13.3.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 73/1

(1)

För att säkerställa en enhetlig tillämpning av Kombinerade nomenklaturen, som är en bilaga till förordning (EEG) nr 2658/87, är det nödvändigt att anta bestämmelser för klassificering av de varor som avses i bilagan till den här förordningen.

(2)

Genom förordning (EEG) nr 2658/87 har allmänna bestämmelser fastställts för tolkningen av Kombinerade nomenklaturen. Dessa bestämmelser gäller också för varje annan nomenklatur som helt eller delvis grundar sig på denna eller som tillfogar underuppdelningar till den och som har upprättats genom särskilda unionsbestämmelser för tillämpningen av tulltaxebestämmelser eller andra åtgärder för varuhandeln.

(3)

Enligt dessa allmänna bestämmelser bör de varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 enligt den motivering som anges i kolumn 3 i tabellen.

(4)

Bindande klassificeringsbesked som har utfärdats av medlemsstaternas tullmyndigheter avseende klassificering av varor i Kombinerade nomenklaturen men som inte stämmer överens med reglerna i denna förordning bör, under en period på tre månader, kunna åberopas av innehavaren i enlighet med artikel 12.6 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (2).

(5)

Tullkodexkommittén har inte yttrat sig inom den tid som dess ordförande har bestämt.

13.3.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 73/3

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)

Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

13.3.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 73/5

(1)

Den 22 december 2009 och 18 januari 2010 antog rådet besluten 2009/1014/EU (1) och 2010/29/EU (2) om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden från och med den 26 januari 2010 till och med den 25 januari 2015.

(2)

En plats som ordinarie ledamot i Regionkommittén har blivit ledig till följd av att mandattiden har löpt ut för Vytas APUTIS. Två platser som suppleanter i Regionkommittén har blivit lediga till följd av att mandattiden har löpt ut för Gintautas BABRAVIČIUS and Viktor TROFIMOV.

a)

som ledamot

och

b)

som suppleanter

13.3.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 73/6

(1)

I beslut 2009/470/EG fastställs de förfaranden som bestämmer unionens finansiella stöd till program för utrotning, bekämpning och övervakning av djursjukdomar och zoonoser.

(2)

Enligt kommissionens beslut 2008/341/EG av den 25 april 2008 om fastställande av gemenskapskriterier för nationella program för utrotning, bekämpning och övervakning av vissa djursjukdomar och zoonoser (2) måste de av medlemsstaterna för kommissionen framlagda programmen för utrotning, bekämpning och övervakning av djursjukdomar och zoonoser åtminstone uppfylla kriterierna i bilagan till det beslutet för att godkännas i enlighet med de finansiella unionsåtgärderna.

(3)

Portugal har lämnat in ett ändrat program för övervakning och utrotning av blåtunga, Grekland har lämnat in ett ändrat program för övervakning av transmissibel spongiform encefalopati (TSE) och för utrotning av bovin spongiform encefalopati och skrapie och Bulgarien har lämnat in ett ändrat program för utrotning av rabies.

(4)

Kommissionen har bedömt dessa ändrade program ur både veterinär och finansiell synvinkel. De har konstaterats uppfylla kraven i relevant unionslagstiftning på veterinärområdet, särskilt kriterierna i bilagan till beslut 2008/341/EG. Dessa ändrade program som medlemsstaterna lämnat in bör därför godkännas.

(5)

I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 av den 22 maj 2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati (3) fastställs bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av TSE hos djur. I bilaga VII till den förordningen fastställs de utrotningsåtgärder som ska vidtas efter det att utbrott av TSE har bekräftats hos nötkreatur, får och getter.

(6)

Enligt kapitel A punkt 2.3 d i den bilagan, i dess ändrade lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 727/2007 (4), kan medlemsstaterna ersätta avlivning och fullständig destruktion av vissa får och getter på den gård där TSE har bekräftats med slakt för att användas som livsmedel, under förutsättning att vissa villkor uppfylls.

(7)

Den 17 juli 2007 väckte Frankrike i mål T-257/07 talan mot Europeiska kommissionen vid förstainstansrätten med begäran om ett partiellt upphävande av vissa bestämmelser i förordning (EG) nr 999/2001, i dess ändrade lydelse enligt förordning (EG) nr 727/2007, särskilt kapitel A punkt 2.3 d i bilaga VII till förordning (EG) nr 999/2001.

(8)

Förstainstansrätten sköt med sitt beslut av den 28 september 2007 (5) upp tillämpningen av kapitel A punkterna 2.3 b iii, 2.3 d och 4 i bilaga VII till förordning (EG) nr 999/2001, i dess ändrade lydelse enligt förordning (EG) nr 727/2007, till dess att dom meddelades i huvudsaken. Förstainstansrätten ifrågasatte i beslutet kommissionens bedömning av de tillgängliga vetenskapliga uppgifterna om eventuella risker.

(9)

Kommissionen bad därefter Europeiska myndigheten för livsmedelsäkerhet (Efsa) om hjälp med att förtydliga de förutsättningar som förordning (EG) nr 727/2007 grundade sig på. Mot bakgrund av Efsas förtydliganden ändrades förordning (EG) nr 999/2001 genom kommissionens förordning (EG) nr 746/2008 (6) varigenom de bestämmelser vars tillämpning skjutits upp av förstainstansrätten återinfördes.

(10)

Förstainstansrätten sköt med sitt beslut av den 30 oktober 2008 (7) upp tillämpningen av kapitel A punkterna 2.3 b iii, 2.3 d och 4 i bilaga VII till förordning (EG) nr 999/2001, i dess ändrade lydelse enligt förordning (EG) nr 746/2008, till dess att dom meddelats i huvudsaken i mål T-257/07.

(11)

Tribunalen (det nya namnet på förstainstansrätten) ogillade Frankrikes talan i sin dom av den 9 september 2011 (8). I och med denna dom gäller inte längre uppskjutandet av tillämpningen av kapitel A punkterna 2.3 b iii, 2.3 d och 4 i bilaga VII till förordning (EG) nr 999/2001, i dess ändrade lydelse enligt förordning (EG) nr 746/2008.

(12)

I kommissionens genomförandebeslut 2011/807/EU av den 30 november 2011 om godkännande av årliga och fleråriga program som medlemsstaterna lagt fram för år 2012 och följande år för utrotning, bekämpning och övervakning av vissa djursjukdomar och zoonoser samt unionens finansiella stöd till dessa program (9) godkänns vissa nationella program och fastställs procentsatser och högsta belopp för unionens finansiella stöd för varje program som medlemsstaterna lagt fram, samt reglerna för ersättning av stödberättigande utgifter.

(13)

Vissa medlemsstater har uttryckt sin avsikt att i de program som godkänts genom genomförandebeslut 2011/807/EU ersätta avlivning och fullständig destruktion av får och getter med slakt för att användas som livsmedel enligt kapitel A punkt 2.3 d i bilaga VII till förordning (EG) nr 999/2001.

(14)

Unionens finansiella stöd till programmen för utrotning av skrapie enligt genomförandebeslut 2011/807/EU täcker för närvarande inte ersättning till djurägare för får och getter som tvångsslaktats enligt kapitel A punkt 2.3 d i bilaga VII till förordning (EG) nr 999/2001.

(15)

Det är därför lämpligt att ge möjlighet till ersättning för tvångsslakt av får och getter som ett alternativ till utslagning och destruktion i program för utrotning av skrapie. Detta medför inte någon ökning av de medel som tilldelats medlemsstaternas program för övervakning och utrotning av transmissibel spongiform encefalopati enligt genomförandebeslut 2011/807/EU.

(16)

I genomförandebeslut 2011/807/EU föreskrivs dessutom att endast kostnader som uppkommit under genomförandet av godkända årliga eller fleråriga program och som betalats innan medlemsstaterna lämnat in slutrapporten berättigar till samfinansiering genom unionens finansiella stöd. För vissa kostnader ska dock kommissionen på en begäran från den berörda medlemsstaten betala ett förskott på upp till 60 % av det angivna maximibeloppet inom tre månader från mottagandet av begäran. Denna möjlighet till utbetalning av förskott täcker inte helt kostnaderna för kampanjer för oral vaccinering mot rabies.

(17)

Programmen för utrotning av rabies i medlemsstaterna med hjälp av oral vaccinering har varit framgångsrika under tidigare år och medfört att sjukdomen utrotats i stora delar av unionen. Sådana program bör därför fortsättas i de delar av unionen där rabies är endemisk.

(18)

Vissa medlemsstater har underrättat kommissionen om svårigheter med att finna förskottsfinansiering för sina kampanjer för oral vaccinering mot rabies. På senare år har bristen på förskottsfinansiering i vissa fall resulterat i att planerade kampanjer i rabiessmittade områden ställts in.

(19)

Avbrott i det kontinuerliga genomförandet av kampanjer för oral vaccinering mot rabies påverkar programmens verkan mycket negativt och skulle förlänga den tid som krävs för att utrota sjukdomen.

(20)

Det är därför lämpligt att utvidga möjligheten till utbetalning av förskott till att gälla för alla kostnader som uppkommit under genomförandet av de program för utrotning av rabies som godkänts enligt genomförandebeslut 2011/807/EU.

(21)

Bilagan till genomförandebeslut 2011/807/EU bör ändras vad gäller definitionen av stödberättigande utgifter för ersättning till ägare av slaktade djur så att tvångsslakt inkluderas i program för utrotning av skrapie.

(22)

Genomförandebeslut 2011/807/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

(23)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

1.

Artikel 9.2 b ska ersättas med följande:

2.

Artikel 9.3 b ska ersättas med följande:

3.

Artikel 13.4 ska ersättas med följande:

”4.   Trots bestämmelserna i punkt 2 ska kommissionen på en begäran från den berörda medlemsstaten betala ett förskott på upp till 60 % av det angivna maximibeloppet för de program som avses i artiklarna 10 och 11 inom tre månader från mottagandet av begäran.”

4.

I bilagan ska punkt 2 ersättas med följande:

13.3.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 73/9

(1)

Smarta nät är ett nytt steg på vägen mot större konsumentinflytande, större integrering av förnybara energikällor i nätet och högre energieffektivitet och ger att avsevärt bidrag till minskningen av växthusgasutsläppen samt till skapandet av arbetstillfällen och den tekniska utvecklingen i unionen.

(2)

I enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den interna elmarknaden och upphävande av direktiv 2003/54/EG (1) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas och upphävande av direktiv 2003/55/EG (2), ska medlemsstaterna se till att det införs system med smarta mätare som hjälper konsumenterna att aktivt medverka på gasmarknaden. Införandet av dessa mätsystem kan göras till föremål för en ekonomisk bedömning av alla kostnader och all nytta de för med sig på lång sikt för marknaden och den enskilde konsumenten eller av vad slags smarta mätare som är ekonomiskt rimliga och kostnadseffektiva och vilken tidsfrist som är rimlig för deras uppsättning.

(3)

I kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén av den 12 april 2011Smarta nät: från innovation till utbyggnad  (3) tillkännages ett antal åtgärder, däribland övervakning av medlemsstaternas framsteg, upprättande av riktlinjer för de viktigaste resultatindikatorerna och riktlinjer för utformningen av en metod för medlemsstaternas planer för införandet av smarta mätare samt för deras kostnads-/nyttoanalyser.

(4)

I den digitala agendan för Europa anges en rad lämpliga åtgärder, som i synnerhet avser dataskydd i unionen, nätverk och informationssäkerhet, IT-angrepp samt funktioner för smarta nät och mätare. Medlemsstaterna bör i samarbete med industrin, kommissionen och andra intressenter vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa en sammanhängande strategi.

(5)

En av de viktigaste uppgifterna och förutsättningarna för att använda smarta mätsystem är att hitta lämpliga tekniska och lagliga lösningar som garanterar skyddet av personuppgifter, som utgör en grundläggande rättighet enligt artikel 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och artikel 16 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Medlemsstaterna och intressenter bör, i synnerhet i det inledande skedet av uppsättningen av smarta mätare, säkerställa att tillämpningar av smarta mätsystem övervakas och att enskilda personers grundläggande rättigheter och friheter respekteras.

(6)

Smarta mätsystem möjliggör behandling av data, däribland främst personuppgifter. Dessutom bör utbyggnaden av smarta nät och smarta mätsystem göra det möjligt för leverantörer och nätverksoperatörer att från ett allmänt perspektiv på energibeteendet övergå till ett detaljerat perspektiv genom utförlig information om enskilda slutkonsumenters energibeteende.

(7)

De rättigheter och skyldigheter som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (4) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation) (5) kan tillämpas till fullo på smarta mätare som behandlar personuppgifter, särskilt vid användning av offentligt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster för kundrelationer av avtalsmässig och affärsmässig natur.

(8)

Yttrandena från arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter, som inrättades enligt artikel 29 i direktiv 95/46/EG ger riktlinjer för hur man identifierar och utvecklar ”bästa tillgängliga teknik” för att säkerställa personuppgifter och garantera uppgiftssäkerhet när uppgifter behandlas i smarta mätsystem och smarta nät.

(9)

Mot bakgrund av möjligheten till utbyggnad av smarta nät, bör särskild uppmärksamhet ägnas säkerhet och skydd för de personuppgifter som behandlas med hjälp av smarta mätsystem. I det avseendet bör konsekvensbedömningar av uppgiftsskyddet göra det möjligt att från början identifiera vilka risker utvecklingen av smarta nät innebär för uppgiftsskyddet.

(10)

Grunddragen för uppgiftsskydd och informationssäkerhet bör byggas in i smarta mätsystem innan dessa sätts upp och används i stor omfattning. Sådana grunddrag kan effektivt förbättra konsumenters makt över behandlingen av personuppgifter.

(11)

Medlemsstaterna bör samarbeta med industrin och intressenter från det civila samhället, särskilt med nationella dataskyddsmyndigheter för att stimulera och stödja införandet av principen för ”inbyggda mekanismer för uppgiftssäkerhet och uppgiftsskydd” i ett tidigt skede av utvecklingen av smarta nät, särskilt för uppsättningen av smarta mätsystem.

(12)

Varje part som behandlar personuppgifter i samband med smarta mätsystem bör vidta alla rimliga åtgärder för att säkerställa att data inte kan spåras till en identifierad eller identifierbar person som under några som helst omständigheter skulle kunna användas av antingen nätverksoperatören eller någon annan tredje part, såvida inte data behandlas enligt tillämpliga principer och rättsregler för uppgiftsskydd.

(13)

I kommissionens meddelande av den 2 maj 2007 om främjande av dataskydd genom integritetsfrämjande teknik (6) anges tydliga åtgärder för att uppnå målen att minimera behandlingen av personuppgifter och att använda anonyma eller pseudonymförsedda uppgifter så långt det är möjligt genom att stödja utvecklingen av integritetsfrämjande tekniker och dess användning av registreringsansvariga och enskilda personer.

(14)

En på unionsnivå framtagen mall för utförande av konsekvensbedömningar av uppgiftsskydd kommer att säkerställa att bestämmelserna i denna rekommendation efterföljs sammanhängande i alla medlemsstaterna.

(15)

En konsekvensbedömning av uppgiftsskyddet som utförs av operatören och intressenterna före uppsättningen av system med smarta mätare kommer att ge den information som krävs för att skyddsåtgärder ska kunna vidtas. Sådana åtgärder bör övervakas och granskas under den smarta mätarens hela livslängd.

(16)

I enlighet med direktiv 2009/72/EG förväntas medlemsstaterna att, senast den 3 september 2012, färdigställa en kostnads-nyttoanalys av uppsättningen av system med smarta mätare. I enlighet med kommissionens meddelande av den 12 april 2011 anser kommissionen att det är viktigt att ange kriterier, en mall och mer allmänna riktlinjer som skulle kunna ge djupare och mer jämförbara analyser. Såsom föreslagits av arbetsgruppen för smarta nät (7), bör kriterierna grundas på kvantifierbara indikatorer.

(17)

Medlemsstaterna bör, i samarbete med industrin, kommissionen och andra intressenter, vidta lämpliga åtgärder för att sprida information och höja medvetenheten om möjliga fördelar och risker som är förenade med användningen av teknik för smarta mätare.

(18)

I detta avseende bör medlemsstaterna, i samarbete med industrin, sammanslutningar i det civila samhället och andra intressenter, identifiera och sprida exempel på god praxis vid tillämpning av smarta mätare och vidta lämpliga åtgärder – till exempel pilotprojekt i stor skala – för att öka den allmänna medvetenheten som en förutsättning för ett mer omfattande införande av denna teknik.

(19)

Upprättande av en rad rekommenderade krav på funktioner skulle kunna göra det möjligt för medlemsstaterna att mycket lättare och omedelbart uppnå en högsta kostnadseffektivitet i sina uppsättningsplaner. Upprättandet av samma krav skulle också kunna ge tillsynspersonal, mätindustrin, nätoperatörer och leverantörer några indikationer om vilka strategier som mest sannolikt bör vidtas inom denna sektor.

(20)

På grundval av de riktlinjer för god praxis som definierats av europeiska gruppen av tillsynsmyndigheter för el och gas (nedan kallad ERGEG) (8) och medlemsstaternas analys av de första kostnads-nyttobedömningarna anser kommissionen att det skulle vara fördelaktigt att utfärda rekommendationer till medlemsstaterna och tillsynspersonalen om en rad gemensamma minimifunktioner för smarta mätare.

(21)

Efter samråd med Europeiska datatillsynsmannen.

1.

Detta avsnitt innehåller riktlinjer till medlemsstaterna om utformning och drift av smarta nät och smarta mätsystem som säkerställer de grundläggande rättigheterna till skydd av personuppgifter.

2.

Det här avsnittet innehåller även riktlinjer för de åtgärder som ska vidtas för utbyggnad av tillämpningar av smarta mätare för att säkerställa att nationell lagstiftning som genomför direktiv 95/46/EG i tillämpliga fall följs när sådan teknik utnyttjas.

3.

Medlemsstaterna bör beakta följande definitioner:

a)   smart nät (9): varje moderniserat energinät som kompletterats med digital tvåvägskommunikation mellan leverantör och konsument och med smarta system för mätning och övervakning.

b)   smart mätsystem: varje elektroniskt system som kan mäta energiförbrukning, som kan tillföra mer information än en sedvanlig mätare och som kan sända och motta data genom att använda någon form av elektronisk kommunikation (10).

c)   konsekvensbedömning av uppgiftsskydd: varje systematiskt förfarande som är avsett att utvärdera den möjliga konsekvensen av risker i de fall det är sannolikt att sådana behandlingsförfaranden kan innebära särskilda risker för de registrerades fri- och rättigheter på grund av förfarandenas beskaffenhet, deras tillämpningsområde eller deras ändamål och som ska utföras av den registreringsansvarige eller operatören eller den operatör som agerar på den registreringsansvariges vägnar.

d)   inbyggt uppgiftsskydd: detta förutsätter, med hänsyn till teknikens ståndpunkt och genomförandekostnaderna, både vid tidpunkten för fastställandet av hjälpmedlen för behandling och vid tidpunkten för själva behandlingen, att lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder och förfaranden genomförs på ett sådant sätt att behandlingen uppfyller kraven i direktiv 95/46/EG och säkerställer skyddet av de registrerades rättigheter.

e)   standardinställningar för uppgiftsskydd: detta förutsätter att det införs system för att standardmässigt säkerställa att endast de personuppgifter behandlas som är nödvändiga för varje behandlings särskilda ändamål och i synnerhet att uppgifter inte insamlas eller kvarhålls utöver det minimum som krävs för dessa ändamål, med avseende på både mängden uppgifter och lagringstiden.

f)   bästa tillgängliga teknik: det effektivaste och mest avancerade stadiet vid utvecklingen av verksamheter och deras arbetsmetoder och som anger en given tekniks praktiska lämplighet för att i princip tillhandahålla förutsättningarna för att uppfylla EU:s ramverk för uppgiftsskydd. Den är utformad för att förhindra eller minska de risker som rör integritet, personuppgifter och säkerhet.

4.

Konsekvensbedömningen av uppgiftsskydd bör innehålla en beskrivning av de tänkta behandlingsåtgärderna, en bedömning av riskerna för de registrerades rättigheter och friheter, de åtgärder som förutses för att hantera riskerna, skyddsgarantier, säkerhetsåtgärder och system som säkerställer skyddet av personuppgifter och uppfyller direktiv 95/46/EG, samt tar hänsyn till de registrerades och berörda personers rättigheter och rättmätiga intressen.

5.

För att garantera skyddet av personuppgifter i hela unionen bör medlemsstaterna anta och tillämpa mallen för konsekvensbedömning av uppgiftsskydd som ska utarbetas av kommissionen och lämnas till arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter för yttrande inom tolv månader efter offentliggörande av denna rekommendation i Europeiska unionens officiella tidning.

6.

När denna mall införs bör medlemsstaterna beakta råden från arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter.

7.

Medlemsstaterna bör säkerställa att nätoperatörer och operatörer som arbetar med smarta mätsystem i linje med deras andra skyldigheter enligt direktiv 95/46/EG, vidtar lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa skyddet av personuppgifter.

8.

Medlemsstaterna bör säkerställa att instanser som behandlar personuppgifter samråder med den tillsynsmyndighet som avses i artikel 28 i direktiv 95/46/EG om konsekvensbedömningen av uppgiftsskyddet, innan uppgifter behandlas. Detta ska göra det möjligt för myndigheten att bedöma huruvida kraven på uppgiftsbehandling uppfylls och i synnerhet riskerna för de registrerades skydd av personuppgifter och berörda skyddsgarantier.

9.

Medlemsstaterna bör se till att nätverksoperatörerna, när mallen för konsekvensbedömningar av uppgiftsskydd, som föreskrivs i punkt 5, väl har antagits, genomför punkterna 7 och 8 i enlighet därmed.

10.

Medlemsstaterna bör med bestämdhet uppmana nätverkoperatörer att införliva inbyggt uppgiftsskydd och standardinställningar för uppgiftsskydd vid utbyggnad av smarta nät och smarta mätare.

11.

Inbyggt uppgiftsskydd och standardinställningar för uppgiftsskydd bör införlivas i de metoder som används av de parter som deltar i utvecklingen av smarta nät om personuppgifter behandlas.

12.

Inbyggt uppgiftsskydd bör genomföras på lagstiftningsnivå (via lagstiftning som ska vara förenlig med dataskyddslagar), på teknisk nivå (genom att ställa lämpliga krav på standarder för smarta nät för att säkerställa att infrastrukturen överensstämmer till fullo med dataskyddslagarna) och på organisatorisk nivå (med avseende på uppgiftsbehandling).

13.

Standardinställningar för uppgiftsskydd bör införas så att användaren som standard får tillgång till det alternativ som tar störst hänsyn till uppgiftsskyddet.

14.

Medlemsstaterna bör uppmana europeiska standardiseringsorganisationer att ge företräde till referensstrukturer för smarta nät som är grundade på inbyggt uppgiftsskydd och standardinställningar för uppgiftsskydd.

15.

För att optimera insynen och den enskilda personens tilltro ska medlemsstaterna uppmuntra användning av lämpliga certifieringssystem för integritetsskydd samt förseglingar och märkningar för uppgiftsskydd, vilka tillhandahålls av oberoende parter.

16.

Enligt artikel 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och artikel 8.2 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna krävs motivering av ingrepp i rätten till skydd av personuppgifter. Frågan om ingreppet är legitimt måste bedömas från fall till fall mot bakgrund av kumulativa kriterier för lagenlighet, nödvändighet, legitimitet och proportionalitet. All behandling av personuppgifter som medför ingrepp i de grundläggande rättigheterna till skydd av personuppgifter inom smarta nät och smarta mätsystem måste därför vara nödvändiga och proportionerliga för att den ska anses uppfylla Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna till fullo.

17.

För att minska riskerna när det gäller personuppgifter och säkerhet bör medlemsstaterna, i samarbete med industrin, kommissionen och andra intressenter, stödja fastställande av bästa tillgängliga teknik för varje erfordrad gemensam minimifunktion som anges i punkt 42 i rekommendationen.

18.

När medlemsstaterna ska besluta om det informationsintervall som ska vara tillåtet för uppgiftsbehandling inom smarta nät bör de vidta alla nödvändiga åtgärder för att så långt det är möjligt införa användningen av anonymiserade uppgifter så att den enskilda personen inte längre kan identifieras. I de fall där personuppgifter ska samlas in, behandlas och lagras ska medlemsstaterna säkerställa att uppgifterna är lämpliga och relevanta. Insamling av uppgifter bör begränsas till den miniminivå som är nödvändigt för de ändamål för vilka uppgifterna behandlas och uppgifterna får inte upprätthållas i en form som tillåter identifiering av de registrerade längre än vad som är nödvändigt för de ändamål för vilka personuppgifterna behandlas.

19.

Behandlingen av personuppgifter med eller inom ett smart mätsystem bör vara legitim enligt en eller flera av de grunder som uppräknas i artikel 7 i direktiv 95/46/EG. Yttrandet från arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter om smart mätning (11) bör beaktas.

20.

Behandlingen av personuppgifter av tredje part som erbjuder energitjänster med mervärde bör även vara lagenlig och baserad på en eller flera av de sex villkor som ska uppfyllas för att uppgiftsbehandling ska vara tillåten och som uppräknas i artikel 7 i direktiv 95/46/EG. Om samtycke väljs som villkor för uppgiftsbehandling bör de registrerades samtycke lämnas under frivilliga, specifika, informerade och uttryckliga former och ska lämnas separat för varje mervärdestjänst. De registrerade bör ha rätt att dra tillbaka sitt samtycke när som helst. Tillbakadragandet av ett samtycke bör inte påverka lagenligheten för den uppgiftsbehandling som utfördes före tillbakadragandet.

21.

Medlemsstaterna bör klart fastställa de registreringsansvarigas och registerförarnas roller och ansvar. De bör vara förenliga med deras respektive skyldigheter som anges i direktiv 95/46/EG.

22.

Medlemsstaterna bör genomföra en analys innan de lanserar behandlingsförfaranden för att bestämma i vilken utsträckning leverantörer och nätoperatörer behöver lagra personuppgifter för ändamålet att underhålla och driva det smarta nätet och för fakturering. Denna analys bör göra det möjligt för medlemsstaterna att bland annat fastställa om de lagringstider för personuppgifter som för närvarande har beslutats i den nationella lagstiftningen inte är längre än vad som krävs i syfte att driva smarta nät. Denna analys måste omfatta mekanismer som säkerställer att de inställda tidsgränserna för radering av personuppgifter och för en regelbunden granskning av behovet att lagra personuppgifter iakttas.

23.

Medlemsstaterna bör särskilt ta hänsyn till följande principer när de utför denna analys: dataminimeringsprincipen, öppenhetsprincipen – genom att det säkerställs att slutkonsumenten informeras på ett användarvänligt och begripligt sätt på ett klart och enkelt språk, om ändamål, tidpunkter och omständigheter, insamling, lagring och all annan behandling av personuppgifter – samt principen om individens inflytande – genom att det säkerställs att åtgärder vidtas för att skydda individens rättigheter.

24.

Medlemsstaterna bör säkerställa att säkerheten för personuppgifter utformas i ett tidigt skede som en del av nätstrukturen, inom ett förfarande med inbyggt uppgiftsskydd. Detta bör omfatta åtgärder för att skydda personuppgifter mot oavsiktlig eller olaglig destruktion eller oavsiktliga förluster och för att hindra alla olagliga former av uppgiftsbehandling, särskilt varje avslöjande, spridning, åtkomst till eller ändring av personuppgifter som inte är auktoriserad.

25.

Användning av krypterade kanaler rekommenderas eftersom det är det mest effektiva hjälpmedlet mot missbruk av personuppgifter.

26.

Medlemsstaterna bör se till att alla aktuella och framtida komponenter i smarta nät är garanterat förenliga med alla ”säkerhetsrelaterade” standarder som tagits fram av europeiska standardiseringsorganisationer, även de grundläggande kraven på informationssäkerhet för smarta nät i kommissionens standardiseringsmandat M/490. De internationella säkerhetsstandarderna bör också beaktas, särskilt serien ISO/IEC 27000 (en samling säkerhetsstandarder utgivna av standardiseringsorganisationerna ISO och IEC).

27.

Medlemsstaterna bör säkerställa att nätoperatörer identifierar säkerhetsrisker och vidtar lämpliga säkerhetsåtgärder för att garantera en adekvat säkerhetsnivå och återhämtningsförmåga för de smarta mätsystemen. I det här avseendet bör nätoperatörer, i samarbete med nationella behöriga myndigheter och det civila samhällets organ, tillämpa befintliga standarder, riktlinjer och system och, om de inte finns, utveckla nya. Relevanta riktlinjer som publicerats av Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet (Enisa) bör också beaktas.

28.

I enlighet med artikel 4 i direktiv 2002/58/EG bör medlemsstaterna säkerställa att den registreringsansvarige, i händelse av överträdelser när det gäller personuppgifter, utan onödigt dröjsmål meddelar (företrädesvis inom 24 timmar efter det att överträdelsen har konstaterats) tillsynsmyndigheten och den registrerade, om det är sannolikt att överträdelsen har haft negativa effekter på skyddet av dennes personuppgifter.

29.

Utan att det påverkar de registreringsansvarigas förpliktelser bör medlemsstaterna i enlighet med direktiv 95/46/EG kräva att nätoperatörerna utarbetar och offentliggör ett exakt och tydligt informationsprogram för var och en av sina applikationer. Programmet bör omfatta minst de punkter som anges i artiklarna 10 och 11 i direktiv 95/46/EG.

Om personuppgifter tillhörande en registrerad samlas in bör den registreringsansvarige också förse den registrerade med minst följande information:

30.

Det här avsnittet innehåller riktlinjer för medlemsstaterna och ett ramverk för kostnads-nyttoanalysen som utgör underlag vid utförandet av en konsekvent, tillförlitlig och öppen ekonomisk utvärdering av kostnader och nytta på lång sikt för uppsättning av smarta mätsystem.

31.

Den ekonomiska utvärderingen bör följa de riktlinjer som anges i bilagan och bör alltid omfatta följande fyra steg:

32.

När medlemsstaterna, eller varje behörig myndighet som de utser, utför den ekonomiska analysen av uppsättningen av smarta mätare bör de undersöka och beakta, i förekommande fall, lämpliga pilotprogram där man redan har infört system med smarta mätare. De bör också ta hänsyn till, i den mån det är möjligt, verkliga fältresultat och väsentliga verklighetsbaserade erfarenheter för att kunna finjustera sina antaganden om val av teknik och för att optimera tillhörande kostnader och nytta samt konsumentdeltagande, när det gäller både allmän medvetenhet och användning av smarta mätsystem.

33.

När medlemstaterna, eller varje behörig myndighet som de utser, ska utföra en kostnads-nyttoanalys bör de se till att överväga minst två förutsedda scenarier, varav ett innebär att inga åtgärder vidtas och ingen förändring sker. När det gäller el bör det andra scenariot överensstämma med det krav som föreskrivs i direktiv 2009/72/EG om distribution av smarta mätare i en omfattning av 80 % senast 2020 och beakta den uppsättning gemensamma minimifunktioner som anges i avsnitt III i denna rekommendation. Det rekommenderas att ytterligare alternativa scenarier undersöks. Sådana scenarier bör ta hänsyn till synergier mellan befintliga och framtida energisparåtgärder samt till andra former av återkoppling och rådgivning till konsumenter, särskilt införandet av ofta förekommande fakturerings- eller kostnadsredovisningar som bygger på den faktiska förbrukningen i stället för på schablonavgifter eller uppskattad förbrukning. Medlemsstaterna bör i sina alternativa scenarier beakta den positiva roll som tydlig konsumentinformation och pristransparens samt konkurrens från tillverkarens och leverantörens sida kan ha vid uppsättning av smarta mätare.

34.

När medlemsstaterna, eller varje behörig myndighet de utser, sätter upp villkoren och bestämmer sig för hypoteser för analys av de olika scenarierna bör de se till att genomföra regelbundna samråd i detta ämne med nationella tillsynsmyndigheter och med projekt- och tillsynsansvariga för uppsättningen av smarta mätare – vilka i de flesta medlemsstater är distributionssystemens operatörer – och med ägare av relevanta pilotprojekt, i förekommande fall.

35.

I detta avseende och under förfarandet med uppsättning av ramvillkoren bör medlemsstaterna, eller varje behörig myndighet de utser, säkerställa att alla lämpliga tekniker avseende kommunikationsinfrastruktur, strukturer och åtgärder som behövs för att garantera driftskompatibilitet och förenlighet med tillgängliga unionsstandarder eller internationella standarder och bästa praxis beaktas. Dessutom bör medlemsstaterna, eller varje behörig myndighet de utser, säkerställa att de antaganden som analysen grundar sig på är anpassade till lokala förhållanden och där parametrar som geografisk täckning, efterfrågan på el, topplast och mikro- och makroekonomiska förhållanden inberäknas. I avsnitt 2 i bilagan till denna rekommendation finns en lista med parametrar som medlemsstaterna bör se till att använda under detta förfarande.

36.

Medlemsstaterna, eller varje behörig myndighet de utser, bör säkerställa att kostnads-nyttoanalysen följer de stödjande riktlinjerna och den stegvisa metodik (kostnads-nyttoanalysens sju steg) som anges i bilagan till denna rekommendation. Dessutom bör medlemsstaterna, eller varje behörig myndighet de utser, säkerställa en rimlig, transparent och väldokumenterad beräkning av alla kostnader och all nytta som förväntas i enlighet med det logiska sekventiella förfarande som föreslås för deras uppskattning. Kostnader som konsumenten potentiellt kan drabbas av genom uppsättningen av smarta mätsystem bör uttryckligen anges i kostnads-nyttoanalysen och jämföras med möjliga fördelar för konsumenten på lång sikt. I tabellerna 4 och 5 i bilaga I föreslås en icke-uttömmande förteckning över element som ska ingå i kostnads-nyttoanalysen.

37.

Medlemsstaterna, eller varje behörig myndighet de utser, bör identifiera kritiska variabler för känslighetsanalysen och redovisa storleksordningen för variationsintervallet (lägsta och högsta värden för de identifierade kritiska variablerna) för de positiva uppsättningsförhållanden där nyttan överstiger kostnaderna, såsom erhålls från de känslighetsanalyser de har genomfört. Dessutom skulle deras analys även kunna inbegripa känslighet för svängningar och möjliga tillsynsåtgärder för att hålla variabelns värde inom önskat intervall.

38.

När medlemsstaterna, eller varje behörig myndighet de utser, bedömer förtjänsterna med utbyggnad, yttre faktorer (till exempel miljö och hälsa), konsekvenserna av åtgärder enligt offentliga riktlinjer och sociala fördelar som förväntas från uppsättningen av smarta mätare, bör de säkerställa att lämpliga viktningsfaktorer som kompletterar de kvantitativa resultaten i de tidigare stegen i kostnads-nyttoanalysen inberäknas.

I bilagan till denna rekommendation finns en lista med referenser till andra relaterade fördelar.

39.

Det här avsnittet är baserat på bästa praxis från tidiga kostnads-nyttoanalyser för smarta elmätsystem som utfördes i elva medlemsstater. Det ger vägledning om åtgärder som ska vidtas för att säkerställa att medlemsstaterna vederbörligen använder sig av adekvat driftskompatibilitet och lämpliga standarder som för närvarande utvecklas inom ramen för uppdragen M/441, M/468 och M/490 samt av bästa praxis.

40.

Medlemsstaterna får vägledning om en uppsättning gemensamma erfordrade minimifunktioner för smarta elmätare för att ge dem möjlighet att identifiera gemensamma medel för att göra uppsättningsplanerna kostnadseffektiva. Detta skulle i sin tur kunna utgöra en gemensam utgångspunkt för medlemsstaternas, mätarleverantörernas och nätoperatörernas egna kostnads-nyttoanalyser och investeringar för att underlätta den anskaffning som är förenad med uppsättning av smarta mätsystem och förse tillsynsmän med europeiska referensdefinitioner.

41.

I detta avsnitt ges vägledning om bestämmelser för att säkra konsumentnyttan och bidra till ökad energieffektivitet. Det bör underlätta kopplingen av smarta mätsystem till standardiserade gränssnitt som är utrustade med konsumentorienterade verktyg som ställer samman uppgifter om förbrukning med information om kostnader för att uppmuntra konsumenternas intresse för energisparåtgärder och svar på efterfrågan. Den här metoden bör beaktas till fullo när kostnads-nyttoanalys görs för uppsättningen av smarta elmätare enligt unionslagstiftningen.

42.

Varje smart mätsystem för el bör erbjuda minst alla de funktioner som uppräknas nedan.

43.

Medlemsstaterna bör vidta alla nödvändiga åtgärder för att följa denna rekommendation och att göra alla intressenter som arbetar med utformning och drift av smarta nät inom unionen uppmärksamma på den.

44.

Medlemsstaterna bör senast den 3 september 2012 redovisa för kommissionen resultaten av kostnads-nyttoanalyserna avseende uppsättningen av smarta mätsystem och de åtgärder och planer de har antagit i anslutning till denna rekommendation.

45.

Kommissionen avser att utvärdera, mot bakgrund av denna rekommendation, de ekonomiska bedömningar som redovisas för uppsättningen av smarta mätare.

46.

Denna rekommendation skickas till medlemsstaterna, och till varje behörig myndighet som de utsett till att delta i den ekonomiska bedömningen av smarta mätsystem.

13.3.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 73/23