ISSN 1977-0820 doi:10.3000/19770820.L_2012.324.swe |
||
Europeiska unionens officiella tidning |
L 324 |
|
Svensk utgåva |
Lagstiftning |
55 årgången |
Innehållsförteckning |
|
II Icke-lagstiftningsakter |
Sida |
|
|
FÖRORDNINGAR |
|
|
* |
||
|
* |
Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1082/2012 av den 9 november 2012 om ändring av förordning (EU) nr 185/2010 vad gäller validering av luftfartsskydd i EU ( 1 ) |
|
|
|
(1) Text av betydelse för EES |
SV |
De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid. Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk. |
II Icke-lagstiftningsakter
FÖRORDNINGAR
22.11.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 324/1 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 1081/2012
av den 9 november 2012
för rådets förordning (EG) nr 116/2009 om export av kulturföremål
(kodifiering)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 116/2009 av den 18 december 2008 om export av kulturföremål (1), särskilt artikel 7, och
av följande skäl:
(1) |
Kommissionens förordning (EEG) nr 752/93 av den 30 mars 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 3911/92 om export av kulturföremål (2) har ändrats flera gånger (3) på ett väsentligt sätt. För att skapa klarhet och överskådlighet bör den förordningen kodifieras. |
(2) |
Det behövs föreskrifter för genomförande av förordning (EG) nr 116/2009, som bland annat föreskriver inrättandet av en exportlicensordning för vissa kategorier av kulturföremål som anges i bilaga I till den förordningen. |
(3) |
För att säkerställa att de exportlicenser som föreskrivs i nämnda förordning är enhetliga behövs regler för upprättandet, utfärdandet och användningen av formulären. En förlaga till en sådan licens bör därför finnas tillgänglig. |
(4) |
För att undvika onödigt administrativt arbete behövs begreppet ”öppna licenser” för att ansvarsfulla personer eller organisationer temporärt ska kunna exportera kulturföremål för att användas och/eller ställas ut i tredjeland. |
(5) |
De medlemsstater som önskar utnyttja dessa möjligheter bör kunna göra detta beträffande sina egna kulturföremål, personer och organisationer. De villkor som ska uppfyllas kommer att variera från en medlemsstat till en annan. Medlemsstaterna bör kunna välja att använda eller inte använda öppna licenser och fastställa de villkor som ska uppfyllas för att de ska utfärdas. |
(6) |
Exportlicenser bör upprättas på ett av unionens officiella språk. |
(7) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som avses i artikel 8 i förordning (EG) nr 116/2009. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
AVSNITT I
FORMULÄR FÖR LICENS
Artikel 1
1. Det ska finnas tre slag av licenser för export av kulturföremål, vilka ska utfärdas och användas i enlighet med förordning (EG) nr 116/2009 och med denna förordning:
a) |
En standardlicens. |
b) |
En särskild öppen licens. |
c) |
En allmän öppen licens. |
2. Användning av exportlicens ska inte på något sätt påverka de förpliktelser som hör samman med exportformaliteter eller tillhörande handlingar.
3. Formulär för exportlicens ska på begäran tillhandahållas av den behöriga myndighet eller de behöriga myndigheter som anges i artikel 2.2 i förordning (EG) nr 116/2009.
Artikel 2
1. En standardlicens ska vanligtvis användas vid varje exporttillfälle som omfattas av förordning (EG) nr 116/2009.
Varje enskild medlemsstat får dock bestämma om den vill utfärda särskilda eller allmänna öppna licenser; dessa får användas i stället om de särskilda villkor som anges i artiklarna 10 och 13 är uppfyllda.
2. En särskild öppen licens ska användas vid upprepad temporär export av ett särskilt kulturföremål som förs ut av en viss person eller organisation enligt vad som anges i artikel 10.
3. En allmän öppen licens ska användas vid all temporär export av kulturföremål som ingår i ett museums eller en annan institutions permanenta samlingar enligt vad som anges i artikel 13.
4. En medlemsstat får när som helst återkalla en särskild eller allmän öppen licens om de förutsättningar som gällde när den utfärdades inte längre föreligger. Medlemsstaten ska omedelbart underrätta kommissionen om den utfärdade licensen inte har återlämnats och skulle kunna användas på ett oriktigt sätt. Kommissionen ska omedelbart underrätta de andra medlemsstaterna.
5. Medlemsstaterna får vidta alla rimliga åtgärder som de anser behövs inom deras egna territorier för att övervaka användningen av sina egna öppna licenser.
AVSNITT II
STANDARDLICENSEN
Artikel 3
1. Standardlicenser ska upprättas med hjälp av ett formulär som överensstämmer med den förlaga som visas i bilaga I. Formuläret ska tryckas på vitt träfritt skrivpapper som väger minst 55 g/m2.
2. Formulären ska vara 210 × 297 mm.
3. Formulären ska tryckas eller upprättas på elektronisk väg och fyllas i på ett av unionens officiella språk, bestämt av de behöriga myndigheterna i den utfärdande medlemsstaten.
De behöriga myndigheterna i den medlemsstat där formuläret uppvisas får begära att det översätts till det officiella språket eller ett av de officiella språken i den medlemsstaten. I så fall ska översättningskostnaderna bäras av innehavaren av licensen.
4. Medlemsstaterna ska vara ansvariga
a) |
för att låta trycka formulären som ska vara försedda med tryckeriets namn och adress eller identifieringsmärke, |
b) |
för att vidta nödvändiga åtgärder för att undvika att formulären förfalskas. De sätt för identifiering som antas av medlemsstaterna för detta ändamål ska anmälas till kommissionen för att vidarebefordras till de behöriga myndigheterna i de andra medlemsstaterna. |
5. Formulären ska företrädesvis fyllas i på mekanisk eller elektronisk väg. Ansökan får emellertid fyllas i läsligt för hand; i det senare fallet ska det fyllas i med bläck och med tryckbokstäver.
Oavsett vilken metod som används får formulären inte innehålla raderingar, överskrivna ord eller andra ändringar.
Artikel 4
1. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3 ska en särskild exportlicens utfärdas för varje sändning av kulturföremål.
2. I punkt 1 förstås med sändning antingen ett enda kulturföremål eller ett antal kulturföremål.
3. När en sändning innehåller ett antal kulturföremål är det de behöriga myndigheterna som ska bestämma om en eller flera exportlicenser bör utfärdas för sändningen i fråga.
Artikel 5
Formulären ska bestå av tre exemplar, varav
a) |
ett exemplar märkt nr 1 ska utgöra ansökan, |
b) |
ett exemplar märkt nr 2 är avsett för innehavaren av licensen, |
c) |
ett exemplar märkt nr 3 ska återsändas till den utfärdande myndigheten. |
Artikel 6
1. Den sökande ska fylla i fälten 1, 3, 6–21, 24 och vid behov 25 på ansökan och de andra exemplaren, bortsett från det eller de fält där förtryckning är tillåten.
Medlemsstaterna får emellertid föreskriva att endast ansökan behöver fyllas i.
2. Ansökan ska åtföljas av
a) |
dokumentation som innehåller alla relevanta upplysningar om kulturföremålen och deras rättsliga status vid tidpunkten för ingivande av ansökan, i förekommande fall med hjälp av stödjande handlingar (fakturor, expertvärderingar etc.), |
b) |
ett vederbörligen bestyrkt fotografi eller, i förekommande fall och på begäran av de behöriga myndigheterna, fotografier i svartvitt eller i färg (minst 8 cm × 12 cm) av kulturföremålen i fråga. Detta krav kan de behöriga myndigheterna ersätta med en detaljerad förteckning över kulturföremålen. |
3. De behöriga myndigheterna får för att utfärda en exportlicens kräva att de kulturföremål som ska exporteras visas upp.
4. Om tillämpningen av punktema 2 och 3 orsakar kostnader ska dessa bäras av den som ansöker om exportlicens.
5. För att exportlicens ska beviljas ska de vederbörligen ifyllda formulären läggas fram för de behöriga myndigheter som utsetts av medlemsstaterna enligt artikel 2.2 i förordning (EG) nr 116/2009. När myndigheten har beviljat exportlicens ska exemplar 1 behållas av den myndigheten och de återstående exemplaren återsändas till innehavaren av exportlicensen eller till dennes representant.
Artikel 7
Följande ska framläggas till stöd för exportdeklarationen:
a) |
Det exemplar som är avsett för innehavaren av licensen. |
b) |
Det exemplar som ska återsändas till den utfärdande myndigheten. |
Artikel 8
1. Det tullkontor som är behörigt att ta emot exportdeklarationen ska säkerställa att de upplysningar som anges på denna eller, i förekommande fall, på ATA-carneten överensstämmer med dem som ges på exportlicensen och att hänvisning görs till licensen i fält 44 i exportdeklarationen eller på talongen i ATA-carneten.
Tullkontoret ska vidta lämpliga åtgärder för identifiering. Åtgärderna kan bestå av ett sigill eller en stämpel som anbringas av tullkontoret. Det exemplar av exportlicensformuläret som ska återsändas till den utfärdande myndigheten ska fästas vid exemplar 3 av det administrativa enhetsdokumentet.
2. Efter att ha fyllt i fält 23 i exemplar 2 och 3 ska det tullkontor som är behörigt att ta emot exportdeklarationen till deklaranten eller dennes representant överlämna det exemplar som är avsett för innehavaren av licensen.
3. Det exemplar av licensen som ska återsändas till den utfärdande myndigheten ska åtfölja sändningen till kontoret vid platsen för utförsel ur unionens tullterritorium.
Tullkontoret ska stämpla i fält 26 i det exemplaret och återsända exemplaret till den utfärdande myndigheten.
Artikel 9
1. Exportlicensens giltighetstid får inte överstiga tolv månader räknat från utfärdandedagen.
2. I fråga om ansökan om temporär export får de behöriga myndigheterna specificera den tidsfrist inom vilken kulturföremålen ska återimporteras till den utfärdande medlemsstaten.
3. När en exportlicens löper ut utan att ha använts ska innehavaren omedelbart återsända de exemplar han har i sin ägo till den utfärdande myndigheten.
AVSNITT III
SÄRSKILDA ÖPPNA LICENSER
Artikel 10
1. Särskilda öppna licenser får utfärdas för ett visst kulturföremål som regelbundet kan komma att utföras temporärt från unionen för att användas och/eller ställas ut i tredjeland. Kulturföremålet ska ägas eller lagligen innehas av den person eller organisation som använder eller ställer ut föremålet.
2. En licens får utfärdas om myndigheterna är övertygade om att den berörda personen eller organisationen lämnar de garantier som anses nödvändiga för att föremålet ska föras åter till unionen i gott skick och att föremålet kan beskrivas och/eller märkas på sådant sätt att det vid tillfället för den temporära exporten inte råder något tvivel om att det är samma föremål som finns beskrivet i den särskilda öppna licensen.
3. En licens får inte gälla längre än fem år.
Artikel 11
Licensen ska uppvisas till stöd för en skriftlig exportdeklaration eller finnas tillgänglig för att kunna visas upp på begäran tillsammans med de kulturföremål som ska granskas.
De behöriga myndigheterna i den medlemsstat där licensen uppvisas får begära att den översätts till det officiella språket eller ett av de officiella språken i denna medlemsstat. I så fall ska kostnaderna för översättningen betalas av licensinnehavaren.
Artikel 12
1. Det tullkontor som är behörigt att ta emot exportdeklarationen ska se till att de uppvisade föremålen är samma som de i exportlicensen beskrivna och att det hänvisas till denna licens i fält 44 i exportdeklarationen om en skriftlig deklaration krävs.
2. Om en skriftlig deklaration krävs ska licensen fästas vid exemplar 3 av det administrativa enhetsdokumentet och följa föremålet till tullkontoret vid platsen för utförsel ur unionens tullterritorium. När exemplar 3 av det administrativa enhetsdokumentet ställs till exportörens eller dennes representants förfogande ska även licensen ställas till dennes förfogande för att användas vid följande tillfälle.
AVSNITT IV
ALLMÄNNA ÖPPNA LICENSER
Artikel 13
1. Allmänna öppna licenser får utfärdas till museer eller andra institutioner för att användas vid temporär export av föremål som ingår i deras permanenta samlingar och som regelbundet kan komma att exporteras temporärt från unionen för att ställas ut i tredjeland.
2. En licens får utfärdas endast om myndigheterna är övertygade om att den berörda institutionen lämnar de garantier som anses nödvändiga för att föremålet ska föras åter till unionen i gott skick. Licensen får användas för alla föremålstyper i de permanenta samlingarna vid varje tillfälle då temporär export sker. Den får användas för olika kombinationer av föremålstyper antingen efter varandra eller samtidigt.
3. En licens får inte gälla längre än fem år.
Artikel 14
Licensen ska visas upp till stöd för exportdeklarationen.
De behöriga myndigheterna i den medlemsstat där licensen uppvisas får begära att den översätts till det officiella språket, eller ett av de officiella språken, i denna medlemsstat. I så fall ska kostnaderna för översättningen betalas av licensinnehavaren.
Artikel 15
1. Det tullkontor som är behörigt att ta emot exportdeklarationen ska se till att licensen visas upp tillsammans med en förteckning över de föremål som exporteras och som även finns beskrivna i exportdeklarationen. Förteckningen ska upprättas på papper med institutionens brevhuvud och varje sida ska vara undertecknad av en företrädare för institutionen vars namn ska anges på licensen. Varje sida ska också vara försedd med institutionens stämpel, vilken även ska vara påförd licensen. En hänvisning till licensen ska göras i fält 44 i exportdeklarationen.
2. Licensen ska fästas vid exemplar 3 av det administrativa enhetsdokumentet och ska följa sändningen till det tullkontor där utförsel ur unionens tullterritorium sker. När exemplar 3 av det administrativa enhetsdokumentet ställs till exportörens eller dennes representants förfogande ska även licensen ställas till hans förfogande för att användas vid följande tillfälle.
AVSNITT V
LICENSFORMULÄR FÖR ÖPPNA LICENSER
Artikel 16
1. Särskilda öppna licenser ska upprättas med hjälp av ett formulär som överensstämmer med den förlaga som visas i bilaga II.
2. Allmänna öppna licenser ska upprättas med hjälp av ett formulär som överensstämmer med den förlaga som visas i bilaga III.
3. Licensformuläret ska tryckas eller upprättas på elektronisk väg på ett av unionens officiella språk.
4. Licensen ska ha måtten 210 × 297 mm. Längdmåttet ska tillåtas variera med minus 5 mm eller plus 8 mm.
Vitt träfritt skrivpapper med en vikt av minst 55 g/m2 ska användas. Det ska ha en tryckt guillocherad bakgrund i ljusblått som gör all förfalskning på mekanisk eller kemisk väg synlig.
5. Det andra exemplaret av licensen, som inte ska ha guillocherad bakgrund, är avsett enbart för exportörens eget bruk eller för arkivering.
De berörda medlemsstaterna ska ange vilket ansökningsformulär som ska användas.
6. Medlemsstaterna får förbehålla sig rätten att själva trycka licensformulären eller låta dem tryckas av godkända tryckerier. I det senare fallet ska det finnas en tillståndshänvisning på varje formulär.
Varje formulär ska vara försett med tryckeriets namn och adress eller identifieringsmärke. Det ska även vara försett med ett tryckt eller stämplat löpnummer genom vilket det kan identifieras.
7. Medlemsstaterna ska ansvara för att nödvändiga åtgärder vidtas för att undvika att formulären förfalskas.
De identifieringskriterier som bestäms av medlemsstaterna för detta ändamål ska anmälas till kommissionen för att vidarebefordras till de behöriga myndigheterna i de andra medlemsstaterna.
8. Formulären ska fyllas i på mekanisk eller elektronisk väg. I undantagsfall får de fyllas i med kulspets och med tryckbokstäver.
De får inte innehålla raderingar, överskrivna ord eller andra ändringar.
AVSNITT VI
AVSLUTANDE BESTÄMMELSER
Artikel 17
Förordning (EEG) nr 752/93 ska upphöra att gälla.
Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till denna förordning och ska läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga V.
Artikel 18
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 9 november 2012.
På kommissionens vägnar
José Manuel BARROSO
Ordförande
(1) EUT L 39, 10.2.2009, s. 1.
(2) EGT L 77, 31.3.1993, s. 24.
(3) Se bilaga IV.
BILAGA I
Förlaga till formulär för standardlicens
FÖRKLARANDE ANMÄRKNINGAR
1. Allmänt
1.1 |
För att skydda medlemsstaternas kulturarv krävs det licens vid export av kulturföremål i enlighet med förordning (EG) nr 116/2009. Genomförandeförordning (EU) nr 1081/2012 innehåller en förlaga till det formulär som ska användas vid upprättandet av standardlicenser. Syftet med detta formulär är att garantera en enhetlig kontroll av exporten av kulturföremål vid unionens yttre gränser. Förlagor för två andra typer av exportlicenser tillhandahålls, nämligen
|
1.2 |
De tre exemplaren av standardlicensen ska fyllas i läsligt och med outplånlig skrift, företrädesvis på mekanisk eller elektronisk väg. Om det ifylls för hand ska detta ske med bläck och tryckbokstäver. Formuläret får under alla omständigheter inte innehålla några raderingar, överskrivna ord eller andra ändringar. |
1.3 |
Alla fält som inte används ska strykas över för att förhindra senare tillägg. De olika exemplaren identifieras genom sitt nummer och sin funktion, vilka båda finns angivna i formulärets vänstra marginal. Exemplarens ordning i varje uppsättning är följande: — Exemplar 1: Ansökan, som ska behållas av den utfärdande myndigheten (varje medlemsstat anger själv denna myndighet). Om det rör sig om flera förteckningar ska så många exemplar av nr 1 som behövs användas och det åligger de utfärdande myndigheterna att avgöra om en eller flera exportlicenser bör utfärdas. — Exemplar 2: Visas upp vid det behöriga exporttullkontoret som stöd för exportdeklarationen och behålls av den sökande efter det att tullkontorets stämpel påförts. — Exemplar 3: Visas upp vid det behöriga exporttullkontoret och åtföljer försändelsen till utförseltullkontoret från unionens tullterritorium. Detta kontor påtecknar exemplaret och återsänder det till den utfärdande myndigheten. |
2. De enskilda fälten
Fält 1: |
Sökande: Ange namn eller firmanamn och fullständig adress till bostad eller säte. |
||||||
Fält 2: |
Exportlicens: Fylls i av de behöriga myndigheterna. |
||||||
Fält 3: |
Mottagare: Ange mottagarens namn och fullständiga adress samt det tredjeland till vilket föremålet ska exporteras definitivt eller tillfälligt. |
||||||
Fält 4: |
Ange om exporten är definitiv eller tillfällig. |
||||||
Fält 5: |
Utfärdande myndighet: Uppgift om den behöriga myndigheten och den medlemsstat som utfärdar licensen. |
||||||
Fält 6: |
Sökandens representant: Ska fyllas i endast om sökanden använder sig av en godkänd representant. |
||||||
Fält 7: |
Föremålets eller föremålens ägare: Ange namn och adress. |
||||||
Fält 8: |
Beskrivning enligt bilaga I till förordning (EG) nr 116/2009 – Kategori eller kategorier av kulturföremål: Föremålen klassificeras enligt kategorierna 1–15. Ange endast det nummer som motsvarar föremålet. |
||||||
Fält 9: |
Beskrivning av kulturföremålet eller -föremålen: Ange exakt vilken typ av föremål det rör sig om (t.ex. målning, staty, basrelief, originalnegativ eller positivkopia av en film, möbler, musikinstrument).
Om utrymmet inte räcker till för att beskriva alla föremål får sökanden använda nödvändigt antal kompletterande sidor. |
||||||
Fält 10: |
KN-nummer: Ange upplysningsvis KN-nummer. |
||||||
Fält 11: |
Antal/kvantitet: Precisera antalet föremål, särskilt om de ingår i en helhet. För filmer anges antalet rullar, format och längd i meter. |
||||||
Fält 12: |
Värde i nationell valuta: Ange föremålets värde i nationell valuta. |
||||||
Fält 13: |
Syfte för export av kulturföremålet eller kulturföremålen/Licens erfordras av följande skäl: Ange om det föremål som ska exporteras har sålts eller ska ställas ut, expertvärderas, repareras eller användas för andra ändamål och om skyldighet till återförsel gäller. |
||||||
Fält 14: |
Titel eller ämne: Om särskild titel saknas, ange ämne genom en kort beskrivning av föremålet eller, när det gäller filmer, det ämne som filmen handlar om. För vetenskapliga redskap eller andra föremål som är svåra att beskriva räcker det att fylla i fält 9. |
||||||
Fält 15: |
Mått: De mått som ska anges (i centimeter) är föremålets eller föremålens mått och, i förekommande fall, underlagets mått. Om föremålets former är komplicerade eller speciella, anges måtten i följande ordning: höjd × bredd × djup. |
||||||
Fält 16: |
Datering: Om exakt datering inte är känd anges århundrade, del av århundrade (t.ex. det första kvartsseklet eller halvseklet) eller årtusende (särskilt för kategorierna 1 till 7). För antikviteter för vilka en tidsgräns är angiven (äldre än 50 eller 100 år, mellan 50 och 100 år gamla) och där det inte räcker att ange århundradet anges årtal, även om man inte känner till det exakta årtalet (t.ex. kring 1890, ungefär 1950). För filmer vars exakta datering inte är känd anges årtionde. För en samling (t.ex. arkiv) anges tidigaste och senaste datering. |
||||||
Fält 17: |
Andra kriterier: Ange all annan information som rör sådana formella aspekter kring föremålet som kan bidra till att identifiera det, t.ex. föremålets historia, utförande, tidigare ägare, nuvarande skick och restaureringsgrad, bibliografi, märkning eller elektronisk kod etc. |
||||||
Fält 18: |
Bifogade handlingar/särskilda kännetecken för identifiering: Kryssa i lämpliga rutor. |
||||||
Fält 19: |
Upphovsman, epok, verkstad eller stil: Ange upphovsmannens namn om det är känt och dokumenterat. Om föremålen har framställts genom samarbete eller är kopior anges upphovsmännen eller den upphovsman som kopierats, om dessa är kända. Om föremålet endast tillskrivs en upphovsman anges ”tillskrivs […]”. I övriga fall anges verkstad, skola eller stil (t.ex. Velázquez ateljé, venetianska skolan, Mingperioden, Louis quinze-stil eller viktoriansk stil). För tryckta arbeten anges utgivarens namn, utgivningsort och utgivningsår. |
||||||
Fält 20: |
Medium eller teknik: Här rekommenderas största möjliga precision. Ange de material och den teknik som använts (t.ex. oljemålning, trägravyr, penn- eller kolteckning, gjutning i cire perdue [förlorat vax], nitratfilm etc.) |
||||||
Fält 21 |
(exemplar 1): Ansökan: Ska fyllas i av sökanden eller dennes representant, som därigenom intygar riktigheten av de uppgifter som lämnats i ansökan och i bifogade underlag. |
||||||
Fält 22: |
Den utfärdande myndighetens påskrift och stämpel: Fylls i av den behöriga myndigheten på de tre exemplaren av licensen, liksom uppgift om ort och datum. |
||||||
Fält 23 |
(exemplaren 2 och 3): Påskrift av exporttullkontoret: Fylls i av det tullkontor där utförseln sker och exportlicensen uppvisas. Med ”exporttullkontor” avses det tullkontor där exportdeklarationen lämnas in och exportformaliteterna fullgörs. |
||||||
Fält 24: |
Fotografi av kulturföremålet eller kulturföremålen: Ett färgfotografi av formatet minst 9 × 12 cm fästs med lim i detta fält. I syfte att underlätta identifieringen av tredimensionella föremål får fotografier tagna ur olika vinklar begäras. Den behöriga myndigheten ska bestyrka fotografiet genom att påföra sin underskrift och den utfärdande myndighetens stämpel. De behöriga myndigheterna kan eventuellt kräva andra fotografier. |
||||||
Fält 25: |
Kompletterande sidor: Ange det antal kompletterande sidor som använts. |
||||||
Fält 26 |
(exemplaren 2 och 3): Utförseltullkontor: Fylls i av utförseltullkontoret. Med ”utförseltullkontor” avses det sista tullkontoret innan kulturföremålen förs ut från unionens tullområde. |
BILAGA II
Förlaga till formulär för särskilda öppna licenser och exemplar därav
BILAGA III
Förlaga till formulär för allmänna öppna licenser och exemplar därav
BILAGA IV
Upphävd förordning och en förteckning över dess senare ändringar
Kommissionens förordning (EEG) nr 752/93 |
|
Kommissionens förordning (EG) nr 1526/98 |
|
Kommissionens förordning (EG) nr 656/2004 |
BILAGA V
Jämförelsetabell
Förordning (EEG) nr 752/93 |
Denna förordning |
Artikel 1.1 inledningen |
Artikel 1.1 inledningen |
Artikel 1.1 första, andra och tredje strecksatserna |
Artikel 1.1 a, b och c |
Artikel 1.2 och 1.3 |
Artikel 1.2 och 1.3 |
Artikel 2.1 första meningen |
Artikel 2.1 första stycket |
Artikel 2.1 andra meningen |
Artikel 2.1 andra stycket |
Artikel 2.2–2.5 |
Artikel 2.2–2.5 |
Artikel 3.1 och 3.2 |
Artikel 3.1 och 3.2 |
Artikel 3.3 första meningen |
Artikel 3.3 första stycket |
Artikel 3.3 andra och tredje meningarna |
Artikel 3.3 andra stycket |
Artikel 3.4 inledningen |
Artikel 3.4 inledningen |
Artikel 3.4 första och andra strecksatserna |
Artikel 3.4 a och b |
Artikel 3.5 första och andra meningarna |
Artikel 3.5 första stycket |
Artikel 3.5 tredje meningen |
Artikel 3.5 andra stycket |
Artikel 4 |
Artikel 4 |
Artikel 5 inledningen |
Artikel 5 inledningen |
Artikel 5 första, andra och tredje strecksatserna |
Artikel 5 a, b och c |
Artikel 6.1 första meningen |
Artikel 6.1 första stycket |
Artikel 6.1 andra meningen |
Artikel 6.1 andra stycket |
Artikel 6.2 inledningen |
Artikel 6.2 inledningen |
Artikel 6.2 första och andra strecksatserna |
Artikel 6.2 a och b |
Artikel 6.3, 6.4 och 6.5 |
Artikel 6.3, 6.4 och 6.5 |
Artikel 7 inledningen |
Artikel 7 inledningen |
Artikel 7 första och andra strecksatserna |
Artikel 7 a och b |
Artikel 8.1 och 8.2 |
Artikel 8.1 och 8.2 |
Artikel 8.3 första meningen |
Artikel 8.3 första stycket |
Artikel 8.3 andra meningen |
Artikel 8.3 andra stycket |
Artikel 9 |
Artikel 9 |
Artiklarna 10–15 |
Artiklarna 10–15 |
Artikel 16.1, 16.2 och 16.3 |
Artikel 16.1, 16.2 och 16.3 |
Artikel 16.4 första och andra meningarna |
Artikel 16.4 första stycket |
Artikel 16.4 tredje och fjärde meningarna |
Artikel 16.4 andra stycket |
Artikel 16.5 |
Artikel 16.5 |
Artikel 16.6 första och andra meningarna |
Artikel 16.6 första stycket |
Artikel 16.6 tredje och fjärde meningarna |
Artikel 16.6 andra stycket |
Artikel 16.7 första meningen |
Artikel 16.7 första stycket |
Artikel 16.7 andra meningen |
Artikel 16.7 andra stycket |
Artikel 16.8 första och andra meningarna |
Artikel 16.8 första stycket |
Artikel 16.8 tredje meningen |
Artikel 16.8 andra stycket |
— |
Artikel 17 |
Artikel 17 |
Artikel 18 |
Bilagorna I, II och III |
Bilagorna I, II och III |
— |
Bilaga IV |
— |
Bilaga V |
22.11.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 324/25 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 1082/2012
av den 9 november 2012
om ändring av förordning (EU) nr 185/2010 vad gäller validering av luftfartsskydd i EU
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 300/2008 av den 11 mars 2008 om gemensamma skyddsregler för den civila luftfarten och om upphävande av förordning (EG) nr 2320/2002 (1), särskilt artikel 4.3, och
av följande skäl:
(1) |
Kommissionens förordning (EU) nr 185/2010 av den 4 mars 2010 om detaljerade bestämmelser för genomförande av de gemensamma grundläggande standarderna avseende luftfartsskydd (2) innehåller inga detaljerade regler för validering av luftfartsskydd i EU. För att harmonisera villkoren för säkerställande av efterlevnaden av bestämmelserna i fråga om luftfartsskydd måste sådana regler införas. |
(2) |
Förordning (EU) nr 185/2010 bör därför ändras i enlighet med detta. |
(3) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté för luftfartsskyddet inom den civila luftfarten som inrättats enligt artikel 19.1 i förordning (EG) nr 300/2008. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Bilagan till förordning (EU) nr 185/2010 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.
Artikel 2
Medlemsstaterna ska senast den 31 januari 2013 kunna visa för kommissionen hur de bidrar till genomförandet av punkt 11.6 med avseende på punkt 6.8 i bilagan till förordning (EU) nr 185/2010.
Oberoende validerare som certifierats före den här förordningens ikraftträdande ska fortsätta att vara kvalificerade att i EU validera luftfartsskyddet hos kända avsändare i medlemsstaterna till dess att certifieringen löper ut eller under en period på fem år, varvid den kortare av dessa två tidsfrister ska gälla.
Artikel 3
Kommissionen ska bedöma och utvärdera tillämpningen av de åtgärder som föreskrivs i denna förordning och vid behov lägga fram ett förslag senast den 30 juni 2015.
Artikel 4
Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 9 november 2012.
På kommissionens vägnar
José Manuel BARROSO
Ordförande
(1) EUT L 97, 9.4.2008, s. 72.
BILAGA
A. |
Bilagan till förordning (EU) nr 185/2010 ska ändras på följande sätt:
|
B. |
Punkt 6.8 ska ersättas med följande: ”6.8 SKYDD AV FRAKT OCH POST SOM TRANSPORTERAS TILL UNIONEN FRÅN TREDJELÄNDER 6.8.1 Godkännande av lufttrafikföretag
6.8.2 Validering av luftfartsskydd i EU för ACC3
6.8.3 Säkerhetsåtgärder för frakt och post som anländer från ett tredjeland
6.8.4 Validering av säkerhetsgodkända speditörer och kända avsändare
6.8.5 Underlåtenhet att uppfylla åtaganden och upphörande av ACC3-godkännande 6.8.5.1 Underlåtenhet att uppfylla åtaganden
6.8.5.2 Upphörande Den behöriga myndighet som godkänt en ACC3 är ansvarig för att denne tas bort från unionens databas över säkerhetsgodkända speditörer och kända avsändare
|
C. |
Följande tillägg ska läggas till efter tillägg 6-C: ”TILLÄGG 6-C3 VALIDERINGSCHECKLISTA FÖR ACC3 Godkännande som ACC3 (lufttrafikföretag som transporterar flygfrakt eller flygpost till unionen från ett tredjelands flygplats) är grundkravet för transport av flygfrakt eller flygpost till Europeiska unionen (4) (EU) eller Island, Norge och Schweiz, och krävs enligt förordning (EU) nr 185/2010, ändrad genom genomförandeförordning (EU) nr 859/2011 (5). ACC3-godkännande krävs i princip (6) för alla flygningar med frakt eller post för transferering, transitering eller lossning vid flygplatser i EU/EES. De behöriga myndigheterna i Europeiska unionens medlemsstater, Island, Norge och Schweiz ansvarar var och en för att godkänna lufttrafikföretag som ACC3. Godkännandet bygger på lufttrafikföretagets säkerhetsprogram och på en kontroll på plats av genomförandet i enlighet med de mål som anges i denna valideringschecklista. Checklistan är det instrument som ska användas av valideraren för luftfartsskydd i EU för bedömning av nivån för luftfartsskyddet för flygfrakt eller flygpost med destination EU/EES (7) som transporteras av eller på uppdrag av en ACC3 eller ett lufttrafikföretag som ansöker om ACC3-godkännande. En valideringsrapport ska tillhandahållas den behöriga myndighet som utfärdar godkännandet och till den validerade verksamhetsutövaren inom högst en månad efter kontrollen på plats. Valideringsrapporten ska åtminstone innehålla följande:
Sidnumreringen, datumet för valideringen av luftfartsskydd i EU och validerarens och den validerade verksamhetsutövarens parafering på varje sida ska utgöra bevis för att valideringsrapporten är fullständig. Valideringsrapporten ska vara på engelska. Del 3 – Lufttrafikföretagets säkerhetsprogram, Del 6 – Databas, Del 7 – Säkerhetskontroll och Del 8 – Högriskfrakt eller högriskpost ska bedömas enligt kraven i kapitel 6.7 och 6.8 i förordning (EU) nr 185/2010. De grundläggande standarderna för övriga delar är standardbestämmelserna och rekommendationerna i bilaga 17 till konventionen angående internationell civil luftfart och anvisningarna i Icaos Aviation Security Manual (Doc 8973 – Restricted). Förklarande anmärkningar:
DEL 1 Identifiering av den validerade verksamhetsutövaren och valideraren
DEL 2 ACC3:s organisation och ansvar vid flygplatsen Mål: Ingen flygfrakt eller flygpost ska transporteras till EU/EES utan att omfattas av säkerhetsåtgärder. Nedanstående delar i denna checklista innehåller uppgifter om sådana åtgärder. En ACC3 ska inte acceptera frakt eller post för transport med ett luftfartyg med EU som destination utan att genomförandet av säkerhetskontroll eller andra säkerhetsåtgärder kan bekräftas och redovisas av en säkerhetsgodkänd speditör som validerats för luftfartsskydd i EU, en känd avsändare som validerats för luftfartsskydd i EU eller en kontoavsändare hos en säkerhetsgodkänd speditör som validerats för luftfartsskydd i EU, eller utan att sådana försändelser genomgår säkerhetskontroll enligt EU:s regler. En ACC3 ska ha ett system för att säkerställa att lämpliga säkerhetsåtgärder vidtas för all flygfrakt och flygpost med destination EU/EES, om den inte är undantagen från säkerhetskontroll i enlighet med unionens lagstiftning, och att frakten eller posten därefter skyddas fram till lastningen ombord på luftfartyg. Säkerhetsåtgärder ska bestå av följande:
Referens: Punkt 6.8.3
DEL 3 Lufttrafikföretagets säkerhetsprogram Mål: ACC3 ska se till att säkerhetsprogrammet omfattar alla åtgärder för luftfartsskydd som är relevanta och tillräckliga för att flygfrakt och flygpost ska kunna transporteras till EU. Lufttrafikföretagets säkerhetsprogram och tillhörande dokumentation ska vara utgångspunkten för de säkerhetsåtgärder som vidtas i överensstämmelse med målet för denna checklista. Lufttrafikföretaget kan överväga att överlämna sin dokumentation till valideraren för luftfartsskydd i EU före besöket på plats så att denne kan ta del av informationen om den plats som ska besökas. Referens: Punkt 6.8.2.1 och tillägg 6-G Anm.: Följande punkter i tillägg 6-G i bilagan till förordning (EU) nr 185/2010 ska omfattas:
DEL 4 Rekrytering och utbildning av personal Mål: ACC3 ska utse personal med ansvar och kompetens för att arbeta med luftfartsskydd avseende flygfrakt eller flygpost. Personal med tillgång till flygfrakt som varit föremål för säkerhetsåtgärder ska ha den kompetens som krävs för att utföra sina uppgifter och ska ha lämplig utbildning. För att uppfylla detta mål ska det hos ACC3 finnas ett förfarande för att säkerställa att all personal (fast anställda, tillfälligt anställda, inhyrd personal, chaufförer osv.) med direkt och oeskorterad tillgång till flygfrakt/flygpost som omfattas eller har omfattats av säkerhetsåtgärder
Referens: Punkt 6.8.3.1 Anm.:
DEL 5 Mottagningsförfaranden Mål: ACC3 ska ha ett förfarande för att efter mottagandet av en försändelse bedöma och kontrollera dess säkerhetsstatus med avseende på tidigare kontroller. Förfarandet ska omfatta följande:
Referens: Punkt 6.8.3.1 Anm.:
DEL 6 Databas Mål: Om en ACC3 inte är skyldig att tillämpa hundraprocentig säkerhetskontroll för flygfrakt eller flygpost med destination EU/EES ska denne säkerställa att frakten eller posten kommer från en säkerhetsgodkänd speditör, känd avsändare eller säkerhetsgodkänd speditörs kontoavsändare som validerats för luftfartsskydd i EU. För övervakning av den luftfartsskyddsrelaterade verifieringskedjan ska ACC3 upprätthålla en databas med följande uppgifter för varje verksamhetsutövare eller person som den direkt tar emot frakt eller post från:
När flygfrakt eller flygpost tas emot ska ACC3 kontrollera i databasen om verksamhetsutövaren finns förtecknad. Om verksamhetsutövaren inte finns i databasen ska den flygfrakt eller flygpost som den har levererat säkerhetskontrolleras före ombordlastning. Referens: Punkterna 6.8.4.1 och 6.8.4.3
DEL 7 Säkerhetskontroll Mål: Om en ACC3 tar emot frakt och post från en verksamhetsutövare som inte har validerats för luftfartsskydd i EU, eller om frakten som har tagits emot inte har skyddats från obehörig åtkomst sedan säkerhetsåtgärderna vidtogs, ska ACC3 se till att denna flygfrakt eller flygpost säkerhetskontrolleras innan den lastas ombord på ett luftfartyg. En ACC3 ska ha ett förfarande för att se till att flygfrakt och flygpost med destination EU/EES, för transferering, transitering eller lossning vid en flygplats i unionen, säkerhetskontrolleras med de metoder eller förfaranden som avses i EU:s lagstiftning och enligt en standard som gör att det rimligen går att utesluta att den inte innehåller förbjudna föremål. Om en ACC3 inte själv säkerhetskontrollerar flygfrakt eller flygpost ska den se till att lämplig säkerhetskontroll görs i enlighet med EU:s krav. Förfarandena för säkerhetskontroll ska där så är lämpligt även omfatta frakt och post i transfer/transit. Om säkerhetskontrollen av flygfrakt eller flygpost utförs av eller på uppdrag av den behöriga myndigheten i tredjelandet ska den ACC3 som tar emot sådan flygfrakt eller flygpost från verksamhetsutövaren ange detta i sitt säkerhetsprogram, och ange hur lämplig säkerhetskontroll säkerställs. Anm.: Även om det enligt punkt 6.8.3.2 fram till och med den 30 juni 2014 är möjligt för en ACC3 att genomföra bestämmelserna i punkt 6.8.3.1 genom att minst uppfylla Icaos standarder, beaktas EU:s krav på säkerhetskontroll vid valideringen av luftfartsskydd i EU även om valideringen sker före den 1 juli 2014. Referens: Punkterna 6.8.3.1, 6.8.3.2, 6.8.3.3
DEL 8 Högriskfrakt eller högriskpost Mål: Försändelser som har sitt ursprung eller som transfereras på platser som av EU betecknas som högriskområden, eller som förefaller ha utsatts för betydande manipulation, ska betraktas som högriskfrakt och högriskpost. Sådana försändelser ska säkerhetskontrolleras i enlighet med särskilda föreskrifter. Information om högriskdesitinationer och instruktioner för säkerhetskontroll tillhandahålls av den behöriga myndighet i EU/EES som har godkänt en ACC3. ACC3 ska ha ett förfarande för att se till att högriskfrakt eller högriskpost med destination EU/EES identifieras och omfattas av lämpliga kontroller i enlighet med unionens lagstiftning. En ACC3 ska hålla kontakt med den behöriga myndighet som ansvarar för de flygplatser i EU/EES till vilka den transporterar frakt i syfte att få tillgång till de senaste uppgifterna om ursprungsorter med hög risk. En ACC3 ska vidta samma åtgärder oavsett om den tar emot högriskfrakt eller högriskpost från ett annat lufttrafikföretag eller via andra transportsätt. Referens: Punkterna 6.7 och 6.8.3.4 Anm.: Säkerhetskontrollerad högriskfrakt eller högriskpost för transport till EU/EES ska märkas med säkerhetsstatusen ”SHR”, som betyder att försändelsen är säker för passagerar-, frakt- och postluftfartyg i enlighet med högriskkrav.
DEL 9 Skydd Mål: En ACC3 ska ha förfaranden för att säkerställa att flygfrakt och/eller flygpost med destination EU/EES skyddas mot obehörig åtkomst, från och med det att säkerhetskontroll eller andra säkerhetsåtgärder vidtas, eller från och med mottagandet efter det att säkerhetskontroll eller säkerhetsåtgärder har tillämpats, fram till lastningen. Skydd kan skapas på olika sätt, t.ex. fysiskt (hinder, låsta rum osv.), med personer (patruller, utbildad personal osv.) och tekniskt (CCTV, inbrottslarm osv.). Flygfrakt eller flygpost som varit föremål för säkerhetsåtgärder med destination EU/EES bör vara skild från flygfrakt eller flygpost som inte har varit föremål för säkerhetsåtgärder. Referens: Punkt 6.8.3
DEL 10 Åtföljande dokumentation Mål: ACC3 ska se till
Referens: Punkterna 6.3.2.6 d, 6.8.3.4 och 6.8.3.5 Anm.: Följande beteckningar för säkerhetsstatus får anges:
I avsaknad av en säkerhetsgodkänd speditör får en ACC3 eller ett lufttrafikföretag som anländer från ett tredjeland som är undantaget från bestämmelserna om ACC3 utfärda försäkran om säkerhetsstatus.
DEL 11 Överensstämmelse Mål: Efter att ha bedömt de tio tidigare delarna i denna checklista måste valideraren för luftfartsskydd i EU fastställa huruvida kontrollen på plats motsvarar innehållet i den del av lufttrafikföretagets säkerhetsprogram som beskriver åtgärderna för flygfrakt/flygpost med destination EU/EES och huruvida säkerhetsåtgärderna innebär att de mål som anges i denna checklista uppfylls i tillräckligt hög grad. Gör för era slutsatser åtskillnad mellan följande fyra tänkbara fall:
Validerarens namn: Datum: Underskrift: BILAGA Förteckning över besökta och intervjuade personer och verksamhetsutövare Uppgifter ska lämnas om verksamhetsutövarens namn, kontaktpersonens namn och datumet för besöket eller intervjun. |
D. |
Tillägg 6-F ska ersättas med följande: ”TILLÄGG 6-F FRAKT OCH POST 6-Fi TREDJELÄNDER SAMT UTOMEUROPEISKA LÄNDER OCH TERRITORIER SOM HAR SÄRSKILDA FÖRBINDELSER MED UNIONEN ENLIGT FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONENS FUNKTIONSSÄTT, OCH FÖR VILKA AVDELNINGEN OM TRANSPORTER I DET FÖRDRAGET INTE ÄR TILLÄMPLIG, SOM ERKÄNNS SOM LÄNDER SOM TILLÄMPAR SÄKERHETSSTANDARDER SOM ÄR LIKVÄRDIGA MED DE GEMENSAMMA GRUNDLÄGGANDE STANDARDERNA 6-Fii TREDJELÄNDER SAMT UTOMEUROPEISKA LÄNDER OCH TERRITORIER SOM HAR SÄRSKILDA FÖRBINDELSER MED UNIONEN ENLIGT FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONENS FUNKTIONSSÄTT, OCH FÖR VILKA AVDELNINGEN OM TRANSPORTER I DET FÖRDRAGET INTE ÄR TILLÄMPLIG, FÖR VILKA DET INTE KRÄVS GODKÄNNANDE SOM ACC3-TRANSPORTÖR Tredjeländer samt länder och territorier som har särskilda förbindelser med unionen enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt eller fördraget om Europeiska unionen, för vilka det inte krävs godkännande som en ACC3, anges i ett separat kommissionsbeslut. 6-Fiii VERKSAMHET FÖR VALIDERING SOM GENOMFÖRS AV TREDJELÄNDER SAMT UTOMEUROPEISKA LÄNDER OCH TERRITORIER SOM HAR SÄRSKILDA FÖRBINDELSER MED UNIONEN ENLIGT FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONENS FUNKTIONSSÄTT, OCH FÖR VILKA KAPITLET OM TRANSPORTER I DET FÖRDRAGET INTE ÄR TILLÄMPLIGT, SOM ERKÄNNS SOM LIKVÄRDIGA MED AVSEENDE PÅ VALIDERING AV LUFTFARTSSKYDD I EU” |
E. |
Följande tillägg ska läggas till efter tillägg 6-H: ”TILLÄGG 6-H1 FÖRSÄKRAN OM ÅTAGANDE – ACC3 SOM VALIDERATS FÖR LUFTFARTSSKYDD I EU För [lufttrafikföretagets namn] räkning noterar jag följande: I denna rapport fastställs nivån för luftfartsskyddet för frakt med destination EU/EES (8) med avseende på de säkerhetsstandarder som anges i checklistan eller som avses i denna (9). [Lufttrafikföretagets namn] kan betecknas som ”lufttrafikföretag som transporterar flygfrakt eller flygpost till unionen från ett tredjelands flygplats” (ACC3) endast efter att en EU-valideringsrapport har lämnats till och godkänts av den behöriga myndigheten i en av Europeiska unionens medlemsstater eller Island, Norge eller Schweiz för det ändamålet, och uppgifterna om en ACC3 har förts in i unionens databas för säkerhetsgodkända speditörer och kända avsändare. Om rapporten fastställer bristande efterlevnad av de säkerhetsåtgärder som den avser kan det leda till att ACC3-godkännandet av [lufttrafikföretagets namn] för denna flygplats återkallas, vilket kommer att förhindra [lufttrafikföretagets namn] att transportera flygfrakt eller flygpost till EU/EES via denna flygplats. Rapportens giltighetstid är fem år, och löper således ut senast den._ För [lufttrafikföretagets namn] räkning intygar jag följande:
För [lufttrafikföretagets namn] räkning tar jag det fulla ansvaret för denna försäkran. Namn: Befattning: Datum: Underskrift: |
F. |
I punkt 8.1.3.2 b ska ”den oberoende valideraren” ersättas med ”en validerare för luftfartsskydd i EU”. |
G. |
I kapitel 11 ska punkt 11.0.5 utgå. |
H. |
I kapitel 11 ska punkt 11.5 och 11.6 ersättas med följande: ”11.5 KOMPETENSKRAV FÖR INSTRUKTÖRER
11.6 VALIDERING AV LUFTFARTSSKYDD I EU 11.6.1 Valideringen av luftfartsskydd i EU är ett standardiserat, dokumenterat, opartiskt och objektivt förfarande för att inhämta och utvärdera underlag för fastställande av den validerade verksamhetsutövarens grad av efterlevnad av kraven i förordning (EG) nr 300/2008 och dess genomföranderättsakter. 11.6.2 Validering av luftfartsskydd i EU
11.6.3 Villkor för godkännande av validerare för luftfartsskydd i EU
11.6.4 Erkännande och återkallande av godkännande för validerare för luftfartsskydd i EU
11.6.5 Rapport om valideringen av luftfartsskydd i EU (”valideringsrapporten”)
11.7 ÖMSESIDIGT ERKÄNNANDE AV UTBILDNING
TILLÄGG 11-A FÖRKLARING OM OBEROENDE – VALIDERARE FÖR LUFTFARTSSKYDD I EU
Jag ansvarar helt och fullt för rapporten om validering av luftfartsskydd i EU. Namn på den person som utför valideringen: Namn på valideraren för luftfartsskydd i EU: Datum: Underskrift: |
(1) EUT L 219, 22.8.2009, s. 1.
(2) EUT L 107, 27.4.2011, s. 1.
(3) EUT L 275, 25.10.2003, s. 32.”
(4) Europeiska unionens medlemsstater: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Förenade kungariket, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Slovakien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.
(5) EUT L 220, 26.8.2011, s. 9. Punkt 6.8.1.1 i förordning (EU) nr 185/2010: Varje lufttrafikföretag som transporterar frakt eller post från en flygplats i ett tredjeland som inte förtecknas i tillägg 6-F för transferering, transitering eller lossning vid någon flygplats som omfattas av förordning (EG) nr 300/2008 ska godkännas som ”lufttrafikföretag som transporterar flygfrakt eller flygpost till unionen från ett tredjelands flygplats” (ACC3).
(6) Detta gäller inte flygfrakt eller flygpost som transporteras från ett litet antal länder som är undantagna från bestämmelserna om ACC3.
(7) Flygfrakt/flygpost/luftfartyg med destination EU/EES i denna valideringschecklista motsvarar flygfrakt/flygpost/luftfartyg med destination EU samt Island, Norge och Schweiz.”
(8) Flygplatser i Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Förenade kungariket, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern, Österrike samt i Island, Norge och Schweiz.
(9) Förordning (EU) nr 185/2010, ändrad genom genomförandeförordning (EU) nr 859/2011.”