ISSN 1725-2628
doi:10.3000/17252628.L_2011.120.swe
Europeiska unionens
officiella tidning
L 120
Svensk utgåva
Lagstiftning
54 årgången
7 maj 2011
|
ISSN 1725-2628 doi:10.3000/17252628.L_2011.120.swe |
||
|
Europeiska unionens officiella tidning |
L 120 |
|
|
|
||
|
Svensk utgåva |
Lagstiftning |
54 årgången |
|
Innehållsförteckning |
|
II Icke-lagstiftningsakter |
Sida |
|
|
|
AKTER SOM ANTAS AV ORGAN SOM INRÄTTATS GENOM INTERNATIONELLA AVTAL |
|
|
|
* |
|
SV |
De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid. Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk. |
II Icke-lagstiftningsakter
AKTER SOM ANTAS AV ORGAN SOM INRÄTTATS GENOM INTERNATIONELLA AVTAL
|
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 120/1 |
Endast FN/ECE-texterna i original har bindande folkrättslig verkan. Dessa föreskrifters status och dag för ikraftträdande bör kontrolleras i den senaste versionen av FN/ECE:s statusdokument som finns på:
http://www.unece.org/trans/main/wp29/wp29wgs/wp29gen/wp29fdocstts.html
Föreskrifter nr 110 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) – Enhetliga bestämmelser om typgodkännande av
|
I. |
Specifika komponenter i motorfordon som använder komprimerad naturgas (compressed natural gas, CNG) i sina framdrivningssystem. |
|
II. |
Fordon med avseende på installation av specifika komponenter av godkänd typ för användande av komprimerad naturgas (compressed natural gas, CNG) i sina framdrivningssystem |
Inbegripet all giltig text t.o.m.:
Supplement 9 till föreskrifternas ursprungliga lydelse – Dag för ikraftträdande: 19 augusti 2010
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
FÖRESKRIFTER
|
1. |
Tillämpningsområde |
|
2. |
Definition och klassning av komponenter |
AVSNITT I
|
3. |
Ansökan om godkännande |
|
4. |
Märkningar |
|
5. |
Godkännande |
|
6. |
Specifikationer för CNG-komponenter |
|
7. |
Ändring av en CNG-komponenttyp och utökning av godkännande |
|
8. |
(Ej fastställd) |
|
9. |
Produktionsöverensstämmelse |
|
10. |
Påföljd för icke överensstämmande produktion |
|
11. |
(Ej fastställd) |
|
12. |
Produktionens definitiva upphörande |
|
13. |
Namn och adresser till de tekniska tjänster som ansvarar för godkännandeprov och till de administrativa myndigheterna |
AVSNITT II
|
14. |
Definitioner |
|
15. |
Ansökan om godkännande |
|
16. |
Godkännande |
|
17. |
Krav för att installera specifika komponenter för användning av komprimerad naturgas i framdrivningssystemet på ett fordon |
|
18. |
Produktionsöverensstämmelse |
|
19. |
Påföljd för icke överensstämmande produktion |
|
20. |
Ändring av fordonstyp och utökning av typgodkännande |
|
21. |
Produktionens definitiva upphörande |
|
22. |
Namn och adresser till de tekniska tjänster som ansvarar för godkännandeprov och till de administrativa myndigheterna |
BILAGOR
|
Bilaga 1A — |
Väsentliga egenskaper för CNG-komponenter |
|
Bilaga 1B — |
Väsentliga karakteristika för fordonet, motorn och CNG-relaterade system |
|
Bilaga 2A — |
Mall för typgodkännandemärket för CNG-komponenter |
|
Bilaga 2B — |
Rapport om beviljat, utökat, ej beviljat eller återkallat godkännande eller produktionens definitiva upphörande av en typ av CNG-komponent i enlighet med föreskrifter nr 110 |
|
Bihang — |
Tilläggsinformation angående typgodkännande för en typ av CNG-komponenter enligt föreskrifter nr 110 |
|
Bilaga 2C — |
Typgodkännandemärkets utformning |
|
Bilaga 2D — |
Rapport om beviljat, utökat, ej beviljat eller återkallat godkännande eller produktionens definitiva upphörande av en fordonstyp med avseende på installation av CNG-system i enlighet med föreskrifter nr 110 |
|
Bilaga 3 — |
Gasbehållare — högtrycksbehållare för förvaring av naturgas som bränsle i fordon |
|
Tillägg A — |
Provmetod |
|
Tillägg B — |
(Ej fastställd) |
|
Tillägg C — |
(Ej fastställd) |
|
Tillägg D — |
Rapportmallar |
|
Tillägg E — |
Verifiering av påkänningsförhållanden med töjningsgivare |
|
Tillägg F — |
Sprickutbredningsmetod |
|
Tillägg G — |
Behållartillverkarens instruktioner för hantering, användning och kontroll av behållare |
|
Tillägg H — |
Omgivningsprov |
|
Bilaga 4A — |
Bestämmelser för godkännande av automatventil, kontrollventil, övertrycksventil, övertrycksanordning (temperaturstyrd) flödesbegränsningsventil, manuell ventil och övertrycksanordning (tryckstyrd) |
|
Bilaga 4B — |
Bestämmelser för godkännande av böjliga bränsleledningar eller slangar |
|
Bilaga 4C — |
Bestämmelser för godkännande av CNG-filter |
|
Bilaga 4D — |
Bestämmelser för godkännande av tryckregulatorn |
|
Bilaga 4E — |
Bestämmelser för godkännande av tryck- och temperaturgivarna |
|
Bilaga 4F — |
Bestämmelser för godkännande av påfyllningsenheten |
|
Bilaga 4G — |
Bestämmelser för godkännande av gasflödesjusterare, gas/luft-blandare eller gasinsprutare |
|
Bilaga 4H — |
Bestämmelser för godkännande av den elektroniska styrenheten |
|
Bilaga 5 — |
Provningsförfaranden |
|
Bilaga 5A — |
Övertrycksprov (hållfasthetsprov) |
|
Bilaga 5B — |
Yttre läckageprov |
|
Bilaga 5C — |
Inre läckageprov |
|
Bilaga 5D — |
Provning av motståndskraften mot CNG |
|
Bilaga 5E — |
Prov för motståndskraft mot korrosion |
|
Bilaga 5F — |
Motståndskraft mot torr värme |
|
Bilaga 5G — |
Ozonåldring |
|
Bilaga 5H — |
Temperaturcykelprov |
|
Bilaga 5I — |
Tryckcykelprov tillämpliga endast för behållare (se bilaga 3) |
|
Bilaga 5J — |
(Ej fastställd) |
|
Bilaga 5K — |
(Ej fastställd) |
|
Bilaga 5L — |
Hållbarhetsprov (kontinuerlig drift) |
|
Bilaga 5M — |
Sprängningsprov/förstörande prov tillämpliga bara för behållare (se bilaga 3) |
|
Bilaga 5N — |
Prov för motståndskraft mot vibrationer |
|
Bilaga 5O — |
Driftstemperaturer |
|
Bilaga 6 — |
Bestämmelser gällande CNG-identifieringsmärke för offentliga fordon |
1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE
Dessa föreskrifter ska gälla för:
|
1.1 |
Avsnitt I |
Specifika komponenter i motorfordon av kategori M och N (1)/ som använder komprimerad naturgas (Compressed Natural Gas – CNG) i sina framdrivningssystem. |
|
1.2 |
Avsnitt II |
Fordon i kategori M och N (1)/ av godkänd typ med avseende på installation av specifika komponenter för användning av komprimerad naturgas (Compressed Natural Gas – CNG) i sina framdrivningssystem. |
2. DEFINITION OCH KLASSNING AV KOMPONENTER
CNG-komponenter som används i fordon ska klassas med avseende på arbetstryck och funktion, enligt figur 1–1.
|
Klass 0 |
Högtrycksdelar inklusive rör och anslutningar som innehåller CNG vid ett tryck mellan 3 MPa och 26 MPa. |
|
Klass 1 |
Mellantrycksdelar inklusive rör och anslutningar som innehåller CNG vid ett tryck mellan 450 kPa och 3 000 kPa (3 MPa). |
|
Klass 2 |
Lågtrycksdelar inklusive rör och anslutningar som innehåller CNG vid ett tryck mellan 20 kPa och 450 kPa. |
|
Klass 3 |
Mellantrycksdelar såsom säkerhetsventiler eller delar, skyddade av säkerhetsventiler inklusive rör och anslutningar som innehåller CNG vid ett tryck mellan 450 kPa och 3 000 kPa (3 MPa). |
|
Klass 4 |
Delar i kontakt med gas under lägre tryck än 20 kPa. |
En komponent kan bestå av flera delar. Varje del är då klassad för sig med avseende på högsta arbetstryck och funktion.
2.1 tryck: tryck i förhållande till lufttrycket, om inte annat anges.
2.1.1 servicetryck: stabiliserat tryck vid en homogen gastemperatur om 15 °C.
2.1.2 provtryck: det tryck som en komponent ska klara under prov för godkännande.
2.1.3 arbetstryck: det högsta tryck för vilket en komponent är konstruerad.
2.1.4 driftstemperaturer: maximivärdena på de temperaturintervall, angivna i bilaga 5O, för vilket det för den specifika komponenten kan säkerställas säker och god funktion och för vilket den har konstruerats och godkänts.
2.2 specifika komponenter:
|
a) |
behållare (eller cylinder), |
|
b) |
tillbehör monterade på behållaren, |
|
c) |
tryckregulator, |
|
d) |
automatventil, |
|
e) |
manuell ventil, |
|
f) |
gasinmatningsanordning, |
|
g) |
gasflödesjusterare, |
|
h) |
böjlig bränsleledning, |
|
i) |
fast bränsleledning, |
|
j) |
påfyllningsenhet eller mottagare, |
|
k) |
backventil, |
|
l) |
övertrycksventil (utsläppsventil), |
|
m) |
övertrycksanordning (temperaturstyrd), |
|
n) |
filter, |
|
o) |
tryck- eller temperaturgivare/indikator, |
|
p) |
flödesbegränsningsventil, |
|
q) |
serviceventil, |
|
r) |
elektronisk kontrollenhet, |
|
s) |
gastätt hölje, |
|
t) |
anslutning, |
|
u) |
ventilationsslang, |
|
v) |
övertrycksanordning (tryckstyrd). |
2.2.1 Många av komponenterna som nämnts ovan kan kombineras eller monteras ihop som flerfunktionskomponenter.
Figur 1–1
Flödesschema för klassificering av CNG-komponenter
Figur 1–2
Prov tillämpliga för olika komponentklasser (utom behållare)
|
Prestandaprov |
Övertryckhållfasthetsprov |
Läckageprov (yttre) |
Läckageprov (inre) |
Hållbarhetsprov i kontinuerlig drift |
Motståndskraft mot korrosion |
Ozonåldring |
Resistens mot CNG |
Motståndskraft mot vibrationer |
Motståndskraft mot torka - värme |
|||||||||
|
|
Bilaga 5A |
Bilaga 5B |
Bilaga 5C |
Bilaga 5L |
Bilaga 5E |
Bilaga 5G |
Bilaga 5D |
Bilaga 5N |
Bilaga 5F |
|||||||||
|
Klass 0 |
X |
X |
A |
A |
X |
X |
X |
X |
X |
|||||||||
|
Klass 1 |
X |
X |
A |
A |
X |
X |
X |
X |
X |
|||||||||
|
Klass 2 |
X |
X |
A |
A |
X |
A |
X |
X |
A |
|||||||||
|
Klass 3 |
X |
X |
A |
A |
X |
X |
X |
X |
X |
|||||||||
|
Klass 4 |
O |
O |
O |
O |
X |
A |
X |
O |
A |
|||||||||
|
||||||||||||||||||
2.3 behållare (eller cylinder): varje kärl som kan användas för att lagra komprimerad naturgas;
2.3.1 En behållare kan vara
CNG-1 metall,
CNG-2 metallstomme armerad med plastimpregnerade sammanhängande fibrer (omlindad),
CNG-3 metallstomme armerad med plastimpregnerade sammanhängande fibrer (helt inlindad),
CNG-4 plastimpregnerade sammanhängande fibrer med en metallfri stomme (helt i kompositmaterial).
2.4 typ av behållare: behållare som inte avviker med avseende på de dimensions- och materialkarakteristika som anges i bilaga 3.
2.5 tillbehör monterade på behållaren: följande komponenter (men inte begränsat till dem), antingen separata eller kombinerade, när de monteras på behållaren:
|
2.5.1 |
Manuell ventil. |
|
2.5.2 |
Tryckgivare/indikator. |
|
2.5.3 |
Övertrycksventil (utsläppsventil). |
|
2.5.4 |
Övertrycksanordning (temperaturstyrd). |
|
2.5.5 |
Automatisk behållarventil. |
|
2.5.6 |
Gasflödesbegränsare. |
|
2.5.7 |
Gastätt hölje. |
2.6 ventil: en anordning med vilken ett flöde av en fluid kan styras.
2.7 automatventil: en ventil som inte regleras för hand.
2.8 automatisk behållarventil: en automatisk ventil som är fast monterad på en behållare och som kontrollerar gasflödet till bränslesystemet. Automatisk behållarventil kallas också fjärrstyrd serviceventil.
2.9 kontrollventil eller backventil: en automatisk ventil som tillåter gas att bara flöda i en riktning.
2.10 flödesbegränsningsventil: en ventil som automatiskt stänger av, eller begränsar, gasflödet då det överskrider ett inställt värde.
2.11 manuell ventil: en manuell ventil som är fast monterad på behållaren.
2.12 övertrycksventil (utsläppsventil): en anordning som hindrar att ett på förhand bestämt tryck överskrids.
2.13 serviceventil: en avstängningsventil som bara stängs vid service på fordonet.
2.14 filter: ett skydd som tar bort främmande partiklar från gasflödet.
2.15 anslutning: en koppling som används i ett rör- eller slangsystem.
2.16 Bränsleledningar
2.16.1 böjliga bränsleledningar: ett böjligt rör eller slang genom vilket naturgas flödar.
2.16.2 fasta bränsleledningar: ett rörsystem som inte är gjort för att böjas under normal drift och genom vilket naturgas flödar.
2.17 gasinmatningsanordning: en anordning för att införa gasbränsle i motorns olika inlopp (förgasare eller insprutare).
2.17.1 gas/luftblandare: en anordning för att blanda gasbränslet och tilluften för motorn.
2.17.2 gasinsprutare: en anordning för att införa gasbränsle i motorn eller i därtill hörande inlopp.
2.18 gasflödesjusterare: en gasflödesbegränsande anordning, monterad efter tryckregulatorn, som kontrollerar gasflödet till motorn.
2.19 gastätt hölje: en anordning som avluftar läckande gas till fordonets utsida eller till gasventilationsslangen.
2.20 tryckindikator: en trycksatt anordning som indikerar gastrycket.
2.21 tryckregulator: en anordning som används för att styra bränslegastrycket till motorn.
2.22 övertrycksanordning (temperaturstyrd): en engångsanordning som styrs av för hög temperatur och som släpper ut gas för att hindra behållaren från att brista.
2.23 påfyllningsenhet eller mottagare: en anordning monterad på fordonet, utanpå eller inuti (i motorrummet), som används för att fylla behållaren på tankstationen.
2.24 elektronisk kontrollenhet (CNG - bränsleflöde): en anordning som styr motorns gaskrav, och andra motorparametrar, och som automatiskt stänger av automatventilen om så behövs av säkerhetsskäl.
2.25 komponenttyp: komponenter som inte skiljer sig åt i sådana väsentliga avseenden som material och arbetstryck, enligt punkterna 2.6–2.23.
2.26 typ av elektronisk kontrollenhet: komponenter som inte är olika i sådana väsentliga avseenden som de grundläggande mjukvaruprinciperna med undantag för smärre ändringar, enligt punkt 2.24.
2.27 övertrycksanordning (tryckstyrd): (ibland kallad sprängskiva) en engångsanordning som utlöses av för högt tryck och som hindrar ett förutbestämt tryck uppströms från att överskridas.
AVSNITT I
GODKÄNNANDE AV SPECIFIKA KOMPONENTER I MOTORFORDON SOM ANVÄNDER KOMPRIMERAD NATURGAS (COMPRESSED NATURAL GAS – CNG) I SINA FRAMDRIVNINGSSYSTEM
3. ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE
3.1 Ansökan om godkännande av specifika komponenter eller flerfunktionskomponenter ska lämnas in av innehavaren av handelsnamnet eller varumärket, eller av dennes representant.
3.2 Ansökan ska åtföljas av följande dokument i tre exemplar och med följande upplysningar:
|
3.2.1 |
En beskrivning av fordonet vad gäller de kriterier som anges i bilaga 1A till dessa föreskrifter. |
|
3.2.2 |
En detaljerad beskrivning av den specifika komponentens typ. |
|
3.2.3 |
En ritning på den specifika komponenten, tillräckligt detaljerad och i en passande skala. |
|
3.2.4 |
Ett bestyrkande av överensstämmelse med de specifikationer som föreskrivs i punkt 6 i dessa föreskrifter. |
3.3 På begäran av den tekniska tjänst som ansvarar för godkännandeproven ska exemplar av den specifika komponenten tillhandahållas. Ytterligare exemplar ska kunna tillhandahållas på begäran (högst 3).
3.3.1 Under förproduktion av behållare ska [n] (2) av 50 (kvalifikationsmängd) bli föremål för icke-förstörande prov enligt bilaga 3.
4. MÄRKNINGAR
4.1 De exemplar av specifika komponenter som lämnats för godkännande ska vara försedda med tillverkarens handelsnamn eller varumärke och typbeteckningen, inbegripet beteckning för driftstemperaturer (”M” för måttliga temperaturer eller ”C” för låga temperaturer). För böjliga slangar ska även tillverkningsmånad och år anges. Denna märkning ska vara lättläslig och outplånlig.
4.2 Alla komponenter ska ha ett tillräckligt stort utrymme för placering av godkännandemärket. Detta utrymme ska anges på de ritningar som omnämns i avsnitt 3.2.2. ovan.
4.3 Varje behållare ska också ha en märkning med följande uppgifter lätt läsbara och outplånliga:
|
a) |
Serienummer. |
|
b) |
Volymen i liter. |
|
c) |
Märket ”KOMPRIMERAD NATURGAS”. |
|
d) |
Arbetstryck/provtryck [bar]. |
|
e) |
Vikt (kg). |
|
f) |
År och månad för godkännandet (till exempel 96/01). |
|
g) |
Godkännandemärke enligt avsnitt 5.4. |
5. GODKÄNNANDE
5.1 Om komponentproven som lämnats in för godkännande uppfyller kraven i punkterna 6.1–6,11. i dessa föreskrifter, ska godkännande för den typen av utrustning beviljas.
5.2 Ett godkännandenummer ska tilldelas varje komponenttyp eller flerfunktionskomponent som godkänts. De första två siffrorna (för närvarande 00 för föreskrifterna i den ursprungliga lydelsen) ska ange löpnumret på den senaste betydande tekniska ändringen av föreskrifterna vid beviljandet av godkännande. Samma avtalspart ska inte tilldela samma nummer för en annan typ av utrustning.
5.3 Utfärdande av typgodkännande, avslag eller utökning av godkännande av en CNG-komponent enligt dessa föreskrifter ska rapporteras till de avtalsslutande parterna som tillämpar dessa föreskrifter med hjälp av ett formulär som överensstämmer mallen i bilaga 2B till dessa föreskrifter.
5.4 På varje komponent som överensstämmer med typen som godkänts enligt dessa föreskrifter ska det finnas ett internationellt godkännandemärke, placerat på ett väl synligt och lätt tillgängligt ställe, som hänvisas till i punkt 4.2, som tillägg till märket som föreskrivs i punkterna 4.1. och 4.3. Godkännandemärket ska bestå av följande:
|
5.4.1 |
En cirkel som omger bokstaven ”E” följt av det särskilda landsnumret för landet som beviljat godkännande (3)/, |
|
5.4.2 |
Numret på dessa föreskrifter, följt av bokstaven ”R”, ett tankstreck och typgodkännandenumret, till höger om cirkeln som föreskrivs i punkt 5.4.1. Detta godkännandenummer består av komponentens typgodkännandenummer, som finns på intyget som utfärdats för denna typ (se punkt 5.2. och bilaga 2B), föregånget av två siffror som anger den senaste genomförda ändringen av föreskrifterna. |
5.5 Godkännandemärket ska vara lättläsligt och outplånligt.
5.6 Bilaga 2A till dessa föreskrifter ger exempel på det nämnda godkännandemärket.
6. SPECIFIKATIONER FÖR CNG-KOMPONENTER
6.1 Allmänna bestämmelser
6.1.1 De specifika komponenterna i fordon som använder CNG för sitt framdrivningssystem ska fungera på ett riktigt och säkert sätt såsom anges i dessa föreskrifter.
Komponentmaterialen som är i kontakt med CNG ska vara resistenta mot CNG (se bilaga 5D).
De komponentdelar vars funktion riskerar att påverkas av CNG, högt tryck eller vibrationer, måste genomgå relevanta provförfaranden som beskrivs i bilagorna till dessa föreskrifter. Särskilt bestämmelserna i punkterna 6.2–6,11 måste uppfyllas.
De specifika komponenterna i fordon som använder CNG för sitt framdrivningssystem ska följa relevanta krav på elektromagnetisk kompatibilitet enligt föreskrifter nr 10, ändringsserie 02, eller motsvarande.
6.2 Bestämmelser för behållare
6.2.1 CNG-behållarna ska vara typgodkända enligt bestämmelserna i bilaga 3 till dessa föreskrifter.
6.3 Bestämmelser för komponenter monterade på behållaren
6.3.1 Behållaren ska vara utrustad med åtminstone följande komponenter, vilka kan vara separata eller kombinerade:
|
6.3.1.1 |
Manuell ventil. |
|
6.3.1.2 |
Automatisk behållarventil. |
|
6.3.1.3 |
Övertrycksanordning. |
|
6.3.1.4 |
Flödesbegränsningsventil. |
6.3.2 Behållaren kan vara utrustad med ett gastätt hölje, om det anses nödvändigt.
6.3.3 Komponenterna som nämns i punkterna 6.3.1–6.3.2 ska vara typgodkända enligt de bestämmelser som anges i bilaga 4 till dessa föreskrifter.
6.4–6.11 Bestämmelser för andra komponenter:
Komponenterna ska vara typgodkända enligt de bestämmelser som anges i bilagaorna enligt tabellen nedan:
|
Punkt |
Komponent |
Bilaga |
|
6.4 |
Automatventil Backventil Övertrycksventil Övertrycksanordning (temperaturstyrd) Flödesbegränsningsventil Övertrycksanordning (tryckstyrd) |
4A |
|
6.5 |
Böjlig bränsleledning/-slang |
4B |
|
6.6 |
CNG-filter |
4C |
|
6.7 |
Tryckregulator |
4D |
|
6.8 |
Tryck- och temperaturgivare |
4E |
|
6.9 |
Påfyllningsenhet eller mottagare |
4F |
|
6.10 |
Gasflödesjusterare och gas-luftblandare eller gasinsprutare |
4G |
|
6.11 |
Elektronisk styrenhet |
4H |
7. ÄNDRING AV EN CNG-KOMPONENTTYP OCH UTÖKNING AV GODKÄNNANDE
7.1 Varje ändring av en CNG-komponenttyp ska rapporteras till den administrativa myndighet som beviljat typgodkännandet. Myndigheten kan då antingen
|
7.1.1 |
anse att ändringarna troligen inte har någon märkbar negativ inverkan och att komponenten fortfarande uppfyller ställda krav, eller |
|
7.1.2 |
begära att omprovning ska ske; huruvida omprovning ska vara partiell eller total måste avgöras av den behöriga myndigheten. |
7.2 Bekräftelse eller avslag på ansökan, med angivande av ändringarna, ska rapporteras på det sätt som anges i punkt 5.3 till de avtalsparter som tillämpar dessa föreskrifter.
7.3 Den behöriga myndighet som beviljar en utökning av godkännande ska tilldela varje rapportformulär som skrivs för en sådan utökning ett serienummer.
8. (Ej fastställd)
9. PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE
Säkerställande av produktionsöverensstämmelse ska ske enligt det förfarande som fastställts i avtalet, bilaga 2 (E/ECE/324-E/ECE/TRANS/505/Rev.2), med följande krav:
|
9.1 |
Varje behållare ska provas vid ett lägsta tryck av 1,5 gånger arbetstrycket i överensstämmelse med föreskrifterna i bilaga 3 till dessa föreskrifter. |
|
9.2 |
Sprängprov med hydraultryck enligt punkt 3.2. i bilaga 3 ska utföras för varje parti som består av högst 200 behållare som är tillverkade av samma parti råvaror. |
|
9.3 |
Varje böjlig ihopmonterad bränsleledning som är kopplad till hög- eller mellantryck (klass 0, 1) enligt den klassificering som beskrivs i punkt 2 i dessa föreskrifter, ska provas med ett tryck som är lika med dubbla arbetstrycket. |
10. PÅFÖLJD FÖR ICKE ÖVERENSSTÄMMANDE PRODUKTION
10.1 Godkännande som beviljats med avseende på en komponenttyp enligt dessa föreskrifter kan återkallas om kraven enligt punkt 9 inte uppfylls.
10.2 Om en avtalspart som tillämpar dessa föreskrifter återkallar ett godkännande som tidigare beviljats, ska avtalsparten genast rapportera detta till de andra avtalsslutande parterna som tillämpar dessa föreskrifter med hjälp av ett rapportformulär som överenstämmer med mallen i bilaga 2B till dessa föreskrifter.
11. (Ej fastställd)
12. PRODUKTIONENS DEFINITIVA UPPHÖRANDE
Om innehavaren av ett godkännande helt upphör med tillverkningen av den komponenttyp som godkänts enligt dessa föreskrifter, ska han meddela detta till den myndighet som beviljat godkännandet. Då myndigheten fått ett sådant meddelande ska myndigheten informera de andra avtalsslutande parterna som tillämpar dessa föreskrifter med hjälp av ett rapportformulär som överensstämmer med mallen i bilaga 1 till dessa föreskrifter.
13. NAMN OCH ADRESSER TILL DE TEKNISKA TJÄNSTER SOM ANSVARAR FÖR GODKÄNNANDEPROV OCH TILL DE ADMINISTRATIVA MYNDIGHETERNA
De avtalsslutande parterna som tillämpar dessa föreskrifter ska till FN:s sekretariat rapportera namn och adresser till de tekniska tjänster som ansvarar för godkännandeprov, liksom till de administrativa myndigheter som beviljar godkännande, och till vilka intyg om godkännande, eller utökning, avslag eller återkallande av godkännande, som utfärdats i annat land, ska skickas.
AVSNITT II
GODKÄNNANDE AV FORDON MED AVSEENDE PÅ INSTALLATION AV SPECIFIKA KOMPONENTER AV GODKÄND TYP FÖR ANVÄNDNING AV KOMPRIMERAD NATURGAS (CNG) I FRAMDRIVNINGSSYSTEMET
14. DEFINITIONER
14.1 I avsnitt II i dessa föreskrifter används följande beteckningar med de betydelser som här anges:
14.1.1 godkännande av ett fordon: godkännande av en fordonstyp av kategorierna M och N med avseende på dess CNG-system som originalutrustning för användande i framdrivningssystemet.
14.1.2 fordonstyp: ett fordon utrustad med specifika komponenter för användande av CNG i sitt framdrivningssystem som inte avviker med avseende på följande förhållanden:
|
14.1.2.3.1 |
chassi/bottenplatta (uppenbara och grundläggande skillnader), |
|
14.1.2.3.2 |
installationen av CNG-utrustning (tydliga och grundläggande skillnader). |
14.1.3 CNG-system: en monterad enhet av komponenter (behållare eller cylindrar, ventiler, böjliga bränsleledningar etc.) och anslutna delar (fasta bränsleledningar, röranslutningar etc.) som är monterade på motorfordon som använder CNG i sina framdrivningssystem.
15. ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE
15.1 Ansökan om godkännande för en fordonstyp med avseende på installationen av specifika komponenter för användning av CNG i framdrivningssystemet ska lämnas av fordonstillverkaren eller av dennes vederbörligen godkända representant.
15.2 Ansökan ska åtföljas av nedanstående dokument i tre exemplar: En beskrivning av fordonet vad gäller alla de relevanta kriterier som anges i bilaga 1B till dessa föreskrifter.
15.3 Ett fordon som är representativt för den fordonstyp som ska godkännas ska tillhandahållas den tekniska tjänst som ansvarar för godkännandeprovningar.
16. GODKÄNNANDE
16.1 Om fordonet som inlämnats för godkännande enligt dessa föreskrifter är utrustat med alla de nödvändiga specifika komponenterna för att använda naturgas i sitt framdrivningssystem och uppfyller kraven enligt punkt 17 nedan, ska godkännande av fordonstypen beviljas.
16.2 Ett godkännandenummer ska tilldelas varje godkänd fordonstyp. Dess första två siffror ska ange löpnumret på den senaste betydande tekniska ändringen av föreskrifterna vid beviljandet av godkännandet.
16.3 Utfärdande av godkännande, avslag eller utökning av godkännande av en CNG-fordonstyp enligt dessa föreskrifter ska rapporteras till de avtalsslutande parterna som tillämpar dessa föreskrifter, med hjälp av ett formulär som överensstämmer med mallen i bilaga 2D till dessa föreskrifter.
16.4 På varje fordon, som överensstämmer med den fordonstyp som godkänts enligt dessa föreskrifter, ska det finnas ett internationellt godkännandemärke placerat på ett väl synligt och lätt tillgängligt ställe, som anges på det godkännandeintyg som hänvisas till i punkt 16.2. Godkännandemärket ska bestå av
|
16.4.1 |
en cirkel som omger bokstaven ”E” följt av det särskilda landsnumret för landet som beviljat godkännande (4), |
|
16.4.2 |
numret på dessa föreskrifter, följt av bokstaven ”R”, ett tankstreck och godkännandenumret till höger om cirkeln som föreskrivs i punkt 16.4.1. |
16.5 Om fordonet överensstämmer med en godkänd fordonstyp, enligt föreskrifter som omfattas av avtalet, i det land som beviljat godkännande enligt dessa föreskrifter, behöver symbolen som föreskrivs i punkt 16.4.1 inte upprepas. I så fall ska föreskrifternas nummer, godkännandenummer och tilläggssymboler för alla de föreskrifter enligt vilka godkännande har beviljats i landet som beviljat godkännande enligt dessa föreskrifter, placeras i lodräta kolumner till höger om symbolen som föreskrivs i punkt 16.4.1.
16.6 Godkännandemärket ska vara lättläsligt och outplånligt.
16.7 Godkännandemärket ska placeras nära eller på fordonets identitetsskylt.
16.8 Bilaga 2C till dessa föreskrifter ger exempel på det nämnda godkännandemärket.
17. KRAV FÖR ATT INSTALLERA SPECIFIKA KOMPONENTER FÖR ANVÄNDNING AV KOMPRIMERAD NATURGAS I FRAMDRIVNINGSSYSTEMET PÅ ETT FORDON
17.1 Allmänt
17.1.1 CNG-systemet i fordonet ska fungera på ett bra och säkert sätt vid det arbetstryck som det är konstruerat och godkänt för.
17.1.2 Systemets samtliga komponenter ska vara typgodkända individuellt enligt avsnitt I i dessa föreskrifter
17.1.3 Materialen som används i systemet ska vara lämpliga att använda med CNG.
17.1.4 Systemets samtliga komponenter ska monteras fast på korrekt sätt.
17.1.5 CNG-systemet får inte ha några läckor, dvs. vara bubbelfritt under 3 minuter.
17.1.6 CNG-systemet ska monteras så att det får bästa möjliga skydd mot skador, såsom skador orsakade av rörliga fordonskomponenter, kollision, sand eller av fordonets lastning, urlastning eller förskjutning av last.
17.1.7 Inga anordningar ska kopplas till CNG-systemet utom de som absolut krävs för att motorn i motorfordonet ska fungera väl.
17.1.7.1 Utan hinder av bestämmelserna i punkt 17.1.7 kan fordon utrustas med ett uppvärmningssystem, för att värma upp passagerarutrymmet och/eller lastutrymmet, som är kopplat till CNG-systemet.
17.1.7.2 Uppvärmningssystemet som nämns i punkt 17.1.7.1 ska tillåtas om den tekniska tjänst som ansvarar för typgodkännandet anser att uppvärmningsystemet är tillräckligt skyddat och funktionen i det normala CNG-systemet inte påverkas.
17.1.8 Identifiering av CNG-bränsledrivna fordon av kategorierna M2 och M3 (5)
17.1.8.1 Fordon av kategorierna M2 och M3 som är försedda med ett CNG-system ska ha en skylt såsom anges i bilaga 6.
17.1.8.2 Skylten ska monteras framtill och baktill och på de högra dörrarnas utsida på fordonet av kategori M2 och M3.
17.2 Ytterligare krav
17.2.1 Inga komponenter som tillhör CNG-systemet, inklusive skyddsmaterial som utgör delar av sådana komponenter, får sticka ut från fordonets kontur, med undantag för påfyllningsanordningen, om denna inte sticker ut mer än 10 mm från sitt fäste.
17.2.2 Ingen av CNG-systemets komponenter får finnas inom 100 mm från avgasröret eller liknande värmekälla, om inte sådana komponenter är tillräckligt skyddade mot värme.
17.3 CNG-systemet
17.3.1 Ett CNG-system ska innehålla åtminstone följande komponenter:
|
17.3.1.1 |
Behållare (cylindrar). |
|
17.3.1.2 |
Tryckindikator eller bränslenivåindikator. |
|
17.3.1.3 |
Övertrycksanordning (temperaturstyrd). |
|
17.3.1.4 |
Automatisk behållarventil. |
|
17.3.1.5 |
Manuell ventil. |
|
17.3.1.6 |
Tryckregulator. |
|
17.3.1.7 |
Gasflödesjusterare. |
|
17.3.1.8 |
Gasflödesbegränsare. |
|
17.3.1.9 |
Gasinmatningsanordning. |
|
17.3.1.10 |
Påfyllningsenhet eller mottagare. |
|
17.3.1.11 |
Böjlig bränsleledning. |
|
17.3.1.12 |
Fast bränsleledning. |
|
17.3.1.13 |
Elektronisk kontrollenhet. |
|
17.3.1.14 |
Anslutningar. |
|
17.3.1.15 |
Gastätt hölje för de komponenter som är installerade i bagage- och passagerarutrymmet. Om det gastäta höljet kommer att förstöras i händelse av brand, får övertrycksanordningen täckas av det gastäta höljet. |
17.3.2 CNG-systemet kan också innehålla följande komponenter:
|
17.3.2.1 |
Backventil. |
|
17.3.2.2 |
Övertrycksventil. |
|
17.3.2.3 |
CNG-filter. |
|
17.3.2.4 |
Tryck- eller temperaturgivare. |
|
17.3.2.5 |
Bränslevalssystem och elektriska system. |
|
17.3.2.6 |
Övertrycksanordning (tryckstyrd). |
17.3.3 En extra automatventil kan kombineras med tryckregulatorn.
17.4 Montering av behållaren
17.4.1 Behållaren ska vara fast monterad i fordonet och får inte monteras i motorutrymmet.
17.4.2 Behållaren ska vara monterad så att det inte blir kontakt metall mot metall, utom vid behållarens fästen.
17.4.3 När fordonet är färdigt för användning ska bränslebehållaren vara minst 200 mm ovanför vägytan.
17.4.3.1 Bestämmelserna i punkt 17.4.3 ska inte gälla om behållaren är tillräckligt skyddad framifrån och från sidorna och ingen del är placerad lägre än skyddet.
17.4.4 Bränslebehållare (cylindrar) måste monteras och fästas så att följande accelerationskrafter kan tas upp (utan att skador uppstår) när behållaren är full:
|
|
Fordon av kategorierna M1 och N1:
|
|
|
Fordon av kategorierna M2 och N2:
|
|
|
Fordon av kategorierna M3 och N3:
|
En beräkningsmetod kan användas i stället för praktiska prov om dess likvärdighet kan bevisas av den som ansöker om godkännande på ett sätt som den tekniska tjänsten anser tillfredsställande.
17.5 Tillbehör som monteras på behållare
17.5.1 Automatventil
17.5.1.1 En automatventil ska monteras direkt på behållaren.
17.5.1.2 Automatventilen ska fungera så att bränsletillförseln stängs av när motorn stängs av, oberoende av tändningsnyckelns läge, och ska fortsätta att vara stängd när motorn inte går. En fördröjning om 2 sekunder är tillåten för diagnostiska ändamål.
17.5.2 Övertrycksanordning
17.5.2.1 Övertrycksanordningen (temperaturstyrd) ska monteras på bränslebehållaren på sådant sätt att gasen släpps ut i det gastäta höljet, om detta uppfyller kraven i punkt 17.5.5.
17.5.3 Gasflödesbegränsare på behållaren
17.5.3.1 Gasflödesbegränsningsventilen ska monteras på bränslebehållaren på den automatiska cylinderventilen.
17.5.4 Manuell ventil
17.5.4.1 En manuell ventil är fast monterad på cylindern, vilken kan integreras i den automatiska cylinderventilen.
17.5.5 Gastätt hölje på behållare
17.5.5.1 Ett gastätt hölje över behållarens anslutningar som uppfyller kraven i punkterna 17.5.5.2–17.5.5.5 ska monteras på bränslebehållaren såvida inte behållaren är monterad på fordonets utsida.
17.5.5.2 Det gastäta höljet ska stå i förbindelse med uteluften, om så behövs med en anslutningsslang och en genomföring vilka ska vara resistenta mot CNG.
17.5.5.3 Det gastäta höljets ventilationsöppning får inte sluta i ett hjulhus, och får inte heller vara riktat mot någon värmekälla såsom avgasröret.
17.5.5.4 Alla anslutningsslangar och genomföringar i botten av motorfordonets kaross för ventilering av det gastäta höljet ska ha en öppning som är minst 450 mm2.
17.5.5.5 Höljet över behållaranslutningar och anslutningsslangar ska vara gastätt vid ett tryck av 10 kPa utan några kvarstående deformationer. Under dessa omständigheter får ett läckage på högst 100 cm3 per timme godtas.
17.5.5.6 Den anslutande slangen ska säkras med klämmor, eller på annat sätt, till det gastäta höljet och genomföringen, så att anslutningen blir gastät.
17.5.5.7 Det gastäta höljet ska innehålla alla komponenter som är monterade i bagage- och passagerarutrymmen.
17.5.6 Övertrycksanordning (tryckstyrd)
17.5.6.1 Den tryckstyrda övertrycksanordningen ska aktiveras och ventilera gas oberoende av den temperaturstyrda övertrycksanordningen.
17.5.6.2 Den tryckstyrda övertrycksanordningen ska monteras på bränslebehållaren eller bränslebehållarna så att den kan släppa ut gas i det gastäta höljet, om det gastäta höljet uppfyller kraven i punkt 17.5.5.
17.6 Fasta och böjliga bränsleledningar
17.6.1 Fasta bränsleledningar ska vara gjorda av sömlöst material: antingen rostfritt stål eller stål med korrosionsbeständig beläggning.
17.6.2 Den fasta bränsleledningen kan ersättas av en böjlig bränsleledning om den tillhör klass 0, 1 eller 2.
17.6.3 Böjliga bränsleledningar ska uppfylla kraven i tilägg 4B till dessa föreskrifter.
17.6.4 Fasta bränsleledningar ska säkras så att de inte utsätts för påfrestningar vid vibrationer.
17.6.5 Böjliga bränsleledningar ska säkras så att de inte utsätts för påfrestningar.
17.6.6 Fästningen av bränsleledningen, fast eller böjlig, ska göras så att det inte blir kontakt metall mot metall.
17.6.7 Fasta och böjliga bränslegasledningar ska inte placeras där domkraft kan anbringas.
17.6.8 Vid genomföringar ska bränsleledningarna monteras med skyddsmaterial.
17.7 Kopplingar eller gasanslutningar mellan komponenterna
17.7.1 Lödda kopplingar och presskopplingar får inte användas.
17.7.2 Rostfria rör får endast kopplas med rostfria kopplingar.
17.7.3 Fördelningsblock ska göras av material som motstår korrosion.
17.7.4 Fasta bränsleledningar ska förenas med ändamålsenliga kopplingar, till exempel tvådelade presskopplingar i stålrör och kopplingar med skärringar som smalnar av åt båda håll.
17.7.5 Antalet kopplingar ska vara så få som möjligt.
17.7.6 Alla kopplingar ska göras där de kan inspekteras.
17.7.7 I ett passagerarutrymme eller inbyggt bagageutrymme ska bränsleledningarna vara så korta som möjligt och inneslutna i ett gastätt hölje.
17.7.7.1 Bestämmelserna i punkt 17.7.7 ska inte gälla om fordonet tillhör kategori M2 eller M3 och om bränsleledningen och kopplingarna är monterade med en muff som tål CNG och som har förbindelse med uteluften.
17.8 Automatventil
17.8.1 En extra automatventil kan monteras på bränsleledningen så nära tryckregulatorn som möjligt.
17.9 Påfyllningsenhet eller mottagare
17.9.1 Påfyllningsenheten ska säkras mot rotation och vara skyddad från smuts och vatten.
17.9.2 När CNG-behållaren är monterad i passagerarutrymmet eller ett inbyggt (bagage)utrymme ska påfyllningsenheten placeras utanpå fordonet eller i motorrummet.
17.9.3 För fordon i klasserna M1 och N1 ska påfyllningsenheten (mottagaren) uppfylla kraven i ritningen i figur 1 i bilaga 4F (6).
17.9.4 För fordon i kategorierna M2, M3, N2 och N3 ska påfyllningsenheten (mottagaren) uppfylla kraven i ritningen i figur 2 i bilaga 4F eller i ritningen i figur 1 i bilaga 4F.
17.10 Bränslevalssystem och elektrisk installation
17.10.1 De elektriska komponenterna i CNG-systemet ska skyddas mot överbelastningar.
17.10.2 Fordon med mer än ett bränslesystem ska ha ett bränslevalssystem för att garantera att bara ett bränsle vid varje tillfälle tillförs motorn i mer än 5 sekunder. Fordon med två bränslen, som använder diesel som det primära bränslet för att tända luft-gas-blandningen, är tillåtna om motorer och fordon uppfyller obligatoriska utsläppskrav.
17.10.3 De elektriska kopplingarna och komponenterna i det gastäta höljet ska konstrueras så att inga gnistor bildas.
18. PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE
18.1 Säkerställande av produktionsöverensstämmelse ska ske enligt det förfarande som fastställts i avtalet, bilaga 2 (E/ECE/324-E/ECE/TRANS/505/Rev.2).
19. PÅFÖLJD FÖR ICKE ÖVERENSSTÄMMANDE PRODUKTION
19.1 Godkännande som beviljats med avseende på en komponenttyp enligt dessa föreskrifter, kan återkallas om kraven enligt punkt 18 inte uppfylls.
19.2 Om en avtalsslutande part som tillämpar dessa föreskrifter återkallar ett godkännande som tidigare beviljats, ska denna genast rapportera detta till de andra avtalsslutande parterna som tillämpar dessa föreskrifter med hjälp av ett rapportformulär som överenstämmer med mallen i bilaga 2D till dessa föreskrifter.
20. ÄNDRING AV FORDONSTYP OCH UTÖKNING AV TYPGODKÄNNANDE
20.1 Varje ändring av installationen av en specifik komponent för användning av CNG i fordonets framdrivningssystemen ska rapporteras till den administrativa myndighet som beviljat typgodkännandet. Myndigheten kan då antingen
|
20.1.1 |
anse att ändringarna troligen inte har någon märkbar negativ inverkan och att fordonet fortfarande uppfyller ställda krav, eller |
|
20.1.2 |
kräva ytterligare provrapport från den tekniska tjänst som ansvarar för proven. |
20.2 Bekräftelse eller avslag på ansökan, med angivande av ändringen, ska rapporteras till de avtalsparter som tillämpar dessa föreskrifter med hjälp av ett formulär enligt mallen i bilaga 2D till dessa föreskrifter.
20.3 Den behöriga myndighet som beviljar en utökning av godkännandet ska tilldela varje rapportformulär som skrivs för en sådan utökning ett serienummer och informera övriga parter till 1958 års avtal om utökningen, med hjälp av ett rapportformulär som överensstämmer med mallen i bilaga 2D till dessa föreskrifter.
21. PRODUKTIONENS DEFINITIVA UPPHÖRANDE
Om innehavaren av ett godkännande helt upphör med tillverkningen av den fordonstyp som godkänts enligt dessa föreskrifter, ska denne underrätta den myndighet som beviljat godkännandet. Då myndigheten fått ett sådant meddelande ska myndigheten informera de andra avtalsslutande parterna som tillämpar dessa föreskrifter, med hjälp av ett rapportformulär som överensstämmer med mallen i bilaga 2D till dessa föreskrifter.
22. NAMN OCH ADRESSER TILL DE TEKNISKA TJÄNSTER SOM ANSVARAR FÖR GODKÄNNANDEPROV OCH TILL DE ADMINISTRATIVA MYNDIGHETERNA
De avtalsslutande parterna som tillämpar dessa föreskrifter ska till FN:s sekretariat rapportera namn och adresser till de tekniska tjänster som ansvarar för godkännandeprov, liksom till de administrativa myndigheter som beviljar godkännande, till vilka intyg om godkännande, eller utökning, avslag eller återkallande av godkännande, som utfärdats i annat land, ska skickas.
(1) 1 Enligt definitionen i bilaga 7 till den konsoliderade resolutionen om fordonskonstruktion (R.E.3) (dokument TRANS/WP.29/78/Rev.1/Amend.2, senast ändrad genom ändring 4).
(2) Anges senare.
(3) 1 för Tyskland, 2 för Frankrike, 3 för Italien, 4 för Nederländerna, 5 för Sverige, 6 för Belgien, 7 för Ungern, 8 för Tjeckien, 9 för Spanien, 10 för Serbien, 11 för Förenade kungariket, 12 för Österrike, 13 för Luxemburg, 14 för Schweiz, 15 (vakant), 16 för Norge, 17 för Finland, 18 för Danmark, 19 för Rumänien, 20 för Polen, 21 för Portugal, 22 för Ryssland, 23 för Grekland, 24 för Irland, 25 för Kroatien, 26 för Slovenien, 27 för Slovakien, 28 för Vitryssland, 29 för Estland, 30 (vakant), 31 för Bosnien och Hercegovina, 32 för Lettland, 33 (vakant), 34 för Bulgarien, 36 för Litauen, 37 för Turkiet, 38 (vakant), 39 för Azerbajdzjan, 40 för f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, 41 (vakant), 42 för Europeiska gemenskapen (typgodkännanden beviljas av dess medlemsstater med användning av respektive ECE-symbol), 43 för Japan, 44 (vakant), 45 för Australien, 46 för Ukraina, 47 för Sydafrika, 48 för Nya Zeeland, 49 för Cypern, 50 för Malta, 51 för Sydkorea, 52 för Malaysia, 53 för Thailand, 54–55 (vakant) och 56 för Montenegro. Påföljande nummer kommer att tilldelas andra länder i den kronologiska ordning som de ratificerar eller ansluter sig till överenskommelsen om antagande av enhetliga tekniska föreskrifter för hjulförsedda fordon, utrustning och delar som kan monteras eller användas på hjulförsett fordon, samt om villkoren för ömsesidigt erkännande av typgodkännande utfärdade på grundval av dessa föreskrifter, och det nummer de då tilldelas ska delges de avtalsslutande parterna av FN:s generalsekreterare.
(4) 1 för Tyskland, 2 för Frankrike, 3 för Italien, 4 för Nederländerna, 5 för Sverige, 6 för Belgien, 7 för Ungern, 8 för Tjeckien, 9 för Spanien, 10 för Serbien, 11 för Förenade kungariket, 12 för Österrike, 13 för Luxemburg, 14 för Schweiz, 15 (vakant), 16 för Norge, 17 för Finland, 18 för Danmark, 19 för Rumänien, 20 för Polen, 21 för Portugal, 22 för Ryssland, 23 för Grekland, 24 för Irland, 25 för Kroatien, 26 för Slovenien, 27 för Slovakien, 28 för Vitryssland, 29 för Estland, 30 (vakant), 31 för Bosnien och Hercegovina, 32 för Lettland, 33 (vakant), 34 för Bulgarien, 36 för Litauen, 37 för Turkiet, 38 (vakant), 39 för Azerbajdzjan, 40 för f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, 41 (vakant), 42 för Europeiska gemenskapen (typgodkännanden beviljas av dess medlemsstater med användning av respektive ECE-symbol), 43 för Japan, 44 (vakant), 45 för Australien, 46 för Ukraina, 47 för Sydafrika 48 för Nya Zeeland, 49 för Cypern, 50 för Malta, 51 för Sydkorea, 52 för Malaysia, 53 för Thailand, 54–55 (vakant) och 56 för Montenegro. Påföljande nummer kommer att tilldelas andra länder i den kronologiska ordning som de ratificerar eller ansluter sig till överenskommelsen om antagande av enhetliga tekniska föreskrifter för hjulförsedda fordon, utrustning och delar som kan monteras eller användas på hjulförsett fordon, samt om villkoren för ömsesidigt erkännande av typgodkännande utfärdade på grundval av dessa föreskrifter, och det nummer de då tilldelas ska delges de avtalsslutande parterna av FN:s generalsekreterare.
(5) Enligt definition i den konsoliderade resolutionen om fordonskonstruktion (R.E.3), tillägg 7 (TRANS/WP.29/78/Rev.1/Amend.2).
(6) Enligt definitionen i bilaga 7 till den konsoliderade resolutionen om fordonskonstruktion (R.E.3) (TRANS/WP.29/78/Rev.1/Amend.2).
BILAGA 1A
VÄSENTLIGA EGENSKAPER FÖR CNG-KOMPONENTER
|
1. |
(Ej fastställd) |
|
1.2.4.5.1 |
Systembeskrivning: |
|
1.2.4.5.2 |
Tryckregulator(er): ja/nej (1) |
|
1.2.4.5.2.1 |
Fabrikat: … |
|
1.2.4.5.2.2 |
Typ(er): … |
|
1.2.4.5.2.5 |
Ritningar: … |
|
1.2.4.5.2.6 |
Antal huvudjusteringsställen: … |
|
1.2.4.5.2.7 |
Beskrivning av justeringsprincipen för huvudjusteringsställen: … |
|
1.2.4.5.2.8 |
Antal arbetande huvudjusteringsställen: … |
|
1.2.4.5.2.9 |
Beskrivning av justeringsprincipen för arbetande huvudjusteringsställen: … |
|
1.2.4.5.2.10 |
Andra justeringsmöjligheter; huruvida sådana finns och vilka de är (beskrivning och ritningar): |
|
1.2.4.5.2.11 |
Arbetstryck: (2) … kPa |
|
1.2.4.5.2.12 |
Material: … |
|
1.2.4.5.2.13 |
Driftstemperaturer: (2) … °C |
|
1.2.4.5.3 |
Gas/luftblandare (förgasare): ja/nej (1) |
|
1.2.4.5.3.1 |
Antal: … |
|
1.2.4.5.3.2 |
Fabrikat: … |
|
1.2.4.5.3.3 |
Typ(er): … |
|
1.2.4.5.3.4 |
Ritningar: … |
|
1.2.4.5.3.5 |
Justeringsmöjligheter: … |
|
1.2.4.5.3.6 |
Arbetstryck: (2) … kPa |
|
1.2.4.5.3.7 |
Material: … |
|
1.2.4.5.3.8 |
Driftstemperaturer: (2) … °C |
|
1.2.4.5.4 |
Gasflödesjusterare: ja/nej (1) |
|
1.2.4.5.4.1 |
Antal: … |
|
1.2.4.5.4.2 |
Fabrikat: … |
|
1.2.4.5.4.3 |
Typ(er): … |
|
1.2.4.5.4.4 |
Ritningar: … |
|
1.2.4.5.4.5 |
Justeringsmöjligheter (beskrivning) |
|
1.2.4.5.4.6 |
Arbetstryck: (2) … kPa |
|
1.2.4.5.4.7 |
Material: … |
|
1.2.4.5.4.8 |
Driftstemperaturer: (2) … °C |
|
1.2.4.5.5 |
Gasinsprutare: ja/nej (1) |
|
1.2.4.5.5.1 |
Fabrikat: … |
|
1.2.4.5.5.2 |
Typ(er): … |
|
1.2.4.5.5.3 |
Identifiering: … |
|
1.2.4.5.5.4 |
Arbetstryck: (2) … kPa |
|
1.2.4.5.5.5 |
Installationsritningar: … |
|
1.2.4.5.5.6 |
Material: … |
|
1.2.4.5.5.7 |
Driftstemperaturer: (2) … °C |
|
1.2.4.5.6 |
Elektronisk kontrollenhet (CNG-bränsleflöde): ja/nej (1) |
|
1.2.4.5.6.1 |
Fabrikat: … |
|
1.2.4.5.6.2 |
Typ(er): … |
|
1.2.4.5.6.3 |
Justeringsmöjligheter: … |
|
1.2.4.5.6.4 |
Grundläggande mjukvaruprinciper: … |
|
1.2.4.5.6.5 |
Driftstemperaturer: (2) … °C |
|
1.2.4.5.7 |
CNG-behållare eller cylind(er)rar: ja/nej (1) |
|
1.2.4.5.7.1 |
Fabrikat: … |
|
1.2.4.5.7.2 |
Typ(er) (inklusive ritningar): … |
|
1.2.4.5.7.3 |
Kapacitet: … liter |
|
1.2.4.5.7.4 |
Installationsritningar för behållaren: … |
|
1.2.4.5.7.5 |
Dimensioner: … |
|
1.2.4.5.7.6 |
Material: … |
|
1.2.4.5.8 |
Tillbehör till CNG-behållare |
|
1.2.4.5.8.1 |
Tryckindikator: ja/nej (1) |
|
1.2.4.5.8.1.1 |
Fabrikat: … |
|
1.2.4.5.8.1.2 |
Typ(er): … |
|
1.2.4.5.8.1.3 |
Funktionssätt: flytande/annat (1) (inklusive beskrivning eller ritningar) … |
|
1.2.4.5.8.1.4 |
Arbetstryck: (2) … MPa |
|
1.2.4.5.8.1.5 |
Material: … |
|
1.2.4.5.8.1.6 |
Driftstemperaturer: (2) … °C |
|
1.2.4.5.8.2 |
Övertrycksventil (utsläppsventil): ja/nej (1) |
|
1.2.4.5.8.2.1 |
Fabrikat: … |
|
1.2.4.5.8.2.2 |
Typ(er): … |
|
1.2.4.5.8.2.3 |
Arbetstryck (2): … MPa |
|
1.2.8.5.8.2.4 |
Material: … |
|
1.2.4.5.8.2.5 |
Driftstemperaturer: (2) … °C |
|
1.2.4.5.8.3 |
Automatisk behållarventil. |
|
1.2.4.5.8.3.1 |
Fabrikat: … |
|
1.2.4.5.8.3.2 |
Typ(er): … |
|
1.2.4.5.8.3.3 |
Arbetstryck (2): … MPa |
|
1.2.4.5.8.3.4 |
Material: … |
|
1.2.4.5.8.3.5 |
Driftstemperaturer: (2) … °C |
|
1.2.4.5.8.4 |
Flödesbegränsningsventil: ja/nej (1) |
|
1.2.4.5.8.4.1 |
Fabrikat: … |
|
1.2.4.5.8.4.2 |
Typ(er): … |
|
1.2.4.5.8.4.3 |
Arbetstryck (2): … MPa |
|
1.2.4.5.8.4.4 |
Material: … |
|
1.2.4.5.8.4.5 |
Driftstemperaturer: (2) … °C |
|
1.2.4.5.8.5 |
Gastätt hölje: ja/nej (1) |
|
1.2.4.5.8.5.1 |
Fabrikat: … |
|
1.2.4.5.8.5.2 |
Typ(er): … |
|
1.2.4.5.8.5.3 |
Arbetstryck (2): … MPa |
|
1.2.4.5.8.5.4 |
Material: … |
|
1.2.4.5.8.5.5 |
Driftstemperaturer: (2) … °C |
|
1.2.4.5.8.6 |
Manuell ventil: ja/nej (1) |
|
1.2.4.5.8.6.1 |
Fabrikat: … |
|
1.2.4.5.8.6.2 |
Typ(er): … |
|
1.2.4.5.8.6.3 |
Ritningar: … |
|
1.2.4.5.8.6.4 |
Arbetstryck (2): … MPa |
|
1.2.4.5.8.6.5 |
Material: … |
|
1.2.4.5.8.6.6 |
Driftstemperaturer: (2) … °C |
|
1.2.4.5.9 |
Övertrycksanordning (temperaturstyrd): ja/nej (1) |
|
1.2.4.5.9.1 |
Fabrikat: … |
|
1.2.4.5.9.2 |
Typ(er): … |
|
1.2.4.5.9.3 |
Beskrivning och ritningar: … |
|
1.2.4.5.9.4 |
Aktiveringstemperatur: (2) … °C |
|
1.2.4.5.9.5 |
Material: … |
|
1.2.4.5.9.6 |
Driftstemperaturer: (2) … °C |
|
1.2.4.5.10 |
Påfyllningsenhet eller mottagare: ja/nej (1) |
|
1.2.4.5.10.1 |
Fabrikat: … |
|
1.2.4.5.10.2 |
Typ(er): … |
|
1.2.4.5.10.3 |
Arbetstryck (2): … MPa |
|
1.2.4.5.10.4 |
Beskrivning och ritningar: … |
|
1.2.4.5.10.5 |
Material: … |
|
1.2.4.5.10.6 |
Driftstemperaturer: (2) … °C |
|
1.2.4.5.11 |
Böjlig bränsleledning: ja/nej (1) |
|
1.2.4.5.11.1 |
Fabrikat: … |
|
1.2.4.5.11.2 |
Typ(er): … |
|
1.2.4.5.11.3 |
Beskrivning: … |
|
1.2.4.5.11.4 |
Arbetstryck: (2) … kPa |
|
1.2.4.5.11.5 |
Material: … |
|
1.2.4.5.11.6 |
Driftstemperaturer: (2) … °C |
|
1.2.4.5.12 |
Tryck och temperaturgivare: ja/nej (1) |
|
1.2.4.5.12.1 |
Fabrikat: … |
|
1.2.4.5.12.2 |
Typ(er): … |
|
1.2.4.5.12.3 |
Beskrivning: … |
|
1.2.4.5.12.4 |
Arbetstryck: (2) … kPa |
|
1.2.4.5.12.5 |
Material: … |
|
1.2.4.5.12.6 |
Driftstemperaturer: (2) … °C |
|
1.2.4.5.13 |
CNG-filter: ja/nej (1) |
|
1.2.4.5.13.1 |
Fabrikat: … |
|
1.2.4.5.13.2 |
Typ(er): … |
|
1.2.4.5.13.3 |
Beskrivning: … |
|
1.2.4.5.13.4 |
Arbetstryck: (2) … kPa |
|
1.2.4.5.13.5 |
Material: … |
|
1.2.4.5.13.6 |
Driftstemperaturer: (2) … °C |
|
1.2.4.5.14 |
Kontrollventil(er) eller backventil(er): ja/nej (1) |
|
1.2.4.5.14.1 |
Fabrikat: … |
|
1.2.4.5.14.2 |
Typ(er): … |
|
1.2.4.5.14.3 |
Beskrivning: … |
|
1.2.4.5.14.4 |
Arbetstryck: (2) … kPa |
|
1.2.4.5.14.5 |
Material: … |
|
1.2.4.5.14.6 |
Driftstemperaturer: (2) … °C |
|
1.2.4.5.15 |
Anslutning av värmesystem till CNG-systemet: ja/nej (1) |
|
1.2.4.5.15.1 |
Fabrikat: … |
|
1.2.4.5.15.2 |
Typ(er): … |
|
1.2.4.5.15.3 |
Beskrivningar och installationsritningar: … |
|
1.2.4.5.16 |
Övertrycksanordning (tryckstyrd): ja/nej (1) |
|
1.2.4.5.16.1 |
Fabrikat: … |
|
1.2.4.5.16.2 |
Typ(er): … |
|
1.2.4.5.16.3 |
Beskrivning och ritningar: … |
|
1.2.4.5.16.4 |
Aktiveringstryck: (2) … MPa |
|
1.2.4.5.16.5 |
Material: … |
|
1.2.4.5.16.6 |
Driftstemperaturer: (2) … °C |
|
1.2.5 |
Kylsystem: (vätska/luft) (1) |
|
1.2.5.1 |
System: beskrivning/ritningar med avseende på CNG-systemet: |
(1) Stryk det som inte är tillämpligt.
(2) Ange toleransen.
BILAGA 1B
VÄSENTLIGA EGENSKAPER FÖR FORDONET, MOTORN OCH CNG-RELATERADE SYSTEM
0. BESKRIVNING AV FORDON
0.1 Fabrikat: …
0.2 Typ(er): …
0.3 Namn och adress på tillverkaren: …
0.4 Motortyp(er) och typgodkännandenummer: …
1. BESKRIVNING AV MOTOR
1.1 Tillverkare: …
1.1.1 Tillverkarens motorkod(er) (såsom märkt på motorn eller andra metoder för identifiering) …
1.2 Förbränningsmotor
1.2.3 (Ej fastställd)
1.2.4.5.1 (Ej fastställd)
1.2.4.5.2 Tryckregulator(er):
1.2.4.5.2.1 Fabrikat: …
1.2.4.5.2.2 Typ(er): …
1.2.4.5.2.3 Arbetstryck: (1) … kPa
1.2.4.5.2.4 Material: …
1.2.4.5.2.5 Driftstemperaturer: (1) … °C
1.2.4.5.3 Gas/luftblandare (förgasare): ja/nej (2)
1.2.4.5.3.1 Antal: …
1.2.4.5.3.2 Fabrikat: …
1.2.4.5.3.3 Typ(er): …
1.2.4.5.3.4 Arbetstryck: (1) … kPa
1.2.4.5.3.5 Material: …
1.2.4.5.3.6 Driftstemperaturer: (1) … °C
1.2.4.5.4 Gasflödesjusterare: ja/nej (2)
1.2.4.5.4.1 Antal: …
1.2.4.5.4.2 Fabrikat: …
1.2.4.5.4.3 Typ(er): …
1.2.4.5.4.4 Arbetstryck: (1) … kPa
1.2.4.5.4.5 Material: …
1.2.4.5.4.6 Driftstemperaturer: (1) … °C
1.2.4.5.5 Gasinsprutare: ja/nej (2)
1.2.4.5.5.1 Fabrikat: …
1.2.4.5.5.2 Typ(er): …
1.2.4.5.5.3 Arbetstryck: (1) … kPa
1.2.4.5.5.4 Material: …
1.2.4.5.5.5 Driftstemperaturer: (1) … °C
1.2.4.5.6 Elektronisk kontrollenhet CNG-bränsleflöde: ja/nej (2)
1.2.4.5.6.1 Fabrikat: …
1.2.4.5.6.2 Typ(er): …
1.2.4.5.6.3 Grundläggande mjukvaruprinciper: …
1.2.4.5.6.4 Driftstemperaturer: (1) … °C
1.2.4.5.7 CNG-behållare eller cylind(er)rar: ja/nej (2)
1.2.4.5.7.1 Fabrikat: …
1.2.4.5.7.2 Typ(er): …
1.2.4.5.7.3 Kapacitet: … liter
1.2.4.5.7.4 Godkännandenummer: …
1.2.4.5.7.5 Dimensioner: …
1.2.4.5.7.6 Material: …
1.2.4.5.8 Tillbehör till CNG-behållare
1.2.4.5.8.1 Tryckindikator:
1.2.4.5.8.1.1 Fabrikat: …
1.2.4.5.8.1.2 Typ(er): …
1.2.4.5.8.1.3 Arbetstryck (1): … MPa
1.2.4.5.8.1.4 Material: …
1.2.4.5.8.1.5 Driftstemperaturer: (1) … °C
1.2.4.5.8.2 Övertrycksventil (utsläppsventil): ja/nej (2)
1.2.4.5.8.2.1 Fabrikat: …
1.2.4.5.8.2.2 Typ(er): …
1.2.4.5.8.2.3 Arbetstryck (1): … MPa
1.2.4.5.8.2.4 Material: …
1.2.4.5.8.2.5 Driftstemperaturer: (1) … °C
1.2.4.5.8.3 Automatventil(er):
1.2.4.5.8.3.1 Fabrikat: …
1.2.4.5.8.3.2 Typ(er): …
1.2.4.5.8.3.3 Arbetstryck (1): … MPa
1.2.4.5.8.3.4 Material: …
1.2.4.5.8.3.5 Driftstemperaturer: (1) … °C
1.2.4.5.8.4 Flödesbegränsningsventil: ja/nej (2)
1.2.4.5.8.4.1 Fabrikat: …
1.2.4.5.8.4.2 Typ(er): …
1.2.4.5.8.4.3 Arbetstryck (1): … MPa
1.2.4.5.8.4.4 Material: …
1.2.4.5.8.4.5 Driftstemperaturer: (1) … °C
1.2.4.5.8.5 Gastätt hölje: ja/nej (2)
1.2.4.5.8.5.1 Fabrikat: …
1.2.4.5.8.5.2 Typ(er): …
1.2.4.5.8.5.3 Arbetstryck (1): … MPa
1.2.4.5.8.5.4 Material: …
1.2.4.5.8.5.5 Driftstemperaturer: (1) … °C
1.2.4.5.8.6 Manuell ventil:
1.2.4.5.8.6.1 Fabrikat: …
1.2.4.5.8.6.2 Typ(er): …
1.2.4.5.8.6.3 Arbetstryck (1): … MPa
1.2.4.5.8.6.4 Material: …
1.2.4.5.8.6.5 Driftstemperaturer: (1) … °C
1.2.4.5.9 Övertrycksanordning (temperaturstyrd): ja/nej (2)
1.2.4.5.9.1 Fabrikat: …
1.2.4.5.9.2 Typ(er): …
1.2.4.5.9.3 Aktiveringstemperatur: (1) … °C
1.2.4.5.9.4 Material: …
1.2.4.5.9.5 Driftstemperaturer: (1) … °C
1.2.4.5.10 Påfyllningsenhet eller mottagare: ja/nej (2)
1.2.4.5.10.1 Fabrikat: …
1.2.4.5.10.2 Typ(er): …
1.2.4.5.10.3 Arbetstryck (1): … MPa
1.2.4.5.10.4 Material: …
1.2.4.5.10.5 Driftstemperaturer: (1) … °C
1.2.4.5.11 Böjlig bränsleledning: ja/nej (2)
1.2.4.5.11.1 Fabrikat: …
1.2.4.5.11.2 Typ(er): …
1.2.4.5.11.3 Arbetstryck: (1) … kPa
1.2.4.5.11.4 Material: …
1.2.4.5.11.5 Driftstemperaturer: (1) … °C
1.2.4.5.12 Tryck och temperaturgivare: ja/nej (2)
1.2.4.5.12.1 Fabrikat: …
1.2.4.5.12.2 Typ(er): …
1.2.4.5.12.3 Arbetstryck: (1) … kPa
1.2.4.5.12.4 Material: …
1.2.4.5.12.5 Driftstemperaturer: (1) … °C
1.2.4.5.13 CNG-filter: ja/nej (2)
1.2.4.5.13.1 Fabrikat: …
1.2.4.5.13.2 Typ(er): …
1.2.4.5.13.3. Arbetstryck: (1) … kPa
1.2.4.5.13.4 Material: …
1.2.4.5.13.5 Driftstemperaturer: (1) … °C
1.2.4.5.14 Kontrollventil(er) eller backventil(er): ja/nej (2)
1.2.4.5.14.1 Fabrikat: …
1.2.4.5.14.2 Typ(er): …
1.2.4.5.14.3 Arbetstryck: (1) … kPa
1.2.4.5.14.4 Material: …
1.2.4.5.14.5 Driftstemperaturer: (1) … °C
1.2.4.5.15 Anslutning av värmesystem till CNG-systemet: ja/nej (2)
1.2.4.5.15.1 Fabrikat: …
1.2.4.5.15.2 Typ(er): …
1.2.4.5.15.3 Beskrivningar och installationsritningar: …
1.2.4.5.16 Övertrycksanordning (tryckstyrd): ja/nej (2)
1.2.4.5.16.1 Fabrikat: …
1.2.4.5.16.2 Typ(er): …
1.2.4.5.16.3 Aktiveringstryck: (1) … MPa
1.2.4.5.16.4 Material: …
1.2.4.5.16.5 Driftstemperaturer: (1) … °C
1.2.4.5.17 Ytterligare dokumentation: …
1.2.4.5.17.1 Beskrivningar av CNG-systemet
1.2.4.5.17.2 Systemets uppbyggnad (elektriska kopplingar, vakuumkopplingars kompensationsslangar etc.) …
1.2.4.5.17.3 Ritning av symbolen: …
1.2.4.5.17.4 Justeringsdata: …
1.2.4.5.17.5 Fordoncertifikatet för bensindrift, om det redan är utfärdat: …
1.2.5 Kylsystem: (vätska/luft) (2)
(1) Ange toleransen.
(2) Stryk det som inte är tillämpligt.
BILAGA 2A
MALL FÖR TYPGODKÄNNANDEMÄRKET FÖR CNG-KOMPONENTER
(Se punkt 5.2. i dessa föreskrifter)
Ovanstående typgodkännandemärke på en CNG-komponent visar att denna komponent har godkänts i Italien (E3) enligt föreskrifter nr 110 under typgodkännandenummer 002439. Typgodkännandenumrets första två siffror anger att när godkännandet beviljades enligt föreskrifter nr 110 förelåg de i ursprunglig lydelse.
BILAGA 2B
RAPPORT
(Största format: A4 (210 × 297 mm))
Tillägg
1. Tilläggsinformation angående typgodkännande för en typ av CNG-komponenter enligt föreskrifter nummer 110
1.1 Behållare eller cylindrar
|
1.1.1 |
Dimensioner: … |
|
1.1.2 |
Material: … |
1.2 Tryckindikator:
|
1.2.1 |
Arbetstryck: (1) … |
|
1.2.2 |
Material: … |
1.3 Övertrycksventil (utsläppsventil)
|
1.3.1 |
Arbetstryck: (1) … |
|
1.3.2 |
Material: … |
1.4 Automatventil(er)
|
1.4.1 |
Arbetstryck: (1) … |
|
1.4.2 |
Material: … |
1.5 Flödesbegränsningsventil
|
1.5.1 |
Arbetstryck: (1) … |
|
1.5.2 |
Material: … |
1.6 Gastätt hölje
|
1.6.1 |
Arbetstryck: (1) … |
|
1.6.2 |
Material: … |
1.7 Tryckregulator(er)
|
1.7.1 |
Arbetstryck: (1) … |
|
1.7.2 |
Material: … |
1.8 Kontrollventil(er) eller backventil(er)
|
1.8.1 |
Arbetstryck: (1) … |
|
1.8.2 |
Material: … |
1.9 Övertrycksanordning (temperaturstyrd)
|
1.9.1 |
Arbetstryck: (1) … |
|
1.9.2 |
Material: … |
1.10 Manuell ventil
|
1.10.1 |
Arbetstryck: (1) … |
|
1.10.2 |
Material: … |
1.11 Böjlig bränsleledning
|
1.11.1 |
Arbetstryck: (1) … |
|
1.11.2 |
Material: … |
1.12 Påfyllningsenhet eller mottagare
|
1.12.1 |
Arbetstryck: (1) … |
|
1.12.2 |
Material: … |
1.13 Gasinsprutare
|
1.13.1 |
Arbetstryck: (1) … |
|
1.13.2 |
Material: … |
1.14 Gasflödesjusterare
|
1.14.1 |
Arbetstryck: (1) … |
|
1.14.2 |
Material: … |
1.15 Gas/luft-blandare
|
1.15.1 |
Arbetstryck: (1) … |
|
1.15.2 |
Material: … |
1.16 Elektronisk kontrollenhet (CNG-bränsleflöde)
|
1.16.1 |
Grundläggande mjukvaruprinciper: … |
1.17 Tryck och temperaturgivare
|
1.17.1 |
Arbetstryck: (1) … |
|
1.17.2 |
Material: … |
1.18 CNG-filter
|
1.18.1 |
Arbetstryck: (1) … |
|
1.18.2 |
Material: … |
1.19 Övertrycksanordning (tryckstyrd)
|
1.19.1 |
Arbetstryck: (1) … MPa |
|
1.19.2 |
Material: (1) Stryk det som inte är tillämpligt. |
(1) Ange toleransen.
BILAGA 2C
TYPGODKÄNNANDEMÄRKETS UTFORMNING
MODELL A
(Se punkt 16.2 i dessa föreskrifter)
MODELL B
(Se punkt 16.2. i dessa föreskrifter)
BILAGA 2D
RAPPORT
(Största format: A4 (210 × 297 mm))
BILAGA 3
Gasbehållare
Högtrycksbehållare för förvaring av naturgas som bränsle i fordon
1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE
I denna bilaga anges minimikrav för lätta återfyllningsbara gasbehållare. Behållarna är endast avsedda för lagring av komprimerad naturgas under högt tryck som bränsle i fordon, i vilka behållarna ska vara fast monterade. Behållarna kan vara av stål, aluminium eller ickemetalliskt material, konstruerade och tillverkade på lämpligt sätt för den speciella uppgiften. Denna bilaga omfattar även metallstommar i rostfritt stål av skarvfri konstruktion. Följande behållare omfattas av denna bilaga, samtliga är klassade i klass 0, enligt punkt 2 i dessa föreskrifter:
|
CNG-1 |
Metall |
|
CNG-2 |
Metallstomme armerad med plastimpregnerade sammanhängande fibrer (omlindade) |
|
CNG-3 |
Metallstomme armerad med plastimpregnerade sammanhängande fibrer (helt inlindad) |
|
CNG-4 |
Plastimpregnerade sammanhängande fibrer med en metallfri stomme (helt i kompositmaterial) |
De driftsförhållanden som behållarna kommer att utsättas för anges i punkt 4. Denna bilaga baseras på naturgas som bränsle med ett arbetstryck av 20 MPa stabiliserat vid 15 °C och med ett högsta fyllnadstryck av 26 MPa. Andra arbetstryck kan anpassas genom justering av trycket med motsvarande faktor. Till exempel kräver ett system med ett arbetstryck på 25 MPa att trycket multipliceras med 1,25.
Behållarens livslängd ska bestämmas av tillverkaren och kan variera med användningen. Bestämmandet av livslängden grundas på fyllning av behållarna 1 000 gånger per år med 15 000 som ett minsta antal fyllningar. Den maximala livslängden ska vara 20 år.
Livslängden på metallbehållare och behållare med metallstommar baseras på hur fort utmattningssprickor växer. Ultraljudskontroll, eller motsvarande, krävs för varje behållare eller stomme för att garantera att det inte finns sprickor som är större än tillåtet. Denna metod tillåter bästa möjliga formgivning och enklaste tillverkning av lättviktsbehållare för användning i naturgasdrivna fordon.
För alla helkompositbehållare med ickemetalliska, ickebärande stommar avgörs den ”säkra livslängden” med hjälp av lämpliga konstruktionsmetoder, konstruktionsprov och tillverkningskontroller.
2. REFERENSER
Följande standarder innehåller bestämmelser som, med referenser i denna text, gäller för denna bilaga tills motsvarande ECE-bestämmelser blir tillgängliga.
ASTM-standarder (1)
|
ASTM B117-90 |
Test method of Salt Spray (Fog) Testing (provningsmetod med saltspray (dimma)) |
|
ASTM B154-92 |
Mercurous Nitrate Test for Copper and Copper Alloys (kvicksilvernitratprov för koppar och kopparlegeringar) |
|
ASTM D522-92 |
Mandrel Bend Test of attached Organic Coatings (bockningsprov för pålagda organiska beläggningar) |
|
ASTM D1308-87 |
Effect of Household Chemicals on Clear and Pigmented Organic Finishes (påverkan av hushållskemikalier på ofärgade och färgade organiska ytor) |
|
ASTM D2344-84 |
Test Method for Apparent interlaminar Shear Strength of Parallel Fibre Composites by Short Beam Method (provmetod för synbar skjuvhållfasthet mellan skikten för kompositer med parallella fibrer med kortvågig strålningsmetod) |
|
ASTM D2794-92 |
Test Method for Resistance of Organic Coatings to the Effects of Rapid Deformation (Impact)(provmetod för organiska beläggningars motståndskraft mot snabb deformation (slag)) |
|
ASTM D3170-87 |
Chipping Resistance of Coatings (beläggningars motståndskraft mot flisbildning) |
|
ASTM D3418-83 |
Test Method for Transition Temperatures Polymers by Thermal Analysis (provningsmetod för bestämning av polymerers övergångstemperaturer genom värmeanalys) |
|
ASTM E647-93 |
Standard Test, Method for Measurement of Fatigue Crack Growth Rates (standardprovmetod för mätning av utmattningssprickors tillväxthastighet) |
|
ASTM E813-89 |
Test Method for JIC, a Measure of Fracture Toughness (provmetod för JIC, ett mått på brotthållfastheten) |
|
ASTM G53-93 |
Standard Practice for Operating Light and Water – Exposure Apparatus (Fluorescent UV-Condensation Type) for Exposure of non-metallic materials (standardförfarande för påverkan av ljus och vatten under drift - exponeringsapparat (av fluorescerande UV-förtätande typ) för exponering av ickemetalliska material). |
BSI-standarder (2)
|
BS 5045: |
Part 1 (1982) Transportable Gas Containers – Specification for Seamless Steel Gas Containers Above 0.5 litre Water Capacity (transporterbara gasbehållare – specifikationer för gasbehållare av sömlöst rostfritt stål med större volym än 0,5 liter) |
|
BS 7448–91 |
Fracture Mechanics Toughness Tests Part I – Method for Determination of KIC, Critical COD and Critical J Values of BS PD 6493–1991. Guidance an Methods for Assessing the A Acceptability of Flaws in Fusion Welded Structures; Metallic Materials (prov av den mekaniska brotthållfastheten avsnitt 1 – metod för bestämning av KIC, kritiska COD och kritiska J värden för användning av BS PD 6493–1991. Vägledning för en metod att fastställa acceptansnivån för sprickor i smältsvetsade strukturer; metalliska material) |
|
EN 13322–2 2003 |
Gasflaskor – Återfyllningsbara svetsade gasflaskor av stål – Konstruktion och tillverkning – Del 2: Rostfritt stål |
|
EN ISO 58.17.2003 |
Smältsvetsförband i stål – Kvalitetsnivåer för diskontinuiteter och formavvikelser |
ISO-standarder (3)
|
ISO 148–1983 |
Steel – Charpy Impact Test (v-notch) (stål – charpyprov (v-spets)) |
|
ISO 306–1987 |
Plastics – Thermoplastic Materials – Determination of Vicat Softening Temperature (plaster – material av termoplast – bestämning av uppmjukningstemperaturen med Vicatprov) |
|
ISO 527 Pt 1–93 |
Plastics – Determination of Tensile Properties – Part I: General principles (plaster – bestämning av hållfasthetsegenskaperna – avsnitt 1: Allmänna principer) |
|
ISO 642–79 |
Steel-Hardenability Test by End Quenching (Jominy Test) (härdbarhetsprov för stål genom sluthärdning (Jominy prov)) |
|
ISO 2808–91 |
Paints and Varnishes – Determination of film Thickness (färger och lacker – bestämning av skikttjocklek) |
|
ISO 3628–78 |
Glass Reinforced Materials – Determination of Tensile Properties (glasfiberarmerade material – bestämning av hållfasthetsegenskaperna) |
|
ISO 4624–78 |
Plastics and Varnishes – Pull-off Test for adhesion (färger och lacker – provning av vidhäftning med avdragningsprov) |
|
ISO 6982–84 |
Metallic Materials – Tensile Testing (metalliska material – hållfasthetsprov) |
|
ISO 6506–1981 |
Metallic Materials – Hardness test – Brinell Test (metalliska material – hårdhetsprov – Brinellprov) |
|
ISO 6508–1986 |
Metallic Materials – Hardness Tests – Rockwell Test (Scales, ABCDEFGHK) (metalliska material – hårdhetsprov – Rockwellprov (skalor, ABCDEFGHK)) |
|
ISO 7225 |
Precautionary Labels for Gas Cylinders (varningsskyltar för gasbehållare) |
|
ISO/DIS 7866–1992 |
Refillable Transportable Seamless Aluminium Alloy Cylinders for Worldwide Usage Design, Manufacture and Acceptance (transporterbara, påfyllningsbara behållare av sömlös aluminiumlegering för användning över hela världen, tillverkning och godkännanden) |
|
ISO 9001:1994 |
Kvalitetssystem – kvalitetssäkring vid konstruktion, utveckling, produktion, installation och service |
|
ISO 9002:1994 |
Kvalitetssystem – kvalitetssäkring vid produktion och installation och service) |
|
ISO/DIS 12737 |
Metallic Materials – Determination of the Plane-Strain Fracture Toughness (metalliska material – bestämning av brotthållfastheten vid plan deformation) |
|
ISO/IEC Guide 25–1990 |
General requirements for the Technical Competence of Testing Laboratories (allmänna krav på teknisk kompetens vid provlaboratorier) |
|
ISO/IEC Guide 48–1986 |
Guidelines for Third Party Assessment and Registration of Supplies Quality System (Riktlinjer för Tredjepartsbedömning och Registrering av kvalitetssystem för reservdelar |
|
ISO/DIS 9809 |
Transportable Seamless Steel Gas Cylinders Design, Construction and Testing – Part I: Quenched and Tempered Steel Cylinders with Tensile Strength < 1100 MPa (transporterbara gasbehållare av sömlöst rostfritt stål formgivning, konstruktion och provning – avsnitt 1: Härdade och anlöpta stålbehållare med hållfasthet < 1 100 MPa) |
Nace standard (4)
|
Nace TM0177-90 |
Laboratory Testing of Metals for Resistance to Sulphide Stress Cracking in H2S Environments (laboratorieprovning av metaller för tålighet mot sulfidspänningssprickor i H2S-miljöer) |
3. DEFINITIONER
I denna bilaga används följande beteckningar med de betydelser som här anges:
3.1
3.2
3.3
3.4
3.5
3.6
3.7
3.8
3.9
3.10
3.11
3.12
3.13
3.14
3.15
3.16
3.17
3.18
3.19.
3.20
3.21
3.22
3.23
3.24
4. ARBETSFÖRHÅLLANDEN
4.1 Allmänt
4.1.1 Normala arbetsförhållanden
De normala arbetsförhållanden som anges i detta avsnitt är avsedda som grund för konstruktion, tillverkning, kontroll, provning och godkännande av behållare, som ska vara fast monterade i fordon och användas för att lagra naturgas vid omgivande temperatur för att användas som bränsle i fordon.
4.1.2 Användning av behållare
Arbetsförhållandena som anges är också avsedda att ge information om hur behållarna som tillverkats enligt denna standard kan användas på ett säkert sätt. Informationen riktar sig till
|
a) |
tillverkare av behållare, |
|
b) |
ägare av behållare, |
|
c) |
konstruktörer eller entreprenörer ansvariga för installationen av behållarna, |
|
d) |
konstruktörer eller ägare till utrustning som används för att fylla fordonsbehållare, |
|
e) |
leverantörer av naturgas och |
|
f) |
tillsynsmyndigheter som har övervakningsansvar för behållarnas användning. |
4.1.3 Livslängd
Tillverkaren ska ange livslängden under vilken behållaren är säker. Livslängden ska grundas på användning under de här angivna arbetsförhållandena. Den maximala livslängden ska vara 20 år.
4.1.4 Regelbundna kontroller
Rekommendationer för regelbundna kontroller genom visuell kontroll eller provning under livslängden ska tillhandahållas av behållartillverkaren. Rekommendationerna ska grundas på användning under de här angivna arbetsförhållanden. Varje behållare ska kontrolleras visuellt minst var 48:e månad efter den dag den tas i bruk på fordonet (fordonets registrering) och vid återmontering. Man ska därvid undersöka förekomst av yttre skada eller förslitning, även under fästbanden. Den visuella kontrollen ska utföras av ett kompetent företag godkänt eller erkänt av tillsynsmyndigheten, enligt tillverkarens uppgifter. Behållare utan skyltar med obligatoriska uppgifter eller med skyltar där de obligatoriska uppgifterna är oläsliga på något sätt, får inte längre användas. Om en behållare säkert kan identifieras genom namn på tillverkare och serienummer, kan en ersättningsskylt anbringas så att behållaren kan användas vidare.
4.1.4.1 Behållare inblandade i kollisioner
Behållare som varit med om en fordonskollision ska ombesiktigas av ett företag, godkänt av tillverkaren, om inte andra bestämmelser är utfärdade av den övervakande myndigheten. Behållare som inte fått några skador vid kollisionen kan åter användas; annars ska behållaren skickas tillbaka till tillverkaren för utvärdering.
4.1.4.2 Behållare inblandade i bränder
Behållare som råkat ut för brand ska ombesiktigas av ett företag som är godkänt av tillverkaren, eller dömas ut och inte användas mer.
4.2 Högsta tryck
Behållartrycket ska begränsas till följande:
|
a) |
Ett tryck som skulle stabiliserats till 20 MPa vid en stabiliserad temperatur av 15 °C. |
|
b) |
26 MPa, omedelbart efter fyllning, oberoende av temperatur. |
4.3 Högsta antal fyllningscykler
Behållarna är gjorda för att fyllas upp till ett stabiliserat tryck av 20 MPa vid en stabiliserad gastemperatur av 15 °C upp till 1 000 gånger per år under sin beräknade livslängd.
4.4 Temperaturområde
4.4.1 Stabiliserad gastemperatur.
Den stabiliserade temperaturen för gas i behållare får variera från minimalt – 40 °C till maximalt 65 °C.
4.4.2 Behållartemperaturer
Behållarmaterialets temperatur får variera från minimalt – 40 °C till maximalt + 82 °C.
Temperaturer över + 65 °C ska vara tillräckligt lokala, eller tillräckligt kortvariga, för att gastemperaturen i behållaren aldrig ska överskrida + 65 °C, utom vid förhållanden enligt punkt 4.4.3.
4.4.3 Övergångstemperaturer
Gastemperaturer utvecklade under fyllning eller tömning kan variera utanför gränserna i punkt 4.1.1.
4.5 Gassammansättning
Metanol eller glykol får inte avsiktligt tillsättas naturgasen. Behållare ska vara konstruerade för att tåla att fyllas med naturgas som uppfyller något av följande tre villkor:
|
a) |
SAE J1616 |
|
b) |
Torr gas Vattenångan kommer normalt att begränsas till mindre än 32 mg/m3 vid en tryckdaggpunkt av – 9 °C vid 20 MPa. Det kommer inte att finnas några fastställda gränser för torr gas, utom för
Vätgas ska begränsas till 2 volymprocent när behållarna är tillverkade av stål med en övre sträckgräns som överstiger 950 MPa. |
|
c) |
Våt gas Gas som innehåller mer vatten än b) uppfyller normalt följande fastställda gränser:
Under våtgasförhållanden behövs minst 1 mg kompressorolja per kg gas för att skydda metallbehållare och stommar. |
4.6 Yttre ytor
Behållarna är inte gjorda för att kontinuerligt utsättas för mekaniska eller kemiska angrepp, till exempel läckage från last på fordon eller allvarliga nötningsskador på grund av vägbeskaffenheten, och ska följa erkända monteringsstandarder. Emellertid kan behållares yttre ytor oavsiktligt utsättas för
|
a) |
vatten, antingen genom tillfällig neddoppning eller stänk från hjulen, |
|
b) |
salt, på grund av närhet till havet eller där vägsalt används, |
|
c) |
solens ultravioletta strålning, |
|
d) |
stenskott, |
|
e) |
lösningsmedel, syror och alkalier, gödningsämnen, |
|
f) |
bilvätskor, inklusive bensin, hydraulvätskor och oljor. |
4.7 Gasgenomträngning och läckage
Behållare kan placeras i slutna utrymmen under långa tidsperioder. Genomträngning av gas genom behållarväggarna eller läckage mellan anslutningsklackarna och stommen ska beaktas vid konstruktionen.
5. KONSTRUKTIONSGODKÄNNANDE
5.1 Allmänt
Följande information ska lämnas av behållarkonstruktören med ansökan om godkännande till den behöriga myndigheten:
|
a) |
Användningsintyg (punkt 5.2). |
|
b) |
Konstruktionsdata (punkt 5.3). |
|
c) |
Tillverkningsdata (punkt 5.4). |
|
d) |
Kvalitetssystem (punkt 5.5). |
|
e) |
Brottprestanda och NDE (ickeförstörande undersökning) felstorlek (punkt 5.6). |
|
f) |
Specifikationsblad (punkt 5.7). |
|
g) |
Extra stöduppgifter (punkt 5.8). |
För behållare konstruerade enligt ISO 9809 behöver man inte tillhandahålla rapporten om påkänningsanalys enligt punkt 5.3.2 eller uppgifterna enligt punkt 5.6.
5.2 Användningsintyg
Avsikten med användningsintyget är att vägleda användare och installatörer av behållare samt att informera behöriga myndigheter eller deras utnämnda representanter. Användningsintyget ska innehålla följande uppgifter:
|
a) |
En bekräftelse om att konstruktionen av behållaren är lämplig för att behållarens livslängd ska uppnås under de arbetsförhållanden som anges i punkt 4. |
|
b) |
Livslängd. |
|
c) |
Det minsta antalet driftsprov eller lägsta inspektionskrav. |
|
d) |
Övertryckanordningar eller isolering som behövs. |
|
e) |
Monteringsdetajer, skyddsbeläggningar etc., som behövs men inte medlevereras. |
|
f) |
En beskrivning av behållarkonstruktionen. |
|
g) |
Alla andra uppgifter som behövs för att säkerställa säker användning och kontroll av behållaren. |
5.3 Konstruktionsdata
5.3.1 Ritningar
Ritningar ska visa minst följande:
|
a) |
Benämning, referensnummer, datum och om tillämpligt revisionsnummer med datum. |
|
b) |
Hänvisning till dessa föreskrifter och behållartypen. |
|
c) |
Alla mått kompletta med toleranser, inklusive information om formen på ändöppningarna och uppgift om minsta tjocklekar samt om anslutningar. |
|
d) |
Vikten på behållarna, komplett med toleranser. |
|
e) |
Materialspecifikationer kompletta med lägsta krav på mekaniska och kemiska egenskaper eller toleransgränser och, för behållare av metall eller med metallstommar, angivet hårdhetsområde. |
|
f) |
Andra uppgifter som tryckområdet vid automatisk förspänning (auto-frettage), lägsta provtryck, detaljerad beskrivning av brandskyddssystemet och av det yttre skyddshöljet. |
5.3.2 Rapport om påkänningsanalys
En påkänningsanalys med finita element-metoden eller annan påkänningsanalys ska tillhandahållas.
En tabell där de beräknade spänningarna i rapporten summeras ska tillhandahållas.
5.3.3 Materialprovningsdata
En detaljerad beskrivning av de material som används i konstruktionen och toleransen för materialegenskaperna som används i konstruktionen ska anges. Provningsdata som visar de mekaniska egenskaperna och materialens lämplighet för arbete under de förhållanden som anges i punkt 4 ska också finnas.
5.3.4 Provningsdata för konstruktion
Behållarmaterialet, konstruktion, tillverkning och besiktning ska vara tillräckliga för sin avsedda funktion, vilket ska visas genom att de klarar de prov som krävs för varje särskild behållarkonstruktion, när denna provas i överensstämmelse med de provmetoder som beskrivs i tillägg A till denna bilaga.
I provdata ska också finnas uppgift om dimensionerna, väggtjocklekarna och vikterna på varje provbehållare.
5.3.5 Brandskydd
Man ska beskriva användningen av övertrycksanordningar för att skydda behållaren från att plötsligt sprängas när den utsätts för eld enligt punkt A.15. Provdata ska visa effektiviteten hos det angivna brandskyddssystemet.
5.3.6 Behållarupphängningar
Information om behållarupphängningar eller upphängningskrav ska tillhandahållas enligt punkt 6.11.
5.4 Tillverkningsdata
Information ska ges om alla tillverkningsprocesser, ickeförstörande undersökningar, tillverkningsprov och partiprover. Även toleranserna för alla produktionsprocesser som värmebehandling, ändformning, inblandningsmängd plast/fiber, fiberlindningens spänning och hastighet, härdningstider och temperaturer samt metoderna för automatisk förspänning (auto-frettage) ska anges. Ytfinish, fiberdata, kraven för godkänt vid ultraljudsundersökning (eller liknande) och den största partistorleken för partiprov ska också anges.
5.5 (Ej fastställd)
5.6 Brottegenskaper och NDE-felstorlek
5.6.1 Brottegenskaper
Tillverkaren ska kunna visa att konstruktionen har en läcka-före-bristning-funktion enligt punkt 6.7.
5.6.2 NDE-felstorlek
Med den metod som beskrivs i punkt 6.15.2 ska tillverkaren fastställa den största tillåtna felstorleken vid ickeförstörande undersökning, som inte får behållaren att brista eller gå sönder på grund av utmattning under dess avsedda livslängd.
5.7 Specifikationsblad
En sammanfattning av dokumenten som innehåller de uppgifter som krävs i punkt 5.1 ska listas på ett specifikationsblad för varje behållarkonstruktion. Titeln, referensnummer, ändringsnummer och datum för originalutgåva och versionsutgåvor för varje dokument ska anges. Specifikationsbladet ska tilldelas ett nummer, och om tillämpligt ändringsnummer, som kan användas för att referera till behållarkonstruktionen och ska skrivas under av konstruktören. Det ska finnas plats för registreringsstämpel på specifikationsbladet.
5.8 Extra stöduppgifter
Extra information som kan ge stöd åt ansökan, såsom tidigare användning av föreslaget material eller användning av en särskild behållarkonstruktion under andra arbetsförhållanden, ska uppges om tillämpligt.
5.9 Godkännande och certifiering
5.9.1 Kontroll och provning
Utvärdering av överensstämmelse måste utföras enligt bestämmelserna i punkt 9 i dessa föreskrifter.
För att säkerställa att behållarna överensstämmer med dessa internationella föreskrifter ska de genomgå kontroller enligt punkterna 6.13 och 6.14. Kontrollerna ska utföras av den behöriga myndigheten.
5.9.2 Provningsintyg
Om resultaten från prototypprovningarna enligt punkt 6.13 är tillfredsställande ska den behöriga myndigheten utfärda ett provningsintyg. Ett exempel på provningsintyg ges i tillägg D till denna bilaga.
5.9.3 Partigodkännandeintyg
Den behöriga myndigheten ska förbereda ett godkännandeintyg såsom föreskrivs i tillägg D till denna bilaga.
6. KRAV SOM GÄLLER ALLA BEHÅLLARTYPER
6.1 Allmänt
Följande krav gäller generellt de behållartyper som anges i punkterna 7–10. Behållarkonstruktionen ska omfatta allt som är viktigt för att säkerställa att varje behållare som tillverkas enligt konstruktionsbeskrivningarna är lämplig för avsedd användning under angiven livslängd. Stålbehållare typ CNG-1 som är konstruerade enligt ISO 9809 och som uppfyller alla kraven däri behöver bara uppfylla kraven i punkt 6.3.2.4 och punkterna 6.9–6.13.
6.2 Konstruktion
Dessa föreskrifter ger inga konstruktionsbeskrivningar, ej heller tillåtna påkänningar eller töjningar, men kräver att konstruktionens riktighet visas genom lämpliga beräkningar och bevisas genom att behållarna alltid klarar de material-, konstruktions-, produktions- och partiprover som anges i dessa föreskrifter. Alla konstruktioner ska garantera funktionen läcka-före-bristning vid eventuella skador på trycksatta delar vid normal användning. Om läckage från metallbehållare eller metallstommar uppstår, ska det endast ske på grund av tillväxande utmattningssprickor.
6.3 Material
6.3.1 Använda material ska vara lämpliga för de arbetsförhållanden som anges i punkt 4. Konstruktionen ska inte innehålla oförenliga material i kontakt med varandra. Konstruktionsproven för material är sammanfattade i tabell 6.1.
6.3.2 Stål
6.3.2.1 Sammansättning
Stålen ska vara aluminium- eller kiseltätade och normalt tillverkade för att bli finkorniga. Den kemiska sammansättningen för alla stål ska deklareras och bestämmas åtminstone vad gäller
|
a) |
kol-, mangan-, aluminium- och kiselinnehåll för samtliga stål, |
|
b) |
nickel-, krom-, molybden-, bor- och vanadininnehåll och alla andra legeringsämnen avsiktligt tillsatta. Följande gränser får inte överskridas i stålanalysen:
När ett kol-bor-stål används, ska ett härdbarhetsprov enligt ISO 642 göras på den första och den sista stången eller slabsen i varje göt. Hårdheten, mätt 7,9 mm in från den härdade änden, ska ligga inom området 33–53 HRC, eller 327–560 HV och ska intygas av materialtillverkaren. |
6.3.2.2 Hållfasthetsegenskaper
Stålets mekaniska egenskaper i den färdiga behållaren eller stommen ska beräknas enligt punkt A.1 (tillägg A). Stålets elastiska töjning ska vara minst 14 %.
6.3.2.3 Slagegenskaper
Stålets slagegenskaper i den färdiga behållaren eller stommen ska beräknas enligt punkt A.2 (tillägg A). Slagvärdena ska inte vara lägre än vad som anges i tabell 6.2 i denna bilaga.
6.3.2.4 Böjegenskaper
Det svetsade rostfria stålets böjegenskaper i den färdiga stommen ska fastställas i enlighet med punkt A.3 (tillägg A).
6.3.2.5 Makroskopisk granskning av svetsfogar
En makroskopisk granskning av svetsfogar ska göras för varje typ av svetsningsförfarande. Fogarna ska uppvisa fullständing sammansmältning och vara fria från alla diskontinuiteter och oacceptabla defekter i enlighet med nivå C i standarden EN ISO 5817.
6.3.2.6 Motståndskraft mot sprickor i sulfidhaltig miljö
Om den övre gränsen på stålets angivna draghållvasthet överstiger 950 MPa, ska stålet i färdiga behållare provas med avseende på motståndskraft mot sprickor i slufidhaltig miljö enligt punkt A3 (tillägg A) och uppfylla kraven däri.
6.3.3 Aluminium
6.3.3.1 Sammansättning
Aluminiumlegeringar ska anges enligt Aluminium Associations (AA) praxis för ett visst legeringssystem. Föroreningsgränserna för bly och vismut i aluminiumlegeringar får inte överskrida 0,003 %.
6.3.3.2 Korrosionsprov
Aluminiumlegeringar ska uppfylla kraven i korrosionsproven som utförs enligt punkt A.4 (tillägg A).
6.3.3.3 Belastningssprickor
Aluminiumlegeringar ska uppfylla kraven i proven för belastningssprickor som utförs enligt punkt A.5 (tillägg A).
6.3.3.4 Hållfasthetsegenskaper
Aluminiumlegeringens mekaniska egenskaper i den färdiga behållaren ska beräknas enligt punkt A.1 (tillägg A). Förlängningen för aluminium ska vara minst 12 %.
6.3.4 Plaster
6.3.4.1 Allmänt
Impregneringsmaterialen kan vara härdplaster eller termoplaster. Exempel på lämpliga bindemedel är epoxy, modifierad epoxy, härdplaster av polyester och vinylester och termoplaster av polyeten och polyamid.
6.3.4.2 Skjuvhållfasthet
Plastmaterial ska provas enligt punkt A.26 (tillägg A) och uppfylla kraven däri.
6.3.4.3 Glasningstemperaturen
Glasningstemperaturen för plastmaterialet beräknas enligt ASTM D3418.
6.3.5 Fibrer
Strukturella armeringsfibrer ska vara av glasfibrer, aramidfibrer eller kolfibrer. Om kolfiberarmering används ska det i konstruktionen ingå sätt att förhindra galvanisk korrosion på behållarens metallkomponenter. Tillverkaren ska arkivera de utgivna specifikationerna för kompositmaterial, materialtillverkarens rekommendationer för lagringsförhållanden och hållbarhet och materialtillverkarens intyg om att varje leverans överensstämmer med kraven enligt sagda specifikationer. Fibertillverkaren ska intyga att fibermaterialets egenskaper överensstämmer med tillverkarens specifikationer för produkten.
6.3.6 Plaststommar
Elasticitetsgränsen och brottöjningen ska beräknas enligt punkt A.22 (tillägg A). Provning ska visa töjningsegenskaperna för plastmaterialet i stommen vid temperaturer på -50 °C eller lägre genom att de värden som angetts av tillverkaren uppfylls. Polymermaterialet ska vara lämpligt för tilltänkt användning enligt punkt 4 i denna bilaga. Enligt metoden som anges i punkt A.23 (tillägg A) ska uppmjukningstemperaturen vara lägst 90 °C och smälttemperaturen lägst 100 °C.
6.4 Provtryck
Det minsta tryck som används vid tillverkning ska vara 30 MPa.
6.5 Sprängningstryck och fiberspänningsförhållanden
För alla typer av behållare får det minsta verkliga sprängningstrycket inte vara lägre än de värden som anges i tabell 6.3 i denna bilaga. För konstruktionstyperna CNG-2, CNG-3 och CNG-4 ska kompositöverlindningen vara gjord för hög pålitlighet under bibehållet tryck och återkommande fyllningar. Pålitligheten ska uppnås genom att motsvara eller överskrida de värden för armeringens spänningsförhållande som ges i tabell 6.3 i denna bilaga. Spänningsförhållandet definieras som spänningen i fibern vid det angivna minsta sprängningstrycket dividerat med spänningen i fibern vid arbetstryck. Sprängningsförhållandet definieras som behållarens verkliga sprängningstryck dividerat med arbetstrycket. För konstruktioner av CNG-4 typ är spänningsförhållandet lika med sprängningsförhållandet. För konstruktionstyperna CNG-2 och CNG-3 (metallstommar med kompositöverlindning) måste följande beräkningar av spänningsförhållandet ingå:
|
a) |
En analysmetod som klarar ickelinjära material (speciella datorprogram eller analysprogram som använder finita element-metoden). |
|
b) |
Elastisk-plastisk spännings-deformationskurva för materialet i stommen måste vara känd och korrekt utformad. |
|
c) |
Kompositmaterialens mekaniska egenskaper måste vara korrekt utformade. |
|
d) |
Beräkningar måste göras vid: automatisk förspänning (auto-frettage), nolltryck efter automatisk förspänning, arbetstryck och minsta sprängningstryck. |
|
e) |
Förspänningar från lindningens dragning måste beaktas i analysen. |
|
f) |
Det minsta sprängningstrycket måste väljas så att den beräknade påkänningen vid minsta sprängningstryck dividerat med den beräknade påkänningen vid arbetstryck motsvarar spänningsförhållandet för den använda fibern. |
|
g) |
När man analyserar behållare med hybridfiberarmering (två eller fler olika fibrer), måste hänsyn tas till lastfördelningen mellan de olika fibrerna på grund av fibrernas olika elasticitetsmoduler. Kraven på spänningsförhållande för varje enskild fibertyp framgår av värdena enligt tabell 6.3 i denna bilaga. Kontroll av spänningsförhållandet kan också ske med hjälp av töjningsmätare. En godtagbar metod skissas i den informativa bilagan E. |
6.6 Påkänningsanalys
En påkänningsanalys ska utföras för att motivera valet av konstruktionens minsta väggtjocklek. Den ska innehålla bestämning av påkänningarna i såväl stommarna som fibrerna i kompositkonstruktioner.
6.7 L BB-bedömning
Behållartyperna CNG-1, CNG-2 och CNG-3 ska visa ett läcka-före-bristning-beteende (LBB). LBB-funktionsprovet ska utföras enligt punkt A.6 (tillägg A). Uppvisande av LBB-funktion krävs inte för behållarkonstruktioner med en livslängd före utmattningsbrott som överstiger 45 000 påfyllningar när den provas enligt punkt A.13 (tillägg A). Två metoder för LBB-bedömning finns i informationen i tillägg F till denna bilaga.
6.8 Kontroll och provning
Tillverkningskontrollen ska ange program och tillvägagångssätt för följande:
|
a) |
Tillverkningskontroll, prov och godkännandekrav. |
|
b) |
Periodisk driftkontroll, prov och godkännandekrav. Intervallen mellan de visuella kontrollerna av de yttre behållarytorna ska vara enligt punkt 4.1.4. i denna bilaga såvida den behöriga myndigheten ej kräver annat. Tillverkaren ska fastställa den visuella kontrollens kasseringskrav, grundade på resultaten från tryckcykelprov som utförts på behållare med sprickor. En vägledning för tillverkarens instruktioner för hantering, användning och kontroll finns i tillägg G till denna bilaga. |
6.9 Brandskydd
Alla behållare ska skyddas från brand med hjälp av övertrycksanordningar. Behållaren, dess material, övertrycksanordningar och all tillagd isolering eller skyddsmaterial ska konstrueras gemensamt för att garantera en adekvat säkerhet vid brand genom provet som anges i punkt A.15 (tillägg A).
Övertrycksanordningar ska provas enligt punkt A.24 (tillägg A).
6.10 Öppningar
6.10.1 Allmänt
Öppningar tillåts bara i ändarna. Öppningarnas centrumlinje ska sammanfalla med behållarens längdaxel. Gängor ska vara renskurna, jämna, utan ytojämnheter och inom toleransgränserna.
6.11 Behållarupphängningar
Tillverkaren ska ange på vilket sätt behållarna ska fästas vid montering i fordon. Tillverkaren ska också tillhandahålla anvisningar om upphängningen vid installation, inklusive fastspänningskraft och moment för att få den önskade fastspänningskraften utan att orsaka för hög spänning i behållaren eller skada behållarytan.
6.12 Yttre skydd mot omgivningen
Behållarnas yttre ska uppfylla kraven i bestämmelserna för omgivningsprov i punkt A.14 (tillägg A). Yttre skydd kan erhållas på något av följande sätt:
|
a) |
En ytfinish som ger tillräckligt skydd (till exempel metallsprutning på aluminium, anodisering). |
|
b) |
Genom att en lämplig fiber och lämpligt bindemedel används (till exempel kolfiber i plast). |
|
c) |
En skyddsbeläggning (till exempel organisk beläggning, färg) som ska uppfylla kraven i punkt A.9 (tillägg A). |
Alla beläggningar som läggs på behållarna ska vara sådana att appliceringen inte skadligt påverkar behållarens mekaniska egenskaper. Beläggningen ska vara gjord så att senare driftskontroller förenklas och tillverkaren ska tillhandahålla instruktioner för hur beläggningen ska hanteras vid sådana kontroller, för att garantera en fortsatt god funktion för behållaren.
Tillverkarna bör observera att det finns ett omgivningsprov som utvärderar lämpligheten för olika beläggningssystem i informationsbilägget H till denna bilaga.
6.13 Konstruktionsprov
För godkännande av varje behållartyp måste material, konstruktion, tillverkning och undersökningar visas vara lämpade för sin avsedda användning genom att uppfylla kraven på materialprov som sammanställts i tabell 6.1 i denna bilaga och behållarproven i tabell 6.4 i denna bilaga, med alla prov utförda enligt de provmetoder som beskrivs i tillägg A till denna bilaga. Provbehållare och stommar ska utväljas och provas under överinseende av behörig myndighet. Om fler behållare eller stommar provas än vad som krävs enligt detta tillägg ska alla resultat dokumenteras.
6.14 Partiprov
Partiproven som anges i detta tillägg för varje behållartyp ska utföras på behållare eller stommar som tas från varje parti färdiga behållare och stommar. Värmebehandlade kontrollexemplar som visats vara representativa för de färdiga behållarna kan också användas. De partiprov som behövs för varje behållartyp anges i tabell 6.5 i denna bilaga.
6.15 Produktionsundersökningar och prov
6.15.1 Allmänt
Produktionsundersökningar och prov ska utföras på alla behållare som produceras i ett parti. Varje behållare ska undersökas under tillverkning och sedan de färdigställts på följande sätt:
|
a) |
Ultraljudsundersökning (eller bevisat likvärdig metod) av metallbehållare och stommar enligt BS 5045, avsnitt 1, tillägg B, eller bevisat likvärdig metod, för att bekräfta att den största felstorleken som finns är mindre än största tillåtna felstorlek enligt konstruktionsbeskrivningen. |
|
b) |
Bekräftelse på att de kritiska dimensionerna och vikten för de färdiga behållarna och alla stommar och överlindningar hålls inom konstruktionstoleranserna. |
|
c) |
Bekräftelse på överensstämmelse med angiven ytfinish med speciell uppmärksamhet på djupt dragna ytor och veck eller flikar på halsar eller skuldror på formade eller spunna ändavslutningar eller öppningar. |
|
d) |
Bekräftelse på märkningar. |
|
e) |
Hårdhetsprov på metallbehållare och -stommar enligt punkt A8 (tillägg A) ska utföras efter den sista värmebehandlingen. De värden som då bestäms ska ligga i det tillåtna området för konstruktionen. |
|
f) |
Hydrostatiska säkerhetsprov enligt punkt A.11 (tillägg A). |
En sammanfattning av gränsvärdena vid produktionskontrollerna som ska utföras på varje behållare finns i tabell 6.6 i denna bilaga.
6.15.2 Största felstorlek
För konstruktionstyperna CNG-1, CNG-2 och CNG-3 ska man bestämma den största felstorleken var som helst i metallbehållarna eller -stommarna som inte växer till kritisk storlek inom den angivna livslängden. Den kritiska felstorleken definieras som den begränsande väggens (behållare eller stomme) tjockleksfel som skulle tillåta förvarad gas att släppas ut utan att behållaren spricker. Felstorleken för kassation vid ultraljudsundersökning eller liknande ska vara mindre än den största tillåtna felstorleken. För konstruktionstyperna CNG-2 och CNG-3 antas att det inte uppstår någon skada på kompositen på grund av tidsberoende faktorer. Den tillåtna felstorleken för NDE ska avgöras med en lämplig metod. Två sådana metoder skissas i informationen i tillägg F till denna bilaga.
6.16 Om provkraven inte uppfylls
Om provkraven inte uppfylls ska omprovning eller ny värmebehandling och omprovning göras enligt följande:
|
a) |
Om det finns bevis på ett fel i provningsförfarandet, eller ett fel i mätningen, ska ytterligare ett prov göras. Om resultatet av detta prov är tillfredsställande, ska det första provet ignoreras. |
|
b) |
Om provet utförts på ett riktigt sätt, ska orsaken till underkännandet bestämmas. |
Om underkännandet anses bero på den utförda värmebehandlingen, kan tillverkaren skicka alla behållarna i partiet på ytterligare värmebehandling.
Om underkännandet inte beror på den utförda värmebehandlingen, ska alla upptäckta defekta behållare kasseras eller repareras på ett godkänt sätt. De behållare som inte kasseras räknas då som ett nytt parti.
I båda fallen ska det nya partiet provas om. Alla de prototyp- eller partiprov som behövs för att bevisa godtagbarheten för det nya partiet ska utföras igen. Om ett eller flera prov visat sig vara bara delvis otillfredsställande, ska hela partiet kasseras.
6.17 Ändring av konstruktionen
En konstruktionsändring är varje förändring i val av material eller dimensionsändringar som inte faller inom normala tillverkningstoleranser.
Mindre konstruktionsändringar ska tillåtas bli godkända med ett minskat provprogram. Ändringar i konstruktionen som anges i tabell 6.7 ska kräva konstruktionsprov enligt tabellen.
Tabell 6.1
Prov för konstruktionsmaterial
|
|
Motsvarande punkt i denna bilaga |
||||
|
|
Stål |
Aluminium |
Plaster |
Fibrer |
Plaststommar |
|
Hållfasthetsegenskaper |
6.3.2.2 |
6.3.3.4 |
|
6.3.5 |
6.3.6 |
|
Slagegenskaper |
6.3.2.3 |
|
|
|
|
|
Böjegenskaper |
6.3.2.4 |
|
|
|
|
|
Svetsfogsgranskning |
6.3.2.5 |
|
|
|
|
|
Motståndskraft mot sprickor i sulfidhaltig miljö |
6.3.2.6 |
|
|
|
|
|
Belastningssprickor vid kontinuerlig belastning |
|
6.3.3.3 |
|
|
|
|
Sprickor av spänningskorrosion |
|
6.3.3.2 |
|
|
|
|
Skjuvhållfasthet |
|
|
6.3.4.2 |
|
|
|
Glasningstemperatur |
|
|
6.3.4.3 |
|
|
|
Mjuknings-/smälttemperatur |
|
|
|
|
6.3.6 |
|
Brottmekanik (5) |
6.7 |
6.7 |
|
|
|
Tabell 6.2
Godtagbara värden för slagprov
|
Behållardiameter D, mm |
> 140 |
≤ 140 |
||
|
Provriktning |
tvärgående |
längsgående |
||
|
Provbitens bredd, mm |
3–5 |
> 5–7,5 |
> 7,5–10 |
3–5 |
|
Provtemperatur, °C |
– 50 |
– 50 |
||
|
Genomsnitt för 3 provbitar |
30 |
35 |
40 |
60 |
|
Slaghållfasthet, J/cm2 |
|
|
|
|
|
Ensam provbit |
24 |
28 |
32 |
48 |
Tabell 6.3
Minsta verkliga sprängningsvärden och påkänningsförhållanden
|
|
CNG-1 Helt i metall |
CNG-2 Omlindad |
CNG-3 Helt inlindad |
CNG-4 Helt av komposit |
|||||||
|
Sprängtryck [MPa] |
Påkänningsförhållande [MPa] |
Sprängtryck [MPa] |
Påkänningsförhållande [MPa] |
Sprängtryck [MPa] |
Påkänningsförhållande [MPa] |
Sprängtryck [MPa] |
|||||
|
Helt i metall |
45 |
|
|
|
|
|
|
||||
|
Glas |
|
2,75 |
50 1) |
3,65 |
70 1) |
3,65 |
73 |
||||
|
Aramid |
|
2,35 |
47 |
3,10 |
60 1) |
3,1 |
62 |
||||
|
Kol |
|
2,35 |
47 |
2,35 |
47 |
2,35 |
47 |
||||
|
Hybrid |
|
2) |
2) |
2) |
|||||||
|
|||||||||||
Tabell 6.4
Konstruktionsprov för behållare
|
Prov och tilläggsreferens |
Behållartyp |
||||
|
CNG-1 |
CNG-2 |
CNG-3 |
CNG-4 |
||
|
A.12 |
Sprängning |
X (*) |
X |
X |
X |
|
A.13 |
Omgivande temp/cykel |
X (*) |
X |
X |
X |
|
A.14 |
Prov i syrahaltig miljö |
|
X |
X |
X |
|
A.15 |
Prov i öppen eld |
X |
X |
X |
X |
|
A.16 |
Punkteringssprov |
X |
X |
X |
X |
|
A.17 |
Spricktolerans |
|
X |
X |
X |
|
A.18 |
Högtemperaturkrypning |
|
X |
X |
X |
|
A.19 |
Spänningsbrott |
|
X |
X |
X |
|
A.20 |
Fallprov |
|
|
X |
X |
|
A.21 |
Permeabilitet |
|
|
|
X |
|
A.24 |
PRD-funktion |
X |
X |
X |
X |
|
A.25 |
Vridprov för anslutningsklacken |
|
|
|
X |
|
A.27 |
Naturgascykelprov |
|
|
|
X |
|
A.6 |
LBB-bedömning |
X |
X |
X |
|
|
A.7 |
Extrem temperatur /cykel |
|
X |
X |
X |
|
X= krävs (*)= krävs ej för behållare konstruerade enligt ISO 9809 (ISO 9809 har redan dessa prov). |
|||||
Tabell 6.5
Partiprov
|
Prov och tilläggsreferens |
Behållartyp |
||||
|
CNG-1 |
CNG-2 |
CNG-3 |
CNG-4 |
||
|
A.12 |
Sprängning |
X |
X |
X |
X |
|
A.13 |
Omgivande cykel |
X |
X |
X |
X |
|
A.1 |
Drag |
X |
X (†) |
X (†) |
|
|
A.2 |
Slag (stål) |
X |
X (†) |
X (†) |
|
|
A.9.2 |
Beläggning (*) |
X |
X |
X |
X |
|
X= krävs (*)= utom när ingen skyddsbeläggning används (†)= prov på material i stomme |
|||||
Tabell 6.6
Gränsvärden för produktionskontroll
|
Typ |
CNG-1 |
CNG-2 |
CNG-3 |
CNG-4 |
|
Inspektionskrav |
|
|
|
|
|
Dimensionsgränser |
X |
X |
X |
X |
|
Ytfinish |
X |
X |
X |
X |
|
Sprickor (ultraljud eller liknande) |
X |
X |
X |
|
|
Metallbehållares och metallstommars hårdhet |
X |
X |
X |
|
|
Hydrostatiskt säkerhetsprov |
X |
X |
X |
X |
|
Läckageprov |
|
|
|
X |
|
Märkningar |
X |
X |
X |
X |
|
X= krävs |
||||
Tabell 6.7
Ändring av konstruktion
|
|
Provtyp |
||||||||
|
Ändring av konstruktionen |
Hydrostatisk sprängning A.12 |
Cykling i omgivande temp A.13 |
Omgivningsprov A.14 |
Prov i öppen eld A.15 |
Spricktolerans A.17 |
Genomträngning A.16 |
Spänningsbrott A.19 Högtemperaturkrypning A.18 Fallprov A.20 |
Vridprov på anslutningsklack A.25 Permeabilitet A.21 CNG-cykling A.27 |
Prov på övertrycksanordning A.24 |
|
Fibertillverkare |
X |
X |
|
|
|
|
X (*) |
X (†) |
|
|
Material i metallbehållare eller -stomme |
X |
X |
X (*) |
X |
X (*) |
X |
X (†) |
|
|
|
Material i plaststomme |
|
X |
X |
|
|
|
|
X (†) |
|
|
Fibermaterial |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X (†) |
|
|
Plastmaterial |
|
|
X |
|
X |
X |
X |
|
|
|
Diameterförändring ≤ 20 % |
X |
X |
|
|
|
|
|
|
|
|
Diameterförändring > 20 % |
X |
X |
|
X |
X (*) |
X |
|
|
|
|
Längdförändring ≤ 50 % |
X |
|
|
X (‡) |
|
|
|
|
|
|
Längdförändring > 50 % |
X |
X |
|
X (‡) |
|
|
|
|
|
|
Arbetstrycksförändring ≤ 20 % @ |
X |
X |
|
|
|
|
|
|
|
|
Form på ändyta |
X |
X |
|
|
|
|
|
X (†) |
|
|
Öppningsstorlek |
X |
X |
|
|
|
|
|
|
|
|
Byte av beläggning |
|
|
X |
|
|
|
|
|
|
|
Anslutningsklackens utseende |
|
|
|
|
|
|
|
X (†) |
|
|
Ändring i tillverkningsprocess |
X |
X |
|
|
|
|
|
|
|
|
Övertrycksanordning |
|
|
|
X |
|
|
|
|
X |
|
X = krävs (*) Provet behövs inte på metallkonstruktioner (CNG-1) (†) Provet behövs bara på helkompositkonstruktioner (CNG-4) (‡) Provet behövs bara när längden ökar @ Bara när tjockleken i förhållande till diametern ändras eller trycket förändras |
|||||||||
7. METALLBEHÅLLARE AV TYP CNG-1
7.1 Allmänt
Konstruktionensunderlaget ska ange den största tillåtna felstorleken i någon del av behållaren, som inte kommer att växa till kritisk storlek för en behållare som används vid avsett arbetstryck före nästa omprov eller under sin livslängd om inget omprov är angivet. Fastställandet av läcka-före-bristning (LBB) ska göras enligt de sätt som anges i punkt A.6 (tillägg A). Tillåten felstorlek ska bestämmas enligt punkt 6.15.2.
Behållare konstruerade enligt ISO 9809 och som uppfyller alla krav däri behöver bara uppfylla materialprovkraven i punkt 6.3.2.4 och konstruktionsprovens krav i punkt 7.5, utom punkterna 7.5.2 och 7.5.3.
7.2 Påkänningsanalys
Påkänningarna i behållaren ska beräknas för 2 MPa, 20 MPa, provtryck och konstruktionens sprängningstryck. Beräkningarna ska använda lämpliga analysmetoder med användning av tunnskalsteori som tar hänsyn till deformationer av skalet för att beräkna spänningsfördelningen vid halsen, övergångsområdena och den cylindriska delen av behållaren.
7.3 Krav för tillverknings- och produktionsprov
7.3.1 Allmänt
Ändarna på aluminiumbehållare ska inte tillslutas med en formningsmetod. Bottenändan på stålbehållare som har stängts med formning, utom de behållare som konstruerats enligt ISO 9809, ska NDE-kontrolleras eller kontrolleras med likvärdig metod. Metall ska inte tillföras då änden tillsluts. Varje behållare ska undersökas före och efter formningsåtgärder vad gäller tjocklek och ytfinish.
Sedan behållarnas ändar formats ska de värmebehandlas till det hårdhetsområde som angetts för konstruktionen. Lokal värmebehandling är inte tillåten.
När en halsring, fotring eller tillbehör för stöd finns, ska det vara av ett material som är förenligt med behållarens och det ska fästas säkert med en annan metod än svetsning eller hård- eller mjuklödning.
7.3.2 Ickeförstörande undersökningar
Följande prov ska utföras på varje metallbehållare:
|
a) |
Hårdhetsprov enligt punkt A.8 (tillägg A), |
|
b) |
Ultraljudsundersökning enligt BS 5045, avsnitt 1, tillägg I, eller bevisad likvärdig NDT-metod, för att bekräfta att den största felstorleken inte överskrider den största tillåtna felstorlek som anges i konstruktionsbeskrivningen enligt punkt 6.15.2. |
7.3.3 Hydrostatiskt tryckprov
Varje färdig behållare ska bli hydrostatiskt tryckprovad enligt punkt A.11 (tillägg A).
7.4 Partiprov för behållare
Partiprovning ska utföras på färdiga behållare som är representativa för normal produktion och är kompletta med identifieringsmärken. Två behållare ska slumpmässigt väljas ut från varje parti. Om fler behållare provas än vad som krävs enligt denna bilaga ska alla resultat dokumenteras. Följande prov ska åtminstone utföras på behållarna:
|
a) |
Partimaterialprov. En behållare, eller ett värmebehandlat kontrollexemplar representativt för de färdiga behållarna, ska bli utsatt för följande prov:
|
|
b) |
Partisprängprov. En behållare ska bli hydrostatiskt tryckt till sprängning enligt punkt A.12 (tillägg A). Om sprängningstrycket är lägre än det minsta beräknade sprängningstrycket ska de förfaringssätt som anges i punkt 6.16 följas. |
|
c) |
Periodiskt tryckcykelprov. Färdiga behållare ska tryckcyklas enligt punkt A.13 (tillägg A) med en provfrekvens definierad enligt följande:
|
7.5 Konstruktionsprov för behållare
7.5.1 Allmänt
Prov ska utföras på färdiga behållare som är representativa för normal produktion och är kompletta med identifieringsmärken. Urval, intygande och dokumentering av resultaten ska ske enligt punkt 6.13.
7.5.2 Hydrostatiskt trycksprängningsprov
Tre representativa behållare ska bli hydrostatiskt tryckta till sprängning enligt punkt A.12 (tillägg A till denna bilaga). Behållarens sprängningstryck ska överskrida det minsta sprängningstrycket som beräknats med påkänningsanalys för konstruktionen och ska uppgå till minst 45 MPa.
7.5.3 Tryckcykelprov vid omgivande temperatur
Två färdiga behållare ska tryckcyklas i omgivande temperatur enligt punkt A.13 (tillägg A) tills de går sönder, eller med minst 45 000 cykler. Behållarna får inte brista innan de uppnått den angivna livslängden i år gånger 1 000 cykler. Behållare som klarar minst 1 000 cykler gånger angiven livslängd i år ska gå sönder på grund av läckage och inte genom bristning. Behållare som klarar 45 000 cykler ska förstöras antingen genom att cyklingen fortsätts tills fel uppstår eller genom hydrostatisk trycksprängning. Antalet cykler innan fel uppstår och platsen där felet börjar ska dokumenteras.
7.5.4 Prov i öppen eld
Prov ska utföras enligt punkt A.15 (tillägg A) och resultatet ska uppfylla kraven enligt konstruktionsbeskrivningen.
7.5.5 Genomträngningsprov
Prov ska utföras enligt punkt A.16 (tillägg A) och resultatet ska uppfylla kraven enligt konstruktionsbeskrivningen.
7.5.6 LBB-funktion
För behållarkonstruktioner som inte klarar 45 000 cykler när de provas enligt punkt 7.5.3 ovan, ska LBB-funktionsprov utföras enligt A.6 och behållarna ska uppfylla kraven däri.
8. OMLINDADE BEHÅLLARE AV CNG-2 TYP
8.1 Allmänt
Under trycksättning har denna behållartyp ett uppträdande i vilket förskjutningen av kompositöverlindningen och metallstommen linjärt överlagras. På grund av olika tillverkningstekniker ger denna bilaga inte någon bestämd metod för konstruktionen.
Fastställandet av läcka-före-bristning (LBB) ska ske enligt punkt A.6 (tillägg A). Tillåten felstorlek ska bestämmas enligt punkt 6.15.2.
8.2 Konstruktionskrav
8.2.1 Metallstomme
Metallstommen ska ha ett minsta verkligt sprängningstryck på 26 MPa.
8.2.2 Kompositöverlindning
Dragpåkänningen i fibrerna ska uppfylla kraven enligt punkt 6.5.
8.2.3 Påkänningsanalys
Påkänningarna i kompositen och stommarna efter förspänning ska beräknas. De tryck som används för dessa beräkningar ska vara 0 MPa, 2 MPa, 20 MPa, provtryck och konstruktionens sprängningstryck. Beräkningarna ska använda lämpliga analysmetoder med användning av tunnskalsteori som tar hänsyn till stommens ickelinjära egenskaper för att beräkna spänningsfördelningen vid halsen, övergångsområdena och den cylindriska delen av behållaren.
För konstruktioner som använder automatisk förspänning (auto-frettage) för att få förspänning, ska man beräkna gränserna som det automatiska förspänningstrycket måste ligga inom.
För konstruktioner som använder styrd spänningslindning för att få förspänning, ska man beräkna temperaturen vid vilken det sker, spänningen som behövs i varje lager i kompositen och den förspänning som uppnåtts i stommen.
8.3 Tillverkningskrav
8.3.1 Allmänt
Kompositbehållaren ska tillverkas av en stomme överlindad med lindningar av kontinuerliga fibrer. Fiberlindningen ska kontrolleras med dator eller mekaniskt. Fibrernas spänning ska styras vid lindning. Sedan lindningen avslutats, ska de termohärdande plasterna härdas med värme enligt en förbestämd och kontrollerad tid-temperaturkurva.
8.3.2 Stomme
Tillverkningen av en metallstomme ska uppfylla de krav som ges under punkt 7.3 för motsvarande typ av stomme.
8.3.3 Överlindning
Behållarna ska tillverkas i en trådlindningsmaskin. Under lindning ska de viktiga variablerna följas inom givna toleranser och dokumenteras i ett lindningsprotokoll. Dessa variabler kan vara, men är inte begränsade till
|
a) |
fibertyp inklusive grovlek, |
|
b) |
sätt för impregnering, |
|
c) |
lindningsspänning, |
|
d) |
lindningshastighet, |
|
e) |
antal lindningslager, |
|
f) |
bandbredd, |
|
g) |
typ av plast och sammansättning, |
|
h) |
plastens temperatur, |
|
i) |
stommens temperatur. |
8.3.3.1 Härdning av termoplaster
Om en härdplast används, ska plasten härdas efter trådlindningen. Under härdningen ska härdningscykeln (dvs. tid-temperaturförändringarna) dokumenteras.
Härdningstemperaturen ska kontrolleras och får inte påverka materialegenskaperna i stommen. Den högsta härdningstemperaturen för behållare med aluminiumstommar är 177 °C.
8.3.4 Automatisk förspänning (auto-frettage)
Automatisk förspänning ska om den används utföras före det hydrostatiska tryckprovet. Automatiska förspänningstrycket ska vara inom de gränser som fastslagits i punkt 8.2.3, och tillverkaren ska bestämma metoden för att kontrollera rätt tryck.
8.4 Krav för produktionsprov
8.4.1 Ickeförstörande undersökningar
Ickeförstörande undersökningar ska utföras enligt erkänd ISO-standard eller likvärdig standard. Följande prov ska utföras på varje metallstomme:
|
a) |
Hårdhetsprov enligt punkt A.8 (tillägg A). |
|
b) |
Ultraljudsundersökning enligt BS 5045, avsnitt 1, tillägg 1B, eller bevisad likvärdig NDT-metod, för att säkerställa att den största felstorleken inte överskrider den största tillåtna felstorleken enligt konstruktionsbeskrivningen. |
8.4.2 Hydrostatiskt tryckprov
Varje färdig behållare ska bli hydrostatiskt tryckprovad enligt punkt A.11 (tillägg A). Tillverkaren ska bestämma de lämpliga gränserna för den permanenta volymökningen för använt tryck, men inte i något fall får den permanenta ökningen överstiga 5 % av den totala volymökningen vid provtryck. Alla behållare som överskrider kassationsgränsen ska kasseras och antingen förstöras eller användas för partiprovsändamål.
8.5 Partiprov för behållare
8.5.1 Allmänt
Partiprovning ska utföras på färdiga behållare som är representativa för normal produktion och är kompletta med identifieringsmärken. Två behållare eller en behållare och en stomme, vilket som är lämpligast, ska slumpmässigt väljas ut från varje parti. Om fler behållare provas än vad som krävs enligt denna bilaga ska alla resultat dokumenteras. Åtminstone följande prov ska utföras på dem:
Då fel hittas i överlindning före automatisk förspänning eller hydrostatisk provning, kan överlindningen tas bort helt och ersättas med ny.
|
a) |
Partimaterialprov. En behållare, eller stomme, eller ett värmebehandlat kontrollexemplar som är representativt för en färdig behållare, ska bli utsatt för följande prov:
|
|
b) |
Partisprängprov. En behållare ska provas enligt kraven i punkt 7.4 b. |
|
c) |
Periodiskt tryckcykelprov. Resultatet ska uppfylla kraven i punkt 7.4 c. |
8.6 Konstruktionsprov för behållare
8.6.1 Allmänt
Allmänna prov ska utföras på behållare som är representativa för normal produktion och kompletta med identifieringsmärken. Urval, intygande och dokumentering av resultaten ska överensstämma med punkt 6.13.
8.6.2 Hydrostatiskt trycksprängningsprov
|
a) |
En stomme ska bli hydrostatiskt sprängd enligt punkt A.12 (tillägg A). Sprängningstrycket ska överskrida lägsta sprängningstrycket enligt konstruktionsbeskrivningen för stommen. |
|
b) |
Tre behållare ska bli hydrostatiskt sprängda enligt punkt A.12 (tillägg A). Behållarens sprängningstryck ska överskrida det föreskrivna minsta sprängningstrycket som fastställts med påkänningsanalys för konstruktionen enligt tabell 6.3, och får inte i något fall vara lägre än det nödvändiga värdet för att uppfylla kravet på spänningsförhållande i punkt 6.5. |
8.6.3 Tryckcykelprov vid omgivande temperatur
Två färdiga behållare ska tryckcykelprovas i omgivande temperatur enligt punkt A.13 (tillägg A) tills de går sönder eller med minst 45 000 cykler. Behållarna får inte brista innan de uppnått den angivna livslängden i år gånger 1 000 cykler. Behållare som klarar minst 1 000 cykler gånger angiven livslängd i år ska gå sönder på grund av läckage och inte genom bristning. Behållare som klarar 45 000 cykler ska förstöras antingen genom att cyklingen fortsätts tills fel uppstår eller genom hydrostatisk trycksprängning. Behållare som klarar minst 45 000 cykler får gå sönder genom bristning. Antalet cykler innan fel uppstår och platsen där felet börjar ska dokumenteras.
8.6.4 Prov i syrahaltig miljö
En behållare ska provas enligt punkt A.14 (tillägg A) och uppfylla kraven däri. Ett kompletterande omgivningsprov finns i informationstillägg H till denna bilaga.
8.6.5 Prov i öppen led
Färdiga behållare ska provas enligt punkt A.15 (tillägg A) och resultatet ska uppfylla kraven enligt konstruktionsbeskrivningen.
8.6.6 Genomträngningsprov
En färdig behållare ska provas enligt punkt A.16 (tillägg A) och resultatet ska uppfylla kraven däri.
8.6.7 Spricktoleransprov
En färdig behållare ska provas enligt punkt A.17 (tillägg A) och resultatet ska uppfylla kraven däri.
8.6.8 Högtemperaturkrypprov
I konstruktioner där plastens glasningstemperatur inte överskrider den högsta temperatur som konstruktionen är gjord för med åtminstone 20 °C, ska en färdig behållare provas enligt punkt A.18 (tillägg A) och resultaten ska uppfylla kraven däri.
8.6.9 Påskyndat spänningsbrottprov
En färdig behållare ska provas enligt punkt A.19 (tillägg A) och resultatet ska uppfylla kraven däri.
8.6.10 LBB-funktion
För behållarkonstruktioner som inte klarar 45 000 cykler när de provas enligt punkt 8.6.3, ska LBB-funktionsprov utföras enligt A.6 och resultatet ska uppfylla kraven däri.
8.6.11 Tryckcykelprov vid extrema temperatur
En färdig behållare ska provas enligt punkt A.7 (tillägg A) och resultatet ska uppfylla kraven däri.
9. HELT INLINDADE BEHÅLLARE AV CNG-3 TYP
9.1 Allmänt
Under trycksättning har denna behållartyp ett uppträdande i vilket förskjutningen av kompositöverlindningen och metallstommen linjärt överlagras. På grund av olika tillverkningstekniker ger denna bilaga inte någon bestämd metod för konstruktionen. Fastställandet av läcka-före-bristning (LBB) ska ske enligt punkt A.6 (tillägg A). Tillåtna felstorlekar ska bestämmas enligt punkt 6.15.2.
9.2 Konstruktionskrav
9.2.1 Metallstomme
Kompressionsspänningen i stommen vid nolltryck och 15 °C ska inte få stommen att buckla eller skrynkla sig.
9.2.2 Kompositöverlindning
Dragpåkänningen i fibrerna ska uppfylla kraven enligt punkt 6.5.
9.2.3 Påkänningsanalys
Påkänningarna i tangentiell och longitudinell riktning i kompositen och stommen efter trycksättning ska beräknas. De tryck som används för dessa beräkningar ska vara noll, arbetstryck, 10 % av arbetstryck, provtryck och konstruktionens sprängningstryck. De gränser inom vilka det automatiska förspänningstrycket måste falla ska beräknas. Beräkningarna ska använda lämpliga analysmetoder med användning av tunnskalsteori som tar hänsyn till stommens ickelinjära egenskaper för att beräkna spänningsfördelningen vid halsen, övergångsområdena och den cylindriska delen av behållaren.
9.3 Tillverkningskrav
Tillverkningskraven ska vara enligt punkt 8.3 utom att överlindningen också ska innehålla spirallindade fibrer.
9.4 Krav för produktionsprov
Kraven för produktionsprov ska vara enligt kraven i punkt 8.4.
9.5 Partiprov för behållare
Partiproven ska ske enligt kraven i punkt 8.5.
9.6 Konstruktionsprov för behållare
Konstruktionsprov för behållare ska ske enligt kraven i punkt 8.6 och punkt 9.6.1 utom att sprängningen av stommen i punkt 8.6 inte krävs.
9.6.1 Fallprov
En eller fler behållare ska fallprovas enligt punkt A.30 (tillägg A).
10. HELKOMPOSITBEHÅLLARE AV TYP CNG-4
10.1 Allmänt
I denna bilaga föreskrivs inte någon bestämd metod för konstruktion av behållare med polymerstommar på grund av den stora mängden möjliga behållarkonstruktioner.
10.2 Konstruktionskrav
Konstruktionsberäkningar ska utföras för att styrka konstruktionens lämplighet. Dragpåkänningarna i fibrerna ska uppfylla kraven i punkt 6.5.
Koniska och raka gängor enligt punkt 6.10.2 eller 6.10.3 ska användas på metallanslutningsklackarna.
Metallanslutningsklackarna med gängade öppningar ska klara ett vridmoment av 500 Nm utan att skada fastsättningen i den ickemetalliska stommen. Metallanslutningsklackarna som sitter i de ickemetalliska stommarna ska vara av material som är förenliga med de arbetsförhållanden som anges i punkt 4 i denna bilaga.
10.3 Påkänningsanalys
Påkänningarna i tangentiell och longitudinell riktning i kompositen och stommen efter trycksättning ska beräknas. De tryck som används för dessa beräkningar ska vara noll, arbetstryck, provtryck och konstruktionens sprängningstryck. Beräkningarna ska använda lämpliga analysmetoder för att bestämma spänningsfördelningen i hela behållaren.
10.4 Tillverkningskrav
Tillverkningskraven ska vara enligt punkt 8.3 med undantag för att härdningstemperaturen för härdplasten ska vara minst 10 °C lägre än mjukningstemperaturen för plaststommen.
10.5 Krav för produktionsprov
10.5.1 Hydrostatiskt tryckprov
Varje färdig behållare ska bli hydrostatiskt tryckprovad enligt punkt A.11 (tillägg A). Tillverkaren ska ange den lämpliga gränsen för elastisk utvidgning vid det provtryck som används, men den elastiska utvidgningen får inte för någon behållare överstiga partiets medelvärde med mer än 10 %. Alla behållare som överskrider kassationsgränsen ska kasseras eller användas för partiprovsändamål.
10.5.2 Läckageprovning
Varje färdig behållare ska läckageprovas enligt punkt A.10 (tillägg A) och resultatet ska uppfylla kraven däri.
10.6 Partiprov för behållare
10.6.1 Allmänt
Partiprovning ska utföras på färdiga behållare som är representativa för normal produktion och är kompletta med identifieringsmärken. En behållare ska slumpmässigt väljas ut från varje parti. Om fler behållare provas än vad som krävs enligt denna bilaga ska alla resultat dokumenteras. Åtminstone följande prov ska utföras på dem.
a) Partimaterialprov.
En behållare, en stomme eller ett kontrollexemplar av stomme som är representativt för de färdiga behållarna, ska bli utsatt för följande prov:
|
i) |
Dimensionerna ska jämföras med konstruktionsbeskrivningen. |
|
ii) |
Ett dragprov på plaststommen enligt punkt A.22 (tillägg A) och resultatet ska uppfylla kraven enligt konstruktionsbeskrivningen. |
|
iii) |
Smälttemperaturen på plaststommen ska provas enligt punkt A.23 (tillägg A) och resultatet ska uppfylla kraven enligt konstruktionsbeskrivningen. |
|
iv) |
När en skyddsbeläggning är en del av konstruktionen, ska beläggningen provas enligt punkt A.9.2 (tillägg A). När beläggningen inte uppfyller kraven i punkt A.9.2 (tillägg A), ska alla enheter i partiet kontrolleras för att ta bort behållare med samma fel. Beläggningen på alla felaktiga behållare kan tas bort med en metod som inte påverkar kompositlindningen och sedan kan behållarna beläggas på nytt. Partiprovet för beläggningen ska sedan göras om. |
b) Partisprängprov.
En behållare ska provas enligt kraven i punkt 7.4 b.
c) Periodiskt tryckcykelprov.
På en behållare ska anslutningsklacken vridprovas till 500 Nm enligt provmetoden i punkt A 25 (tillägg A). Behållaren ska sedan tryckcykelprovas enligt punkt 7.4 c.
Efter den erforderliga tryckcyklingen ska behållaren läckageprovas enligt provmetoden som beskrivs i punkt A.10 (tillägg A) och resultatet ska uppfylla kraven däri.
10.7 Konstruktionsprov för behållare
10.7.1 Allmänt
Konstruktionssprov för behållare ska ske enligt kraven i punkterna 8.6, 10.7.2, 10.7.3 och 10.7.4 i denna bilaga, utom att LBB-funktionen i punkt 8.6.10 inte krävs.
10.7.2 Vridprov för anslutningsklacken
En behållare ska provas enligt punkt A.25 (tillägg A).
10.7.3 Permeabilitetsprov
En behållare ska permeabilitetsprovas enligt punkt A.21 (tillägg A) och resultatet ska uppfylla kraven däri.
10.7.4 Naturgascykelprov
En färdig behållare ska provas enligt punkt A.27 (tillägg A) och resultatet ska uppfylla kraven däri.
11. MÄRKNING
11.1 Bestämmelser för märkning
Tillverkaren ska förse varje behållare med tydlig och outplånlig märkning, minst 6 mm hög. Märkningen ska göras antingen med etiketter inlagda i plastbeläggningen, fastlimmade etiketter, instansning i tjockändan med stans som ger liten påverkan (”low stress stamp”) på konstruktionstyperna CNG-1 och CNG-2 eller någon kombination av ovan nämnda metoder. Självhäftande etiketter och deras fastsättning ska överensstämma med ISO 7225 (Precautionary Labels for Gas Cylinders) eller en likvärdig standard. Det är tillåtet att använda flera etiketter och dessa ska då placeras så att de inte skyms av monteringsfästen. Varje behållare som överensstämmer med denna bilaga ska märkas enligt följande:
|
a) |
Obligatoriska uppgifter
|
|
b) |
Ej obligatoriska uppgifter. På en eller flera separata etiketter kan följande ej obligatoriska uppgifter ges:
|
Märkningarna ska placeras i ordning enligt listan men den särskilda placeringen kan variera för att passa det tillgängliga utrymmet. Ett acceptabelt exempel på obligatoriska uppgifter är följande:
ENDAST KOMPRIMERAD NATURGAS
FÅR EJ ANVÄNDAS EFTER …………..
Tillverkare/delnummer/serienummer
20 MPa/15 °C
ECE 110 CNG-2 (registreringsnummer)
”Använd endast övertrycksanordningar som godkänts av tillverkaren”
12. FÖRBEREDELSE FÖR LEVERANS
Före leverans från tillverkaren ska varje behållare vara invändigt rengjord och torkad. Behållare som inte genast försluts genom montering av en ventil, och säkerhetsanordningar om tillämpligt, ska ha pluggar, som förhindrar fukt och skyddar gängorna, insatta i alla öppningar. Rostskyddsmedel (till exempel oljebaserat) ska sprutas i alla stålbehållare och stommar innan de levereras.
Tillverkarens användningsintyg och alla nödvändiga uppgifter för att garantera rätt hantering, användning och driftskontroller av behållaren ska tillhandahållas köparen. Intyget ska innehålla de uppgifter som anges i tillägg D till denna bilaga.
(1) Den amerikanska organisationen för provningsmetoder och material, ASTM (American Society for Testing and Materials).
(2) Den brittiska standardiseringsorganisationen, BSI (British Standards Institution).
(3) Internationella standardiseringsorganisationen, ISO (International Organization for Standardization).
(4) Korrosionsorganisationen Nace (National Association of Corrosion Engineers).
(5) Behövs inte om tillvägagångssättet med behållarsprickprov i punkt A.7 i tillägg A används.
(6) Utgångsdatumet får inte vara senare än den angivna livslängden. Utgångsdatum kan anbringas på behållaren när den levereras, under förutsättning att behållarna har förvarats på ett torrt ställe utan inre tryck.
Tillägg A
PROVMETODER
A.1 Dragprov för stål och aluminium
Ett dragprov ska göras på material taget från den cylindriska delen av den färdiga behållaren med en rektangulär provbit formad enligt metoden som beskrivs i ISO 9809 för stål och ISO 7866 för aluminium. För cylindrar med svetsade stommar av rostfritt stål ska dragprovning också utföras på materialprover tagna från svetsfogarna i enlighet med metoden i punkt 8.4 i EN 13322-2. De två sidorna av provbiten som representerar behållarens inre och yttre yta ska inte bearbetas. Dragprovet ska utföras enligt ISO 6892.
ANMÄRKNING: Observera mätmetoden för töjning som beskrivs i ISO 6892, särskilt i de fall då dragprovbiten är avsmalnande, vilket orsakar en brottpunkt som inte ligger i mätlängdens mitt.
A.2 Slagprov för stålbehållare och stålstommar
Slagprovet ska utföras på material taget från den cylindriska delen av den färdiga behållaren i form av tre provbitar enligt ISO 148. Slagprovsbitarna ska tas från behållarväggen i den riktning som anges i tabell 6.2 i bilaga 3. För cylindrar med svetsade stommar av rostfritt stål ska slagprovning också utföras på materialprover tagna från svetsfogarna i enlighet med metoden i punkt 8.6 i EN 13322-2. Jacket ska vara vinkelrätt mot behållarväggsytan. För längsgående prov ska provbiten maskinbearbetas överallt (på sex sidor). Om väggtjockleken inte tillåter en slutlig provbitsbredd av 10 mm, ska bredden vara så nära den nominella väggtjockleken som det är praktiskt möjligt. Provbitarna som tas i tvärgående riktning ska maskinbearbetas på bara fyra sidor, behållarväggens inre och yttre sida ska inte bearbetas.
A.3 Spänningssprickprov för stål i sulfidhaltig miljö
Om inte annat sägs här ska Nace standarddragprov Metod A-Nace, som beskrivs i Nace standard TM0177-90, användas. Provningen ska utföras på små sträckbara prov med en livdiameter av 3,81 mm (0,150 tum) som maskinbearbetas fram från behållarväggen på en färdig behållare och placeras under konstant dragbelastning motsvarande 60 % av stålets angivna minsta sträckgräns, nedsänkt i en lösning av destillerat vatten buffrat med 0,5 massprocent natriumacetattrihydrat och justerat till ett initialt pH-värde om 4,0 med hjälp av ättiksyra.
Lösningen ska fortlöpande mättas vid normalt tryck och temperatur med vätesulfid vid 0,414 kPa (0,06 psia) (kvävebalanserat). Proven får inte brista under en provningstid på 144 timmar.
A.4 Korrosionsprov för aluminium
Korrosionsprov för aluminiumlegeringar ska utföras enligt bilaga A till ISO/DIS 7866 och resultatet ska uppfylla kraven däri.
A.5 Sprickprov vid kontinuerlig belastning för aluminium
Motståndskraften mot sprickor på grund av kontinuerlig belastning ska provas enligt bilaga D till ISO/DIS 7866 och resultatet ska uppfylla kraven däri.
A.6 Prov av läcka-före-bristning-funktion (LBB)
Tre färdiga behållare ska tryckcyklas mellan högst 2 MPa och lägst 30 MPa med en hastighet som inte överskrider 10 cykler per minut.
Alla behållare ska gå sönder på grund av läckage.
A.7 Tryckcykelprov vid omgivande temperatur
Färdiga behållare, med kompositlindningen fri från alla skyddsbeläggningar, ska cykelprovas utan att visa prov på bristning, läckage eller fibrer som repar upp sig, enligt följande:
|
a) |
Anpassning under 48 timmar vid 0-tryck, 65 °C eller högre och 95 % eller högre relativ fuktighet. Syftet med detta krav ska anses uppfyllt om man besprutar med en fin vattenstråle eller vattendimma i en kammare med temperaturen 65 °C. |
|
b) |
Hydrostatisk trycksättning i 500 cykler gånger livslängden i år mellan högst 2 MPa och lägst 26 MPa vid minst 65 °C och 95 % fuktighet. |
|
c) |
Stabilising vid 0-tryck och omgivande temperatur. |
|
d) |
Trycksättning från mellan högst 2 MPa och lägst 20 MPa i 500 cykler gånger livslängden i år vid – 40 °C eller lägre. |
Tryckcyklingshastigheten under b) får inte överskrida 10 cykler per minut. Tryckcyklingshastigheten under d) får inte överskrida 3 cykler per minut såvida inte en tryckgivare monterats i själva behållaren. Lämpliga registreringsinstrument ska användas för att garantera att den lägsta temperaturen i vätskan bibehålls under lågtemperaturcyklingen.
Efter tryckcyklingen vid extrema temperaturer ska behållarna hydrostatiskt tryckas tills de går sönder enligt kraven i det hydrostatiska sprängprovet, och uppnå ett minsta sprängningstryck av 85 % av konstruktionens lägsta sprängningstryck. Behållare av typ CNG-4 ska innan den sprängprovas hydrostatiskt först läckprovas enligt punkt A.10.
A.8 Brinellprov
Hårdhetsprov ska utföras på den parallella väggen vid mitten och vid den välvda änden på varje behållare eller stomme enligt ISO 6506. Provet ska utföras efter den sista värmebehandlingen och de hårdhetsvärden som då bestäms ska ligga i det område som anges för konstruktionen.
A.9 Beläggningsprov (obligatoriska om punkt 6.12 c i bilaga 3 används)
A.9.1 Prestandaprovning av beläggningar
Beläggningarna ska utvärderas med användande av följande provmetoder, eller med likvärdig nationell standard:
|
i) |
Vidhäftningsprov enligt ISO 4624 med metod A eller B, det som är lämpligast. Beläggningen ska uppvisa en vidhäftningsklass av antingen 4A eller 4B, det som är tillämpligt. |
|
ii) |
Böjbarhet enligt ASTM D522 Mandrel Bend Test of attached Organic Coatings (Bockningsprov för pålagda organiska beläggningar), med provmetod B med en 12,7 mm (0,5 tum) tapp med den angivna tjockleken vid – 20 °C. Provbitar för flexibilitetsprovet ska förbehandlas enligt ASTM D522 standard. Inga synliga sprickor får finnas. |
|
iii) |
Slagtålighet enligt ASTM D2794 Test Method for Resistance of Organic Coatings to the Effects of Rapid Deformation (Impact) (Provmetod för organiska beläggningars motståndskraft mot snabb deformation (slag)). Beläggningen ska vid rumstemperatur klara ett slagprov av 18 J (160 in-lbs). |
|
iv) |
Kemisk motståndskraft under provning i huvudsak enligt ASTM D 1308 Effect of Household Chemicals on Clear and Pigmented Organic Finishes (Påverkan av hushållskemikalier på ofärgade och färgade organiska ytor). Proven ska utföras med prov på öppen yta och 100 timmars exponering för lösning med 30 % svavelsyra (batterisyra med en specifik vikt av 1,219) och 24 timmars exponering för en polyalkalenglykol (till exempel bromsvätska). Beläggningen får inte visa några tecken på att lyfta sig, bilda blåsor eller mjukna. Vidhäftningsförmågan ska motsvara kraven för klass 3 när den provas enligt ASTM D3359. |
|
v) |
Minst 1 000 timmars exponering enligt ASTM G53 Standard Practice for Operating Light and Water – Exposure Apparatus (Fluorescent UV-Condensation Type) for Exposure of non-metallic materials (Standardförfarande för påverkan av ljus och vatten under drift – exponeringsapparat (av fluorescerande UV-förtätande typ) för exponering av ickemetalliska material). Det får inte finnas några tecken på blåsbildning och vidhäftningen ska uppfylla klass 3 när den provas enligt ISO 4624 Plastics and Varnishes – Pull-off Test for adhesion. Den största tillåtna glansförlusten är 20 %. |
|
vi) |
Minst 500 timmars exponering enligt ASTM B117 Test method of Salt Spray (Fog) Testing (Provningsmetod med saltspray (dimma)). Nedskärningen får inte överskrida 3 mm vid ritsmärket, det får inte finnas några tecken på blåsbildning och vidhäftningen ska uppfylla klass 3 när den provas enligt ASTM D3359. |
|
vii) |
Motståndskraft mot flisbildning vid rumstemperatur enligt ASTM D3170 Chipping Resistance of Coatings (Beläggningars motståndskraft mot flisbildning). Beläggningen ska klassas som 7A eller bättre och det får inte märkas någon påverkan på provytan. |
A.9.2 Beläggningspartiprov
i) Beläggningstjocklek
Tjockleken på beläggningen ska uppfylla konstruktionskraven när den provas enligt ISO 2808.
ii) Beläggningens vidhäftning
Beläggningens vidhäftningsförmåga ska mätas enligt ISO 4624 och ska ha lägst klass 4 när den mäts med antingen metod A eller B, det som är lämpligast.
A.10 Läckageprov
Konstruktioner av typ CNG-4 ska läckageprovas med användande av följande förfarande (eller ett acceptabelt alternativ):
|
a) |
Behållarna ska vara helt torkade och tryckta till arbetstryck med torr luft eller kvävgas och innehålla en spårbar gas såsom helium. |
|
b) |
Allt läckage, mätt var som helst, som överskrider 0,004 cm3/h ska vara orsak till kassering. |
A.11 Hydrostatiskt prov
Ett av följande alternativ ska användas:
Alternativ 1: Vattenmantelprov
|
a) |
Behållaren ska provas hydrostatiskt till minst 1,5 gånger arbetstrycket. Provtrycket får inte i något fall överstiga det automatiska förspänningstrycket. |
|
b) |
Trycket ska behållas i minst 30 sekunder och tillräckligt länge för att få en fullständig utvidgning. Inre tryck som lagts till efter automatisk förspänning (auto-frettage) och före det hydrostatiska provet får inte överskrida 90 % av provtrycket. Om provtrycket inte kan bibehållas på grund av fel på provapparaten, är det tillåtet att upprepa provet med en tryckökning på 700 kPa. Högst två sådana upprepningar är tillåtna. |
|
c) |
Tillverkaren ska ange de lämpliga gränserna för den permanenta volymökningen för använt tryck, men inte i något fall får den permanenta ökningen överstiga 5 % av den totala volymökningen under provtryckningen. För konstruktioner av typ CNG-4 ska den elastiska utvidgningen fastställas av tillverkaren. Alla behållare som överskrider kassationsgränsen ska kasseras eller användas för partiprovsändamål. |
Alternativ 2: Trycksäkerhetsprov
Det hydrostatiska trycket i behållaren ska ökas gradvis och regelbundet tills provtrycket, minst 1,5 gånger arbetstrycket, har nåtts. Behållarprovtrycket ska hållas under tillräckligt lång tid (minst 30 sekunder) för att fastställa att det inte finns någon tendens till tryckminskning och att tätheten är garanterad.
A.12 Hydrostatiskt trycksprängningsprov
|
a) |
Hastigheten på tryckökningen får inte överskrida 1,4 MPa/s (200 psi/s) vid tryck som är högre än 80 % av konstruktionens sprängningstryck. Om tryckökningshastigheten vid tryck över 80 % av konstruktionens sprängningstryck överskrider 350 kPa/s (50 psi/s), måste antingen behållaren vara inkopplad mellan tryckkällan och tryckmätningsanordningen eller också måste man göra ett uppehåll på 5 sekunder vid konstruktionens lägsta sprängningstryck. |
|
b) |
Det lägsta tillåtna (beräknade) sprängningstrycket ska vara minst 45 MPa, och inte i något fall lägre än det som behövs för att uppfylla kravet på påkänningsförhållande. Det verkliga sprängningstrycket ska dokumenteras. Bristning får uppträda antingen i den cylindriska eller den halvsfäriska delen av behållaren. |
A.13 Tryckcykelprov vid omgivande temperatur
Tryckcykelprov ska utföras på följande sätt:
|
a) |
Fyll behållaren som ska provas med ickefrätande vätska såsom olja, neutraliserat vatten eller glykol. |
|
b) |
Tryckcykla behållaren mellan högst 2 MPa och lägst 26 MPa med en hastighet som inte överskrider 10 cykler per minut. |
Antalet cykler innan fel uppstår ska dokumenteras tillsammans med en beskrivning av felet och platsen där det börjande.
A.14 Prov i syrahaltig miljö
Följande provningssätt ska tillämpas på en färdig behållare:
|
i) |
Exponera en behållaryta som är 150 mm i diameter under 100 timmar för en lösning med 30 % svavelsyra (batterisyra med en specifik vikt av 1,219) medan behållartrycket hålls vid 26 MPa. |
|
ii) |
Behållaren ska sedan sprängas enligt det förfarande som anges i punkt A.12 och uppnå ett lägsta sprängningstryck av 85 % av konstruktionen lägsta tillåtna sprängningstryck. |
A.15 Prov i öppen eld
A.15.1 Allmänt
Proven i öppen eld är utformade för att visa att de färdiga behållarna kompletta med brandskyddssystem (behållarventil, övertrycksanordningar eller inbyggd värmeisolering) som angetts i konstruktionsbeskrivningen kommer att hindra behållaren från att brista när den provas under vissa specifika brandförhållanden. Stor försiktighet måste iakttas vid provning i öppen eld om behållaren skulle brista.
A.15.2 Behållarens uppriggning
Behållaren ska placeras vågrätt med behållarens undre sida cirka 100 mm ovanför eldkällan.
Avskärmning av metall ska användas för att hindra flammorna från att direkt träffa behållarventiler, anslutningar eller övertrycksanordningar. Metallavskärmningen får inte vara i direkt kontakt med det angivna brandskyddssystemet (övertrycksanordningar eller behållarventil). Om det under provet uppstår fel på en ventil, anslutning eller rör som inte är en del av det avsedda skyddssystemet för konstruktionen ska detta göra resultatet ogiltigt.
A.15.3 Eldkälla
En enhetlig eldkälla med 1,65 m längd ska ge direkta flamträffar på behållarytan över hela diametern.
Alla bränslen kan användas för eldkällan under förutsättning att de ger likformig värme och tillräckligt för att bibehålla den angivna provtemperaturen tills behållaren har tömts. Vid valet av bränsle ska hänsyn tas till luftföroreningsaspekter. Eldanordningen ska dokumenteras med tillräcklig noggrannhet för att garantera att den takt med vilken värme tillförs behållaren kan upprepas. Alla fel eller brister i eldkällan under provet gör resultatet ogiltigt.
A.15.4 Tryck- och temperaturmätningar
Yttemperaturerna ska mätas av minst tre termoelement placerade längs behållarens botten och placerade högst 0,75 m från varandra. Avskärmning av metall ska användas för att hindra flammorna från att direkt träffa termoelementen. Alternativt kan termoelementen placeras i metallblock som är mindre än 25 mm i fyrkant.
Trycket inuti behållaren ska mätas av en trycksensor utan ändring av det provade systemets konfiguration.
Termoelementens temperatur och behållartrycket ska dokumenteras minst var 30:e sekund under provet.
A.15.5 Allmänna provkrav
Behållaren ska fyllas med naturgas och provas i vågrätt läge vid
|
a) |
arbetstryck, |
|
b) |
25 % av arbetstrycket. |
Direkt efter tändning ska elden ge flamträffar på behållaren längs 1,65 m av eldkällan och över hela behållarens diameter. Inom 5 minuter efter tändning ska temperaturen vid minst en av termoelementen visa minst 590 °C. Denna lägsta temperatur ska bibehållas under resten av provet.
A.15.6 Behållare som är 1,65 m eller kortare
Behållarens centrum ska placeras över eldkällans centrum.
A.15.7 Behållare längre än 1,65 m
Om behållaren är utrustad med en övertrycksanordning i ena änden, ska eldkällan börja i behållarens andra ända. Om behållaren är utrustad med övertrycksanordningar i båda ändarna eller på mer än en plats längs behållaren, ska eldkällans centrum vara mittemellan de övertrycksanordningar som har det längsta horisontella avståndet.
Om behållaren dessutom är skyddad med värmeisolering, ska två provningar i öppen eld göras vid arbetstryck, en med eldkällans centrum under mitten på behållaren och den andra med eldens början vid en av behållarens ändar.
A.15.8 Godkända resultat
Behållaren ska tömmas genom en övertrycksanordning.
A.16 Genomträngningsprov
En behållare trycksatt till 20 MPa ± 1 MPa med komprimerad gas ska genomträngas av en pansarbrytande kula med minst 7,62 mm diameter. Kulan ska helt genomtränga åtminstone behållarväggens ena sida. För konstruktionstyperna CNG-2, CNG-3 och CNG-4 ska kulan träffa behållaren med en ungefärlig vinkel av 45°. Behållaren ska inte uppvisa några tecken på splittring. Förlust av små materialbitar, var och en vägande under 45 gram, ska inte vara felorsak i provet. Den ungefärliga storleken på ingångs- och utgångshål och deras placering ska dokumenteras.
A.17 Spricktoleransprov för komposit
På en färdig behållare av konstruktionstyperna CNG-2, CNG-3 och CNG-4 komplett med skyddsbeläggning ska sprickor skäras in i kompositens längdriktning. Sprickorna ska vara större än gränserna för visuell inspektion enligt tillverkaren.
Behållaren med sprickor ska sedan tryckcyklas från mindre än 2 MPa till minst 26 MPa i 3 000 cykler, följt av ytterligare 12 000 cykler vid omgivande temperatur. Behållaren får inte läcka eller spricka under de första 3 000 cyklerna, men får gå sönder genom läckage under de sista 12 000 cyklerna. Alla behållare som genomgått detta prov ska förstöras.
A.18 Högtemperaturkrypprov
Detta prov krävs för alla konstruktioner av typ CNG-4, och för alla av typ CNG-2 och CNG-3 för vilka plastbindemedlets glasningstemperatur inte överskrider konstruktionsmaterialets högsta temperatur med minst 20 °C enligt punkt 4.4.2 i bilaga 3. En färdig behållare ska provas enligt följande:
|
a) |
Behållaren ska trycksättas till 26 MPa och hållas vid en temperatur av 100 °C under minst 200 timmar. |
|
b) |
Efter provet ska behållaren klara kraven i det hydrostatiska expansionsprovet A.11, läckageprovet A.10 och sprängprovet A.12. |
A.19 Påskyndat spänningsbrottprov
En färdig behållare av konstruktionstyperna CNG-2, CNG-3 och CNG-4 utan skyddsbeläggning ska hydrostatiskt tryckas till 26 MPa när den är nedsänkt i vatten med temperaturen 65 °C. Behållaren ska hållas vid detta tryck och denna temperatur under 1 000 timmar. Behållaren ska sedan tryckas till sprängning enligt det förfarande som anges i punkt A.12 och uppnå ett minsta sprängningstryck av 85 % av konstruktionens lägsta tillåtna sprängningstryck.
A.20 Slagskadeprov
En eller fler färdiga behållare ska fallprovas vid omgivande temperatur utan inre tryck eller monterade ventiler. Ytan på vilken behållarna faller ska vara en jämn, vågrät betongbeläggning eller golv. En behållare ska falla från vågrätt läge med undersidan 1,8 m över den yta på vilken den faller. En behållare ska falla lodrätt på varje ända och med en tillräcklig höjd över golvet eller beläggningen så att lägesenergin är 488 J, men höjden för den lägre änden får inte vara större än 1,8 m. En behållare ska falla med en vinkel om 45° på den rundade delen från en höjd sådan att tyngdpunkten är på 1,8 m. Om den lägre änden är närmare marken än 0,6 m, ska dock vinkeln ändras för att bibehålla en minsta höjd av 0,6 m och en tyngdpunkt på 1,8 m.
Efter fallprovet ska behållarna tryckcyklas från högst 2 MPa till minst 26 MPa under 1 000 cykler gånger livslängden i år. Under cyklingen får behållarna läcka men inte brista. Alla behållare som genomgått detta prov ska förstöras.
A.21 Permeabilitetsprov
Provet behövs bara för konstruktionstypen CNG-4. En färdig behållare ska fyllas med komprimerad naturgas eller en blandning av 90 % kväve/10 % helium till arbetstryck, placerad i en kapslad förseglad kammare vid omgivande temperatur, läckagekontrollerad under tillräckligt lång tid för att fastställa den stationära genomträngningshastigheten. Permeabiliteten ska vara mindre än 0,25 ml naturgas eller helium per timme och volymsenhet i liter för behållaren.
A.22 Hållfasthetsegenskaper för plaster
Elasticitetsgränsen och brottöjningen för material i plaststommar ska bestämmas vid – 50 °C med ISO 3628 (Glass Reinforced Materials – Determination of Tensile Properties) och resultaten ska uppfylla kraven i punkt 6.3.6. i bilaga 3.
A.23 Smälttemperaturen för plaster
Polymermaterial från färdiga stommar ska provas enligt metoden som beskrivs i ISO 306, och resultaten ska uppfylla kraven i punkt 6.3.6. i bilaga 3.
A.24 Krav för övertrycksanordning
Övertrycksanordningar som specificeras av tillverkaren ska bevisas vara lämpliga för de arbetsförhållanden som listas i punkt 4 i bilaga 3 och genom följande prov:
|
a) |
Ett provexemplar ska hållas vid en kontrollerad temperatur av minst 95 °C och ett tryck som inte understiger provtrycket (30 MPa) under 24 timmar. Vid slutet av provet ska det inte finnas något läckage eller synliga tecken på utträngning av ingjutna metalldelar som använts i konstruktionen. |
|
b) |
Ett provexemplar ska utmattningsprovas vid en tryckcykling långsam nog för att inte överskrida 4 cykler per minut enligt följande:
Vid slutet av detta prov får det inte finnas något läckage eller synliga tecken på utträngning av ingjutna metalldelar som använts i konstruktionen. |
|
c) |
Utsatta tryckhållande mässingskomponenter i övertrycksanordningar ska, utan att spricka av spänningskorrosion, motstå ett kvicksilvernitratprov enligt ASTM B154. Övertrycksanordningen ska nedsänkas under 30 minuter i en vattenhaltig kvicksilvernitratlösning innehållande 10 gram kvicksilvernitrat och 10 ml salpetersyra per liter lösning. Efter nedsänkningen ska övertrycksanordningen läckageprovas genom att ett lufttryck av 26 MPa läggs på under en minut under det att komponentens yttre läckage kontrolleras. Eventuellt läckage får inte överstiga 200 cm3/h. |
|
d) |
Utsatta tryckhållande stålkomponenter i övertrycksanordningar ska vara tillverkade av en legeringstyp som motstår sprickor på grund av spänningskorrosion orsakad av klorider. |
A.25 Vridprov för anslutningsklacken
Behållaren ska hållas fast så den inte kan rotera och ett vridmoment av 500 Nm ska anbringas på varje anslutningsklack på behållaren, först i åtdragande riktning, sen i urdragande riktning och slutligen åter i åtdragande riktning.
A.26 Plastens skjuvhållfasthet
Plastmaterial ska provas på en provbit representativ för överlindningen enligt ASTM D2344 (Test Method for Apparent interlaminar Shear Strength of Parallel Fibre Composites by Short Beam Method) eller en likvärdig nationell standard. Efter 24 timmars vattenkokning ska kompositen ha en minsta skjuvhållfasthet av 13,8 MPa.
A.27 Naturgascykelprov
En färdig behållare ska tryckcyklas med komprimerad naturgas från lägre än 2 MPa till arbetstryck under 300 cykler. Varje cykel, bestående av påfyllning och tömning av behållaren, får inte ta längre tid än en timme. Behållaren ska läckageprovas enligt punkt A.10 och resultatet ska uppfylla kraven däri. Efter avslutad naturgascykling ska behållaren delas och man ska undersöka om det finns tecken på försvagning, till exempel utmattningssprickor eller elektrostatiska urladdningar på förbindelsen mellan stommen och anslutningsklacken.
Observera! Speciell hänsyn måste tas till säkerhet när detta prov utförs. Innan det utförs måste behållarna av denna konstruktion ha klarat provkraven i punkt A.12 (hydrostatiskt sprängprov), punkt 8.6.3 i bilaga 3 (tryckcykelprov vid omgivande temperatur) och punkt A.21 (permeabilitetsprov). Innan detta prov utförs, måste de specifika behållare som ska provas ha klarat provkraven i punkt A.10 (läckageprov).
A.28 Böjningsprovning för svetsade stommar i rostfritt stål
Böjningsprovning ska utföras på material taget från den cylindriska delen av en svetsad stomme i rostfritt stål och provas enligt metoden i punkt 8.5 i EN 13322-2. Provstycket får inte uppvisa någon sprickbildning när det böjs inåt runt ett formverktyg tills innerkanterna inte ligger längre ifrån varandra än formverktygets diameter.
Tillägg B
(Ej fastställd)
Tillägg C
(Ej fastställd)
Tillägg D
RAPPORTMALLAR
ANMÄRKNING: Detta tillägg är inte en obligatorisk del av denna bilaga.
Följande mallar ska användas:
|
1) |
Tillverkningsrapport och överensstämmelseintyg – ska vara klara, läsliga och ha samma utseende och format som mall 1. |
|
2) |
Rapport (1) om kemiska analyser av material till metalliska behållare, stommar eller anslutningsklackar – Viktig information som ska anges, identifiering etc. |
|
3) |
Rapport (1) om mekaniska egenskaper för material till metalliska behållare och stommar – Krävs för att rapportera alla prov som ska anges enligt denna standard. |
|
4) |
Rapport (1) om fysiska och mekaniska egenskaper för material till ickemetalliska stommar – Krävs för att rapportera alla prov som ska anges enligt denna standard. |
|
5) |
Rapport (1) om kompositanalyser – Krävs för att rapportera alla prov som ska anges enligt denna standard. |
|
6) |
Rapport om hydrostatiska prov, periodisk tryckcykling och sprängprov – Krävs för att rapportera alla prov som ska anges enligt denna standard. |
Mall 1: Tillverkningsrapport och överensstämmelseintyg
|
|
Tillverkad av: |
|
|
Adress: |
|
|
Registreringsnummer: |
|
|
Tillverkarens märke och nummer: |
|
|
Serienummer: fr.o.m. .… t.o.m … |
|
|
Behållarbeskrivning: |
|
|
STORLEK: Yttre diameter: … mm; Längd: .… mm; |
|
|
Märkningar stämplade på skuldran eller på etiketter på behållaren är följande:
|
Varje behållare tillverkades i enlighet med alla kraven i ECE-föreskrifter nummer … enligt behållarbeskrivningen ovan. De rapporter om provresultat som krävs är bifogade.
Jag intygar härmed att alla dessa provresultat visat sig vara tillfredsställande på alla sätt och motsvarar kraven för ECE-typen som angetts ovan.
|
|
Kommentarer: |
|
|
Behörig myndighet: |
|
|
Kontrollantens underskrift: |
|
|
Tillverkarens märke: |
|
|
Ort, datum: |
(1) Rapportmallarna 2–6 ska tas fram av tillverkaren, och i dem måste behållarna och kraven klart identifieras. Varje rapport ska undertecknas av behörig myndighet och av tillverkaren.
Tillägg E
VERIFIERING AV PÅKÄNNINGSFÖRHÅLLANDEN MED TÖJNINGSGIVARE
1. Förhållandet spänning/töjning är för fibrer alltid elastiskt, därför är kvoten mellan spänning och töjning alltid konstant.
2. Töjningsgivare med stort mätområde krävs.
3. Töjningsgivare ska placeras enligt riktningen på de fibrer på vilka de är monterade (dvs. med omlindade fibrer på behållarens utsida monteras givarna i lindningsriktningen).
4. Metod 1 (gäller behållare som inte har högspänningslindning)
|
a) |
Montera och kalibrera töjningsgivare före automatisk förspänning (auto-frettage). |
|
b) |
Mät töjningen vid automatisk förspänning (auto-frettage), 0-tryck efter automatisk förspänning, arbetstryck och då lägsta sprängningstryck har uppnåtts. |
|
c) |
Bekräfta att töjningen vid sprängningstryck dividerat med töjningen vid arbetstryck uppfyller kraven på påkänningsförhållande. För hybridkonstruktioner ska töjningen vid arbetstryck jämföras med töjningen vid bristning för behållare som är armerade med bara en fibertyp. |
5. Metod 2 (gäller alla behållare)
|
a) |
Montera och kalibrera töjningsgivare vid 0-tryck efter lindning och automatisk förspänning (auto-frettage). |
|
b) |
Mät töjningarna vid 0-tryck, arbetstryck och minsta sprängningstryck. |
|
c) |
Skär isär behållaren, vid 0-tryck efter att töjningsmätningarna har utförts vid arbetstryck och minsta sprängningstryck och med töjningsgivarna övervakade, så att området som innehåller töjningsgivaren blir ca 12,5 cm lång. Mät töjningen sedan stommen avlägsnats. |
|
d) |
Justera töjningsavläsningarna vid 0-tryck, arbetstryck och minsta sprängningstryck med den töjning som mätts vid 0-tryck med och utan stommen. |
|
e) |
Bekräfta att töjningen vid sprängningstryck dividerat med töjningen vid arbetstryck uppfyller kraven på påkänningsförhållandet. För hybridkonstruktioner ska töjningen vid arbetstryck jämföras med töjningen vid bristning för behållare som är armerade med bara en fibertyp. |
Tillägg F
SPRICKUTBREDNINGSMETOD
F.1 Bestäm utmattningskänsliga ställen
Platserna och utmattningsfelens riktning i behållarna ska bestämmas genom lämpliga påkänningsanalyser eller genom fullskaliga utmattningsprov på färdiga behållare såsom krävs vid konstruktionsproven för varje konstruktionstyp. Om analys med finita element-metoden används, ska det utmattningskänsligaste stället identifieras med hjälp av platsen och riktningen för huvudspänningskoncentrationen i behållarväggen eller stommen vid arbetstryck.
F.2 Läcka före bristning (LBB)
F.2.1 Denna analys kan
utföras för att fastställa att den färdiga behållaren kommer att läcka om ett fel i behållaren eller stommen växer till en genomgående spricka. En bedömning av läcka-före-bristning ska utföras för behållarväggen. Om det utmattningskänsliga stället sitter på behållarens utsida, ska också en bedömning av läcka-före-bristning göras för detta ställe på ett sätt som skissas för nivå II i BS PD6493. Bedömningen ska innehålla följande steg:
|
a) |
Mät den totala längden (dvs. huvudaxeln) på den uppkomna genom väggen gående sprickan (ofta ellipsformad) från de tre behållarna som cykelprovats enligt konstruktionsproven (enligt punkterna A.13 och A.14 i tillägg A) för varje konstruktionstyp. Använd den längsta spricklängden hos de tre behållarna i analysen. Utforma en halvelliptisk genomgående spricka med en huvudaxel som är två gånger den uppmätta längsta huvudaxeln och med den minsta axeln lika med 0,9 av väggtjockleken. Den halvelliptiska sprickan ska placeras på de ställen som anges i punkt A.6.7.1. i tillägg A. Sprickan ska vara orienterad så att den högsta huvuddragspänningen blir sprickdrivande. |
|
b) |
Påkänningsnivåerna i väggen/stommen vid 26 MPa som erhållits från påkänningsanalysen enligt punkt 6.6 i bilaga 3 ska användas för bedömningen. Lämpliga sprickdrivande krafter ska beräknas med användning av antingen sektion 9.2 eller 9.3 i BS PD6493. |
|
c) |
Brotthållfastheten i den färdiga behållaren eller stommen från en färdig behållare, som den bestämts vid rumstemperatur för aluminium och vid – 40 °C för stål, ska fastställas med en standardiserad provmetod (antingen ISO/DIS I2737, ASTM 813-89 eller BS 7448) enligt sektion 8.4 och 8.5 i BS PD6493. |
|
d) |
Det plastiska kollapsförhållandet ska beräknas enligt sektion 9.4 i BS PD6493-91. |
|
e) |
Utformningen av felet ska vara acceptabelt enligt sektion 11.2 i BS PD6493-91. |
F.2.2 LBB genom sprängning av behållare med sprickor
Ett sprickprov ska utföras på behållarens sidovägg. Om de utmattningskänsliga ställena som bestämts i punkt F.1 (tillägg F) ligger utanför sidoväggen, ska sprickprovet också utföras där. Provningen görs enligt följande:
a) Bestämning av spricklängden för läcka-före-bristning
Längden på LBB-sprickan på det utmattningskänsliga stället ska vara dubbelt så lång som maximilängden för den uppmätta erhållna genomgående sprickan från de tre behållarna som cykelprovats till bristning enligt konstruktionsproven för varje konstruktionstyp.
b) Behållarsprickor
För konstruktionstypen CNG-1, som har det utmattningskänsliga stället i den cylindriska delen i axiell riktning, ska yttre sprickor maskinbearbetas fram longitudinellt, ungefär mitt på den cylindriska delen av behållaren. Sprickorna ska placeras vid mittsektionens minsta väggtjocklek grundad på tjockleksmätning på fyra punkter runt behållaren. För konstruktionstypen CNG-1 som har det utmattningskänsliga stället utanför den cylindriska delen, ska LBB-sprickan anvisas på den inre behållarytan i den utmattningskänsliga riktningen. För konstruktionstyperna CNG-2 och CNG-3 ska LBB-sprickan anvisas i metallstommen.
För sprickor som ska provas med konstant tryck ska sprickfräsen vara cirka 12,5 mm tjock med 45 graders vinkel och en spetsradie av högst 0,25 mm. Fräsens diameter ska vara 50 mm för behållare med en yttre diameter mindre än 140 mm och 65–80 mm för behållare med ytterdiameter större än 140 mm (en standard CVN-fräs rekommenderas).
OBSERVERA! Fräsen ska slipas regelbundet för att garantera att spetsradien uppfyller kraven.
Sprickdjupet kan justeras för att få läckage med konstant trycksättning. Sprickan får inte utbreda sig mer än 10 % utanför den maskingjorda sprickan mätt på den yttre ytan.
c) Provningsförfarande
Provet ska utföras med konstant tryck eller cykliskt tryck enligt följande:
|
i) |
Konstant tryck till bristning Behållaren ska tryckas hydrostatiskt tills trycket släpps ut från behållaren vid sprickan. Tryckningen ska utföras enligt A.12 (tillägg A). |
|
ii) |
Cykliskt tryck |
Provningsförfarandet ska ske enligt kraven i punkt A.13 i tillägg A.
d) Godkännandekrav för prov på behållare med sprickor
Behållaren godkänns i proven om följande villkor är uppfyllda:
|
i) |
För monotont trycksättningssprängningsprov ska sprängningstrycket vara lika med eller mer än 26 MPa. För monotont sprängningsprov får den totala spricklängden på den yttre ytan vara 1,1 gånger den ursprungliga maskinbearbetade längden. |
|
ii) |
Cykelprovade behållares utmattningssprickor tillåts växa till mer än den ursprungliga maskinbearbetade längden. De måste dock gå sönder genom läckage. Sprickans tillväxt på grund av utmattning ska uppträda över minst 90 % av den ursprungliga maskinbearbetade sprickan. |
OBSERVERA - Om dessa krav inte uppfylls (om fel uppstår under 36 MPa och felet är läckage), kan ett nytt prov göras med en mindre djup spricka. Också om en bristning uppstår vid ett tryck som är större än 26 MPa och sprickdjupet är litet kan ett nytt prov göras med en djupare spricka.
F.3 Felstorlek för ickeförstörande undersökning (NDE)
F.3.1 NDE-felstorlek genom konstruktionskritiska bedömningar
Beräkningar ska utföras enligt brittisk standard BS PD 6493, sektion 3, i följande steg:
|
a) |
Anvisningen för utmattningssprickorna ska förläggas till det ställe i väggen/stommen, som har den högsta påkänningen, och utformas som plana sprickor. |
|
b) |
De pålagda spänningsnivåerna vid det utmattningskänsliga stället, på grund av tryck mellan 2 MPa och 20 MPa, ska fastställas från påkänningsanalysen såsom skissats i punkt F.1 i tillägg F. |
|
c) |
Böj- och membranspänningskomponenten kan användas separat. |
|
d) |
Det minsta antalet tryckcykler är 15 000. |
|
e) |
Utmattningssprickans utbredningsdata ska bestämmas i luft enligt ASTM E647. Sprickans plana utbredningsriktning ska vara i C-L riktningen (dvs. sprickplanet ska vara vinkelrätt mot omkretsen och ligga längs behållarens axel), vilket beskrivs i ASTM E399. Utbredningshastigheten ska bestämmas som ett genomsnitt för 3 provbitar som provats. När det finns utbredningsdata för utmattningssprickor för gällande material och arbetsvillkor, kan dessa användas för bedömningen. |
|
f) |
Storleken på spricktillväxten i tjockleksriktningen och längdriktningen för varje tryckcykel ska bestämmas enligt de steg som skissas i sektion 14.2 i BS PD64936493, genom att integrera förhållandet mellan utmattningssprickans utbredningshastighet, enligt e) ovan, och storleken på de sprickdrivande krafterna som motsvarar den använda tryckcykeln. |
|
g) |
Genom att tillämpa ovanstående steg kan man beräkna det största tillåtna felets djup och längd. Detta ska inte få behållaren att gå sönder under den beräknade livslängden, varken genom utmattning eller bristning. Felstorleken för NDE ska vara högst så stor som den beräknade största felstorleken för konstruktionen. |
F.3.2 NDE-felstorlek genom cykling av behållare med sprickor
För konstruktioner av typerna CNG-1, CNG-2 och CNG-3 ska tre behållare som har konstgjorda fel som är större än de fel, i längd och djup, som kan upptäckas med NDE-kontrollmetoden som föreskrivs i punkt 6.15 i bilaga 3, tryckcyklas tills de går sönder enligt provmetoden i punkt A.13 (tillägg A). För konstruktioner av CNG-1 typ som har det utmattningskänsliga stället i den cylindriska delen ska sprickorna anvisas på sidoväggen. För konstruktioner av typ CNG-1 som har det utmattningskänsliga stället utanför sidoväggen och för konstruktionstyperna CNG-2 och CNG-3 ska inre sprickor anvisas. Inre sprickor kan göras genom maskinbearbetning före värmebehandling och förslutning av behållaränden.
Behållarna ska inte läcka eller brista på mindre än 15 000 cykler. Den tillåtna felstorleken för NDE ska vara mindre än den konstgjorda sprickan på det stället.
Tillägg G
Behållartillverkarens instruktioner för hantering, användning och kontroll av behållare
G.1 Allmänt
Detta dokuments viktigaste funktion är att ge ledning till köpare, distributörer, installatörer och användare av behållaren för en säker användning under dess tilltänkta livstid.
G.2 Distribution
Tillverkaren ska upplysa köparen om att instruktioner ska tillhandahållas alla parter som är inblandade i distribution, hantering, installation och användning av behållarna. Dokumentet får kopieras i tillräckligt antal för detta ändamål. Kopiorna ska dock märkas med referens till den levererade behållaren.
G.3 Referens till gällande regler, standarder och bestämmelser
Speciella instruktioner kan bestämmas med hänvisning till nationella eller erkända regler, standard och bestämmelser.
G.4 Behållarhantering
Regler för hantering ska tillhandahållas för att garantera att behållarna inte får oacceptabla skador eller förorenas under hantering.
G.5 Installation
Installationsinstruktioner ska tillhandahållas för att garantera att behållarna inte får oacceptabla skador under installation och under normal drift under den beräknade livslängden.
Om monteringsinformation ges av tillverkaren ska instruktionerna när så är relevant innehålla information om till exempel hållarens konstruktion, användning av elastiskt packningsmaterial, rätt åtdragningsmoment och undvikande av direkt exponering av behållaren för omgivningen och för kemiska och mekaniska kontakter.
Om monteringsinformation inte ges av tillverkaren, ska tillverkaren göra köparen uppmärksam på möjliga långsiktiga skador från fordonets monteringssystem, till exempel: fordonets rörelser och behållarens utvidgning/hopdragning vid tryck- och temperaturförändringar vid användning.
Då så är tillämpligt ska köparen uppmärksammas på behovet av att utföra installationer så att vätskor och fasta föremål inte kan ansamlas och orsaka skador på behållarmaterialet.
Det ska anges vilken övertrycksventil som ska monteras.
G.6 Användning av behållare
Tillverkaren ska fästa köparens uppmärksamhet på de avsedda användningsförhållanden som anges i denna standard, särskilt behållarens tillåtna antal tryckcykler, dess livslängd i år, gaskvalitetsbegränsningar och det högsta tillåtna trycket.
G.7 Driftskontroller
Tillverkaren ska noga ange användarens skyldighet att iaktta kraven på behållarkontroller (till exempel omkontrollsintervall av behörig personal). Denna information ska överensstämma med godkännandekraven för konstruktionen.
Tillägg H
OMGIVNINGSPROV
H.1 Tillämpningsområde
Omgivningsproven är avsedda att visa att CNG-behållare kan motstå exponeringen för omgivningen under ett fordon och tillfällig exponering för andra vätskor. Detta prov utvecklades av Förenta staternas bilindustri som svar på behållarfel som börjat med spänningskorrosionssprickor i kompositöverdraget.
H.2 Sammanfattning av provmetoden
En behållare förbehandlas först med en kombination av pendelslag och grusträffar för att simulera möjliga chassiförhållanden. Behållaren utsätts sedan för en sekvens nedsänkningar i simulerat vägsalt/surt regn, exponeras för andra vätskor, tryckcyklas och utsätts för höga och låga temperaturer. Vid provsekvensens avslutning trycks behållaren hydrauliskt tills den förstörs. Den kvarstående behållarstyrkan mot sprängning får inte vara mindre än 85 % av konstruktionens minsta tillåtna sprängningstryck.
H.3 Behållarens uppsättning och förbehandling
Behållaren ska provas under omständigheter som är representativa för normal montering inklusive beläggningar (om tillämpligt), fästen och packningar och tryckanslutningar med samma typ av tätning (dvs. O-ringar) som används i drift. Fästen kan målas eller beläggas före installation för nedsänkningsprovet om de är målade eller belagda innan de installeras i fordon.
Behållarna kommer att provas horisontellt och delas längs den vågräta centrumlinjen i en ”övre” och en ”undre” del. Den undre delen av behållaren kommer att omväxlande nedsänkas i en miljö med vägsalt/surt regn och utsättas för varm och kall luft.
Den övre delen kommer att delas in i fem avgränsade delar och märkas för förbehandling och vätskeexponering. Ytorna ska nominellt vara 100 mm i diameter. Ytorna får inte överlappa varandra på behållarytan. När det är lämpligt för provning behöver ytorna inte vara orienterade längs en linje, men får inte överlappa den nedsänkta delen av behållaren.
Även om förbehandlingen och vätskeexponeringen sker på den cylindriska delen, ska hela behållaren, inklusive de rundade delarna, vara lika motståndskraftiga mot den omgivande miljön, som de exponerade områdena.
Figur H.1
Behållarens orientering och placering av exponeringsytor
H.4 Förbehandlingsutrustning
Följande apparater behövs för att förbehandla provbehållaren med pendelslag och stenskott.
a) Pendelslag
Slagkroppen ska vara av stål och ha formen av en pyramid med liksidiga triangelytor och en kvadratisk bas, toppen och kanterna ska vara rundade med en radie av 3 mm. Slagpendelns centrum ska sammanfalla med pyramidens tyngdkraftcentrum. Dess avstånd från pendelns rotationsaxel ska vara 1 m. Pendelns totala massa i förhållande till slagcentrum ska vara 15 kg. Pendelenergin i slagögonblicket får inte vara mindre än 30 Nm och så nära detta värde som möjligt.
Vid pendelslag ska behållaren fixeras i läge med anslutningsklackarna eller med de tilltänkta monteringsfästena.
b) Stenskott
Provuppställningen ska konstrueras enligt figur H.2. Utrustningens driftssätt ska följa beskrivningen i ASTM D3170 Chipping Resistance of Coatings (Standard provmetod för beläggningars motståndskraft mot flisbildning) med undantag för att behållaren får ha omgivande temperatur när den träffas av grus.
c) Grus
Uppslammat väggrus som passerar genom ett 16 mm såll men inte ett 9,5 mm såll. Varje påläggning ska bestå av 550 ml sorterat grus (cirka 250–300 stenar).
Figur H.2
Stenskottsprov
H.5 Exponering för omgivningen
a) Nedsänkningsmiljö
Vid angivet steg i denna provsekvens (tabell 1) ska behållaren placeras vågrätt med den undre tredjedelen av behållarens diameter nedsänkt i en simulerad surt regn/vägsaltslösning. Lösningen ska bestå av följande blandning:
Avjoniserat vatten:
|
Natriumklorid |
: |
2,5 viktprocent ± 0,1 procent |
|
Kalciumklorid |
: |
2,5 viktprocent ± 0,1 procent |
|
Svavelsyra |
: |
Tillräckligt för att få en lösning med pH 4,0 ± 0,2 |
Lösningens nivå och pH ska justeras före varje provsteg som använder denna lösning.
Temperaturen i badet ska vara 21 ± 5 °C. Under nedsänkningen ska den icke nedsänkta delen vara i omgivande luft.
b) Exponering för andra vätskor
Vid ett visst steg i provsekvensen (tabell 1) ska varje markerad yta exponeras för en av fem olika lösningar under 30 minuter. Samma omgivning ska användas för varje ställe under hela provet. Lösningarna är följande:
|
Svavelsyra: |
19 volymprocent i vatten. |
|
Natriumhydroxid: |
25 viktprocent i vatten. |
|
Metanol/bensin: |
i förhållandet 30/70 %. |
|
Ammoniumnitrat: |
28 viktprocent i vatten. |
|
Spolarvätska för vindruta. |
|
Provytan ska under exponeringen vara riktad uppåt. En kudde glasull, ett lager tjock (cirka 0,5 mm) och tillskuren till lämplig storlek ska placeras på provytan. Med en pipett tillförs provytan 5 ml av provvätskan. Ta bort glasullskudden efter tryckning av behållaren under 30 minuter.
H.6 Provningsförhållanden
a) Tryckcykel
Såsom anges i provsekvensen ska behållaren tryckcyklas mellan högst 2 MPa och lägst 26 MPa. Hela cykeln får inte vara kortare än 66 sekunder och ska innehålla ett 60 sekunders uppehåll vid 26 MPa. Den nominella cykelprocessen ska vara följande:
|
|
Tryckökning från ≤ 20 MPa till ≥ 26 MPa. |
|
|
Uppehåll vid ≥ 26 MPa under minst 60 sekunder. |
|
|
Tryckminskning från ≥ 26 MPa till ≤ 2 MPa. |
|
|
Totala minsta cykeltid ska vara 66 sekunder. |
b) Tryckning vid exponering av andra vätskor
Efter påläggning av de andra vätskorna ska behållaren tryckas till minst 26 MPa under minst 30 minuter,
c) Exponering för höga och låga temperaturer
Såsom anges i provsekvensen ska hela behållaren utsättas för luft med hög eller låg temperatur över hela den yttre ytan. Den låga lufttemperaturen ska vara högst – 40 °C och den höga lufttemperaturen ska vara 82 °C ± 5 °C. Vid den låga temperaturen ska vätsketemperaturen i CNG-1 behållare övervakas med termoelement i behållaren för att garantera att den håller högst – 40 °C.
H.7 Provningsförfarande
a) Förbehandling av behållaren
Alla de fem markerade provytorna för exponering av andra vätskor på övre delen av behållaren ska förbehandlas med ett enda slag av pendelspetsen mitt i provytan. Efter detta slag ska de fem ytorna förbehandlas ytterligare med stenskott.
Den centrala delen av behållarens underdel, som ska nedsänkas, ska förbehandlas med ett slag av pendelspetsen på tre ställen cirka 150 mm från varandra.
Efter detta slag ska samma centrala del förbehandlas ytterligare med stenskott.
Behållaren ska inte vara trycksatt vid förbehandling.
b) Provningssekvens och cykler
I tabell 1 anges sekvensen för exponering för omgivningen, antal tryckcykler och temperatur som ska användas.
Behållarytan ska inte tvättas eller torkas av mellan stegen.
H.8 Godkända resultat
Efter ovanstående provsekvens ska behållaren provtryckas tills den går sönder enligt förfarandet i punkt A.12. Behållarens sprängningstryck får inte vara mindre än 85 % av konstruktionens minsta tillåtna sprängningstryck.
Tabell H.1
Provningsförhållanden och sekvens
|
Provsteg |
Exponering för omgivningen |
Antal tryckcykler |
Temperatur |
|
1 |
Andra vätskor |
— |
Omgivande |
|
2 |
Nedsänkning |
1 875 |
Omgivande |
|
3 |
Luft |
1 875 |
Hög |
|
4 |
Andra vätskor |
— |
Omgivande |
|
5 |
Nedsänkning |
1 875 |
Omgivande |
|
6 |
Luft |
3 750 |
Låg |
|
7 |
Andra vätskor |
— |
Omgivande |
|
8 |
Nedsänkning |
1 875 |
Omgivande |
|
9 |
Luft |
1 875 |
Hög |
|
10 |
Andra vätskor |
— |
Omgivande |
|
11 |
Nedsänkning |
1 875 |
Omgivande |
BILAGA 4A
Bestämmelser för godkännande av automatventil, kontrollventil, övertrycksventil, övertrycksanordning (temperaturstyrd) flödesbegränsningsventil, manuell ventil och övertrycksanordning (tryckstyrd)
1. Syftet med denna bilaga är att fastställa bestämmelserna för godkännande av automatventilen, kontrollventilen, övertrycksventilen, övertrycksanordningen och flödesbegränsningsventilen.
2. Automatventilen
2.1 De material i automatventilen som är i kontakt med CNG under drift ska vara resistenta mot prov-CNG. För att bestyrka resistensen ska förfarandet som beskrivs i bilaga 5D användas.
2.2 Driftspecifikationer
2.2.1 Automatventilen ska vara så konstruerad att den klarar ett tryck som är 1,5 gånger arbetstrycket utan läckage eller deformation.
2.2.2 Automatventilen ska vara så konstruerad att den är läckagesäker vid ett tryck som är 1,5 gånger arbetstrycket (MPa) (se bilaga 5B).
2.2.3 Automatventilen ska i sitt normala driftsläge angivet av tillverkaren, underkastas 20 000 arbetsförlopp, sedan stängs den. Automatventilen ska förbli läckagesäker vid ett tryck som är 1,5 gånger arbetstrycket (MPa) (se bilaga 5B).
2.2.4 Automatventilen ska vara gjord för att arbeta vid de temperaturer som anges i bilaga 5O.
2.3 Det elektriska systemet, om sådant finns, ska vara isolerat från själva automatventilen. Isoleringsresistansen ska vara > 10 ΜΩ.
2.4 Automatventilen som aktiveras elektriskt ska var i ”stängt” läge när strömmen stängs av.
2.5 Automatventilen måste klara de provningsförfarande för klassens komponenter som är bestämda enligt schemat i figuren 1–1 i punkt 2 i dessa föreskrifter.
3. Kontrollventil
3.1 De material i kontrollventilen som är i kontakt med CNG under drift ska vara resistenta mot prov-CNG. För att bestyrka resistensen ska förfarandet som beskrivs i bilaga 5D användas.
3.2 Driftspecifikationer
3.2.1 Kontrollventilen ska vara så konstruerad att den klarar ett tryck som är 1,5 gånger arbetstrycket (MPa) utan läckage eller deformation.
3.2.2 Kontrollventilen ska vara så konstruerad att den är läckagesäker (utåt) vid ett tryck som är 1,5 gånger arbetstrycket (MPa) (se bilaga 5B).
3.2.3 Kontrollventilen ska i sitt normala driftsläge, angivet av tillverkaren, underkastas 20 000 arbetsförlopp, sedan stängs den. Kontrollventilen ska förbli läckagesäker (utåt) vid ett tryck som är 1,5 gånger arbetstrycket (MPa) (se bilaga 5B).
3.2.4 Kontrollventilen ska vara gjord för att arbeta vid de temperaturer som anges i bilaga 5O.
3.3 Kontrollventilen måste klara de provningsförfaranden för klassens komponenter som är bestämda enligt schemat i figuren 1–1 i punkt 2 i dessa föreskrifter.
4. Övertrycksventilen och övertrycksanordningen
4.1 De material i övertrycksventilen och övertrycksanordningen som är i kontakt med CNG under drift ska vara resistenta mot prov-CNG. För att bestyrka resistensen ska förfarandet som beskrivs i bilaga 5D användas.
4.2 Driftspecifikationer
4.2.1 Övertrycksventilen och övertrycksanordningen av klass 0 ska vara så konstruerade att de klarar ett tryck som är 1,5 gånger arbetstrycket (MPa.
4.2.2 Övertrycksventilen och övertrycksanordningen av klass 1 ska vara så konstruerade att de är läckagesäkra vid ett tryck som är 1,5 gånger arbetstrycket (MPa) med utloppen avstängda.
4.2.3 Övertrycksventilen och övertrycksanordningen i klass 1 och klass 2 ska vara så konstruerade att de är läckagesäkra vid dubbla arbetstrycket med utloppen avstängda (se bilaga 5B).
4.2.4 Övertrycksanordningen ska vara konstruerad så att säkringen öppnar vid en temperatur av 110 °C ± 10 °C.
4.2.5 Övertrycksventilen av klass 0 ska vara konstruerad för att arbeta vid temperaturer från - 40 °C till 85 °C.
4.3 Övertrycksventilen och övertrycksanordningen måste klara de provningsförfaranden för klassens komponenter som är bestämda enligt schemat i figuren 1–1 i punkt 2 i dessa föreskrifter.
5. Flödesbegränsningsventilen
5.1 De material i flödesbegränsningsventilen som är i kontakt med CNG under drift ska vara resistenta mot prov-CNG. För att bestyrka resistensen ska det förfarande som beskrivs i bilaga 5D användas.
5.2 Driftspecifikationer
5.2.1 Flödesbegränsningsventilen, om den inte är inbyggd i behållaren, ska vara så konstruerad att den klarar ett tryck som är 1,5 gånger arbetstrycket (MPa).
5.2.2 Flödesbegränsningsventilen ska vara konstruerad så att den är läckagesäker vid ett tryck som är 1.5 gånger arbetstrycket (MPa).
5.2.3 Flödesbegränsningsventilen ska vara gjord för att arbeta vid de temperaturer som anges i bilaga 5O.
5.3 Flödesbegränsningsventilen ska monteras inuti behållaren.
5.4 Flödesbegränsningsventilen ska vara konstruerad med en förbikoppling för att tillåta tryckutjämning.
5.5 Flödesbegränsningsventilen ska stänga av vid en tryckskillnad över ventilen av 650 kPa.
5.6 När flödesbegränsningsventilen är i avstängt läge ska flödet genom förbikopplingen inte överskrida 0,05 cm3/min, vid en tryckdifferans om 10 000 kPa.
5.7 Anordningen måste efterkomma de provningsförfaranden för klassens komponenter som är bestämda enligt schemat i figuren 1–1 i punkt 2 i dessa föreskrifter, med undantag för övertryck, yttre läckage, prov för motståndskraft mot torka och ozonåldring.
6. Manuell ventil
6.1 Den manuella ventilanordningen av klass 0 ska vara så konstruerad att den klarar ett tryck som är 1,5 gånger arbetstrycket.
6.2 Den manuella ventilanordningen av klass 0 ska vara konstruerad för att arbeta vid temperaturer från - 40 °C till 85 °C.
6.3 Krav på manuell ventil
Ett provexemplar ska genomgå utmattningsprovning med en tryckcyklingsfrekvens på högst 4 cykler per minut enligt följande:
|
i) |
Hålls vid 20 °C medan trycket ändras under 2 000 cykler mellan 2 MPa och 26 MPa. |
7. Övertrycksanordning (tryckstyrd)
7.1 Material som ingår i den tryckstyrda övertrycksanordningen och som kommer i kontakt med den komprimerade naturgasen under drift ska vara förenliga med den komprimerade naturgas som används vid provning. För att kontrollera detta ska förfarandet i bilaga 5D användas.
7.2 Driftskrav
7.2.1 Övertrycksanordningar (tryckstyrda) i klass 0 ska vara konstruerade för driftstemperaturer enligt bilaga 5O.
7.2.2 Sprängningstrycket ska vara 34 MPa ± 10 % vid omgivningstemperatur och vid största driftstemperatur i enlighet med bilaga 5O.
7.3 Anordningen ska uppfylla provningsförfarandena i den klassen, enligt figur 1–1 i punkt 2 i dessa föreskrifter, utom övertryck, inre läckage och yttre läckage.
7.4 Krav på övertrycksanordningar (tryckstyrda).
7.4.1 Kontinuerlig drift
7.4.1.1 Provningsförfarande
Cykla den tryckstyrda övertrycksanordningen enligt tabell 3 med vatten mellan 10 % och 100 % av arbetstrycket med en största frekvens på 10 cykler per minut och en temperatur på 82 °C ± 2 °C eller 57 °C ± 2 °C.
Tabell 3
Provningstemperaturer och cykler
|
Temperatur [°C] |
Cykler |
|
82 |
2 000 |
|
57 |
18 000 |
7.4.1.2 Krav
|
7.4.1.2.1 |
Efter utförd provning får komponenten inte läcka mer än 15 cm3/timme när den utsätts för ett gastryck som är lika med största arbetstryck vid omgivningstemperatur och största driftstemperatur enligt bilaga 5O. |
|
7.4.1.2.2 |
Efter utförd provning ska den tryckstyrda övertrycksanordningens sprängningstryck vara 34 MPa ± 10 % vid omgivningstemperatur och största driftstemperatur enligt bilaga 5O. |
7.4.2 Provning av korrosionsbeständighet
7.4.2.1 Provningsförfarande
Den tryckstyrda övertrycksanordningen ska genomgå det provningsförfarande som beskrivs i bilaga 5E, utom läckageprovning.
7.4.2.2 Krav
|
7.4.2.2.1 |
Efter utförd provning får komponenten inte läcka mer än 15 cm3/timme när den utsätts för ett gastryck som är lika med största arbetstryck vid omgivningstemperatur och största driftstemperatur enligt bilaga 5O. |
|
7.4.2.2.2 |
Efter utförd provning ska den tryckstyrda övertrycksanordningens sprängningstryck vara 34 MPa ± 10 % vid omgivningstemperatur och största driftstemperatur enligt bilaga 5O. |
BILAGA 4B
BESTÄMMELSER FÖR GODKÄNNANDE AV BÖJLIGA BRÄNSLELEDNINGAR ELLER SLANGAR
Tillämpningsområde
Syftet med denna bilaga är att fastställa bestämmelserna för godkännande av böjliga slangar för användning med CNG.
Denna bilaga omfattar tre böjliga slangtyper:
|
i) |
Högtrycksslangar (klass 0). |
|
ii) |
Mellantrycksslangar (klass 1). |
|
iii) |
Lågtrycksslangar (klass 2). |
1. HÖGTRYCKSSLANGAR KLASS 0
1.1 Allmänna specifikationer
1.1.1 Slangen ska vara så konstruerad att den klarar ett tryck som är 1,5 gånger arbetstrycket (MPa).
1.1.2 Slangen ska vara gjord för att arbeta vid de temperaturer som anges i bilaga 5O.
1.1.3 Innerdiametern ska vara i överensstämmelse med tabell 1 i ISO standard 1307.
1.2 Slangkonstruktion
1.2.1 Slangen måste innesluta en slätborrad inre slang och vara täckt med lämpligt syntetmaterial, armerad med ett eller flera mellanlager.
1.2.2 Armeringen måste ha ett skydd mot korrosion.
Om ett korrosionssäkert material används (till exempel rostfritt stål) behövs inget skydd.
1.2.3 Inre slangen och höljet måste vara jämna och fria från porer, hål och främmande inslag.
En avsiktligt uppkommen punktering i höljet ska inte anses som en defekt.
1.2.4 Höljet måste avsiktligt perforeras för att undvika att bubblor bildas.
1.2.5 När höljet är perforerat och armeringen är gjord av icke korrosionsskyddat material, måste armeringen skyddas mot korrosion.
1.3 Specifikationer och prov för inre slangen
1.3.1 Draghållfasthet och förlängning för gummimaterial och termoelaster (TPE)
|
1.3.1.1 |
Draghållfasthet och förlängning vid brott enligt ISO 37. Draghållfastheten får inte vara lägre än 20 MPa och förlängningen vid brott inte mindre än 250 %. |
|
1.3.1.2 |
Motståndskraft mot n-pentan enligt ISO 1817 med följande villkor:
Krav:
Efter lagring i luft med en temperatur av 40 °C under 48 timmar ska vikten jämfört med det ursprungliga värdet inte ha minskat med mer än 5 %. |
|
1.3.1.3 |
Motståndskraft mot åldring enligt ISO 188 med följande villkor:
Efter åldring ska provexemplaren konditioneras vid 23 °C och 50 % relativ luftfuktighet i minst 21 dagar före den draghållfasthetsprovning som föreskrivs i punkt 1.3.1.1. Krav:
|
1.3.2 Draghållfasthet och förlängning vid brott särskilt för termoplastiskt material
|
1.3.2.1 |
Draghållfasthet och förlängning vid brott enligt ISO 527-2 med följande villkor:
Materialet ska konditioneras i minst 21 dagar vid 23 °C och 50 % relativ luftfuktighet före provning. Krav:
|
|
1.3.2.2 |
Motståndskraft mot n-pentan enligt ISO 1817 med följande villkor:
Krav:
Efter lagring i luft vid en temperatur på 40 °C i 48 timmar får massan jämfört med den ursprungliga massan inte ha minskat med mer än 5 %. |
|
1.3.2.3 |
Motståndskraft mot åldring enligt ISO 188 med följande villkor:
Efter åldring ska provexemplaren konditioneras vid 23 °C och 50 % relativ luftfuktighet i minst 21 dagar före den draghållfasthetsprovning som föreskrivs i punkt 1.3.2.1. Krav:
|
1.4 Specifikationer och provmetod för ytterhöljet
1.4.1 Draghållfasthet och förlängning för gummimaterial och termoelaster (TPE)
|
1.4.1.1 |
Draghållfasthet och förlängning vid brott enligt ISO 37. Draghållfastheten får inte vara lägre än 10 MPa och förlängningen vid brott inte mindre än 250 %. |
|
1.4.1.2 |
Motståndskraft mot n-hexan enligt ISO 1817 med följande villkor:
Krav:
|
|
1.4.1.3 |
Motståndskraft mot åldring enligt ISO 188 med följande villkor:
Efter åldring ska provexemplaren konditioneras vid 23 °C och 50 % relativ luftfuktighet i minst 21 dagar före den draghållfasthetsprovning som föreskrivs i punkt 1.4.1.1. Krav:
|
1.4.2 Draghållfasthet och förlängning särskilt för termoelaster (TPE)
|
1.4.2.1 |
Draghållfasthet och förlängning vid brott enligt ISO 527–2 med följande villkor:
Materialet ska konditioneras i minst 21 dagar vid 23 °C och 50 % relativ luftfuktighet före provning. Krav:
|
|
1.4.2.2 |
Motståndskraft mot n-hexan enligt ISO 1817 med följande villkor:
Krav:
Efter lagring i luft vid en temperatur på 40 °C i 48 timmar får massan jämfört med den ursprungliga massan inte ha minskat med mer än 5 %. |
|
1.4.2.3 |
Motståndskraft mot åldring enligt ISO 188 med följande villkor:
Efter åldring ska provexemplaren konditioneras vid 23 °C och 50 % relativ luftfuktighet i minst 21 dagar före den draghållfasthetsprovning som föreskrivs i punkt 1.4.2.1. Krav:
|
1.4.3 Motståndskraft mot ozon
|
1.4.3.1 |
Detta prov måste utföras enligt ISO standard 1431/1. |
|
1.4.3.2 |
Provbitarna, som måste vara uttöjda 20 %, ska bli utsatta för luft vid 40 °C med en ozonkoncentration av 0,5 ppm under 120 timmar. |
|
1.4.3.3 |
Inga sprickor i provbitarna är tillåtna. |
1.5 Specifikationer för frånkopplad slang
1.5.1 Gastäthet (genomtränglighet)
|
1.5.1.1 |
En slang med en fri längd på en meter ska kopplas till en behållare fylld med flytande propan, med en temperatur av 23 °C ± 2 °C. |
|
1.5.1.2 |
Provet måste utföras i överensstämmelse med metoden som beskrivs i ISO standard 4080. |
|
1.5.1.3 |
Läckaget genom slangens vägg får inte överskrida 95 cm3 per meter slang per dygn. |
1.5.2 Motståndskraft vid låg temperatur
|
1.5.2.1 |
Provet måste utföras i överensstämmelse med den metod som beskrivs i ISO standard 4672-1978 metod B. |
|
1.5.2.2 |
Provtemperatur: – 40 °C ± 3 °C eller – 20 °C ± 3 °C, om det är tillämpligt. |
|
1.5.2.3 |
Ingen sprickbildning eller bristning tillåts. |
1.5.3 Böjningsprov
|
1.5.3.1 |
En tom slang med en längd av cirka 3,5 m måste kunna klara det här nedan beskrivna alternerande-böjningsprovet 3 000 gånger utan att gå sönder. Efter provet måste slangen kunna klara provtrycket enligt punkt 1.5.4.2. Provningen ska utföras både på ny slang och efter åldring enligt ISO 188 på det sätt som anges i punkt 1.4.2.3 och sedan enligt ISO 1817 på det sätt som anges i punkt 1.4.2.2. |
|
1.5.3.2 |
Figur 1 (endast exempel)
|
||||||||||||||||||
|
1.5.3.3 |
Provmaskinen (figur 1) ska bestå av en stålram, försedd med två trähjul, med en ringbredd av cirka 130 mm. Hjulens omkrets måste ha en skåra som styrning för slangen. Hjulens radie, mätt i botten av skåran, måste vara enligt punkt 1.5.3.2. Det vågräta mittplanet för båda hjulen måste ligga i samma lodräta plan och avståndet mellan hjulcentra måste vara enligt punkt 1.5.3.2. Varje hjul måste kunna rotera fritt runt sitt nav. En framdrivningsmekanism drar slangen över hjulen med en hastighet av fyra hela rörelser per minut. |
|
1.5.3.4 |
Slangen ska monteras på hjulen i S-form (se figur 1). Den ände som löper över det övre hjulet ska vara försedd med tillräcklig vikt för att få en perfekt anslutning av slangen mot hjulen. Den del som löper över det undre hjulet är kopplad till framdrivningsmekanismen. Mekanismen måste justeras så att slangen rör sig totalt 1,2 m åt båda hållen. |
1.5.4 Hydrauliskt provtryck och uppfyllande av krav på minsta sprängningstryck
|
1.5.4.1 |
Provet måste utföras i överensstämmelse med den metod som beskrivs i ISO standard 1402. |
|
1.5.4.2 |
Provtrycket på 1,5 gånger arbetstrycket (MPa) ska läggas på under 10 minuter utan något läckage. |
|
1.5.4.3 |
Sprängtrycket får inte vara lägre än 45 MPa. |
1.6 Kopplingar
1.6.1 Kopplingarna ska göras av stål eller mässing och ytan måste vara korrosionssäker.
1.6.2 Kopplingarna måste vara påkrympta.
|
1.6.2.1 |
Svivelmuttern måste ha UNF-gänga. |
|
1.6.2.2 |
Svivelmutterns tätningskona måste ha en vinkel av 45°. |
|
1.6.2.3 |
Kopplingarna får utformas som svivelmuttertyp eller snabbkopplingstyp. |
|
1.6.2.4 |
Det ska vara omöjligt att koppla loss snabbkopplingstypen utan särskilda åtgärder eller för ändamålet särskilt avsedda verktyg. |
1.7 Montering av slang och kopplingar
1.7.1 Kopplingarnas konstruktion måste vara sådan att man inte behöver skala av höljet om inte slangens armering består av korrosionsäkert material.
1.7.2 Den monterade slangen ska utsättas för ett impulsprov enligt ISO standard 1436.
|
1.7.2.1 |
Provet ska avslutas med cirkulerande olja med en temperatur av 93 °C och ett minsta tryck av 26 MPa. |
|
1.7.2.2 |
Slangen ska utsättas för 150 000 impulser. |
|
1.7.2.3 |
Efter impulsprovet måste slangen kunna motstå provtrycket såsom nämndes i punkt 1.5.5.2. |
1.7.3 Gastäthet
|
1.7.3.1 |
Den monterade slangen (slang med kopplingar) måste under fem minuter motstå ett gastryck av 1,5 gånger arbetstrycket (MPa) utan något läckage. |
1.8 Märkningar
1.8.1 Varje slang måste, med mellanrum mindre än 0,5 m, ha följande lättläsliga och outplånliga identifieringsmärkningar bestående av bokstäver, figurer eller symboler:
|
1.8.1.1 |
Handelsnamnet eller tillverkarens märke. |
|
1.8.1.2 |
Tillverkningsår och -månad. |
|
1.8.1.3 |
Storleken och typmärket. |
|
1.8.1.4 |
Märkningen ”CNG-klass 0”. |
1.8.2 Varje koppling ska ha handelsnamnet eller fabrikatet på monteringstillverkaren.
2. MELLANTRYCKSSLANGAR KLASS 1
2.1 Allmänna specifikationer
2.1.1 Slangen ska vara konstruerad så att den klarar ett arbetstryck på 3 MPa.
2.1.2 Slangen ska vara gjord för att arbeta vid de temperaturer som anges i bilaga 5O.
2.1.3 Innerdiametern ska vara i överensstämmelse med tabell 1 i ISO standard 1307.
2.2 Slangkonstruktion
2.2.1 Slangen måste innesluta en slätborrad inre slang och vara täckt med lämpligt syntetmaterial, armerad med ett eller flera mellanlager.
2.2.2 Armeringen måste ha ett skydd mot korrosion.
Om ett korrosionssäkert material används (till exempel rostfritt stål) behövs inget skydd.
2.2.3 Inre slangen och höljet måste vara jämna och fria från porer, hål och främmande inslag.
En avsiktligt uppkommen punktering i höljet ska inte anses som en defekt.
2.3 Specifikationer och prov för inre slangen
2.3.1 Draghållfasthet och förlängning för gummimaterial och termoelaster (TPE)
|
2.3.1.1 |
Draghållfasthet och förlängning vid brott enligt ISO 37. Draghållfastheten får inte vara lägre än 10 MPa och förlängningen vid brott inte mindre än 250 %. |
|
2.3.1.2 |
Motståndskraft mot n-pentan enligt ISO 1817 med följande villkor:
Krav:
Efter lagring i luft med en temperatur av 40 °C under 48 timmar ska vikten jämfört med det ursprungliga värdet inte ha minskat med mer än 5 %. |
|
2.3.1.3 |
Motståndskraft mot åldring enligt ISO 188 med följande villkor:
Efter åldring ska provexemplaren konditioneras vid 23 °C och 50 % relativ luftfuktighet i minst 21 dagar före den draghållfasthetsprovning som föreskrivs i punkt 2.3.1.1. Krav:
|
2.3.2 Draghållfasthet och förlängning vid brott särskilt för termoplastiskt material
|
2.3.2.1 |
Draghållfasthet och förlängning vid brott enligt ISO 527-2 med följande villkor:
Materialet ska konditioneras i minst 21 dagar vid 23 °C och 50 % relativ luftfuktighet före provning. Krav:
|
|
2.3.2.2 |
Motståndskraft mot n-pentan enligt ISO 1817 med följande villkor:
Krav:
Efter lagring i luft vid en temperatur på 40 °C i 48 timmar får massan jämfört med den ursprungliga massan inte ha minskat med mer än 5 %. |
|
2.3.2.3 |
Motståndskraft mot åldring enligt ISO 188 med följande villkor:
Efter åldring ska provexemplaren konditioneras vid 23 °C och 50 % relativ luftfuktighet i minst 21 dagar före den draghållfasthetsprovning som föreskrivs i punkt 2.3.2.1. Krav:
|
2.4 Specifikationer och provmetod för ytterhöljet
2.4.1 Draghållfasthet och förlängning för gummimaterial och termoelaster (TPE)
|
2.4.1.1 |
Draghållfasthet och förlängning vid brott enligt ISO 37. Draghållfastheten får inte vara lägre än 10 MPa och förlängningen vid brott inte mindre än 250 %. |
|
2.4.1.2 |
Motståndskraft mot n-hexan enligt ISO 1817 med följande villkor:
Krav:
|
|
2.4.1.3 |
Motståndskraft mot åldring enligt ISO 188 med följande villkor:
Efter åldring ska provexemplaren konditioneras vid 23 °C och 50 % relativ luftfuktighet i minst 21 dagar före den draghållfasthetsprovning som föreskrivs i punkt 2.4.1.1. Krav:
|
2.4.2 Draghållfasthet och förlängning särskilt för termoelaster (TPE)
|
2.4.2.1 |
Draghållfasthet och förlängning vid brott enligt ISO 527-2 med följande villkor:
Materialet ska konditioneras i minst 21 dagar vid 23 °C och 50 % relativ luftfuktighet före provning. Krav:
|
|
2.4.2.2 |
Motståndskraft mot n-hexan enligt ISO 1817 med följande villkor:
Krav:
Efter lagring i luft vid en temperatur på 40 °C i 48 timmar får massan jämfört med den ursprungliga massan inte ha minskat med mer än 5 %. |
|
2.4.2.3 |
Motståndskraft mot åldring enligt ISO 188 med följande villkor:
Efter åldring ska provexemplaren konditioneras vid 23 °C och 50 % relativ luftfuktighet i minst 21 dagar före den draghållfasthetsprovning som föreskrivs i punkt 2.4.2.1. Krav:
|
2.4.3 Motståndskraft mot ozon
|
2.4.3.1 |
Detta prov måste utföras enligt ISO standard 1431/1. |
|
2.4.3.2 |
Provbitarna, som måste vara uttöjda 20 %, ska bli utsatta för luft vid 40 °C med en ozonkoncentration av 0,5 ppm under 120 timmar. |
|
2.4.3.3 |
Inga sprickor i provbitarna är tillåtna. |
2.5 Specifikationer för frånkopplad slang
2.5.1 Gastäthet
|
2.5.1.1 |
En slang med en fri längd på en meter ska kopplas till en behållare fylld med flytande propan, med en temperatur av 23 °C ± 2 °C. |
|
2.5.1.2 |
Provet måste utföras i överensstämmelse med den metod som beskrivs i ISO standard 4080. |
|
2.5.1.3 |
Läckaget genom slangens vägg ska inte överskrida 95 cm3 per meter slang per dygn. |
2.5.2 Motståndskraft vid låg temperatur
|
2.5.2.1 |
Provet måste utföras i överensstämmelse med metoden som beskrivs i ISO standard 4672–1978 metod B. |
|
2.5.2.2 |
Provtemperatur: – 40 °C ± 3 °C eller – 20 °C ± 3 °C om det är tillämpligt. |
|
2.5.2.3 |
Ingen sprickbildning eller bristning tillåts. |
2.5.3 Böjningsprov
|
2.5.3.1 |
En tom slang med en längd av cirka 3,5 m måste kunna klara det här nedan beskrivna alternerande-böjningsprovet 3 000 gånger utan att gå sönder. Efter provet måste slangen kunna klara provtrycket enligt punkt 2.5.4.2. Provningen ska utföras både på ny slang och efter åldring enligt ISO 188 på det sätt som anges i punkt 2.4.2.3 och sedan enligt ISO 1817 på det sätt som anges i punkt 2.4.2.2. |
|
2.5.3.2 |
Figur 2 (endast exempel)
|
||||||||||||||||||
|
2.5.3.3 |
Provmaskinen (figur 2) ska bestå av en stålram, försedd med två trähjul, med en ringbredd av cirka 130 mm. Hjulens omkrets måste ha en skåra som styrning för slangen. Hjulens radie, mätt i botten av skåran, måste vara enligt punkt 2.5.3.2. Det längsgående mittplanet för båda hjulen måste ligga i samma lodräta plan och avståndet mellan hjulcentra måste vara enligt punkt 2.5.3.2. Varje hjul måste kunna rotera fritt runt sitt nav. En framdrivningsmekanism drar slangen över hjulen med en hastighet av fyra hela rörelser per minut. |
|
2.5.3.4 |
Slangen ska monteras på hjulen i S-form (se figur 2). Den ände som löper över det övre hjulet ska vara försedd med tillräcklig vikt för att få en perfekt anslutning av slangen mot hjulen. Den del som löper över det undre hjulet är kopplad till framdrivningsmekanismen. Mekanismen måste justeras så att slangen rör sig totalt 1,2 m åt båda hållen. |
2.5.4 Hydrauliskt provtryck
|
2.5.4.1 |
Provet måste utföras i överensstämmelse med metoden som beskrivs i ISO standard 1402. |
|
2.5.4.2 |
Provtrycket på 3 MPa ska läggas på under 10 minuter utan något läckage. |
2.6 Kopplingar
2.6.1 Om en koppling är monterad på slangen måste följande villkor uppfyllas:
2.6.2 Kopplingarna ska göras av stål eller mässing och ytan måste vara korrosionssäker.
2.6.3 Kopplingarna måste vara påkrympta.
2.6.4 Kopplingarna får utformas som svivelmuttertyp eller snabbkopplingstyp.
2.6.5 Det ska vara omöjligt att koppla loss snabbkopplingstypen utan särskilda åtgärder eller för ändamålet särskilt avsedda verktyg.
2.7 Montering av slang och kopplingar
2.7.1 Kopplingarnas konstruktion måste vara sådan att man inte behöver skala av höljet om inte slangens armering består av korrosionssäkert material.
2.7.2 Den monterade slangen ska utsättas för ett impulsprov enligt ISO standard 1436.
|
2.7.2.1 |
Provet ska genomföras med cirkulerande olja med en temperatur av 93 °C och ett minsta tryck av 1,5 gånger högsta arbetstryck. |
|
2.7.2.2 |
Slangen ska utsättas för 150 000 impulser. |
|
2.7.2.3 |
Efter impulsprovet måste slangen kunna motstå provtrycket enligt punkt 2.5.4.2. |
2.7.3 Gastäthet
|
2.7.3.1 |
Den monterade slangen (slang med kopplingar) måste under fem minuter motstå ett gastryck av 3 MPa utan något läckage. |
2.8 Märkningar
2.8.1 Varje slang måste, med mellanrum mindre än 0,5 m, ha följande lättläsliga och outplånliga identifieringsmärkningar bestående av bokstäver, figurer eller symboler:
|
2.8.1.1 |
Handelsnamnet eller tillverkarens märke. |
|
2.8.1.2 |
Tillverkningsår och -månad. |
|
2.8.1.3 |
Storlek och typmärke. |
|
2.8.1.4 |
Märkningen ”CNG klass 1”. |
2.8.2 Varje koppling ska ha handelsnamnet eller fabrikatet på monteringstillverkaren.
3. LÅGTRYCKSSLANGAR KLASS 2
3.1 Allmänna specifikationer
3.1.1 Slangen ska vara konstruerad så att den klarar ett arbetstryck på 450 kPa.
3.1.2 Slangen ska vara gjord för att användas vid de temperaturer som anges i bilaga 5O.
3.1.3 Innerdiametern ska vara i överensstämmelse med tabell 1 i ISO standard 1307.
3.2 (Ej fastställd)
3.3 Specifikationer och prov för den inre slangen
3.3.1 Draghållfasthet och förlängning för gummimaterial och termoelaster (TPE)
|
3.3.1.1 |
Draghållfasthet och förlängning vid brott enligt ISO 37. Draghållfastheten får inte vara lägre än 10 MPa och förlängningen vid brott inte mindre än 250 %. |
|
3.3.1.2 |
Motståndskraft mot n-pentan enligt ISO 1817 med följande villkor:
Krav:
Efter lagring i luft med en temperatur av 40 °C under 48 timmar ska vikten jämfört med det ursprungliga värdet inte ha minskat med mer än 5 %. |
|
3.3.1.3 |
Motståndskraft mot åldring enligt ISO 188 med följande villkor:
Efter åldring ska proven konditioneras vid 23 °C och 50 % relativ luftfuktighet i minst 21 dagar före den draghållfasthetsprovning som föreskrivs i punkt 3.3.1.1. Krav:
|
3.3.2 Draghållfasthet och förlängning vid brott särskilt för termoplastiskt material
|
3.3.2.1 |
Draghållfasthet och förlängning vid brott enligt ISO 527-2 med följande villkor:
Materialet ska konditioneras i minst 21 dagar vid 23 °C och 50 % relativ luftfuktighet före provning. Krav:
|
|
3.3.2.2 |
Motståndskraft mot n-pentan enligt ISO 1817 med följande villkor:
Krav:
Efter lagring i luft vid en temperatur på 40 °C i 48 timmar får massan jämfört med den ursprungliga massan inte ha minskat med mer än 5 %. |
|
3.3.2.3 |
Motståndskraft mot åldring enligt ISO 188 med följande villkor:
Efter åldring ska provexemplaren konditioneras vid 23 °C och 50 % relativ luftfuktighet i minst 21 dagar före den draghållfasthetsprovning som föreskrivs i punkt 3.3.2.1. Krav:
|
3.4 Specifikationer och provmetod för ytterhöljet
3.4.1 Draghållfasthet och förlängning för gummimaterial och termoelaster (TPE)
|
3.4.1.1 |
Draghållfasthet och förlängning vid brott enligt ISO 37. Draghållfastheten får inte vara lägre än 10 MPa och förlängningen vid brott inte mindre än 250 %. |
|
3.4.1.2 |
Motståndskraft mot n-hexan enligt ISO 1817 med följande villkor:
Krav:
|
|
3.4.1.3 |
Motståndskraft mot åldring enligt ISO 188 med följande villkor:
Efter åldring ska provexemplaren konditioneras vid 23 °C och 50 % relativ luftfuktighet i minst 21 dagar före den draghållfasthetsprovning som föreskrivs i punkt 3.4.1.1. Krav:
|
3.4.2 Draghållfasthet och förlängning vid brott särskilt för termoplastiskt material
|
3.4.2.1 |
Draghållfasthet och förlängning vid brott enligt ISO 527-2 med följande villkor:
Materialet ska konditioneras i minst 21 dagar vid 23 °C och 50 % relativ luftfuktighet före provning. Krav:
|
|
3.4.2.2 |
Motståndskraft mot n-hexan enligt ISO 1817 med följande villkor:
Krav:
Efter lagring i luft vid en temperatur på 40 °C i 48 timmar får massan jämfört med den ursprungliga massan inte ha minskat med mer än 5 %. |
|
3.4.2.3 |
Motståndskraft mot åldring enligt ISO 188 med följande villkor:
Efter åldring ska provexemplaren konditioneras vid 23 °C och 50 % relativ luftfuktighet i minst 21 dagar före den draghållfasthetsprovning som föreskrivs i punkt 3.3.2.1. Krav:
|
3.4.3 Motståndskraft mot ozon
|
3.4.3.1 |
Detta prov måste utföras enligt ISO standard 1431/1. |
|
3.4.3.2 |
Provbitarna, som måste vara uttöjda 20 %, ska bli utsatta för luft vid 40 °C med en relativ fuktighet av 50 % ± 10 % med en ozonkoncentration av 0,5 ppm under 120 timmar. |
|
3.4.3.3 |
Inga sprickor i provbitarna är tillåtna. |
3.5 Specifikationer för frånkopplad slang
3.5.1 Gastäthet (genomtränglighet)
|
3.5.1.1 |
En slang med en fri längd på en meter ska kopplas till en behållare fylld med flytande propan, med en temperatur av 23 °C ± 2 °C. |
|
3.5.1.2 |
Provet måste utföras i överensstämmelse med den metod som beskrivs i ISO standard 4080. |
|
3.5.1.3 |
Läckaget genom slangens vägg får inte överskrida 95 cm3 per meter slang per dygn. |
3.5.2 Motståndskraft vid låg temperatur
|
3.5.2.1 |
Provet måste utföras i överensstämmelse med den metod som beskrivs i ISO standard 4672 metod B. |
|
3.5.2.2 |
Provtemperatur: – 40 °C ± 3 °C eller – 20 °C ± 3 °C om det är tillämpligt. |
|
3.5.2.3 |
Ingen sprickbildning eller bristning tillåts. |
3.5.3 Motståndskraft vid hög temperatur
|
3.5.3.1 |
En slangbit, trycksatt till 450 kPa, med en minsta längd av 0,5 m måste läggas i en ugn vid en temperatur av 120 °C ± 2 °C under ett dygn. Provningen ska utföras på både ny slang och slang efter åldring enligt punkt 3.4.2.3 och i enlighet med ISO 1817 i överensstämmelse med punkt 3.4.2.2. |
|
3.5.3.2 |
Läckaget genom slangens vägg får inte överskrida 95 cm3 per meter slang per dygn. |
|
3.5.3.3 |
Efter provet måste slangen kunna motstå provtrycket på 50 kPa under 10 minuter. Läckaget genom slangens vägg får inte överskrida 95 cm3 per meter slang per dygn. |
3.5.4 Böjningsprov
|
3.5.4.1 |
En tom slang med en längd av cirka 3,5 m måste kunna klara det här nedan beskrivna alternerande-böjningsprovet 3 000 gånger utan att gå sönder. |
|
3.5.4.2 |
Figur 3 (endast exempel)
Provmaskinen (figur 3) ska bestå av en stålram, försedd med två trähjul, med en ringbredd av cirka 130 mm. Hjulens omkrets måste ha en skåra som styrning för slangen. Hjulens radie, mätt i botten av skåran, måste vara 102 mm. Det längsgående mittplanet för båda hjulen måste ligga i samma lodräta plan. Avståndet mellan hjulens nav måste lodrätt vara 241 mm och vågrätt 102 mm. Varje hjul måste kunna rotera fritt runt sitt nav. En framdrivningsmekanism drar slangen över hjulen med en hastighet av fyra hela rörelser per minut. |
|
3.5.4.3 |
Slangen ska monteras på hjulen i S-form (se figur 3). Den ände som löper över det övre hjulet ska vara försedd med tillräcklig vikt för att få en perfekt anslutning av slangen mot hjulen. Den del som löper över det undre hjulet är kopplad till framdrivningsmekanismen. Mekanismen måste justeras så att slangen rör sig totalt 1,2 m åt båda hållen. |
3.6 Märkningar
3.6.1 Varje slang måste, med mellanrum mindre än 0,5 m, ha följande lättläsliga och outplånliga identifieringsmärkningar bestående av bokstäver, figurer eller symboler:
|
3.6.1.1 |
Handelsnamnet eller tillverkarens märke. |
|
3.6.1.2 |
Tillverkningsår och -månad. |
|
3.6.1.3 |
Storlek och typmärke. |
|
3.6.1.4 |
Märkningen ”CNG klass 2”. |
3.6.2 Varje koppling ska ha handelsnamnet eller fabrikatet på monteringstillverkaren.
BILAGA 4C
BESTÄMMELSER FÖR GODKÄNNANDE AV CNG-FILTER
1. Syftet med denna bilaga är att fastställa bestämmelserna för godkännande av CNG-filter.
2. Driftsförutsättningar
|
2.1 |
CNG-filtret ska vara gjort för att arbeta vid de temperaturer som anges i bilaga 5O. |
|
2.2 |
CNG-filtret ska klassas med avseende på högsta arbetstryck (se punkt 2 i dessa föreskrifter): 2.2.1 Klass 0: CNG-filtret ska vara konstruerat så att det klarar ett tryck som är 1,5 gånger arbetstrycket. 2.2.2 Klass 1 och klass 2: CNG-filtret ska vara konstruerat så att det klarar dubbla arbetstrycket (MPa). 2.2.3 Klass 3: CNG-filtret ska vara konstruerat så att det klarar dubbla släpptrycket från övertrycksventilen till vilken det är kopplat. |
|
2.3 |
De material i CNG-filtret som under drift är i kontakt med CNG ska vara resistenta mot denna gas (se bilaga 5D). |
|
2.4 |
Komponenten måste uppfylla kraven enligt de provningsförfaranden för klassens komponenter som är bestämda enligt schemat i figuren 1–1 i punkt 2 i dessa föreskrifter. |
BILAGA 4D
BESTÄMMELSER FÖR GODKÄNNANDE AV TRYCKREGULATORN
1. Syftet med denna bilaga är att fastställa bestämmelserna för godkännande av tryckregulatorn.
2. Tryckregulator
|
2.1 |
De material i regulatorn som under drift är i kontakt med CNG ska vara resistenta mot prov-CNG. För att bestyrka resistensen ska förfarandet i bilaga 5D användas. |
|
2.2 |
De material i regulatorn som under drift är i kontakt med regulatorns värmeöverföringsmedium ska vara resistenta mot den vätskan. |
|
2.3 |
Komponenten ska uppfylla kraven enligt de förfaringssätt som anges för klass 0 för de delar som utsätts för högtryck och för klasserna 1, 2, 3 och 4 för de delar som utsätts för mellantryck och lågt tryck. |
|
2.4 |
Uthållighetsprovning (kontinuerlig drift) av tryckregulatorn Regulatorn ska kunna tåla 50 000 cykler utan fel när den provas enligt nedanstående förfarande. Om tryckregleringsstegen är separata ska servicetryck i punkterna a–f anses vara arbetstrycket i uppströmssteget.
|
3. Klassificering och provtryck
|
3.1 |
Den del av tryckregulatorn som är i kontakt med trycket i behållaren anses som klass 0. |
|
3.1.1 |
Klass 0-delen av tryckregulatorn ska vara läckagesäker (se bilaga 5B) vid ett tryck upp till 1,5 gånger arbetstrycket (MPa) med utloppet (utloppen) från den delen stängda. |
|
3.1.2 |
Klass 0-delen av tryckregulatorn ska motstå ett tryck upp till 1,5 gånger arbetstrycket (MPa). |
|
3.1.3 |
Klass 1-och klass 2-delen av tryckregulatorn ska vara läckagesäkra (se bilaga 5B) vid ett tryck upp till dubbla arbetstrycket. |
|
3.1.4 |
Klass 1-och klass 2-delen av tryckregulatorn ska klara ett tryck upp till dubbla arbetstrycket. |
|
3.1.5 |
Klass 3-delen av tryckregulatorn ska vara konstruerat så att det klarar dubbla släpptrycket från övertrycksventilen till vilken den är kopplad. |
|
3.2 |
Tryckregulatorn ska vara gjord för att arbeta vid de temperaturer som anges i bilaga 5O. |
BILAGA 4E
Bestämmelser för godkännande av tryck- och temperaturgivarna
1. Syftet med denna bilaga är att fastställa bestämmelserna för godkännande av tryck- och temperaturgivarna.
2. Tryck- och temperaturgivare
|
2.1 |
De material i tryck- och temperaturgivarna som är i kontakt med CNG under drift ska vara resistenta mot prov-CNG. För att bestyrka resistensen ska förfarandet i bilaga 5D användas. |
|
2.2 |
Tryck- och temperaturgivarna är klassificerade enligt schemat i figuren 1–1 i punkt 2 i dessa föreskrifter. |
3. Klassificering och provtryck
|
3.1 |
Delarna i tryck- och temperaturgivarna som är i kontakt med trycket i behållaren anses som klass 0. |
|
3.1.1 |
Klass 0-delarna i tryck- och temperaturgivarna ska vara läckagesäkra vid ett tryck upp till 1,5 gånger arbetstrycket (MPa) (se bilaga 5B). |
|
3.1.2 |
Klass 0-delar i tryck- och temperaturgivarna ska motstå ett tryck upp till 1,5 gånger arbetstrycket (MPa). |
|
3.1.3 |
Klass 1- och klass 2-delen av tryck- och temperaturgivarna ska vara läckagesäkra vid ett tryck upp till dubbla arbetstrycket (se bilaga 5B). |
|
3.1.4 |
Klass 1- och klass 2-delen av tryck- och temperaturgivarna ska motstå ett tryck upp till dubbla arbetstrycket. |
|
3.1.5 |
Klass 3-delen av tryck- och temperaturgivarna ska motstå dubbla släpptrycket från övertrycksventilen till vilken de är kopplade. |
|
3.2 |
Tryck- och temperaturgivarna ska vara gjorda för att arbeta vid de temperaturer som anges i bilaga 5O. |
|
3.3 |
Det elektriska systemet, om sådant finns, ska vara isolerat från själva tryck- och temperaturgivarna. Isoleringsresistansen ska vara > 10 ΜΩ. |
BILAGA 4F
BESTÄMMELSER FÖR GODKÄNNANDE AV PÅFYLLNINGSENHETEN
1. Tillämpningsområde
Syftet med denna bilaga är att fastställa bestämmelserna för godkännande av påfyllningsenheten.
2. Påfyllningsenheten
|
2.1 |
Påfyllningsenheten ska uppfylla kraven i punkt 3 och ha mått enligt punkt 4. |
|
2.2 |
Påfyllningsenheter som konstruerats i enlighet med ISO 14469-1 första upplagan 2004-11-01 (1) eller ISO 14469–2:2007 (2) och uppfyller alla där angivna krav anses uppfylla kraven i punkterna 3 och 4 i denna bilaga. |
3. Provningsförfarande för påfyllningsenheter
|
3.1 |
Påfyllningsenheten ska uppfylla kraven för klass 0 och provas enligt förfarandena i bilaga 5 med följande särskilda krav. |
|
3.2 |
De av påfyllningsenhetens material som kommer i kontakt med komprimerad naturgas när enheten är i bruk ska vara förenliga med komprimerad naturgas. För kontroll av detta ska förfarandet i bilaga 5D användas. |
|
3.3 |
Påfyllningsenheten ska vara fri från läckage vid ett tryck av 1,5 gånger arbetstrycket (MPa) (se bilaga 5B). |
|
3.4 |
Påfyllningsenheten ska tåla ett tryck på 33 MPa. |
|
3.5 |
Påfyllningsenheten ska vara så konstruerad att den kan användas vid de temperaturer som anges i bilaga 5O. |
|
3.6 |
Påfyllningsenheten ska tåla 10 000 cykler i hållbarhetsprovning enligt bilaga 5L. |
4. Påfyllningsenhetens mått
|
4.1 |
I figur 1 visas påfyllningsenhetens mått för fordon i kategorierna M1 och N1. (3) Figur 1 Påfyllningsenhet, 20 MPa, för fordon i kategorierna M1 och N1
Mått i millimeter Teckenförklaring
1. Tätningsyta motsvarar nr 110 O-ring med måtten 9,19 mm ± 0,127 mm ID 2,62 mm ± 0,076 mm bredd Ytgrovhet ≤ Ra 3,2 μm Ytfinish på tätningsytan: 0,8–0,05 μm Materialhårdhet: minst 75 Rockwell (HRB 75) a Minsta längd på påfyllningsenheten som är fri från fästen för mottagare eller skyddslock. |
|
4.2 |
I figur 2 visas påfyllningsenhetens mått för fordon i kategorierna M2, M3, N2 och N3 Figur 2 Påfyllningsenhet, 20 MPa, storlek 2 för fordon i kategorierna M2, M3, N2 och N3
Mått i millimeter Teckenförklaring a
1.
|
(1) Vägfordon – Koppling för påfyllning av komprimerad naturgas – Del 2: Koppling för 20 MPa (200 bar)
(2) Vägfordon – Koppling för påfyllning av komprimerad naturgas – Del 2: Koppling för 20 MPa (200 bar), storlek 2
(3) Enligt definitionen i bilaga 7 till den konsoliderade resolutionen om fordonskonstruktion (R.E.3) (TRANS/WP.29/78/Rev.1/Amend.2).
BILAGA 4G
Bestämmelser för godkännande av gasflödesjusterare, gas/luft-blandare eller gasinsprutare
1. Syftet med denna bilaga är att fastställa bestämmelserna för godkännande av gasflödesjusterare, gas/luftblandare eller insprutare.
2. Gas/luftblandare eller insprutare
2.1 De material i gas/luftblandare eller insprutare som är i kontakt med CNG under drift ska vara resistenta mot CNG. För att bestyrka resistensen ska förfarandet i bilaga 5D användas.
2.2 Gas/luftblandare eller insprutare ska uppfylla kraven för komponenter av klass 1 eller klass 2, beroende på sina klassificeringar.
2.3 Provtryck
|
2.3.1 |
Gas/luftblandaren eller insprutaren av klass 2 ska motstå dubbla arbetstrycket. |
|
2.3.1.1 |
Gas/luftblandaren eller insprutaren av klass 2 ska förbli läckagesäker vid dubbla arbetstrycket. |
|
2.3.2 |
Gas/luftblandaren eller insprutaren av klass 1 och klass 2 ska vara gjord för att arbeta vid de temperaturer som anges i bilaga 5O. |
2.4 Elektriskt styrda komponenter som innehåller CNG ska uppfylla följande krav:
|
i) |
De ska ha en separat jordledning. |
|
ii) |
Komponentens elektriska system ska vara isolerat från själva komponenten. |
|
iii) |
Insprutaren ska vara i stängt läge när den elektriska strömmen är avstängd. |
3. Gasflödesjusterare
3.1 De material i gasflödesjusteraren som är i kontakt med CNG under drift ska vara resistenta mot CNG. För att bestyrka resistensen ska förfarandet i bilaga 5D användas.
3.2 Gasflödesjusteraren ska uppfylla kraven för komponenter av klass 1 eller klass 2, beroende på sin klassificering.
3.3 Provtryck
|
3.3.1 |
Gasflödesjusteraren av klass 2 ska motstå dubbla arbetstrycket. |
|
3.3.1.1 |
Gasflödesjusteraren av klass 2 ska vara fri från läckage vid dubbla arbetstrycket. |
|
3.3.2 |
Gasflödesjusteraren av klass 1 och klass 2 ska vara gjord för att arbeta vid de temperaturer som anges i bilaga 5O. |
3.4 Elektriskt styrda komponenter som innehåller CNG ska uppfylla följande krav:
|
i) |
De ska ha en separat jordledning. |
|
ii) |
Komponentens elektriska system ska vara isolerat från själva komponenten. |
BILAGA 4H
BESTÄMMELSER FÖR GODKÄNNANDE AV DEN ELEKTRONISKA STYRENHETEN
1. Syftet med denna bilaga är att fastställa bestämmelserna för godkännande av den elektroniska styrenheten.
2. Elektronisk styrenhet
|
2.1 |
Den elektroniska styrenheten är varje anordning som styr motorns förbrukning av CNG och stänger av automatventilen om bränsleledningen går av eller om motorn hakar upp sig eller vid en krock. |
|
2.2 |
Fördröjningen från motorfel till avstängning av automatventilen får inte vara längre än 5 sekunder. |
|
2.3 |
Anordningen kan vara utrustad med ett automatiskt tändsystem med förställning inbyggt i elektronikmodulen eller separat. |
|
2.4 |
Anordningen kan vara hopbyggd med insprutaratrapper för att elektronikmodulen för bensindrift ska fungera riktigt vid CNG-drift. |
|
2.5 |
Den elektroniska styrenheten ska vara gjord för att arbeta vid de temperaturer som anges i bilaga 5O. |
BILAGA 5
PROVNINGSFÖRFARANDEN
1. KLASSIFICERING
|
1.1 |
CNG-komponenter för användning i fordon ska klassas med avseende på högsta arbetstryck och funktion, enligt punkt 2 i dessa föreskrifter. |
|
1.2 |
Klassificeringen av komponenterna avgör vilka prov som ska utföras för typgodkännande av komponenterna eller delar av komponenterna. |
2. TILLÄMPLIGA PROVNINGSFÖRFARANDEN
I tabellen 5.1 visas de tillämpliga provningssätten beroende på klassificeringen:
Tabell 5.1
|
Prov |
Klass 0 |
Klass 1 |
Klass 2 |
Klass 3 |
Klass 4 |
Punkt |
|||||||||
|
Övertryck eller hållfasthet |
X |
X |
X |
X |
O |
5A |
|||||||||
|
Yttre läckage |
X |
X |
X |
X |
O |
5B |
|||||||||
|
Inre läckage |
A |
A |
A |
A |
O |
5C |
|||||||||
|
Hållbarhetsprov |
A |
A |
A |
A |
O |
5L |
|||||||||
|
CNG-resistens |
A |
A |
A |
A |
A |
5D |
|||||||||
|
Motståndskraft mot korrosion |
X |
X |
X |
X |
X |
5E |
|||||||||
|
Motståndskraft mot torr värme |
A |
A |
A |
A |
A |
5F |
|||||||||
|
Ozonåldring |
A |
A |
A |
A |
A |
5G |
|||||||||
|
Sprängning/ förstörande prov |
X |
O |
O |
O |
O |
5M |
|||||||||
|
Temperaturcykling |
A |
A |
A |
A |
O |
5H |
|||||||||
|
Tryckcykel |
X |
O |
O |
O |
O |
5I |
|||||||||
|
Motståndskraft mot vibrationer |
A |
A |
A |
A |
O |
5N |
|||||||||
|
Driftstemperaturer |
X |
X |
X |
X |
X |
5O |
|||||||||
|
|||||||||||||||
Anmärkningar:
a) Inre läckage: Tillämpligt om komponentklassen utgörs av interna ventilfästen som normalt är stängda när motorn inte är påslagen.
b) Hållbarhetsprov: Tillämpligt om komponentklassen utgörs av integrerade delar som kommer att röra sig upprepade gånger under motorns drift.
c) CNG-resistens, motståndskraft mot torr värme, ozonåldring: Tillämpligt om komponentklassen utgörs av syntetiska eller icke-metalliska delar.
d) Temperaturcykling: Tillämpligt om komponentklassen utgörs av syntetiska eller icke-metalliska delar.
e) Motståndskraft mot vibrationer: Tillämpligt om komponentklassen utgörs av integrerade delar som kommer att röra sig upprepade gånger under motorns drift.
De material som används till komponenterna ska ha skrivna specifikationer som minst uppfyller eller överskrider (prov)kraven i detta dokument med avseende på
|
i) |
temperatur, |
|
ii) |
tryck, |
|
iii) |
CNG-resistens, |
|
iv) |
hållbarhet. |
3. ALLMÄNNA KRAV
|
3.1 |
Läckageprov måste utföras med trycksatt gas som luft eller kväve. |
|
3.2 |
Vatten eller annan vätska kan användas för att uppnå önskat tryck för det hydrostatiska hållfasthetsprovet. |
|
3.3 |
Provtiden för läckage- och hydrostatiska hållfasthetsprov får inte understiga 3 minuter. |
BILAGA 5A
ÖVERTRYCKSPROV (HÅLLFASTHETSPROV)
|
1. |
En komponent som innehåller CNG ska utan synliga tecken på bristning eller permanent förvridning motstå ett hydrauliskt tryck av 1,5–2 gånger högsta arbetstrycket under minst 3 minuter vid rumstemperatur med högtrycksutgången igenpluggad. Vatten eller någon annan lämplig hydraulvätska kan användas som provmedium. |
|
2. |
De provexemplar som tidigare utsatts för hållbarhetsprovet i bilaga 5L ska kopplas till en hydrostatisk tryckkälla. En positiv avstängningsventil och en tryckmätare, med ett tryck av minst 1,5 och högst än 2 gånger provtrycket, ska installeras på den hydrostatiska tilloppsledningen. |
|
3. |
Tabell 5.2 visar arbetstrycken och sprängningsprovtrycken enligt klassificeringen i punkt 2 i dessa föreskrifter. Tabell 5.2
|
BILAGA 5B
YTTRE LÄCKAGEPROV
1. En komponent ska vara fri från läckage i spindel- eller anslutningstätningar eller andra kopplingar och inte visa tecken på porositet i gjutgodset när den provas såsom beskrivs i punkt 3 vid något lufttryck mellan 0 och trycken som visas i tabell 5.2.
2. Provet ska utföras enligt följande villkor:
|
i) |
Vid rumstemperatur. |
|
ii) |
Vid lägsta arbetstemperatur. |
|
iii) |
Vid högsta arbetstemperatur. |
De högsta och lägsta arbetstemperaturerna anges i bilaga 5O.
3. Under detta prov ska utrustningen under provning (EUT) vara kopplad till en tryckluftskälla. En automatventil och en tryckmätare, med ett tryckområde av minst 1,5 och högst 2 gånger provtrycket, ska installeras på ledningen från tryckkällan. Tryckmätaren ska vara monterad mellan automatventilen och provexemplaret. Under provtryck ska provexemplaret nedsänkas i vatten för att upptäcka läckage eller använda någon annan likvärdig provmetod (flödesmätning eller tryckfallsmätning).
4. Det yttre läckaget måste vara lägre än vad som krävs i bilagorna eller om inga krav angetts ska yttre läckaget vara mindre än 15 cm3/h.
5. Högtemperaturprov
En komponent som innehåller CNG får inte läcka mer än 15 cm3/h med utgångarna igenpluggade när den är utsatt för gastryck, vid högsta arbetstemperatur enligt bilaga 5O, lika med det högsta arbetstrycket. Komponenten ska hållas vid denna temperatur under minst 8 timmar.
6. Lågtemperaturprov
En komponent som innehåller CNG får inte läcka mer än 15 cm3/h med utgångarna igenpluggade när den är utsatt för gastryck, vid lägsta arbetstemperatur, lika med det högsta tillåtna arbetstrycket enligt tillverkarens deklaration. Komponenten ska hållas vid denna temperatur under minst 8 timmar.
BILAGA 5C
INRE LÄCKAGEPROV
|
1. |
Följande prov ska göras på provexemplar av ventiler och påfyllningsenheter som tidigare utsatts för det yttre läckageprovet i bilaga 5B ovan. |
|
2. |
Ventilsätet ska när det är stängt vara fritt från läckage vid alla lufttryck mellan 0 och 1,5 gånger arbetstrycket (kPa). |
|
3. |
En backventil som är utrustad med ett fjädrande säte (elastiskt), ska när den är stängd inte läcka vid något lufttryck mellan 0 och 1,5 gånger arbetstrycket (kPa). |
|
4. |
En backventil som är utrustad med ett metall-mot-metall säte ska när den är stängd inte läcka med mer än 0,47 dm3/s när den utsätts för en lufttrycksskillnad av 138 kPa effektivt tryck. |
|
5. |
Sätet i den övre backventilen, som används i påfyllningsenheten, ska när ventilen är stängd vara fri från läckage vid alla lufttryck mellan 0 och 1,5 gånger arbetstrycket (kPa). |
|
6. |
De inre läckageproven utförs med inloppet till provventilen kopplad till en tryckluftskälla, ventilen i stängt läge och utloppet öppet. En automatventil och en tryckmätare, med ett tryckområde av minst 1,5 och högst 2 gånger provtrycket, ska installeras på ledningen från tryckkällan. Tryckmätaren ska vara monterad mellan automatventilen och provexemplaret. Läckageundersökningar ska göras under provtryck med utloppet öppet och nedsänkt under vatten, om inte annat anges. |
|
7. |
Överensstämmelsen med punkterna 2 och 5 ska fastställas genom att koppla ett rörstycke till ventilens utlopp. Den öppna änden av detta utloppsrör ska utrustas med en uppochnedvänd graderad behållare som är kalibrerad i kubikcentimeter. Den uppochnedvända behållaren ska stängas med ett vattentätt lås. Apparaten ska justeras så att
Vid slutet av provperioden och med samma vattennivå inuti som utanför den graderade behållaren, ska vattennivån i behållaren åter noteras. Av volymändringen i den graderade behållaren kan läckagehastigheten beräknas enligt följande formel:
Där
|
|
8. |
Istället för den metod som beskrivs ovan, kan läckaget mätas med en flödesmätare monterad på ventilens inloppssida under provet. Flödesmätaren ska klara att för den använda provvätskan korrekt visa den minsta tillåtna flödeshastigheten. |
BILAGA 5D
PROVNING AV MOTSTÅNDKRAFTEN MOT CNG
|
1. |
En syntetisk del i kontakt med CNG får inte visa någon överdriven volymförändring eller viktförlust. Motståndskraft mot n-pentan enligt ISO 1817 med följande villkor:
|
|
2. |
Krav: Största volymändring 20 %. Efter lagring i luft med en temperatur av 40 °C under 48 timmar ska vikten jämfört med det ursprungliga värdet inte ha minskat med mer än 5 %. |
BILAGA 5E
PROV FÖR MOTSTÅNDSKRAFT MOT KORROSION
Provningsförfaranden:
|
1. |
En metallkomponent som innehåller CNG ska klara läckageproven som nämnts i bilagorna 5B och 5C efter att ha blivit utsatt för 144 timmars saltsprutprov enligt ISO 15500–2, med alla öppningar stängda. |
|
2. |
En koppar- eller mässingskomponent som innehåller CNG ska klara läckageproven som nämnts i bilagorna 5B och 5C efter att ha blivit utsatt för 24 timmars nedsänkning i ammoniak enligt ISO cd 15500-2, med alla öppningar stängda. |
BILAGA 5F
MOTSTÅNDSKRAFT MOT TORR VÄRME
|
1. |
Provet ska göras enligt ISO 188. Provbiten ska utsättas för luft vid en temperatur lika med den högsta tillåtna arbetstemperaturen under 168 timmar. |
|
2. |
Den tillåtna förändringen i hållfasthet får inte överstiga + 25 %. Den tillåtna förändringen i brottöjning får inte överstiga följande värden:
|
BILAGA 5G
OZONÅLDRING
|
1. |
Provet ska göras enligt ISO 1431/1. Provbiten, som måste vara uttöjd 20 %, ska utsättas för luft vid 40 °C med en ozonkoncentration av 0,5 ppm under 72 timmar. |
|
2. |
Inga sprickor i provbiten är tillåtna. |
BILAGA 5H
TEMPERATURCYKELPROV
En ickemetallisk del som innehåller CNG ska klara läckageproven som nämnts i bilagorna 5B och 5C efter att ha blivit utsatt för 96 timmars temperaturcykling från minsta arbetstemperatur till högsta arbetstemperatur med en cykeltid på 120 minuter, under högsta arbetstryck.
BILAGA 5I
TRYCKCYKELPROV TILLÄMPLIGA ENDAST FÖR BEHÅLLARE (SE BILAGA 3)
BILAGORNA 5J OCH 5K
Ej fastställda
BILAGA 5L
HÅLLBARHETSPROV (KONTINUERLIG DRIFT)
Provmetod
Komponenten ska kopplas till en tryckkälla med torr luft eller kvävgas säkert kopplad till en lämplig anslutning och utsättas för det antal cykler som angetts för den specifika komponenten. En cykel ska bestå av en öppning och en stängning av komponenten inom en period av 10 ± 2 sekunder.
a) Cykling vid rumstemperatur
Komponenten ska vid 96 % av det totala antalet cykler vara vid rumstemperatur och angivet arbetstryck. Under avstängningsfasen ska trycket efter provfixturen tillåtas sjunka till 50 % av provtrycket. Efter detta ska den klara läckageprovet i bilaga 5B i rumstemperatur. Det är tillåtet att avbryta denna del av provet i intervall om 20 % för läckageprov.
b) Högtemperaturcykling
Komponenten ska vid 2 % av det totala antalet cykler vara vid avsedd högsta temperatur och angivet arbetstryck. Den ska klara läckageprovet i bilaga 5B vid avsedd högsta temperatur efter avslutningen av högtemperaturcyklingen.
c) Lågtemperaturcykling
Komponenten ska vid 2 % av det totala antalet cykler vara vid avsedd lägsta temperatur och angivet arbetstryck. Den ska klara läckageprovet i bilaga 5B vid avsedd minsta temperatur efter avslutningen av lågtemperaturcyklingen.
Efter cykling och omprovning av läckage ska komponenten klara att helt öppna och stänga när ett vridmoment som inte är större än det som anges i tabell 5.3 läggs på ventilens vred i riktning för att öppna den helt och sedan i omvänd riktning.
Tabell 5.3
|
Komponentens inloppsstorlek (mm) |
Max. vridmoment (Nm) |
|
6 |
1,7 |
|
8 eller 10 |
2,3 |
|
12 |
2,8 |
Detta prov ska utföras vid den avsedda högsta angivna temperaturen och ska upprepas vid en temperatur av - 40 °C.
BILAGA 5M
SPRÄNGNINGSPROV/FÖRSTÖRANDE PROV TILLÄMPLIGA BARA FÖR BEHÅLLARE (SE BILAGA 3)
BILAGA 5N
PROV FÖR MOTSTÅNDSKRAFT MOT VIBRATIONER
Alla komponenter med rörliga delar ska vara oskadade, fortsätta att fungera och klara komponentens läckageprov efter 6 timmars vibration enligt följande provmetod.
Provmetod
Komponenten ska säkras i en apparat och vibreras under 2 timmar med 17 Hz med en amplitud av 1,5 mm (0,06 tum) i vardera av de tre axelriktningarna. Efter 6 timmars vibration ska komponenten klara kraven enligt punkt 3.
BILAGA 5O
DRIFTSTEMPERATURER
|
|
I motorrum |
Monterad på motorn |
Utanför motorrum |
|
Normalt |
– 20 °C till 105 °C |
– 20 °C till 120 °C |
– 20 °C till 85 °C |
|
Kallt |
– 40 °C till 105 °C |
– 40 °C till 120 °C |
– 40 °C till 85 °C |
BILAGA 6
Bestämmelser gällande CNG-identifieringsmärke för offentliga fordon
Skylten består av en dekal som måste vara väderbeständig.
Färgen och dimensionerna på dekalen måste uppfylla följande krav:
|
|
Färger:
|
|
|
Dimensioner:
|
Bokstäverna ”CNG” måste sitta mitt på dekalen.
