23.9.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 246/1

(1)

I Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/25/EG av den 22 maj 2000 om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från motorer avsedda för jordbruks- eller skogsbrukstraktorer (3) regleras avgasutsläpp från motorer installerade i jordbruks- och skogsbrukstraktorer, i syfte att ytterligare skydda människors hälsa och miljön. Direktiv 2000/25/EG föreskrev att de utsläppsgränser som var tillämpliga 2010 för typgodkännande av majoriteten av motorer med kompressionständning, med beteckningen "steg III A", skulle ersättas med strängare steg III B-gränser, vilka skulle träda i kraft successivt från och med den 1 januari 2011 för utsläppande på marknaden, och från och med den 1 januari 2010 för typgodkännande av sådana motorer. Steg IV, med strängare utsläppsgränser än steg III B, kommer att träda i kraft successivt från och med den 1 januari 2013 för typgodkännande av sådana motorer och från och med den 1 januari 2014 för utsläppande på marknaden.

(2)

Övergången till steg III B kräver en drastisk teknikändring som innebär avsevärda kostnader för omkonstruktion av motorerna och framtagning av avancerade tekniska lösningar. Den nuvarande globala finansiella och ekonomiska krisen, eller någon annan ekonomisk nedgång, bör emellertid inte leda till att miljökraven sänks. Denna översyn av direktiv 2000/25/EG bör därför anses vara ett strikt undantag. Dessutom är investeringar i miljövänlig teknik viktiga för att främja framtidens tillväxt, sysselsättning och hälsoskydd.

(3)

I direktiv 2000/25/EG föreskrivs ett flexibilitetssystem så att traktortillverkare inom ett visst steg kan köpa in ett begränsat antal motorer som inte uppfyller de utsläppsgränser som är tillämpliga under det steget men som har godkänts i enlighet med kraven i det, i förhållande till det tillämpliga utsläppsgränsvärdessteget, omedelbart föregående utsläppsgränsvärdessteget.

(4)

Sedan 2005 anges i direktiv 2000/25/EG att det ska bedömas om det eventuellt behövs ytterligare flexibilitet med avseende på utsläppsgränserna enligt stegen III B och IV. För att industrin ska få en tillfällig lättnad i övergången till nästa steg är det nödvändigt att villkoren för flexibilitetssystemets tillämpning anpassas.

(5)

Under steg III B bör antalet traktorer som släpps ut på marknaden och tas i bruk, i varje motorkategori, inte överstiga 40 % av antalet traktorer som släpps ut på marknaden av traktortillverkaren i den motorkategorin. Den alternativa möjligheten att tillåta ett bestämt antal traktorer som ska släppas ut på marknaden och tas i bruk enligt flexibilitetssystemet bör ändras i enlighet med detta.

(6)

Traktortillverkare som omfattas av detta direktiv bör kunna utnyttja europeiska ekonomiska stödprogram eller andra berörda stödprogram i medlemsstaterna. Dessa stödprogram får gynna projekt som tillämpar bästa tillgängliga teknik med de högsta utsläppsstandarderna.

(7)

Direktiv 2000/25/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv återspeglar tillfälliga svårigheter som industrin drabbats av. Dessa åtgärder bör därför begränsas till att gälla under steg III B.

(9)

De nuvarande utsläppsgränserna bör skärpas, inbegripet för ultrafina sotpartiklar, genom att man inför gränser för partikelantal i framtida lagstiftning om det finns skäl för det enligt relevanta konsekvensbedömningar.

1.

I artikel 1 ska följande strecksatser läggas till:

”—   flexibilitetssystem: ett undantagsförfarande enligt vilket en medlemsstat tillåter att ett begränsat antal traktorer släpps ut på marknaden och tas i bruk i enlighet med de krav som fastställs i artikel 3a,

—   motorkategori: klassificering av motorer baserad på en kombination av effektområde och utsläppsgränsvärdessteget,

—   tillhandahållande på marknaden: varje leverans av en traktor eller en motor för distribution eller användning på unionsmarknaden i samband med kommersiell verksamhet, mot betalning eller gratis,

—   utsläppande på marknaden: tillhandahållande på marknaden för första gången av en traktor eller en motor,

—   ibruktagande: att en traktor eller en motor för första gången används på avsett sätt i unionen; ibruktagandet ska anses äga rum det datum som traktorn eller motorn registreras, om tillämpligt, eller som den för första gången släpps ut på marknaden.”

2.

Artikel 3a ska ersättas med följande:

”Artikel 3a

Flexibilitetssystem

Genom undantag från artikel 3.1 och 3.2 ska medlemsstaterna föreskriva att, på traktortillverkarens begäran och under förutsättning att godkännandemyndigheten har beviljat det relevanta tillståndet för utsläppande på marknaden i enlighet med förfarandena i bilaga IV, ett begränsat antal traktorer som utrustats med motorer som godkänts i enlighet med kraven i det, i förhållande till det tillämpliga utsläppsgränsvärdessteget, omedelbart föregående utsläppsgränsvärdessteget får tas i bruk.

Flexibilitetssystemet ska börja tillämpas när ett visst steg blir tillämpligt och ska gälla lika länge som detta steg. Flexibilitetssystemet i avsnitt 1.2 i bilaga IV ska emellertid begränsas till den tid då steg III B varar eller till tre år när det inte finns något därpå följande steg.”

3.

Bilaga IV ska ersättas med texten i bilagan till detta direktiv.

23.9.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 246/5

(1)

Enligt artikel 147.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ska unionen bidra till en hög sysselsättningsnivå genom att uppmuntra samarbete mellan medlemsstaterna samt genom att stödja och, när det är nödvändigt, komplettera deras åtgärder.

(2)

Enligt artikel 153.1 i EUF-fördraget ska unionen stödja och komplettera medlemsstaternas verksamhet när det gäller förbättrade arbetsvillkor, integrering av personer som står utanför arbetsmarknaden och åtgärder mot social utestängning.

(3)

Enligt artikel 3.3 i fördraget om Europeiska unionen ska unionen bland annat bekämpa social utestängning och diskriminering samt främja social rättvisa och socialt skydd, jämställdhet mellan kvinnor och män och solidaritet mellan generationerna.

(4)

I artikel 174 i EUF-fördraget anges det att vissa av unionens regioner har allvarliga och permanenta demografiska nackdelar som kan påverka deras utvecklingsnivå negativt och som måste ägnas särskild uppmärksamhet om unionen ska kunna nå målet om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

(5)

Enligt artikel 25 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna erkänner och respekterar unionen rätten för äldre att leva ett värdigt och oberoende liv och att delta i det sociala och kulturella livet.

(6)

Åldrandet är utan tvekan en utmaning för hela samhället och alla generationer i Europa, men också en fråga om solidaritet mellan generationerna och familjens roll.

(7)

Den del av unionens befolkning som är i övre femtioårsåldern och äldre kommer att öka mycket snabbare än någonsin tidigare. Denna ökning är mycket positiv eftersom den är en logisk följd av förbättrad hälsa och högre livskvalitet. På grund av denna demografiska förändring står unionen emellertid inför ett antal utmaningar.

(8)

Europeiska rådet har vid en rad möten konstaterat att det krävs åtgärder för att hantera följderna för de europeiska socialsystemen av att befolkningen blir allt äldre. Ett viktigt sätt att reagera på den snabba förändringen i åldersstrukturen är att främja skapandet av en kultur för aktivt åldrande som en livslång process och att se till att den snabbt växande andelen av befolkningen som nu är i övre femtioårsåldern och äldre, som allmänt sett är friskare och mer välutbildad än motsvarande åldersgrupper före dem, har goda utsikter till förvärvsarbete och aktivt deltagande i familje- och samhällslivet, exempelvis genom frivilligarbete, livslångt lärande, kulturyttringar och idrott.

(9)

Aktivt åldrande är enligt Världshälsoorganisationen en process där man skapar de bästa möjligheterna till hälsa, deltagande och trygghet i syfte att förbättra livskvaliteten hos människor som blir äldre. Aktivt åldrande gör att människor kan förverkliga sina möjligheter till fysiskt, socialt och psykiskt välbefinnande under hela livet och delta i samhället, samtidigt som de ges tillräckligt skydd, säkerhet och vård och omsorg när de behöver det. För att främja aktivt åldrande krävs därför en flerdimensionell strategi, självbestämmande över sitt liv och att det ges kontinuerligt stöd över alla generationsgränser.

(10)

Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna (2012) bör bygga på resultaten från Europaåret för bekämpning av fattigdom och social utestängning (2010) och Europaåret för frivilligarbete för främjande av aktivt medborgarskap (2011) och därför bör synergierna mellan dessa år och Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna (2012) (Europaåret) främjas.

(11)

I och med att andelen äldre personer ökar i Europa och att alltfler lider av kroniska sjukdomar blir det allt viktigare att främja sunt åldrande hos alla, och särskilt äldre personer, och stödja deras vitalitet och värdighet genom att bland annat garantera tillgång till lämplig hälso- och sjukvård av hög kvalitet samt långtidsvård och sociala tjänster samt utarbeta initiativ för att förebygga hälsorisker som följer av åldrandet. Friska äldre personer kan vara aktiva längre på arbetsmarknaden och i samhällslivet, vilket både förbättrar deras egen livskvalitet och minskar trycket på systemen för hälso- och sjukvård, social omsorg samt pensioner.

(12)

Kommissionen redogjorde för sin syn på de demografiska utmaningarna i unionen och på möjligheterna att ta itu med dem i meddelandet ”Europas demografiska framtid – en utmaning som öppnar möjligheter” av den 12 oktober 2006, i meddelandet ”Främja solidariteten mellan generationerna” av den 10 maj 2007 och i meddelandet ”Om hanteringen av effekterna av en åldrande befolkning i EU (2009 års rapport om åldrande)” av den 29 april 2009.

(13)

Mångfalden bland de äldre generationerna i Europa kommer att fortsätta att öka. Lika möjligheter och medverkan måste därför främjas aktivt. Aktiva medborgare med olika bakgrunder spelar en viktig roll som brobyggare i samhället och bidrar positivt till integrationen och ekonomin.

(14)

Rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, antog den 22 februari 2007 en resolution om ”Möjligheter och utmaningar för den demografiska förändringen i Europa: De äldres bidrag till ekonomisk och social utveckling”. I resolutionen betonas både behovet av att göra det lättare för äldre personer att aktivt delta i samhället, också i form av frivilligarbete, och de nya ekonomiska möjligheter (den s.k. silverekonomin) som uppstår när efterfrågan på vissa varor och tjänster ökar bland äldre personer; i resolutionen betonas även vikten av en positiv allmän inställning till äldre personer.

(15)

Rådet antog den 8 juni 2009 slutsatser om lika möjligheter för kvinnor och män och om ett aktivt och värdigt åldrande, i vilka det konstaterades att äldre kvinnor och män i hela unionen stöter på allvarliga problem när de försöker leva ett aktivt liv och åldras med värdighet, och rådet föreslog att medlemsstaterna och kommissionen skulle vidta åtgärder bland annat för att främja en politik för aktivt åldrande med beaktande av de olika omständigheterna i medlemsstaterna och de olika problem som kvinnor och män ställs inför.

(16)

Rådet antog den 30 november 2009 slutsatser om friskt och värdigt åldrande, där kommissionen bland annat uppmanades att ”utveckla medvetandegörande aktiviteter för att främja aktivt åldrande, även ett eventuellt europeiskt år för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna 2012”.

(17)

Kommissionen underströk i meddelandet ”Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla” av den 3 mars 2010 hur viktigt det är för social sammanhållning och ökad produktivitet att unionen stöder den äldre befolkningens hälsa och aktivitet. Den 23 november 2010 antog kommissionen, som en del av Europa 2020-strategin, flaggskeppsinitiativet ”En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen: Ett europeiskt bidrag till full sysselsättning”, inom ramen för vilket medlemsstaterna bland annat bör främja politiska åtgärder som stöder ett aktivt åldrande. Den 16 december 2010 antog kommissionen flaggskeppsinitiativet ”Europeisk plattform mot fattigdom och social utestängning: En europeisk ram för social och territoriell sammanhållning”. För att nå dessa mål måste alla såväl på olika nivåer av statsförvaltningen som bland olika icke-statliga aktörer agera. Dessa mål kan få stöd på unionsnivå, genom de åtgärder som vidtas för att sprida information och främja utbytet av bra lösningar under Europaåret. De nationella samordnarna bör se till att nationella verksamheter samordnas och att de ligger i linje med Europaårets mål. Övriga institutioner och berörda parter bör enligt planerna också delta.

(18)

Rådet antog den 7 juni 2010 slutsatser om aktivt åldrande, där kommissionen uppmanades ”att fortsätta förberedelserna inför Europaåret för aktivt åldrande (2012), som kan bli ett tillfälle att lyfta fram fördelarna med aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna och offentliggöra lovande initiativ till stöd för aktivt åldrande på alla nivåer”.

(19)

Europaparlamentet antog den 11 november 2010 en resolution om den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna, i vilken medlemsstaterna uppmanades att göra aktivt åldrande till en av prioriteringarna för de kommande åren. I resolutionen underströks också att Europaåret framför allt bör belysa de äldres bidrag till samhället och bereda möjligheter för att främja solidaritet, samarbete och förståelse mellan generationerna och få yngre och äldre att arbeta tillsammans.

(20)

I sina yttranden betonar också Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén vikten av aktivt åldrande i Europa och framhåller bland annat värdet av hälso- och sjukvård över generationsgränserna.

(21)

I rådets beslut 2010/707/EU av den 21 oktober 2010 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (3) uppmanas medlemsstaterna i riktlinjerna 7 och 8 att höja förvärvsfrekvensen genom en politik som främjar aktivt åldrande. Enligt kommissionen skulle förvärvsfrekvensen bland äldre arbetstagare kunna höjas genom innovativa nya former för organisation av arbetet, och äldre arbetstagares anställbarhet skulle kunna ökas genom kompetensutveckling och livslångt lärande. I riktlinje 10 understryks att de sociala trygghetssystemen, det livslånga lärandet och den aktiva integrationspolitiken bör stärkas, så att människor ges möjligheter i olika skeden av livet, skyddas mot risken för fattigdom och utanförskap och uppmuntras att delta mer aktivt i samhället.

(22)

I meddelandet ”En digital agenda för Europa”, det första flaggskeppsinitiativet som antogs inom ramen för strategin Europa 2020 den 19 maj 2010, betonade kommissionen att informations- och kommunikationstekniska tillämpningar och tjänster kan underlätta äldre personers liv och föreslog bland annat att det gemensamma programmet för IT-stöd i hemmet skulle stärkas. I den digitala agendan för Europa rekommenderas även samordnade åtgärder för att öka den digitala kompetensen hos alla i Europa, även hos äldre personer, som är överrepresenterade bland alla de 150 miljoner medborgare, eller cirka 30 % av det totala antalet medborgare, som aldrig har använt internet. Genom att underlätta tillgången till och erbjuda utbildning i användningen av ny teknik, skulle man ytterligare kunna förbättra möjligheterna för äldre personer.

(23)

Kommissionen har i samband med Europa 2020-strategin föreslagit att det inrättas ett innovationspartnerskap för aktivt och sunt åldrande som ska ingå i flaggskeppsinitiativet ”Innovationsunionen”. Innovationspartnerskapet ska syfta till att göra det möjligt för människor att klara sig på egen hand och vara friska längre samt att fram till 2020 öka det genomsnittliga antalet friska levnadsår med två år.

(24)

Kommissionen genomför för närvarande EU:s handikappstrategi 2010–2020, som mot bakgrund av det ofta förekommande sambandet mellan funktionsnedsättningar och åldrande även omfattar åtgärder av betydelse för äldre personer. Detta gäller särskilt åtgärder som grundas på ett ”design för alla” -tänkande, och som syftar till att förbättra tillgängligheten. Åtgärder för att äldre ska kunna leva ett självständigt liv och vara delaktiga i samhället är också relevanta, inbegripet åtgärder avsedda för äldre personer med funktionshinder som är i behov av mycket stöd, som har komplicerade behov och som är särskilt utsatta och riskerar social utestängning. Unionen och medlemsstaterna har vidare undertecknat Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som bland annat innehåller bestämmelser som är relevanta för äldre personer.

(25)

Den europeiska dagen för solidaritet mellan generationerna firas varje år den 29 april. Denna dag utgör ett bra tillfälle för unionen att varje år förnya sitt löfte om att stärka solidaritet och samarbete mellan generationerna för att främja ett rättvist och hållbart samhälle.

(26)

Genom detta beslut inrättas en finansieringsram som ska utgöra särskild referens för budgetmyndigheten enligt punkt 37 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (4).

(27)

Många av unionens fonder, program och handlingsplaner omfattar också åtgärder som främjar ett aktivt åldrande, bland annat Europeiska socialfonden (5), Europeiska regionala utvecklingsfonden (6), programmet Progress (7), programmet för livslångt lärande (8) och i synnerhet programmet Grundtvig, programmet för hälsa (9), temaområdena informations- och kommunikationsteknik samt samhällsvetenskap och humaniora inom det sjunde ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration (10), handlingsplanen för förbättrade villkor för ”åldrande i informationssamhället”, det gemensamma forsknings- och utvecklingsprogrammet för IT-stöd i boende (11), ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (12) med dess olika pilotprojekt för utveckling av IKT-lösningar för äldre personer, den förberedande åtgärden för social turism inom ramen för Calypso samt handlingsplanen för rörlighet i städer.

(28)

För att många olika slags organisationer ska kunna delta bör mindre evenemang och verksamheter i så stor utsträckning som möjligt främjas under Europaåret.

(29)

Deltagande i relevanta nätverk på unionsnivå under Europaåret bör uppmuntras och stödjas med tillräckliga resurser.

(30)

Eftersom målen för Europaåret inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, på grund av att det behövs informationsutbyte över gränserna och spridning av bra lösningar i hela unionen, och de därför, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

a)

Att uppmärksamma allmänheten på värdet av aktivt åldrande och dess olika dimensioner och att sätta det högt upp på de berörda aktörernas politiska agenda på samtliga nivåer för att lyfta fram de viktiga bidrag som äldre människor kan ge samhället och ekonomin, och öka uppskattningen av detta bidrag, att främja aktivt åldrande, solidariteten mellan generationerna och vitalitet hos alla och allas värdighet, och att satsa på att ta till vara potentialen hos äldre, oavsett deras ursprung och att göra det möjligt för dem att klara sig på egen hand.

b)

Att väcka debatt, att utbyta information och att utveckla ett utbyte av information och erfarenheter mellan medlemsstaterna och berörda aktörer på olika nivåer, i syfte att främja åtgärder för aktivt åldrande, att verka för hållbara och säkra pensionssystem i Europa, att erkänna problem, att hitta exempel på god praxis och sprida dessa samt att uppmuntra samarbete och synergieffekter.

c)

Att skapa förutsättningar för åtaganden och konkreta handlingar, så att unionen, medlemsstaterna och berörda parter på alla nivåer, med deltagande från det civila samhället, arbetsmarknadens parter och företag och med särskild tonvikt vid informationsstrategier, kan utforma innovativa lösningar, politiken och långsiktiga strategier, däribland övergripande strategier för hantering av åldersfrågor som rör sysselsättning och arbete, genom särskilda åtgärder, och arbeta för att nå konkreta mål för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna.

d)

Att främja verksamhet som bidrar till att bekämpa åldersdiskriminering, övervinna åldersrelaterade stereotyper och undanröja hinder, särskilt med avseende på anställbarhet.

a)

Konferenser, evenemang och initiativ, med ett aktivt deltagande från alla berörda parter, som anordnas för att väcka debatt, sprida information och uppmuntra till fastställandet av konkreta målsättningar vilka ska bidra till hållbara och varaktiga effekter.

b)

Informations-, PR- och utbildningskampanjer i vilka multimedia används.

c)

Utbyte av information, erfarenheter och bra lösningar, också med hjälp av den öppna samordningsmetoden och kontaktnät som inrättats av aktörer som arbetar med att förverkliga Europaårets mål.

d)

Undersökningar och enkäter såväl på unionsnivå som på nationell och regional nivå, samt spridning av resultaten, varvid fokus bör ligga på de ekonomiska och sociala konsekvenserna av att främja strategier för aktivt åldrande och strategier som tar hänsyn till aktivt åldrande.

a)

Medlemsstater.

b)

Kandidatländer.

c)

Länderna på västra Balkan.

d)

Efta-stater som är parter i EES-avtalet.

23.9.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 246/11

(1)

Den 2 mars 2011 antog rådet förordning (EU) nr 204/2011.

(2)

Med anledning av antagandet av FN:s säkerhetsråds resolution 2009 (2011) den 16 september 2011 och i enlighet med rådets beslut 2011/625/Gusp av den 22 september 2011 om ändring av beslut 2011/137/Gusp om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Libyen (2) bör förteckningarna i bilaga II och III till förordning (EU) nr 204/2011 över personer och enheter som är föremål för restriktiva åtgärder ändras.

23.9.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 246/13

(1)

Vad gäller förfarandet och villkoren för godkännande ska direktiv 91/414/EEG (2) i enlighet med artikel 80.1 c i förordning (EG) nr 1107/2009 tillämpas på de verksamma ämnen för vilka det har fastslagits att ansökningarna är fullständiga i enlighet med artikel 16 i kommissionens förordning (EG) nr 33/2008 av den 17 januari 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets direktiv 91/414/EEG i fråga om ett ordinarie och ett påskyndat förfarande för bedömning av verksamma ämnen som omfattades av det arbetsprogram som avses i artikel 8.2 i det direktivet men som inte införts i dess bilaga I (3). Flufenoxuron är ett verksamt ämne för vilket det har fastslagits att ansökningen är fullständig i enlighet med den förordningen.

(2)

I kommissionens förordningar (EG) nr 451/2000 (4) och (EG) nr 1490/2002 (5) fastställs genomförandebestämmelser för den andra och tredje etappen i det arbetsprogram som avses i artikel 8.2 i direktiv 91/414/EEG och förteckningar över verksamma ämnen som ska bedömas för att eventuellt upptas i bilaga I till direktiv 91/414/EEG. Dessa förteckningar omfattade flufenoxuron.

(3)

Anmälaren återkallade i enlighet med artikel 3.2 i kommissionens förordning (EG) nr 1095/2007 av den 20 september 2007 om ändring av förordning (EG) nr 1490/2002 om kompletterande tillämpningsföreskrifter för den tredje etappen av det arbetsprogram som avses i artikel 8.2 i rådets direktiv 91/414/EEG och om ändring av förordning (EG) nr 451/2000 samt om ändring av förordning (EG) nr 2229/2004 om ytterligare genomförandebestämmelser för den fjärde etappen i det arbetsprogram som avses i artikel 8.2 i rådets direktiv 91/414/EEG (6) sin ansökan om att det verksamma ämnet skulle upptas i bilaga I till direktiv 91/414/EEG inom två månader efter det att förordning (EG) nr 1095/2007 trädde i kraft. Följaktligen fastställdes det i kommissionens beslut 2008/934/EG av den 5 december 2008 att inte ta upp vissa verksamma ämnen i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG och om återkallande av godkännanden för växtskyddsmedel som innehåller dessa ämnen (7) att flufenoxuron inte skulle införas i bilaga I.

(4)

Den ursprungliga anmälaren (nedan kallad sökanden) har i enlighet med artikel 6.2 i direktiv 91/414/EEG lämnat in en ny ansökan och begärt ett påskyndat förfarande i enlighet med artiklarna 14–19 i förordning (EG) nr 33/2008.

(5)

Ansökan lämnades till Frankrike, som genom förordning (EG) nr 1490/2002 hade utsetts till rapporterande medlemsstat. Tidsfristen för det påskyndade förfarandet har följts. Specifikationen för det verksamma ämnet och de avsedda användningarna är desamma som de som anges i beslut 2008/934/EG. Ansökan uppfyller dessutom de återstående kraven på innehåll och förfarande i artikel 15 i förordning (EG) nr 33/2008.

(6)

Frankrike utvärderade de kompletterande uppgifter som sökanden lämnat och lade fram en kompletterande rapport. Rapporten lämnades till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) och till kommissionen den 8 mars 2010. Myndigheten skickade den kompletterande rapporten till övriga medlemsstater och sökanden för synpunkter, och vidarebefordrade därefter de mottagna synpunkterna till kommissionen. I enlighet med artikel 20.1 i förordning (EG) nr 33/2008 och på kommissionens begäran lade myndigheten den 23 februari 2011 fram sin slutsats om flufenoxuron (8) för kommissionen. Medlemsstaterna och kommissionen granskade utkastet till bedömningsrapport, den kompletterande rapporten och myndighetens slutsats i ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, och en rapport färdigställdes den 15 juli 2011 i form av kommissionens granskningsrapport om flufenoxuron.

(7)

Under utvärderingen av det verksamma ämnet väcktes vissa frågor som i synnerhet gällde följande: Det var inte möjligt att slutföra bedömningen av risken för konsumenterna eftersom deras exponering inte kunnat bedömas på ett tillförlitligt sätt, särskilt när det gäller olika metaboliters mängd och toxikologisk relevans. Dessutom är risken för bioackumulering av flufenoxuron i livsmedelskedjan hög och det konstaterades också att vattenlevande organismer utsätts för en stor risk.

(8)

Kommissionen uppmanade sökanden att inkomma med synpunkter på myndighetens slutsats. I enlighet med artikel 21.1 i förordning (EG) nr 33/2008 uppmanade kommissionen dessutom sökanden att lämna synpunkter på utkastet till granskningsrapport. Sökanden lämnade synpunkter som har granskats omsorgsfullt.

(9)

Trots de argument som sökanden lade fram kunde de farhågor som anges i skäl 7 dock inte avföras. Följaktligen har det inte kunnat visas att växtskyddsmedel som innehåller flufenoxuron i allmänhet kan antas uppfylla kraven i artikel 5.1 a och b i direktiv 91/414/EEG.

(10)

Flufenoxuron bör därför inte godkännas i enlighet med artikel 13.2 i förordning (EG) nr 1107/2009.

(11)

Eventuella anståndsperioder som medlemsstaterna har beviljat i enlighet med artikel 46 i förordning (EG) nr 1107/2009 för växtskyddsmedel som innehåller flufenoxuron bör i enlighet med artikel 3 andra stycket i beslut 2008/934/EG löpa ut senast den 31 december 2012.

(12)

Den här förordningen hindrar inte att en ny ansökan om flufenoxuron lämnas in i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1107/2009.

(13)

Av tydlighetsskäl bör uppgifterna om flufenoxuron utgå ur bilagan till beslut 2008/934/EG.

(14)

Beslut 2008/934/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(15)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

23.9.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 246/16

(1)

Vad gäller förfarandet och villkoren för godkännande ska direktiv 91/414/EEG (2) i enlighet med artikel 80.1 c i förordning (EG) nr 1107/2009 tillämpas på de verksamma ämnen för vilka det har fastslagits att ansökningarna är fullständiga i enlighet med artikel 16 i förordning (EG) nr 33/2008 av den 17 januari 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets direktiv 91/414/EEG i fråga om ett ordinarie och ett påskyndat förfarande för bedömning av verksamma ämnen som omfattades av det arbetsprogram som avses i artikel 8.2 i det direktivet men som inte införts i dess bilaga I (3). Propargit är ett verksamt ämne för vilket det har fastslagits att ansökningen är fullständig i enlighet med den förordningen.

(2)

I kommissionens förordningar (EG) nr 451/2000 (4) och (EG) nr 1490/2002 (5) fastställs genomförandebestämmelser för den andra och tredje etappen i det arbetsprogram som avses i artikel 8.2 i direktiv 91/414/EEG och förteckningar över verksamma ämnen som ska bedömas för att eventuellt upptas i bilaga I till direktiv 91/414/EEG. Dessa förteckningar omfattade propargit.

(3)

Anmälaren återkallade i enlighet med artikel 3.2 i kommissionens förordning (EG) nr 1095/2007 av den 20 september 2007 om ändring av förordning (EG) nr 1490/2002 om kompletterande tillämpningsföreskrifter för den tredje etappen av det arbetsprogram som avses i artikel 8.2 i rådets direktiv 91/414/EEG och om ändring av förordning (EG) nr 451/2000 samt om ändring av förordning (EG) nr 2229/2004 om ytterligare genomförandebestämmelser för den fjärde etappen i det arbetsprogram som avses i artikel 8.2 i rådets direktiv 91/414/EEG (6) sin ansökan om att det verksamma ämnet skulle upptas i bilaga I till direktiv 91/414/EEG inom två månader efter det att förordning (EG) nr 1095/2007 trädde i kraft. Följaktligen fastställdes det i kommissionens beslut 2008/934/EG av den 5 december 2008 om att inte ta upp vissa verksamma ämnen i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG och om återkallande av godkännanden för växtskyddsmedel som innehåller dessa ämnen (7) att propargit inte skulle införas i bilaga 1.

(4)

Den ursprungliga anmälaren (nedan kallad sökanden) har i enlighet med artikel 6.2 i direktiv 91/414/EEG lämnat in en ny ansökan och begärt ett påskyndat förfarande i enlighet med artiklarna 14–19 i förordning (EG) nr 33/2008.

(5)

Ansökan lämnades till Italien som genomförde utvärderingen i överenskommelse med Frankrike, som genom förordning (EG) nr 1490/2002 hade utsetts till rapporterande medlemsstat. Tidsfristen för det påskyndade förfarandet har följts. Specifikationen för det verksamma ämnet och de avsedda användningarna är desamma som de som anges i beslut 2008/934/EG. Ansökan uppfyller dessutom de återstående kraven på innehåll och förfarande i artikel 15 i förordning (EG) nr 33/2008.

(6)

Italien utvärderade de kompletterande uppgifter som sökanden lämnat och lade fram en kompletterande rapport. Rapporten lämnades till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) och till kommissionen den 4 mars 2010. Myndigheten skickade den kompletterande rapporten till övriga medlemsstater och sökanden för synpunkter, och vidarebefordrade därefter de mottagna synpunkterna till kommissionen. I enlighet med artikel 20.1 i förordning (EG) nr 33/2008 och på kommissionens begäran lade myndigheten den 23 februari 2011 fram sin slutsats om propargit för kommissionen (8). Medlemsstaterna och kommissionen granskade utkastet till bedömningsrapport, den kompletterande rapporten och myndighetens slutsats i ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, och en rapport godkändes slutgiltigt den 15 juli 2011 i form av kommissionens granskningsrapport om propargit.

(7)

Under utvärderingen av det verksamma ämnet väcktes vissa frågor som i synnerhet gällde följande: Det var inte möjligt att göra en tillförlitlig bedömning av riskerna för konsumenter, användare, arbetstagare och andra personer som befinner sig i närheten. Det var inte heller möjligt att slutföra den ekotoxikologiska riskbedömningen. Det har bl.a. konstaterats att det finns en hög långsiktig risk för däggdjur, risk för sekundär förgiftning av fåglar och en hög risk för vattenlevande organismer.

(8)

Kommissionen uppmanade sökanden att inkomma med synpunkter på myndighetens slutsats. I enlighet med artikel 21.1 i förordning (EG) nr 33/2008 uppmanade kommissionen dessutom sökanden att inkomma med synpunkter på utkastet till granskningsrapport. Den sökande lämnade synpunkter som har granskats omsorgsfullt.

(9)

Trots de argument som sökanden lade fram kunde de farhågor som anges i skäl 7 dock inte avföras. Följaktligen har det inte kunnat visas att växtskyddsmedel som innehåller propargit i allmänhet kan antas uppfylla kraven i artikel 5.1 a och b i direktiv 91/414/EEG.

(10)

Propargit bör därför inte godkännas i enlighet med artikel 13.2 i förordning (EG) nr 1107/2009.

(11)

Eventuella anståndsperioder som medlemsstaterna har beviljat i enlighet med artikel 46 i förordning (EG) nr 1107/2009 för växtskyddsmedel som innehåller propargit bör i enlighet med artikel 3 andra stycket i beslut 2008/934/EG löpa ut senast den 31 december 2012.

(12)

Den här förordningen hindrar inte att en ny ansökan om propargit lämnas in i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1107/2009.

(13)

Av tydlighetsskäl bör posten för propargit i bilagan till beslut 2008/934/EG utgå.

(14)

Beslut 2008/934/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(15)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

23.9.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 246/18

23.9.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 246/20

(1)

I enlighet med artikel 162.1 i förordning (EG) nr 1234/2007 får skillnaden mellan priserna på världsmarknaden för de produkter som avses i del XV i bilaga I till den förordningen och priserna i EU utjämnas genom exportbidrag.

(2)

Med tanke på den rådande situationen på marknaden för nötkött bör det fastställas exportbidrag i enlighet med bestämmelserna och kriterierna i artiklarna 162–164 och 167–169 i förordning (EG) nr 1234/2007.

(3)

I enlighet med artikel 164.1 i förordning (EG) nr 1234/2007 får exportbidragen variera för olika bestämmelseorter, om det är nödvändigt, framför allt på grund av situationen på världsmarknaden, de särskilda kraven på vissa marknader eller sådana skyldigheter som följer av avtal som ingåtts i enlighet med artikel 300 i fördraget.

(4)

Bidrag bör beviljas endast för produkter som omfattas av den fria rörligheten för varor inom EU och som är försedda med ett kontrollmärke i enlighet med artikel 5.1 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (2). Produkterna bör också uppfylla kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien (3) samt i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 854/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (4).

(5)

I artikel 7.2 tredje stycket i kommissionens förordning (EG) nr 1359/2007 av den 21 november 2007 om villkoren för beviljande av särskilda exportbidrag för vissa urbenade styckningsdelar av nötkreatur (5) föreskrivs en minskning av det särskilda bidraget, om den mängd urbenat kött som är avsedd för export uppgår till mindre än 95 %, men mer än 85 %, av vikten av den sammanlagda mängden styckningsdelar från urbeningen.

(6)

De bidrag som för närvarande tillämpas har fastställts genom kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 614/2011 (6). Eftersom nya bidrag bör fastställas, bör den förordningen upphävas.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna.

23.9.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 246/24

(1)

I artikel 162.1 i förordning (EG) nr 1234/2007 fastställs att skillnaden mellan priserna på världsmarknaden för de produkter som förtecknas i del XX i bilaga I till samma förordning och priserna för dessa produkter inom EU får utjämnas genom ett exportbidrag.

(2)

Med hänsyn till den rådande situationen på marknaden för fjäderfäkött bör därför exportbidrag fastställas i enlighet med bestämmelserna och kriterierna i artiklarna 162–164, 167 och 169 i förordning (EG) nr 1234/2007.

(3)

Enligt artikel 164.1 i förordning (EG) nr 1234/2007 kan det vara nödvändigt att anpassa bidraget efter bestämmelseort, framför allt på grund av situationen på världsmarknaden, de särskilda kraven på vissa marknader eller sådana skyldigheter som följer av avtal som ingåtts i enlighet med artikel 300 i fördraget.

(4)

Bidrag bör beviljas endast för produkter som omfattas av den fria rörligheten för varor inom EU och som är försedda med ett identifieringsmärke i enlighet med artikel 5.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (2). Produkterna bör också uppfylla kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien (3).

(5)

De bidrag som för närvarande tillämpas har fastställts genom kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 615/2011 (4). Eftersom nya bidrag bör fastställas, bör den förordningen upphävas.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna.

23.9.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 246/26

(1)

Genom kommissionens förordning (EG) nr 1484/95 (3) fastställs tillämpningsföreskrifter för ordningen för tilllämpning av tilläggsbelopp för import samt representativa priser inom sektorerna för fjäderfäkött, ägg och äggalbumin.

(2)

Det framgår av den regelbundna kontrollen av de uppgifter som ligger till grund för fastställandet av de representativa priserna för produkterna inom sektorerna för fjäderfäkött, ägg och äggalbumin att de representativa priserna för import av vissa produkter bör ändras med hänsyn till variationerna i pris efter ursprung. De representativa priserna bör därför offentliggöras.

(3)

Med hänsyn till situationen på marknaden bör denna ändring genomföras så snart som möjligt.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna.

23.9.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 246/28

(1)

De representativa priserna och tilläggsbeloppen för import av vitsocker, råsocker och vissa sockerlösningar för regleringsåret 2010/11 har fastställts genom kommissionens förordning (EU) nr 867/2010 (3). Priserna och tillläggen ändrades senast genom kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 933/2011 (4).

(2)

De uppgifter som kommissionen för närvarande har tillgång till medför att dessa belopp bör ändras i enlighet med bestämmelserna i förordning (EG) nr 951/2006,

23.9.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 246/30

(1)

Den 28 februari 2011 antog rådet beslut 2011/137/Gusp (1), om genomförande av FN:s säkerhetsråds resolution 1970 (2011).

(2)

Den 23 mars 2011 antog rådet beslut 2011/178/Gusp om ändring av beslut 2011/137/Gusp (2) och om genomförande av FN:s säkerhetsråds resolution 1973 (2011).

(3)

Den 16 september 2011 antog FN:s säkerhetsråd resolution 2009 (2011), som bland annat ändrade de restriktiva åtgärder som infördes genom FN:s säkerhetsråds resolutioner 1970 (2011) och 1973 (2011).

(4)

Beslut 2011/137/Gusp bör ändras i enlighet med detta.

1.

I artikel 2 ska följande punkt läggas till:

”3.   Artikel 1 ska inte gälla leverans, försäljning eller överföring av

efter förhandsanmälan till kommittén och förutsatt att kommittén inte har fattat ett negativt beslut inom fem arbetsdagar efter en sådan anmälan.”

2.

Artikel 4a.1 ska utgå.

3.

I artikel 6 ska

23.9.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 246/33

(1)

Om statistiken för en viss sektor av vattenbruket vållar svårigheter som inte står i proportion till sektorns betydelse får kommissionen i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 762/2008 ge en medlemsstat tillåtelse att utelämna uppgifter för den sektorn i sin rapportering av nationella uppgifter eller tillämpa skattningsmetoder för mer än 10 % av uppgifterna om den totala produktionen.

(2)

Ansökningar om undantag har lämnats in av Republiken Tjeckien, Storhertigdömet Luxemburg och Republiken Österrike.

(3)

De uppgifter som Republiken Tjeckien, Storhertigdömet Luxemburg och Republiken Österrike har lämnat motiverar att dessa undantag bör beviljas.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för jordbruksstatistik som inrättades genom rådets beslut 72/279/EEG (2).

(5)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut kompletterar kommissionens beslut 2010/76/EU av den 9 februari 2010 om beviljande av en övergångsperiod för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 762/2008 om inlämning av statistik över vattenbruket från medlemsstaterna vad gäller Tjeckien, Tyskland, Grekland, Österrike, Polen, Portugal och Slovenien (3).