17.2.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 43/1

(1)

Enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 2003/2003 får ett gödselmedel som tillhör en av de gödselmedelstyper som förtecknas i bilaga I till förordningen och som överensstämmer med villkoren i den förordningen betecknas ”EG-gödselmedel”.

(2)

Kalciumformiat (CAS-nr 544-17-2) är en gödselmedelstyp som innehåller sekundära näringsämnen och som används som ett bladgödselmedel för fruktodling i en medlemsstat. Ämnet är inte skadligt för miljön eller för människors hälsa. För att göra det mer lättillgängligt för unionens jordbrukare bör kalciumformiat därför betecknas som ”EG-gödselmedel”.

(3)

Bestämmelserna om kelaterade mikronäringsämnen och lösningar av mikronäringsämnen bör anpassas för att tillåta användningen av fler än en kelatbildare, införa gemensamma värden för minimihalten av vattenlösliga mikronäringsämnen och se till att varje kelatbildare som kelaterar åtminstone 1 % av det vattenlösliga mikronäringsämnet och som är identifierad och kvantifierad enligt EN-standarder anges på märkningen. En tillräckligt lång övergångsperiod är nödvändig för att de ekonomiska aktörerna ska kunna sälja ut sina lager av gödselmedel.

(4)

Zinkoxidpulver (CAS-nr 1314-13-2) är en zinkbaserad gödselmedelstyp som förtecknas i bilaga I till förordning (EG) nr 2003/2003. Det finns en risk för att zinkoxid i pulverform dammar när det används. För att undvika denna risk kan zinkoxid i form av en stabil suspension i vatten användas. Suspension av zinkbaserat gödselmedel bör därför betecknas som en typ av ”EG-gödselmedel” för att främja en säkrare användning av zinkoxid. För att medge flexibilitet vid skapandet av olika blandningar bör användningen av zinksalter och en eller flera typer av zinkkelater också tillåtas i sådana vattenbaserade suspensioner.

(5)

Artikel 23.2 i förordning (EG) nr 2003/2003 innehåller bestämmelser för sammansättningen och märkningen av blandningar av gödselmedel som innehåller mikronäringsämnen, men sådana blandningar förtecknas ännu inte bland gödselmedelstyperna i bilaga I. Blandningar av gödselmedel som innehåller mikronäringsämnen kan därför inte säljas som ”EG-gödselmedel”. Typbeteckningar för gödselmedel som innehåller mikronäringsämnen bör därför införas i bilaga I för fasta och flytande gödselmedel.

(6)

Iminodisuccinsyra (nedan kallad IDHA) är en kelatbildare som godkänts för användning i två medlemsstater som bladsprutmedel, för användning på mark, i hydrokultur och i växtnäringsbevattning. IDHA bör tas med i förteckningen över godkända kelatbildare i bilaga I för att göra den mer lättillgänglig för unionens jordbrukare.

(7)

Enligt artikel 29.2 i förordning (EG) nr 2003/2003 ska kontrollen av EG-gödselmedel överensstämma med de analysmetoder som beskrivs i den förordningen. Några av metoderna har dock inte blivit internationellt erkända. EN-standarder har nu utformats av Europeiska standardiseringskommittén och bör ersätta dessa metoder.

(8)

Validerade metoder som publicerats som EN-standarder innehåller vanligen ett ringtest (jämförande test mellan olika laboratorier) för att kontrollera analysmetodernas reproducerbarhet och repeterbarhet mellan olika laboratorier. En distinktion mellan validerade EN-standarder och icke validerade metoder bör därför göras för att det ska bli lättare att identifiera de EN-standarder som har genomgått ett test mellan olika laboratorier, så att de kontrollansvariga får korrekt information om EN-standardernas statistiska tillförlitlighet.

(9)

För att förenkla lagstiftningen och underlätta framtida ändringar bör standarderna i fulltext i bilaga IV till förordning (EG) nr 2003/2003 ersättas med hänvisningar till de EN-standarder som Europeiska standardiseringskommittén ska publicera.

(10)

Förordning (EG) nr 2003/2003 bör därför ändras i enlighet med detta.

(11)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 32 i förordning (EG) nr 2003/2003.

17.2.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 43/9

(1)

Den 20 maj 2010 meddelade Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) genom ett tillkännagivande (nedan kallat tillkännagivande om inledande) som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning  (2) att ett antidumpningsförfarande skulle inledas beträffande import till unionen av vissa glasfibervävnader med öppna maskor med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallat Kina eller det berörda landet).

(2)

Antidumpningsförfarandet inleddes till följd av klagomålet som ingavs den 6 april 2010 av Saint-Gobain Vertex s.r.o., Tolnatex Fonalfeldolgozo es Muszakiszovetgyarto, Valmieras ”Stikla Skiedra” AS och Vitrulan Technical Textiles GmbH (nedan kallade klagandena) såsom företrädare för en betydande del, i detta fall mer än 25 % av den totala tillverkningen i unionen av vissa glasfibervävnader med öppna maskor. Klagomålet innehöll prima facie-bevisning för dumpning av produkten i fråga och för att detta vållat väsentlig skada, och bevisningen ansågs också tillräcklig för att motivera inledandet av ett förfarande.

(3)

Kommissionen underrättade officiellt klagandena, andra kända tillverkare i unionen, de kända exporterande tillverkarna i Kina, företrädare för Kina samt kända importörer och användare om inledandet av förfarandet. Kommissionen underrättade också tillverkare i Förenta staterna, Kanada, Kroatien, Turkiet och Thailand, eftersom dessa länder ansågs som möjliga jämförbara länder. Berörda parter gavs möjlighet att inom den tidsfrist som anges i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda. Alla berörda parter som begärde att bli hörda och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle att bli hörda.

(4)

Med tanke på det till synes stora antalet exporterande tillverkare i Kina, icke-närstående importörer samt unionstillverkare, planerades i tillkännagivandet ett stickprovsförfarande i enlighet med artikel 17 i grundförordningen för att fastställa om dumpning och skada förelåg. För att kommissionen skulle kunna besluta huruvida ett sådant förfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, ombads alla kända exporterande tillverkare i Kina samt importörer och unionstillverkare att ge sig till känna genom att kontakta kommissionen och, enligt vad som anges i tillkännagivandet om inledande, lämna grundläggande uppgifter om sin verksamhet när det gäller den berörda produkten under perioden 1 april 2009–31 mars 2010. Samråd ägde också rum med de kinesiska myndigheterna.

(5)

Sexton svar mottogs för stickprovsundersökningen från exporterande tillverkare i Kina, vilket täckte 86 % av importen under undersökningsperioden (se skäl 6). Därmed anses samarbetsviljan vara hög.

(6)

I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval av exporterande tillverkare på grundval av den största representativa exportvolymen av den berörda produkten till unionen som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. Urvalet består av två enskilda exporterande tillverkare och en grupp exporterande tillverkare bestående av fyra närstående företag, vilket utgör 42 % av importen till unionen under undersökningsperioden enligt definitionen i skäl 13. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen samrådde kommissionen med de berörda parterna och de kinesiska myndigheterna om urvalet, och dessa hade inte något att invända.

(7)

Tolv tillverkare inom unionen lämnade den begärda informationen och gick med på att ingå i urvalet. Utifrån detta gjorde kommissionen ett urval bestående av de fyra största unionstillverkarna vad gäller försäljning och tillverkning, vilket motsvarar 70 % av unionsindustrins totala försäljning så som anges i skäl 59.

(8)

Endast fyra icke-närstående importörer lämnade den begärda informationen inom tidsfristen som angavs i tillkännagivandet om inledande. Det beslutades därför att ett stickprovsförfarande inte var nödvändigt för icke-närstående importörer.

(9)

För att de exporterande tillverkare i Kina som så önskade skulle ha möjlighet att ansöka om marknadsekonomisk status eller individuell behandling, sände kommissionen ansökningsblanketter till de utvalda exporterande tillverkarna. Alla utvalda exporterande tillverkare ansökte om marknadsekonomisk status i enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen eller om individuell behandling om undersökningen skulle visa att de inte uppfyllde villkoren för marknadsekonomisk status. Dessutom ansökte en exporterande tillverkare, bestående av en grupp närstående företag som inte ingick i urvalet, om individuell undersökning enligt artikel 17.3 i grundförordningen.

(10)

Kommissionen sände frågeformulär till de utvalda exporterande tillverkarna, till de icke-utvalda exporterande tillverkare som hade begärt individuell undersökning, till de fyra utvalda unionstillverkarna, till de fyra icke-närstående importörer som var samarbetsvilliga och till alla kända användare i unionen. Frågeformulär sändes också till tillverkare i Förenta staterna, som var det föreslagna jämförbara landet så som angavs i tillkännagivandet om inledande, och till tillverkare i andra möjliga jämförbara länder. Svar på frågeformulär mottogs från de utvalda exporterande tillverkarna i Kina och från den samarbetsvilliga tillverkare som hade begärt individuell undersökning, från en tillverkare i Förenta staterna och en i Kanada, som hade övervägts som jämförbart land vilket förklaras i skäl 43, från alla utvalda unionstillverkare och från fyra icke-närstående importörer. Inga användare lämnade några uppgifter till kommissionen eller gav sig till känna under undersökningen.

(11)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för en analys av marknadsekonomisk status/individuell behandling och för ett preliminärt fastställande av dumpning, därav följande skada och unionens intresse, och genomförde kontroller på plats hos följande företag:

(12)

Eftersom det var nödvändigt att fastställa ett normalvärde för de exporterande tillverkare i Kina som eventuellt inte skulle komma att beviljas marknadsekonomisk status utfördes ett kontrollbesök på plats hos följande företag i syfte att fastställa normalvärdet på grundval av uppgifter från Kanada som jämförbart land:

(13)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 april 2009 till och med den 31 mars 2010 (nedan kallad undersökningsperioden eller i tabeller UP). Undersökningen av utvecklingstendenser av betydelse för bedömningen av skadan omfattade perioden från och med den 1 januari 2006 till och med undersökningsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(14)

Den berörda produkten är glasfibervävnader med öppna maskor, med en cellstorlek på mer än 1,8 mm i både längd och bredd och med en vikt på mer än 35 g/m2 med ursprung i Kina (nedan kallad den berörda produkten) som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7019 40 00, ex 7019 51 00, ex 7019 59 00, ex 7019 90 91 och ex 7019 90 99.

(15)

Vävnader med öppna maskor tillverkas av glasfibergarn och finns i olika cellstorlekar och vikt per kvadratmeter. De används främst som förstärkningsmaterial inom byggnadssektorn (utvändig värmeisolering, marmor-/golvförstärkning, väggreparationer).

(16)

Efter inledandet begärde en exporterande tillverkare i Kina som tillverkar glasfiberskivor klargörande om huruvida den produkttypen ingår i produktdefinitionen. Samråd hölls med unionsindustrin, som ansåg att sådana skivor kan betraktas som en produkt i senare led i förädlingskedjan och därmed inte nödvändigtvis behöver ingå i produktdefinitionen. Eftersom den informationen som står till kommissionens förfogande i det här skedet av förfarandet ännu inte möjliggör någon definitiv slutsats om dess grundläggande egenskaper, beslutades det att glasfiberskivor tills vidare skulle behandlas som att de ingår i den berörda produkten, i avvaktan på ytterligare information och synpunkter från berörda parter under återstoden av undersökningen.

(17)

Undersökningen har visat att glasfibervävnader med öppna maskor som tillverkas och säljs på hemmamarknaden i Kina och på hemmamarknaden i Kanada, som preliminärt användes som jämförbart land, liksom glasfibervävnader med öppna maskor som tillverkas och säljs i unionen av unionstillverkare, i huvudsak har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden. De anses därför preliminärt vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(18)

Den allmänna metod som beskrivs nedan har tillämpats på de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i Kina för att fastställa huruvida dumpning förelåg eller ej.

(19)

Vid antidumpningsundersökningar rörande import från Kina ska i enlighet med artikel 2.7 b i grundförordningen ett normalvärde fastställas i enlighet med punkterna 1–6 i samma artikel för de tillverkare som befinns uppfylla kriterierna i artikel 2.7 c i grundförordningen. Kriterierna är i korthet följande:

(20)

I denna undersökning ansökte alla utvalda exporterande tillverkare om marknadsekonomisk status i enlighet med artikel 2.7 b i grundförordningen och svarade på frågorna på blanketten för ansökan om marknadsekonomisk status inom tidsfristen.

(21)

När det gäller alla ovannämnda utvalda exporterande tillverkare, inhämtade kommissionen alla uppgifter den ansåg vara nödvändiga samt kontrollerade alla uppgifter som lämnats i ansökan om marknadsekonomisk status och alla andra uppgifter på plats hos följande företag:

(22)

Genom undersökningen fastställdes till en början att två utvalda exporterande tillverkare i Kina uppfyllde alla kriterier i artikel 2.7 c i grundförordningen för att beviljas marknadsekonomisk status, medan den tredje utvalda exporterande tillverkaren bestående av en grupp närstående företag inte uppfyllde det andra kriteriet vad gäller internationella redovisningsnormer. Framför allt framgick att vissa kostnader, intäkter och konton inte exakt återgav den sanna ekonomiska bilden av företagen i gruppen. I revisionsrapporten nämndes inte heller att räkenskaperna var ofullständiga.

(23)

Kommissionen underrättade officiellt de berörda exporterande tillverkarna i Kina och de klagande om resultatet av bedömningen av marknadsekonomisk status. Berörda parter gavs också möjlighet att skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda om det förelåg särskilda skäl till detta.

(24)

Efter det att resultatet av granskningen av ansökningarna om marknadsekonomisk status hade offentliggjorts inkom synpunkter endast från den utvalda exporterande tillverkaren/gruppen som inte hade beviljats marknadsekonomisk status. Synpunkterna var dock inte av ett sådant slag att de kunde ändra undersökningsresultatet i detta hänseende eftersom de inte dementerade bristerna utan gav allmänna förklaringar till det faktum att endast en enskild person kontrollerade hela gruppen och att företagen i gruppen gick igenom en övergångsfas i processen att integrera sin verksamhet.

(25)

Precis före dumpningskontrollbesöken mottog kommissionen vissa påståenden, i ett fall understött med dokumentation, om de två exporterande tillverkare i Kina som ursprungligen hade föreslagits få marknadsekonomisk status. Dessa påståenden undersöktes under dumpningskontrollbesöken.

(26)

Vad gäller den första exporterande tillverkaren påstods att denne hade lämnat förfalskade stadgar i formuläret för ansökan om marknadsekonomisk status och under kontrollbesöket. Kommissionen fick kopior på de, efter vad som påstods, äkta stadgarna och motsvarande samriskavtal mellan företagets aktieägare. Under dumpningskontrollen lämnade den exporterande tillverkaren en bevittnad kopia av sina stadgar som var registrerade hos den lokala myndigheten, vilket var samma odaterade dokument som företaget hade lämnat i sin ansökan om marknadsekonomisk status och under besöket på plats.

(27)

Vid en jämförelse av detta dokument med det som kommissionen fått enligt beskrivning i skälen 25 och 26 konstaterades skillnader i datum, berörda parter och vad gäller vissa bestämmelser om begränsningar i anställning av arbetskraft. Ytterligare skillnader påträffades vad gäller försäljningsbegränsningar jämfört med det samriskavtal som lämnades in tillsammans med formuläret för ansökan om marknadsekonomisk status och det som kommissionen fått.

(28)

En skrivelse sändes till den exporterande tillverkaren med information om att dessa upplysningar skulle kunna ge anledning till att tillämpa artikel 18 i grundförordningen och med en uppmaning att lämna synpunkter. Svaret från den exporterande tillverkaren innehöll inte tillräckliga förklaringar av skillnaderna för att tveksamheten om de ursprungliga dokumentens äkthet och om informationen som lämnats av den exporterande tillverkaren i formuläret för ansökan om marknadsekonomisk status skulle skingras.

(29)

För den andra exporterande tillverkaren gällde det mottagna påståendet förfalskade reviderade räkenskaper. Detta påstående undersöktes på plats och avvikelser hittades i det saldo som överfördes från 2006 års icke-reviderade räkenskaper till de första reviderade räkenskaperna 2007. Dessutom hade inga revisionsavgifter eller betalningar för åren 2007 och 2008 bokförts i företagets redovisning.

(30)

En skrivelse sändes också till denna exporterande tillverkare med information om avvikelserna som hittats på plats och med en uppmaning att lämna synpunkter. De informerades också om att dessa nya uppgifter kunde ge anledning till att tillämpa artikel 18 i grundförordningen. Svaret från den exporterande tillverkaren gav inte någon ytterligare information som skulle skingra tveksamheten vad gäller riktigheten och fullständigheten i de siffror som uppvisades i dess räkenskaper. Tvärtom medgav den exporterande tillverkaren i sitt svar att det fanns två olika uppsättningar räkenskaper med olika siffror för 2006 och att räkenskaperna för 2007 och 2008 innehöll fel som inte hade rapporterats av revisorn.

(31)

Utifrån ovanstående nya uppgifter ansågs att den första exporterande tillverkaren hade lämnat vilseledande uppgifter under pågående undersökning. På grundval av det beslutades att artikel 18 i grundförordningen skulle tillämpas och att det ursprungliga beslutet om att bevilja marknadsekonomisk status skulle upphävas.

(32)

För den andra exporterande tillverkaren beslutades att ansökan om marknadsekonomisk status skulle avslås med motiveringen att den inte uppfyllde det andra kriteriet i bedömningen.

(33)

Enligt artikel 2.7 a i grundförordningen bör en landsomfattande tull fastställas för de länder som omfattas av artikeln, utom i de fall där företagen kan visa att de uppfyller kriterierna i artikel 9.5 i samma förordning. Dessa kriterier är i korthet följande:

(34)

De tre utvalda exporterande tillverkare som hade ansökt om marknadsekonomisk status ansökte också om individuell behandling för den händelse de inte skulle beviljas marknadsekonomisk status. På grundval av ovanstående tillämpades artikel 18 i grundförordningen på den första exporterande tillverkaren och individuell behandling avslogs. Den andra exporterande tillverkaren befanns uppfylla villkoren i artikel 9.5 i grundförordningen och kunde därmed beviljas individuell behandling.

(35)

För den tredje exporterande tillverkaren (grupp av företag) som befanns inte uppfylla kriterierna för marknadsekonomisk status beslutades det att individuell behandling skulle beviljas, eftersom företaget ansågs uppfylla villkoren i artikel 9.5 i grundförordningen.

(36)

På grundval av de tillgängliga uppgifterna konstaterades preliminärt att följande två kinesiska exporterande tillverkare som ingick i urvalet uppfyllde alla krav i artikel 9.5 i grundförordningen för individuell behandling:

(37)

Den icke utvalda gruppen av närstående företag som ansökte om individuell undersökning ansökte också om marknadsekonomisk status eller individuell behandling om undersökningen skulle visa att de inte uppfyllde kriterierna för marknadsekonomisk status, och de svarade på formuläret för ansökan om marknadsekonomisk status inom tidsfristen.

(38)

Den information som det företag som ansökte om individuell undersökning lämnade i formuläret för ansökan om marknadsekonomisk status kontrollerades inte. Den ska undersökas senare.

(39)

Enligt artikel 2.7 a i grundförordningen ska normalvärdet för exporterande tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status fastställas på grundval av priserna på hemmamarknaden eller det konstruerade normalvärdet i ett jämförbart land.

(40)

I tillkännagivandet om inledande uppgav kommissionen sin avsikt att använda Förenta staterna som ett lämpligt jämförbart land för fastställande av normalvärdet för Kina och uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på detta.

(41)

Fyra samarbetsvilliga exporterande tillverkare ansåg att Förenta staterna inte skulle vara ett lämpligt jämförbart land, eftersom det glasfibergarn som används där och som är den huvudsakliga råvaran i tillverkningen av den berörda produkten är av en annan glastyp än den som de kinesiska exporterande tillverkarna använder och därmed mycket dyrare. De föreslog i stället att Turkiet och Thailand skulle användas, eftersom tillverkarna av den berörda produkten i dessa två länder använder samma typ av glasfibergarn som de kinesiska exporterande tillverkarna.

(42)

Kommissionen undersökte om andra länder kunde vara ett rimligt val av jämförbart land och frågeformulär skickades till tillverkare av den berörda produkten i Kanada, Kroatien, Turkiet och Thailand. Endast en av tillverkarna av den berörda produkten i Förenta staterna och den ende tillverkaren i Kanada svarade på frågeformuläret.

(43)

Såväl den kanadensiska som den amerikanska marknaden undersöktes för att deras lämplighet som jämförbart land skulle kunna fastställas. Vad gäller Kanada konstaterades att landet, trots att det bara finns en enda tillverkare av den berörda produkten, har en öppen marknad utan importtull och att konkurrensen på marknaden säkerställs genom stor import av den berörda produkten från många tredjeländer. Dessutom konstaterades att den kanadensiske tillverkaren tillverkar alla typer av den berörda produkten, till skillnad från den amerikanska tillverkaren som endast tillverkar en typ av den likadana produkten, vilket möjliggör beräkning av ett normalvärde på varje typ av den berörda produkten. Undersökningen visade att Kanada preliminärt kunde betraktas som ett lämpligt jämförbart land för att fastställa normalvärdet.

(44)

Uppgifterna i den samarbetsvilliga kanadensiska tillverkarens svar kontrollerades på plats och kommissionen drog slutsatsen att de var tillförlitliga och att ett normalvärde kunde baseras på dem.

(45)

Den preliminära slutsatsen är därför att Kanada är ett lämpligt och skäligt jämförbart land i enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen.

(46)

I enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen fastställdes normalvärdet på grundval av kontrollerade uppgifter från tillverkaren i det jämförbara landet enligt nedan.

(47)

Den kanadensiska tillverkaren av den likadana produkten hade en inhemsk försäljning som konstaterades vara representativ sett till volym i förhållande till volymen av den berörda produkten som de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna exporterade till unionen.

(48)

Det konstaterades att försäljningen på hemmamarknaden till icke-närstående kunder pågick som vanligt under undersökningsperioden för alla typer av den likadana produkten som tillverkades av den kanadensiska tillverkaren. På grund av kvalitetsskillnader mellan den likadan produkten som tillverkades och såldes i Kanada och den berörda produkten från Kina, ansågs det lämpligare att konstruera ett normalvärde för att kunna beakta dessa skillnader och säkerställa rättvis jämförelse enligt vad som anges i skäl 52.

(49)

I enlighet med artikel 2.6 c i grundförordningen fastställdes beloppen för försäljnings- och administrationskostnader samt för tillverkarens vinst utifrån uppgifterna från den kanadensiske tillverkaren.

(50)

Eftersom två av de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i urvalet som beviljats individuell behandling sålde på export direkt till oberoende kunder i unionen, fastställdes exportpriserna i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten.

(51)

Normalvärdet och exportpriserna jämfördes på nivån fritt fabrik.

(52)

För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset skulle bli rättvis gjordes i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen justeringar för att beakta olikheter med påverkan på priserna och prisjämförbarheten. Normalvärdet justerades för skillnader i kvaliteten på insatsvaror som kemikalier, bestrykning och råvaror (glastypen i garn). Ytterligare justeringar för indirekta skatter, sjöfrakt, försäkring, hanteringskostnader och därmed sammanhängande kostnader, förpacknings- och kreditkostnader samt bankavgifter gjordes i samtliga fall där dessa konstaterades vara skäliga och korrekta och kunde styrkas.

(53)

I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen fastställdes dumpningsmarginalerna för de två utvalda samarbetsvilliga exporterande tillverkare som beviljats individuell behandling på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärde som fastställts för det jämförbara landet med varje företags vägda genomsnittliga exportpris för den berörda produkten till unionen enligt vad som fastställts ovan.

(54)

På grundval av detta fastställdes följande preliminära dumpningsmarginaler, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull:

(55)

Dumpningsmarginalen för de samarbetsvilliga exporterande tillverkare i Kina som inte ingick i urvalet beräknades som ett genomsnitt av de två utvalda exporterande tillverkare som beviljats individuell behandling i enlighet med artikel 9.6 i grundförordningen.

(56)

För att beräkna den landsomfattande dumpningsmarginal som är tillämplig på övriga exporterande tillverkare i Kina och på den exporterande tillverkare i urvalet som omfattades av artikel 18 i grundförordningen, fastställdes först samarbetsviljan genom att den exportvolym till unionen som rapporterats av de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna jämfördes med motsvarande statistik från Eurostat.

(57)

Med tanke på att samarbetsviljan i undersökningen var hög – de samarbetsvilliga företagen svarade för omkring 86 % av all import från Kina under undersökningsperioden – fastställdes den landsomfattande dumpningsmarginalen utifrån den högsta konstaterade dumpningsmarginalen för de två exporterande företag som beviljats individuell behandling.

(58)

På grundval av detta fastställdes följande preliminära utvalda vägda genomsnittliga dumpningsmarginal och landsomfattande dumpningsmarginal, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull:

(59)

Under undersökningsperioden tillverkades den likadana produkten av 19 unionstillverkare. Dessa tillverkare utgör unionsindustrins totala produktion i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen. Eftersom information samlades in eller var tillgänglig för alla 19 tillverkare som stödde klagomålet, kommer de nedan att kallas för unionsindustrin.

(60)

Såsom anges i skäl 7 lämnade 12 unionstillverkare de begärda uppgifterna och gick med på att ingå i urvalet. Ett urval om fyra tillverkare gjordes, vilket motsvarar cirka 70 % av unionens totala uppskattade tillverkning.

(61)

Beräkningen av förbrukningen i unionen grundades på uppgifter i klagomålet och kompletterades med kontrollerade uppgifter från samarbetsvilliga tillverkare och importörer i undersökningen. Förbrukningen i unionen fastställdes därmed på grundval av försäljningsvolymen i unionen av den likadana produkten som tillverkades av unionsindustrin och på importen från Kina och andra tredjeländer.

(62)

På grundval av detta fastställdes förbrukningen i unionen till följande:

(63)

Förbrukningen av den berörda produkten och den likadana produkten i unionen ökade med 12 % under skadeundersökningsperioden. Den ökade med 26 % mellan 2006 och 2008 och minskade sedan med 17 % mellan 2008 och 2009. Under undersökningsperioden ökade förbrukningen åter något. Den tillfälliga minskningen under 2009 berodde på en nedgång på byggmarknaden.

(64)

Importvolymen av den berörda produkten från Kina ökade med 48 % över skadeundersökningsperioden. Till följd av förbrukningstrenden och en nedgång inom byggsektorn föll den något under 2009. Det märks dock en tydlig och långsiktig uppåtgående trend för denna import och ökningen i importvolym var mycket starkare än ökningen i förbrukning i unionen.

(65)

Ökade importvolymer av den berörda produkten från Kina åtföljdes av en minskning av det genomsnittliga importpriset, som föll med 12 % mellan 2006 och undersökningsperioden.

(66)

Marknadsandelen för import från det berörda landet ökade med 32 % under skadeundersökningsperioden, vilket innebär en vinst på närmare 13 procentenheter. Under undersökningsperioden motsvarade importen från det berörda landet en så hög marknadsandel som 51 %.

(67)

Vid analysen av prisunderskridandet jämfördes priserna på importen från de samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkarna med de utvalda unionstillverkarnas priser under undersökningsperioden, på grundval av en jämförelse av genomsnittliga värden. Unionstillverkarnas priser justerades till nettonivån fritt fabrik och jämfördes med importpriserna cif. De senare priserna justerades för importtull och kostnader efter importen. På grund av kvalitetsskillnader mellan den berörda produkten som importerades från Kina och den likadana produkten som tillverkades av unionsindustrin, gjordes också en ytterligare kvalitetsjustering av de kinesiska importpriserna. Denna justering återspeglar skillnaderna i parametrar som maskinriktning i längsled och tvärled, draghållfasthet och töjning som inte täcktes fullständigt som parametrar i produktkontrollnumret.

(68)

Mot bakgrund av kvalitetsjusteringen låg den vägda genomsnittliga marginalen för prisunderskridandet, uttryckt i procent av unionsindustrins priser, mellan 29,5 % och 30,2 % under undersökningsperioden.

(69)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen undersökte kommissionen alla relevanta ekonomiska faktorer och indikatorer av betydelse för unionsindustrins tillstånd.

(70)

Det bör framhållas att kommissionen, så som anges i skäl 7, gjorde ett urval bestående av de fyra största unionstillverkarna vad gäller försäljning och tillverkning.

(71)

De indikatorer som avser makroekonomiska faktorer (t.ex. produktion, kapacitet, försäljningsvolym, marknadsandel osv.) avser hela unionsindustrin (i nedanstående tabeller baseras informationen på makroekonomiska uppgifter). Övriga indikatorer baseras på kontrollerade uppgifter från tillverkarna i urvalet. Dessa indikatorer kallas mikrodata.

(72)

Under undersökningen framkom att en del av unionsindustrins försäljning skedde genom närstående företag. Företagen hävdade att dessa transaktioner skulle behandlas som försäljning till icke-närstående, eftersom förhållandet mellan företagen inte var direkt och att försäljningen skedde på normala marknadsmässiga villkor. Det beslutades dock preliminärt att denna försäljning skulle uteslutas från beräkningen av skademarginalen och från skadeindikatorerna, eftersom kommissionen ska fortsätta sin analys av denna specifika försäljning ytterligare. Undantag har gjorts för närstående försäljning mellan två av företagen i urvalet för vilka återförsäljningsmekanismen förklarades och kunde kontrolleras.

(73)

Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins produktionsvolym med 4 %. I allmänhet följde produktionen trenden för förbrukning, dvs. en ökning under åren 2006–2008 följt av en kraftig minskning under 2009 och sedan en lätt nedgång under undersökningsperioden. Till skillnad från förbrukningen återhämtade sig inte unionsindustrins tillverkning under undersökningsperioden utan fortsatte att falla.

(74)

Unionsindustrins kapacitetsutnyttjande minskade under skadeundersökningsperioden med 10 procentenheter, från 77 % under 2006 till 67 % under undersökningsperioden. Man bör dock notera att detta delvis kan förklaras med det faktum att själva kapaciteten minskade något till följd av unionstillverkarnas investeringar.

Lager

(75)

Unionsindustrins lager nästan tredubblades under skadeundersökningsperioden. Denna trend sammanfaller med de minskade försäljnings- och tillverkningsvolymerna. I förhållande till tillverkningsvolymen ökade lagervolymen från under 4 % under 2006 till över 11 % under undersökningsperioden.

Försäljningsvolym och marknadsandel

(76)

Unionsindustrins försäljningsvolym minskade med 11 % under skadeundersökningsperioden, vilket ledde till en förlorad marknadsandel på 12 procentenheter, från 58 % till 46 %, av den totala förbrukningen i unionen.

(77)

Försäljningspriser

(78)

Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris till icke-närstående parter i unionen minskade med 3 % under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrin sänkte inte sina försäljningspriser betydligt för att kunna konkurrera med den dumpade importen. Detta bidrog emellertid till att en stor marknadsandel gick förlorad under skadeundersökningsperioden.

Lönsamhet

Investeringar, räntabilitet, kassaflöde och kapitalanskaffningsförmåga

(79)

Som förklarades i skäl 68 utövade den kinesiska importen ett avsevärt pristryck på unionsmarknaden under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrin klarade dock att upprätthålla goda ekonomiska förhållanden mellan 2006 och 2007, då lönsamheten ökade från 6 % till 18 %. Därefter började den minska och låg på 12 % under undersökningsperioden. Andra ekonomiska indikatorer så som avkastning på tillgångar och kassaflöde förblev också positiva. Med andra ord gav sig unionsindustrin inte in i någon aggressiv priskonkurrens med den kinesiska importen. I stället ägnade de sig åt en omstruktureringsprocess och investerade i ny tillverkningsteknik för att öka kvaliteten på sin produkt och minska tillverkningskostnaderna på sikt. Detta skedde dock på bekostnad av minskade försäljningsvolymer och tappad marknadsandel till de kinesiska konkurrenterna. Det bör noteras att i ovanstående vinstberäkning tas ingen hänsyn till de extraordinära omstruktureringskostnader som några av tillverkarna i urvalet rapporterade. Om dessa kostnader skulle tas med i beräkningen, skulle lönsamheten för unionsindustrin vara betydligt lägre. Detta skulle alltså påverka övriga ekonomiska indikatorer som anges ovan negativt.

(80)

Under skadeundersökningsperioden kunde unionsindustrin fortfarande upprätthålla höga investeringar med sikte på att minska tillverkningskostnaderna och utveckla en effektivare tillverkningsmetod. Investeringarna mer än tredubblades under undersökningsperioden i förhållande till 2006.

(81)

Kapitalanskaffningsförmågan ansågs inte vara något problem för unionsindustrin under skadeundersökningsperioden.

(82)

Sysselsättning, produktivitet och löner

(83)

Antalet arbetstagare i unionsindustrin som var sysselsatta med den likadana produkten minskade betydligt under skadeundersökningsperioden (med 21 %). Trots den höga lönenivån, minskade unionsindustrin med början från 2008 ytterligare den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per arbetstagare. Till följd av detta ökade produktiviteten, uttryckt som produktion per anställd, under skadeundersökningsperioden.

(84)

Med hänsyn till volymen av och priserna på importen från det berörda landet kan verkningarna av den faktiska dumpningsmarginalen på unionsmarknaden inte anses vara försumbara under undersökningsperioden.

(85)

Som tydligt framgår av ovanstående skadeanalys, drabbades unionsindustrin under skadeundersökningsperioden av en betydande minskning när det gäller försäljnings- och tillverkningsvolymer, kapacitetsutnyttjande, marknadsandel och antalet sysselsatta, som minskade med 21 % efter omstruktureringarna inom industrin. Unionsindustrin kunde därför inte dra nytta av marknadstillväxten, som helt togs över av den kinesiska importen. Ökningen på 48 % i importvolym under skadeundersökningsperioden var mycket högre än ökningen på 12 % för unionens förbrukning.

(86)

Det anses att ett fortsatt betydande prisunderskridande av unionsindustrins priser genom den kinesiska dumpade importen kommer att fortsätta att påverka försäljningsvolymen negativt och därmed också oundvikligen unionsindustrins finansiella situation. På medellång sikt förväntas lönsamheten och andra ekonomiska indikatorer för de europeiska företagen försämras.

(87)

Mot bakgrund av ovanstående drar kommissionen preliminärt slutsatsen att unionsindustrin lidit skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(88)

I enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från det berörda landet hade vållat unionsindustrin skada i så stor omfattning att skadan skulle kunna anses som väsentlig. Andra kända faktorer utöver den dumpade importen som samtidigt med denna kunde ha vållat unionsindustrin skada undersöktes också för att säkerställa att den eventuella skada som dessa andra faktorer hade vållat inte tillskrevs den dumpade importen.

(89)

Under skadeundersökningsperioden ökade volymen av dumpad import av den berörda produkten från Kina med närmare 50 % och marknadsandelen ökade väsentligt på unionsmarknaden. Parallellt med detta skedde en direkt och jämförbar försämring av den ekonomiska situationen för unionsindustrin, som var den andra viktiga aktören på unionsmarknaden eftersom importen från andra källor är försumbar.

(90)

Den fortsatta ökningen av volymen dumpad import följdes av ett betydande underskridande av unionsindustrins priser. Under skadeundersökningsperioden låg det genomsnittliga importpriset från Kina, på grundval av Eurostats importstatistik, cirka 50 % lägre än unionsindustrins genomsnittspris. Även efter en justering för kvalitetsskillnader låg de underskridandemarginaler som beräknats för de kinesiska exporterande tillverkare som beviljats individuell behandling på cirka 35 % under undersökningsperioden. Det är därmed rimligt att dra slutsatsen att den dumpade importen ledde till en viss prissänkning under 2009 och under undersökningsperioden, men framför allt till den betydande förlust av marknadsandelar som unionsindustrin drabbades av under skadeundersökningsperioden.

(91)

Mot bakgrund av det tidsmässiga sambandet mellan å ena sidan den plötsliga kraftiga ökningen av dumpad import till priser som underskred unionsindustrins priser och å andra sidan unionsindustrins minskade försäljnings- och produktionsvolymer och förlust av marknadsandelar, dras preliminärt slutsatsen att den dumpade importen orsakade väsentlig skada för unionsindustrin.

(92)

Unionsindustrins exportvolym minskade med 25 % under skadeundersökningsperioden, men exporten utgjorde i genomsnitt endast cirka 8 % av den totala försäljningen. Därför blev den minskade exportens påverkan på unionsindustrins totala resultat ganska begränsad.

(93)

Importen från tredjeländer var försumbar under skadeundersökningsperioden och kan inte ha bidragit till den skada som unionsindustrin lidit.

(94)

Påverkan från den ekonomiska krisen inom byggbranschen kan tydligt märkas i uppgifter om förbrukning från 2009. Krisen bör dock ha påverkat både unionsindustrin och de kinesiska exportörerna på samma sätt. Skadeundersökningen visade dock att den kinesiska importen fortsatte att vinna marknadsandelar på bekostnad av unionsindustrin, även under krisen.

(95)

Vidare varade krisens negativa effekter på unionsmarknaden under relativt kort tid eftersom det fanns tecken på återhämtning redan under undersökningsperioden.

(96)

Därför bröt krisen inte orsakssambandet mellan den dumpade importen och den skada unionstillverkarna lidit.

(97)

På grundval av ovanstående dras preliminärt slutsatsen att den väsentliga skada som unionstillverkarna lidit orsakades av den berörda dumpade importen.

(98)

Förutom den dumpade importen undersöktes vissa andra faktorer, men ingen av dessa kunde förklara de betydande förluster i fråga om marknadsandelar och produktions- och försäljningsvolymer som inträffade under skadeundersökningsperioden och framför allt under undersökningsperioden. Dessa förluster för unionsindustrin sammanföll med ökningen i volym av dumpad import av den berörda produkten från Kina.

(99)

I analysen har det gjorts en tydlig åtskillnad mellan alla kända faktorer som har en inverkan på unionsindustrins situation och de skadliga verkningarna av den dumpade importen. Den preliminära slutsatsen av analysen är att importen från Kina har vållat unionsindustrin väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen.

(100)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersöktes det om det trots den preliminära slutsatsen om förekomst av skadlig dumpning fanns tvingande skäl som skulle kunna leda till slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att införa preliminära antidumpningsåtgärder i detta särskilda fall. I enlighet med artikel 21.1 i grundförordningen övervägde därför kommissionen, på grundval av all inlämnad bevisning, vilka verkningar eventuella åtgärder skulle få för alla parter som berörs av detta förfarande samt vilka följderna skulle bli om åtgärder inte vidtogs.

(101)

Skadeanalysen visade tydligt att den dumpade importen har vållat unionsindustrin skada. Den ökade volymen av dumpad import de senaste åren ledde till att unionsindustrins försäljning sjönk på unionsmarknaden och till att unionsindustrin tappade betydande marknadsandelar.

(102)

Undersökningen har visat att alla ökningar när det gäller marknadsandelarna för den dumpade importen från det berörda landet har skett på unionsindustrins direkta bekostnad. Det ska framhållas att den berörda produkten är viktig för omsättningen för de unionstillverkare som ingick i urvalet och att den står för upp till 40 % av deras omsättning på försäljningen. Om inte åtgärder införs är det mycket sannolikt att unionsindustrins situation förvärras ytterligare med tanke på det långvariga pristryck som den dumpade importen från Kina har utövat på unionsmarknaden. Dessutom skulle de satsningar som unionsindustrin har gjort för att omstrukturera och höja kvaliteten på sina produkter undergrävas helt. Om åtgärder införs kommer detta att leda till att importpriserna återställs till icke-skadevållande nivåer, vilket innebär att unionsindustrin kommer att kunna konkurrera på rättvisa handelsvillkor.

(103)

Följaktligen dras preliminärt slutsatsen att införandet av åtgärder utan tvekan ligger i unionsindustrins intresse.

(104)

Åtgärdernas sannolika inverkan på importörer har beaktats i enlighet med artikel 21.2 i grundförordningen. Härvid bör noteras att fyra icke-närstående importörer har varit samarbetsvilliga under undersökningen med totala importer av den berörda produkten på 15 % av importen från Kina under undersökningsperioden.

(105)

Utifrån uppgifter som kontrollerats på plats för den största av de samarbetsvilliga importörerna skulle åtgärdernas påverkan på detta företag inte bli betydande, eftersom den berörda produkten endast står för en liten del av dess omsättning.

(106)

Företaget framhöll dock att unionsindustrins totala produktionskapacitet är lägre än den aktuella efterfrågan, som enligt vad som uppges förväntas öka. Företaget framhöll också att det fanns begränsade leveranskällor i tredjeländer. Därför förväntas avbrott i leveranserna om tullnivån blir för hög. I detta hänseende ska noteras att mot bakgrund av det betydande underskridandet förväntas den föreslagna åtgärdsnivån, som tar hänsyn till kvalitetsskillnader mellan den berörda produkten som importeras från Kina och den likadana produkten som tillverkas av unionsindustrin, inte eliminera importen av den berörda produkten från Kina till unionen.

(107)

Frågeformulär sändes till tretton kända användare. Ingen av dem svarade eller ville samarbeta i förfarandet. Konsumentorganisationerna lämnade heller inga synpunkter efter offentliggörandet av tillkännagivandet om inledande.

(108)

Eftersom det saknas information om den berörda produktens andel av tillverkningskostnaden för senare produkter i förädlingskedjan och om försäljningsandelen för senare produkter i förhållande till användarnas totala omsättning, går det i detta skede av undersökningen inte att bedöma åtgärdernas påverkan på dessa företag. Bristen på samarbetsvilja kan dock ses som en indikator på ganska begränsad påverkan på användarna.

(109)

Mot bakgrund av ovanstående drogs preliminärt slutsatsen att det på grundval av de tillgängliga uppgifterna om unionens intresse inte finns några tvingande skäl som talar emot införandet av provisoriska åtgärder beträffande import av den berörda produkten från Kina.

(110)

Mot bakgrund av ovanstående slutsatser beträffande dumpning, den skada som vållats, orsakssamband och unionens intresse bör provisoriska åtgärder införas beträffande import av den berörda produkten från Kina för att förhindra att dumpad import vållar unionsindustrin ytterligare skada.

(111)

De provisoriska antidumpningsåtgärderna bör införas på en nivå som, utan att de konstaterade dumpningsmarginalerna överskrids, är tillräcklig för att undanröja den skada som den dumpade importen vållar unionsindustrin.

(112)

Vid beräkningen av det tullbelopp som är nödvändigt för att undanröja verkningarna av den skadevållande dumpningen ansågs det att eventuella åtgärder borde göra det möjligt för unionsindustrin att täcka sina kostnader och uppnå en vinst före skatt som rimligen skulle kunna uppnås under normala konkurrensförhållanden, dvs. om det inte förekom någon dumpad import. En vinstmarginal före skatt på 12 % av omsättningen användes för beräkningen. Detta var den genomsnittliga vinstnivå som unionsindustrin uppnådde under 2006–2007. Med tanke på att lönsamheten för den berörda produkten påverkades av den dumpade importen står det klart att detta är en försiktigt beräknad vinstnivå, som inte är för hög. På grundval av detta beräknades ett icke-skadevållande pris för unionsindustrin för den likadana produkten. Eftersom vinstmålet är lika med den faktiska förtjänsten i unionsindustrin under undersökningsperioden, togs viktade genomsnittliga priser fritt fabrik som referens.

(113)

Den nödvändiga prisökningen fastställdes därefter för varje samarbetsvillig kinesisk exporterande tillverkare som beviljats individuell behandling på grundval av jämförelser mellan det vägda genomsnittliga importpriset för det företaget, såsom detta fastställts i samband med beräkningen av prisunderskridandet, och det genomsnittliga icke-skadevållande priset för unionsindustrins produkter vid försäljning på unionsmarknaden. Den skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes sedan som en procentandel av det genomsnittliga importvärdet cif.

(114)

På grundval av detta fastställdes följande preliminära skademarginaler, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull:

(115)

I linje med den metod som användes för beräkning av dumpningsmarginal, beräknades skademarginalen för de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i Kina som inte ingick i urvalet som ett vägt genomsnitt av de två exporterande tillverkare i urvalet som beviljats individuell behandling.

(116)

Enligt metoden för beräkning av dumpningsmarginal fastställdes den landsomfattande skademarginalen för övriga icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkare i Kina och för de exporterande tillverkarna i urvalet som omfattades av artikel 18 utifrån den högsta konstaterade dumpningsmarginalen för de två exporterande företag som beviljats individuell behandling.

(117)

På grundval av detta fastställdes följande preliminära utvalda vägda genomsnittliga skademarginal och landsomfattande skademarginal, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull:

(118)

Mot denna bakgrund anser kommissionen att preliminära antidumpningsåtgärder bör införas på import med ursprung i Kina och att dessa, i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen och regeln om lägsta tull, bör fastställas till en nivå motsvarande de lägre av dumpnings- och skademarginalerna.

(119)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i den här förordningen har fastställts på grundval av resultaten av den nuvarande undersökningen. De återspeglar således den situation som i denna undersökning befunnits föreligga för dessa företag. Dessa tullsatser (i motsats till den landsomfattande tullen för ”övriga företag”) är uteslutande tillämpliga på import av produkter med ursprung i Kina som har tillverkats av dessa företag, dvs. de specifika rättsliga enheter som nämns. Importerade produkter som tillverkats av ett annat företag som inte specifikt omnämns i artikeldelen av denna förordning, däribland personer som är närstående till dem som specifikt omnämns, kan inte dra nytta av dessa tullsatser och ska omfattas av den tullsats som gäller ”övriga företag”.

(120)

Eventuella ansökningar om tillämpning av dessa individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser (t.ex. till följd av en ändring av företagets namn eller inrättande av nya tillverknings- eller försäljningsenheter) bör utan dröjsmål sändas till kommissionen (3) tillsammans med alla relevanta uppgifter, särskilt beträffande de ändringar av företagets verksamhet i fråga om tillverkning, inhemsk försäljning och exportförsäljning som hänger samman med exempelvis namnändringen eller ändringen av tillverknings- eller försäljningsenheterna. Förordningen kommer därefter vid behov att ändras i enlighet med detta genom en uppdatering av förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser.

(121)

I syfte att säkerställa en korrekt tillämpning av antidumpningstullen bör nivån för den övriga tullen inte tillämpas enbart på de icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkarna, utan också på de tillverkare som inte hade någon export till unionen under undersökningsperioden.

(122)

Dumpnings- och skademarginaler och preliminära antidumpningstullar fastställs enligt följande:

(123)

Samtliga berörda parter kommer att underrättas om ovanstående preliminära undersökningsresultat, och de kommer att uppmanas att skriftligen lämna in sina synpunkter och begära att bli hörda. Deras synpunkter kommer att analyseras och, om det är motiverat, beaktas innan några slutgiltiga avgöranden träffas. Det bör också påpekas att alla undersökningsresultat i denna förordning rörande införandet av antidumpningstullar är preliminära och kan komma att behöva omprövas inför ett slutgiltigt avgörande.

17.2.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 43/26

17.2.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 43/28

(1)

Ett tillfälligt stopp för ansökningar om importlicenser avseende löpnummer 09.4320 från och med den 28 september 2010 infördes genom kommissionens förordning (EU) nr 854/2010 av den 27 september 2010 om fastställande av tilldelningskoefficienten för utfärdande av importlicenser för sockerprodukter inom vissa tullkvoter för vilka ansökningar lämnats in under perioden 8–14 september 2010, och om tillfälligt stopp för ansökningar om sådana licenser (3), i enlighet med förordning (EG) nr 891/2009.

(2)

Det har inkommit information om outnyttjade och/eller endast delvis utnyttjade licenser och det finns därför återigen kvantiteter som är tillgängliga avseende det aktuella löpnumret. Det tillfälliga stoppet för ansökningar bör därför upphöra.

17.2.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 43/29

(1)

De representativa priserna och tilläggsbeloppen för import av vitsocker, råsocker och vissa sockerlösningar för regleringsåret 2010/11 har fastställts genom kommissionens förordning (EU) nr 867/2010 (3). Priserna och tillläggen ändrades senast genom kommissionens förordning (EU) nr 134/2011 (4).

(2)

De uppgifter som kommissionen för närvarande har tillgång till medför att dessa belopp bör ändras i enlighet med bestämmelserna i förordning (EG) nr 951/2006,

17.2.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 43/31

(1)

Genom beslut 2002/148/EG (4) avslutades samrådet med Republiken Zimbabwe enligt artikel 96.2 c i AVS–EU-partnerskapsavtalet varefter lämpliga åtgärder vidtogs, i enlighet med bilagan till det beslutet.

(2)

Till följd av rådets beslut 2010/97/Gusp (5) anpassades de åtgärder som avses i bilagan till beslut 2002/148/EG och deras tillämpningsperiod förlängdes med tolv månader fram till den 20 februari 2011.

(3)

Bildandet av en nationell enhetsregering i Zimbabwe sågs som ett tillfälle att återupprätta konstruktiva förbindelser mellan Europeiska unionen och Zimbabwe och att stödja genomförandet av landets reformprogram.

(4)

Detta undergrävs dock av den avsaknad av framsteg som den nationella enhetsregeringen uppvisar när det gäller genomförandet av vissa grundsatser i AVS–EU-partnerskapsavtalet, vilket den nationella enhetsregeringen i den övergripande politiska överenskommelsen har åtagit sig att sätta i verket.

(5)

Tillämpningsperioden för de åtgärder som avses i beslut 2002/148/EG bör därför förlängas. Åtgärderna bör ses över kontinuerligt i ljuset av konkreta framsteg på fältet.

17.2.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 43/33

(1)

I avsnitt 2.2 i bilagan till kommissionens beslut 2007/756/EG av den 9 november 2007 om antagande av en gemensam specifikation för det nationella fordonsregistret som föreskrivs i artikel 14.4 och 14.5 i direktiv 96/48/EG och direktiv 2001/16/EG (2) beskrivs genomförandet av en europeisk övergripande struktur för nationella fordonsregister och att beslutet vid behov ska uppdateras efter det att Europeiska järnvägsbyrån gjort en utvärdering av ett pilotprojekt. I beslutet anges också att det ska antas beslut om att ansluta de nationella fordonsregistren till det centrala virtuella fordonsregistret (VVR – Virtual Vehicle Register). Europeiska järnvägsbyrån har genomfört och utvärderat pilotprojektet. Den 26 mars 2010 överlämnade byrån rekommendation ERA/REC/01–2010/INT till kommissionen och föreslog en uppdatering av bilagan till beslut 2007/756/EG. Beslut 2007/756/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(2)

I artikel 33.2 i direktiv 2008/57/EG föreskrivs att det nationella fordonsregistret, utöver vissa andra obligatoriska uppgifter, ska innehålla uppgift om fordonets ägare och den enhet som ansvarar för underhållet. En övergångsperiod behövs därför för att anpassa icke-standardiserade nationella fordonsregister så att de innehåller fält 9.2 ”registrerat organisationsnummer” och för att uppdatera informationen om ägaren och den enhet som ansvarar för underhållet, i fråga om redan registrerade fordon.

(3)

Den övergångsperiod för befintliga fordon som beskrivs i avsnitt 4.3 i bilagan till beslut 2007/756/EG har gått ut eller håller på att gå ut. Den förra registreringsenhet som ansvarade för fordonsregistrering bör ha gjort all begärd information tillgänglig enligt en överenskommelse mellan sig och den utsedda registreringsenheten enligt artikel 4 i beslut 2007/756/EG. Denna information bör ha överförts senast den 9 november 2008. Varje medlemsstats registreringsenhet bör ha fört in fordon som används i internationell trafik i det nationella fordonsregistret senast den 9 november 2009. Varje medlemsstats registreringsenhet bör också ha fört in fordon som används i nationell trafik i det nationella fordonsregistret senast den 9 november 2010.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som har inrättats i enlighet med artikel 29.1 i direktiv 2008/57/EG.