RAMAVTAL

mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Korea, å andra sidan

EUROPEISKA UNIONEN, nedan kallad unionen,

och

KONUNGARIKET BELGIEN,

REPUBLIKEN BULGARIEN,

REPUBLIKEN TJECKIEN,

KONUNGARIKET DANMARK,

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND,

REPUBLIKEN ESTLAND,

IRLAND,

REPUBLIKEN GREKLAND,

KONUNGARIKET SPANIEN,

REPUBLIKEN FRANKRIKE,

REPUBLIKEN ITALIEN,

REPUBLIKEN CYPERN,

REPUBLIKEN LETTLAND,

REPUBLIKEN LITAUEN,

STORHERTIGDÖMET LUXEMBURG,

REPUBLIKEN UNGERN,

MALTA,

KONUNGARIKET NEDERLÄNDERNA,

REPUBLIKEN ÖSTERRIKE,

REPUBLIKEN POLEN,

REPUBLIKEN PORTUGAL,

RUMÄNIEN,

REPUBLIKEN SLOVENIEN,

REPUBLIKEN SLOVAKIEN,

REPUBLIKEN FINLAND,

KONUNGARIKET SVERIGE,

FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND,

fördragsslutande parter i fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, nedan kallade medlemsstaterna,

å ena sidan, och

REPUBLIKEN KOREA,

å andra sidan,

nedan gemensamt kallade parterna,

SOM BEAKTAR de traditionella vänskapsband och de historiska, politiska och ekonomiska band som förenar dem,

SOM ERINRAR OM ramavtalet om handel och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Korea, å andra sidan, som undertecknades i Luxemburg den 28 oktober 1996 och trädde i kraft den 1 april 2001,

SOM BEAKTAR den ökande takten i den process genom vilken Europeiska unionen skaffar sig en egen identitet i utrikespolitiken och på området säkerhet och rättvisa,

SOM ÄR MEDVETNA OM att Republiken Korea tar på sig allt fler uppgifter och allt större ansvar i det internationella samfundet,

SOM BETONAR den vittomspännande karaktär som förbindelserna mellan parterna har och vikten av kontinuerliga ansträngningar för att bibehålla samstämmigheten totalt sett,

SOM BEKRÄFTAR sin önskan att upprätthålla och vidareutveckla en regelbunden politisk dialog mellan parterna, grundad på gemensamma värderingar och strävanden,

SOM UTTRYCKER sin gemensamma vilja att föra upp förbindelserna mellan parterna på nivån för ett fördjupat partnerskap, bl.a. på det politiska, det ekonomiska och det sociala området och på kulturområdet,

SOM ÄR FAST BESLUTNA att i detta syfte befästa, fördjupa och diversifiera förbindelserna på områden av gemensamt intresse, på bilateral, regional och global nivå och på grundval av likställdhet, respekt för suveränitet, icke-diskriminering och ömsesidig nytta,

SOM BEKRÄFTAR den stora vikt som parterna fäster vid de demokratiska principerna, vid de mänskliga rättigheterna enligt den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och andra relevanta internationella människorättsinstrument samt vid rättsstatsprincipen och principen om god samhällsstyrning,

SOM BEKRÄFTAR att de är fast beslutna att bekämpa de mest allvarliga brotten som angår hela det internationella samfundet och att de är övertygade om att en effektiv lagföring av dessa brott måste säkras genom åtgärder på det nationella planet och ett förstärkt internationellt samarbete,

SOM BEAKTAR att terrorism är ett hot mot den globala säkerheten, som önskar intensifiera sin dialog och sitt samarbete i kampen mot terrorism i enlighet med de relevanta internationella instrumenten – särskilt FN:s säkerhetsråds resolution 1373 – och som bekräftar att respekten för de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen utgör grunden för kampen mot terrorism,

SOM DELAR uppfattningen att spridning av massförstörelsevapen och bärare av sådana vapen utgör ett allvarligt hot mot den internationella säkerheten, som är medvetna om det internationella samfundets engagemang för att bekämpa sådan spridning – vilket bland annat tagit sig uttryck i antagandet av relevanta internationella överenskommelser och resolutioner från FN:s säkerhetsråd, särskilt resolution 1540 – och som önskar förstärka dialogen och samarbetet mellan parterna på detta område,

SOM ÄR MEDVETNA OM behovet av ett närmare samarbete på området rättvisa, frihet och säkerhet,

SOM I DETTA SAMMANHANG ERINRAR OM att de bestämmelser i avtalet som faller inom ramen för avdelning V i tredje delen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt binder Förenade kungariket och Irland i deras egenskap av enskilda avtalsslutande parter, inte i deras egenskap av medlemmar av Europeiska unionen, till dess att Europeiska unionen underrättar Republiken Korea om att någon av staterna har blivit bunden i dessa frågor i egenskap av medlem av Europeiska unionen, i enlighet med det protokoll om Förenade kungarikets och Irlands ställning fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och som även erinrar om att detsamma gäller Danmark, i enlighet med det relevanta protokoll om Danmarks ställning fogat till de ovannämnda fördragen,

SOM TAR FASTA PÅ sin önskan att främja hållbar utveckling, i dess ekonomiska, sociala och miljörelaterade dimensioner,

SOM UTTRYCKER sitt engagemang för att trygga en hög miljöskyddsnivå och sin fasta föresats att samarbeta för att bekämpa klimatförändringarna,

SOM ERINRAR OM sitt stöd för rättvis globalisering och för målen full, produktiv sysselsättning och anständigt arbete för alla,

SOM ÄR MEDVETNA OM att handels- och investeringsflödena mellan parterna har utvecklats på ett mycket positivt sätt på grundval av det globala, regelbaserade handelssystemet i Världshandelsorganisationens (WTO) regi,

SOM ÄR ANGELÄGNA OM att trygga villkoren för och främja en hållbar ökning och utveckling av handels- och investeringsflödena mellan parterna till ömsesidig nytta, bl.a. genom upprättande av ett frihandelsområde,

SOM ÄR ENSE OM behovet av kollektiva ansträngningar för att komma till rätta med globala problem såsom terrorism, de mest allvarliga brotten som angår hela det internationella samfundet, spridning av massförstörelsevapen och bärare av sådana vapen, klimatförändringar, otrygghet i försörjningen med energi och andra resurser, fattigdom och den finansiella krisen,

SOM ÄR FAST BESLUTNA att stärka samarbetet på områden av gemensamt intresse, särskilt främjande av demokratiska principer och respekt för mänskliga rättigheter, bekämpning av spridning av massförstörelsevapen och av olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen, åtgärder mot de mest allvarliga brotten som angår hela det internationella samfundet, bekämpning av terrorism, samarbete i regionala och internationella organisationer, handel och investeringar, dialog om den ekonomiska politiken, företagssamarbete, skatte- och tullfrågor, konkurrenspolitik, informationssamhället, vetenskap och teknik, energifrågor, transportfrågor, sjötransportpolitik, konsumentpolitik, hälsofrågor, sysselsättning och sociala frågor, miljö och naturresurser, klimatförändringar, jordbruk, landsbygdsutveckling och skogsbruk, havs- och fiskefrågor, utvecklingsbistånd, kultur, information, kommunikation, audiovisuella och andra medier, utbildning, rättsstatsprincipen, rättsligt samarbete, skydd av personuppgifter, migration, bekämpning av narkotika, organiserad brottslighet, korruption, penningtvätt, terrorismfinansiering och it-brottslighet, samarbete på det rättsvårdande området, turism, det civila samhället, offentlig förvaltning samt statistik,

SOM BEAKTAR hur viktigt det är att främja direkt berörda personers och organs (särskilt ekonomiska aktörers och företagssammanslutningars) deltagande i samarbetet,

SOM ÄR MEDVETNA OM att det är önskvärt att stärka vardera partens roll och profil i den andra partens region och att främja direkta personkontakter mellan parterna,

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

AVDELNING I

GRUNDVAL OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Artikel 1

Grundval för samarbetet

1.   Parterna bekräftar den vikt som de fäster vid de demokratiska principerna, de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna och rättsstatsprincipen. Respekten för de demokratiska principerna och för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna enligt den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och andra relevanta internationella människorättsinstrument – vilka återspeglar rättsstatsprincipen – ligger till grund för parternas inrikes- och utrikespolitik och utgör en av detta avtals grundsatser.

2.   Parterna bekräftar den vikt som de fäster vid Förenta nationernas stadga och sitt stöd för de gemensamma värderingar som kommer till uttryck i denna.

3.   Parterna bekräftar sitt engagemang för att främja hållbar utveckling i alla dess dimensioner och ekonomisk tillväxt, för att bidra till uppnåendet av internationellt överenskomna utvecklingsmål och för att samarbeta i syfte att möta globala utmaningar på miljöområdet, särskilt klimatförändringarna.

4.   Parterna bekräftar, särskilt med beaktande av deras internationella skyldigheter, den vikt som de fäster vid principen om god samhällsstyrning och bekämpning av korruption.

5.   Parterna betonar den vikt som de fäster vid den vittomspännande karaktär som de bilaterala förbindelserna mellan parterna har och vid bibehållande av samstämmigheten totalt sett i förbindelserna.

6.   Parterna är överens om att föra upp förbindelserna dem emellan på nivån för ett fördjupat partnerskap och att förstärka samarbetsområdena på bilateral, regional och global nivå.

7.   Genomförandet av detta avtal mellan parter som delar samma värderingar och respekterar samma principer ska därför grundas på principerna om dialog, ömsesidig respekt, jämlikt partnerskap, multilateralism, samförstånd och respekt för internationell rätt.

Artikel 2

Mål för samarbetet

1.   Med sikte på att förstärka sitt samarbete förbinder sig parterna att intensifiera den politiska dialogen dem emellan och vidareutveckla de ekonomiska förbindelserna mellan parterna. Parternas bemödanden ska särskilt inriktas på att

a)	komma överens om en framtidsvision för ett fördjupat partnerskap och utveckla gemensamma projekt för att förverkliga denna vision,

b)	föra en regelbunden politisk dialog,

c)	främja kollektiva ansträngningar i alla relevanta regionala och internationella forum för att komma till rätta med globala problem,

d)	främja ekonomiskt samarbete – inbegripet vetenskapligt och tekniskt samarbete – mellan parterna på områden av gemensamt intresse i syfte att diversifiera handeln till ömsesidig nytta,

e)	uppmuntra samarbete mellan företag genom att underlätta investeringar på ömse sidor och genom att främja större ömsesidig förståelse,

f)	utöka det ömsesidiga deltagandet i de av parternas samarbetsprogram som står öppna för den andra parten,

g)	på olika sätt stärka vardera partens roll och profil i den andra partens region, t.ex. med hjälp av kulturutbyten, informationsteknik och utbildning, och

h)	främja direkta personkontakter och förståelse mellan parterna.

2.   Parterna är överens om att med utgångspunkt i sitt etablerade partnerskap och sina gemensamma värderingar utveckla samarbetet och dialogen mellan parterna i alla frågor av gemensamt intresse. Parternas ansträngningar ska särskilt inriktas på att

a)	förstärka den politiska dialogen och det politiska samarbetet, i synnerhet i fråga om de mänskliga rättigheterna, icke-spridning av massförstörelsevapen, handeldvapen och lätta vapen, de mest allvarliga brotten som angår hela det internationella samfundet samt terrorismbekämpning,

b)	förstärka samarbetet på alla handels- och investeringsrelaterade områden av gemensamt intresse och trygga villkoren för en hållbar ökning av handels- och investeringsflödena mellan parterna till ömsesidig nytta,

c)	förstärka samarbetet på området ekonomisk utveckling, i synnerhet i fråga om dialog om den ekonomiska politiken, företagssamarbete, skatte- och tullfrågor, konkurrenspolitik, informationssamhället, vetenskap och teknik, energifrågor, transportfrågor, sjötransportpolitik och konsumentpolitik,

d)	förstärka samarbetet på området hållbar utveckling, i synnerhet rörande hälsofrågor, sysselsättning och sociala frågor, miljö och naturresurser, klimatförändringar, jordbruk, landsbygdsutveckling och skogsbruk, havs- och fiskefrågor samt utvecklingsbistånd,

e)	förstärka samarbetet på områdena kultur, information, kommunikation, audiovisuella och andra medier samt utbildning,

f)

förstärka samarbetet på området rättvisa, frihet och säkerhet, i synnerhet i fråga om rättsstatsprincipen, rättsligt samarbete, skydd av personuppgifter, migration, bekämpning av narkotika, organiserad brottslighet, korruption, penningtvätt, terrorismfinansiering och it-brottslighet samt samarbete på det rättsvårdande området,

g)	förstärka samarbetet på andra områden av gemensamt intresse, i synnerhet i fråga om turism, det civila samhället, offentlig förvaltning och statistik.

AVDELNING II

POLITISK DIALOG OCH POLITISKT SAMARBETE

Artikel 3

Politisk dialog

1.   En regelbunden politisk dialog grundad på gemensamma värderingar och strävanden ska upprättas mellan Republiken Korea och Europeiska unionen. Dialogen ska föras i enlighet med de förfaranden som Republiken Korea och Europeiska unionen kommer överens om.

2.   Den politiska dialogen ska syfta till att

a)	betona parternas engagemang för demokratin och för respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna,

b)	främja fredliga lösningar på internationella och regionala konflikter och stärka Förenta nationerna och andra internationella organisationer,

c)	intensifiera de politiska överläggningarna om frågor som rör internationell säkerhet, såsom vapenkontroll, nedrustning, icke-spridning av massförstörelsevapen och internationell överföring av konventionella vapen,

d)	överväga viktiga internationella frågor av gemensamt intresse och därvid intensifiera utbytet av relevant information såväl mellan parterna som inom internationella forum, och

e)	intensifiera överläggningarna om frågor av särskilt intresse för länderna i Asien–Stillahavsregionen och Europa, för att främja fred, stabilitet och välstånd i de båda regionerna.

3.   Dialogen mellan parterna ska föras genom kontakter, utbyten och överläggningar, särskilt i följande former:

a)	Toppmöten för stats- och regeringscheferna, när parterna anser det nödvändigt.

b)	Årliga överläggningar på ministernivå, enligt överenskommelse mellan parterna.

c)	Genomgångar på högre tjänstemannanivå av viktiga utrikes- och inrikeshändelser.

d)	Sektorsdialoger om frågor av gemensamt intresse.

e)	Delegationsutbyten mellan Europaparlamentet och Republiken Koreas nationalförsamling.

Artikel 4

Bekämpning av spridning av massförstörelsevapen

1.   Parterna anser att spridning till statliga eller icke-statliga aktörer av massförstörelsevapen och bärare av sådana vapen utgör ett av de allvarligaste hoten mot internationell stabilitet och säkerhet.

2.   Parterna är därför överens om att samarbeta för att bidra till att motverka spridning av massförstörelsevapen och bärare av sådana vapen genom att i full utsträckning fullgöra sina respektive skyldigheter enligt rättsliga instrument om nedrustning och icke-spridning och andra relevanta instrument som parterna godkänt. Parterna är överens om att denna bestämmelse utgör en av detta avtals grundsatser.

3.   Parterna är vidare överens om att samarbeta för att bidra till att motverka spridning av massförstörelsevapen och bärare av sådana vapen

a)	genom att vidta åtgärder för att, alltefter omständigheterna, underteckna, ratificera eller ansluta sig till alla andra relevanta internationella instrument och till fullo genomföra dessa, och

b)	genom upprättande av ett effektivt system med nationella exportkontroller för att hindra spridning av massförstörelsevapen och därtill hörande varor och teknik, omfattande slutanvändarkontroller och lämpliga civil- och straffrättsliga påföljder vid överträdelser av exportkontrollerna.

4.   Parterna är överens om att den politiska dialogen dem emellan ska beledsaga och befästa dessa satser.

Artikel 5

Handeldvapen och lätta vapen

1.   Parterna är medvetna om att olaglig tillverkning, överföring och omsättning av handeldvapen och lätta vapen, inbegripet ammunition till sådana vapen, samt överdriven anhopning, bristfällig hantering, otillräckligt säker lagring och okontrollerad spridning av sådana vapen fortsätter att utgöra ett allvarligt hot mot freden och den internationella säkerheten.

2.   De är överens om att fullgöra sina respektive skyldigheter att bekämpa den olagliga handeln med handeldvapen och lätta vapen, inbegripet ammunition till sådana vapen, inom ramen för internationella instrument såsom FN:s handlingsprogram för att förebygga, bekämpa och undanröja samtliga aspekter av olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen och det internationella instrumentet för att stater i tid och på ett tillförlitligt sätt ska kunna identifiera och spåra olagliga handeldvapen och lätta vapen samt sina skyldigheter enligt FN:s säkerhetsråds resolutioner.

3.   Parterna förbinder sig att samarbeta och sörja för samordning, komplementaritet och synergi i sina ansträngningar att bekämpa den olagliga handeln med handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa på global, regional, subregional och nationell nivå.

Artikel 6

De mest allvarliga brotten som angår hela det internationella samfundet

1.   Parterna bekräftar att de mest allvarliga brotten som angår hela det internationella samfundet inte får förbli ostraffade och att en effektiv lagföring av dessa brott måste säkras genom åtgärder på det nationella planet och ett förstärkt internationellt samarbete, där så är lämpligt även i Internationella brottmålsdomstolen. Parterna är överens om att till fullo försvara Romstadgans för Internationella brottmålsdomstolen och därtill hörande instruments universalitet och integritet.

2.   Parterna är ense om att en dialog dem emellan om dessa frågor skulle vara till nytta.

Artikel 7

Terrorismbekämpning

1.   Parterna bekräftar den vikt som de fäster vid kampen mot terrorism och är överens om att i överensstämmelse med de tillämpliga internationella konventionerna – inbegripet internationell humanitär rätt, internationell människorättslagstiftning och internationell flyktingrätt – och med sina respektive lagar och andra författningar samt med beaktande av FN:s globala strategi för terrorismbekämpning i generalförsamlingens resolution 60/288 av den 8 september 2006 samarbeta för att förebygga och undertrycka terroristhandlingar.

2.   Parterna ska göra detta särskilt

a)	inom ramen för genomförandet av resolutioner från FN:s säkerhetsråd och fullgörandet av deras respektive skyldigheter enligt andra relevanta internationella konventioner och instrument,

b)	genom utbyte av information om terroristgrupper och deras stödnätverk i enlighet med internationell och nationell rätt,

c)	genom åsiktsutbyten om olika sätt att bekämpa terrorism, bl.a. med hjälp av teknik och utbildning, och genom utbyte av erfarenheter i fråga om förebyggande av terrorism,

d)	genom att samarbeta för att fördjupa det internationella samförståndet om bekämpning av terrorism samt eventuellt om den rättsliga definitionen av terroristhandlingar och i synnerhet genom att arbeta för en överenskommelse om en övergripande konvention om internationell terrorism, och

e)	genom utbyte av bästa praxis i fråga om skydd för de mänskliga rättigheterna i kampen mot terrorism.

AVDELNING III

SAMARBETE I REGIONALA OCH INTERNATIONELLA ORGANISATIONER

Artikel 8

Samarbete i regionala och internationella organisationer

Parterna förbinder sig att samarbeta och utbyta synpunkter i regionala och internationella forum såsom Förenta nationerna, Internationella arbetsorganisationen (ILO), Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), WTO, Asien–Europa-mötet (Asem) och Aseans regionala forum (ARF).

AVDELNING IV

SAMARBETE PÅ OMRÅDET EKONOMISK UTVECKLING

Artikel 9

Handel och investeringar

1.   Parterna förbinder sig att samarbeta för att trygga villkoren för och främja en hållbar ökning och utveckling av handels- och investeringsflödena mellan parterna till ömsesidig nytta. Parterna ska engagera sig i en dialog och förstärka sitt samarbete på alla handels- och investeringsrelaterade områden av gemensamt intresse i syfte att främja hållbara handels- och investeringsflöden, förebygga och undanröja handels- och investeringshinder och föra det multilaterala handelssystemet framåt.

2.   För detta ändamål ska parterna ge verkan åt sitt samarbete på området handel och investeringar genom ett avtal om upprättande av ett frihandelsområde. Det avtalet ska utgöra ett särskilt avtal i enlighet med artikel 43 vilket ger verkan åt handelsbestämmelserna i det här avtalet.

3.   Parterna ska hålla varandra underrättade och utbyta synpunkter om utvecklingen av den bilaterala och internationella handeln och de bilaterala och internationella investeringarna och om därmed sammanhängande policyer och frågor.

Artikel 10

Dialog om den ekonomiska politiken

1.   Parterna är överens om att intensifiera dialogen mellan parternas myndigheter om makroekonomisk politik och makroekonomiska trender och om att främja utbyte av information och erfarenheter på dessa områden.

2.   De är överens om att intensifiera dialogen och samarbetet i syfte att förbättra redovisnings-, revisions-, tillsyns- och regleringssystemen i banksektorn och försäkringssektorn och i andra delar av den finansiella sektorn.

Artikel 11

Företagssamarbete

1.   Parterna är överens om att med beaktande av sin ekonomiska politik och sina ekonomiska mål främja det industripolitiska samarbetet på alla områden som bedöms lämpliga, särskilt i syfte att förbättra små och medelstora företags konkurrenskraft och bl.a. genom att

a)	utbyta information och erfarenheter om olika sätt att skapa ramvillkor som gör det möjligt för små och medelstora företag att förbättra sin konkurrenskraft och om olika förfaranden som har att göra med skapandet av små och medelstora företag,

b)	främja kontakter mellan ekonomiska aktörer, uppmuntra gemensamma investeringar och upprätta samriskföretag och informationsnätverk, i synnerhet inom ramen för befintliga program,

c)	underlätta tillgången till finansiering och marknadsföring, tillhandahålla information och stimulera innovation,

d)	underlätta sådan verksamhet som etableras av små och medelstora företag från ömse sidor, och

e)	främja företags sociala ansvar och deras ansvarsskyldighet samt uppmuntra ansvarsfullt handlande från företagens sida och hållbar konsumtion och produktion.

2.   Parterna ska underlätta sådan samarbetsverksamhet som etableras av den privata sektorn från ömse sidor.

Artikel 12

Beskattning

För att stärka och utveckla ekonomin och samtidigt ta hänsyn till behovet av att utarbeta ett lämpligt regelverk erkänner parterna principerna om öppenhet, utbyte av information och sund skattekonkurrens och förbinder sig att genomföra dessa principer på skatteområdet. I överensstämmelse med sina respektive befogenheter kommer parterna därför att förbättra det internationella samarbetet på skatteområdet, underlätta rättmätig skatteuppbörd och utarbeta åtgärder för att effektivt genomföra ovannämnda principer.

Artikel 13

Tullar

Parterna ska samarbeta på tullområdet, på bilateral och multilateral nivå. De ska i detta syfte särskilt utbyta erfarenheter och undersöka möjligheterna att förenkla förfarandena, öka öppenheten och utveckla samarbetet. De ska även eftersträva samsyn och gemensamma åtgärder i de relevanta internationella strukturerna.

Artikel 14

Konkurrenspolitik

1.   Parterna ska främja sund konkurrens i ekonomisk verksamhet genom att till fullo upprätthålla sin konkurrenslagstiftning.

2.   De förbinder sig att med sikte på att uppnå målet i punkt 1 i denna artikel och i överensstämmelse med avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Koreas regering om samarbete i fråga om konkurrensbegränsande verksamhet samarbeta

a)	genom att ta fasta på konkurrenslagstiftningens och konkurrensmyndigheternas betydelse och sträva efter att proaktivt upprätthålla lagstiftningen för att skapa ett klimat för sund konkurrens,

b)	genom att utbyta information och förstärka samarbetet mellan konkurrensmyndigheterna.

Artikel 15

Informationssamhället

1.   Parterna är medvetna om att informations- och kommunikationsteknik är ett centralt inslag i det moderna livet och av vital betydelse för ekonomisk och social utveckling och är överens om att utbyta synpunkter om sin politik på detta område.

2.   Samarbetet på detta område ska bland annat inriktas på följande:

a)

Åsiktsutbyte om de olika aspekterna av informationssamhället, i synnerhet om politiken för elektronisk kommunikation och reglering av sådan kommunikation, bl.a. vad gäller samhällsomfattande tjänster, utfärdande av licenser och allmänna tillstånd, integritetsskydd och skydd av personuppgifter samt tillsynsmyndigheternas oberoende och effektivitet.

b)	Sammanlänkning av och interoperabilitet hos forskningsnät och forskningstjänster, även i ett regionalt sammanhang.

c)	Standardisering och spridning av ny informations- och kommunikationsteknik.

d)	Främjande av forskningssamarbete mellan parterna på området informations- och kommunikationsteknik.

e)	Säkerhetsfrågor och säkerhetsaspekter rörande informations- och kommunikationsteknik, bl.a. utveckling av onlinesäkerheten och bekämpning av it-brottslighet och missbruk av informationsteknik och alla typer av elektroniska medier.

3.   Parterna ska uppmuntra samarbete mellan företag.

Artikel 16

Vetenskap och teknik

Parterna ska uppmuntra, utveckla och underlätta samarbetsverksamheter inom vetenskap och teknik för fredliga ändamål, i enlighet med avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Koreas regering om vetenskapligt och tekniskt samarbete.

Artikel 17

Energi

1.   Parterna är medvetna om energisektorns betydelse för ekonomisk och social utveckling och ska bemöda sig om att inom ramen för sina respektive befogenheter förstärka samarbetet på energiområdet med sikte på att

a)	diversifiera energiförsörjningen i syfte att förbättra energitryggheten, genom att utveckla nya, hållbara, innovativa och förnybara energiformer såsom biobränslen, biomassa, vind- och solenergi och vattenkraft,

b)	understödja utarbetande av strategier för att göra förnybar energi mer konkurrenskraftig,

c)	med hjälp av insatser på såväl utbudssidan som efterfrågesidan uppnå en rationell användning av energi, genom att främja energieffektivitet i produktion, transport, distribution och slutanvändning av energi,

d)	främja överföring av teknik för hållbar energiproduktion och energieffektivitet,

e)	främja kapacitetsuppbyggnad och underlätta investeringar i energisektorn, med beaktande av principerna om öppenhet, icke-diskriminering och marknadskompatibilitet,

f)	främja konkurrens på energimarknaden, och

g)	utbyta synpunkter om utvecklingen på de globala energimarknaderna och om konsekvenserna för utvecklingsländerna av denna utveckling.

2.   Parterna ska för dessa ändamål verka för att särskilt inom ramen för de befintliga regionala och internationella strukturerna främja följande samarbetsverksamheter:

a)	Samarbete vid uppläggningen av energipolitiken och utbyte av information som är relevant för energipolitiken.

b)	Utbyte av information om läget och utvecklingen på energimarknaden, i energiindustrin och inom energitekniken.

c)	Utförande av gemensamma studier och gemensam forskning.

d)	Utvidgning av handeln och investeringarna i energisektorn.

Artikel 18

Transport

1.   Parterna ska bemöda sig om att samarbeta inom alla relevanta områden av transportpolitiken – även i fråga om integrerad transportpolitik – i syfte att förbättra person- och godstransporterna, främja sjö- och flygsäkerheten, sjöfarts- och luftfartsskyddet och miljöskyddet samt öka effektiviteten i parternas transportsystem.

2.   Samarbetet mellan parterna inom transportpolitiken ska syfta till att främja följande:

a)

Informationsutbyte om parternas transportpolitik och transportförfaranden, särskilt beträffande stads- och landsbygdstransport, transport på inre vattenvägar och luft- och sjötransport och även i fråga om logistik, sammanlänkning av och interoperabilitet hos multimodala transportnät samt förvaltning av vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser.

b)

Dialog och gemensamma åtgärder på lufttransportområdet i frågor av gemensamt intresse, inbegripet avtalet om vissa luftfartsaspekter, undersökning av möjligheterna att vidareutveckla förbindelserna samt tekniskt samarbete och regleringssamarbete på områden såsom flygsäkerhet, luftfartsskydd, miljö, flygledningstjänst, tillämpning av konkurrenslagstiftningen och ekonomisk reglering av lufttransportindustrin, i syfte att understödja konvergens i regelhänseende och undanröjande av hinder för affärsverksamhet. På grundval av detta ska parterna diskutera ett mer omfattande samarbete på området civil luftfart.

c)	Minskning av utsläppen av växthusgaser i transportsektorn.

d)	Samarbete inom internationella transportforum.

e)

Tillämpning av säkerhets- och skyddsnormerna och normerna för förhindrande av förorening – särskilt i fråga om sjö- och lufttransport – i överensstämmelse med de relevanta, på parterna tillämpliga internationella konventionerna samt samarbete inom de relevanta internationella forumen i syfte att trygga bättre efterlevnad av de internationella reglerna.

3.   I fråga om civil global satellitnavigering ska parterna samarbeta i överensstämmelse med samarbetsavtalet om ett civilt globalt system för satellitnavigering (Global Navigation Satellite System – GNSS) mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Korea, å andra sidan.

Artikel 19

Sjötransportpolitik

1.   Parterna förbinder sig att i enlighet med bestämmelserna i denna artikel röra sig i riktning mot målet oinskränkt tillträde till den internationella sjöfartsmarknaden och sjöfart baserad på sund konkurrens på affärsmässig grund.

2.   Med sikte på att uppnå målet i punkt 1 ska parterna

a)	inte införa bestämmelser om lastdelning i framtida bilaterala avtal med tredjeländer om sjöfartstjänster – inbegripet sjöfart med torra och flytande bulkvaror samt linjesjöfart – och inte åberopa lastdelningsbestämmelser om sådana finns i tidigare bilaterala avtal,

b)

efter ikraftträdandet av det här avtalet avstå från att genomföra administrativa och tekniska åtgärder och lagstiftningsåtgärder som skulle kunna leda till diskriminering mellan deras egna medborgare eller företag och den andra partens medborgare eller företag i tillhandahållandet av tjänster i internationell sjöfart,

c)

ge fartyg som kontrolleras av den andra partens medborgare eller företag en behandling som inte är mindre gynnsam än den som ges partens egna fartyg, vad beträffar tillträde till hamnar som är öppna för internationell sjöfart, användning av hamnarnas infrastruktur och därmed förbundna tjänster, avgifter och kostnader, tullfaciliteter och tilldelning av kajplatser samt faciliteter för lastning och lossning,

d)

tillåta rederier från den andra parten att bedriva skeppsmäklarverksamhet på dess territorium på etablerings- och driftsvillkor som inte är mindre gynnsamma än de som gäller för partens egna företag eller, om dessa är bättre, de som gäller för dotterbolag eller filialer till företag från ett tredjeland.

3.   Vid tillämpningen av denna artikel ska tillträde till den internationella sjöfartsmarknaden omfatta bl.a. rätten för tillhandahållare av internationella sjöfartstjänster från vardera parten att arrangera dörr till dörr-transporttjänster omfattande en sjöetapp och att i detta syfte direkt ingå avtal med lokala tillhandahållare av andra transportsätt än sjötransport inom den andra partens territorium, utan att det påverkar de tillämpliga nationalitetsrestriktionerna rörande person- och godstransport med de berörda andra transportsätten.

4.   Bestämmelserna i denna artikel ska gälla för företag från Europeiska unionen och företag från Republiken Korea. Bestämmelserna i denna artikel ska även gälla för rederier som är etablerade utanför Europeiska unionen eller Republiken Korea och kontrolleras av medborgare i en medlemsstat eller i Republiken Korea, om deras fartyg är registrerade i den berörda medlemsstaten eller i Republiken Korea i överensstämmelse med respektive lands lagstiftning.

5.   Frågan om skeppsmäklares verksamhet i Europeiska unionen och i Republiken Korea ska vid behov bli föremål för särskilda avtal.

6.   Parterna ska föra en dialog på området sjötransportpolitik.

Artikel 20

Konsumentpolitik

Parterna ska sträva efter att samarbeta på området konsumentpolitik i syfte att trygga en hög konsumentskyddsnivå. De är överens om att samarbetet på detta område får röra sig om att i möjligaste mån

a)	öka överensstämmelsen mellan parternas konsumentlagstiftning i syfte att undvika handelshinder samtidigt som en hög konsumentskyddsnivå garanteras,

b)	främja informationsutbyte om systemen för konsumentskydd, däribland om konsumentlagstiftningen och upprätthållandet av denna och om produktsäkerhet, konsumentutbildning, konsumentinflytande och konsumenters möjligheter att få gottgörelse, och

c)	främja uppbyggnad av oberoende konsumentorganisationer och kontakter mellan företrädare för konsumenter.

AVDELNING V

SAMARBETE PÅ OMRÅDET HÅLLBAR UTVECKLING

Artikel 21

Hälsa

1.   Parterna är överens om att verka för samarbete och informationsutbyte dem emellan på områdena hälsa och effektiv hantering av gränsöverskridande hälsoproblem.

2.   De ska därvid sträva efter att främja samarbete/informationsutbyte bland annat på följande sätt:

a)	Informationsutbyte om övervakning av infektionssjukdomar, inklusive pandemisk influensa, och om tidig varning och motåtgärder.

b)	Informationsutbyte om strategier på hälsoområdet och om folkhälsoplaner.

c)	Informationsutbyte om hälsofrämjande åtgärder, t.ex. antirökkampanjer, förebyggande av fetma och sjukdomsbekämpning.

d)	Informationsutbyte – i möjligaste mån – i fråga om läkemedelssäkerhet och godkännande av läkemedel.

e)	Informationsutbyte – i möjligaste mån – och gemensam forskning i fråga om livsmedelssäkerhet, t.ex. rörande lagar och andra författningar om livsmedel och rörande varnings- och beredskapsförfaranden.

f)	Samarbete i F&U-relaterade aspekter, t.ex. avancerad behandling och innovativa särläkemedel.

g)	Informationsutbyte och samarbete i fråga om e-hälsa.

3.   Parterna ska bemöda sig om att främja genomförandet av internationella överenskommelser på hälsoområdet såsom det internationella hälsoreglementet och ramkonventionen om tobakskontroll.

Artikel 22

Sysselsättning och sociala frågor

1.   Parterna är överens om att förstärka sitt samarbete på området sysselsättning och sociala frågor, däribland mot bakgrund av globaliseringen och de demografiska förändringarna. De ska bemöda sig om att främja samarbete och utbyte av information och erfarenheter om sysselsättnings- och arbetsfrågor. Samarbetsområdena får omfatta regional och social sammanhållning, social integrering, systemen för social trygghet, livslång vidareutveckling av yrkesfärdigheter, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, jämställdhet mellan kvinnor och män samt anständigt arbete.

2.   Parterna bekräftar behovet av att stå bakom en globaliseringsprocess som är till nytta för alla och behovet av att främja full, produktiv sysselsättning och anständigt arbete som centrala faktorer för hållbar utveckling och fattigdomsminskning.

3.   Parterna bekräftar sina åtaganden att iaktta, främja och genomföra de internationellt erkända arbetsnormerna och sociala normerna, särskilt de som fastläggs i ILO-deklarationen om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet.

4.   Samarbetet får ta sig uttryck bl.a. i särskilda program och projekt som parterna kommit överens om och i dialog, samarbete och initiativ på bilateral eller multilateral nivå rörande frågor av gemensamt intresse.

Artikel 23

Miljö- och naturresurser

1.   Parterna är överens om att det är nödvändigt att bevara och förvalta naturresurserna och den biologiska mångfalden på ett hållbart sätt, eftersom detta är förutsättningen för nuvarande och kommande generationers utveckling.

2.   Parterna ska sträva efter att fortsätta och stärka sitt samarbete för att skydda miljön, även i ett regionalt sammanhang och särskilt i fråga om

a)	klimatförändringar och energieffektivitet,

b)	miljömedvetande,

c)	deltagande i och genomförande av multilaterala avtal på miljöområdet, inbegripet avtal om biologisk mångfald och biosäkerhet samt konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter,

d)	främjande av miljöteknik, miljöprodukter och miljötjänster, inbegripet miljöförvaltningssystem och miljömärkning,

e)	förhindrande av olagliga gränsöverskridande förflyttningar av farliga ämnen, farligt avfall och andra former av avfall,

f)	kust- och havsmiljön, bekämpning och kontroll av föroreningar och förstörelse,

g)	lokalt deltagande i miljöskydd som ett viktigt inslag i den hållbara utvecklingen,

h)	jord- och markförvaltning, och

i)	utbyte av information, expertkunskaper och metoder.

3.   Resultatet av världstoppmötet om hållbar utveckling och genomförandet av tillämpliga multilaterala miljöavtal ska beaktas när så är relevant.

Artikel 24

Klimatförändringar

1.   Parterna erkänner det gemensamma globala hot som klimatförändringarna utgör och behovet av att vidta åtgärder för att minska utsläppen i syfte att stabilisera koncentrationerna av växthusgaser i atmosfären på en nivå som kan förhindra en farlig antropogen inverkan på klimatsystemet. Parterna ska stärka samarbetet på detta område inom sin respektive behörighet och utan att det påverkar diskussionerna om klimatförändringar i andra forum, t.ex. Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC). Samarbetet ska ha till syfte att

a)	bekämpa klimatförändringar genom nationellt lämpliga begränsnings- och anpassningsåtgärder, med det övergripande målet att åstadkomma en snabb övergång till ett koldioxidsnålt samhälle,

b)	förespråka en effektiv resursanvändning, bl.a. genom omfattande användning av bästa tillgängliga och ekonomiskt bärkraftiga teknik med låga koldioxidutsläpp och standarder för begränsning och anpassning,

c)	utbyta expertkunskaper och information om fördelarna med och strukturen hos system för handel med utsläppsrätter,

d)	stärka finansieringsinstrumenten i den offentliga och privata sektorn, inbegripet marknadsmekanismer och offentlig-privata partnerskap som på ett effektivt sätt skulle kunna stödja åtgärder för att bekämpa klimatförändringar,

e)	bedriva samarbete kring forskning om och utveckling, spridning, utbyggnad och överföring av teknik med låga koldioxidutsläpp för att begränsa utsläppen av växthusgaser och samtidigt bibehålla den ekonomiska tillväxten,

f)	när så är lämpligt utbyta erfarenheter och expertkunskaper om övervakning och analys av växthusgasernas effekter och utveckla begränsnings- och anpassningsprogram, och

g)	när så är lämpligt stödja utvecklingsländernas begränsnings- och anpassningsåtgärder, inbegripet genom Kyotoprotokollets flexibla mekanismer.

2.   I dessa syften enas parterna om att intensifiera dialogen och samarbetet på politisk, strategisk och teknisk nivå.

Artikel 25

Jordbruk, landsbygdsutveckling och skogsbruk

Parterna är överens om att främja samarbetet när det gäller jordbruk, landsbygdsutveckling och skogsbruk. Parterna ska utbyta information om och utveckla sitt samarbete på följande områden:

a)	Jordbruks- och skogsbrukspolitiken och internationella utsikter för jordbruket och skogsbruket i allmänhet.

b)	Registrering och skydd av geografiska beteckningar.

c)	Ekologisk produktion.

d)	Forskning på jordbruks- och skogsbruksområdet.

e)	Politik för utveckling av landsbygdsområden och särskilt diversifiering och omstrukturering av jordbrukssektorn.

f)	Hållbart jordbruk och skogsbruk samt integrering av miljökrav i jordbrukspolitiken.

g)	Kopplingen mellan jordbruk, skogsbruk och miljö och politiken för utveckling av landsbygdsområden.

h)	Verksamhet för att främja livsmedel från jordbruket.

i)	Hållbar skogsförvaltning för att förhindra avskogning och främja skapandet av ny skogsmark, med vederbörlig hänsyn till intressena hos de utvecklingsländer där virket har sitt ursprung.

Artikel 26

Hav och fiske

Parterna ska uppmuntra samarbetet när det gäller hav och fiske på bilateral och multilateral nivå, i synnerhet för att främja en hållbar och ansvarstagande utveckling och förvaltning av fiske- och havsresurser. Samarbetet kan omfatta

a)	informationsutbyte,

b)	stöd till en hållbar och ansvarstagande långsiktig havs- och fiskepolitik som omfattar bevarande och förvaltning av kust- och havsresurser, och

c)	främjande av insatser för att förhindra och bekämpa olagligt, ej rapporterat och oreglerat fiske.

Artikel 27

Utvecklingsbistånd

1.   Parterna är överens om att utbyta information om sina strategier för utvecklingsbistånd i syfte att upprätta en regelbunden dialog om målen för dessa strategier och om sina respektive stödprogram i tredjeländer. De ska undersöka i vilken utsträckning det fordras mer omfattande samarbete i enlighet med respektive parts lagstiftning och de villkor som gäller för genomförandet av dessa program.

2.   Parterna bekräftar på nytt sitt åtagande när det gäller Parisförklaringen från 2005 om biståndseffektivitet och är överens om att stärka samarbetet i syfte att ytterligare förbättra utvecklingsresultaten.

AVDELNING VI

SAMARBETE INOM KULTUR OCH UTBILDNING

Artikel 28

Kultur, information, kommunikation samt audiovisuella och andra medier

1.   Parterna är överens om att främja samarbetet för att öka den ömsesidiga förståelsen och kunskapen om sina respektive kulturer.

2.   Parterna ska sträva efter att vidta lämpliga åtgärder för att främja det kulturella utbytet och genomföra gemensamma initiativ på detta område.

3.   Parterna är överens om att ha ett nära samarbete i relevanta internationella forum såsom Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco) och Asem för att nå gemensamma mål och främja kulturell mångfald, och samtidigt efterleva bestämmelserna i Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar.

4.   Parterna ska beakta sätt att främja utbyte, samarbete och dialog mellan relevanta institutioner på det audiovisuella området och medieområdet.

Artikel 29

Utbildning

1.   Parterna erkänner att utbildning och fortbildning är av avgörande betydelse för att utveckla enskilda människors resurser så att de kan delta i den globala kunskapsbaserade ekonomin, och erkänner att de har ett gemensamt intresse av att samarbeta på utbildningsområdet.

2.   Med beaktande av det ömsesidiga intresset och de mål som gäller för respektive parts utbildningspolitik förbinder sig parterna att gemensamt stödja samarbetsaktiviteter på utbildnings- och ungdomsområdet med särskild tonvikt på högre utbildning. Detta samarbete får särskilt ta sig uttryck i följande:

a)	Stöd till gemensamma samarbetsprojekt mellan utbildningsinstitutioner i Europeiska unionen och Republiken Korea i syfte att främja utveckling av kursplaner, gemensamma studieprogram och rörlighet för studenter.

b)	Dialog, undersökningar och utbyte av information och kunnande på det utbildningspolitiska området.

c)	Främjande av utbyte av studenter, akademisk och administrativ personal vid högre utbildningsanstalter samt av ungdomsledare, inbegripet genom Erasmus Mundus-programmet.

d)	Samarbete inom utbildningssektorer av gemensamt intresse.

AVDELNING VII

SAMARBETE PÅ OMRÅDET RÄTTVISA, FRIHET OCH SÄKERHET

Artikel 30

Rättsstatsprincipen

Inom samarbetet på området rättvisa, frihet och säkerhet ska parterna fästa särskild vikt vid främjandet av rättsstatsprincipen, däribland rättsväsendets oberoende, tillgången till rättslig prövning och rätten till en rättvis rättegång.

Artikel 31

Rättsligt samarbete

1.   Parterna är överens om att utveckla det rättsliga samarbetet på det civilrättsliga och handelsrättsliga området, särskilt när det gäller ratificeringen och genomförandet av multilaterala konventioner om civilrättsligt samarbete, inbegripet konventionerna från Haagkonferensen för internationell privaträtt om internationellt rättsligt samarbete och internationella tvister samt skydd av barn.

2.   Parterna är överens om att underlätta och främja att civilrättsliga och handelsrättsliga tvister när så är möjligt löses genom skiljeförfarande i enlighet med tillämpliga internationella instrument.

3.   I fråga om straffrättsligt samarbete ska parterna försöka stärka ordningarna för ömsesidig rättslig hjälp och utlämning. Detta ska när så är lämpligt omfatta anslutning till och genomförande av Förenta nationernas relevanta internationella instrument, däribland Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen i enlighet med artikel 6 i detta avtal.

Artikel 32

Skydd av personuppgifter

1.   Parterna är överens om att samarbeta för att förbättra skyddet av personuppgifter i enlighet med högsta internationella standard, såsom i FN:s riktlinjer för reglering av behandlingen av elektroniska dokument som innehåller personuppgifter (FN:s generalförsamlings resolution 45/95 av den 14 december 1990).

2.   Samarbetet om skyddet av personuppgifter kan bland annat inbegripa utbyte av information och expertkunskaper.

Artikel 33

Migration

1.   Parterna är överens om att stärka och intensifiera samarbetet vad gäller olaglig migration, människosmuggling och människohandel, samt när det gäller införlivandet av migrationsfrågorna i nationella strategier för ekonomisk och social utveckling i migranternas ursprungsländer.

2.   Inom ramen för samarbetet för att förebygga och kontrollera olaglig invandring är parterna överens om att återta de medborgare som olagligen uppehåller sig på den andra partens territorium. Parterna ska i detta syfte förse sina medborgare med lämpliga identitetshandlingar. De är överens om att i fall där det råder tvivel om en persons medborgarskap fastställa huruvida personen i fråga verkligen är en av deras medborgare.

3.   Parterna ska om så är lämpligt sträva efter att ingå ett avtal med bestämmelser om särskilda förpliktelser när det gäller återtagande av medborgare. Avtalet ska också behandla villkoren för medborgare från andra länder och statslösa personer.

Artikel 34

Narkotikabekämpning

1.   Parterna ska i enlighet med sina lagar och andra författningar sträva efter att minska tillgången till, handeln med och efterfrågan på narkotika och dess inverkan på narkotikamissbrukare och samhället i stort samt att effektivare förhindra att narkotikaprekursorer avleds till olaglig framställning av narkotika och psykotropa ämnen. Parterna ska i sitt samarbete sörja för ett övergripande och balanserat tillvägagångssätt för att nå detta mål genom marknadsreglering och effektiva åtgärder och samordning mellan de behöriga myndigheterna, inbegripet de som är verksamma inom hälso- och sjukvård, utbildning, den sociala sektorn, brottsbekämpning och rättsväsendet.

2.   Parterna ska enas om hur de ska samarbeta för att uppnå dessa mål. Åtgärderna ska baseras på gemensamt överenskomna principer som överensstämmer med relevanta internationella konventioner, den politiska förklaringen och den särskilda förklaring om de vägledande principerna för att minska efterfrågan på narkotika som godkändes på Förenta nationernas generalförsamlings tjugonde extra session om narkotika i juni 1998.

Artikel 35

Organiserad brottslighet och korruption

Parterna är överens om att samarbeta kring och bidra till kampen mot organiserad, ekonomisk och finansiell brottslighet och korruption samt förfalskning och olagliga transaktioner genom att till fullo uppfylla sina nuvarande ömsesidiga internationella förpliktelser på detta område, bland annat när det gäller ett effektivt samarbete för att återkräva tillgångar eller medel som härrör från korruptionshandlingar. Parterna ska främja genomförandet av FN:s konvention om organiserad gränsöverskridande brottslighet och dess tilläggsprotokoll och FN:s konvention mot korruption.

Artikel 36

Bekämpning av penningtvätt och terrorismfinansiering

1.   Parterna är överens om att det är nödvändigt att sträva efter och samarbeta för att förhindra att deras finansiella system används för att tvätta vinningen av alla former av brottslig verksamhet, inbegripet narkotikahandel och korruption, samt för finansiering av terrorism. Samarbetet omfattar återkrävandet av tillgångar eller medel som härrör från vinning av brott.

2.   Parterna kan utbyta relevanta upplysningar inom ramen för respektive lagstiftning och tillämpa lämpliga standarder för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism motsvarande de standarder som antagits av relevanta internationella organ som är verksamma på detta område, såsom arbetsgruppen för finansiella åtgärder mot penningtvätt (FATF).

Artikel 37

Bekämpning av it-brottslighet

1.   Parterna ska stärka samarbetet för att förebygga och bekämpa högteknologisk brottslighet, it-brottslighet och elektronisk brottslighet samt spridning av innehåll som rör terrorism via internet genom att utbyta information och praktiska erfarenheter i överensstämmelse med nationell lagstiftning inom sitt behörighetsområde.

2.   Parterna ska utbyta information om utbildning av utredare av it-brott, utredning av it-brott och digital forensisk vetenskap.

Artikel 38

Samarbete på det brottsbekämpande området

Parterna är överens om att ha ett samarbete mellan myndigheter, byråer och avdelningar med ansvar för brottsbekämpning och att bidra till att motverka och undanröja hot från gränsöverskridande brottslighet som berör bägge parter. Samarbetet mellan myndigheterna, byråerna och avdelningarna med ansvar för brottsbekämpning kan ta formen av ömsesidigt bistånd i utredningar, utbyte av utredningsteknik, gemensam utbildning och fortbildning av tjänstemän inom brottsbekämpande myndigheter och andra typer av gemensam verksamhet och gemensamt bistånd som parterna kan komma överens om.

AVDELNING VIII

SAMARBETE INOM ANDRA OMRÅDEN

Artikel 39

Turism

Parterna förbinder sig att upprätta ett samarbete på området turism med sikte på att främja större ömsesidig förståelse och en balanserad, hållbar utveckling av turismen.

Detta samarbete får särskilt ta sig uttryck i

a)	utbyte av information om turismfrågor av gemensamt intresse,

b)	anordnande av turismevenemang,

c)	turismutbyten,

d)	samarbete om bevarande och förvaltning av kulturarvet, och

e)	samarbete om turismförvaltning.

Artikel 40

Det civila samhället

Parterna är medvetna om det organiserade civila samhällets roll i och potentiella bidrag till processen för dialog och samarbete inom ramen för detta avtal och är överens om att verka för en effektiv dialog med det organiserade civila samhället och för att detta ska delta i processen på ett verkningsfullt sätt.

Artikel 41

Offentlig förvaltning

Parterna är överens om att med utgångspunkt i befintliga ansträngningar och genom utbyte av erfarenheter och bästa praxis samarbeta med avseende på modernisering av den offentliga förvaltningen, bl.a. på följande områden:

a)	Förbättring av den organisatoriska effektiviteten.

b)	Förbättring av effektiviteten i organisationens tillhandahållande av tjänster.

c)	Säkerställande av öppen förvaltning av offentliga medel och redovisningsskyldighet.

d)	Förbättring av den rättsliga ramen och den institutionella ramen.

e)	Policyutformning och policygenomförande.

Artikel 42

Statistik

1.   Parterna ska utveckla och intensifiera sitt samarbete i statistikfrågor och därigenom bidra till uppnåendet av det långsiktiga målet att få fram internationellt jämförbara, tillförlitliga statistikuppgifter i rätt tid. Hållbara, effektiva och fackmässigt oberoende statistiksystem förväntas frambringa information som är relevant för parternas medborgare, företag och beslutsfattare och gör det möjligt för dem att fatta välgrundade beslut. Parterna ska bl.a. utbyta information och sakkunskap och utveckla samarbetet med beaktande av de redan förvärvade erfarenheterna.

Samarbetet ska inriktas på att

a)	stegvis harmonisera båda parternas statistiksystem,

b)	finjustera uppgiftsutbytet mellan parterna med beaktande av tillämpningen av relevanta internationella metoder,

c)	utveckla fackkompetensen hos statistikerna för att göra det möjligt för dem att tillämpa de relevanta statistikstandarderna, och

d)	främja utbyte av erfarenheter mellan parterna rörande utveckling av statistisk fackkompetens.

2.   Samarbetet får ta sig uttryck bl.a. i särskilda program och projekt som parterna kommit överens om och i dialog, samarbete och initiativ på bilateral eller multilateral nivå rörande frågor av gemensamt intresse.

AVDELNING IX

INSTITUTIONELL RAM

Artikel 43

Andra avtal

1.   Ramavtalet om handel och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Korea, å andra sidan, som undertecknades i Luxemburg den 28 oktober 1996 och trädde i kraft den 1 april 2001, ska upphöra att gälla.

2.   Genom det här avtalet uppdateras och ersätts ovannämnda avtal. Hänvisningar till det ovannämnda avtalet i alla andra avtal mellan parterna ska anses som hänvisningar till det här avtalet.

3.   Parterna får komplettera detta avtal genom att ingå särskilda avtal på de samarbetsområden som faller inom ramen för avtalet. Sådana särskilda avtal ska anses utgöra en integrerad del av de samlade bilaterala förbindelserna enligt det här avtalet och en del av en gemensam institutionell ram.

4.   På liknande sätt ska befintliga avtal på de samarbetsområden som faller inom ramen för detta avtal anses utgöra en del av de samlade bilaterala förbindelserna enligt det här avtalet och en del av en gemensam institutionell ram.

Artikel 44

Gemensam kommitté

1.   Parterna ska inom ramen för detta avtal inrätta en gemensam kommitté bestående av företrädare för ledamöterna av Europeiska unionens råd och företrädare för Europeiska kommissionen, å ena sidan, och av företrädare för Republiken Korea, å andra sidan.

2.   Samråd ska hållas i gemensamma kommittén i syfte att underlätta genomförandet av avtalet och bidra till uppnåendet av de allmänna målen för detta samt i syfte att bibehålla samstämmigheten totalt sett i förbindelserna mellan parterna och se till att andra avtal mellan dessa fungerar väl.

3.   Gemensamma kommittén ska

a)	se till att detta avtal fungerar väl,

b)	följa utvecklingen av de övergripande förbindelserna mellan parterna,

c)	vid behov begära information från sådana kommittéer och andra organ som inrättats inom ramen för andra avtal som faller under den gemensamma institutionella ramen och ta rapporter som lagts fram av sådana kommittéer och andra organ i betraktande,

d)	diskutera och lägga fram förslag om alla frågor av gemensamt intresse, även framtida åtgärder och tillgängliga resurser för att genomföra dem,

e)	fastlägga prioriteter med hänsyn till målen för detta avtal,

f)	söka efter lämpliga metoder för att avvärja sådana problem som kan uppkomma på de områden som omfattas av detta avtal,

g)	sträva efter att lösa sådana tvister som uppkommer i samband med tillämpningen eller tolkningen av detta avtal i samförstånd, i enlighet med artikel 45.3, och

h)	gå igenom all information som läggs fram av någondera parten angående underlåtenhet att fullgöra skyldigheterna och samråda med den andra parten i syfte att finna en för parterna godtagbar lösning, i enlighet med artikel 45.3.

4.   Gemensamma kommittén ska i vanliga fall sammanträda en gång om året, växelvis i Bryssel och Seoul. Särskilda sammanträden i kommittén ska hållas på begäran av någon av parterna. Parterna ska inneha ordförandeskapet i kommittén växelvis. Kommittén ska i vanliga fall sammanträda på högre tjänstemannanivå.

Artikel 45

Genomförandebestämmelser

1.   Parterna ska vidta alla allmänna och särskilda åtgärder som är nödvändiga för fullgörandet av deras skyldigheter enligt detta avtal och se till att åtgärderna är förenliga med de mål som fastläggs i detta avtal.

2.   Genomförandet av avtalet ska ske på basis av dialog och samförstånd. Om det emellertid råder meningsskiljaktigheter rörande tillämpningen eller tolkningen av detta avtal, ska någon av parterna hänskjuta ärendet till gemensamma kommittén.

3.   Om en part anser att den andra parten har underlåtit att fullgöra sina skyldigheter enligt detta avtal, får den vidta lämpliga åtgärder i enlighet med internationell rätt. Innan den gör detta ska den, utom i särskilt brådskande fall, för gemensamma kommittén lägga fram all information som behövs för en ingående prövning av ärendet. Parterna ska hålla samråd i gemensamma kommittén, som ifall parterna är överens om detta får utse en medlare för att underlätta samrådet.

4.   Åtgärder som en part vidtar i särskilt brådskande fall ska omedelbart anmälas till den andra parten. På begäran av den andra parten ska det hållas samråd, under en period av högst 20 dagar. Efter utgången av samrådsperioden får åtgärderna sättas i verket. I så fall får den andra parten begära ett skiljeförfarande enligt artikel 46, så att grunden för åtgärderna eller någon annan aspekt av dessa kan prövas.

Artikel 46

Skiljeförfarande

1.   Skiljepanelen ska bestå av tre skiljemän. Inom 14 dagar efter det att en part har begärt ett skiljeförfarande ska vardera parten utse en skiljeman och gemensamma kommittén en tredje skiljeman. Utseendet av en skiljeman från en parts sida ska omedelbart anmälas skriftligen till den andra parten på diplomatisk väg. Skiljemännens beslut ska utgöras av ett majoritetsbeslut. Skiljemännen ska bemöda sig om att nå fram till sitt beslut snarast möjligt och i vilket fall som helst senast tre månader efter det att skiljemännen utsetts. Gemensamma kommittén ska fastlägga ingående regler för ett snabbt genomförande av skiljeförfarandet.

2.   Varje part är skyldig att vidta de åtgärder som krävs för att genomföra skiljemännens beslut. Skiljemännen ska på begäran utfärda rekommendationer om hur beslutet ska genomföras för att återställa jämvikten mellan rättigheter och skyldigheter enligt detta avtal.

AVDELNING X

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 47

Definition

I detta avtal avses med parterna Europeiska unionen eller dess medlemsstater eller Europeiska unionen och dess medlemsstater, i enlighet med deras respektive befogenheter, å ena sidan, och Republiken Korea, å andra sidan.

Artikel 48

Nationell säkerhet och utlämnande av information

Ingenting i detta avtal ska tolkas som ett krav på någon av parterna att lämna ut sådan information som parten inte anser det vara förenligt med dess väsentliga säkerhetsintressen att lämna ut.

Artikel 49

Ikraftträdande, varaktighet och uppsägning

1.   Detta avtal träder i kraft den första dagen i den första månaden efter den dag då parterna till varandra anmält att de förfaranden som är nödvändiga för detta har avslutats.

2.   Utan hinder av punkt 1 ska avtalet tillämpas provisoriskt i avvaktan på att det träder i kraft. Den provisoriska tillämpningen börjar den första dagen i den första månaden efter den dag då parterna till varandra anmält att de förfaranden som är nödvändiga för detta har avslutats.

3.   Detta avtal ingås på obestämd tid. Vardera parten får säga upp avtalet genom skriftlig anmälan till den andra parten. Uppsägningen får verkan sex månader efter en sådan anmälan.

Artikel 50

Anmälningar

Anmälningar i enlighet med artikel 49 ska göras till generalsekretariatet vid Europeiska unionens råd respektive Republiken Koreas utrikes- och handelsministerium.

Artikel 51

Förklaringar och bilagor

Förklaringarna och bilagorna till detta avtal utgör en integrerad del av avtalet.

Artikel 52

Territoriell tillämpning

Detta avtal ska tillämpas, å ena sidan, på de territorier där fördraget om Europeiska unionen är tillämpligt och i enlighet med de villkor som fastställs i fördraget och, å andra sidan, på Republiken Koreas territorium.

Artikel 53

Giltiga texter

Detta avtal är upprättat i två exemplar på bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska, ungerska och koreanska språken, vilka alla texter är lika giltiga.

BILAGA

BILAGA

Bilagorna II och III till förordning (EU) nr 204/2011 ska ändras på följande sätt:

1.

I bilaga II ska a) uppgifterna 1–6 och 8–12 ersättas med följande: ”1. GADDAFI, Aisha Muammar Född: 1978. Födelseort: Tripoli, Libyen. Dotter till Muammar GADDAFI. Nära förbunden med regimen. Tros befinna sig i Algeriet. Uppförd på FN-förteckningen: 26.2.2011. 2. GADDAFI, Hannibal Muammar Passnummer: B/002210. Född: 20.9.1975. Födelseort: Tripoli, Libyen. Son till Muammar GADDAFI. Nära förbunden med regimen. Tros befinna sig i Algeriet. Uppförd på FN-förteckningen: 26.2.2011. 3. GADDAFI, Khamis Muammar Född: 1978. Födelseort: Tripoli, Libyen. Son till Muammar GADDAFI. Nära förbunden med regimen. Befäl över militära enheter som deltagit i ingripanden mot demonstranter. Tros vara avliden. Uppförd på FN-förteckningen: 26.2.2011. 4. GADDAFI, Muammar Mohammed Abu Minyar Född: 1942. Födelseort: Sirt, Libyen. Revolutionsledare, överbefälhavare. Ansvarig för att ha beordrat ingripanden mot demonstranter, kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Tros vara avliden. Uppförd på FN-förteckningen: 26.2.2011. 5. GADDAFI, Mutassim Född: 1976. Födelseort: Tripoli, Libyen. Nationell säkerhetsrådgivare. Son till Muammar GADDAFI. Nära förbunden med regimen. Tros vara avliden. Uppförd på FN-förteckningen: 26.2.2011. 6. GADDAFI, Saif al-Islam Passnummer: B014995. Född: 25.6.1972. Födelseort: Tripoli, Libyen. Direktör för Gaddafi-stiftelsen. Son till Muammar GADDAFI. Nära förbunden med regimen. Provocerande offentliga uttalanden som uppmuntrat till våld mot demonstranter. Tros befinna sig i häkte i Libyen. Uppförd på FN-förteckningen: 26.2.2011.” ”8. JABIR, Abu-Bakr Yunis, generalmajor Född: 1952. Födelseort: Jalu, Libyen. Försvarsminister. Övergripande ansvar för de militära styrkornas verksamhet. Tros vara avliden. Uppförd på FN-förteckningen: 26.2.2011. 9. MATUQ, Matuq Mohammed Född: 1956. Födelseort: al-Khums, Libyen. Sekreterare för samhällstjänster. Hög företrädare för regimen. Medverkan i revolutionskommittéerna. Har tidigare medverkat till att avvikande åsikter slås ned samt tillgripit våld. Tros vara frihetsberövad. Uppförd på FN-förteckningen: 26.2.2011. 10. GADDAFI, Mohammed Muammar Född: 1970. Födelseort: Tripoli, Libyen. Son till Muammar GADDAFI. Nära förbunden med regimen. Tros befinna sig i Algeriet. Uppförd på FN-förteckningen: 26.2.2011. 11. GADDAFI, Saadi Passnummer: a) 014797, b) 524521. Född: a) 27.5.1973, b) 1.1.1975. Födelseort: Tripoli, Libyen. Befälhavare för specialstyrkorna. Son till Muammar GADDAFI. Nära förbunden med regimen. Befäl över militära enheter som deltagit i ingripanden mot demonstranter. Tros befinna sig i Niger. Uppförd på FN-förteckningen: 26.2.2011. 12. GADDAFI, Saif al-Arab Född: 1982. Födelseort: Tripoli, Libyen. Son till Muammar GADDAFI. Nära förbunden med regimen. Tros vara avliden. Uppförd på FN-förteckningen: 26.2.2011.” b) följande uppgift läggas till: ”14. AL-BARASSI, Safia Farkash Född: 1952. Födelseort: al-Bayda, Libyen. Gift med Muammar GADDAFI sedan1970. Betydande personlig förmögenhet som skulle kunna användas för regimens syften. Hennes syster Fatima FARKASH är gift med Abdullah AL-SANUSI, chef för Libyens militära underrättelsetjänst. Tros befinna sig i Algeriet. Uppförd på FN-förteckningen: 24.6.2011.”

2.

I bilaga III: a) under ”Personer”, ska uppgifterna 6 och 26 ersättas med följande:   Namn Personuppgifter Skäl för upptagande i förteckningen Uppförd på FN-förteckningen 6. AL-BAGHDADI, Dr Abdulqader Mohammed Chef för revolutionskommittéernas sambandskontor. Passnummer: B010574. Född: 1.7.1950. Tros befinna sig i fängelse i Tunisien. Revolutionskommittéerna är delaktiga i våldet mot demonstranter. 28.2.2011 26. AL-KUNI, Amid Husain, överste Tros befinna sig i södra Libyen. Guvernör i Ghat (södra Libyen). Direkt delaktig i rekrytering av legosoldater. 12.4.2011 b) under ”Personer”, ska uppgift 10 (AL-BARASSI, Safia Farkash) utgå, c) under ”Enheter”, ska uppgift 50 (Organisation for Development of Administrative Centres (Odac) utgå.

BILAGA

---

(1)  Se http://eurl.craw.eu/

(2)  Förteckningen över de primrar och prober för varje djurart som metoden omfattar finns på webbplatsen för EU:s referenslaboratorium för animaliska proteiner i foder.

(3)  Exempel på funktionella mastermixar finns på webbplatsen för EU:s referenslaboratorium för animaliska proteiner i foder.

BILAGA

Bilaga I till förordning (EG) nr 1183/2005 ska ändras på följande sätt:

(1)	Under rubriken ”A. FYSISKA PERSONER” ska följande läggas till: (a) ”Eric Badege. Född 1971. Dag som avses i artikel 5.1 b: den 31 december 2012.” (b) ”Jean-Marie Lugerero Runiga. Född omkring 1960. Dag som avses i artikel 5.1 b: den 31 december 2012.”

(2)

Under rubriken ”B. JURIDISKA PERSONER, ENHETER OCH ORGAN” ska följande läggas till: (a) ”Forces Democratiques De Liberation Du Rwanda (alias a) FDLR, b) Force Combattante Abacunguzi, c) FOCA, d) Combatant Force for the Liberation of Rwanda). E-postadresser: Fdlr@fmx.de, fldrrse@yahoo.fr, fdlr@gmx.net. Ort: Nordkivu och Sydkivu, Demokratiska republiken Kongo. Dag som avses i artikel 5.1 b: den 31 december 2012.” (b) ”M23 (alias Mouvement Du 23 Mars). Dag som avses i artikel 5.1 b: den 31 december 2012.”

BILAGA

Schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(euro/100 kg)
KN-nummer	Kod för tredjeland (1)	Schablonimportvärde
0702 00 00	MA	66,0
	TN	88,5
	TR	118,0
	ZZ	90,8
0707 00 05	EG	200,0
	JO	182,1
	MA	158,2
	TR	157,7
	ZZ	174,5
0709 91 00	EG	128,6
	ZZ	128,6
0709 93 10	EG	105,4
	MA	95,6
	TR	140,1
	ZZ	113,7
0805 10 20	EG	55,6
	MA	58,1
	TN	60,2
	TR	62,9
	ZA	46,1
	ZZ	56,6
0805 20 10	MA	88,4
	ZZ	88,4
0805 20 30, 0805 20 50, 0805 20 70, 0805 20 90	IL	111,4
	KR	138,5
	TR	82,7
	ZZ	110,9
0805 50 10	EG	87,0
	TR	74,7
	ZZ	80,9
0808 10 80	CN	91,3
	MK	35,9
	US	164,1
	ZZ	97,1
0808 30 90	CN	68,8
	US	132,9
	ZZ	100,9

---

(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ZZ står för ”övrigt ursprung”.

BILAGA

PROJEKTVERKSAMHET SOM AVSES I ARTIKEL 1.2

1.   Syfte

Det övergripande syftet med detta beslut är att bidra till ett framgångsrikt slutförande av FN-förhandlingarna om ett vapenhandelsfördrag och att stödja FN:s medlemsstater i deras förberedelser för ett fullständigt genomförande av vapenhandelsfördraget så snart det träder i kraft.

2.   Beskrivning av projektverksamheten

2.1   Mål

Projektet kommer att komplettera unionens insatser för att bidra till ett slutförande av förhandlingarna om ett vapenhandelsfördrag som kommer att fastställa högsta möjliga gemensamma internationella normer för att reglera laglig handel med konventionella vapen och därigenom leda till mer ansvar och större insyn inom vapenhandeln och därmed bidra till att stärka fred och säkerhet, regional stabilitet och hållbar social och ekonomisk utveckling. Projektverksamheten kommer i synnerhet att

—	bidra till ett kraftfullt och robust vapenhandelsfördrag på grundval av ordförandens utkast av den 26 juli 2012,

—	fortsätta unionens ansträngningar för att uppmuntra tredjeländer att stödja utarbetandet och genomförandet av ett rättsligt bindande vapenhandelsfördrag med internationella, gemensamma normer för den globala handeln med konventionella vapen,

—	främja unionens ansträngningar för att stärka vapenöverföringskontrollen i tredjeländer,

—	stödja tredjeländer i deras ansträngningar på nationell nivå inför ett fullständigt genomförande av vapenhandelsfördraget så snart det träder i kraft.

2.2   Resultat

Genomförandet av projektverksamheten kommer att leda till följande:

—

Ett forum för en grupp med nyckelaktörer på regeringsnivå som ska hjälpa FN:s medlemsstater att förbereda sig inför den FN-konferens om ett vapenhandelsfördrag som ska sammankallas i mars 2013 samt hjälpa staterna att förbereda sig för ett tidigt ikraftträdande och ett fullständigt genomförande av vapenhandelsfördraget. Detta forum kommer även att ta ställning till hur befintlig verksamhet i fråga om internationellt bistånd för bättre vapenexportkontroll kan samordnas och optimeras.

—

En offentlig rapport på 20 sidor. I rapporten kommer det att anges hur man kan bygga vidare på unionens befintliga biståndsverksamhet och internationell biståndsverksamhet i syfte att stödja tredjeländer i deras ansträngningar för att inrätta överföringskontrollsystem som uppfyller kraven enligt ett vapenhandelsfördrag.

2.3   Verksamhetsbeskrivning

För att man ska kunna uppnå de i punkt 2.1 angivna målen kommer projektet att innefatta tre verksamheter: två seminarier och en rapport.

2.3.1   Seminarier för regeringsrepresentanter

Inom ramen för projektet kommer det att anordnas två tvådagars seminarier med övernattning för 30–40 regeringsexperter. Tid och plats för de båda seminarierna ska bestämmas i samråd med den höga representanten och berörd rådsarbetsgrupp.

a)   Seminariernas struktur

De båda seminarierna kommer att ge tillfälle till diskussion om ett antal frågor, bl.a.

—	hur man framgångsrikt kan slutföra förhandlingarna om ett vapenhandelsfördrag vid FN-konferensen i mars 2013 på grundval av utkast till fördragstext av den 26 juli 2012,

—	hur man kan säkerställa tidigast möjliga ikraftträdande av vapenhandelsfördraget,

—	bästa praxis för nationellt, regionalt och internationellt bistånd för att bidra till ikraftträdandet och ett fullständigt genomförande av vapenhandelsfördraget,

—	rättsliga, tekniska, materiella och ekonomiska komponenter som behövs för utveckling av de nationella system som krävs för att uppfylla skyldigheterna enligt vapenhandelsfördraget.

Ett kort ”reflektionsdokument” som tar upp de nyckelfrågor som ska diskuteras kommer att utarbetas före varje seminarium. En sammanfattning av seminariet kommer att utarbetas och översändas till den höga representanten och relevanta rådsarbetsgrupper kort efter det att seminariet avslutats.

En detaljerad och slutlig dagordning för seminarierna kommer att bestämmas i samråd med den höga representanten och berörd rådsarbetsgrupp.

b)   Deltagare i seminarierna

Bland seminariedeltagarna kommer det att finnas upp till 40 regeringsföreträdare från utvalda FN-medlemsstater som deltar i förhandlingarna om vapenhandelsfördraget. En detaljerad och slutlig deltagarförteckning för vart och ett av de båda seminarierna ska bestämmas i samråd med den höga representanten och berörd rådsarbetsgrupp.

2.3.2   Rapport om unionsbistånd och internationellt bistånd till tredjeländer för genomförandet av vapenhandelsfördraget

Efter slutförandet av de båda workshopparna kommer det att publiceras en 20-sidig rapport där det redogörs för hur man, för att hjälpa FN:s medlemsstater att uppfylla kraven enligt ett vapenhandelsfördrag, kan utveckla och utvidga unionens befintliga biståndsverksamhet och internationell biståndsverksamhet som syftar till bättre överföringskontroll. Ett av rapportens huvudsyften kommer att vara att rekommendera åtgärder till stöd för ett tidigt ikraftträdande av vapenhandelsfördraget.

Tanken är att rapporten ska vara till nytta vid överläggningar om framtida bistånd till stöd för genomförandet av vapenhandelsfördraget. Det är tänkt att rapporten ska vara ett offentligt resultat av detta beslut, och den kommer att synliggöra unionens bidrag till ett kraftfullt och robust vapenhandelsfördrag.

3.   Varaktighet

Projektaktivitetens genomförandeperiod ska vara 12 månader efter ingåendet av den finansieringsöverenskommelse som avses i artikel 3.3.

4.   Mottagare

Mottagarna av denna projektaktivitet kommer att vara FN:s medlemsstater, med särskild tonvikt på statliga myndigheter med ansvar för nationell politik i fråga om vapenhandelsfördraget och dess framtida genomförande. Val av specifika stater som mottagare kommer att göras i samråd med den höga representanten och berörd rådsarbetsgrupp.

5.   Genomförandeorgan

Det tekniska genomförandet av detta beslut kommer att anförtros konsortiet. Konsortiet kommer att utföra sina uppgifter under den höga representantens ansvar. Konsortiet kommer att se till att unionens bidrag synliggörs i proportion till dess storlek.

BILAGA

Bilagorna I, II, II och IV till beslut 2011/137/Gusp ska ändras på följande sätt:

1.

I bilaga I ska: a) uppgifterna 1, 4, 5, 7–15 och 18 ska ersättas med följande: ”1. AL-BAGHDADI, Dr Abdulqader Mohammed Passnummer: B010574. Född: 1.7.1950. Chef för revolutionskommittéernas sambandskontor. Revolutionskommittéerna är delaktiga i våldet mot demonstranter. Tros befinna sig i fängelse i Tunisien. Uppförd på FN-förteckningen: 26.2.2011.” ”4. JABIR, Abu-Bakr Yunis, generalmajor Född: 1952. Födelseort: Jalu, Libyen. Försvarsminister. Övergripande ansvar för de militära styrkornas verksamhet. Tros vara avliden. Uppförd på FN-förteckningen: 26.2.2011. 5. MATUQ, Matuq Mohammed Född: 1956. Födelseort: al-Khums, Libyen. Sekreterare för samhällstjänster. Hög företrädare för regimen. Medverkan i revolutionskommittéerna. Har tidigare medverkat till undertryckande av avvikande åsikter samt medverkat till våld. Tros vara frihetsberövad. Uppförd på FN-förteckningen: 26.2.2011.” ”7. GADDAFI, Aisha Muammar Född: 1978. Födelseort: Tripoli, Libyen. Dotter till Muammar GADDAFI. Nära förbunden med regimen. Tros befinna sig i Algeriet. Uppförd på FN-förteckningen: 26.2.2011. 8. GADDAFI, Hannibal Muammar Passnummer: B/002210. Född: 20.9.1975. Födelseort: Tripoli, Libyen. Son till Muammar GADDAFI. Nära förbunden med regimen. Tros befinna sig i Algeriet. Uppförd på FN-förteckningen: 26.2.2011. 9. GADDAFI, Khamis Muammar Född: 1978. Födelseort: Tripoli, Libyen. Son till Muammar GADDAFI. Nära förbunden med regimen. Befäl över militära enheter som deltagit i ingripanden mot demonstranter. Tros vara avliden. Uppförd på FN-förteckningen: 26.2.2011. 10. GADDAFI, Mohammed Muammar Född: 1970. Födelseort: Tripoli, Libya. Son till Muammar Gaddafi. Nära förbunden med regimen. Tros befinna sig i Algeriet. Uppförd på FN-förteckningen: 26.2.2011. 11. GADDAFI, Muammar Mohammed Abu Minyar Född: 1942. Födelseort: Sirt, Libyen. Revolutionsledare, överbefälhavare. Ansvarig för att ha beordrat ingripanden mot demonstranter, kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Tros vara avliden. Uppförd på FN-förteckningen: 26.2.2011. 12. GADDAFI, Mutassim Född: 1976. Födelseort: Tripoli, Libyen. Nationell säkerhetsrådgivare. Son till Muammar Gaddafi. Nära förbunden med regimen. Tros vara avliden. Uppförd på FN-förteckningen: 26.2.2011. 13. GADDAFI, Saadi Passnummer: a) 014797. b) 524521. Född: a) 27.5.1973. b) 1.1.1975. Födelseort: Tripoli, Libyen. Befälhavare för specialstyrkorna. Son till Muammar GADDAFI. Nära förbunden med regimen. Befäl över militära enheter som deltagit i ingripanden mot demonstranter. Tros befinna sig i Niger. Uppförd på FN-förteckningen: 26.2.2011. 14. GADDAFI, Saif al-Arab Född: 1982. Födelseort: Tripoli, Libyen. Son till Muammar GADDAFI. Nära förbunden med regimen. Tros vara avliden. Uppförd på FN-förteckningen: 26.2.2011. 15. GADDAFI, Saif al-Islam Passnummer: B014995. Född: 25.6.1972. Födelseort: Tripoli, Libyen. Direktör för Gaddafi-stiftelsen. Son till Muammar Gaddafi. Nära förbunden med regimen. Provocerande offentliga uttalanden som uppmuntrat till våld mot demonstranter. Tros befinna sig i häkte i Libyen. Uppförd på FN-förteckningen: 26.2.2011.” ”18. AL-KUNI, Amid Husain, överste Guvernör i Ghat (södra Libyen). Direkt delaktig i rekrytering av legosoldater. Tros befinna sig i södra Libyen. Uppförd på FN-förteckningen: 17.3.2011.” b) följande uppgift läggas till: ”19. AL-BARASSI, Safia Farkash Född: 1952. Födelseort: al-Bayda, Libyen. Gift med Muammar GADDAFI sedan1970. Betydande personlig förmögenhet som skulle kunna användas för regimens syften. Hennes syster Fatima FARKASH är gift med Abdullah AL-SANUSI, chef för Libyens militära underrättelsetjänst. Tros befinna sig i Algeriet. Uppförd på FN-förteckningen: 24.6.2011.”

2.	I bilaga II ska uppgift 7 (AL-BARASSI, Safia Farkash) utgå.

3.

I bilaga III ska: a) uppgifterna 1–6 och 8–12 ersättas med följande: ”1. GADDAFI, Aisha Muammar Född: 1978. Födelseort: Tripoli, Libyen. Dotter till Muammar GADDAFI. Nära förbunden med regimen. Tros befinna sig i Algeriet. Uppförd på FN-förteckningen: 26.2.2011. 2. GADDAFI, Hannibal Muammar Passnummer: B/002210. Född: 20.9.1975. Födelseort: Tripoli, Libyen. Son till Muammar GADDAFI. Nära förbunden med regimen. Tros befinna sig i Algeriet. Uppförd på FN-förteckningen: 26.2.2011. 3. GADDAFI, Khamis Muammar Född: 1978. Födelseort: Tripoli, Libyen. Son till Muammar GADDAFI. Nära förbunden med regimen. Befäl över militära enheter som deltagit i ingripanden mot demonstranter. Tros vara avliden. Uppförd på FN-förteckningen: 26.2.2011. 4. GADDAFI, Muammar Mohammed Abu Minyar Född: 1942. Födelseort: Sirt, Libyen. Revolutionsledare, överbefälhavare. Ansvarig för att ha beordrat ingripanden mot demonstranter, kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Tros vara avliden. Uppförd på FN-förteckningen: 26.2.2011. 5. GADDAFI, Mutassim Född: 1976. Födelseort: Tripoli, Libyen. Nationell säkerhetsrådgivare. Son till Muammar GADDAFI. Nära förbunden med regimen. Tros vara avliden. Uppförd på FN-förteckningen: 26.2.2011. 6. GADDAFI, Saif al-Islam Passnummer: B014995. Född: 25.6.1972. Födelseort: Tripoli, Libyen. Direktör för Gaddafi-stiftelsen. Son till Muammar GADDAFI. Nära förbunden med regimen. Provocerande offentliga uttalanden som uppmuntrat till våld mot demonstranter. Tros befinna sig i häkte i Libyen. Uppförd på FN-förteckningen: 26.2.2011.” ”8. JABIR, Abu-Bakr Yunis, generalmajor Född: 1952. Födelseort: Jalu, Libyen. Försvarsminister. Övergripande ansvar för de militära styrkornas verksamhet. Tros vara avliden. Uppförd på FN-förteckningen: 26.2.2011. 9. MATUQ, Matuq Mohammed Född: 1956. Födelseort: al-Khums, Libyen. Sekreterare för samhällstjänster. Hög företrädare för regimen. Medverkan i revolutionskommittéerna. Har tidigare medverkat till undertryckande av avvikande åsikter samt medverkat till våld. Tros vara frihetsberövad. Uppförd på FN-förteckningen: 26.2.2011. 10. GADDAFI, Mohammed Muammar Född: 1970. Födelseort: Tripoli, Libyen. Son till Muammar GADDAFI. Nära förbunden med regimen. Tros befinna sig i Algeriet. Uppförd på FN-förteckningen: 26.2.2011. 11. GADDAFI, Saadi Passnummer: a) 014797. b) 524521. Född: a) 27.5.1973. b) 1.1.1975. Födelseort: Tripoli, Libyen. Befälhavare för specialstyrkorna. Son till Muammar Gaddafi. Nära förbunden med regimen. Befäl över militära enheter som deltagit i ingripanden mot demonstranter. Tros befinna sig i Niger. Uppförd på FN-förteckningen: 26.2.2011. 12. GADDAFI, Saif al-Arab Född: 1982. Födelseort: Tripoli, Libyen. Son till Muammar GADDAFI. Nära förbunden med regimen. Tros vara avliden. Uppförd på FN-förteckningen: 26.2.2011.” b) följande uppgift läggas till: ”14. AL-BARASSI, Safia Farkash Född: 1952. Födelseort: al-Bayda, Libyen. Gift med Muammar GADDAFI sedan 1970. Betydande personlig förmögenhet som skulle kunna användas för regimens syften. Hennes syster Fatima FARKASH är gift med Abdullah AL-SANUSI, chef för Libyens militära underrättelsetjänst. Tros befinna sig i Algeriet. Uppförd på FN-förteckningen: 24.6.2011.”

4.

I bilaga IV: a) under ”Personer”, ska uppgifterna 6 och 26 ersättas med följande:   Namn Personuppgifter Skäl för upptagande i förteckningen Uppförd på FN-förteckningen 6. AL-BAGHDADI, Dr Abdulqader Mohammed Chef för revolutionskommittéernas sambandskontor. Passnummer: B010574. Född: 1.7.1950. Tros befinna sig i fängelse i Tunisien. Revolutionskommittéerna har medverkat i våld mot demonstranter. 28.2.2011 26. AL-KUNI, Amid Husain, överste Tros befinna sig i södra Libyen. Guvernör i Ghat (södra Libyen). Direkt delaktig i rekrytering av legosoldater. 12.4.2011 b) under ”Personer”, ska uppgift 10 (AL-BARASSI, Safia Farkash) utgå, c) under ”Enheter”, ska uppgift 50 (Organisation for Development of Administrative Centres (Odac) utgå.

BILAGA

Förteckning över personer och enheter som avses i artikel 1

a)   Personer

Namn	Alias	Födelsedatum och födelseort	Personuppgifter	Skäl	Datum för upptagande på förteckningen
BADEGE, Eric		1971		Enligt en slutlig rapport av den 15 november 2012 från expertgruppen för Demokratiska republiken Kongo har överstelöjtnant Eric Badege blivit en samlingsfigur för M23 i Masisi och tillsammans med en annan militär ledare agerat befäl vid gemensamma insatser. Dessutom har M23 genom en rad samordnade attacker, som utfördes under augusti [2012] av överstelöjtnant Badege, kunnat destabilisera en betydande del av Masisi-territoriet. Enligt tidigare kombattanter agerade överstelöjtnant Badege under överste Makengas befäl när han iscensatte attackerna.	31.12.2012
				I sin egenskap av militärbefäl för M23 har Badege gjort sig skyldig till sådana allvarliga överträdelser som att använda barn eller kvinnor som måltavlor i situationer av väpnad konflikt. Enligt expertgruppens rapport från november 2012 har det ägt rum flera allvarliga incidenter med urskillningslöst dödande av civila, inklusive kvinnor och barn. Sedan maj 2012 har Raia Mutomboki under M23:s befäl dödat hundratals civila i en rad samordnade attacker. I augusti utförde Badege gemensamma attacker som innefattade urskillningslöst dödande av civila. I novemberrapporten från expertgruppen anges att dessa attacker hade iscensatts gemensamt av Badege och överste Makoma Semivumbi Jacques. Enligt expertgruppens rapport hade lokala ledare från Masisi uppgett att Badege agerat befäl för dessa Raia Mutomboki-attacker på fältet.
				Enligt en artikel av den 28 juli 2012 i Radio Okapi hade förvaltaren av Masisi lördagen den 28 juli förklarat att befälhavaren för den andra bataljonen i 410:e regementet vid FARDC-basen Nabiondo hoppat av ca 30 kilometer nordväst om Goma i Nordkivu. Enligt den förstnämnde satte överste Eric Badege och fler än 100 soldater på fredagen kurs mot Rubaya, 80 kilometer norr om Nabiondo. Informationen har bekräftats av flera källor. Enligt en BBC-artikel av den 23 november 2012 bildades M23 när tidigare medlemmar av CNDP som hade integrerats i FARDC började protestera mot de dåliga villkoren och lönerna och mot det bristfälliga genomförandet av fredsöverenskommelsen av den 23 mars 2009 mellan CNDP och Demokratiska republiken Kongo som ledde till att CNDP integrerades i FARDC.
				Enligt en IPIS-rapport från november 2012 har M23 deltagit i aktiva militära operationer för att ta kontroll över territoriet i östra Demokratiska republiken Kongo. Den 24 och 25 juli 2012 utkämpade M23 och FARDC strider för kontrollen över flera städer och byar i östra Demokratiska republiken Kongo. M23 angrep FARDC i Rumangabo den 26 juli 2012. M23 fördrev FARDC från Kibumba den 17 november 2012. Den 20 november 2012 tog M23 kontroll över Goma. Enligt expertgruppens rapport från november 2012 hävdar flera f.d. M23-kombattanter att M23-ledare summariskt har avrättat dussintals barn som försökt fly efter att ha rekryterats som barnsoldater av M23.
				Enligt en rapport av den 11 september 2012 från Human Rights Watch (HRW), berättade en 18-årig rwandier som hade rymt efter att ha blivit tvångsrekryterad i Rwanda för HRW att han bevittnat avrättningen av en 16-årig pojke från hans M23-styrka som hade försökt fly i juni. Pojken togs tillfånga och slogs ihjäl av M23-soldater medan andra rekryter såg på. Ett befäl inom M23 som gett order om att döda pojken påstås sedan ha sagt till de andra rekryterna: ”[h]an ville överge oss,” som en förklaring till varför pojken hade dödats. I rapporten anges också att vittnen påstått att minst 33 nya rekryter och andra M23-soldater hade blivit föremålför summariska avrättningar när de försökt fly. Vissa bands och sköts inför andra rekryter som ett exempel på bestraffning som dessa kunde få. En ung rekryt berättade för HRW: ”[n]är vi var med M23 sade de att [vi kunde välja mellan] att stanna med dem eller dö. Många har försökt fly. Vissa hittades, vilket innebar att de omedelbart dödades.”
RUNIGA, Jean-Marie Lugerero		Cirka 1960		Enligt ett dokument av den 9 juli 2012, undertecknat av M23-ledaren Sultani Makenga, utsågs Runiga till samordnare för M23:s politiska gren. Enligt dokumentet var utnämningen av Runiga motiverat av behovet att synliggöra M23:s sak. Enligt uppgifter på gruppens hemsida har Runiga utnämnts till ”president” för M23. Hans ledande roll bekräftas av expertgruppens rapport från november 2012, i vilken det hänvisas till Runiga som ”ledaren för M23”.	31.12.2012
				Enligt en artikel i Associated Press av den 13 december 2012 förevisade Runiga Associated Press en förteckning över krav som enligt honom kommer att läggas fram för den kongolesiska regeringen. Bland dessa återfinns kravet på Kabilas avgång och upplösningen av nationalförsamlingen. Runiga sa att M23 skulle kunna återta Goma om möjlighet gavs. ”Och i det här läget kommer vi inte att dra oss tillbaka” berättade Runiga för Associated Press. Han uppgav också att M23:s politiska gren som ett förhandskrav för förhandlingar ska återta kontrollen över Goma. ”Jag tror att våra medlemmar som befinner sig i Kampala företräder oss. När tiden är mogen kommer jag också att vara där. Jag väntar på att saker och ting organiseras, och när Kabila kommer att vara där åker jag också dit”, sade Runiga.
				Enligt en artikel i Le Figaro av den 26 november 2012 träffade Runiga Demokratiska republiken Kongos president Kabila den 24 november 2012 för att påbörja diskussionerna. I ett annat sammanhang, i en intervju med Le Figaro, uppgav Runiga: ”M23 består huvudsakligen av tidigare militärer i FARDC som hoppat av i protest mot att överenskommelserna av den 23 mars 2009 inte respekterats.” Han tillade: ”M23:s soldater är armédesertörer som hoppat av med vapnen i hand. Nyligen tog vi tillbaka en mängd utrustning från en militärbas i Bunagana. Tack vare detta kan vi i dagsläget ta tillbaks territorium varje dag och slå tillbaka mot angreppen från FARDC … Vår revolution är kongolesisk. Den leds av kongoleser och den är till för det kongolesiska folket.” Enligt en artikel i Reuters av den 22 november 2012 uppgav Runiga att M23 hade kapacitet att behålla Goma sedan M23:s styrkor fått stöd av kongolesiska soldater från FARDC som gjort uppror: ”Dels har vi en armé som är disciplinerad, dels har vi FARDC-soldater som gått över till vår sida. De är våra bröder. De kommer att omskolas och användas på nytt. Sen kommer vi att arbeta med dem.”
				Enligt en artikel som publicerades i The Guardian den 27 november 2012 hade Runiga uppgett att M23 skulle vägra lyda en uppmaning från regionala ledare vid den internationella konferensen om området kring de afrikanska stora sjöarna att lämna Goma för att bana vägen för fredssamtal. Runiga anförde i stället att M23:s tillbakadragande från Goma kommer att bli ett resultat av förhandlingarna och inte ett förhandsvillkor för dessa. Enligt en slutlig rapport av den 15 november 2012 från expertgruppen ledde Runiga en delegation som reste till Kampala, Uganda den 29 juli 2012 och slutförde M23-rörelsens 21-punktsdagordning inför de förväntade förhandlingarna vid den internationella konferensen om området kring de afrikanska stora sjöarna. Enligt en BBC-artikel av den 23 november 2012 skapades M23 när tidigare medlemmar av CNDP som hade integrerats i FARDC började protestera mot de dåliga villkoren och lönerna och mot det bristfälliga genomförandet av fredsöverenskommelsen av den 23 mars 2009 mellan CNDP och Demokratiska republiken Kongo som ledde till att CNDP integrerades i FARDC.
				Enligt IPIS rapport från november 2012 har M23 på ett aktivt sätt deltagit i militära insatser för att ta kontroll över territoriet i östra Demokratiska republiken Kongo. M23 och FARDC kämpade för kontrollen över flera städer och byar i östra Demokratiska republiken Kongo den 24 och 25 juli 2012. M23 angrep FARDC i Rumangabo den 26 juli 2012. M23 fördrev FARDC från Kibumba den 17 november 2012. M23 tog kontroll över Goma den 20 november 2012. Enligt expertgruppens rapport från november 2012 hävdar flera f.d. M23-kombattanter att M23-ledare på ett summariskt sätt avrättat dussintals barn som försökt fly efter att ha rekryterats som barnsoldater av M23.
				Enligt en rapport av den 11 september 2012 från Human Rights Watch (HRW) berättade en 18-årig rwandier som hade rymt efter att ha blivit tvångsrekryterad i Rwanda för HRW att han bevittnat avrättningen av en 16-årig pojke från hans M23-styrka som hade försökt fly i juni. Pojken togs tillfånga och slogs ihjäl av M23-soldater medan andra rekryter såg på. Ett befäl inom M23 som gett order om att döda denne påstås ha sagt till de andra rekryterna ”[h]an ville överge oss” som en förklaring till varför pojken hade dödats. I rapporten anges också att vittnen påstått att minst 33 nya rekryter och andra M23-soldater hade blivit föremål för summariska avrättningar när de försökt fly. Vissa hölls bundna och sköts framför andra rekryter som ett exempel på bestraffning de kunde få. En ung rekryt berättade för HRW: ”[N]är vi var med i M23 sade de att [vi kunde välja mellan] att stanna med dem eller dö. Många har försökt fly. Vissa hittades, vilket innebar att de omedelbart dödades.”

b)   Enheter

Namn	Alias	Födelsedatum och födelseort	Uppgifter om enheten	Skäl	Datum för upptagande på förteckningen
Forces Democratiques De Liberation Du Rwanda (FDLR)	Forces Democratiques De Liberation Du Rwanda FDLR Force Combattante Abacunguzi FOCA Combatant Force for the Liberation of Rwanda		Fdlr@fmx.de fldrrse@yahoo.fr fdlr@gmx.net Plats: Nordkivu och Sydkivu, Demokratiska Republiken Kongo	Forces Democratiques De Liberation Du Rwanda (FDLR; Demokratiska styrkorna för Rwandas befrielse) är en av de största utländska väpnade grupperna som opererar inom Demokratiska republiken Kongos territorium. Gruppen bildades 2000 och har som anges nedan gjort sig skyldig till allvarliga brott mot internationell rätt riktade mot kvinnor och barn i väpnade konfliktsituationer i Demokratiska republiken Kongo, inbegripet dödande, lemlästande, sexuellt våld och tvångsförflyttning. Enligt en rapport från Amnesty International från 2010 om mänskliga rättigheter i Demokratiska republiken Kongo var FDLR ansvarigt för 96 civila dödsfall i Busurguni, i territoriet Walikale. Vissa av offren brändes levande i sina hem.	31.12.2012
				Enligt en rapport från Amnesty International från 2010 om mänskliga rättigheter i Demokratiska republiken Kongo rapporterade i juni 2010 en vårdinrättning i icke-statliga organisationers regi omkring 60 fall per månad där flickor och kvinnor våldtagits i territoriet södra Lubero, Nordkivu, av väpnade grupper inklusive FDLR. Enligt en rapport från Human Rights Watch från den 20 december 2010 finns det dokumenterade bevis på hur FDLR aktivt bedriver barnrekrytering. Human Rights Watch har identifierat minst 83 kongolesiska barn under 18 år, vissa så unga som 14 år, som tvångsrekryterats av FDLR.
				I januari 2012 rapporterade Human Rights Watch att FLDR-soldater gått till angrepp mot flera byar i Masisi-territoriet och då dödat 6 civila, våldtagit 2 kvinnor och fört bort minst 48 personer som man inte vet var de befinner sig. Enligt en rapport från Human Rights Watch från juni 2012 angrep FDLR-soldater i maj 2012 civila i Kamananga och Lumenje i provinsen Sydkivu samt i Chambucha, Walikale-territoriet och byarna i området Ufumandu i Masisi-territoriet i provinsen Nordkivu. Under dessa angrepp högg FDLR-soldater med machetes och knivar ihjäl dussintals civila, däribland många barn.
				Enligt expertgruppens rapport från juni 2012 angrep FDLR flera byar i Sydkivu mellan den 31 december 2011 och den 4 januari 2012. I en FN-utredning bekräftas att minst 33 personer, varav 9 barn och 6 kvinnor, hade dödats antingen genom att de bränts levande, halshuggits eller skjutits under angreppet. Dessutom hade en kvinna och en flicka våldtagits. Av expertgruppens rapport från juni 2012 framgår också att en FN-utredning bekräftat att FDLR massakrerat minst 14 civila, varav 5 kvinnor och 5 barn, i Sydkivu i maj 2012. Enligt expertgruppens rapport från november 2012 dokumenterade FN minst 106 incidenter med sexuellt våld som begåtts av FDLR mellan december 2011 och september 2012. I expertgruppens rapport från november 2012 noteras att FDLR enligt en FN-utredning våldtagit sju kvinnor, däribland en minderårig, natten till den 10 mars 2012 i Kalinganya i Kabare-området. FDLR angrep byn på nytt den 10 april 2012 och våldtog tre av kvinnorna för andra gången. I expertgruppens rapport från november 2012 nämns också 11 fall av dödande utfört av FDLR i Bushibwambombo i Kalehe den 6 april 2012 och FDLR-inblandning i 19 ytterligare fall av dödande i Masisi-territoriet, däribland fem minderåriga barn och sex kvinnor, i maj.
M23				Mouvement du 23 mars (M23) är en i Demokratiska republiken Kongo verksam väpnad grupp som inom landets territorium har tagit emot vapen och dithörande materiel, bl.a. rådgivning, utbildning och bistånd som rör militär verksamhet. Enligt flera vittnesmål från ögonvittnen får M23 allmän försvarsmateriel från den rwandiska militären (RDF) i form av vapen och ammunition, utöver materiellt stöd till stridshandlingar.	31.12.2012
				M23 har medverkat till och gjort sig skyldig till allvarliga brott mot internationell rätt riktade mot kvinnor och barn i väpnade konfliktsituationer i Demokratiska republiken Kongo, inbegripet dödande, lemlästande, sexuellt våld, bortförande och tvångsförflyttning. Enligt många rapporter, utredningar och vittnesmål från ögonvittnen har M23 gjort sig skyldig till massakrer på civila och till våldtäkter mot kvinnor och barn i olika regioner i Demokratiska republiken Kongo. Enligt flera uppgifter har M23-medlemmar begått 46 våldtäkter mot kvinnor och flickor, varav den yngsta var 8 år gammal. Utöver uppgifterna om sexuellt våld har M23 även genomfört omfattande tvångsvärvningar av barn till grupperingen. M23 uppskattas sedan juli 2012 ha tvångsvärvat 146 ynglingar och pojkar bara i Rutshuru-området i östra delen av Demokratiska republiken Kongo. Vissa av offren har inte varit äldre än 15 år.
				De illdåd mot civilbefolkningen i Demokratiska republiken Kongo som M23 gjort sig skyldig till har, liksom M23:s tvångsvärvningar och mottagande av vapen och militärt bistånd, starkt bidragit till instabilitet och motsättningar i regionen och i vissa fall utgjort ett brott mot internationell rätt.