23.11.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 325/1

(1)

Unionen grundas på de odelbara och universella värdena avseende människans värdighet, frihet, jämlikhet och solidaritet samt den demokratiska principen och rättsstatsprincipen. Dessa principer är grundläggande för medlemsstaterna i samhällen som kännetecknas av pluralism, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och jämställdhet mellan kvinnor och män. Varje unionsmedborgare har och bör åtnjuta de rättigheter som föreskrivs i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(2)

Genom Maastrichtfördraget från 1993 infördes begreppet unionsmedborgarskap. Genom Amsterdamfördraget från 1999 och Lissabonfördraget från 2009 stärktes ytterligare de rättigheter som är knutna till unionsmedborgarskapet. År 2013 kommer det att vara 20 år sedan unionsmedborgarskapet infördes. I artiklarna 1.12 och 2.34 i Lissabonfördraget (nu artikel 9 i EU-fördraget och artikel 20 i EUF-fördraget) föreskrivs att varje person som är medborgare i en medlemsstat är unionsmedborgare, att unionsmedborgarskapet kompletterar och inte ersätter medborgarskapet i en medlemsstat och att unionsmedborgarna har de rättigheter och skyldigheter som föreskrivs i fördragen. I artikel 2.35 i Lissabonfördraget (nu artikel 21 i EUF-fördraget) anges unionsmedborgarnas rätt att fritt röra sig och uppehålla sig.

(3)

Stockholmsprogrammet – ett öppet och säkert Europa i medborgarnas tjänst och för deras skydd (3) sätter medborgaren i centrum för Europas politik på området frihet, säkerhet och rättvisa. Programmet inriktas på att bygga ett medborgarnas Europa, bland annat genom att främja medborgarnas rättigheter, särskilt rätten till fri rörlighet och rättigheter som ger unionsmedborgarna möjlighet att delta aktivt i unionens demokratiska liv.

(4)

Europaparlamentet uppmanar i sin resolution av den 15 december 2010 om situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen (2009) – institutionella aspekter efter Lissabonfördragets ikraftträdande (4) kommissionen att göra 2013 till Europaåret för medborgarna i syfte att stimulera diskussionen om unionsmedborgarskapet, inbegripet dess terminologi, innehåll och syfte, och upplysa unionsmedborgarna om deras rättigheter, särskilt de nya rättigheter som de fått genom att Lissabonfördraget trätt i kraft, och om hur de kan gå till väga för att utöva dessa rättigheter.

(5)

År 2013 bör utnämnas till Europaåret för medborgarna. Ett Europaår för medborgarna skulle innebära ett lämpligt tillfälle att öka allmänhetens medvetenhet om de rättigheter och skyldigheter som är knutna till unionsmedborgarskapet. Europaåret för medborgarna bör också syfta till att informera medborgarna om de rättigheter som unionsmedborgarskapet ger dem i samband med att de utövar rätten att fritt röra sig och uppehålla sig i en annan medlemsstat, till exempel som studenter, arbetstagare, arbetssökande, frivilligarbetande, konsumenter, företagare, ungdomar eller pensionärer. Informationskampanjerna bör integreras geografiskt, demografiskt och socialt, och bör även fokusera på att avlägsna de återstående hindren för utövandet av de rättigheter som unionsmedborgarskapet ger. Man bör sprida budskapet att unionsmedborgarna själva på ett avgörande sätt kan stärka dessa rättigheter genom att delta i det civila samhället och det demokratiska livet.

(6)

För att unionsmedborgarna ska kunna fatta välunderbyggda beslut om utövandet av rätten till fri rörlighet räcker det inte att enbart öka deras medvetenhet om rätten till fri rörlighet. Det har också stor betydelse att unionsmedborgarna är tillräckligt informerade om de andra rättigheter som de enligt unionsrätten åtnjuter i situationer som berör mer än en medlemsstat. Informationen skulle också göra det möjligt för dem att till fullo åtnjuta dessa rättigheter om de bestämmer sig för att utnyttja rätten till fri rörlighet.

(7)

Sedan den fria rörligheten infördes 1958 i Romfördraget som en av de fyra grundläggande friheterna har rätten att fritt röra sig och uppehålla sig visat sitt värde som en hörnsten för att skapa en inre marknad, som gynnar både medlemsstaternas ekonomier och enskilda unionsmedborgare.

(8)

Unionsmedborgarna sätter stort värde på rätten att fritt röra sig och uppehålla sig på medlemsstaternas territorier som en central individuell rätt knuten till unionsmedborgarskapet. Den belyser och främjar en bättre förståelse för den europeiska integrationens fördelar och uppmuntrar också medborgarna att medverka i unionens utveckling.

(9)

Trots att rätten att fritt röra sig och uppehålla sig är fast förankrad i unionens primärrätt och väsentligt vidareutvecklad i unionens sekundärrätt kvarstår fortfarande ett gap mellan de tillämpliga rättsreglerna och de förhållanden som medborgarna upplever när de försöker utöva dessa rättigheter i praktiken. Utöver osäkerheten kring rörlighetens fördelar upplever unionsmedborgarna även alltför många praktiska hinder för att kunna bo och arbeta i en annan medlemsstat.

(10)

I sin rapport av den 27 oktober 2010 om EU-medborgarskapet 2010, ”Att undanröja hindren för EU-medborgarnas möjligheter att utöva sina rättigheter”, kartlägger kommissionen de huvudsakliga hinder som medborgarna fortfarande stöter på i sin vardag när de vill utöva sina rättigheter som unionsmedborgare, särskilt i situationer som berör mer än en medlemsstat, och kommissionen lägger fram 25 konkreta åtgärder för att avlägsna dessa hinder. Ett av hindren ansågs vara informationsbrist. Kommissionen konstaterade i sin rapport att unionsmedborgarna hindras från att åtnjuta sina rättigheter eftersom de inte är medvetna om dem, och tillkännagav därför sin avsikt att intensifiera spridningen av information till unionsmedborgarna om deras rättigheter, särskilt rätten till fri rörlighet.

(11)

EU-fördraget och EUF-fördraget ger varje unionsmedborgare rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier, rösträtt och valbarhet i val till Europaparlamentet och i kommunala val i den medlemsstat där han eller hon är bosatt, på samma villkor som medborgarna i den staten, rätt till skydd, inom ett tredjelands territorium där den medlemsstat i vilken de är medborgare saknar representation, av varje medlemsstats diplomatiska och konsulära myndigheter på samma villkor som medborgarna i den medlemsstaten, rätt att göra framställningar till Europaparlamentet, rätt att vända sig till Europeiska ombudsmannen, rätt att vända sig till unionens institutioner och andra rättigheter på flera olika områden, till exempel fri rörlighet för varor och tjänster, konsumentskydd och offentlig hälso- och sjukvård, lika möjligheter och likabehandling samt tillgång till sysselsättning och social trygghet.

(12)

Genom Lissabonfördraget infördes nya rättigheter, framför allt medborgarinitiativet, som föreskrivs i artiklarna 1.12 och 2.37 (artikel 11 i EU-fördraget och artikel 24 i EUF-fördraget) och enligt vilket minst en miljon medborgare från ett betydande antal medlemsstater kan uppmana kommissionen att lägga fram ett förslag inom något av unionens ansvarsområden, så att medborgarna i ännu högre grad kan delta aktivt i unionens politiska liv och medverka direkt i utformningen av unionsrättens utveckling (5).

(13)

Europaparlamentet har sedan 1979, då de första direkta valen ägde rum, agerat som en direkt förbindelselänk mellan medborgarna och unionen. Europaparlamentet och dess ledamöter spelar en avgörande roll för att informera om de rättigheter och fördelar som följer av unionsmedborgarskapet, föra fram unionsmedborgarnas intressen vid utformningen av politiken och främja unionsmedborgarnas aktiva delaktighet. Inte minst inför valet till Europaparlamentet 2014 är det viktigt att öka medvetenheten om unionsmedborgarnas rättigheter, om jämställdhet, om kvinnors och mäns deltagande i unionens demokratiska liv och deras rösträtt – både som väljare och kandidater – i den medlemsstat där de är bosatta samt om räckvidden av Europaparlamentets befogenheter i lagstiftningsprocessen. Genomslaget för sådana satsningar för att öka medvetenheten bör stärkas genom nära samordning och utnyttjande av synergieffekter med relevanta åtgärder som genomförs av unionens institutioner, särskilt Europaparlamentet, av de europeiska politiska partierna och stiftelserna och av medlemsstaterna inför valet 2014.

(14)

Dessutom bör unionsmedborgare som överväger att utnyttja sin rätt att fritt röra sig och uppehålla sig informeras om sina rättigheter att tjäna in eller bibehålla rättigheter i fråga om social trygghet, inklusive rätten till hälso- och sjukvård i andra medlemsstater, enligt unionens bestämmelser om samordning av socialförsäkringssystemen. Dessa bestämmelser säkerställer att unionsmedborgarna inte förlorar sina socialförsäkringsrättigheter när de flyttar inom unionen. De bör också informeras om erkännandet av deras utbildningskvalifikationer, akademiska meriter och yrkeskvalifikationer och om de sociala och samhälleliga kompetenser som utgör kärnan i den europeiska ramen av nyckelkompetenser för livslångt lärande (6) och som kan rusta dem att till fullo delta i samhällslivet och utöva sina rättigheter enligt unionsrätten.

(15)

Unionsmedborgarna bör också informeras bättre om sina rättigheter som passagerare på alla transportmedel i unionen och om sina konsumenträttigheter i situationer där mer än ett land berörs. Om unionsmedborgarna litar på att deras konsumenträttigheter skyddas i praktiken kommer de att kunna bidra till att unionens marknad för varor och tjänster utvecklas, så att den har större möjlighet att nå sin fulla potential, vilket skulle gynna medborgarna. På liknande sätt bör medborgarna också informeras bättre om bestämmelserna om allmän produktsäkerhet och marknadstillsyn, så att de känner till hur deras hälsa och deras rättigheter skyddas i hela unionen, särskilt när det gäller hot och risker som de inte kan motverka individuellt. Det är också viktigt att öka unionsmedborgarnas medvetenhet om deras rätt till hälso- och sjukvård i andra medlemsstater och kompletterande åtgärder såsom e-hälsa och telemedicin, så att de fullt ut kan utnyttja trygg hälso- och sjukvård av god kvalitet i andra medlemsstater.

(16)

Syftet med detta beslut är att bidra till att förverkliga målen i Europa 2020-strategin, såtillvida att underlättande av fri rörlighet för personer och av arbetstagares rörlighet är ett viktigt sätt att ta itu med konsekvenserna av de demografiska förändringarna på arbetsmarknaden och öka människors anställbarhet och de europeiska industriernas konkurrenskraft. Ett långsiktigt syfte med detta beslut är också att – mot bakgrund av den oroande höga arbetslösheten i vissa medlemsstater – stödja forskning och innovation i unionen.

(17)

De informations-, utbildnings- och folkbildningskampanjer som organiseras inom ramen för Europaåret för medborgarna bör också ta hänsyn till behoven hos vissa specifika målgrupper och utsatta grupper. Informationen bör vara kostnadsfri och tillgänglig på unionens alla officiella språk. Den bör utarbetas på ett enkelt språk och tillhandahållas i samarbete med lokala, regionala och nationella myndigheter, medier, det civila samhället och icke-statliga organisationer. Alla dessa olika intressenter skulle exempelvis kunna ta initiativ till att anordna uppsatstävlingar och utveckla handlingsplaner och riktlinjer, upprätta internetforum och genomföra kampanjer på skolor och universitet.

(18)

Den aktiva roll som unionsmedborgarna och de sammanslutningar som företräder dem har är av avgörande betydelse för unionens sätt att fungera. I artiklarna 10 och 11 i EU-fördraget betonas vikten av deltagardemokrati i alla dess aspekter och medborgarnas och de representativa sammanslutningarnas roll när det gäller att ge uttryck för sina åsikter och diskutera frågor som rör unionens alla verksamhetsområden. Unionens institutioner bör främja ett aktivt demokratiskt deltagande i beslutsprocessen genom en öppen, synlig och regelbunden dialog med det civila samhället för att på så sätt säkerställa att unionens åtgärder blir enhetliga och öppna. Unionsmedborgarnas aktiva deltagande bör också underlättas genom tillgång till handlingar och information och genom god samhällsstyrning samt god förvaltning.

(19)

Utbildningspolitiken spelar en viktig roll för att informera medborgarna, i synnerhet ungdomarna, om vad begreppet unionsmedborgarskap innebär och om de rättigheter som det ger. Den kan också bidra till att främja flerspråkighet och rörligheten hos studenter, lärare samt personer i yrkesutbildning och deras utbildare och till att främja sociala och samhälleliga kompetenser i enlighet med den europeiska ramen av nyckelkompetenser för livslångt lärande, som kan rusta dem att till fullo delta i samhällslivet och utöva sina rättigheter enligt unionsrätten. Särskilda åtgärder bör kunna vidtas för att öka unionsmedborgarnas medvetenhet om möjligheterna att frivilligarbeta, studera utomlands, praktisera i en annan medlemsstat eller delta i unionens utbytesprogram för utbildning.

(20)

Europaåret för medborgarna kommer att uppmärksammas genom kommissionens rapport om EU-medborgarskapet 2013 som kommer att visa hur utvecklingen sett ut sedan rapporten om EU-medborgarskapet 2010 och innehålla förslag om ytterligare åtgärder för att avlägsna de kvarstående hindren för unionsmedborgare som önskar utöva sina rättigheter. Utifrån den rapporten kan rådet anta bestämmelser för att stärka eller komplettera de rättigheter som unionsmedborgarskapet ger.

(21)

Unionsmedborgarna bör också informeras om den flerspråkiga webbportalen Ditt Europa, som är en informationspunkt där man kan hitta samlad information om de rättigheter som unionens medborgare och företag åtnjuter.

(22)

I samband med informationskampanjer bör Europaparlamentet föra ett nära samarbete med Europa direkt-centren, som i egenskap av lokala förbindelselänkar mellan unionen och dess medborgare kan underlätta den lokala och regionala debatten om unionen, överföra och sprida informationsmaterial till allmänheten och möjliggöra återkoppling till unionens institutioner.

(23)

Alla initiativ som lanseras inom ramen för Europaåret för medborgarna bör syfta till att öka den ömsesidiga förståelsen mellan unionsmedborgarna, unionens institutioner och medlemsstaterna. För detta krävs att medvetenheten om medborgarnas rättigheter ökar bland dem som arbetar vid myndigheter både på unionsnivå och på nationell, regional och lokal nivå.

(24)

Europarådet har sedan det inrättades 1949 spelat en ledande roll på utbildnings- och kulturområdet genom att främja och skapa europeiska kulturnätverk, genom interkulturell dialog och genom att främja språklig mångfald. Unionen bör därför utveckla synergieffekter med Europarådets arbete på detta område i anslutning till Europaåret för medborgarna.

(25)

Huvudansvaret för att öka medborgarnas medvetenhet om deras rättigheter som unionsmedborgare vilar på medlemsstaterna. Detta inbegriper tillhandahållande av information om unionen och riktad rapportering om verksamheten inom unionens alla institutioner. Åtgärder på unionsnivå kompletterar och understöder åtgärder som vidtas på nationell, regional eller lokal nivå, i enlighet med det politiska uttalandet ”Samarbete för kommunikation om Europa”, som Europaparlamentet, rådet och kommissionen undertecknade den 22 oktober 2008 (7). Unionens institutioner och medlemsstaterna bör utöka sitt samarbete med medierna och åta sig att förse dem med högkvalitativ information om unionen.

(26)

För att verksamheten under Europaåret för medborgarna ska bli så verkningsfull och resurseffektiv som möjligt är det viktigt att under 2012 vidta en rad förberedande åtgärder i enlighet med artikel 49.6 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (8) (budgetförordningen).

(27)

Lämpliga åtgärder bör vidtas för att förebygga oegentligheter och bedrägeri, och nödvändiga åtgärder bör vidtas för att återkräva förlorade, felaktigt utbetalda eller felaktigt använda medel i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (9), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (10) samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) (11).

(28)

Unionsfinansiering för annan verksamhet än den som finansieras med anslagen för Europaåret för medborgarna kan lämnas genom befintliga unionsprogram eller strukturfonderna, särskilt programmet ”Ett Europa för medborgarna” för 2007–2013 och det särskilda programmet ”Grundläggande rättigheter och medborgarskap” för 2007–2013 som en del av det allmänna programmet ”Grundläggande rättigheter och rättvisa”, programmet för livslångt lärande, inbegripet Erasmusprogrammet, initiativet ”Unga på väg” och programmet ”Media”.

(29)

För att främja genomförandet av kommande Europaår bör det göras en grundlig utvärdering av de åtgärder som genomförs under Europaåret för medborgarna. Utvärderingsrapporten bör i möjligaste mån grunda sig på jämförbara kvantitativa uppgifter från Europaåret för medborgarna och utifrån dessa uppgifter lägga fram idéer och bästa praxis för hur man i framtiden på bästa sätt ska kunna nå ut till medborgarna och göra dem delaktiga.

(30)

Eftersom målen för Europaåret för medborgarna, nämligen att öka medvetenheten och kunskapen om de rättigheter och skyldigheter som är knutna till unionsmedborgarskapet för att se till att medborgarna till fullo kan utnyttja rätten att fritt röra sig och uppehålla sig på medlemsstaternas territorium och, i det sammanhanget, även främja unionsmedborgarnas åtnjutande av andra rättigheter knutna till unionsmedborgarskapet, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, på grund av behovet av multilaterala partnerskap, gränsöverskridande informationsutbyte och unionsomfattande folkbildningskampanjer och spridning av god praxis, och de därför, på grund av den omfattning som Europaåret för medborgarna kommer att få, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

a)

Att öka unionsmedborgarnas medvetenhet om deras rätt att fritt röra sig och uppehålla sig i unionen och, i det sammanhanget, om alla andra rättigheter som alla unionsmedborgare, utan åtskillnad, är garanterade, inbegripet deras rösträtt i lokala val och i val till Europaparlamentet i den medlemsstat där de är bosatta.

b)

Att öka medvetenheten bland unionsmedborgarna, däribland ungdomarna, om hur de konkret kan gynnas av unionens rättigheter och om den politik och de program som stöder utövandet av dessa rättigheter.

c)

Att stimulera debatt om de följder och möjligheter som rätten att fritt röra sig och uppehålla sig innebär som en oförytterlig del av unionsmedborgarskapet, för att på så sätt stimulera och stärka unionsmedborgarnas aktiva deltagande i samhällslivet och det demokratiska livet, särskilt genom medborgarforum om unionens politik och valet till Europaparlamentet, och därigenom stärka sammanhållningen i samhället, den kulturella mångfalden, solidariteten, jämställdheten mellan kvinnor och män, den ömsesidiga respekten och känslan av en gemensam europeisk identitet bland unionsmedborgarna, utifrån unionens grundläggande värderingar enligt EU-fördraget, EUF-fördraget och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

a)

Inleda informations-, mediabevaknings-, utbildnings- och folkbildningskampanjer som vänder sig till allmänheten eller till särskilda målgrupper.

b)

Utbyta information, erfarenheter och bra lösningar mellan myndigheter på unionsnivå och nationell, regional och lokal nivå och andra offentliga organisationer samt organisationer i det civila samhället.

c)

Anordna konferenser, utfrågningar – bland annat via internet – och andra evenemang som syftar till att främja debatt och öka medvetenheten om betydelsen av och fördelarna med rätten att fritt röra sig och uppehålla sig och mer allmänt om unionsmedborgarskapet och de rättigheter som är knutna till det.

d)

Använda befintliga flerspråkiga kommunikationsverktyg för att underlätta det civila samhällets organisationers och medborgarnas aktiva deltagande i Europaåret för medborgarna, bland annat verktyg för direktdemokrati såsom medborgarinitiativet och offentliga samråd.

e)

Stärka och synliggöra befintliga verktyg, bland annat modern informations- och kommunikationsteknik, som kan användas för att informera medborgarna, till exempel de flerspråkiga Europa direkt-centren och webbportalen Ditt Europa som centrala delar av ett heltäckande informationssystem rörande unionsmedborgares rättigheter.

f)

Stärka och synliggöra problemlösningsverktyg som Solvit så att unionsmedborgarna bättre kan använda och tillvarata sina rättigheter enligt unionsrätten.

g)

Tillhandahålla unionsmedborgarna information om Europaparlamentets utskott för framställningar och Europeiska ombudsmannen så att de bättre kan använda och tillvarata sina rättigheter enligt unionsrätten.

h)

Stödja rapporten om EU-medborgarskapet som ska grundas på en ingående debatt och aktiva bidrag från medborgarna och andra intressenter, och som ska identifiera ytterligare hinder som står i vägen för att unionsmedborgarna till fullo ska kunna utöva de rättigheter som unionsmedborgarskapet ger och lansera lämpliga strategier för att avlägsna dessa hinder.

23.11.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 325/9

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)

Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

23.11.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 325/11

(1)

Genom kommissionens förordning (EG) nr 1484/95 (3) fastställs tillämpningsföreskrifter för ordningen för tillämpning av tilläggsbelopp för import samt representativa priser inom sektorerna för fjäderfäkött och ägg samt för äggalbumin.

(2)

Det framgår av den regelbundna kontrollen av de uppgifter som ligger till grund för fastställandet av de representativa priserna för produkterna inom sektorerna för fjäderfäkött och ägg samt för äggalbumin att de representativa priserna för import av vissa produkter bör ändras med hänsyn till variationerna i pris efter ursprung.

(3)

Förordning (EG) nr 1484/95 bör ändras i enlighet med detta.

(4)

Denna åtgärd bör tillämpas så fort uppdaterade uppgifter föreligger, varför den här förordningen bör träda i kraft samma dag som den offentliggörs.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna.

23.11.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 325/13

(1)

En typisk egenskap hos Galega orientalis Lam. är hårda frön. Därför bör kvalitetskraven för arten vad gäller lägsta grobarhet kompletteras med vissa uppgifter om den egenskapen.

(2)

I direktiv 66/401/EEG fastställs den högsta vikten för ett utsädesparti med syfte att undvika heterogena partier vid utsädeskontroll.

(3)

De ändrade metoderna för produktion och saluföring av utsäde, i synnerhet den ökade produktionen av utsädesgrödor och transportmetoderna för utsäde, tydde på att det kunde vara önskvärt att öka den föreskrivna högsta vikten för utsädespartier av gräsarter, och därför anordnades ett tidsbegränsat försök i enlighet med kommissionens beslut 2007/66/EG (3).

(4)

Försöket visade att produktionsanläggningar under de nya omständigheterna kan producera tillräckligt homogena utsädespartier som är större. Därför bör medlemsstaterna få tillåta en ökning av den högsta vikten för utsädespartier av gräsarter.

(5)

Villkoren för produktion av utsäde, fältbesiktning, provtagning och kontroll som anges i direktiv 66/402/EEG bygger på internationellt vedertagna metoder och standarder, såsom de som fastställs av Internationella frökontrollorganisationen (ISTA).

(6)

De kvalitetskrav som fastställts för arten Sorghum spp. är i huvudsak baserade på arten Sorghum bicolor (L.) Moench. Till följd av den nyligen framväxta marknaden för foder- och biomassaproduktion har efterfrågan ökat på andra underarter och hybrider av Sorghum spp. med mindre kornstorlek samt tunnare och plattare form. Följaktligen bör kraven på separata underarter vidareutvecklas med hänsyn till deras utsädesegenskaper.

(7)

Arten Sorghum spp. bör delas upp i Sorghum bicolor (L.) Moench, Sorghum sudanense (Piper) Stapf och hybrider av dessa. Dessutom bör deras provstorlekar anpassas till de standarder som fastställs av Internationella frökontrollorganisationen.

(8)

Direktiven 66/401/EEG och 66/402/EEG bör därför ändras i enlighet med detta.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för utsäde och uppförökningsmaterial för jordbruk, trädgårdsnäring och skogsbruk.

1.

När det gäller uppgifterna om Galega orientalis Lam. i tabell A, avsnitt I.2 i bilaga II ska siffran ”60” i kolumn 2 ersättas med följande:

”60 (a)(b)”.

2.

I kolumn 1 i bilaga III ska uppgifterna om ”Poaceae (Gramineae)” ersättas med följande:

” Poaceae (Gramineae)  (4)

1.

Uppgifterna om Sorghum bicolor, Sorghum bicolor x Sorghum sudanense och Sorghum sudanense ska ersättas med följande:

2.

Följande uppgifter ska infogas efter uppgifterna om Sorghum sudanense (Piper) Stapf:

23.11.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 325/15

(1)

Enligt artikel 111b.1 i direktiv 2001/83/EG kan ett tredjeland begära att kommissionen ska bedöma huruvida landets regelverk som är tillämpligt på aktiva substanser som exporteras till unionen samt dess verksamhet för övervakning och kontroll av efterlevnaden av regelverket säkerställer en skyddsnivå för folkhälsan som är likvärdig med unionens, för att tas upp i en förteckning över tredjeländer som säkerställer en likvärdig skyddsnivå för folkhälsan.

(2)

I en skrivelse av den 4 april 2012 begärde Schweiz att tas upp i förteckningen i enlighet med artikel 111b.1 i direktiv 2001/83/EG. Kommissionens bedömning av likvärdighet bekräftade att kraven i den artikeln var uppfyllda. Vid bedömningen av överensstämmelse togs det, i enlighet med artikel 51.2 i det direktivet, hänsyn till avtalet om ömsesidigt erkännande mellan Schweiz och unionen (2).

23.11.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 325/17