15.3.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 67/1

(1)

Genom förordning (EG) nr 812/2010 (2) (nedan kallad förordningen om preliminär tull) införde kommissionen en preliminär antidumpningstull på import av vissa produkter av ändlösa glasfiberfilament med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallat Kina).

(2)

Förfarandet inleddes till följd av ett klagomål (nedan kallat klagomålet) som ingavs den 3 november 2009 av APFE – European Glass Fibre Producers Association, numera med namnet GlassFibreEurope (nedan kallad klaganden) såsom företrädare för tillverkare som svarar för en betydande del, i detta fall mer än 50 %, av unionens sammanlagda tillverkning av vissa produkter av ändlösa glasfiberfilament.

(3)

Det erinras om att undersökningen av dumpning och skada, såsom anges i skäl 14 i förordningen om preliminär tull, omfattade perioden från och med den 1 oktober 2008 till och med den 30 september 2009 (nedan kallad undersökningsperioden eller i tabeller UP). Undersökningen av utvecklingstendenser som är av betydelse för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2006 till och med undersökningsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(4)

Efter det att de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för beslutet att införa provisoriska åtgärder hade meddelats (nedan kallat det preliminära meddelandet av uppgifter), lämnade flera berörda parter skriftliga synpunkter på de preliminära resultaten. De parter som önskade bli hörda gavs tillfälle till det.

(5)

Kommissionen fortsatte att inhämta alla upplysningar som ansågs nödvändiga för dess slutgiltiga avgöranden. Förutom de kontroller som anges i skäl 11 i förordningen om preliminär tull, genomfördes ytterligare en kontroll på plats hos Saertex i Saerbeck, Tyskland, en av de samarbetsvilliga användarna av glasfiber som besvarade ett frågeformulär för användare.

(6)

Alla parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för rekommendationen att införa en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa produkter av ändlösa glasfiberfilament med ursprung i Kina och att slutgiltigt ta ut de belopp för vilka säkerhet ställts i form av den preliminära tullen, vilken ändrats i enlighet med denna förordning (nedan kallat det slutliga meddelandet av uppgifter). De beviljades även en tidsfrist inom vilken synpunkter kunde lämnas efter detta meddelande av uppgifter.

(7)

De muntliga och skriftliga synpunkter som de berörda parterna lämnade togs under övervägande och beaktades i tillämpliga fall.

(8)

En exporterande tillverkare hävdade att import av vissa produkter av ändlösa glasfiberfilament med ursprung i Malaysia, Taiwan och Turkiet borde ha ingått i räckvidden för den här undersökningen. Det hävdades att det var diskriminerade att utesluta de här länderna eftersom importvolymen från de tre länderna enligt de preliminära resultatet inte var försumbar och det fanns prima facie-bevisning för underskridande.

(9)

Härvid bör först noteras att i inledningsskedet fanns ingen prima facie-bevisning för dumpning, skada eller orsakssamband, vilket krävs enligt artikel 5.2 i grundförordningen, vilket skulle motivera att ett antidumpningsförfarandet inleddes beträffande import från dessa länder. Tvärtom lämnade de klagande uppgifter för importvolymer som visade att import och markandsandelar från andra länder hade minskat sedan 2004.

(10)

När det gäller Malaysia, Taiwan och Turkiet bekräftade analysen i det preliminära skedet att import från såväl Taiwan som Turkiet minskade under skadeundersökningsperioden (från 2,0 % till 1,5 % respektive från 2,9 % till 2,5 %) medan import från Malaysia ökade något, från 1,0 % till 1,7 %. Även om dessa importnivåer ligger över minimimarginalerna för import enligt artikel 5.7 i grundförordningen, uppfylldes inte andra krav för att dessa länder skulle inkluderas i undersökningen. Framför allt har inga uppgifter mottagits som pekar på dumpning från något av dessa länder. Kravet på att inkludera Malaysia, Taiwan och Turkiet avslogs därför.

(11)

Det erinras om att enligt vad som anges i skäl 15 i förordningen om preliminär tull är den berörda produkten som beskrivs i tillkännagivandet om inledande huggen glasfiber i längder om högst 50 mm, roving av glasfiber, förgarn (slivers) och garn av glasfiberfilament, mattor av glasfiberfilament, utom mattor av glasull, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 7019 11 00, 7019 12 00, 7019 19 10 och ex 7019 31 00 (nedan kallad den berörda produkten).

(12)

Dessutom beslutades, som anges i skäl 19 förordningen om preliminär tull, att garn tills vidare ska behandlas som att det ingår i den berörda produkten, även om detta ägnades ytterligare undersökning och bedömning i det slutgiltiga skedet.

(13)

Efter meddelandet av provisoriska åtgärder gjordes ytterligare en undersökning av kravet på att utesluta garn. Här erinras om att ett stort antal framställningar om att garn borde undantas hade inkommit innan preliminära åtgärder vidtogs (se skälen 18 och 19 i förordningen om preliminär tull). Dessutom inflöt en avsevärd mängd kompletterande, mer detaljerad information från berörda parter sedan de preliminära åtgärderna hade införts, och den analyserades i detalj så som beskrivs nedan.

(14)

Flera berörda parter hävdade att garn skulle särskiljas från övriga tre grundprodukttyper som anges i skäl 17 i förordningen om preliminär tull eftersom i) garn har andra fysiska och kemiska egenskaper, ii) tillverkningsprocessen för garn och för de andra tre grundprodukttyperna skiljer sig åt och iii) garn används till andra ändamål.

(15)

Vad gäller argument i och ii framlades bevis som pekade på olika egenskaper hos roving, huggna fiberknippen och mattor å ena sidan och garn å den andra. Närmare bestämt gjordes det gällande att mattor och huggen glasfiber normalt tillverkas av roving och inte av garn. Efter det slutliga meddelandet av uppgifter ifrågasatte unionsindustrin detta uppdelning, och hävdade att vissa specialiserade huggna fiberknippen faktiskt tillverkades av garn. Att det finns vissa specialiserade huggna fiberknippen som tillverkas av garn innebär dock inte att garn också bör betraktas som ingående i definitionen av den berörda produkten (se skäl 20).

(16)

Vad gäller det första påståendet om skillnader i grundläggande kemiska och fysiska egenskaper, framlade en av de berörda parterna en rapport från ett ledande forskningsinstitut. I rapporten jämfördes bl.a. de fysiska och kemiska egenskaperna hos roving och garn. Efter det slutliga meddelandet av uppgifter gjordes vissa förbehåll för jämförelsen, vilket i sin tur föranledde viktiga kommentarer från vissa garnanvändare. Härav framgår att en viktig kemisk beståndsdel i roving, mattor och huggen glasfiber är silan, ett kemiskt kontaktmedel som underlättar absorptionen av harts för matriser. Garn tillverkas normalt inte med sådant kemiskt medel utan i stället med ett kemiskt ämne baserat på stärkelse och olja (klisterlösning) som tillsätts som smörjmedel och skyddande medel för att garnet ska klara påfrestningarna i höghastighetsvävning. Till skillnad från roving där föreningen bidrar till att absorbera harts stöter klisterlösningen bort harts. Beträffande de grundläggande kemiska egenskaperna konstaterades dessutom att glasråvaran till garn har stabilare sammansättning och jämnare partikelstorlek än råvaran till de andra produkttyperna.

(17)

När det gäller fysiska egenskaper verkar inte garnet inte ha samma grundläggande fysiska egenskaper som de andra produkttyperna. För det första är det vedertaget att garn i allmänhet är ett finare material med mycket lägre fiberdiameter och linjär densitet än roving. För det andra är garn den enda produkttyp som är tvinnad (även om det också finns otvinnat garn).

(18)

Vad gäller det andra påståendet om skillnader i tillverkningsprocessen, medgav alla parter att de fyra grundläggande produkttyperna tillverkas av smält glas som innehåller kvartssand, natriumkarbonat, kalksten, kaolin och dolomit, vilket dras genom ett värmebeständigt platinarodiumbelagt tråg med hål (fiberdragningsugn), men det finns vissa viktiga skillnader i tillverkningsprocessen för garn jämfört med de andra produkterna i undersökningen. Det krävs högre precision och stabil temperaturkontroll och energitillförsel vid garntillverkning, med strängare kontrollparametrar (ugnseffekt osv.). Eftersom hålen i fiberdragningsugnen är mindre är tillverkningskapaciteten betydligt lägre än för de andra produkterna. Ugnar används därför för att tillverka antingen garn eller roving, och fibertillverkarna växlar av ekonomiska skäl inte mellan tillverkning av dessa två produkter i samma ugn. En annan skillnad i produktionsprocessen är att garn tvinnas efter ugnsbehandling.

(19)

När de gäller det påstående iii om skillnader i användning blev resultatet att de olika kemiska egenskaperna hos garn jämfört med roving, huggen glasfiber och mattor är kopplade till att garn används på annat sätt. Även om en preliminär slutsats var att ”nästan alla olika typer av den berörda produkten (…) i princip används för samma ändamål”, utifrån synpunkterna som mottogs efter det preliminära meddelandet av uppgifter, undersöktes denna fråga ytterligare och det visade sig att medan roving, huggen glasfiber och mattor användes för att förstärka plast i kompositmaterial, användes garn främst i tillverkningen av mycket lättare tekniska material för tekniska tyger som högeffektiv isolering, skyddande och filtrerande tillämpningar. I vissa fall kan garn också vara lämpligt att använda som förstärkning men detta endast i ett mycket begränsat antal fall och även då, med tanke på det relativt höga priset på garn jämfört med roving, mycket ofta osannolikt av ekonomiska skäl.

(20)

Med tanke på ovannämnda skillnader är det inte förvånande att marknaden också betraktar garn som skilt från de andra tre produkterna. En marknadsrapport i en oberoende facktidskrift om kompositer uppvisades av både användarna och unionsindustrin. I denna rapport, som på intet sätt hänger samman med föreliggande antidumpningsförfarande, förklaras för det första att både vid produktion och användning bör åtskillnad göras mellan garn och roving. Sedan bedömdes den globala tillverkningskapaciteten för glasfiber mer ingående för de två grupperna: i) roving, huggen glasfiber och mattor samt ii) garn (3).

(21)

Vad gäller garnets eventuella utbytbarhet mot de andra grundläggande produkttyperna, bör noteras att så som fastslogs redan i skäl 19 i förordningen om preliminär tull, skulle detta rent teoretiskt vara möjligt eftersom garn skulle kunna användas i ett begränsat antal tillämpningar i stället för andra typer. Efter ytterligare analys fann dock kommissionen att detta i praktiken inte skulle vara något ekonomiskt bärkraftigt alternativ på grund av den stora prisskillnaden i tillverkningskostnaden för garn jämfört med andra produkter, vilket kan förklaras med skillnaderna i tillverkningsprocessen som angavs i skäl 18.

(22)

I det klagomål utifrån vilket denna undersökning inleddes, angavs uttryckligen att den berörda produkten har en unik funktion och därmed ett unikt ändamål eller användning, nämligen förstärkning av plast i kompositmaterial. I ovanstående analys fastslogs dock att skillnaderna i tillverkningsprocessen för garn jämfört med roving (och huggen glasfiber och mattor) resulterade i väsentligt olika grundläggande fysiska och kemiska egenskaper, med hänsyn till garnets annorlunda användningsområden, däribland många andra än kompositmaterial. De synpunkter som inkom efter det slutliga meddelandet av uppgifter ändrade inte denna slutsats.

(23)

Mot bakgrund av detta godkännes kravet på att garn ska uteslutas, grundat på dess annorlunda fysiska och kemiska egenskaper och andra användningsområden jämfört med roving, huggen glasfiber och mattor. Slutsatsen blir därför att garn bör uteslutas från definitionen av den berörda produkten enligt definitionen i förordningen om preliminär tull. Garn utesluts därmed slutgiltigt från förfarandet.

(24)

Det ska också noteras att en berörd part lämnade in ett krav på uteslutande av tunt garn, men detta är inte längre relevant eftersom allt garn utesluts från produktomfattningen.

(25)

En berörd part hävdade att texturerad roving skulle uteslutas. Detta påstående grundades på argumentet att texturerad roving bör behandlas enligt samma principer som impregnerad roving, eftersom produkten inte längre är en roving utan en senare produkt i förädlingskedjan.

(26)

I detta sammanhang är det viktigt att upprepa orsaken till att viss impregnerad roving skulle uteslutas. Vissa typer av roving och garn uteslöts eftersom de är behandlade med ett ytskikt och impregnerade och har en glödgningsförlust på mer än 3 %, vilket ger dem annorlunda fysiska och kemiska egenskaper.

(27)

Vad gäller texturerad roving handlar det om roving som inte har ytskikt eller är impregnerad och har en glödgningsförlust på mellan 0,3 % och 0,13 %. Det är därför helt andra produkter jämfört med impregnerad roving som uteslöts i det preliminära skedet. För det andra visade det sig att precis som annan roving, huggen glasfiber och mattor, används texturerad roving främst som förstärkning av plast i kompositmaterial. Det är därför tydligt att de omfattas av produktdefinitionen, i klagomålet såväl som i tillkännagivandet om inledande av förfarandet, och det finns ingenting som motiverar att produkten utesluts.

(28)

Slutsatsen blir därför att texturerad roving tydligt och ovedersägligen faller inom produktomfattningen för det här förfarandet och att kravet på uteslutning från omfattningen inte har tillräcklig faktisk grund och därför måste avslås.

(29)

När det gäller produktomfattningen har inga fler synpunkter lämnats in.

(30)

Mot bakgrund av detta ansågs det lämpligt att ändra produktdefinitionen i förordningen om preliminär tull. Den berörda produkten definieras därmed slutgiltigt som huggen glasfiber i längder om högst 50 mm, roving av glasfiber, utom roving av glasfiber som har impregnerats och behandlats med ett ytskikt och har en glödgningsförlust på mer än 3 % (enligt ISO-standard 1887) och mattor av glasfiberfilament, utom mattor av glasull.

(31)

Eftersom det inte har inkommit några krav eller synpunkter om detta och med hänsyn till resultaten i skälen 13–23, bekräftas härmed slutsatserna i skäl 20 i förordningen om preliminär tull.

(32)

Efter offentliggörandet av provisoriska åtgärder upprepade en exporterande tillverkare/tillverkargrupp som inte beviljades marknadsekonomisk status sitt missnöje med detta. Parten framlade dock inga nya argument utan upprepade endast sina krav från det föregående förfarandet. Dessa har emellertid redan detaljerat besvarats i enskild kommunikation med den exporterande tillverkaren/tillverkargruppen och förklarades i förordningen om preliminär tull.

(33)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade dessutom den exporterande tillverkaren/tillverkargruppen att kommissionen förbisett ny bevisning som man lämnat. Det bör i detta avseende noteras att denna bevisning enbart bestod i några handlingar till stöd för det redan framförda och bemötta argumentet om sammansättningen i företagets styrelse. Således framfördes ingen ny bevisning som kunde påverka beslutet att avslå den exporterande tillverkaren/tillverkargruppens ansökan om marknadsekonomisk behandling.

(34)

Därmed bekräftas slutgiltigt de preliminära slutsatserna när det gäller marknadsekonomisk status för den aktuella exporterande tillverkaren/tillverkargruppen.

(35)

Eftersom det inte har inkommit några övriga synpunkter bekräftas innehållet i skälen 21–29 i förordningen om preliminär tull beträffande marknadsekonomisk status.

(36)

Samma exporterande tillverkare/tillverkargrupp som hade synpunkter på beslutet om marknadsekonomisk status uttryckte missnöje med avslaget på ansökan om individuell behandling. Parten hävdade att kommissionen inte gett en tillräcklig motivering för att avslå ansökan om individuell behandling.

(37)

I detta avseende kan man upprepa vad som fastslogs i skäl 26 i förordningen om preliminär tull i analysen av marknadsekonomisk status, nämligen att majoriteten av företagets styrelseledamöter hade utsetts av ett företag i vilket staten var majoritetsägare. Det kan alltså inte uteslutas att staten spelar en stor roll i denna exporterande tillverkares beslutsprocess.

(38)

Därmed bekräftades slutgiltigt för denne exporterande tillverkare att eftersom företaget inte kunde visa att företaget var tillräckligt fritt från statligt inflytande, uppfyllde det inte kriterierna i artikel 9.5 i grundförordningen, varför ansökan om individuell behandling måste avslås.

(39)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade ovannämnda exporterande tillverkare och de andra exporterande tillverkare som inte beviljats individuell behandling att beslutet att inte bevilja dem individuell behandling stred mot WTO-panelens rapport i tvist DS 397 rörande slutgiltiga antidumpningsåtgärder mot vissa fästdon av järn eller stål från Kina. Här bör noteras att denna panelrapport ännu inte är slutgiltig, eftersom den inte har antagits av tvistlösningsorganet. Tidsfristen för överklagande av panelrapporten har inte heller löpt ut. Därför avvisas detta påstående.

(40)

Eftersom det inte har inkommit några övriga synpunkter angående individuell behandling bekräftas därför uppgifterna i skälen 30–33 i förordningen om preliminär tull, och det fastslås slutgiltigt att ingen av de exporterande tillverkare/tillverkargrupper som ingick i urvalet men som inte beviljades marknadsekonomisk behandling bör beviljas individuell behandling.

(41)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter framställde den exporterande tillverkare/tillverkargrupp som hade tilldelats marknadsekonomisk status att för de produkttyper som inte såldes i representativa kvantiteter på hemmamarknaden (eller inte såldes alls), skulle normalvärdet för den likadana produkten beräknas utifrån ett konstruerat normalvärde och inte så som kommissionen gjorde i det preliminära skedet – dvs. använda representativa inhemska priser på jämförbara produkttyper (efter justering) som normalvärde.

(42)

Yrkandet godkändes och därmed beräknades normalvärdet för icke-representativa typer (dvs. de vars försäljning på hemmamarknaden utgjorde mindre än 5 % av exportförsäljningen till unionen eller inte såldes alls på hemmamarknaden) utifrån tillverkningskostnaden per produkttyp plus ett belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst. Om försäljning på hemmamarknaden förekom, användes vinsten på alla transaktioner på hemmamarknaden per produkttyp för de aktuella produkttyperna (eftersom alla transaktioner befanns vara lönsamma uppfylldes uppenbarligen villkoret i artikel 2.4 i grundförordningen). Om ingen försäljning på hemmamarknaden förekom användes en genomsnittsvinst. För en produkttyp för vilken ingen tillverkningskostnad angavs, användes ett konstruerat normalvärde för en jämförbar produkttyp.

(43)

För övriga produkttyper undersöktes därefter om varje typ av den berörda produkten som såldes i representativa kvantiteter på hemmamarknaden kunde anses säljas vid normal handel i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen och som beskrivs i skälen 37–40 i förordningen om preliminär tull.

(44)

Den ytterligare undersökningen visade att den lönsamma försäljningen av endast några få jämförbara produkttyper utgjorde mer än 80 % av den sammanlagda inhemska försäljningen, och all inhemsk försäljning användes därför vid beräkningen av det genomsnittliga normalvärdet för dessa produkttyper. För övriga produkttyper användes enbart den lönsamma försäljningen.

(45)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade den exporterande tillverkare/tillverkargrupp som beviljats marknadsekonomisk status att metoderna för beräkning av normalvärdet för icke-representativa produkttyper enligt skäl 42, dvs. med hjälp av vinst i lönsamma transaktioner med de aktuella produkttyperna, inte överensstämde med artikel 2.6 i grundförordningen. Man anförde att det har blivit rutin att använda ett medelvärde av vinsten i alla lönsamma transaktioner för alla produkttyper, när ett normalvärde beräknas för en viss produkttyp och att alla ändringar av detta vore olämpligt av rättssäkerhetsskäl.

(46)

Det bör påpekas att metoden enligt skäl 42 överensstämmer med artikel 2.6 i grundförordningen, där det föreskrivs att vinstbeloppet ska baseras på faktiska uppgifter om exportörens eller producentens tillverkning och försäljning av den likadana produkten vid normal handel. Att ordalydelsen ”av den likadana produkten” används utesluter inte att den undersökta produkten delas upp efter produkttyper när det är påkallat. I enlighet med WTO:s rättspraxis (4) kan man inte heller bortse från den faktiska vinstmarginalen vid transaktioner i normal handel med de aktuella produkttyper som ett normalvärde beräknats för. Vidare noteras att den exporterande tillverkaren/tillverkargruppen inte har visat att de transaktioner med de produkttyper för vilka ett normalvärde har behövt beräknas inte har skett under normal handel. Slutligen kan det påpekas att ovannämnda metod är rättvis. I fall där vinstmarginalen för försäljning vid normal handel av den aktuella produkten är lägre än den vägda medelvinsten för försäljning av alla produkttyper vid normal handel, är det den aktuella produkttypens lägre vinstmarginal som används för beräkning av normalvärdet. Påståendet avvisas därför.

(47)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter framförde en berörd part att Turkiet inte borde användas som jämförbart land och att Malaysia borde användas i stället. Denna synpunkt bestyrktes inte ytterligare och därför togs ingen hänsyn till den.

(48)

Det bör noteras att efter uteslutandet av garn från undersökningens produktomfattning (se ovan) utgör det faktum att garn inte tillverkas i Turkiet inte längre något hinder för att välja Turkiet som jämförbart land eftersom inget normalvärde behöver konstrueras för någon av de undersökta produkttyperna (se även skälen 50 och 51).

(49)

På grundval av ovanstående dras slutgiltigt slutsatsen att Turkiet bör användas som jämförbart land i detta förfarande.

(50)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter hävdade en part att normalvärdet för den likadana produkten i Turkiet inte kan bli korrekt eftersom kostnadsstrukturen för det turkiska samarbetsvilliga företaget är snedvridet. Undersökningen visade att det samarbetsvilliga företaget i Turkiet hade avsevärda finansiella kostnader som kan snedvrida beräkningen av normalvärdet, framför allt när det är konstruerat.

(51)

För att undvika all eventuell snedvridning i beräkningen beslutades därför att produkttyperna skulle grupperas och att endast de främsta produktegenskaperna skulle särskiljas. Denna gruppering ökade försäljningsvolymens jämförbarhet mellan den berörda produkten och den turkiska likadana produkten och gjorde det möjligt att använda de faktiska priserna i motsats till konstruerade normalvärden där försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader (eventuellt snedvridna av de finansiella kostnaderna) skulle ha behövt användas.

(52)

Eftersom inga synpunkter inkom bekräftas härmed slutgiltigt innehållet i skälen 48–50 i förordningen om preliminär tull om fastställande av exportpris och jämförelse med respektive normalvärde.

(53)

Eftersom det inte har inkommit några synpunkter bekräftas uppgifterna i skälen 51–54 i förordningen om preliminär tull beträffande den allmänna metoden för beräkning av dumpningsmarginaler.

(54)

Mot bakgrund av ovanstående ändringar i beräkningen av normalvärden och efter justering av vissa felberäkningar är den slutliga dumpningsmarginalen, uttryckt som andel av nettopriset cif vid unionens gräns före tull, följande:

Tabell 1

(55)

Det bör noteras att efter uteslutandet av garn från produktomfattningen (se skälen 13–23), måste skadeanalysen anpassas till de återstående tre produkttyperna: roving, huggen glasfiber och mattor. Detta krävde ändring av vissa skadeindikatorer, volymen dumpad import och beräkningen av prisunderskridandet och nivån för undanröjande av skada.

(56)

När det gäller definitionen av unionsindustrin och representativiteten för urvalet av unionstillverkare, har inga nya synpunkter eller yrkanden inkommit. Mot bakgrund av det och det faktum att produkttypen som uteslöts från produktomfattningen, dvs. garn, representerade en begränsad andel av unionstillverkarnas tillverkning och försäljning bekräftas härmed slutsatserna i skälen 56–58 i förordningen om preliminär tull.

(57)

När det gäller förbrukningen i unionen bör noteras att som nämndes i skäl 55 föranledde uteslutandet av en av de fyra främsta produkttyperna från produktomfattningen, nämligen garn, en ändring av volymerna för förbrukning i unionen.

(58)

Mot bakgrund av ovanstående ändring har den totala förbrukningen i unionen utvecklats enligt följande under skadeundersökningsperioden:

Tabell 2

(59)

Ovanstående förbrukningstrend liknar den som iakttogs för den undersökta produkten enligt definitionen i förordningen om preliminär tull, dvs. en ökning med ca 5 % under 2007–2008, och därefter en mycket betydande sänkning med 23 % under undersökningsperioden jämfört med 2006.

(60)

Då garn uteslöts från produktomfattningen blev det nödvändigt att justera importuppgifterna.

(61)

En berörd part hävdade att import från Kina från tillverkare som är närstående unionsindustrin skulle ha uteslutits från importen i fråga.

(62)

I detta avseende bör först erinras om att, som redan nämnts i skäl 58 i förordningen om preliminär tull, importvolymerna från de kinesiska utvalda tillverkarna under undersökningsperioden utgjorde mindre än 4 % av den totala importen från Kina. Detta ändrades inte efter uteslutandet av garn från produktomfattningen.

(63)

Eftersom endast två unionstillverkare hade importerat den berörda produkten från Kina under undersökningsperioden kan den exakta volymen för denna import av sekretesskäl inte avslöjas. Även om storleken på denna import drogs av för varje år under skadeundersökningsperioden, skulle trenden för importvolymerna och marknadsandelar i huvudsak förbli oförändrade. Marknadsandelen för dumpad import skulle bli lägre, dock endast med mindre än en procentenhet för varje år under skadeundersökningsperioden, vilket därmed inte påverkar den övergripande tendensen under skadeundersökningsperioden.

(64)

Efter uteslutandet av garn är de ändrade importuppgifterna följande:

(65)

Efter dessa ändringar har de tendenser som iakttogs i det preliminära skedet vad gäller importvolym av den berörda produkten ändrats i mycket begränsad omfattning. Ökningen i importvolym i såväl absoluta som relativa tal förblir väsentlig. Denna import ökade mycket snabbt under skadeundersökningsperioden, framför allt mellan 2006 och 2008 (med 86 %), var efter det blev en minskning i den kinesiska importen på grund av en total nedgång i efterfrågan. Marknadsandelen för denna import fortsatte dock att öka mellan 2008 och undersökningsperioden och den ökade under hela perioden med 6,3 procentenheter.

(66)

Efter det att garn uteslutits har det genomsnittliga importpriset CIF för den berörda produkten minskat betydligt (med ca 3 %):

Tabell 5

(67)

I ovanstående tabell syns dock att tendensen med i stort sett stabila priser under skadeundersökningsperioden inte har ändrats, och därför kan slutsatsen om pristendenserna för denna import i förordningen om preliminär tull bekräftas.

(68)

Vid beräkningen av prisunderskridande behövde de preliminära marginalerna ses över, eftersom garn uteslutits från produktomfattningen, så att den motsvarande försäljningen behövde tas bort från beräkningen av skada.

(69)

I likhet med undersökningens dumpningsdel (se skälen 50 och 51) befanns det lämpligt att gruppera produkttyperna och bara göra åtskillnad mellan de viktigaste egenskaperna. Detta resulterade i att en större volym av import från Kina inkluderades i jämförelsen med försäljningen av den likadana produkten som tillverkats av unionsindustrin, vilket gav en mer representativ beräkning av prisunderskridande.

(70)

Slutligen gjordes en justering för kostnader efter importen eftersom dessa kostnader är nödvändiga för försäljningen av den berörda produkten.

(71)

Efter ändringarna i beräkningen av prisunderskridandet på grund av i) uteslutandet av garn, ii) grupperingen av produkttyper, och iii) justering för kostnader efter importen, uppgår de ändrade underskridandemarginalerna till 18,2 %, medan det genomsnittliga prisunderskridandet är 10,9 %. Ovanstående ändringar har också gjorts i beräkningen av nivån för undanröjande av skada – se skäl 134 i denna förordning.

(72)

Förutom ovanstående ändringar och eftersom inga fler krav eller synpunkter inkommit, bekräftas härmed slutsatserna i skälen 61–65 i förordningen om preliminär tull.

(73)

Då garn uteslöts från produktomfattningen behövde vissa tabeller i avsnitt D.4 i förordningen om preliminär tull justeras. Dessutom krävdes en mindre korrigering av försäljningsuppgifterna för en av de utvalda tillverkarna. Det bör noteras att garn förekom i mycket begränsad utsträckning i de utvalda tillverkarnas tillverkning och försäljning. Därför var det indikatorerna som grundades på alla unionstillverkare som påverkades mest av dessa ändringar (försäljningsvolymer och marknadsandel). Genomsnittliga försäljningspriser för de utvalda tillverkarna påverkades också, men i mer begränsad omfattning. De iakttagna tendenserna för dessa indikatorer förblir i stort sett oförändrade jämfört med resultaten i förordningen om preliminär tull, vilket framgår i nedanstående tabeller. Mot bakgrund av den begränsade förekomsten av garn i tillverkarnas urval, har de ekonomiska indikatorerna (lönsamhet, räntabilitet, kassaflöde och investeringar) inte påverkats av uteslutandet av garn från produktomfattningen. För öppenhetens skull visas nedan alla tabeller för skadeindikatorer som anges i avsnitt D.4 i förordningen om preliminär tull, även de som inte har ändrats.

(74)

Eftersom utvecklingen i tillverkningsvolymer för de utvalda tillverkarna, jämfört med talen i förordningen om preliminär tull, endast i mycket begränsad omfattning påverkades av uteslutandet av garn från produktomfattningen (en ökning på 1 % för 2008 och undersökningsperioden), bekräftas härmed slutsatsen i skäl 67 i förordningen om preliminär tull.

Tabell 6

(75)

Talen för unionsindustrins produktionskapacitet har totalt minskat genom uteslutandet av garn, men det har inte haft någon effekt på tendensen och kapacitetsutnyttjandet. Slutsatserna i skäl 69 i förordningen om preliminär tull bekräftas således.

Tabell 7

(76)

Eftersom de utvalda tillverkarnas lagerutveckling, jämfört med förordningen om preliminär tull, endast i mycket begränsad omfattning påverkades av uteslutandet av garn från produktomfattningen (en ökning på 1 % för 2007, 2008 och undersökningsperioden), bekräftas härmed slutsatsen i skäl 70 i förordningen om preliminär tull.

Tabell 8

(77)

Jämfört med försäljningsvolymerna som rapporterades i förordningen om preliminär tull var minskningen i försäljningsvolymen sedan 2006 1 % starkare under 2007 och 2008 och mindre uttalad, 3 %, under undersökningsperioden, men försäljningsvolymerna minskade ändå med 27 % under skadeundersökningsperioden och slutsatserna i skälen 71–72 bekräftas därmed.

Tabell 9

(78)

Efter uteslutandet av garn från produktomfattningen har unionsindustrins marknadsandel i unionen minskat från 76,3 % till 71,9 % (jämfört med 75,1 % till 69,5 %). Slutsatserna i skäl 73 i förordningen om preliminär tull om unionsindustrins marknadsandel bekräftas därmed.

Tabell 10

(79)

När det gäller det genomsnittliga försäljningspriset ledde uteslutandet av garn från produktomfattningen till något lägre genomsnittliga försäljningspriser totalt sett. Utvecklingen är dock identisk med tendensen för försäljningspriser som rapporteras i förordningen om preliminär tull (endast 1 % högre för 2008 och undersökningsperioden) och slutsatserna i skäl 74 i den förordningen bekräftas därmed.

Tabell 11

(80)

Unionstillverkarnas sysselsättning har justerats för att tillverkningen av garn skulle undantas. Den relativt lilla minskningen i antal innebär att utvecklingen är oförändrad (endast 1 % högre för 2008 och undersökningsperioden), och därmed bekräftas slutsatserna i skäl 75 i förordningen om preliminär tull.

Tabell 12

(81)

Unionstillverkarnas produktivitet har inte påverkats av undantagandet av garn och slutsatserna i skäl 76 i förordningen om preliminär tull kan därmed bekräftas.

Tabell 13

(82)

Som redan har nämnts i skäl 73 har, på grund av den begränsade förekomsten av garn i urvalet av tillverkare, nedan angivna ekonomiska indikatorer inte påverkats av att garn uteslutits från produktomfattningen:

(83)

Arbetskraftskostnader uttryckt i genomsnittliga årslöner har inte påverkats av uteslutandet av garn från produktomfattningen och slutsatserna i skäl 77 i förordningen om preliminär tull bekräftas därmed.

Tabell 14

(84)

Lönsamhet och räntabilitet har inte påverkats av uteslutandet av garn från produktomfattningen och slutsatserna i skälen 78–81 i förordningen om preliminär tull bekräftas därmed.

Tabell 15

(85)

Unionsindustrins kassaflöde har inte påverkats av att garn uteslutits från produktomfattningen och slutsatsen i skäl 83 i förordningen om preliminär tull bekräftas därmed.

Tabell 16

(86)

Unionsindustrins investeringsnivå har inte påverkats av att garn uteslutits från produktomfattningen och slutsatsen i skäl 85 i förordningen om preliminär tull bekräftas därmed.

Tabell 17

(87)

En berörd part hävdade att kommissionen borde ha analyserat skadan (och även orsakssambandet) på en segmentspecifik basis, dvs. varje huvudprodukttyp för sig. Parten ansåg att huvudprodukttyperna var för olika sinsemellan för att analyseras som en helhet.

(88)

Först bör erinras om att slutsatser om dumpning och skada endast kan dras för den berörda produkten och den likadana produkten som en helhet. Om det finns klagomål om definitionen av den berörda produkten, bör dessa analyseras i det sammanhanget och de får inte leda till separata skadeanalyser beroende på de olika produkttyper som ingår i undersökningen. Som angavs i skälen 13–23 har produktomfattningen i den här undersökningen, genom uteslutandet av garn, ändrats i undersökningens slutgiltiga skede. Slutsatser om dumpning och skada kan endast dras utifrån den nydefinierade berörda produkten och den likadana produkten som en helhet. Av dessa skäl kan ovanstående begäran inte godtas.

(89)

Samma berörda part hävdade att uppgifterna som lades fram för unionsindustrin inte var enhetliga. Framförallt framfördes att kommission gjorde fel i att ibland hämta uppgifter från hela unionsindustrin och vid andra tillfällen endast använda de kontrollerade uppgifterna från de utvalda tillverkarna.

(90)

När det gäller detta påstående ska först noteras att urval är ett förfarande som uttryckligen föreskrivs i artikel 17 i grundförordningen, för att hantera fall då det inte är möjligt att i detalj undersöka vissa grupper av ekonomiska aktörer. Urvalet av unionstillverkare ansågs som representativt för hela unionsindustrin och inga välunderbyggda påståenden om motsatsen har lämnats in av berörda parter. Som redan har nämnts i skäl 66 i förordningen om preliminär tull, fastställdes alla skadeindikatorer, utom de som gällde försäljningsvolym och marknadsandel, utifrån den information som inhämtades och kontrollerades på plats hos de utvalda unionstillverkarna. Försäljningsvolymen för unionsindustrin omfattade alla unionstillverkare, vilket var en förutsättning för beräkningen av förbrukningen i unionen, och såväl försäljningsvolymen som förbrukningen i unionen krävdes i sin tur för att fastställa unionsindustrins marknadsandel.

(91)

En annan berörd part hävdade att importer från Kina från tillverkare som är närstående de utvalda unionstillverkarna, som angavs i skäl 58 i förordningen om preliminär tull, borde ha adderats till de berörda tillverkarnas försäljning.

(92)

Eftersom produkterna i fråga endast säljs vidare av de berörda unionstillverkarna skulle tillägget av denna import till deras försäljningsvolym ha snedvridit bilden och anses därför inte motiverad. Som angavs i skälen 62 och 63 är volymen för denna import begränsad. I samma skäl angavs också att marknadsandelarna endast i minimal utsträckning skulle påverkas utan att utvecklingen för tillhörande skadeindikatorer ändrades.

(93)

En berörd part nämnde att kommissionen inte hade förklarat varför försäljningen för företagsinternt bruk hade inkluderats i unionsindustrins försäljning. Parten hävdade att kommissionen borde ha analyserat marknaden för företagsintern användning oberoende av den fria marknaden.

(94)

Mot bakgrund av detta är det viktigt att understryka att försäljningen för företagsinternt bruk ingick i unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandelsanalys eftersom det framgick att denna försäljning inte konkurrerade med importen. Undersökningen visade att de kvantiteter som användes för företagsinternt bruk av de berörda unionsföretagen i princip skulle ha kunnat ersättas av inköpt glasfiber, dvs. om omständigheterna på marknaden eller ekonomiska överväganden skulle medföra en sådan förändring. De har därför inkluderats i analysen av unionsmarknaden. Om försäljningen för företagsinternt bruk skulle undantas från analysen skulle utvecklingen i försäljning inte uppvisa några väsentliga skillnader.

(95)

Unionsindustrin ifrågasatte de genomsnittliga försäljningspriserna i unionen för unionsindustrin, vilka sammanfattades i tabell 10 i förordningen om preliminär tull. Unionsindustrin misstänkte att det förelåg ett beräkningsfel och hävdade att minskningen i försäljningspriserna under skadeundersökningsperioden var betydligt större än rapporterade 2 %. På grund av detta påstående granskades beräkningen av det genomsnittliga försäljningspriset i unionen för de utvalda unionstillverkarna. Beräkningen grundades på kontrollerade försäljningspriser och befanns vara korrekt. Med hänsyn till uteslutandet av garn från produktomfattningen blev det dock nödvändigt att räkna om de genomsnittliga försäljningspriserna och utesluta garn, och de ändrade försäljningspriserna anges i tabell 11.

(96)

Två av de utvalda tillverkarna ifrågasatte en del av de justeringar som gjordes på deras inlämnade lönsamhet. De ifrågasatta justeringarna gällde överföringar inom företaget, ändringar i räkenskaperna och vissa ovanliga element som kommissionen ansåg snedvred lönsamheten i onödan. Justeringarna ifrågasattes eftersom de berörda tillverkarna ansåg att viktiga kostnader därmed inte syntes, även om de hade förekommit och i vissa fall till och med kunde kopplas till den dumpade importen. Justeringarna av de två företagens lönsamhet granskades igen och befanns åter vara motiverade. Följaktligen avvisades detta påstående.

(97)

Eftersom det inte inkommit några andra krav eller synpunkter, och med de ändringar som anges i skälen 55–80, bekräftas härmed slutsatserna i skälen 66–86 i förordningen om preliminär tull.

(98)

Eftersom inga andra krav eller synpunkter inkommit, bekräftas härmed slutsatserna i skälen 87–89 i förordningen om preliminär tull.

(99)

Vissa parter upprepade påståendet att det inte fanns något orsakssamband mellan den skada unionsindustrin vållats och den berörda importen, med tanke på volymen och priserna på import från Kina. Framförallt hävdades att det genomsnittliga importpriset för denna import varit i stort sett oförändrat under skadeundersökningsperioden och att unionsindustrin hade klarat att bibehålla lönsamhet på en nivå nära det nämnda lönsamhetsmålet under åren 2007 och 2008, när den största ökningen av kinesisk import skedde.

(100)

Ett svar på dessa påståenden fanns redan i skälen 94 och 95 i förordningen om preliminär tull, vilka härmed bekräftas. Som redan har påpekats i skäl 107 i förordningen om preliminär tull kan man inte, enbart på grundval av utvecklingen av ett begränsat antal skadeindikatorer som studeras under en begränsad del av skadeundersökningsperioden, dra slutsatsen att orsakssambandet bryts. Tvärtom är det hela utvecklingen av alla skadeindikatorer över hela skadeundersökningsperioden som ska bedömas. Den preliminära analysen har redan visat att import av den berörda produkten orsakat prissänkningar på unionsmarknaden under skadeundersökningsperioden och i hög grad underskridit unionsindustrins försäljningspriser under undersökningsperioden. Unionsindustrin har därför inte kunnat nå de nödvändiga lönsamhetsnivåerna, inte ens under perioder med relativt stor efterfrågan, som under 2007 och 2008. Importen från Kina har dessutom hela tiden vunnit marknadsandelar, som mest under 2007 då unionsmarknaden för glasfiber ökade avsevärt. Denna aggressiva strategi för att vinna marknadsandelar genom att ständigt sälja till priser som underskrider unionsindustrins priser hade, på grund av den relativt höga förbrukningen i unionen som mildrade effekterna av den skadliga dumpningen, inte lett till allvarlig snedvridning av unionsindustrins lönsamhet före undersökningsperioden. Utvecklingen under undersökningsperioden bekräftar dock att så snart som marknadsförhållandena försämrades visade sig den väsentlig skada som den dumpade importen orsakade med all kraft. Invändningarna i skäl 99 avvisas därför.

(101)

Då garn uteslutits från produktomfattningen blev det nödvändigt att ändra importuppgifterna enligt följande:

Tabell 18

(102)

Förutom importvolymerna från Förenta staterna och Taiwan, som gick ner med ca 35 % (under undersökningsperioden) jämfört med volymerna som rapporterades i tabell 17 i förordningen om preliminär tull, verkar import från andra länder ha påverkats i mycket måttlig grad av uteslutandet av garn.

(103)

Flera berörda parter upprepade påståendet att det var den ekonomiska krisen mer än den dumpade importen som hade orsakat skada för unionsindustrin – eller eventuellt att den ekonomiska krisen var huvudorsaken till skadan medan importen från Kina på sin höjd var en sekundär bidragande faktor. Härvid hävdades att det fanns ett samband mellan förbrukning och lönsamhet och att lönsamheten endast försämrades när efterfrågan minskade kraftigt. På samma gång hävdades att det inte fanns något samband mellan marknadsandelar i unionen, försäljningspriser och lönsamhet för unionsindustrin å ena sidan, och marknadsandelar i unionen och försäljningspriser på kinesisk import å den andra. Det hävdades också att kommissionen inte skulle ha bedömt de skadliga effekterna av nedgången i unionens förbrukning på rätt sätt och därmed agerat i strid mot artikel 3.7 i grundförordningen.

(104)

Den första delen av ovanstående påstående har behandlats uttömmande i skälen 99–102 i förordningen om preliminär tull. Den ekonomiska krisens effekter på skadan har undersökts och det medges i skäl 101 i förordningen om preliminär tull att den ekonomiska nedgången och den minskade efterfrågan hade negativ effekt på unionsindustrins situation och att den på så sätt bidrog till skadan som unionsindustrin led. Detta minskar dock inte de skadliga effekterna av lågt prissatt och dumpad import från Kina på unionsmarknaden under hela skadeundersökningsperioden. Med andra ord förvärrade den ekonomiska krisen skadan för unionsindustrin under undersökningsperioden, men det är import från Kina som faktiskt har orsakat skadan som bedöms som väsentlig i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen. Påståendet avvisades därför.

(105)

Inga av de berörda parternas argument visade att inverkan av andra faktorer än dumpad import från Kina är av sådan art att den kan upphäva orsakssambandet mellan den dumpade importen och den konstaterade skadan. Mot denna bakgrund och eftersom det inte har inkommit ytterligare synpunkter som inte redan har behandlats, dras slutsatsen att den dumpade importen från Kina har vållat unionsindustrin väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen.

(106)

Slutsatserna om orsakssamband i förordningen om preliminär tull, som sammanfattades i skälen 117–119 i denna, bekräftas härmed.

(107)

Mot bakgrund av parternas synpunkter utförde kommissionen en fördjupad analys av alla argument som var relevanta för unionsintresset.

(108)

De klagande upprepade att införandet av antidumpningsåtgärder var viktigt för att unionsindustrin ska förbli livskraftig och fungera i framtiden, eftersom prisnedgången som orsakades av den dumpade importen från Kina fick allvarliga effekter på unionsindustrins försäljning, lönsamhet och investeringsförmåga. Eftersom det inte har inkommit några ytterligare specifika synpunkter på detta bekräftas härmed skälen 122–126 i förordningen om preliminär tull.

(109)

Eftersom det inte har inkommit några specifika synpunkter på detta bekräftas härmed skälen 127 och 128 i förordningen om preliminär tull.

(110)

Efter införandet av provisoriska åtgärder, gav sig ett antal användare och användarorganisationer till känna, som inte hade framträtt i det preliminära skedet, och lämnade synpunkter.

(111)

Många användare upprepade allmänna synpunkter på en del av frågorna som redan hade analyserats i förordningen om preliminär tull, utan att ge någon ny information om detta eller några ytterligare bevis som understödde kraven. I en del andra frågor inkom dock ny information som sedan analyserades.

(112)

Flera berörda parter hävdade att samarbetet från användarna inte var representativt för sektorns komplexa natur och att de flesta användare var små eller medelstora företag vars situation och åsikter hade negligerats i analysen av unionens intresse.

(113)

Härvid ska det först framhållas att tretton användare lämnade in svar på frågeformuläret och många andra dessutom lämnade synpunkter. Flera organisationer som företräder användare lämnade synpunkter. Många av dessa berörda parter gav också uttryck för sina åsikter i en utfrågning. Efter en justering av antalet med hänsyn till uteslutandet av garn från produktomfattningen stod de samarbetsvilliga användarna för ca 24 % av importen av den berörda produkten. Den samarbetsnivån anses som representativ.

(114)

Det medges dock att de flesta användare som fyllde i frågeformulär för användare var ganska stora företag. Kommissionen är i detta avseende beroende av det samarbete som slutligen skedde. Det anses dock att genom samarbetet med åtskilliga organisationer (PlasticsEurope, EuCIA, EuPC, Plastindustrien, BPF) framfördes och beaktades även små och medelstora företags åsikter.

(115)

Ett antal användare och en organisation ifrågasatte kommissionens bedömning i fråga om antalet personer som är sysselsatta inom industrin som använder sig av glasfiber, i skäl 130 i förordningen om preliminär tull. Härvid ska noteras att i skäl 130 i förordningen om preliminär tull uppskattade kommissionen det totala antalet personer som arbetar i senare led i produktionskedjan i unionsindustrin i företag som använder glasfiberprodukter, däribland tillverkare av produkter i senare led i förädlingskedjan, till ca 50 000–75 000 sysselsatta. Ovanstående berörda parter hävdade att detta antal kunde vara 200 000–250 000 personer, och de ombads att ge belägg för sin uppskattning. Även om en organisation, European Boating Industry, lämnade ett visst underlag för båttillverkningsindustrin, inkom inga avgörande belägg som kunde knyta dessa uppgifter om sysselsättning till den berörda produkten eller den likadana produkten.

(116)

Det skulle allvarligt skada trovärdigheten i analysen av unionens intresse, om glasfiberanvändarnas intresse fastställdes på så allmänna uppgifter, vilket innefattar det totala antalet personer som är anställda i alla senare led i produktionskedjan i unionsindustrin, däribland enheter av multinationella företag som inte har någon som helst koppling till glasfiberprodukter.

(117)

Det bör också erinras om att kommissionen, som nämndes i skäl 130 i förordningen om preliminär tull, också uppskattade antalet anställda vid enheter av företag som använder glasfiber och som använde kinesisk glasfiber under undersökningsperioden till ca 27 000 personer. Denna uppskattning grundades på detaljerade uppgifter som användarna lämnade i sina frågeformulär om sysselsättningen inom unionen i dessa enheter. Uppskattningarna gjordes genom att antalen adderades och sedan extrapolerades till den kinesiska importen av den berörda produkten under undersökningsperioden. Extrapoleringen gjordes utifrån de samarbetsvilliga användarnas andel av den totala kinesiska importen av den berörda produkten under undersökningsperioden.

(118)

Slutligen ska också noteras att efter uteslutandet av garn från produktomfattningen blev det tvunget att göra om ovanstående uppskattning. Detta gav en uppskattad sysselsättning på ca 22 000 personer.

(119)

Många användare hävdade att kommissionen i skälen 132–136 i förordningen om preliminär tull hade underskattat den preliminära antidumpningstullens påverkan på lönsamheten och därmed livskraften för den europeiska användarindustrin. De hävdade att den faktiska påverkan var mycket högre och att nivån på den preliminära tullen hotade existensen för många av dessa företag i unionen.

(120)

I detta avseende är det viktigt att notera att den ekonomiska bedömningen som gjordes i förordningen om preliminär tull grundades på de ekonomiska uppgifter som de samarbetsvilliga användarna lämnade in. Detta var de enda kontrollerbara uppgifter som fanns att tillgå i detta avseende. Även om denna bedömning kritiserades av ett stort antal användare, var det bara en av dem som lämnade in ytterligare information som kunde användas för att göra analysen mer exakt. Parten i fråga är garnanvändare och därför beaktades inte detta bidrag i analysen av kostnadseffekt.

(121)

Ytterligare påstående lämnades om att påverkan på små och medelstora användare var större än vad som sades. Få konkreta bevis har dock lämnats till stöd för detta eftersom inga sådana användare har samarbetat fullt ut. De samarbetsvilliga användarna innefattar en del multinationella företag på vilka effekten av tullarna antagligen är mer begränsad. För att kunna utesluta denna snedvridande effekt i den slutgiltiga beräkningen fastställde kommissionen den genomsnittliga kostnadseffekten endast för den enhet som använder glasfiber bland de samarbetsvilliga användarna, i stället för hela företag – se skäl 123.

(122)

Efter uteslutandet av garn från produktomfattningen blev det nödvändigt att ändra den bedömning som gjordes i preliminära skedet, genom att företag som använder garn togs bort från analysen. Dessutom krävdes ytterligare ändringar i bedömningen med hänsyn till de tullnivåer som skulle tillämpas (se skäl 139).

(123)

Med hänsyn till ovanstående ändringar blir den beräknade effekten av tullen för användarindustrin i genomsnitt endast ca 0,5–2,3 procentenheter på förtjänsten för enheter som använder glasfiber. Denna effekt blir alltså mindre än vad som förväntades i det preliminära skedet, om den alls blir betydande, eftersom det är osannolikt att en liten kostnadsökning som den som eventuellt orsakas av de angivna tullsatserna inte kan föras över helt eller åtminstone delvis.

(124)

Vad gäller möjligheten att överföra kostnadsökningar har den klagande lämnat in information om utvecklingen av inköpspriset på harts som är en annan viktig kostnad för användare och som ibland till och med står för största delen av inköpspriset för sammansatta slutprodukter. Enligt dessa uppgifter skulle försäljningspriset för glasfiber (inköpspriset för användare) mycket länge ha varit stabilt, medan inköpspriset för harts skulle ha fördubblats under samma period. Prisökningen på harts skulle åter ha varit stor sedan slutet av 2009. Trots dessa mycket betydande prisökningar har användarna fortsatt att köpa denna viktiga råvara och sålt sina slutprodukter, och förblivit konkurrenskraftiga. Det är därför troligt att de har lyckats föra över åtminstone en del av det höjda inköpspriset på sina kunder. Om en sådan mycket betydande ökning av inköpspriset (delvis) kan överföras till kunderna, finns det ingen anledning varför det så inte skulle vara fallet med en antidumpningstull på glasfiber på nivån för undanröjande av skada.

(125)

Några parter hävdade att vissa användare som omfattar globala grupper har flyttat eller kommer att flytta tillverkningen utanför unionen, vilket skulle leda till förlust av arbetstillfällen hos unionsanvändarna. Dessutom kan det också påverka användarnas kunder, liksom platstillverkare som också levererar material till glasfiberanvändare som tillverkar kompositmaterial. Detta är dock alltid en möjlig konsekvens när tullar införs på mellanliggande produkter och inte bara för glasfiber. Användare i senare led kan också ansöka om skydd inom ramen för antidumpningsförfaranden, så som redan har gjorts för glasfibervävnader. Alla sådana effekter skulle nu verka mycket begränsade på grund av den tullnivå som ska tillämpas (se skäl 139).

(126)

Mot bakgrund av ovanstående kan slutsatsen dras att ingen av de samarbetsvilliga användare i undersökningen som lämnade in ekonomiska uppgifter som kunde undersökas av kommissionen skulle riskera sin överlevnad till följd av den kostnadsökning som orsakas av den föreslagna åtgärden.

(127)

Flera användare upprepade påståendet att försörjningstryggheten på unionsmarknaden var i fara och att antidumpningsåtgärder ytterligare förvärrade situationen. De understödde sitt påstående med en del belägg och pekade på unionsindustrins oförmåga att trygga försörjningen av glasfiber till användarindustrin i begärda volymer och till önskade priser. Kommissionens uttalande att unionens vilande kapacitet är tillräckligt stor för att ersätta importen från Kina, ansågs förenklat och omotiverat.

(128)

Frågan analyserades ytterligare. Ny information om tillverkningsvolymer, kapacitetsutnyttjande och efterfrågan erhölls från den klagande. När den informationen analyserats bekräftades att det hade förekommit flaskhalsar i utbudet för vissa produkter som tillverkas av unionsindustrin under första halvåret 2010, beroende på den lagerbrist som uppstod när marknaden återhämtade sig efter den ekonomiska krisen. Under tiden, och i linje med förväntningen i detta avseende som avspeglades i förordningen om preliminär tull (skälen 145–149), verkar den ökande efterfrågan har stabiliserats och belägg framfördes på att EU-leverantörerna hade ökat sin direkt tillgängliga tillverkning avsevärt under 2010. Ytterligare ökningar i unionsindustrins produktionskapacitet tillkännagavs också på kort och medellång sikt. Dessutom lämnades också bevis på betydande ökningar i produktionskapaciteten i flera andra tillverkarländer utanför unionen.

(129)

De uppdaterade uppgifterna om produktionen och produktionskapaciteten för garn var mindre uppmuntrande och en oberoende marknadsundersökning pekade också på en klart mindre gynnsam försörjningssituation för garn. Eftersom garn uteslöts från produktomfattningen är frågan inte längre relevant.

(130)

Flera användare menade också att några unionstillverkare, omedelbart innan offentliggörandet av förordningen om preliminär tull, hade höjt priset på vissa produkter avsevärt och hade gjort till praxis att begära högre priser när användarna begärde ytterligare kvantiteter. Det påstods också att en del unionstillverkare endast var villiga att underteckna korttidsavtal (under 1 år) tvärt emot tidigare praxis. Vissa belägg framlades på detta, vilket användarna såg som ett tecken på att unionsindustrin inte skulle klara att till rimliga priser leverera de kvantiteter som marknaden begärde.

(131)

I detta avseende bör det noteras att efter införandet av antidumpningsåtgärder kan en viss prisökning på unionsmarknaden förväntas. Det är därför inte ovanligt att man också kan iaktta en viss prisökning från unionstillverkarna. När det gäller korttidsavtal är det en fråga mellan köpare och säljare och det är inte nödvändigtvis kopplat till en tillfällig brist i utbudet utan kan förklaras med många andra faktorer som påverkar marknaden. Som redan har nämnts i skäl 128 verkar situationen för glasfiberutbudet att ha normaliserats under år 2010. Påståendena avvisades därför.

(132)

På grundval av ovanstående bekräftas härmed slutsatserna i skälen 150–151 i förordningen om preliminär tull och det har slutgiltigt avgjorts att sammantaget finns det inte några tvingande skäl som talar emot införandet av slutgiltiga antidumpningstullar på import av den berörda produkten med ursprung i Kina.

(133)

Den klagande hävdade att lönsamhetsmålet på 5 %, som fastställdes i det preliminära skedet, var alltför lågt och upprepade åsikten att en nivå mellan 12 och 15 % skulle vara mer motiverat, med tanke på att glasfiberindustrin är ytterst kapitalintensiv. Den klagande hävdade att en sådan mycket högre lönsamhetsnivå var nödvändig för att generera en sund avkastning på kapitalet och ge möjlighet till nya investeringar. Ovanstående krav underbyggdes dock inte på ett övertygande sätt och slutsatsen dras därför att den lönsamhetsmarginal på 5 % som fastställdes i det preliminära skedet ska bibehållas.

(134)

När det gäller fastställande av nivån för undanröjande av skada, som angavs i skäl 71, tillämpades de ändrade metoder som påverkade beräkningen av prisunderskridande – dvs. i) uteslutandet av garn, ii) grupperingen av produkttyper och iii) justering för kostnader efter importen – även i beräkningen av nivån för undanröjande av skada.

(135)

För att utesluta garn och beakta särdragen för varje produktgrupp (roving, huggna fiberknippen och mattor) i skadeanalysen använde kommissionen detaljerad finansiell information som sändes in separat för varje produkttyp från de utvalda unionstillverkarna. Här användes separata finansiella uppgifter för de huvudsakliga produktgrupperna (roving, huggna fiberknippen och mattor) i stället för övergripande uppgifter som användes vid de preliminära beräkningarna där garn ingick (se skäl 155 i förordningen om preliminär tull). Denna beräkning återspeglar marknadssituationen bättre och tar i möjligaste mån hänsyn till den ändrade produktomfattningen och de huvudsakliga produkttypernas egenskaper.

(136)

Ovanstående ändringar ledde till en avsevärd förändring av de preliminära nivåerna för undanröjande av skada.

(137)

Mot denna bakgrund bör slutgiltiga antidumpningsåtgärder i enlighet med artikel 9 i grundförordningen införas i fråga om import av den berörda produkten.

(138)

Eftersom nivåerna för undanröjande av skada nu är lägre än den konstaterade dumpningsmarginalen, bör de slutgiltiga åtgärderna fastställas på grundval av nivån för undanröjande av skada.

(139)

På grundval av ovanstående är tullsatsen följande, uttryckt som andel av priset CIF vid unionens gräns, före tull:

(140)

Den individuella antidumpningstullen för företag som anges i denna förordning fastställdes på grundval av slutsatserna i den nu aktuella undersökningen. Den återspeglar därför den situation som konstaterats under den undersökningen för det berörda företaget. Denna tullsats (i motsats till den landsomfattande tull som gäller för ”övriga företag”) gäller alltså enbart för import av produkter med ursprung i det berörda landet, vilka tillverkats av det företag som nämns. Importerade produkter som tillverkats av något annat företag som inte uttryckligen nämns med namn och adress i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är närstående de uttryckligen nämnda företagen, kan inte omfattas av denna tullsats utan kommer att omfattas av den tullsats som gäller för ”alla övriga företag”.

(141)

Eventuella ansökningar om tillämpning av denna individuella företagsspecifika antidumpningstullsats (t.ex. till följd av att enhetens namn ändrats eller att nya produktions- eller försäljningsenheter inrättats) bör snarast inges till kommissionen (5) tillsammans med alla relevanta upplysningar, särskilt beträffande eventuella ändringar av företagets verksamhet i fråga om tillverkning, försäljning på hemmamarknaden eller exportförsäljning som hänger samman med t.ex. denna namnändring eller ändring av produktions- eller försäljningsenheterna. Om det är motiverat kommer förordningen i sådana fall att ändras genom en uppdatering av referensen till det företag som omfattas av en individuell tullsats.

(142)

För att säkra en korrekt tillämpning av antidumpningstullen bör nivån för den landsomfattande tullen inte bara tillämpas på de icke samarbetsvilliga exporterande tillverkarna, utan också på de tillverkare som inte hade någon export till unionen under undersökningsperioden.

(145)

Med hänsyn till storleken på den dumpningsmarginal som fastställts och med tanke på omfattningen av den skada som unionsindustrin vållats, anses det nödvändigt att de belopp för vilka säkerhet ställts i form av den preliminära antidumpningstull som infördes genom förordningen om preliminär tull tas ut slutgiltigt på en nivå som motsvarar beloppet för den slutgiltiga antidumpningstull som införs. Eftersom garn uteslöts från produktomfattningen (se skälen 13–24), ska de belopp för vilka säkerhet preliminärt ställts på import av garn frisläppas. Eftersom de slutgiltiga tullsatserna är lägre än de preliminära tullsatserna, bör de belopp för vilka säkerhet preliminärt ställts utöver beloppen för den slutgiltiga antidumpningstullen frisläppas.

15.3.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 67/18

(1)

Det behövs heltäckande och jämförbara uppgifter om övergången från arbetsliv till pension för att övervaka uppfyllelsen av de gemensamma målen för Europa 2020-strategin och för den öppna samordningsmetoden för socialt skydd och social integration. I båda processerna anges främjande av ett aktivt åldrande och ett längre yrkesliv som prioriterade åtgärder, särskilt i riktlinje 7 (Öka deltagandet på arbetsmarknaden och minska den strukturella arbetslösheten) i de integrerade riktlinjerna för Europa 2020 och i målet med tillräckliga och hållbara pensioner, som antogs av Europeiska rådet i mars 2006 på grundval av kommissionens meddelande Samarbete ger bättre resultat: En ny ram för den öppna samordningen av politiken för social trygghet och social integration i Europeiska unionen.

(2)

Genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1672/2006/EG av den 24 oktober 2006 om inrättande av ett gemenskapsprogram för sysselsättning och social solidaritet – Progress (2) stöds genomförandet av den europeiska sysselsättningsstrategin. Genom detta program ges ekonomiskt stöd till genomförandet av Europeiska unionens mål på områdena sysselsättning och sociala frågor under perioden 1 januari 2007–31 december 2013. På pensionsområdet omfattar programmet politisk analys, statistik och rådgivning.

(3)

Kommissionens förordning (EG) nr 365/2008 av den 23 april 2008 om antagande av programmet med ad hoc-moduler för åren 2010, 2011 och 2012 till den arbetskraftsundersökning som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 577/98 (3) innehåller en ad hoc-modul om övergången från arbetsliv till pension. Det bör fastställas en förteckning över variabler för denna modul.

(4)

Det bör hänvisas till artikel 12.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 (4) när det gäller kvalitetsrapportering och kommissionens rekommendation 2009/498/EG (5) när det gäller rapporternas struktur.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för det europeiska statistiksystemet.

15.3.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 67/22

15.3.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 67/24

(1)

De representativa priserna och tilläggsbeloppen för import av vitsocker, råsocker och vissa sockerlösningar för regleringsåret 2010/11 har fastställts genom kommissionens förordning (EU) nr 867/2010 (3). Priserna och tillläggen ändrades senast genom kommissionens förordning (EU) nr 246/2011 (4).

(2)

De uppgifter som kommissionen för närvarande har tillgång till medför att dessa belopp bör ändras i enlighet med bestämmelserna i förordning (EG) nr 951/2006,

15.3.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 67/26

(1)

I artikel 11.2 i förordning (EG) nr 1073/1999 och förordning (Euratom) nr 1074/1999 anges att övervakningskommittén ska ”bestå av fem utomstående oberoende personer, som i sina respektive hemländer uppfyller nödvändiga villkor för att inneha höga befattningar med anknytning till byråns verksamhetsområden” och att dessa personer ska utses av Europaparlamentet, rådet och kommissionen i samförstånd.

(2)

Enligt artikel 11.3 ska ledamöterna i övervakningskommittén utses för en period på tre år och deras mandat ska kunna förnyas en gång. Mandattiden för de sittande ledamöterna i övervakningskommittén löpte ut den 30 november 2008. De fortsatte då att utöva sitt uppdrag i enlighet med artikel 11.4 i förordningarna.

(3)

Eftersom mandattiden för ledamöterna i övervakningskommittén inte får överstiga sex år bör mandattiden för de sittande ledamöterna, som satt kvar när deras första mandattid löpte ut, förlängas till och med den 30 november 2011.

—

Peter STRÖMBERG,

—

Kálmán GYÖRGYI,

—

Rosalind WRIGHT,

—

Luis LÓPEZ SANZ-ARÁNGUEZ,

—

Diemut R. THEATO.