3.9.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 228/1

(1)

Den 9 maj 2011 antog rådet förordning (EU) nr 442/2011 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Syrien (2).

(2)

I rådets beslut 2011/522/Gusp av den 2 september 2011 om ändring av beslut 2011/273/Gusp (3) föreskrivs ytterligare åtgärder som bör antas, inbegripet förbud mot inköp, import eller transport från Syrien av råolja och petroleumprodukter samt frysning av tillgångar och ekonomiska resurser för ytterligare personer och enheter som gynnas av eller stöder regimen. De ytterligare personer, enheter och organ som ska omfattas av frysningen av tillgångar och ekonomiska resurser förtecknas i bilagan till det beslutet.

(3)

Eftersom vissa av dessa åtgärder omfattas av tillämpningsområdet för fördraget om Europeiska unionens funktionssätt krävs lagstiftningsåtgärder på unionsnivå för att genomföra dem, särskilt för att se till att de ekonomiska operatörerna i alla medlemsstater tillämpar dem på ett enhetligt sätt.

(4)

Delar av samarbetsavtalet med Syrien (4) har partiellt tillfälligt upphävts genom rådets beslut 2011/523/EU av den 2 september 2011 (5).

(5)

För att säkerställa att de åtgärder som föreskrivs i denna förordning är verkningsfulla måste denna förordning träda i kraft omedelbart.

(6)

Det bör klargöras att överlämnande och vidarebefordran av nödvändiga handlingar till en bank för slutlig överföring till en person, en enhet eller ett organ som inte finns med i förteckningen för sådana betalningar som tillåts enligt artikel 9 i denna förordning inte innebär att tillgångar ställs till förfogande i den betydelse som avses i artikel 4.2 i denna förordning.

1.

I artikel 1 ska följande led införas:

”g)   försäkring: en förbindelse eller ett åtagande genom vilket en eller flera fysiska eller juridiska personer till en eller flera andra personer, som motprestation för betalning, är skyldiga att, om en risk förverkligas, tillhandahålla en ersättning eller förmån enligt villkoren för förbindelsen eller åtagandet,

h)   återförsäkring: den verksamhet som består i att överta risker som överlåts av ett försäkringsföretag eller ett annat återförsäkringsföretag eller, när det gäller de försäkringsgivare som uppträder under namnet Lloyd’s, även den verksamhet som består i att risker, som överlåts av en medlem av Lloyd’s, övertas av ett annat försäkrings- eller återförsäkringsföretag än Lloyd’s,

i)   petroleumprodukter: de produkter som förtecknas i bilaga IV.”

2.

Följande artiklar ska införas:

”Artikel 3a

Det ska vara förbjudet att

Artikel 3b

Förbuden i artikel 3a ska inte gälla

3.

Artikel 5.1 ska ersättas med följande:

”1.   Bilaga II ska omfatta en förteckning över de fysiska eller juridiska personer, enheter och organ som i enlighet med artikel 4.1 i beslut 2011/273/Gusp av rådet har fastställts vara personer som är ansvariga för det våldsamma förtrycket av civilbefolkningen i Syrien, personer och enheter som gagnas av eller stöder regimen, eller personer och enheter som har anknytning till dem.”

4.

Artikel 6 ska ändras på följande sätt:

5.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 10 a

Inga anspråk, inbegripet ersättningsanspråk eller andra anspråk av detta slag, till exempel kvittningsanspråk eller anspråk enligt en garanti, som har samband med avtal eller transaktioner som direkt eller indirekt påverkades helt eller delvis av de åtgärder som införs genom denna förordning, får beviljas Syriens regering, eller någon annan person eller enhet som gör ett anspråk genom Syriens regering eller på Syriens regerings vägnar.”

3.9.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 228/6

(1)

I bilaga IA till förordning (EU) nr 57/2011 fastställs nollfångstkvoter för beståndet av vitlinglyra och närstående arter i Ices-område IIIa och i EU-vatten i Ices-områdena IIa och IV.

(2)

Enligt vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen visar de forskningsuppgifter som samlats in under första hälften av 2011 att fångster under 2011 på upp till 6 000 skulle ton motsvara en fiskdödlighet på 0,02 vilket förväntas bibehålla beståndet över försiktighetsgränsen.

(3)

Vitlinglyra är ett Nordsjöbestånd som delas med Norge men som för närvarande inte förvaltas gemensamt av de båda parterna. Åtgärderna i denna förordning bör vara förenliga med samråden med Norge i enlighet med de godkända slutsatserna från fiskesamråden mellan EU och Norge av den 3 december 2010.

(4)

Unionens andel av fångsterna av vitlinglyra i Ices-område IIIa och i EU-vatten i Ices-områdena IIa och IV bör därför fastställas till 75 % av 6 000 ton.

(5)

Kolja och vitling fångas som bifångst i fiske av vitlinglyra. Det är därmed lämpligt att räkna dessa fångster i förhållande till medlemsstaternas kvoter för vitlinglyra och närstående arter, men för att förhindra alltför stora fångster bör kvantiteterna av dessa arter räknas i förhållande till TAC-kvoten och bör begränsas till 5 % av den totala kvantiteten.

(6)

Bilaga IA till förordning (EU) nr 57/2011 bör därför ändras i enlighet med detta.

(7)

Vitlinglyra är en kortlivad art. Därför bör fångstbegränsningarnas börja gälla så snart som möjligt för att säkerställa ett fortsatt fiske. Denna förordning bör därför träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för fiske och vattenbruk.

3.9.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 228/8

(1)

I förordning (EG) nr 882/2004 fastställs de allmänna uppgifterna och skyldigheterna för samt kraven på EU:s referenslaboratorier för foder och livsmedel samt för djurhälsa och levande djur. Referenslaboratorierna för djurhälsa och levande djur förtecknas i del II i bilaga VII till den förordningen.

(2)

Genom kommissionens förordning (EU) nr 87/2011 av den 2 februari 2011 om utnämning av EU:s referenslaboratorium för bihälsa, om fastställande av ytterligare ansvarsområden och uppgifter för detta laboratorium och om ändring av bilaga VII till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 (2) utnämndes EU:s referenslaboratorium för bihälsa och infördes i förteckningen över EU:s referenslaboratorier för djurhälsa och levande djur.

(3)

Kommissionens förordning (EU) nr 208/2011 av den 2 mars 2011 om ändring av bilaga VII till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004, kommissionens förordningar (EG) nr 180/2008 och (EG) nr 737/2008 vad gäller förteckningar över och namn på EU-referenslaboratorier (3) ersatte bilaga VII till förordning (EG) nr 882/2004. EU:s referenslaboratorium för bihälsa utelämnades dock i förteckningen över EU:s referenslaboratorier för djurhälsa och levande djur i del II i bilaga VII till förordning (EG) nr 882/2004, ändrad genom förordning (EU) nr 208/2011.

(4)

Det är viktigt att förteckningen över EU:s referenslaboratorier i förordning (EG) nr 882/2004 hålls uppdaterad. Utelämnandet i förordning (EG) nr 208/2011 bör därför rättas.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

3.9.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 228/9

(1)

Preparatet Bacillus subtilis DSM 17299 godkändes genom kommissionens förordning (EG) nr 1137/2007 (2) i tio år som fodertillsats i kategorin ”zootekniska tillsatser” för användning hos slaktkycklingar.

(2)

Innehavaren av godkännandet har i enlighet med artikel 13.3 i förordning (EG) nr 1831/2003 föreslagit en ändring av villkoren för godkännandet av Bacillus subtilis DSM 17299 som går ut på att tillsatsens sammansättning ändras genom en ökning av minimikoncentrationen och att användning i foder som innehåller myrsyra för slaktkycklingar tillåts. Ansökan åtföljdes av relevanta stödjande uppgifter. Kommissionen vidarebefordrade ansökan till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten).

(3)

Myndigheten konstaterade i sitt yttrande av den 15 mars 2011 att en ökning av minimikoncentrationen från 1,6 × 109 till 1,6 × 1010 CFU/g inte torde leda till nya faror och att den ändrade sammansättningen är förenlig med myrsyra. Myndigheten bekräftade även den rapport om analysmetoden för fodertillsatsen som lämnats av det referenslaboratorium som inrättats i enlighet med förordning (EG) nr 1831/2003.

(4)

Villkoren i artikel 5 i förordning (EG) nr 1831/2003 är uppfyllda.

(5)

Förordning (EG) nr 1137/2007 bör därför ändras i enlighet med detta.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

3.9.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 228/11

3.9.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 228/13

(1)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/110/EG av den 16 september 2009 om rätten att starta och driva affärsverksamhet i institut för elektroniska pengar samt om tillsyn av sådan verksamhet, om ändring av direktiven 2005/60/EG och 2006/48/EG och om upphävande av direktiv 2000/46/EG (3) innebar att det blev möjligt för juridiska personer att ge ut elektroniska pengar utan att behöva uppnå ställning som kreditinstitut.

(2)

Som en följd av detta och för att fortsätta insamlingen av statistik om de monetära finansinstituten (MFI) när det gäller institut för elektroniska pengar som främst ägnar sig åt finansförmedling i form av utgivning av elektroniska pengar, är det nödvändigt att ändra definitionen av monetära finansinstitut samt därför även att uppdatera definitionerna av ”institut för elektroniska pengar” och ”elektroniska pengar” i denna förordning. Institut för elektroniska pengar inom sektorn för monetära finansinstitut bör inordnas under kategorin ”andra MFI”.

(3)

Ändringarna i definitionen av institut för elektroniska pengar och de krav som ställs på dem enligt direktiv 2009/110/EG har lett till att bestämmelserna i Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32) (4) om att bevilja institut för elektroniska pengar undantag från rapporteringskraven har blivit överflödiga och motsvarande bestämmelser i förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32) bör därför utgå.

(4)

De riktlinjer om en gemensam definition av europeiska penningmarknadsfonder (PMF) som utfärdades den 19 maj 2010 av Europeiska värdepapperstillsynskommittén, föregångaren till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, syftar till att förbättra skyddet för investerarna genom att fastställa kriterier som måste tillämpas av varje fond som vill marknadsföra sig som en penningmarknadsfond och fungerar som en rekommendation för de nationella lagstiftarna i Europa i fråga om tillsynsändamål. Mot denna bakgrund bör motsvarande nya identifieringskriterier för penningmarknadsfonder införas i förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32) för Europeiska centralbankssystemets statistiska ändamål så att populationen av penningmarknadsfonder anpassas till de identifieringskriterier som förväntas gälla för tillsynsändamål enligt Europeiska värdepapperstillsynskommitténs ovannämnda riktlinjer. Syftet med denna ändring är samtidigt att förbättra öppenheten på marknaderna och underlätta förvaltningsrapporteringen om fonder.

1.

Artikel 1 ska ändras på följande sätt:

2.

Följande artikel 1a ska införas:

”Artikel 1a

Identifiering av penningmarknadsfonder

Vid tillämpning av denna rättsakt ska företag för kollektiva investeringar som uppfyller samtliga följande kriterier behandlas som penningmarknadsfonder:

3.

I artikel 8 ska punkt 4 utgå.

4.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 2 i denna förordning ska avsnitt 2 i bilaga I.1 ersättas med följande:

”Avsnitt 2:     Specifikationer för penningmarknadsfonders identifieringskriterier:

Vid tillämpning av artikel 1a i denna förordning ska följande gälla:

3.9.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 228/16

(1)

Den 9 maj 2011 antog rådet beslut 2011/273/Gusp om restriktiva åtgärder mot Syrien (1).

(2)

Den 18 augusti 2011 fördömde unionen i de starkaste ordalag den brutala aktion som Bashar al-Asad och hans regim genomförde mot sitt eget folk, vilken hade lett till att många syriska medborgare dödats och skadats. Unionen har upprepade gånger betonat att det brutala förtrycket måste stoppas, att frihetsberövade demonstranter måste friges, att internationella humanitära organisationer och människorättsorganisationer och medier måste ges fritt tillträde samt att en nationell dialog mellan alla parter måste inledas. Den syriska ledningen har emellertid fortsatt att trotsa uppmaningarna från unionen och från det internationella samfundet i stort.

(3)

Mot bakgrund av detta har unionen beslutat att anta ytterligare restriktiva åtgärder mot den syriska regimen.

(4)

Restriktionerna mot inresa samt frysningen av penningmedel och ekonomiska resurser bör tillämpas på ytterligare personer och enheter som gagnas av eller stöder regimens politik, särskilt mot personer och enheter som finansierar regimen eller tillhandahåller regimen logistiskt stöd, i synnerhet säkerhetsapparaten, eller som undergräver ansträngningarna för att få till stånd en fredlig övergång till demokrati i Syrien.

(5)

Dessutom bör inköp, import eller transport från Syrien av råolja och petroleumprodukter förbjudas.

(6)

I detta avseende bör det noteras att rådet har beslutat om ett partiellt tillfälligt upphävande av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Syriska Arabrepubliken (2) genom beslut 2011/523/EU av den 2 september 2011 (3)

1.

Följande artikel ska läggas till:

”Artikel 2a

1.   Inköp, import eller transport från Syrien av råolja och petroleumprodukter ska förbjudas.

2.   Det ska vara förbjudet att direkt eller indirekt tillhandahålla finansiering eller finansiellt stöd, inbegripet finansiella derivat, såväl som försäkring och återförsäkring med anknytning till de förbud som avses i punkt 1.

3.   Det ska vara förbjudet att medvetet eller avsiktligt delta i verksamhet vars mål eller konsekvenser är ett kringgående av de förbud som avses i punkterna 1 och 2.

Artikel 2b

Förbudet i artikel 2a ska inte påverka uppfyllandet av en förpliktelse, till och med den 15 november 2011, enligt avtal som ingicks före den 2 september 2011.”

”Artikel 4a

Inga anspråk, inbegripet ersättningsanspråk eller andra anspråk av detta slag, till exempel kvittningsanspråk eller anspråk enligt en garanti, som har samband med avtal eller transaktioner som direkt eller indirekt påverkades helt eller delvis av de åtgärder som omfattas av detta beslut får beviljas de personer eller enheter som förtecknas i bilagan eller någon annan person eller enhet i Syrien, inbegripet Syriens regering, eller någon annan person eller enhet som gör ett anspråk genom någon sådan person eller enhet eller på någon sådan persons eller enhets vägnar.”

2.

Artikel 3.1 ska ersättas med följande:

”1.   Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra inresa till eller transitering genom deras territorier för personer som är ansvariga för våldsamt förtryck av civilbefolkningen i Syrien, personer som gagnas av eller stöder regimens politik och personer som har anknytning till dem, enligt förteckningen i bilagan.”

3.

Artikel 4.1 ska ersättas med följande:

”1.   Alla penningmedel och ekonomiska resurser som tillhör, eller ägs, innehas eller kontrolleras av personer som är ansvariga för det våldsamma förtrycket av civilbefolkningen i Syrien, personer och enheter som gagnas av eller stöder regimen samt personer och enheter som har anknytning till dem, enligt förteckningen i bilagan, ska frysas.”

4.

I artikel 4.3 ska följande led läggas till:

3.9.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 228/19

(1)

Den 18 januari 1977 ingick Europeiska ekonomiska gemenskapen och Syrien ett samarbetsavtal (1) (nedan kallat samarbetsavtalet) för att främja det övergripande samarbetet i syfte att stärka förbindelserna mellan parterna.

(2)

Samarbetsavtalet grundar sig på parternas gemensamma vilja att bibehålla och stärka sina vänskapliga förbindelser i enlighet med principerna i Förenta nationernas stadga.

(3)

Enligt artikel 3.5 i fördraget om Europeiska unionen ska unionen i sina förbindelser med den övriga världen bidra till fred, säkerhet och skydd för de mänskliga rättigheterna samt till strikt efterlevnad och utveckling av internationell rätt, inklusive respekt för principerna i Förenta nationernas stadga.

(4)

Enligt artikel 21.1 i fördraget om Europeiska unionen ska unionens åtgärder i internationella sammanhang utgå från de principer som har legat till grund för dess egen tillblivelse, utveckling och utvidgning och som den strävar efter att föra fram i resten av världen: demokrati, rättsstaten, de mänskliga rättigheternas och grundläggande friheternas universalitet och odelbarhet, respekt för människors värde, jämlikhet och solidaritet samt respekt för principerna i Förenta nationernas stadga och i folkrätten.

(5)

Sedan mars 2011 har protesterna vuxit mot specifika fall av maktmissbruk av syriska tjänstemän mot en allmän bakgrund av ökande ekonomiskt och politiskt missnöje. Försiktiga protester som inleddes i marginaliserade regioner har utvecklats till ett landsomfattande uppror. De syriska myndigheterna har reagerat, och fortsätter att reagera, på ett mycket våldsamt sätt, bland annat genom att skjuta fredliga demonstranter.

(6)

Den 18 augusti 2011 gjorde FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter ett uttalande inför FN:s råd för mänskliga rättigheters sjuttonde extra session om ”situationen för de mänskliga rättigheterna i Arabrepubliken Syrien”, där hon påminde om att informationsuppdraget till Syrien, som begärts av FN:s råd för mänskliga rättigheter, i sin rapport av den 18 augusti hade konstaterat ett mönster av omfattande eller systematiska kränkningar av de mänskliga rättigheterna utförda av syriska säkerhetsstyrkor och militära styrkor, däribland mord, ofrivilliga försvinnanden, tortyr, frihetsberövanden och förföljelse. Högkommissarien ansåg att omfattningen av och karaktären hos dessa handlingar kan utgöra brott mot mänskligheten och uppmanade medlemmarna i säkerhetsrådet att överväga att hänskjuta den nuvarande situationen i Syrien till Internationella brottmålsdomstolen.

(7)

Samma dag fördömde unionen den brutala aktion som Bashar al-Asad och hans regim genomför mot sitt eget folk, vilken hade lett till att många syriska medborgare dödats och skadats. Unionen har upprepade gånger betonat att det brutala förtrycket måste stoppas, att frihetsberövade demonstranter måste friges, att internationella humanitära organisationer och människorättsorganisationer och medier måste ges fritt tillträde samt att en uppriktig nationell dialog mellan alla parter måste inledas. Den syriska ledningen har emellertid fortsatt att trotsa uppmaningarna från unionen och det internationella samfundet i stort.

(8)

Den 23 augusti 2011 antog FN:s råd för mänskliga rättigheter en resolution om allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Syrien där det i starka ordalag fördömde de syriska myndigheternas fortsatta allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna, upprepade sin uppmaning till de syriska myndigheterna att fullgöra sina skyldigheter enligt folkrätten, betonade behovet av en internationell, öppen, oberoende och skyndsam undersökning av de påstådda kränkningarna av folkrätten, däribland handlingar som kan utgöra brott mot mänskligheten, och för att ställa de ansvariga till svars, samt beslöt att skicka en oberoende internationell undersökningskommission för att utreda kränkningarna av internationell lagstiftning om mänskliga rättigheter i Syrien.

(9)

Enligt samarbetsavtalets ingress önskade de ssutom båda parterna, genom att ingå avtalet, visa sin vilja att bibehålla och stärka sina vänskapliga förbindelser i enlighet med principerna i Förenta nationernas stadga. Under nuvarande omständigheter anser unionen att den nuvarande situationen i Syrien står i tydlig strid med principerna i Förenta nationernas stadga, som utgör grunden för samarbetet mellan Syrien och unionen.

(10)

Med tanke på Syriens ytterst allvarliga brott mot sina skyldigheter, framför allt de som följer av den allmänna folkrättens tvingande normer och av principerna i Förenta nationernas stadga, har unionen beslutat att anta ytterligare restriktiva åtgärder mot den syriska regimen.

(11)

Med hänsyn till detta bör tillämpningen av samarbetsavtalet partiellt tillfälligt upphävas till dess att de syriska myndigheterna har upphört med de systematiska kränkningarna av de mänskliga rättigheterna och åter kan anses rätta sig efter den allmänna folkrätten och de principer som ligger till grund för samarbetsavtalet.

(12)

Med tanke på att det tillfälliga upphävandet endast bör riktas mot de syriska myndigheterna och inte den syriska befolkningen, bör det vara begränsat. Eftersom handeln med råolja och petroleumprodukter för närvarande är den handel som mest gynnar den syriska regimen och som således stöder dess repressiva politik, bör det tillfälliga upphävandet av avtalet begränsas till råolja och petroleumprodukter.

3.9.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 228/22

(1)

Genom en skrivelse av den 4 augusti 2000, registrerad den 7 augusti 2000, anmälde de tyska myndigheterna sin avsikt att bevilja en stödnivå på 35 % för ett investeringsstöd för upprättandet av ett integrerat centrum för träbearbetning i Nettgau (Sachsen-Anhalt) av Glunz AG och OSB Deutschland GmbH. Det planerade stödet registrerades med nr N 517/2000.

(2)

Efter att kompletterande upplysningar lämnats in antog kommissionen den 25 juli 2001 ett beslut om att inte invända mot en stödnivå på 35 % på grundval av de sektorsövergripande rambestämmelserna för regionalstöd till stora investeringsprojekt (3) (nedan kallade de sektorsövergripande rambestämmelserna från 1998).

(3)

Genom sin dom av den 1 december 2004 i mål T-27/02, Kronofrance SA mot kommissionen (4), beslutade tribunalen att ogiltigförklara ovannämnda beslut från kommissionen.

(4)

Kommissionen måste därför fatta ett nytt beslut på grundval av de tyska myndigheternas anmälan av den 7 augusti 2000.

(5)

Genom en skrivelse av den 17 december 2004 frågade kommissionen de tyska myndigheterna om de med anledning av ogiltigförklarandet av kommissionens beslut ville lämna in kompletterande upplysningar rörande anmälan av den 7 augusti 2000. En påminnelse sändes den 3 mars 2005. De tyska myndigheterna svarade genom en skrivelse av den 23 mars 2005, men lämnade inte in några kompletterande upplysningar i det skedet.

(6)

I februari 2000 beviljade de tyska myndigheterna stödet i fråga på villkor att det skulle godkännas av kommissionen. De började betala ut stödet efter kommissionens beslut att inte göra invändningar av den 25 juli 2001.

(7)

Eftersom tribunalen ogiltigförklarat beslutet av den 25 juli 2001 måste det dock behandlas som om det aldrig funnits, vilket innebär att de tyska myndigheterna inte fick något godkännande från kommissionen när det gäller den föreslagna stödnivån (5). Kommissionen har följaktligen överfört ärendet till registret över olagligt stöd som stöd nr NN 18/05.

(8)

Genom en skrivelse av den 20 juli 2005 underrättade kommissionen Tyskland om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 108.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) avseende detta stöd.

(9)

Kommissionens beslut om att inleda förfarandet har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning  (6). Kommissionen har uppmanat berörda parter att inkomma med sina synpunkter på stödet i fråga.

(10)

Kommissionen har mottagit synpunkter från berörda parter. Den har översänt dessa synpunkter till Tyskland som har givits tillfälle att bemöta dem. Tysklands kommentarer mottogs i skrivelser av den 24 oktober 2005 och den 24 januari 2006.

(11)

Genom en skrivelse av den 28 februari 2006 begärde Tyskland, i enlighet med artikel 7.6 i rådets förordning (EG) nr 659/1999 (7), att det formella granskningsförfarandet tillfälligt skulle avbrytas med hänsyn till de pågående överklaganden som Tyskland och Glunz AG lämnat in till Europeiska unionens domstol (förenade målen C-75/05 P och C-80/05 P) mot tribunalens dom i mål T-27/02, Kronofrance mot kommissionen.

(12)

Genom en skrivelse av den 9 mars 2006 godkände kommissionen ett tillfälligt avbrott i förfarandet tills domstolen avkunnat sin dom i förenade målen C-75/05 P och C-80/05 P Förbundsrepubliken Tyskland m.fl. mot Kronofrance SA.

(13)

I sin dom av den 11 september 2008 (8) beslutade domstolen att fastställa tribunalens dom och med anledning av detta återupptogs det formella granskningsförfarandet i ärende C 28/05.

(14)

Tyskland lämnade kompletterande upplysningar genom en skrivelse av den 4 augusti 2009 och efter en begäran om upplysningar från kommissionen genom en skrivelse av den 19 juli 2010.

(15)

Den 29 februari 2000 beslutade Landesförderinstitut Sachsen-Anhalt att bevilja investeringsstöd för upprättandet av ett centrum för träbearbetning i Nettgau (Sachsen-Anhalt) till Glunz AG och OSB Deutschland GmbH. Det totala stödbeloppet uppgår till 69 797 988 euro.

(16)

Enligt anmälan av den 4 augusti 2000 ges stödet i form av ett bidrag på 46 201 868 euro enligt det av kommissionen godkända tjugoåttonde ramprogrammet för förbundsstatens och delstaternas gemensamma initiativ för förbättring av den regionala näringsstrukturen (28. Rahmenplan der Gemeinschaftsaufgabe ”Verbesserung der regionalen Wirtschaftsstruktur”  (9)). Bidraget uppgår till 23,17 % brutto av de stödberättigande kostnaderna.

(17)

Dessutom ges en investeringspremie på grundval av 1999 års lag om investeringspremier (10) (Investitionszulage), som godkänts av kommissionen till ett belopp av 23 596 120 euro. Investeringspremien uppgår till 11,83 % brutto av de stödberättigande kostnaderna.

(18)

Enligt upplysningar som lämnats av Tyskland hade ett belopp på […] euro (11) redan betalats ut på grundval av 28. Rahmenplan der Gemeinschaftsaufgabe ”Verbesserung der regionalen Wirtschaftsstruktur”, medan ett belopp på […] euro betalats ut som Investitionszulage. Följaktligen hade de tyska myndigheterna redan betalat ut ett belopp på totalt […] euro till stödmottagarna (av det godkända beloppet på totalt 69 797 988 euro).

(19)

Det finns två stödmottagare.

(20)

En av stödmottagarna är Glunz AG, Hamm (Nordrhein-Westfalen) som bildades 1932 och sedan dess är verksamt inom sektorn för träbaserade material. Sedan 1960-talet tillverkar och saluför företaget enbart spånskivor, MDF (medium density fibreboard), OSB-skivor (oriented strand board) och plywood. När anmälan gjordes hade TAFISA, som tillhör den portugisiska koncernen SONAE, ett innehav på 96,03 % av aktierna i Glunz AG.

(21)

Den andra stödmottagaren är OSB Deutschland GmbH (nedan kallad OSBD), som till 100 % tillhör TAFISA och därför är ett systerbolag till Glunz AG eftersom de båda har samma moderbolag, dvs. TAFISA. OSBD bildades den 16 juli 1999 och började i samband med slutförandet av investeringen i Nettgau med tillverkning och saluföring av OSB-produkter.

(22)

Investeringsprojektet är beläget i Nettgau, Sachsen-Anhalt (Tyskland), som är ett stödområde i den mening som avses i artikel 107.3 a i EUF-fördraget. I det här området var högsta tillåtna stödnivå för nyinvesteringar 35 % brutto för stora företag när anmälan gjordes.

(23)

På mark som ännu inte används för industriella ändamål har Glunz AG och OSBD upprättat ett centrum för träbearbetning som kommer att omfatta två kombinerade anläggningar. Vid den första anläggningen, som ägs av OSB Deutschland GmbH, tillverkas OSB-skivor. Vid den andra anläggningen, som ägs av Glunz AG, tillverkas spånskivor. Enligt de tyska myndigheterna är de båda anläggningarnas produktionslinjer kopplade till varandra genom en gemensam teknisk infrastruktur. OSB-skivor och spånskivor bearbetas och förfinas genom samma sliperiutrustning, laminator och spontskarvutrustning. Partiklarna från behandlingen av OSB-skivorna används dessutom i en närliggande spånskiveanläggning. Enligt de tyska myndigheterna kommer en central förvaltning att ha hand om båda anläggningarna, inklusive deras marknadsförings-, leverans- och distributionsverksamhet.

(24)

De tyska myndigheterna hävdar dessutom att ett integrerat centrum för Glunz AG:s och OSBD:s träbearbetning ger flera fördelar tack vare en optimerad utformning av installationen genom en enda teknisk infrastruktur, särskilt beträffande behandlingen av de träpaneler som produceras. Enligt de tyska myndigheterna betyder detta att ett optimalt utnyttjande av träsortimentet blir möjligt, inklusive bättre användning av råmaterial och intern återanvändning.

(25)

I anmälan av den 7 augusti 2000 nämns att en del av stödet kommer att beviljas till förmån för OSB-anläggningen och en del till förmån för spånskiveanläggningen. Det planerade stödet till förmån för OSB-anläggningen uppgår till 28,61 miljoner euro för stödberättigande investeringskostnader på 81,8 miljoner euro, vilket motsvarar en stödnivå på 35 % brutto. Stödet till förmån för spånskiveanläggningen uppgår till 41,18 miljoner euro för stödberättigande investeringskostnader på 117,6 miljoner euro, vilket motsvarar en stödnivå på 35 % brutto.

(26)

När anmälan gjordes beräknade de tyska myndigheterna att det integrerade centrumet för träbearbetning i Nettgau skulle skapa 355 permanenta arbetstillfällen. Arbetstillfällenas fördelning mellan de två anläggningarna var följande: 234 arbetstillfällen skulle skapas inom ramen för spånskiveanläggningens produktion och 121 arbetstillfällen inom ramen för OSB-anläggningens produktion. Enligt de tyska myndigheterna skulle 520 indirekta arbetstillfällen skapas i relevanta stödområden. Av dessa är 33 arbetstillfällen indirekt skyddade sådana. Nyinvesteringen i Nettgau skulle genomföras från januari 2000 och fram till slutet av 2002. Enligt planen skulle produktionen inledas under 2001 och full drift nås efter två år.

(27)

Produktionskapaciteten vid den nya OSB-anläggningen beräknades uppgå till […] m3 under 2002. TAFISA-koncernens kapacitet för OSB-produkter var under 1999 […] m3.

(28)

Inom Glunz-koncernen var produktionskapaciteten för spånskivor […] m3 under 1999. Enligt de tyska myndigheterna kommer den totala produktionskapaciteten att uppgå till […] m3, vilket innebär att ny kapacitet på […] m3 kommer att skapas i den nya anläggningen i Nettgau

(29)

Enligt de sektorsövergripande rambestämmelserna från 1998 ska högsta tillåtna stödnivå fastställas enligt en beräkning som innebär att flera faktorer beaktas, bland annat konkurrensfaktorn i den berörda sektorn (nedan kallad konkurrensfaktor T), som kan uppgå till 0,25, 0,5, 0,75 och 1. Konkurrensfaktor T kan bara fastställas till 1 om sektorn (definierad enligt den lägsta nivån i Nace-systemet) inte står inför överkapacitet (överkapacitetstest) och/eller om den relevanta marknaden (definierad som den produkt som projektet avser och dess substitut) inte är relativt vikande (vikande marknadstest).

(30)

I sitt beslut att inleda det formella granskningsförfarande som anges i artikel 108.2 i EUF-fördraget har kommissionen tvivel rörande definitionen av den relevanta marknad som OSB-produkterna tillhör och kan följaktligen inte fastställa om marknaden är vikande eller inte med avseende på konkurrensfaktor T.

(31)

Den 22 november 2005 mottog kommissionen en gemensam skrivelse (12) från konkurrenter som tillhör KronoGroup Schweiz (Kronotex GmbH & Co. KG, Kronoply GmbH & Co. KG och Kronofrance SA).

(32)

I sin skrivelse framför KronoGroup argument till förmån för en marknadsdefinition som omfattar OSB-skivor och plywood av barrved. Plywood av lövved är mycket dyrare och används framför allt i områden där OSB-skivor och plywood av barrved inte alls eller i mycket liten utsträckning används (möbler och dekorativa tillämpningar). De hänvisar till en undersökning av Jaakko Pöyry (13) och en publikation från finska Skogsforskningsinstitutet för att stödja detta argument.

(33)

KronoGroup tar i sin skrivelse även upp ytterligare frågor, vilka kan sammanfattas enligt följande.

(34)

KronoGroup hävdar att kommissionen, när den beräknar om marknaden var vikande, bör använda uppgifter från perioden fram till 1999 eftersom de uppgifterna var tillgängliga redan vid tidpunkten för det första beslutet (juli 2001) som sedan ogiltigförklarades av tribunalen. KronoGroup hävdar även att under perioden 1995–1999 hade spånskivor en negativ genomsnittlig tillväxttakt på – 4,626 %. Skrivelsen tillstår dock att spånskivor under perioden 1994–1999 hade en positiv genomsnittlig tillväxttakt på 0,456 % (dvs. under tillväxttakten för hela tillverkningsindustrin inom EES).

(35)

KronoGroup hävdar dessutom att kommissionen i stället för att beräkna en sammanlagd stödnivå för hela projektet, borde göra separata bedömningar av stödet till OSB-anläggningen och till spånskiveanläggningen eftersom de två investeringarna, de två produktionslinjerna och de två produktmarknaderna tydligt kan särskiljas. Detta skulle innebära en separat beräkning av alla bedömningsfaktorer för de två anläggningarna.

(36)

KronoGroup uppger dessutom att samtidigt med investeringen i Nettgau lade Glunz ner sin spånskiveanläggning i Sassenburg (belägen 30 km från Nettgau, men i en annan delstat, dvs. Niedersachsen (14)). KronoGroup citerar dagstidningsartiklar, enligt vilka all personal vid anläggningen i Sassenburg togs över vid den nya anläggningen i Nettgau. Enligt KronoGroup strider detta mot syftet med de sektorsövergripande rambestämmelserna från 1998. Syftet med dessa är att skapa arbetstillfällen i det berörda området för dem som bor där. I detta fall bör arbetstillfällena inte beaktas när förhållandet mellan kapital och arbetstillfällen samt regionalfaktorn fastställs enligt de sektorsövergripande rambestämmelserna från 1998 (båda bygger på det antal arbetstillfällen som skapas genom investeringen).

(37)

Slutligen hävdar KronoGroup att kommissionen borde ha fattat ett beslut om tillfälligt återkrav av stödet enligt artikel 11.2 i förordning (EG) nr 659/1999 (föreläggande om att återkräva ett olagligt stöd) eftersom Glunz och OSBD fick stora konkurrensfördelar genom det delvis utbetalade stödet.

(38)

Tysklands kommentarer kan sammanfattas enligt nedan.

(39)

Tyskland anser att den relevanta marknaden för OSB-skivor består av OSB-skivor och plywood i slutanvändningstillämpningar som förpackningar, plank, takbeläggning, golvbeläggning och ytbeläggning/väggar. Den marknaden är inte vikande.

(40)

De slutanvändningstillämpningar där OSB-skivor är substitut för plywood motsvarar i stora drag de viktigaste tillämpningsområdena för plywood av barrved. På centrala områden där plywood av lövved används (möbelindustri, byggnadsindustri och inredning av transportfordon) kan OSB-skivor dock inte användas på grund av dess tekniska egenskaper. Att inkludera OSB-skivor i den allmänna marknaden för plywood av löv- och barrved skulle därför inte vara i linje med de aktuella förhållandena på de berörda marknaderna. Detta bekräftas i ett expertutlåtande av Jaakko Pöyry daterat den 21 oktober 2005.

(41)

Enligt Jaakko Pöyry kan substitutionspotentialen för OSB-skivor på ovannämnda tillämpningsområden uppgå till följande procentandelar: förpackningar 40–60 %, plank 70–80 %, takbeläggning 70–90 %, golvbeläggning 50–80 % och ytbeläggning/väggar 70–90 %.

(42)

På grund av sina ytegenskaper är OSB-skivor inte lämpliga för synliga tillämpningar inom möbelindustrin. OSB-skivornas yta är inte visuellt tilltalande eftersom de tillverkas med riktade strängar av trä som gör materialet skrovligt och ojämnt. Därför kan OSB-skivor inte ytbeläggas på ett dekorativt sätt. Materialet är endast lämpligt för möbeldelar som inte syns (t.ex. stödstrukturer för stoppade möbler). På området för icke synliga möbeldelar kan OSB-skivor dock inte konkurrera prismässigt med de betydligt billigare typer av spånskivor som man normalt brukar använda.

(43)

Inom byggnadsindustrin (formbygge) är det mycket viktigt att de material som används vid inplankning, formsättning och fackverk för betonggjutning på plats har en slät yta. På grund av den ojämnhet som orsakas av tillverkningsprocessen måste OSB-skivor ha en särskild ytbeläggning för slät betong för att betongen ska ha en jämn yta. Den här behandlingen är kostsam och ökar priset på slutprodukten. Jämfört med plywood är OSB-skivor konkurrenskraftiga om de kan återanvändas flera gånger som fackverk. Av praktiska skäl är detta dock inte nödvändigtvis vad som händer. Eftersom skivorna utsätts för hård användning vid byggarbetsplatserna kan deras yta skadas. Om sprickor uppstår finns det en risk för att skivorna blir skeva av vatten eller fukt, eller deformerade på något annat sätt. Upprepad användning av OSB-skivor som framställts genom kostsamma processer är följaktligen inte alltid möjlig. Dessutom kan OSB-skivornas kanter vara instabila och fuktkänsliga. Det måste även vara mycket svårt att spräcka och böja material som används för fackverk vid betongkonstruktioner. I detta avseende uppfyller OSB-skivor inte de krav som byggnadsindustrin ställer på fackverksmaterial. Plywood av barrved är däremot med hänsyn till den relativt låga kostnaden mycket lämpligt för detta användningsområde, vilket framgår av den volym som faktiskt används för formbygge.

(44)

Även när det gäller transportfordon är det viktigt att ytan är jämn, eftersom de skivor som används ofta måste ha en ytbeläggning. Att ytbelägga OSB-skivor är av flera skäl ofta mycket svårt. När OSB-skivor ytbeläggs med t.ex. melaminpapper finns det alltid en risk för sprickor på grund av skivans ojämna yta. När en lyfttruck lastas belastas ytan på flera punkter. I fuktiga eller våta miljöer finns det en risk för att vatten sipprar in i skivan, vilket kan göra den deformerad eller skev. Stabil ytbeläggning kan bara garanteras genom kostsam vidarebehandling. Till skillnad från plywood av lövved, som tack vare ytans särskilda hårdhet är relativt hållfast mot repor, tryckpunkter etc., är OSB-skivor även i andra avseenden otillräckligt hållfasta när det gäller effekterna av tryck vid transporter.

(45)

En bedömning av tillämpningsområdet för substitution av OSB-skivor med plywood av barrved respektive plywood av lövved bygger i hög grad på de tekniska egenskaperna och möjliga användningsområdena för OSB-skivor, samt på prisskillnaden jämfört med plywood av lövved. Plywood av lövved överträffar OSB-skivor i alla tekniska avseenden, men prisskillnaden mellan å ena sidan plywood av lövved och å andra sidan OSB-skivor och plywood av barrved innebär att plywood av lövved inte är konkurrenskraftigt på de tillämpningsområden som domineras av OSB-skivor och plywood av barrved. Det skulle därför vara fel att anta att OSB-skivor kan fungera som substitut för alla typer av plywood, inklusive plywood av lövved.

(46)

Marknaderna för OSB-skivor och plywood samt OSB-skivor och plywood av barrved sammanfaller i hög grad när det gäller slutanvändningstillämpningar för förpackningar, plank, takbeläggning, golvbeläggning och ytbeläggning/väggar. Det finns bara en sak som skiljer de två marknadsdefinitionerna åt när det gäller byggnadsindustrin (formbygge). OSB-skivor är ett olämpligt material för det här området, medan plywood av barrved är ytterst användbart och i praktiken mycket utnyttjat. Det centrala budskapet är att plywood av lövved inte ska inkluderas i marknaden för OSB-skivor.

(47)

Tyskland anser att konkurrensfaktorn bör fastställas till 1 för spånskivemarknaden, vilket inte innebär att den är vikande eftersom det finns en stark uppåtgående trend i den mening som avses i punkt 7.8 i de sektorsövergripande rambestämmelserna från 1998.

(48)

Till stöd för detta lämnade Tyskland in en undersökning av professor Stefan Collignon (Harvard University, the Minda de Gunzburg Center for European Studies) (15) enligt vilken tillväxttakten på lång sikt för spånskivor mellan 1972 och 2003 var 36 % högre än inom tillverkningsindustrin i dess helhet. Tyskland anser att enligt punkt 7.8 i de sektorsövergripande rambestämmelserna från 1998 innebär denna starka, långsiktiga och uppåtgående trend att marknaden för spånskivor inte kan anses vara vikande.

(49)

Enligt Tyskland bör kommissionen ändå fastställa att konkurrensfaktor T är 0,75 för spånskivemarknaden och 1 för OSB-marknaden. Den samlade stödnivån måste fastställas för alla projekt i Nettgau på grundval av bruttomarginalerna för de två produktionslinjerna, dvs. för produktionen av OSB-skivor och spånskivor.

(50)

Bruttomarginalen är det belopp med vilket en produkt bidrar till att täcka fasta kostnader och att nå företagets nettovinst. Den beräknas som skillnaden mellan intäkter och de direkta rörliga kostnaderna för produkten i fråga.

(51)

Om bruttomarginaler används som referens skulle stödnivån tilldelas de enskilda delarna av investeringsprojektet i Nettgau enligt det faktiska bidraget från OSB-skivor och spånskivor till rörelseresultatet.

(52)

Tyskland anser att bedömningen av stödet bör baseras på de uppgifter som var kända den 7 augusti 2000, dvs. när anmälan gjordes.

(53)

Enligt Tyskland är detta resultatet av tolkningen av de sektorsövergripande rambestämmelserna från 1998. Tyskland hänvisar i detta avseende till punkt 3.1 i de sektorsövergripande rambestämmelserna från 1998, enligt vilken den högsta tillåtna stödnivån ska fastställas inom ramen för det tak för regionalstöd som gäller när anmälan görs. Dessutom ska enligt punkt 3.6 i de sektorsövergripande rambestämmelserna från 1998 marknadsandelen beräknas innan ansökan om stöd görs. I bilagan till de sektorsövergripande rambestämmelserna från 1998 anges i avdelningen ”Kontroll i efterhand” att kommissionen kan kontrollera om projektet har genomförts i enlighet med uppgifterna i anmälan.

(54)

Tyskland hävdar dessutom att uppgifter om den synliga konsumtionen för 1999 inte var kända när anmälan gjordes. För att få fram den genomsnittliga årliga tillväxttakten för den synliga konsumtionen under de senaste fem åren enligt kravet i punkt 7.8 i de sektorsövergripande rambestämmelserna från 1998 krävs dock uppgifter om konsumtionen som omfattar sex år i stället för de fem år som föreslås av KronoGroup. Skälet är att tillväxttakten för ett givet år beräknas genom en jämförelse mellan den synliga konsumtionen under två olika år.

(55)

Vad beträffar den påstådda omplaceringen av arbetstillfällen bekräftar Tyskland nedläggningen av anläggningen i Sassenburg. Tyskland förklarar att anläggningen i Sassenburg var den äldsta spånskiveanläggningen i Glunz och att dess förluster var stora. Den hade alltså inga möjligheter att överleva och måste läggas ned, oberoende av nyinvesteringen i Nettgau. […] anställda som tidigare varit anställda i Sassenburg överfördes till Nettgau (vilket motsvarade […] % av personalstyrkan där).

(56)

I sina kommentarer till synpunkterna från KronoGroup tillägger de tyska myndigheterna att under alla förhållanden krävs enligt de sektorsövergripande rambestämmelserna från 1998 endast att de nya anställningstillfällena skapas i det berörda området, inte att de måste tillsättas med anställda från det området. Huvudsyftet är att främja utvecklingen i stödområdet i fråga.

(57)

Enligt Tyskland har dessutom en del av den maskinella utrustningen överförts från Sassenburg till Nettgau. Den utrustningen uteslöts dock från de stödberättigande kostnaderna för projektet och omfattades följaktligen inte av det stöd som mottogs. Under alla förhållande utgör dessa maskiner, med ett bokfört värde på ungefär […] euro, en mycket liten del av investeringsprojektet i dess helhet.

(58)

Följande bedömning är baserad på de fakta, siffror och förhållanden som var kända när anmälan gjordes den 7 augusti 2000. Eftersom det har gått en tid mellan den ursprungliga anmälan och detta beslut kan förhållanden ha förändrats, marknader kan ha utvecklats och fakta om projektet kan ha fått en annan utgång än vad som först planerades. Kommissionen kan dock inte beakta detta i sin bedömning. Kommissionen måste vanligen fatta sitt beslut innan investeringen faktiskt genomförs, på grundval av uppskattningar av framtida utsikter och marknadssiffror. Stödnivåerna anpassas dock inte i efterhand om siffrorna några år senare visar att marknaden t.ex. har utvecklats på ett annat sätt. I detta fall måste kommissionen fatta ett beslut mer än 10 år efter tidpunkten för den ursprungliga anmälan. Trots det måste den grunda sin bedömning på de uppgifter och förhållanden som var kända när anmälan gjordes och inte på de uppgifter som framkommit efter det.

(59)

Stödåtgärden beviljades av en medlemsstat och med hjälp av statliga medel i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget (se punkt 2.1 i detta beslut). Stödet ger en fördel till Glunz och OSBD eftersom de i annat fall skulle behöva bära hela investeringskostnaden själva. Eftersom en stor volym av de berörda träskivorna transporteras över internationella gränser föreligger internationell handel i den berörda träindustrin. De ekonomiska fördelarna för de två berörda företagen kan följaktligen snedvrida konkurrensen på ett sätt som kan påverka handeln mellan medlemsstaterna. Kommissionen anser därför att den anmälda åtgärden utgör statligt stöd till Glunz AG och OSBD i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget.

(60)

Enligt artikel 108.3 i EUF-fördraget ska medlemsstaterna anmäla alla stödåtgärder innan de genomförs. Det föreslagna stödet ska beviljas inom ramen för två regionala stödprogram som redan godkänts av kommissionen.

(61)

Enligt reglerna i de sektorsövergripande rambestämmelserna från 1998 är dock den stödnivå som ska beviljas för stora investeringsprojekt undantagen från tillämpningsområdet för godkända stödprogram om stödet till relevanta investeringsprojekt överskrider vissa trösklar.

(62)

Det sammanlagda stödbeloppet uppgår till 69 797 988 euro. Om stödet anses omfatta ett enda investeringsprojekt är det krav på anmälan som anges i punkt 2.1 ii i de sektorsövergripande rambestämmelserna från 1998 uppfyllt, eftersom det sammanlagda stödet uppgår till minst 50 000 000 euro.

(63)

I enlighet med punkt 2.3 i detta beslut har de tyska myndigheterna i sin anmälan lagt fram omfattande argument för att stödåtgärden i fråga gäller ett enda investeringsprojekt.

(64)

Enligt punkt 7.2 andra stycket i de sektorsövergripande rambestämmelserna från 1998 får ett investeringsprojekt inte på ett konstlat sätt delas upp i delprojekt för att undkomma kraven på anmälan. I det här fallet skulle detta dock inte inträffa. Även om man ansåg att investeringen gäller två olika investeringsprojekt skulle kraven på anmälan ändå vara uppfyllda för investeringarna i Glunz-anläggningen och OSBD-anläggningen.

(65)

Kommissionens slutsats är följaktligen att stödet ska anmälas och bedömas enligt de sektorsövergripande rambestämmelserna från 1998.

(66)

Enligt de sektorsövergripande rambestämmelserna från 1998 ska kommissionen, för att beräkna ett högsta tillåtet stöd för ett förslag om att bevilja stöd, fastställa den högsta tillåtna stödnivå (taket för regionalstöd) som ett företag skulle kunna få inom det berörda stödområdet inom ramen för ett godkänt regionalt stödprogram som är i kraft när anmälan görs.

(67)

Eftersom anmälan gjordes den 7 augusti 2000 är regionalstödskartan för 2000–2006 tillämplig (16). Nettgau i Sachsen-Anhalt är ett område som omfattas av artikel 107.3 a i EUF-fördraget och som hade ett regionalt stödtak på 35 % brutto för stora företag när anmälan gjordes. Kommissionen noterar att den föreslagna stödnivån på 35 % brutto motsvarar det tillämpliga regionala stödtaket.

(68)

Enligt reglerna i de sektorsövergripande rambestämmelserna från 1998 ska kommissionen bedöma tre särskilda jämkningsfaktorer som ska tillämpas på procenttalet 35 % för att beräkna en högsta tillåten stödnivå för projektet i fråga, dvs. konkurrensfaktorn (T), förhållandet mellan kapital och arbetstillfällen (I) samt regionalfaktorn (M).

(69)

Enligt KronoGroup borde kommissionen bedöma stödet till OSB-anläggningen och stödet till spånskiveanläggningen separat i stället för att beräkna en gemensam stödnivå för hela projektet, eftersom de två investeringarna och de två produktmarknaderna tydligt kan delas upp.

(70)

Kommissionen noterar i detta avseende att i punkt 7.2 i de sektorsövergripande rambestämmelserna från 1998 definieras ett investeringsprojekt som en investering i anläggningstillgångar vid uppförande av en ny anläggning, en verksamhet som medför en avgörande förändring av en produkt som tillverkas vid en befintlig anläggning eller av tillverkningsprocessen vid en sådan anläggning.

(71)

De tyska myndigheterna lämnade utförliga argument rörande de band som finns mellan de två anläggningarna, som har upprättats på samma plats av två systerbolag i samma koncern. Anläggningarnas respektive produktionslinjer är kopplade till varandra genom en gemensam teknisk infrastruktur. Både OSB-skivor och spånskivor bearbetas och förfinas genom samma sliperiutrustning, laminator och spontskarvutrustning. Partiklarna från behandlingen av OSB-skivorna används dessutom i en närliggande spånskiveanläggning. En central förvaltning kommer dessutom att ha hand om båda anläggningarna, inklusive deras marknadsförings-, leverans- och distributionsverksamhet.

(72)

Med hänsyn till de starka tekniska, funktionella och administrativa banden mellan de två anläggningarna som inrättats på samma plats anser kommissionen att investeringarna i OSB-anläggningen och spånskiveanläggningen bildar ett enda investeringsprojekt, dvs. en investering i anläggningstillgångar vid uppförande av en ny anläggning. Den högsta tillåtna stödnivån kommer följaktligen att beräknas för detta investeringsprojekt i sin helhet.

(73)

Enligt punkt 3.2 i de sektorsövergripande rambestämmelserna från 1998 medför godkännande av stöd till företag som är verksamma inom sektorer med strukturell överkapacitet särskilda risker för snedvridning av konkurrensen. All utökning av kapaciteten som inte uppvägs av minskad kapacitet någon annanstans kommer att förvärra problemet med strukturell överkapacitet. Kommissionen noterar att det anmälda projektet kommer att skapa ny kapacitet på den europeiska marknaden. Konkurrensfaktorn måste därför inbegripa en analys av om det föreslagna projektet berör en sektor eller undersektor med strukturell överkapacitet.

(74)

Enligt punkt 3.3 i de sektorsövergripande rambestämmelserna från 1998 måste kommissionen, när tillräckliga uppgifter om kapacitetsutnyttjande är tillgängliga, begränsa fastställandet av konkurrensfaktorn till om det finns strukturell/allvarlig överkapacitet inom den berörda sektorn eller undersektorn.

(75)

Enligt punkt 3.4 i de sektorsövergripande rambestämmelserna från 1998 är det bara om uppgifterna om kapacitetsutnyttjande är otillräckliga som kommissionen ska beakta om investeringen görs på en vikande marknad. Enligt tribunalens dom av den 1 december 2004 (mål T-27/02, Kronofrance SA mot kommissionen) måste punkterna 3.4 och 3.10 i de sektorsövergripande rambestämmelserna från 1998 förstås på så sätt att när uppgifterna om kapacitetsutnyttjandet i den berörda sektorn inte är sådana att kommissionen med säkerhet kan säga att strukturell överkapacitet föreligger ska kommissionen pröva huruvida marknaden är vikande. I förenade målen C-75/05 P och C-80/05 P, Förbundsrepubliken Tyskland m.fl. mot Kronofrance SA, fastställde domstolen tribunalens dom.

(76)

Kommissionen kommer därför först att analysera om det finns tillräckliga uppgifter om kapacitetsutnyttjandet och sedan, om uppgifterna om kapacitetsutnyttjandet är otillräckliga eller om uppgifterna visar att det inte finns någon strukturell överkapacitet, på grundval av uppgifter om den synliga konsumtionen analysera om marknaden är vikande. Enligt punkt 3.6 i de sektorsövergripande rambestämmelserna från 1998 måste kommissionen sedan fortfarande undersöka om stödmottagaren eller stödmottagarna innan ansökan om stöd görs redan har en marknadsandel på 40 %.

(77)

Marknadsuppgifterna om kapacitetsutnyttjande ska definieras enligt den lägsta möjliga nivån i Nace-systemet. För att fastställa om marknaden är vikande och om taket för marknadsnivån har överskridits måste kommissionen dessutom fastställa den relevanta marknaden för den eller de produkter som berörs av investeringsprojektet.

(78)

Investeringsprojektet gäller produktionen av OSB-skivor (oriented strand board) och spånskivor.

(79)

Spånskivor är en träprodukt tillverkad av sågspån av rundvirke och/eller återvunna sågspån som hoppressas med ett organiskt bindemedel. Produkten används främst inom möbelindustrin och för ytbeläggning inomhus.

(80)

OSB-skivor är en träprodukt som tillverkas av strängar av trä i tre lager. Den råvara som används för att tillverka OSB-skivor är furu. OSB-skivor används främst inom industrin för monteringsbyggnad och för restaurering av äldre byggnader. Materialet uppfanns i Nordamerika på 1950-talet. Det har under 1980- och 1990-talen blivit mycket populärt på marknaden för träskivor och det har använts som ett substitut för plywood (av barrved), som är dyrare.

(81)

Enligt punkt 7.6 i de sektorsövergripande rambestämmelserna från 1998 består den relevanta produktmarknaden eller de relevanta produktmarknaderna av de produkter som omfattas av investeringsprojektet och, i förekommande fall, av de produkter som konsumenter eller tillverkare betraktar som substitut för dessa (konsumenterna på grund av produkternas egenskaper, pris och användningsområde, tillverkaren på grund av produktionsanläggningarnas flexibilitet). Den relevanta geografiska marknaden omfattar vanligen EES eller en betydande del av EES, om konkurrensförhållandena inom det området på ett tillfredsställande sätt kan särskiljas från övriga delar av EES.

(82)

Projektet gäller som nämnts ovan produktionen av OSB-skivor och spånskivor. Enligt de tyska myndigheterna medger inte produktionsanläggningen en produktion av olika produkter utan bara variationer av samma produkt, dvs. med olika ytegenskaper. De tyska myndigheterna menar följaktligen att det från tillverkningssynpunkt är uteslutet med en substitution i produktionsledet genom produktionsanläggningarnas flexibilitet.

(83)

När det gäller efterfrågan är spånskivor och OSB-skivor i viss utsträckning utbytbara, dvs. inom industrin för monteringsbyggnad. Användningen av spånskivor och OSB-skivor som substitut för varandra verkar dock vara mycket begränsad eftersom den skulle utgöra mindre än 10 % av marknadsstorleken. (17) Denna begränsade möjlighet till substitution verkar bero på de differentierade slutanvändningarna och de stora prisskillnaderna (285 euro/m3 för OSB-skivor och 117 euro/m3 för spånskivor). Kommissionen anser att den här möjligheten är för marginell för att motivera att OSB-skivor och spånskivor ska anses tillhöra samma produktmarknad.

(84)

I sitt beslut om att inleda det förfarande som anges i artikel 108.2 i EUF-fördraget ansåg kommissionen att spånskivor utgör en separat produktmarknad. Eftersom detta inte har bestridits är kommissionens slutsats att i den här bedömningen ska spånskivor anses utgöra en relevant produktmarknad i sin egen rätt.

(85)

Vad beträffar OSB-skivor angavs i beslutet om att inleda det förfarande som anges i artikel 108.2 i EUF-fördraget att OSB-skivor och (vissa typer/segment av) plywood i viss utsträckning verkar betraktas som substitut för varandra inom EES.

(86)

Plywood är en mångsidig träkomposit. Det består huvudsakligen av ett ojämnt antal tunna lager av trä som kallas faner som fogas samman med ett syntetiskt eller naturligt lim. Det finns plywood av barrved och plywood av lövved. Som namnet antyder (ply – lager och wood – trä) tillverkas en typ av plywood av barrved (vilket betyder att det görs av träd [gran, tall, ädelgran, hemlock] som kännetecknas av sina barr och av att huvudsakligen vara vintergröna) och den andra typen av lövved (vilket betyder att det görs av en växtgrupp av träd som har breda löv, producerar frukt eller nötter, och i allmänhet inte är vintergröna).

(87)

På grund av tvivlen rörande i vilken utsträckning OSB-skivor och olika typer/segment av plywood är utbytbara uppmanade kommissionen de berörda parterna att inkomma med sina synpunkter om den relevanta marknad som OSB-skivor tillhör.

(88)

I kommentarerna från Tyskland och synpunkterna från en av stödmottagarens främsta konkurrenter, dvs. KronoGroup, anges samma relevanta marknad. Den marknaden omfattar OSB-skivor och plywood i slutanvändningstillämpningar som förpackningar, plank, takbeläggning, golvbeläggning och ytbeläggning/väggar. Det är endast inom dessa slutanvändningstillämpningar som det finns en utbytespotential på mer än 50 % mellan OSB-skivor och plywood. På grund av olika prestandakriterier när det gäller marknaderna för transport (styrka/vikt) och synliga produkter (möbler) är utbytespotentialen mycket begränsad (mindre än 20 %). Dessa argument och graden av utbytbarhet i de olika slutanvändningstillämpningarna har stöd i flera studier som tagits fram av Jaakko Pöyry (18).

(89)

Ovanstående slutanvändningstillämpningar är nästan samma som de för plywood av barrved. Den enda skillnaden är att plywood av barrved mycket ofta även används i ytterligare en tillämpning, dvs. formbygge där OSB-skivor inte är lämpliga. OSB-skivor och plywood av lövved kan däremot inte fungera som substitut för varandra i så stor utsträckning att de skulle kunna anses tillhöra samma relevanta marknad.

(90)

Kommissionen fastställer därför den relevanta marknad som OSB-skivor tillhör som marknaden för OSB-skivor och plywood i slutanvändningstillämpningar som förpackningar, plank, takbeläggning, golvbeläggning och ytbeläggning/väggar, vilket i mycket stor utsträckning motsvarar marknaden för OSB-skivor och plywood av barrved.

(91)

Även om en stor volym träskivor transporteras över internationella gränser är skivor en skrymmande och tung produkt. Därför är det vanligen för dyrt att transportera över långa avstånd och transportradien är begränsad till ungefär 800 km. De olika leveransområdena kan ses som en rad överlappande cirklar med sitt centrum vid produktionsanläggningen. Med hänsyn till de enskilda produktionsanläggningarnas spridning och de olika graderna av överlappning för naturliga leveransområden, så att effekter kan överföras från en cirkel till en annan, är det lämpligt att definiera EES som den relevanta geografiska marknaden för båda de berörda produkterna (19)

(92)

Enligt punkt 7.7 i de sektorsövergripande rambestämmelserna från 1998 anses strukturell överkapacitet föreligga om kapacitetsutnyttjandegraden inom den relevanta sektorn eller undersektorn under de senaste fem åren varit mer än 2 procentenheter lägre än för tillverkningsindustrin som helhet. Betydande strukturell överkapacitet anses föreligga om kapacitetsutnyttjandegraden är mer än 5 procentenheter lägre än genomsnittet för tillverkningsindustrin.

(93)

Enligt fotnot 13 i de sektorsövergripande rambestämmelserna från 1998 ska marknadsuppgifterna om kapacitetsutnyttjande definieras på lägsta möjliga nivå enligt Nace-systemet. Kommissionen anser att produktionen av spånskivor och OSB-skivor av Glunz respektive OSBD väl motsvarar nivån för samtliga Nace 20.20-produkter (tillverkning av faner; tillverkning av plywood, fanerlamellträ, spånskivor, fiberskivor och andra paneler och skivor). Skälet är att produktionen av spånskivor, plywood och OSB-skivor står för 81 % av den totala produktionen av träbaserade paneler i Europa (20). Kommissionen anser därför att den kan göra sin bedömning på grundval av uppgifterna om kapacitetsutnyttjande för Nace 20.20-nivån.

(94)

De tyska myndigheterna lämnade uppgifter om den genomsnittliga årliga kapacitetsutnyttjandegraden under perioden 1994–1998 (vilket är de fem år för vilka uppgifter var tillgängliga när anmälan gjordes) i EES för Nace 20.20 motsvarande tillverkning av träpanel. Uppgifterna har hämtats från en studie av en oberoende expert (21) och uppfyller kraven i punkt 7.7 i de sektorsövergripande rambestämmelserna från 1998 eftersom de motsvarar sektorn på lägsta möjliga nivå enligt Nace-systemet.

(95)

Experten har definierat utgångspunkten för beräkning av årlig kapacitet som linjens dagliga kapacitet (23 timmar) i 300 dagar under ett år. Den här utgångspunkten för beräkning av årlig kapacitet har fastställts på grundval av information från industrin och expertens databas över träbaserad panelbearbetning (Wood-Based Panel Mill Databank) som innehåller kapacitetsinformation från enskilda träbearbetningsanläggningar och presslinjer. I siffran 23 timmar/300 dagar har variationen när det gäller maskintyp och maskinålder samt träbearbetningskonfigurationer beaktats vid fastställandet av en linjes kapacitet.

(96)

Undersökningens resultat visar att den genomsnittliga årliga kapacitetsutnyttjandegraden under perioden 1994–1998 (vilket är de år för vilka uppgifter var tillgängliga när anmälan gjordes) i EES uppgår till 88,8 % för spånskivor, 80,4 % för OSB-skivor, 88,8 % för den kombinerade graden för spånskivor och OSB-skivor samt 85 % för träbaserade paneler totalt (Nace 20.20).

(97)

Kapacitetsutnyttjandegraden för industrin för träbaserade paneler (Nace 20.20) i EES beskrivs i detalj i följande tabell:

(98)

Kommissionen har även beaktat en andra studie (22) som utförts för dess räkning. I den här andra studien var utgångspunkten en daglig kapacitet (22 timmar) i 345 dagar under ett år, vilket gav ett genomsnitt på 81,8 % för åren 1995–1997. I den här studien ges dock inga uppgifter för de återstående åren under perioden 1994–1998 och den verkar vara baserad enbart på den genomsnittliga årliga kapaciteten i moderna anläggningar.

(99)

Enligt punkt 3.1 i de sektorsövergripande rambestämmelserna från 1998 kommer kommissionen att i förekommande fall utnyttja oberoende externa uppgifter för att bedöma de sannolika följderna för konkurrensen på den relevanta marknaden. Om det inte är lätt att få tillgång till sådana uppgifter, kommer kommissionen dock att helt och hållet utgå från medlemsstaternas framställningar. I detta fall anser kommissionen att den studie som lämnats av de tyska myndigheterna är tillräckligt tillförlitlig. Den andra studien skulle dock leda till samma resultat, även om den inte ger fullständig information.

(100)

Under perioden 1994–1998 uppgår den genomsnittliga årliga kapacitetsutnyttjandegraden för tillverkningsindustrin som helhet inom EES till 81,72 %.

(101)

Med hänsyn till ovanstående konstaterar kommissionen att investeringsprojektet kommer att leda till ökad kapacitet i en sektor där det inte finns någon överkapacitet. Enligt tribunalens dom ska dock kommissionen pröva huruvida marknaden är vikande om den kan säga att det inte finns någon överkapacitet.

(102)

Enligt punkt 3.4 i de sektorsövergripande rambestämmelserna från 1998 bör kommissionen för att definiera om den relevanta marknaden är vikande undersöka hur den synliga konsumtionen av de berörda produkterna (dvs. produktionen plus importen minus exporten) utvecklas, jämfört med tillväxttakten för tillverkningsindustrin som helhet inom EES.

(103)

Enligt punkt 7.8 i de sektorsövergripande rambestämmelserna från 1998 ska marknaden för produkten eller produkterna i fråga anses vara vikande om den genomsnittliga årliga tillväxttakten för den synliga konsumtionen av dessa produkter under de senaste fem åren legat avsevärt under (mer än 10 %) genomsnittet för tillverkningsindustrin som helhet inom EES, såvida det inte finns en stark uppåtgående trend i den relativa tillväxttakten för efterfrågan på produkten eller produkterna. En absolut vikande marknad är en marknad där den årliga tillväxttakten för den synliga konsumtionen under de senaste fem åren varit negativ.

(104)

Den genomsnittliga årliga tillväxttakten för tillverkningsindustrin som helhet inom EES under åren 1993–1998 (23) är 5,78 %.

(105)

En studie från en oberoende konsult (24) innehåller uppgifter om värdet på den synliga konsumtionen för spånskivor i miljarder euro och visar följande resultat för åren 1993–1998 (vilket är de sex år för vilka uppgifter var tillgängliga när anmälan gjordes). Dessa uppgifter kan presenteras enligt nedan.

(106)

Kommissionen noterar att skillnaden mellan 5,78 % och 4,15 % är mer än 10 %. Resultatet skulle bli detsamma om uppgifter till och med 1999 (dvs. för perioden 1994–1999), vilket KronoGroup framfört argument för, beaktades.

(107)

I sina kommentarer hänvisar Tyskland till punkt 7.8 i de sektorsövergripande rambestämmelserna från 1998, enligt vilken marknaden inte ska anses vara relativt vikande (trots att den årliga tillväxttakten legat under genomsnittet för tillverkningsindustrin som helhet inom EES) om det finns en stark uppåtgående trend i den relativa tillväxttakten för efterfrågan på produkten. Tyskland styrker detta genom en studie som visar att den synliga konsumtionen för spånskivor hade en tillväxttakt som var 36 % snabbare än mervärdet inom tillverkningsindustrin under perioden 1973–2003.

(108)

Kommissionen anser inte att det här argumentet är tillräckligt för att styrka att det finns en stark uppåtgående trend i den relativa tillväxttakten för efterfrågan på spånskivor. Det här villkoret i de sektorsövergripande rambestämmelserna från 1998 syftar på en situation där, även om den genomsnittliga årliga tillväxttakten för den relevanta marknaden under de senaste fem åren är låg, de senaste två åren visar en tydligt ökande tillväxttakt som kan fortsätta under kommande år, dvs. på kort sikt, när den stödbeviljade investeringen börjar ge resultat. Detta skulle säkerställa att de snedvridande effekterna av stödet förblir begränsade.

(109)

I studien används dock mycket långsiktiga uppgifter som inte ger utrymme för prognoser för den närmaste framtiden, vilket är mycket mer relevant för bedömningen av investeringens effekter. Den innehåller dessutom uppgifter fram till 2003 som inte var tillgängliga när den ursprungliga anmälan gjordes 2000.

(110)

Kommissionen anser därför att marknaden för spånskivor är relativt vikande enligt punkt 7.8 i de sektorsövergripande rambestämmelserna från 1998 och att konkurrensfaktor T för den här produkten bör fastställas till 0,75.

(111)

Som redan nämnts ovan är den årliga genomsnittliga tillväxttakten för tillverkningsindustrin som helhet inom EES för åren 1993–1998 5,78 %.

(112)

Tysklands anmälan innehåller en studie från oberoende konsult (25) med uppgifter om värdet på den synliga konsumtionen i miljarder euro inom EES för åren 1993–1998 för OSB-skivor och slutanvändningstillämpningar som förpackningar, plank, takbeläggning, golvbeläggning och ytbeläggning. Dessa uppgifter presenteras nedan.

(113)

För den relevanta marknaden bestående av OSB-skivor och plywoodsegment i slutanvändningstillämpningar som förpackningar, plank, takbeläggning, golvbeläggning och ytbeläggning är skillnaden i tillväxt mellan 5,78 % och 5,765 % alltså inte mer än 10 %. Enligt punkt 7.8 i de sektorsövergripande rambestämmelserna från 1998 är den här relevanta marknaden följaktligen inte vikande och en konkurrensfaktor T på 1 är tillämplig för den marknad som OSB-skivor tillhör.

(114)

När kommissionen bedömer konkurrensfaktorn ska den även, enligt punkt 3.6 i de sektorsövergripande rambestämmelserna från 1998, kontrollera om marknadsandelarna för den koncern som Glunz och OSBD tillhör uppgår till minst 40 %, vilket skulle innebära en risk för otillbörlig snedvridning av konkurrensen om man beviljar den högsta stödnivå som normalt är tillåten i den berörda regionen.

(115)

De tyska myndigheterna har lämnat uppgifter om marknadsandelar på EES-nivå (27) för åren 1999 (före investeringen) och 2002 (efter investeringen) för SONAE-koncernen, dvs. moderbolaget för TAFISA som både Glunz och OSBD tillhör. Dessa uppgifter presenteras nedan.

(116)

De uppgifter som lämnats visar att SONAE-koncernens marknadsandelar inte var högre än 40 % på de relevanta marknaderna. De fastställda konkurrensfaktorerna behöver därför inte minskas.

(117)

I sina synpunkter anser KronoGroup att de arbetstillfällen som omlokaliserades efter nedläggningen av Glunz spånskiveanläggning i Sassenburg inte bör beaktas när förhållandet mellan kapital och arbetstillfällen samt regionalfaktorn fastställs (båda bygger på antalet arbetstillfällen som skapas genom investeringen). Enligt KronoGroup skulle ett beaktande av dessa arbetstillfällen strida mot det påstådda syftet med de sektorsövergripande rambestämmelserna från 1998, dvs. att skapa arbetstillfällen i det berörda området för dem som bor i området.

(118)

Kommissionen anser att begreppet skapande av arbetstillfällen i den mening som avses i de sektorsövergripande rambestämmelserna från 1998 måste tolkas utifrån stödområdet, eftersom det är genom skapandet av arbetstillfällen i det här området som projektet bidrar till regional utveckling. Det verkar därför motiverat att godta att arbetstillfällen som skapats betyder arbetstillfällen som är nya i det berörda området. Skapandet av arbetstillfällen i stödområdet gynnar dessutom det berörda området genom sina spridningseffekter och uppfyller därmed huvudsyftet med regionalstöd, även om tjänsterna tillsätts med anställda som pendlar från ett närliggande område (som i det här fallet är ett icke-stödberättigat område i samma medlemsstat).

(119)

Kommissionen kommer därför att beakta dessa arbetstillfällen när den fastställer förhållandet mellan kapital och arbetstillfällen och den tillämpliga regionalfaktorn för investeringsprojektet.

(120)

I de sektorsövergripande rambestämmelserna från 1998 fastställs ett förhållande mellan kapital och arbetstillfällen som syftar till att jämka den högsta tillåtna stödnivån för att främja projekt som genom att skapa ett relativt sett större antal nya direkta arbetstillfällen bättre och effektivare bidrar till att minska arbetslösheten.

(121)

De olika faktorerna för förhållandet mellan kapital och arbetstillfällen anges i punkt 3.10.2 i de sektorsövergripande rambestämmelserna från 1998. Den totala investeringen uppgår till 199 400 000 euro för skapandet av 355 arbetstillfällen. Detta motsvarar en grad på 561 700 euro/arbetstillfälle. I ett sådant fall ska konkurrensfaktorn T för jämkningen av den högsta tillåtna stödnivån fastställas till 0,8.

(122)

Genom regionalfaktorn beaktas de positiva följderna av en ny stödberättigad investering för stödområdets ekonomi. Kommissionen anser att skapande av arbetstillfällen kan användas som en indikator på ett projekts bidrag till en regions utveckling. En kapitalintensiv investering kan skapa ett stort antal indirekta arbetstillfällen i det berörda stödområdet och eventuella angränsande regioner. I det här sammanhanget avser skapande av arbetstillfällen sådana arbetstillfällen som skapats direkt genom projektet och arbetstillfällen som skapats hos primära underleverantörer och kunder till följd av den understödda investeringen.

(123)

De tyska myndigheterna bedömde när anmälan gjordes den 7 augusti 2000 att de indirekta arbetstillfällen som skulle skapas till följd av projektet vid slutförandet av centrumet för träbearbetning uppgick till totalt 520, vilket fördelat enligt behoven inom varje produktion beskrivs i tabellen.

(124)

Det uppskattade skapandet av arbetstillfällen har beräknats enligt nedan.

(125)

Enligt de tyska myndigheterna är transportsektorn för materialförsörjning och leverans av slutprodukter till kunder den största källan till indirekta arbetstillfällen (309) som skapas av båda produktionerna.

(126)

När det gäller OSB-produktionen skulle den förväntade tillverkningen på ungefär […] m3 OSB-produkter leda till en försäljning på ungefär […] m3. Produktionen av en m3 slutprodukt kommer att kräva ungefär […] m3 trä och ge ungefär […] m3 trä/år. Beräkningarna för massa och kemikalier uppgår till […] ton och för bränsle till 22 500 ton/år.

(127)

Råvaran för OSB-produkter är 100 % skogsvirke med ursprung inom en radie på ungefär 100 km kring anläggningen. Den dagliga volym som krävs uppskattas till […] m3 transporterad i lastbilar med en kapacitet på […] m3. Utifrån två turer per dag och en kapacitet på […] m3 innebär detta 39 lastbilar och 39 chaufförer, samt 8 kompletterande arbetstillfällen och 3 mekaniker, vilket ger totalt 50 indirekta arbetstillfällen. Kommissionen anser dock att de kompletterande arbetstillfällena inte överensstämmer med definitionen i punkterna 3.7 och 7.5 i de sektorsövergripande rambestämmelserna från 1998. (29) Därför kan 42 indirekta arbetstillfällen godkännas för transport av material till anläggningen.

(128)

Den förväntade försäljningen på […] m3 skulle över en period på 251 arbetsdagar leda till en volym på […] m3 OSB-produkter per dag transporterad i lastbilar med en kapacitet på […] m3. 46 turer per dag kommer att kräva 46 chaufförer, 9 kompletterande arbetstillfällen och 4 mekaniker, vilket innebär totalt 59 nya indirekta arbetstillfällen. Med avdrag för de kompletterande arbetstillfällena är de indirekta arbetstillfällen som skapats för transport av slutprodukter till kunderna 50.

(129)

Produktionskapaciteten per år i spånskiveanläggningen uppskattas till ungefär […] m3 obehandlade spånskivor och […] m3 ytbehandlade skivor. Den förväntade försäljningen beräknas uppgå till […] m3 för den första produkten och […] m3 för den andra. Skillnaden mellan kapacitet och förväntad försäljning beror på att en stor andel spånskivor kommer att ingå i ytbeläggningsprocessen. Den totala efterfrågan på trä fastställs till […] m3/år. Beräkningarna för massa och kemikalier uppgår till […] ton och för bränsle till […] ton/år.

(130)

Skogsvirke kommer även från ett omgivande område på ungefär 100 km kring anläggningen. Den dagliga volym som krävs uppskattas till […] m3 skogsvirke, […] m3 fyllningsvirke och […] m3 träflis. Den angivna transportkapaciteten är […] m3 skogsvirke eller […] m3 fyllningsvirke respektive träflis. Detta innebär 72 turer per dag utförda av 72 chaufförer, vilket med 14 kompletterande arbetstillfällen och 5 mekaniker skulle ge totalt 91 indirekta arbetstillfällen. Med avdrag för de kompletterande arbetstillfällena är de indirekta arbetstillfällen som skapats för transport av material till spånskiveanläggningen följaktligen 77.

(131)

Den förväntade försäljningen på […] m3 skulle över en period på 251 arbetsdagar leda till en volym på […] m3 spånskivor per dag, som kommer att transporteras i lastbilar med en kapacitet på […] m3. Den uppskattade mängden arbetstillfällen i form av 71 chaufförer, 14 kompletterande arbetstillfällen och 5 mekaniker minskas med 14 kompletterande arbetstillfällen, och kommissionen godkänner att 76 indirekta arbetstillfället skapats för transport av slutprodukten till kunderna.

(132)

De tyska myndigheterna lämnade ingen förklaring avseende de 19 indirekta arbetstillfällen som skapats för transport av massa, bränsle och melaminpapper för båda anläggningarna. Kommissionen anser dock att den siffran är realistisk.

(133)

Kommissionen anser att det totala antalet indirekta arbetstillfällen som skapas inom transportsektorn kan fastställas till 264.

(134)

Skogsbruksverksamheten står för den näst största källan till skapade indirekta arbetstillfällen och bedrivs 251 dagar/år.

(135)

Produktionen av OSB-skivor kräver en daglig volym på […] m3 trä, varav 95 % produceras mekaniskt och 5 % manuellt. Den mekaniska produktionen på […] m3 inbegriper 25 ramsågar som omfattar 2 maskiner och 2 skogsarbetare, samt ett kompletterande arbetstillfälle knutet till sex ramsågar, som vardera producerar […] m3/dag. Detta innebär 54 arbetstillfällen. Den manuella produktionen av […] m3 inbegriper 13 skogsarbetare som var och en producerar […] m3/dag. De tyska myndigheterna bedömer att utöver de 67 indirekt skapade arbetstillfällena kommer 13 kompletterande arbetstillfällen att skapas, vilket ger totalt 80 indirekta arbetstillfällen. Av de 67 indirekta arbetstillfällen som skapats är det dock endast 61 som skapats i stödområdet och angränsande regioner och som därför kommer att beaktas.

(136)

Produktionen av spånskivor kräver en daglig volym på […] m3 trä, varav 95 % produceras mekaniskt och 5 % manuellt. På grundval av samma beräkningar som gjordes för den verksamhet för OSB-produktionen som föregår skogsbruket bedömer de tyska myndigheterna att de indirekta arbetstillfällen som skapas är 41, inklusive 5 arbetstillfällen för kompletteringar. Av de 41 indirekta arbetstillfällena som skapats är det dock endast 32 som skapas i stödområdet och angränsande regioner och som följaktligen kommer att beaktas.

(137)

När det gäller volymen […] m3/dag fyllningsvirke bedömer de tyska myndigheterna att antalet indirekta arbetstillfällen för insamling, transport och sortering uppgår till 36, ytterligare 7 arbetstillfällen för kompletteringar och 7 arbetstillfällen för inköp av material, för logistik, osv. Av de 43 indirekta arbetstillfällena skapas bara 38 i stödområdet och angränsande stödområden.

(138)

Kommissionen anser att det totala antalet arbetstillfällen som skapas inom skogsbruksverksamheter kan fastställas till 131.

(139)

De tyska myndigheterna lämnade inga förklaringar till skapandet av 51 indirekta arbetstillfällen samt 6 kompletterande arbetstillfällen i tjänstesektorn samt bostads- och konsumentsektorerna. Med hänsyn till att en del av dessa arbetstillfällen skulle delas av båda anläggningarna bedömer kommissionen att en siffra på endast 45 indirekta arbetstillfällen är realistisk.

(140)

Med hänsyn till ovanstående uppgår det totala antalet indirekta arbetstillfällen som skapas i stödområdet till 440. Om de indirekt bevarade arbetstillfällena inte inkluderades skulle det totala antalet indirekta arbetstillfällen vara 407. Antalet 440 eller till och med 407 jämfört med det totala antalet direkta arbetstillfällen på 355 skulle under alla förhållanden leda till en kvot som i båda fallen innebär mer än 100 %, vilket ger en regionalfaktor ”M” på 1,5.

(141)

Högsta tillåtna stödnivå ska beräknas enligt formeln R × T × I × M (30) angiven i punkt 3.10 i de sektorsövergripande rambestämmelserna från 1998.

(142)

Eftersom konkurrensfaktorn T är olika för de två berörda produkterna (dvs. 1 för OSB-skivor och 0,75 för spånskivor) måste en metod för att komma fram till en enda konkurrensfaktor för hela projektet fastställas. De sektorsövergripande rambestämmelserna från 1998 innehåller ingen vägledning i detta avseende.

(143)

I ett liknande fall enligt de sektorsövergripande rambestämmelserna från 1998 som gällde två olika produkter som tilldelades olika konkurrensfaktorer (C 15/2006 Pilkington), (31) noterade kommissionen att det med tanke på att projektet i fråga består av en helt integrerad fabrik skulle vara konstlat att fastställa en vägningsfaktor beräknad på det relativa värdet av investeringen i förhållande till var och en av de berörda produkterna. Därför använde kommissionen i det fallet en vägningsfaktor baserad på de respektive kapaciteter som stödmottagaren fört in på marknaden.

(144)

I enlighet med punkt 2.3 i detta beslut gäller detta ärende två kombinerade anläggningar (en anläggning för produktion av OSB-skivor och en anläggning för produktion av spånskivor). Anläggningarna är kopplade till varandra genom en gemensam infrastruktur och en gemensam förvaltning. De stödberättigande kostnaderna för var och en av dessa anläggningar kan fastställas. Till skillnad från beslutet om Pilkington är det därför även möjligt att beräkna gemensamma konkurrensfaktorer med hänsyn till de två produkternas respektive andelar i de stödberättigande kostnaderna.

(145)

I sina kommentarer till det inledande beslutet föreslår Tyskland ett tredje sätt att väga de olika konkurrensfaktorerna avseende de två produkterna, nämligen på grundval av bruttomarginalen (32) (Deckungsbeitrag) för de två produktionslinjerna. Enligt Tyskland skulle detta säkerställa att bidraget från var och en av de berörda produkterna beaktas vid beräkningen av driftsresultatet.

(146)

Beroende på vilken metod som används skulle den kombinerade konkurrensfaktorn för investeringsprojektet i dess helhet bli 0,86 (beräkning baserad på relativa kapaciteter), (33) 0,85 (beräkning baserad på relativa investeringskostnader) (34) eller 0,92 (beräkning baserad på relativa bruttomarginaler). (35)

(147)

Eftersom de andra två bedömningsfaktorerna som är nödvändiga för att beräkna högsta tillåtna stödnivå för projektet är 0,8 (faktorn för förhållandet mellan kapital och arbetstillfällen, ’I’) och 1,5 (regionalfaktorn, ’M’), skulle den slutliga högsta tillåtna stödnivån enligt formeln R x T x I x M enligt punkt 3.10 i de sektorsövergripande rambestämmelserna från 1998 bli 36,12 %, 35,70 % respektive 38,64 %. I alla dessa fall överensstämmer stödnivån på 35 % enligt de tyska myndigheternas anmälan med de sektorsövergripande rambestämmelserna från 1998.

(148)

Därför är det inte nödvändigt att besluta vilken metod som ska användas för att beräkna den kombinerade konkurrensfaktorn. Den metod som föreslås av Tyskland (som leder till det mest gynnsamma resultatet) skulle ändå avslås eftersom den bygger på uppgifter från 2004, dvs. uppgifter som inte var tillgängliga när anmälan gjordes.

(149)

Ett stödbelopp på totalt […] euro hade redan betalats ut av de tyska myndigheterna till stödmottagarna (av det överenskomna totala beloppet på 69 797 988 euro).

(150)

KronoGroup framför i sina synpunkter att kommissionen borde ha beslutat om ett föreläggande om att tillfälligt återkräva stödet enligt artikel 11.2 i förordning nr 659/1999 (föreläggande om att återkräva olagligt stöd).

(151)

Det bör i detta avseende noteras att ett sådant beslut om föreläggande om återkrav aldrig har fattats. Ett föreläggande om att återkräva ett stöd är en ovanlig åtgärd som kommissionen kan vidta endast enligt de mycket särskilda villkor som fastställs i artikel 11 i förordning (EG) nr 659/1999. KronoGroup har inte lagt fram några övertygande argument som visar att dessa villkor är uppfyllda. Under alla förhållanden anser kommissionen att ett beslut om föreläggande om återkrav inte skulle ha varit lämpligt i detta fall.

(152)

Kommissionen konstaterar att Tyskland olagligen har genomfört stödet i fråga i strid med artikel 108.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Emellertid är den stödnivå på 35 % som tillämpats av Tyskland förenlig med de sektorsövergripande rambestämmelserna från 1998.

3.9.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 228/37

(1)

Genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/110/EG av den 16 september 2009 om rätten att starta och driva affärsverksamhet i institut för elektroniska pengar samt om tillsyn av sådan verksamhet, om ändring av direktiven 2005/60/EG och 2006/48/EG och om upphävande av direktiv 2000/46/EG (3) fråntogs instituten för elektroniska pengar sin ställning som kreditinstitut.

(2)

Det är därför nödvändigt att ändra omfattning, frekvens och tidsfrister för den rapportering som utförs av institut för elektroniska pengar för att säkerställa att statistiken över elektroniska pengar samlas in på lämpligt sätt. Rapporteringen bör framför allt möjliggöra en omfattande kontroll av alla utgivare av elektroniska pengar som inte är kreditinstitut, oavsett om de uppfyller kriterierna för ”monetära finansinstitut” eller ej. Ordlistan i riktlinje ECB/2007/9 av den 1 augusti 2007 om monetär statistik samt statistik över finansinstitut och finansmarknader (4) bör dessutom justeras.

1.

Artikel 5 ska ersättas med följande:

”Artikel 5

Statistik över elektroniska pengar

ECB ska i samarbete med de nationella centralbankerna årligen kartlägga och registrera egenskaperna hos systemen för elektroniska pengar inom EU samt vilken relevant statistisk information som är tillgänglig och hur den har sammanställts. De nationella centralbankerna ska rapportera statistiska uppgifter om elektroniska pengar som emitterats av alla MFI som inte har beviljats ett undantag enligt artikel 8.1 i förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32) i enlighet med förteckningen i tabell 1 i del 2 i bilaga III till denna riktlinje.

Månads- eller kvartalsuppgifter ska rapporteras till ECB minst två gånger per år, senast den sista arbetsdagen i april (uppgifter till och med slutet av mars) och oktober (uppgifter till och med slutet av september). I takt med att de nationella centralbankerna får tillgång till uppgifter kan mer frekventa överföringar av uppgifter ske månadsvis eller kvartalsvis, vilket i så fall ska ske senast sista arbetsdagen i månaden efter referensperiodens utgång. I avsaknad av uppgifter ska de nationella centralbankerna använda skattningar eller om möjligt preliminära uppgifter.

Denna rapportering ska omfatta institut för elektroniska pengar som främst ägnar sig åt finansförmedling i form av utgivning av elektroniska pengar och därmed uppfyller kriterierna för ett MFI samt institut för elektroniska pengar som inte främst ägnar sig åt finansförmedling i form av utgivning av elektroniska pengar och som därmed inte uppfyller kriterierna för ett MFI. Denna rapportering ska även omfatta rapportering från små MFI som har beviljats ett undantag enligt artikel 8.1 i förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32), oavsett om de är kreditinstitut eller ej.

De nationella centralbankerna ska rapportera statistik i enlighet med förteckningen i tabell 2 i del 2 i bilaga III till denna riktlinje. Uppgifter från utgivare av elektroniska pengar som inte uppfyller kriterierna för ett MFI och som därmed inte omfattas av regelbundna rapporteringskrav avseende BSI-statistik ska rapporteras i den mån som de nationella centralbankerna kan erhålla sådana uppgifter från sina respektive tillsynsmyndigheter eller andra lämpliga källor.

Serierna ska rapporteras årsvis till ECB, senast den sista arbetsdagen i månaden efter referensperiodens utgång. I avsaknad av uppgifter ska de nationella centralbankerna använda skattningar eller om möjligt preliminära uppgifter.”

2.

Bilaga III ska ändras i enlighet med bilaga I till den här riktlinjen.

3.

Ordlistan ska ändras i enlighet med bilaga II till den här riktlinjen.