(1)

I avdelning 2 kapitel III avsnitt 1 i kommissionens förordning (EG) nr 2535/2001 av den 14 december 2001 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1255/1999 när det gäller ordningen för import av mjölk och mjölkprodukter och om öppnande av tullkvoter (2) fastställs reglerna för förvaltning av importkvoter för vissa tredjeländer som förtecknas i bilaga III.B till den förordningen. I dessa regler föreskrivs om utfärdande av en importlicens efter uppvisande av ett motsvarande IMA 1-intyg (inward-monitoring arrangement).

(2)

Erfarenheterna från förvaltningen av tullkvoterna för ost från Nya Zeeland (kvotnummer 09.4514 och 09.4515) har visat att ett lika effektivt förvaltningssystem för dessa kvoter skulle kunna uppnås genom ett system som medför en mindre administrativ börda för importörer och den myndighet som utfärdar licenser i medlemsstaterna. Enligt detta system bibehålls IMA 1-intyget för att bevisa ursprunget och villkoren för varorna vid importen, men utfärdandet av importlicenser sker inte längre mot uppvisande av detta intyg. Det är därför lämpligt att dessa kvoter omfattas av reglerna i avdelning 2 kapitel I i förordning (EG) nr 2535/2001.

(3)

I syfte att undvika spekulation och säkerställa ett maximalt utnyttjande av tullkvoter för ost från Nya Zeeland bör licensansökningar begränsas till 25 % av den relevanta tillgängliga kvoten.

(4)

Med hänsyn till de årstidsbundna variationerna i mjölksektorn i Nya Zeeland, prisutvecklingen och den tid som krävs för att frakta den berörda produkten till unionen, är det lämpligt att hålla en tredje fördelningsomgång av importlicenser i september för de kvoter som anges i del K i bilaga I och del A i bilaga III.

(5)

Förordning (EG) nr 2535/2001 bör därför ändras i enlighet med detta.

(6)

För att sökande, behöriga myndigheter och medlemsstater ska få tillräckligt med tid för att iaktta de nya reglerna bör dessa regler gälla från och med kvotåret 2014.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket.

1.

I artikel 5 ska följande punkt läggas till:

2.

I artikel 6 ska första stycket ersättas med följande:

”I bilaga I anges de aktuella tullkvoterna och vilka tullar som ska tas ut, årliga maximala importkvantiteter, importlicenser för tullkvotperioderna och deras indelning i delperioder.”

3.

I artikel 13 ska punkt 2 ersättas med följande:

4.

I artikel 14 ska följande punkt 1a införas:

5.

I artikel 19 ska följande punkt läggas till som punkt 3:

6.

I artikel 34 ska punkt 4 ersättas med följande:

7.

Artikel 34a ska ersättas med följande:

8.

I bilaga I ska en ny del läggas till som del K, vars text anges i bilaga I till denna förordning.

9.

Del A i bilaga III ska ersättas med den text som återfinns i bilaga II till denna förordning.

10.

I del B i bilaga III ska de uppgifter som avser kvotnummer 09.4514 och 09.4515 utgå.

(1)

I del A i bilaga III till kommissionens förordning (EG) nr 826/2008 (2) föreskrivs att medlemsstaterna måste meddela kommissionen vissa uppgifter när det gäller olivolja och bordsoliver för olika regleringsår och det fastställs tidsfrister för överföringen av dessa uppgifter. Det fastställs även gemensamma regler för medlemsstaternas behöriga myndigheters rapportering av uppgifterna till kommissionen.

(2)

I syfte att skärpa övervakningen av situationen på marknaden och mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts är det lämpligt att närmare ange, lägga till eller avskaffa vissa av medlemsstaternas rapporteringsskyldigheter enligt del A i bilaga III till förordning (EG) nr 826/2008.

(3)

Det är därför nödvändigt att lägga till en skyldighet vad gäller rapportering av det totala utnyttjandet av olivolja och av lagren vid regleringsårets slut samt att avskaffa skyldigheten att rapportera uppgifter om bordsoliver.

(4)

Bilaga III till förordning (EG) nr 826/2008 bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket.

1)

Led b ska ersättas med följande:

2)

Led c ska ersättas med följande:

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)

Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

(1)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 36/2013 (2) inleds en stående anbudsinfordran för regleringsåret 2012/13 för import av socker enligt KN-numren 1701 14 10 och 1701 99 10 till nedsatt tullsats.

(2)

I enlighet med artikel 6 i genomförandeförordning (EU) nr 36/2013 måste kommissionen, mot bakgrund av de anbud som inkommit inom en delanbudsinfordran, besluta att antingen fastställa eller inte fastställa en minimitullsats per åttasiffrigt KN-nummer.

(3)

Mot bakgrund av de anbud som inkommit inom den första delanbudsinfordran bör det fastställas en minimitullsats för socker enligt KN-numren 1701 14 10 och 1701 99 10 .

(4)

För att ge en snabb signal till marknaden och säkerställa att åtgärden förvaltas effektivt bör denna förordning träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

(5)

Förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna har inte yttrat sig inom den tid som dess ordförande har bestämt.

(1)

I enlighet med artikel 3.3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) ska unionen upprätta en inre marknad.

(2)

I enlighet med artikel 113 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ska rådet anta bestämmelser om harmonisering av lagstiftningen om omsättningsskatter, punktskatter och andra indirekta skatter eller avgifter, i den mån en sådan harmonisering är nödvändig för att säkerställa att den inre marknaden upprättas och fungerar och för att undvika snedvridning av konkurrensen.

(3)

År 2011 noterade kommissionen att det pågick en debatt på alla nivåer om ytterligare beskattning av finanssektorn. Denna debatt härrör från en önskan att se till att finanssektorn i rimlig och väsentlig utsträckning bidrar till att betala kostnaderna för krisen och att den i framtiden beskattas på ett rättvist sätt jämfört med andra sektorer, att avskräcka finansinstitut från att bedriva alltför riskfylld verksamhet, att komplettera regleringsåtgärder som syftar till att undvika framtida kriser och att generera ytterligare intäkter till de allmänna budgetarna eller för särskilda politikområden.

(4)

Mot denna bakgrund antog kommissionen den 28 september 2011 ett förslag till rådets direktiv om ett gemensamt system för en skatt på finansiella transaktioner och om ändring av direktiv 2008/7/EG (1). Huvudsyftet med det förslaget var att se till att den inre marknaden fungerar väl och att undvika snedvridning av konkurrensen.

(5)

Vid rådets möte den 22 juni 2012 konstaterades att det inte fanns något enhälligt stöd för ett sådant gemensamt system för skatt på finansiella transaktioner som föreslagits av kommissionen. Europeiska rådet konstaterade den 29 juni 2012 att det föreslagna direktivet inte skulle komma att antas av rådet inom en rimlig tidsrymd. Vid rådets möte den 10 juli 2012 hänvisades till bestående och väsentliga meningsskiljaktigheter i fråga om behovet av att inrätta ett gemensamt system för skatt på finansiella transaktioner på unionsnivå och det bekräftades att principen om en harmoniserad skatt på finansiella transaktioner inte kommer att erhålla något enhälligt stöd inom rådet under en överskådlig framtid.

(6)

Under dessa omständigheter har elva medlemsstater, nämligen Belgien, Tyskland, Estland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Österrike, Portugal, Slovenien och Slovakien, gjort framställningar till kommissionen genom skrivelser som mottagits mellan den 28 september och den 23 oktober 2012 i vilka de anger att de önskar upprätta ett fördjupat samarbete sinsemellan på området för skatt på finansiella transaktioner. Dessa medlemsstater begärde att tillämpningsområdet och målen för det fördjupade samarbetet skulle bygga på kommissionens förslag till direktiv av den 28 september 2011. De hänvisade också särskilt till behovet av att undvika skatteundandragande, snedvridningar och överföringar till andra jurisdiktioner.

(7)

Det fördjupade samarbetet bör tillhandahålla den rättsliga ram som behövs för att inrätta ett gemensamt system för skatt på finansiella transaktioner i de deltagande medlemsstaterna och säkerställa att de grundläggande inslagen i skatten harmoniseras. Därigenom bör man i största möjliga utsträckning kunna undvika incitament till skattearbitrage och snedvridningar av resursallokeringen mellan finansmarknaderna samt riskerna för dubbelbeskattning, utebliven beskattning eller skatteundandragande.

(8)

Villkoren i artikel 20 i EU-fördraget och artiklarna 326 och 329 i EUF-fördraget är uppfyllda.

(9)

Det noterades vid rådets möte den 29 juni 2012 och bekräftades den 10 juli 2012 att målet att anta ett gemensamt system för skatt på finansiella transaktioner inte kan uppnås inom rimlig tidsrymd av hela unionen. Kravet i artikel 20.2 i EU-fördraget om att ett beslut om bemyndigande av ett fördjupat samarbete endast kan antas som en sista utväg är därmed uppfyllt.

(10)

Sakområdet för det fördjupade samarbetet, nämligen inrättandet av ett gemensamt system för skatt på finansiella transaktioner inom unionen, är ett område som omfattas av artikel 113 i EUF-fördraget och därmed av fördragen.

(11)

Det fördjupade samarbetet på området för inrättandet av ett gemensamt system för skatt på finansiella transaktioner syftar till att se till att den inre marknaden fungerar väl. Genom detta samarbete undviks parallella nationella ordningar som skiljer sig åt sinsemellan och därmed en onödig fragmentering av marknaden, liksom problem som detta medför i form av snedvridning av konkurrensen, omläggning av handeln mellan produkter, aktörer och geografiska områden, samt incitament för aktörer att undvika att betala skatt genom transaktioner med ett lågt ekonomiskt värde. Sådana frågor är särskilt viktiga på det berörda området, som kännetecknas av mycket rörliga beskattningsunderlag. Det främjar därför unionens mål, skyddar dess intressen och stärker dess integrationsprocess, i enlighet med i artikel 20.1 i EU-fördraget.

(12)

Inrättandet av ett gemensamt harmoniserat system för skatt på finansiella transaktioner ingår inte i förteckningen över unionens exklusiva befogenhet i artikel 3.1 i EUF-fördraget. Eftersom det främjar den inre marknadens funktion, i enlighet med artikel 113 i EUF-fördraget, faller detta område under unionens delade befogenhet i den mening som avses i artikel 4 i det fördraget och faller därmed inom ramen för unionens icke-exklusiva befogenhet.

(13)

Fördjupat samarbete på det berörda området respekterar fördragen och unionsrätten, i enlighet med vad som anges i artikel 326 första stycket i EUF-fördraget. I linje med artikel 326 andra stycket i det fördraget kommer det fördjupade samarbetet inte att negativt påverka den inre marknaden eller den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen och det kommer inte heller att innebära något hinder eller någon diskriminering i handeln mellan medlemsstaterna eller leda till snedvridning av konkurrensen dem emellan.

(14)

Fördjupat samarbete på det berörda området respekterar de icke-deltagande medlemsstaternas befogenheter, rättigheter och skyldigheter, i enlighet med vad som anges i artikel 327 i EUF-fördraget. Detta system skulle inte påverka de icke-deltagande medlemsstaternas möjlighet att behålla eller införa en skatt på finansiella transaktioner på grundval av icke-harmoniserade, nationella regler. Det gemensamma systemet för skatt på finansiella transaktioner skulle ge de deltagande medlemsstaterna beskattningsrätt endast på grundval av relevanta anknytningskriterier.

(15)

Förutsatt att eventuella villkor för deltagande som fastställs genom detta beslut är uppfyllda är det fördjupade samarbetet på det område som detta beslut avser vid varje tillfälle öppet för samtliga medlemsstater som tar hänsyn till de akter som redan har antagits inom denna ram, i enlighet med artikel 328 i EUF-fördraget.

(1)

Genom en skrivelse som registrerades hos kommissionens generalsekretariat den 21 juni 2012 ansökte Belgien om bemyndigande att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel 285 i direktiv 2006/112/EG, som skulle ge Belgien möjlighet att bevilja befrielse från mervärdesskatt för beskattningsbara personer vars årsomsättning inte överstiger 25 000 EUR. Genom den åtgärden skulle sådana beskattningsbara personer befrias från vissa av eller alla de mervärdesskatteskyldigheter som avses i avdelning XI kapitlen 2–6 i direktiv 2006/112/EG.

(2)

I enlighet med artikel 395.2 andra stycket i direktiv 2006/112/EG underrättade kommissionen övriga medlemsstater om Belgiens ansökan genom en skrivelse av den 13 september 2012. Genom en skrivelse av den 17 september 2012 underrättade kommissionen Belgien om att den hade alla nödvändiga uppgifter för att bedöma ansökan.

(3)

Enligt artikel 285 i direktiv 2006/112/EG får medlemsstater som inte utnyttjat artikel 14 i rådets andra direktiv 67/228/EEG av den 11 april 1967 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: struktur och tillämpningsförfaranden (2) tillämpa skattebefrielse för beskattningsbara personer vars årsomsättning inte överstiger 5 000 EUR. Belgien har begärt att det tröskelvärdet ska höjas till 25 000 EUR.

(4)

Ett högre tröskelvärde för den särskilda ordningen för små företag är en förenklingsåtgärd eftersom det avsevärt kan minska mervärdesskatteskyldigheterna för de minsta företagen. Den särskilda ordningen är frivillig för beskattningsbara personer.

(5)

Enligt kommissionens förslag av den 29 oktober 2004 till direktiv om ändring av direktiv 77/388/EEG, numera direktiv 2006/112/EG, beträffande förenkling av skyldigheterna på mervärdesskatteområdet ska medlemsstaterna få fastställa ett tröskelvärde för årsomsättning, under vilket befrielse från mervärdesskatt ska tillämpas, på upp till 100 000 EUR, eller motsvarande i nationell valuta, varvid detta belopp kan anpassas årligen. Belgiens ansökan är förenlig med det förslaget.

(6)

Den avvikande åtgärden kommer bara att få en försumbar effekt på Belgiens totala skatteuppbörd i sista konsumtionsledet och kommer inte att negativt påverka unionens egna medel som härrör från mervärdesskatt.

(1)

Genom en skrivelse som registrerades hos kommissionens generalsekretariat den 30 juli 2012, ansökte Slovenien om bemyndigande att införa en särskild åtgärd som avviker från punkt 15 i artikel 287 i direktiv 2006/112/EG, som skulle ge Slovenien möjlighet att bevilja befrielse från mervärdesskatt för beskattningsbara personer vars årsomsättning inte överstiger 50 000 EUR.

(2)

I enlighet med artikel 395.2 andra stycket i direktiv 2006/112/EG underrättade kommissionen övriga medlemsstater om Sloveniens ansökan genom en skrivelse av den 18 september 2012. Genom en skrivelse av den 19 september 2012 underrättade kommissionen Slovenien om att den hade alla nödvändiga uppgifter för att bedöma ansökan.

(3)

Enligt artikel 287 i direktiv 2006/112/EG får vissa medlemsstater som anslutit sig till unionen efter den 1 januari 1978 tillämpa skattebefrielse från mervärdesskatt för beskattningsbara personer vars årsomsättning högst är lika med motvärdet i nationell valuta av belopp enligt den omräkningskurs som gällde på dagen för deras anslutning som anges i den bestämmelsen. Slovenien har begärt att dess motsvarande tröskelvärde, vilket bestämts till 25 000 EUR, i enlighet med punkt 15 i artikel 287 ska höjas till 50 000 EUR.

(4)

Ett högre tröskelvärde för den särskilda ordningen för små företag är en förenklingsåtgärd, eftersom det avsevärt kan minska mervärdesskatteskyldigheterna för de minsta företagen. Den särskilda ordningen är frivillig för beskattningsbara personer.

(5)

Enligt kommissionens förslag av den 29 oktober 2004 till direktiv om ändring av direktiv 77/388/EEG, numera direktiv 2006/112/EG, beträffande förenkling av skyldigheterna på mervärdesskatteområdet, ska medlemsstaterna få fastställa ett tröskelvärde för årsomsättning, under vilket befrielse från mervärdesskatt ska tillämpas, på upp till 100 000 EUR, eller motsvarande i nationell valuta, varvid detta belopp kan anpassas årligen. Sloveniens ansökan är förenlig med det förslaget.

(6)

Den avvikande åtgärden kommer bara att få en försumbar effekt på Sloveniens totala skatteuppbörd i sista konsumtionsledet och kommer inte att negativt påverka unionens egna medel som härrör från mervärdesskatt.

(1)

Genom en skrivelse som registrerades hos kommissionens generalsekretariat den 20 april 2012 ansökte Lettland om bemyndigande att få fortsätta tillämpa en åtgärd som avviker från de bestämmelser i direktiv 2006/112/EG som avser vem som ska vara skyldig att betala mervärdesskatt till skattemyndigheterna.

(2)

I enlighet med artikel 395.2 andra stycket i direktiv 2006/112/EG underrättade kommissionen övriga medlemsstater om Lettlands ansökan genom skrivelser av den 30 och 31 juli 2012. Genom en skrivelse av den 2 augusti 2012 underrättade kommissionen Lettland om att den hade alla nödvändiga uppgifter för att bedöma ansökan.

(3)

Lettlands timmermarknad domineras fortfarande av små lokala företag och enskilda leverantörer. Dessa särskilda förhållanden har givit upphov till skattebedrägeri, som skattemyndigheterna haft svårt att kontrollera. För att bekämpa detta bedrägeri infördes en särskild bestämmelse i den lettiska mervärdesskattelagstiftningen. Enligt denna är vid timmertransaktioner den beskattningsbara person skattskyldig för vilken det skattepliktiga tillhandahållandet av varor eller tjänster utförs. Denna bestämmelse avviker från artikel 193 i direktiv 2006/112/EG, i vilken det föreskrivs att det, enligt det inhemska systemet, är den beskattningsbara person som tillhandahåller varor eller tjänster som normalt är skyldig att betala mervärdesskatt.

(4)

Den rättsliga och faktiska situation som motiverade tillämpningen av den avvikande åtgärden enligt rådets genomförandebeslut 2009/1008/EU av den 7 december 2009 om bemyndigande för Republiken Lettland att förlänga tillämpningen av en åtgärd som avviker från artikel 193 i direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt (2) har inte förändrats och gäller fortfarande. Enligt Lettlands uppgifter verkar riskerna för bedrägerier med mervärdesskatt fortfarande vara stora inom denna sektor. Lettland bör därför bemyndigas att tillämpa den avvikande åtgärden under ytterligare en begränsad period.

(5)

Om Lettland skulle överväga ännu en förlängning av den avvikande åtgärden efter 2015, bör landet senast den 31 mars 2015 för kommissionen lägga fram en rapport om åtgärdens tillämpning tillsammans med sin begäran om förlängning.

(6)

Den avvikande åtgärden kommer inte att negativt påverka unionens egna medel som härrör från mervärdesskatt.

(7)

Genomförandebeslut 2009/1008/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

1.

I artikel 2 ska ”den 31 december 2012” ersättas med ”den 31 december 2015”.

2.

Följande artikel ska införas:

(1)

Genom en skrivelse som registrerades hos kommissionens generalsekretariat den 18 april 2012 ansökte Portugal om bemyndigande att fortsatta att tillämpa en åtgärd som beviljades genom rådets genomförandebeslut 2010/39/EU (2) och som avviker från bestämmelserna i direktiv 2006/112/EG om avdragsrätten, den beskattningsbara personen och skyldigheten att inge en mervärdesskattedeklaration.

(2)

I enlighet med artikel 395.2 andra stycket i direktiv 2006/112/EG underrättade kommissionen övriga medlemsstater om Portugals ansökan genom en skrivelse av den 1 juni 2012. Genom en skrivelse av den 6 juni 2012 underrättade kommissionen Portugal om att den hade alla nödvändiga uppgifter för att bedöma ansökan.

(3)

Den avvikande åtgärd som tillämpas av Portugal avviker från bestämmelserna i direktiv 2006/112/EG genom att den ger möjlighet att tillämpa en särskild fakultativ ordning med avseende på vissa företag som är verksamma inom hemförsäljningsbranschen och uppfyller specifika villkor, när den behöriga skattemyndigheten har gått med på detta (nedan kallade behöriga företag). De behöriga företagens affärsmodell går ut på att de säljer sina produkter direkt till mellanhänder (återförsäljare) som i sin tur säljer produkterna direkt till slutkonsumenter.

(4)

Åtgärden avviker från artikel 168 i direktiv 2006/112/EG – i vilken en beskattningsbar persons rätt att dra av mervärdesskatten på de varor och tjänster som levereras till respektive tillhandahålls honom för att användas för hans beskattade transaktioner regleras – genom att ge de behöriga företagen rätt att dra av den mervärdesskatt som ska betalas eller har betalats av deras återförsäljare för de varor som levererats till dessa återförsäljare.

(5)

Åtgärden avviker från artikel 193 i direktiv 2006/112/EG – i vilken ansvaret för betalningen av mervärdesskatten regleras – genom att göra de behöriga företag för vilka den särskilda ordningen gäller ansvariga för betalningen av mervärdesskatten på deras återförsäljares leveranser av varor till slutkonsumenterna.

(6)

Åtgärden avviker från artikel 250 i direktiv 2006/112/EG – i vilken skyldigheten att inge en mervärdesskattedeklaration regleras – genom att till de behöriga företagen överföra skyldigheten att inge en mervärdesskattedeklaration för de varor som de har levererat till återförsäljarna och för leveransen av dessa varor till slutkonsumenterna.

(7)

Den avvikande åtgärden får tillämpas endast med avseende på företag vars samlade omsättning härrör från hemförsäljning via återförsäljare som agerar i eget namn och för egen räkning och under förutsättning att alla produkter som säljs av företagen finns upptagna i en på förhand fastställd förteckning över de priser som tillämpas i sista konsumtionsledet och att företagen säljer sina produkter direkt till återförsäljare som i sin tur säljer produkterna direkt till slutkonsumenter.

(8)

Den avvikande åtgärden får till följd att den mervärdesskatt som uppbärs i detaljförsäljningsledet på försäljningen av produkter från de behöriga företagen faktiskt betalas in till statskassan. Den bidrar därmed till att förhindra skattebedrägerier. Den underlättar också skattemyndighetens arbete, genom att förenkla uppbörden av mervärdesskatt och minska återförsäljarnas skyldigheter i fråga om mervärdesskatt.

(9)

De rättsliga och faktiska omständigheter som rättfärdigade den nuvarande tillämpningen av den avvikande åtgärden har enligt de uppgifter som Portugal tillhandahållit inte förändrats, utan är fortfarande för handen. Portugal bör därför bemyndigas att tillämpa den åtgärden under ytterligare en tidsbegränsad period, så att det kan göras en bedömning av om åtgärden är nödvändig och ändamålsenlig.

(10)

Om Portugal anser att en förlängning av den avvikande åtgärden efter 2015 är nödvändig, bör landet lägga fram en rapport om tillämpningen av den avvikande åtgärden för kommissionen tillsammans med en ansökan om förlängning senast den 31 mars 2015, för att ge kommissionen tillräckligt med tid att pröva ansökan och – för den händelse att kommissionen beslutar att lägga fram ett förslag om förlängning – rådet tillräckligt med tid att anta förslaget.

(11)

Den avvikande åtgärden kommer bara att få en försumbar effekt på Portugals totala skatteuppbörd i sista konsumtionsledet och kommer inte att negativt påverka unionens egna medel som härrör från mervärdesskatt.

(12)

Genomförandebeslut 2010/39/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

1.

I artikel 4 andra stycket ska ”den 31 december 2012” ersättas med ”den 31 december 2015”.

2.

Följande artikel ska införas:

(1)

Den 22 december 2009 och den 18 januari 2010 antog rådet besluten 2009/1014/EU (1) och 2010/29/EU (2) om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden från och med den 26 januari 2010 till och med den 25 januari 2015.

(2)

En plats som ledamot i Regionkommittén har blivit ledig till följd av att mandatet för Niclas HERBST har löpt ut.

(3)

En plats som suppleant i Regionkommittén har blivit ledig till följd av att mandatet för Rolf FISCHER har löpt ut.

a)

som ledamot

och

b)

som suppleant

(1)

Den 22 december 2009 och 18 januari 2010 antog rådet besluten 2009/1014/EU (1) och 2010/29/EU (2) om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden från och med den 26 januari 2010 till och med den 25 januari 2015.

(2)

Två platser som ledamot i Regionkommittén har blivit lediga till följd av att mandaten för J.C. (Co) VERDAAS och A.E. (Anne) BLIEK-DE JONG har löpt ut.

—

Annemieke TRAAG, ledamot i det verkställande rådet i provinsen Gelderland

—

A. GIJSBERTS, ledamot i det verkställande rådet i provinsen Flevoland.

(1)

Den 22 december 2009 och 18 januari 2010 antog rådet besluten 2009/1014/EU (1) och 2010/29/EU (2) om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden från och med den 26 januari 2010 till och med den 25 januari 2015.

(2)

En plats som ledamot i Regionkommittén har blivit ledig till följd av att mandatet för Uno ALDEGREN har löpt ut.

—

Helene FRITZON, Ledamot i kommunfullmäktige, Kristianstads kommun.

(1)

Den 22 december 2009 och 18 januari 2010 antog rådet beslut 2009/1014/EU (1) och 2010/29/EU (2) om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden från och med den 26 januari 2010 till och med den 25 januari 2015.

(2)

Två platser som suppleanter i Regionkommittén har blivit lediga till följd av att mandaten för Achill RUMPOLD och Bernadette MENNEL har löpt ut.

—

Wolfgang WALDNER, Landesrat beim Amt der Kärntner Landesregierung.

—

Gabriele NUSSΒAUMER, Landtagspräsidentin.

(1)

Den 22 december 2009 och 18 januari 2010 antog rådet besluten 2009/1014/EU (1) och 2010/29/EU (2) om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden från och med den 26 januari 2010 till och med den 25 januari 2015.

(2)

En plats som suppleant i Regionkommittén har blivit ledig till följd av att mandatet för Dagmar MÜHLENFELD har löpt ut (3).

—

Helma OROSZ, Oberbürgermeisterin der Stadt Dresden.

(1)

Den 22 december 2009 och den 18 januari 2010 antog rådet besluten 2009/1014/EU (1) och 2010/29/EU (2) om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden från och med den 26 januari 2010 till och med den 25 januari 2015.

(2)

En plats som ledamot i Regionkommittén har blivit ledig till följd av att mandatet för Carlos CESAR har löpt ut.

(3)

En plats som suppleant i Regionkommittén har blivit ledig till följd av att mandatet för André BRADFORD har löpt ut.

a)

som ledamot

och

b)

som suppleant

(1)

I artikel 10.4 i förordning (EG) nr 1924/2006 fastställs en möjlighet att anta riktlinjer för genomförandet av den artikeln om särskilda villkor för hälsopåståenden.

(2)

Både nationella kontrollmyndigheter och livsmedelsföretagare har tagit upp frågor angående genomförandet av artikel 10.2 och 10.3 i förordning (EG) nr 1924/2006. Det bör utfärdas riktlinjer för att säkerställa en enhetlig tillämpning av dessa bestämmelser, underlätta arbetet för kontrollmyndigheterna samt garantera större tydlighet och säkerhet för de ekonomiska aktörerna.

(3)

Nationella kontrollmyndigheter och livsmedelsföretagare bör beakta riktlinjerna i bilagan till detta beslut. Kommissionen samrådde med berörda parter, särskilt livsmedelsföretagare och konsumentgrupper, den 12 oktober 2012.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa (2).