7.7.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 177/1

(1)

Sedan Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) inrättades 1991 har banken bistått länder i Central- och Östeuropa vid övergången till öppna marknadsekonomier och främjandet av privata initiativ och privat företagande. EBRD:s geografiska verksamhetsområde bör utvidgas till att omfatta södra och östra Medelhavsområdet i syfte att främja liknande syften. Mot bakgrund av den ekonomiska och den politiska situationen i länderna i södra och östra Medelhavsområdet, har EBRD utvecklat en strategi med olika faser för verksamheten som kommer att beakta regionens särdrag.

(2)

Enligt den rapport som direktionen lämnat till styrelsen om den geografiska utvidgningen av EBRD:s verksamhetsområde till södra och östra Medelhavsområdet, omfattar södra och östra Medelhavsområdet länder med en kustlinje mot Medelhavet samt Jordanien, som är nära integrerat i den regionen.

(3)

Till följd av händelseutvecklingen 2011 i södra och östra Medelhavsområdet lade kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik den 8 mars 2011 fram ett gemensamt meddelande med titeln "Partnerskap för demokrati och delat välstånd med södra Medelhavsområdet" för att uttrycka unionens starka politiska och ekonomiska stöd till regionen. Det gemensamma meddelandet inbegrep möjligheten att utvidga EBRD:s mandat till att omfatta länderna i det södra grannskapsområdet i syfte att dra nytta av EBRD:s erfarenheter från de senaste 20 åren. Detta gemensamma meddelande fick brett stöd av Europeiska rådet den 24 och 25 mars 2011. I sin resolution av den 7 april 2011 om översynen av den europeiska grannskapspolitiken – den sydliga dimensionen, uppmanade Europaparlamentet EBRD att ändra sina stadgar så att banken kan delta i processen för finansiellt stöd.

(4)

I maj 2011 inrättade G8-ledarna Deauville-partnerskapet för att hjälpa länderna i södra och östra Medelhavsområdet med övergången till fria, demokratiska och toleranta samhällen, och uppmanade EBDR att utvidga sitt geografiska verksamhetsområde för att kunna bidra med sina erfarenheter och hjälpa dessa länder att införa principerna för flerpartidemokrati, pluralism och marknadsekonomi.

(5)

Utvidgningen av EBRD:s verksamhet till södra och östra Medelhavsområdet speglar unionens och det internationella samfundets stöd till de förhoppningar som den arabiska våren väckt om en övergång för länder i denna region till marknadsekonomier och pluralistiska demokratiska samhällen.

(6)

Med hänsyn till de bräckliga ekonomierna i EBRD:s nya verksamhetsländer och den sociala ojämlikheten, som var en av orsakerna till oroligheterna under den arabiska våren, bör unionens företrädare i EBRD:s styrande organ uppmuntra EBRD att inte bara rikta in sig på att utveckla den privata sektorn, utan även på att genom sin finansiering bidra till att nå social rättvisa och miljömässigt hållbara samhällen, i enlighet med millennieutvecklingsmålen och artiklarna 3.5 och 21 i fördraget om Europeiska unionen. Unionens företrädare i EBRD:s styrande organ bör i synnerhet uppmuntra EBRD:s bidrag till övergången till energisnåla, socialt inkluderande och öppna marknadsekonomier, med beaktande av situationen med avseende på såväl sociala aspekter och fattigdom som medborgerliga och mänskliga rättigheter.

(7)

Genom resolutionerna 137 och 138, som antogs den 30 september 2011, röstade EBRD:s styrelse för de nödvändiga ändringarna av avtalet om upprättande av Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (avtalet), vilket gör det möjligt att utvidga EBRD:s geografiska verksamhetsområde till att omfatta södra och östra Medelhavsområdet, samtidigt som den vidhöll sitt åtagande gentemot befintliga verksamhetsländer. Alla EU:s styrelseledamöter i EBRD, inbegripet den styrelseledamot som företräder unionen, röstade för dessa ändringar.

(8)

I resolution 134, som antogs den 21 maj 2011, framhöll EBRD:s styrelse att den planerade utvidgningen av bankens mandat bör genomföras utan ytterligare kapitaltillskott från aktieägarna.

(9)

I enlighet med artikel 56 i avtalet ska EBRD:s styrelse fråga samtliga medlemmar om de godkänner de föreslagna ändringarna.

(10)

Unionens företrädare i EBRD:s styrande organ bör göra sitt yttersta för att uppmuntra EBRD att övervaka verksamheten noga, särskilt i länder där det saknas politiskt ansvarstagande, där medborgerliga och mänskliga rättigheter kränks och där korruptionen är utbredd. Dessutom bör unionens företrädare i EBRD:s styrande organ göra sitt yttersta för att säkerställa att de principer om ansvarsfull bankpraxis, insyn och bedrägeribekämpning som åberopas i Europaparlamentets och rådets beslut nr 1219/2011/EU av den 16 november 2011 om Europeiska unionens tecknande av nya kapitalandelar i Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) till följd av beslutet att utöka detta kapital (2) beaktas i samband med EBRD:s verksamhet i de nya verksamhetsländerna.

(11)

Unionens företrädare i EBRD:s styrande organ bör uppmuntra EBRD att i samband med sin verksamhet i södra och östra Medelhavsområdet fortsätta sitt nära samarbete med unionen och med det civila samhället, samt ytterligare utveckla ett nära samarbete med Europeiska investeringsbanken och andra europeiska och internationella offentliga finansinstitut, för att dra nytta fullt ut av respektive fördelar. EBRD bör också undvika att dubblera verksamheten vid de andra offentliga finansinstituten.

(12)

Innan EBRD godkänner ett möjligt nytt verksamhetsland bör banken göra en noggrann teknisk bedömning av de ekonomiska och politiska förhållandena i det berörda landet, bl.a. en bedömning av om landet har tagit ställning för de principer som behandlas i artikel 1 i avtalet beträffande flerpartidemokrati, pluralism och marknadsekonomi, en bedömning av luckor i övergångsprocessen, samt en översyn av de insatser som andra internationella finansinstitut gör i landet och på vilka prioriterade områden EBRD kan dra störst nytta av sina unika kunskaper och sin kompetens. Vid diskussionerna om dessa bedömningar bör unionens företrädare i EBRD:s styrande organ uppmuntra banken att fullt ut beakta unionens synpunkter.

(13)

I den rapport som kommissionen i enlighet med beslut nr 1219/2011/EU kommer att lägga fram i slutet av den fjärde översynen av kapitalresurserna för perioden 2011–2015, bör kommissionen beakta utvidgningen av EBRD:s verksamhet i södra och östra Medelhavsområdet.

(14)

Med hänsyn till det bidrag EBRD har lämnat för att stödja övergången till välfungerande, hållbara och moderna marknadsekonomier i möjliga verksamhetsländer i södra och östra Medelhavsområdet, bör unionens företrädare i EBRD:s styrande organ uppmana EBRD att varje år rapportera om sina resultat och genomföra en heltäckande bedömning av sin inverkan på byggandet av sådana ekonomier före femårsöversynen av det egna kapitalet.

(15)

Ändringarna i avtalet bör därför godkännas på unionens vägnar.

7.7.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 177/5

(1)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 764/2008 av den 9 juli 2008 om förfaranden för tillämpning av vissa nationella tekniska regler på produkter som lagligen saluförts i en annan medlemsstat (2) bör införlivas med avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet).

(2)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter (3) bör införlivas med EES-avtalet.

(3)

Europaparlamentets och rådets beslut nr 768/2008/EG av den 9 juli 2008 om en gemensam ram för saluföring av produkter (4) bör införlivas med EES-avtalet.

(4)

I beslut nr 768/2008/EG fastställs gemensamma principer och referensbestämmelser för framtida lagstiftning om harmonisering av villkoren för saluföring av produkter. Beslutet utgör en referenstext för befintlig lagstiftning.

(5)

Genom förordning (EG) nr 764/2008 upphävs Europaparlamentets och rådets beslut nr 3052/95/EG av den 13 december 1995 för att fastställa ett förfarande för ömsesidig information om nationella åtgärder som avviker från principen om fri rörlighet för varor inom gemenskapen (5), som är införlivat med EES-avtalet. EES-avtalet bör därför ändras för att beakta förordning (EG) nr 764/2008.

(6)

Genom förordning (EG) nr 765/2008 upphävs rådets förordning (EEG) nr 339/93 av den 8 februari 1993 om kontroll av att produkter som importeras från tredje land är i överensstämmelse med reglerna för produktsäkerhet (6), som är införlivad med EES-avtalet. EES-avtalet bör därför ändras för att beakta förordning (EG) nr 765/2008.

(7)

Genom beslut nr 768/2008/EG upphävs rådets beslut 93/465/EEG av den 22 juli 1993 om moduler för olika stadier i förfaranden vid bedömning av överensstämmelse samt regler för anbringande och användning av EG-märkning om överensstämmelse, avsedda att användas i tekniska harmoniseringsdirektiv (7), som är införlivat med avtalet. EES-avtalet bör därför ändras för att beakta beslut nr 768/2008/EG.

(8)

Bilaga II till EES-avtalet bör därför ändras i enlighet med detta.

(9)

Unionens ståndpunkt i gemensamma EES-kommittén bör därför grunda sig på det utkast till beslut av gemensamma EES-kommittén som åtföljer det här beslutet.

7.7.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 177/9

(1)

Genom förordning (EU) nr 1236/2010 införs i unionslagstiftningen bestämmelserna i den kontroll- och tillsynsplan (nedan kallad planen) som fastställts genom en rekommendation antagen av Nordostatlantiska fiskerikommissionen (NEAFC) vid dess årsmöte den 15 november 2006 och som senare ändrats genom flera rekommendationer vid årsmötena i november 2007, 2008 och 2009.

(2)

Vid sitt årsmöte i november 2011 antog NEAFC rekommendation 9:2012 om ändring av artikel 14 i planen rörande överföring av rapporter och meddelanden till NEAFC:s sekreterare.

(3)

Enligt artiklarna 12 och 15 i konventionen om framtida multilateralt samarbete om fisket i Nordostatlanten, som godkänts genom rådets beslut 81/608/EEG (2), trädde den rekommendationen i kraft den 3 februari 2012.

7.7.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 177/10

(1)

I rådets förordning (EU) nr 44/2012 av den 17 januari 2012 om fastställande för år 2012 av fiskemöjligheter tillgängliga i EU-vatten och, för EU-fartyg, i vissa icke-EU-vatten när det gäller vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd vilka omfattas av internationella förhandlingar eller överenskommelser (2) fastställs kvoter för 2012.

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, gjorda av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, medfört att kvoten för 2012 är uppfiskad.

(3)

Det är därför nödvändigt att förbjuda fiske efter detta bestånd.

7.7.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 177/12

(1)

I rådets förordning (EU) nr 44/2012 av den 17 januari 2012 om fastställande för år 2012 av fiskemöjligheter tillgängliga i EU-vatten och, för EU-fartyg, i vissa icke-EU-vatten när det gäller vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd vilka omfattas av internationella förhandlingar eller överenskommelser fastställs den mängd blåfenad tonfisk som under 2012 får fiskas i Atlanten öster om longitud 45° W och i Medelhavet.

(2)

Enligt rådets förordning (EG) nr 302/2009 av den 6 april 2009 om en flerårig återhämtningsplan för blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet, ändring av förordning (EG) nr 43/2009 och upphävande av förordning (EG) nr 1559/2007 (2) ska medlemsstaterna för fartyg på under 24 meter och för fällor meddela kommissionen de kvoter som tilldelats producentorganisationer eller grupper av fartyg som bedriver fiske med liknande redskap.

(3)

Den gemensamma fiskeripolitiken syftar till att garantera en långsiktigt bärkraftig fiskerinäring genom ett hållbart utnyttjande av de levande marina resurserna grundat på försiktighetsprincipen.

(4)

Om kommissionen på grundval av medlemsstaternas uppgifter och kommissionens egna uppgifter finner att de fiskemöjligheter som tilldelats unionen, en medlemsstat eller en grupp av medlemsstater kan anses vara uttömda för ett eller flera redskap eller en eller flera flottor, ska den i enlighet med artikel 36.2 i rådets förordning (EG) nr 1224/2009 meddela de berörda medlemsstaterna detta och förbjuda fiskeverksamhet för det område, det redskap, det bestånd, den grupp av bestånd eller den flotta som berörs av denna fiskeverksamhet.

(5)

De uppgifter som kommissionen förfogar över visar att de fiskemöjligheter för blåfenad tonfisk i Atlanten öster om longitud 45° W och i Medelhavet, som tilldelats fällor som är registrerade i Spanien anses vara uttömda den 20 juni. Kommissionen har informerat Spanien om detta.

(6)

Den 7, 14 och 21 juni informerade Spanien kommissionen om sitt beslut att stoppa fisket för de fyra fällor som under 2012 bedrivit fiske efter blåfenad tonfisk, med verkan från och med den 8 juni för två av fällorna, med verkan från och med den 14 juni för en fälla och med verkan från och med den 21 juni för den återstående fällan, vilket medfört ett förbud för all verksamhet från och med den 21 juni 2012 kl.14.00.

(7)

Utan att det påverkar Spaniens åtgärder som nämns ovan måste kommissionen bekräfta förbjudet mot fiske efter blåfenad tonfisk i Atlanten öster om longitud 45° W och i Medelhavet från och med den 21 juni med fällor som är registrerade i Spanien.

7.7.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 177/14

(1)

I rådets förordning (EU) nr 44/2012 av den 17 januari 2012 om fastställande för år 2012 av fiskemöjligheter tillgängliga i EU-vatten och, för EU-fartyg, i vissa icke-EU-vatten när det gäller vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd vilka omfattas av internationella förhandlingar eller överenskommelser fastställs den mängd blåfenad tonfisk som under 2012 får fiskas i Atlanten, öster om longitud 45° W, och i Medelhavet.

(2)

Enligt rådets förordning (EG) nr 302/2009 av den 6 april 2009 om en flerårig återhämtningsplan för blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet, ändring av förordning (EG) nr 43/2009 och upphävande av förordning (EG) nr 1559/2007 (2) ska medlemsstaterna meddela kommissionen de individuella kvoter som tilldelats deras fartyg på över 24 meter, och för fångstfartyg på mindre än 24 meter och för fällor, åtminstone de kvoter som tilldelats producentorganisationer eller grupper av fartyg som bedriver fiske med liknande redskap.

(3)

Den gemensamma fiskeripolitiken syftar till att garantera en långsiktigt bärkraftig fiskerinäring genom ett hållbart utnyttjande av de levande akvatiska resurserna grundat på försiktighetsprincipen.

(4)

Om kommissionen på grundval av medlemsstaternas uppgifter och kommissionens egna uppgifter finner att de fiskemöjligheter som tilldelats Europeiska unionen, en medlemsstat eller en grupp av medlemsstater kan anses vara uttömda för ett eller flera redskap eller en eller flera flottor, ska den i enlighet med artikel 36.2 i rådets förordning (EG) nr 1224/2009 meddela de berörda medlemsstaterna detta och förbjuda fiskeverksamhet för det område, det redskap, det bestånd, den grupp av bestånd eller den flotta som berörs av denna fiskeverksamhet.

(5)

De uppgifter som kommissionen förfogar över visar att de fiskemöjligheter för blåfenad tonfisk i Atlanten öster om 45°W och i Medelhavet, som tilldelats fällor och långrevsfartyg som för flagg från eller är registrerade i Italien kan anses vara uttömda.

(6)

Den 20 juni 2012 underrättade Italien kommissionen om sitt beslut att stoppa fisket för de italienska fällor och långrevsfartyg som under 2012 bedrivit fiske efter blåfenad tonfisk med verkan från och med den 20 juni 2012 kl. 13.00 för långrevsfartyg och med verkan från och med den 22 juni kl. 17.00 för fällor.

(7)

Utan att det påverkar ovannämnda åtgärder som vidtagits av Italien bör kommissionen bekräfta förbudet mot fiske efter blåfenad tonfisk i Atlanten öster om longitud 45° W och i Medelhavet från och med den 20 juni 2012 kl. 13.00 för långrevsfartyg som för flagg från eller är registrerade i Italien och från och med den 22 juni 2012 kl. 17.00 för fällor registrerade i Italien.

7.7.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 177/16

(1)

Enligt förordning (EU) nr 995/2010 åläggs verksamhetsutövare att tillämpa förfaranden och åtgärder (nedan kallade systemet för tillbörlig aktsamhet) för att minimera risken för att timmer från olaglig avverkning eller varor som härrör från timmer från olaglig avverkning släpps ut på den inre marknaden.

(2)

Man bör klargöra i vilka fall det krävs information om det fullständiga vetenskapliga namnet på trädarten, den subnationella region där timret avverkades och avverkningskoncession.

(3)

Man bör specificera hur ofta och på vilket sätt de behöriga myndigheterna ska kontrollera övervakningsorganisationer.

(4)

Skyddsnivån för enskilda när det gäller behandling av personuppgifter inom ramen för denna förordning, framför allt i fråga om behandling av personuppgifter som erhållits i samband med kontroller, omfattas av kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (2) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (3).

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog.

a)

De har fastställt och gjort tillgängligt för tredjepartsanvändning ett allmänt tillgängligt kravsystem, som åtminstone ska omfatta alla relevanta krav i den tillämpliga lagstiftningen.

b)

De föreskriver att lämpliga kontroller, inbegripet fältbesök, görs av en tredje part med jämna mellanrum på högst tolv månader i syfte att kontrollera att tillämplig lagstiftning följs.

c)

De inbegriper metoder, kontrollerade av en tredje part, för att spåra timmer som avverkats i enlighet med tillämplig lagstiftning, och trävaror som härrör från sådant timmer, vid varje led i leveranskedjan innan sådant timmer eller sådana trävaror släpps ut på marknaden.

d)

De innefattar kontroller, kontrollerade av en tredje part, för att säkerställa att timmer eller trävaror av okänt ursprung, eller timmer eller trävaror som inte har avverkats i enlighet med tillämplig lagstiftning, inte kommer in i leveranskedjan.

a)

Om en behörig myndighet, när den kontrollerar verksamhetsutövare, upptäcker brister vad gäller dessas effektivitet eller genomförande av det system för tillbörlig aktsamhet som inrättats av en övervakningsorganisation.

b)

Om kommissionen har underrättat de behöriga myndigheterna om att en övervakningsorganisation har genomgått senare ändringar enligt artikel 9.2 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 363/2012 av den 23 februari 2012 om förfarandereglerna för erkännande och återkallande av erkännande av övervakningsorganisationer enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 995/2010 om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden (4).

a)

Stickprov, inklusive fältbesök.

b)

Undersökning av övervakningsorganisationers handlingar och register.

c)

Intervjuer med övervakningsorganisationens ledning och personal.

d)

Intervjuer med verksamhetsutövare och handlare eller andra relevanta personer.

e)

Undersökning av verksamhetsutövares handlingar och register.

f)

Undersökning av leveransprover från verksamhetsutövare som använder den berörda övervakningsorganisationens system för tillbörlig aktsamhet.

7.7.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 177/19

(1)

De verksamma ämnena denatoniumbensoat, metylnonylketon och växtoljor/grönmyntaolja infördes i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG (2) genom kommissionens direktiv 2008/127/EG (3) i enlighet med förfarandet i artikel 24b i kommissionens förordning (EG) nr 2229/2004 av den 3 december 2004 om ytterligare genomförandebestämmelser för den fjärde etappen i det arbetsprogram som avses i artikel 8.2 i rådets direktiv 91/414/EEG (4). Eftersom direktiv 91/414/EEG har ersatts av förordning (EG) nr 1107/2009 ska dessa ämnen anses ha blivit godkända enligt den förordningen och de förtecknas i del A i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 av den 25 maj 2011 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 vad gäller förteckningen över godkända verksamma ämnen (5).

(2)

I enlighet med artikel 25a i förordning (EG) nr 2229/2004 lade Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) fram sina slutsatser för kommissionen om utkasten till granskningsrapporter för denatoniumbensoat (6) och metylnonylketon (7) den 2 december 2011 samt för växtoljor/grönmyntaolja (8) den 16 december 2011. Medlemsstaterna och kommissionen granskade utkasten till granskningsrapporter och myndighetens yttranden i ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, och en rapport färdigställdes den 1 juni 2012 i form av kommissionens granskningsrapport om denatoniumbensoat, metylnonylketon och växtoljor/grönmyntaolja.

(3)

Myndigheten delgav anmälarna sina yttranden om denatoniumbensoat, metylnonylketon och växtoljor/grönmyntaolja och kommissionen uppmanade dem att lämna synpunkter på granskningsrapporterna.

(4)

Det bekräftas att de verksamma ämnena denatoniumbensoat, metylnonylketon och växtoljor/grönmyntaolja ska anses ha blivit godkända enligt förordning (EG) nr 1107/2009.

(5)

I enlighet med artikel 13.2 i förordning (EG) nr 1107/2009 jämförd med artikel 6 i samma förordning och i ljuset av nya vetenskapliga och tekniska rön är det nödvändigt att ändra villkoren för godkännande av denatoniumbensoat, metylnonylketon och växtoljor/grönmyntaolja. Främst bör ytterligare bekräftande uppgifter om metylnonylketon krävas in. Användningen av växtoljor/grönmyntaolja bör begränsas till behandling av potatis efter skörd.

(6)

Innan denna förordning börjar tillämpas bör medlemsstaterna, anmälarna och innehavarna av godkännanden för växtskyddsmedel medges en rimlig tidsfrist för att anpassa sig till de nya krav som följer av ändringen av villkoren för godkännande.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

7.7.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 177/23

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)

Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

7.7.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 177/25

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 1451/2007 av den 4 december 2007 om andra fasen av det tioåriga arbetsprogram som avses i artikel 16.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG om utsläppande av biocidprodukter på marknaden (2) fastställs en förteckning över verksamma ämnen som ska utvärderas för att eventuellt tas upp i bilagorna I, IA eller IB till direktiv 98/8/EG. I förteckningen ingår flufenoxuron.

(2)

I enlighet med förordning (EG) nr 1451/2007 har flufenoxuron utvärderats i överensstämmelse med artikel 11.2 i direktiv 98/8/EG för användning i produkttyp 8, träskyddsmedel, som definieras i bilaga V till det direktivet.

(3)

Frankrike utsågs till rapporterande medlemsstat och överlämnade den behöriga myndighetens rapport tillsammans med en rekommendation till kommissionen den 17 mars 2009, i enlighet med artikel 14.4 och 14.6 i förordning (EG) nr 1451/2007.

(4)

Den behöriga myndighetens rapport har granskats av medlemsstaterna och kommissionen. I enlighet med artikel 15.4 i förordning (EG) nr 1451/2007 infördes resultaten från granskningen i en granskningsrapport vid mötet i ständiga kommittén för biocidprodukter den 22 september 2011.

(5)

Av utvärderingarna framgår att biocidprodukter som används som träskyddsmedel och som innehåller flufenoxuron kan väntas uppfylla kraven i artikel 5 i direktiv 98/8/EG. Trots att flufenoxuron inte har godkänts på vissa andra områden där de användningsspecifika riskbedömningarna gav ett annat resultat (3) är det därför lämpligt att inkludera flufenoxuron för användning i produkttyp 8 i bilaga I till det direktivet.

(6)

Med tanke på egenskaperna hos flufenoxuron, som är ett långlivat, bioackumulerande och toxiskt (PBT) samt mycket långlivat och mycket bioackumulerande (vPvB) ämne i enlighet med kriterierna i bilaga XIII till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (4), bör ämnet tas upp i bilaga I endast under tre år och bör genomgå en jämförande riskbedömning i enlighet med artikel 10.5 i i direktiv 98/8/EG innan upptagandet i bilaga I förnyas.

(7)

Riskbedömningen på unionsnivå av flufenoxuron som används i träskyddsmedel avsåg endast behandling av virke avsett att användas inomhus (användningsklasserna 1 och 2 enligt OECD:s definition (5)) eller utomhus ej övertäckt som inte är i kontakt med marken och som ständigt är utsatt för väder och vind, skyddat mot väder och vind men ofta utsatt för väta eller färskvatten (användningsklass 3 enligt OECD:s definition (6)), som inte kommer att användas i djurstallar eller komma i kontakt med livsmedel eller djurfoder. Oacceptabla risker för miljön konstaterades för in situ-behandling av trä utomhus och i olika scenarier för användning utomhus av behandlat virke. Med tanke på egenskaperna hos flufenoxuron är det lämpligt att tillåta endast sådana användningar och exponeringsscenarier som på ett representativt sätt ingår i riskbedömningen på unionsivå, och för vilka ingen oacceptabel risk konstaterats.

(8)

Mot bakgrund av de risker som har identifierats för människors hälsa vid industriell och yrkesmässig användning är det lämpligt att kräva att säkra driftsrutiner inrättas för produkter som godkänts för sådan användning, och att dessa produkter används tillsammans med lämplig personlig skyddsutrustning, såvida det inte kan bevisas i ansökan om produktgodkännande att riskerna för industriella eller yrkesmässiga användare kan reduceras till en godtagbar nivå på andra sätt.

(9)

Med tanke på de risker som identifierats för mark och vatten bör det krävas att lämpliga riskbegränsande åtgärder vidtas för att skydda marken och vattnet, i synnerhet att nyligen behandlat virke lagras under tak och/eller på ett ogenomträngligt hårt underlag och att lakvatten från applicering av produkter som används som träskyddsmedel och som innehåller flufenoxuron kan samlas upp för återanvändning eller bortskaffande.

(10)

Bestämmelserna i detta direktiv börjar tillämpas samtidigt i alla medlemsstater så att de biocidprodukter av produkttyp 8 på unionsmarknaden som innehåller det verksamma ämnet flufenoxuron behandlas likvärdigt, och även för att generellt sett främja en väl fungerande marknad för biocidprodukter.

(11)

En rimlig tid bör förflyta innan ett verksamt ämne tas upp i bilaga I till direktiv 98/8/EG, så att medlemsstaterna och de berörda parterna kan förbereda sig för att uppfylla de nya kraven, och för att sökande som har utarbetat dokumentation till fullo ska kunna åtnjuta den tioåriga dataskyddsperiod som räknas från dagen för upptagandet i enlighet med artikel 12.1 c ii i direktiv 98/8/EG.

(12)

Efter upptagandet bör medlemsstaterna ges en rimlig tidsfrist för att genomföra artikel 16.3 i direktiv 98/8/EG.

(13)

Direktiv 98/8/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(14)

Den kommitté som inrättats genom artikel 28.1 i direktiv 98/8/EG har inte yttrat sig om de åtgärder som föreskrivs i detta direktiv, och kommissionen lade därför fram ett förslag om åtgärderna för rådet och överlämnade det till Europaparlamentet. Rådet vidtog inga åtgärder inom den tvåmånadersperiod som föreskrivs i artikel 5a i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (7), och kommissionen överlämnade därför förslaget till Europaparlamentet utan dröjsmål. Europaparlamentet motsatte sig inte åtgärden inom fyra månader efter överlämnandet.