BILAGA

Nr	FS/64/DSS
Medlemsstat	Spanien
Bestånd	GFB/89-
Art	Fjällbrosmar (Phycis spp.)
Område	EU-vatten och internationella vatten i VIII och IX
Datum	18 oktober 2012

BILAGA

Nr	FS/65/DSS
Medlemsstat	Spanien
Bestånd	ALF/3X14-
Art	Beryxar (Beryx spp.)
Område	EU-vatten och internationella vatten i III, IV, V, VI, VII, VIII, IX, X, XII och XIV
Datum	18 oktober 2012

BILAGA I

Punkterna 31 och 32 i bilaga I till förordning (EU) nr 142/2011 ska ersättas med följande:

BILAGA II

Kapitel VII i bilaga XIII till förordning (EU) nr 142/2011 ska ändras på följande sätt:

1.	I punkt A.2 ska inledningsfrasen ersättas med följande: ”2. Det är inte tillåtet att förflytta svinborst och ull och hår från svin från regioner där afrikansk svinpest är endemisk, utom om det gäller svinborst och ull och hår från svin som har”

2.

I punkt B ska följande stycke läggas till: ”Ull och hår som har framställts från andra djur än svin får släppas ut på marknaden utan begränsningar enligt denna förordning, förutsatt att a) ullen eller håret har fabrikstvättats genom nedsänkning av ullen eller håret i en serie av bad med vatten, tvål och natriumhydroxid eller kaliumhydroxid, eller b) ullen eller håret skickas direkt till en anläggning som tillverkar framställda produkter av ull eller hår för textilindustrin, och ullen eller håret har behandlats med minst en av följande metoder: i) Kemisk hårborttagning med släckt kalk eller natriumsulfid. ii) Rökning med formaldehyd i en hermetiskt försluten kammare i minst 24 timmar. iii) Industriell rengöring genom nedsänkning av ullen eller håret i ett vattenlösligt rengöringsmedel som håller 60–70 °C. iv) Lagring, där frakttiden får inräknas, vid 37 °C i 8 dagar, 18 °C i 28 dagar eller 4 °C i 120 dagar.”

BILAGA III

Rad 8 i tabell 2 i kapitel II avsnitt 1 i bilaga XIV till förordning (EU) nr 142/2011 ska ersättas med följande:

BILAGA IV

Följande kapitel ska läggas till bilaga XV till förordning (EU) nr 142/2011 som kapitel 21:

BILAGA

Kapitel C punkt 4 i bilaga X ska ersättas med följande:

BILAGA

Tillsatsens identifieringsnummer	Namn på innehavaren av godkännandet	Tillsats	Sammansättning, kemisk formel, beskrivning, analysmetod	Djurart eller djurkategori	Högsta ålder	Lägsta halt	Högsta halt	Övriga bestämmelser	Godkännandet gäller till och med
						CFU/kg färskt material
Kategori: tekniska tillsatser. Funktionell grupp: ensileringstillsatser
1k20716	—	Lactobacillus plantarum (DSM 23375)	Tillsatsens sammansättning Preparat av Lactobacillus plantarum (DSM 23375) som innehåller minst 2 × 1010 CFU/g tillsats   Beskrivning av den aktiva substansen Lactobacillus plantarum (DSM 23375)   Analysmetod  (1) Räkning i fodertillsatsen: utstryk på platta med MRS-agar (EN 15787) Identifiering i fodertillsatsen: pulsfältsgelelektrofores (PFGE)	Alla djurarter	—		—	1. Ange följande i bruksanvisningen till tillsatsen och förblandningen: lagringstemperatur och lagringstid. 2. Tillsatsens minsta dos när den inte används i kombination med andra mikroorganismer som ensileringstillsatser: 1 × 108 CFU/kg färskt material. 3. Användarsäkerhet: Andningsskydd och skyddshandskar rekommenderas vid hantering.	4 december 2022
1k20717	—	Lactobacillus plantarum (CNCM I-3235)	Tillsatsens sammansättning Preparat av Lactobacillus plantarum (CNCM I-3235) som innehåller minst 5 × 1010 CFU/g tillsats   Beskrivning av den aktiva substansen Lactobacillus plantarum (CNCM I-3235)   Analysmetod  (1) Räkning i fodertillsatsen: utstryk på platta med MRS-agar (EN 15787) Identifiering i fodertillsatsen: pulsfältsgelelektrofores (PFGE)	Alla djurarter	—		—	1. Ange följande i bruksanvisningen till tillsatsen och förblandningen: lagringstemperatur och lagringstid. 2. Tillsatsens minsta dos när den inte används i kombination med andra mikroorganismer som ensileringstillsatser: 2 × 107 CFU/kg färskt material. 3. Användarsäkerhet: Andningsskydd och skyddshandskar rekommenderas vid hantering.	4 december 2022
1k20718	—	Lactobacillus plantarum (DSM 19457)	Tillsatsens sammansättning Preparat av Lactobacillus plantarum (DSM 19457) som innehåller minst 1 × 1010 CFU/g tillsats   Beskrivning av den aktiva substansen Lactobacillus plantarum (DSM 19457)   Analysmetod  (1) Räkning i fodertillsatsen: utstryk på platta med MRS-agar (EN 15787) Identifiering i fodertillsatsen: pulsfältsgelelektrofores (PFGE)	Alla djurarter	—		—	1. Ange följande i bruksanvisningen till tillsatsen och förblandningen: lagringstemperatur och lagringstid. 2. Tillsatsens minsta dos när den inte används i kombination med andra mikroorganismer som ensileringstillsatser: 5 × 107 CFU/kg färskt material. 3. Användarsäkerhet: Andningsskydd och skyddshandskar rekommenderas vid hantering.	4 december 2022
1k20719	—	Lactobacillus plantarum (DSM 16565)	Tillsatsens sammansättning Preparat av Lactobacillus plantarum (DSM 16565) som innehåller minst 5 × 1010 CFU/g tillsats   Beskrivning av den aktiva substansen Lactobacillus plantarum (DSM 16565)   Analysmetod  (1) Räkning i fodertillsatsen: utstryk på platta med MRS-agar (EN 15787) Identifiering i fodertillsatsen: pulsfältsgelelektrofores (PFGE)	Alla djurarter	—		—	1. Ange följande i bruksanvisningen till tillsatsen och förblandningen: lagringstemperatur och lagringstid. 2. Tillsatsens minsta dos när den inte används i kombination med andra mikroorganismer som ensileringstillsatser: 1 × 108 CFU/kg färskt material. 3. Användarsäkerhet: Andningsskydd och skyddshandskar rekommenderas vid hantering.	4 december 2022
1k20720	—	Lactobacillus plantarum (DSM 16568)	Tillsatsens sammansättning Preparat av Lactobacillus plantarum (DSM 16568) som innehåller minst 5 × 1010 CFU/g tillsats   Beskrivning av den aktiva substansen Lactobacillus plantarum (DSM 16568)   Analysmetod  (1) Räkning i fodertillsatsen: utstryk på platta med MRS-agar (EN 15787) Identifiering i fodertillsatsen: pulsfältsgelelektrofores (PFGE)	Alla djurarter	—		—	1. Ange följande i bruksanvisningen till tillsatsen och förblandningen: lagringstemperatur och lagringstid. 2. Tillsatsens minsta dos när den inte används i kombination med andra mikroorganismer som ensileringstillsatser: 1 × 108 CFU/kg färskt material. 3. Användarsäkerhet: Andningsskydd och skyddshandskar rekommenderas vid hantering.	4 december 2022
1k20721	—	Lactobacillus plantarum (LMG 21295)	Tillsatsens sammansättning Preparat av Lactobacillus plantarum (LMG 21295) som innehåller minst 5 × 1010 CFU/g tillsats   Beskrivning av den aktiva substansen Lactobacillus plantarum (LMG 21295)   Analysmetod  (1) Räkning i fodertillsatsen: utstryk på platta med MRS-agar (EN 15787) Identifiering i fodertillsatsen: pulsfältsgelelektrofores (PFGE)	Alla djurarter	—		—	1. Ange följande i bruksanvisningen till tillsatsen och förblandningen: lagringstemperatur och lagringstid. 2. Tillsatsens minsta dos när den inte används i kombination med andra mikroorganismer som ensileringstillsatser: 1 × 108 CFU/kg färskt material. 3. Användarsäkerhet: Andningsskydd och skyddshandskar rekommenderas vid hantering.	4 december 2022
1k20722	—	Lactobacillus plantarum (CNCM MA 18/5U)	Tillsatsens sammansättning Preparat av Lactobacillus plantarum (CNCM MA 18/5U) som innehåller minst 2 × 1010 CFU/g tillsats   Beskrivning av den aktiva substansen Lactobacillus plantarum (CNCM MA 18/5U)   Analysmetod  (1) Räkning i fodertillsatsen: utstryk på platta med MRS-agar (EN 15787) Identifiering i fodertillsatsen: pulsfältsgelelektrofores (PFGE)	Alla djurarter	—		—	1. Ange följande i bruksanvisningen till tillsatsen och förblandningen: lagringstemperatur och lagringstid. 2. Tillsatsens minsta dos när den inte används i kombination med andra mikroorganismer som ensileringstillsatser: 1 × 108 CFU/kg färskt material. 3. Användarsäkerhet: Andningsskydd och skyddshandskar rekommenderas vid hantering.	4 december 2022
1k20723	—	Lactobacillus plantarum (NCIMB 30094)	Tillsatsens sammansättning Preparat av Lactobacillus plantarum (NCIMB 30094) som innehåller minst 5 × 1010 CFU/g tillsats   Beskrivning av den aktiva substansen Lactobacillus plantarum (NCIMB 30094)   Analysmetod  (1) Räkning i fodertillsatsen: utstryk på platta med MRS-agar (EN 15787) Identifiering i fodertillsatsen: pulsfältsgelelektrofores (PFGE)	Alla djurarter	—		—	1. Ange följande i bruksanvisningen till tillsatsen och förblandningen: lagringstemperatur och lagringstid. 2. Tillsatsens minsta dos när den inte används i kombination med andra mikroorganismer som ensileringstillsatser: 1 × 109 CFU/kg färskt material. 3. Användarsäkerhet: Andningsskydd och skyddshandskar rekommenderas vid hantering.	4 december 2022
1k20724	—	Lactobacillus plantarum (VTT E-78076)	Tillsatsens sammansättning Preparat av Lactobacillus plantarum (VTT E-78076) som innehåller minst 1 × 1011 CFU/g tillsats   Beskrivning av den aktiva substansen Lactobacillus plantarum (VTT E-78076)   Analysmetod  (1) Räkning i fodertillsatsen: utstryk på platta med MRS-agar (EN 15787) Identifiering i fodertillsatsen: pulsfältsgelelektrofores (PFGE)	Alla djurarter	—		—	1. Ange följande i bruksanvisningen till tillsatsen och förblandningen: lagringstemperatur och lagringstid. 2. Tillsatsens minsta dos när den inte används i kombination med andra mikroorganismer som ensileringstillsatser: 1 × 109 CFU/kg färskt material. 3. Tillsatsen ska användas i material som är lättensilerat och relativt svårensilerat (2). 4. Användarsäkerhet: Andningsskydd och skyddshandskar rekommenderas vid hantering.	4 december 2022
1k20725	—	Lactobacillus plantarum (ATCC PTSA-6139)	Tillsatsens sammansättning Preparat av Lactobacillus plantarum (ATCC PTSA-6139) som innehåller minst 1 × 1010 CFU/g tillsats   Beskrivning av den aktiva substansen Lactobacillus plantarum (ATCC PTSA-6139)   Analysmetod  (1) Räkning i fodertillsatsen: utstryk på platta med MRS-agar (EN 15787) Identifiering i fodertillsatsen: pulsfältsgelelektrofores (PFGE)	Alla djurarter	—	—	—	1. Ange följande i bruksanvisningen till tillsatsen och förblandningen: lagringstemperatur och lagringstid. 2. Tillsatsens minsta dos när den inte används i kombination med andra mikroorganismer som ensileringstillsatser: 2 × 107 CFU/kg färskt material. 3. Tillsatsen ska användas i material som är lättensilerat (3). 4. Användarsäkerhet: Andningsskydd och skyddshandskar rekommenderas vid hantering.	4 december 2022
1k20726	—	Lactobacillus plantarum (DSM 18112)	Tillsatsens sammansättning Preparat av Lactobacillus plantarum (DSM 18112) som innehåller minst 1 × 1010 CFU/g tillsats   Beskrivning av den aktiva substansen Lactobacillus plantarum (DSM 18112)   Analysmetod  (1) Räkning i fodertillsatsen: utstryk på platta med MRS-agar (EN 15787) Identifiering i fodertillsatsen: pulsfältsgelelektrofores (PFGE)	Alla djurarter	—	—	—	1. Ange följande i bruksanvisningen till tillsatsen och förblandningen: lagringstemperatur och lagringstid. 2. Tillsatsens minsta dos när den inte används i kombination med andra mikroorganismer som ensileringstillsatser: 5 × 106 CFU/kg färskt material. 3. Tillsatsen ska användas i material som är lättensilerat (3). 4. Användarsäkerhet: Andningsskydd och skyddshandskar rekommenderas vid hantering.	4 december 2022
1k20727	—	Lactobacillus plantarum (DSM 18113)	Tillsatsens sammansättning Preparat av Lactobacillus plantarum (DSM 18113) som innehåller minst 1 × 1010 CFU/g tillsats   Beskrivning av den aktiva substansen Lactobacillus plantarum (DSM 18113)   Analysmetod  (1) Räkning i fodertillsatsen: utstryk på platta med MRS-agar (EN 15787) Identifiering i fodertillsatsen: pulsfältsgelelektrofores (PFGE)	Alla djurarter	—	—	—	1. Ange följande i bruksanvisningen till tillsatsen och förblandningen: lagringstemperatur och lagringstid. 2. Tillsatsens minsta dos när den inte används i kombination med andra mikroorganismer som ensileringstillsatser: 2 × 107 CFU/kg färskt material. 3. Tillsatsen ska användas i material som är lättensilerat (3). 4. Användarsäkerhet: Andningsskydd och skyddshandskar rekommenderas vid hantering.	4 december 2022
1k20728	—	Lactobacillus plantarum (DSM 18114)	Tillsatsens sammansättning Preparat av Lactobacillus plantarum (DSM 18114) som innehåller minst 1 × 1010 CFU/g tillsats   Beskrivning av den aktiva substansen Lactobacillus plantarum (DSM 18114)   Analysmetod  (1) Räkning i fodertillsatsen: utstryk på platta med MRS-agar (EN 15787) Identifiering i fodertillsatsen: pulsfältsgelelektrofores (PFGE)	Alla djurarter	—	—	—	1. Ange följande i bruksanvisningen till tillsatsen och förblandningen: lagringstemperatur och lagringstid. 2. Tillsatsens minsta dos när den inte används i kombination med andra mikroorganismer som ensileringstillsatser: 2 × 107 CFU/kg färskt material. 3. Tillsatsen ska användas i material som är lättensilerat (3). 4. Användarsäkerhet: Andningsskydd och skyddshandskar rekommenderas vid hantering.	4 december 2022
1k20729	—	Lactobacillus plantarum (ATCC 55943)	Tillsatsens sammansättning Preparat av Lactobacillus plantarum (ATCC 55943) som innehåller minst 1 × 1010 CFU/g tillsats   Beskrivning av den aktiva substansen Lactobacillus plantarum (ATCC 55943)   Analysmetod  (1) Räkning i fodertillsatsen: utstryk på platta med MRS-agar (EN 15787) Identifiering i fodertillsatsen: pulsfältsgelelektrofores (PFGE)	Alla djurarter	—	—	—	1. Ange följande i bruksanvisningen till tillsatsen och förblandningen: lagringstemperatur och lagringstid. 2. Tillsatsens minsta dos när den inte används i kombination med andra mikroorganismer som ensileringstillsatser: 2 × 107 CFU/kg färskt material. 3. Tillsatsen ska användas i material som är lättensilerat (3). 4. Användarsäkerhet: Andningsskydd och skyddshandskar rekommenderas vid hantering.	4 december 2022
1k20730	—	Lactobacillus plantarum (ATCC 55944)	Tillsatsens sammansättning Preparat av Lactobacillus plantarum (ATCC 55944) som innehåller minst 1 × 1010 CFU/g tillsats   Beskrivning av den aktiva substansen Lactobacillus plantarum (ATCC 55944)   Analysmetod  (1) Räkning i fodertillsatsen: utstryk på platta med MRS-agar (EN 15787) Identifiering i fodertillsatsen: pulsfältsgelelektrofores (PFGE)	Alla djurarter	—	—	—	1. Ange följande i bruksanvisningen till tillsatsen och förblandningen: lagringstemperatur och lagringstid. 2. Tillsatsens minsta dos när den inte används i kombination med andra mikroorganismer som ensileringstillsatser: 5 × 106 CFU/kg färskt material. 3. Tillsatsen ska användas i material som är lättensilerat (3). 4. Användarsäkerhet: Andningsskydd och skyddshandskar rekommenderas vid hantering.	4 december 2022

---

(1)  Närmare information om analysmetoderna finns på referenslaboratoriets webbplats: http://irmm.jrc.ec.europa.eu/EURLs/EURL_feed_additives/Pages/index.aspx

(2)  Foder som är lättensilerat har mer än 3 % lösliga kolhydrater i färskt material (t.ex. hel majsplanta, rajgräs, losta eller sockerbetsmassa). Foder som är relativt svårensilerat har 1,5–3,0 % lösliga kolhydrater i färskt material (t.ex. ängsgröe, svingel eller förtorkad lusern). Se kommissionens förordning (EG) nr 429/2008 (EUT L 133, 22.5.2008, s. 1).

(3)  Foder som är lättensilerat har mer än 3 % lösliga kolhydrater i färskt material (t.ex. hel majsplanta, rajgräs, losta eller sockerbetsmassa). Se förordning (EG) nr 429/2008.

BILAGA

Schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(euro/100 kg)
KN-nummer	Kod för tredjeland (1)	Schablonimportvärde
0702 00 00	AL	37,9
	MA	45,8
	MK	30,8
	TR	50,7
	ZZ	41,3
0707 00 05	AL	42,6
	EG	140,2
	MK	37,4
	TR	83,8
	ZZ	76,0
0709 93 10	TR	112,4
	ZZ	112,4
0805 20 10	ZA	158,8
	ZZ	158,8
0805 20 30, 0805 20 50, 0805 20 70, 0805 20 90	HR	39,9
	PE	42,6
	TR	78,3
	ZA	34,7
	ZZ	48,9
0805 50 10	AR	57,4
	TR	82,6
	ZA	91,4
	ZZ	77,1
0806 10 10	BR	273,9
	LB	256,9
	PE	264,2
	TR	164,0
	US	301,5
	ZZ	252,1
0808 10 80	CA	157,0
	CL	151,5
	CN	83,7
	MK	25,2
	NZ	150,3
	ZA	143,6
	ZZ	118,6
0808 30 90	CN	50,0
	TR	105,8
	ZZ	77,9

---

(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ZZ står för ”övrigt ursprung”.

BILAGA

Unionens stöd för den verksamhet som bedrivs av den förberedande kommissionen för CTBTO i syfte att stärka dess övervaknings- och kontrollkapacitet, öka möjligheterna till ett tidigt ikraftträdande och stödja universaliseringen av CTBT och inom ramen för genomförandet av EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen

1.   INLEDNING

Uppbyggnaden av ett välfungerande övervaknings- och kontrollsystem för den förberedande kommissionen för CTBTO (nedan kallad den förberedande kommissionen) är en avgörande faktor för att förbereda genomförandet av CTBT när det väl har trätt i kraft. Utvecklingen av den förberedande kommissionens kapacitet för övervakning av ädelgaser utgör ett viktigt redskap för att bedöma huruvida en observerad sprängning är en kärnsprängning eller inte. Dessutom är funktionsdugligheten och prestandan hos CTBT:s övervaknings- och kontrollsystem beroende av bidrag från CTBT:s samtliga signatärstater. Det är därför viktigt att göra det möjligt för CTBT:s signatärstater att delta i och till fullo bidra till CTBT:s övervaknings- och kontrollsystem. Det arbete som utförs vid genomförandet av detta beslut kommer också att vara viktigt för att öka möjligheterna för ett snabbt ikraftträdande och en universalisering av CTBT.

Det projekt som beskrivs i detta beslut kommer i hög grad att bidra till att målen i EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen uppnås.

För detta ändamål kommer unionen att stödja följande sex projekt:

1.	Att tillhandahålla tekniskt bistånd och kapacitetsuppbyggnad till CTBT:s signatärstater för att göra det möjligt för dem att fullt ut delta i och bidra till genomförandet av CTBT:s kontrollsystem.

2.	Att utveckla kapacitet för framtida generationer av CTBT-experter genom initiativet för kapacitetsutveckling.

3.	Att stärka modellen för atmosfärisk transport.

4.	Att karakterisera och begränsa radioaktivt xenon.

5.	Att stödja den integrerade fältövningen 2014 (IFE14) genom utvecklingen av en integrerad multispektral array.

6.	Att förbättra upprätthållandet av certifierade stödjande seismiska stationer inom det internationella övervakningssystemet.

Utsikterna för att CTBT ska träda i kraft har förbättrats tack vare gynnsammare politiska förhållanden, vilket också framgår av det faktum att flera nya länder nyligen har undertecknat och ratificerat CTBT, bland annat Indonesien, en av de stater som förtecknas i bilaga 2 till CTBT. Med tanke på denna positiva dynamik blir det under de kommande åren ännu mer nödvändigt att fokusera både på att bygga upp CTBT:s kontrollsystem och på att säkerställa att det är färdigt att tas i drift och har tillräcklig operativ kapacitet samt på att fortsätta arbetet för ikraftträdandet och universaliseringen av CTBT. De kärnsprängningar som genomfördes av Demokratiska folkrepubliken Korea i oktober 2006 och i maj 2009 visade inte bara på vikten av ett universellt förbud mot kärnsprängningar utan underströk också behovet av ett effektivt kontrollsystem för att övervaka efterlevnaden av ett sådant förbud. Ett fullt funktionsdugligt och trovärdigt CTBT-kontrollsystem kommer att ge det internationella samfundet ett tillförlitligt och oberoende medel för att säkerställa att detta förbud respekteras.

Dessutom spelar CTBTO-data också en avgörande roll vid tidig varning för tsunamier och vid bedömningen av spridningen av radioaktiva utsläpp efter kärnenergiolyckan i Fukushima i mars 2011.

Stödet till dessa projekt stärker målen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Genomförandet av dessa komplexa projekt kommer i hög grad att bidra till att förbättra den effektiva multilaterala hanteringen av aktuella utmaningar på säkerhetsområdet. Dessa projekt kommer särskilt att främja målen för EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen, inklusive att ytterligare universalisera och stärka normen i CTBT samt dess kontrollsystem. Den förberedande kommissionen är i färd med att bygga upp ett internationellt övervakningssystem för att säkerställa att ingen kärnsprängning förblir oupptäckt. På grundval av sin unika sakkunskap som förvärvats genom ett världsomfattande nätverk och det internationella datacentrumet (IDC), som omfattar över 280 anläggningar i 85 länder, är den förberedande kommissionen den enda organisation som har kapacitet att genomföra dessa projekt, vilka endast kan finansieras genom ett extrabudgetärt bidrag till den förberedande kommissionen.

I gemensam åtgärd 2006/243/Gusp, gemensam åtgärd 2007/468/Gusp, gemensam åtgärd 2008/588/Gusp och beslut 2010/461/Gusp har unionen stött följande: inrättandet av ett utbildningsprogram för e-lärande, den integrerade fältövningen 2008 avseende inspektioner på plats, bedömning och mätning av radioaktivt xenon, tekniskt bistånd till Afrika och Latinamerika samt Västindien, stödjande seismiska stationer, förstärkt samarbete med det vetenskapliga samfundet och förstärkt kapacitet för inspektioner på plats genom utveckling av ett detektionssystem för ädelgas. De projekt som beskrivs i detta beslut bygger på projekten i tidigare gemensamma åtgärder och på framsteg som gjorts genom deras genomförande. De projekt som beskrivs i det här beslutet utarbetades så att eventuell överlappning med beslut 2010/461/Gusp skulle undvikas. Vissa av dem innehåller element som liknar den verksamhet som bedrivits enligt tidigare gemensamma åtgärder, men skiljer sig åt avseende det materiella tillämpningsområdet eller riktar sig till andra mottagarländer eller -regioner.

De ovannämnda sex projekten till stöd för den verksamhet som bedrivs av den förberedande kommissionen för CTBTO kommer att genomföras och förvaltas av dess provisoriska tekniska sekretariat (PTS).

2.   BESKRIVNING AV PROJEKTEN

2.1   Projekt 1: Tekniskt bistånd och kapacitetsuppbyggnad

2.1.1   Bakgrund

Ett av de unika inslagen i CTBT:s kontrollsystem inom icke-spridnings- och nedrustningssystemet är tillhandahållandet i realtid av information som är relevant för efterlevnaden direkt till CTBT:s signatärstater. Utöver det primära kontrollsyftet hos CTBT:s övervaknings- och kontrollsystem är IMS teknik och data till avsevärd nytta för civila och statliga organ i deras analys av (exempelvis) jordbävningar, vulkanutbrott, undervattensexplosioner, klimatförändring och tsunamier.

Medan intresset för inrättande av nationella datacentrum (NDC) har ökat betydligt under de senaste åren bland utvecklingsländerna – en ökning av antalet anslutande länder till IDC med ca 36 sedan 2008 – har många utvecklingsländer fortfarande inte fullständig tillgång till CTBT:s övervaknings- och kontrollsystem.

Ytterligare insatser görs därför av den förberedande kommissionen för att öka antalet inrättade NDC, antalet säkra signatärkonton och antalet godkända användare. Man har särskilt inriktat sig på de 62 återstående CTBT-signatärstater som inte ännu har tillgång till IMS-uppgifter och IDC-produkter (25 i Afrika, 9 i Latinamerika, 6 i Mellanöstern och Södra Asien, 12 i Sydostasien, Stillahavsområdet och Fjärran Östern, 3 i Östeuropa och 7 i Nordamerika och Västeuropa). Dessa insatser är inriktade på dem som behöver tekniskt stöd för att öka sin användning av dessa uppgifter och produkter.

För att upprätthålla verksamheten i NDC måste de nödvändiga resurserna för driften av anläggningen tillhandahållas av mottagarländerna. Mottagarländernas engagemang betraktas som en förutsättning för att detta projekt ska kunna bli framgångsrikt.

Detta projekt består av fyra komplementära delar som kommer att utvidga omfattningen och räckvidden hos den förberedande kommissionens befintliga kapacitetsuppbyggande förmåga. Detta projekt bygger på den befintliga ramen för tillhandahållande av utbildning och utrustning för kapacitetsuppbyggnad till utvecklingsländer genom att inkludera länder och regioner som ännu inte har dragit nytta av detta stöd och genom att utvidga tillämpningsområdet till att också omfatta utbildning om teknik för radionuklidövervakning och modellberäkningar av atmosfärisk transport. Programvara kommer att utvecklas och främjas för att behandla vågformiga data från seismiska och hydroakustiska data och infraljudsdata i realtid. Ett nytt stipendieprogram kommer att främja kunskapsutbyte och samarbete mellan stater, medan vetenskaplig forskning och vetenskapligt samarbete kommer att stödjas av det virtuella centrumet för datautnyttjande.

2.1.2   Projektets tillämpningsområde

Detta projekt består av följande fyra delar som kommer att genomföras på ett integrerat sätt så att de förstärker varandra:

1.

Del 1: Integrering av CTBT:s signatärstater i Östeuropa, Latinamerika och Västindien samt Sydostasien, Stillahavsområdet och Fjärran Östern, så att de fullt ut ska kunna delta i och bidra till genomförandet av CTBT:s kontrollsystem och insatser vid katastrofer och nödsituationer samt till därmed relaterad vetenskaplig utveckling.

2.	Del 2: Utveckling och främjande av programvarupaketet Seiscomp 3 för NDC för att behandla alla typer av vågformiga data i realtid.

3.

Del 3: Utveckling och främjande av ett stipendieprogram för att bredda den förberedande kommissionens kunskapsbas och förståelse genom att utnyttja den kunskap och expertis som utvecklats av personalen vid NDC och av stationsoperatörerna samt bidrag till att främja kunskapsutbyte och samarbete mellan stater, varvid PTS fungerar som samordnare.

4.	Del 4: Upprätthållande och främjande av det virtuella centrumet för datautnyttjande, vilket är en plattform för vetenskaplig forskning och vetenskapligt samarbete som använder IMS-uppgifter och IDC-produkter.

Del 1:

Denna del är en uppföljning av den förberedande kommissionens program för tekniskt bistånd och genom den kommer det tekniska biståndet att utsträckas till andra länder i Latinamerika och Västindien samt till två andra regioner (Östeuropa och Sydostasien, Stillahavsområdet och Fjärran Östern).

PTS kommer att utse och tillhandahålla tekniska experter som konsulter och dessa kommer att samordna hela sin verksamhet i samråd med, och med godkännande från, IDC-förvaltningen. Denna del kommer att omfatta följande tre element:

Element 1: Övergripande utvärdering: En utvärdering kommer att utföras i potentiella mottagarländer i syfte att bedöma medvetenheten om och användningen av PTS-uppgifter och PTS-produkter. Detta kommer att innebära en skrivbordsutvärdering och vid behov besök i mottagarländer för att man ska kunna förstå de aktuella behoven och uppfattningarna och för att öka medvetenheten om PTS-uppgifter och PTS-produkter, inklusive deras möjliga användning för civila och vetenskapliga ändamål. Dessutom kommer kontakter att etableras med andra relevanta institut i varje land som eventuellt kan ha nytta av att använda PTS-uppgifter och PTS-produkter. Nätverkssamarbetet mellan den nationella myndigheten och relevanta institut kommer att underlättas på lämpligt sätt. I de fall då en NDC finns, ska varje NDC:s status med avseende på personal och infrastruktur (inklusive dator- och Internetinfrastruktur) bedömas för att fastställa prioriterade åtgärder. I syfte att underlätta en optimal verkan av del 2 kommer särskild uppmärksamhet att ägnas åt den nuvarande spridningen och användningen av Seiscomp 3. Vid behov kommer den ovannämnda utvärderingen att kompletteras med regionala workshoppar. Dessa workshoppar kommer att bereda tillfälle att förklara NDC:s roll och funktioner inom ramen för CTBT och bedöma kunskapsnivån och behoven i de deltagande länderna.

Element 2: Utbildning och tekniskt bistånd: Regional utbildning kommer att genomföras för att sammanföra deltagare från de institutioner som identifierats i samband med element 1. Denna utbildning kommer att tillhandahålla teknisk undervisning om PTS-uppgifter och PTS-produkter. Under utbildningen kommer deltagarna att arbeta med PTS-programvara som har utvecklats för NDC och som kan användas för att få tillgång till och analysera PTS-uppgifter och PTS-produkter. Tillämpningsområdet kommer att utvidgas till att omfatta teknik för modellberäkningar av atmosfärisk transport och radionuklidtransport. Dessutom kommer vissa länder att delta i-pilotprojektet för Seiscomp 3 (som beskrivs i del 2). Denna utbildning kommer också att bereda tillfälle att främja samarbete bland teknisk personal vid berörda institut i regionen. Därefter kommer omfattande tekniskt bistånd att ges utvalda NDC för att hjälpa dem att tillämpa tillvaratagna erfarenheter från den regionala utbildningen av särskilda NDC. Detta bistånd kommer att anpassas till behoven hos de enskilda NDC och NDC-personalens samlade kunskaper med beaktande av andra aspekter (uppgifternas och produkternas tillämpningsområden, språk osv.). Deltagarna kommer att installera och konfigurera programvara för NDC med bistånd av den tekniska experten och upprätta ett rutinmässigt insamlings-, behandlings-, analys- och rapporteringssystem för uppgifter med utgångspunkt i den nationella myndighetens behov. Dessutom kommer grundläggande utrustning för NDC, bland annat datorutrustning och kringutrustning, att ges vissa länder, på grundval av en bedömning av deras behov. Om utrustning ges, kommer även utbildning i installation, underhåll och drift av denna utrustning att tillhandahållas av den tekniska experten.

Element 3: Uppföljning: I syfte att konsolidera de förvärvade kunskaperna och/eller fylla återstående luckor, kommer uppföljningsbesök att genomföras i mottagarländerna för att bedöma hur deltagarna använder sig av vad de lärde sig under utbildningen i samband med element 2. Målet med dessa uppföljningsbesök är att säkerställa att den lokala tekniska personalen rutinmässigt kan använda PTS-uppgifter och PTS-produkter. Besöken kommer att anpassas på grundval av de lokala behoven och det lokala kunnandet och med beaktande av ett hållbarhetsperspektiv, så att verksamheten fortsätter även efter det att projektet avslutats. En övergripande slutrapport för varje mottagarland kommer att utgöra grunden för ytterligare uppföljande aktiviteter i varje land.

I likhet med beslut 2010/461/Gusp kommer detta projekt att innebära tillhandahållande av regional grupputbildning om behandling av IMS-uppgifter och analys av IDC-produkter samt vid behov tillhandahållande av basutrustning. I den mån det är genomförbart kommer skräddarsydd utbildning och kapacitetsuppbyggande verksamhet att utformas för de mottagarländer där särskilda behov i samband med inrättandet av NDC och säkra signatärkonton samt de civila och vetenskapliga fördelarna har identifierats och bedömts.

All verksamhet i mottagarländerna kommer att utföras i nära samordning med, och med stöd från, PTS för att sörja för effektivitet och hållbarhet vid utbildning och andra kapacitetsuppbyggande insatser i anslutning till projektet. Dessutom kommer detta att säkerställa en adekvat harmonisering med den verksamhet som genomförts enligt tidigare rådsbeslut/gemensamma åtgärder och inom ramen för den förberedande kommissionens mandat.

Med tillämpning av ovannämnda kriterier planerar PTS verksamhet i så många av följande stater som möjligt, med förbehåll för en föregående bedömning från PTS:s sida av genomförbarheten utifrån de lokala förutsättningarna vid den aktuella tidpunkten:

i)

I Latinamerika och Västindien: De länder som förtecknades men inte valdes för beslut 2010/461/Gusp (Antigua och Barbuda, Bahamas, Barbados, Belize, Bolivia, Costa Rica, Dominikanska republiken, Ecuador, El Salvador, Grenada, Guatemala, Guyana, Haiti, Honduras, Jamaica, Panama, Paraguay, Surinam och Uruguay) samt Brasilien, Chile, Colombia, Dominica, Kuba, Mexiko, Nicaragua, Peru, Saint Lucia, Saint Vincent och Grenadinerna, Trinidad och Tobago samt Venezuela.

ii)	I Östeuropa: Albanien, Armenien, Azerbajdzjan, Bosnien och Hercegovina, Bulgarien, Estland, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Georgien, Kroatien, Lettland, Litauen, Moldavien, Montenegro, Polen, Rumänien, Serbien, Slovakien, Ungern och Vitryssland.

iii)	I Sydostasien, Stillahavsområdet och Fjärran Östern: Brunei, Burma/Myanmar, Cooköarna, Fiji, Filippinerna, Kambodja, Kiribati, Laos, Marshallöarna, Mikronesien, Mongoliet, Nauru, Niue, Palau, Papua Nya Guinea, Salomonöarna, Samoa, Singapore, Thailand, Tonga, Tuvalu, Vanuatu, Vietnam och Östtimor.

Del 2: Programvarupaketet Seiscomp 3

Denna del innehåller en användarvänlig, öppen och integrerad plattform som använder sig av Seiscomp 3, en programvara som redan används i stor utsträckning inom seismologi och i samband med tsunamivarning för insatser vid katastrofer och nödsituationer samt specifik programvara för beräkning med matrisoperationer (PMCC, Fk) och interaktiva granskningsverktyg (geotool, Jade). Denna programvara är väl lämpad för de NDC:s behov i fråga om automatisk mottagning och behandling av vågformiga data, beräkning med matrisoperationer, automatisk produktion av bulletiner och interaktiv granskning av data.

Vad gäller kapacitetsutveckling finns det redan en stor grupp Seiscomp 3-användare bland NDC och andra institutioner. När denna integrerade plattform tillämpas allmänt kommer den att tilltala de nya NDC och påskynda kapacitetsutvecklingen bland dem. Seiscomp 3 möjliggör också ett enkelt utbyte av uppgifter mellan olika NDC. Formatet används i stor utsträckning i det internationella samfundet, och dess användning vid NDC och IDC skulle avsevärt öka och förenkla utbytet av uppgifter, och även i realtid (vilket i dagens läge inte är möjligt med programvarupaketet NDC in a box).

Det har flera gånger nämnts att det finns ett starkt samband mellan ett aktivt NDC och välfungerande stationer. Därför torde utvecklingen av programvarupaketet Seiscomp 3 märkbart bidra till att upprätthålla stödjande seismiska stationer. På lång sikt möjliggör tillämpningen av Seiscomp 3 att NDC under utveckling använder sina stationsdata effektivt och fortlöpande observerar den operativa statusen.

Denna del är inriktad på utvecklingen och tillämpningen av programvara, inklusive ibruktagande och utbildning.

Några pilotländer med institutioner som har visat prov på tillräcklig teknisk kapacitet och intresse för att delta kommer att väljas ut för ibruktagande och utbildning för inledningen av projektet (t.ex. i Afrika, Östeuropa, Latinamerika samt Sydostasien, Stillahavsområdet och Fjärran Östern).

Del 3: Stipendieprogram

Målen för stipendieprogrammet är att utveckla nästa generation av vetenskapliga talanger inom området för övervakning av kärnsprängningar, stödja deras nationella institutioner och samtidigt tillgodose behov inom vetenskaplig forskning som är avgörande för att man ska kunna förbättra CTBT:s nuvarande kontrollkapacitet och tillämpningar för geovetenskap och begränsning av katastrofers verkningar.

I stipendieprogrammets inledande fas identifieras potentiella partner som ska ta emot gästforskarna. PTS kommer att göra detta genom att tillkännage stipendieprogrammet och uppmana NDC, universitet och andra potentiella partner att identifiera kompetensområden som de kan erbjuda för att ta emot stipendiater. Institut som tidigare har utnyttjat gemensam åtgärd 2008/588/Gusp och beslut 2010/461/Gusp samt annan IMS/IDC-verksamhet, såsom tekniska möten, expertmöten och workshoppar, och som har utvecklat sakkunskap kommer att uppmuntras att ansöka om att vara värdinstitut.

Stipendiemöjligheterna kommer att tillkännages av PTS, inklusive de kompetensområden som värdinstituten erbjuder. I ansökan kommer kandidaterna att uppmanas att beskriva sitt projekt och dess koppling till de tillkännagivna kompetensområdena. Kandidaterna och förslagen kommer att bedömas och väljas ut av PTS, eventuellt med ändringar enligt PTS behov. Varje stipendiat ska rapportera regelbundet till PTS avseende resultat och återkoppling. Expertmöten, CTBTO:s konferens om vetenskap, teknik och innovation 2013 och liknande sammankomster kommer att användas för att marknadsföra detta projekt, uppmana till deltagande och skapa tillfällen för stipendiaterna att visa sina resultat. Syftet med detta projekt är att uppbåda extern expertis som en styrkemultiplikator, med hänsyn tagen till tillgängliga personalresurser vid PTS.

Del 4: Virtuellt centrum för datautnyttjande

Utvecklingsplattformen (maskinvara och programvara) för det virtuella centrumet för datautnyttjande tillhandahåller en plattform för vetenskapligt utbyte genom att ge tillgång till ett stort arkiv med parametriska och vågformiga data och radionukliddata för forskare som arbetar med att förbättra behandlingen vid IDC. Det virtuella centrumet för datautnyttjande ger också tillgång till programvara och tillgång till testversioner av behandlingsledningarna så att man kan föra in och testa alternativa moduler.

Seiscomp 3 kommer i synnerhet att tillämpas i det virtuella centrumet för datautnyttjande under dess utveckling och testningsfas. Det virtuella centrumet för datautnyttjande tillhandahåller också en plattform för att införliva tilläggsdata med IMS-data för att undersöka vilka förbättringar som följer av detta tillägg. Särskild vikt kommer att fästas vid att göra centrumet tillgängligt för stipendiater som valts ut inom del 3, enligt behov.

Finansieringen kommer att användas för att kontraktera experttjänster för att bistå forskare som använder det virtuella centrumet för datautnyttjande och för att säkerställa att systemet fungerar korrekt.

2.1.3   Fördelar och resultat

Fler utvecklingsländer kommer att ha möjlighet att fullgöra sina kontrollskyldigheter enligt CTBT och utnyttja IMS-data och IDC-produkter. Det tekniska biståndet och utbildningen kommer att utvidgas till att omfatta ytterligare länder i Latinamerika och Västindien och till två andra regioner (Östeuropa samt Sydostasien, Stillahavsområdet och Fjärran Östern).

Räckvidden för dataprogram för kapacitetsuppbyggnad kommer att breddas genom utvecklingen och främjandet av en integrerad programvaruplattform kring Seiscomp 3. Den programvaran kommer att utvidgas till att omfatta behandling av hydroakustiska data och infraljudsdata. Eftersom Seiscomp 3 redan används i stor utsträckning och underlättar enkelt datautbyte, kommer det att utgöra ett medel för att nå många fler NDC och andra institutioner än tidigare.

Ett stipendieprogram kommer att inledas för nästa generation av vetenskapliga talanger inom övervakning av kärnsprängningar för att stödja deras nationella institutioner och samtidigt tillgodose behov inom vetenskaplig forskning som är avgörande för CTBT-kontroll samt civila och vetenskapliga tillämpningar.

Plattformen för det virtuella centrumet för datautnyttjande som tillhandahåller en plattform för vetenskapligt utbyte kommer att upprätthållas och utvidgas till att omfatta Seiscomp 3-plattformen.

2.2   Projekt 2: Utveckling av kapacitet för framtida generationer av CTBT-experter – initiativet för kapacitetsutveckling

2.2.1   Bakgrund

Initiativet för kapacitetsutveckling, som inrättades 2010, utgör en viktig del av den förberedande kommissionens utbildningsverksamhet som syftar till att bygga upp och upprätthålla den nödvändiga kapaciteten avseende de tekniska, vetenskapliga, rättsliga och politiska aspekterna av CTBT och dess kontrollsystem. Initiativet grundar sig på insikten att CTBT:s ikraftträdande och universalisering och förstärkningen av kontrollsystemet är beroende av en aktiv och välinformerad medverkan av framtida generationer av politiska, rättsliga och tekniska experter, särskilt från utvecklingsländerna.

2.2.2   Projektets tillämpningsområde

Med tanke på den fortsatta förseningen av CTBT:s ikraftträdande är det av avgörande betydelse att upprätthålla såväl politiskt stöd för som teknisk expertis i fråga om alla aspekter av CTBT. Genom att utvidga gruppen sakkunniga till att omfatta också andra än de traditionellt berörda parterna kommer initiativet för kapacitetsutveckling att öka möjligheterna för det bredare samfundet att bidra till att stärka och effektivt genomföra det kontrollsystem som inrättats multilateralt genom CTBT.

Projektet består av tre delar:

1.	Del 1: Deltagande i seminarier för ”utbildning av utbildare” 2013 och 2014.

2.	Del 2: Deltagande av experter från utvecklingsländer i utbildningskurser inom initiativet för kapacitetsutveckling och stöd till gemensamma forskningsprojekt.

3.	Del 3: Förstärkning av plattformen för e-lärande inom initiativet för kapacitetsutveckling och multimedieläromedel.

Del 1: Deltagande i seminarier för ”utbildning av utbildare” 2013 och 2014

Genom seminarierna för ”utbildning av utbildare” kommer den förberedande kommissionen att ge metodisk vägledning för akademiker och forskningsinstitut som är engagerade på CTBT-relaterade områden och på så sätt öka medvetenheten om och förståelsen av CTBT i den akademiska världen och bland personer som är verksamma inom det politiska området. Den finansiering som tillhandahålls kommer att bidra till deltagandet av företrädare för den akademiska världen och forskningsinstitut – med tonvikt på universitet och forskningsinstitut i Europa och utvecklingsländerna – som kommer att hålla kurser och erbjuda utbildningsprogram om CTBT, särskilt om dess vetenskapliga och tekniska aspekter.

Seminarierna, som ska hållas 2013 och 2014, kommer att samla professorer och forskare från alla delar av världen, även från de stater som förtecknas i bilaga 2 till CTBT, som kommer att dela med sig av bästa praxis i fråga om utlärning av CTBT-relaterade frågor och få utbildning om hur de kan integrera kursmaterial från initiativet för kapacitetsutveckling i sina läroplaner. Under seminarierna kommer man också att utforska olika sätt att öka antalet CTBT-relaterade forskningsprojekt inom berörda universitet samt uppmuntra deltagarna att utse studerande som kan delta i kurser inom initiativet för kapacitetsutveckling.

Del 2: Deltagande av experter från utvecklingsländer i utbildningskurser inom initiativet för kapacitetsutveckling och stöd till gemensamma forskningsprojekt

—   Deltagande i utbildningskurser inom initiativet för kapacitetsutveckling

I linje med den oöverträffade framgången för 2011 års fördjupade vetenskapskurs, där hundratals personer utbildades, bland annat stationsoperatörer, NDC-analytiker, diplomater, studerande och medlemmar av det civila samhället, kommer den förberedande kommissionen att fortsätta att erbjuda årliga vetenskapsbaserade CTBT-kurser. Den förberedande kommissionen kommer att anordna en två veckor lång vetenskaps- och teknikbaserad intensivkurs i november 2012 och en liknande kurs i slutet av 2013. Dessa kurser kommer att erbjudas i Wien och utnyttja en skräddarsydd online-inlärningsmiljö med bland annat direktuppspelning av föreläsningar för dem som deltar från andra delar av världen.

Den finansiering som tillhandahålls kommer att bidra till deltagandet av omkring 15 experter per år – med tonvikt på kvinnor och utvecklingsländer – i vetenskapliga och tekniska utbildningskurser inom initiativet för kapacitetsutveckling.

—   Gemensamma forskningsprojekt

Finansieringen kommer att bidra till att stödja gemensamma forskningsprojekt om CTBT:s kontrollsystem genom meritbaserade forskningsstipendier för doktorander och postdoktorander från Europa och utvecklingsländer. Denna forskning kommer att vara knuten till den förberedande kommissionens befintliga projekt.

Del 3: Förstärkning av plattformen för e-lärande och multimedieläromedel inom initiativet för kapacitetsutveckling

—   Teknisk utveckling av plattformen för e-lärande

Finansieringen kommer att bidra till att ytterligare förstärka plattformen för e-lärande samt bidra till utformningen och utvecklingen av ytterligare multimedieverktyg som kommer att gynna målen i initiativet för kapacitetsutveckling – inklusive genomförandestrategier för att öka tillgängligheten av initiativets resurser i utvecklingsländerna. Konsulten kommer särskilt att undersöka möjligheterna att ytterligare öka initiativets resurser för mobila lärplattformar samt andra ytterligare multimedieläromedel och marknadsföringsmaterial.

—   Skapande av innehåll för resurser inom initiativet för kapacitetsutveckling

Finansieringen kommer att bidra till att utveckla initiativets undervisnings- och utbildningsinnehåll, som kommer att ingå i plattformen för e-lärande, samt till att skapa andra multimedieverktyg för initiativet. Detta tillvägagångssätt kommer också att vara inriktat på att integrera initiativets material i nya medier och på att utnyttja sociala massnätverk för att främja CTBT och dess kontrollsystem.

2.2.3   Fördelar och resultat

Erfarenheterna från initiativet för kapacitetsutveckling har visat att man med en relativt liten investering i kombination med en strategisk vision kan uppnå maximala resultat för unionen. Då en infrastruktur för initiativet redan finns och tillvägagångssättet har institutionaliserats i den förberedande kommissionens arbete, kommer ytterligare finansiering att göra det möjligt för den förberedande kommissionen att förbättra pågående projekt och utveckla mer innovativa sätt att tillhandahålla utbildning i CTBT-relaterade frågor till en så stor målgrupp som möjligt.

Detta initiativ främjar också sådan verksamhet som planerats inom ramen för EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen. I synnerhet stöder initiativets kurser och utbildningsverksamhet ansträngningarna för att utveckla och upprätthålla multilateralism som en hörnsten för en effektiv strategi mot spridning av massförstörelsevapen genom att utveckla kapacitet inom de rättsliga, politiska, vetenskapliga och tekniska områdena. Samarbetet med en större grupp berörda parter i det internationella samfundet i CTBT-relaterade frågor höjer dessutom medvetenheten om CTBT och främjar ansträngningarna för att uppnå universalitet och ikraftträdande CTBT.

2.3   Projekt 3: Förstärkning av modellen för atmosfärisk transport

2.3.1   Bakgrund

De modellberäkningar av atmosfärisk transport som har införts och används av den förberedande kommissionen har visat sig vara mycket användbara för civila tillämpningar, till exempel genom att ge prognoser om spridningen av de radionuklider som släpptes ut från kärnkraftverket Dai-ichi 2011.

Det nuvarande systemet för modellberäkningar av atmosfärisk transport har nu nått en viss mognad, och all ytterligare förbättring kräver en investering i fråga om dataresurser och expertkunskaper. Därför har Japans frivilliga bidrag för att stödja anskaffningen av den nya maskinvaran för modellberäkningar av atmosfärisk transport, som ska vara värd för det framtida systemet, noterats med stort intresse. För att den förberedande kommissionen snabbare ska kunna dra nytta av dessa ytterligare dataresurser, kommer detta projekt att göra det möjligt för den förberedande kommissionen att kontraktera experttjänster för modellberäkningar av atmosfärisk transport som komplement till IDC:s begränsade modellberäkningspersonal (nedan kallad modellberäkningsexperten).

2.3.2   Projektets tillämpningsområde

Modellberäkningsexperten ska koncentrera sig på att öka kapaciteten för modellberäkningar av atmosfärisk transport. De uppgifter som tilldelas modellberäkningsexperten kommer att vara inriktade på att så effektivt som möjligt utnyttja de ytterligare dataresurser som finansierats med hjälp av Japans bidrag för att säkerställa en så korrekt modellberäkning som möjligt av spridningen av radionuklider i särskilda fall. Dessa uppgifter ska överensstämma med den förberedande kommissionens uppdrag.

Uppgifterna ska omfatta men inte vara begränsade till:

a)	Förvärv av högupplösande meteorologiska fält av hög kvalitet i samarbete med Meteorologiska världsorganisationen (WMO) och specialiserade institut i dess medlemsstater.

b)	Förbättring av de moduler som rör radionuklider och fastställande av en optimal konfiguration för en modell eller flera modeller för atmosfärisk transport.

c)	Identifiering av behoven vad gäller stödet till civila tillämpningar avseende modellberäkningar av atmosfärisk transport genom interaktion med externa experter, inklusive samarbete med Internationella atomenergiorganet (IAEA).

d)	Införlivande av denna utveckling med en förstärkning av stödet avseende modellberäkningar av atmosfärisk transport i samband med evenemang som rör CTBT.

Modellberäkningsexperten ska därför ha en stark bakgrund i fråga om att förstå atmosfäriska processer och särskilt fenomenet radionuklidtransport, expertkunskaper om numerisk prognos och spridning, tekniska kodnings- och skriptningskunskaper samt den sociala kompetens som behövs för att garantera ett smidigt och intensifierat samarbete mellan CTBTO, WMO, IAEA och samordningskommittén för hantering av kärntekniska nödsituationer (IACRNE).

2.3.3   Fördelar och resultat

Detta projekt ska bland annat resultera i spetskapacitet i fråga om modellberäkningar av atmosfärisk transport för att stödja både den förberedande kommissionens uppdrag och relevant civil tillämpning. Det ska också underlätta en bättre samordning av resurserna för modellberäkningar av atmosfärisk transport mellan internationella organisationer samt underlätta kommunikation och informationsutbyte.

2.4   Projekt 4: Karakterisering och begränsning av radioaktivt xenon

2.4.1   Bakgrund

Radioaktivt xenon är en viktig indikator för att fastställa huruvida en kärnsprängning har ägt rum. Under de senaste 10–15 åren har IMS mätteknik väsentligt förbättrats. Känsligheten hos IMS ädelgasnätverk påverkas till följd av detta i allt högre grad av den globala bakgrund av radioaktivt xenon som härstammar från civila kärntekniska tillämpningar (såsom anläggningar för produktion av medicinska isotoper). Detta projekt bygger på den verksamhet som understötts genom gemensam åtgärd 2008/588/Gusp.

2.4.2   Projektets tillämpningsområde

Detta projekt består av två delar:

1.	Del 1: Karakterisering av bakgrunden av radioaktivt xenon.

2.	Del 2: Begränsning av radioaktivt xenon.

Del 1:

Den förberedande kommissionen mäter radioaktivt xenon i omgivningen med hjälp av mycket känsliga system, vilket utgör en viktig del av CTBT:s kontrollsystem. Med det bidrag som mottagits från unionen inom ramen för gemensam åtgärd 2008/588/Gusp har den förberedande kommissionen förvärvat två transportabla system för mätning av de radioaktiva isotoperna 133Xe, 135Xe, 133mXe och 131mXe. Systemen kommer att användas för att mäta bakgrunden av radioaktivt xenon i Indonesien och Kuwait. I detta syfte har samarbetsavtal med partnerinstitut (BATAN, Indonesien och KISR, Kuwait) ingåtts.

Eftersom dessa båda områden ger omfattande information om karakteriseringen av den globala bakgrunden av radioaktivt xenon, är syftet med detta projekt för det första att förlänga mätningskampanjerna i Indonesien och Kuwait med ytterligare sex månader till 12 månader. Förlängningen av mätningskampanjen skulle göra det möjligt att karakterisera dessa två områden under en hel 12-månadersperiod, vilket skulle täcka alla säsongbetingade förhållanden.

För det andra, efter det att dessa kampanjer avslutats, planerar PTS att utföra ytterligare mätningar i områden där den globala bakgrunden av radioaktivt xenon inte är helt klarlagd och dess effekter på IMS-systemet är okända. Persiska viken och Sydamerika är de områden som står i tur härnäst.

För att man ska kunna fortsätta med dessa mätningskampanjer behövs medel för att transportera de mobila ädelgassystemen till nya områden och för driften av de båda systemen under en period på helst minst 12 månader i varje område samt regelbundet underhåll.

Efter dessa mätningskampanjer kommer systemen att vara tillgängliga för PTS som kan använda dem för uppföljningsstudier av bakgrunden av radioaktivt xenon och/eller som system för utbildningsändamål.

Del 2:

Denna del utgörs av en pilotstudie där man undersöker möjligheterna att absorbera isotoper av radioaktivt xenon med hjälp av olika material och metoder och att utveckla ett filtreringssystem. Målet med studien är att förbättra IMS detektionskapacitet samt tillförlitligheten och kvaliteten hos IDC:s data.

Denna del syftar till att utveckla ett litet och versatilt system, som lätt kan användas i olika skeden av produktionsprocessen för att fastställa den optimala placeringen av reduktionssystemet inom en anläggnings struktur. Reduktionssystemets mångsidighet kommer också att underlätta dess användning i andra anläggningar för isotopproduktion.

Medan tidigare verksamhet som stötts av unionen har gjort det möjligt att kartlägga frågan om ädelgasutsläpp, går denna pilotstudie ett steg längre och söker konkreta lösningar för att åtgärda problemet. Denna del kommer att bygga på en preliminär studie som har utförts av det belgiska centrumet för kärnforskning (SCK•CEN, Belgien) och Pacific Northwest National Laboratory (USA).

Denna del består av tre element:

Element 1: Experiment för absorption av radioaktivt xenon: konstruktion av en experimentell struktur och testning av olika absorptionsmaterial (silverzeolit, kolmolekylfilter) under olika förhållanden (temperatur, flöde, bärgas).

Element 2: Utformning av ett portabelt filtreringssystem på grundval av en analys av de absorptionsexperiment som utförts i fas 1.

Element 3: Konstruktion av ett optimerat portabelt filtreringssystem och testning på laboratorienivå. Efter detta steg är det portabla filtreringssystemet färdigt för testning vid anläggningarna för produktion av radioaktiva läkemedel vid det belgiska nationella institutet för radioaktiva ämnen (IRE, Belgien). Systemet kommer även att inbegripa instrument för strålningsdetektering för att fastställa den reduktionsfaktor för radioaktivt xenon som har uppnåtts på fältet.

Efter varje steg kommer all förvärvad kunskap att samlas i en detaljerad rapport.

Genomförandearbetet i denna del kommer att utföras av entreprenörer. Den förberedande kommissionen kommer vid behov att tillhandahålla sin sakkunskap om xenonadsorption.

Den förberedande kommissionen kommer också att fortsätta att övervaka de utsläpp av radioaktivt xenon som detekteras vid de lokala stationerna. Utsläppsreduktionen bör ha en omedelbar effekt på den detekterade nivån av radioaktivt xenon. Användningen av utsläppsmätningar vid anläggningen i Belgien (dvs. övervakning av skorstensutsläpp) kan också ge information om hur framgångsrik reduktionen har varit. Den förberedande kommissionen kan bistå med analysen av dessa data.

2.4.3   Fördelar och resultat

I linje med unionens mål för icke-spridning kommer detta projekt att bidra till att göra CTBT:s övervaknings- och kontrollsystem stabilare samt stärka den förberedande kommissionens kapacitet att mer exakt övervaka radioaktivt xenon. Genom att begränsa utsläppen av radioaktivt xenon från civila tillämpningar, skulle framtida utsläpp – vilka även i fortsättningen är en viktig indikator vid övervakning och fastställande av kärnteknisk verksamhet – med större säkerhet kunna hänföras till kärnsprängningar.

Uppbyggnaden och upprätthållandet av ett stabilt kontrollsystem förstärker CTBT:s kapacitet och trovärdighet, vilket i sin tur bidrar till att stärka argumenten för CTBT:s ikraftträdande och universalisering.

Medan tidigare verksamhet inom ramen för gemensam åtgärd 2008/588/Gusp och beslut 2010/461/Gusp har gjort det möjligt att kartlägga problemet med ädelgasutsläpp, skulle ytterligare finansiering komplettera tidigare unionsfinansiering och möjliggöra att man börjar åtgärda problemet med ädelgasutsläpp. Ett nära samarbete mellan den förberedande kommissionen och de utsedda institutionerna (SCK•CEN och IRE) skulle garantera kontinuiteten i det arbete som har gjorts och optimera den befintliga samlade kunskapen och expertisen.

2.5   Projekt 5: Stöd till den integrerade fältövningen 2014 (IFE14): Utveckling av en integrerad multispektral array

2.5.1   Bakgrund

Detta projekt ska stödja IFE14 genom utveckling av en integrerad multispektral array med hjälp av inköpt utrustning och naturabidrag.

Den förberedande kommissionen har i uppdrag att fortsätta sin verksamhet med koppling till multispektral och infraröd teknik (MSIR-teknik) för att fastställa en specificering för utrustningen och operativa förfaranden för inspektioner på plats.

Vid det expertmöte om multispektral avbildning och infrarött ljus för inspektioner på plats (MSEM-11) som hölls den 30 mars–1 april 2011 i Rom, Italien, och som finansierades inom ramen för beslut 2010/461/Gusp, kom man fram till att instrument för färdigköpta allmänt tillgängliga produkter (Cots) bör övervägas i samband med inspektioner på plats, eftersom detta är det mest kostnadseffektiva alternativet för denna teknik. MSIR-teknikens betydelse i samband med inspektioner på plats framkom ytterligare när denna teknik i september 2011 testades i Ungern.

Relevanta karakteristika i samband med inspektioner på plats identifierades med hjälp av en integrerad MSIR-sensorarray. Ungern har som ett naturabidrag erbjudit två flygburna sensorer som detekterar synligt/nära infrarött ljus (VNIR) och kortvågigt infrarött ljus (SWIR). Flygburen fjärranalys med hjälp av MSIR-teknik ger stora möjligheter i samband med inspektioner på plats, men olika system består för närvarande av flera, enskilda sensorer med enskilda, diskreta behandlingsrutiner som utnyttjar olika anpassade programvarupaket. Det finns endast ett fåtal integrerade MSIR-system som i sig kan överföra simultana data över hela det spektralområdet som är av intresse för inspektioner på plats.

2.5.2   Projektets tillämpningsområde

För att man ska kunna optimera tillämpningen av MSIR-flygburen fjärranalysteknik inom ramen för en inspektion på plats, är det tänkt att detta projekt ska sammanställa ett system som utgörs av en kompakt array av utvalda sensorer med relevans på inspektioner på plats och med en på förhand uppställd efterbehandlingskedja som använder inspektionsspecifika programvarurutiner som underlättar den kvantitativa dataanalysen och snabbare gör resultaten av inspektionslagets arbete tillgängliga.

Detta upplägg med en box/en programvara har potential att i hög grad förbättra inspektionlagets arbete.

MSIR-systemet kan anses vara modulärt, med möjlighet att tillföra ytterligare sensorer till arrayen när ekonomin medger detta.

I idealfallet ska systemet bestå av

a)	en multi-/hyperspektral sensor som detekterar VNIR för identifiering av exempelvis antropogena ytor, vegetationsmönster och vegetationsstress,

b)	en multi-/hyperspektral sensor som detekterar SWIR för identifiering av fukthaltsmönster och förändrad fördelning av olika oorganiska material,

c)	en RGB-digitalkamera (som används i kombination med ljusdetektion och avståndsmätning – Lidar) som ska generera ett ortofoto av inspektionsområdet för att lagen på fältet ska kunna orientera sig och få kringinformation,

d)	ett Lidar-instrument som möjliggör generering av en topografisk modell för ortorektifiering av bilderna och används för detektering av karakteristika under trädkronorna,

e)	en digital värmekamera som detekterar värmemönster från fordon i rörelse samt varmt eller kallt vatten vid eller nära jordytan,

f)	en nedåtriktad videokamera som ger inspektionslaget en flygbild av inspektionsområdet för informationsteknologi,

g)	en GPS och all tillhörande utrustning, inklusive monitorer och certifierade instrumenthöljen för samtidig användning av sensorerna.

Det som anges i leden a, b och (delvis) g har erbjudits som naturabidrag från Ungern och ska utgöra kärnan i MSIR-systemet. Ytterligare sensorer och produkter bör införas i systemet enligt följande rangordning och om det finns medel för detta: c, e, d och f.

Det är önskvärt att det som anges under c, e och d köps in under den första utvecklingsfasen, eftersom detta potentiellt kan ge inspektionslagen de största insikterna.

Utöver datorutrustning skulle en utveckling av en programvaruplattform ge en optimal och på förhand uppställd efterbehandlingskedja som använder inspektionsspecifika rutiner för att underlätta den kvantitativa analysen av flygburna fjärranalysdata.

2.5.3   Fördelar och resultat

Detta projekt ligger i linje med målen för – och främjar – unionens icke-spridningspolitik och skulle stärka den förberedande kommissionens detektions- och kontrollkapacitet. Projektet skulle också skapa ett inslag av innovation och utvecklingsarbete.

2.6   Projekt 6: Upprätthållande av certifierade stödjande seismiska stationer inom det internationella övervakningssystemet

2.6.1   Bakgrund

Detta projekt ska bygga vidare på framstegen med genomförandet av beslut 2010/461/Gusp. Det beslutet syftade huvudsakligen till vidtagande av åtgärder när stationer får driftsstörningar som kräver brådskande underhåll samt vidtagande av åtgärder med avseende på föråldrad utrustning och förbättrad hushållning med utrustning vid utvalda stationer.

Projektet är tänkt att bygga vidare på tillvaratagna erfarenheter och fokusera på en förstärkning av dessa stationers underhållsstrukturer, så att stationerna långsiktigt kan dra nytta av dem, genom att det – till inga eller endast låga kostnader – ingås underhållskontrakt med stationsoperatörerna. Detta projekt har också en komponent som avser tillhandahållande/ersättande av transportmedel som behövs för att stationsoperatörerna snabbt och effektivt ska kunna utföra sina uppgifter.

2.6.2   Projektets tillämpningsområde

Detta projekt syftar till genomförande, till inga eller endast låga kostnader, av underhållskontrakt med den utsedda stationsoperatörsinstitutionen i värdländer som har visat sig villiga att införa den nödvändiga stödstrukturen i sitt land och för sina stationer i syfte att underlätta det provisoriska tekniska sekretariatets (PTS) tilldelning av kontrakt.

Fram till dess att en lämplig underhållsnivå har säkrats vid de fastställda stationerna kan PTS behöva se till att stationens underhåll ligger på en godtagbar nivå vid ett årligt besök för tekniskt bistånd. Fordon (eller lämpliga transportmedel) kan behöva köpas in för underhåll på tekniskt utvärderade platser. Som ett led i etableringen av ett flertal stödjande seismiska stationer tillhandahölls fordon för stationsoperatörer så att de snabbt skulle kunna reagera vid funktionsstörningar och så att det skulle finnas transportmedel för rutinoperationer och underhåll. Många av dessa fordon har nu tjänat ut och måste ersättas. Många stationsoperatorer och värdländer har dock inte tillräckliga resurser för att planenligt ersätta dem. Medel kommer också att användas för att lägga ut experttjänster på entreprenad.

Den förberedande kommittén förväntar sig att verksamhet till stöd för så många stationer som möjligt även omfattar länder i följande regioner: Östeuropa, södra Asien, Stillahavsområdet, Latinamerika, Västindien och Mellanöstern. Vilka stationer som ges stöd kommer att beslutas efter det att PTS har bedömt genomförbarheten, utifrån lokala förutsättningar vid den tidpunkten.

2.6.3   Fördelar och resultat

Det beror till stor del på deltagandet av värdländerna för de identifierade, certifierade stödjande seismiska stationerna inom IMS-anläggningar om detta projekt kommer att leda till varaktiga resultat och nuvarande erfarenheter ger vid handen att de ofta reagerar långsamt och att stora insatser behövs på informations- och utbildningsområdet. Projektet skulle stödja dessa insatser och öka förståelsen för vad som krävs för att inrätta och underhålla sådana stationer.

Detta projekt bör framhålla den roll som spelas av värdlandet, liksom nationella myndigheter och ständiga representationer, samt behovet av att man upprättar ett facilitetsavtal och utnämner en stationsoperatör, så att stationerna över tiden får en datatillgänglighet som ligger på godtagbar nivå.

Detta projekt kommer att bidra till att öka datatillgängligheten vid nätverket för stödjande seismiska stationer genom bättre utbildning av stationsoperatörer, förstärkta underhållsstrukturer, ett bättre hushållande med resurser och ett större synliggörande av unionen.

3.   VARAKTIGHET

Genomförandet av projektet beräknas pågå under totalt 24 månader.

4.   MOTTAGARE

Mottagarna av de projekt som ges stöd i enlighet med detta beslut är samtliga signatärstater till CTBT samt den förberedande kommissionen.

5.   GENOMFÖRANDEORGAN

Den förberedande kommissionen kommer att få i uppdrag att genomföra projekten på det tekniska planet. Projekten kommer att genomföras direkt av personal vid den förberedande kommissionen, experter från CTBT:s signatärstater och entreprenörer.

Det är tänkt att medel ska användas för att genom entreprenad engagera en projektledningskonsulent som hjälper den förberedande kommissionen att genomföra detta beslut, att uppfylla rapporteringsskyldigheterna under hela genomförandeperioden, inklusive den slutliga beskrivande rapporten och den slutliga finansiella rapporten, att hålla ett arkiv med samtliga handlingar som avser detta beslut, särskilt med tanke på eventuella kontrollbesök, att lyfta fram unionen i alla dess aspekter, att se till att all verksamhet som avser finansiella och rättsliga frågor samt upphandling överensstämmer med det ekonomiska och administrativa ramavtalet (Fafa) samt att all information, även budgetinformation, är fullständig, korrekt och lämnas i tid.

Projekten kommer att genomföras i enlighet med Fafa och det finansieringsavtal som kommissionen ska ingå med den förberedande kommissionen.

6.   ÖVRIGA MEDVERKANDE

Projekten kommer i sin helhet att finansieras genom detta beslut. Experter från den förberedande kommissionen och från CTBT:s signatärstater kan betraktas som övriga medverkande. Dessa kommer att arbeta i enlighet med de fastställda reglerna för den förberedande kommissionens verksamhet.

BILAGA

1.   Mål

Det övergripande syftet med detta beslut är att främja fred och säkerhet genom att stödja genomförandet av Cartagena-handlingsplanen, angående universalisering och genomförande av konventionen i alla dess aspekter.

2.   Projektbeskrivning

För att nå de mål som anges i artikel 1.1 i detta beslut ska unionen företa följande projekt:

2.1   Hjälp till offren

2.1.1   Projektmål

Konventionsstaterna till konventionen får stöd i genomförandet av de aspekter av Cartagena-handlingsplanen som gäller hjälp till offren på ett sådant sätt att de bättre kan samordna och genomföra åtgärder som resulterar i en viktig, positiv skillnad för de kvinnor, män, flickor och pojkar som fallit offer för landminor och andra explosiva lämningar efter krig.

2.1.2   Projektbeskrivning

—

Nationellt tekniskt stöd kommer att ges av enheten för stöd till genomförandet i upp till tre instanser, bland annat genom initiativ till och/eller stöd till interministeriella processer som syftar till att genomföra skyldigheter avseende hjälp till offren i nationella kontexter, till konventionsstater som antingen a) inte har gjort särskilt stora ansträngningar för att genomföra de aspekter i Cartagena-handlingsplanen som gäller hjälp till offren och som därför skulle kunna ha behållning av incitament att börja göra detta, eller b) har fastställt, eller är på god väg att fastställa, en nationell plan och därmed har en viss genomförandeerfarenhet att bedöma, vilket gör dem till sannolikare kandidater för en omfattande, nationell halvtidsutvärdering av ansträngningarna för att genomföra Cartagena-handlingsplanen.

—

Omfattande nationella halvtidsutvärderingar kommer att göras i upp till tre instanser. Dessa utvärderingar kommer att involvera enheten för stöd till genomförandet, i samarbete med viktiga aktörer som ICBL som bistår mottagarländer med utarbetandet av ett detaljerat underlag för en nationell workshop, anordnandet av en nationell workshop och utformningen av ett detaljerat resultatdokument som utgör ”utvärderingen” och där kvarstående utmaningar beskrivs, mål fastställs och rekommendationer kommer att göras.

—

Uppföljningsåtgärder kommer att vidtas i upp till tre instanser som svar på rekommendationer i halvtidsutvärderingarna. Dessa uppföljningsåtgärder kommer att innebära att enheten för stöd till genomförandet ger ytterligare tekniskt stöd (t.ex. stöd till översyner av nationella planer och utarbetande av ett eller flera förslag till projekt).

—

En global högnivåkonferens om hjälp till offren för landminor och andra explosiva lämningar efter krig kommer att organiseras av enheten för stöd till genomförandet i samarbete med de viktigaste aktörerna, såsom ICBL, i syfte att utnyttja erfarenheterna av hjälpen till offren inom ramen för konventionen, så att eventuella synergier/vinster utnyttjas vid genomförandet av internationella instrument (t.ex. konventionen om klustervapen, protokoll V till konventionen om förbud mot eller inskränkningar i användningen av vissa konventionella vapen som kan anses vara ytterst skadebringande eller ha urskillningslösa verkningar och konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning) som gäller samma frågor och berör samma länder.

2.1.3   Projektresultat

—

De länder som tar emot teknisk stöd och som inte har gjort särskilt stora ansträngningar för att genomföra de aspekter i Cartagena-handlingsplanen som gäller hjälp till offren kommer att utse en kontaktpunkt, som ser till att genomförandet av skyldigheterna avseende hjälp till offren fortskrider och deltar i senare verksamhet med koppling till konventionen.

—	Varje land som tar emot tekniskt stöd i något fall kommer att erhålla en rapport med rekommendationer om de logiska påföljande åtgärder som det skulle kunna vidta vid genomförandet av de aspekter av Cartagena-handlingsplanen som gäller hjälp till offren.

—	De länder som tar emot tekniskt stöd i fem fall kommer att ha utarbetat ett principdokument och ett förslag till deltagarförteckning inför anordnandet av en nationell workshop som en del av halvtidsutvärderingen.

—	De mottagarländer som genomgår en halvtidsutvärdering kommer att erhålla ett detaljerat resultatdokument där kvarstående utmaningar anges, mål fastställs och rekommendationer till ytterligare åtgärder ges.

—	De mottagarländer som erhåller uppföljningsstöd kommer att ha större förmåga att ge uttryck åt sina avsikter att uppfylla åtagandena i Cartagena-handlingsplanen och sitt behov av stöd (t.ex. reviderade nationella planer, utarbetande av ett eller flera förslag till projekt).

—

Sätt att utnyttja potentiella synergier/vinster kommer att fastställas, när det gäller genomförandet av internationella instrument (t.ex. konventionen om klustervapen, protokoll V till konventionen om förbud mot eller inskränkningar i användningen av vissa konventionella vapen som kan anses vara ytterst skadebringande eller ha urskillningslösa verkningar och konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning) som gäller samma frågor och berör samma länder.

—	Medvetenheten om de internationella ansträngningarna för att ta itu med de överlevandes behov och garantera deras rättigheter kommer att ökas genom omfattande deltagande i en högnivåkonferens.

2.1.4   Stödmottagare

—	De konventionsstater som har rapporterat att de har ansvar för ett betydande antal överlevande offer för landminor.

—	Kvinnor, män, flickor och pojkar som har blivit offer för landminor och andra explosiva lämningar efter krig samt deras familjer och de samhällen de lever i.

2.2   Minröjning

2.2.1   Projektmål

Konventionsstaterna i konventionen får stöd vid genomförandet av de aspekter i Cartagena-handlingsplanen som gäller minröjning så att de har större möjligheter att slutföra minröjningen på kort tid, vilket leder till att enskilda, samhällen och nationer kan dra nytta av att mark som tidigare ansågs som farlig åter görs tillgänglig för normal mänsklig verksamhet.

2.2.2   Projektbeskrivning

—

Omfattande nationella halvtidsutvärderingar kommer att genomföras i upp till fem fall. Dessa utvärderingar kommer att involvera enheten för stöd till genomförandet i samarbete med viktiga aktörer som ICBL och med stöd av GICHD, vilka bistår mottagarländer med utarbetande av ett detaljerat underlag för en nationell workshop, anordnande av en nationell workshop och utarbetande av ett detaljerat resultatdokument, som utgör ”utvärderingen”, där kvarstående utmaningar kommer att beskrivas, mål kommer att fastställas och rekommendationer kommer att ges.

—

Uppföljningsåtgärder kommer att vidtas i upp till tre fall som svar på rekommendationer i halvtidsutvärderingarna. Dessa uppföljningsåtgärder kommer att innebära antingen att enheten för stöd till genomförandet ger ytterligare tekniskt stöd (t.ex. stöd till översyner av nationella planer, utarbetande av ett eller flera förslag till projekt osv.) eller anordnar syd-syd-utbytesbesök för mottagarländer, så att de kan dra ömsesidig nytta av tillvaratagna erfarenheter och förbättra det framtida genomförandet.

2.2.3   Projektresultat

—	De mottagarländer som genomgår en halvtidutvärdering kommer att erhålla ett detaljerat resultatdokument, där kvarstående utmaningar anges. I dokumentet kommer det att fastställas mål och ges rekommendationer till ytterligare åtgärder.

—

De mottagarländer som erhåller uppföljningsstöd kommer att ha större förmåga att ge uttryck åt sina avsikter att uppfylla åtagandena i Cartagena-handlingsplanen och sitt behov av stöd (t.ex. reviderade nationella planer, utarbetande av ett eller flera förslag till projekt osv.) och mottagarländer kommer att få ökad förståelse för de särskilda aspekterna av minröjning.

2.2.4   Stödmottagare

—	De konventionsstater, utöver medlemsstaterna, som håller på att genomföra sina minröjningsåtaganden enligt konventionen.

—	Kvinnor, män, flickor och pojkar vilkas liv påverkas av förekomsten eller den misstänkta förekomsten av antipersonella minor samt deras familjer och lokalsamhällen.

2.3   Universalisering av konventionen

2.3.1   Projektmål

Hinder mot efterlevnad av konventionen angrips på ett sådant sätt att framsteg görs mot en universalisering av konventionen i stater som inte är konventionsstater.

2.3.2   Projektbeskrivning

—

En högnivågrupp för universalisering av konventionen kommer att bistås av enheten för stöd till genomförandet, bl.a. genom bistånd till personer på hög nivå som kan engagera ledare i upp till sex stater som inte är parter i konventionen. Högnivågruppens medlemmar kommer att delta i upp till två andra evenemang för att rikta uppmärksamheten på pågående insatser för universalisering och genomförande av konventionen.

—

En undersökning om gränssäkerhet utan antipersonella minor kommer att utföras av enheten för stöd till genomförandet i samarbete med experter på området, genom att bygga vidare på det arbete som ICRC utförde i mitten på 1990-talet. En undersökningsrapport kommer att göras tillgänglig på olika sätt, bl.a. genom översättningar, sammanfattningar, framställningar av material i lättillgängliga format osv.

—

Workshoppar om universalisering, i upp till tre fall, kommer att anordnas av enheten för stöd till genomförandet i samarbete med viktiga aktörer, såsom ICBL och samordnaren för konventionens informella kontaktgrupp för universalisering. Workshopparna kommer att hållas på nationell, subregional eller regional nivå för att propagera för konventionen och dess normer bland stater som inte är parter i konventionen och bistå dessa med att ta itu med verkliga eller upplevda hinder mot anslutning, särskilt genom användning av undersökningsrapporten om gränssäkerhet utan antipersonella minor.

2.3.3   Projektresultat

—	Upp till sex stater som inte är parter i konventionen kommer att göra åtaganden på ministernivå eller högre när det gäller anslutning till konventionen.

—

Aktuella kunskaper kommer att inhämtas om den politik som förs när det gäller antipersonella minor i stater som inte är parter i konventionen. Den informationen kommer att användas för att bidra till dokument om sakfrågan inför den tredje översynskonferensen, bl.a. genom en samlad rapport om de framsteg som har gjorts för universalisering av konventionen samt om utrymmet för ytterligare framsteg.

—	Främjandet av konventionen från konventionsstaternas och icke-statliga organisationers sida kommer att förnyas på grundval av uppföljningsåtgärder som följer av högnivågruppens besök.

—	Ytterligare kunskaper kommer att inhämtas och sammanställs i ett dokument som behandlar de upplevda hinder mot anslutning till konventionen som oftast åberopas, vilket kan användas som stöd för universaliseringsinsatserna.

—	Framsteg kommer att göras när det gäller anslutning sig till konventionen och/eller iakttagande av dess normer för stater som inte är parter i konventionen men som har gjort åtaganden.

2.3.4   Stödmottagare

—	Andra stater än medlemsstaterna, vilka ännu inte har ratificerat, godkänt, accepterat eller anslutit sig till konventionen.

—	Konventionsstaterna och icke-statliga och internationella organisationer som deltar i ansträngningarna för att främja en universalisering av konventionen.

2.4   Demonstrera unionens engagemang

2.4.1   Projektmål

—

Unionens och medlemsstaternas pågående engagemang inom ramen för konventionen demonstreras genom deras fasta beslutsamhet att samarbeta med och utvidga biståndet till de stater som behöver stöd med att infria åtagandena inom ramen för konventionen och unionens ledande roll i strävan att uppfylla konventionens vision om ett definitivt slut på det lidande och de dödsoffer och skador som orsakas av antipersonella minor.

2.4.2   Projektbeskrivning

—	Ett inledande evenemang för att ge publicitet åt detta beslut samt ett avslutande evenemang för att offentliggöra de verksamheter och de resultat som följer av beslutet, genom vilka man lyfter fram unionens bidrag.

—

Med tanke på vikten av att sprida de åtaganden som gjordes av konventionsstaterna vid konferensen i Cartagena och metoderna och medlen för att verkställa dessa samt med tanke på att man vid dessa ansträngningar behöver beakta olika målgrupper (t.ex. olika språkgrupper och personer med funktionshinder) kommer konventionens webbplats att granskas i syfte att sörja för höga normer i fråga om tillgänglighet. Enheten för stöd till genomförandets befintliga dokument över åtaganden när det gäller stöd till offer som gjorts av konventionsstaterna kommer att översättas och offentliggöras på konventionens webbplats, så att information om dessa åtaganden blir tillgänglig på fler språk.

—	Ett pressbesök kommer att anordnas i ett land där antipersonella minor har använts inför den tredje konferensen för översyn av konventionen under 2014.

—	Informationsmaterial (t.ex. affischer, annonsering, videoklipp, PR-material m.m.) kommer att användas för att utnyttja de informationsmöjligheter som uppkommer.

2.4.3   Projektresultat

—	Att tjänstemännen inom unionen och dess medlemsstater kommer att bli väl medvetna om detta beslut och om hur detta kan relateras till deras arbete.

—	Konventionsstaternas förståelse av hjälp till offren kommer att vidgas, särskilt i mindrabbade fransktalande länder.

—	Informationen om konventionen kommer att göras mer tillgänglig.

—

Exponeringen av unionens åtaganden inom ramen för konvention kommer att ökas. Medvetenheten om och värdesättandet av detta beslut kommer att ökas och vidmakthålls, så som har framgått av rapportering inom pressen, där man ger sitt erkännande åt unionens och konventionsstaternas åtaganden vid deras möten och uttrycker sin uppskattning.

—	Medvetenheten om de pågående ansträngningarna för att främja en universalisering av konventionen kommer att öka.

2.4.4   Stödmottagare

Konventionsstaterna och icke-statliga och internationella organisationer, deras företrädare och andra personer som är intresserade av eller engagerade i insatserna för att genomföra konventionen.