24.11.2012

Europeiska unionens officiella tidning

L 326/3

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 1097/2012

av den 23 november 2012

om ändring av förordning (EU) nr 142/2011 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om genomförande av rådets direktiv 97/78/EG vad gäller vissa prover och produkter som enligt det direktivet är undantagna från veterinärkontroller vid gränsen vad gäller sändning av animaliska biprodukter och därav framställda produkter mellan medlemsstater

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 (1), särskilt artiklarna 21.5 a, 23.3 och 48.2, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EG) nr 1069/2009 fastställs folk- och djurhälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter för att förhindra och minimera risker för människors eller djurs hälsa. I förordningen fastställs även regler för utsläppande av animaliska biprodukter och därav framställda produkter på marknaden.

(2)

I kommissionens förordning (EU) nr 142/2011 av den 25 februari 2011 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om genomförande av rådets direktiv 97/78/EG vad gäller vissa prover och produkter som enligt det direktivet är undantagna från veterinärkontroller vid gränsen (2) fastställs genomförandeåtgärder för förordning (EG) nr 1069/2009, inklusive bestämmelser om registrering av driftsansvariga, innehållet i de handelsdokument som åtföljer sändningar av animaliska biprodukter och därav framställda produkter i handeln mellan medlemsstater samt utformningen av den anmälan som enligt artikel 48.1 i förordning (EG) nr 1069/2009 ska lämnas in för vissa animaliska biprodukter och därav framställda produkter.

(3)

Enligt förordning (EG) nr 1069/2009 ska driftansvariga se till att animaliska biprodukter och därav framställda produkter går att spåra i alla led av kedjan för insamling, tillverkning, användning och bortskaffande, för att undvika onödiga störningar på den inre marknaden vid händelser som har samband med faktiska eller potentiella risker för människors eller djurs hälsa.

(4)

Driftsansvariga måste se till att verksamhet som omfattas av lagstiftningen om animaliska biprodukter registreras eller godkänns. Hantering av små mängder kategori 2- och 3-material kan dock utgöra en försumbar risk om de härrör från områden där inga sjukdomar som kan överföras till människor eller djur har anmälts. Medlemsstaterna bör därför kunna få tillåta viss verksamhet utan registrering i enlighet med artikel 23 i förordning (EG) nr 1069/2009. Ett sådant undantag bör endast medges för verksamhet som rör direkt leverans av produkterna till slutanvändare, på den lokala marknaden eller till lokala detaljhandelsanläggningar inom regionen.

(5)

Varje sändning av animaliska biprodukter och därav framställda produkter för handel mellan medlemsstater ska åtföljas av ett handelsdokument. Det är emellertid nödvändigt att ändra och utvidga de nuvarande kraven på handelsdokumentet för att säkerställa att det omfattar alla nödvändiga uppgifter om säker hantering, behandling och avsedd användning eller bortskaffande av det berörda materialet.

(6)

Driftsansvariga ska i handelsdokumentet ange vissa uppgifter om sändningen, särskilt kategorin av animaliska biprodukter eller därav framställda produkter, typ av vara och typ av behandling. Enligt artikel 3 i förordning (EU) nr 142/2011 behöver det inte utfärdas handelsdokument för framställda produkter som har deklarerats som slutpunkt i tillverkningskedjan. En hänvisning till bearbetningskrav i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 (3) kan också strykas. Bilaga VIII till förordning (EU) nr 142/2011 bör därför ändras.

(7)

Flera av de animaliska biprodukter och därav framställda produkter som avses i artikel 48.1 i förordning (EG) nr 1069/2009 måste den behöriga myndigheten i bestämmelsemedlemsstaten godkänna i förväg efter ansökan från den driftansvarige. I bilaga XVI till förordning (EU) nr 142/2011 fastställs ett standardformat för ansökningar om godkännande för att få avsända animaliska biprodukter och därav framställda produkter till en annan medlemsstat. Detta format bör ändras till att omfatta uppgifter om godkännandenas sista giltighetsdag, sändningens volym eller massa, avsändarens namn och adress, de animaliska biprodukternas ursprung och sändningens bestämmelseort. Bilaga XVI till förordning (EU) nr 142/2011 bör därför ändras.

(8)	Förordning (EU) nr 142/2011 bör därför ändras i enlighet med detta.

(9)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EU) nr 142/2011 ska ändras på följande sätt:

I artikel 20.4 ska led c ersättas med följande:

”c)

Driftsansvariga som transporterar torr obehandlad ull och torrt obehandlat hår som är säkert förpackat och som sänds direkt till en anläggning som tillverkar framställda produkter för användning utanför foderkedjan eller till en anläggning för mellanhantering under förhållanden som förhindrar spridning av patogena agens.

Driftsansvariga som använder små mängder av sådant kategori 2- och 3-material som avses i artiklarna 9 och 10 i förordning (EG) nr 1069/2009 eller av därav framställda produkter och som levererar direkt till slutanvändare, den lokala marknaden eller lokala detaljhandelsanläggningar inom regionen, om den behöriga myndigheten inte anser att detta medför risk för spridning av allvarliga överförbara sjukdomar till människor eller djur; detta led är inte tillämpligt om dessa material används som foder för andra produktionsdjur än pälsdjur.”

2.	Bilagorna VIII och XVI ska ändras i enlighet med texten i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 november 2012.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande

(1) EUT L 300, 14.11.2009, s. 1.

(2) EUT L 54, 26.2.2011, s. 1.

(3) EUT L 139, 30.4.2004, s. 55.

BILAGA

Bilagorna till förordning (EU) nr 142/2011 ska ändras på följande sätt:

I kapitel III i bilaga VIII ska förlagan till handelsdokument ersättas med följande:

” Handelsdokument

För transport inom Europeiska unionen av animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel enligt förordning (EG) nr 1069/2009

Text av bilden

Text av bilden

Del II: Intyg

LAND

Animaliska biprodukter/framställda produkter inte avsedda att användas som livsmedel

II Hälsoinformation

II.a Intygets referensnummer

II.b

II.1 Avsändarens försäkran

Undertecknad försäkrar att

II.1.1 uppgifterna i del I är sakligt korrekta,

II.1.2 alla försiktighetsåtgärder har vidtagits för att förhindra att de animaliska biprodukterna eller de därav framställda produkterna kontamineras med patogena agens och för att förhindra korskontaminering mellan olika kategorier.

Anmärkningar

Del I:

Fälten I.9 och I.11: I tillämpliga fall.

Fälten I.12, I.13 och I.17: Godkännande- eller registreringsnummer. För bearbetad naturgödsel anges i fält I.13 den mottagande anläggningens godkännande- eller registreringsnummer.

Fält I.14: Anges om avvikande från ”I.1 Avsändare”.

Fält I.25: Tekniskt bruk: Varje annan användning än användning som foder.

Fält I.31:

Djurart: För kategori 3-material och därav framställda produkter som är avsedda att användas som foderråvara. Ange något av följande: Fåglar, idisslare, icke-idisslare, däggdjur, fisk, blötdjur, kräftdjur, ryggradslösa djur.

Typ av vara: Ange någon av följande varor: ”biprodukter från biodling”, ”blodprodukter”, ”blod”, ”blodmjöl”, ”rötrest”, ”mag- och tarminnehåll”, ”tuggben”, ”fiskmjöl”, ”aromatiska inälvsprodukter”, ”gelatin”, ”fettgrevar”, ”hudar och skinn”, ”hydrolyserat protein”, ”organiska gödningsmedel”, ”sällskapsdjursfoder”, ”bearbetat animaliskt protein”, ”bearbetat sällskapsdjursfoder”, ”färskt sällskapsdjursfoder”, ”utsmält fett”, ”kompost”, ”bearbetad naturgödsel”, ”fiskolja”, ”mjölkprodukter”, ”slam från centrifugering eller separering i samband med behandling av mjölk”, ”dikalciumfosfat”, ”trikalciumfosfat”, ”kollagen”, ”äggprodukter”, ”serum från hästdjur”, ”jakttroféer”, ”ull”, ”hår”, ”svinborst”, ”fjädrar”, ”animaliska biprodukter för bearbetning”, ”framställda produkter”.

Kategori: Ange om kategori 1-, 2- eller 3-material.

Om det rör sig om kategori 3-material, ange det led i artikel 10 i förordning (EG) nr 1069/2009 som avser den berörda animaliska biprodukten (t.ex. artikel 10 a, artikel 10 b).

Om det rör sig om kategori 3-material för användning i färskt sällskapsdjursfoder, ange ”3 a”, ”3 b i” eller ”3 b ii” beroende på om de animaliska biprodukterna anges i artikel 10 a eller 10 b i eller ii i förordning (EG) nr 1069/2009.

Om det rör sig om hudar och skinn och därav framställda produkter, ange ”3 b iii” eller ”3 n” beroende på om de animaliska biprodukterna eller de därav framställda produkterna anges i artikel 10 b iii eller i artikel 10 n i förordning (EG) nr 1069/2009.

Om sändningen omfattar fler än en kategori, ange mängd och i förekommande fall antalet behållare per kategori av material.

Typ av behandling: För behandlade hudar och skinn anges behandling:

”(a)” För hudar och skinn som har torkats.

”(b)” För hudar och skinn som har torr- eller våtsaltats i minst 14 dagar före avsändandet.

”(c)” För hudar och skinn som i sju dagar har behandlats med havssalt med tillsats av 2 % natriumkarbonat.

För kategori 1- och 2-material: Beskriv bearbetnings- eller omvandlingsmetoden. Ange den relevanta bearbetningsmetoden (välj en av metoderna 1–5 i kapitel III i bilaga IV till förordning (EU) nr 142/2011).

För kategori 3-material och produkter som framställts av kategori 3-material och som är avsedda att användas i foder: Beskriv i tillämpliga fall typ av behandling och behandlingsmetoder. Ange den relevanta bearbetningsmetoden (välj en av metoderna 1–7 i kapitel III i bilaga IV till förordning (EU) nr 142/2011).

Partinummer: Ange partinummer eller eventuellt nummer på öronmärke.

Del II:

Underskriften ska ha en annan färg än den tryckta texten..

Underskrift

Utfärdad i … den …

(ort)

(datum)

(den ansvariga personens/avsändarens underskrift)

(namn med versaler)”

I kapitel III i bilaga XVI ska avsnitt 10 ersättas med följande:

” Avsnitt 10

Standardformat för ansökningar om vissa godkännanden vid handel inom unionen

Driftansvariga ska hos den behöriga myndigheten i den mottagande medlemsstaten ansöka om godkännande för att få avsända de animaliska biprodukter och därav framställda produkter som avses i artikel 48.1 i förordning (EG) nr 1069/2009 enligt följande format:

Text av bilden

Text av bilden

24.11.2012

Europeiska unionens officiella tidning

L 326/19

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 17 oktober 2012

om de nationella bestämmelser om högsta tillåtna kadmiumhalt i gödselmedel som Konungariket Sverige anmält i enlighet med artikel 114.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

[delgivet med nr C(2012) 7177]

(Endast den svenska texten är giltig)

(Text av betydelse för EES)

(2012/719/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114.6, och

av följande skäl:

I. BAKGRUND

(1)

Den 17 oktober 2011 underrättade Konungariket Sverige i enlighet med artikel 114.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat fördraget) kommissionen om sin avsikt att införa nationella bestämmelser om en sänkning av den tillåtna halten av kadmium i fosforgödselmedel till en högsta tillåtna halt på 46 gram kadmium per ton fosfor (eller 20 mg Cd/kg P2O5). Åtgärderna skulle avvika från Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2003/2003 av den 13 oktober 2003 om gödselmedel (1) och minska den högsta tillåtna halten på 100 gram kadmium per ton fosfor (eller 44 mg Cd/kg P2O5) för vilket ett undantag redan hade beviljats Konungariket Sverige.

1. Artikel 114.5 och 114.6 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

(2)

I artikel 114.5 och 114.6 i fördraget föreskrivs följande:

”5. [… O]m en medlemsstat efter det att Europaparlamentet och rådet, rådet eller kommissionen har beslutat om en harmoniseringsåtgärd anser det nödvändigt att införa nationella bestämmelser grundade på nya vetenskapliga belägg med anknytning till miljöskydd eller arbetsmiljöskydd för att lösa ett problem som är specifikt för den medlemsstaten och som har uppkommit efter beslutet om harmoniseringsåtgärden, ska medlemsstaten underrätta kommissionen om de planerade bestämmelserna samt om skälen för att införa dem.

6. Kommissionen ska inom sex månader efter en sådan anmälan […] godkänna eller förkasta de ifrågavarande nationella bestämmelserna sedan den konstaterat huruvida dessa utgör ett medel för godtycklig diskriminering eller innebär förtäckta handelshinder mellan medlemsstaterna samt huruvida de kommer att utgöra ett hinder för den inre marknadens funktion.

Om kommissionen inte fattar beslut inom denna period ska de nationella bestämmelser som avses i punkterna […] 5 anses godkända.

Om det är berättigat på grund av frågans komplexitet och om det inte finns någon fara för människors hälsa, får kommissionen meddela den berörda medlemsstaten att den period som avses i denna punkt kan förlängas med ytterligare högst sex månader.”

2. EU-lagstiftning

(3)	I rådets direktiv 76/116/EEG av den 18 december 1975 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om gödselmedel (2) angavs de krav som gödselmedel måste uppfylla för att få släppas ut på marknaden under beteckningen ”EG-gödselmedel”.

(4)

I bilaga I till direktiv 76/116/EEG angavs typbeteckning och motsvarande krav, bl.a. sammansättningen, som alla gödselmedel måste uppfylla för att få betecknas som ”EG-gödselmedel”. Typbeteckningarna i förteckningen var ordnade i kategorier efter deras halt av huvudnäringsämnen, dvs. kväve, fosfor och kalium.

(5)	Enligt artikel 7 i direktiv 76/116/EEG (3) fick medlemsstaterna inte förbjuda, begränsa eller hindra marknadsföring av gödselmedel märkta som ”EG-gödselmedel” på grund av deras sammansättning, identifiering, märkning eller förpackning, förutsatt att de uppfyllde bestämmelserna i direktivet.

(6)

I kommissionens beslut 2002/399/EG av den 24 maj 2002 om de nationella bestämmelser som anmälts av Konungariket Sverige enligt artikel 95.4 i EG-fördraget beträffande högsta tillåtna kadmiumhalt i gödselmedel (4) beviljades ett undantag från direktiv 76/116/EEG, och de svenska bestämmelser som förbjöd utsläppande på den svenska marknaden av gödselmedel som innehåller mer än 100 gram kadmium per ton fosfor godkändes. Detta undantag var tillämpligt till och med den 31 december 2005.

(7)	Direktiv 76/116/EEG har ersatts av förordning (EG) nr 2003/2003 om gödselmedel.

(8)	Enligt artikel 35.2 i förordning (EG) nr 2003/2003 ska undantag från artikel 7 i direktiv 76/116/EEG som beviljats av kommissionen enligt f.d. artikel 95.6 i EG-fördraget betraktas som undantag från artikel 5 i förordningen och ska fortsätta att tillämpas trots att förordningen trätt i kraft.

(9)

I skäl 15 i förordning (EG) nr 2003/2003 anges att kommissionen kommer att ta upp frågan om oavsiktligt kadmiuminnehåll i mineralgödselmedel, och att den vid behov kommer att utarbeta ett förslag till förordning som den kommer att lägga fram för Europaparlamentet och rådet. Kommissionen har utfört omfattande förberedelser, men på grund av de komplexa faktorer som måste tas i beaktande har den ännu inte antagit något förslag.

(10)

Eftersom Sveriges undantag bara gällde till och med den 31 december 2005 ansökte Sverige i juni 2005 om en förlängning av det befintliga undantaget. Enligt kommissionens beslut 2006/347/EG av den 3 januari 2006 om de nationella bestämmelser som anmälts av Konungariket Sverige enligt artikel 95.4 i EG-fördraget beträffande högsta tillåtna kadmiumhalt i gödselmedel (5) får de svenska myndigheterna behålla de nationella bestämmelserna fram till dess att harmoniserade bestämmelser om kadmium i gödselmedel tillämpas på EU-nivå.

3. Nationella bestämmelser

(11)

Förordningen om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter (SFS 1998:944) (6) innehåller bestämmelser om bl.a. högsta tillåtna halt av kadmium i gödselmedel, vilket även omfattar EG-märkta gödselmedel. Enligt 3§ första stycket får gödselmedel som omfattas av tulltaxenummer 25.10, 28.09, 28.35, 31.03 och 31.05 och som innehåller högre halt av kadmium än 100 gram per ton fosfor inte saluföras eller överlåtas.

(12)	Genom den planerade nationella åtgärd som anmälts enligt artikel 114.5 i fördraget skulle den högsta tillåtna halten av kadmium i fosforgödselmedel sänkas från nuvarande 100 gram kadmium per ton fosfor till 46 gram kadmium per ton fosfor (46 mg Cd/kg P eller 20 mg Cd/kg P2O5).

II. FÖRFARANDE

(13)

I en skrivelse av den 17 maj 2011 ansökte Konungariket Sverige i enlighet med artikel 114.5 i fördraget hos kommissionen om godkännande att införa nationella bestämmelser om sänkning av den högsta tillåtna halten kadmium i fosforgödselmedel till 46 gram per ton fosfor. De svenska myndigheterna ansöker alltså om att få sänka den kadmiumhalt som är tillåten enligt undantaget i beslut 2006/347/EG.

(14)	I en skrivelse av den 17 oktober 2011 ingav de svenska myndigheterna ytterligare upplysningar till kommissionen i form av texten till gällande nationell lagstiftning i lydelsen enligt förordningarna 2008:255 och 2009:654 (7).

(15)	I en skrivelse av den 14 november 2011 underrättade kommissionen de svenska myndigheterna om att sexmånadersperioden för dess granskning enligt artikel 114.6 inleddes den 18 oktober 2011.

(16)

I en skrivelse av den 17 oktober 2011 underrättade kommissionen övriga medlemsstater om Sveriges ansökan. Kommissionen tillkännagav dessutom ansökan i Europeiska unionens officiella tidning (8) för att upplysa andra berörda parter om de nationella bestämmelser som Sverige har för avsikt att införa samt om anförda skäl. Som svar på detta uttryckte Lettland sitt stöd för den svenska ansökan. Inga andra synpunkter inkom till kommissionen.

(17)

Med tanke på frågans komplexitet bad kommissionen vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker (SCHER) att yttra sig om den övergripande kvaliteten på den svenska riskbedömningen, eventuella väsentliga brister, lämpligheten i scenarier och antaganden samt slutsatsernas tillförlitlighet och giltighet för de utpekade miljöriskerna.

(18)

SCHER antog sitt yttrande den 27 februari 2012 (9). SCHER fann att de svenska myndigheternas riskbedömningsrapport är av god vetenskaplig kvalitet och att scenarierna i den i allmänhet är lämpliga och att de flesta parametrar som används i scenarierna är godtagbara. SCHER ansåg dock att ett antal påståenden i rapporten inte är tillräckligt väl underbyggda.

(19)

Med anledning av de kvarstående oklarheter som SCHER noterat avseende de centrala antaganden de svenska myndigheterna gjort för att konstatera att det finns en risk för vattenlevande organismer i små vattendrag i Sverige, vilket är den enda miljörisk de svenska myndigheterna utpekat, och i avsaknad av belägg för att ett beslut att förlänga bedömningen av den svenska ansökan skulle innebära en fara för människors hälsa, ansåg kommissionen att det var motiverat att förlänga den period som avses i artikel 114.6 första stycket.

(20)

Den 18 april 2012 delgav kommissionen Konungariket Sverige sitt beslut (10) att i enlighet med artikel 114.6 tredje stycket i fördraget förlänga den sexmånadersperiod som anges i första stycket för att godkänna eller förkasta de anmälda nationella bestämmelserna med ytterligare sex månader till den 18 oktober 2012.

(21)	I en skrivelse av den 27 april 2012 underrättade kommissionen de svenska myndigheterna om de oklarheter som pekats ut i yttrandet från SCHER och uppmanade dem att inkomma med ytterligare förtydliganden för att kommissionen slutligt skulle kunna ta ställning.

(22)

De svenska myndigheterna svarade i en skrivelse av den 2 juli 2012 utan att bemöta de oklarheter som SCHER pekat ut och hävdade i stället att begreppet ”miljöskydd” i artikel 114.5 i fördraget omfattar hälsoaspekter. En bedömning av Sveriges ansökan borde därför omfatta de i ansökan framförda skälen som rör människors hälsa.

III. BEDÖMNING

1. Bedömning av huruvida ärendet kan tas upp till sakprövning

(23)	Kommissionen ansåg i beslut 2012/230/EU att Konungariket Sveriges ansökan om godkännande av strängare nationella bestämmelser om högsta tillåtna halt av kadmium i gödselmedel kan tas upp till sakprövning.

2. Sakprövning

(24)	I enlighet med artikel 114 i fördraget måste kommissionen se till att samtliga villkor som är förknippade med en medlemsstats möjligheter till undantag enligt denna artikel är uppfyllda.

(25)

Om en medlemsstat anser det nödvändigt att införa nationella bestämmelser som avviker från en harmoniseringsåtgärd måste dessa bestämmelser enligt artikel 114.5 i fördraget vara grundade på nya vetenskapliga belägg med anknytning till miljöskydd eller arbetsmiljöskydd för att lösa ett problem som är specifikt för den medlemsstaten och som har uppkommit efter beslutet om harmoniseringsåtgärden.

(26)

Dessutom ska kommissionen enligt artikel 114.6 i fördraget antingen godkänna eller förkasta de ifrågavarande förslagen till nationella bestämmelser sedan den konstaterat huruvida dessa utgör ett medel för godtycklig diskriminering eller innebär förtäckta handelshinder mellan medlemsstaterna samt huruvida de kommer att utgöra ett hinder för den inre marknadens funktion.

(27)

Farhågor angående de skadliga effekterna på miljön (och för människors hälsa) av kadmium i gödselmedel togs upp ingående redan under förhandlingarna om Österrikes, Finlands och Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Som anges ovan beviljades dessa tre medlemsstater tillfälliga undantag från unionslagstiftningen om gödselmedel för att möjliggöra en noggrann bedömning på unionsnivå av riskerna med kadmium i gödselmedel.

(28)

Kommissionen bad 2002 den vetenskapliga kommittén för toxicitet, ekotoxicitet och miljö (SCTEE) om ett yttrande (11) angående sannolikheten för ansamling av kadmium i marken som en följd av användning av fosfathaltiga gödselmedel. Med bakgrund av riskbedömningar som utförts av åtta medlemsstater och ytterligare analyser gjorde SCTEE bedömningen att fosfathaltiga gödselmedel med 60 mg kadmium/kg P2O5 eller mer antas medföra ansamling av kadmium i de flesta marker i unionen medan fosfathaltiga gödselmedel med 20 mg kadmium/kg P2O5 eller mindre inte antas orsaka någon långsiktig ansamling i marken sett över 100 år, om annan kadmiumtillförsel inte beaktas.

(29)	Kadmium och kadmiumoxid angavs som prioriterade ämnen för bedömning i tillämpningen av rådets förordning (EEG) nr 793/93 av den 23 mars 1993 om bedömning och kontroll av risker med existerande ämnen (12).

(30)	Kommissionen fastställde inte något gränsvärde för kadmium i gödselmedel vid antagandet av förordning (EG) nr 2003/2003 men uppmärksammade behovet av ta upp denna fråga när väl uppgifter från EU:s riskbedömning om kadmium och kadmiumoxid fanns tillgängliga.

(31)

EU:s riskbedömningsrapport om kadmium och kadmiumoxid offentliggjordes i december 2007 (13). Slutsatserna i denna låg till grund för rekommendationerna i strategin för att begränsa riskerna med kadmium och kadmiumoxid om åtgärder för att begränsa innehållet av kadmium i livsmedel, tobaksblandningar och fosfatgödselmedel med beaktande av de olika förutsättningarna i olika delar av unionen (14).

(32)

På unionsnivå pågår arbete med att fastställa lämpliga gränsvärden för kadmium i gödselmedel med beaktande av en rad faktorer, däribland de olika förutsättningarna i olika delar av unionen samt tillgängligheten, det geografiska ursprunget och sammansättningen på fosfater för produktion av gödselmedel. Kommissionen avser att inkludera lämpliga gränser för främmande ämnen i gödselmedel (däribland kadmium) i det förslag om översyn av gödselmedelsförordningen som planeras under 2013.

(33)

Till stöd för sin ansökan om att sänka det gällande gränsvärdet i Sverige har de svenska myndigheterna utfört en ny riskbedömning av kadmium i den svenska miljön, som slutfördes i januari 2011. I riskbedömningen jämförs den uppskattade nolleffektkoncentrationen för organismer som är representativa för olika miljönischer med kadmiumhalten i den svenska miljön, och som underlag tas olika scenarier för kadmiumtillförsel från gödselmedel och andra källor. I ansökan hänvisas det också till vissa undersökningar som tillhandahållits vid de tidigare ansökningarna till kommissionen i enlighet med artikel 114.4 i fördraget (som redan beaktades vid beviljandet av det nuvarande undantaget för Sverige att behålla en högsta tillåtna kadmiumhalt om 100 gram per ton fosfor) samt till EU:s riskbedömning av kadmium och kadmiumoxid.

(34)

Den uppskattade nolleffektkoncentrationen för sötvatten beror på hårdheten. Eftersom Sverige har mycket mjukt sötvatten förväntas toxicitet för vattenlevande organismer inträda vid lägre kadmiumhalter än i andra delar av Europa. Det är därför sannolikt att vattenlevande organismer i svenska vattendrag i allmänhet är känsligare för kadmium än i vattendrag i Central- och Sydeuropa.

(35)

Resultat av övervakningsprogram i svenska ytvattendrag 2006 och 2009 visar att omkring 1 % av sjöarna och 7 % av kustvattnen hade högre kadmiumkoncentrationer än den uppskattade nolleffektkoncentration. En översyn 2008 visade att utsläppsbegränsande åtgärder lett till betydligt lägre halter av de flesta metaller i vattenlevande organismer, men läget för kadmium är mindre tydligt. En tendens till ökande effekter på immunsystemet hos fisk (tånglake) under de senaste åren förefaller samvariera med ökade halter av kadmium i fisk. En ytterligare rapport lades fram 2011 i syfte att beskriva framtida tendenser i fråga om kadmium i åkermark och grödor och skatta koncentrationerna om 100 år, varefter resultaten använts i värstafallsmodellering för att skatta risken för vattenlevande organismer i de vattendrag som ligger nära gödslade åkrar 100 år framåt.

(36)

De svenska myndigheterna finner i sin bedömning att det kan föreligga ökad risk för organismer som lever i mycket mjukt vatten (med en hårdhet på mindre än 5 mg CaCO3/l) på lång sikt. Detta är dock bara sannolikt i små bäckar med låg utspädning av avrinningsvatten från jordbruksmark. De svenska myndigheterna har inte utpekat några andra miljörisker på grund av kadmium i gödselmedel.

(37)

Med tanke på de komplexa förhållandena mellan kadmiumtillförsel i mark genom fosfatgödselmedel, eventuell ansamling i mark och miljörisker bad kommissionen vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker (SCHER) yttra sig om den övergripande kvaliteten på den svenska riskbedömningen, eventuella väsentliga brister, lämpligheten i scenarier och antaganden samt slutsatsernas tillförlitlighet och giltighet för de utpekade miljöriskerna.

(38)

SCHER antog sitt yttrande den 27 februari 2012 (15). Som redan nämns i beslut 2012/230/EU fann SCHER att de svenska myndigheternas riskbedömningsrapport är av god vetenskaplig kvalitet och att scenarierna i den i allmänhet är lämpliga och att de flesta parametrar som används i scenarierna är godtagbara. SCHER ansåg dock att ett antal påståenden och antaganden i rapporten inte är tillräckligt väl underbyggda och att villkor från värsta tänkbara fall användes i några scenarier. SCHER ansåg att de svenska myndigheternas antaganden för att uppskatta kadmiumhalten i mjukt vatten kan göra att riskerna överskattas och ställde sig därför inte bakom de svenska myndigheternas resultat för bäckar, vilket är den enda miljönisch för vilken de svenska myndigheterna utpekat risker. I allmänhet ansåg SCHER inte att antaganden i rapporten är lämpliga för att beräkna risken för den svenska miljön.

(39)

SCHER erinrade dock om den tidigare bedömningen som SCTEE utförde 2002, där det bedömdes att kadmiumhalterna i mark inte torde öka i de flesta europeiska jordarter med en gräns på 46 mg Cd/kg P. Även om detta inte utgör nya vetenskapliga belägg bekräftade SCHER att det antagandet fortfarande är försvarligt, även för svensk jordbruksmark, och påpekar att härledningen byggde på ett principiellt antagande om oförändrat läge, inte på en riskbedömning som den som de svenska myndigheterna fogat till sin nu aktuella ansökan.

(40)

I sin skrivelse av den 2 juli 2012 lämnade de svenska myndigheterna inte några ytterligare klargöranden angående de svagheter rörande eventuella miljörisker som SCHER pekade ut. Eftersom yttrandet från SCTEE föregick antagandet av förordning (EG) nr 2003/2003 drar kommissionen slutsatsen att de svenska myndigheterna inte har kunnat visa att det föreligger en miljörisk grundat på några nya vetenskapliga belägg för ett problem som är specifikt för Sverige och som har uppkommit efter antagandet av förordning (EG) nr 2003/2003.

(41)	I sin skrivelse av den 2 juli 2012 hävdade de svenska myndigheterna att begreppet ”miljöskydd” i artikel 114.5 i fördraget omfattar hälsoaspekter och att bedömningen av Sveriges ansökan därför bör omfatta även skäl som rör människors hälsa.

(42)	Utan att det påverkar den korrekta juridiska tolkningen av artikel 114.5 utökade kommissionen omfattningen av sin bedömning till att även gälla de eventuella risker som kadmium i gödselmedel via miljön, dvs. genom födointag, kunde innebära för människor i Sverige.

(43)

De svenska myndigheterna pekade i sin ansökan ut hälsoskäl som en anledning att ytterligare reducera den svenska befolkningens exponering för kadmium, bland annat en hög förekomst av osteoporos, en ökning av antalet fall av benskörhet och benfrakturer, effekter på njurarnas funktion i delar av befolkningen med en kadmiumhalt som överskred 1 mg/g kreatinin samt särskilda risker för känsliga befolkningsgrupper (diabetiker och personer som lider av järnbrist, två grupper som är proportionellt sett stora i Sverige). Enligt de svenska myndigheterna kan den lägre pH-nivån i svenska marker leda till en högre upptagning av kadmium i grödor, något som i sin tur kan leda till en högre exponering för befolkningen, eftersom exponering i stor utsträckning beror på intaget av kadmium genom födan, framför allt från vegetabiliska livsmedel.

(44)	Kommissionen begärde ett ytterligare yttrande från SCHER om huruvida de risker för människors hälsa som de svenska myndigheterna utpekat var specifika för Sverige och hade uppstått efter antagandet av förordning (EG) nr 2003/2003 (16).

(45)

Med avseende på frågan om situationen i Sverige avviker från andra delar av Europa höll SCHER med om att pH-nivån i jord i genomsnitt är lägre i Sverige än i andra delar av Europa. Eftersom emellertid jordens förlust av kadmium genom urlakning också ökar med lägre pH-värde, är nettoansamlingen av kadmium i marken lägre i Sverige än i de flesta andra delar av Europa vid jämförbara kadmiumhalter och nivåer på gödselmedelanvändningen. SCHER noterar att denna slutsats får stöd i den svenska rapporten själv när det påpekas (i sammanfattningen av bilaga IV) att det var svårt att otvetydigt visa om det finns särskilda förhållanden i Sverige som gör svenska jordar mer sårbara för tillförsel av kadmium än centraleuropeiska jordar. Emellertid är pH en viktig faktor som reglerar grödors upptagning av kadmium från jorden och pH i svensk mark tycks vara en pH-enhet lägre än det allmänna genomsnittet i Europa, något som antagligen beror på den låga förekomsten av kalkhaltig berggrund i Sverige. Svenskt vete innehåller också kadmium i nivåer som är jämförbara med dem i andra europeiska länder, trots att kadmiumhalten i svensk mark är relativt låg. SCHER kommenterar att även om uppgifterna om depositionen från atmosfären har uppdaterats i den svenska rapporten så ingick scenarierna för beräkning av massbalans redan bland dem som bedömdes i yttrandet från SCTEE 2002, och någon ny information som skulle göra troligt att dessa inte längre är tillämpliga finns inte.

(46)

SCHER håller med om att ett lägre pH-värde ökar kadmiumets biotillgänglighet och upptagningen i grödor, och därmed att kadmium i marken är något tillgängligare för vete än i de flesta europeiska länder. SCHER anmärker dock att om ett lågt pH-värde bibehålls så kommer de framtida tendenserna för kadmiumhalter i grödor vara lägre (en mindre ökning) i Sverige jämfört med tendenserna i övriga Europa eftersom kadmiumhalten i marken ökar i lägre takt vid samma tillförsel.

(47)

Vad gäller exponeringen för kadmium genom livsmedel drar SCHER slutsatsen att den svenska rapporten inte innehåller några uppgifter som skulle tyda på att kadmiumexponeringen genom livsmedel skulle vara högre i Sverige än i övriga Europa, vare sig vid genomsnittet eller vid högre percentiler av exponering. Den senaste utvecklingen tyder inte på någon ökning av exponeringen genom livsmedel, inklusive kroppsbelastningen från kadmium i befolkningen. Till sist noterar SCHER att den svenska rapporten innehåller belägg för att effekterna av kadmium på människors hälsa i Sverige kan iakttas vid en kroppsbelastning från kadmium som är lägre än tidigare rapporterats, men däremot inte för att den svenska befolkningen skulle vara mer sårbar eller ha blivit mer sårbar för kadmium än befolkningen i andra europeiska länder.

(48)

I allmänhet drar SCHER slutsatsen att den svenska rapporten innehåller en detaljerad och uppdaterad bedömning av de långsiktiga effekterna av kadmium i gödselmedel på människors hälsa via livsmedelskedjan. SCHER anser dock inte att rapporten tillhandahåller övertygande argument för att detta skulle vara specifikt för Sverige eller att uppgifter som blivit tillgängliga efter antagandet av förordning (EG) nr 2003/2003 skulle innebära särskilda skäl till ytterligare farhågor.

(49)

Sammanfattningsvis anser kommissionen inte att Konungariket Sverige har tillhandahållit någon motivering av de planerade nationella bestämmelserna för högsta tillåtna kadmiumhalt i gödselmedel som skulle grunda sig på nya vetenskapliga belägg med anknytning till miljöskydd för att lösa ett problem som är specifikt för Sverige och som har uppkommit efter antagandet av förordning (EG) nr 2003/2003.

(50)	Kommissionen noterar att den svenska ansökan inte hänvisar till arbetsmiljöskydd som skäl för att införa de planerade bestämmelserna.

IV. SLUTSATSER

(51)

I artikel 114.5 i fördraget föreskrivs det att om en medlemsstat anser det vara nödvändigt att införa nationella bestämmelser som avviker från unionens harmoniseringsåtgärder ska de nationella bestämmelserna motiveras med nya vetenskapliga belägg avseende miljöskydd eller arbetsmiljöskydd och att ett problem måste föreligga som är specifikt för den medlemsstat som inkommer med begäran och som uppkommit efter beslutet om harmoniseringsåtgärden.

(52)

Efter att ha bedömt den svenska ansökan anser kommissionen i detta fall inte att Konungariket Sverige har tillhandahållit nya vetenskapliga belägg med anknytning till miljöskydd eller arbetsmiljöskydd som skulle visa att det föreligger ett problem specifikt för Sverige som har uppkommit efter antagandet av förordning (EG) nr 2003/2003 om gödselmedel och som skulle göra det nödvändigt att införa de planerade nationella bestämmelserna.

(53)	Konungarikets Sveriges ansökan om att införa nationella bestämmelser om en sänkning av den tillåtna kadmiumhalten i fosforhaltiga gödselmedel till en högsta halt av 46 gram kadmium per ton fosfor uppfyller därför inte de villkor som fastställs i artikel 114.5.

(54)

Enligt artikel 114.6 i fördraget ska kommissionen antingen godkänna eller förkasta de ifrågavarande nationella bestämmelserna sedan den konstaterat huruvida dessa utgör ett medel för godtycklig diskriminering eller innebär förtäckta handelshinder mellan medlemsstaterna samt huruvida de kommer att utgöra ett hinder för den inre marknadens funktion.

(55)	Eftersom Konungariket Sveriges ansökan inte uppfyller de grundläggande villkor som fastställs i artikel 114.5 är det inte nödvändigt för kommissionen att pröva huruvida villkoren i artikel 114.6 är uppfyllda.

(56)

Med ledning av det ovan anförda kan det konstateras att Konungariket Sveriges ansökan om att införa nationella bestämmelser som avviker från förordning (EG) nr 2003/2003 kan tas upp till sakprövning men inte uppfyller de villkor som fastställs i artikel 114.5 i fördraget, eftersom Sverige inte tillhandahållit nya vetenskapliga belägg avseende miljöskydd för ett problem specifikt för Sverige och som har uppkommit efter antagandet av förordning (EG) nr 2003/2003.

(57)	Kommissionen finner därför att de anmälda nationella bestämmelserna inte kan godkännas i enlighet med artikel 114.6 i fördraget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De planerade nationella bestämmelserna om sänkning av den tillåtna halten av kadmium i fosforhaltiga gödselmedel från den nuvarande högsta halten av 100 gram kadmium per ton fosfor till en högsta halt av 46 gram som Konungariket Sverige anmälde till kommissionen den 17 oktober 2011 förkastas härmed.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till Konungariket Sverige.

Utfärdat i Bryssel den 17 oktober 2012.

På kommissionens vägnar

Antonio TAJANI

Vice ordförande

(1) EUT L 304, 21.11.2003, s. 1.

(2) EGT L 24, 30.1.1976, s. 21, ersatt av förordning (EG) nr 2003/2003.

(3) Ersatt av artikel 5 i förordning (EG) nr 2003/2003.

(4) EGT L 138, 28.5.2002, s. 24.

(5) EUT L 129, 17.5.2006, s. 19

(6) Svensk författningssamling (SFS) av den 14 juli 1998.

(7) Svensk författningssamling (SFS) av den 4 juni 2009.

(8) EUT C 309, 21.10.2011, s. 8, och EUT C 339, 19.11.2011, s. 24.

(9) http://ec.europa.eu/health/scientific_committees/environmental_risks/docs/scher_o_156.pdf

(10) Kommissionens beslut 2012/230/EU av den 18 april 2012 om förlängning av den period som avses i artikel 114.6 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt vad gäller de nationella bestämmelser om högsta tillåtna kadmiumhalt i gödselmedel som Konungariket Sverige anmält i enlighet med artikel 114.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 116, 28.4.2012, s. 29).

(11) http://ec.europa.eu/health/ph_risk/committees/sct/documents/out162_en.pdf

(12) EGT L 84, 5.4.1993, s. 1.

(13) http://esis.jrc.ec.europa.eu/doc/risk_assessment/REPORT/cdoxidereport302.pdf

(14) EUT C 149, 14.6.2008, s. 6.

(15) http://ec.europa.eu/health/scientific_committees/environmental_risks/docs/scher_o_156.pdf

(16) Yttranden från SCHER finns tillgängliga på: http://ec.europa.eu/health/scientific_committees/environmental_risks/opinions/index_en.htm#id5

24.11.2012

Europeiska unionens officiella tidning

L 326/25

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 14 november 2012

om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av EU:s miljömärke till maskindiskmedel för industriellt och institutionellt bruk

[delgivet med nr C(2012) 8054]

(Text av betydelse för EES)

(2012/720/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 66/2010 av den 25 november 2009 om ett EU-miljömärke (1), särskilt artikel 8.2,

efter samråd med Europeiska unionens miljömärkningsnämnd, och

av följande skäl:

(1)	Enligt förordning (EG) nr 66/2010 kan EU-miljömärket tilldelas produkter som har reducerad miljöpåverkan under hela sin livscykel.

(2)	Enligt förordning (EG) nr 66/2010 ska särskilda miljömärkningskriterier fastställas för varje produktgrupp.

(3)	De nya kriterierna och de tillhörande bedömnings- och kontrollkraven bör gälla i fyra år från och med den dag då detta beslut antas.

(4)	De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats enligt artikel 16 i förordning (EG) nr 66/2010.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Produktgruppen ”maskindiskmedel för industriellt och institutionellt bruk” ska omfatta en- och flerkomponentsdiskmedel, torkmedel och blötläggningsmedel avsedda att användas i diskmaskiner för yrkesmässigt bruk.

Följande produkter ska inte ingå i denna produktgrupp: maskindiskmedel för konsumentbruk, disk- och rengöringsmedel avsedda för användning i maskiner för rengöring av medicinsk utrustning eller i specialmaskiner för rengöring av industriell utrustning, inbegripet specialmaskiner för livsmedelsindustrin.

Sprayer som inte doseras med automatiska pumpar ska inte ingå i produktgruppen.

Artikel 2

För att tilldelas ett EU-miljömärke enligt förordning (EG) nr 66/2010 ska ett maskindiskmedel ingå i produktgruppen ”maskindiskmedel för industriellt och institutionellt bruk” enligt definitionen i artikel 1 i detta beslut och uppfylla de kriterier och tillhörande bedömnings- och kontrollkrav som anges i bilagan till detta beslut.

Artikel 3

Kriterierna för produktgruppen ”maskindiskmedel för industriellt och institutionellt bruk” liksom de tillhörande bedömnings- och kontrollkraven ska gälla i fyra år från och med den dag då detta beslut antas.

Artikel 4

För administrativa ändamål ska produktgruppen ”maskindiskmedel för industriellt och institutionellt bruk” tilldelas kodnummer ”038”.

Artikel 5

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 14 november 2012.

På kommissionens vägnar

Janez POTOČNIK

Ledamot av kommissionen

(1) EUT L 27, 30.1.2010, s. 1.

BILAGA

BAKGRUND

Kriteriernas syfte

Kriterierna ska framför allt främja produkter som har reducerad påverkan på akvatiska ekosystem, innehåller begränsade mängder farliga ämnen och vars effektivitet har testats.

KRITERIER

Kriterierna gäller följande aspekter:

1)	Toxicitet för vattenlevande organismer: kritisk utspädningsvolym (CDV).

2)	Biologisk nedbrytbarhet.

3)	Uteslutna eller begränsade ämnen och blandningar.

4)	Förpackningskrav.

5)	Diskeffektivitet (användbarhet).

6)	Automatiska doseringssystem.

7)	Användarinformation – information på miljömärket.

1. Bedömning och kontroll

a) Krav

De särskilda bedömnings- och kontrollkraven anges för varje kriterium.

När det krävs att sökanden ska tillhandahålla intyg, dokumentation eller analysrapporter, eller på annat sätt styrka att kriterierna uppfylls, kan dessa dokument komma från sökanden själv och/eller från dennes leverantör(er) och/eller underleverantör(er).

Där så är möjligt bör testerna utföras av laboratorier som uppfyller de allmänna kraven i EN ISO 17025 eller likvärdiga krav.

I tillämpliga fall får andra testmetoder än de som anges för varje kriterium användas, om de godkänns som likvärdiga av det behöriga organ som bedömer ansökan.

Tillägg I hänvisar till DID-listan (detergent ingredient database) som förtecknar de vanligast förekommande ämnena i tvätt-, disk- och rengöringsmedel. Den ska användas för att få fram de uppgifter som krävs för att beräkna kritisk utspädningsvolym och för att bedöma de ingående ämnenas biologiska nedbrytbarhet. Det finns riktlinjer för hur man ska beräkna eller extrapolera relevanta uppgifter för ämnen som inte finns med i DID-listan. Den senaste versionen av DID-listan finns på webbplatsen för EU Ecolabel (EU-miljömärket) eller på de enskilda behöriga organens webbplatser.

Behöriga organ får vid behov begära in kompletterande dokumentation och får även genomföra oberoende kontroller.

b) Tröskelvärden

Uppfyllande av de ekologiska kriterierna krävs för ämnen som har tillförts avsiktligt, liksom för biprodukter och föroreningar från råvaror, om koncentrationen är minst 0,010 viktprocent av den slutliga produkten.

För biocider och färgämnen måste kriterierna uppfyllas oavsett ämnenas koncentration.

Ämnen vars koncentration ligger över tröskelvärdet kallas i det följande ingående ämnen.

2. Funktionell enhet

Den funktionella enheten för produktgruppen ska uttryckas i g/l brukslösning (gram per liter brukslösning).

Krav för bedömning och kontroll av den funktionella enheten:

Det behöriga organet ska informeras om produktens fullständiga sammansättning, med angivande av handelsnamn, kemiskt namn, CAS-nummer, DID-nummer (*1), ingående mängd med och utan vatten, samt form och funktion för alla ingående ämnen (oavsett koncentration). Ett prov på förpackningens grafiska utformning inklusive rekommendationer för dosering ska lämnas till det behöriga organet.

Säkerhetsdatablad för varje ingående ämne ska lämnas till det behöriga organet i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 (1).

Del A och del B i DID-listan finns på webbplatsen för EU Ecolabel:

http://ec.europa.eu/environment/ecolabel/documents/did_list/didlist_part_a_sv.pdf

http://ec.europa.eu/environment/ecolabel/documents/did_list/didlist_part_b_sv.pdf

KRITERIER FÖR EU-MILJÖMÄRKET

Kriterium 1 – Toxicitet för vattenlevande organismer: kritisk utspädningsvolym (CDV)

Den kritiska utspädningsvolymen (CDVkronisk) för ett enkomponent- eller flerkomponentsystem får inte överskrida följande gränsvärden (vid högsta rekommenderade dosering):

CDV vid högsta rek. dosering	Mjukt	Medelhårt	Hårt
Produkttyp	0–6 °dH	7–13 °dH	> 14 °dH
Blötläggningsmedel	2 000	2 000	2 000
Maskindiskmedel	3 000	5 000	10 000
Flerkomponentsystem	3 000	4 000	7 000
Torkmedel	3 000	3 000	3 000

Den kritiska utspädningsvolymen (CDVkronisk) beräknas för alla ingående ämnen (i) i produkten enligt formeln

där

vikt	=	det ingående ämnets vikt per rekommenderad dos,
DF	=	nedbrytningsfaktor,
TF	=	kronisk toxicitetsfaktor för ämnet enligt DID-listan.

Biocider och färgämnen i produkten ska också tas med i beräkningen av CDV även om koncentrationen understiger 0,010 % (100 ppm).

Särskilda regler gäller för följande ämnen, eftersom de bryts ned i diskprocessen:

—	Väteperoxid (H2O2) – tas inte med i beräkningen av CDV.

—	Perättiksyra – tas med i beräkningen som ättiksyra.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska tillhandahålla en beräkning av CDVkronisk för produkten. Ett kalkylblad för beräkning av CDV finns på webbplatsen för EU Ecolabel.

Parametrarna DF och TF ska ha de värden som anges i DID-listan. Om ämnet inte finns med i DID-listan ska parametrarna beräknas enligt riktlinjerna i del B i DID-listan och relevant dokumentation bifogas.

Kriterium 2 – Biologisk nedbrytbarhet

a) Biologisk nedbrytbarhet för tensider

Alla tensider måste vara biologiskt nedbrytbara under aeroba och anaeroba förhållanden.

b) Biologisk nedbrytbarhet för organiska ämnen

Den totala mängden organiska ämnen i produkten som inte är aerobt biologiskt nedbrytbara (inte lätt biologiskt nedbrytbara) (aNBO) och inte anaerobt biologiskt nedbrytbara (anNBO) får inte överstiga följande gränsvärden:

aNBO

Produkttyp (g/l brukslösning)	Mjukt	Medelhårt	Hårt
Produkttyp (g/l brukslösning)	0–6 °dH	7–13 °dH	> 14 °dH
Blötläggningsmedel	0,4	0,4	0,4
Maskindiskmedel/Flerkomponentsystem	0,4	0,4	0,4
Torkmedel	0,04	0,04	0,04

anNBO

Produkttyp (g/l brukslösning)	Mjukt	Medelhårt	Hårt
Produkttyp (g/l brukslösning)	0–6 °dH	7–13 °dH	> 14 °dH
Blötläggningsmedel	0,4	0,4	0,4
Maskindiskmedel/Flerkomponentsystem	0,6	1,0	1,5
Torkmedel	0,04	0,04	0,04

Bedömning och kontroll: Sökanden ska lämna in dokumentation om tensidernas nedbrytbarhet samt en beräkning av produktens aNBO och anNBO. Ett kalkylblad för beräkning av aNBO och anNBO finns på webbplatsen för EU Ecolabel.

En hänvisning till DID-listan ska göras för både tensider och aNBO-/anNBO-värden. För ingående ämnen som inte är upptagna i DID-listan anges relevanta uppgifter från litteratur eller andra källor, eller relevanta testresultat, som visar att de är aerobt och anaerobt biologiskt nedbrytbara, i enlighet med tillägg I.

Observera att TAED bör anses vara anaerobt biologiskt nedbrytbart.

I avsaknad av dokumentation enligt kraven ovan får ämnen som inte är tensider undantas från kravet på anaerob nedbrytbarhet om ett av följande tre villkor är uppfyllt:

1.	Ämnet är lättnedbrytbart och har lågt adsorptionsvärde (A < 25 %).

2.	Ämnet är lättnedbrytbart och har högt desorptionsvärde (D > 75 %).

3.	Ämnet är lättnedbrytbart och bioackumuleras inte.

Tester avseende adsorption/desorption kan utföras i enlighet med OECD:s riktlinje 106.

Kriterium 3 – Uteslutna eller begränsade ämnen och blandningar

a) Specificerade ämnen som inte får ingå

Följande ämnen får inte förekomma som ingående ämnen i produkten, vare sig som del av produktens sammansättning eller som del i någon blandning som ingår i produktens sammansättning:

—	EDTA (etylendiamintetraacetat).

—

Parfymer.

—	Reaktiva klorföreningar.

—	APEO (alkylfenoletoxylater) och APD (alkylfenoler och derivat av dessa).

Bedömning och kontroll: Sökanden ska lämna in ett ifyllt och undertecknat intyg om överensstämmelse.

b) Farliga ämnen och blandningar

Enligt artikel 6.6 i förordning (EG) nr 66/2010 om ett EU-miljömärke får inte produkten, eller någon del av den, innehålla ämnen som uppfyller kriterierna för klassificering med nedanstående faroangivelser eller riskfraser enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 (2) eller rådets direktiv 67/548/EEG (3) och får inte heller innehålla ämnen som avses i artikel 57 i förordning (EG) nr 1907/2006. Nedanstående riskfraser används i allmänhet för ämnen. Om det inte går att få uppgifter om enskilda ämnen ska klassificeringsbestämmelserna för blandningar tillämpas.

Lista med faroangivelser:

Faroangivelse (4)	Riskfras (5)
H300 Dödligt vid förtäring	R28
H301 Giftigt vid förtäring	R25
H304 Kan vara dödligt vid förtäring om det kommer ner i luftvägarna	R65
H310 Dödligt vid hudkontakt	R27
H311 Giftigt vid hudkontakt	R24
H330 Dödligt vid inandning	R23/26
H331 Giftigt vid inandning	R23
H340 Kan orsaka genetiska defekter	R46
H341 Misstänks kunna orsaka genetiska defekter	R68
H350 Kan orsaka cancer	R45
H350i Kan orsaka cancer vid inandning	R49
H351 Misstänks kunna orsaka cancer	R40
H360F Kan skada fertiliteten	R60
H360D Kan skada det ofödda barnet	R61
H360FD Kan skada fertiliteten. Kan skada det ofödda barnet	R60/61/60–61
H360Fd Kan skada fertiliteten. Misstänks kunna skada det ofödda barnet	R60/63
H360Df Kan skada det ofödda barnet. Misstänks kunna skada fertiliteten	R61/62
H361f Misstänks kunna skada fertiliteten	R62
H361d Misstänks kunna skada det ofödda barnet	R63
H361fd Misstänks kunna skada fertiliteten. Misstänks kunna skada det ofödda barnet	R62-63
H362 Kan skada spädbarn som ammas	R64
H370 Orsakar organskador	R39/23/24/25/26/27/28
H371 Kan orsaka organskador	R68/20/21/22
H372 Orsakar organskador genom lång eller upprepad exponering	R48/25/24/23
H373 Kan orsaka organskador genom lång eller upprepad exponering	R48/20/21/22
H400 Mycket giftigt för vattenlevande organismer	R50
H410 Mycket giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter	R50-53
H411 Giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter	R51-53
H412 Skadliga långtidseffekter för vattenlevande organismer	R52-53
H413 Kan ge skadliga långtidseffekter på vattenlevande organismer	R53
EUH059 Farligt för ozonskiktet	R59
EUH029 Utvecklar giftig gas vid kontakt med vatten	R29
EUH031 Utvecklar giftig gas vid kontakt med syra	R31
EUH032 Utvecklar mycket giftig gas vid kontakt med syra	R32
EUH070 Giftigt vid kontakt med ögonen	R39-41
Sensibiliserande ämnen
H334 Kan orsaka allergi- eller astmasymtom eller andningssvårigheter vid inandning	R42
H317 Kan orsaka allergisk hudreaktion	R43

Observera att detta kriterium också gäller för kända nedbrytningsprodukter, som t.ex. formaldehyd från produkter eller material som avger formaldehyd.

Ämnen eller blandningar som ändrar egenskaper till följd av bearbetning (t.ex. övergår till att inte längre vara biologiskt tillgängliga eller genomgår kemisk förändring så att en tidigare identifierad fara försvinner) omfattas inte av ovanstående krav.

Slutprodukten får inte märkas med faroangivelserna ovan.

Undantag

Följande ämnen är uttryckligen undantagna från detta krav:

Tensider < 15 % i slutprodukten	H400 Mycket giftigt för vattenlevande organismer	R50
Biocider som används som konserveringsmedel (*2) (gäller endast flytande diskmedel med pH 2–12 och högst 0,10 viktprocent verksamt material)	H331 Giftigt vid inandning	R23
	H334 Kan orsaka allergi- eller astmasymtom eller andningssvårigheter vid inandning	R42
	H317 Kan orsaka allergisk hudreaktion	R43
	H400 Mycket giftigt för vattenlevande organismer	R50
Enzymer (*3)	H334 Kan orsaka allergi- eller astmasymtom eller andningssvårigheter vid inandning	R42
	H317 Kan orsaka allergisk hudreaktion	R43
	H400 Mycket giftigt för vattenlevande organismer	R50
Nitrilotriättiksyra (NTA) som förorening i MGDA och GLDA (*4)	H351 Misstänks kunna orsaka cancer	R40

Bedömning och kontroll: Sökanden ska visa att detta kriterium uppfylls genom att lämna ett intyg på att inget av de ingående ämnena är klassificerat i någon av de faroklasser som är kopplade till faroangivelserna i ovannämnda förteckning i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008, i den mån detta kan fastställas, som ett minimum, utifrån den information som uppfyller kraven i bilaga VII till förordning (EG) nr 1907/2006. Detta intyg ska styrkas med sammanfattad information om relevanta egenskaper kopplade till faroangivelserna i förteckningen ovan, i den detaljeringsgrad som anges i avsnitten 10, 11 och 12 i bilaga II till förordning (EG) nr 1907/2006 (krav avseende sammanställningen av säkerhetsdatablad).

Information om ämnens inneboende egenskaper får tas fram på annat sätt än genom tester, till exempel genom användning av alternativa metoder såsom in vitro-metoder, kvantitativa struktur-aktivitetsmodeller samt gruppering av ämnen eller jämförelser med strukturlika ämnen enligt bilaga XI till förordning (EG) nr 1907/2006. Utbyte av relevanta data uppmuntras starkt.

Den information som lämnas ska avse de former eller fysiska tillstånd av ämnet, eller av blandningar, som används i den slutliga produkten.

För ämnen som förtecknas i bilagorna IV och V till Reach-förordningen och som är undantagna från registreringsskyldighet enligt artikel 2.7 a och 2.7 b i förordning (EG) nr 1907/2006 (Reach) räcker ett intyg om detta för att uppfylla ovanstående krav.

c) Ämnen förtecknade i enlighet med artikel 59.1 i förordning (EG) nr 1907/2006

Inga undantag ska göras från bestämmelserna om uteslutning i artikel 6.6 i förordning (EG) nr 66/2010 för ämnen som konstaterats inge mycket stora betänkligheter och som ingår i den förteckning som avses i artikel 59 i förordning (EG) nr 1907/2006 om de ingår i blandningar i koncentrationer som överstiger 0,010 %.

Bedömning och kontroll: Förteckningen över ämnen som inger mycket stora betänkligheter och som har förts in i kandidatförteckningen i enlighet med artikel 59 i förordning (EG) nr 1907/2006 återfinns här: http://echa.europa.eu/sv/candidate-list-table

Uppgifter ska hämtas ur förteckningen på ansökningsdagen. Sökanden ska meddela uppgifter om produktens exakta sammansättning till det behöriga organet. Sökanden ska även lämna ett intyg om överensstämmelse med detta kriterium, tillsammans med tillhörande dokumentation, till exempel intyg om överensstämmelse som undertecknats av leverantörer och kopior på relevanta säkerhetsdatablad för ämnen och blandningar.

d) Specificerade ingående ämnen med begränsningar – biocider

Biocider får bara förekomma i produkten för att bevara den, och koncentrationen får inte vara högre än vad som krävs för detta syfte. Detta gäller inte tensider, som också kan ha biocidliknande egenskaper.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska tillhandahålla säkerhetsdatablad för alla tillsatta biocider, tillsammans med uppgifter om deras exakta koncentration i produkten. Tillverkaren eller leverantören av biociderna ska lämna uppgifter om vilken dosering som krävs för att bevara produkten.

ii)

Det är förbjudet att på förpackningen eller på annat vis hävda eller antyda att produkten har antimikrobiell eller desinficerande verkan.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska informera det behöriga organet om den text och layout som används på varje förpackningstyp och/eller lämna ett prov på varje förpackningstyp.

iii)

Produkten får innehålla biocider förutsatt att dessa inte är bioackumulerande. En biocid anses vara icke bioackumulerande om biokoncentrationsfaktorn (BCF) < 100 eller logKow < 3,0. Om det finns uppgifter om både BCF och logKow ska det högsta uppmätta BCF-värdet användas.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska tillhandahålla säkerhetsdatablad för alla tillsatta biocider, tillsammans med uppgifter om BCF och/eller logKow för dessa ämnen.

e) Färgämnen

Färgämnen som används i produkten får inte vara bioackumulerande. För färgämnen som godkänts för användning i livsmedel behöver ingen dokumentation om bioackumuleringspotential lämnas in. Ett färgämne anses vara icke bioackumulerande om BCF < 100 eller logKow < 3,0. Om det finns uppgifter om både BCF och logKow ska det högsta uppmätta BCF-värdet användas.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska tillhandahålla säkerhetsdatablad för alla tillsatta färgämnen, eller uppgifter som visar att färgämnena är godkända för användning i livsmedel.

f) Enzymer

Enzymer får endast förekomma i flytande form eller som dammfria granulat. Enzymer får inte innehålla rester av mikroorganismer från tillverkningen.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska tillhandahålla säkerhetsdatablad för alla tillsatta enzymer, tillsammans med uppgifter som visar att enzymerna inte innehåller några rester av mikroorganismer.

g) Fosfor

Den totala mängden fosfater och andra fosforföreningar får inte överskrida de gränsvärden som anges i tabellen, räknat i gram fosfor per liter vatten.

Vid beräkningen av fosfor ska den högsta rekommenderade doseringen användas.

Produkttyp Fosfor (g P/l vatten)	Mjukt	Medelhårt	Hårt
Produkttyp Fosfor (g P/l vatten)	0–6 °dH	7–13 °dH	> 14 °dH
Blötläggningsmedel	0,08	0,08	0,08
Maskindiskmedel	0,15	0,30	0,50
Torkmedel	0,02	0,02	0,02
Flerkomponentsystem	0,17	0,32	0,52

Bedömning och kontroll: Sökanden ska tillhandahålla dokumentation som visar att gränsvärdena i tabellen ovan inte överskrids.

Kriterium 4 – Förpackningskrav

a) Förhållandet mellan vikt och verkan (VNF)

Förhållandet mellan produktens vikt och verkan (VNF) får inte överskrida följande värden:

Produkttyp	VNF
Produkttyp	0–6 °dH	7–13 °dH	> 14 °dH
Pulver (g/l brukslösning)	0,8	1,4	2,0
Flytande (g/l brukslösning)	1,0	1,8	2,5

VNF ska bara beräknas för primärförpackningar (inklusive lock, proppar och handpumpar/sprayanordningar) enligt formeln

där

Vi	=	vikten (g) av förpackningskomponenten (i) inklusive eventuell etikett,
Ni	=	vikten (g) av icke återvunnet (oanvänt) material i förpackningskomponenten (i). Om andelen återvunnet material i förpackningskomponenten är 0 % så är Ni = Vi,
Di	=	antalet funktionella enheter i förpackningskomponenten (i). Funktionell enhet = dosering i g/l brukslösning,
ri	=	returtalet, dvs. det antal gånger som förpackningskomponenten (i) används för samma ändamål genom ett retur- eller refillsystem. Om förpackningen inte återanvänds för samma ändamål är ri = 1. Om förpackningen återanvänds är ri = 1, om inte sökanden kan visa att returtalet är högre.

Undantag

Plast-, pappers- eller pappförpackningar som innehåller mer än 80 % återvunnet material eller mer än 80 % plast som framställts av förnybara råvaror är undantagna från detta krav.

Förpackningar betraktas som återvunna om den råvara som använts för att tillverka dem har hämtats från förpackningstillverkare i distributionsledet eller konsumentledet. Om råvaran består av industriavfall från materialtillverkarens egen produktionsprocess ska materialet inte betraktas som återvunnet.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska tillhandahålla en beräkning av VNF för produkten. Ett kalkylblad för denna beräkning finns på webbplatsen för EU Ecolabel. Sökanden ska lämna in ett ifyllt och undertecknat intyg om innehållet av återvunnet material eller material producerat från förnybara råvaror i förpackningen. För att en refillförpackning ska kunna godkännas måste sökanden och/eller återförsäljaren visa att refillförpackningarna finns, eller kommer att finnas, till försäljning på marknaden.

b) Plastförpackningar

Plastförpackningar får endast innehålla sådana ftalater som vid ansökningstillfället har genomgått en riskbedömning och inte klassificerats enligt kriterium 3 b (och kombinationer därav).

För att olika delar av förpackningen ska kunna identifieras vid återvinning ska plastdelar i primärförpackningen vara märkta enligt DIN 6120 del 2, eller motsvarande. Lock och pumpar omfattas inte av detta krav.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska lämna in ett ifyllt och undertecknat intyg om överensstämmelse.

Kriterium 5 – Diskeffektivitet (användbarhet)

Produkten ska ha tillfredsställande funktion och effektivitet. Produkten måste uppfylla kraven för användartestning eller intern testning enligt tillägg II.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska lämna en utförlig testrapport till det behöriga organet, inklusive information/dokumentation. Se tillägg II.

Kriterium 6 – Automatiska doseringssystem

Flerkomponentsystem ska erbjudas i kombination med automatiska och kontrollerade doseringssystem.

För att säkerställa korrekt dosering i automatiska doseringssystem ska kundbesök ingå som en normal rutin för tillverkare/leverantörer. Besöken ska göras hos alla kunder minst en gång om året under licensens hela giltighetstid. Besöken måste innefatta kalibrering av doseringsutrustningen. Även en tredje part kan utföra kundbesök.

I undantagsfall tillåts att kundbesök ej genomförs om avstånd och leveranssätt gör besöket praktiskt svårt att genomföra.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska lämna in en skriftlig beskrivning av vem som ansvarar för kundbesöken, hur ofta de görs, och vad de omfattar.

Kriterium 7 – Användarinformation – information på miljömärket

a) Information på förpackningen/produktdatabladet

Följande rekommendationer måste finnas på förpackningen och/eller på ett produktdatablad eller liknande:

—	Dosera efter nedsmutsningsgrad och vattenhårdhet. Följ doseringsanvisningarna.

—	Genom att använda denna EU-miljömärkta produkt och följa doseringsanvisningarna bidrar du till lägre utsläpp i vatten och mindre avfall.

b) Information på EU-miljömärket

Logotypen ska vara synlig och läsbar. Användningen av EU-miljömärkets logotyp skyddas i EU:s primärrätt. EU-miljömärkets registrerings- eller licensnummer ska också anges på produkten. Numret ska vara läsbart och väl synligt.

Märket får innehålla den frivilliga tilläggstexten:

—	Minskad påverkan på akvatiska ekosystem.

—	Minskad användning av farliga ämnen.

—	Har genomgått effektivitetstest.

Riktlinjer för användningen av märket med frivillig tilläggstext finns i Guidelines for the Use of the EU Ecolabel Logo: http://ec.europa.eu/environment/ecolabel/documents/logo_guidelines.pdf

Bedömning och kontroll (a–b): Sökanden ska tillhandahålla ett prov på produktens etikett och/eller ett produktdatablad samt ett intyg om överensstämmelse med detta kriterium. Påståenden om produkten ska verifieras med testrapporter.

(*1) DID-nummer är det ingående ämnets nummer i DID-listan och används för att kontrollera att kriterierna 1 och 2 är uppfyllda.

(1) EUT L 396, 30.12.2006, s. 1.

(2) EUT L 353, 31.12.2008, s. 1.

(3) EGT 196, 16.8.1967, s. 1.

(4) Förordning (EG) nr 1272/2008.

(5) Direktiv 67/548/EEG ändrat genom direktiv 2006/121/EG för att anpassa det till Reach-förordningen och direktiv 1999/45/EG i ändrad lydelse.

(*2) Undantaget gäller bara kriterium 3 b. Biocider ska uppfylla kriterium 3 d.

(*3) Inklusive stabilisatorer och andra hjälpämnen i beredningarna.

(*4) I koncentrationer som understiger 1,0 % i råvaran, under förutsättning att den totala koncentrationen i den slutliga produkten understiger 0,10 %.

Tillägg I

DID-listan

DID-listan (del A) är en lista med information om akvatisk toxicitet och biologisk nedbrytbarhet hos ingående ämnen som ofta används i tvätt-, disk- och rengöringsmedel. Listan innehåller information om toxicitet och biologisk nedbrytbarhet för en rad ämnen som används i sådana medel. Listan är visserligen inte uttömmande, men i del B ges vägledning om hur man fastställer beräkningsparametrar för ämnen som inte finns med (t.ex. toxicitetsfaktor (TF) och nedbrytningsfaktor (DF) som används vid beräkning av kritisk utspädningsvolym). Listan är en allmän informationskälla och ämnen som finns upptagna där är inte automatiskt godkända att användas i EU-miljömärkta produkter. DID-listan (del A och del B) finns på webbplatsen för EU Ecolabel.

För ämnen där det saknas data om akvatisk toxicitet och nedbrytbarhet kan strukturanalogier med liknande ämnen användas för att bedöma TF och DF. Sådana strukturanalogier ska godkännas av det behöriga organ som beviljar tillstånd att använda EU-miljömärket. Alternativt kan man utgå från ett värsta scenario och använda nedanstående parametrar:

Värsta scenario:

	Akut toxicitet			Kronisk toxicitet			Nedbrytning
Ingående ämne	LC50/EC50	SF(akut)	TF(akut)	NOEC (*1)	SF(kronisk) (*1)	TF(kronisk)	DF	Aerob	Anaerob
Benämning	1 mg/l	10 000	0,0001			0,0001	1	P	N

Dokumentation av biologisk lättnedbrytbarhet

Följande testmetoder för biologisk lättnedbrytbarhet ska användas:

Fram till den 1 december 2010 och under en övergångsperiod från den 1 december 2010 till den 1 december 2015:

De testmetoder för biologisk lättnedbrytbarhet som föreskrivs i direktiv 67/548/EEG, särskilt metoderna i bilaga V.C4, eller de likvärdiga metoderna OECD 301 A–F eller likvärdiga ISO-metoder.

Principen om ett 10-dagarsfönster ska inte tillämpas på tensider. Godkännandenivån ska vara 70 % för de tester som avses i bilaga V.C4-A och V.C4-B till direktiv 67/548/EEG (samt de likvärdiga testerna OECD 301 A och E, och likvärdiga ISO-tester) och 60 % för testerna C4-C, D, E och F (samt de likvärdiga testerna OECD 301 B, C, D och F, och likvärdiga ISO-tester).

2.	Efter den 1 december 2015 och under en övergångsperiod från den 1 december 2010 till den 1 december 2015: De testmetoder som föreskrivs i förordning (EG) nr 1272/2008.

Dokumentation av anaerob biologisk nedbrytbarhet

Referenstestet för anaerob nedbrytbarhet ska vara EN ISO 11734, ECETOC nr 28 (juni 1988), OECD 311 eller likvärdig testmetod, med krav på minst 60 % nedbrytbarhet under anaeroba förhållanden. Testmetoder som simulerar förhållandena i en relevant anaerob miljö kan också användas för att styrka att minst 60 % nedbrytbarhet har uppnåtts under anaeroba förhållanden.

Extrapolering för ämnen som inte finns upptagna i DID-listan

Nedanstående metod kan användas för att ta fram nödvändig dokumentation om anaerob biologisk nedbrytbarhet för ingående ämnen som inte är upptagna i DID-listan:

Tillämpa rimlig extrapolering. Använd testresultat för en råvara för att extrapolera anaerob nedbrytbarhet för strukturellt likartade tensider. Om det har bekräftats att en tensid (eller en grupp likartade ämnen) är anaerobt biologiskt nedbrytbar enligt DID-listan kan man utgå ifrån att en likartad tensid också är anaerobt biologiskt nedbrytbar (exempelvis är C 12/15 A 1–3 EO-sulfat [nr 8 i DID-listan] anaerobt biologiskt nedbrytbart, och C 12/15 A 6 EO-sulfat kan antas ha likartad anaerob biologisk nedbrytbarhet). Om det med lämplig testmetod har bekräftats att en tensid är anaerobt biologiskt nedbrytbar kan man anta att en likartad tensid också är det; exempelvis kan litteraturuppgifter som bekräftar att tensider i gruppen ammoniumsalter av alkylestrar är anaerobt biologiskt nedbrytbara användas för att dokumentera likartad anaerob biologisk nedbrytbarhet hos andra kvartära ammoniumsalter med esterbindningar i alkylkedjan/-kedjorna.

2.	Utför screeningtest för anaerob nedbrytbarhet. Om ny testning krävs ska screening utföras med hjälp av EN ISO 11734, ECETOC nr 28 (juni 1988), OECD 311 eller likvärdig metod.

Utför lågdos-test för nedbrytbarhet. Om det krävs nya tester, och om det uppstår experimentella problem vid screeningen (t.ex. inhibition på grund av testämnets toxicitet), ska testet upprepas med en låg dos av tensiden och nedbrytningen övervakas med kol-14-mätningar eller kemiska analyser. Tester vid låga doser kan utföras i enlighet med OECD 308 (augusti 2000) eller likvärdig metod.

(*1) Om det inte finns några godtagbara data om kronisk toxicitet är dessa kolumner tomma. När så är fallet definieras TF(kronisk) som lika med TF(akut).

Tillägg II

Diskeffektivitet (användbarhet)

a) Intern testning

Tillverkarens testlaboratorium kan godkännas för tester i syfte att dokumentera effektivitet om följande tilläggskrav är uppfyllda:

—	Testernas kvalitet måste kunna övervakas av miljömärkningsorganisationer.

—	Miljömärkningsorganisationen måste ha tillgång till all information om produkten.

—	Kvaliteten på effektivitetstestet måste beskrivas i kvalitetskontrollsystemet.

Sökanden ska lämna dokumentation som styrker att produkten har testats under realistiska förhållanden:

a)	Smutsfläckarna på diskgodset ska vara representativa för den typ av nedsmutsning som kan förväntas i de områden där produkterna kommer att marknadsföras.

b)	Rekommenderad dosering används för motsvarande vattenhårdhet vid lägsta rekommenderade tvättemperatur.

Sökanden ska lämna dokumentation som bevisar:

—	Produktens förmåga att avlägsna smuts från diskgodset.

—	Produktens förmåga att torka diskgodset.

Resultaten för den testade produkten ska jämföras med en referensprodukt. Referensprodukten kan vara en produkt som är väletablerad på marknaden, och testprodukten ska vara minst lika effektiv som referensprodukten.

b) Användartest

Svar måste erhållas från minst fem testcenter som representerar ett slumpmässigt urval av kunder.

Förfaranden och dosering ska följa tillverkarens rekommendationer.

Testperioden måste vara minst fyra veckor och omfatta minst 400 testcykler.

Alla testcenter måste bedöma effektiviteten hos produkten eller flerkomponentsystemet genom att besvara frågor som rör följande aspekter (eller liknande formuleringar):

—	Produktens förmåga att avlägsna smuts från diskgodset.

—	Produktens förmåga att torka diskgodset.

—	Hur nöjd den svarande är med avtalet om kundbesök.

Svaren ska rangordnas på en skala som omfattar minst tre nivåer, exempelvis ”inte tillräckligt effektivt”, ”tillräckligt effektivt” och ”mycket effektivt”. När det gäller hur nöjda testcentrumen är med upplägget för besöksrapporteringen ska kategorierna vara ”inte nöjd”, ”nöjd” och ”mycket nöjd”.

Minst 80 % av de svarande måste uppge att produkten är tillräckligt effektiv eller mycket effektiv på alla punkter (se punkt 4) och vara nöjda eller mycket nöjda med upplägget för kundbesöken.

Alla rådata från testerna ska anges.

Testförfarandet ska beskrivas i detalj.

24.11.2012

Europeiska unionens officiella tidning

L 326/38

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 14 november 2012

om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av EU:s miljömärke till tvättmedel för industriellt och institutionellt bruk

[delgivet med nr C(2012) 8055]

(Text av betydelse för EES)

(2012/721/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 66/2010 av den 25 november 2009 om ett EU-miljömärke (1), särskilt artikel 8.2,

efter samråd med Europeiska unionens miljömärkningsnämnd, och

av följande skäl:

(1)	Enligt förordning (EG) nr 66/2010 kan EU-miljömärket tilldelas produkter som har reducerad miljöpåverkan under hela sin livscykel.

(2)	Enligt förordning (EG) nr 66/2010 ska särskilda miljömärkningskriterier fastställas för varje produktgrupp.

(3)	Kriterierna och tillhörande bedömnings- och kontrollkrav bör gälla i fyra år från och med den dag då detta beslut antas.

(4)	De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats enligt artikel 16 i förordning (EG) nr 66/2010.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Produktgruppen ”tvättmedel för industriellt och institutionellt bruk” ska omfatta tvättmedelsprodukter för yrkesmässigt bruk inom den industriella och institutionella sektorn.

Produktgruppen omfattar även flerkomponentsystem vilka består av mer än en komponent som används för att bygga upp ett komplett tvättmedel eller ett tvättprogram för automatiska doseringssystem.

Denna produktgrupp ska inte omfatta produkter som ger textilier vissa egenskaper, såsom vattenavvisande, vattentät eller flamsäker. Produktgruppen ska inte heller omfatta produkter som doseras via bärare i form av t.ex. ark (eng. ”sheets”), tygstycken eller andra material, eller tvätthjälpmedel som används utan efterföljande tvätt, till exempel fläckborttagningsmedel för mattor och möbelklädslar.

Tvättmedel som är avsedda för konsumenter ska inte ingå i denna produktgrupp.

Artikel 2

För att tilldelas ett EU-miljömärke enligt förordning (EG) nr 66/2010 ska ett tvättmedel ingå i produktgruppen ”tvättmedel för industriellt och institutionellt bruk” enligt definitionen i artikel 1 i detta beslut och uppfylla de kriterier och tillhörande bedömnings- och kontrollkrav som anges i bilagan till detta beslut.

Artikel 3

Kriterierna för produktgruppen ”tvättmedel för industriellt och institutionellt bruk” liksom de tillhörande bedömnings- och kontrollkraven ska gälla i fyra år från och med den dag då detta beslut antas.

Artikel 4

För administrativa ändamål ska produktgruppen ”tvättmedel för industriellt och institutionellt bruk” tilldelas kodnummer ”039”.

Artikel 5

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 14 november 2012.

På kommissionens vägnar

Janez POTOČNIK

Ledamot av kommissionen

(1) EUT L 27, 30.1.2010, s. 1.

BILAGA

BAKGRUND

Kriteriernas syfte

Kriterierna ska framför allt främja produkter som har reducerad påverkan på akvatiska ekosystem, innehåller begränsade mängder farliga ämnen och vars effektivitet har testats. Kriterierna syftar dessutom till att minska energiförbrukningen vid tvätt genom att främja produkter som är effektiva vid lägre temperaturer.

KRITERIER

Kriterierna gäller följande aspekter:

1.	Produktinformation och doseringsanvisningar.

2.	Toxicitet för vattenlevande organismer: kritisk utspädningsvolym (CDV).

3.	Biologisk nedbrytbarhet.

4.	Uteslutna eller begränsade ämnen och blandningar.

5.	Förpackningskrav.

6.	Tvätteffektivitet (användbarhet).

7.	Automatiska doseringssystem.

8.	Användarinformation – information på miljömärket.

1) Bedömning och kontroll

a) Krav

De särskilda bedömnings- och kontrollkraven anges för varje kriterium.

Där så är möjligt bör testerna utföras av laboratorier som uppfyller de allmänna kraven i EN ISO 17025 eller likvärdiga krav.

I tillämpliga fall får andra testmetoder än de som anges för varje kriterium användas, om de godkänns som likvärdiga av det behöriga organ som bedömer ansökan.

Tillägg I hänvisar till DID-listan (detergent ingredient database) som förtecknar de vanligast förekommande ämnena i tvätt-, disk- och rengöringsmedel. Den ska användas för att få fram de uppgifter som krävs för att beräkna kritisk utspädningsvolym och för att bedöma de ingående ämnenas biologiska nedbrytbarhet. Det finns också riktlinjer för hur man ska beräkna eller extrapolera relevanta uppgifter för ämnen som inte finns med i DID-listan. Den senaste versionen av DID-listan finns på webbplatsen för EU Ecolabel (EU-miljömärket) eller på de enskilda behöriga organens webbplatser.

Behöriga organ får vid behov begära in kompletterande dokumentation och får även genomföra oberoende kontroller.

b) Tröskelvärden

För biocider, färgämnen och parfymer krävs att kriterierna uppfylls oavsett koncentration.

Ämnen vars koncentration ligger över tröskelvärdet kallas i det följande ingående ämnen.

För alla produkter är det den högsta totala doseringen som rekommenderas för den enskilda graden av nedsmutsning som måste uppfylla de ekologiska kriterierna. Om doseringen anges i intervall ska den högsta doseringen användas vid bedömning av uppfyllande av kriterierna.

2) Funktionell enhet

Den funktionella enheten för produktgruppen ska uttryckas i g/kg tvätt (gram per kilo tvätt).

Krav för bedömning och kontroll av den funktionella enheten:

Säkerhetsdatablad för varje ingående ämne ska lämnas till det behöriga organet i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 (1).

Del A och del B i DID-listan finns på webbplatsen för EU Ecolabel:

http://ec.europa.eu/environment/ecolabel/documents/did_list/didlist_part_a_sv.pdf

http://ec.europa.eu/environment/ecolabel/documents/did_list/didlist_part_b_sv.pdf

KRITERIER FÖR EU-MILJÖMÄRKET

Kriterium 1 – Produktinformation och doseringsanvisningar

Den rekommenderade totala doseringen för 1 kg tvätt enligt graden av nedsmutsning och vattnets hårdhet ska anges i g/kg tvätt eller ml/kg tvätt. Alla produkter i ett flerkomponentsystem måste ingå i den högsta rekommenderade doseringen när man bedömer om kriterierna uppfylls.

Exempel på grad av nedsmutsning:

Lätt

Normal

Kraftig

Hotell: bäddtextilier, handdukar etc. (handdukar kan anses vara kraftigt nedsmutsade)

Tyghandduk på rulle

Arbetskläder: institutioner/detaljhandel/serviceyrken etc.

Restauranger: bordsdukar, servetter etc.

Moppar och mattor

Arbetskläder: industri/kök/slakteri etc.

Kökstextilier: kläder, diskhanddukar etc.

Institutioner som sjukhus: bäddtextilier, lakan med resår (s.k. dra-på-lakan), patientkläder, läkarrockar, kläder för vårdpersonal etc.

Produktnamnet eller, om det är ett flerkomponentsystem, en förteckning över alla produkter som ingår i systemet ska tillhandahållas tillsammans med uppgift om rekommenderad vattenhårdhet (mjukt, medelhårt eller hårt) och uppgift om avsedd grad av nedsmutsning.

Sökanden ska dokumentera att alla produktnamn uppfyller kriterierna 2, 3 och 6.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska tillhandahålla produktnamnet eller, om det är ett flerkomponentsystem, en förteckning över alla produkter som ingår i systemet, tillsammans med uppgifter om produktens/-ernas exakta sammansättning, samt etikett eller grafisk utformning inklusive doseringsanvisningar för de tre graderna av nedsmutsning och vattenhårdhet. Densiteten (g/ml) ska anges för alla produkter (antingen på förpackningen eller i ett säkerhetsdatablad).

Kriterium 2 – Toxicitet för vattenlevande organismer: kritisk utspädningsvolym (CDV)

Produktens kritiska utspädningsvolym (CDVkronisk) får inte överskrida följande gränsvärden:

Mjukt vatten (0–6 °dH)	CDVkronisk (L/kg tvätt)
Produkttyp/Grad av nedsmutsning	Lätt	Normal	Kraftig
Pulver	30 000	40 000	50 000
Flytande	50 000	60 000	70 000
Flerkomponentsystem	50 000	70 000	90 000

Medelhårt vatten (7–13 °dH)	CDVkronisk (L/kg tvätt)
Produkttyp/Grad av nedsmutsning	Lätt	Normal	Kraftig
Pulver	40 000	60 000	80 000
Flytande	60 000	75 000	90 000
Flerkomponentsystem	60 000	80 000	100 000

Hårt vatten (> 14 °dH)	CDVkronisk (L/kg tvätt)
Produkttyp/Grad av nedsmutsning	Lätt	Normal	Kraftig
Pulver	50 000	75 000	90 000
Flytande	75 000	90 000	120 000
Flerkomponentsystem	75 000	100 000	120 000

Den kritiska utspädningsvolymen (CDVkronisk) beräknas för alla ingående ämnen (i) i produkten enligt formeln

där

vikt	=	det ingående ämnets vikt per rekommenderad dos,
DF	=	nedbrytningsfaktor,
TF	=	kronisk toxicitetsfaktor för ämnet enligt DID-listan.

Biocider, färgämnen och parfymer i produkten ska också tas med i beräkningen av CDV även om koncentrationen understiger 0,010 % (100 ppm).

Särskilda regler gäller för följande ämnen, eftersom de bryts ned i tvättprocessen:

—	Väteperoxid (H2O2) – tas inte med i beräkningen av CDV.

—	Perättiksyra – tas med i beräkningen som ättiksyra.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska tillhandahålla en beräkning av CDVkronisk för produkten. Ett kalkylblad för beräkning av CDV finns på webbplatsen för EU Ecolabel.

Kriterium 3 – Biologisk nedbrytbarhet

a) Biologisk nedbrytbarhet för tensider

Alla tensider måste vara biologiskt nedbrytbara under aeroba förhållanden.

Alla nonjoniska och katjoniska tensider måste också vara biologiskt nedbrytbara under anaeroba förhållanden.

b) Biologisk nedbrytbarhet för organiska ämnen

aNBO

Mjukt vatten (0–6 °dH)	aNBO (g/kg tvätt)
Produkttyp/Grad av nedsmutsning	Lätt	Normal	Kraftig
Pulver	0,70	1,10	1,40
Flytande	0,50	0,60	0,70
Flerkomponentsystem	1,25	1,75	2,50

Medelhårt vatten (7–13 °dH)	aNBO (g/kg tvätt)
Produkttyp/Grad av nedsmutsning	Lätt	Normal	Kraftig
Pulver	1,10	1,40	1,75
Flytande	0,60	0,70	0,90
Flerkomponentsystem	1,75	2,50	3,75

Hårt vatten (> 14 °dH)	aNBO (g/kg tvätt)
Produkttyp/Grad av nedsmutsning	Lätt	Normal	Kraftig
Pulver	1,40	1,75	2,20
Flytande	0,70	0,90	1,20
Flerkomponentsystem	2,50	3,75	4,80

anNBO

Mjukt vatten (0–6 °dH)	anNBO (g/kg tvätt)
Produkttyp/Grad av nedsmutsning	Lätt	Normal	Kraftig
Pulver	0,70	1,10	1,40
Flytande	0,50	0,60	0,70
Flerkomponentsystem	1,25	1,75	2,50

Medelhårt vatten (7–13 °dH)	anNBO (g/kg tvätt)
Produkttyp/Grad av nedsmutsning	Lätt	Normal	Kraftig
Pulver	1,10	1,40	1,75
Flytande	0,60	0,70	0,90
Flerkomponentsystem	1,75	2,50	3,75

Hårt vatten (> 14 °dH)	anNBO (g/kg tvätt)
Produkttyp/Grad av nedsmutsning	Lätt	Normal	Kraftig
Pulver	1,40	1,75	2,20
Flytande	0,70	0,90	1,20
Flerkomponentsystem	2,50	3,75	4,80

Observera att TAED bör anses vara anaerobt biologiskt nedbrytbart.

I avsaknad av dokumentation enligt kraven ovan får ämnen som inte är tensider undantas från kravet på anaerob nedbrytbarhet om ett av följande tre villkor är uppfyllt:

1.	Ämnet är lättnedbrytbart och har lågt adsorptionsvärde (A < 25 %).

2.	Ämnet är lättnedbrytbart och har högt desorptionsvärde (D > 75 %).

3.	Ämnet är lättnedbrytbart och bioackumuleras inte.

Tester avseende adsorption/desorption kan utföras i enlighet med OECD:s riktlinje 106.

Kriterium 4 – Uteslutna eller begränsade ämnen och blandningar

a) Specificerade ämnen som inte får ingå

Följande ämnen får inte ingå i produkten, vare sig som del av produktens sammansättning eller som del i någon blandning som ingår i produktens sammansättning:

—	Fosfater (fosfonater är inte uteslutna men omfattas av kriterium 3).

—	APEO (alkylfenoletoxylater) och ADP (alkylfenoler och derivat av dessa).

—	EDTA (etylendiamintetraättiksyra) och dess salter.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska lämna ett intyg om att inget av dessa ämnen ingår i produkten, eventuellt styrkt av intyg från tillverkarna.

b) Farliga ämnen och blandningar

Lista med faroangivelser:

Faroangivelse (4)	Riskfras (5)
H300 Dödligt vid förtäring	R28
H301 Giftigt vid förtäring	R25
H304 Kan vara dödligt vid förtäring om det kommer ner i luftvägarna	R65
H310 Dödligt vid hudkontakt	R27
H311 Giftigt vid hudkontakt	R24
H330 Dödligt vid inandning	R23/26
H331 Giftigt vid inandning	R23
H340 Kan orsaka genetiska defekter	R46
H341 Misstänks kunna orsaka genetiska defekter	R68
H350 Kan orsaka cancer	R45
H350i Kan orsaka cancer vid inandning	R49
H351 Misstänks kunna orsaka cancer	R40
H360F Kan skada fertiliteten	R60
H360D Kan skada det ofödda barnet	R61
H360FD Kan skada fertiliteten. Kan skada det ofödda barnet	R60/61/60-61
H360Fd Kan skada fertiliteten. Misstänks kunna skada det ofödda barnet.	R60/63
H360Df Kan skada det ofödda barnet. Misstänks kunna skada fertiliteten.	R61/62
H361f Misstänks kunna skada fertiliteten	R62
H361d Misstänks kunna skada det ofödda barnet	R63
H361fd Misstänks kunna skada fertiliteten. Misstänks kunna skada det ofödda barnet	R62-63
H362 Kan skada spädbarn som ammas	R64
H370 Orsakar organskador	R39/23/24/25/26/27/28
H371 Kan orsaka organskador	R68/20/21/22
H372 Orsakar organskador genom lång eller upprepad exponering	R48/25/24/23
H373 Kan orsaka organskador genom lång eller upprepad exponering	R48/20/21/22
H400 Mycket giftigt för vattenlevande organismer	R50
H410 Mycket giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter	R50-53
H411 Giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter	R51-53
H412 Skadliga långtidseffekter för vattenlevande organismer	R52-53
H413 Kan ge skadliga långtidseffekter på vattenlevande organismer	R53
EUH059 Farligt för ozonskiktet	R59
EUH029 Utvecklar giftig gas vid kontakt med vatten	R29
EUH031 Utvecklar giftig gas vid kontakt med syra	R31
EUH032 Utvecklar mycket giftig gas vid kontakt med syra	R32
EUH070 Giftigt vid kontakt med ögonen	R39-41
Sensibiliserande ämnen
H334 Kan orsaka allergi- eller astmasymtom eller andningssvårigheter vid inandning	R42
H317 Kan orsaka allergisk hudreaktion	R43

Observera att detta kriterium också gäller för kända nedbrytningsprodukter som t.ex. formaldehyd från produkter eller material som avger formaldehyd.

Ämnen eller blandningar som ändrar egenskaper till följd av bearbetning (t.ex. övergår till att inte längre vara biologiskt tillgängliga eller genomgår kemisk förändring) så att en identifierad fara inte längre föreligger, omfattas inte av ovanstående krav.

Slutprodukten får inte märkas med faroangivelserna ovan.

Undantag

Följande ämnen är uttryckligen undantagna från detta krav:

Tensider < 20 % i slutprodukten	H400 Mycket giftigt för vattenlevande organismer	R50
Biocider som används som konserveringsmedel (*2) (gäller bara flytande tvättmedel med pH 2–12 och högst 0,10 viktprocent verksamt material)	H331 Giftigt vid inandning	R23
	H334 Kan orsaka allergi- eller astmasymtom eller andningssvårigheter vid inandning	R42
	H317 Kan orsaka allergisk hudreaktion	R43
	H400 Mycket giftigt för vattenlevande organismer	R50
Enzymer (*3)	H400 Mycket giftigt för vattenlevande organismer	R50
	H334 Kan orsaka allergi- eller astmasymtom eller andningssvårigheter vid inandning	R42
	H317 Kan orsaka allergisk hudreaktion	R43
Blekningskatalysatorer (*3)	H400 Mycket giftigt för vattenlevande organismer	R50
Nitrilotriättiksyra (NTA) som förorening i MGDA och GLDA (*4)	H351 Misstänks kunna orsaka cancer	R40

Den information som lämnas ska avse de former eller fysiska tillstånd av ämnet, eller av blandningar, som används i den slutliga produkten.

c) Ämnen förtecknade i enlighet med artikel 59.1 i förordning (EG) nr 1907/2006

d) Specificerade ingående ämnen med begränsningar – parfymer

Parfymer som innehåller nitromysk eller polycyklisk mysk får inte ingå i produkten.

Alla ingående ämnen som har tillsatts till produkten som parfym måste tillverkas och hanteras i enlighet med rekommendationerna från International Fragrance Association (Ifra). Rekommendationerna finns på Ifras webbplats: http://www.ifraorg.org. Tillverkaren ska följa rekommendationerna i Ifras standarder om förbud, begränsad användning och angivna renhetskriterier för material.

Parfymer som omfattas av informationskravet i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 648/2004 (6) om tvätt- och rengöringsmedel (bilaga VII) och som inte redan är uteslutna genom kriterium 4 b får inte förekomma i mängder ≥ 0,010 % (≥ 100 ppm) per ämne i den slutliga produkten.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska tillhandahålla ett undertecknat intyg om överensstämmelse där mängden parfymer som ingår i produkten anges. Sökanden ska också lämna ett intyg från parfymtillverkaren med uppgift om innehåll för alla ämnen i de parfymer som förtecknas i del I i bilaga III till rådets direktiv 76/768/EEG (7).

e) Biocider

ii)

Det är förbjudet att på förpackningen eller på annat vis hävda eller antyda att produkten har antimikrobiell eller desinficerande verkan.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska informera det behöriga organet om den text och layout som används på varje förpackningstyp och/eller lämna ett prov på varje förpackningstyp.

iii)

Bedömning och kontroll: Sökanden ska tillhandahålla säkerhetsdatablad för alla tillsatta biocider, tillsammans med uppgifter om BCF och/eller logKow för dessa ämnen.

f) Enzymer

Enzymer får endast förekomma i flytande form eller som dammfria granulat. Enzymer får inte innehålla rester av mikroorganismer från tillverkningen.

Kriterium 5 – Förpackningskrav

a) Förhållandet mellan vikt och verkan (VNF)

Förhållandet mellan produktens vikt och verkan (VNF) får inte överskrida följande värden:

Produkttyp/Vattenhårdhet	VNF (g/kg tvätt)
Produkttyp/Vattenhårdhet	Mjukt vatten	Medelhårt vatten	Hårt vatten
Pulver	1,5	2,0	2,5
Flytande	2,0	2,5	3,0

VNF ska bara beräknas för primärförpackningar, och beräkningar ska göras för alla produkter som ingår i ett flerkomponentsystem (inklusive lock, proppar och handpumpar/sprayanordningar) enligt formeln

där

Vi	=	vikten (g) av förpackningskomponenten (i) inklusive eventuell etikett,
Ni	=	vikten (g) av ej återvunnet (oanvänt) material i förpackningskomponenten (i). Om andelen återvunnet material i förpackningskomponenten är 0 % så är Ni = Vi,
Di	=	antalet funktionella enheter i förpackningskomponenten (i). Funktionell enhet = dosering i g/kg tvätt. Observera att den högsta rekommenderade doseringen för varje vattenhårdhetsgrad ska användas för beräkningen av VNF,
ri	=	returtalet, dvs. det antal gånger som förpackningskomponenten (i) används för samma ändamål genom ett retur- eller refillsystem. Om förpackningen inte återanvänds för samma ändamål är ri = 1. Om förpackningen återanvänds är ri = 1, om inte sökanden kan visa att returtalet är högre.

Undantag

Plast-, pappers- eller pappförpackningar som innehåller mer än 80 % återvunnet material eller mer än 80 % plast som framställts av förnybara råvaror är undantagna från detta krav.

Förpackningar betraktas som återvunna om de råvaror som använts för att tillverka dem har hämtats från förpackningstillverkare i distributionsledet eller konsumentledet. Om råvarorna består av industriavfall från materialtillverkarens egen produktionsprocess ska materialet inte betraktas som återvunnet.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska tillhandahålla en beräkning av VNF för alla produkter. Ett kalkylblad för denna beräkning finns på webbplatsen för EU Ecolabel. Sökanden ska lämna in ett ifyllt och undertecknat intyg om innehållet av återvunnet material eller material producerat från förnybara råvaror i förpackningen. För att en refillförpackning ska kunna godkännas måste sökanden och/eller återförsäljaren visa att refillförpackningarna finns, eller kommer att finnas, till försäljning på marknaden.

b) Plastförpackningar

Plastförpackningar får endast innehålla sådana ftalater som vid ansökningstillfället genomgått en riskbedömning och som inte klassificerats enligt kriterium 4 b (och kombinationer därav).

Bedömning och kontroll: Sökanden ska lämna in ett ifyllt och undertecknat intyg om överensstämmelse.

Kriterium 6 – Tvätteffektivitet (användbarhet)

Tvättmedlets primära tvätteffekter såsom smutsborttagning och fläckborttagning ska dokumenteras av tillverkaren/sökanden med hjälp av en process under vilken kläder nedsmutsade med artificiell smuts tvättas.

Testet får utföras av ett externt eller internt laboratorium som uppfyller kraven i tillägg II a. Testet ska utföras med rekommenderad dosering och motsvarande vattenhårdhet och nedsmutsningsgrad vid den lägsta rekommenderade tvättemperaturen. Mätningarna ska utföras på otvättade och tvättade provstycken. Utvärderingen av testresultaten ska göras av laboratoriet och ska tydligt framgå av testrapporten.

Mätningar av sekundära effekter såsom blekeffekt, bleknings-/skadefaktor, askhalt, förgråning och ökad fluiditet kan exempelvis göras på flergångsprovstycken, och testresultaten kan analyseras enligt standard ISO 4312.

Som provstycken kan exempelvis följande användas:

—	WFK-PCMS-55 för industriella tvättprocesser, som består av 13 olika små smutslappar (WFK-Cleaning Technology Research Institute, Tyskland).

—	EMPA 102, som består av 15 olika färska smutsfläckar (EMPA-Testmaterials, Schweiz).

—	Provstycken från DTI (Dansk Teknologisk Institut) för industriella tvättprocesser och liknande.

Som ett alternativ till laboratorietesterna ovan kan man också göra ett användartest för att dokumentera produktens effektivitet. Användartestet ska uppfylla kraven i tillägg II b.

För både laboratorietest och användartest gäller följande:

Resultaten för den testade produkten ska jämföras med en referensprodukt. Referensprodukten kan vara en produkt som är väletablerad på marknaden, eller den produkt som användaren vanligtvis använder, om det gäller ett användartest. Produkten som testas måste vara minst lika effektiv som referensprodukten.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska lämna in en testrapport i vilken det anges att produkten uppfyller de minimikrav som anges för den valda testmetoden; se även tillägg II a och II b.

Kriterium 7 – Automatiska doseringssystem

Flerkomponentsystem ska erbjudas kunden i kombination med automatiska och kontrollerade doseringssystem.

För att säkerställa korrekt dosering i automatiska doseringssystem ska kundbesök ingå som en normal rutin för tillverkare/leverantörer. Besöken ska göras hos alla kunder minst en gång om året under licensens hela giltighetstid. Under kundbesöken ska kalibrering av doseringsutrustningen ingå som ett minimum. Även en tredje part kan utföra kundbesök.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska lämna in en skriftlig beskrivning av vem som ansvarar för kundbesöken, hur ofta de görs, och vad de omfattar.

Kriterium 8 – Användarinformation – information på miljömärket

a) Information på förpackningen/produktdatabladet

Följande tvättråd (eller likvärdiga) ska finnas på förpackningen och/eller på ett produktdatablad. Tvättråden ska omfatta exempel på klassificering av nedsmutsningsgrader för textilier och ska innehålla följande text:

—	Tvätta vid den lägsta rekommenderade temperaturen.

—	Tvätta alltid med största möjliga tvättmängd som textilierna tillåter.

—	Följ doseringsanvisningarna och dosera tvättmedlet efter hur hårt smutsad tvätten är och efter vattnets hårdhetsgrad.

—	Genom att använda denna EU-miljömärkta produkt och följa doseringsanvisningarna bidrar du till lägre utsläpp i vatten, mindre avfall och minskad energiförbrukning.

b) Påståenden på förpackningen

I regel ska påståenden på förpackningen dokumenteras genom effektivitetstester (t.ex. påstådd effektivitet vid låga temperaturer, påstådd effektivitet mot vissa typer av fläckar, påstådda fördelar vid vissa typer av textilier eller vissa färger hos textilier, eller andra påståenden om specifika egenskaper/fördelar hos produkten).

—	Om en produkt t.ex. påstås vara effektiv vid 20 °C måste effektivitetstestet utföras vid ≤ 20 °C (och motsvarande för andra påståenden som gäller temperaturer under 40 °C).

—	Om en produkt t.ex. påstås vara effektiv mot vissa typer av fläckar måste detta dokumenteras med ett effektivitetstest.

c) Information på EU-miljömärket

Märket får innehålla den frivilliga tilläggstexten:

—	minskad påverkan på akvatiska ekosystem

—	minskad användning av farliga ämnen

—	har genomgått effektivitetstest

Riktlinjer för användningen av märket med frivillig tilläggstext finns i Guidelines for the Use of the EU Ecolabel Logo: http://ec.europa.eu/environment/ecolabel/documents/logo_guidelines.pdf

Bedömning och kontroll (a–c): Sökanden ska tillhandahålla ett prov på produktens etikett och/eller ett produktdatablad samt ett intyg om överensstämmelse med detta kriterium. Påståenden om produkten ska verifieras med testrapporter.

(*1) DID-nummer är det ingående ämnets nummer i DID-listan och används för att kontrollera att kriterierna 2 och 3 är uppfyllda. Se tillägg I.

(1) EUT L 396, 30.12.2006, s. 1.

(2) EUT L 353, 31.12.2008, s. 1.

(3) EGT 196, 16.8.1967, s. 1.

(4) Förordning (EG) nr 1272/2008.

(5) Direktiv 67/548/EEG ändrat genom direktiv 2006/121/EG för att anpassa det till Reach-förordningen och direktiv 1999/45/EG i ändrad lydelse.

(*2) Undantag endast från kriterium 4 b. Biocider ska uppfylla kriterium 4 e.

(*3) Inklusive stabilisatorer och andra hjälpämnen i beredningarna.

(*4) I koncentrationer som understiger 1,0 % i råvaran, under förutsättning att den totala koncentrationen i den slutliga produkten understiger 0,10 %.

(6) EUT 104, 8.4.2004, s. 1.

(7) EGT 262, 27.9.1976, s. 169.

Tillägg I

DID-listan

DID-listan (del A) är en lista med information om akvatisk toxicitet och biologisk nedbrytbarhet hos ingående ämnen som ofta används i tvätt-, disk- och rengöringsmedel. Listan innehåller information om toxicitet och biologisk nedbrytbarhet för en rad ämnen som används i sådana medel. Listan är visserligen inte uttömmande, men i del B ges vägledning om hur man fastställer beräkningsparametrar för ämnen som inte finns med, t.ex. toxicitetsfaktor (TF) och nedbrytningsfaktor (DF) som används vid beräkning av kritisk utspädningsvolym. Listan är en allmän informationskälla och ämnen som finns upptagna där är inte automatiskt godkända att användas i EU-miljömärkta produkter. DID-listan (del A och del B) finns på webbplatsen för EU Ecolabel.

Värsta scenario:

	Akut toxicitet			Kronisk toxicitet			Nedbrytning
Ingående ämne	LC50/EC50	SF(akut)	TF(akut)	NOEC (*1)	SF(kronisk) (*1)	TF(kronisk)	DF	Aerob	Anaerob
Benämning	1 mg/l	10 000	0,0001			0,0001	1	P	N

Dokumentation av biologisk lättnedbrytbarhet

Följande testmetoder för biologisk lättnedbrytbarhet ska användas:

Fram till den 1 december 2010 och under en övergångsperiod från den 1 december 2010 till den 1 december 2015:

De testmetoder för biologisk lättnedbrytbarhet som föreskrivs i direktiv 67/548/EEG, särskilt metoderna i bilaga V.C4, eller de likvärdiga metoderna OECD 301 A–F eller likvärdiga ISO-metoder.

2)	Efter den 1 december 2015 och under en övergångsperiod från den 1 december 2010 till den 1 december 2015: De testmetoder som föreskrivs i förordning (EG) nr 1272/2008.

Dokumentation av anaerob biologisk nedbrytbarhet

Extrapolering för ämnen som inte finns upptagna i DID-listan

Nedanstående metod kan användas för att ta fram nödvändig dokumentation om anaerob biologisk nedbrytbarhet för ingående ämnen som inte är upptagna i DID-listan:

2)	Utför screeningtest för anaerob nedbrytbarhet. Om ny testning krävs ska screening utföras med hjälp av EN ISO 11734, ECETOC nr 28 (juni 1988), OECD 311 eller likvärdig metod.

Utför lågdos-test för nedbrytbarhet. Om det krävs nya tester, och om det uppstår experimentella problem vid screeningen (t.ex. inhibition på grund av testämnets toxicitet), ska testet upprepas med en låg dos av tensiden och nedbrytningen övervakas med kol-14-mätningar eller kemiska analyser. Tester vid låga doser kan göras med OECD 308 (augusti 2000) eller likvärdig metod.

(*1) Om det inte finns några godtagbara data om kronisk toxicitet är dessa kolumner tomma. När så är fallet definieras TF(kronisk) som lika med TF(akut).

Tillägg II

a) Laboratorietest

Det laboratorium som utför analysen ska uppfylla de allmänna kraven enligt EN ISO 17025 eller officiellt ha förklarats uppfylla GLP-kraven (god laboratoriesed).

Det laboratorium som utför sökandens analyser/mätningar får godkännas för utförande av analyser och mätningar om

—	myndigheterna övervakar provtagnings- och analysförfarandet, eller

—	tillverkaren har ett kvalitetsledningssystem som inbegriper testning och analyser och som är certifierat enligt ISO 9001, eller

—	tillverkaren kan visa att det finns överensstämmelse mellan ett förstagångstest utfört som parallelltest mellan ett opartiskt provningsinstitut och tillverkarens eget laboratorium, samt att tillverkaren tar prover enligt en fastställd provtagningsplan.

Tillverkarens testlaboratorium kan godkännas för tester i syfte att dokumentera effektivitet om följande tilläggskrav är uppfyllda:

—	Testernas kvalitet måste kunna övervakas av miljömärkningsorganisationer.

—	Miljömärkningsorganisationen måste ha tillgång till all information om produkten.

—	Proverna måste göras anonyma för testlaboratoriet.

—	Kvaliteten på effektivitetstestet måste beskrivas i kvalitetskontrollsystemet.

b) Användartest

Svar måste erhållas från minst fem testcenter som representerar ett urval av kunder.

Förfaranden och dosering ska följa tillverkarens rekommendationer.

Testperioden måste vara minst fyra veckor.

Alla testcenter måste bedöma funktionsdugligheten hos produkten eller flerkomponentsystemet samt doseringsfunktion, kompressibilitet, sköljning och löslighet.

Alla testcenter måste bedöma effektiviteten hos produkten eller flerkomponentsystemet genom att besvara frågor som rör följande aspekter (eller liknande formuleringar):

a)	Förmåga att tvätta lätt smutsade, normalsmutsade eller hårt smutsade textilier.

b)	Bedömning och betygsättning av primära tvätteffekter såsom smutsborttagning, fläckborttagning och blekning.

c)	Bedömning av sekundära tvätteffekter såsom förgråning av vitt tvättgods samt färgbeständighet och missfärgning av färgat tvättgods.

d)	Bedömning av sköljmedlets effekt på torkning, strykning eller mangling av tvättgodset.

e)	Hur nöjd testpersonen är med upplägget för kundbesöken.

Minst fem testcenter måste ha lämnat in svar. Minst 80 % av dem måste uppge att produkten är tillräckligt effektiv eller mycket effektiv på alla punkter (se punkt 4) och vara nöjda eller mycket nöjda med upplägget för kundbesöken.

Alla rådata från testerna ska anges.

Testförfarandet ska beskrivas i detalj.

		ISSN 1977-0820 doi:10.3000/19770820.L_2012.326.swe
Europeiska unionens officiella tidning		L 326

Svensk utgåva	Lagstiftning	femtiofemte årgången 24 november 2012

Innehållsförteckning		II Icke-lagstiftningsakter	Sida
		FÖRORDNINGAR
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1096/2012 av den 14 november 2012 om införande av en beteckning i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Aischgründer Karpfen [SGB])	1
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1097/2012 av den 23 november 2012 om ändring av förordning (EU) nr 142/2011 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om genomförande av rådets direktiv 97/78/EG vad gäller vissa prover och produkter som enligt det direktivet är undantagna från veterinärkontroller vid gränsen vad gäller sändning av animaliska biprodukter och därav framställda produkter mellan medlemsstater ( 1 )	3
		Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1098/2012 av den 23 november 2012 om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker	11
		DIREKTIV
	*	Kommissionens direktiv 2012/38/EU av den 23 november 2012 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG för att ta upp cis-trikos-9-en som ett verksamt ämne i bilaga I till direktivet ( 1 )	13
		BESLUT
		2012/717/EU
	*	Rådets beslut av den 20 november 2012 om utnämning av en spansk ledamot i Regionkommittén	16
		2012/718/EU
	*	Kommissionens genomförandebeslut av den 20 september 2012 om ändring av beslut 2008/458/EG om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets beslut nr 575/2007/EG om inrättande av Europeiska återvändandefonden för perioden 2008–2013 som en del av det allmänna programmet Solidaritet och hantering av migrationsströmmar när det gäller medlemsstaternas förvaltnings- och kontrollsystem, reglerna för administrativ och ekonomisk förvaltning samt stödberättigande utgifter för projekt som medfinansieras av fonden [delgivet med nr C(2012) 6408]	17
		2012/719/EU
	*	Kommissionens beslut av den 17 oktober 2012 om de nationella bestämmelser om högsta tillåtna kadmiumhalt i gödselmedel som Konungariket Sverige anmält i enlighet med artikel 114.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt [delgivet med nr C(2012) 7177] ( 1 )	19
		2012/720/EU
	*	Kommissionens beslut av den 14 november 2012 om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av EU:s miljömärke till maskindiskmedel för industriellt och institutionellt bruk [delgivet med nr C(2012) 8054] ( 1 )	25
		2012/721/EU
	*	Kommissionens beslut av den 14 november 2012 om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av EU:s miljömärke till tvättmedel för industriellt och institutionellt bruk [delgivet med nr C(2012) 8055] ( 1 )	38
		2012/722/EU
	*	Kommissionens genomförandebeslut av den 23 november 2012 om erkännande av systemet Roundtable on Sustainable Palm Oil RED för att visa att hållbarhetskriterierna uppfylls i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG och 2009/28/EG	53

(euro/100 kg)
KN-nummer	Kod för tredjeland (1)	Schablonimportvärde
0702 00 00	AL	41,5
	MA	46,2
	MK	32,3
	TN	73,5
	ZZ	48,4
0707 00 05	AL	63,5
	MK	58,4
	TR	88,7
	ZZ	70,2
0709 93 10	MA	102,5
	TR	110,9
	ZZ	106,7
0805 20 10	MA	137,8
0805 20 10	ZZ	137,8
0805 20 30 , 0805 20 50 , 0805 20 70 , 0805 20 90	CN	65,5
	HR	37,0
	TR	84,6
	ZZ	62,4
0805 50 10	TR	83,0
	ZA	49,1
	ZZ	66,1
0808 10 80	CN	79,8
	MK	38,5
	NZ	138,3
	US	127,1
	ZA	145,8
	ZZ	105,9
0808 30 90	CN	69,9
	TR	113,2
	US	136,8
	ZZ	106,6

		Rättelser
	*	Rättelse till rådets beslut 2009/1017/EU av den 22 december 2009 om beviljande av statligt stöd från Republiken Ungerns myndigheter för förvärv av jordbruksmark mellan den 1 januari 2010 och den 31 december 2013( EUT L 348 av den 29.12.2009 )	55