklig prima facie-bevisning för dumpning och för därav vållad väsentlig skada för att motivera att ett antidumpningsförfarande skulle inledas.

(3)

Efter att ha hört rådgivande kommittén inledde kommissionen genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning (2) ett antidumpningsförfarande beträffande import av ihåliga profiler med ursprung i de berörda länderna.

(4)

Kommissionen sände frågeformulär till unionsindustrin, till de exporterande tillverkarna i de berörda länderna, till importörerna och till myndigheterna i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Turkiet och Ukraina. De berörda parterna gavs möjlighet att inom tidsfristen i tillkännagivandet om inledande lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda.

(5)

Alla berörda parter som begärde att bli hörda och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle till detta.

B.   ÅTERKALLANDE AV KLAGOMÅLET OCH AVSLUTANDE AV FÖRFARANDET

(6)

Klagandena återkallade formellt sitt klagomål genom en skrivelse till kommissionen av den 23 november 2012.

(7)

I enlighet med artikel 9.1 i grundförordningen kan förfarandet avslutas när klagomålet återkallas, såvida inte ett sådant avslutande strider mot unionens intresse.

(8)

Kommissionen ansåg att det aktuella förfarandet borde avslutas, eftersom det inte hade framkommit något inom ramen för undersökningen som tydde på att ett avslutande av förfarandet skulle strida mot unionens intresse.

(9)

De berörda parterna underrättades om detta och gavs tillfälle att lämna synpunkter. Kommissionen har inte tagit emot några synpunkter som tyder på att det inte skulle ligga i unionens intresse att avsluta förfarandet.

(10)

Kommissionen drar därför slutsatsen att antidumpningsförfarandet beträffande import till unionen av ihåliga profiler med ursprung i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Turkiet och Ukraina bör avslutas utan att åtgärder införs.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Antidumpningsförfarandet beträffande import av svetsade rör och ihåliga profiler med kvadratiskt eller rektangulärt tvärsnitt, av annat järn än gjutjärn eller av annat stål än rostfritt stål, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 7306 61 92 och 7306 61 99 , med ursprung i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Turkiet och Ukraina, avslutas härmed.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 13 februari 2013.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande

(1)   EUT L 343, 22.12.2009, s. 51.

(2)   EUT C 96, 31.3.2012, s. 13.

14.2.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 43/38

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 13 februari 2013

om avslutande av antidumpningsförfarandet rörande import av vit fosfor, även kallad elementär fosfor eller gul fosfor, med ursprung i Kazakstan

(2013/81/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1) (nedan kallad grundförordningen), särskilt artikel 7,

efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

A.   FÖRFARANDE

1.   INLEDANDE

(1)

Den 17 december 2011 meddelade Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) genom ett tillkännagivande (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning (2) att ett antidumpningsförfarande skulle inledas beträffande import till unionen av vit fosfor, även kallad elementär fosfor eller gul fosfor, med ursprung i Republiken Kazakstan (nedan kallad Kazakstan eller det berörda landet).

(2)

Förfarandet inleddes till följd av ett klagomål som ingetts den 7 november 2011 av Thermphos International BV (nedan kallad klaganden), den enda tillverkaren av vit fosfor i unionen, som således står för unionens totala produktion av vit fosfor. Klagomålet innehöll prima facie-bevisning för dumpning av produkten i fråga och för att denna dumpning vållat väsentlig skada. Bevisningen ansågs tillräcklig för att motivera inledandet av ett förfarande.

2.   PARTER SOM BERÖRS AV FÖRFARANDET

(3)

Kommissionen underrättade officiellt klaganden, den enda kända exporterande tillverkaren i det berörda landet, tillverkaren i det jämförbara landet, importörer, handlare, användare som kommissionen visste var berörda och företrädare för Kazakstan om inledandet av förfarandet. Berörda parter gavs möjlighet att inom den tidsfrist som anges i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda.

(4)

Alla berörda parter som begärde att bli hörda och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle till detta. Alla muntliga och skriftliga synpunkter från de berörda parterna övervägdes och togs i beaktande där så var lämpligt.

(5)

För att den exporterande tillverkare i Kazakstan som kommissionen visste var berörd skulle ha möjlighet att ansöka om att bli behandlad som ett företag som är verksamt under marknadsmässiga förhållanden (nedan kallat marknadsekonomisk status) eller om individuell behandling sände kommissionen ett ansökningsformulär till denna exporterande tillverkare. Dessutom skickade kommissionen ett ansökningsformulär till myndigheterna i Kazakstan. Den enda kända exporterande tillverkaren i Kazakstan gav sig till känna och ansökte om marknadsekonomisk status.

(6)

Kommissionen skickade ett frågeformulär till den kända exporterande tillverkaren i det berörda landet och till klaganden, som inkom med svar till kommissionen.

(7)

Eftersom ett stort antal icke-närstående importörer föreföll kunna beröras av denna undersökning, anges det i tillkännagivandet om inledande att kommissionen kan besluta att genomföra ett stickprovsförfarande enligt artikel 17 i grundförordningen. För att kommissionen skulle kunna besluta huruvida ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval ombads alla icke-närstående importörer att ge sig till känna för kommissionen och lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Endast sju företag lämnade de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. De angav att de var importörer/användare av den berörda produkten. Eftersom så få importörer gav sig till känna, ansågs ett stickprovsförfarande inte vara nödvändigt. Därefter skickade kommissionen både ett frågeformulär för importörer och ett för användare till dessa parter. Mer än 30 företag gav sig till känna som användare, och till dessa sände kommissionen ett frågeformulär för användare. Som ett resultat av detta fyllde fem företag i båda frågeformulären, ett fyllde i frågeformuläret för importörer och sju fyllde i frågeformuläret för användare. Det bör påpekas att en användare därefter beslutade att avbryta samarbetet.

(8)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg var nödvändiga för ett preliminärt fastställande i fråga om dumpning, därav vållad skada och unionens intresse och utförde kontroller på plats hos följande företag:

a)

Unionstillverkare:

Thermphos International BV, Vlissingen, Nederländerna.

b)

Exporterande tillverkare i det berörda landet:

Kazhposphate LLC, Almaty, Republiken Kazakstan.

c)

Importör:

Ciech SA,Warsawa, Polen.

d)

Användare:

Zaklady Chemiczne Alwernia SA, Alwernia, Polen.

e)

Importörer/Användare:

Fosfa akciová společnost, Breclav, Tjeckien,

ICL-IP Bitterfeld GmbH, Bitterfeld, Tyskland,

Italmatch Chemicals Spa, Genua, Italien.

3.   UNDERSÖKNINGSPERIODEN

(9)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2011 till och med den 31 december 2011 (nedan kallad undersökningsperioden eller UP i tabeller). Undersökningen av tendenser som är av betydelse för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2008 till och med undersökningsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

4.   BESLUT ATT INTE INFÖRA PROVISORISKA ÅTGÄRDER

(10)

Det ansågs att det inte var lämpligt att införa provisoriska åtgärder, särskilt eftersom det behövdes ytterligare analyser av vissa aspekter som avsåg orsakssambandet och unionens intresse.

(11)

Alla berörda parter erhöll ett informationsdokument med uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden som ligger till grund för beslutet att inte införa provisoriska åtgärder (nedan kallat informationsdokumentet). Flera berörda parter lämnade skriftliga synpunkter på slutsatserna i informationsdokumentet. De parter som begärde att bli hörda gavs möjlighet till detta.

5.   PARTERNAS RÄTTIGHETER OCH SEKRETESS

(12)

Eftersom unionsindustrin utgörs av en enda tillverkare måste känsliga uppgifter av sekretesskäl indexeras eller anges i ett intervall. Av samma skäl och eftersom det endast finns en exporterande tillverkare och antalet importörer på unionsmarknaden är begränsat, måste dessutom alla uppgifter om konsumtion, importvolym från det berörda landet och övriga länder samt importpriser indexeras. Det begränsade antalet berörda användare innebar på motsvarande sätt att faktiska data i de flesta fall inte kunde tillhandahållas.

B.   BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

1.   BERÖRD PRODUKT

(13)

Den berörda produkten är vit fosfor, även kallad elementär fosfor eller gul fosfor, med ursprung i Kazakstan, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2804 70 00 (nedan kallad vit fosfor eller den berörda produkten).

(14)

Vit fosfor är ett kemiskt grundämne som utvinns ur råfosfat och har många användningsområden. Vit fosfor används som startprodukt för icke-sura användningar, huvudsakligen för läkemedel och jordbrukskemikalier och för tillverkning av fosforsyra. Dess derivat används till livsmedel och rengöringsmedel samt för tillverkning av fosforlegeringar som kan användas inom metallurgi. Undersökningen visade att det endast finns en typ av den berörda produkten.

2.   LIKADAN PRODUKT

(15)

Undersökningen visade att vit fosfor som tillverkas och säljs i unionen av unionsindustrin och den vita fosfor som tillverkas i det berörda landet och exporteras till unionen hade samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och användningsområden. De anses därför preliminärt vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen. Mot bakgrund av att marknadsekonomisk status beviljades, såsom det anges i skälen 14–17, och att uppgifterna från den jämförbara tillverkaren inte användes, gjordes inga fastställanden på basen av den likadana produkt som tillverkades och såldes på den jämförbara marknaden.

C.   DUMPNING

1.   MARKNADSEKONOMISK STATUS

(16)

Enligt artikel 2.7 b i grundförordningen ska normalvärdet vid antidumpningsundersökningar beträffande import med ursprung i Kazakstan fastställas i enlighet med punkterna 1–6 i samma artikel när det gäller exporterande tillverkare som konstaterats uppfylla de kriterier som anges i artikel 2.7 c i grundförordningen. Dessa kriterier kan som vägledning sammanfattas enligt nedan:

Kriterium 1:

–

Företagets beslut fattas som svar på marknadssignaler utan något större statligt inflytande och dess kostnader återspeglar marknadsvärden.

Kriterium 2:

–

Företaget har en enda uppsättning räkenskaper som är föremål för en oberoende revision.

Kriterium 3:

–

Inga snedvridningar följer med från det icke-marknadsekonomiska systemet.

Kriterium 4:

–

Lagar om konkurser och ägandeförhållanden garanterar stabilitet och rättssäkerhet.

Kriterium 5:

–

Valutaomräkning sker till marknadskurser.

(17)

Den enda kända exporterande tillverkaren i Kazakstan (nedan kallad den exporterande tillverkaren) begärde marknadsekonomisk status och lämnade in ett ansökningsformulär. De uppgifter som lämnades kontrollerade kommissionen på plats hos företaget i fråga.

(18)

Med hänsyn till de verifierade bevisen drogs slutsatsen att företaget uppfyllde alla krav enligt artikel 2.7 c i grundförordningen och kunde beviljas marknadsekonomisk status.

(19)

Kommissionen underrättade den exporterande tillverkaren, myndigheterna i Kazakstan och klaganden om resultatet av undersökningen avseende marknadsekonomisk status och gav dem möjlighet att lämna synpunkter.

(20)

Klaganden hävdade att det fanns kopplingar mellan den exporterande tillverkaren och den kazakstanska staten och att företaget inte hade lämnat några bevis för sina ägarförhållanden. Undersökningen visade emellertid att företaget var ett kommanditbolag med begränsat ansvar för delägarna, i enlighet med kazakstansk lagstiftning, och att det ägdes direkt av två privata företag. Det kontrollerades att staten inte hade något aktieinnehav i företaget, varken direkt eller indirekt. Undersökningen bekräftade således att företaget var helt privatägt. Klagandens påståenden i detta avseende avvisades därför.

(21)

Det hävdades också att företaget hade bildat ett samriskföretag med ett statligt ägt/finansierat företag, vilket skulle ge särskilt tillträde till statlig finansiering. Undersökningen bekräftade att ett samriskföretag fanns, men detta hade inte haft någon verksamhet under undersökningsperioden och dess verksamhet omfattade endast svavelsyra, vilket utgör en helt annan företagssektor än vit fosfor. Påståendena i detta avseende avvisades därför.

(22)

Sammansättning och funktion hos företagets viktigaste beslutsfattande organ, direktionen och styrelsen, granskades. Undersökningen visade inget statligt inflytande.

(23)

Klaganden hävdade vidare att företagets tillverkningskostnader var snedvridna och inte återspeglade normala marknadsekonomiska förhållanden, särskilt i förhållande till kostnaden för att bryta råfosfat, en av de viktigaste råvarorna vid tillverkning av vit fosfor. Undersökningen visade att företaget hämtade råfosfat från närstående gruvbolag i Kazakstan som har exklusiv nyttjanderätt. Denna rättighet har köpts, värderats till ett skäligt värde och redovisats korrekt. Dessutom har företaget betalat bolagsskatt och mineralutvinningsskatt samt andra kostnader förenade med verksamheten på samma nivå som andra mineralexploatörer i Kazakstan. Det ekonomiska åtagandet i samband med dessa skyldigheter utgjorde en del av företagets totala driftskostnader. På denna grund drogs slutsatsen att inget betydande statligt inflytande förelåg och att kostnaderna i samband med råfosfat inte var snedvridna. Klagandens påståenden i detta avseende avvisades därför.

(24)

El, som utgör en stor andel av den totala tillverkningskostnaden, levereras av icke-närstående leverantörer. Undersökningen visade att det genomsnittliga elpriset var lägre än det genomsnittliga priset för andra industriella användare i Kazakstan, men företaget är en av landets största elförbrukare, och en sådan praxis befanns inte strida mot marknadsekonomiska principer. Klaganden hävdade att företaget gynnades av förmånliga transportpriser för el när det använde de statligt ägda transportnäten. Detta påstående kunde dock inte bekräftas under undersökningen. Därför drogs slutsatsen att inget betydande statligt inflytande förelåg när det gällde elkostnaderna, och klagandens påståenden i detta avseende avvisades.

(25)

Andra viktiga råvaror är koks, fosfat, finkol, kvartsit, elektroder, koksmassa och kiselmalm, som köptes från icke-närstående leverantörer på den internationella marknaden, huvudsakligen från Kina och Ryssland, eller lokala leverantörer. Undersökningen visade inget statligt inflytande när det gällde inköp av eller priser på dessa material.

(26)

Klaganden hävdade vidare att det visserligen finns en rättslig ram för arbetstagares rättigheter och sociala rättigheter i Kazakstan, men att dessa rättigheter i praktiken undertrycks av staten, vilket inverkade på företags löne- och arbetskostnader. Undersökningen visade att arbetskraft anställdes och avskedades fritt av företagets ledning och att den lagstadgade minimilönen tillämpades. Det konstaterades att all relevant kazakstansk lagstiftning respekterades och att företaget hade enskilda anställningsavtal med var och en av sina anställda. Undersökningen visade således inte något statligt inflytande, och klagandens påståenden i detta avseende avvisades.

(27)

Klaganden hävdade slutligen att försäljningsbegränsningar troligen förelåg på den inhemska marknaden, eftersom det inte förekom någon inhemsk försäljning av vit fosfor i Kazakstan. Företagets verksamhetstillstånd visade inte några försäljningsbegränsningar, varken på den inhemska marknaden eller på exportmarknaden. Avsaknaden av inhemsk försäljning berodde på att det varken fanns någon efterfrågan på eller bearbetningskapacitet för vit fosfor i Kazakstan. Klagandens påståenden i detta avseende avvisades därför.

(28)

Företaget hade en enda uppsättning räkenskaper som är föremål för en årlig självständig revision i linje med IFRS (International Financial Reporting Standards) och som tillämpas för alla ändamål.

(29)

Företagets räkenskaper visar att det har beviljat fria lån, vilka dock återbetalades helt under undersökningsperioden. Räntefria lån mellan närstående och även icke-närstående företag strider inte i sig mot internationell redovisningsstandard, utan är godkända på vissa villkor, såsom att rapporteringskravet efterlevs och att de redovisas i räkenskaperna. Undersökningen visade inte några oegentligheter i detta avseende, och alla redovisningskrav var uppfyllda.

(30)

Det konstaterades att företaget omfattades av relevant konkurs- och förmögenhetsrätt, vars tillämpning är avsedd att garantera rättssäkerhet och stabilitet för företags verksamhet. Det fanns inga indikationer på att dessa lagar inte skulle gälla för och tillämpas på företaget.

(31)

Undersökningen har inte visat några begränsningar när det gäller användning och omräkning av valutor. Företagets valutatransaktioner genomfördes till marknadsmässiga kurser och företaget kunde fritt disponera över sina egna medel.

2.   NORMALVÄRDE

(32)

Till följd av de undersökningsresultat som beskrivs ovan i skäl 14 när det gäller företagets ansökan om marknadsekonomisk status fastställdes normalvärdet i enlighet med artikel 2.1–2.6 i grundförordningen.

(33)

Företaget sålde inte vit fosfor på den inhemska marknaden under undersökningsperioden, och det fanns inte heller vare sig andra säljare eller tillverkare av vit fosfor i Kazakstan. Normalvärdet kunde därför inte fastställas på grundval av de inhemska försäljningspriserna i enlighet med artikel 2.1 i grundförordningen. I stället konstruerades normalvärdet i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen på grundval av kostnaderna för tillverkning av den berörda produkten med tillägg av ett rimligt belopp för försäljning, administration och andra allmänna kostnader samt vinst.

(34)

Undersökningen visade att de rapporterade tillverkningskostnaderna inte inkluderade någon avskrivningskostnad för brytningsrättigheterna, och en sådan måste därför läggas till. I detta avseende ansågs det lämpligt att göra en årlig avskrivning för brytningsrättigheterna för den berörda produkten, vars belopp byggde på en värdering av det ”skäliga värdet”.

(35)

Efter det att informationsdokumentet hade sänts ut hävdade den exporterande tillverkaren att kostnaderna i enlighet med artikel 2.5 i grundförordningen borde ha beräknats på grundval av bokföringen för den part som var föremål för undersökningen. Eftersom avskrivningskostnaden för brytningsrättigheterna endast framgick av räkenskaperna för den exporterande tillverkarens moderbolag, som var beläget utanför Kazakstan, och eftersom moderbolaget inte omfattades av undersökningen, borde den exporterande tillverkarens kostnader inte ha beräknats på grundval av uppgifter i moderbolagets räkenskaper.

(36)

Eftersom råfosfatgruvan är belägen i Kazakstan och den exporterande tillverkaren bröt råfosfat för produktion av vit fosfor, borde avskrivningskostnaden för brytningsrättigheterna mycket riktigt ha inkluderats i kostnaderna i den exporterande tillverkarens räkenskaper. Den exporterande tillverkarens bokföring återspeglade således inte på ett rimligt sätt kostnaderna i samband med produktion och försäljning av den undersökta produkten, såsom det föreskrivs i artikel 2.5 i grundförordningen. Det var därför befogat att korrigera de rapporterade kostnaderna i enlighet därmed.

(37)

Moderbolagets räkenskaper var konsoliderade räkenskaper för hela företagsgruppen, dvs. de innehöll även uppgifter om den exporterande tillverkarens verksamhet i Kazakstan. De bokförda brytningsrättigheterna avsåg den sammanlagda brytningsverksamheten, inbegripet den exporterande tillverkarens rätt att bryta råfosfat för produktion av vit fosfor. På denna grundval ansågs det motiverat att korrigera den rapporterade tillverkningskostnaden.

(38)

Den exporterande tillverkaren hävdade vidare att den bokförda avskrivningskostnaden utgjorde den totala avskrivningskostnaden för företagsgruppens alla brytningsrättigheter avseende produktion av olika produkter, däribland vit fosfor. Den avskrivningskostnad som läggs till den rapporterade tillverkningskostnaden för vit fosfor bör emellertid endast avse den avskrivningskostnad som är direkt kopplad till produktionen av vit fosfor. Detta påstående godtogs och tillverkningskostnaden korrigerades i enlighet därmed, så att man endast beaktade den avskrivningskostnad som avsåg verksamhet i samband med produktionen av vit fosfor.

(39)

Vid beräkningen av beloppen för försäljning, administration och andra allmänna kostnader samt vinst användes de faktiska kostnaderna för produktion och försäljning inom samma generella produktkategori på den inhemska marknaden, i enlighet med artikel 2.6 b i grundförordningen, eftersom inga andra tillverkare av vit fosfor fanns på den inhemska kazakstanska marknaden. I detta avseende beaktades huvudsakligen kemiska produkter såsom gödsel och andra derivat av vit fosfor.

(40)

Efter det att informationsdokumentet hade sänts ut hävdade den exporterande tillverkaren att de belopp som hade beaktats för att beräkna vinsten avseende ”övriga produkter” inte var korrekta. Särskilt hävdades att produktionsprocessen för vissa av dessa produkter och affärsvillkoren vid försäljningen skiljde sig betydligt från de som används för vit fosfor och att vinstmarginalerna därför var större vid försäljningen av dessa produkter. Det hävdades att vid beräkning av vinstmarginalen i syfte att konstruera normalvärdet bör vinstbeloppen fastställas på grundval av artikel 2.6 c i grundförordningen, dvs. med någon annan rimlig metod. Det hävdades att den vinst som gjordes på vit fosfor vid exportförsäljning till unionen eller andra tredjeländer borde beaktas, alternativt ett genomsnitt av dessa vinstmarginaler. Slutligen hävdades det att om inget av nämnda förslag kan godtas, borde man beakta moderbolagets genomsnittliga vinstmarginal avseende produktion och försäljning av alla produkter under undersökningsperioden.

(41)

Uppgifterna om att produktionsprocesserna vid tillverkningen av ”övriga produkter” och affärsvillkoren vid försäljningen av dem inte såg likadana ut inkom i ett mycket sent skede av undersökningen och stöddes inte av några bevis. Det visades inte heller om och i vilken utsträckning de påstådda olikheterna påverkade försäljningspriserna och följaktligen vinstmarginalerna. Slutligen visade den exporterande tillverkaren inte att användningen av någon av de ovan föreslagna metoderna i enlighet med artikel 2.6 c i grundförordningen i stället för den metod som grundar sig på artikel 2.6 b i grundförordningen faktiskt skulle ge ett mer korrekt resultat. Framför allt förklarades det inte på vilket sätt försäljningsvillkoren vid exportförsäljning skulle vara jämförbara med dem som gäller vid försäljning på den inhemska marknaden och det således skulle vara lämpligt att utgå ifrån exportförsäljningen i stället för försäljningen på den inhemska marknaden. Dessa påståenden avvisades därför.

3.   EXPORTPRIS

(42)

All exportförsäljning till unionen skedde direkt till oberoende kunder i unionen och därför fastställdes exportpriset, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen, på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten under undersökningsperioden.

(43)

Efter det att informationsdokumentet hade sänts ut hävdade den exporterande tillverkaren att det använda exportpriset var felaktigt. Det konstateras att exportpriset fastställts på grundval av de kontrollerade uppgifter som den exporterande tillverkaren lämnade under undersökningen och att det därför inte fanns någon grund för att korrigera dessa siffror. Detta påstående avvisades därför.

4.   JÄMFÖRELSE

(44)

Det konstruerade normalvärdet och exportpriset jämfördes fritt fabrik.

(45)

För att garantera en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset fritt fabrik togs vederbörlig hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet genom en justering i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. Justeringar gjordes avseende frakt i det berörda landet och i unionen, hanteringskostnader och därmed sammanhängande kostnader samt kreditkostnader i alla tillämpliga och motiverade fall som kunde stödjas med verifierade bevis.

5.   DUMPNINGSMARGINALER

(46)

I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen fastställdes dumpningsmarginalerna för den exporterande tillverkaren i Kazakstan på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpriset.

(47)

Mot bakgrund av att samarbetsgraden var maximal, eftersom den enda samarbetsvilliga exporterande tillverkaren stod för 100 % av exportförsäljningen av den berörda produkten, fastställdes den landsomfattande tullen till samma nivå som den som gällde för den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren.

(48)

På grundval av ovanstående metod uppgår dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, till följande:

Företag

Dumpningsmarginal

Kazphosphate LLC

10,5  %

Alla övriga företag

10,5  %

D.   SKADA

1.   UNIONSTILLVERKNING OCH UNIONSINDUSTRI

(49)

Klagomålet ingavs av Thermphos International B.V. (nedan kallad klaganden), den enda tillverkaren av vit fosfor i unionen, som står för unionens totala produktion.

(50)

Klaganden utgör således unionsindustrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen och kallas nedan unionsindustrin.

(51)

Efter det att Thermphos International B.V hade mottagit informationsdokumentet tvingades företaget ansöka om konkurs, och senare beslutade Breda distriktsdomstol om likvidation av bolaget den 21 november 2012. Som en följd av detta upphörde unionsindustrins produktion av vit fosfor. I ett pressmeddelande angav unionsindustrin emellertid att de kvarvarande lagren av vit fosfor är tillräckliga för att under några månader täcka leveranserna till företagets dotterbolag, som tillverkar nedströmsprodukter. Unionsindustrin har sedan dess genomfört en kontrollerad avveckling av produktionsanläggningarna för vit fosfor. Samtidigt pågår förhandlingar om ett potentiellt övertagande i syfte att inom kort eventuellt återuppta produktionen av vit fosfor.

(52)

Flera berörda parter hävdade att mot bakgrund av den ovan beskrivna utvecklingen bör undersökningen genast avslutas, eftersom unionsindustrin har upphört att existera. Som svar på detta påstående konstateras det att unionsindustrin levererade vit fosfor under hela undersökningsperioden och att det, så länge konkursförfarandet och förhandlingarna om ett eventuellt övertagande fortfarande pågår, är oklart huruvida produktionen av vit fosfor faktiskt kommer att upphöra permanent eller om produktionsstoppet endast är temporärt. Det är därför för tidigt att dra slutsatsen att unionsindustrin har upphört att existera. Påståendet om att förfarandet måste avslutas av denna anledning avvisades därför.

2.   FASTSTÄLLANDE AV DEN RELEVANTA UNIONSMARKNADEN

(53)

Unionsindustrin är vertikalt integrerad och en betydande andel av den egna tillverkningen gick till företagsintern användning. Det konstaterades att den enda unionstillverkaren använde en ansenlig mängd av den vita fosfor som producerades som råmaterial för tillverkning av olika nedströmsprodukter som huvudsakligen används inom läkemedels-, jordbruks-, livsmedels- och kemisektorerna. Den vita fosfor som användes företagsinternt kom aldrig ut på den öppna marknaden och var därför inte utsatt för direkt konkurrens från import av den berörda produkten. Tillverkningen för den öppna marknaden konstaterades däremot konkurrera direkt med importen av den berörda produkten.

(54)

För att kunna fastställa huruvida unionsindustrin hade lidit väsentlig skada ansågs det därför lämpligt att vid analysen av vissa skadeindikatorer, när så var möjligt, skilja unionsindustrins försäljning på den öppna marknaden från försäljningen på den företagsinterna marknaden.

(55)

När det gäller lönsamhet och kassaflöde inriktades analysen på den öppna marknaden, eftersom priserna på den företagsinterna marknaden inte avspeglade marknadspriserna, som påverkade dessa indikatorer. När det gäller räntabiliteten var det inte möjligt att skilja mellan investeringar som gjorts avseende den produkt som såldes på den öppna marknaden och den produkt som såldes företagsintern, och räntabiliteten bedömdes därför på basen av den totala marknaden. Förbrukning, försäljningsvolym, försäljningspriser och marknadsandelar på unionsmarknaden analyserades och utvärderades också i förhållande till den rådande situationen på den öppna marknaden, där transaktioner genomfördes under normala marknadsförhållanden, vilket innebär fritt val av leverantör. Hänsyn togs emellertid också till utvecklingen av dessa indikatorer för den företagsinterna marknaden och jämförelser gjordes med data för den öppna marknaden för att fastställa huruvida situationen för den företagsinterna försäljningen kunde antas leda till andra resultat än om en analys av enbart den öppna marknaden användes som underlag.

(56)

Det konstaterades dock att följande ekonomiska indikatorer för unionsindustrin bör granskas på basen av den totala verksamheten (inklusive unionsindustrins företagsinterna bruk): tillverkning, tillverkningskapacitet, kapacitetsutnyttjande, tillväxt, investeringar, lager, sysselsättning, produktivitet, löner, kapitalanskaffningsförmåga och dumpningsmarginal. Detta beror på att dessa indikatorer kan påverkas av den dumpade importen, oavsett om produkten överförs nedströms inom företaget eller företagsgruppen för vidare bearbetning eller säljs på den öppna marknaden. Den företagsinterna marknaden och den öppna marknaden tillsammans kallas nedan den totala marknaden.

(57)

En berörd part hävdade att analysen av skadeindikatorerna bör göras på grundval av den totala marknaden, eftersom en analys som endast baseras på den öppna marknaden inte möjliggör en tillförlitlig bedömning av situationen på grund av unionsindustrins särskilda ställning sedan den övergått till att huvudsakligen leverera vit fosfor för företagsintern användning och således inte kan betraktas som en verklig leverantör av vit fosfor på den öppna marknaden.

(58)

Som det anges ovan i skäl 55 var det endast analysen av lönsamhet och kassaflöde som inriktades på den öppna marknaden. Detta berodde på att priserna på den företagsinterna marknaden inte avspeglade marknadspriserna, som påverkade dessa indikatorer. Vidare inriktades undersökningen främst på den öppna marknaden eftersom den företagsinterna försäljningen inte konkurrerade med de produkter som såldes på den öppna marknaden och således inte heller med den dumpade importen. Den berörda parten förklarade inte varför en analys som inkluderar den öppna marknaden ändå skulle ha varit lämpligare. För alla övriga indikatorer fokuserade analysen antingen på verksamheten på den totala marknaden eller på verksamheten på den öppna respektive den företagsinterna marknaden, beroende på vad som var lämpligt. Unionsindustrins verksamhet på samtliga marknader har således beaktats på vederbörligt sätt, och detta påstående avvisades därför.

(59)

Samma berörda part hävdade vidare att kommissionen, när den granskade skadeindikatorernas utveckling, jämförde situationen i slutet av skadeundersökningsperioden i stället för att beakta utvecklingstendenserna under hela skadeundersökningsperioden. Det är riktigt att det är kommissionens praxis att bedöma skadeindikatorerna under hela skadeundersökningsperioden och vid behov beskriva eventuella fluktuationer i skadeindikatorernas utveckling. Denna praxis har tillämpats även i förevarande undersökning. Detta påstående avvisades därför.

3.   FÖRBRUKNING I UNIONEN

(60)

Förbrukningen i unionen på den totala marknaden fastställdes genom att den totala importvolymen av vit fosfor från samtliga källor, vilken fastställdes på grundval av data från Eurostat och verifierade data som lämnats av den exporterande tillverkaren samt samarbetsvilliga importörer/användare, adderades till unionsindustrins totala försäljningsvolym på unionsmarknaden och till unionsindustrins produktion avsedd för företagsinternt bruk. Förbrukningen på den öppna marknaden fastställdes genom att unionsindustrins tillverkning för företagsinternt bruk subtraherades från den totala förbrukningen.

(61)

En del berörda parter hävdade att KN-numret även innefattade import av röd fosfor. Undersökningen visade dock att det under skadeundersökningsperioden inte förekom någon import av röd fosfor från det berörda landet. Bevisen för import av röd fosfor från andra tredjeländer var dessutom begränsade. Den begränsade bevisningen tyder på att importen av röd fosfor, om den alls förekom, var minimal.

(62)

I informationsdokumentet till den berörda parten hade unionsindustrins import från Kazakstan felaktigt inkluderats i den företagsinterna användningen, vilket har korrigerats nedan i tabell 1. Detta påverkade inte utvecklingstendenserna för unionsförbrukningen på den öppna marknaden.

(63)

På denna grundval konstaterades det att unionens förbrukning har utvecklats enligt följande:

Tabell 1

Förbrukning i unionen

Index 2008 = 100

2008

2009

2010

UP

Total marknad

100

74

96

103

Företagsintern marknad

100

119

109

117

Öppen marknad

100

54

91

98

Källa:

Eurostat och uppgifter från berörda parter via svar på frågeformulär.

(64)

Under skadeundersökningsperioden ökade förbrukningen på den totala unionsmarknaden med 3 % och på den företagsinterna marknaden med 17 %, med vissa fluktuationer under perioden. Förbrukningen på den öppna marknaden minskade med 2 % mellan 2008 och undersökningsperioden.

4.   IMPORT FRÅN DET BERÖRDA LANDET

4.1   Volym och marknadsandel

(65)

Importen från det berörda landet, i volym och marknadsandel, utvecklades enligt följande:

Tabell 2

Import från Kazakstan

(Index 2008 = 100)

2008

2009

2010

UP

Importvolymer från Kazakstan

100

57

108

132

Marknadsandel på den öppna marknaden

100

107

120

136

Källa:

Eurostat och uppgifter från berörda parter via svar på frågeformulär.

(66)

Under skadeundersökningsperioden ökade importen till unionen från det berörda landet med 32 %. Detta ledde till att marknadsandelen på den öppna marknaden ökade med 36 % under samma period. Den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren hade en mycket stor marknadsandel på den öppna marknaden under undersökningsperioden.

(67)

Flera berörda parter hävdade att importvolymen av den berörda produkten minskade betydligt efter undersökningsperioden och att denna utveckling bör beaktas i skadeanalysen. Detta påstående är ogrundat, eftersom tillgängliga uppgifter visar att importen låg kvar på samma nivå efter undersökningsperioden. Enligt artikel 6.1 i grundförordningen ska dessutom uppgifter avseende en period som infaller efter undersökningsperioden normalt inte beaktas i undersökningsresultaten. Detta påstående avvisades därför.

4.2   Importpriser och prisunderskridande

(68)

Genomsnittspriserna på import från det berörda landet på den öppna marknaden utvecklades enligt följande:

Tabell 3

Pris på importen från Kazakstan

(Index 2008 = 100)

2008

2009

2010

UP

Importpriser

100

84

75

81

Källa:

Eurostat och uppgifter från berörda parter via svar på frågeformulär.

(69)

En prisökning observerades under undersökningsperioden jämfört med 2010, men totalt sett minskade det genomsnittliga importpriset från det berörda landet med 19 % mellan 2008 och undersökningsperioden.

(70)

För att analysera prisunderskridandet gjordes en jämförelse mellan det genomsnittliga pris som unionsindustrin tog ut på den öppna marknaden och det genomsnittliga importpriset från det berörda landet. Unionsindustrins relevanta försäljningspriser justerades vid behov till nivån fritt fabrik, dvs. exklusive fraktkostnader i unionen och efter avräkning för rabatter och avdrag. Den samarbetsvilliga exporterande tillverkarens importpriser efter rabatter justerades vid behov till nivån cif vid unionens gräns, med en lämplig justering för tullklareringskostnader och kostnader efter importen.

(71)

Av jämförelsen framgick att den berörda produkten från den exporterande tillverkaren såldes i unionen under undersökningsperioden till priser som underskred unionsindustrins priser. Den genomsnittliga nivån för prisunderskridandet, uttryckt i procent av unionsindustrins priser, låg mellan 30 och 40 %, enligt verifierade uppgifter som lämnades av den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren. Denna nivå för prisunderskridandet kombinerades med en negativ prisutveckling och en betydande prisnedgång på unionsmarknaden.

5.   UNIONSINDUSTRINS EKONOMISKA SITUATION

5.1   Allmänt

(72)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen innefattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer och förhållanden som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd från 2008 till undersökningsperiodens slut.

(73)

Flera berörda parter hävdade att år 2008 var olämpligt som referenspunkt, eftersom det var ett exceptionellt framgångsrikt år för unionsindustrin. Efter det att informationsdokumentet hade sänts ut hävdade vissa berörda parter att 2007 borde ha använts som startpunkt för undersökningen av de tendenser som är av betydelse för bedömningen av skadan. Det bör påpekas att 2008 var ett lönsamt år för hela fosfatsektorn och inte endast för unionsindustrin. Det bör dessutom påpekas att även 2009 var exceptionellt på grund av den ekonomiska krisen och att den exporterande tillverkaren i Kazakstan och unionsindustrin var närstående under 2007, dvs. dessa år skulle inte nödvändigtvis ha varit lämpligare som startpunkt för skadeanalysen. Dessutom har de exceptionella omständigheterna under skadeundersökningsperioden vid behov vägts in i relevanta delar av skadeanalysen. Dessa påståenden avvisades därför.

5.1.1   Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(74)

Tabellen nedan visar utvecklingen av produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande för unionsindustrin på den totala marknaden:

Tabell 4

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(Index 2008 = 100)

2008

2009

2010

UP

Produktion

100

55

68

75

Produktionskapacitet

100

100

100

100

Kapacitetsutnyttjande

100

55

68

75

Källa:

Eurostat och uppgifter från berörda parter via svar på frågeformulär.

(75)

Såsom framgår av tabellen ovan minskade unionsproduktionen med 25 % under skadeundersökningsperioden. Mellan 2008 och 2009 minskade produktionen med 45 %, men situationen förbättrades från 2009 och fram till undersökningsperioden. Under undersökningsperioden nådde produktionen emellertid inte samma nivåer som 2008. Eftersom produktionskapaciteten förblev oförändrad ledde den minskade produktionen till en betydande minskning av kapacitetsutnyttjandet med 25 % mellan 2008 och undersökningsperioden.

5.1.2   Försäljningsvolymer och marknadsandel

(76)

Siffrorna nedan visar unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel, fördelat på den totala, den företagsinterna och den öppna marknaden.

Tabell 5

Försäljningsvolymer och marknadsandel

(Index 2008 = 100)

2008

2009

2010

UP

Försäljningsvolym på den totala marknaden

100

84

83

83

Unionsindustrins marknadsandel av den totala marknaden (%)

100

114

86

80

Försäljningsvolym på den företagsinterna marknaden

100

119

109

117

Unionsindustrins marknadsandel av den företagsinterna marknaden (%)

100

100

100

100

Försäljningsvolym på den öppna marknaden

100

37

47

36

Unionsindustrins marknadsandel av den öppna marknaden (%)

100

69

52

37

Källa:

Verifierade svar på frågeformulär.

(77)

Försäljningen på den totala marknaden minskade med 17 % under skadeundersökningsperioden. Minskningen var ännu kraftigare på den öppna marknaden, där försäljningen minskade med 64 % mellan 2008 och undersökningsperioden. På den företagsinterna marknaden var tendensen den motsatta och försäljningsvolymen ökade med 17 % under samma period. De minskade försäljningsvolymerna avspeglades i marknadsandelen, som minskade med 20 % för den totala marknaden och med 63 % för den öppna marknaden mellan 2008 och undersökningsperioden. Eftersom den företagsinterna marknaden utgörs av vit fosfor från den enda unionstillverkaren, var denna marknadsandel oförändrad och utgör under dessa förhållanden inte en relevant indikator.

5.1.3   Tillväxt

(78)

Under skadeundersökningsperioden minskade unionsförbrukningen endast något på den öppna marknaden, med 2 %, medan unionsindustrins försäljning och marknadsandel under samma period minskade betydligt, med 64 % respektive 63 %. Den företagsinterna marknaden följde motsatt tendens och försäljningsvolymen ökade med 17 % under samma period. Samtidigt ökade importen från Republiken Kazakstan med 32 % under skadeundersökningsperioden. Till följd av detta minskade unionsindustrins marknadsandel betydligt under samma period.

5.1.4   Sysselsättning, produktivitet och löner

(79)

Tabellen nedan visar utvecklingen i fråga om sysselsättning, produktivitet och löner för unionsindustrin på den totala marknaden:

Tabell 6

Sysselsättning, produktivitet och löner

(Index 2008 = 100)

2008

2009

2010

UP

Antal anställda

100

101

98

93

Total produktivitet (Mt/anställd)

100

55

69

81

Årslön

100

95

103

106

Källa:

Verifierade svar på frågeformulär.

(80)

Sysselsättningen minskade något mellan 2008 och undersökningsperioden, medan lönerna ökade något. Under skadeundersökningsperioden minskade den totala produktiviteten per anställd med 19 %. Detta följde den minskning av produktionen som beskrivs ovan i skälen 74 och 75.

5.1.5   Den faktiska dumpningsmarginalens storlek

(81)

De dumpningsmarginaler som anges i skäl 48 låg över miniminivån. Mot bakgrund av den dumpade importens volymer och priser kan verkningarna av den faktiska dumpningsmarginalen dessutom inte anses vara försumbara.

5.1.6   Lager

(82)

Siffrorna nedan visar utvecklingen av unionsindustrins lager på den totala marknaden under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Lager

(Index 2008 = 100)

2008

2009

2010

UP

Lager

100

26

17

48

Källa:

Verifierade svar på frågeformulär.

(83)

Lagren utgjorde omkring 12 % av tillverkningsvolymen under undersökningsperioden. Lagren minskade med 52 % under skadeundersökningsperioden. Denna indikator ska dock inte anses relevant för denna sektor, eftersom sektorn huvudsakligen bygger på order och tillverkarna därför tenderar att hålla begränsade lager. Lagerminskningen under undersökningsperioden ska bedömas mot bakgrund av den minskade verksamhetsgraden efter nedskärningarna i unionsindustrin.

5.1.7   Försäljningspriser

(84)

I tabellen nedan visas prisutvecklingen för unionsindustrin fördelat på den företagsinterna och den öppna marknaden.

Tabell 8

Försäljningspriser

(Index 2008 = 100)

2008

2009

2010

UP

Genomsnittligt enhetspris på den företagsinterna marknaden

100

90

67

78

Genomsnittligt enhetspris på den öppna marknaden

100

86

75

83

Källa:

Verifierade svar på frågeformulär.

(85)

Försäljningspriserna sjönk på båda marknaderna, även om minskningen var kraftigare på den företagsinterna marknaden (– 22 %) än på den öppna marknaden (– 17 %).

5.1.8   Lönsamhet, kassaflöde, kapitalanskaffningsförmåga, investeringar och räntabilitet

Tabell 9

Lönsamhet och kassaflöde

(Index 2008 = 100)

2008

2009

2010

UP

Lönsamhet på den öppna marknaden

100

85

73

75

Kassaflöde på den öppna marknaden

100

56

54

52

Källa:

Verifierade svar på frågeformulär.

(86)

Lönsamheten för den likadana produkten på den öppna marknaden fastställdes genom att unionsindustrins nettovinst av försäljningen före skatt av den likadana produkten på unionsmarknaden uttrycktes i procent av försäljningsomsättningen.

(87)

Lönsamheten på den öppna marknaden minskade dramatiskt och vändes till förlust under skadeundersökningsperioden. Lönsamheten visade en nedåtgående trend mellan 2008 och undersökningsperioden. Även om den ökade något under undersökningsperioden jämfört med 2010, förblev lönsamheten negativ.

(88)

Även kassaflödet följde den allt mer påtagliga negativa trenden mellan 2008 och undersökningsperioden och minskade med 48 % under skadeundersökningsperioden.

(89)

Kapitalanskaffningsförmågan analyserades i förhållande till den totala marknaden. Det kunde konstateras att unionsindustrins förmåga att generera likvida medel har försämrats konstant, vilket har försvagat unionsindustrins ekonomiska situation.

(90)

Efter det att informationsdokumentet hade sänts ut hävdade en berörd part att lönsamheten och kassaflödet borde granskas i förhållande till den totala marknaden och inte endast i förhållande till den öppna marknaden, eftersom en bedömning av skadan på nivån för endast den öppna marknaden inte är fullständig, med hänsyn till unionsindustrins specifika situatiation, som innebär att det mesta av dess försäljning är avsedd för företagsintern användning.

(91)

Det bör påpekas att som det anges i skälen 55 och 58 är priserna på den företagsinterna marknaden endast internpriser, och en analys av den företagsinterna marknaden skulle därför inte ha varit användbar i syfte att göra en skadeanalys, eftersom den inte skulle ha avspeglat priserna på den öppna marknad där konkurrens förelåg med importen från Kazakstan. Dessutom har inverkan av unionsindustrins verksamhet på den företaginterna marknaden vägts in i relevanta delar av analysen av orsakssambandet, särskilt nedan i skälen 135–136. Detta argument avvisades därför.

(92)

Siffrorna nedan visar utvecklingen av unionsindustrins investeringar i förhållande till den totala marknaden under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Investeringar och räntabilitet

(Index 2008 = 100)

2008

2009

2010

UP

Investeringar

100

98

79

69

Räntabilitet på den totala marknaden

100

20

19

15

Källa:

Verifierade svar på frågeformulär.

(93)

Tabellen ovan visar att unionsindustrin minskade sina investeringar i den likadana produkten med 31 %. Detta var kopplat till nedskärningarna inom industrin. De investeringar som gjordes var i första hand förknippade med att rättsliga krav måste uppfyllas samt förbättring och underhåll av produktionsteknik och produktionsprocesser för att effektivisera verksamheten.

(94)

Också räntabiliteten för investeringar i vit fosfor följde en negativ trend mellan 2008 och undersökningsperioden.

5.1.9   Slutsats om skada

(95)

Analysen av unionsindustrins situation visade en tydlig nedåtgående trend för alla de viktigaste skadeindikatorerna. Trots en relativt stabil förbrukning på den öppna marknaden minskade den totala produktionen med 25 % under skadeundersökningsperioden. Under samma period förlorade unionsindustrin 20 % av sin totala marknadsandel och 63 % av sin andel av den öppna marknaden. Kapacitetsutnyttjandet sjönk med 25 %.

(96)

Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins försäljningsvolym med 17 %. En starkare nedåtgående trend för försäljningsvolymerna observerades på den öppna marknaden, där volymen minskade med 64 % under skadeundersökningsperioden.

(97)

Unionsindustrins minskade försäljningsvolymer åtföljdes av en prisnedgång på 17 %. Situationen var likartad på den företagsinterna marknaden, där priserna sjönk med 22 % under skadeundersökningsperioden. De minskade försäljningsvolymerna i kombination med de lägre priserna påverkade vinsten och ledde till förluster.

(98)

Flera berörda parter hävdade att unionsindustrin presterade väl efter sin återhämtning från den ekonomiska nedgången 2009. De hävdade närmare bestämt att utvecklingen av vissa skadeindikatorer, nämligen volym och priser för unionsindustrins inhemska försäljning och exportförsäljning, kostnader för varor och investeringar men även produktion och kapacitetsutnyttjande inte visade någon väsentlig skada. Dessa påståenden bekräftas inte av resultaten i denna undersökning, som visar tydliga nedåtgående trender, om än inte för alla, men för de viktigaste skadeindikatorerna, även efter 2009.

(99)

Vissa parter hävdade att det fanns en nedåtgående trend både för volym och marknadsandel för importen från det berörda landet under skadeundersökningsperioden och att den kazakstanska fosforindustrins kapacitet överskattades. Inte heller dessa påståenden bekräftas av resultaten i denna undersökning, som visar en konstant ökning av volymen och marknadsandelen för importen från Kazakstan. Produktionskapaciteten för den exporterande tillverkaren i Kazakstan fastställdes dessutom på grundval av verifierade uppgifter som lämnats av detta företag.

(100)

Mot denna bakgrund bekräftade undersökningen att om den dumpade importen fortsätter att komma in på unionsmarknaden, kommer unionsindustrins förluster sannolikt att leda till att produktionen av vit fosfor i någon mer betydande omfattning kommer att upphöra i unionen. Detta förefaller bekräftas av utvecklingen efter undersökningsperioden, dvs. att unionsindustrin har ansökt om konkurs och är under likvidation.

(101)

Mot bakgrund av de ovan beskrivna förhållandena drogs slutsatsen att unionsindustrin led väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

E.   ORSAKSSAMBAND

1.   INLEDNING

(102)

I enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen om den väsentliga skada som unionsindustrin lidit vållades av den dumpade importen från det berörda landet. Även andra kända faktorer, utöver den dumpade importen, som eventuellt kunde ha skadat unionsindustrin, undersöktes för att kontrollera att den eventuella skada som vållats av sådana faktorer inte tillskrevs den dumpade importen.

2.   VERKNINGAR AV DEN DUMPADE IMPORTEN

(103)

Undersökningen visade att den dumpade importen från Kazakstan ökade drastiskt under skadeundersökningsperioden: importens andel av den öppna marknaden ökade med 36 % under denna period. Det fanns ett tydligt tidsmässigt samband mellan ökningen av den dumpade importen och unionsindustrins minskade marknadsandel. Under undersökningen fastställdes också att den dumpade importen konsekvent underskred unionsindustrins priser. Priset för den dumpade importen minskade med 19 % under skadeundersökningsperioden, vilket ledde till att prisunderskridandet ökade i omfattning. Unionsindustrin kunde inte höja sina priser på grund av denna prispress och kunde därför inte täcka de ökade råvarukostnader som framgår av tabellen nedan. Lönsamheten för unionsindustrins försäljning på unionsmarknaden försämrades dessutom dramatiskt.

Tabell 11

Tillverkningskostnad (unionsindustrin)

(Index 2008 = 100)

2008

2009

2010

UP

Tillverkningskostnad (euro/Mt)

100

105

103

112

Källa:

Verifierade svar på frågeformulär.

(104)

Flera berörda parter hävdade att importen från Kazakstan endast följde förbrukningens utveckling och således inte påverkade marknadsläget för vit fosfor. Varken de importsiffror eller de förbrukningssiffror som fastställdes under undersökningen bekräftar dock dessa påståenden. De visar i stället att importen från Kazakstan ökade samtidigt som förbrukningen på den öppna marknaden minskade något under skadeundersökningsperioden, dvs. följde en motsatt trend under samma period. Den ökade importen från Kazakstan sammanföll med nedgången för unionsindustrin. Dessa påståenden avvisades därför.

(105)

Mot bakgrund av ovanstående dras slutsatsen att ökningen av den dumpade importen från Kazakstan till priser som konstant underskred unionsindustrins priser har haft en avgörande roll för den väsentliga skada unionsindustrin lidit.

3.   VERKNINGAR AV ANDRA FAKTORER

3.1   Import från andra tredjeländer

(106)

Tabellen nedan visar utvecklingen för importen från andra tredjeländer.

Tabell 12

Import och marknadsandelar för import från andra tredjeländer

(Index 2008 = 100)

2008

2009

2010

UP

Importvolym

Folkrepubliken Kina

100

58

118

89

Genomsnittligt enhetspris

Folkrepubliken Kina

100

62

54

68

Importvolym

Socialistiska republiken Vietnam

100

671

363

470

Genomsnittligt enhetspris Socialistiska republiken Vietnam

100

92

73

74

Andel av den totala marknaden för import från Folkrepubliken Kina

100

96

150

102

Andel av den totala marknaden för import från Socialistiska republiken Vietnam

100

1 120

459

540

Källa:

Eurostat och uppgifter från berörda parter via svar på frågeformulär.

(107)

Marknaden för vit fosfor är starkt koncentrerad, eftersom det endast finns några få tillverkare i världen. Enligt information som inhämtades under undersökningen är Folkrepubliken Kina den ledande tillverkaren av vit fosfor. År 2008, i början av skadeundersökningsperioden, införde Folkrepubliken Kina en exporttullsats på 100 % för vit fosfor utöver den då gällande exporttullsatsen på 20 %. Till följd av detta minskade importen från Folkrepubliken Kina kraftigt, och importvolymerna förblev låga under hela skadeundersökningsperioden, trots att exporttullsatsen sjönk till 20 % under undersökningsperioden.

(108)

Importen från Socialistiska republiken Vietnam (nedan kallad Vietnam) stod för en relativt liten importvolym under skadeundersökningsperioden.

(109)

Det bör påpekas att det genomsnittliga enhetspriset för import från Folkrepubliken Kina och Vietnam ligger i samma intervall som unionsindustrins genomsnittliga enhetspris.

(110)

Efter det att informationsdokumentet hade sänts ut hävdade en berörd part att prispressen på unionsmarknaden orsakades av importen av vit fosfor från Folkrepubliken Kina. Tillgängliga uppgifter stöder emellertid inte detta påstående, eftersom importvolymen från Folkrepubliken Kina minskade mellan 2008 och undersökningsperioden (med en tillfällig kraftig uppgång 2010) och importpriserna från Folkrepubliken Kina låg på ungefär samma nivå som unionsindustrins försäljningspriser under hela skadeundersökningsperioden, eller till och med högre. Det kan vidare påpekas att marknadsandelen för importen från Folkrepubliken Kina var relativt stabil mellan 2008 och undersökningsperioden (med en tillfällig kraftig uppgång 2010), till skillnad från den kazakstanska marknadsandelen som ökade stadigt, med totalt 36 % mellan 2008 och undersökningsperioden. Detta påstående avvisades därför.

3.2   Utvecklingen av unionsindustrins tillverkningskostnader

(111)

Efter det att informationsdokumentet hade sänts ut hävdade samma part att ökningen av unionsindustrins tillverkningskostnad per enhet bör erkännas som en separat orsak till skadan. Det hävdades att enhetskostnaderna ökade samtidigt som priset för den huvudsakliga råvaran totalt sett minskade. Undersökningen visade att den främsta orsaken till unionsindustrins ökade enhetskostnader var förlusten av dess skalfördelar till följd av att försäljningen på den öppna marknaden minskade på grund av den dumpade importen från Kazakstan och den minskning av produktionsvolymen som denna ledde till. Ökningen av enhetskostnaderna kan därför inte betraktas som en separat orsak till skadan, utan som en följd av den dumpade importen. Detta påstående avvisades därför.

3.3   Förmånsavtal med den exporterande tillverkaren

(112)

Vissa berörda parter hävdade att den eventuella skada som unionsindustrin lidit vållades av att relationen mellan unionsindustrin och den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren avslutades, och att de båda parternas förmånsavtal om leverans därmed upphörde att gälla, vilket innebar att unionsindustrin måste möta konkurrensen från direktimport från den exporterande tillverkaren. Enligt dessa parter kompenserade förmånsavtalet för unionsindustrins avsaknad av direkt tillgång till den viktigaste råvaran, råfosfat.

(113)

Andra parter hävdade att när förmånsavtalet avslutades bidrog unionsindustrins tidigare investeringar i det före detta närstående företaget till skadan, eftersom unionsindustrin inte kunde dra nytta av sina investeringar när avtalet inte längre var i kraft.

(114)

Undersökningen visade att unionsindustrin och den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren hade samma ägare mellan 2003 och 2007 och att ett förmånsavtal mellan de båda parterna fortsatte att gälla fram till 2008.

(115)

De berörda parterna lämnade inte in några styrkande bevis för påståendet om unionsindustrins investeringar i den exporterande tillverkarens verksamhet i Kazakstan. Undersökningen visade inte heller att det fanns en direkt koppling mellan unionsindustrins eventuella tidigare investeringar och den väsentliga skada som denna led under undersökningsperioden. Av de tillgängliga uppgifterna framgår inte i vilken utsträckning de påstådda investeringarna kan ha bidragit till unionsindustrins nuvarande situation, eller om de alls bidrog. Detta påstående avvisades därför som ogrundat.

(116)

När det gäller den omständigheten att det gemensamma ägandet upphörde, kan detta inte i sig betraktas som en skadevållande faktor. Förlusten av det gemensamma ägandet innebar endast att den exporterande tillverkaren i Kazakstan kunde exportera den berörda produkten direkt till oberoende kunder i Europeiska unionen. Det innebar emellertid inte att exporten måste ske till skadevållande dumpade priser. Det är det sistnämnda som vållade unionsindustrin skada.

3.4   Tillgång till den huvudsakliga råvaran

(117)

Flera berörda parter hävdade att den väsentliga skada som unionsindustrin har lidit är förknippad med dess bristande konkurrenskraft när det gäller kostnader, eftersom unionsindustrin inte hade någon direkt tillgång till råfosfat, en av de huvudsakliga råvarorna för tillverkning av vit fosfor, medan den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren i Kazakstan ligger intill fosfatgruvor och har exklusiv nyttjanderätt till dessa. Det har hävdats att transportkostnaderna för råfosfat och kostnaderna för bortskaffande av slammet (avfall från tillverkningen av vit fosfor) är betydande, eftersom inga naturliga lagringsmöjligheter för slammet finns att tillgå.

(118)

Undersökningen visade att kostnaden för råfosfat visserligen är betydande, men att enbart denna faktor inte förklarar den skadevållande situationen för unionsindustrin. Även om man vid bedömningen av den skada unionsindustrin har lidit tar hänsyn till skillnaden i kostnad för råfosfat mellan unionsindustrin och den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren är skadan betydande.

(119)

Undersökningen visade att unionsindustrins transportkostnader för råfosfat är höga, men inte så höga att de gör att tillverkningen av vit fosfor i unionen inte är konkurrenskraftig. Även med hänsyn tagen till transportkostnaderna för råfosfat som en del av kostnaderna för unionsindustrins tillverkning är skademarginalen betydande.

(120)

När det gäller påståendet om att naturliga lagringsmöjligheter för slammet saknas bekräftade undersökningen att detta inte innebär någon nackdel för unionsindustrin, eftersom den kan återanvända slammet genom att återföra det till produktionsprocessen för vit fosfor.

(121)

Sammanfattningsvis visade undersökningen att den samarbetsvilliga exporterande tillverkarens kostnadsfördel inte förklarar den skadevållande situationen för unionsindustrin, och att kostnadsskillnaden för inköp av råfosfat endast delvis kunde ha en inverkan. Denna slutsats stöds av att betydligt bättre lönsamhetssiffror registrerades för de derivatprodukter innehållande vit fosfor som tillverkades av unionsindustrin.

(122)

Mot bakgrund av det ovanstående drogs slutsatsen att tillgången till råvaran och dess inverkan på kostnaderna inte kan bryta det orsakssamband som har fastställts mellan den dumpade importen från Kazakstan och den väsentliga skada som unionsindustrin har lidit, även om den i viss mån bidrog till den skadevållande situationen för unionsindustrin.

3.5   Unionsindustrins produktionsresultat och import av den berörda produkten

(123)

Flera berörda parter hävdade att enligt årsrapporten 2010 hade unionsindustrin svåra tekniska problem 2010 och första halvåret 2011 och dessa problem hade en negativ inverkan på dess produktionsnivåer, vilket föranledde unionsindustrin att importera den berörda produkten från Kazakstan. De hävdade också att den eventuella skada som unionsindustrin lidit var en följd av denna import och därmed självförvållad. Undersökningen visade att unionsindustrins tekniska problem under 2010 och första halvåret 2011 inte hade någon betydande inverkan på dess situation, eftersom problemen varken ledde till produktionsstopp eller till ett läge där den egna produktionen inte räckte för att tillgodose efterfrågan på vit fosfor från kunderna på den öppna marknaden. Det konstaterades att unionsindustrin importerade från Kazakstan, men att denna import var kompletterande, skedde i undantagsfall samt omfattade begränsade volymer jämfört med den totala unionsproduktionen. Vid undersökningen framkom inte heller några bevis för att unionsindustrin sålde en del av importen på den öppna marknaden. Det bör vidare påpekas att årsrapporten 2010 var bifogad till unionsindustrins konsoliderade årsredovisning, som omfattade företagets hela verksamhet och således inte endast avsåg produktionen av vit fosfor.

(124)

På dessa grunder konstaterades det att varken unionsindustrins tekniska svårigheter under en del av skadeundersökningsperioden eller den begränsade importen av den berörda produkten hade någon betydande inverkan, eller någon inverkan alls, på unionsindustrins situation när det gällde produktionen av vit fosfor avsedd för den öppna marknaden och inte kunde bryta orsakssambandet. De argument som de berörda parterna anförde i detta avseende avvisades.

3.6   Ny produktionsprocess för unionsindustrin

(125)

Vissa berörda parter hävdade att unionsindustrin investerade betydande belopp i ny produktionsteknik och att detta ledde till tekniska problem och miljöproblem som orsakade den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

(126)

Undersökningen bekräftade att unionsindustrin investerade i utveckling av en ny produktionsprocess där råfosfat ersattes med fosfat utvunnet ur avfallsflöden. Såsom det framgår av tabell 10 i skäl 92 ovan visade undersökningen emellertid också att investeringarna när det gällde vit fosfor minskade under skadeundersökningsperioden. Investeringarna i ny teknik kan därför inte ha varit en viktig faktor bakom unionsindustrins försämrade situation. Vid undersökningen framkom inte heller några bevis för att den nya tekniken ledde till tekniska svårigheter och miljöproblem, såsom det har påståtts. De berörda parterna har dessutom inte styrkt sina påståenden med några faktiska uppgifter. Parternas argument i detta avseende avvisades därför.

3.7   Unionsindustrins exportresultat

(127)

Vissa berörda parter hävdade att unionsindustrins exportförsäljning minskade påtagligt under skadeundersökningsperioden och att detta orsakade den väsentliga skada som unionsindustrin har lidit.

(128)

Undersökningen visade att exportförsäljningen motsvarade en liten andel av den totala unionsproduktionen och därför endast kunde ha haft en mycket begränsad inverkan på unionsindustrins situation som helhet.

(129)

På dessa grunder konstaterades det att inverkan av unionsindustrins exportresultat inte kunde bryta orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skada som unionsindustrin lidit. De berörda parternas argument i detta avseende måste därför avvisas.

3.8   Den ekonomiska och finansiella krisens inverkan

(130)

En berörd part hävdade att den eventuella skada som unionsindustrin lidit berodde på den ekonomiska krisen och den minskade efterfrågan i unionen.

(131)

Som det angetts ovan visade undersökningen att unionens förbrukning på den öppna marknaden minskade med endast 2 % under skadeundersökningsperioden. Därför kan den ekonomiska krisens inverkan i form av minskad förbrukning inte ha varit en viktig faktor bakom den kraftigt minskade försäljningsvolymen, vilket visas i skäl 76 och följande skäl. När det gäller priserna föll marknaden mellan 2008 och 2010, men den prisnedgång som unionsindustrin drabbades av fortsatte och blev till och med ännu mer uttalad efter 2009, när unionsindustrin försökte följa de låga priserna på den dumpade importen från Kazakstan. Argumentet avvisades därför.

(132)

På dessa grunder konstaterades det att den totala inverkan av den ekonomiska och finansiella krisen och den minskade efterfrågan inte kunde bryta det orsakssamband som fastställts mellan den väsentliga skada som unionsindustrin har lidit och den dumpade importen.

3.9   Kundens val av leverantörer

(133)

Det hävdades att den skada som unionsindustrin lidit orsakades av att kunderna valde att byta leverantör bl.a. på grund av bristande efterlevnad av miljö- och säkerhetsstandarderna. Inga bevis har dock lagts fram för detta, och undersökningen har inte bringat i dagen några faktiska omständigheter som bekräftar detta påstående. Undersökningen visade tvärtemot att marknaden i första hand är prisdriven och att andra överväganden inte har någon avgörande betydelse.

(134)

Detta påstående avvisades därför.

3.10   Inverkan av försäljningen på den företagsinterna marknaden

(135)

Efter det att informationsdokumentet hade sänts ut hävdade en berörd part att eftersom unionsindustrin har bytt sitt huvudsakliga fokus till den företagsinterna marknaden, är dess resurser och likvida medel främst avsedda att användas för verksamheten på denna marknad. Det påstods därför att förlusterna på den öppna marknaden och den skada som dessa orsakade berodde på denna situation och inte på den dumpade importen.

(136)

Undersökningen stödde inte dessa påståenden, eftersom t.ex. investeringarna minskade på båda marknaderna och det inte framkom några bevis för att likvida medel eller andra resurser överfördes från den öppna till den företagsinterna marknaden under skadeundersökningsperioden. Detta påstående avvisades därför.

3.11   Efterlevnad av miljöstandarder

(137)

Det hävdades att den väsentliga skadan orsakades av unionsindustrins rättsliga skyldighet att följa EU:s stränga miljöstandarder. Efter det att informationsdokumentet hade sänts ut hävade vissa parter dessutom att man även borde undersöka inverkan av underlåtenheten att följa miljökraven, dvs. inverkan av de, som det påstås, betydande böter som unionsindustrin tvingades betala till de nederländska myndigheterna under skadeundersökningsperioden.

(138)

Undersökningen visade att unionsindustrin under hela skadeundersökningsperioden gjorde investeringar i syfte att följa miljöstandarderna och minska dioxinutsläppen. Såsom framgår av tabell 10 minskade emellertid de totala investeringarna under skadeundersökningsperioden. Det konstaterades dessutom att investeringarna skrevs av över ett antal år och därför bara hade en mindre inverkan på årsresultaten. Det bör noteras att unionsindustrin var lönsam 2008, trots att investeringarna då var väsentligt högre än under undersökningsperioden. Den försämrade situationen för unionsindustrin kunde därför inte tillskrivas de investeringar som gjorts för att följa miljöstandarderna.

(139)

När det gäller påståendena om böter för underlåtenhet att följa miljökraven visade undersökningen att även om de nederländska myndigheterna bötfällde unionsindustrin i ett ärende, var bötesbeloppet inte betydande, vilket de berörda parterna har hävdat, och skulle betalas först efter undersökningsperioden. Detta kan därför inte ha inverkat på den skadevållande situationen för unionsindustrin under undersökningsperioden.

(140)

Mot bakgrund av det ovanstående avvisades dessa påståenden.

3.12   Ledningsbeslut 2009

(141)

Efter det att informationsdokumentet hade sänts ut hävdades det att den väsentliga skada som unionsindustrin lidit orsakades av ett ledningsbeslut 2009 om att betala ut utdelning till aktieägarna, vilket föranledde bankerna att kräva återbetalning av långfristiga krediter, vilket i sin tur hade en betydande negativ inverkan på unionsindustrins ekonomiska livskraft.

(142)

Dessa påståenden grundade sig på uppgifter i den konsoliderade årsredovisningen för unionsindustrins holdingbolag för 2009, som inte endast avsåg tillverkningen av fosfor. De berörda parternas slutsatser grundade sig dessutom på antaganden som inte nödvändigtvis speglar en objektiv bedömning av situationen 2009. Undersökningen visade inte att ledningsbesluten 2009 var ovanliga eller oförsiktiga, eftersom det av samma årsredovisning framgår t.ex. att bolagets balanserade vinstmedel var betydande under samma period, trots den övergripande besvärliga marknadssituationen. Man kan därför inte dra slutsatsen att de beslut som fattades vid den tidpunkten hade en betydande negativ inverkan på företagets ekonomiska livskraft, såsom dessa parter påstått, och även inverkade på den skadevållande situationen för unionsindustrin vad gäller dess verksamhet avseende vit fosfor under undersökningsperioden. Dessa påståenden avvisades därför.

3.13   Slutsats om orsakssamband

(143)

Undersökningen har visat ett orsakssamband mellan den skada som unionsindustrin lidit och den dumpade importen från Kazakstan. Andra möjliga skadeorsaker analyserades, såsom import från andra länder, utvecklingen av unionsindustrins tillverkningskostnader, produktionsresultat, den nya produktionsprocessen, unionsindustrins exportresultat, unionsindustrins import, den ekonomiska och finansiella krisens inverkan, kundens val av leverantörer, inverkan av försäljningen på den företagsinterna marknaden, efterlevnaden av miljöstandarder och ledningsbeslut, men ingen av dessa befanns kunna bryta det orsakssamband som fastställts mellan den dumpade importen från Kazakstan och den väsentliga skada som unionsindustrin lidit. Undersökningen visade visserligen att vissa andra faktorer, t.ex. tillgången till den viktigaste råvaran, i viss mån bidrog till den skadevållande situationen för unionsindustrin, men att importen från Kazakstan ändå hade en väsentlig inverkan på den skada som unionsindustrin lidit. Som det angetts ovan kunde dessa andra faktorer därför inte bryta orsakssambandet mellan importen och den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

(144)

Flera berörda parter hävdade att den omständigheten att unionsindustrin ansökte om konkurs trots att endast en begränsad del av försäljningen konkurrerar med importen från Kazakstan, bekräftar att denna import inte kan ha varit orsaken till den väsentliga skada som unionsindustrin lidit. Alla övriga möjliga faktorer analyserades emellertid, och som det anges ovan i skälen 106–142 kunde ingen av dessa faktorer bryta orsakssambandet mellan den dumpade importen och den skada som unionsindustrin lidit. Det bör också påpekas att unionsindustrin är vertikalt integrerad och att prispressen från den dumpade importen därför också hade en negativ inverkan på unionsindustrins derivatmarknad. Detta påstående avvisades därför.

(145)

På grundval av ovanstående analys, där alla kända faktorers inverkan på unionsindustrins situation har utrönts och särskiljts från den dumpade importens skadevållande verkningar, drogs slutgiltigt slutsatsen att det fanns ett orsakssamband mellan den dumpade importen från Kazakstan och den väsentliga skada som unionsindustrin led under undersökningsperioden.

F.   UNIONENS INTRESSE

1.   INLEDANDE ANMÄRKNING

(146)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om det, trots slutsatsen om skadevållande dumpning, fanns tvingande skäl som skulle kunna leda till slutsatsen att det inte låg i EU:s intresse att införa antidumpningsåtgärder i detta särskilda fall. Analysen av unionens intresse gjordes på grundval av en bedömning av intresset hos alla parter som berörs av detta förfarande, däribland intressena hos unionsindustrin och användarna av den berörda produkten. Även följden av att inte vidta åtgärder övervägdes utifrån de bevis som lagts fram.

2.   UNIONSINDUSTRINS INTRESSE

(147)

Ovannämnda analys visade att unionsindustrin lidit väsentlig skada på grund av den dumpade importen från Kazakstan, som avsevärt underskred unionsindustrins priser på unionsmarknaden. De flesta skadeindikatorerna visade en negativ trend under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrin förlorade en betydande marknadsandel, och de skadeindikatorer som avsåg unionsindustrins ekonomiska resultat, såsom kassaflöde, räntabilitet och lönsamhet, påverkades kraftigt. Efter undersökningsperioden fortsatte den nedåtgående trenden, vilket tvingade unionsindustrin att ansöka om konkurs. Förhandlingar pågår om ett potentiellt övertagande i syfte att inom kort återuppta tillverkningen.

(148)

Vit fosfor är en viktig råvara som används över hela världen och har många användningsområden. Den används bl.a. för tillverkning av läkemedel och jordbrukskemikalier, fosforsyra och dess derivat för användning i livsmedel och rengöringsmedel samt fosforlegeringar för metallurgiska tillämpningar. Eftersom vit fosfor tillverkas av ett begränsat antal tillverkare i andra tredjeländer och är en råvara för många nedströmsprodukter som tillverkas i unionen, ansågs det ligga i unionens intresse att ha en inhemsk produktionskapacitet.

(149)

Ett införande av antidumpningstullar förväntas motverka de illojala handelsmetoder som påvisats och tillåta unionsindustrin att bli mer livskraftig. Dessutom skulle ett införande av åtgärder göra det möjligt för unionsindustrin att öka sina skalfördelar genom att sälja större volymer och återfå åtminstone en del av den marknadsandel som förlorades under skadeundersökningsperioden, vilket skulle ha en gynnsam inverkan på industrins framtidsutsikter. I detta avseende erinras det om att unionsindustrin har tillverkat och sålt vit fosfor sedan 1970-talet, trots konkurrens från import från tredjeländer som också haft naturliga fördelar i form av tillgång till råvara. Flera berörda parter hävdade att uninsindustrin inte kan betraktas som en värdefull leverantör, mot bakgrund av dess nuvarande situation (konkurs) och att den på derivatmarknaden konkurrerar med sina egna kunder till vilka den säljer vit fosfor. Som svar på detta påstående bör det påpekas att unionsindustrins nuvarande situation inte nödvändigtvis innebär ett permanent produktionsstopp, eftersom förhandlingarna om ett övertagande i syfte att återuppta tillverkningen av vit fosfor fortfarande pågår. I undersökningen fastställdes vidare att unionsindustrin är beroende av försäljningen på den öppna marknaden för att öka sina skalfördelar och förbli livskraftig. Av alla dessa skäl drogs slutsatsen att unionsindustrin kan vara en värdefull leverantör av vit fosfor på unionens öppna marknad.

(150)

Unionsindustrin har dessutom försökt utveckla alternativa råvarukällor och investerat i ny teknik, en så kallad vagga-till-vagga-strategi, för att återanvända vit fosfor. Denna metod är fortfarande under utveckling, men skulle kunna bli en viktig faktor när det gäller att säkra unionsindustrins långsiktiga hållbarhet. Om metoden blir framgångsrik skulle den göra det möjligt för unionsindustrin att dra nytta av en ny sekundär råvarukälla inom unionsmarknaden och minska ett möjligt överberoende av import av råfosfat.

(151)

Efter det att informationsdokumentet hade sänts ut ifrågasatte flera berörda parter huruvida utvecklingen av ny teknik var relevant för analysen av unionens intresse. Dessa parter ifrågasatte att unionsindustrin skulle försvinna om antidumpningsåtgärder inte införs och hävdade att investeringarna i denna teknik därför sannolikt skulle fortsätta. De hävdade också att vagga-till-vagga-initiativet inte är unikt och att flera andra företag i unionen investerar i alternativ återanvändningsteknik för fosfat som påstås vara ekonomiskt mer livskraftig. Det hävdades slutligen att vagga-till-vagga-tekniken främst skulle tillämpas på unionsindustrins företagsinterna marknad och att användarna därför inte skulle ha någon fördel av den.

(152)

Det bör påpekas att utvecklingen efter undersökningsperioden (konkurs) inte förefaller stödja ovanstående påståenden. Det bör vidare påpekas att vagga-till-vagga-strategin, även om den inte är unik, är en viktig komponent för att minska unionens beroende av import av primära råvaror och indirekt dess import av vit fosfor från tredjeländer och kommer att gynna alla användare, om den lyckas. Slutligen finns det i underlagen inga bevis som gör det möjligt att dra slutsatsen att vagga-till-vagga-strategin inte skulle vara ekonomiskt genomförbar.

(153)

Å andra sidan, om åtgärder inte införs, skulle unionsindustrin sannolikt få det mycket svårare att bli livskraftig på den öppna marknaden, och det är mycket troligt att den skulle bli tvungen att lägga ner sin produktion permanent. Den sannolika konsekvensen skulle bli att unionsindustrin inte längre skulle kunna fortsätta tillverka för den öppna marknaden. Detta skulle göra unionen helt beroende av import av vit fosfor från ett begränsat antal tillverkare i tredjeländer, eftersom vit fosfor är basen för ett antal nedströmsprodukter som tillverkas i unionen.

(154)

Även den dumpade importens inverkan på unionsindustrins företagsinterna marknad övervägdes. Undersökningen visade att införandet av åtgärder skulle motverka den konkurrensnackdel som den dumpade importen har orsakat på nedströmsmarknaden.

(155)

Å andra sidan, om inga åtgärder vidtas och unionsindustrin upphör permanent med sin tillverkning, förväntas det bli svårt för unionsindustrin att få tag på de stora mängder vit fosfor som behövs för tillverkningen av nedströmsprodukter. Flera berörda parter hävdade att analysen av unionsindustrins intresse endast bör omfatta försäljningen på den öppna marknaden. Som svar på detta bör det påpekas att unionsindustrin, som det anges ovan i skäl 53, är vertikalt integrerad och att en betydande andel av dess tillverkning faktiskt används företagsinternt. Försäljningens andel på den öppna respektive den företagsinterna marknaden är emellertid inte en stabil parameter och den senaste utvecklingen visar att tillverkningen för den företagsinterna marknaden inte kan upprätthållas utan försäljningen av vit fosfor på den öppna marknaden.

(156)

Mot bakgrund av ovanstående överväganden drogs slutsatsen att det skulle ligga i unionsindustrins intresse att antidumpningsåtgärder införs på import av den berörda produkten med ursprung i Kazakstan.

3.   ANVÄNDARNAS INTRESSE

3.1   Allmänt

(157)

Efter tillkännagivandet om inledande gav sig över trettio parter till känna och deklarerade sitt intresse för förfarandet. Undersökningen visade att de parter som gav sig till känna huvudsakligen var användare. Vissa av dem importerade själva den berörda produkten.

(158)

Elva företag klassificerade sig själva som användare och fyllde i frågeformulär. Dessa företag stod för den absolut största delen av importen av den berörda produkten under undersökningsperioden och en betydande andel av den totala förbrukningen i unionen. Dessa användare representerade nästan hela spektrumet av nedströmsprodukter. De utgör därför en representativ grupp som kan användas för att bedöma inverkan av åtgärder som införs på import av den berörda produkten i förhållande till deras verksamhet med slutprodukter som innehåller den berörda produkten.

(159)

Återstående företag var antingen direktanvändare av den berörda produkten eller använde nedströmsprodukter vari den berörda produkten är en viktig komponent. Eftersom användarna huvudsakligen tillverkar stapelvaror eller mellanprodukter vari den berörda produkten används och som sedan omvandlas till färdiga nedströmsprodukter av andra användare, ansågs det lämpligt att ge alla företag som gav sig till känna möjlighet att lägga fram sina synpunkter och lämna information, även om de inte var direktanvändare.

3.2   Inverkan på användarna

3.2.1   Allmänt

(160)

Användarna av den berörda produkten kan i princip delas in i två segment: sura derivat (främst tillverkning av fosforsyra) och icke-sura derivat (såsom fosforpentasulfid, fosfortriklorid, röd fosfor, flamskyddsmedel). Hänsyn togs även till nedströmsanvändare.

3.2.2   Segmentet sura derivat

(161)

Segmentet sura derivat innefattar huvudsakligen tillverkning av termisk fosforsyra och dess derivat i livsmedelstillsatser. Andelen av den berörda produkten i slutprodukterna i detta segment är hög i förhållande till den totala omsättningen. Det konstaterades dessutom att kostnaden för den berörda produkten i slutprodukterna var betydande. Detta beror på att produktionsprocessen för dessa användare kräver begränsat med ytterligare produktionsfaktorer utöver den viktigaste råvaran, dvs. vit fosfor.

(162)

Mot bakgrund av det ovanstående kan det förväntas att införandet av åtgärder skulle ha en betydande inverkan på användare i detta segment. Även om undersökningen visade att användarna i detta segment hade höga vinstnivåer under undersökningsperioden, varierade deras lönsamhet betydligt mellan 2008 och IP och låg på mycket lägre nivåer under åren före undersökningsperioden. Det hävdades vidare att eventuella tullar inte kan föras över till kunderna. Mot denna bakgrund kan en antidumpningstull få en betydande inverkan på lönsamheten för användarna i segmentet sura derivat och kan till och med leda till att de börjar gå med förlust och i slutänden hota deras existens.

(163)

Efter det att informationsdokumentet hade sänts ut hävdade en användare att den produkt som tillverkas av unionsindustrin har en högre renhet än den produkt som normalt används i segmentet sura derivat. Den berörda produkten som importeras från Kazakstan har lägre renhet och är mer lämpad för användning i segment sura derivat. Unionsindustrin betraktades därför som en alternativ leverantör i detta segment.

(164)

Detta argument lades fram först i ett mycket sent skede av förfarandet. Den berörda parten styrkte inte ovanstående påståenden med bevis. Användaren bestred vidare inte att, som det anges ovan i skälen 13–17, vit fosfor som tillverkas och säljs i unionen av unionsindustrin och vit fosfor som tillverkas i det berörda landet och exporteras till unionen har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och användningsområden. Detta argument avvisades därför.

3.2.3   Segmentet icke-sura derivat

(165)

Segmentet icke-sura derivat innefattar ett bredare spektrum av produkter för varierande användningsområden såsom flamskyddsmedel, vattenbehandling, tillsatser i smörjmedel för fordonsindustrin, läkemedel och jordbrukskemikalier. Kostnaden för den berörda produkten i förhållande till slutproduktens totala kostnad varierar kraftigt mellan användarna beroende på vilken nedströmsprodukt de tillverkar.

(166)

Efter det att informationsdokumentet hade sänts ut lämnade vissa användare in en mer detaljerad indelning av sina kostnader och angav särskilt kostnaden för den berörda produkten jämförd med de totala kostnaderna. De siffror som lämnades i frågeformulären rapporterades i aggregerad form och visade att vit fosfor utgjorde från under 5 % till ca 30 % av kostnaden för slutprodukterna. Enligt de uppgifter som lämnades efter det att informationsdokumentet hade sänts ut kunde emellertid dessa kostnader vara betydligt högre för vissa specifika produkttyper.

(167)

Användarna i detta segment hade flera olika leverantörer och köpte vit fosfor även från andra källor än Kazakstan.

(168)

Användarna i detta segment tillverkade dessutom ett mer varierat utbud av produkter, och betydelsen av slutprodukter som innehåller vit fosfor för den totala verksamheten varierade därför från under 5 % till över 75 %. Lönsamheten för slutprodukten med vit fosfor varierade och kunde vara över 10 %. Generellt kan det noteras att för företag med en lägre vinstnivå var också betydelsen av produkterna innehållande vit fosfor låg i förhållande till företagets totala omsättning. Av detta följer att införandet av åtgärder i sådana fall förväntas ha begränsad, om än inte försumbar, inverkan, om man antar att användare i detta segment inte skulle kunna överföra eventuella prisökningar till sina nedströmskunder och att Kazakstan skulle vara deras enda leverantör.

3.2.4   Nedströmsanvändare

(169)

Tullens inverkan på nedströmsanvändarna kommer att spädas ut ytterligare, eftersom den endast har en marginell inverkan på tillverkningskostnaden. Undersökningen visade också att de samarbetsvilliga nedströmsanvändarna hade vinstmarginaler på upp till över 15 %. Mot bakgrund av att direktanvändarna har hävdat att de inte kommer att kunna överföra en eventuell prisökning till sina nedströmskunder är det dessutom osäkert om tullen kommer att få någon inverkan över huvud taget.

(170)

Efter det att informationsdokumentet sänts ut hävdade en nedströmsanvändare, tvärtemot slutsatsen ovan i skäl 169, att införandet av antidumpningstullar skulle påverka dem, eftersom deras leverantörer skulle överföra kostnadsökningen på dem. Företaget lämnade emellertid inte in några uppgifter som kunde bekräfta detta påstående och det avvisades därför.

(171)

Mot denna bakgrund drogs slutsatsen att antidumpningstullar endast skulle ha en mycket begränsad inverkan, om någon alls, på nedströmsanvändarnas lönsamhet.

3.2.5   Konkurrens på derivatmarknaden

(172)

Ett antal användare hävdade att om åtgärder införs kommer de att förlora sin konkurrenskraft gentemot importen av derivat från Folkrepubliken Kina. Inga konkreta bevis lades emellertid fram för detta.

(173)

I detta sammanhang bör det påpekas att syftet med en antidumpningstull är att återställa lika konkurrensvillkor på marknaden för vit fosfor i unionen. Inga bevis lades fram för att styrka att importen av derivat av vit fosfor från Folkrepubliken Kina har ökat betydligt under de senaste åren eller kommer att öka i framtiden. Underlagen innehöll inte heller några uppgifter om importvillkoren eller prisnivåerna. Detta argument avvisades därför.

3.2.6   Sysselsättning

(174)

Vissa berörda parter hävdade att antalet anställda i användarindustrin totalt sett är större än i unionsindustrin och att införandet av antidumpningsåtgärder därför strider mot unionens övergripande intresse.

(175)

Det bör påpekas att analysen av unionens intresse inte är begränsad till endast en jämförelse av antalet anställda i unionsindustrin respektive användarindustrin. Den omständigheten att användarna har ett större antal anställda räcker därför inte i sig för att dra slutsatsen att åtgärder skulle strida mot unionsindustrins övergripande intresse. I stället undersöks den inverkan som införandet eller underlåtenhet att införa åtgärder skulle ha för affärsverksamheten och lönsamheten hos dels de berörda användarna, dels unionsindustrin. Detta argument avvisades därför.

3.2.7   Slutsats

(176)

Analysen ovan visar att införandet av åtgärder skulle påverka användarna i båda segmenten, men mindre i segmentet icke-sura derivat. Vit fosfor står för den största delen av produktionskostnaderna i segmentet sura derivat, och en eventuell tull skulle därför ha en betydande inverkan på kostnaderna och lönsamheten. Undersökningen visade också att om åtgärder införs, kommer existensen för användarna i detta segment att hotas.

4.   EUROPEISKA UNIONENS RÅVARUINITIATIV

(177)

Vissa berörda parter hävdade att införandet av åtgärder skulle strida mot det europeiska råvaruinitiativet (3) som har inrättats för att främja bl.a. en hållbar råvaruförsörjning och resurseffektivitet. Råvaruinitiativet hindrar dock inte att man inför antidumpningsåtgärder som syftar till att återställa konkurrens på lika villkor och således motverkar illojal konkurrens till följd av dumpning.

(178)

Att upprätthålla unionstillverkningen av en viktig råvara på en marknad som kännetecknas av att det endast finns ett fåtal tillverkare i världen är i alla händelser helt i linje med målet att säkerställa en hållbar råvaruförsörjning till unionsmarknaden.

5.   KONKURRENSFRÅGOR

(179)

Vissa berörda parter hävdade att införandet av åtgärder kommer att leda till att unionsindustrin utnyttjar sin dominerande ställning, eftersom unionsmarknaden kommer att stängas för leveranser från andra källor. Till stöd för detta påstående anfördes det att unionsindustrin tidigare har utnyttjat införandet av de kinesiska exportbegränsningarna för att höja sina priser på unionsmarknaden. Inga faktiska bevis för missbruk av dominant ställning tillhandahölls dock.

(180)

Med beaktande av ovanstående skäl erinras det om att unionsindustrins marknadsandel minskade avsevärt under skadeundersökningsperioden. Marknadsandelen för den exporterande tillverkaren på den öppna marknaden ökade däremot kraftigt, och den exporterande tillverkaren är för närvarande den ojämförligt största leverantören på unionsmarknaden.

(181)

Vidare var den underskridandenivå som beräknades vid undersökningen (se skäl 71) högre än den konstaterade dumpningsnivån (se skäl 48), vilket enligt regeln om lägsta tull innebär att prisnivån på importen från Kazakstan sannolikt kommer att fortsätta att ligga under unionsindustrins försäljningspriser även om antidumpningsåtgärder införs. Det är därför inte sannolikt att importen kommer att upphöra som en följd av åtgärderna.

(182)

Det erinras också om att vit fosfor från Folkrepubliken Kina och Vietnam importerades till unionsmarknaden under hela skadeundersökningsperioden, trots de exportbegränsningar som införts av Folkrepubliken Kina, och denna import kommer sannolikt att fortsätta.

(183)

Efter det att informationsdokumentet sänts ut hävdade flera berörda parter att införandet av tullar kommer att öka kostnaden för användarna medan unionsindustrin inte kommer att påverkas i samma utsträckning på derivatmarknaden (företagsinternt bruk). Detta kommer att skapa en konkurrensfördel för unionsindustrin på derivatmarknaden och kommer sannolikt att leda till en dominerande ställning för unionsindustrin på nedströmsmarknaden. Som det redan angetts ovan var den underskridandenivå som beräknades i denna undersökning högre än den konstaterade dumpningsnivån, vilket enligt regeln om lägsta tull innebär att prisnivån på importen från Kazakstan sannolikt kommer att fortsätta att ligga under unionsindustrins försäljningspriser på både den öppna och den företagsinterna marknaden även om antidumpningsåtgärder införs. Påståendet att införandet av åtgärder kommer att leda till att unionsindustrin kommer att missbruka sin dominerande ställning på derivatmarknaden avvisas därför.

(184)

Mot bakgrund av ovanstående överväganden kan slutsatsen således dras att införandet av antidumpningsåtgärder inte kommer att ha en snedvridande inverkan på unionsmarknaden.

6.   HANDELSBALANSEN MELLAN KAZAKSTAN OCH UNIONEN

(185)

Den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren påstod sig vara en viktig importör av utrustning och maskiner från unionen för tillverkning av den berörda produkten. I detta sammanhang hävdades det att om antidumpningstullar införs, kommer detta att påverka handelsbalansen mellan unionen och Kazakstan, eftersom den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren skulle sluta importera sådan utrustning från unionen.

(186)

Syftet med att införa åtgärder för att skydda handeln är att motverka illojala handelsmetoder och har inget att göra med inköp av maskiner och utrustning för tillverkning av den berörda produkten. Detta argument måste därför anses vara irrelevant inom ramen för denna antidumpningsundersökning.

7.   DET ALLMÄNNA PREFERENSSYSTEMET

(187)

Efter det att informationsdokumentet hade sänts ut hävdade flera berörda parter att inverkan på användarna kommer att bli desto större, eftersom importen av den berörda produkten förutom en möjlig antidumpningstull också kommer att omfattas av normal tullsats från och med den 1 januari 2014.

(188)

Det konstateras att inom ramen för Europeiska unionens nya allmänna preferenssystem, som förväntas träda i kraft den 1 januari 2014, kommer Kazakstan inte längre att upptas i förteckningen över förmånsländer. Från och med den 1 januari 2014 och så länge det nya systemet är i kraft kommer import av vit fosfor från Kazakstan att vara föremål för den normala tullsatsen på 5,5 %.

(189)

Framtida utveckling kan emellertid inte beaktas i analysen, eftersom dess exakta inverkan på importpriser och mängder och dess effekt på unionsmarknaden inte kan bedömas i förväg. Inga säkra slutsatser kan således dras i detta avseende. Påståendet avvisades därför.

8.   SLUTSATS OM UNIONENS INTRESSE

(190)

Om inga åtgärder införs är sannolikheten stor för att tillverkningen av vit fosfor i unionen och tillverkningen av derivat av unionsindustrin inte kommer att kunna återupptas. Å andra sidan kommer införandet av åtgärder kanske inte att resultera i en tillräcklig lättnad för unionsindustrin, vilket vissa berörda parter också har gjort gällande, eftersom importen från Kazakstan, även om den är föremål för tullar, fortsättningsvis kommer att vara mer konkurrenskraftig prismässigt än unionsindustrins försäljning. Införandet av åtgärder garanterar således inte att unionsindustrin kommer att ta sig ur sin nuvarande besvärliga situation.

(191)

Det konstaterades däremot att användarna, särskilt i segmentet sura derivat, kommer att drabbas allvarligt av åtgärderna, och att deras existens i vissa fall t.o.m. kan hotas, eftersom de inte kommer att kunna absorbera kostnadsökningen och fortsätta att vara konkurrenskraftiga på nedströmsmarknaden. Detta kan leda till att producenter i efterföljande produktionsled inom detta segment blir tvungna att lägga ner sina produktionsanläggningar.

(192)

Vid undersökningen konstaterades att effekterna av åtgärderna för segmentet icke-sura derivat överlag förväntades bli mindre märkbara än för segmentet sura derivat, men vissa användare i detta segment kan emellertid komma att påverkas i högre grad beroende på vilken nedströmsprodukt de tillverkar. Generellt sett kan tullens inverkan för detta segment inte betraktas som försumbar.

(193)

Det bör noteras att de samarbetsvilliga användare som lämnat nödvändiga upplysningar under detta förfarande stod för nästan all import från det berörda landet och en mycket hög andel av användningen av vit fosfor på den fria marknaden. De motsatte sig kraftigt införandet av en antidumpningstull på grund av effekterna på deras omkostnader som, enligt deras uppgift, inte kunde eller i alla fall inte fullt ut kunde avspeglas i deras försäljningspriser, vilket därför skulle leda till en negativ tendens i deras ekonomiska och finansiella situation och eventuellt skulle de bli tvungna att lägga ner produktionsanläggningar till följd av detta.

(194)

Detta beror främst på att vit fosfor är en resurs som nästan alla användare som gav sig till känna ansåg vara en mycket viktig råvara i produktionsprocessen och som utgör en betydande del av deras totala produktionskostnad, som nämns i skäl 161 och 166. En eventuell antidumpningstull har således en direkt och omfattande inverkan på deras omkostnader och kostnadsökningarna kan inte föras över till efterföljande handelsled.

(195)

Som nämns i skäl 190 kan fördelarna för unionsindustrin av införandet av en antidumpningstull fortfarande ifrågasättas. Detta beror dels på att unionsindustrin för närvarande befinner sig i en övergångsfas och det är osäkert hur den kommer att utvecklas i framtiden och dels på att importpriserna från Kazakstan sannolikt kommer att fortsätta att ligga betydligt lägre än unionsindustrins försäljningspriser, även om antidumpningsåtgärder införs. Under dessa omständigheter ansåg man att den sannolika negativa effekten av en antidumpningstull för efterföljande handelsled uppväger de förväntade positiva effekterna av tullen för unionsindustrin.

(196)

Mot bakgrund av det ovanstående drogs efter en avvägning slutsatsen att åtgärdernas negativa inverkan för användarna är mer betydande än den övergripande nyttan för unionsindustrin. I detta fall anser kommissionen därför att det, trots slutsatserna om skadevållande dumpning, står klart att slutsatsen kan dras att det inte är i unionens intresse att anta antidumpningsåtgärder.

G.   FÖRSLAG TILL AVSLUTANDE AV FÖRFARANDET

(197)

Mot bakgrund av ovanstående slutsatser om dumpning, skada, orsakssamband och unionens intresse och i enlighet med artiklarna 9 och 21 i grundförordningen bör förfarandet avslutas utan att åtgärder införs.

(198)

Alla berörda parter informerades om det slutgiltiga avgörandet och avsikten att avsluta förfarandet samt gavs tillfälle att lämna synpunkter. Deras synpunkter övervägdes, men föranledde ingen ändring av de ovanstående slutsatserna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Antidumpningsförfarandet rörande import av vit fosfor, även kallad elementär fosfor eller gul fosfor, med ursprung i Republiken Kazakstan, avslutas härmed.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 13 februari 2013.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande

(1)   EUT L 343, 22.12.2009, s. 51.

(2)   EUT C 369, 17.12.2011, s. 19.

(3)  KOM(2008) 699 slutlig.

Rättelser

14.2.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 43/59

Rättelse till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 758/2011 av den 1 augusti 2011 om ändring av förordning (EU) nr 1291/2009 om val av rapporterande företag för fastställande av inkomstförhållanden i jordbruksföretag

( Europeiska unionens officiella tidning L 199 av den 2 augusti 2011 )

På sidan 43 i punkt 3 i bilagan, som avser bilagan till förordning (EU) nr 1291/2009, ska det

i stället för:

 

”UNGERN

 

764

Alföld

1 016

767

Dunántúl

675

768

Észak-Magyarország

209

Totalt Ungern

1 900 ”

vara:

 

”UNGERN

 

767

Alföld

1 016

768

Dunántúl

675

764

Észak-Magyarország

209

Totalt Ungern

1 900 ”