Bilaga A

Definierade begrepp

IFRS och denna bilaga utgör en enhet.

koncern redovisning	Redovisning för en koncern där moderföretaget och dess dotterföretags tillgångar, skulder, eget kapital, intäkter, kostnader och kassaflöden redovisas som en enda ekonomisk enhet.
bestämmande inflytande över ett investeringsobjekt	En investerare har bestämmande inflytande över ett investeringsobjekt när investeraren exponeras för, eller har rätt till, rörlig avkastning från sitt engagemang i investeringsobjektet och kan påverka avkastningen genom sin inflytande över investeringsobjektet.
beslutsfattare	Ett företag med beslutsbefogenheter som antingen är huvudman eller ombud för andra företag.
koncern	Ett moderföretag och dess dotterföretag
Innehav utan bestämmande inflytande	Aktier i ett dotterföretag som inte, direkt eller indirekt, kan hänföras till ett moderföretag.
moderföretag	Ett företag som har bestämmande inflytande över ett eller flera företag.
inflytande	Befintliga rättigheter som ger nuvarande möjlighet att styra den relevanta verksamheten.
vetorätt	En rätt som har utformats för att skydda innehavaren av denna rätt utan att denna part ges bestämmande inflytande över det företag som vetorätten avser.
relevanta verksamheter	Inom IFRS avses med relevanta verksamheter de av investeringsobjektets verksamheter som i väsentlig grad påverkar investeringsobjektets avkastning.
avsättningsrätt	Rätt att frånta beslutsfattaren dennes rätt att fatta beslut.
dotterföretag	Ett företag som ett annat företag har bestämmande inflytande över.

Följande begrepp definieras i IFRS 11, IFRS 12 Uppgivande av intressen i andra företag, IAS 28 (enligt ändringar 2011) eller IAS 24 Upplysningar om närstående och används i denna IFRS med de innebörder som anges i dessa IFRS:

—	intresseföretag

—	intresse i ett annat företag

—	joint venture

—	nyckelperson i ledande ställning

—	närstående

—	betydande inflytande.

Bilaga B

Vägledning vid tillämpning

Standarden och denna bilaga utgör en enhet. I bilagan beskrivs hur punkterna 1–26 ska tillämpas och bilagan har samma ställning som andra delar av denna IFRS.

B1

Exemplen i denna bilaga beskriver hypotetiska situationer. Även om vissa aspekter i exemplen kan förekomma i faktiska situationer måste samtliga fakta och omständigheter i en viss situation bedömas vid tillämpningen av IFRS 10.

BEDÖMNING AV BESTÄMMANDE INFLYTANDE

B2

För att fastställa om en investerare har bestämmande inflytande över ett investeringsobjekt ska investeraren bedöma om följande villkor är uppfyllda: Investeraren (a) har inflytande över investeringsobjektet, (b) exponeras för, eller har rätt till, rörlig avkastning från sitt engagemang i investeringsobjektet, och (c) kan använda sitt inflytande över investeringsobjektet för att påverka storleken på sin avkastning.

B3

Följande faktorer kan underlätta denna bedömning: (a) investeringsobjektets syfte och utformning (se punkterna B5–B8), (b) vad de relevanta verksamheterna är och hur beslut om dessa verksamheter fattas (se punkterna B11–B13), (c) huruvida investerarens rättigheter ger investeraren nuvarande möjlighet att styra de relevanta verksamheterna (se punkterna B14–B54), (d) huruvida investeraren exponeras för, eller har rätt till, rörlig avkastning från sitt engagemang i investeringsobjektet (se punkterna B55–B57), och (e) huruvida investeraren har möjlighet att använda sitt inflytande över investeringsobjektet för att påverka storleken på sin avkastning (se punkterna B58–B72).

B4

Vid bedömningen av bestämmande inflytande över ett investeringsobjekt ska investeraren ta hänsyn till sitt förhållande till andra parter (se punkterna B73–B75).

Ett investeringsobjekts syfte och utformning

B5

Vid bedömningen av bestämmande inflytande över ett investeringsobjekt ska investeraren beakta investeringsobjektets syfte och utformning för att identifiera vad som är relevant verksamhet, hur beslut om den relevanta verksamheten fattas, vem som ha nuvarande möjlighet att styra dessa verksamheter och vem som erhåller avkastning från dessa verksamheter.

B6

När ett investeringsobjekts syfte och utformning beaktas kan det visa sig att ett företag har bestämmande inflytande över ett investeringsobjekt genom egetkapitalinstrument som ger innehavaren röstberättigade aktier i förhållande till detta innehav, exempelvis vanliga aktier i investeringsobjektet. I avsaknad av andra överenskommelser som förändrar beslutsfattandet inriktas bedömningen av bestämmande inflytande i detta fall på vilken part, om någon, som har de röstberättigade aktier som krävs för att fastställa investeringsobjektets operativa och finansiella strategier (se punkterna B34–B50). I det enklaste fallet är det den investerare som innehar en majoritet av de röstberättigade aktierna som, i avsaknad av andra faktorer, har bestämmande inflytande över investeringsobjektet.

B7

För att i mer komplicerade fall avgöra huruvida en investerare har bestämmande inflytande över ett investeringsobjekt kan det vara nödvändigt att beakta vissa av de övriga faktorerna i punkt B3.

B8

Ett investeringsobjekt kan vara utformat så att de röstberättigade aktierna inte utgör den dominerande faktorn för att avgöra vem som har bestämmande inflytande över investeringsobjektet, som när de röstberättigade aktierna endast avser administrativa uppgifter och de relevanta verksamheterna styrs utifrån avtalsenliga åtaganden. I så fall ska en investerares bedömning av investeringsobjektets syfte och utformning även innefatta en bedömning av de risker som investeringsobjektet utformades att exponeras för, de risker det utformades för att överföra på de parter som är engagerade i investeringsobjektet och huruvida investeraren exponeras för vissa av eller alla dessa risker. Bedömningen av riskerna innefattar inte bara nedåtrisker utan även potentiella uppåtrisker.

Inflytande

B9

För att ha inflytande över ett investeringsobjekt måste en investerare ha befintliga rättigheter som ger investeraren nuvarande möjlighet att styra den relevanta verksamheten. Vid bedömningen av inflytande ska endast materiella rättigheter och rättigheter som inte är vetorätter beaktas (se punkterna B22–B28).

B10

Fastställandet av huruvida en investerare har inflytande över ett investeringsobjekt beror på den relevanta verksamheten, hur beslut om den relevanta verksamheten fattas och de rättigheter investeraren och andra parter har i förhållande till investeringsobjektet.

Relevanta verksamheter och möjlighet att styra relevanta verksamheter

B11

För många investeringsobjekt påverkas deras avkastning i väsentlig grad av en rad olika operativa och finansiella verksamheter. Exempel på verksamheter som, beroende på omständigheterna, kan utgöra en relevant verksamhet inkluderar, men begränsas inte till, följande verksamheter: (a) Försäljning och inköp av varor och tjänster. (b) Förvaltning av finansiella tillgångar under deras löptid (inklusive om förpliktelserna inte uppfyllts). (c) Val, förvärv och avyttring av tillgångar. (d) Forskning och utveckling av nya produkter eller processer. (e) Fastställande av en finansieringsstruktur eller erhållande av finansiering.

B12

Exempel på beslut om relevanta verksamheter innefattar, men begränsas inte till, (a) investeringsobjektets operativa beslut och kapitalbeslut, inklusive budgetbeslut, och (b) beslut om tillsättning av och ersättning till ett investeringsobjekts nyckelpersoner i ledande ställning eller tjänsteleverantörer och beslut om att avsluta dessa personers tjänster eller anställning.

B13

I vissa situationer kan verksamheter både före och efter en viss uppsättning omständigheter eller händelser betraktas som relevanta verksamheter. Om två eller flera investerare har nuvarande möjlighet att styra de relevanta verksamheterna och dessa verksamheter bedrivs vid olika tillfällen, ska investerarna avgöra vilken investerare som har möjlighet att styra den verksamhet som har störst påverkan på avkastningen i enlighet med hur samtidiga beslutsbefogenheter behandlas (se punkt 13). Investerarna ska ompröva denna bedömning om relevanta fakta eller omständigheter ändras.

Exempel på tillämpning

Exempel 1

Två investerare bildar ett investeringsobjekt för att utveckla och saluföra en läkemedelsprodukt. En investerare ansvarar för att utveckla läkemedelsprodukten och få den godkänd av relevanta tillsynsmyndigheter – det ansvaret innebär att investeraren själv har möjlighet att fatta alla beslut som rör utvecklandet av produkten och få den godkänd. När tillsynsmyndigheten har godkänt produkten kommer den andra investeraren att tillverka och saluföra den. – Denna investerare har själv möjlighet att fatta alla beslut om tillverkningen och saluföringen av produkten. Om samtliga verksamheter – såväl utveckling och godkännande av produkten som tillverkning och saluföring av produkten – är relevanta verksamheter är varje investerare tvungen att avgöra om den kan styra de verksamheter som har den största inverkan på investeringsobjektets avkastning. Varje investerare är följaktligen tvungen att avgöra huruvida det är utvecklingen och godkännandet eller tillverkningen och saluföringen av läkemedelsprodukten som har störst inverkan på investeringsobjektets avkastning och huruvida investeraren har möjlighet att styra verksamheten. För att avgöra vilken investerare som har inflytande ska investerarna beakta

(a)	investeringsobjektets syfte och utformning,

(b)	de faktorer som avgör investeringsobjektets vinstmarginal, intäkter och värde samt läkemedelsproduktens värde,

(c)	den inverkan på investeringsobjektets avkastning som härrör från varje investerares beslutsbefogenheter med beaktande av faktorerna i (b), och

(d)	investerarnas exponering för rörlig avkastning.

I just detta exempel skulle investerarna även beakta

(e)	osäkerheten avseende, och den insats som krävs för att få, godkännande (med beaktande av hur framgångsrik investeraren tidigare har varit när det gäller att utveckla läkemedelsprodukter och få dessa godkända), och

(f)	vilken investerare som har inflytande över läkemedelsprodukten när utvecklingsfasen väl har avslutats.

Exempel 2

Ett investeringsinstrument (investeringsobjektet) inrättas och finansieras med hjälp av ett räntebärande instrument som innehas av en investerare (skuldinvesterare) och egetkapitalinstrument som innehas av ett antal övriga investerare. Aktietranchen är utformad för att absorbera de första förlusterna och ta emot eventuell residualavkastning från investeringsobjektet. En av aktieinvesterarna innehar 30 procent av aktierna och är samtidigt kapitalförvaltare. Investeringsobjektet använder sina intäkter till att köpa en portfölj med finansiella tillgångar som exponerar investeringsobjektet för den kreditrisk som är kopplad till eventuell betalning av amorteringar och ränta på tillgångarna. Transaktionen marknadsförs till skuldinvesteraren som en investering med minimal exponering för de kreditrisker som är kopplade till eventuella kreditförluster, på grund av dessa tillgångars karaktär och eftersom aktietranchen är utformad för att absorbera investeringsobjektets första förluster. Investeringsobjektets avkastning påverkas i väsentlig grad av hur investeringsobjektets portfölj förvaltats, vilket innefattar beslut om val, förvärv och avyttring av tillgångarna inom ramen för riktlinjerna för portföljen och förvaltningen vid eventuella kreditförluster. Alla dessa verksamheter förvaltas av kapitalförvaltaren till dess att kreditförlusterna når en viss storlek av portföljens värde (dvs. när portföljens värde är sådant att investeringsobjektets aktietranch har använts). Därefter förvaltar en tredje part i form av en fondförvaltare tillgångarna i enlighet med skuldinvesterarens instruktioner. Förvaltningen av investeringsobjektets portfölj utgör investeringsobjektets relevanta verksamhet. Kapitalförvaltaren kan styra den relevanta verksamheten till dess kreditförlusterna når den specificerade andelen av portföljens värde. Slutinvesteraren kan styra den relevanta verksamheten när värdet på tillgångarna efter kreditförluster har överstigit den specificerade andelen av portföljens värde. Kapitalförvaltaren och skuldinvesteraren måste var för sig avgöra huruvida de kan styra den verksamhet som har störst inverkan på investeringsobjektets avkastning, inklusive beakta investeringsobjektets syfte och utformning och respektive parts exponering för rörlig avkastning.

Rättigheter som ger en investerare inflytande över ett investeringsobjekt

B14

Inflytande kommer från rättigheter. För att ha inflytande över ett investeringsobjekt måste en investerare ha befintliga rättigheter som ger investeraren nuvarande möjlighet att styra den relevanta verksamheten. De rättigheter som kan ge en investerare inflytande kan skilja sig åt mellan investeringsobjekt.

B15

Exempel på rättigheter som, antingen enskilt eller tillsammans, kan ge en investerare inflytande innefattar, men är inte begränsade till (a) rättigheter i form av röstberättigade aktier (eller potentiella röstberättigade aktier) i ett investeringsobjekt (se punkterna B34–B50), (b) rätt att tillsätta, omplacera eller avsätta nyckelpersoner i ledande ställning som har möjlighet att styra den relevanta verksamheten, (c) rätt att besluta att ett annat företag ska, eller inte längre ska, styra den relevanta verksamheten, (d) rätt att ge investeringsobjektet instruktioner att ingå, eller lägga in sitt veto mot alla ändringar av, transaktioner till förmån för investeraren, och (e) andra rättigheter (som den rätt att fatta beslut som anges i förvaltningsavtal) som ger innehavaren möjlighet att styra den relevanta verksamheten.

B16

När ett investeringsobjekt bedriver en rad olika former av operativa och finansiella verksamheter som i väsentlig grad påverkar investeringsobjektets avkastning, och när det kontinuerligt krävs materiella beslut avseende denna verksamhet, är det i allmänhet röstberättigade aktier eller liknande rättigheter som ger en investerare inflytande, antingen ensam eller tillsammans med andra överenskommelser.

B17

När röstberättigade aktier inte i väsentlig grad kan påverka ett investeringsobjekts avkastning, som när röstberättigade aktier endast avser administrativa uppgifter och avtalsenliga åtaganden avgör vem som styr den relevanta verksamheten, är investeraren tvungen att bedöma dessa avtalsenliga åtaganden för att avgöra huruvida den har tillräckliga rättigheter för att ge den inflytande över investeringsobjektet. För att avgöra huruvida investeraren har tillräckliga rättigheter för att ge den inflytande över investeringsobjektet ska investeraren beakta investeringsobjektets syfte och utformning (se punkterna B5-B8) och kraven i punkterna B51–B54 och punkterna B18–B20.

B18

Under vissa omständigheter kan det vara svårt att avgöra om en investerare har tillräckliga rättigheter för att ge den inflytande över ett investeringsobjekt. För att underlätta bedömningen kan investeraren i sådana fall göra en bedömning av vad som styrker att den har praktisk möjlighet att på egen hand leda den relevanta verksamheten. De faktorer som ska beaktas innefattar, men är inte begränsade till, följande faktorer, vilka, beaktade tillsammans med investerarens rättigheter och indikatorerna i punkterna B19–B20, kan styrka att investerarens rättigheter är tillräckliga för att ge den inflytande över investeringsobjektet: (a) Investeraren kan, utan att denna rätt är reglerad i avtal, tillsätta eller godkänna de av investeringsobjektets nyckelpersoner i ledande ställning som har möjlighet att styra den relevanta verksamheten. (b) Investeraren kan, utan att denna rätt är reglerad i avtal, ge investeringsobjektet instruktioner att ingå, eller kan lägga in sitt veto mot varje ändring av, betydande transaktioner till förmån för investeraren. (c) Investeraren kan dominera antingen nomineringsprocessen för att utse ledamöter i investeringsobjektets ledningsorgan eller erhålla fullmakter från andra innehavare av röstberättigade aktier. (d) Investeringsobjektets nyckelpersoner i ledande ställning är närstående parter till investeraren (exempelvis om investeringsobjektets verkställande direktör och investerarens verkställande direktör är samma person). (e) En majoritet i investeringsobjektets ledningsorgan utgörs av närstående parter till investeraren.

B19

Ibland förekommer indikatorer som tyder på att investeraren har ett särskilt förhållande till investeringsobjektet och att investeraren har mer än ett passivt innehav i investeringsobjektet. Förekomsten av en enskild indikator, eller en viss kombination av indikatorer, innebär inte nödvändigtvis att kriteriet om inflytande har uppfyllts. Att investeraren har mer än ett passivt innehav i investeringsobjektet kan emellertid tyda på att investeraren har andra närstående rättigheter som är tillräckliga för att ge den inflytande eller som kan styrka ett befintlig inflytande över investeringsobjektet. Till exempel tyder följande på att investeraren har mer än ett passivt innehav i investeringsobjektet och som, i kombination med andra rättigheter, kan tyda på inflytande: (a) De av investeringsobjektets nyckelpersoner i ledande ställning som har möjlighet att styra den relevanta verksamheten är eller har varit anställda av investeraren. (b) Investeringsobjektets operativa verksamhet är beroende av investeraren, som i följande exempel: (i) Investeringsobjektet är beroende av investerarens finansiering för en betydande del av sin operativa verksamhet. (ii) Investeraren garanterar en betydande del av investeringsobjektets förpliktelser. (iii) Investeringsobjektet är beroende av investeraren för kritiska tjänster, teknik, leveranser eller råvaror. (iv) Investeraren kontrollerar tillgångar som licenser eller varumärken som är kritiska för investeringsobjektets operativa verksamhet. (v) Investeringsobjektet är beroende av investeraren för nyckelpersoner i ledande ställning, som när investerarens personal har specialkunskaper om investeringsobjektets operativa verksamhet. (c) En betydande del av investeringsobjektets verksamhet antingen involverar eller bedrivs till förmån för investeraren. (d) Investerarens exponering för, eller rätt till, avkastning från sitt engagemang i investeringsobjektet är oproportionerligt stort i förhållande till dess andel röstberättigade aktier eller andra liknande rättigheter. Det kan exempelvis finnas situationer där en investerare har rätt till, eller exponeras för, mer än halva avkastningen från investeringsobjektet men innehar färre än hälften av röstberättigade aktierna i investeringsobjektet.

B20

Ju större en investerares exponering för, eller rätt till, rörlig avkastning från sitt engagemang i ett investeringsobjekt, desto större incitament har investeraren att förvärva tillräckliga rättigheter för att ge den inflytande. En stor exponering för rörlig avkastning är därför ett tecken på att investeraren kan ha inflytande. Omfattningen av investerarens exponering är emellertid inte i sig avgörande för huruvida en investerare har inflytande över ett investeringsobjekt.

B21

När faktorerna i punkt B18 och indikatorerna i punkterna B19 och B20 vägs samman med investerarens rättigheter ska större vikt fästas vid de bevis på inflytande som anges i punkt B18.

Materiella rättigheter

B22

En investerare som bedömer huruvida den har inflytande ska enbart beakta materiella rättigheter som avser ett investeringsobjekt (som investeraren eller andra innehar). För att en rättighet ska vara materiell måste det vara praktiskt möjligt för innehavaren att utöva rättigheten.

B23

För att avgöra om en rättighet är materiell måste samtliga fakta och omständigheter bedömas. De faktorer som ska beaktas innefattar, men är inte begränsade till, följande: (a) Huruvida det finns några hinder (ekonomiska hinder eller andra hinder) som hindrar innehavaren (eller innehavarna) från att utöva rättigheterna. Exempel på sådana hinder innefattar, men är inte begränsade till (i) finansiella sanktioner och incitament som skulle förhindra (eller avskräcka) en innehavare från att utöva sina rättigheter, (ii) ett utnyttjande eller konverteringspris som skapar ett finansiellt hinder som skulle förhindra (eller avskräcka) innehavaren från att utöva sina rättigheter, (iii) villkor som gör det osannolikt att rättigheterna kommer att utövas, exempelvis villkor som strikt begränsar när de får utövas, (iv) avsaknaden av en uttrycklig, rimlig mekanism i ett investeringsobjekts bolagsordning eller i tillämplig lagstiftning som skulle göra det möjligt för innehavaren att utöva sina rättigheter, (v) rättighetsinnehavarens oförmåga att förvärva de upplysningar som krävs för att utöva sina rättigheter, (vi) operativa hinder eller incitament som skulle hindra (eller avskräcka) innehavaren från att utöva sina rättigheter (exempelvis avsaknaden av andra förvaltare som är villiga eller har möjlighet att tillhandahålla specialtjänster eller tillhandahåller tjänsterna och övertar andra intressen som innehas av den tidigare förvaltaren), (vii) lagstadgade krav som hindrar innehavaren från att utöva sina rättigheter (exempelvis när en utländsk investerare förbjuds att utöva sina rättigheter). (b) Huruvida det – när utövandet av rättigheter kräver godkännande från mer än en part, eller när rättigheterna innehas av mer än en part – finns en mekanism som gör att det är praktiskt möjligt för parterna att gemensamt utöva sina rättigheter om de så önskar. Avsaknaden av en sådan mekanism är ett tecken på att rättigheterna eventuellt inte är materiella. Ju fler parter som måste godkänna att rättigheterna utövas, desto mindre sannolikt är det att det rör sig om materiella rättigheter. En styrelse vars ledamöter är oberoende av beslutsfattaren kan emellertid fungera som en mekanism för flera investerare som tillsammans vill utöva sina rättigheter. Det är därför mer sannolikt att det rör sig om materiella rättigheter om en oberoende styrelse har rätt att avsätta nyckelpersoner än om ett stort antal investerare har samma rätt. (c) Huruvida den part eller de parter som innehar rättigheterna skulle tjäna på att utöva dessa rättigheter. Exempelvis ska den som har potentiella röstberättigade aktier i ett investeringsobjekt (se punkterna B47–B50) beakta utnyttjandet av dessa eller deras konverteringspris. Det är mer sannolikt att villkoren för potentiella rösträttberättigade aktier är materiella när värdepapperen ger vinst eller konverteringen av värdepapperen på andra sätt gynnar investeraren (exempelvis genom att skapa synergieffekter mellan investeraren och investeringsobjektet).

B24

För att en rättighet ska vara materiell ska den även gå att utöva när det är nödvändigt att fatta beslut om vem som ska styra den relevanta verksamheten. För att rättigheterna ska vara materiella ska de vanligtvis kunna utövas vid den aktuella tidpunkten. I vissa fall kan rättigheter emellertid vara materiella även om de inte kan utövas vid den aktuella tidpunkten.

Exempel på tillämpning

Exempel 3

Investeringsobjektet har årliga bolagsstämmor med aktieägarna då beslut om vem som ska styra den relevanta verksamheten fattas. Nästa bolagsstämma ska hållas om åtta månader. Aktieägare som ensamma eller tillsammans innehar minst 5 procent av de röstberättigade aktierna kan sammankalla en extra bolagsstämma för att ändra de befintliga riktlinjerna för den relevanta verksamheten. Ett krav på att övriga aktieägare måste underrättas innebär emellertid att en extra stämma kan hållas tidigast om 30 dagar. Riktlinjerna för den relevanta verksamheten kan endast ändras vid en extra eller ordinarie bolagsstämma. Detta inbegriper såväl möjligheten att godkänna försäljning av anläggningstillgångar som att göra eller avyttra av betydande investeringar.

Ovanstående situation gäller för exemplen 3A–3D nedan. Varje exempel bedöms separat.

Exempel 3A

En investerare innehar en majoritet av de röstberättigade aktierna i investeringsobjektet. Det rör sig om en materiell rätt eftersom investeraren vid behov kan fatta beslut om vem som ska styra den relevanta verksamheten. Att investeraren inte kan utnyttja sina röstberättigade aktier förrän om 30 dagar hindrar inte investeraren från att från och med det ögonblick aktierna förvärvas ha nuvarande möjlighet att styra den relevanta verksamheten.

Exempel 3B

En investerare är part i ett terminskontrakt för att förvärva en majoritet av aktierna i investeringsobjektet. Terminskontraktets likviddag är om 25 dagar. De befintliga aktieägarna kan inte ändra de befintliga riktlinjerna för den relevanta verksamheten eftersom en extra bolagsstämma inte kan hållas förrän om tidigast 30 dagar, dvs. efter terminskontraktets likviddag. Investeraren har därför i huvudsak samma rättigheter som majoritetsägaren i exempel 3A ovan (dvs. den investerare som innehar terminskontraktet kan vid behov fatta beslut om vem som ska styra den relevanta verksamheten). Investerarens terminskontrakt är en materiell rättighet som ger investeraren nuvarande möjlighet att styra den relevanta verksamheten redan före terminskontraktets likviddag.

Exempel 3C

En investerare innehar en materiell option att förvärva aktiemajoriteten i investeringsobjektet som kan utnyttjas om 25 dagar och där dagskursen i hög grad överstiger ”in the money”. Här gäller samma slutsats som i exempel 3B.

Exempel 3D

En investerare har tecknat ett terminskontrakt för att förvärva aktiemajoriteten i investeringsobjektet, utan att ha några andra rättigheter som ger den inflytande över investeringsobjektet. Terminskontraktets likviddag är om sex månader. Till skillnad från exemplen ovan har investeraren i detta fall inte nuvarande möjlighet att styra den relevanta verksamheten. De befintliga aktieägarna har nuvarande möjlighet att styra den relevanta verksamheten eftersom de kan ändra de befintliga riktlinjerna för den relevanta verksamheten före terminskontraktets likviddag.

B25

Materiella rättigheter som kan utövas av andra parter kan hindra en investerare från att få bestämmande inflytande över det investeringsobjekt som omfattas av dessa rättigheter. Sådana materiella rättigheter innebär inte något krav på att innehavarna ska kunna föreslå vilka beslut som ska fattas. Så länge som det enbart rör sig om vetorätt (se punkterna B26–B28), får materiella rättigheter som innehas av andra parter hindra en investerare från att få bestämmande inflytande över investeringsobjektet även om rättigheterna endast ger innehavarna nuvarande möjlighet att godkänna eller blockera beslut som rör den relevanta verksamheten.

Vetorätt

B26

Vid bedömningen av huruvida vissa rättigheter ger en investerare inflytande över ett investeringsobjekt ska investeraren bedöma huruvida dess rättigheter, och de rättigheter som innehas av andra, är vetorätter. Vetorätter rör grundläggande förändringar av ett investeringsobjekts verksamhet eller är endast tillämpliga under särskilda omständigheter. Inte alla rättigheter som är tillämpliga under särskilda omständigheter eller beroende av vissa händelser är emellertid vetorätter (se punkterna B13 och B53).

B27

Eftersom vetorätter har utformats för att skydda innehavarens intressen utan att ge denna part inflytande över det investeringsobjekt som rättigheterna avser, kan en investerare som enbart innehar vetorätter inte få inflytande över eller hindra en annan part från att få inflytande över ett investeringsobjekt. (se punkt 14).

B28

Exempel på vetorätter innefattar, men begränsas inte till (a) en långivares rätt att hindra en låntagare från att bedriva verksamhet som i väsentlig grad skulle kunna förändra låntagarens kreditrisk på ett sätt som skulle vara negativt för långivaren, (b) rätten för en part som har innehav utan bestämmande inflytande i ett investeringsobjekt att godkänna större kapitalutgifter än vid normala affärstransaktioner, eller att godkänna frågan om eget kapital eller skuldebrev, (c) en långivares rätt att frysa en långtagares tillgångar om låntagaren inte uppfyller de fastställda återbetalningsvillkoren.

Franchiseavtal

B29

Ett franchiseavtal där investeringsobjektet är franchisetagare ger ofta franchisegivaren rättigheter som är avsedda att skydda franchiseföretagets varumärke. Franchiseavtal ger vanligtvis franchisegivare viss rätt att fatta beslut om franchiseföretagets operativa verksamhet.

B30

I allmänhet hindrar franchisegivarnas rättigheter inte möjligheterna för andra parter än franchisegivarna att fatta beslut som i väsentlig grad påverkar franchiseföretagets avkastning. Franchisegivarens rättigheter enligt ett franchiseavtal ger inte heller nödvändigtvis franchisegivaren nuvarande möjlighet att styra den verksamhet som i betydande grad påverkar franchiseföretagets avkastning.

B31

Det är nödvändigt att skilja mellan att ha nuvarande möjlighet att fatta beslut som i väsentlig grad påverkar franchiseföretagets avkastning och att kunna fatta beslut som skyddar franchiseföretagets varumärke. Franchisegivaren har inte inflytande över franchisetagaren om andra parter har befintliga rättigheter som ger dem nuvarande möjlighet att styra franchiseföretagets relevanta verksamhet.

B32

Genom att ingå ett franchiseavtal har franchisetagaren fattat ett ensidigt beslut att bedriva sin affärsverksamhet enligt villkoren i franchiseavtalet, men för egen räkning.

B33

Bestämmande inflytande över sådana grundläggande beslut som franchiseföretagets bolagsform och finansieringsstruktur får avgöras av andra parter än franchisegivaren och kan i väsentlig grad påverka franchiseföretagets avkastning. Ju mindre finansiellt stöd som franchisegivaren ger och ju mindre franchisegivaren är exponerad för franchisetagarens rörliga avkastning, desto mer sannolikt är det att franchisegivaren endast har vetorätt.

Röstberättigade aktier

B34

Tack vare röstberättigade aktier eller andra rättigheter har en investerare ofta nuvarande möjlighet att styra den relevanta verksamheten. En investerare ska beakta kraven i detta avsnitt (punkterna B35–B50) om ett investeringsobjekts relevanta verksamhet styrs med hjälp av röstberättigade aktier.

Inflytande med en majoritet av de röstberättigade aktierna

B35

En investerare som äger över hälften av de röstberättigade aktierna i ett investeringsobjekt har inflytande i följande fall, såvida inte punkt B36 eller punkt B37 är tillämpliga: (a) Den relevanta verksamheten styrs av den som har en majoritet av rösterna. (b) En majoritet av medlemmarna i det ledningsorgan som styr den relevanta verksamheten tillsätts av den som har en majoritet av rösterna.

Majoritet av de röstberättigade aktierna men inget inflytande

B36

För att en investerare som äger över hälften av de röstberättigade aktierna i ett investeringsobjekt ska ha inflytande över investeringsobjektet måste investerarens röster vara materiella, i enlighet med punkterna B22–B25, och de måste ge investeraren nuvarande möjlighet att styra den relevanta verksamheten, vilket ofta sker genom att investeraren fastställer operativa och finansiella strategier. Om ett annat företag har befintliga rättigheter som ger det företaget rätt att styra den relevanta verksamheten och det företaget inte är investerarens ombud, har investeraren inte inflytande över investeringsobjektet.

B37

En investerare har inte inflytande över ett investeringsobjekt, även om investeraren äger en majoritet av de röstberättigade aktierna i investeringsobjektet, om dessa inte är materiella. En investerare som har över hälften av rösterna i ett investeringsobjekt kan exempelvis inte få inflytande om den relevanta verksamheten styrs av en regering, en domstol, ett administrativt organ, en mottagare, en konkursförvaltare eller en tillsynsmyndighet.

Inflytande utan en majoritet av de röstberättigade aktierna

B38

En investerare kan ha inflytande även om den äger färre än hälften av de röstberättigade aktierna i ett investeringsobjekt. En investerare kan ha inflytande med mindre än en majoritet av de röstberättigade aktierna i ett investeringsobjekt genom exempelvis (a) ett avtalsenligt åtagande mellan investeraren och andra innehavare av röstberättigade aktier (se punkt B39), (b) rättigheter som härrör från andra avtalsenliga åtaganden (se punkt B40), (c) investerarens röstberättigade aktier (se punkterna B41–B45), (d) potentiella röstberättigade aktier (se punkterna B47–B50), eller (e) en kombination av (a)–(d).

Samarbetsavtal med andra innehavare av röstberättigade aktier

B39

Ett samarbetsavtal mellan en investerare och andra innehavare av röstberättigade aktier kan ge investeraren rätt till så många röster som krävs för att ge investeraren inflytande, även om investeraren inte har tillräckligt många röstberättigade aktier för att ge investeraren inflytande utan detta avtal. Tack vare ett samarbetsavtal kan investeraren emellertid se till att tillräckligt många av de övriga aktieinnehavarna kan ges instruktioner om hur de bör rösta för att investeraren ska kunna fatta beslut om den relevanta verksamheten.

Rättigheter som härrör från andra avtalsenliga åtaganden

B40

Andra rättigheter att fatta beslut kan, i kombination med röstberättigade aktier, ge investeraren nuvarande möjlighet att styra den relevanta verksamheten. De rättigheter som anges i ett avtalsenligt åtagande kan exempelvis i kombination med röstberättigade aktier räcka för att ge investeraren nuvarande möjlighet att styra ett investeringsobjekts tillverkningsprocesser eller att styra andra operativa eller finansiella verksamheter i ett investeringsobjekt som i väsentlig grad påverkar investeringsobjektets avkastning. I avsaknad av andra rättigheter leder emellertid ett investeringsobjekts ekonomiska beroende av investeraren (exempelvis förhållandet mellan en leverantör och dess viktigaste kund) inte till att investeraren har inflytande över investeringsobjektet.

Investerarens röstberättigade aktier

B41

En investerare som äger färre än hälften av de röstberättigade aktierna har tillräckligt med röstberättigade aktier för att få inflytande om det är praktiskt möjligt för investeraren att på egen hand styra den relevanta verksamheten.

B42

Vid bedömningen av huruvida en investerare har tillräckligt med röstberättigade aktier för att få inflytande ska en investerare beakta samtliga fakta och omständigheter, däribland (a) storleken på investeraren innehav av röstberättigade aktier i förhållande till storleken på och fördelningen av de andra innehavarnas innehav av röstberättigade aktier, i samband med vilket det kan noteras att (i) ju fler röstberättigade aktier en investerare har, desto troligare är det att investeraren har befintliga rättigheter som ger den nuvarande möjlighet att styra den relevanta verksamheten, (ii) ju fler röstberättigade aktier investeraren har i förhållande till andra aktieägare, desto troligare är det att investeraren har befintliga rättigheter som ger den nuvarande möjlighet att styra den relevanta verksamheten, (iii) ju fler parter som måste gå samman för att rösta ned investeraren, desto troligare är det att investeraren har befintliga rättigheter som ger den nuvarande möjlighet att styra den relevanta verksamheten. (b) potentiella röstberättigade aktier som innehas av investeraren, andra aktieägare eller andra parter (se punkterna B47–B50), (c) rättigheter som härrör från andra avtalsenliga åtaganden (se punkt B40), och (d) alla andra fakta och omständigheter som tyder på att investeraren har, eller saknar, nuvarande möjlighet att styra den relevanta verksamheten när beslut måste fattas, inklusive röstmönster vid tidigare bolagsstämmor.

B43

När vem som ska styra relevanta verksamheter avgörs genom majoritetsomröstning och en investerare har klart fler röstberättigade aktier än någon annan aktieägare eller sammanslutning av aktieägare, och aktieinnehavet är fördelat på många ägare, kan det räcka med att beakta de faktorer som anges i punkt 42 (a)–42 (c) för att komma fram till att investeraren har inflytande över investeringsobjektet.

Exempel på tillämpning

Exempel 4

En investerare förvärvar 48 procent av de röstberättigade aktierna i investeringsobjektet. De återstående röstberättigade aktierna innehas av tusentals aktieägare där ingen enskild ägare har mer än 1 procent av rösterna. Ingen av aktieägarna har kommit överens om att rådgöra med övriga aktieägare eller fatta gemensamma beslut. När investeraren, på grundval av storleken på övriga aktieägares innehav, gjorde en bedömning av hur stor andel av de röstberättigade aktierna som denne skulle förvärva kom investeraren fram till att det räckte med 48 procent av för att få bestämmande inflytande. Storleken på investerarens aktieinnehav jämfört med den relativa storleken på de övriga aktieägarnas innehav gör att investeraren i detta fall kommer fram till att den har en tillräckligt stor andel av de röstberättigade aktierna för att uppfylla kriteriet om inflytande utan att några andra bevis för inflytande behöver läggas fram.

Exempel 5

Investerare A innehar 40 procent av de röstberättigade aktierna i ett investeringsobjekt och tolv andra investerare innehar vardera 5 procent av de röstberättigade aktierna i investeringsobjektet. Ett aktieägaravtal ger investerare A rätt att tillsätta, avsätta och fastställa ersättningsnivåerna för dem som styr den relevanta verksamheten. För att ändra avtalet krävs två tredjedelars majoritet av rösterna. I detta fall kommer investerare A fram till att den absoluta storleken på investerarens innehav och den relativa storleken på de övriga aktieägarnas innehav inte i sig är tillräckligt för att avgöra huruvida investeraren har tillräckligt med röster för att ge den inflytande. Investerare A fastställer emellertid att denna avtalsenliga rätt att tillsätta, avsätta och fastställa ersättningen för ledningen räcker för att komma fram till att investeraren har inflytande över investeringsobjektet. Att investerare A eventuellt inte har utnyttjat denna rätt, eller sannolikheten för att investerare A ska utnyttja rätten att utse, tillsätta och avsätta ledningen, ska inte beaktas vid bedömningen av huruvida investerare A har inflytande.

B44

I andra fall kan det räcka med att beakta faktorerna i punkt B42 (a)– B42 (c) för att komma fram till att en investerare saknar inflytande.

Exempel på tillämpning

Exempel 6

Investerare A innehar 45 procent av de röstberättigade aktierna i ett investeringsobjekt. Två andra investerare innehar vardera 26 procent av de röstberättigade aktierna i investeringsobjektet. De återstående röstberättigade aktierna innehas av tre andra aktieägare, som vardera har 1 procent av de resterande röstberättigade aktierna. Det finns inga andra avtal som påverkar beslutsfattandet. I detta fall är storleken på investerare A:s andel och storleken på dennes andel i förhållande till de andra aktieägarnas andel tillräckligt för att komma fram till att investerare A saknar inflytande. Det räcker att två andra investerare samarbetar för att de ska kunna hindra investerare A från att styra den relevanta verksamheten i investeringsobjektet.

B45

De faktorer som anges i punkt B42 (a)–B42 (c) är eventuellt inte i sig tillräckliga för att avgöra frågan. Om en investerare efter att ha beaktat dessa faktorer är osäker på huruvida den har inflytande ska den beakta ytterligare fakta om omständigheter, exempelvis huruvida röstmönstret från tidigare bolagsstämmor tyder på att andra aktieägares ägande kan karaktäriseras som passivt. Detta innefattar en bedömning av faktorerna i punkt B18 och indikatorerna i punkterna B19 och B20. Ju mindre andel röstberättigade aktier som investeraren har, och ju färre parter som behöver agera tillsammans för att rösta ned investeraren, desto viktigare blir ytterligare fakta och omständigheter vid bedömningen av huruvida investeraren har tillräckligt många röster för att få inflytande. När de fakta och omständigheter som anges i punkterna B18–B20 beaktas tillsammans med investerarens rättigheter ska större vikt läggas vid bevis på inflytande i punkt B18 än till tecknen på inflytande i punkterna B19 och B20.

Exempel på tillämpning

Exempel 7

En investerare innehar 45 procent av de röstberättigade aktierna i ett investeringsobjekt. Elva andra aktieägare innehar vardera 5 procent av de röstberättigade aktierna i investeringsobjektet. Inga av aktieägarna har ingått något avtal om att rådgöra med varandra eller om att fatta gemensamt beslut. I detta fall räcker inte storleken på investerarens innehav och den relativa storleken på de övriga aktieägarnas innehav för att avgöra huruvida investerare har tillräckligt med röster för att få inflytande över investeringsobjektet. Ytterligare fakta och omständigheter som kan styrka att investeraren har, eller saknar, inflytande ska beaktas.

Exempel 8

En investerare innehar 35 procent av de röstberättigade aktierna i ett investeringsobjekt. Tre andra aktieägare innehar vardera 5 procent av de röstberättigade aktierna i investeringsobjektet. De återstående röstberättigade aktierna innehas av flera andra aktieägare, varav ingen enskild ägare har mer än 1 procent av de röstberättigade aktierna. Ingen av aktieägarna har ingått avtal om att rådgöra med varandra eller om att fatta gemensamma beslut. För att fatta beslut om investeringsobjektets relevanta verksamhet krävs en majoritet av de avgivna rösterna vid relevanta bolagsstämmor – 75 procent av de röstberättigade aktierna i investeringsobjektet – har utnyttjats vid de senaste bolagsstämmorna. I detta fall tyder de övriga aktieägarnas deltagande vid de senaste bolagsstämmorna på att det inte skulle vara praktiskt möjligt för investeraren att på egen hand styra den relevanta verksamheten, oavsett om investeraren faktiskt har styrt den relevanta verksamheten eftersom ett tillräckligt stort antal av de övriga aktieägarna röstade på samma sätt som investeraren.

B46

Om det efter att faktorerna i punkt B42 (a)–B42 (d) har beaktats fortfarande är oklart huruvida investeraren har inflytande saknar investeraren bestämmande inflytande över investeringsobjektet

Potentiella röstberättigade aktier

B47

Vid bedömningen av bestämmande inflytande ska en investerare beakta sina potentiella röstberättigade aktier samt de potentiella röstberättigade aktier som innehas av andra parter för att avgöra om investeraren har inflytande. Potentiella röstberättigade aktier utgörs av en rätt att erhålla röstberättigade aktier i ett investeringsobjekt, exempelvis en rätt som härrör från konvertibler eller optioner, inklusive terminskontrakt. Dessa potentiella röstberättigade aktier beaktas endast om det rör sig om materiella rättigheter (se punkterna B22–B25).

B48

Vid bedömningen av potentiella röstberättigade aktier ska investeraren beakta instrumentets syfte och utformning samt syftet och utformningen av varje annat engagemang som investeraren har i investeringsobjektet. Detta innefattar en bedömning av de olika kontraktsvillkoren samt investerarens förväntningar, motiv och skäl till att godta dessa villkor.

B49

Om investeraren även innehar röstberättigade aktier eller andra rättigheter som ger den rätt att fatta beslut avseende investeringsobjektets verksamhet ska investeraren bedöma huruvida dessa rättigheter, i kombination med potentiella röstberättigade aktier, ger investeraren inflytande.

B50

Materiella rättigheter i form av röstberättigade aktier kan ensamma, eller tillsammans med andra rättigheter, ge investeraren nuvarande möjlighet att styra den relevanta verksamheten. Detta är exempelvis sannolikt fallet när en investerare innehar 40 procent av de röstberättigade aktierna i ett investeringsobjekt och, i enlighet med punkt B23, investeraren innehar materiella rättigheter i form av optioner, som ger den rätt att förvärva ytterligare 20 procent av de röstberättigade aktierna.

Exempel på tillämpning

Exempel 9

Investerare A innehar 70 procent av de röstberättigade aktierna i ett investeringsobjekt. Investerare B innehar 30 procent av de röstberättigade aktierna i investeringsobjektet plus en option om att förvärva hälften av investerare A:s aktier. Optionen kan lösas in under de kommande två åren till ett pris som klart understiger ”in the money” (och förväntas ligga kvar på denna nivå under hela tvåårsperioden). Investerare A har utnyttjat sina röstberättigade aktier och styr aktivt investeringsobjektets relevanta verksamhet. I ett detta fall uppfyller investerare A sannolikt kriteriet om inflytande, eftersom den verkar ha nuvarande möjlighet att styra den relevanta verksamheten. Även om investerare B har optioner om att förvärva ytterligare röstberättigade aktier (som om de löses in skulle ge den en majoritet av de röstberättigade aktierna i investeringsobjektet), är de villkor som dessa optioner omfattas av en sådan art att optionerna inte kan betraktas som materiella.

Exempel 10

Investerare A och två andra investerare innehar vardera en tredjedel av de röstberättigade aktierna i investeringsobjektet. Investeringsobjektets affärsverksamhet är nära besläktad med investerare A:s verksamhet. Utöver sina egetkapitalinstrument innehar investerare A även skuldebrev som när som helt kan konverteras till vanliga aktier i investeringsobjektet till ett fast pris som understiger ”in the money” (dock utan att i väsentlig grad understiga ”in the money”). Om skuldebreven konverteras skulle investerare A inneha 60 procent av de röstberättigade aktierna i investeringsobjektet. Investerare A skulle gynnas av synergieffekter om skuldebreven konverterades till vanliga aktier. Investerare A har inflytande över investeringsobjektet eftersom den innehar röstberättigade aktier i investeringsobjektet tillsammans med materiella rättigheter i form av potentiella röstberättigade aktier som ger den nuvarande möjlighet att styra den relevanta verksamheten.

Inflytande vid omröstningar eller liknande rättigheter har inte någon väsentlig påverkan på investeringsobjektets avkastning

B51

Vid bedömningen av ett investeringsobjekts syfte och utformning (se punkterna B5–B8) ska en investerare beakta det engagemang och de beslut som fattats vid inrättandet av investeringsobjektet som en del av investeringsobjektets utformning och utvärdera huruvida transaktionsvillkoren och transaktionsegenskaperna i engagemanget ger investeraren tillräckliga rättigheter för att få inflytande. Enbart det faktum att en investerare är engagerad i utformningen av ett investeringsobjekt räcker inte för att ge investeraren inflytande. Inblandning i utformningen kan emellertid tyda på att investeraren hade möjlighet att förvärva tillräckliga rättigheter för att få inflytande över investeringsobjektet.

B52

Dessutom ska en investerare beakta avtalsenliga åtaganden som rätt till köpoptioner, rätt till säljoptioner och avvecklingsrättigheter som fastställdes vid inrättandet av investeringsobjektet. När dessa avtalsenliga åtaganden avser verksamheter som är nära besläktade med investeringsobjektets verksamhet utgör dessa verksamheter i själva verket en del av investeringsobjekttes samlade verksamhet, även om de äger rum utanför investeringsobjektets fastställda ramar. Sådana uttryckliga eller implicita beslutsbefogenheter enligt avtalsenliga åtaganden som är nära knutna till investeringsobjektet måste därför beaktas som relevanta verksamheter vid bedömningen av huruvida inflytande över investeringsobjektet föreligger.

B53

För vissa investeringsobjekt sker den relevanta verksamheten endast under särskilda omständigheter eller när särskilda händelser inträffar. Investeringsobjektet kan vara utformat på ett sådant sätt att kontrollen över verksamheten och dess avkastning har fastställts i förväg om inte, och till dess, dessa särskilda omständigheter eller händelser inträffar. Endast när dessa omständigheter eller händelser inträffar kan beslut som avser investeringsobjektets verksamhet i väsentlig grad påverka investeringsobjektets avkastning och följaktligen betraktas som relevant verksamhet. Dessa omständigheter eller händelser behöver inte ha inträffat för att en investerare som kan fatta besluten ska ha inflytande. Det faktum att rätten att fatta beslut är beroende av att vissa omständigheter råder eller att vissa händelser inträffar gör inte i sig dessa rättigheter till vetorätter.

Exempel på tillämpning

Exempel 11

Enligt bolagsordningen är ett investeringsobjekts enda affärsverksamhet att för investerarens räkning köpa fordringar och sköta den dagliga förvaltningen av dessa. Den dagliga förvaltningen innefattar insamling och vidarebefordran av betalning av amorteringar och ränta på förfallodagen. Vid fallissemang av en fordring säljer investeringsobjektet automatiskt fordringen till en investerare i enlighet med ett separat säljavtal mellan investeraren och investeringsobjektet. Den enda relevanta verksamheten är förvaltningen av fordringarna vid fallissemang eftersom detta är den enda verksamhet som i väsentlig grad kan påverka investeringsobjektets avkastning. Förvaltningen av fordringarna före fallissemang är inte en relevant verksamhet eftersom denna inte kräver materiella beslut som i väsentlig grad kan påverka investeringsobjektets avkastning – verksamheten före fallissemang är fastställd i förväg och utgörs endast av att samla in kassaflöden när de förfaller och vidarebefordra dem till investeraren. Därför bör endast investerarens rätt att förvalta tillgångarna vid fallissemang beaktas vid bedömningen av den samlade verksamhet i investeringsobjektet som i väsentlig grad påverkar investeringsobjektets avkastning. I detta exempel gör investeringsobjektets utformning att investeraren har rätt att fatta beslut om verksamhet som i väsentlig grad påverkar avlastningen vid den enda tidpunkt då en sådan rätt till beslut krävs. Villkoren i säljavtalet utgör en del av hela transaktionen och inrättandet av investeringsobjektet. Villkoren i säljavtalet tillsammans med bolagsordningen leder därför till slutsatsen att investeraren har inflytande över investeringsobjektet även om investeraren övertar fordringarna först vid fallissemang och förvaltar dessa fordringarna utanför investeringsobjektets fastställda ramar.

Exempel 12

Ett investeringsobjekts enda tillgångar är fordringar. Vid bedömningen av investeringsobjektets syfte och utformning fastställs att den enda relevanta verksamheten är att förvalta fordringarna vid fallissemang. Den part som kan förvalta fordringarna har bestämmande inflytande över investeringsobjektet, oavsett om låntagarna har ställt in betalningarna.

B54

En investerare kan ha ett uttryckligt eller implicit åtagande att se till att investeringsobjektet fortsätter att bedriva sin verksamhet på det sätt som avsetts. Ett sådant åtagande kan öka investerarens exponering för rörlig avkastning och därigenom öka investerarens incitament att förvärva tillräckligt med röster för att få inflytande. Ett åtagande att se till att ett investeringsobjekt bedriver sin verksamhet som avsett kan därför vara ett tecken på att investeraren har inflytande, men ger inte i sig en investerare inflytande, och hindrar inte heller någon annan part från att få inflytande.

Exponering för, eller rätt till, rörlig avkastning från ett investeringsobjekt

B55

För att bedöma huruvida en investerare har bestämmande inflytande över ett investeringsobjekt ska investeraren fastställa huruvida den är exponerad för, eller har rätt till, rörlig avkastning från sitt engagemang i investeringsobjektet.

B56

Rörlig avkastning är avkastning som inte är fast och kan variera till följd av ett investeringsobjekts resultat. Rörlig avkastning kan vara enbart positiv, enbart negativ eller både positiv och negativ (se punkt 15). En investerare bedömer huruvida avkastningen från ett investeringsobjekt är rörlig och hur rörlig avkastningen är utifrån hur arrangemanget i huvudsak är utformat och oberoende av avkastningens rättsliga form. En investerare kan exempelvis ha en obligation med fast ränta. Utbetalningen av den fasta räntan är rörlig avkastning enligt denna IFRS eftersom de är föremål för risk för kreditförluster och exponerar investeraren för obligationsemittantens kreditrisk. Graden av rörlighet (dvs. hur mycket avkastningen varierar) beror på obligationens kreditrisk. På liknande sätt är fasta resultatavgifter för förvaltning av ett investeringsobjekts tillgångar rörlig avkastning eftersom de exponerar investeraren för investeringsobjektets resultatrisk. Graden av rörlighet beror på investeringsobjektets möjlighet att generera tillräckliga intäkter för att betala avgiften.

B57

Exempel på avkastning innefattar (a) utdelning, andra ekonomiska förmåner från ett investeringsobjekt, (t.ex. ränta på skuldebrev som investeringsobjektet har emitterat) och förändringar i värdet på investerarens innehav i det investeringsobjektet, (b) ersättning för att förvalta ett investeringsobjekts tillgångar och skulder, avgifter och exponering för förlust från tillhandahållandet av kredit eller avvecklingsstöd, residual ränta på investeringsobjektets tillgångar och skulder vid likvidation av det investeringsobjektet, skattelättnader och tillgång till framtida likviditet som en investerare har till följd av sitt engagemang i investeringsobjektet, (c) avkastning som inte är tillgänglig för andra ägarintressen. En investerare kan exempelvis använda sina tillgångar tillsammans med investeringsobjektets tillgångar, t.ex. kombinera operativa funktioner för att erhålla skaleffekter, kostnadsbesparingar, tillhandahålla sällsynta produkter, få tillgång till patentskyddade kunskaper eller begränsa vissa verksamheter eller tillgångar för att öka värdet på investeringsobjektets övriga tillgångar.

Koppling mellan inflytande och avkastning

Delegerade befogenheter

B58

När en investerare med beslutsbefogenheter (en beslutsfattare) bedömer huruvida den har bestämmande inflytande över ett investeringsobjekt ska den fastställa huruvida den är huvudman eller ombud. En investerare ska även fastställa huruvida ett annat företag med beslutsbefogenheter agerar som ombud för investeraren. Ett ombud är en part som i första hand har engagerats för att agera för en annan parts eller flera andra parters räkning och till förmån för denna part eller dessa parter (huvudmannen eller huvudmännen), och som därför inte har bestämmande inflytande över investeringsobjektet när den utövar sina beslutsbefogenheter (se punkterna 17 och 18). Huvudmannens inflytande kan därför ibland innehas och utövas av ett ombud, men för huvudmannens räkning. En beslutsfattare är inte ett ombud enbart för att andra parter kan gynnas av de beslut den fattar.

B59

En investerare får delegera sina beslutsbefogenheter till ett ombud i vissa specifika frågor eller för all relevant verksamhet. Vid bedömningen av huruvida investerare har bestämmande inflytande över ett investeringsobjekt ska investeraren behandla de beslutsbefogenheter som har delegerats till ombudet som rättigheter som innehas av investeraren själv. I situationer där det finns mer än en huvudman ska varje huvudman bedöma huruvida den har bestämmande inflytande över investeringsobjektet genom att beakta kraven i punkterna B5–B54. Punkterna B60–B72 ger vägledning om hur man fastställer huruvida en beslutsfattare är ett ombud eller en huvudman.

B60

En beslutsfattare ska beakta vilka förbindelser som finns mellan beslutsfattaren, det förvaltade investeringsobjektet och andra parter som är engagerade i investeringsobjektet, särskilt alla nedanstående faktorer, för att avgöra huruvida beslutsfattaren är ett ombud: (a) Räckvidden för beslutsfattarens beslutsbefogenheter över investeringsobjektet (punkterna B62 och B63). (b) De rättigheter som innehas av andra parter (punkterna B64–B67). (c) Den ersättning beslutsfattaren har rätt till i enlighet med avtalet eller avtalen om ersättning (punkterna B68–B70). (d) Beslutsfattarens exponering för rörlig avkastning från andra innehav i investeringsobjektet (punkterna B71 och B72). Faktorerna viktas på olika sätt utifrån olika fakta och omständigheter.

B61

För att bedöma huruvida en beslutsfattare är ett ombud krävs en utvärdering av samtliga faktorer i punkt B60 såvida inte en enda part har materiell rätt att avsätta beslutsfattaren (avsättningsrätt) och kan avsätta beslutsfattaren utan anledning (se punkt B65).

Beslutsbefogenheternas räckvidd

B62

Räckvidden för beslutsfattarens beslutsbefogenheter bedöms utifrån (a) de verksamheter som är tillåtna enligt avtalet eller avtalen om beslutsbefogenheter och som är lagstadgade, och (b) beslutsfattarens utrymme för skönsmässig bedömning när denne fattar beslut om dessa verksamheter.

B63

En beslutsfattare ska beakta investeringsobjektets syfte och utformning, de risker som investeringsobjektets utformades att exponeras för, de risker det utformades för att överföra på de inblandade parterna och investerarens grad av engagemang i investeringsobjektet. Om en beslutsfattare exempelvis är kraftigt engagerad i utformningen av investeringsobjektet (inklusive i fastställandet av räckvidden för beslutsbefogenheterna) kan detta engagemang tyda på att beslutsfattaren hade möjlighet och incitament att förvärva rättigheter som leder till att beslutsfattaren har möjlighet att styra den relevanta verksamheten.

Rättigheter som innehas av andra parter

B64

Materiella rättigheter som innehas av andra parter kan påverka beslutsfattarens möjlighet att styra den relevanta verksamheten i ett investeringsobjekt. Materiell avsättningsrätt eller andra materiella rättigheter kan vara ett tecken på att beslutsfattaren är ett ombud.

B65

När en enda part har materiell avsättningsrätt och kan avsätta beslutsfattaren utan anledning är detta i sig tillräckligt för att komma fram till att beslutsfattaren är ett ombud. Om mer än en part har en sådana rätt (och ingen enskild part kan avsätta beslutsfattaren utan de övriga parternas godkännande) är denna rätt inte i sig tillräcklig för att fastställa att en beslutsfattare i första hand agerar för någon annans räkning och till förmån för denne. Ju fler parter som måste agera tillsammans för att avsätta en beslutsfattare och ju större storleken på, och rörligheten kopplad till, beslutsfattarens övriga ekonomiska intressen (dvs. ersättning och övriga intressen), desto mindre vikt ska dessutom fästas vid denna faktor.

B66

Materiella rättigheter som innehas av andra parter och som begränsar en beslutsfattares utrymme för skönsmässig bedömning ska behandlas på samma sätt som rätten att avsätta en beslutsfattare vid bedömningen av huruvida beslutsfattaren är ett ombud. Till exempel är en beslutsfattare som måste inhämta stöd från ett litet antal andra parter innan den ska agera i allmänhet ett ombud (se punkterna B22–B25 för ytterligare vägledning om rättigheter och huruvida det rör sig om materiella rättigheter.)

B67

Bedömningen av de rättigheter som innehas av andra parter ska innefatta en bedömning av alla rättigheter som investeringsobjektets styrelse (eller annat ledningsorgan) kan utöva och deras inverkan på beslutsfattarens beslutsbefogenheter (se punkt B23 (b)).

Ersättning

B68

Ju större beslutsfattarens ersättning är, och ju mer denna varierar i förhållande till den förväntade avkastningen från investeringsobjektets verksamhet, desto troligare är det att beslutsfattaren är huvudman.

B69

För att fastställa huruvida beslutsfattaren är en huvudman eller ett ombud ska beslutsfattaren även avgöra huruvida följande villkor har uppfyllts: (a) Beslutsfattarens ersättning står i proportion till de tjänster som tillhandahålls. (b) Avtalet om ersättning innehåller endast villkor och belopp som är standard i avtal som rör liknande tjänster och liknande kompetensnivå och som har förhandlats fram mellan oberoende parter.

B70

En beslutsfattare kan inte vara ett ombud utan att villkoren i punkt B69 (a) och 69 (b) har uppfyllts. Att dessa villkor har uppfyllts är emellertid inte i sig tillräckligt för att komma fram till att beslutsfattaren är ett ombud.

Exponering för rörlig avkastning från andra intressen

B71

En beslutsfattare som har andra intressen i ett investeringsobjekt (exempelvis innehav i investeringsobjektet eller som ställer garantier för investeringsobjektets resultat) ska beakta sin exponering för rörlig avkastning utifrån dessa intressen vid bedömningen av huruvida den är ett ombud. Att ha andra intressen i ett investeringsobjekt tyder på att beslutsfattaren kan vara huvudman.

B72

Vid bedömningen av exponering för rörlig avkastning från andra intressen i investeringsobjektet ska beslutsfattaren beakta följande: (a) Ju större de ekonomiska intressena är, och ju mer de varierar när man lägger ihop beslutsfattarens ersättning och övriga intressen, desto troligare är det att beslutsfattaren är huvudman. (b) Huruvida beslutsfattarens exponering för rörlig avkastning skiljer sig från övriga investerares exponering och huruvida detta i så fall skulle kunna påverka beslutsfattarens agerande. Detta kan exempelvis vara fallet när en beslutsfattare innehar underordnade säkerhetsrätter, eller tillhandahåller andra former av kreditförstärkning till ett investeringsobjekt. Beslutsfattaren ska utvärdera sin exponering i förhållande till hur mycket investeringsobjektets avkastning varierar. Utvärderingen ska i första hand göras utifrån den förväntade avkastningen från investeringsobjektets verksamhet men får inte bortse från beslutsfattarens maximala exponering för rörlig avkastning från investeringsobjektet via beslutsfattarens övriga intressen.

Exempel på tillämpning

Exempel 13

En beslutsfattare (fondförvaltare) inrättar, marknadsför och förvaltar en allmänt handlad, reglerad fond i enlighet med snävt fastställda parametrar i investeringsmandatet på det sätt som krävs enligt lokala lagar och författningar. Fonden marknadsfördes mot investerare som en investering i en diversifierad portfölj med aktier och andra aktierelaterade värdepapper i företag vars aktier är föremål för allmän handel. Inom de definierade parametrarna har fondförvaltaren rätt att själv fatta beslut om vilka tillgångar fonden ska investera i. Fondförvaltaren har gjort en proportionell investering på 10 procent i fonden och tar ut en marknadsbaserad avgift för sina tjänster som motsvarar 1 procent av nettovärdet av fondens tillgångar. Avgifterna står i proportion till de tjänster som tillhandahålls. Fondförvaltaren har ingen skyldighet att bära förluster som överstiger fondförvaltarens investering på 10 procent. Fonden är inte skyldig att tillsätta, och har inte tillsatt, en oberoende styrelse. Investerarna har inga materiella rättigheter som skulle kunna påverka fondförvaltarens beslutsbefogenheter, men kan inom vissa fastställda gränser lösa in sitt innehav.

Även om fondförvaltaren arbetar inom de parametrar som fastställts i investeringsmandatet och i enlighet med de lagstadgade kraven har fondförvaltaren beslutsbefogenheter som ger den nuvarande möjlighet att styra fondens relevanta verksamhet – investerarna har inte materiella rättigheter som kan påverka fondförvaltarens beslutsbefogenheter. Fondförvaltaren tar ut en marknadsbaserad avgift för sina tjänster som står i proportion till de tjänster som tillhandahålls och förvaltaren har även gjort en proportionerlig investering i fonden. Ersättningen och investeringen exponerar fondförvaltaren för rörlig avkastning från fondens verksamhet utan att skapa så stor exponering att den tyder på att fondförvaltaren skulle vara huvudman.

I detta exempel tyder bedömningen av fondförvaltarens exponering för rörlig avkastning från fonden tillsammans med förvaltarens beslutsbefogenheter inom begränsade parametrar på att fondförvaltaren är ett ombud. Fondförvaltaren kommer därför fram till att denne inte har bestämmande inflytande över fonden.

Exempel 14

En beslutsfattare inrättar, marknadsför och förvaltar en fond som erbjuder investeringsmöjligheter för en rad investerare. Beslutsfattaren (fondförvaltaren) måste fatta beslut som ligger i samtliga investerares intresse och i enlighet med de avtal som reglerar fonden. Trots det har fondförvaltaren ett stort utrymme för skönsmässig bedömning. Fondförvaltaren tar ut en marknadsbaserad avgift för sina tjänster som motsvarar 1 procent av de tillgångar som förvaltas och 20 procent av fondens totala vinst över en viss vinst nivå. Avgifterna står i proportion till de tjänster som tillhandahålls.

Även om fondförvaltaren måste fatta beslut som ligger i samtliga investerares intresse har förvaltaren omfattande beslutsbefogenheter avseende kontrollen av fondens verksamhet. Fondförvaltaren tar ut fasta och resultatbaserade avgifter som står i proportion till de tjänster som tillhandahålls. Avgifterna innebär dessutom att fondförvaltaren delar de övriga investerarnas intresse av att fondens värde ska öka, utan att skapa så stor exponering för rörlig avkastning från fondens verksamhet att ersättningen i sig tyder på att fondförvaltaren är huvudman.

Ovanstående situation och analys gäller även exemplen 14A–14C nedan. Varje exempel behandlas separat.

Exempel 14A

Fondförvaltaren har även en investering på 2 procent i fonden som likställer fondförvaltarens intressen med de övriga investerarnas intressen. Fondförvaltaren är inte skyldig att bära förluster som överstiger investeringen på 2 procent.Investerarna kan avsätta fondförvaltaren med enkel majoritet, men bara vid kontraktsbrott.

Fondförvaltarens investering på 2 procent ökar fondförvaltarens exponering för rörlig avkastning från fondens verksamhet utan att skapa så stor exponering att det skulle tyda på att fondförvaltaren är huvudman. De övriga investerarnas rättigheter att avsätta fondförvaltaren betraktas som vetorätter eftersom de endast kan utövas vid kontraktsbrott. Även om fondförvaltaren i detta exempel har omfattande beslutsbefogenheter och exponeras för rörlig avkastning från sina intressen och sin ersättning tyder fondförvaltarens exponering på att fondförvaltaren är ett ombud. Fondförvaltaren kommer således fram till att denne inte har bestämmande inflytande över fonden.

Exempel 14B

Fondförvaltaren har en större proportionell investering i fonden, men har ingen skyldighet att bära förluster som överstiger denna investering. Investerarna kan avsätta fondförvaltaren med enkel majoritet, men endast vid kontraktsbrott.

I detta exempel betraktas de övriga investerarnas rätt att avsätta fondförvaltaren som vetorätter eftersom de endast kan utövas vid kontraktsbrott. Även om fondförvaltaren tar ut fasta och resultatbaserade avgifter som står i proportion till de tjänster som tillhandahålls skulle fondförvaltarens investeringar tillsammans med fornförvaltarens ersättning kunna skapa så stor exponering för rörlig avkastning från fondens verksamhet att detta skulle tyda på att fondförvaltaren är huvudman. Ju större fondförvaltarens ekonomiska intressen är (summan av ersättningar och övriga intressen), och ju mer dessa kan variera, desto större vikt ska fondförvaltaren fästa vid dessa ekonomiska intressen i sin analys, och desto troligare är det att fondförvaltaren är huvudman.

Efter att exempelvis ha tagit hänsyn till ersättningen och andra faktorer gör fondförvaltaren kanske bedömningen att en investering på 20 procent räcker för att komma fram till att denne har bestämmande inflytande över fonden. Under andra omständigheter (dvs. om ersättningen och andra faktorer ser annorlunda ut) kan det bestämmande inflytandet emellertid uppkomma vid en annan investeringsgrad.

Exempel 14C

Fondförvaltaren har en proportionell investering på 20 procent i fonden men har ingen skyldighet att bära förluster som överstiger dessa 20 procent. Fonden har en styrelse där samliga ledamöter är oberoende av fondförvaltaren och tillsatta av de andra investerarna. Styrelsen tillsätter fondförvaltaren en gång om året. Om styrelsen beslutar sig för att inte förnya fondförvaltarens kontrakt kan de tjänster som fondförvaltaren utför utföras av andra förvaltare inom branschen.

Även om fondförvaltaren tar ut fasta och resultatbaserade avgifter som står i proportion till de tjänster som tillhandahålls skapar fondförvaltarens investering på 20 procent tillsammans med fondförvaltarens ersättning så stor exponering för rörlig avkastning från fondens verksamhet att detta tyder på att fondförvaltaren är huvudman. Investeraren har emellertid materiella rättigheter som innefattar rätten att avsätta fondförvaltaren – styrelsen tillhandahåller en mekanism som ser till att investeraren kan avsätta fondförvaltaren om de så önskar.

I detta exempel ska fondförvaltaren i sin granskning fästa större vikt vid den materiella rätten att avsätta förvaltaren. Trots att fondförvaltaren har omfattande beslutsbefogenheter och exponeras för rörlig avkastning från fonden från sin ersättning och investering, tyder de övriga investerarnas materiella rättigheter emellertid på att fondförvaltaren är ett ombud. Fondförvaltaren kommer följaktligen fram till att denne inte har bestämmande inflytande över fonden.

Exempel 15

Ett investeringsobjekt inrättas för att köpa en portfölj av värdepapperiserade krediter med fast ränta, finansierat genom skuldebrev med fast ränta och egetkapitalinstrument. Egetkapitalinstrumenten är avsedda att ge skuldinvesterare förstaförlustskydd och residualavkastning från investeringsobjektet. Transaktionen marknadsfördes till potentiella skuldinvesterare som en investering i en portfölj av värdepapperiserade krediter med exponering för de kreditrisker som är kopplade till det eventuella fallissemang som emittenterna av de värdepapperiserade krediterna i portföljen kan drabbas av och till den ränterisk som är kopplad till förvaltningen av portföljen. Vid inrättandet av fonden utgjorde egetkapitalinstrumenten 10 procent av värdet på de köpta tillgångarna. En beslutsfattare (kapitalförvaltaren) förvaltar den aktiva kapitalportföljen genom att fatta investeringsbeslut inom de parametrar som har fastställts i investeringsobjektets prospekt. För dessa tjänster tar kapitalförvaltaren ut en marknadsbaserad fast avgift (1 procent av de förvaltade tillgångarna) och resultatbaserade avgifter (10 procent av vinsten) om investeringsobjektets vinst överstiger en viss nivå. Dessa avgifter står i proportion till de tjänster som tillhandahålls. Kapitalförvaltaren innehar 25 procent av aktiekapitalet i investeringsobjektet.

Resterande 65 procent av investeringsobjektets aktiekapital, och samtliga skuldebrev, är fördelade på flera olika och fristående tredjepartsinvesterare. Genom ett beslut fattat med enkel majoritet kan de övriga investerarna avsätta kapitalförvaltaren utan anledning.

Kapitalförvaltaren tar ut fasta och resultatbaserade avgifter som står i proportion till de tjänster som tillhandahålls. Ersättningen gör att fondförvaltaren är lika intresserad av att öka värdet på fonden som de övriga investerarna. Kapitalförvaltaren är exponerad för rörlig avkastning från fondens verksamhet, eftersom förvaltaren innehar 35 procent av aktiekapitalet, och från sin ersättning.

Även om kapitalförvaltaren bedriver sin verksamhet inom de parametrar som fastställs i prospektet har förvaltaren nuvarande möjlighet att fatta investeringsbeslut som i väsentlig grad kan påverka investeringsobjektets avkastning – i analysen fästs liten vikt vid de övriga investerarnas rätt att avsätta kapitalförvaltaren eftersom denna rätt innehas av ett stort antal fristående investerare. I detta exempel fäster kapitalförvaltaren större vikt vid den exponeringen för den rörliga avkastning från fonden som aktieinnehavet ger upphov till och som är underordnat skuldebreven. Förvaltarens innehav av 35 procent av aktiekapitalet skapar en så kraftigt underordnad förlustexponering och rätt till avkastning från investeringsobjektet att detta tyder på att kapitalförvaltaren är huvudman. Kapitalförvaltarens slutsats är följaktligen att denne har bestämmande inflytande över investeringsobjektet.

Exempel 16

En beslutsfattare (sponsorn) sponsrar ett specialföretag (conduit) som utfärdar kortfristiga skuldebrev till flera olika fristående tredjepartsinvesterare. Transaktionen marknadsfördes till potentiella investerare som en investering i en portfölj av högt rankade medelfristiga tillgångar med minimal exponering för de kreditrisker som är kopplade till det eventuella fallissemang som emittenterna av tillgångarna i portföljen kan drabbas av. Olika överlåtelsetjänster säljer medelfristiga kapitalportföljer av hög kvalitet till specialföretaget. Varje överlåtare kapitalportföljen som den säljer till specialföretaget och förvaltar fordringar på likviddagen mot en marknadsbaserad förvaltningsavgift. Varje överlåtare tillhandahåller även förstaförlustskydd mot kreditförluster från kapitalportföljen genom en säkerhetsmarginal på de tillgångar som överlåts till specialföretaget. Sponsorn fastställer villkoren för specialföretaget och leder bolagets verksamhet mot en marknadsbaserad avgift. Avgiften står i proportion till de tjänster som tillhandahålls. Sponsorn godkänner de säljare som har tillstånd att sälja till specialföretaget, godkänner de tillgångar som ska köpas av specialföretaget och fattar beslut om specialföretagets finansiering. Sponsorn måste agera i samtliga investerares intresse.

Sponsorn har rätt till all eventuell residualavkastning från specialföretaget och tillhandahåller även kreditförstärkning och likviditetsfaciliteter till specialföretaget. Sponsorns kreditförstärkning absorberar förluster på upp till 5 procent av specialföretagets samtliga tillgångar, därefter absorberas förlusterna av överlåtarna. Likviditetsfaciliteterna används inte för att skydda sig mot uteblivna betalningar. Investerarna saknar materiella rättigheter som kan påverka sponsorns beslutsbefogenheter.

Även om en sponsor betalas en marknadsbaserad avgift för sina tjänster som står i proportion till de tjänster som tillhandahålls är sponsorn exponerad för rörlig avkastning från specialföretaget på grund av dess rätt till all residualavkastning från specialföretaget och tillhandahållandet av kreditförstärkning och likviditetsfaciliteter (dvs. specialföretaget exponeras för likviditetsrisk genom att det använder kortfristiga skuldebrev för att finansiera medelfristiga tillgångar). Trots att var och en av överlåtarna har beslutsbefogenheter som påverkar värdet på specialföretagets tillgångar har sponsorn omfattande beslutsbefogenheter som ger nuvarande möjlighet att styra den verksamhet som i största utsträckning påverkar specialföretagets avkastning (dvs. sponsorn fastställer villkoren för specialföretaget, har rätt att fatta beslut om tillgångarna (godkänna de tillgångar som köpts och överlåtelsen av dessa tillgångar) och finansieringen av specialföretaget (för vilka det regelbundet är nödvändigt att hitta nya instrument)). Rätten till residualavkastning från specialföretaget och tillhandahållandet av kreditförstärkning och likviditetsfaciliteter exponerar sponsorn för rörlig avkastning från specialföretagets verksamhet som skiljer sig från andra investerares exponering. Exponeringen tyder följaktligen på att sponsorn är huvudman och sponsorns slutsats är således att denne har bestämmande inflytande över specialföretaget. Sponsorns skyldighet att agera i samtliga investerares bästa intresse hindrar inte sponsorn från att vara huvudman.

Förhållande till andra parter

B73

Vid bedömningen av bestämmande inflytande ska en investerare beakta hur förhållandet till andra parter ser ut och huruvida dessa andra parter agerar för investerarens räkning (dvs. att de i praktiken fungerar som ombud). För att fastställa huruvida parter i praktiken agerar som ombud krävs inte bara en bedömning av hur förhållandet ser ut utan även hur dessa parter interagerar med varandra och med investeraren.

B74

Ett sådant förhållande behöver inte innefatta avtalsenliga åtaganden. En part fungerar i praktiken som ombud när investeraren, eller de som styr investerarens verksamhet, har möjlighet att få den parten att agera för investerarens räkning. Under dessa omständigheter ska investeraren ta hänsyn till beslutsbefogenheterna hos den part som i praktiken fungerar som dess ombud och denna parts indirekta exponering för, eller rätt till, rörlig avkastning tillsammans med investerarens egen indirekta exponering för, eller rätt till, rörlig avkastning vid bedömningen av huruvida bestämmande inflytande över ett investeringsobjekt föreligger.

B75

Följande är exempel på sådana andra parter som, på grund av förhållandets karaktär, i praktiken kan fungera som ombud för investeraren: (a) Närstående parter till investeraren. (b) En part som erhöll sitt intresse i investeringsobjektet i form av ett bidrag eller lån från investeraren. (c) En part som har gått med på att inte sälja, överlåta eller inteckna sina andelar i investeringsobjektet utan investerarens förhandsgodkännande (utom i situationer där investeraren och den andra parten har rätt till förhandsgodkännande och denna rätt grundas på ömsesidigt överenskomna villkor som oberoende parter frivilligt har åtagit sig att följa). (d) En part som inte kan finansiera sin verksamhet utan underordnat finansiellt stöd från investeraren. (e) Ett investeringsobjekt där en majoritet av medlemmarna av ledningsorganet eller nyckelpersoner i ledande ställning är samma personer som hos investeraren. (f) En part som har ett nära affärsförhållande med investeraren, såsom förhållandet mellan en tjänsteleverantör och en av dess kunder.

Bestämmande inflytande över specificerade tillgångar

B76

En investerare ska bedöma om den behandlar en del av ett investeringsobjekt som ett separat företag och huruvida den i så fall har bestämmande inflytande över detta separata företag.

B77

En investerare ska endast behandla en del av ett investeringsobjekt som ett separat företag om följande villkor är uppfyllda: Investeringsobjektets specificerade tillgångar (och kreditförstärkning som eventuellt är kopplad till dessa) är enda källan till betalning för investeringsobjektets specificerade skulder eller andra specificerade andelar i investeringsobjektet. Andra parter än de som har specificerade skulder saknar rättigheter eller skyldigheter i fråga om de specificerade tillgångarna eller till residuala kassaflöden från dessa tillgångar. Ingen avkastning från specificerade tillgångar kan användas av det återstående investeringsobjektet och inga av det separata företagets specificerade skulder kan betalas med det återstående investeringsobjektets tillgångar. Det separata företagets samtliga tillgångar, skulder och eget kapital hanteras därför i praktiken fullständigt åtskilt från resten av investeringsobjektet. Ett sådant separat företag kallas ofta för ”silo”.

B78

Om villkoret i punkt B77 är uppfyllt, ska en investerare identifiera de verksamheter som i väsentlig grad påverkar det separata företagets avkastning och hur dessa verksamheter styrs för att bedöma huruvida investeraren har bestämmande inflytande över den delen av investeringsobjektet. Vid bedömningen av det separata företaget ska investeraren även beakta huruvida den exponeras för, eller har rätt till, avkastning från sitt engagemang i detta separata företag och huruvida den kan använda sitt bestämmande inflytande över investeringsobjektet för att påverka storleken på sin avkastning.

B79

Om investeraren har bestämmande inflytande över det separata företaget ska investeraren ta upp den delen av investeringsobjektet i koncernredovisningen. I så fall ska andra parter undanta denna del av investeringsobjektet vid sin bedömning av huruvida de har bestämmande inflytande över investeringsobjektet och inte ta upp denna del i sin koncernredovisning.

Kontinuerlig bedömning

B80

En investerare ska göra en ny bedömning av huruvida den har bestämmande inflytande över ett investeringsobjekt om fakta och omständigheter tyder på att en eller flera av faktorerna i punkt 7 har förändrats.

B81

Om det har skett en ändring av hur det bestämmande inflytandet över ett investeringsobjekt kan utövas måste denna förändring återspeglas i hur investeraren bedömer sitt bestämmande inflytande över investeringsobjektet. Till exempel kan förändringar av beslutsbefogenheterna innebära att de relevanta verksamheterna inte längre styrs med hjälp av röstberättigade aktier utan att andra överenskommelser, exempelvis kontrakt, ger en annan part eller andra parter nuvarande möjlighet att styra den relevanta verksamheten.

B82

En händelse kan medföra att en investerare förvärvar eller förlorar bestämmande inflytande över ett investeringsobjekt utan att investeraren är inblandad i själva händelsen. En investerare kan exempelvis förvärva bestämmande inflytande över ett investeringsobjekt till följd av att en annan parts eller andra parters beslutsbefogenheter som tidigare hindrade investeraren från att ha bestämmande inflytande över investeringsobjektet nu har löpt ut.

B83

En investerare beaktar även förändringar som påverkar exponering för, eller rätten till, rörlig avkastning från sitt engagemang i ett investeringsobjekt. En investerare som har bestämmande inflytande över ett investeringsobjekt kan exempelvis förlora sitt bestämmande inflytande över investeringsobjektet om investeraren upphör att ha rätt till avkastning eller upphör att vara exponerad för skyldigheter, eftersom investeraren i så fall inte uppfyller punkt 7 (b) (exempelvis om ett avtal om att ha rätt att ta ut resultatbaserade avgifter upphör att gälla).

B84

En investerare ska beakta i vilken mån dess bedömning av huruvida den agerar som huvudman eller ombud har förändrats. Förändringar av det allmänna förhållandet mellan investeraren och andra parter kan innebära att investeraren inte lägre agerar som ett ombud, trots att den tidigare agerade som ombud och vice versa. Om exempelvis investerarens, eller andra parters, rättigheter ändras ska investeraren ompröva sin ställning som huvudman eller ombud.

B85

En investerares ursprungliga bedömning av huruvida bestämmande inflytande föreligger eller dess ställning som huvudman eller ombud ska inte ändras enbart för att marknadsförhållandena ändras (exempelvis att investeringsobjektets avkastning ändras till följd av nya marknadsförhållanden), såvida inte de ändrade marknadsförhållandena gör att en eller flera av de tre faktorer som anges i punkt 7 ändras eller det allmänna förhållandet mellan en huvudman och ett ombud ändras.

REDOVISNINGSKRAV

Förfaranden för att utforma koncernredovisning

B86

Vid upprättandet av koncernredovisningen (a) slås moderföretagets tillgångar, skulder, eget kapital, intäkter, kostnader och kassaflöden samman med liknande poster i dotterföretagen, (b) kvittas (elimineras) det redovisade värdet på moderföretagets innehav i varje dotterföretag och moderföretagets del av varje dotterföretags eget kapital (i IFRS 3 beskrivs hur varje form av relaterad goodwill ska redovisas), (c) elimineras koncerninterna tillgångar och skulder, eget kapital, intäkter, kostnader och kassaflöden som rör transaktioner mellan företag inom koncernen (vinster och förluster till följd av koncerninterna transaktioner som innefattas i värdet på tillgångar, såsom varulager och anläggningstillgångar, elimineras i sin helhet). Koncerninterna förluster kan vara en indikation på nedskrivningar som måste tas upp i koncernredovisningen. IAS 12 Inkomstskatter tillämpas på temporära skillnader som uppkommer vid eliminering av vinster och förluster vid koncerninterna transaktioner.

Enhetliga redovisningsprinciper

B87

Om ett företag i koncernen använder redovisningsprinciper som avviker från dem som tillämpas i koncernredovisningen för likartade transaktioner och händelser under liknande omständigheter, justeras företagets finansiella rapporter på lämpligt vis när de används vid upprättande av koncernredovisningen för att garantera förenlighet med koncernens redovisningsprinciper.

Värdering

B88

Ett företag ska inkludera ett dotterföretags intäkter och kostnader i koncernredovisningen från den dag det får bestämmande inflytande fram till och med den dag det upphör att ha bestämmande inflytande över dotterföretaget. Dotterföretagets intäkter och kostnader grundas på värdet av de tillgångar och skulder som tas upp ii koncernredovisningen på förvärvsdagen. Nedskrivningskostnader som tas upp i koncernredovisningen avseende totalresultatet efter förvärvsdagen grundas på det redovisade värdet av de relaterade nedskrivna tillgångar som tas upp i koncernredovisningen på förvärvsdagen.

Potentiella röstberättigade aktier

B89

Om det finns potentiella röstberättigade aktier, eller andra derivat som innehåller potentiella röstberättigade aktier, fastställs andelarna av resultatet och förändringar i eget kapital hänförliga till moderföretaget samt innehav utan bestämmande inflytande vid utformningen av koncernredovisningen enbart på grundval av befintliga ägarandelar, och återspeglar inte en möjlig inlösen eller konvertering av potentiella röstberättigade aktier och andra derivat, såvida inte punkt B90 är tillämplig.

B90

Under vissa omständigheter har ett företag i huvudsak befintliga ägarandelar till följd av en transaktion som ger företaget nuvarande tillgång till avkastning kopplad till ägarandelar. Under sådana omständigheter fastställs den del av avkastningen som är hänförlig till moderföretaget respektive innehav utan bestämmande inflytande vid utformningen av koncernredovisningen genom att man beaktar eventuell inlösen av dessa potentiella röstberättigade aktier och andra derivat som ger företaget nuvarande tillgång till avkastningen.

B91

IFRS 9 ska inte tillämpas på andelar i dotterföretag som ingår i en koncern. När instrument som innehåller potentiella röstberättigade aktier i huvudsak ger nuvarande tillgång till avkastning kopplad till ägarandelar i ett dotterföretag omfattas instrumenten inte av kraven i IFRS 9. I alla övriga fall ska instrument som innehåller potentiella röstberättigade aktier redovisas enligt IFRS 9.

Balansdag

B92

De finansiella rapporterna för moderföretaget och dess dotterföretag som används vid upprättande av koncernredovisningen, ska upprättas per samma datum. Om moderföretagets och dotterföretagets rapportperioder slutar på olika datum upprättar dotterföretaget, i koncernredovisningssyfte, ytterligare finansiella rapporter per samma datum som moderföretagets finansiella rapporter, för att göra det möjligt att ta upp dotterföretagets finansiella information i koncernredovisningen, såvida detta inte är praktiskt ogenomförbart.

B93

Om detta är praktiskt ogenomförbart, ska moderföretaget ta upp dotterföretagets finansiella information i koncernredovisningen genom att använda dotterföretagets senaste finansiella rapporter med justeringar för att kompensera för effekten av betydande transaktioner eller händelser som inträffar mellan detta datum och datumet för moderföretagets finansiella rapporter. Under alla omständigheter ska skillnaden mellan rapportperiodens slut för dotterföretaget och moderföretaget inte överstiga tre månader, och rapportperiodernas längd och eventuella skillnader mellan när rapportperioderna slutar ska vara oförändrade från en period till en annan.

Innehav utan bestämmande inflytande

B94

Ett företag ska hänföra vinst eller förlust och alla andra förändringar i nettotillgångarna till moderföretagets ägare och innehavare utan bestämmande inflytande. Företaget ska även hänföra totalresultatet till moderföretagets ägare och innehavare utan bestämmande inflytande, även om detta leder till att innehavare utan bestämmande inflytande får negativ balans.

B95

Om ett dotterföretag har utestående preferensaktier med rätt till kumulativ utdelning som klassificeras som eget kapital och dessa innehas av innehavare utan bestämmande inflytande ska företaget räkna ut sin andel av vinsten eller förlusten efter justering för utdelningen på sådana aktier, oavsett om en sådan utdelning har deklarerats.

Förändringar av andelen innehav utan bestämmande inflytande

B96

Om andelen innehav utan bestämmande inflytande ändras ska företaget justera de redovisade värdena för innehaven med och utan bestämmande inflytande så att de återspeglar förändringarna i deras relativa innehav i dotterföretaget. Eventuell skillnad mellan det belopp med vilket innehav utan bestämmande inflytande justeras och det verkliga värdet på den erlagda eller erhållna ersättningen ska redovisas direkt i eget kapital och fördelas på moderföretagets ägare.

Förlust av bestämmande inflytande

B97

Ett moderföretag kan förlora det bestämmande inflytandet över ett dotterföretag i två eller flera överenskommelser (transaktioner). Ibland tyder emellertid omständigheter på att dessa överenskommelser skulle kunna redovisas som en enda transaktion. Vid fastställande om huruvida överenskommelserna ska redovisas som en enda transaktion ska ett företag beakta alla villkor och bestämmelser i överenskommelserna och deras ekonomiska effekter. En eller flera av följande faktorer kan tyda på att moderföretaget bör redovisa dessa överenskommelser som en enda transaktion: (a) De ingås samtidigt eller under övervägande av varandra. (b) De utgör tillsammans en enda transaktion utformad att uppnå en övergripande affärsmässig effekt. (c) Förekomsten av en överenskommelse är beroende av åtminstone ytterligare en överenskommelse. (d) En överenskommelse som beaktas för sig är inte ekonomiskt motiverad, men den är ekonomiskt motiverad när den beaktas tillsammans med andra överenskommelser. Ett exempel är när ett avyttrande av aktier är prissatt under marknadskurs och kompenseras genom en efterföljande avyttring som är prissatt över marknadskurs.

B98

Om ett moderföretag förlorar bestämmande inflytande över ett dotterföretag ska det (a) ta bort (i) de redovisade värdena för dotterföretagets tillgångar (inklusive eventuell goodwill) och skulder från rapporten över finansiell ställning per den tidpunkt när det förlorar det bestämmande inflytandet, och (ii) det redovisade värdet för innehav utan bestämmande inflytande i det tidigare dotterföretaget från rapporten över finansiell ställning per den tidpunkt när det bestämmande inflytandet upphör (inklusive komponenter i övrigt totalresultat som är hänförligt till dem). (b) redovisa (i) det verkliga värdet för den eventuella erhållna ersättningen från transaktionen, händelsen eller de omständigheter som ledde till förlusten av det bestämmande inflytandet, (ii) om transaktionen som ledde till förlusten av bestämmande inflytande innefattar en överföring av aktier i dotterföretaget till ägare i deras egenskap av ägare, den överföringen, och (iii) redovisa det varje kvarvarande innehav i det tidigare dotterföretaget till verkligt värde per tidpunkten för förlust av det bestämmande inflytandet. (c) omklassificera till resultatet, eller överföra direkt till balanserade vinstmedel om detta krävs enligt andra IFRS, de belopp som redovisas i andra totalresultat i förhållande till dotterföretaget i enlighet med punkt B99. (d) redovisa varje skillnad som blir följden som vinst eller förlust i resultat hänförligt till moderföretaget.

B99

Om ett moderföretag förlorar betydande inflytande över ett dotterföretag ska dotterföretaget redovisa alla belopp som redovisats i övrigt totalresultat avseende det dotterföretaget på samma grund som skulle krävas om moderföretaget direkt hade avyttrat de hänförliga tillgångarna eller skulderna. Om en vinst eller förlust som tidigare redovisats i övrigt totalresultat skulle omklassificeras till resultatet vid avyttringen av de hänförliga tillgångarna eller skulderna omklassificerar därför moderföretaget vinsten eller förlusten från eget kapital till resultatet (som en omklassificeringsjustering) när det förlorar det bestämmande inflytandet över dotterföretaget. Om en omvärderingsreserv som tidigare redovisats i övrigt totalresultat skulle överföras direkt till balanserade vinstmedel vid avyttringen av tillgången, överför moderföretaget omvärderingsreserven direkt till balanserade vinstmedel när det förlorar bestämmande inflytande över dotterföretaget.

Bilaga C

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Denna bilaga utgör en del av denna IFRS och har samma ställning som andra delar av denna IFRS.

IKRAFTTRÄDANDE

C1

Företag ska tillämpa denna IFRS för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare. Tidigare tillämpning uppmuntras. Om ett företag tillämpar denna IFRS tidigare ska företaget upplysa om detta och samtidigt tillämpa IFRS 11, IFRS 12, IAS 27 Separata finansiella rapporter och IAS 28 (enligt ändringar 2011).

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

C2

Ett företag ska tillämpa denna IFRS retroaktivt, i enlighet med IAS 8 Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel, med undantag av vad som föreskrivs i C3–C6.

C3

När denna IFRS tillämpas första gången är ett företag varken skyldigt att justera redovisningen för sitt engagemang (a) i företag som tidigare omfattas av koncernredovisning enligt IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter och SIC-12 När ska ett företag för särskilt ändamål, ett SPE, omfattas av koncernredovisningen? och, enligt denna IFRS, fortfarande omfattas av koncernredovisning, eller (b) i företag som tidigare inte omfattades av koncernredovisning enligt IAS 27 och SIC-12 och, enligt denna IFRS, fortfarande inte omfattas av koncernredovisning.

C4

När förstagångstillämpningen av denna IFRS leder till att en investerare tar upp ett investeringsobjekt i koncernredovisningen som inte omfattades av koncernredovisning enligt IAS 27 och SIC-12 ska investeraren förfara på följande sätt: (a) Om investeringsobjektet är en rörelse (enligt definitionen i IFRS 3), ska investeraren värdera tillgångarna, skulderna och innehaven utan bestämmande inflytande i det investeringsobjekt som tidigare inte omfattades av koncernredovisning på dagen för förstagångstillämpningen som om det investeringsobjektet hade omfattas av koncernredovisning (och därför tillämpat redovisning av förvärv enligt IFRS 3) från och med det datum investeraren fick bestämmande inflytande över det investeringsobjektet enligt kraven i denna IFRS. (b) Om investeringsobjektet inte är en rörelse (enligt definitionen i IFRS 3), ska investeraren värdera tillgångarna, skulderna och innehaven utan bestämmande inflytande om detta investeringsobjekt som tidigare inte omfattats av koncernredovisning på dagen för förstagångstillämpningen som om det investeringsobjektet hade omfattats av koncernredovisning (genom att tillämpa den metod för redovisning av förvärv som anges i IFRS 3 utan att redovisa eventuell goodwill för investeringsobjektet) från och med det datum investeraren fick bestämmande inflytande över det investeringsobjektet enligt kraven i denna IFRS. Eventuella skillnader mellan de redovisade tillgångarna, skulderna och innehaven utan bestämmande inflytande och det tidigare redovisade värdet av investerarens engagemang i investeringsobjektet ska redovisas som en motsvarande justering av ingående balans för kapital. (c) Om det är praktiskt ogenomförbart att bedöma ett investeringsobjekts tillgångar, skulder och innehav utan bestämmande inflytande enligt (a) eller (b) (enligt IAS 8) ska investeraren (i) om investeringsobjektet är en rörelse, tillämpa kraven i IFRS 3. Förvärvsdagen ska anses vara inledningen av den tidigaste perioden för vilken det är praktiskt genomförbart att tillämpa IFRS 3, vilket kan vara den aktuella perioden. (ii) om investeringsobjektet inte är en rörelse, tillämpa den metod för redovisning av förvärv som anges i IFRS 3 utan att redovisa eventuell goodwill för investeringsobjektet per det datum som anses vara förvärvsdagen. Förvärvsdagen ska anses vara inledningen av den tidigaste perioden för vilken det är praktiskt genomförbart att tillämpa denna punkt, vilket kan vara den aktuella perioden. Investeraren ska redovisa eventuella skillnader mellan de redovisade tillgångarna, skulderna och innehaven utan bestämmande inflytande på det datum som anses vara förvärvsdagen och eventuella belopp som tidigare redovisats från dess engagemang som en justering av eget kapital för den perioden. Dessutom ska investeraren tillhandahålla jämförande information och upplysningar enligt IAS 8.

C5

När förstagångstillämpningen av denna IFRS resulterar i att en investerare inte längre tar upp ett investeringsobjekt i koncernredovisningen som togs upp i koncernredovisningen enligt IAS 27 (enligt ändringar 2008) och SIC-12, ska investeraren värdera sina kvarvarande andelar i investeringsobjektet på dagen för förstagångstillämpningen till det belopp de hade värderats till om villkoren i denna IFRS hade varit i kraft när investeraren engagerade sig i, eller förlorade det bestämmande inflytandet över, investeringsobjektet. Om det inte är praktiskt genomförbart att värdera de kvarvarande andelarna (enligt definitionen i IAS 8) ska investeraren tillämpa kraven i denna IFRS för att redovisa en förlust av bestämmande inflytande vid inledningen av den tidigaste period för vilken det är praktiskt genomförbart att tillämpa denna IFRS, vilket skulle kunna vara den aktuella perioden. Investeraren ska redovisa eventuella skillnader mellan tidigare redovisade tillgångar, skulder och innehav utan bestämmande inflytande och det redovisade värdet av investerarens engagemang i investeringsobjektet som en justering av eget kapital för den perioden. Dessutom ska investeraren tillhandahålla jämförande information och upplysningar enligt IAS 8.

C6

Punkterna 23, 25, B94 och B96–B99 är ändringar till IAS 27 som infördes 2008 och överfördes till IFRS 10. Förutom när ett företag tillämpar punkt C3, ska företaget tillämpa kraven i dessa punkter på följande sätt: (a) Ett företag ska inte räkna om vinst- eller förlustfördelning för rapportperioder innan det tillämpade ändringen i punkt B94 för första gången. (b) Kraven i punkterna 23 och B96 om att redovisa ändringar av ägarintressena i ett dotterföretag efter bestämmande inflytande har erhållits gäller inte ändringar som inträffade innan ett företag tillämpade dessa ändringar för första gången. (c) Ett företag ska inte räkna om det redovisade värdet på en investering i ett tidigare dotterföretag om det förlorade sitt bestämmande inflytande innan det tillämpade ändringarna i punkt 25 och B97-B99 för första gången. Dessutom ska ett företag inte räkna om förvärv eller förlust av bestämmande inflytande över ett dotterföretag som inträffade innan ändringarna i punkterna 25 och B97-B99 tillämpades för första gången.

Hänvisningar till IFRS 9

C7

Om ett företag tillämpar denna IFRS men ännu inte tillämpar IFRS 9, ska varje hänvisning i denna IFRS till IFRS 9 betraktas som en hänvisning till IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering med undantag för vissa bestämmelser avseende säkringsredovisning.

UPPHÄVANDE AV ANDRA IFRS

C8

Denna IFRS ersätter kraven avseende koncernredovisning i IAS 27 (enligt ändringar 2008).

C9

Denna IFRS ersätter även SIC-12 När ska ett företag för särskilt ändamål, ett SPE, omfattas av koncernredovisningen?

Bilaga D

Ändringar i andra IFRS

I denna bilaga redovisas de ändringar av andra IFRS som är en följd av IASB:s utfärdande av denna IFRS. Ett företag ska tillämpa ändringarna för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare. Om ett företag tillämpar ändringarna i denna IFRS för en tidigare period, ska dessa ändringar tillämpas för denna tidigare period. I de ändrade punkterna är borttagen text genomstruken och ny text understruken.

IFRS 1    Första gången International Financial Reporting Standards tillämpas

D1

Punkt 39I läggs till enligt nedan: 39I IFRS 10 Koncernredovisning och IFRS 11 Samarbetsarrangemang, utfärdade i maj 2011, ändrade punkterna 31, B7, C1, D1, D14 och D15 och lade till punkt D31. Företag ska tillämpa dessa ändringar när de tillämpar IFRS 10 och IFRS 11.

D2

I bilaga B ändras punkt B7 enligt nedan: B7 En förstagångstillämpare ska tillämpa följande krav i IFRS framåtriktat från datumet för övergång till IFRS (a) kravet i punkt B94 att summa totalresultat ska hänföras till moderföretagets ägare och till innehaven utan bestämmande inflytande även om detta leder till ett negativt värde för innehaven utan bestämmande inflytande, (b) kraven i punkterna 23 och B93 avseende redovisning av ändringar i moderföretagets ägarandel i ett dotterföretag som inte leder till en förlust av bestämmande inflytande, och (c) kraven i punkterna 34–37 avseende redovisning av en förlust av bestämmande inflytande över ett dotterföretag och de därmed sammanhängande kraven i punkt 8A i IFRS 5 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter. Om en förstagångstillämpare väljer att tillämpa IFRS 3 retroaktivt på tidigare rörelseförvärv ska företaget också tillämpa IFRS 10 i enlighet med punkt C1 i denna IFRS.

D3

I bilaga C ändras C1 enligt nedan: C1 En förstagångstillämpare kan välja att inte tillämpa IFRS 3 retroaktivt på tidigare rörelseförvärv (rörelseförvärv som gjordes före tidpunkten för övergång till IFRS). Om en förstagångstillämpare räknar om ett rörelseförvärv så att det uppfyller kraven i IFRS 3 ska dock företaget räkna om alla rörelseförvärv efter detta rörelseförvärv och dessutom tillämpa IFRS 10 från samma datum. Om en förstagångstillämpare exempelvis väljer att räkna om ett rörelseförvärv som skedde den 30 juni 20X6, ska alla rörelseförvärv som skedde mellan den 30 juni 20X6 och tidpunkten för övergången till IFRS räknas om och dessutom ska IFRS 10 tillämpas från och med den 30 juni 20X6.

IFRS 2    Aktierelaterade ersättningar

D4

Punkt 63A läggs till enligt nedan: 63A IFRS 10 Koncernredovisning och IFRS 11, utfärdade i maj 2011, ändrade punkt 5 i bilaga A. Företag ska tillämpa denna ändring när de tillämpar IFRS 10 och IFRS 11. I bilaga A ändras fotnoten till definitionen av ”aktierelaterade ersättningar” enligt nedan: * En ”koncern” definieras i bilaga A till IFRS 10 Koncernredovisning som ”ett moderföretag och dess dotterföretag” utifrån det rapporterande företagets yttersta moderföretag.

IFRS 3    Rörelseförvärv

D5

Punkt 7 ändras och punkt 64E läggs till enlig nedan: 7 Vägledningen i IFRS 10 Koncernredovisning ska användas för att identifiera förvärvaren – det företag som erhåller bestämmande inflytande över det förvärvade företaget. Om ett rörelseförvärv har skett men det vid tillämpningen av vägledningen i IFRS 10 inte tydligt framgår vilket av företagen i rörelseförvärvet som är förvärvaren, ska faktorerna i punkterna B14–B18 beaktas vid fastställandet av detta. 64E IFRS 10, utfärdad i maj 2011, ändrade punkterna 7, B13, B63 e och bilaga A. Företag ska tillämpa dessa ändringar när de tillämpar IFRS 10.

D6

[Inte tillämpligt på krav]

D7

I bilaga A stryks definitionen av ”bestämmande inflytande”.

D8

I bilaga B ändras punkterna B13 och B63 (e) enligt nedan: B13 Vägledningen i IFRS 10 Koncernredovisning ska användas för att identifiera förvärvaren – det företag som erhåller bestämmande inflytande över det förvärvade företaget. Om ett rörelseförvärv har skett men tillämpningen av vägledningen i IFRS 10 inte tydligt visar vilket av företagen som är förvärvaren, ska faktorerna i punkterna B14–B18 beaktas vid fastställandet av detta. B63 Exempel på andra standarder som innehåller vägledning om efterföljande värdering och redovisning av förvärvade eller uppkomna tillgångar och övertagna eller uppkomna skulder i ett rörelseförvärv: (a) … (e) IFRS 10 innehåller vägledning om redovisning av ändringar i ett moderföretags ägarandel i ett dotterföretag efter att bestämmande inflytande har erhållits.

IFRS 7    Finansiella instrument: Upplysningar

D9

Punkt 3 (a) ändras och punkt 44O läggs till enligt nedan: 3 Denna IFRS ska tillämpas av alla företag för alla typer av finansiella instrument, förutom: (a) De innehav i dotterföretag, intresseföretag och joint ventures som redovisas enligt IFRS 10 Koncernredovisning, IAS 27 Separata finansiella rapporter eller IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures. I vissa fall tillåter emellertid IAS 27 eller IAS 28 att ett företag redovisar ett innehav i ett dotterföretag, intresseföretag eller joint venture i enlighet med IAS 39. I dessa fall … 44O IFRS 10 och IFRS 11 Samarbetsarrangemang, utfärdade i maj 2011, ändrade punkt 3. Företag ska tillämpa dessa ändringar när de tillämpar IFRS 10 och IFRS 11.

IFRS 9    Finansiella instrument (enligt ändringar i november 2009)

D10

Punkt 8.1.2 läggs till enligt nedan: 8.1.2 IFRS 10 Koncernredovisning och IFRS 11 Samarbetsarrangemang, utfärdade i maj 2011, ändrade punkt C8 och strök rubrikerna till punkt C18 och punkterna C18–C23. Företag ska tillämpa dessa ändringar när de tillämpar IFRS 10 och IFRS 11.

D11

I bilaga C ändras punkterna C18 och C19, rubrikerna till punkterna C18 och C19 stryks och punkt C8 ändras enligt nedan: C83 Denna IFRS ska tillämpas av alla företag för alla typer av finansiella instrument, förutom: (a) De innehav i dotterföretag, intresseföretag och joint ventures som redovisas enligt IFRS 10 Koncernredovisning, IAS 27 Separata finansiella rapporter eller IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures. I vissa fall tillåter emellertid IAS 27 eller IAS 28 att ett företag redovisar ett innehav i ett dotterföretag, intresseföretag eller joint venture i enlighet med IAS 39. I dessa fall, …

IFRS 9    Finansiella instrument (enligt ändringar i oktober 2010)

D12

Punkt 3.2.1 ändras och punkt 7.1.2 läggs till enligt nedan: 3.2.1 I koncernredovisning tillämpas punkterna 3.2.2–3.2.9, B3.1.1, B3.1.2 och B3.2.1–B3.2.17 på koncernnivå. Ett företag tar följaktligen upp alla dotterföretag i koncernredovisningen enligt IFRS 10 Koncernredovisning och tillämpar sedan dessa punkter på den koncern som detta resulterar i. 7.1.2 IFRS 10 och IFRS 11 Samarbetsarrangemang, utfärdade i maj 2011, ändrade punkterna 3.2.1, B3.2.1–B3.2.3, B4.3.12 (c), B5.7.15, C11 och C30 och strök C23—C28 och tillhörande rubriker. Företag ska tillämpa dessa ändringar när de tillämpar IFRS 10 och IFRS 11.

D13

I bilaga B ändras punkterna B3.2.1–B3.2.3 och B5.7.15 enligt nedan: I punkt B3.2.1 stryks ”(inklusive varje SPE)” i första rutan i flödesschemat. B3.2.2 Den situation som beskrivs i punkt 3.2.4 (b) (när ett företag behåller de avtalsenliga rättigheterna att erhålla kassaflöden från den finansiella tillgången men påtar sig en avtalsenlig förpliktelse att betala kassaflödena till en eller flera mottagare) inträffar exempelvis om företaget är en stiftelse och till investerare emitterar en rätt till avkastning från de underliggande finansiella tillgångar det äger och tillhandahåller förvaltning av dessa finansiella tillgångar. Om villkoren i punkterna 3.2.5 och 3.2.6 är uppfyllda, uppfyller de finansiella tillgångarna i detta fall villkoren för att tas bort från rapporten over finansiell ställning. B3.2.3 Vid tillämpning av punkt 3.2.5 skulle företaget exempelvis kunna ha sin uppkomst i företaget eller också kan företaget vara en koncern som innefattar ett dotterföretag som har förvärvat den finansiella tillgången och överlåter kassaflöden till fristående investerare som är tredje part. B5.7.15 Följande utgör exempel på tillgångsspecifik avkastningsrisk: (a) … (b) En skuld som emitteras av ett strukturerat företag med följande egenskaper. Företaget är en separat juridisk person så att tillgångarna i företaget är fullständigt åtskilda och enbart till för företagets investerare, även vid konkurs. Företaget ingår inga andra transaktioner och tillgångarna i företaget kan inte omvandlas till hypotekslån. Avkastning ska endast betalas ut till företagets investerare om de fullständigt åtskilda tillgångarna ger upphov till kassaflöden. Följaktligen …

D14

I bilaga C stryks punkterna C23 och C24 och rubriken till C23 och punkterna C11 ändras C30 enligt nedan: C11 3 Denna IFRS ska tillämpas av alla företag för alla typer av finansiella instrument, förutom: (a) De innehav i dotterföretag, intresseföretag och joint ventures som redovisas enligt IFRS 10 Koncernredovisning, IAS 27 Separata finansiella rapporter eller IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures. I vissa fall tillåter emellertid IAS 27 eller IAS 28 att ett företag redovisar ett innehav i ett dotterföretag, intresseföretag eller joint venture i enlighet med IFRS 9. I dessa fall, … C30 4 Denna standard ska tillämpas av alla företag för alla typer av finansiella instrument, förutom: (a) De innehav i dotterföretag, intresseföretag och joint ventures som redovisas enligt IFRS 10 Koncernredovisning, IAS 27 Separata finansiella rapporter, eller IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures. I vissa fall tillåter emellertid IAS 27 eller IAS 28 ett företag redovisar innehav i ett dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures i enlighet med IFRS 9. I dessa fall, …

IAS 1    Utformning av finansiella rapporter

D15

Punkterna 4 och 123 ändras och punkt 139H läggs till enligt nedan: 4 Denna standard tillämpas inte på strukturen och innehållet i delårsrapporter i sammandrag, upprättade enligt IAS 34 Delårsrapportering. Punkterna 15–35 gäller dock sådana finansiella rapporter. Denna standard tillämpas i lika mån av alla företag, inklusive dem som utformar koncernredovisning enligt IFRS 10 Koncernredovisning och dem som utformar separata finansiella rapporter enligt IAS 27 Separata finansiella rapporter. 123 När företagsledningen tillämpar företagets redovisningsprinciper gör företagsledningen olika justeringar, med undantag av sådana som rör uppskattningar som i väsentlig grad kan påverka de belopp som redovisas i de finansiella rapporterna. Företagsledningen gör exempelvis bedömningar för att fastställa (a) … (b) när i huvudsak alla de betydande risker och fördelar som ett ägande av finansiella tillgångar och leasing av tillgångar medför överlåts på andra företag, och (c) huruvida, till sin innebörd, vissa försäljningar av varor är finansieringsavtal och därför inte ger upphov till någon intäkt. (d) [stryks] 139H IFRS 10 och IFRS 12, utfärdade i maj 2011, ändrade punkterna 4, 119, 123 och 124. Företag ska tillämpa dessa ändringar när de tillämpar IFRS 10 och IFRS 12.

IAS 7    Rapport över kassaflöden

D16

Punkt 42B ändras och punkt 57 läggs till enligt nedan: 42B Ändringar i ägarandelar i ett dotterföretag som inte leder till en förlust av bestämmande inflytande, såsom ett moderföretags efterföljande köp eller försäljning av ett dotterföretags egetkapitalinstrument, redovisas som egetkapitaltransaktioner (se IFRS 10 Koncernredovisning). Följaktligen, … 57 IFRS 10 och IFRS 11 Samarbetsarrangemang, utfärdade i maj 2011, ändrade punkterna 37, 38 och 42B och strök punkt 50 (b). Företag ska tillämpa dessa ändringar när de tillämpar IFRS 10 och IFRS 11.

IAS 21    Effekterna av ändrade valutakurser

D17

[Inte tillämpligt på krav]

D18

Punkterna 19, 45 och 46 ändras och punkt 60F läggs till enligt nedan: 19 Det är enligt denna standard även tillåtet för ett fristående företag som upprättar finansiella rapporter eller som upprättar separata finansiella rapporter i enlighet med IAS 27 Separata finansiella rapporter att redovisa sina finansiella rapporter i valfri valuta (eller valutor). Om … 45 Införlivandet av en utlandsverksamhets resultat och finansiella ställning i det rapporterande företagets resultat och finansiella ställning följer det vanliga tillvägagångssättet vid upprättandet av koncernredovisning, såsom eliminering av koncerninterna balansposter och koncerninterna transaktioner för ett dotterföretag (se IFRS 10 Koncernredovisning). … emellertid, … 46 Om en utlandsverksamhets finansiella rapporter är per ett annat datum än det rapporterande företagets finansiella rapporter, upprättar utlandsverksamheten ofta ytterligare finansiella rapporter per samma datum som det rapporterande företagets finansiella rapporter. Om detta inte sker, är det enligt IFRS tillåtet att använda en annan balansdag under förutsättning att skillnaden inte överstiger tre månader och att justeringar görs för effekterna av eventuella betydande transaktioner eller andra händelser som inträffar mellan de olika datumen. I ett sådant fall räknas utlandsverksamhets tillgångar och skulder om till växelkursen per utlandsverksamhets balansdag. Justeringar görs för betydande förändringar av valutakurser fram till det rapporterande företagets balansdag i enlighet med IFRS 10. Samma … 60F IFRS 10 och IFRS 11 Samarbetsarrangemang, utfärdade i maj 2011, ändrade punkterna 3 (b), 8, 11, 18, 19, 33, 44–46 och 48A. Företag ska tillämpa dessa ändringar när de tillämpar IFRS 10 och IFRS 11.

IAS 24    Upplysningar om närstående

D19

Punkt 3 ändras enligt nedan: 3 Denna standard kräver att upplysning lämnas om transaktioner med närstående, transaktioner och utestående balanser, inklusive åtaganden, i koncernredovisningen och i separata finansiella rapporter från ett moderföretag eller från investerare med gemensamt bestämmande inflytande, eller betydande inflytande, över ett investeringsobjekt, enligt IFRS 10 Koncernredovisning eller IAS 27 Separata Finansiella rapporter. Denna standard gäller även enskilda finansiella rapporter. I punkt 9 stryks definitionerna av ”bestämmande inflytande”, ”gemensamt bestämmande inflytande”’ och ”betydande inflytande” och följande mening läggs till: Begreppen ”bestämmande inflytande”, ”gemensamt bestämmande inflytande”’ och ”betydande inflytande” definieras i IFRS 10, IFRS 11 Samarbetsarrangemang och IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures och används i denna standard med den innebörd som anges i dessa IFRS. Punkt 28A läggs till enligt nedan: 28A IFRS 10, IFRS 11 Samarbetsarrangemang och IFRS 12, utfärdade i maj 2011, ändrade punkterna 3, 9, 11 (b), 15, 19 (b) och (e) och 25. Företag ska tillämpa dessa ändringar när de tillämpar IFRS 10, IFRS 11 och IFRS 12.

IAS 27    Koncernredovisning och separata finansiella rapporter

D20

I IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter stryks kraven på koncernredovisning och dessa flyttas när det är lämpligt till IFRS 10. Kraven på redovisning och upplysning för separata finansiella rapporter kvarstår i IAS 27. Titeln ändras till Separata finansiella rapporter, de kvarvarande punkterna omnumreras, tillämpningsområdet justeras och andra redaktionella ändringar görs. De krav på redovisning och upplysning som kvarstår i IAS 27 (enligt ändringar 2011) uppdateras dessutom för att ta hänsyn till IFRS 10, IFRS 11, IFRS 12 och IAS 28 (enligt ändringar 2011). En närmare beskrivning av hur punkterna i IAS 27 har flyttats (enligt ändringar 2008) finns i den jämförande tabell som bifogas IAS 27 (enligt ändringar 2011).

IAS 32    Finansiella instrument: Klassificering

D21

Punkt 4 (a) och punkt 97I läggs till enligt nedan: 4 Denna standard ska tillämpas av alla företag och för alla finansiella instrument, förutom: (a) De innehav i dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures som redovisas enligt IFRS 10 Koncernredovisning, IAS 27 Separata finansiella rapporter, eller IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures. I vissa fall tillåter emellertid IAS 27 eller IAS 28 att ett företag redovisar ett innehav i ett dotterföretag, intresseföretag eller joint venture i enlighet med IAS 39 … 97I IFRS 10 och IFRS 11, utfärdade i maj 2011, ändrar punkterna 4 (a) och AG29. Företag ska tillämpa dessa ändringar när de tillämpar IFRS 10 och IFRS 11.

D22

I bilagan ändras punkt AG29 enligt nedan: AG29 I koncernredovisningen redovisar ett företag innehav utan bestämmande inflytande – dvs. andra parters innehav av eget kapital och dess dotterbolags intäkter – i enlighet med IAS 1 och IFRS 10. Vid …

IAS 33    Resultat per aktie

D23

Punkt 4 och punkt 74B läggs till enligt nedan: 4 När ett företag upprättar både koncernredovisning och separata finansiella rapporter i enlighet med både IFRS 10 Koncernredovisning och IAS 27 Separata finansiella rapporter behöver de upplysningar som krävs enligt denna standard endast redovisas utifrån koncerninformationen. Ett … 74B IFRS 10 och IFRS 11 Samarbetsarrangemang, utfärdade i maj 2011, ändrar punkterna 4, 40 och A11. Företag ska tillämpa dess ändringar när de tillämpar IFRS 10 och IFRS 11.

IAS 36    Nedskrivningar

D24

Punkt 4 (a) och punkt 140H läggs till enligt nedan: 4 Denna standard tillämpas på finansiella tillgångar som klassificeras som (a) dotterföretag, enligt definitionen i IFRS 10 Koncernredovisning, (b) … 140H IFRS 10 och IFRS 11, utfärdade i maj 2011, ändrade punkt 4, rubriken till punkt 12 (h) och punkt 12 (h). Företag ska tillämpa dessa ändringar när de tillämpar IFRS 10 och IFRS 11.

D25

[Inte tillämpligt på krav]

IAS 38    Immateriella tillgångar

D26

Punkt 3 (e) ändras och punkt 130F läggs till enligt nedan: 3 Om en annan standard föreskriver redovisningen av ett visst slag av immateriell tillgång tillämpar ett företag den standarden i stället för denna standard. Denna standard gäller exempelvis inte för (a) … (e) finansiella tillgångar, enligt definitionen i IAS 32. Redovisning och värdering av vissa finansiella tillgångar omfattas av IFRS Koncernredovisning, IAS 27, Separata finansiella rapporter och IAS 28, Innehav i intresseföretag och joint ventures. (f) … 130F IFRS 10 och IFRS 11 Samarbetsarrangemang, utfärdade i maj 2011, ändrade punkt 3 (e). Företag ska tillämpa denna ändring när de tillämpar IFRS 10 och IFRS 11.

IAS 39    Finansiella instrument: Redovisning och värdering (enligt ändringar i oktober 2009)

D27

Punkterna 2 (a) och 15 och punkt 103P läggs till enligt nedan: 2 Denna standard ska tillämpas av alla företag för alla typer av finansiella instrument, förutom: (a) De andelar i dotterföretag, intresseföretag och joint ventures som redovisas i enlighet med IFRS 10 Koncernredovisning , IAS 27 Separata finansiella rapporter eller IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures. Företag ska dock tillämpa denna standard på andelar i dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures som enligt IAS 27, eller IAS 28 eller IAS 31 omfattas av denna standard. … 15 I koncernredovisningen tillämpas punkterna 16–23 och bilaga A, punkterna AG34–AG52 på koncernnivå. Därför för ett företag först in alla sina dotterföretag i koncernredovisningen enligt IFRS 10, och tillämpar sedan punkterna 16–23 och bilaga A, punkterna AG34–AG52 på denna koncern. 103P IFRS 10 och IFRS 11 Samarbetsarrangemang, utfärdade i maj 2011, ändrade punkterna 2 (a), 15, AG3, AG36-AG38 och AG41 (a). Företag ska tillämpa dessa ändringar när de tillämpar IFRS 10 och IFRS 11.

D28

I bilaga A ändras punkterna AG36–AG38 enligt nedan: I punkt AG36 stryks ”(inklusive varje SPE)” i den första rutan i flödesschemat. AG37 Den situation som beskrivs i punkt 18 (b) (när ett företag behåller de avtalsenliga rättigheterna att erhålla kassaflödena från den finansiella tillgången, men påtar sig en avtalsenlig förpliktelse att betala kassaflödena till en eller flera mottagare) inträffar exempelvis om företaget är en stiftelse, och till investerare emitterar en rätt till avkastning från de underliggande finansiella tillgångar det äger och tillhandahåller förvaltning av dessa finansiella tillgångar. I det fallet uppfyller de finansiella tillgångarna villkoren för att tas bort från rapporten över finansiell ställning om villkoren i punkterna 19 och 20 är uppfyllda. AG38 Vid tillämpning av punkt 19 skulle den finansiella tillgången exempelvis kunna ha sin uppkomst i företaget, eller också kan företaget vara en koncern som innefattar ett dotterföretag som har förvärvat den finansiella tillgången och överlåter kassaflöden till fristående investerare som är tredje part.

IFRIC 5    Rätter till intressen i fonder för nedläggning, återställande och miljöåterställande åtgärder

D29

I ”referenser” stryks posten för IAS 27 och IAS 31, posten för IAS 28 ändras till IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures och posterna för IFRS 10 Koncernredovisning och IFRS 11 Samarbetsarrangemang läggs till. Punkt 8 ändras och punkt 14B läggs till enligt nedan: 8 Tillskottsgivaren ska fastställa huruvida det har bestämmande inflytande, gemensamt bestämmande inflytande eller betydande inflytande över fonden genom hänvisning till IFRS, 10, IFRS 11 och IAS. Om det har det skal tillskottsgivaren redovisa sitt intresse i fonden i enlighet med dessa standarder. 14B IFRS 10 och IFRS 11, utfärdade i maj 2011, ändrade punkterna 8 och 9. Företag ska tillämpa dessa ändringar när de tillämpar IFRS 10 och IFRS 11.

IFRIC 17    Utdelning av sakvärden till en företagsägare

D30

I ”referenser”, läggs ett företag till för ”IFRS 10 Koncernredovisning”. Punkt 7 ändras och punkt 19 läggs till enligt nedan: 7 Enligt punkt 5 gäller denna tolkning inte när ett företag delar ut en del av sina ägarandelar i ett dotterföretag men behåller det bestämmande inflytandet över dotterföretaget. Företaget som gör den värdeöverföring som leder till att företaget redovisar ett innehav utan bestämmande inflytande i sitt dotterföretag redovisar värdeöverföringen enlig IFRS 10. 19 IFRS 10, utfärdad i maj 2011, ändrade punkt 7. Företag ska tillämpa denna ändring när de tillämpar IFRS 10.

Bilaga A

Definitioner

Denna standard och dess bilagor utgör en helhet.

samarbetsarrangemang	Ett arrangemang över vilket två eller fler parter har gemensamt bestämmande inflytande.
gemensamt bestämmande inflytande	I avtal reglerat gemensamt utövande av det bestämmande inflytandet över en verksamhet. Det existerar endast när det krävs att de parter som delar det bestämmande inflytandet måste ge sitt samtycke till de relevanta verksamheterna.
gemensam verksamhet	Ett samarbetsarrangemang genom vilket de parter som har gemensamt bestämmande inflytande över verksamheten har rätt till de tillgångar och har förpliktelser avseende de skulder som härrör från verksamheten.
part i en gemensam verksamhet	En part i en gemensam verksamhet som har gemensamt bestämmande inflytande över verksamheten.
joint venture	Ett samarbetsarrangemang genom vilket de parter som har gemensamt bestämmande inflytande över verksamheten har rätt till nettotillgångarna i verksamheten.
samägare	En part i ett joint venture som har gemensamt bestämmande inflytande över detta joint venture.
part i ett samarbetsarrangemang	Ett företag som deltar i ett samarbetsarrangemang, oavsett om detta företag har gemensamt bestämmande inflytande över arrangemanget eller inte.
separat företag	En separat identifierbar finansiell struktur, inklusive separata juridiska enheter eller enheter fastställda i bolagsordningen, oavsett om dessa enheter är juridiska personer eller inte.

Följande termer förklaras i IAS 27 (i dess ändrade lydelse från 2011), IAS 28 (i dess ändrade lydelse från 2011) och IFRS 10 Koncernredovisning och används i denna standard i de betydelser som anges i dessa standarder:

—	kontroll över ett investeringsobjekt

—	kapitalandelsmetod

—	inflytande

—

vetorätt

—	relevanta verksamheter

—	separata finansiella rapporter

—	betydande inflytande.

Appendix B

Vägledning vid tillämpning

Denna standard och dess bilagor utgör en helhet. I bilagan beskrivs tillämpningen av punkterna 1–27 och den har samma rättsverkan som övriga delar av standarden.

B1

Exemplen i denna bilaga beskriver hypotetiska situationer. Även om vissa aspekter i exemplen kan finnas i verkliga situationer måste alla relevanta fakta och omständigheter beaktas vid tillämpningen av IFRS 11.

SAMARBETSARRANGEMANG

Samarbetsavtal (punkt 5)

B2

Samarbetsavtal kan dokumenteras på flera olika sätt. Ett giltigt samarbetsavtal är ofta, men inte alltid, skriftligt och är vanligen utformat som ett avtal eller en protokollförd diskussion mellan parterna. Giltiga avtal kan även skapas genom bolagets stadgar, antingen ensamt eller i kombination med avtal mellan parterna.

B3

När samarbetsarrangemang organiseras genom ett separat företag (se punkterna B19–B33), kan avtalet, eller vissa delar av avtalet, i en del fall införlivas i det separata företagets bolagsordning eller stadgar.

B4

Avtalet anger villkoren för parternas deltagande i den verksamhet som samarbetet avser. I avtalet behandlas vanligen frågor som (a) syfte, verksamhet och varaktighet för samarbetsarrangemanget, (b) tillsättning av styrelse eller motsvarande ledningsorgan, (c) beslutsprocessen: vilka frågor som kräver beslut från parterna, parternas rösträtt och hur stort stöd som krävs för dessa frågor.I det förfarande för beslutsfattande som beskrivs i avtalet fastslås att verksamheten ska styras gemensamt (se punkterna B5–B11). (d) kapitaltillskott eller annat tillskott från parterna, (e) fördelningen mellan parterna av tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och vinst eller förlust för samarbetsarrangemanget.

Gemensamt bestämmande inflytande (punkterna 7–13)

B5

Vid bedömning av om ett företag har gemensamt bestämmande inflytande över en verksamhet ska företaget först göra en bedömning av om alla parter, eller en grupp av parterna, styr verksamheten. I IFRS 10 definieras begreppet bestämmande inflytande och detta ska användas för att avgöra om samtliga parter, eller en grupp av parterna, exponeras för eller har rättigheter till varierande avkastning genom sitt deltagande i verksamheten och har möjlighet att påverka denna avkastning genom sitt inflytande över verksamheten. Om samtliga parter, eller en grupp av parterna, betraktade tillsammans, kan styra de åtgärder som har en avgörande inverkan på avkastningen från samarbetet (dvs. de relevanta åtgärderna), styr parterna tillsammans verksamheten.

B6

När ett företag kommit fram till att samtliga parter, eller en grupp av parterna, tillsammans styr verksamheten, ska företaget bedöma om det har gemensamt bestämmande inflytande över verksamheten. Gemensamt bestämmande inflytande existerar endast om beslut om relevanta åtgärder kräver samtycke av de parter som gemensamt styr verksamheten. Bedömningen av om arrangemanget styrs gemensamt av samtliga parter eller en grupp av parterna, eller enbart av en av parterna, kan kräva visst omdöme.

B7

Ibland kan den beslutsprocess som parterna kommit överens om i avtalet underförstått innebära ett gemensamt bestämmande inflytande. Anta till exempel att två parter ingår ett avtal som innebär att var och en av dem innehar 50 procent av rösterna och att det i avtalet anges att det krävs minst 51 procent av rösterna för att beslut ska kunna fattas om relevanta verksamheter. I detta fall har parterna underförstått kommit överens om att de har gemensamt bestämmande inflytande över arrangemanget eftersom beslut om relevanta åtgärder inte kan fattas utan att parterna är överens.

B8

I andra fall kan det enligt avtalet krävas en minimiandel av rösterna för att beslut ska kunna fattas om relevanta verksamheter. Om denna minimiandel av rösterna kan uppnås genom mer än en kombination av överenskommande parter är detta arrangemang inte ett samarbetsarrangemang, såvida inte avtalet specifikt anger vilka parter (eller kombinationer av parter) som måste vara överens om beslutet om relevanta verksamheter i samarbetet.

Exempel på tillämpning

Exempel 1

Antag att tre parter ingår ett avtal. A har 50 procent av rösterna, B har 30 procent och C har 20 procent. I avtalet mellan A, B och C anges att minst 75 procent av rösterna krävs för att beslut ska kunna fattas om för avtalet relevanta åtgärder. Även om A kan stoppa ett beslut bestämmer A inte över samarbetsarrangemanget eftersom det måste ha B:s samtycke. Avtalsvillkoren anger att minst 75 procent av rösterna krävs för beslut om relevanta åtgärder, vilket innebär att A och B utövar gemensamt bestämmande inflytande över samarbetsarrangemanget eftersom beslut om relevanta åtgärder inte kan fattas om inte A och B är överens.

Exempel 2

Antag att tre parter ingår ett avtal. A har 50 procent av rösterna och B och C har 25 procent vardera. I avtalet mellan A, B och C anges att minst 75 procent av rösterna krävs för att beslut ska kunna fattas om för avtalet relevanta verksamheter. Även om A kan stoppa ett beslut bestämmer A inte över samarbetsarrangemanget eftersom det krävs samtycke från antingen B eller C. I detta exempel styr A, B och C tillsammans arrangemanget. Det finns dock mer än en kombination av parterna som kan uppnå 75 procent av rösterna (dvs. antingen A och B eller A och C). I en sådan situation måste samarbetsavtalet, för att vara ett samarbetsarrangemang, specificera vilka av parterna som måste vara överens för att beslut om för avtalet relevanta verksamheter ska kunna fattas.

Exempel 3

Antag att ett avtal ingås där A och B har 35 procent av rösterna vardera och de resterande 30 procenten kan vara spridda. För beslut om relevanta åtgärder krävs en majoritet av rösterna. A och B utövar gemensamt bestämmande inflytande över arrangemanget endast i det fall samarbetsavtalet anger att beslut om för avtalet relevanta verksamheter kräver att A och B är överens.

B9

Kravet på samtycke betyder att en part som har ett gemensamt bestämmande inflytande över arrangemanget kan hindra en annan part, eller en grupp av parterna, från att fatta unilaterala beslut (om relevanta åtgärder) utan dennes samtycke. Om kravet på samtycke endast gäller beslut som ger en part vetorätt och inte gäller beslut om för avtalet relevanta verksamheter, har denna part inte ett gemensamt beslutande inflytande över arrangemanget.

B10

Ett samarbetsavtal kan innehålla klausuler om tvistlösning, t.ex. skiljeförfarande. Dessa bestämmelser kan medge att beslut fattas även utan samtycke från de parter som har gemensamt bestämmande inflytande. Även om sådana bestämmelser ingår i avtalet hindrar detta inte parterna från att utöva gemensamt bestämmande inflytande och hindrar därmed inte att detta är ett samarbetsarrangemang.

Assessing joint control

Ger avtalet samtliga parter eller en grupp av parterna gemensam kontroll över avtalet

Krävs det för beslut om de relevanta verksamheterna att alla de parter, eller grupper av parter, som har gemensamt bestämmande inflytande över arrangemanget ger sitt samtycke?

Arrangemanget styrs gemensamt och är ett samarbetsarrangemang

Nej

Nej

Ja

Ja

Utanför tillämpnings-

Utanför tillämpnings-

B11

Om ett avtal ligger utanför tillämpningsområdet för IFRS 11 ska ett företag redovisa sitt innehav i arrangemanget i enlighet med relevant IFRS-standard t.ex. IFRS 10, IAS 28 (i dess ändrade lydelse från 2011) eller IFRS 9.

OLIKA TYPER AV SAMARBETSARRANGEMANG (PUNKTERNA 14–19)

B12

Samarbetsarrangemang upprättas av många olika skäl (det kan t.ex. vara ett sätt för parterna att fördela kostnader och risker, eller ett sätt att ge parterna tillgång till ny teknik eller nya marknader). De kan ha olika struktur och rättslig utformning.

B13

I en del samarbetsarrangemang krävs det inte att den verksamhet som är syftet med arrangemanget bedrivs av ett separat företag. I andra fall kan arrangemanget innebära att ett separat företag inrättas.

B14

Klassificeringen av samarbetsarrangemanget enligt kraven i denna standard är avhängig de rättigheter och skyldigheter för parterna som härrör från samarbetsarrangemanget under normal affärsverksamhet. Enligt standarden klassificeras samarbetsarrangemang antingen som gemensamma verksamheter eller som joint ventures. När ett företag har rätt till de tillgångar och har förpliktelser avseende de skulder som härrör från samarbetsarrangemanget handlar det om en gemensam verksamhet. När ett företag har rätt till de nettotillgångar som härrör från samarbetsarrangemanget handlar det om ett joint venture. I punkterna B16–B33 beskrivs den bedömning som ett företag gör för att avgöra om det har ett innehav i en gemensam verksamhet eller ett joint venture.

Klassificering av ett samarbetsarrangemang

B15

Såsom anges i punkt B14 måste parterna bedöma de rättigheter och skyldigheter som härrör från samarbetsarrangemanget för att avgöra typen av arrangemang. Vid denna bedömning ska företaget beakta följande: (a) Samarbetsarrangemangets struktur (se punkterna B16–B21). (b) Om samarbetsarrangemanget struktureras genom inrättande av ett separat företag (i) den rättsliga formen för det separata företaget (se punkterna B22–B24), (ii) villkoren i samarbetsavtalet (se punkterna B25–B28), samt (iii) övriga relevanta fakta och omständigheter (se punkterna B29–B33).

Samarbetsarrangemangets struktur

Samarbetsarrangemang som inte struktureras genom inrättande av ett separat företag

B16

Ett samarbetsarrangemang som inte struktureras genom inrättande av ett separat företag är en gemensam verksamhet. I detta fall fastställs i avtalet parternas rätt till de tillgångar och förpliktelser avseende de skulder som härrör från samarbetsarrangemanget, samt parternas rätt till tillhörande intäkter och förpliktelser avseende tillhörande kostnader.

B17

I samarbetsavtalet beskrivs ofta vilken typ av verksamhet som samarbetet avser och hur parterna tänker driva denna verksamhet tillsammans. Parterna i ett samarbetsarrangemang skulle t.ex. kunna komma överens om att tillverka en produkt tillsammans, där varje part ansvarar för en specifik uppgift, använder sina egna tillgångar och ansvarar för sina egna skulder. I avtalet skulle också kunna anges hur intäkter och kostnader som är gemensamma för parterna ska fördelas mellan dem. I detta fall redovisar varje part i den gemensamma verksamheten i sina finansiella rapporter de tillgångar och skulder som hör till denna specifika uppgift och sin andel av intäkter och kostnader i enlighet med samarbetsavtalet.

B18

I andra fall kan parterna i ett samarbetsarrangemang t.ex. komma överens om att dela och förvalta en tillgång tillsammans. I sådana fall fastställer samarbetsavtalet parternas rätt till den tillgång som man förvaltar gemensamt, och hur resultat eller intäkter från tillgången samt driftskostnader ska fördelas mellan parterna. Varje part i den gemensamma verksamheten redovisar sin andel av den gemensamma tillgången och sin andel av eventuella skulder, samt sin andel av resultat, intäkter och kostnader i enlighet med samarbetsavtalet.

Samarbetsarrangemang som struktureras genom inrättande av ett separat företag

B19

Ett samarbetsarrangemang där de tillgångar och skulder som hör till arrangemanget ligger i ett separat företag kan antigen vara ett joint venture eller en gemensam verksamhet.

B20

Huruvida en part är en part i en gemensam verksamhet eller samägare beror på partens rätt till tillgångar och förpliktelser avseende skulder som härrör från det samarbete som bedrivs genom det separata företaget.

B21

Enligt punkt B15 måste parterna, när ett samarbetsarrangemang struktureras genom inrättande av ett separat företag, bedöma om det separata företagets rättsliga form, villkoren i avtalet och, när detta är relevant, andra faktorer och omständigheter ger dem (a) rätt till de tillgångar och förpliktelser avseende de skulder som härrör från samarbetsarrangemanget (dvs. detta är en gemensam verksamhet), eller (b) rätt till de nettotillgångar som härrör från samarbetsavtalet (dvs. detta är ett joint venture).

Klassificering av ett samarbetsarrangemang: bedömning av parternas rättigheter och skyldigheter enligt avtalet

Structure of the joint arrangement

Företaget ska bedöma följande: (i) Det separata företagets rättsliga form.

(ii) Villkoren i samarbetsavtalet.

(iii) Övriga faktorer och omständigheter i förekommande fall.

Gemensam verksamhet

Structured through a separate vehicle

Joint venture

Not structured through a separate vehicle

Det separata företagets rättsliga form

B22

Det separata företagets rättsliga form har betydelse vid bedömningen av typen av samarbetsarrangemang. Den rättsliga formen underlättar den initiala bedömningen av parternas rätt till tillgångarna och förpliktelser avseende skulderna i det separata företaget, t.ex. om parterna har andelar i tillgångarna i det separata företaget och om de ansvarar för skulderna i det separata företaget.

B23

Parterna kan t.ex. bedriva samarbetet i ett separat företag, vars rättsliga form gör detta företag till en självständig enhet (dvs. det separata företagets tillgångar och skulder är detta företags tillgångar och skulder och inte parternas tillgångar och skulder). Slutsatsen av bedömningen av rättigheter och skyldigheter för parterna till följd av det separata företagets rättsliga form blir i detta fall att det handlar om ett joint venture. Emellertid kan de bestämmelser som parterna avtalat om (se punkterna B25–B28) och i förekommande fall övriga fakta och omständigheter (se punkterna B29–B33) åsidosätta bedömningen av parternas rättigheter och skyldigheter till följd av det separata företagets rättsliga form.

B24

Den bedömning av parternas rättigheter och skyldigheter som följer av det separata företagets rättsliga form är endast tillräcklig för att fastställa att det rör sig om en gemensam verksamhet om parterna bedriver samarbetet i ett separat företag vars rättsliga form inte innebär att parterna och det separata företaget är åtskilda (dvs. tillgångar och skyldigheter i det separata företaget är parternas tillgångar och skyldigheter).

Bedömning av villkoren i samarbetsavtalet

B25

I många fall är de rättigheter och skyldigheter som parterna kommit överens om enligt avtal överensstämmande med, eller står inte i konflikt med, de rättigheter och skyldigheter som parterna åläggs genom den rättsliga formen hos det separata företag där samarbetet bedrivs.

B26

I andra fall använder parterna avtalet för att upphäva eller ändra de rättigheter och skyldigheter som de åläggs till följd av det separata företagets rättsliga form.

Exempel på tillämpning

Exempel 4

Antag att två parter organiserar ett samarbetsarrangemang i form av ett dotterbolag. Varje part äger 50 procent av dotterbolaget. Genom att bilda ett dotterbolag kan företaget skiljas från ägarna och företagets tillgångar och skulder blir därmed dess egna tillgångar och skulder. I detta fall visar bedömningen av parternas rättigheter och skyldigheter som följer av det separata företagets rättsliga form att parterna har rätt till nettotillgångarna från samarbetsarrangemanget.

Parterna ändrar emellertid dotterbolagets egenskaper genom sitt samarbetsavtal så att var och en innehar en bestämd andel av tillgångarna och skulderna i dotterbolaget. Genom sådana avtalsmässiga ändringar av ett dotterbolag kan samarbetsarrangemanget bli en gemensam verksamhet.

B27

I följande tabell jämförs vanliga villkor i samarbetsavtal mellan parterna i en gemensam verksamhet och vanliga villkor i samarbetsavtal mellan parterna i ett joint venture. Exemplen på avtalsvillkor i följande tabell är inte uttömmande. Bedömning av villkoren i samarbetsavtalet   Gemensam verksamhet Joint venture Villkor i samarbetsavtalet Avtalet ger parterna i samarbetsarrangemanget rätt till de tillgångar och förpliktelser avseende de skulder som rör arrangemanget. Avtalet ger parterna i samarbetsarrangemanget rätt till nettotillgångarna i arrangemanget (dvs. det är det separata företaget, inte delägarna, som har rätt till de tillgångar och som har förpliktelser avseende de skulder som rör arrangemanget). Rätt till tillgångar Enligt avtalet delar parterna på allt innehav (dvs. rättigheter, äganderätt) i samarbets-arrangemanget i en bestämd proportion (t.ex. i proportion till parternas ägarandel i arrangemanget eller i proportion till omfattningen av den verksamhet som bedrivs genom arrangemanget och som är direkt hänförligt till dem). Enligt avtalet är de tillgångar som tillförs samarbetsarrangemanget, eller som senare förvärvas av detta, samarbetsarrangemangets egna tillgångar. Parterna har inte något innehav (dvs. inga rättigheter och ingen äganderätt) i samarbetsarrangemangets tillgångar. Förpliktelser avseende skulder Enligt avtalet delar parterna i detta samarbetsarrangemang alla skulder, förpliktelser, kostnader och utgifter i en bestämd proportion (t.ex. i proportion till parternas ägarandel i arrangemanget eller i proportion till omfattningen av den verksamhet som bedrivs genom arrangemanget och som är direkt hänförligt till dem). Enligt avtalet är samarbetsarrangemanget ansvarigt för skulder och förpliktelser som rör arrangemanget. Enligt avtalet ansvarar parterna i detta samarbetsarrangemang endast i proportion till sin investering i arrangemanget eller i proportion till sina respektive skyldigheter att bidra till samarbetsarrangemanget vid upplupet eller tillkommande kapitalbehov, eller båda. Enligt avtalet ansvarar parterna i samarbetsarrangemanget för krav som ställs av tredje part. Enligt avtalet har kreditgivarna i detta samarbetsarrangemang ingen regressrätt gentemot någon part när det gäller skulder eller förpliktelser som rör arrangemanget. Intäkter, kostnader, vinst eller förlust Enligt avtalet fördelas intäkter och kostnader på grundval av respektive parts insats i samarbetsarrangemanget. I avtalet kan t.ex. anges att intäkter och kostnader fördelas på grundval av hur stor kapacitet respektive part använder i en fabrik som man driver gemensamt. Denna kan skilja sig åt från ägarandelen i samarbetsarrangemanget. Parterna kan också ha kommit överens om att fördela resultatet av samarbetet i bestämda proportioner, t.ex. på grundval av parternas ägarandel i arrangemanget. Detta skulle inte förhindra att samarbetsarrangemanget betraktas som en gemensam verksamhet om parterna har rätt till de tillgångar och har förpliktelser avseende de skulder som härrör från samarbetsarrangemanget. Avtalet fastställer respektive parts andel av resultatet från samarbetsverksamheten. Garantier Parterna i samarbetsarrangemangen måste ofta lämna garantier till tredje part som t.ex. mottar en tjänst från eller ger ekonomiskt bidrag till samarbetsarrangemanget. Sådana garantier, eller åtaganden från parterna att lämna sådana garantier, gör inte i sig att ett samarbetsarrangemang är att betrakta som en gemensam verksamhet. Det som avgör om detta samarbetsarrangemang är en gemensam verksamhet eller ett joint venture är om parterna har några förpliktelser avseende de skulder som härrör från arrangemanget (för vilka parterna eventuellt kan ha lämnat en garanti).

B28

Om samarbetsarrangemanget anger att parterna har rätt till de tillgångar och att de har förpliktelser avseende de skulder som härrör från arrangemanget är de parter i en gemensam verksamhet och behöver inte göra någon bedömning av övriga faktorer och omständigheter (punkterna B29–B33) för att klassificera detta samarbetsarrangemang.

Bedömning av övriga faktorer och omständigheter

B29

Om det i avtalsvillkoren inte anges att partnerna har rätt till de tillgångar och att de har förpliktelser avseende de skulder som härrör från samarbetet, ska parterna göra en bedömning av övriga faktorer och omständigheter för att avgöra om samarbetet är en gemensam verksamhet eller en joint venture.

B30

Ett samarbetsarrangemang kan struktureras som ett separat företag vars rättsliga form innebär att parterna är åtskilda från det separata företaget. I avtalsvillkoren anges eventuellt inte parternas rätt till tillgångarna och deras förpliktelser avseende skulderna. Emellertid kan en bedömning av övriga faktorer och omständigheter göra att ett sådant samarbetsarrangemang klassificeras som en gemensam verksamhet. Så är fallet när övriga faktorer och omständigheter ger delägarna rätt till de tillgångar och förpliktelser avseende de skulder som härrör från samarbetsarrangemanget.

B31

I det fall verksamheten främst är till för produktion till parterna tyder detta på att dessa har rätt till i stort sett alla ekonomiska fördelar som härrör från tillgångarna i samarbetsarrangemanget. Parterna i ett sådant samarbetsarrangemang säkrar ofta sin tillgång till produkterna från samarbetet genom att förhindra att dessa säljs till tredje part.

B32

Konsekvensen av ett avtal med denna utformning och detta syfte är att de skulder som härrör från avtalet i huvudsak täcks av kassaflödet från parterna genom deras inköp av produkter från verksamheten. Om parterna väsentligen är den enda källan till det kassaflöde som bidrar till verksamhetens fortlevnad tyder detta på att de har förpliktelser avseende de skulder som härrör från samarbetet.

Exempel på tillämpning

Exempel 5

Antag att två parter organiserar ett samarbetsarrangemang i form av ett dotterbolag (företag C) i vilket varje part äger 50 procent. Syftet med samarbetet är att tillverka material som delägarna behöver för sina egna tillverkningsprocesser. Genom avtalet kan delägarna styra företaget så att det tillverkar det material de behöver, med den kvantitet och kvalitet som delägarna bestämmer.

Den juridiska formen för företag C (aktiebolag) i vilket verksamheten initialt äger rum innebär att företag C:s tillgångar och skulder är detta företags egna tillgångar och skulder. Samarbetsavtalet mellan delägarna anger inte att delägarna har rätt till tillgångarna eller att de har förpliktelser avseende skulderna i företag C. Företag C:s juridiska form och villkoren i samarbetsavtalet visar därmed att detta samarbete är ett joint venture.

Delägarna gör emellertid också en bedömning av följande aspekter av samarbetsarrangemanget:

—

Delägarna har kommit överens om att köpa allt som tillverkas av företag C i förhållandet 50:50. Företag C får inte sälja något av sin produktion till tredje part om inte detta godkänns av båda delägarna. Eftersom syftet med samarbetet är att förse delägarna med produkter de behöver kommer sådan försäljning till tredje part sannolikt att vara ovanlig och inte av någon större omfattning.

—	Priset på de produkter som säljs till delägarna bestäms av båda delägarna och sätts till en nivå som täcker produktionskostnader och administrativa omkostnader i företag C. Samarbetet är därmed tänkt att bedrivas enligt break-even-principen.

Av ovanstående beskrivning följer att följande fakta och omständigheter är av betydelse:

—	Delägarnas skyldighet att köpa allt som produceras av företag C innebär att företag C är helt beroende av delägarna för att generera kassaflöden. Delägarna har därigenom en skyldighet att finansiera företag C:s skulder.

—	Genom att delägarna har rätt till allt som produceras av företag C följer att delägarna utnyttjar, och därmed har rätten till, alla ekonomiska fördelar som härrör från tillgångarna i företag C.

Dessa fakta och omständigheter visar att samarbetet är en gemensam verksamhet. Slutsatsen om klassificeringen av samarbetsarrangemanget under dessa omständigheter skulle inte förändras om delägarna, i stället för att själva använda sin andel av produktionen i en efterföljande tillverkningsprocess, skulle sälja sin andel av produktionen till tredje part.

Om delägarna ändrade villkoren i samarbetsavtalet så att företaget skulle kunna sälja produkterna till tredje part skulle det innebära att företag C stod risken för efterfrågan, lagerhållning och krediter. En sådan förändring av fakta och omständigheter skulle innebära att samarbetsarrangemanget måste omklassificeras. Dessa fakta och omständigheter skulle betyda att samarbetet är ett joint venture.

B33

Följande flödesschema visar de bedömningar ett företag gör för att klassificera ett samarbetsarrangemang när detta struktureras som ett separat företag. Klassificering av ett samarbetsarrangemang som struktureras som ett separat företag Det separata företagets rättsliga form Villkoren i samarbetsavtalet Övriga faktorer och omständigheter Innebär det separata företagets rättsliga form att parterna får rätt till de tillgångar och har förpliktelser avseende de skulder som rör arrangemanget? Anger villkoren i samarbetsavtalet att parterna har rätt till de tillgångar och har förpliktelser avseende de skulder som rör arrangemanget? Har parterna utformat arrangemanget så att (a) verksamheten främst är till för produktion till parterna (dvs. parterna har rätt till i stort sett alla ekonomiska fördelar som härrör från tillgångarna i det separata företaget) och (b) det separata företaget är fortlöpande beroende av parterna för reglering av de skulder som uppkommer i verksamheten? Joint venture Gemensam verksamhet

FINANSIELLA RAPPORTER FRÅN PARTERNA I ETT SAMARBETSARRANGEMANG (PUNKT 22)

Redovisning av försäljning eller överföring av tillgångar till en gemensam verksamhet

B34

När ett företag inleder en transaktion med en gemensam verksamhet i vilken företaget är part, t.ex. en försäljning eller överföring av tillgångar, utför det transaktionen med övriga parter i denna gemensamma verksamhet och ska därför endast redovisa vinst och förlust avseende denna transaktion i den omfattning det rör övriga parters andelar av denna gemensamma verksamhet.

B35

När sådana transaktioner medför sänkt nettoförsäljningsvärde hos de tillgångar som ska säljas eller överföras till den gemensamma verksamheten, eller nedskrivning av dessa tillgångars värde, ska parten i den gemensamma verksamheten redovisa dessa förluster i sin helhet.

Redovisning av inköp av tillgångar från en gemensam verksamhet

B36

När ett företag inleder en transaktion med en gemensam verksamhet i vilken företaget är part, t.ex. köp av tillgångar, ska det inte redovisa sin andel av vinst och förlust förrän tillgångarna säljs vidare till tredje part.

B37

När sådana transaktioner medför sänkt nettoförsäljningsvärde hos de tillgångar som köps in, eller nedskrivning av dessa tillgångars värde, ska parten i den gemensamma verksamheten redovisa sin andel av dessa förluster.

Bilaga C

Ikraftträdande, övergångsbestämmelser och upphävande av övriga IFRS

Denna standard och dess bilagor utgör en helhet. Bilagan har samma rättsverkan som övriga delar av standarden.

IKRAFTTRÄDANDE

C1

Denna standard ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare. Standarden får tillämpas tidigare. Om ett företag tillämpar denna standard tidigare ska företaget redovisa detta och tillämpa IFRS 10, IFRS 12 Upplysningar om andelar i andra företag, IAS 27 (i dess ändrade lydelse från 2011) och IAS 28 (i dess ändrade lydelse från 2011) samtidigt.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

Joint ventures – övergång från klyvningsmetoden till kapitalandelsmetoden

C2

När ett företag övergår från klyvningsmetoden till kapitalandelsmetoden ska företaget redovisa sitt innehav i ett joint venture per början av den första period som redovisas. Detta första innehav ska värderas till de ackumulerade redovisade värdena för de tillgångar och skulder som företaget tidigare redovisat enligt klyvningsmetoden, inklusive eventuell goodwill som härrör från förvärvet. Om denna goodwill tidigare hörde till en större kassagenererande enhet, eller en grupp av kassagenererande enheter, ska företaget tilldela goodwill till detta joint venture grundat på de relativa redovisade värdena för detta joint venture och den kassagenererande enheten eller grupp av kassagenererande enheter till vilken denna goodwill hörde.

C3

Ingående balans för innehavet, fastställd i enlighet med punkt C2, betraktas som antaget anskaffningsvärde för innehavet vid den första redovisningen. Företaget ska tillämpa punkterna 40–43 i IAS 28 (i dess ändrade lydelse från 2011) på innehavets ingående värde för att bedöma om innehavet ska skrivas ner. Alla nedskrivningar ska redovisas som justering av balanserade vinstmedel i början av den första period som redovisas. Undantaget vid den första redovisningen i punkterna 15 och 24 i IAS 12 Inkomstskatter ska inte tillämpas om företaget redovisar ett innehav i ett joint venture som resultat av tillämpning av övergångskraven för joint ventures som man tidigare redovisat enligt klyvningsmetoden.

C4

Om alla tillgångar och skulder som tidigare beräknats med klyvningsmetoden ackumuleras och detta resulterar i negativa nettotillgångar, ska företaget bedöma om det har rättsliga eller informella förpliktelser som rör de negativa nettotillgångarna och ska i sådana fall redovisa motsvarande skuld. Om företaget kommer fram till att det inte har några rättsliga eller informella förpliktelser som rör de negativa nettotillgångarna ska företaget inte redovisa motsvarande skuld utan ska justera balanserade vinstmedel i början av den första period som redovisas. Företaget ska lämna upplysning om detta och om sin ackumulerade oredovisade andel av förlusterna i företagets joint ventures per början av den första period som redovisas samt den dag då denna standard först tillämpas.

C5

Ett företag ska göra en uppdelning av de tillgångar och skulder som har ackumulerats i posten ingående innehav per början av den första period som redovisas. Denna upplysning ska lämnas som ackumulerade värden för samtliga joint ventures för vilka företaget tillämpar de övergångsbestämmelser som avses i punkterna C2–C6.

C6

Efter den första redovisningen ska företaget redovisa sitt innehav i ett joint venture med kapitalandelsmetoden, i enlighet med IAS 28 (i dess ändrade lydelse från 2011).

Gemensamma verksamheter – övergång från kapitalandelsmetoden till redovisning av tillgångar och skulder

C7

Vid övergång från kapitalandelsmetoden till redovisning av tillgångar och skulder avseende innehav i en gemensam verksamhet ska företaget i början av den första period som redovisas ta bort det innehav från balansräkningen som tidigare redovisats med kapitalandelsmetoden, samt alla övriga poster som utgjorde en del av företagets nettoinnehav i samarbetsarrangemanget i enlighet med punkt 38 i IAS 28 (i dess ändrade lydelse från 2011). Företaget ska i stället redovisa sin andel av tillgångarna och skulderna för sitt innehav av den gemensamma verksamheten, inklusive eventuell goodwill som kan ha utgjort en del av det redovisade värdet för innehavet.

C8

Ett företag ska fastställa sin andel av tillgångar och skulder som rör en gemensam verksamhet grundat på företagets rättigheter och skyldigheter till den del som anges av samarbetsavtalet. Företaget värderar det första redovisade värdet för tillgångar och skulder genom att ta bort dem från det redovisade värdet av innehavet i början av den första period som redovisas, grundat på de uppgifter som företaget använde vid tillämpning av kapitalandelsmetoden.

C9

Alla skillnader som beror på att innehavet tidigare redovisats enligt kapitalandelsmetoden tillsammans med övriga poster som utgjorde en del av företagets nettoinvestering i samarbetsarrangemanget i enlighet med punkt 38 i IAS 28 (i dess ändrade lydelse från 2011), och nettosumman för tillgångar och skulder, inklusive eventuell goodwill, som redovisas ska (a) kvittas mot eventuell goodwill från innehavet med eventuell kvarstående differens justerad mot balanserade vinstmedel i början av den första period som redovisas, om nettosumman för de tillgångar och skulder, inklusive goodwill, som redovisas är större än det innehav (och andra poster som utgjorde en del av företagets nettoinnehav) som tagits bort från balansräkningen, (b) kvittas mot balanserade vinstmedel i början av den första period som redovisas, om nettosumman för de tillgångar och skulder, inklusive goodwill, som redovisas är mindre än det innehav (och andra poster som utgjorde en del av företagets nettoinnehav) som tagits bort från balansräkningen,

C10

Ett företag som går över från kapitalandelsmetoden till att redovisa tillgångar och skulder ska göra en avstämning mellan det innehav som tagits bort från balansräkningen och de tillgångar och skulder som redovisas, tillsammans med justering av eventuell kvarstående skillnad mot balanserade vinstmedel, i början av den första period som redovisas.

C11

Undantaget för den första redovisningen i punkterna 15 och 24 I IAS 12 ska inte tillämpas när företaget redovisar tillgångar och skulder avseende innehavet i en gemensam verksamhet.

Övergångsbestämmelser för företagets separata finansiella rapporter

C12

Ett företag som i enlighet med punkt 10 i IAS 27 tidigare redovisade sitt innehav i en gemensam verksamhet i en separat finansiell rapport som ett innehav till anskaffningsvärdet eller i enlighet med IFRS 9, ska (a) ta bort innehavet från balansräkningen och redovisa tillgångar och skulder som rör företagets innehav i en gemensam verksamhet till belopp beräknade i enlighet med punkterna C7–C9, (b) göra en avstämning mellan det innehav som tagits bort ur balansräkningen och de tillgångar och skulder som redovisas, tillsammans med justering av eventuell kvarstående skillnad mot balanserade vinstmedel, i början av den första period som redovisas.

C13

Undantaget vid den första redovisningen i punkterna 15 och 24 i IAS 12 ska inte tillämpas om företaget redovisar tillgångar och skulder som rör dess innehav i en gemensam verksamhet i separata finansiella rapporter genom att tillämpa övergångsbestämmelserna för gemensamma verksamheter som redovisas i punkt C12.

Hänvisning till IFRS 9

C14

Om ett företag tillämpar denna standard men ännu inte tillämpar IFRS 9 ska alla hänvisningar till IFRS 9 behandlas som hänvisningar till IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering.

UPPHÄVANDE AV ÖVRIGA IFRS

C15

Denna standard ersätter följande standarder: (a) IAS 31 Andelar i joint ventures, och (b) SIC-13 Gemensamt styrda företag – Överföring av icke-monetära tillgångar från en samägare.

Bilaga D

Ändringar av andra IFRS

I denna bilaga fastställs ändringar av andra IFRS-standarder som är en konsekvens av att IASB (International Accounting Standards Board) utfärdar IFRS 11. Ett företag ska tillämpa ändringarna för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare. Om företaget tillämpar IFRS 11 för en tidigare period ska ändringarna tillämpas för denna tidigare period. Ändrade punkter visas med ny text understruken och borttagen text genomstruken.

D1

Nedanstående tabell visar hur följande hänvisningar har ändrats i övriga standarder. Befintlig benämning som finns i i har ändrats till IAS 31 Andelar i joint ventures IFRS 2 punkt 5 IFRS 11 Samarbetsarrangemang IFRS 9 (utfärdad i oktober 2010) punkt B4.3.12 (c) IAS 36 punkt 4 (c) IFRIC 5 Hänvisningar IFRIC 9 punkt 5 (c) IAS 28 Innehav i intresseföretag IAS 18 punkt 6 (b) IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures IAS 36 punkt 4 (b) IFRIC 5 Hänvisningar gemensamt bestämmande inflytande över IAS 24 Punkt 9 (a) (i) och 11 (b) gemensamt bestämmande inflytande över gemensamt styrt/styrda företag IFRS 1 rubrik före punkt 31 punkterna 31 och D1 (g) rubrik före punkt D14, punkterna D14 och D15 joint venture/-s IAS 36 rubrik före punkt 12 (h) och punkterna 12 (h) och 12 (h) (ii) joint venture/-s IAS 12 punkterna 2, 15, 18 (e), 24, rubrik före punkt 38, punkterna 38, 38 (a), 44, 45, 81 (f), 87 och 87C. samarbetsarrangemang IAS 21 definition av ”utlandsverksamhet” i punkt 8 och punkterna 11 och 18 samägare IAS 24 Punkterna 11(b) och 19 (e) samägare

IFRS 1    Första gången International Financial Reporting Standards tillämpas

D2

Punkt 39I läggs till enligt följande: 39I Genom IFRS 10 Koncernredovisning och IFRS 11 Samarbetsarrangemang, som utfärdades i maj 2011, ändrades punkterna 31, B7, C1, D1, D14 och D15 och punkt D31 lades till. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar när det tillämpar IFRS 10 och IFRS 11.

D3

Punkt D1 ändras enligt följande: D1 Ett företag kan välja att använda ett eller flera av följande undantag: (a) … (p) utsläckning av finansiella skulder med egetkapitalinstrument (punkt D25) (q) svår hyperinflation (punkterna D26–D30).; (r) samarbetsarrangemang (punkt D31).

D4

Efter punkt D30 har en rubrik och punkt D31 lagts till. Samarbetsarrangemang D31 En förstagångstillämpare får tillämpa övergångsbestämmelserna i IFRS 11 med följande undantag. Vid övergång från klyvningsmetoden till kapitalandelsmetoden ska en förstagångstillämpare pröva om nedskrivning av innehavet i enlighet med IAS 36 krävs per början av den första period som redovisas, oavsett om det finns någon indikation på ett nedskrivningsbehov eller inte. Eventuell nedskrivning ska redovisas som justering av balanserade vinstmedel i början av den första period som redovisas.

IFRS 2    Aktierelaterade ersättningar

D5

Punkt 63A läggs till enligt följande: 63A IFRS 10 Koncernredovisning och IFRS 11, som utfärdades i maj 2011, innebar att punkt 5 och bilaga A ändrades. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar när det tillämpar IFRS 10 och IFRS 11.

IFRS 5    Anläggningstillgångar avsedda för försäljning och avvecklade verksamheter

D6

Punkt 28 ändras enligt följande: 28 Företaget ska lägga till alla erforderliga justeringar av det redovisade värdet för en anläggningstillgång som inte längre klassificeras som avsedd för försäljning i resultaträkningen [fotnot borttagen] för kvarvarande verksamheter för den period då villkoren i punkterna 7–9 inte längre är uppfyllda. De finansiella rapporterna för perioderna efter klassificeringen som avsedd för försäljning ska justeras om den avyttringsgrupp eller anläggningstillgång som inte längre klassificeras som avsedd för försäljning är ett dotterbolag, en gemensam verksamhet, ett joint venture, ett intresseföretag eller en del av ett innehav i ett joint venture eller ett intresseföretag. Företaget ska redovisa justeringen under samma rubrik i resultaträkningen som sådan vinst eller förlust som, i förekommande fall, redovisas i enlighet med punkt 37.

D7

Punkt 44G läggs till enligt följande: 44G IFRS 11 Samarbetsarrangemang, som utfärdades i maj 2011, innebar att punkt 28 ändrades. Ett företag ska tillämpa denna ändring när det tillämpar IFRS 11.

IFRS 7    Finansiella instrument: Upplysningar

D8

Punkt 3 (a) ändras enligt följande: 3 Denna standard ska tillämpas av alla företag för alla typer av finansiella instrument förutom (a) de innehav i dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures som redovisas i enlighet med IFRS 10 Koncernredovisning, IAS 27 Separata finansiella rapporter eller IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures. I vissa fall tillåter emellertid IAS 27 eller IAS 28 att ett företag redovisar ett innehav i ett dotterföretag, intresseföretag eller joint venture i enlighet med IAS 39. I dessa fall ….

D9

Punkt 44O läggs till enligt följande: 44O IFRS 10 och IFRS 11 Samarbetsarrangemang, som utfärdades i maj 2011, innebar att punkt 3 ändrades. Ett företag ska tillämpa denna ändring när det tillämpar IFRS 10 och IFRS 11.

IFRS 9    Finansiella instrument (utfärdad i november 2009)

D10

Punkt 8.1.2 läggs till enligt följande: 8.1.2 IFRS 10 Koncernredovisning och IFRS 11 Samarbetsarrangemang, som utfärdades i maj 2011, innebar att punkt C8 ändrades och att punkterna C18–C23 med tillhörande rubriker ströks. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar när det tillämpar IFRS 10 och IFRS 11.

D11

I bilaga C, punkt C8, ändrades punkt 3 (a) i IFRS 7 Finansiella instrument. Upplysningar enligt följande: 3 Denna standard ska tillämpas av alla företag för alla typer av finansiella instrument förutom (a) de innehav i dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures som redovisas i enlighet med IFRS 10 Koncernredovisning, IAS 27 Separata finansiella rapporter eller IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures. I vissa fall tillåter emellertid IAS 27 och IAS 28 att ett företag redovisar ett innehav i ett dotterföretag, intresseföretag eller joint venture i enlighet med IAS 39 och IFRS 9. I dessa fall ….

D12

Rubriken före punkt C20 och punkterna C20 och C21 ströks.

D13

Rubriken före punkt C22 och punkterna C22 och C23 ströks.

IFRS 9    Finansiella instrument (utfärdad i oktober 2010)

D14

Punkt 7.1.2 läggs till enligt följande: 7.1.2 IFRS 10 och IFRS 11 Samarbetsarrangemang, som utfärdades i maj 2011, innebar att punkterna 3.2.1, B3.2.1–B3.2.3, B4.3.12 (c), B5.7.15, C11 och C30 ändrades och att punkterna C23–C28 och tillhörande rubriker ströks. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar när det tillämpar IFRS 10 och IFRS 11.

D15

I bilaga C, punkt C11, ändrades punkt 3 (a) i IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar enligt följande: 3 Denna standard ska tillämpas av alla företag för alla typer av finansiella instrument förutom (a) de innehav i dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures som redovisas i enlighet med IFRS 10 Koncernredovisning, IAS 27 Separata finansiella rapporter eller IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures. I vissa fall tillåter emellertid IAS 27 och IAS 28 att ett företag redovisar ett innehav i ett dotterföretag, intresseföretag eller joint venture i enlighet med IFRS 9. I dessa fall ….

D16

Rubriken före punkt C25 och punkterna C25 och C26 ströks.

D17

Rubriken före punkt C27 och punkterna C27 och C28 ströks.

D18

I punkt C30 ändrades punkt 4 (a) i IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering enligt följande: 4 Denna standard ska tillämpas av alla företag för alla typer av finansiella instrument förutom (a) de andelar i dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures som redovisas i enlighet med IFRS 10 Koncernredovisning, IAS 27 Separata finansiella rapporter eller IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures. I vissa fall tillåter emellertid IAS 27 och IAS 28 att ett företag redovisar ett innehav i ett dotterföretag, intresseföretag eller joint venture i enlighet med IFRS 9. I dessa fall ….

IAS 7    Kassaflödesanalys

D19

[Ej tillämplig på krav]

D20

Punkterna 37 och 38 ändras enligt följande: 37 När ett innehav i ett intresseföretag, joint venture eller dotterföretag redovisas med tillämpning av kapitalandelsmetoden eller anskaffningsvärdemetoden, ska ägarföretaget i kassaflödesanalysen endast redovisa kassaflöden mellan ägarföretaget och investeringsobjektet, såsom exempelvis utdelningar och förskott. 38 Ett företag som redovisar sitt innehav i ett intresseföretag eller ett joint venture enligt kapitalandelsmetoden ska i sin kassaflödesanalys inkludera kassaflöden som avser dess innehav i intresseföretaget eller joint venture-företaget och utdelningar och andra in- eller utbetalningar mellan ägarföretaget och intresseföretaget eller joint venture-företaget.

D21

Punkt 50 (b) ströks.

D22

Punkt 57 läggs till enligt följande: 57 IFRS 10 och IFRS 11 Samarbetsarrangemang, som utfärdades i maj 2011, innebar att punkterna 37, 38 och 42B ändrades och att punkt 50 (b) ströks. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar när det tillämpar IFRS 10 och IFRS 11.

IAS 12    Inkomstskatter

D23

[Ej tillämplig på krav]

D24

[Ej tillämplig på krav]

D25

Punkt 39 ändras enligt följande: 39 Ett företag ska redovisa en uppskjuten skatteskuld avseende samtliga skattepliktiga temporära skillnader som hänför sig till innehav i dotterföretag, filialer och intresseföretag samt andelar i samarbetsarrangemang, utom i de fall följande båda villkor uppfylls: (a) moderföretaget, investeraren, samägaren eller parten i en gemensam verksamhet kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och (b) …

D26

Punkt 43 ändras enligt följande: 43 En överenskommelse mellan parterna i ett samarbetsarrangemang behandlar vanligtvis fördelningen av vinster och anger huruvida samtliga parter eller en grupp av parterna måste samtycka i denna fråga. Om en samägare eller part i en gemensam verksamhet kan styra tidpunkten för utdelningen av dess andel av vinsten i ett samarbetsarrangemang och det är sannolikt att företagets andel av vinsten inte kommer att delas ut inom överskådlig framtid redovisas inte någon uppskjuten skatteskuld.

D27

Punkt 98A läggs till enligt följande: 98A IFRS 11 Samarbetsarrangemang, som utfärdades i maj 2011, innebar att punkterna 2, 15, 18 (e), 24, 38, 39, 43–45, 81 (f), 87 och 87C ändrades. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar när det tillämpar IFRS 11.

IAS 18    Intäkter

D28

[Ej tillämplig på krav]

D29

Punkt 41 läggs till enligt följande: 41 IFRS 11 Samarbetsarrangemang, som utfärdades i maj 2011, innebar att punkt 6 (b) ändrades. Ett företag ska tillämpa denna ändring när det tillämpar IFRS 11.

IAS 21    Effekterna av ändrade valutakurser

D30

[Ej tillämplig på krav]

D31

I punkterna 3 (b) och 44 ströks ”klyvningsmetoden” och i punkt 33 ströks ”genom tillämpning av klyvningsmetoden”.

D32

I punkt 45 ströks ”IAS 31 Andelar i joint ventures”.

D33

I punkt 46 ändras den sista meningen enligt följande: 46 … Samma tillvägagångssätt används vid tillämpning av kapitalandelsmetoden på intresseföretag och joint ventures i enlighet med IAS 28 (i dess ändrade lydelse från 2011).

D34

Punkt 48A ändras enligt följande: 48A Förutom avyttring av ett företags hela innehav i en utlandsverksamhet ska följande delavyttringar redovisas som avyttringar: (a) då delavyttringen innebär förlust av styrning över ett dotterföretag som innefattar en utlandsverksamhet, oavsett om företaget har kvar en ej styrande andel i sitt före detta dotterföretag efter delavyttringen, och (b) då det kvarstående innehavet efter delavyttring av ett innehav i ett samarbetsarrangemang eller en delavyttring av ett innehav i ett intresseföretag som omfattar en utlandsverksamhet är en finansiell tillgång som inkluderar en utlandsverksamhet. (c) [struken]

D35

Punkt 60F läggs till enligt följande: 60F IFRS 10 och IFRS 11 Samarbetsarrangemang, som utfärdades i maj 2011, innebar att punkterna 3 (b), 8, 11, 18, 19, 33, 44–46 och 48A ändrades. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar när det tillämpar IFRS 10 och IFRS 11.

IAS 24    Upplysningar om närstående

D36

Punkt 3 ändras enligt följande: 3 Denna standard kräver att upplysning lämnas om relationer, transaktioner och utestående mellanhavanden med närstående, inklusive åtaganden, i ett moderföretags eller ägarföretags koncernredovisning och separata finansiella rapporter, då dessa har gemensamt bestämmande inflytande över, eller betydande inflytande över, ett investeringsobjekt. Rapporterna ska utformas i enlighet med IFRS 10 Koncernredovisning eller IAS 27 Separata finansiella rapporter. Standarden gäller också enskilda finansiella rapporter.

D37

Punkt 19 ändras enligt följande: 19 De upplysningar som krävs enligt punkt 18 ska lämnas separat för var och en av följande kategorier: (a) Moderföretaget, (b) företag med gemensamt bestämmande inflytande över, eller betydande inflytande över företaget, (c) dotterföretag,

D38

Punkt 25 ändras enligt följande: 25 Ett rapporterande företag undantas från upplysningskraven i punkt 18 vad gäller transaktioner med närstående och utestående mellanhavanden, inklusive åtaganden, med följande parter: (a) en stat som har bestämmande inflytande, eller gemensamt bestämmande inflytande eller betydande inflytande över, det rapporterande företaget, och (b) ett annat företag som är närstående till följd av att samma stat har bestämmande inflytande, eller gemensamt bestämmande inflytande eller betydande inflytande över både det rapporterande företaget och det andra företaget.

D39

Punkt 28A läggs till enligt följande: 28A IFRS 10, IFRS 11 Samarbetsarrangemang och IFRS 12, som utfärdades i maj 2011, innebar att punkterna 3, 9, 11 (b), 15, 19 (b) och (e) och punkt 25 ändrades. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar när det tillämpar IFRS 10, IFRS 11 och IFRS 12.

IAS 32    Finansiella instrument: Klassificering

D40

Punkt 4 (a) ändras enligt följande: 4 Denna standard ska tillämpas av alla företag för alla typer av finansiella instrument förutom (a) de innehav i dotterföretag, intresseföretag och joint ventures som redovisas i enlighet med IFRS 10 Koncernredovisning, IAS 27 Separata finansiella rapporter eller IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures. I vissa fall tillåter emellertid IAS 27 eller IAS 28 att ett företag redovisar ett innehav i ett dotterföretag, intresseföretag eller joint venture i enlighet med IAS 39.

D41

Punkt 97I läggs till enligt nedan: 97I IFRS 10 och IFRS 11 Samarbetsarrangemang, som utfärdades i maj 2011, innebar att punkterna 4 (a) och VT29 ändrades. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar när det tillämpar IFRS 10 och IFRS 11.

IAS 33    Resultat per aktie

D42

Punkt 40 och A11 ändras och punkt 74B läggs till enligt följande: 40 Ett dotterföretag, joint venture eller intresseföretag kan till andra parter än moderföretaget eller ägarföretag med gemensamt bestämmande inflytande eller betydande inflytande över investeringsobjektet emittera potentiella stamaktier som kan konverteras till antingen stamaktier i dotterföretaget, joint venture-företaget eller intresseföretaget, eller till stamaktier i moderföretaget eller i ägarföretag (det rapporterande företaget) med gemensamt bestämmande inflytande eller betydande inflytande över investeringsobjektet. Om dessa potentiella stamaktier i dotterföretaget, joint venture-företaget eller intresseföretaget ger upphov till en utspädningseffekt vid beräkningen av resultat per aktie före utspädning, ska de ingå i beräkningen av resultat per aktie efter utspädning. A11 Potentiella stamaktier i ett dotterföretag, joint venture-företag eller intresseföretag som kan konverteras till antingen stamaktier i dotterföretaget, joint venture-företaget eller intresseföretaget, eller till stamaktier i moderföretaget eller i ägarföretag (det rapporterande företaget) med gemensamt bestämmande inflytande eller betydande inflytande över investeringsobjektet inkluderas i beräkningen av resultat per aktie efter utspädning enligt nedan: … 74B IFRS 10 och IFRS 11 Samarbetsarrangemang, som utfärdades i maj 2011, innebar att punkterna 4, 40 och A11 ändrades. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar när det tillämpar IFRS 10 och IFRS 11.

IAS 36    Nedskrivningar

D43

Punkt 140H läggs till enligt nedan: 140H IFRS 10 och IFRS 11, som utfärdades i maj 2011, innebar att punkt 4, rubriken före punkt 12 (h) samt punkt 12 (h) ändrades. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar när det tillämpar IFRS 10 och IFRS 11.

IAS 38    Immateriella tillgångar

D44

Punkt 3 (e) ändras enligt följande: 3 Om en annan standard föreskriver hur en specifik typ av immateriell tillgång ska redovisas ska ett företag tillämpa den standarden i stället för denna standard. Denna standard gäller till exempel inte för (a) … (e) finansiella tillgångar enligt definitionen i IAS 32. Redovisning och värdering av vissa finansiella tillgångar omfattas av IFRS 10 Koncernredovisning, IAS 27 Separata finansiella rapporter och IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures. (f) …

D45

Punkt 130F läggs till enligt följande: 130F IFRS 10 och IFRS 11 Samarbetsarrangemang, som utfärdades i maj 2011, innebar att punkt 3 (e) ändrades. Ett företag ska tillämpa denna ändring när det tillämpar IFRS 10 och IFRS 11.

IAS 39    Finansiella instrument: Redovisning och värdering (i den ändrade lydelsen från oktober 2009)

D46

Punkt 2 (a) ändras enligt följande: 2 Denna standard ska tillämpas av alla företag för alla typer av finansiella instrument förutom (a) de andelar i dotterföretag, intresseföretag och joint ventures som redovisas i enlighet med IFRS 10 Koncernredovisning, IAS 27 Separata finansiella rapporter eller IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures. Företag ska dock tillämpa denna standard på andelar i dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures som enligt IAS 27 eller IAS 28 ska redovisas i enlighet med denna standard. …

D47

Punkterna VT3 och VT4I (a) ändras enligt följande: VT3 Ibland gör ett företag vad det kallar en ”strategisk investering” i egetkapitalinstrument som emitterats av ett annat företag, i avsikt att upprätta eller bibehålla ett långfristigt samarbete med det företag det investerat i. Det investerande företaget eller samägaren använder IAS 28 för att bestämma huruvida kapitalandelsmetoden är tillämplig för en sådan investering. Om kapitalandelsmetoden inte är tillämplig ska företag tillämpa denna standard på den strategiska investeringen VT41 (a) Företaget är en riskkapitalorganisation, värdepappersfond, aktiefond eller liknande företag vars verksamhet är att investera i finansiella tillgångar med avsikt att tjäna på totalavkastningen i form av ränta eller utdelningar och förändringar i verkligt värde. Enligt IAS 28 får sådana investeringar värderas till verkligt värde via resultaträkningen i enlighet med denna standard. Ett företag kan tillämpa samma redovisningsprincip på andra investeringar som förvaltas på totalavkastningsbasis men över vilka företagets inflytande är otillräckligt för att de ska omfattas av tillämpningsområdet för IAS 28.

D48

Punkt 103P läggs till enligt följande: 103P IFRS 10 och IFRS 11 Samarbetsarrangemang, som utfärdades i maj 2011, innebar att punkterna 2 (a), 15, VT3, VT36–VT38 och VT4I (a) ändrades. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar när det tillämpar IFRS 10 och IFRS 11.

IFRIC 5    Rätter till intressen i fonder för nedläggning, återställande och miljöåterställande åtgärder

D49

Punkterna 8 och 9 ändras enligt följande: 8 Tillskottsgivaren ska fastställa huruvida den har bestämmande inflytande, gemensamt bestämmande inflytande eller betydande inflytande över fonden genom hänvisning till IFRS 10, IFRS 11 och IAS 28. Om så är fallet ska tillskottsgivaren redovisa sitt innehav i fonden i enlighet med dessa standarder. 9 Om en tillskottsgivare inte har bestämmande inflytande, gemensamt bestämmande inflytande eller betydande inflytande över fonden ska tillskottsgivaren redovisa rätten att erhålla ersättning från fonden som en ersättning i enlighet med IAS 37. Ersättningen ska värderas till det lägsta av (a) …

D50

Punkt 14B läggs till enligt följande: 14B IFRS 10 och IFRS 11, som utfärdades i maj 2011, innebar att punkterna 8 och 9 ändrades. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar när det tillämpar IFRS 10 och IFRS 11.

IFRIC 9    Omvärdering av inbäddade derivat

D51

[Ej tillämplig på krav]

D52

Punkt 12 läggs till enligt följande: 12 IFRS 11, som utfärdades i maj 2011, innebar att punkt 5 (c) ändrades. Ett företag ska tillämpa denna ändring när det tillämpar IFRS 11.

IFRIC 16    Säkringar av nettoinvesteringar i en utlandsverksamhet

D53

Fotnoten till punkt 2 ändras enligt nedan: * Detta gäller för koncernredovisning, finansiella rapporter i vilka investeringar såsom intresseföretag eller joint ventures redovisas med kapitalandelsmetoden samt finansiella rapporter som inkluderar en filial eller gemensam verksamhet enligt definitionen i IFRS 11 Samarbetsarrangemang.