19.8.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 214/1

(1)

Genom förordning (EG) nr 1175/2005 (2) införde rådet en slutgiltig antidumpningstull på import av bariumkarbonat med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina). Den slutgiltiga särskilda tullen varierade mellan 6,3 EUR och 56,4 EUR per ton.

(2)

Efter offentliggörandet i mars 2010 av ett meddelande om det nära förestående upphörandet av de gällande antidumpningsåtgärderna avseende import av bariumkarbonat med ursprung i Kina (3) mottog kommissionen den 19 april 2010 en begäran om översyn av dessa åtgärder i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(3)

Begäran om översyn lämnades in av Solvay & CPC Barium Strontium GmbH & Co. KG (nedan kallad sökanden), den enda producenten av bariumkarbonat i Europeiska unionen med 100 % av unionens samlade produktion av bariumkarbonat. Begäran grundades på påståendet att det var sannolikt att dumpningen skulle fortsätta och skadan för unionsindustrin återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(4)

Efter samråd med rådgivande kommittén slog kommissionen fast att tillräckliga bevis förelåg för att inleda en översyn i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen och offentliggjorde ett tillkännagivande om detta i Europeiska unionens officiella tidning  (4) (nedan kallat tillkännagivandet).

(5)

Undersökningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada omfattade perioden 1 juli 2009–30 juni 2010 (nedan kallad översynsperioden eller i tabeller ÖP).

(6)

Undersökningen av de utvecklingstendenser som är av betydelse för bedömningen av sannolikheten för fortsatt skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2007 fram till översynsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(7)

Kommissionen underrättade officiellt sökanden, de exporterande producenterna i Kina, de importörer/handlare och användare i unionen som den visste var berörda samt deras intresseorganisationer, producenterna i det jämförbara landet liksom de kinesiska myndigheterna om att översynen hade inletts.

(8)

Kommissionen gav också berörda parter möjlighet att lämna skriftliga synpunkter och att begära att bli hörda inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet. Alla berörda parter som begärde att bli hörda och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle till detta.

(9)

Eftersom ett stort antal exporterande producenter i Kina namngavs i begäran angavs i tillkännagivandet att ett stickprovsförfarande i enlighet med artikel 17 i grundförordningen skulle kunna komma att tillämpas för att fastställa dumpning och avgöra om det var sannolikt att dumpningen skulle fortsätta.

(10)

För att kommissionen skulle kunna besluta huruvida ett stickprovsförfarande var nödvändigt och, i så fall, göra ett urval, ombads alla exporterande producenter att ge sig till känna genom att kontakta kommissionen och lämna de grundläggande uppgifter om sin verksamhet avseende den berörda produkten under perioden 1 juli 2009 till 30 juni 2010 som angavs i tillkännagivandet.

(11)

Kommissionen fick bara svar från tre företag eller koncerner i Kina och det beslutades därför att stickprovstagning inte var nödvändig för kinesiska exporterande producenter.

(12)

Kommissionen sände frågeformulär till alla parter som den visste var berörda och till dem som hade begärt ett frågeformulär inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet.

(13)

Sökanden och dess anknutna ombud, nio användare, fyra importörer, två exporterande producenter i Kina och två producenter i eventuella jämförbara länder svarade på frågeformuläret. En av de kinesiska exporterande producenter som lämnade uppgifter för stickprovet beslutade att inte fortsätta att medverka.

(14)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade all information som ansågs nödvändig för att fastställa om det var sannolikt att dumpningen skulle fortsätta och för att fastställa unionens intresse. Kontrollbesök gjordes på plats hos följande företag:

(15)

Den berörda produkten är densamma som i den tidigare undersökningen och definieras på följande sätt: Bariumkarbonat som innehåller mer än 0,07 viktprocent strontium och mer än 0,0015 viktprocent svavel, antingen i pulverform, pressad granulatform eller kalcinerad granulatform, med ursprung i Kina enligt KN-nummer ex 2836 60 00.

(16)

Bariumkarbonat används främst för tillverkning av tegel, keramik samt för ferritproduktion. Tidigare användes det för tillverkning av katodstrålerör för TV-apparater men denna användning har upphört i unionen eftersom de har ersatts med LCD- och plasmaskärmar.

(17)

Som i den ursprungliga undersökningen har detta förfarande visat att bariumkarbonat som tillverkas i Kina och exporteras till unionen och det bariumkarbonat som produceras och säljs på den inhemska marknaden i det jämförbara landet (dvs. Indien) och den produkt som produceras och säljs i unionen av sökanden har samma grundläggande fysiska och kemiska egenskaper och samma grundläggande användningsområden.

(18)

De anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(19)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersöktes det om det var sannolikt att dumpningen skulle fortsätta om de befintliga åtgärderna upphörde att gälla.

(20)

Av de 16 kända kinesiska exporterande producenterna som kontaktades när översynen inleddes lämnade tre av dem uppgifter för stickprovet, men bara två samarbetade till fullo med kommissionen genom att fylla i ett helt frågeformulär.

(21)

Eftersom Kina är en övergångsekonomi och i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen ska normalvärdet för exporterande producenter som inte beviljats marknadsekonomisk status bestämmas på grundval av priset eller det konstruerade värdet i ett tredjeland med marknadsekonomi (jämförbart land).

(22)

Förenta staterna användes som jämförbart land i den ursprungliga undersökningen och föreslogs i den aktuella undersökningen för bestämningen av normalvärdet. Det ansågs dock nödvändigt att kontrollera om det landet fortfarande var lämpligt för denna översyn. Skrivelser sändes till alla kända producenter av bariumkarbonat i hela världen, nämligen i Brasilien, Indien, Japan och Förenta staterna. Två svar inkom. Ett från en producent i Förenta staterna och ett från en producent i Indien.

(23)

Efter en noggrann analys av kriterier som den totala produktionen, antalet producenter, konkurrensen på marknaden, den totala importen, antidumpningstullar och tullar på både den amerikanska och den indiska inhemska marknaden beslutade man att välja Indien som jämförbart land. Valet av Indien, i enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen, ansågs vara lämpligare än Förenta staterna därför att marknaden och importvolymerna är större och konkurrensen hårdare på den indiska inhemska marknaden för denna produkt. Ingen berörd part inkom med några synpunkter eller invändningar i detta avseende. Normalvärdet för exporterande producenter som inte beviljats behandling som företag som är verksamma under marknadsekonomiska förhållanden (marknadsekonomisk status) baserades på uppgifterna från producenten i Indien.

(24)

För det företag som beviljats marknadsekonomisk status vid den ursprungliga undersökningen undersökte kommissionen i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen först om företagets inhemska försäljning av bariumkarbonat till oberoende kunder var representativ under översynsperioden, det vill säga om den totala volymen av denna försäljning uppgick till minst 5 % av deras exportförsäljning av den berörda produkten till unionen. Undersökningen visade att denna försäljning inte var representativ och normalvärdet måste därför konstrueras. Det fastställda normalvärdet fastställdes på grundval av den totala kostnaden av företagets tillverkningskostnader plus försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader och vinst på inhemsk försäljning vid normal handel av den likadana produkten.

(25)

För det företag som inte beviljades marknadsekonomisk status i den ursprungliga undersökningen bestämdes i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen normalvärdet på grundval av uppgifter från den samarbetsvilliga tillverkaren i det jämförbara landet.

(26)

Först fastställdes det om den sammanlagda inhemska försäljningen av den likadana produkten till oberoende kunder var representativ i den mening som avses i artikel 2.2 i grundförordningen, dvs. om försäljningen motsvarade minst 5 % av den sammanlagda försäljningsvolymen av den berörda produkten som exporterats till unionen. Den inhemska försäljningen från den samarbetsvilliga producenten i Indien ansågs vara tillräckligt representativ under översynsperioden.

(27)

Kommissionen undersökte därefter om den inhemska försäljningen av den likadana produkten kunde anses utgöra normal handel enligt artikel 2.4 i grundförordningen. Detta gjordes genom att man för den likadana produkt som såldes på den indiska marknaden fastställde andelen lönsam inhemsk försäljning till oberoende kunder under översynsperioden. Eftersom det inte hade någon lönsam försäljning av den likadana produkten under översynsperioden fick normalvärdet konstrueras. Normalvärdet baserades på den totala tillverkningskostnaden för den berörda producenten jämte ett skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt en skälig vinst i enlighet med artikel 2.6 c i grundförordningen. De försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader och den vinst som tillkommer till tillverkningskostnaderna för den likadana produkten som användes motsvarade dem som användes i den ursprungliga undersökningen och uppgick till 10,6 % för försäljnings- och administrationskostnaderna och övriga allmänna kostnader och 7,2 % för vinsten. Inga uppgifter lämnades som visade att dessa belopp inte skulle vara rimliga eller att den vinstmarginal som använts skulle överstiga den vinst som andra exportörer eller producenter vanligtvis gjorde på sin försäljning av produkter inom samma generella produktkategori på hemmamarknaden i ursprungslandet.

(28)

De berörda samarbetande exporterande producenternas hela exportförsäljning till EU skedde direkt till oberoende kunder i unionen, och exportpriset fastställdes därför i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas.

(29)

Jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset gjordes på nivån fritt fabrik.

(30)

För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset skulle bli rättvis, och i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen, gjordes justeringar för olikheter i transport- och provisionskostnader som påverkade priserna och prisjämförbarheten.

(31)

I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen fastställdes dumpningsmarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpriset i samma handelsled.

(32)

För det företag som beviljades marknadsekonomisk status i den ursprungliga undersökningen visade jämförelsen att företaget fortsatt dumpning till en ännu högre nivå.

(33)

För det företag som inte beviljades marknadsekonomisk status i den ursprungliga undersökningen visade den jämförelse som utförts i enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen att det förekom väsentlig dumpning. Detta företag står för 98 % av den export som omfattas av denna resttull, de återstående 2 % av exporterande tillverkare som inte samarbetade i förfarandet har ingen möjlighet att påverka den konstaterade dumpningsmarginalen. Mot bakgrund av att de inte samarbetar anses det dessutom att de inte kan dumpa på en lägre nivå än de samarbetande företagen.

(34)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersöktes det om det var sannolikt att dumpningen skulle fortsätta om åtgärderna upphävdes.

(35)

När det gäller sannolikheten för fortsatt dumpning undersöktes produktionens och produktionskapacitetens utveckling i Kina liksom den sannolika utvecklingen av exportförsäljningen till unionen och till andra marknader i tredjeländer.

(36)

Enligt klagomålet är Kina den överlägset största producenten i världen av bariumkarbonat. Dessutom är Kina även den viktigaste tillverkaren av baryt, som är den huvudsakliga råvaran vid tillverkning av den berörda produkten. De två samarbetsvilliga företag har tillsammans en produktionskapacitet på 331 000 ton per år, vilket är ungefär tre gånger unionens förbrukning under undersökningsperioden. Dessutom har dessa två företag en total outnyttjad kapacitet på 34 000 ton, vilket är tillräckligt för att leverera hälften av unionens förbrukning.

(37)

Tre av de största tillverkarna i världen av bariumkarbonat (Förenta staterna, Indien och Brasilien) tillämpar för närvarande antidumpningsåtgärder på kinesisk import av den berörda produkten. Man kan dra slutsatsen att, med tanke på den stora outnyttjade produktionskapaciteten i Kina och dess dumpning på flera marknader, ytterligare volymer skulle styras till unionsmarknaden om dessa åtgärder skulle upphöra att gälla.

(38)

Att de kinesiska exporterande tillverkarna trots förekomsten av antidumpningsåtgärder på import från Kina lyckades exportera betydande kvantiteter till unionen under översynsperioden (till ett genomsnittspris av 251 EUR per ton) och att öka sin marknadsandel i unionen, visar det fortsatta intresset från de kinesiska exportörerna för unionsmarknaden.

(39)

Av den kinesiska exportstatistiken framgår det också tydligt att unionen är en attraktiv marknad för de kinesiska exporterande producenterna, eftersom de exportpriser (om än dumpade) de erhöll när de exporterade till unionen var bland de högsta de kunde ta ut. Enligt den kinesiska exportstatistiken var det genomsnittliga försäljningspriset till unionen under översynsperioden 269 fob US-dollar medan det genomsnittliga exportpriset till Indien var 220 US-dollar.

(40)

Kinesisk exportstatistik visade att den kinesiska exporten har ökat globalt från 130 000 ton under 2009 till 158 000 ton 2010, trots att det viktigaste användningsområdet för bariumkarbonat (katodstrålrörstillverkning) har fallit bort.

(41)

Om antidumpningsåtgärder upphävs kommer Kinas export sannolikt at riktas mot unionen, med tanke på den stora outnyttjade produktionskapaciteten i Kina. Det faktum att de viktigaste marknaderna i världen (som Förenta staterna, Indien och Brasilien) skyddas av höga antidumpningstullar, stöder denna slutsats.

(42)

Priserna på denna import skulle troligen även fortsättningsvis att dumpas, eftersom inget tyder på att tillverkarna skulle ändra sin prissättning om antidumpningsåtgärderna skulle upphöra att gälla.

(43)

Därför dras slutsatsen att dumpningen sannolikt kommer att fortsätta.

(44)

Den enda samarbetsvilliga tillverkaren i EU stod för 100 % av EU-tillverkningen av bariumkarbonat under översynsperioden. Denna tillverkare utgör således EU-industrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen.

(45)

Unionens förbrukning baserades på den sammantagna volymen av unionsindustrins försäljning i unionen och volymen av import från tredjeländer enligt Eurostats uppgifter.

(46)

Med utgångspunkt härav och av tabell 1 ovan kan man se att förbrukningen i unionen minskade markant under den berörda perioden, nämligen med 38 %, vilket huvudsakligen förklaras av det faktum att CRT lade ned sin tillverkningsverksamhet i unionen.

(47)

Importvolymerna från Kina minskade med 36 % under den berörda perioden, medan förbrukningen i unionen minskade med 38 %. Trots de gällande antidumpningsåtgärderna och mot bakgrund av sjunkande konsumtion, ökade Kinas marknadsandel med tre procentenheter under den berörda perioden.

(48)

De genomsnittliga importpriserna från Kina steg med 9 % under skadeundersökningsperioden. Den största prisökningen skedde mellan 2007 och 2008, eftersom priserna sjönk under 2009 för att därefter återigen öka under undersökningsperioden.

(49)

EU-industrins genomsnittliga pris fritt fabrik jämfördes med Kinas genomsnittliga importpriser cif EU:s gräns. Priserna härleddes ur siffror från Eurostat och inkluderade kostnader efter import, tull och antidumpningstull. Jämförelsen visade att de kinesiska importpriserna underskred unionsindustrins försäljningspris med 37,9 % under undersökningsperioden. På grundval av ovanstående konstaterades att om inga åtgärder hade varit i kraft skulle de kinesiska importpriserna ha underskridit EU-industrins priser med 44,1 %.

(50)

De sammanlagda importvolymerna av bariumkarbonat från andra tredjeländer än Kina var obetydliga och motsvarade mindre än 1 % av EU:s förbrukning under den berörda perioden.

(51)

Det bör noteras att importpriserna från andra tredjeländer inte var lägre än priserna i unionen under undersökningsperioden.

(52)

Det bör noteras att eftersom EU-industrin består av endast en tillverkare, har det varit nödvändigt att redovisa uppgifter angående produktion, kapacitet och kapacitetsutnyttjande i form av index.

Tabell 3

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande i EU

(53)

Unionsindustrins produktion minskade med 53 % under den berörda perioden. Det bör noteras att unionsindustrin har anpassat sin produktionsmodell sedan 2003 för att kunna hantera den nya situationen på marknaden och det faktum att katodstrålerör inte längre produceras i unionen. Följaktligen minskade produktionskapaciteten med mer än 50 % eftersom den berörda produkten nu produceras i alternerande kampanjer på samma utrustning som strontiumkarbonat.

(54)

Unionsindustrins produktionskapacitet förblev oförändrad under den berörda perioden. Kapacitetsutnyttjandet utvecklades därför på liknande sätt som produktionsvolymerna.

(55)

Lagren minskade med 59 % under skadeundersökningsperioden. Denna minskning beror på minskad efterfrågan och möjligheten för unionens industri att anpassa sig till den nya situationen på marknaden.

(56)

Unionsindustrins försäljningsvolym minskade med 41 % under den berörda perioden. De största minskningen skedde under 2009 till följd av den allmänna ekonomiska nedgången. Unionsindustrins försäljningsvolym minskade därför proportionellt sett mer än förbrukningen i unionen under samma period. Försäljningsvärdet minskade mindre märkbart än volymen, eftersom unionsindustrin lyckades öka sina prisnivåer under den berörda perioden, och försäljningspriserna samtidigt ökade med 23 % per enhet.

(57)

Unionsindustrins marknadsandel ökade med 5 % under 2009 innan den sjönk kraftigt med 10 % under undersökningsperioden. Detta visar att unionsindustrin i avsaknad av tillväxt på marknaden inte kunde behålla sin marknadsandel.

(58)

Sysselsättningen minskade kraftigt under den berörda perioden till följd av den ekonomiska nedgången och den nya situationen på marknaden. De genomsnittliga lönerna ökade med 13 % som en följd av höga inflationstakten, vilket direkt påverkade löneindexeringen. Produktiviteten minskade med 18 % under samma period till följd av minskningen i produktionsvolym som inte kunde uppvägas av personalminskningen.

(59)

Unionsindustrins lönsamhet sjönk med mer än 106 % under den berörda perioden till följd av den ekonomiska nedgången och det faktum att katodstrålerören försvann, vilket drabbade både försäljningsvolymerna och produktionskostnaderna. Branschen ständigt var olönsam under hela den berörda perioden.

(60)

Investeringarna förblev stabila under den berörda perioden. Investeringar som gjorts av unionsindustrin kostnadsfördes på det år då de beviljades. Räntabiliteten (vinst uttryckt i procent av investeringarna per år) utvecklades negativt under den berörda perioden, i linje med lönsamheten.

(61)

Undersökningen visade inget som tydde på att EU-industrin hade några större problem med kapitalanskaffning. Det bör dock noteras att de investeringar som gjorts under den berörda perioden var obetydande.

(62)

Kassaflödet förbättrades väsentligt under den berörda perioden, till följd av sänkningen av inventarievolymerna.

(63)

Under undersökningsperioden fortsatte, trots antidumpningsåtgärderna, en betydande dumpning på ännu högre nivåer än vid den ursprungliga undersökningen, utgående både från uppgifter från de samarbetsvilliga exporterande producenterna och från Eurostat.

(64)

I ett negativt ekonomiskt sammanhang som förklaras av den allmänna ekonomiska nedgången och av att en viktig produkt försvunnit från marknaden, kunde unionsindustrin inte återhämta sig från tidigare dumpning, särskilt när det gäller försäljningsvolym, försäljningspriser och lönsamhet. Det konstaterades vidare att dumpningen fortsatt under undersökningsperioden.

(65)

Unionsindustrins export av bariumkarbonat minskade med 34 % under den berörda perioden. Unionsindustrin kunde endast exportera begränsade volymer med tanke på den kraftiga konkurrensen från kinesiska exporter på marknaderna utanför unionen. Minskningen av exportvolymerna under den berörda perioden förklaras också av den ekonomiska nedgången.

(66)

Även om alla huvudsakliga skadeindikatorer, t.ex. försäljning, lönsamhet, produktion, sysselsättning och produktivitet uppvisade en negativ utveckling under skadeundersökningsperioden, hade antidumpningsåtgärderna en mildrande inverkan på unionsindustrins situation.

(67)

När det gäller unionsindustrins marknadsandel, visar den lätt nedåtgående trenden att trots befintliga åtgärder och minskningen av förbrukningen på marknaden, uteslöt de kinesiska importerna inte bara andra länder från marknaden, utan Kina vann dessutom marknadsandelar på bekostnad av unionsindustrin.

(68)

Mot bakgrund av den negativa utvecklingen av indikatorerna för unionsindustrin anses unionsindustrin ha lidit fortsatt väsentlig skada under den berörda perioden. Det undersöktes därför huruvida det var sannolikt att skadan skulle bestå om åtgärderna tillåts upphöra.

(69)

Det erinras om att förbrukningen på unionens marknad minskat i betydande utsträckning sedan den ursprungliga undersökningen på grund av att produktionen av katodstrålerör bortfallit och på grund av konjunkturnedgången. I denna situation har marknadsandelen för importerna från Kina ökat med mer än 15 %, medan unionsindustrins marknadsandel och importen från tredjeland minskade betydligt. Detta visar att de kinesiska exporterande tillverkarna trots gällande åtgärder, och trots minskande förbrukning i unionen, har visat fortsatt intresse för unionenmarknaden och har lyckats utesluta tredjeländer från unionsmarknaden.

(70)

Det erinras också om att de exporterande tillverkarna i Kina fortsatte dumpa och underskred unionsindustrins priser mycket kraftigt under undersökningsperioden. Det finns därför ingen anledning att tro att de kinesiska exporterande tillverkarna inte kommer att fortsätta dumpa och underskrida unionsindustrins priser i framtiden.

(71)

Undersökningen visade att de kinesiska exporterandetillverkarna hade betydande outnyttjad kapacitet under översynsperioden, det vill säga cirka 280 000 ton. Detta motsvarar mer än tre gånger unionsmarknaden under undersökningsperioden. Trots den ökade efterfrågan i Kina förväntas överkapaciteten bestå och förbli mycket betydande under de kommande åren.

(72)

Unionsmarknaden är det största exportmålet för Kina. Andra större exportmarknader som t.ex. Förenta staterna och Indien har höga (5) antidumpningsåtgärder mot bariumkarbonat med ursprung i Kina. Dessa marknader är därför praktiskt taget oåtkomligt för kinesisk export. Med tanke på de kinesiska exporterande tillverkarnas intresse för unionsmarknaden kan det förväntas att en betydande exportvolym skulle styras till EU-marknaden om åtgärderna skulle upphöra att gälla, vilket skulle ha en stark prissänkande verkan.

(73)

På grundval av det ovan anförda anses det att om åtgärderna upphävs skulle det sannolikt ske en markant ökning av den dumpade importen från Kina till unionen med prispress nedåt. Sannolikt skulle en sådan situation leda till att unionsindustrin slogs ut på medellång sikt, eftersom å ena sidan den minskade försäljningsvolymen inte skulle tillåta unionsindustrin att späda ut de fasta kostnaderna tillräckligt, och den å andra sidan inte skulle vara i stånd att uppnå tillräcklig prisnivåer. Den fortsatta skadan ökade under den berörda perioden, till följd av den ekonomiska nedgången och av att en viktig tillämpning försvann.

(74)

Trots att Kinas importpriser ökade med 17,8 % mellan slutet av undersökningsperioden till februari 2011, medan unionsindustrins försäljningspriser ökade med ungefär 7 % under samma period, underskred Kinas importer fortfarande unionspriserna med mer än 15 % efter undersökningsperioden.

(75)

Enligt artikel 21 i grundförordningen undersöktes det huruvida en förlängning av de befintliga antidumpningsåtgärderna skulle strida mot unionens intressen som helhet. Fastställandet av EU:s intresse baserades på en uppskattning av de olika inblandade intressena, det vill säga intressena hos EU-industrin, importörerna/handlarna och användarna av den berörda produkten.

(76)

Eftersom den aktuella undersökningen är en översyn vid giltighetstidens utgång måste man analysera en situation där antidumpningsåtgärder redan har varit i kraft och bedöma eventuell otillbörlig negativ inverkan på de parter som berörs av de nuvarande antidumpningsåtgärderna.

(77)

Därför undersöktes huruvida det fanns tvingande skäl att anta att det inte låg i EU:s intresse att bibehålla åtgärderna i detta speciella fall, trots ovanstående slutsatser beträffande sannolikheten för att dumpningen fortsätter och sannolikheten för att skadan består.

(78)

Undersökningen visade att unionsindustrin var mycket kostnadseffektiv. Den minskade sin personalstyrka och ändrade sina produktionsmodeller för att anpassa sig till den nya situationen på marknaden och säkerställa anläggningens hållbarhet, där, enligt vad som anges i skäl 53, bariumkarbonat och strontiumkarbonat produceras omväxlande. Även om åtgärderna inte bidrar till att återställa unionsindustrins ekonomiska situation hade de en lindrande inverkan på denna. Utan de befintliga åtgärderna är det sannolikt att unionsmarknaden skulle ha översvämmats av lågprisimport med ursprung i Kina, och att unionsindustrin skulle hat tvingats lägga ner.

(79)

Såsom nämns ovan bygger unionsindustrins produktionsmodell på två produkter som är beroende av varandra, dvs. båda produkter behöver tillräckliga försäljningsvolymer för att kunna späda ut de fasta kostnaderna. Om åtgärderna tillåts upphöra skulle den förväntade ökade volymen av dumpad import leda till en avsevärd minskning av bariumkarbonat-produktionen, vilket i sin tur skulle göra det mindre lönsamt att producera strontiumkarbonat och så småningom leda till att hela anläggningen lades ned.

(80)

På grundval av ovanstående drogs slutsatsen att det ligger i unionsindustrins intresse att åtgärderna mot den dumpade importen från Kina bibehålls.

(81)

Kommissionen skickade frågeformulär till alla kända icke-närstående importörer. Svar inkom från fyra icke-närstående importörer. Två av dessa importörer var verksamma i produktionen av vattensuspension, en lösning som består av bariumkarbonat, tillsatser och vatten, avsedda för tegelindustrin.

(82)

Importörer angav att införandet av antidumpningstullar hade drivit upp priserna uppåtgående när tullarna infördes. I detta avseende bör det påpekas att denna skillnad inte längre kunde iakttas, eftersom exportpriserna till unionen i jämförelse med genomsnittliga priser för alla marknader utanför unionen låg på samma nivå som under undersökningsperioden (6).

(83)

Importörer uppgav även att det inte rådde någon brist på bariumkarbonat på unionsmarknaden trots att de allt mer svårigheter att köpa in bariumkarbonat från Kina på grund av en ökad inhemsk efterfrågan. Importstatistiken visar dock inte någon minskning av exportvolymen till unionen för den berörda produkten under eller efter undersökningsperioden. Detta bekräftas även av vad som sägs om överkapacitet i skäl 71.

(84)

Det konstaterades också att de befintliga åtgärderna inte haft några negativa effekter på importörernas ekonomiska situation.

(85)

På grundval av ovanstående drogs slutsatsen att de gällande åtgärderna inte hade någon betydande negativ inverkan på deras ekonomiska situation och att en fortsättning av åtgärderna inte skulle påverka importörerna i orimlig utsträckning.

(86)

Kommissionen skickade frågeformulär till alla kända användare. Svar mottogs från nio användare av den berörda produkten. Enligt vad som anges i skäl 16, är de viktigaste industriella användarna av bariumkarbonat i unionen verksamma i tegelindustrin, keramiksektorn samt inom ferrittillverkningen.

(87)

En användare har hävdat att de befintliga åtgärderna eller deras fortsättande inte skulle vara i användarnas intresse, men har inte underbyggt detta påstående. Ingen av de användare som svarat på enkäten angav att åtgärderna haft någon betydande inverkan på deras företagsverksamhet, eller att de borde upphävas.

(88)

Mot bakgrund av det ovanstående dras slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl till att inte förlänga de befintliga antidumpningsåtgärderna.

(89)

Alla parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för rekommendationen att bibehålla åtgärderna. De beviljades också en tidsfrist inom vilken synpunkter och krav kunde lämnas efter det att dessa uppgifter meddelats. Inga synpunkter inkom efter det att uppgifterna meddelats.

(90)

Av ovanstående följer att de antidumpningsåtgärder för import av bariumkarbonat med ursprung i Kina som infördes genom förordning (EG) nr 1175/2005 bör bibehållas i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

19.8.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 214/11

19.8.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 214/13

(1)

De representativa priserna och tilläggsbeloppen för import av vitsocker, råsocker och vissa sockerlösningar för regleringsåret 2010/11 har fastställts genom kommissionens förordning (EU) nr 867/2010 (3). Priserna och tillläggen ändrades senast genom kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 823/2011 (4).

(2)

De uppgifter som kommissionen för närvarande har tillgång till medför att dessa belopp bör ändras i enlighet med bestämmelserna i förordning (EG) nr 951/2006,

19.8.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 214/15

(1)

Den 20 januari 2011 ansökte den tyska förbundsregeringen om kommissionens tillstånd att i enlighet med artikel 114.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) få bibehålla befintliga bestämmelser i tysk rätt om de fem grundämnena bly, arsenik, kvicksilver, barium och antimon samt om nitrosaminer och nitroserbara ämnen som avges från leksaksmaterial, efter dagen för ikraftträdande av del III i bilaga II till Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/48/EG av den 18 juni 2009 om leksakers säkerhet (1).

(2)

I artikel 114.4 och 114.6 i EUF-fördraget föreskrivs följande:

”4.   Om en medlemsstat, efter det att […] rådet eller kommissionen har beslutat om en harmoniseringsåtgärd, anser det nödvändigt att behålla nationella bestämmelser som grundar sig på väsentliga behov enligt artikel 36 eller som avser miljö- eller arbetsmiljöskydd, ska den till kommissionen anmäla dessa bestämmelser samt skälen för att behålla dem.

[…]

6.   Kommissionen ska inom sex månader efter en sådan anmälan […] godkänna eller förkasta de ifrågavarande nationella bestämmelserna sedan den konstaterat huruvida dessa utgör ett medel för godtycklig diskriminering eller innebär förtäckta handelshinder mellan medlemsstaterna samt huruvida de kommer att utgöra ett hinder för den inre marknadens funktion.

Om kommissionen inte fattar beslut inom denna period ska de nationella bestämmelser som avses i punkterna 4 […] anses godkända.

Om det är berättigat på grund av frågans komplexitet och om det inte finns någon fara för människors hälsa, får kommissionen meddela den berörda medlemsstaten att den period som avses i denna punkt kan förlängas med ytterligare högst sex månader.”

(3)

I direktiv 2009/48/EG (nedan kallat direktivet) fastställs bestämmelser om säkerhet och fri rörlighet i unionen för leksaker. Enligt artikel 54 ska medlemsstaterna sätta i kraft nationella bestämmelser i enlighet med direktivet senast den 20 januari 2011 och börja tillämpa dem senast den 20 juli 2011. Del III i bilaga II till direktivet ska börja tillämpas den 20 juli 2013.

(4)

I del III punkt 8 i bilaga II till direktivet finns särskilda värden för nitrosaminer och nitroserbara ämnen. Dessa ämnen ska vara förbjudna att användas i leksaker som är avsedda för barn under 36 månader eller i andra leksaker som är avsedda att stoppas i munnen om migrationen av ämnena är 0,05 mg/kg eller högre för nitrosaminer och 1 mg/kg eller högre för nitroserbara ämnen. I del III punkt 13 i bilaga II till direktivet finns särskilda gränsvärden för migration för flera grundämnen, bl.a. bly, arsenik, kvicksilver, barium och antimon. Det finns tre olika gränsvärden för migration beroende på typ av leksaksmaterial: torrt, sprött, pulverliknande eller böjligt leksaksmaterial, vätskeformigt eller klibbigt leksaksmaterial samt avskavt leksaksmaterial. Följande gränsvärden får inte överskridas: 13,5 mg/kg, 3,4 mg/kg och 160 mg/kg för bly, 3,8 mg/kg, 0,9 mg/kg och 47 mg/kg för arsenik, 7,5 mg/kg, 1,9 mg/kg och 94 mg/kg för kvicksilver, 4 500 mg/kg, 1 125 mg/kg och 56 000 mg/kg för barium samt 45 mg/kg, 11,3 mg/kg och 560 mg/kg för antimon.

(5)

I den tyska konsumentvaruförordningen (Bedarfsgegenständeverordnung) finns krav på nitrosaminer och nitroserbara ämnen. Dessa bestämmelser antogs 2008 eftersom det saknades särskilda EU-bestämmelser för nitrosaminer och nitroserbara ämnen i leksaker. Enligt konsumentvaruförordningen (Bedarfsgegenständeverordnung) ska, när det gäller leksaker av naturligt eller syntetiskt gummi som är avsedda för barn under 36 månaders ålder och som är avsedda att stoppas eller sannolikt kan stoppas i munnen, mängden nitrosaminer och nitroserbara ämnen som avges på grund av migration vara så liten att den inte kan detekteras i laboratorium. Enligt förordningen ska migrationen vara lägre än 0,01 mg/kg för nitrosaminer och lägre än 0,1 mg/kg för nitroserbara ämnen. Närmare bestämmelser om nitrosaminer och nitroserbara ämnen finns i punkt 1.b i bilaga 4 och punkt 6 i bilaga 10 till konsumentvaruförordningen (Bedarfsgegenständeverordnung), offentliggjord den 23 december 1997 och senast ändrad genom förordning av den 6 mars 2007.

(6)

Den andra förordningen till utrustnings- och produktsäkerhetslagen (Verordnung über die Sicherheit von Spielzeug – 2. GPSGV) rör bland annat grundämnena bly, arsenik, kvicksilver, barium och antimon. Gränsvärdena för dessa grundämnen i den andra förordningen till utrustnings- och produktsäkerhetslagen (Verordnung über die Sicherheit von Spielzeug – 2. GPSGV) är desamma som de som anges i rådets direktiv 88/378/EEG av den 3 maj 1988 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om leksakers säkerhet (2). Dessa gränsvärden har tillämpats i EU sedan 1990. Biotillgänligheten per dag får inte överstiga 0,7 μg för bly, 0,1 μg för arsenik, 0,5 μg för kvicksilver, 25,0 μg för barium och 0,2 μg för antimon. Närmare bestämmelser om dessa grundämnen finns i punkt 2 i den andra förordningen till utrustnings- och produktsäkerhetslagen (Verordnung über die Sicherheit von Spielzeug – 2. GPSGV), senast ändrad genom förordning av den 6 mars 2007.

(7)

När direktivet skulle antas i maj 2009 röstade Tyskland emot dess antagande bland annat på grund av att landet ansåg att skyddsnivån vad gäller kraven på kemikalier är otillräcklig.

(8)

Den 20 januari 2011 ansökte den tyska förbundsregeringen genom ett brev från förbundsministeriet för ekonomi och teknik om kommissionens tillstånd att i enlighet med artikel 114.4 i EUF-fördraget få bibehålla befintliga bestämmelser i tysk rätt om de fem grundämnena bly, arsenik, kvicksilver, barium och antimon samt om nitrosaminer och nitroserbara ämnen som avges från leksaksmaterial, efter dagen för ikraftträdande av del III i bilaga II till direktivet. Den tyska förbundsregeringen skickade den 2 mars 2011 via sin ständiga representation en skrivelse med en fullständig motivering för sin ansökan. Den detaljerade motiveringen innehöll flera bilagor, bland annat vetenskapliga undersökningar från Bundesinstitut für Risikobewertung om hälsobedömningen av de tidigare nämnda ämnena, daterade januari 2011.

(9)

Kommissionen bekräftade skriftligen den 24 februari 2011 och den 14 mars 2011 att man mottagit ansökan och fastställde i enlighet med artikel 114.6 i EUF-fördraget tidsfristen för att godkänna eller förkasta ansökan till den 5 september 2011.

(10)

Genom en skrivelse av den 24 juni 2011 underrättade kommissionen övriga medlemsstater om den tyska förbundsregeringens anmälan. Kommissionen tillkännagav dessutom anmälan i Europeiska unionens officiella tidning  (3) för att upplysa andra berörda parter om de nationella bestämmelser som den tyska förbundsregeringen avser att behålla samt om anförda skäl.

(11)

Artikel 114.4 rör fall då nationella bestämmelser anmäls i samband med en harmonisering av EU-bestämmelser där de nationella bestämmelserna har antagits och trätt ikraft innan harmoniseringsåtgärden antagits, och där ett bibehållande av de nationella bestämmelserna skulle vara oförenligt med de harmoniserade EU-bestämmelserna. De nationella bestämmelserna anmäldes med anledning av direktiv 2009/48/EG, en harmoniseringsåtgärd som antagits på grundval av artikel 95 i det föregående EG-fördraget. De nationella bestämmelserna antogs och trädde ikraft 1990 och 2008, dvs. innan direktivet antogs.

Enligt artikel 114.4 ska anmälan av de nationella bestämmelserna även innehålla en motivering som grundar sig på ett eller flera väsentliga behov enligt artikel 36 eller som avser miljö- eller arbetsmiljöskydd. Tysklands ansökan innehåller en motivering vad gäller skyddet av människors hälsa, vilket enligt Tysklands åsikt utgör skäl för att bibehålla de nationella bestämmelserna.

Mot denna bakgrund anser kommissionen att Tysklands ansökan om att få bibehålla sina nationella bestämmelser om de fem grundämnena bly, arsenik, kvicksilver, barium och antimon samt om nitrosaminer och nitroserbara ämnen är godtagbar.

(12)

Efter en noggrann genomgång av alla uppgifter och all information anser kommissionen att villkoren i artikel 114.6 tredje stycket är uppfyllda, vilket innebär att kommissionen kan förlänga den sexmånadersperiod som den har på sig att godkänna eller förkasta de nationella bestämmelser som Tyskland har anmält.

(13)

Den tyska förbundsregeringen tillhandahöll flera bilagor med detaljerade motiveringar och vetenskapliga uppgifter till stöd för de anmälda nationella åtgärderna. I synnerhet lämnades en hälsobedömning från Bundesinstitut für Risikobewertung av bly, arsenik, kvicksilver, barium och antimon samt av nitrosaminer och nitroserbara ämnen daterad januari 2011.

(14)

Informationen som Bundesinstitut für Risikobewertung lämnade till kommissionen innehåller detaljerade och komplexa toxikologiska uppgifter om dessa ämnen och omfattande hänvisningar till vetenskapliga rapporter och litteratur. För att kommissionen ska kunna fatta ett beslut enligt artikel 114.6 i EUF-fördraget måste man kontrollera om de uppgifter som Tyskland lämnat redan har bedömts och granskats under revideringsarbetet för direktivet, eller om de ska anses vara nya vetenskapliga uppgifter.

(15)

I artikel 46 i direktivet föreskrivs en möjlighet att ändra vissa kemikalierelaterade bestämmelser för att se till att de anpassas till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen. Bestämmelserna om de fem grundämnen som berörs av Tysklands ansökan (bly, arsenik, kvicksilver, barium och antimon) kan därför ändras och anpassas i enlighet med de senaste vetenskapliga rönen.

(16)

Kommissionen inrättade 2010 på medlemsstaternas begäran en arbetsgrupp för kemikalier i leksaker (nedan kallad arbetsgruppen). Denna arbetsgrupp som består av kemiska experter från Tyskland, Danmark, Italien, Frankrike, Sverige, Österrike, Nederländerna och Tjeckien samt från näringslivet och konsumentorganisationer bedömer nya vetenskapliga uppgifter och ger rekommendationer till medlemsstaterna och kommissionen om hur vissa kemikalierelaterade bestämmelser i direktivet bör ändras.

(17)

Kommissionen kommer att be om ett utlåtande från arbetsgruppen angående Tysklands detaljerade motivering, i syfte att avgöra om uppgifterna kan anses vara nya vetenskapliga uppgifter, varvid de kan användas för att ändra de kemikalierelaterade bestämmelserna i direktivet genom att införa strängare krav. Arbetsgruppens nästa möte är den 31 augusti 2011.

(18)

Arbetsgruppen rekommenderade dessutom den 5 april 2011 medlemsstaternas experter att sänka de nuvarande gränsvärdena för bly. Denna rekommendation stöddes av kommissionen och medlemsstaternas experter. Kommissionen har påbörjat det förberedande arbetet för denna ändring och den preliminära konsekvensanalysrapporten kommer att diskuteras vid nästa möte med medlemsstaternas experter i oktober 2011. Enligt planerna ska ett formellt förslag antas under första halvåret 2012.

(19)

Arbetsgruppen diskuterade de nuvarande gränsvärdena för barium och konstaterade att det inte fanns några nya vetenskapliga bevis, men olika bedömningar har gjorts av vetenskapliga organisationer. Arbetsgruppen beslutade därför att det behövs ytterligare diskussioner. Arbetsgruppen väntas avge en rekommendation under mötet den 31 augusti 2011 som därefter kommer att läggas fram för medlemsstaternas experter i oktober 2011.

(20)

Den vetenskapliga kommittén för konsumentsäkerhet håller för närvarande på att utvärdera hur allvarlig den risk är som är förknippad med förekomsten av nitrosaminer och nitroserbara ämnen i ballonger och kosmetiska produkter. Yttrandet, som väntas i september 2011, kommer att kasta nytt ljus på barns exponering för nitrosaminer och nitroserbara ämnen och på den risk som är förknippad med denna exponering.

(21)

Kommissionen bör därför invänta resultaten av de pågående diskussionerna och utvärderingarna innan den fattar ett beslut enligt artikel 114.6 första stycket, i syfte att noggrant bedöma all relevant, nuvarande och framtida, bevisning och dra slutsatser vad gäller de nationella åtgärderna. Kommissionen anser därför att det är motiverat att förlänga den sexmånadersperiod som den har på sig att godkänna eller förkasta de nationella bestämmelserna till den 5 mars 2012.

(22)

Som det anges i artikel 55 i direktivet ska del III punkterna 8 och 13 i bilaga II tillämpas från och med den 20 juli 2013. Fram till detta datum tillämpas de gällande bestämmelserna rörande bly, arsenik, kvicksilver, barium och antimon som fastställs i direktiv 88/378/EEG och i den andra förordningen till utrustnings- och produktsäkerhetslagen (Verordnung über die Sicherheit von Spielzeug – 2. GPSGV). Eftersom det inte finns några tillämpliga EU-bestämmelser om nitrosaminer och nitroserbara ämnen som avges från leksaksmaterial är även punkt 1.b i bilaga 4 och punkt 6 i bilaga 10 till konsumentvaruförordningen (Bedarfsgegenständeverordnung) tillämpliga till den 20 juli 2013.

(23)

Eftersom de nationella bestämmelser som den tyska förbundsregeringen avser att bibehålla inte kommer att upphävas före den 20 juli 2013 konstaterar kommissionen att villkoret att det inte ska föreligga någon fara för hälsan är uppfyllt.

(24)

Mot denna bakgrund konstaterar kommissionen att Tysklands ansökan, som anmälts till kommissionen den 2 mars 2011, om tillstånd att få bibehålla gränsvärdena för bly, arsenik, kvicksilver, barium och antimon samt för nitrosaminer och nitroserbara ämnen i leksaker som är avsedda för barn under 36 månader eller i andra leksaker som är avsedda att stoppas i munnen, är godtagbar.

(25)

Med tanke på frågans komplexitet och eftersom det saknas dokumentation om risken för människors hälsa anser kommissionen att den period som avses i artikel 114.6 första stycket bör förlängas till den 5 mars 2012.

19.8.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 214/19

(1)

Genom kommissionens förordning (EG) nr 831/2002 (2) om tillgång till förtroliga uppgifter för vetenskapliga syften fastställs dels de villkor på vilka konfidentiella uppgifter som överförts till gemenskapen får lämnas ut, dels de regler som ska gälla samarbetet mellan gemenskapen och de nationella myndigheterna för att underlätta tillgången till sådana uppgifter då de behövs för att kunna dra statistiska slutsatser i vetenskapligt syfte.

(2)

I kommissionens beslut 2004/452/EG (3) fastställs en förteckning över organ vars forskare kan få tillgång till konfidentiella uppgifter i vetenskapligt syfte.

(3)

Enheten för socialt skydd och strategi för social inkludering vid Europeiska kommissionens generaldirektorat för sysselsättning, socialpolitik och inkludering samt Institutet för skatterättsliga studier (Instituto de Estudios Fiscales – IEF) i Madrid, Spanien, bör betraktas som organ som uppfyller villkoren och bör därför föras upp i förteckningen över de organ, organisationer och institutioner som avses i artikel 3.1 e i förordning (EG) nr 831/2002.

(4)

Åtgärder i detta beslut är förenliga med yttrandet från kommittén för det europeiska statistiksystemet (ESS-kommittén).

19.8.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 214/22

(1)

Direktiv 92/65/EEG innehåller villkor för import av djur, sperma, ägg och embryon. Dessa villkor måste minst motsvara de villkor som gäller vid handel mellan medlemsstaterna.

(2)

I direktiv 2009/156/EG anges djurhälsovillkor för import av levande hästdjur till unionen. Enligt direktivet får import av hästdjur till unionen endast tillåtas från tredjeländer som varit fria från rots i sex månader.

(3)

I kommissionens beslut 2004/211/EG av den 6 januari 2004 om upprättande av en förteckning över tredje länder eller delar av tredje länder från vilka medlemsstaterna tillåter import av levande hästdjur och sperma, ägg och embryon från hästdjur samt om ändring av besluten 93/195/EEG och 94/63/EG (3) fastställs en förteckning över tredjeländer, eller delar av tredjeländer vid regionalisering, från vilka medlemsstaterna är ålagda att tillåta import av hästdjur och sperma, ägg och embryon från hästdjur, och dessutom ställs andra villkor för sådan import. Förteckningen anges i bilaga I till det beslutet och omfattar registrerade hästar och sperma från sådana hästar från Libanon.

(4)

Den regionala kommissionen för Mellanöstern inom Världsorganisationen för djurhälsa (OIE) har underrättat kommissionen om att ett av OIE:s referenslaboratorier bekräftat förekomst av rots (Burkholderia mallei) hos hästdjur i Libanon.

(5)

Införsel av registrerade hästar och sperma från registrerade hästar från Libanon till unionen bör därför inte längre tillåtas. Därför behöver posten för Libanon i förteckningen i bilaga I till beslut 2004/211/EG ändras.

(6)

I april 2010 fick kommissionen en rapport om bekräftade fall av rots i de norra delarna av Bahrain. För att tillfälligt upphäva införsel till unionen av registrerade hästar och sperma, ägg och embryon från registrerade hästar antog kommissionen beslut 2010/333/EU av den 14 juni 2010 om ändring av beslut 2004/211/EG vad gäller posterna för Bahrain och Brasilien i förteckningen över tredjeländer eller delar av tredjeländer från vilka levande hästdjur och sperma, ägg och embryon från hästdjur får föras in till Europeiska unionen (4).

(7)

Vid en veterinärinspektion på plats i Bahrain i juni 2011 inhämtades tillräckliga belägg för att Bahrain vidtagit åtgärder för att bekämpa sjukdomen i de norra delarna av landet, och att övervakning på hela landets territorium bekräftade att den södra delen av Bahrain fortfarande var fri från sjukdomen. Dessutom har Bahrain infört förflyttningskontroller, inbegripet ett strängt tillämpat förbud mot förflyttningar av hästdjur från den norra delen av Bahrain till den södra delen av Bahrains huvudö. Således är det möjligt att regionalisera Bahrain för att medge ett tidsbegränsat tillstånd för införsel till unionen av registrerade hästar från den södra delen av Bahrains huvudö.

(8)

Därför behöver posten för Bahrain ändras med närmare uppgifter om avgränsningen av den södra delen av Bahrains huvudö i förteckningen i bilaga I till beslut 2004/211/EG.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

1.

Posten för Libanon ska ersättas med följande:

2.

Posten för Bahrain ska ersättas med följande:

3.

Faktaruta 4 ska läggas till i enlighet med bilagan.