(1)

Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) har tagit emot en begäran enligt artiklarna 13.3 och 14.5 i grundförordningen om undersökning av ett eventuellt kringgående av de antidumpningsåtgärder som införts på import av vissa glasfibervävnader med öppna maskor med ursprung i Folkrepubliken Kina och om att göra import av vissa glasfibervävnader med öppna maskor som avsänts från Taiwan och Thailand till föremål för registrering, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Taiwan och Thailand eller inte.

(2)

Denna begäran ingavs den 10 april 2012 av Saint-Gobain Adfors CZ s.r.o., Tolnatext Fonalfeldolgozo, Valmieras ”Stikla Skiedra” AS och Vitrulan Technical Textiles GmbH, fyra unionstillverkare av vissa glasfibervävnader med öppna maskor.

(3)

Den produkt som berörs av det eventuella kringgåendet är glasfibervävnader med öppna maskor med en cellstorlek på mer än 1,8 mm i både längd och bredd och med en vikt på mer än 35 g/m2, med undantag av fiberglasskivor, med ursprung i Folkrepubliken Kina, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7019 51 00 och ex 7019 59 00 (nedan kallad den berörda produkten).

(4)

Den undersökta produkten är samma som den som definieras i föregående skäl, men avsänd från Taiwan och Thailand, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Taiwan och Thailand eller inte, och som för närvarande klassificeras enligt samma KN-nummer som den berörda produkten.

(5)

De åtgärder som för närvarande är i kraft och som eventuellt kringgås är de antidumpningsåtgärder som infördes genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 791/2011 (2).

(6)

Begäran innehåller tillräcklig prima facie-bevisning för att antidumpningsåtgärderna beträffande import av vissa glasfibervävnader med öppna maskor med ursprung i Folkrepubliken Kina kringgås genom omlastning i Taiwan och Thailand.

(7)

Följande prima facie-bevisning har lämnats:

(8)

Av begäran framgår att en betydande förändring av handelsmönstret för exporten från Folkrepubliken Kina, Taiwan och Thailand till unionen har ägt rum efter det att åtgärderna införts för den berörda produkten, och att det inte finns någon annan tillräcklig grund eller motivering för denna förändring än införandet av tullen.

(9)

Förändringen av handelsmönstret förefaller bero på omlastning i Taiwan och Thailand av vissa glasfibervävnader med öppna maskor med ursprung i Folkrepubliken Kina som importeras till unionen.

(10)

Begäran innehåller även tillräcklig prima facie-bevisning för att de gällande antidumpningsåtgärdernas positiva inverkan vad gäller den berörda produkten undergrävs både när det gäller kvantitet och pris. Betydande importvolymer av den undersökta produkten förefaller ha ersatt importen av den berörda produkten. Det föreligger dessutom tillräcklig bevisning för att importen av den undersökta produkten äger rum till priser som är lägre än det icke-skadevållande pris som fastställdes vid den undersökning som ledde till de gällande åtgärderna.

(11)

Slutligen innehåller begäran tillräcklig prima facie-bevisning för att priserna på den undersökta produkten dumpas i förhållande till det normalvärde som tidigare fastställts för den berörda produkten.

(12)

Om det i samband med undersökningen skulle påträffas någon annan form av kringgående enligt artikel 13 i grundförordningen än omlastning i Taiwan och Thailand, kan undersökningen även omfatta sådant kringgående.

(13)

Mot bakgrund av ovanstående har kommissionen dragit slutsatsen att bevisningen är tillräcklig för att motivera att en undersökning inleds enligt artikel 13.3 i grundförordningen, och att importen av den undersökta produkten, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Taiwan och Thailand eller inte, görs till föremål för registrering enligt artikel 14.5 i grundförordningen.

(14)

För att kommissionen ska få de uppgifter som den anser nödvändiga för sin undersökning kommer frågeformulär att sändas till kända exportörer/tillverkare och kända sammanslutningar för exportörer/tillverkare i Taiwan och Thailand, kända exportörer/tillverkare och kända sammanslutningar för exportörer/tillverkare i Folkrepubliken Kina, kända importörer och kända sammanslutningar för importörer i unionen samt till myndigheterna i Folkrepubliken Kina, Taiwan och Thailand. Uppgifter kommer vid behov att inhämtas även från unionsindustrin.

(15)

Alla berörda parter bör under alla omständigheter utan dröjsmål kontakta kommissionen, dock senast inom den tidsfrist som anges i artikel 3 i den här förordningen, för att begära ett frågeformulär inom den tidsfrist som anges i artikel 3.1 i den här förordningen, eftersom tidsfristen i artikel 3.2 i den här förordningen gäller för alla berörda parter.

(16)

Myndigheterna i Folkrepubliken Kina, Taiwan och Thailand kommer att underrättas om att undersökningen har inletts.

(17)

Alla berörda parter uppmanas att lämna skriftliga synpunkter och lägga fram bevisning till stöd för dessa. Kommissionen kan dessutom komma att höra berörda parter, om de lämnar in en skriftlig begäran om detta och visar att det finns särskilda skäl att höra dem.

(18)

Enligt artikel 13.4 i grundförordningen får import av den undersökta produkten befrias från registrering eller åtgärder om importen inte utgör ett kringgående.

(19)

Eftersom det eventuella kringgåendet äger rum utanför unionen, kan, i enlighet med artikel 13.4 i grundförordningen, befrielse beviljas sådana tillverkare i Taiwan och Thailand av vissa glasfibervävnader med öppna maskor med en cellstorlek på mer än 1,8 mm i både längd och bredd och med en vikt på mer än 35 g/m2, med undantag av fiberglasskivor, som kan visa att de inte är närstående (3) någon tillverkare som är föremål för åtgärderna (4) och som konstaterats inte kringgå åtgärderna enligt definitionen i artikel 13.1 och 13.2 i grundförordningen. Tillverkare som vill beviljas befrielse bör lämna in en väl underbyggd ansökan inom den tidsfrist som anges i artikel 3.3 i denna förordning.

(20)

Enligt artikel 14.5 i grundförordningen bör importen av den undersökta produkten bli föremål för registrering, så att antidumpningstullar, om undersökningen visar att kringgående sker, kan tas ut till ett lämpligt belopp från och med den dag som registreringen av sådan import avsänd från Taiwan eller Thailand infördes.

(21)

Enligt god förvaltningspraxis bör det fastställas tidsfrister inom vilka

(22)

Om en berörd part vägrar att ge tillgång till eller underlåter att lämna nödvändiga uppgifter inom tidsfristerna eller i betydande mån hindrar undersökningen, får enligt artikel 18 i grundförordningen positiva eller negativa avgöranden träffas på grundval av tillgängliga uppgifter.

(23)

Om det framkommer att en berörd part har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter, ska dessa lämnas utan beaktande och tillgängliga uppgifter får användas.

(24)

Om en berörd part inte samarbetar eller endast delvis samarbetar och avgörandena därför enligt artikel 18 i grundförordningen träffas på grundval av de uppgifter som är tillgängliga, kan resultatet utfalla mindre gynnsamt för den berörda parten än det skulle ha gjort om denna hade samarbetat.

(25)

Undersökningen kommer i enlighet med artikel 13.3 i grundförordningen att slutföras inom nio månader efter det att den här förordningen har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

(26)

Alla personuppgifter som samlas in under denna undersökning kommer att behandlas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (5).

(27)

De berörda parterna kan begära att förhörsombudet (Hearing officer) vid generaldirektoratet för handel ingriper. Förhörsombudet fungerar som kontakt mellan de berörda parterna och kommissionens utredande avdelningar. Förhörsombudet behandlar frågor om tillgång till handlingar i ett ärende, tvister rörande sekretess, ansökningar om förlängning av tidsfrister och begäranden från tredje parter om att bli hörda. Förhörsombudet kan anordna en utfrågning med en enskild berörd part och agera som medlare så att den berörda parten får möjlighet att till fullo utöva sin rätt till försvar.

(28)

Begäran om att bli hörd av förhörsombudet ska göras skriftligen och innehålla skälen till att parten önskar bli hörd. Förhörsombudet kommer också att se till att parterna får möjlighet att bli hörda vid en utfrågning så att olika synpunkter och motargument kan framföras.

(29)

För närmare information och kontaktuppgifter, se förhörsombudets webbsidor på generaldirektoratet för handels webbplats: http://ec.europa.eu/trade/tackling-unfair-trade/hearing-officer/index_en.htm.

(1)

Genom kommissionens förordning (EU) nr 115/2012 (2) (nedan kallad förordningen om provisorisk tull) infördes en provisorisk utjämningstull på import av vissa fästanordningar av rostfritt stål och delar därav med ursprung i Indien (nedan kallat Indien eller det berörda landet).

(2)

Antisubventionsförfarandet inleddes den 13 maj 2011 (3) till följd av ett klagomål som ingetts den 31 mars 2011 av European Industrial Fasteners Institute (nedan kallad klaganden) såsom företrädare för tillverkare som står för mer än 25 % av den sammanlagda tillverkningen i unionen av vissa fästanordningar av rostfritt stål och delar därav.

(3)

Såsom anges i skäl 21 i förordningen om provisorisk tull omfattade undersökningen av subventionering och skada perioden 1 april 2010–31 mars 2011 (nedan kallad undersökningsperioden). Undersökningen av utvecklingstendenser som är av betydelse för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2008 till och med undersökningsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(4)

Efter det att de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för beslutet att införa provisoriska utjämningsåtgärder hade meddelats (nedan kallat det preliminära meddelandet av uppgifter), lämnade flera berörda parter skriftliga synpunkter på de preliminära slutsatserna. De parter som så begärde fick tillfälle att bli hörda.

(5)

Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera alla uppgifter som bedömdes vara nödvändiga för de slutgiltiga slutsatserna. De muntliga och skriftliga synpunkter som de berörda parterna lämnade togs i beaktande, och de preliminära slutsatserna ändrades i enlighet med dessa synpunkter när det ansågs motiverat.

(6)

Alla berörda parter underrättades därefter om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att avsluta antisubventionsförfarandet beträffande import av vissa fästanordningar av rostfritt stål och delar därav med ursprung i Indien samt att släppa de belopp fria för vilka säkerhet ställts i form av den provisoriska tullen (nedan kallat det slutliga meddelandet av uppgifter). Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på det slutliga meddelandet av uppgifter.

(7)

Efter det slutliga meddelandet av uppgifter upprepade en part sina synpunkter på definitionen av den berörda produkten och den likadana produkten i skälen 22 och 23 i förordningen om provisorisk tull och påstod att vissa produkttyper borde undantas från de produkter som omfattades av undersökningen.

(8)

Undersökningen bekräftade dock att de olika produkttyperna omfattades av beskrivningen av den berörda produkten och den likadana produkten och hade samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper samt användningsområden, och att de därför tillhörde samma produktkategori. Detta påstående avvisas därför.

(9)

Eftersom det inte har inkommit några andra synpunkter beträffande den berörda produkten och den likadana produkten bekräftas härmed skälen 22 och 23 i förordningen om provisorisk tull.

(10)

I skäl 24 i förordningen om provisorisk tull nämns följande system, som påstods innebära att subventioner beviljas:

(11)

Unionsindustrin undrade om inte kommissionen underlåtit att ta hänsyn till ett antal subventionssystem och menade att de subventioner som indiska tillverkare konstaterats erhålla därför undervärderats.

(12)

Som svar på detta bör det noteras att klagomålet omfattade ett stort antal nationella och lokala subventionssystem som togs med i frågeformuläret till exporterande tillverkare i Indien och undersöktes av kommissionen. Det var dock bara för de system som anges i skäl 10 som det konstaterades att de undersökta exporterande tillverkarna i urvalet mottagit subventioner.

(13)

Eftersom det inte har inkommit några andra synpunkter bekräftas härmed skälen 24–27 i förordningen om provisorisk tull.

(14)

Inga synpunkter inkom på slutsatserna beträffande fokusproduktsystemet och systemet med befrielse från skatt på elektricitet. Utförliga synpunkter gavs av de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna beträffande tullkreditsystemet, systemet med förhandstillstånd, systemet med förmånstullar i exportfrämjande syfte vid import av kapitalvaror och exportkreditsystemet. De flesta av dessa synpunkter rörde beräkningen av subventionsbeloppen och vissa synpunkter medförde smärre förändringar i dessa beräkningar. De allmänna slutsatserna beträffande dessa system berördes dock inte och bekräftas härmed. Synpunkter lämnades också på systemet med exportorienterade företag. Med beaktande av konsekvenserna av synpunkterna på systemet med exportorienterade företag, som sammanfattas i skälen 13–19, behöver synpunkterna på de fyra ovan nämnda systemen inte återges i detalj.

(15)

Det bör påpekas, som också nämns i avsnitt 3.5 i förordningen om provisorisk tull, att en viktig skyldighet för ett exportorienterat företag enligt dokumentet om utrikeshandelspolitiken 2009–2014 är att uppnå nettoinkomster av utländsk valuta, dvs. att det totala värdet av exporten måste vara högre än det totala värdet av importerade varor under en referensperiod (fem år). Alla företag som åtar sig att exportera hela sin produktion av varor eller tjänster kan i princip inkluderas i systemet med exportorienterade företag. I gengäld är företag med status som exportorienterade företag berättigade till ett antal förmåner som anges i skäl 71 i förordningen om provisorisk tull. Dessa utgör finansiella bidrag från de indiska myndigheterna i den mening som avses i artikel 3.1 a ii i grundförordningen och innebär en förmån för de exportorienterade företagen. De är rättsligt sett knutna till exportresultat och anses följaktligen vara selektiva och utjämningsbara enligt artikel 4.4 första stycket a i grundförordningen.

(16)

I förordningen om provisorisk tull angavs att detta system inte kan betraktas som ett godkänt restitutionssystem eller godkänt restitutionssystem som tillåter substitution i den mening som avses i artikel 3.1 a ii i grundförordningen, eftersom det inte uppfyller de strikta regler som fastställs i bilagorna I (leden h och i), II (definition av och regler rörande restitutionssystem) och III (definition av och regler rörande restitutionssystem som tillåter substitution) till grundförordningen. Vidare har det inte kunnat fastställas att de indiska myndigheterna tillämpar ett kontrollsystem eller kontrollförfarande för att kunna avgöra om tull- och/eller omsättningsskattebefriade insatsvaror förbrukats vid tillverkningen av exportprodukten och i så fall i vilka mängder (se avsnitt II.4 i bilaga II och, när det gäller restitutionssystem som tillåter substitution, avsnitt II.2 i bilaga III till grundförordningen). Syftet med det kontrollsystem som finns är att övervaka skyldigheten att uppnå nettoinkomster av utländsk valuta och inte förbrukningen av importvaror i förhållande till produktionen av exportvaror.

(17)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter framfördes inga väsentliga argument angående systemet med exportorienterade företag som beskrivet ovan, särskilt inte i fråga om avsaknaden av ett effektivt kontrollsystem eller systemets utjämningsbarhet. Slutsatserna om systemet med exportorienterade företag i skälen 78–81 i förordningen om provisorisk tull bekräftas alltså härmed.

(18)

Viraj Profiles Limited (nedan kallat Viraj) var det enda företaget med status som exportorienterat företag som ingick i stickprovet. Subventionen inom ramen för systemet med exportorienterade företag för detta företag beräknades preliminärt till 2,73 % och den totala subventionen till 3,2 %. Viraj stod för 87 % av den indiska exportvolymen till unionen.

(19)

Som redan nämndes i skäl 77 i förordningen om provisorisk tull lämnade Viraj detaljerade synpunkter på systemet. Man hävdade att subventionen som beräknats för systemet stred mot artikel 15.1 i grundförordningen enligt vilken beloppet för utjämningstullen inte får överstiga det fastställda beloppet för utjämningsbara subventioner som företaget faktiskt fått. Viraj hävdade därför att den totala subventionen för företaget var under 2 %, dvs. under miniminivån. Företaget lämnade in detaljerade bokföringsuppgifter för att stödja sitt påstående.

(20)

Detta påstående undersöktes noggrant. De detaljerade bokföringsuppgifter som Viraj lämnade in kunde kopplas till de bokföringsuppgifter som kontrollerats vid besök på plats och dessa uppgifter visade verkligen att den utjämningsbara förmån som företaget fått under undersökningsperioden hade övervärderats. Utjämningstullen för Viraj har därför räknats om i enlighet därmed.

(21)

Subventionen inom ramen för systemet med exportorienterade företag för Viraj räknades därför om och fastställdes slutligen till 0,44 %. Tillsammans med de subventioner som fastställts för systemen med förmånstullar i exportfrämjande syfte vid import av kapitalvaror (omräknad till 0,05 %), exportkredit (omräknad till 0,12 %) och befrielse från skatt på elektricitet (0,09 %) fastställdes slutgiltigt den totala subventionen för Viraj till 0,7 %, dvs. under miniminivån.

(22)

Efter det slutliga meddelandet av uppgifter lämnade unionsindustrin in synpunkter med påståendet att de omräkningar som gjorts av de förmåner som Viraj fått i egenskap av exportorienterat företag var oberättigade och felaktiga. Unionsindustrin hävdade att kommissionens analys var ofullständig och avvek från hur unionsinstitutionerna vanligtvis utjämnar detta system, och att man underlåtit att beakta andra möjliga sätt som Viraj kunde ha otillbörligt avyttrat den tullbefriade importen. Unionsindustrin påstod ytterligare att Virajs sena inlämnande av icke-konfidentiella synpunkter på det preliminära meddelandet av uppgifter allvarligt inskränkte unionsindustrins rättigheter.

(23)

Angående omräkningen av subventionsmarginalen bör det klargöras att Viraj visade att den fastställda provisoriska utjämningstullen översteg det belopp av utjämningsbara subventioner som man faktiskt fått. Företaget visade till och med att den potentiella uteblivna tullen preliminärt hade överskattats, och detta måste därför rättas i den slutgiltiga beräkningen. Det skulle strida mot bestämmelserna i artikel 3 i grundförordningen att utjämna vissa finansiella bidrag som klart och otvivelaktigt inte kan anses innebära någon förmån för Viraj. Det anses dock fortfarande att vissa överföringar inom systemet inneburit selektiva subventioner till företaget i fråga, vilka bör utjämnas. Tillvägagångssättet är därför helt i linje med det sätt som institutionerna tidigare har utjämnat detta system. I enlighet med detta är översynen av subventionsmarginalen för systemet med exportorienterade företag i full överensstämmelse med artikel 15.1 i grundförordningen.

(24)

Vad gäller den påstådda överträdelsen av unionsindustrins rättigheter bör det noteras att Virajs synpunkter på beräkningen av subventionen för systemet med exportorienterade företag också fanns med i de två icke-konfidentiella yttranden som lämnades in innan de provisoriska åtgärderna infördes, samt i två senare icke-konfidentiella yttranden. Det första och viktigaste yttrandet i detta avseende, som föranledde kommissionen att ingående granska och sedermera ompröva sitt ställningstagande, lämnades in i december 2011 och nämndes redan i skäl 77 i förordningen om provisorisk tull. Samtliga ovannämnda dokument inkluderades utan dröjsmål i de handlingar som gjordes tillgängliga för konsultation av berörda parter. Virajs synpunkter på det preliminära meddelandet av uppgifter innebar endast en sammanfattning av den ståndpunkt man fört fram i föregående yttranden. Även om den icke-konfidentiella versionen av Virajs synpunkter på det preliminära meddelandet av uppgifter verkligen lämnades in i ett sent skede gjorde kommissionen den tillgänglig omgående för unionsindustrin, som också gavs ytterligare tid för att lämna in sina synpunkter på den.

(25)

Med anledning av det ovanstående avvisas unionsindustrins påstående.

(26)

Synpunkter lämnades också in på beräkningen av subventionsmarginalen för samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i stickprovet och beräkningen av subventionsmarginalen för övriga företag. Dessutom begärde den enda exporterande tillverkare som hade ansökt om individuell undersökning att dess ansökan skulle behandlas. Med anledning av de slutsatser om orsakssamband som redovisas nedan är det dock inte nödvändigt att fatta några slutgiltiga beslut i dessa frågor.

(27)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter beträffande tillverkningen i unionen eller unionsindustrin bekräftas härmed skälen 120–123 i förordningen om provisorisk tull.

(28)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter beträffande de inledande anmärkningarna eller förbrukningen i unionen bekräftas härmed skälen 124–130 i förordningen om provisorisk tull.

(29)

En part menade att den preliminära analysen av prisutvecklingen på import från Indien och prisunderskridandet på grundval av genomsnittspriser var missvisande eftersom den påstods inte ta hänsyn till skillnader i produktblandning mellan enskilda år under skadeundersökningsperioden.

(30)

I detta sammanhang bör det noteras att uppgifter om priser per produkttyp endast finns tillgängliga för undersökningsperioden, för vilken de exporterande tillverkarna och unionstillverkare ombeds lämna en detaljerad förteckning över transaktioner som en del av sitt svar på frågeformuläret. Eftersom uppgifter per produkttyp saknas för skadeundersökningsperiodens övriga år kan en meningsfull analys av utvecklingen av importpriserna endast göras på grundval av genomsnittspriser. Det bör också noteras att den berörda parten inte tillhandahöll något som kunde styrka att analysen av utvecklingen av importpriserna skulle vara missvisande. Detta påstående avvisas därför.

(31)

Avseende prisunderskridandet erinras om att det i skäl 134 i förordningen om provisorisk tull anges att man i syfte att fastställa prisunderskridandet under undersökningsperioden för varje produkttyp jämförde de i urvalet ingående unionstillverkarnas vägda genomsnittliga försäljningspris till icke-närstående kunder på unionsmarknaden, justerat till nivån fritt fabrik, med motsvarande vägda genomsnittliga priser för importen från Indien till den första oberoende kunden på unionsmarknaden, fastställda till cif-nivån, med lämpliga justeringar för gällande tullar och kostnader som uppstår efter importen.

(32)

Som anges i skäl 135 i förordningen om provisorisk tull gjordes prisjämförelsen dessutom för varje enskild produkttyp för transaktioner i samma handelsled. Därför avvisas partens påstående angående prisunderskridandet.

(33)

Eftersom det inte inkommit några andra synpunkter beträffande importen från det berörda landet bekräftas härmed skälen 131–135 i förordningen om provisorisk tull.

(34)

En part påstod att den analys som gjordes i förordningen om provisorisk tull av unionsindustrins produktionsminskning var missvisande och att den minskade produktionsvolymen skulle bedömas med beaktande av unionsindustrins kapacitetsutnyttjande som också minskade under skadeundersökningsperioden.

(35)

Undersökningen visade att den minskade produktionen sammanföll med en minskning av försäljningsvolymen och en ökning av lagernivån. Detta föranledde vissa unionstillverkare att stänga några av sina produktionslinjer, vilket förklarar minskningen i kapacitetsutnyttjande. Detta påstående avvisas därför.

(36)

Eftersom det inte inkommit några andra synpunkter beträffande produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande bekräftas härmed skälen 137 och 138 i förordningen om provisorisk tull.

(37)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter beträffande utvecklingen av unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel bekräftas härmed skäl 139 i förordningen om provisorisk tull.

(38)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter beträffande tillväxten bekräftas härmed skäl 140 i förordningen om provisorisk tull.

(39)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter beträffande sysselsättningen bekräftas härmed skälen 141 och 142 i förordningen om provisorisk tull.

(40)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter beträffande genomsnittliga priser per enhet i unionen bekräftas härmed skälen 143 och 144 i förordningen om provisorisk tull.

(41)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter beträffande lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga bekräftas härmed skälen 145–148 i förordningen om provisorisk tull.

(42)

En part begärde att kommissionen skulle tillhandahålla faktiska uppgifter beträffande utvecklingen av lagernivåer under skadeundersökningsperioden i stället för indexerade uppgifter och påstod att indexeringen gjorde det omöjligt att komma med meningsfulla synpunkter eller att bedöma lagernivåerna som andel av unionsindustrins försäljning.

(43)

Som förklaras i skäl 127 i förordningen om provisorisk tull måste vissa mikroindikatorer, bland annat lager, indexeras av sekretesskäl. Indexeringen av unionsindustrins utgående lager i tabell 10 i förordningen om provisorisk tull gör det åtminstone möjligt att bilda sig en rimlig uppfattning av lagernivåernas utveckling under skadeundersökningsperioden. Detta påstående avvisas därför.

(44)

Eftersom det inte inkommit några andra synpunkter beträffande lager bekräftas härmed skäl 149 i förordningen om provisorisk tull.

(45)

Det konstaterades att den största indiska exporterande tillverkaren, som stod för 87 % av den indiska exporten till unionen under undersökningsperioden, inte subventionerades. Den subventionerade importen svarade följaktligen för 13 % av den totala volymen av den berörda produkten som exporterades från Indien till unionen. Med tanke på volymen, marknadsandelen och priserna när det gäller den subventionerade importen från Indien kan de faktiska subventionsmarginalernas verkningar för unionsindustrin anses vara försumbara.

(46)

Undersökningen bekräftade att de flesta skadeindikatorer uppvisade en negativ trend under skadeundersökningsperioden. Den slutsats som dras i skälen 151–153 i förordningen om provisorisk tull att unionsindustrin led väsentlig skada i den mening som avses i artikel 8.5 i grundförordningen bekräftas därför härmed.

(47)

I enlighet med artikel 8.5 och 8.6 i grundförordningen undersöktes det huruvida den subventionerade importen med ursprung i Indien har vållat unionsindustrin skada i en sådan omfattning att skadan kan anses vara väsentlig. Andra kända faktorer utöver den subventionerade importen som samtidigt med denna kunde ha vållat unionsindustrin skada undersöktes också, för att säkerställa att den eventuella skada som dessa andra faktorer hade vållat inte tillskrevs den subventionerade importen.

(48)

Som framgår i skälen 18–21 befanns subventionsmarginalen för den största indiska exporterande tillverkaren, som stod för 87 % av all indisk export till unionen under undersökningsperioden, vara under miniminivån enligt artikel 14.5 i grundförordningen, och därför ansågs i undersökningen denna exporterande tillverkare vara icke-subventionerad. Följaktligen var endast 13 % av den indiska exporten av den berörda produkten till unionen under undersökningsperioden subventionerad. Denna subventionerade import hade en marknadsandel på 2 % under undersökningsperioden.

(49)

Undersökningen visade att förbrukningen i unionen ökade med 9 % under skadeundersökningsperioden, medan unionsindustrins försäljningsvolym minskade med 14 % och marknadsandelen med 21 %.

(50)

När det gäller priserna konstaterades de genomsnittliga importpriserna på den subventionerade importen underskrida unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser på unionsmarknaden. De var emellertid omkring 12 % högre än de priser som togs ut av det indiska företag som konstaterats inte vara subventionerat.

(51)

Av ovanstående följer att den begränsade volymen subventionerad import från Indien som såldes till ett högre pris än den import som inte subventionerades bara kan ha haft en mycket begränsad inverkan, om någon alls, på den försämrade situationen för unionsindustrin.

(52)

Den totala volymen import från Indien ökade med hela 65 % under skadeundersökningsperioden och marknadsandelen för denna import växte från 12,1 % till 18,3 %. Som förklarades ovan utgjorde dock den icke-subventionerade importen 87 % av den totala indiska exportvolymen under undersökningsperioden, vilket motsvarar en marknadsandel på 15 % under undersökningsperioden, jämfört med en marknadsandel på 2 % för den subventionerade importen från Indien under samma period.

(53)

Priserna på import från Indien sjönk totalt sett med 9 % under skadeundersökningsperioden och var hela tiden lägre än importpriserna från resten av världen och unionsindustrins försäljningspriser. Som framgår av skäl 50 bör det emellertid påpekas att de genomsnittliga priserna på den icke-subventionerade importen konstaterades underskrida unionsindustrins priser mer än priserna på den subventionerade importen.

(54)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter beträffande importen från övriga tredjeländer bekräftas härmed skälen 161–165 i förordningen om provisorisk tull.

(55)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter beträffande den ekonomiska krisens inverkan på den skada som unionsindustrin har lidit bekräftas härmed skälen 166–169 i förordningen om provisorisk tull.

(56)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter beträffande exportresultatet för de unionstillverkare som ingick i urvalet bekräftas härmed skäl 170 i förordningen om provisorisk tull.

(57)

Den ovanstående analysen visar att volymen och marknadsandelen för lågprisimporten från Indien ökade kraftigt under skadeundersökningsperioden. Det konstaterades även att denna import ständigt underskred unionsindustrins priser på unionsmarknaden.

(58)

Eftersom det konstaterades att den största indiska exporterande tillverkaren, som stod för 87 % av den indiska exporten till unionen under undersökningsperioden, inte subventionerades, anses det emellertid inte gå att med tillräcklig säkerhet fastställa ett orsakssamband mellan den subventionerade importen, som utgjorde endast 13 % av den totala exporten från Indien, och den skada som unionsindustrin har lidit. Det kan i själva verket inte hävdas att den subventionerade indiska exporten, med tanke på dess begränsade volym och mycket begränsade marknadsandel (2 %) och det faktum att dess pris i genomsnitt var 12 % högre än priserna på den icke-subventionerade importen, skulle vara orsaken till den skada som unionsindustrin har lidit.

(59)

Analysen av övriga kända faktorer som kan ha vållat unionsindustrin skada, såsom den icke-subventionerade importen, importen från övriga tredjeländer, den ekonomiska krisen och exportresultatet för de unionstillverkare som ingick i urvalet, visade att den skada som unionsindustrin har lidit tycks bero på den icke-subventionerade importen från Indien, som utgjorde 87 % av all indisk export till unionen under undersökningsperioden och som såldes till betydligt lägre priser än den subventionerade importen.

(60)

Eftersom det inte finns något faktiskt orsakssamband mellan den subventionerade importen och den skada som unionsindustrin har lidit, anses utjämningsåtgärder vara onödiga, varför detta antisubventionsförfarande bör avslutas i enlighet med artikel 14.2 i grundförordningen.

(61)

Klaganden och alla andra berörda parter underrättades om detta och gavs tillfälle att lämna synpunkter. De synpunkter som lämnades ändrade inte slutsatsen att detta antisubventionsförfarande bör avslutas.