9.10.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 274/1

(1)

Genom förordning (EU) nr 236/2012 införs vissa åtgärder gällande blankning och kreditswappar. Genom artikel 42 i förordning (EU) nr 236/2012 ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter för att komplettera bestämmelserna i den förordningen i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Genom den här delegerade akten kompletteras och ändras vissa icke väsentliga delar.

(2)

Bestämmelserna i den här förordningen är nära knutna till varandra, eftersom tröskelvärdena för anmälan och offentliggörande och fastställandet av kreditswappar utan täckning avgörs av definitionerna och metoderna för beräkning av korta positioner, medan bestämmelserna om betydande värdeminskning för finansiella instrument och minskning av likviditeten på statspappersmarknader och fastställandet av ogynnsamma händelser är oskiljbart knutna till varandra. För att säkerställa överensstämmelse mellan bestämmelserna om blankning, som bör träda i kraft vid samma tidpunkt, är det lämpligt att en enda förordning innehåller de bestämmelser som krävs enligt förordning (EU) nr 236/2012.

(3)

Förordning (EU) nr 236/2012 innehåller vissa definitioner. För ökad tydlighet och rättssäkerhet är det lämpligt att tillhandahålla kompletterande bestämmelser gällande definitionerna i artikel 2.1, framför allt bestämmelser om när en fysisk eller juridisk person ska anses äga ett finansiellt instrument enligt definitionen av blankning liksom en precisering av när en fysisk eller juridisk person ska anses ”inneha” en aktie eller ett skuldinstrument enligt förordning (EU) nr 236/2012. Preciseringarna är valda för att säkerställa att förordning (EU) nr 236/2012 får avsedd effekt på ett konsekvent sätt, trots de olika förhållningssätt som finns i medlemsstaternas lagstiftning. Begreppen ägande och innehav när det gäller värdepapper är i dagsläget inte harmoniserade i medlemsstaterna, men bestämmelserna i förordning (EU) nr 236/2012 är endast avsedda att tillämpas för blankning och påverkar inte eventuell framtida rättslig utveckling som t.ex. harmonisering av lagstiftningen.

(4)

Genom förordning (EU) nr 236/2012 införs restriktioner och skyldigheter, såsom krav på anmälan och offentliggörande, för fysiska och juridiska personer som har eller ingår korta nettopositioner i aktier och statspapper. Långa och korta positioner i aktier och statspapper kan innehas och värderas på olika sätt. För att garantera ett konsekvent tillvägagångssätt och för att åtgärderna gällande korta positioner i aktier och statspapper ska ge önskad effekt är det därför nödvändigt att precisera hur korta nettopositioner bör beräknas. Blankning kan uppstå genom ett enda instrument eller genom korgar av statspapper, och det är därför nödvändigt att närmare ange hur blankning genom korgar ingår i dessa beräkningar. I syfte att skapa en robust metod för beräkning av korta nettopositioner är det nödvändigt att tillämpa en mer restriktiv metod för specificering av långa positioner än korta positioner i aktier. Eftersom värdet på vissa finansiella instrument är beroende av variationer i priset på underliggande instrument är det nödvändigt att ange hur detta ska beaktas. Metoden med deltajustering anges eftersom den är allmänt vedertagen.

(5)

Korta nettopositioner beräknas på grundval av korta och långa positioner som innehas av en fysisk eller juridisk person. Långa och korta positioner kan dock innehas av olika enheter inom en grupp eller i olika fonder som förvaltas av en fondförvaltare. Stora korta nettopositioner kan döljas genom att de fördelas mellan enheter inom en grupp eller mellan olika fonder. För att begränsa risken för att bestämmelserna kringgås och för att se till att anmälningarna och rapporteringen av korta positioner ger en korrekt och representativ bild, krävs mer detaljerade bestämmelser om hur beräkningen av korta nettopositioner bör göras när det gäller enheter inom en grupp och fondförvaltare. För att verkställa dessa bestämmelser är det nödvändigt att definiera innebörden av placeringsstrategi för att klargöra vilka enheters korta positioner i en grupp och vilka fonders korta positioner som bör vara aggregerade. Det är också nödvändigt att definiera förvaltningsverksamhet för att klargöra vilka fonders korta positioner som bör vara aggregerade. För att se till att anmälningarna görs är det nödvändigt att specificera vilka enheter inom en grupp eller i olika fonder som är skyldiga att utföra beräkningarna och göra anmälningarna.

(6)

I förordning (EU) nr 236/2012 införs restriktioner avseende ingående av statskreditswappstransaktioner utan täckning, men det tillåts att statskreditswappar med täckning ingås för legitim risksäkring. Många olika tillgångar och skulder kan skyddas med användning av statskreditswappar, men det kan i många fall vara svårt att skilja mellan legitimt skydd och spekulation. Det krävs därför en precisering av de fall där en statskreditswapp kan anses ha täckning. Där ett kvantitativt mått på korrelation måste specificeras på ett konsekvent sätt bör en enkel, allmänt accepterad och förstådd metod användas, t.ex. Pearsons korrelationskoefficient, beräknad som kovariansen av två variabler dividerat med produkten av deras standardavvikelser. Att kombinera tillgångar och skulder för att skapa ett perfekt skydd är i praktiken svårt på grund av varierande egenskaper hos olika tillgångar och skulder samt volatilitet när det gäller deras värden. Förordning (EU) nr 236/2012 kräver ett proportionellt tillvägagångssätt när det gäller åtgärder och definition av en kreditswapp utan täckning, och det är därför nödvändigt att närmare ange hur ett proportionellt tillvägagångssätt bör tillämpas på tillgångar och skulder som skyddas genom en kreditswapp med täckning. Eftersom någon särskild grad av korrelation för en position med täckning i en statskreditswapp inte föreskrivs i förordning (EU) nr 236/2012 är det nödvändigt att ange att korrelation bör vara meningsfull.

(7)

Förordning (EU) nr 236/2012 kräver att en fysisk eller juridisk person som innehar en kort nettoposition i statspapper över ett tröskelvärde anmäler positionen till den berörda behöriga myndigheten. Det krävs därför att detta tröskelvärde fastställs på lämpligt sätt. Det bör inte krävas någon anmälan av minimala värden som inte kan ha någon betydande påverkan på den berörda statspappersmarknaden, och tröskelvärdet bör fastställas med hänsyn till bland annat likviditeten på varje enskild obligationsmarknad, mängden utestående statspapper och målen med denna åtgärd.

(8)

De uppgifter som krävs för beräkningen av tröskelvärdena för anmälan av korta nettopositioner i statspapper kommer inte att finnas tillgängliga den dag då denna förordning träder i kraft. De två kriterier som används för att fastställa de första tröskelvärdena för anmälan vid offentliggörandet bör därför vara, för det första, det totala beloppet avseende den statliga emittentens utestående emitterade statspapper och, för det andra, förekomsten av en likvid terminsmarknad för detta statspapper. Det bör antas reviderade tröskelvärden när det finns tillgång till relevanta uppgifter om alla kriterier.

(9)

När likviditeten på en statspappersmarknad faller under ett visst tröskelvärde kan restriktionerna för investerare som utför blankning av statspapper utan täckning upphävas tillfälligt för att stimulera likviditeten på den marknaden. När värdet på ett finansiellt instrument minskar betydligt på en handelsplats kan de behöriga myndigheterna förbjuda eller införa restriktioner för blankning eller på annat sätt begränsa transaktionerna med det instrumentet. Det finns många olika instrument och det är nödvändigt att fastställa tröskelvärdet för var och en av de olika klasserna av finansiella instrument, med hänsyn till skillnaderna mellan instrumenten och de olika graderna av volatilitet på respektive marknad.

(10)

I den här förordningen fastställs inte något tröskelvärde för en betydande minskning av värdet på enhetspriset för ett noterat fondföretag, med undantag för börshandlade fonder som är fondföretag. Anledningen är att även om priset får variera fritt på handelsplatsen omfattas det av en bestämmelse i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (2), som innebär att priset kommer att ligga nära fondföretagets fondandelsvärde. Det fastställs inte några tröskelvärden för en betydande värdeminskning på derivat förutom de som anges i denna förordning.

(11)

I den här förordningen klargörs befogenheterna att ingripa för både de behöriga myndigheterna och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma), som inrättats och utövar sina befogenheter i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (3), i fråga om ogynnsamma händelser eller ogynnsam utveckling. Det krävs en förteckning över dessa händelser för att säkerställa ett konsekvent tillvägagångssätt och för att lämpliga åtgärder ska kunna vidtas vid oväntade ogynnsamma händelser eller oväntad ogynnsam utveckling.

(12)

Av rättssäkerhetsskäl är det nödvändigt att denna förordning träder i kraft samma dag som kommissionens delegerade förordning (EU) nr 919/2012 (4).

—

Artikel 2.2 i förordning (EU) nr 236/2012, för att ytterligare specificera definitionerna av ägande och blankning.

—

Artikel 3.7 i förordning (EU) nr 236/2012, för att ytterligare specificera fall av och beräkningsmetod för korta nettopositioner och definitionen av innehav.

—

Artikel 4.2 i förordning (EU) nr 236/2012, för att ytterligare specificera positioner i statskreditswappar utan täckning och beräkningsmetoder för grupper och fondförvaltningsverksamheter.

—

Artikel 7.3 i förordning (EU) nr 236/2012, för att ytterligare specificera tröskelvärdet för anmälan av betydande korta positioner i statspapper.

—

Artikel 13.4 i förordning (EU) nr 236/2012, för att ytterligare specificera likviditetströskeln för upphävande av restriktioner för blankning av statspapper.

—

Artikel 23.7 i förordning (EU) nr 236/2012, för att ytterligare specificera innebörden av avsevärt prisfall för andra finansiella instrument än likvida aktier.

—

Artikel 30 i förordning (EU) nr 236/2012, för att ytterligare specificera kriterier och faktorer som ska beaktas för att fastställa när de ogynnsamma händelser eller den ogynnsamma utveckling som avses i artiklarna 18–21 och 27 och de hot som avses i artikel 28.2 a i förordning (EU) nr 236/2012 har uppkommit.

a)

försäljning av finansiella instrument som har överförts enligt ett avtal om värdepapperslån eller repoavtal, förutsatt att värdepapperen antingen kommer att återlämnas eller att den överlåtande parten återtar värdepapperen så att avveckling kan ske på rätt dag,

b)

försäljning av ett finansiellt instrument av en fysisk eller juridisk person som har köpt det finansiella instrumentet före försäljningen, men som inte har övertagit det vid tidpunkten för försäljningen, under förutsättning att det finansiella instrumentet kommer att levereras i så god tid att avveckling kan ske på rätt dag,

c)

försäljning av ett finansiellt instrument av en fysisk eller juridisk person som har utnyttjat en option eller en liknande rätt till det finansiella instrumentet, förutsatt att det finansiella instrument kommer att levereras i så god tid att avveckling kan ske på rätt dag.

a)

Den fysiska eller juridiska personen äger aktien eller skuldinstrumentet i enlighet med artikel 3.1.

b)

Det finns en verkställbar fordran om överföring av äganderätt till aktien eller skuldinstrumentet till den fysiska eller juridiska personen i enlighet med den lagstiftning som är tillämplig på den berörda försäljningen.

a)

Det är ovidkommande om kontantavräkning eller fysisk leverans av de underliggande tillgångarna har avtalats.

b)

Korta positioner i finansiella instrument som ger upphov till en fordran i ej emitterade aktier liksom teckningsrätter, konvertibla obligationer och andra jämförbara instrument ska inte betraktas som korta positioner vid beräkningen av en kort nettoposition.

a)

ta hänsyn till positioner för fonder och portföljer vars förvaltning har delegerats av en tredje part,

b)

utesluta positioner för fonder och portföljer vars förvaltning den har delegerat till en tredje part.

i)

ingen juridisk person inom gruppen uppnår ett tröskelvärde för anmälan eller offentliggörande,

ii)

både gruppen i sig och någon av de juridiska personerna inom gruppen samtidigt uppnår eller överskrider ett tröskelvärde för anmälan eller offentliggörande.

a)

När det gäller skydd enligt artikel 4.1 b i förordning (EU) nr 236/2012 ska en statskreditswapp inte betraktas som en position utan täckning enligt artikel 4.1 i förordning (EU) nr 236/2012 och ska fungera som skydd mot den risk för en värdeminskning på tillgångar eller skulder som är korrelerad med risken för en värdeminskning på det statspapper som kreditswappen är relaterad till, när dessa tillgångar eller skulder hänför sig till enheter inom den offentliga eller privata sektorn i samma medlemsstat.

b)

En position i en statskreditswapp, i vilken tillgångar eller skulder hänför sig till enheter inom den offentliga eller privata sektorn i samma medlemsstat som den statliga emittent som kreditswappen är relaterad till, ska inte betraktas som en position utan täckning i enlighet med artikel 4.1 i förordning (EU) nr 236/2012 om den

c)

En position i en statskreditswapp, där tillgångarna eller skulderna hänför sig till en statlig emittent för vilken den statliga emittent som kreditswappen är relaterad till är en garant eller aktieägare, ska inte anses vara en position utan täckning i enlighet med artikel 4.1 i förordning (EU) nr 236/2012, om den

a)

Om det finns ett moderföretag i en medlemsstat och ett dotterföretag i en annan medlemsstat och dotterföretaget har beviljats ett lån. Om moderföretaget ger dotterföretaget explicit eller implicit kreditstöd ska det vara tillåtet att köpa statskreditswappar i den medlemsstat där moderföretaget snarare än dotterföretaget är beläget.

b)

Om ett moderholdingföretag äger eller kontrollerar ett dotterföretag som är driftsbolag i en annan medlemsstat. Om moderföretaget är emittent av obligationen men de tillgångar och intäkter som skyddas ägs av dotterföretaget ska det vara tillåtet att köpa statskreditswappar som är relaterade till den medlemsstat där dotterföretaget är beläget.

c)

För att skydda exponeringen mot ett företag i en medlemsstat som har investerat i statspapper i en annan medlemsstat på ett sådant sätt att detta företag skulle drabbas särskilt hårt vid ett avsevärt prisfall för statspapperen i den andra medlemsstaten, förutsatt att företaget är etablerat i båda medlemsstaterna. Om korrelationen mellan denna risk och den andra medlemsstatens skuldsättning är större än korrelationen mellan denna risk och skuldsättningen i den medlemsstat där företaget är etablerat ska det vara tillåtet att köpa statskreditswappar som är relaterade till den andra medlemsstaten.

a)

Om en gäldenär, eller dennes motpart, med tillgångar eller skulder som skyddas är ett företag med verksamhet i hela unionen eller om den exponering som skyddas hänför sig till unionen eller de medlemsstater som har euro som valuta ska det vara tillåtet att skydda den med lämpliga statskreditswappar som är indexerade på europeisk nivå eller euroområdesnivå.

b)

Om motparten till en tillgång eller skuld som skyddas är en överstatlig emittent ska det vara tillåtet att säkra motpartsrisken med en lämpligt utvald korg med statskreditswappar som är relaterade till den enhetens borgensmän eller aktieägare.

a)

för denna behöriga myndighet motivera vilka av de fall som avses i artikel 15 som motsvarades vid den tidpunkt då positionen ingicks,

b)

för denna behöriga myndighet uppvisa överensstämmelse med korrelationstestet i artikel 18 och proportionalitetskraven i artikel 19 med avseende på positionen i statskreditswappen oavsett när statskreditswappen innehas.

a)

En lång position i den berörda emittentens statspapper.

b)

Varje position eller portfölj som används i samband med skydd av exponering mot den statliga emittent som är relaterad till kreditswapparna.

c)

Alla tillgångar och skulder avseende enheter i den offentliga sektorn i den medlemsstat vars statspapper är relaterade till kreditswappen. Detta inbegriper exponeringar mot nationella, regionala och lokala förvaltningar, enheter i den offentliga sektorn eller någon exponering som garanteras genom en sådan enhet och kan inbegripa finansiella kontrakt, en portfölj av tillgångar eller finansiella förpliktelser, ränte- eller valutaswappstransaktioner i förhållande till vilka statskreditswappen används som ett instrument för att hantera motpartsrisker i syfte att skydda exponeringen mot finansiella kontrakt eller utrikeshandelskontrakt.

d)

Exponeringar mot enheter i den privata sektorn som är etablerade i den medlemsstat som är relaterad till statskreditswappen. Exponeringarna i fråga omfattar bl.a. lån, motpartskreditrisker (inklusive potentiella exponeringar när lagstadgat kapital krävs för sådan exponering), fordringar och garantier. Tillgångarna och skulderna innefattar bl.a. finansiella kontrakt, en portfölj av tillgångar eller finansiella förpliktelser, ränte- eller valutaswappstransaktioner i förhållande till vilka statskreditswappen används som ett instrument för att hantera motpartsrisker i syfte att skydda exponeringen mot finansiella kontrakt och i samband med handelsfinansiering.

e)

Alla indirekta exponeringar mot någon av ovanstående enheter som erhållits genom exponeringar mot index, fonder eller specialföretag.

a)

Kriterierna i det kvantitativa korrelationstestet ska uppfyllas genom att påvisa en korrelationskoefficient (Pearson) på minst 70 % mellan tillgångarnas eller skuldernas pris och statspapperets pris beräknat med historiska data för handelsdagarna åtminstone under en period på 12 månader som omedelbart föregår den dag då positionen i en statskreditswapp ingås.

b)

Den kvalitativa korrelationen ska uppfyllas genom att visa meningsfull korrelation, vilket innebär en korrelation som bygger på lämpliga data och inte är bevis för ett endast tillfälligt beroendeförhållande. Korrelationen ska beräknas med hjälp av historiska data för handelsdagarna under en period på 12 månader innan positionen i en statskreditswapp ingås, vägt mot den senaste tiden. En annan tidsperiod ska användas om det kan visas att villkoren under den perioden liknade villkoren vid tidpunkten då positionen i statskreditswappen ska tas ut eller som skulle uppstå under perioden då exponeringen skyddas. För tillgångar som saknar pris på en likvid marknad eller som inte har en tillräckligt lång prishistorik ska ett lämpligt alternativ användas.

a)

den exponering som skyddas hänför sig till ett företag som ägs av den statliga emittenten eller där den statliga emittenten äger en majoritet av det röstberättigade aktiekapitalet, eller vars skulder garanteras av den statliga emittenten,

b)

den exponering som skyddas hänför sig till en regional, lokal eller kommunal myndighet i medlemsstaten,

c)

den exponering som skyddas hänför sig till ett företag vars kassaflöden i avsevärd utsträckning är beroende av kontrakt från en statlig emittent eller ett projekt som finansieras eller i avsevärd utsträckning finansieras eller garanteras av en statlig emittent, t.ex. ett infrastrukturprojekt.

a)

Storleken på den nominella positionen.

b)

Känslighetskvoten hos exponeringarna mot den statliga emittentens skyldigheter som omfattas av kreditswappen.

c)

Huruvida säkringsstrategin är dynamisk eller statisk.

a)

Tröskelvärdena ska inte kräva anmälan av korta nettopositioner av mycket lågt värde hos någon statlig emittent.

b)

Det totala beloppet för utestående statspapper för en statlig emittent och den genomsnittliga storleken på positioner som innehas av marknadsaktörer avseende den statliga emittentens statspapper.

c)

Likviditeten på varje statlig emittents marknad för statspapper, inbegripet, i förekommande fall, likviditeten på terminsmarknaden för det statspapperet.

a)

En första tröskel på 0,1 % som tillämpas när det totala beloppet för utestående emitterade statspapper är mellan 0 och 500 miljarder euro.

b)

Ett tröskelvärde på 0,5 % som tillämpas när det totala beloppet för utestående emitterade statspapper är över 500 miljarder euro, eller när det finns en likvid terminsmarknad för detta statspapper.

a)

Varje 0,05 % över det ursprungliga tröskelvärdet för anmälan på 0,1 %, med start vid 0,15 %.

b)

Varje 0,25 % över det ursprungliga tröskelvärdet på 0,5 %, med start vid 0,75 %.

a)

En minskning av priset på aktien med 10 % eller mer där aktien ingår i det viktigaste nationella aktieindexet och är det underliggande finansiella instrumentet för ett derivatkontrakt som är upptaget till handel på en handelsplats.

b)

En minskning av priset på aktien med 20 % eller om aktiekursen är 0,50 euro eller högre, eller motsvarande i lokal valuta.

c)

En minskning av priset på aktien med 40 % eller mer i alla andra fall.

a)

Allvarliga finansiella, monetära och budgetmässiga problem som kan leda till finansiell instabilitet för en medlemsstat eller en bank och andra finansinstitut som bedöms vara viktiga för det globala finansiella systemet, t.ex. försäkringsbolag, leverantörer av marknadsinfrastruktur och kapitalförvaltningsbolag som är verksamma inom unionen, när detta kan hota de finansiella marknadernas korrekta funktion och integritet eller stabiliteten i unionens finansiella system.

b)

Kreditvärdering eller kontraktsbrott av medlemsstater eller banker och andra finansinstitut som bedöms vara viktiga för det globala finansiella systemet, t.ex. försäkringsbolag, leverantörer av marknadsinfrastruktur och kapitalförvaltningsbolag som är verksamma inom unionen som orsakar eller rimligen kan förväntas orsaka allvarlig osäkerhet rörande sin egen solvens.

c)

Betydande säljtryck eller ovanlig volatilitet som orsakar betydande nedåtgående spiraler hos finansiella instrument förknippade med banker och andra finansiella institut som bedöms vara viktiga för det globala finansiella systemet, t.ex. försäkringsbolag, leverantörer av marknadsinfrastruktur och kapitalförvaltningsbolag som är verksamma inom unionen samt statliga emittenter, allt efter omständigheterna.

d)

Relevanta skador på fysiska strukturer hos viktiga finansiella emittenter, marknadsinfrastrukturer, system för clearing och avveckling, samt tillsynsmyndigheter som kan inverka menligt på marknaderna, i synnerhet om sådana skador orsakats av en naturkatastrof eller terroristattack.

e)

Relevanta störningar i betalningssystem eller avvecklingsförfaranden, i synnerhet när det rör sig om verksamhet mellan banker, som orsakar eller kan orsaka betydande fel eller förseningar i samband med betalning eller avveckling inom unionens betalningssystem, framför allt när dessa kan leda till spridning av finansiella eller ekonomiska påfrestningar i banker och andra finansiella institut som bedöms vara viktiga för det globala finansiella systemet, t.ex. försäkringsbolag, leverantörer av marknadsinfrastruktur och kapitalförvaltningsbolag, eller i en medlemsstat.

a)

Varje hot om allvarlig finansiell, monetär eller budgetmässig instabilitet avseende en medlemsstat eller det finansiella systemet i en medlemsstat när detta allvarligt kan hota de finansiella marknadernas korrekta funktion och integritet eller stabiliteten i hela eller delar av unionens finansiella system.

b)

Möjligt kontraktsbrott av någon medlemsstat eller överstatlig emittent.

c)

Allvarlig skada på fysiska strukturer hos viktiga finansiella emittenter, marknadsinfrastrukturer, system för clearing och avveckling samt tillsynsmyndigheter som allvarligt kan påverka gränsöverskridande marknader, i synnerhet om sådana skador orsakats av en naturkatastrof eller terroristattack, när detta allvarligt kan hota de finansiella marknadernas korrekta funktion och integritet eller stabiliteten i hela eller delar av unionens finansiella system.

d)

Allvarliga störningar i betalningssystem eller avvecklingsförfaranden, i synnerhet i samband med verksamhet mellan banker, som orsakar eller kan orsaka betydande fel eller förseningar i samband med betalning eller avveckling inom unionens system för gränsöverskridande betalningar, framför allt när de kan leda till spridning av finansiella eller ekonomiska påfrestningar i hela eller delar av unionens finansiella system.

9.10.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 274/16

(1)

Metoden för beräkning av avsevärt prisfall för finansiella instrument som anges i avsnitt C i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument (2) bör anpassas till de olika sätt på vilka detta fall återspeglas, beroende på vilken typ av finansiellt instrument som berörs. Metoden kan vara baserad på ett faktiskt prisfall för det finansiella instrumentet, en ökning av avkastningen från ett skuldinstrument som emitterats av en företagsemittent eller en ökning av avkastningen utmed avkastningskurvan för skuldinstrument som emitterats av statliga emittenter.

(2)

Denna förordning bör läsas tillsammans med kommissionens delegerade förordning (EU) nr 918/2012 (3), som definierar tröskelvärden för avsevärt prisfall för icke-likvida aktier, skuldinstrument som emitterats av statliga emittenter och företagsemittenter, börshandlade fonder, penningmarknadsinstrument och derivat vars enda underliggande finansiella instrument handlas på en handelsplats. Denna förordning bör därför begränsa sig till att specificera metoden för beräkning av det avsevärda prisfallet för dessa instrument.

(3)

I syfte att säkerställa enhetlighet och rättslig säkerhet för marknadsaktörerna och för de behöriga myndigheterna bör denna förordning börja tillämpas samma dag som förordning (EU) nr 236/2012 och den delegerade förordningen (EU) nr 918/2012.

(4)

I förordning (EU) nr 236/2012 bekräftas att bindande tekniska standarder bör antas innan den förordningen kan tillämpas praktiskt, och det är viktigt att före den 1 november 2012 ange de erforderliga icke väsentliga delarna för att göra det lättare för marknadsaktörer att efterleva den förordningen och för behöriga myndigheter att se till att den tillämpas; därför är det nödvändigt att denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts.

(5)

Denna förordning baseras på de förslag till tekniska tillsynsstandarder som Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) har lämnat till kommissionen.

(6)

Esma har genomfört öppna offentliga samråd om de förslag till tekniska tillsynsstandarder som ligger till grund för denna förordning, analyserat de möjliga därmed sammanhängande kostnaderna och fördelarna samt begärt ett yttrande från den intressentgrupp för värdepapper och marknader som inrättats enligt artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) (4).

a)

Icke-likvida aktier.

b)

Följande finansiella instrument som inte är derivat:

c)

Derivat vars enda underliggande instrument är ett finansiellt instrument som handlas på en handelsplats.

9.10.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 274/18

(1)

I rådets förordning (EU) nr 44/2012 av den 17 januari 2012 om fastställande för år 2012 av fiskemöjligheter tillgängliga i EU-vatten och, för EU-fartyg, i vissa icke-EU-vatten när det gäller vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd vilka omfattas av internationella förhandlingar eller överenskommelser (2) fastställs den mängd blåfenad tonfisk som EU-fartyg får fiska under 2012 i Atlanten öster om longitud 45° W och i Medelhavet.

(2)

Enligt rådets förordning (EG) nr 302/2009 av den 6 april 2009 om en flerårig återhämtningsplan för blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet, ändring av förordning (EG) nr 43/2009 och upphävande av förordning (EG) nr 1559/2007 (3) ska medlemsstaterna meddela kommissionen de individuella kvoter som tilldelats deras fartyg på över 24 meter och, för fångstfartyg på mindre än 24 meter, åtminstone uppgifter om de kvoter som tilldelats producentorganisationer eller grupper av fartyg som bedriver fiske med liknande redskap.

(3)

Den gemensamma fiskeripolitiken syftar till att garantera en långsiktigt bärkraftig fiskerinäring genom ett hållbart utnyttjande av de levande akvatiska resurserna grundat på försiktighetsprincipen.

(4)

Om kommissionen på grundval av medlemsstaternas uppgifter och kommissionens egna uppgifter finner att de fiskemöjligheter som tilldelats Europeiska unionen, en medlemsstat eller en grupp av medlemsstater kan anses vara uttömda för ett eller flera redskap eller en eller flera flottor, ska den i enlighet med artikel 36.2 i förordning (EG) nr 1224/2009 meddela de berörda medlemsstaterna detta och förbjuda fiskeverksamhet för det område, det redskap, det bestånd, den grupp av bestånd eller den flotta som berörs av denna fiskeverksamhet.

(5)

De uppgifter som kommissionen förfogar över visar att de fiskemöjligheter för blåfenad tonfisk i Atlanten öster om longitud 45° W och i Medelhavet som tilldelats långrevsfartyg som för flagg från eller är registrerade i Cypern är uttömda.

(6)

Den 22 augusti 2012 underrättade Cypern kommissionen om sitt beslut att stoppa fisket för de cypriotiska långrevsfartyg som under 2012 bedrivit fiske efter blåfenad tonfisk. Den 5 september underrättade Cypern kommissionen om att detta förbud hade börjat gälla den 22 augusti 2012 kl. 09:39.

(7)

Utan att det påverkar ovannämnda åtgärder som vidtagits av Cyperns måste kommissionen bekräfta förbudet från och med den 22 augusti 2012 kl. 09:39 mot fiske efter blåfenad tonfisk i Atlanten öster om longitud 45° W och i Medelhavet med långrevsfartyg som för flagg från eller är registrerade i Cypern.

9.10.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 274/20

(1)

I bilaga I till förordning (EG) nr 881/2002 förtecknas de personer, grupper och enheter som omfattas av frysning av tillgångar (tidigare även kallat penningmedel) och ekonomiska resurser enligt den förordningen.

(2)

Den 27 september 2012 beslutade FN:s säkerhetsråds sanktionskommitté att ta bort en fysisk person från förteckningen över personer, grupper och enheter som bör omfattas av frysningen av tillgångar och ekonomiska resurser, efter att ha tagit hänsyn till den begäran om strykning som inlämnats av den berörda personen och till den sammanfattande rapport som utarbetats av ombudsmannen i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 1904(2009).

(3)

Bilaga I till förordning (EG) nr 881/2002 bör därför ändras i enlighet med detta.

9.10.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 274/22

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)

Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

9.10.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 274/24

(1)

I avsnitt 4.2 i bilaga I till rådets direktiv 86/297/EEG (2) anges allmänna bestämmelser om främre kraftuttag. Enligt tabell 2 i bilagan ska standarden ISO 8759–1:1998 tillämpas på kategorier av traktorer utrustade med främre kraftuttag, och dessutom regleras måtten för de främre kraftuttagens belägenhet. Dessa krav på belägenhet är dock inte förenliga med ett stort antal jordbruks- och skogsbrukstraktorer på grund av nya konstruktionskrav.

(2)

Kraven på främre kraftuttag i direktiv 86/297/EEG avser enbart säkerhetsfrågor, dvs. kraftuttagets belägenhet, kraven på avskärmning och det fria utrymmet. Det krav på kraftuttagets belägenhet som anges i direktiv 86/297/EEG är inte förenligt med flera kategorier av traktorer som för närvarande finns på marknaden eller monterade redskap på dem. Enligt tabell 2 i bilaga I till direktiv 86/297/EEG utesluts redan nu traktorer i kategorierna T4.1 och T4.3 från kraven på belägenhet.

(3)

Traktorer i kategorierna T1, T2, T3, T4.2 och T5, förutom dem i kategorierna T4.1 och T4.3 som för närvarande är undantagna från kraven i punkt 4.2 i standarden ISO 8759–1:1998, kan inte uppfylla de kraven.

(4)

Flera traktorer kan utrustas med särskilda typer av kraftuttag på vilka standarden ISO 8759–1:1998 inte är tillämplig.

(5)

För traktorer i kategori T3 gäller standarden endast om traktorn är försedd med ett kraftuttag som anges i den standarden. Andra fordonskategorier, till exempel T2-traktorer och vissa mindre T1-traktorer, kan dock förses med särskilda typer av kraftuttag som inte omfattas av standarden. Följaktligen bör undantaget från kraven i standarden ISO 8759–1:1998 också utvidgas till att omfatta traktorer i kategorierna T1 och T2.

(6)

Svårigheter av samma slag uppstår i motsvarande C-kategorier.

(7)

Eftersom kraven i standarden ISO 8759–1:1998, med undantag av avsnitt 4.2, ska tillämpas på traktorer i alla T- och C-kategorier som är utrustade med främre kraftuttag, blir tabell 2 överflödig och bör utgå.

(8)

Direktiv 86/297/EEG bör därför ändras i enlighet med detta.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 20.1 i direktiv 2003/37/EG.

1.

Punkt 4.2 ska ersättas med följande:

”4.2   Bestämmelser om främre kraftuttag

Bestämmelserna i ISO 8759–1:1998 ska med undantag för avsnitt 4.2 i den standarden tillämpas på traktorer i alla T- och C-kategorier som är utrustade med främre kraftuttag enligt standarden.”

2.

Tabell 2 ska utgå.

9.10.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 274/26

(1)

Genom en skrivelse som registrerades hos kommissionen den 3 februari 2012 ansökte Ungern om att från den 1 juli 2012 under en period på två år få lov att avvika från bestämmelserna i artikel 193 i direktiv 2006/112/EG vad gäller den person som är skyldig att betala in mervärdesskatt till skattemyndigheterna. I den skrivelsen uppgav Ungern att man inte kommer att ansöka om förlängning av undantaget.

(2)

I enlighet med artikel 395.2 andra stycket i direktiv 2006/112/EG underrättade kommissionen genom en skrivelse av den 26 april 2012 övriga medlemsstater om Ungerns ansökan och genom en skrivelse av den 2 maj 2012 underrättade kommissionen Ungern om att den hade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för att bedöma ansökan. Den 29 juni 2012 lade kommissionen fram sitt förslag om bemyndigande för undantaget för rådet.

(3)

Den person som är skyldig att betala in mervärdesskatt är, i enlighet med artikel 193 i direktiv 2006/112/EG, i regel den beskattningsbara person som levererar varorna. Syftet med det undantag som Ungern begärt är att under en begränsad tidsperiod lägga över den skyldigheten på den beskattningsbara person som tar emot leveranserna av vissa obearbetade jordbruksprodukter inom sektorerna för spannmål och oljeväxter.

(4)

Ungern har konstaterat att ett antal leverantörer inom dessa sektorer ägnar sig åt olika former av skatteundandragande, både på den inhemska marknaden och vid handel inom gemenskapen, genom att underlåta att till skattemyndigheterna betala in den mervärdesskatt som de belagt sina leveranser med. Deras kunder, förutsatt att de är beskattningsbara personer med full avdragsrätt, har dock fortfarande rätt att dra av mervärdesskatten.

(5)

Att låta den beskattningsbara person som tar emot varuleveranserna vara skyldig att betala in mervärdesskatt i stället för leverantören skulle vara en tillfällig nödåtgärd som tog bort denna möjlighet till skatteundandragande. För att åtgärden ska vara effektiv bör den omfatta 2012 års skörd. Den bör upphöra efter en period på två år, vilket bör vara tillräckligt för att Ungern ska hinna införa sådana slutgiltiga åtgärder inom jordbrukssektorn som förebygger och bekämpar denna form av skatteundandragande och som är förenliga med direktiv 2006/112/EG.

(6)

För att förhindra att skatteundandragandet flyttas till det led där varorna bearbetas, eller till andra varor eller sektorer, bör Ungern införa lämpliga kontrollåtgärder och rapporteringskrav samt underrätta kommissionen om detta.

(7)

För att säkerställa att den särskilda åtgärden bara tillämpas på vissa särskilda jordbruksprodukter och för att garantera rättssäkerheten bör de varor som omfattas av den särskilda åtgärden fastställas med hjälp av den kombinerade nomenklatur som fastställs i rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (2).

(8)

Den särskilda åtgärden står i proportion till de eftersträvade målen eftersom den är tidsbegränsad och inte är avsedd att tillämpas generellt, utan bara på ett antal tydligt specificerade varor som normalt sett inte är avsedda för slutlig konsumtion i oförändrat skick, och för vilka skatteundandragande har lett till betydande förluster av mervärdesskatteintäkter.

(9)

Den särskilda åtgärden har inga negativa effekter på de av unionens egna medel som härrör från mervärdesskatt.

9.10.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 274/28

(1)

Den 13 september 2010 antog rådet beslut 2010/570/EU, Euratom om utnämning av ledamöter i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén för perioden 21 september 2010–20 september 2015 (1).

(2)

En plats som ledamot i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén har blivit ledig till följd av att mandatet för Andreas LOUROUTZIATIS har löpt ut.

9.10.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 274/29

(1)

Den 22 december 2009 och 18 januari 2010 antog rådet besluten 2009/1014/EU (1) och 2010/29/EU (2) om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden från och med den 26 januari 2010 till och med den 25 januari 2015.

(2)

Sex platser som ledamöter i Regionkommittén har blivit lediga till följd av att mandatet för Decebal ARNĂUTU, Veronica DIACONU, Edita Emőke LOKODI, Constantin OSTAFICIUC, Vasile SAVA och Gheorghe Bunea STANCU har löpt ut. Fem platser som suppleanter i Regionkommittén har blivit lediga till följd av att mandatet för Árpád Szabolcs CSEHI, Gheorghe FLUTUR, Mariana MIRCEA, Mircia MUNTEAN och Ioana TRIFOI har löpt ut.

a)

som ledamöter

och

b)

som suppleanter

9.10.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 274/30

(1)

Kommissionen uppdrog den 17 november 2009 åt europeiska värdepapperstillsynskommittén, vars arbetsuppgifter har övertagits av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) som inrättades den 1 januari 2011 genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) (2), att ge den råd i samband med den tekniska bedömningen av Australiens rättsliga och tillsynsmässiga ramar med avseende på kreditvärderingsinstitut.

(2)

I sitt utlåtande, som avgavs den 18 april 2012, bedömde Esma att Australiens rättsliga och tillsynsmässiga ramar för kreditvärderingsinstitut kunde anses vara likvärdiga med kraven i förordning (EG) nr 1060/2009.

(3)

Enligt artikel 5.6 andra stycket i förordning (EG) nr 1060/2009 måste tre villkor bedömas vara uppfyllda för att ett tredjelands rättsliga och tillsynsmässiga ramar ska få anses vara likvärdiga med förordning (EG) nr 1060/2009.

(4)

Enligt det första villkoret ska kreditvärderingsinstituten i tredjelandet vara föremål för auktorisering eller registrering och vara fortlöpande föremål för effektiv tillsyn och tillämpning. Australiens rättsliga och tillsynsmässiga ramar för kreditvärderingsinstitut infördes den 1 januari 2010. Alla relevanta lagar och andra författningar, nämligen Corporations Act (2001) och Australian Securities and Investments Commission (ASIC) Act (2001) har trätt i kraft. Enligt dessa rättsliga ramar måste kreditvärderingsinstitut registreras och de övervakas fortlöpande av Australian Securities and Investments Commission (ASIC). De australiensiska rättsliga och tillsynsmässiga ramarna ger ASIC tillräckliga befogenheter för att möjliggöra en effektiv tillsyn och rättstillämpning gentemot kreditvärderingsinstitut, inklusive befogenhet att ålägga sanktioner mot kreditvärderingsinstitut som bryter mot gällande regler: ASIC kan få tillstånd att beslagta räkenskapshandlingar som inte tagits fram av kreditvärderingsinstitut. På grundval av en behöriga rättslig myndighets beslut om husrannsakan har ASIC befogenhet att genomsöka CRA:s lokaler. ASIC har vidare i kraft av Corporations Act befogenhet att vid en federal domstol ansöka om beslut om att tillståndet för ett kreditvärderingsinstitut ska dras in. Efter det att ett tillstånd dragits in på det sättet kan ASIC vid en domstol ansöka om beslut om att kreditvärderingsinstitutet permanent ska förbjudas att utfärda kreditbetyg i Australien. Med stöd av Corporations Act får ASIC även ansöka om beslut om att ett kreditvärderingsinstituts olagliga beteende ska upphöra eller om åläggande av böter, om institutet har brutit mot någon av sina skyldigheter enligt den gällande lagstiftningen om finansiella tjänster. Det samarbetsavtal som ingåtts mellan Esma och ASIC föreskriver om informationsutbyte i fråga om tillämpnings- och tillsynsåtgärder som vidtas gentemot gränsöverskridande kreditvärderingsinstitut.

(5)

Enligt det andra villkoret ska kreditvärderingsinstituten i tredjelandet vara föremål för rättsligt bindande bestämmelser som är likvärdiga med dem som anges i artiklarna 6–12 i och bilaga I till förordning (EG) nr 1060/2009. Australiens rättsliga och tillsynsmässiga ramar uppfyller de mål som anges i unionens regelverk för kreditvärderingsinstitut när det gäller hantering av intressekonflikter. Den australiensiska lagstiftningen (ASIC Act) innehåller bland annat en skyldighet att lösa intressekonflikter och organisatoriska krav, särskilt beträffande utkontraktering, registerföring och sekretess. I fråga om företagsstyrning krävs i ASIC:s villkor för tillstånd att ett kreditvärderingsinstitut ska vara organiserat på ett sätt som säkerställer att dess affärsintresse inte skadar oberoendet för och riktigheten i dess kreditvärderingsverksamhet. Det australiensiska regelverket föreskriver också en skyldighet för kreditvärderingsinstitut att upprätta en strikt översynsfunktion för värderingsmetoder och det innehåller en lång rad informationskrav i fråga om kreditvärderingar och kreditvärderingsverksamhet. Australiens rättsliga och tillsynsmässiga ramar uppfyller målen i förordning (EG) nr 1060/2009 när det gäller hantering av intressekonflikter, de organisatoriska processer och förfaranden som kreditvärderingsinstitut ska ha inrättat, kvaliteten på kreditbetyg och kreditvärderingsmetoder, offentliggörande av kreditbetyg samt allmän och periodisk information om kreditvärderingsverksamheten. Australiens rättsliga och tillsynsmässiga ramar ger således ett likvärdigt skydd i fråga om kreditvärderingsinstitutens integritet, transparens och goda styrelseformer och i fråga om kreditvärderingsverksamhetens tillförlitlighet.

(6)

Enligt det tredje villkoret ska lagstiftningen i tredjelandet förhindra att tillsynsmyndigheterna och andra offentliga myndigheter i det tredjelandet ingriper när det gäller kreditbetygens innehåll och kreditvärderingsmetoderna. Varje sådant ingripande i kreditbetyg och kreditvärderingsmetoder skulle strida mot de mål som anges i kapitel 7 i den australiensiska Corporations Act från 2001 och mot ASIC:s mål. Varken ASIC eller någon annan offentlig myndighet är behörig att ingripa vad gäller kreditbetygens innehåll eller kreditvärderingsmetoder.

(7)

Mot bakgrund av de förhållanden som granskats kan Australiens rättsliga och tillsynsmässiga ramar för kreditvärderingsinstitut anses uppfylla villkoren i artikel 5.6 andra stycket i förordning (EG) nr 1060/2009. Australiens rättsliga och tillsynsmässiga ramar för kreditvärderingsinstitut bör därför anses vara likvärdiga med de rättsliga och tillsynsmässiga ramar som fastställs i förordning (EG) nr 1060/2009. Kommissionen kommer i samarbete med Esma att fortsätta att övervaka utvecklingen av Australiens rättsliga och tillsynsmässiga ramar för kreditvärderingsinstitut och uppfyllandet av de villkor som ligger till grund för detta beslut.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från europeiska värdepapperskommittén.

9.10.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 274/32

(1)

Kommissionen uppdrog den 12 juni 2009 åt europeiska värdepapperstillsynskommittén, vars arbetsuppgifter har övertagits av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) som inrättades den 1 januari 2011 genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) (2), att ge den tekniska råd i samband med den tekniska bedömningen av Förenta staternas rättsliga och tillsynsmässiga ramar med avseende på kreditvärderingsinstitut.

(2)

I sitt första utlåtande, som avgavs den 21 maj 2010, framhöll europeiska värdepapperstillsynskommittén två områden (kvaliteten på kreditbetyg och kreditvärderingsmetoder samt offentliggörande av kreditbetyg) där det fortfarande fanns betydande skillnader mellan Förenta staternas och unionens ramar. Efter ikraftträdandet av Dodd-Frank-lagen Wall Street Reform and Consumer Protection Act den 21 juli 2010 lämnade Esma ett uppdaterat utlåtande till kommissionen och angav att Förenta staternas rättsliga och tillsynsmässiga ramar avseende kreditvärderingsinstitut nu kunde anses som likvärdiga med förordning (EG) nr 1060/2009.

(3)

Enligt artikel 5.6 andra stycket i förordning (EG) nr 1060/2009 måste tre villkor bedömas vara uppfyllda för att ett tredjelands rättsliga och tillsynsmässiga ramar ska få anses vara likvärdiga med förordning (EG) nr 1060/2009.

(4)

Enligt det första villkoret ska kreditvärderingsinstituten i tredjelandet vara föremål för auktorisering eller registrering och vara fortlöpande föremål för effektiv tillsyn och tillämpning. Förenta staternas rättsliga och tillsynsmässiga ramar för kreditvärderingsinstitut består av 2006 års Credit Rating Agency Reform Act (”Rating Agency act”), som syftar till att förbättra kvaliteten på kreditbetyg för att skydda investerares och allmänhetens intressen genom att främja ansvarighet, transparens och konkurrens i kreditvärderingsbranschen, och av avsnitten 15E (3), 17 (4) och 21B(a) (5) i Securities Exchange Act (”Exchange Act”). De normativa bestämmelserna i Rating Agency Act började gälla efter det att Förenta staternas Securities and Exchange Commission (SEC) i juni 2007 antog en rad tillämpningsföreskrifter för ett registrerings- och tillsynsprogram för kreditvärderingsinstitut som registreras som nationellt erkända organ för statistisk värdering (Nationally Recognized Statistical Ratings Organizations, NRSRO). För att kreditvärderingsinstitut ska kunna använda sina värderingar för lagstadgade ändamål måste de registrera sig hos SEC varefter de blir föremål för fortlöpande tillsyn av SEC. SEC har tilldelats omfattande tillsynsbefogenheter för att kunna undersöka om kreditvärderingsinstitut iakttar sina rättsliga skyldigheter, bland annat befogenhet att få tillgång till handlingar, att bedriva utredningar och utföra inspektioner på plats samt att begära utskrifter av telefonsamtal och elektronisk kommunikation. SEC kan utöva dessa befogenheter inte bara gentemot kreditvärderingsinstitut utan även gentemot andra personer som är involverade i kreditvärderingsverksamhet. Enligt avsnitt 15E(p)(3)(A) i Exchange Act ska SEC åtminstone en gång om året granska varje nationellt erkänt organ för statistisk värdering och rapportera om slutsatserna från granskningarna (6). Om SEC kommer fram till att ett nationellt erkänt organ för statistisk värdering överträder någon skyldighet i de relevanta rättsliga ramarna får den vidta en rad olika tillsynsåtgärder för att få överträdelsen att upphöra. SEC har i detta hänseende bland annat befogenhet att återkalla registreringar, att tillfälligt avbryta användningen av värderingar för lagstadgade ändamål och att förelägga kreditvärderingsinstitut att upphöra med överträdelsen. SEC kan också ålägga kreditvärderingsinstitut kraftiga böter för överträdelse av de relevanta kraven. De nationellt erkända organen för statistisk värdering är därmed fortlöpande föremål för effektiv tillsyn och tillämpning. Det samarbetsavtal som ingåtts mellan Esma och SEC föreskriver om informationsutbyte i fråga om tillämpnings- och tillsynsåtgärder som vidtas gentemot gränsöverskridande kreditvärderingsinstitut.

(5)

Enligt det andra villkoret ska kreditvärderingsinstituten i tredjelandet vara föremål för rättsligt bindande bestämmelser som är likvärdiga med dem som anges i artiklarna 6–12 i och bilaga I till förordning (EG) nr 1060/2009. Förenta staternas rättsliga och tillsynsmässiga ramar uppfyller målen i förordning (EG) nr 1060/2009 när det gäller hantering av intressekonflikter, de organisatoriska processer och förfaranden som kreditvärderingsinstitut ska ha inrättat, kvaliteten på kreditbetyg och kreditvärderingsmetoder, offentliggörande av kreditbetyg samt allmän och periodisk information om kreditvärderingsverksamheten. Förenta staternas ramar ger således ett likvärdigt skydd i fråga om kreditvärderingsinstitutens integritet, transparens och goda styrelseformer och i fråga om kreditvärderingsverksamhetens tillförlitlighet.

(6)

Enligt det tredje villkoret ska lagstiftningen i tredjelandet förhindra att tillsynsmyndigheterna och andra offentliga myndigheter i det tredjelandet ingriper när det gäller kreditbetygens innehåll och kreditvärderingsmetoderna. I detta hänseende är SEC och alla andra offentliga myndigheter i Förenta staterna enligt lag förbjudna att ingripa vad gäller kreditbetygens innehåll och kreditvärderingsmetoderna.

(7)

Mot bakgrund av de förhållanden som granskats kan Förenta staternas rättsliga och tillsynsmässiga ramar för kreditvärderingsinstitut anses uppfylla villkoren i artikel 5.6 andra stycket i förordning (EG) nr 1060/2009. Förenta staternas rättsliga och tillsynsmässiga ramar för kreditvärderingsinstitut bör därför anses vara likvärdiga med de rättsliga och tillsynsmässiga ramar som fastställs i förordning (EG) nr 1060/2009. Kommissionen kommer i samarbete med Esma att fortsätta att övervaka utvecklingen av Förenta staternas rättsliga och tillsynsmässiga ramar för kreditvärderingsinstitut och uppfyllandet av de villkor som ligger till grund för detta beslut.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från europeiska värdepapperskommittén.