ISSN 1725-2628

doi:10.3000/17252628.L_2011.037.swe

Europeiska unionens

officiella tidning

L 37

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

femtiofjärde årgången
11 februari 2011


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

INTERNATIONELLA AVTAL

 

*

Information om datum för undertecknande av protokollet om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Seychellerna

1

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Kommissionens förordning (EU) nr 118/2011 av den 10 februari 2011 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av vissa ringpärmsmekanismer med ursprung i Thailand

2

 

 

Kommissionens förordning (EU) nr 119/2011 av den 10 februari 2011 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

16

 

 

BESLUT

 

 

2011/91/EU

 

*

Kommissionens beslut av den 10 februari 2011 om godkännande av ett laboratorium i Republiken Korea för att utföra serologiska tester för kontroll av rabiesvaccins effektivitet [delgivet med nr K(2011) 656]  ( 1 )

18

 

 

2011/92/EU

 

*

Kommissionens beslut av den 10 februari 2011 om införande av det frågeformulär som ska användas i den första rapporten om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG om geologisk lagring av koldioxid [delgivet med nr K(2011) 657]  ( 1 )

19

 

 

2011/93/EU

 

*

Kommissionens beslut av den 10 februari 2011 om ändring av beslut 2009/821/EG vad gäller förteckningarna över gränskontrollstationer och veterinärenheter i Traces [delgivet med nr K(2011) 701]  ( 1 )

25

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

INTERNATIONELLA AVTAL

11.2.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 37/1


Information om datum för undertecknande av protokollet om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Seychellerna

Europeiska unionen och Republiken Seychellernas regering undertecknade protokollet om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i partnerskapsavtalet om fiske i Bryssel den 18 januari 2011.

Protokollet tillämpas följaktligen provisoriskt från och med den 18 januari 2011 i enlighet med artikel 13 i detta.


FÖRORDNINGAR

11.2.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 37/2


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 118/2011

av den 10 februari 2011

om införande av en preliminär antidumpningstull på import av vissa ringpärmsmekanismer med ursprung i Thailand

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1) (nedan kallad grundförordningen), särskilt artikel 7,

efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

1.   FÖRFARANDE

1.1.   Inledande

(1)

Den 20 maj 2010 meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) i Europeiska unionens officiella tidning (2) att den inledde ett antidumpningsförfarande beträffande import till unionen av vissa ringpärmsmekanismer med ursprung i Thailand.

(2)

Antidumpningsförfarandet inleddes till följd av ett klagomål som ingavs den 6 april 2010 av Ring Alliance Ringbuchtechnik GmbH (nedan kallad klaganden) såsom företrädare för tillverkare som svarar för en betydande del – i detta fall mer än 50 % – av unionens produktion av vissa ringpärmsmekanismer. Klagomålet innehöll prima facie-bevisning för dumpning av produkten i fråga och för därav vållad väsentlig skada, och denna bevisning ansågs tillräcklig för att motivera att ett förfarande inleddes.

1.2.   Parter som berörs av förfarandet

(3)

Kommissionen underrättade officiellt klaganden, andra kända tillverkare i unionen, de kända exporterande tillverkarna i Thailand, företrädarna för det berörda landet samt kända importörer och användare om inledandet av förfarandet. Berörda parter gavs möjlighet att inom den tid som angavs i tillkännagivandet om inledande lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda. Alla berörda parter som begärde att bli hörda och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle att bli hörda.

(4)

Kommissionen sände frågeformulär till alla parter som såvitt känt var berörda och till alla övriga parter som begärde det inom de tidsfrister som angavs i tillkännagivandet om inledande, det vill säga klaganden, andra kända unionstillverkare, den kända exporterande tillverkaren i Thailand, företrädarna för det berörda landet, kända importörer och kända användare. Alla parter som begärde att bli hörda inom den fastställda tidsfristen och kunde visa att det fanns särskilda skäl till detta gavs också möjlighet att bli hörda.

(5)

Svar på frågeformuläret och andra inlagor mottogs från en exporterande tillverkare i Thailand, den klagande unionstillverkaren, fem icke-närstående importörer och handlare (bland annat en som även hade tillverkning i unionen) samt en användare.

(6)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den bedömde vara nödvändiga för ett preliminärt fastställande i fråga om dumpning, därav vållad skada och unionens intresse. Kontrollbesök gjordes på plats hos följande företag:

a)

Unionstillverkare

Ring Alliance Ringbuchtechnik GmbH, Wien, Österrike.

b)

Exporterande tillverkare i Thailand

Thai Stationery Industry Co. Ltd., Bangkok, Thailand

c)

Företag som är närstående den exporterande tillverkaren i Thailand

Wah Hing Stationery Manufactory Limited, Hongkong.

d)

Importörer i unionen

Giardini Srl, Settimo Milanese, Italien

Rendol enterprises, Reilingen, Tyskland

Industria Meccanica Lombarda srl, Offanengo, Italien (har även tillverkning i unionen)

Winter Company Spain S.A., Spanien.

1.3.   Undersökningsperiod och skadeundersökningsperiod

(7)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden 1 april 2009–31 mars 2010 (nedan kallad undersökningsperioden eller UP). Undersökningen av utvecklingstendenser som är av betydelse för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2006 till och med slutet av undersökningsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

2.   BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

2.1.   Berörd produkt

(8)

Den produkt som berörs är ringpärmsmekanismer som består av minst två stålplattor eller ståltrådar på vilka åtminstone fyra halvringar av ståltråd är fastsatta och vilka hålls samman av ett stålomslag; de kan öppnas antingen genom att man drar isär halvringarna eller med hjälp av en liten utlösningsmekanism i stål som är fastsatt på ringpärmsmekanismen; de har sitt ursprung i Thailand (nedan kallad den berörda produkten) och klassificeras för närvarande enligt KN-nummer ex 8305 10 00 . Spakmekanismer enligt samma KN-nummer omfattas inte av undersökningen.

(9)

Den berörda produkten används för insättning i pärmar av olika slags dokument eller handlingar. Den används bland annat av tillverkare av ringpärmar, tekniska manualer, foto- och frimärksalbum, kataloger och broschyrer.

(10)

Det såldes många olika typer av ringpärmsmekanismer i Europeiska unionen under undersökningsperioden. Modellerna varierade efter storlek, form och antal ringar, storleken på basplattan och systemet för att öppna ringarna (genom isärdragning eller genom en öppningsmekanism). Eftersom de alla har samma fysiska och tekniska egenskaper och modellerna i viss utsträckning kan bytas ut mot varandra, fastställde kommissionen att alla ringpärmsmekanismer utgör en enda produkt i samband med detta förfarande.

2.2.   Likadan produkt

(11)

Den produkten som tillverkas och säljs på den inhemska marknaden i Thailand och den produkt som unionstillverkarna tillverkar och säljer i unionen konstaterades ha samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och användningsområden. Dessa produkter anses därför preliminärt vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

3.   STICKPROVSFÖRFARANDE

3.1.   Stickprovsförfarande avseende icke-närstående importörer

(12)

Eftersom det förefaller finnas ett stort antal icke-närstående importörer, anges det i tillkännagivandet om inledande att kommissionen kan besluta att genomföra ett stickprovsförfarande enligt artikel 17 i grundförordningen. För att kommissionen skulle kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt, och i så fall göra ett urval, ombads alla kända icke-närstående importörer att ge sig till känna genom att kontakta kommissionen och, i enlighet med tillkännagivandet om inledande, lämna grundläggande uppgifter om sin verksamhet när det gäller den berörda produkten (se definitionen i avsnitt 2.1) under perioden 1 april 2009–31 mars 2010.

(13)

Efter en granskning av de inlämnade uppgifterna och med hänsyn till att så få importörer visat samarbetsvilja beslutades det emellertid att ett stickprovsförfarande inte var nödvändigt.

4.   DUMPNING

(14)

Ett företag i Thailand besvarade frågeformuläret för exporterande tillverkare. Även ett närstående företag till denna exporterande tillverkare, som var involverat i försäljningen av den berörda produkten och beläget i Hongkong, besvarade frågeformuläret. Enligt Eurostats importuppgifter svarade denna exporterande tillverkare (tillsammans med det närstående företaget) för all export från Thailand till unionen.

4.1.   Normalvärde

(15)

Det framgick av undersökningen att den exporterande tillverkaren hade lämnat ofullständiga och oriktiga uppgifter med avseende på viktiga delar av sina tillverkningskostnader, t.ex. den synbara förbrukningen av nickelmetall och annan råvara. Dessutom var även andra uppgifter rörande tillverkningskostnader och produktionskapacitet motstridiga och kunde inte fås att gå ihop med varandra. Det framgick vidare att det fanns ett närstående företag beläget i Kina som, i motsats till vad som tidigare hävdats av den exporterande tillverkaren, var involverad i försäljningen och administrationen av den berörda produkten. Eftersom de angivna kostnaderna inte omfattade relevanta kostnader för detta närstående företag ansågs de vara ofullständiga.

(16)

Mot denna bakgrund drogs slutsatsen att de kostnadsuppgifter som lämnats inte kunde anses vara ett tillräckligt exakt underlag för fastställandet av normalvärdet. Man övervägde därför att, åtminstone delvis, fatta avgörandena på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

(17)

Företaget underrättades omedelbart och gavs tillfälle att lämna ytterligare förklaringar i enlighet med artikel 18.4 i grundförordningen. Företagets förklaringar ansågs emellertid inte vara tillräckliga, eftersom de inte klargjorde de oklarheter som konstaterats. Företaget kunde inte heller vederlägga den dokumentation som visade att det hade lämnat ofullständiga, oriktiga och vilseledande uppgifter. Dessutom hade företaget inte lämnat väsentlig information om det ovannämnda närstående företaget i Kina som var involverat i tillverkningen och försäljningen av den berörda produkten.

(18)

Mot denna bakgrund ansågs det att normalvärdet för den exporterande tillverkaren preliminärt skulle fastställas på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

(19)

Eftersom det inte fanns några andra mera tillförlitliga uppgifter beräknades normalvärdet preliminärt på grundval av de uppgifter som lämnats i klagomålet om tillverkningskostnaderna i Thailand. I enlighet med artikel 18.5 i grundförordningen dubbelkollades dessa uppgifter mot kontrollerade uppgifter som erhållits i samband med undersökningen, bland annat uppgifterna avseende personal- och energikostnaderna i Thailand. I lämpliga fall korrigerades de uppgifter som lämnats i klagomålet med hjälp av de kontrollerade uppgifter som erhållits i samband med undersökningen.

(20)

Ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och allmänna kostnader samt vinst på 16 % respektive 8 % lades till den tillverkningskostnad som fastställts enligt ovan, på grundval av de uppgifter som lämnats i klagomålet.

4.2.   Exportpris

(21)

Den exporterande tillverkaren sålde på export till unionen via sitt närstående handelsföretag beläget utanför unionen.

(22)

Exportpriset fastställdes på grundval av priserna när den såldes av det närstående handelsföretaget till unionen, dvs. till en oberoende köpare på grundval de priser som faktiskt betalades eller skulle betalas för produkten (se artikel 2.8 i grundförordningen).

4.3.   Jämförelse

(23)

Jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset gjordes på nivån fritt fabrik.

(24)

För att garantera en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset tog man genom justeringar hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. Justeringar för olikheter i transport- och försäkringskostnader samt kreditkostnader har gjorts när detta varit tillämpligt och motiverat.

4.4.   Dumpningsmarginal

(25)

I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen fastställdes dumpningsmarginalen för den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet per produkttyp och det vägda genomsnittliga exportpriset per produkttyp fastställt enligt ovan.

(26)

På grundval av detta fastställdes följande preliminära dumpningsmarginaler, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull:

Exporterande tillverkare

Dumpningsmarginal

Thai Stationery Industry Co. Ltd., Bangkok, Thailand

17,2  %

(27)

Eftersom den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren svarade för all den thailändska exporten av den berörda produkten till unionen ansågs det att den övriga dumpningsmarginalen skulle fastställas till den dumpningsmarginal som konstaterats för den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren, dvs. 17,2 %.

5.   DEFINITION AV UNIONSINDUSTRIN

(28)

Under undersökningsperioden tillverkade följande företag ringpärmsmekanismer i EU:

Ring Alliance Ringbuchtechnik GmbH, Wien, Österrike

Industria Meccanica Lombarda Srl, Offanengo, Italien.

(29)

Den första tillverkaren är sökanden, som samarbetade i undersökningen. Undersökningen har visat att sökanden stod för mer än 50 % av unionens totala tillverkning av ringpärmsmekanismer under undersökningsperioden.

(30)

Den andra (mindre) tillverkaren är även importör av ringpärmsmekanismer från Thailand och motsatte sig förfarandet. På grundval av de uppgifter som lämnats av företaget fann man att företaget under hela skadeundersökningsperioden i genomsnitt köpte samma volym från Thailand som det själv tillverkade.

(31)

Mot denna bakgrund ansågs det att den andra tillverkaren, i enlighet med artikel 4.1 a, inte skulle omfattas av definitionen av unionsindustrin och att unionsindustrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen endast skulle utgöras av den sökande tillverkaren. Denna tillverkare kallas nedan unionsindustrin.

(32)

Det bör noteras att unionsindustrin tidigare bestod av två olika tillverkare (Koloman Handler i Österrike och Robert Krause i Tyskland) som gick i konkurs och köptes upp av en österrikisk koncern. Dessa företag blev föremål för en omfattande omstrukturering och den nuvarande företagsstrukturen Ring Alliance Ringbuchtechnik GmbH skapades 2003. Huvudkontoret är beläget i Österrike, medan tillverkningen sker i Ungern.

6.   SKADA

6.1.   Förbrukning i EU

(33)

Förbrukningen fastställdes på grundval av följande:

Den kontrollerade sammanlagda försäljning på unionsmarknaden som rapporterats av unionsindustrin och den andra EU-tillverkaren.

Den kontrollerade sammanlagda exportvolymen till EU som den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren i Thailand hade under de perioder som anges i frågeformuläret (2008, 2009 och undersökningsperioden) och Eurostats uppgifter när det gäller övriga år.

Eurostats uppgifter om importen från andra tredjeländer.

(34)

På denna grundval utvecklades förbrukningen av ringpärmsmekanismer i EU på följande sätt:

 

2006

2007

2008

2009

UP

Förbrukning (tusental)

100

100

111

93

95

Källa: Kontrollerade uppgifter i svar på frågeformuläret samt Eurostat.

(35)

Förbrukningen minskade med 5 % under hela skadeundersökningsperioden (3). Det är emellertid att märka att efter en ökning på ca 10 % mellan 2006 och 2008 minskade förbrukningen med 15 % under den efterföljande perioden.

6.2.   Import från Thailand

a)   Importvolym och marknadsandel

 

2006

2007

2008

2009

UP

Importvolym

100

65

153

116

119

Marknadsandel

12,0  %

7,8  %

16,5  %

15,0  %

15,0  %

Källa: Kontrollerade uppgifter i svar på frågeformuläret samt Eurostat.

(36)

Uppgifterna om importen från Thailand grundar sig på de frågeformulärssvar som lämnats av den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren, dvs. den enda kända thailändska exportören, när det gäller perioden 2008–UP och på Eurostats uppgifter när det gäller övriga år. På denna grundval fastställdes det att den sammanlagda importen från Thailand av ringpärmsmekanismer ökade volymmässigt med närmare 20 % mellan 2006 och undersökningsperioden. Importvolymen varierade dock betydligt under denna period och den största ökningen skedde mellan 2007 och 2008 då importen mer än fördubblades.

(37)

Marknadsandelen för importen från Thailand ökade stadigt och gick upp med tre procentenheter mellan 2006 och undersökningsperioden. Precis som när det gäller försäljningsvolymen nådde marknadsandelen en topp 2008 då den uppgick till 16,5 %.

b)   Pris på importen av den berörda produkten/underskridande

 

2006

2007

2008

2009

UP

Importpriser

100

103

123

113

113

(38)

Importpriserna ökade först med över 20 % mellan 2006 och 2008 och minskade därefter.

(39)

Trots en total ökning på 13 % under skadeundersökningsperioden underskred de thailändska priserna väsentligt unionstillverkarnas priser under undersökningsperioden. En prisjämförelse för motsvarande modeller, vid behov justerade, visade att importpriserna låg i genomsnitt mer än 30 % under unionsindustrins försäljningspris under undersökningsperioden. En jämförelse av den genomsnittliga prisnivån under övriga år visar på ett liknande prisunderskridande för åren 2006–2009.

(40)

Även den absoluta prisnivån för den thailändska importen låg systematiskt under priserna för övrig import och i stor utsträckning också under unionstillverkarnas priser.

6.3.   Unionsindustrins ekonomiska situation (4)

a)   Tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

 

2006

2007

2008

2009

UP

Tillverkning

100

130

131

80

83

Produktionskapacitet

100

110

115

80

75

Kapacitetsutnyttjande

79  %

94  %

90  %

79  %

88  %

(41)

Under perioden i dess helhet minskade både tillverkningen och produktionskapaciteten med närmare 20 % respektive 25 %. Det ökade kapacitetsutnyttjandet förklaras endast av det faktum att produktionskapaciteten minskade med 25 % under samma period. Denna kapacitetsminskning var i sin tur en följd av permitteringar (se sysselsättning nedan).

(42)

Det är emellertid att märka att både tillverkningsvolymen och produktionskapaciteten först ökade (fram till 2008) för att därefter uppvisa en kraftig minskning.

b)   Lager

 

2006

2007

2008

2009

UP

Utgående lager

100

137

153

124

126

(43)

Under skadeundersökningsperioden ökade unionsindustrins lager totalt med 26 %. En avsevärd del av produktionen av ringpärmsmekanismer består av standardprodukter, och unionsindustrin måste därför ha en viss lagerhållning för att snabbt kunna tillgodose kundernas efterfrågan. En ökning av utgående lager utöver genomsnittsnivån tyder dock på att man haft svårigheter med att avsätta sina produkter.

c)   Försäljningsvolym, marknadsandel och tillväxt

 

2006

2007

2008

2009

UP

Försäljningsvolym i EU

100

105

113

79

77

Marknadsandel

29,6  %

31,1  %

30,2  %

25,2  %

24,0  %

(44)

Unionsindustrins försäljningsvolym på EU-marknaden minskade med 23 % under skadeundersökningsperioden, vilket motsvarar, vilket motsvarar en minskning av marknadsandelen med över 5 procentenheter (från 29,6 % till 24 %). Både försäljningsvolymen och marknadsandelen försämrades efter 2008.

(45)

Denna utveckling innebär att unionsindustrin inte uppvisade någon tillväxt mellan 2006 och undersökningsperioden.

d)   Försäljningspriser

 

2006

2007

2008

2009

UP

Försäljningspriser

100

99

99

110

107

(46)

Unionsindustrins vägda genomsnittliga försäljningspris låg på en relativt stabil nivå fram till 2008. Det ökade därefter med 10 % 2009, för att sedan minska med 3 procentenheter under undersökningsperioden. Denna prisökning beror på en kombination av två faktorer, nämligen en förändring i produktmixen på grund av minskade försäljningsvolymer för de billigare standardkvaliteterna och unionsindustrins försök att kompensera för förlusterna under 2008. Detta försök misslyckades emellertid, eftersom unionsindustrin fortsatte att gå med förlust under den påföljande perioden (se nedan).

e)   Lönsamhet, räntabilitet och kassaflöde

 

2006

2007

2008

2009

UP

Resultatet i % av omsättningen

100

9

135

167

146

Kassaflöde

100

– 502

– 685

– 136

– 291

Avkastning på nettotillgångar

100

87

104

146

176

(47)

Unionsindustrin gick med förlust under skadeundersökningsperioden i dess helhet och det framgår av den utveckling som redovisas ovan att förlusterna ökade generellt sett. Även om situationen förbättrades en aning under 2007 (då man nästan uppnådde lönsamhet) så försämrades den igen från och med 2008. Även om minskningen av kassaflödet kunde begränsas var detta flöde negativt från och med 2007. Avkastningen på nettotillgångar var även den negativ under hela perioden och minskade konstant mellan 2006 och undersökningsperioden.

f)   Investeringar och kapitalanskaffningsförmåga

 

2006

2007

2008

2009

UP

Investeringar

100

45

50

17

26

(48)

Investeringarna uppvisade en kraftigt neråtgående utveckling och minskade med 75 % under hela skadeundersökningsperioden.

(49)

Såsom angivits ovan kan det konstateras att unionsindustrins svaga finansiella läge starkt har påverkat dess förmåga att anskaffa kapital från oberoende källor.

g)   Sysselsättning, produktivitet och löner

 

2006

2007

2008

2009

UP

Sysselsättning

100

111

118

99

87

Produktivitet

100

117

111

81

95

Löner

100

106

113

92

71

(50)

Under hela perioden minskade sysselsättningen (uttryckt i antal heltidsekvivalenter) med 13 %, varvid den största minskningen ägde rum efter 2008 då sysselsättningen nådde sin högsta nivå. Lönerna uppvisade en likartad utveckling.

(51)

Produktiviteten, mätt i tusental tillverkade enheter per anställd under perioden, uppvisade generellt sett samma utveckling som sysselsättningen, även om minskningen var begränsad under undersökningsperioden.

h)   Storleken på den faktiska dumpningsmarginalen

(52)

På grundval av bästa tillgängliga uppgifter visar undersökningen att dumpning förekommit under översynsperioden i en omfattning av 17,2 %, vilket är en betydande siffra.

i)   Återhämtning från effekterna av tidigare dumpning

(53)

Unionsindustrin har lidit av effekterna av en dumpad import i flera år. Det fanns relativt effektiva åtgärder fram till 2008, men därefter försämrades situationen igen. Det redogörs i detalj för detta under rubriken ”Unionens intresse”.

6.4.   Slutsats

(54)

Unionsindustrins ekonomiska situation försämrades markant mellan 2006 och undersökningsperioden. Detta tog sig särskilt uttryck i en betydande minskning av tillverkningen och försäljningsvolymen (– 17 % respektive – 13 %), vilket i sin tur ledde till att marknadsandelen minskade från 29,6 % till 24 %. Även unionsindustrins ekonomiska situation påverkades. Företaget ökade sina förluster och både kassaflödet och avkastningen på nettotillgångar uppvisade en negativ utveckling. Under 2009 försökte unionsindustrin begränsa sina förluster genom att öka sina priser, men detta lyckades inte och situationen till och med förvärrades.

(55)

Detta ledde till att investeringarna hölls på en miniminivå och företaget hade i detta läge inget annat val än att friställa ett stort antal anställda.

(56)

Det är emellertid att märka att om man ser till hela skadeundersökningsperioden så förbättrades unionsindustrins situation en aning mellan 2006 och 2008. Under denna period uppvisade således tillverkningen, försäljningsvolymen och sysselsättningen en ökande trend. Dessa indikatorer har emellertid minskat väsentligt sedan 2009. Lönsamhetsindikatorerna uppvisade däremot en negativ utveckling under hela perioden, även om lönsamheten låg på en nivå nära den kritiska punkten 2007.

(57)

Mot denna bakgrund dras preliminärt slutsatsen att unionsindustrin led väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

7.   ORSAKSSAMBAND

7.1.   Inledning

(58)

I enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen om den väsentliga skada som unionsindustrin lidit hade vållats av den dumpade importen från det berörda landet. Även andra kända faktorer, utöver den dumpade importen, som eventuellt kunde ha skadat unionsindustrin, undersöktes för att kontrollera att den eventuella skada som vållats av sådana andra faktorer inte tillskrevs den dumpade importen.

7.2.   Den dumpade importens verkningar

(59)

Det är att märka att unionsmarknaden karaktäriseras av att det finns ett relativt litet antal försörjningskällor (två i unionen, en i Indien, en i Thailand samt några i Kina), vilket ger en god pristransparens (i form av prisnoteringar) på marknaden. Dessutom utgörs en betydande del av efterfrågan i EU standardtyper av ringpärmsmekanismer och för dessa är priset den avgörande faktorn vid val av produkt.

(60)

Det framgick av undersökningen att importen av ringpärmsmekanismer från Thailand ökade med närmare 20 % volymmässigt under skadeundersökningsperioden och nådde en marknadsandel på 15 % under undersökningsperioden. Unionsindustrins försäljningsvolym minskade väsentligt under samma period. Det fastställdes vidare att ringpärmsmekanismerna från Thailand underskred unionsindustrins priser med över 30 % under undersökningsperioden, vilket är en mycket hög siffra för denna typ av produkt.

(61)

Kombinationen av en hög importvolym och en låg prisnivå ledde till ett betydande pristryck på unionsmarknaden. Utan förekomsten av dumpning hade de thailändska priserna åtminstone under undersökningsperioden varit minst 20 % högre än de faktiskt var, vilket kunde ha lett till ett högre pris på unionsmarknaden generellt sett.

(62)

Med hänsyn till den dumpade importens omfattning och prisnivå anses det således att denna import har hindrat unionsindustrins insatser för att återfå lönsamheten, eller åtminstone minska förlusterna, genom att öka försäljningen eller höja priserna till lämpligare nivåer under perioden 2009–UP. Det fortsatta pristrycket på unionsmarknaden från lågprisimporten från Thailand har lett till minskade försäljningsvolymer, förlust av marknadsandelar och sjunkande priser, vilket i sin tur gett minskad lönsamhet för unionsindustrin.

(63)

Det bör erinras om att en nyligen genomförd översyn vid giltighetstidens utgång (5) kom fram till att unionsindustrin fortfarande befann sig i ett mycket utsatt läge 2008 och ännu var extremt känslig för all ytterligare dumpad import.

(64)

Mot bakgrund av detta drogs därför preliminärt slutsatsen att den dumpade importen från Thailand hade en negativ inverkan på unionsindustrins ekonomiska situation.

7.3.   Andra faktorers inverkan

7.3.1.   Minskad efterfrågan på unionsmarknaden

(65)

Efterfrågan på unionsmarknaden ökade med 10 % 2008, men minskade sedan betydligt (ca 15 %) under de efterföljande åren. Detta sammanhänger med finanskrisen och det faktum att många företag beslutat minska sina allmänna kostnader, bl.a. kontorsmateriel. Denna situation har drabbat ringpärmsmekanismsektorn i dess helhet. Importen från Indien och Thailand minskade i absoluta tal, liksom unionsindustrins försäljning.

(66)

Det är emellertid att märka att unionsindustrin drabbades värre än andra aktörer relativt sett, eftersom dess marknadsandel minskade från 30,2 % till 25,2 % mellan 2008 och 2009. Med tanke på att ringpärmsmekanismindustrin har höga fasta kostnader inverkade den minskade försäljningsvolymen negativt på den sökandes ekonomiska situation. Den minskade förbrukningen bör emellertid ses tillsammans med utvecklingen för den dumpade importen från Thailand. Den thailändska importen hade en stor marknadsandel, vilken var nästan tre gånger så stor som minskningen av förbrukningen.

(67)

Således kan den slutsatsen dras att minskningen av förbrukningen, vilken orsakats av den ekonomiska krisen, kan ha bidragit till den väsentliga skada som unionsindustrin lidit. Om detta skulle ha lett till några verkningar så har dessa dock helt klart förstärkts betydligt genom den import som är föremål för denna undersökning.

7.3.2.   Import från andra tredjeländer

(68)

Även Indien och Kina tillverkar och exporterar ringpärmsmekanismer. Importen från dessa länder utvecklades på följande sätt:

 

2006

2007

2008

2009

UP

Indien

Importvolym

100

93

102

88

91

Marknadsandel

47,6  %

44,3  %

43,5  %

45,2  %

45,3  %

Genomsnittligt pris

100

99

118

116

113

Kina

Importvolym

100

91

153

150

151

Marknadsandel

3,5  %

3,1  %

4,8  %

5,6  %

5,5  %

Genomsnittligt pris

100

98

90

85

86

Källa: Eurostat.

(69)

Det finns endast en exporterande tillverkare av ringpärmsmekanismer i Indien och importvolymen härifrån minskade med närmare 10 % under skadeundersökningsperioden. Indien svarade emellertid för en betydande del av unionsmarknaden, eftersom dess marknadsandel uppgick till i genomsnitt 45 % under skadeundersökningsperioden. Dessutom ökade de indiska importpriserna med totalt sett 13 %, till en nivå strax över de thailändska priserna. Med hänsyn till dess starka position på unionsmarknaden och dess konkurrenskraftiga importpriser är Indien en viktig konkurrent till unionsindustrin. När man ser till den utveckling som beskrivs ovan, dvs. minskade volymer och ökade priser, finns det emellertid inget som tyder på att Indien skulle ha bidragit till försämringen av unionsindustrins situation under undersökningsperioden. Till sist är det även att märka att en viss del av importen från Indien, dvs. ungefär en tredjedel, har köpts direkt och sålts på unionsmarknaden av en distributör som är unionsindustrin närstående.

(70)

Importen från Kina har omfattats av antidumpningstullar på mellan 51,2 % och 78,8 % sedan 2004. Importvolymen från Kina minskade med ungefär 50 % mellan 2006 och undersökningsperioden, vilket motsvarar en ökning av marknadsandelen med 2 procentenheter (dvs. från 3,5 % till 5,5 %). Även om priserna på den kinesiska importen minskade under hela skadeundersökningsperioden låg de dock totalt sett på en nivå som vida översteg de thailändska priserna. Detta gäller även om man inte räknar med antidumpningstullen. Följaktligen dras slutsatsen att denna import inte har bidragit till den försämrade ekonomiska situationen för unionsindustrin under undersökningsperioden.

(71)

Mot bakgrund av ovanstående dras preliminärt slutsatsen att importen från dessa tredjeländer inte har bidragit, åtminstone inte i någon nämnvärd utsträckning, till den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

7.3.3.   Unionsindustrins exportresultat

(72)

Exportresultatet undersöktes också såsom en av de kända faktorer, utöver den dumpade importen, vilka eventuellt samtidigt kunde ha skadat unionsindustrin.

(73)

Unionsindustrins export motsvarade i genomsnitt 5 % av dess totala försäljning av ringpärmsmekanismer under skadeundersökningsperioden och låg på en relativt stabil nivå. Följaktligen dras preliminärt slutsatsen att detta inte kan ha vållat unionsindustrin någon skada.

7.4.   Slutsats om orsakssambandet

(74)

Det framgår av ovanstående analys att importen från Thailand på grund av sin volym och prisnivå vållade unionsindustrin väsentlig skada under undersökningsperioden. Importen ökade i absoluta tal och konstaterades vara dumpad och hålla en prisnivå som väsentligt understeg de priser som unionsindustrin tog ut på unionsmarknaden för liknande produkttyper. På denna priskänsliga marknad där antalet leverantörer är relativt begränsat och marknaden ganska transparent, hade ett prisunderskridande på över 30 % definitivt en betydande inverkan på marknadspriserna.

(75)

Det framgick av undersökningen av de andra kända faktorerna som kunde ha vållat unionsindustrin skada att den minskade efterfrågan kunde ha spelat roll. Trots de negativa verkningarna av den minskande efterfrågan på unionsmarknaden dras dock den preliminära slutsatsen att denna faktor inte var tillräcklig för att bryta det orsakssamband som fastställts mellan den dumpade importen från Thailand och den väsentliga skada som unionsindustrin lidit. Den minskade efterfrågan bör ses tillsammans med verkningarna av den dumpade importen, vilka faktiskt förvärrade de negativa verkningarna av finanskrisen.

(76)

På grundval av denna analys, i vilken det har redogjorts för verkningarna av alla kända faktorer som har betydelse för unionsindustrins situation och gjorts en avgränsning av den dumpade importens skadevållande verkningar, dras preliminärt slutsatsen att den dumpade importen från Thailand har vållat unionsindustrin väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen.

8.   UNIONENS INTRESSE

8.1.   Inledande anmärkning

(77)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om det, trots den preliminära slutsatsen om skadevållande dumpning, fanns tvingande skäl som skulle kunna leda till slutsatsen att det inte låg i unionens intresse att införa preliminära antidumpningsåtgärder i detta särskilda fall. I detta syfte och i enlighet med artikel 21.1 i grundförordningen övervägde kommissionen på grundval av all inlämnad bevisning vilka verkningar eventuella åtgärder skulle få för alla parter som berörs av detta förfarande samt vilka följderna skulle bli om åtgärder inte vidtogs.

(78)

För att bedöma de sannolika verkningarna av åtgärderna gavs alla berörda parter tillfälle att lämna synpunkter i enlighet med artikel 21.2 i grundförordningen. Den sökande unionstillverkaren och fyra icke-närstående importörer besvarade frågeformuläret. Den andra unionstillverkaren, som även är importör, lämnade vissa uppgifter och en användare besvarade frågeformuläret.

8.2.   Beskrivning av unionsmarknaden

(79)

För att man ska få en bättre överblick över de olika intressen som står på spel behövs det först en beskrivning av marknadens viktigaste särdrag.

(80)

Antidumpningsåtgärder på importen av vissa ringpärmsmekanismer med ursprung i Kina infördes för första gången 1997 (6). Den ursprungliga tullsatsen ökades tre år senare till följd av en interimsöversyn. Dessa åtgärder har nyligen utvidgats en andra gång till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång i vilken det fastställdes att detta var nödvändigt för att den dumpade och skadevållande importen inte skulle återkomma (7).

(81)

Eftersom det i flera undersökningar fastställts att åtgärderna avseende importen från Kina kringgicks utvidgades dessa till att även omfatta Vietnam och Laos 2004 respektive 2006 och åtgärdernas räckvidd utökades till att även omfatta något ändrade ringpärmsmekanismer (8). Det bör slutligen nämnas att importen av ringpärmsmekanismer från Thailand har varit föremål för två olika undersökningar avseende kringgående (2004 respektive 2008) och en ny antidumpningsundersökning (2008). Även om dessa undersökningar inte ledde till några åtgärder har det i denna undersökning tydligt kunnat fastställas att den thailändska exportören lämnat oriktiga uppgifter i sitt frågeformulärssvar.

(82)

Det är att märka att ringpärmsmekanismer importeras till unionsmarknaden antingen via distributörer, agenter eller direkt av användarna, dvs. de företag som tillverkar pärmar.

(83)

Slutligen bör det erinras om att antalet leverantörer av ringpärmsmekanismer till unionsmarknaden är relativt begränsat. Förutom de två tillverkarna i EU finns det endast en känd tillverkare i Thailand, en i Indien och några i Kina, varav de sistnämnda omfattas av antidumpningsåtgärder (se ovan). Både den exporterande tillverkaren i Thailand och i Indien ägs av företag baserade i Hongkong, nämligen Wah Hing Stationary (en ringpärmsmekanismhandlare med en tillverkningsanläggning i Kina) och World Wide Stationary (som har ett leveransavtal med Bensons som är en distributör som ägs av unionsindustrin).

8.3.   Unionsindustrin

(84)

Det erinras om att unionsindustrin redan för några år sedan stod inför allvarliga ekonomiska svårigheter, bland annat på grund av orättvis import, och blev tvungen att omstrukturera i syfte att säkra sin fortsatta existens såsom förklaras nedan.

(85)

Unionsindustrin bestod av två tillverkare när det första antidumpningsklagomålet lämnades 1995: Koloman Handler GmbH, ett österrikiskt företag, och Robert Krause GmbH & Co, ett tyskt företag. Dessa två företag hade varit verksamma på EU:s marknad för ringpärmsmekanismer redan under lång tid, men deras ekonomiska situation blev så problematisk att de båda tvingades ansöka om konkurs. Robert Krause GmbH ansökte om konkurs 1998 och dess efterföljarföretag tvingades göra samma sak 2002, medan Koloman Handler hamnade på obestånd 2001. Bägge företagen övertogs av ett annat företag, SX Bürowaren Produktions- und Handels GmbH, som i sin tur förvärvades av Ring Alliance Ringbuchtechnik GmbH, sökanden i detta fall.

(86)

Sedan dess har verksamheten omstrukturerats för att bli mer konkurrenskraftig på världsmarknaden, särskilt på sökandens kärnmarknad, dvs. EU-marknaden. Denna omstrukturering omfattade förvärv av Bensons, som sedan länge handlar med ringpärmsmekanismer och har företag i Förenade kungariket, Förenta staterna, Nederländerna och Singapore.

(87)

Industrins ansträngningar att förbättra sin situation har dock undergrävts i det att de positiva effekterna av åtgärderna mot orättvis import försvagats genom absorption och kringgående, såsom förklaras ovan. Till följd av detta förblev situationen för industrin ömtålig trots betydande förbättringar i synnerhet fram till 2008, vilket konstaterades i den undersökning som ledde fram till förlängningen av antidumpningsåtgärderna mot Kina.

(88)

I den aktuella undersökningen konstaterades det att unionsindustrin under senare år återigen lidit väsentlig skada och att detta orsakats av dumpad import med ursprung i Thailand.

(89)

Genom sina satsningar på omstrukturering har unionsindustrin visat att den är en livskraftig industri som fortfarande kan tillgodose en stor del av EU-marknadens efterfrågan. Den behöver dock mer och starkare skydd mot dumpad import från samtliga källor för att nå ett betryggande och sunt läge. Nära 60 arbetstillfällen gick förlorade mellan 2008 och undersökningsperioden, och unionsindustrin gjorde stora förluster under de senaste åren. Om inte åtgärder vidtas mot orättvis import från Thailand kan det inte uteslutas att sökanden kommer att tvingas upphöra med sin verksamhet och ytterligare över 160 arbetstillfällen hotas.

(90)

Mot bakgrund av att import från Thailand konstaterats vålla unionsindustrin väsentlig skada och att unionsindustrin har genomfört alla nödvändiga omstruktureringsansträngningar och kan konkurrera på en marknad med rättvis import, dras slutsatsen att det ligger i unionsindustrins intresse att införa provisoriska åtgärder på import av ringpärmsmekanismer från Thailand.

8.4.   Importörer och handlare

(91)

Efter det att undersökningen hade inletts gav sig fem importörer till känna, däribland den andra unionstillverkaren, och lämnade in antingen ett besvarat frågeformulär eller andra uppgifter. Dessa företag svarade för 75 % av importen av ringpärmsmekanismer från Thailand under undersökningsperioden.

(92)

En av de ovannämnda importörerna, som stod för ungefär 20 % av den totala importen från Thailand, beslöt sig för att avsluta all sin verksamhet med anknytning till ringpärmsmekanismer efter undersökningsperioden. För en annan importör sjönk försäljningsvolymen av ringpärmsmekanismer till en tredjedel under den totala skadeundersökningsperioden och utgjorde bara en mindre andel av importörens totala omsättning under undersökningsperioden (omkring 1 %). Dessutom upphörde företaget med inköp från Thailand 2008 och bytte till en EU-distributör. Slutsatsen blir därför att ett eventuellt införande av åtgärder inte skulle påverka situationen för dessa två importörer.

(93)

En annan importör, som stod för mindre än 10 % av den totala importen från Thailand, hävdade att de inte skulle ha några alternativa leveransskällor om åtgärder infördes mot Thailand och därför tvingas avsluta sin verksamhet avseende ringpärmsmekanismer. I detta avseende bör det först och främst erinras om att målet med antidumpningsåtgärder inte är att utestänga all import på unionsmarknaden, utan snarare att låta importen fortsätta, men till icke-dumpade priser. Denna importör skulle därför kunna fortsätta att importera ringpärmsmekanismer från Thailand, dock belagda med antidumpningstullar, och helt eller delvis överföra denna kostnadsökning på sina kunder.

(94)

Det medges dock att detta eventuellt kan vara svårt att uppnå mot bakgrund av den berörda produktens priskänslighet och konkurrensen från import från andra länder såsom Indien. Mot bakgrund av unionsmarknadens struktur och det begränsade antalet tillverkare i hela världen är det dessutom sannolikt att denna importör kan få svårigheter med att byta till andra leveranskällor. Det bör emellertid noteras att den andel av företagets totala omsättning som utgörs av försäljning av ringpärmsmekanismer minskade under skadeundersökningsperioden, från 40 % till 25 %, och, än viktigare, att det vid undersökningen framkom att verksamheten med anknytning till ringpärmsmekanismer har genererat betydande förluster under de senaste åren. Det finns med andra ord redan nu tvivel om lönsamheten när det gäller verksamheten med anknytning till ringpärmsmekanismer för denna importör.

(95)

Den fjärde importören hävdade också att den vid ett eventuellt införande av åtgärder skulle tvingas upphöra med handeln med ringpärmsmekanismer på grund av bristen på alternativa leveranskällor. Försäljningen av ringpärmsmekanismer utgjorde dock i detta fall bara en mycket liten andel av företagets totala omsättning under undersökningsperioden, med bara en person som arbetade med den berörda produkten, och det är mycket sannolikt att företaget relativt lätt skulle kunna upprätthålla verksamheten som helhet även utan handeln med ringpärmsmekanismer, om införandet av åtgärder skulle göra detta oundvikligt.

(96)

Följaktligen dras slutsatsen att även om införandet av åtgärder verkligen skulle få en negativ inverkan på situationen för de två ovannämnda importörerna, skulle detta dock inte i betydande grad påverka deras ekonomiska verksamhet som helhet.

(97)

Situationen för den sista importören är inte lika uppenbar eftersom ungefär hälften av företagets försäljning av ringpärmsmekanismer är thailändska produkter (de utgör en betydande andel av EU:s totala import av ringpärmsmekanismer från Thailand) och den andra hälften tillverkas i EU. Dessutom utgör försäljningen av ringpärmsmekanismer en icke försumbar andel av företagets totala omsättning (omkring 15 %), även om företaget huvudsakligen säljer spakmekanismer. Företaget anser dessutom att denna försäljning är avgörande eftersom kunderna ofta kräver att deras leverantörer kan leverera ett fullständigt produktsortiment.

(98)

En betydande del av företagets verksamhet är följaktligen beroende av import av ringpärmsmekanismer från Thailand, särskilt mindre sofistikerade produkter som är nödvändiga för att kunna erbjuda ett fullständigt produktsortiment, vilket är en viktig förutsättning för att behålla tillräckligt många kunder. Enligt företaget skulle ett införande av åtgärder kunna leda till nedläggning av företagets totala verksamhet, och till att omkring 170 arbetstillfällen gick förlorade. Det bör dock noteras att denna siffra gäller hela företaget, och att verksamheten med anknytning till ringpärmsmekanismer beräknas omfatta färre än 30 personer.

(99)

I detta sammanhang bör det för det första understrykas att detta företag lyckades förbättra sin ställning på marknaden för ringpärmsmekanismer under de senaste åren – dess totala marknadsandel av importerade produkter och egen tillverkning ökade från 9 % till 15 % under skadeundersökningsperioden – eftersom det gynnades av billig och dumpad import.

(100)

För det andra skulle man kunna hävda att det här företaget – åtminstone delvis – skulle kunna fortsätta att importera från Thailand, dock till icke-dumpade priser, eller till och med se åtgärderna som ett tillfälle att öka sin tillverkning, och/eller tillverkningskapacitet, och sin försäljning av egentillverkade ringpärmsmekanismer. Företaget självt medgav denna möjlighet, fastän med den nyansen att det fortfarande skulle utsättas för stark konkurrens från indiska produkter, som dock importeras av flera företag och inte bara av den handlare som är unionsindustrin närstående.

(101)

Det är klart att företaget verkligen skulle möta stark konkurrens från indiska produkter som under undersökningsperioden i genomsnitt bara var något dyrare än importen från Thailand (+ 6 %). Så länge det inte påvisas att importerade produkter från Indien dumpas bör detta dock enbart anses som resultatet av sund konkurrens.

(102)

Slutligen skulle dock den negativa inverkan av åtgärderna mot Thailand kunna begränsas något om det var möjligt att uppnå en viss balans mellan en ökning av den egna tillverkningen och upprätthållandet av en viss importnivå, om än till icke-dumpade priser. Dessutom utgörs 75 % av företagets omsättning av försäljning av andra produkter.

(103)

Mot bakgrund av ovanstående drar kommissionen preliminärt slutsatsen att införandet av provisoriska åtgärder bara skulle kunna få betydande negativ inverkan på situationen för den sistnämnda importören, dvs. den andra unionstillverkaren, men att denne i hög grad tidigare gynnats av dumpad import till låga priser från Thailand, och att den negativa inverkan huvudsakligen skulle vara resultatet av konkurrens från import från Indien, vilket inte kan anses som otillbörlig konkurrens.

8.5.   Användare

(104)

En användare lämnde in ett besvarat frågeformulär. Av detta framgick att omkring tre fjärdedelar av användarens inköp av ringpärmsmekanismer utgjordes av import från andra länder än Thailand, och att de återstående inköpen fördelades mer eller mindre jämt mellan unionsindustrin och Thailand.

(105)

Denna användare hävdade att leveranskällorna skulle bli begränsade om åtgärder infördes och att en monopolsituation skulle uppstå. Detta grundar sig på påståendet att unionsindustrin och dess närstående handlare Bensons, en importör av indiska produkter, skulle bli nästan den enda leveranskällan på unionsmarknaden. Vissa importörer framförde samma argument.

(106)

I detta avseende bör det först och främst noteras att det faktum att antalet leverantörer på unionsmarknaden är begränsat i sig inte är en anledning till att inte införa antidumpningsåtgärder för att åtgärda illojala handelsmetoder. Kommissionen anser att unionsindustrin sannolikt kommer att försvinna om inte åtgärder införs, och att denna tillverkare alltjämt står för 25 % av försäljningen på EU-marknaden och kan leverera specialiserade produkter och standardprodukter i EU. Det skulle sålunda ligga i användarnas intresse att denna industri fortsätta att vara verksam på marknaden.

(107)

Även om åtgärder införs kan det för det andra inte uteslutas att importen från Thailand, även om den volymmässigt skulle minska, fortsatt kommer att förekomma på unionsmarknaden. På samma sätt kommer den andra tillverkaren i unionen sannolikt också att kunna upprätthålla eller till och med utvidga sin verksamhet avseende ringpärmsmekanismer.

(108)

Slutligen kommer importen från Indien att fortsätta och användare, däribland den enda samarbetsvilliga användaren, kommer att kunna fortsätta köpa ringpärmsmekanismer från detta land. Även om den handlare som är unionsindustrin närstående har ett leveransavtal med de indiska tillverkarna betyder inte detta att handlaren är den enda importören/distributören av indiska produkter. Tvärtom. Andra företag distribuerar också indiska ringpärmsmekanismer på unionsmarknaden, och användare kan köpa ringpärmsmekanismer direkt från Indien. I detta sammanhang bör det framhållas att ungefär två tredjedelar av den indiska exporten till EU handlas eller inköps av andra företag än Bensons, den handlare som är unionsindustrin närstående.

(109)

Mot bakgrund av ovanstående drogs preliminärt slutsatsen att antidumpningsåtgärder mot import av ringpärmsmekanismer med ursprung i Thailand sannolikt inte kommer att ha någon väsentlig inverkan på användarna av den berörda produkten.

8.6.   Slutsats om unionens intresse

(110)

På grundval av ovanstående drogs preliminärt slutsatsen att det på grundval av de tillgängliga uppgifterna om unionens intresse inte finns några tvingande skäl som talar emot införandet av provisoriska åtgärder på import av ringpärmsmekanismer med ursprung i Thailand. Även om införandet av åtgärder kan få negativ inverkan på situationen för den andra unionstillverkaren (se avsnittet om importörer ovan) som tidigare gynnades av dumpad import, är det ändå nödvändigt att åtgärda den orättvisa importens negativa inverkan på situationen för unionsindustrin.

9.   PRELIMINÄRA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

9.1.   Nivå för undanröjande av skada

(111)

Mot bakgrund av slutsatserna beträffande dumpning, skada, orsakssamband och unionens intresse bör provisoriska antidumpningsåtgärder införas i syfte att förhindra att unionsindustrin vållas ytterligare skada genom dumpad import.

(112)

Vid fastställandet av nivån på dessa åtgärder beaktades de dumpningsmarginaler som konstaterats och det tullbelopp som var nödvändigt för att undanröja den skada som unionstillverkarna lidit.

(113)

Vid beräkningen av det tullbelopp som var nödvändigt för att undanröja verkningarna av den skadevållande dumpningen, ansågs det att åtgärderna borde göra det möjligt för unionsindustrin att täcka sina produktionskostnader och totalt sett uppnå en vinst före skatt som tillverkarna av denna typ inom sektorn rimligen skulle kunna uppnå vid försäljning av den likadana produkten i unionen under normala konkurrensförhållanden, dvs. om det inte hade förekommit någon dumpad import. Det anses därför preliminärt att en vinstmarginal på 5 % av omsättningen skulle kunna vara en lämplig miniminivå som unionsindustrin kunde ha förväntats uppnå om det inte hade förekommit någon skadevållande dumpning. Det är samma procentsats som användes i samband med tidigare förfaranden avseende samma produkt, och det finns inga uppgifter som tyder på att omständigheterna hade ändrats i detta avseende och att denna nivå inte skulle vara lämplig i detta fall. På grundval av detta beräknades ett icke-skadevållande pris för unionstillverkarnas likadana produkt.

(114)

Den nödvändiga prisökningen fastställdes därefter på grundval av en jämförelse, per produkttyp, mellan det vägda genomsnittliga importpriset för den exporterande tillverkaren i Thailand och det icke-skadevållande priset för de produkttyper som unionstillverkarna sålde på unionsmarknaden under undersökningsperioden. Den eventuella skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes sedan i procent av det genomsnittliga importvärdet cif för de typer som jämfördes. Den skademarginal som blev resultatet var högre än dumpningsmarginalen.

9.2.   Provisoriska åtgärder

(115)

Mot denna bakgrund, och i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen, anser kommissionen att provisoriska antidumpningsåtgärder bör införas på import med ursprung i Thailand till en nivå motsvarande den lägre av dumpnings- och skademarginalerna i enlighet med regeln om lägsta tull. I detta fall bör tullsatsen därför fastställas till en nivå som motsvarar de konstaterade dumpningsmarginalerna.

(116)

Följaktligen fastställs följande nivåer för undanröjande av skada, dumpningsmarginaler och föreslagna preliminära antidumpningstullar för Thailand, uttryckta i procent av cif-priset vid unionens gräns, tullen obetald:

Exporterande tillverkare

Preliminär antidumpningstull

Thai Stationery Industry Co. Ltd., Bangkok, Thailand

17,2  %

Övriga företag

17,2  %

10.   SLUTBESTÄMMELSE

(117)

Enligt god förvaltningspraxis bör en period fastställas inom vilken de berörda parter som gav sig till känna inom den tidsfrist som fastställdes i tillkännagivandet om inledande skriftligen kan lämna sina synpunkter och begära att bli hörda. Vidare bör det anges att alla avgöranden i denna förordning rörande införandet av tullar är preliminära och kan behöva omprövas för fastställandet av en eventuell slutgiltig tull.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   En preliminär antidumpningstull införs härmed på import av ringpärmsmekanismer som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 8305 10 00 (Taricnummer 8305 10 00 11, 8305 10 00 13, 8305 10 00 19, 8305 10 00 21, 8305 10 00 23, 8305 10 00 29, 8305 10 00 34, 8305 10 00 35 och 8305 10 00 36) med ursprung i Thailand. Vid tillämpningen av denna förordning anses ringpärmsmekanismer bestå av åtminstone två stålplattor eller ståltrådar på vilka åtminstone fyra halvringar av ståltråd är fastsatta och vilka hålls samman av ett stålomslag. De kan öppnas antingen genom att man drar isär halvringarna eller med hjälp av en liten utlösningsmekanism i stål som är fastsatt på ringpärmsmekanismen.

2.   Den preliminära antidumpningstullsatsen på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för de produkter som anges i punkt 1 ska vara 17,2 %.

3.   Övergång till fri omsättning i unionen av den produkt som avses i punkt 1 får ske under förutsättning att det ställs en säkerhet som motsvarar nivån på den preliminära tullen.

4.   Om inget annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 20 i förordning (EG) nr 1225/2009, kan berörda parter begära att få detaljerad information om de viktigaste omständigheter och överväganden som legat till grund för antagandet av denna förordning, skriftligen lämna sina synpunkter och begära att få höras muntligt av kommissionen inom en månad efter det att denna förordning har trätt i kraft.

I enlighet med artikel 21.4 i förordning (EG) nr 1225/2009 får berörda parter inom en månad efter det att den här förordningen har trätt i kraft yttra sig om dess tillämpning.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 1 i denna förordning ska tillämpas i sex månader.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 10 februari 2011.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)   EUT L 343, 22.12.2009, s. 51.

(2)   EUT C 131, 20.5.2010, s. 13.

(3)  Enbart intervall anges för att skydda sekretessen för den enda klagande.

(4)  Uppgifterna grundar sig på de kontrollerade uppgifter som unionsindustrin lämnat i sina frågeformulärssvar och redovisas i indexerad form (2006 = 100) eller i intervall om så är nödvändigt av sekretesskäl.

(5)  Rådets genomförandeförordning (EU) nr 157/2010 (EUT L 49, 26.2.2010, s. 1).

(6)  Rådets förordning (EG) nr 119/97 (EGT L 22, 24.1.1997, s. 1).

(7)  Förordning (EG) nr 157/2010.

(8)  Rådets förordning (EG) nr 818/2008 (EUT L 221, 19.8.2008, s. 1).


11.2.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 37/16


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 119/2011

av den 10 februari 2011

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1580/2007 av den 21 december 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordningar (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1182/2007 avseende sektorn för frukt och grönsaker (2), särskilt artikel 138.1, och

av följande skäl:

I förordning (EG) nr 1580/2007 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilaga XV, del A till den förordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 138 i förordning (EG) nr 1580/2007 ska fastställas i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 11 februari 2011.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 10 februari 2011.

För kommissionen, på ordförandens vägnar

José Manuel SILVA RODRÍGUEZ

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)   EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)   EUT L 350, 31.12.2007, s. 1.


BILAGA

Fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)

KN-nr

Kod för tredjeland (1)

Schablonvärde vid import

0702 00 00

IL

116,3

JO

84,0

MA

53,1

TN

102,0

TR

98,4

ZZ

90,8

0707 00 05

EG

182,1

JO

101,4

TR

181,6

ZZ

155,0

0709 90 70

MA

46,7

TR

140,9

ZA

57,4

ZZ

81,7

0709 90 80

EG

97,7

ZZ

97,7

0805 10 20

AR

41,5

BR

41,5

EG

55,6

IL

78,0

MA

55,6

TN

49,2

TR

70,0

ZA

41,5

ZZ

54,1

0805 20 10

IL

174,2

MA

73,5

TR

79,6

ZZ

109,1

0805 20 30 , 0805 20 50 , 0805 20 70 , 0805 20 90

CN

58,2

EG

57,7

IL

150,6

JM

94,4

MA

105,6

PK

49,7

TR

68,5

ZZ

83,5

0805 50 10

EG

67,9

MA

49,9

TR

52,9

ZZ

56,9

0808 10 80

CA

104,5

CL

54,0

CN

53,6

US

117,0

ZZ

82,3

0808 20 50

AR

130,7

CL

60,7

CN

55,7

US

121,7

ZA

101,6

ZZ

94,1


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ” ZZ ” betecknar ”övrigt ursprung”.


BESLUT

11.2.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 37/18


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 10 februari 2011

om godkännande av ett laboratorium i Republiken Korea för att utföra serologiska tester för kontroll av rabiesvaccins effektivitet

[delgivet med nr K(2011) 656]

(Text av betydelse för EES)

(2011/91/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets beslut 2000/258/EG av den 20 mars 2000 om att utse ett särskilt institut med ansvar för att fastställa de kriterier som behövs för att standardisera serologiska tester för kontroll av rabiesvaccins effektivitet (1), särskilt artikel 3.2, och

av följande skäl:

(1)

I beslut 2000/258/EG utses laboratoriet vid Agence nationale de sécurité sanitaire de l’alimentation, de l’environnement et du travail i Nancy (nedan kallat ANSES Nancy) (tidigare Agence française de sécurité sanitaire des aliments, AFSSA) till särskilt institut med ansvar för att fastställa de kriterier som behövs för att standardisera serologiska tester för kontroll av rabiesvaccins effektivitet. Det beslutet fastställer också de uppgifter som åligger det laboratoriet.

(2)

ANSES Nancy ska särskilt bedöma laboratorier i medlemsstaterna och i tredjeländer i syfte att avgöra om de ska godkännas för att utföra serologiska tester för kontroll av rabiesvaccins effektivitet.

(3)

De behöriga myndigheterna i Sydkorea har ansökt om att ett laboratorium i det tredjelandet ska godkännas för att utföra sådana serologiska tester.

(4)

ANSES Nancy har utfört en bedömning av det laboratoriet och lämnat en positiv bedömningsrapport till kommissionen den 6 september 2010.

(5)

Det laboratoriet bör därför bli godkänt för att utföra serologiska tester för kontroll av rabiesvaccins effektivitet i hundar, katter och illrar.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Följande laboratorium är godkänt för att utföra serologiska tester för kontroll av rabiesvaccins effektivitet i hundar, katter och illrar i enlighet med artikel 3.2 i beslut 2000/258/EG:

Komipharm International Co. LTD

1236-6 Jeoungwang-dong

420-450 Siheung-si, Gyeonggi-do

Sydkorea

Artikel 2

Detta beslut ska tillämpas från och med den 1 mars 2011.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 10 februari 2011.

På kommissionens vägnar

John DALLI

Ledamot av kommissionen


(1)   EGT L 79, 30.3.2000, s. 40.


11.2.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 37/19


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 10 februari 2011

om införande av det frågeformulär som ska användas i den första rapporten om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG om geologisk lagring av koldioxid

[delgivet med nr K(2011) 657]

(Text av betydelse för EES)

(2011/92/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG av den 23 april 2009 om geologisk lagring av koldioxid och ändring av rådets direktiv 85/337/EEG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG, 2001/80/EG, 2004/35/EG, 2006/12/EG och 2008/1/EG samt förordning (EG) nr 1013/2006 (1), särskilt artikel 27.1,

med beaktande av rådets direktiv 91/692/EEG av den 23 december 1991 om att standardisera och rationalisera rapporteringen om genomförandet av vissa direktiv om miljön (2), och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 27.1 i direktiv 2009/31/EG ska medlemsstaterna vart tredje år lämna en rapport till kommissionen om genomförandet av direktiv 2009/31/EG, inbegripet det register som avses i artikel 25.1 b i direktiv 2009/31/EG.

(2)

Vidare ska rapporten enligt artikel 27.1 i direktiv 2009/31/EG upprättas på grundval av antingen ett frågeformulär eller en mall som utarbetas av kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 6 i direktiv 91/692/EEG. Ett frågeformulär med frågor om alla relevanta delar av direktiv 2009/31/EG förefaller vara det lämpligaste alternativet för att se till att medlemsstaterna lämnar fullständiga och jämförbara uppgifter i sina rapporter.

(3)

Den första rapporten bör skickas till kommissionen senast den 30 juni 2011. Det frågeformulär som kommissionen utarbetar bör skickas till medlemsstaterna åtminstone sex månader före den sista dagen för inlämnande av rapporten.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med det yttrande som kommittén för klimatförändringar avgett i enlighet med det förfarande som avses i artikel 6 i direktiv 91/692/EEG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Medlemsstaterna ska använda det frågeformulär som återfinns i bilagan som underlag för den första rapporten om genomförandet av direktiv 2009/31/EG.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 10 februari 2011.

På kommissionens vägnar

Connie HEDEGAARD

Ledamot av kommissionen


(1)   EUT L 140, 5.6.2009, s. 114.

(2)   EGT L 377, 31.12.1991, s. 48.


BILAGA

Frågeformulär om genomförandet av direktiv 2009/31/EG om geologisk lagring av koldioxid (nedan kallat direktivet)

1.   Allmän beskrivning

1.1   Vilka huvudsakliga förändringar av den nationella lagstiftningen och tillståndsförfarandet behövde göras för att införliva direktivet i den nationella lagstiftningen? Ange vilka datum de aktuella genomförandebestämmelserna trädde i kraft.

1.2   Vilken eller vilka behöriga myndigheter ansvarar för att uppfylla de skyldigheter som fastställs i direktivet (artikel 23)?

2.   Samordning av tillståndsförfarandet

2.1   Hur tillgodoser den nationella lagstiftningen kravet på att tillståndsförfarandet och tillståndsvillkoren ska vara samordnade fullt ut i de fall när fler än en behörig myndighet medverkar? Hur fungerar samordningen rent praktiskt? Beskriv särskilt hur de behöriga myndigheterna samordnar sitt arbete vid genomförandet av direktivet och av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (1).

3.   Gränsöverskridande samarbete

3.1   Vilka åtgärder har vidtagits när det gäller gränsöverskridande transporter av koldioxid, gränsöverskridande lagringsplatser eller gränsöverskridande lagringskomplex för att se till att man gemensamt uppfyller kraven i direktivet (artikel 24)?

3.2   Har det förekommit något gränsöverskridande samarbete i praktiken?

4.   Val av lagringsplatser och undersökningstillstånd

4.1   Har medlemsstaten fastställt vilka områden som kan komma i fråga för val av lagringsplatser i enlighet med artikel 4.1? Har medlemsstaten förbjudit lagring av koldioxid på hela eller delar av sitt territorium, i sin exklusiva ekonomiska zon eller på sin kontinentalsockel i den mening som avses i Förenta nationernas havsrättskonvention (Unclos)? Även om medlemsstaterna inte är skyldiga att motivera sådana beslut vore det till stor hjälp att få information om vilka territorier som berörs och varför besluten har fattats.

4.2   Har medlemsstaten gjort en bedömning av den lagringskapacitet som är tillgänglig på hela eller delar av sitt territorium, i sin exklusiva ekonomiska zon eller på sin kontinentalsockel i den mening som avses i Förenta nationernas havsrättskonvention (Unclos) (artikel 4.2)? Ange i så fall hur bedömningen gjordes och vad man kom fram till.

4.3   Hur tillgodoser den nationella lagstiftningen kravet på att en geologisk formations lämplighet som lagringsplats ska fastställas enligt de kriterier som anges i bilaga I till direktivet?

4.4   I vilka fall krävs det en undersökning vid valet av lagringsplats (artikel 5.1)?

4.5   Hur tillgodoser den nationella lagstiftningen kravet på att förfarandena för beviljande av undersöknings- och lagringstillstånd ska vara öppna för alla som förfogar över den kapacitet som krävs och att tillstånd beviljas eller nekas på grundval av objektiva, offentliga och icke-diskriminerande kriterier?

4.6   Hur kommer den behöriga myndigheten att kontrollera att den volym som undersöks inte överstiger den volym som anges i undersökningstillståndet (artikel 5.3)?

4.7   Hur tillgodoser den nationella lagstiftningen kravet på att komplexet inte ska användas för ändamål som är oförenliga med tillståndet under tillståndets giltighetstid (artikel 5.4)?

5.   Ansökningar om lagringstillstånd

5.1   Hur tillgodoser den nationella lagstiftningen kravet på att ansökan ska innehålla alla uppgifter som krävs enligt artikel 7?

6.   Lagringstillstånd: villkor och innehåll

6.1   Heltäckande villkor för lagringstillstånd

6.1.1   Hur tillgodoser den nationella lagstiftningen kravet på att alla villkor som anges i artikel 8 ska vara uppfyllda?

6.1.2   Vilka förfaranden finns för att se till att alla tillståndsansökningar, utkast till lagringstillstånd och annat material som den behöriga myndigheten ska beakta vid antagandet av utkast till beslut överlämnas till kommissionen inom angiven tidsram (artikel 10.1)?

6.1.3   Hur ser medlemsstaten till att kommissionens yttrande över utkastet till lagringstillstånd beaktas och att kommissionen informeras om det slutgiltiga beslutet och att eventuella avvikelser från kommissionens yttrande motiveras (artikel 10.2)?

6.2   Heltäckande innehåll i lagringstillstånden

6.2.1   Hur tillgodoser den nationella lagstiftningen kravet på att lagringstillståndet ska innehålla de krav som anges i artikel 9?

7.   Ändringar, översyn, uppdatering och återkallande av lagringstillstånd

7.1   Hur tillgodoser den nationella lagstiftningen kravet på att lagringstillstånd ska granskas och när så krävs uppdateras eller, som en sista utväg, återkallas i enlighet med artikel 11.3? Ange särskilt hur vart och ett av de villkor som avses i artikel 11.3 uppfylls?

7.2   Återkallande av lagringstillstånd

7.2.1   Vilka regler och förfaranden gäller när ett tillstånd har återkallats enligt artikel 11.3 och den behöriga myndigheten beslutar att utfärda ett nytt lagringstillstånd, framför allt när det gäller tillfälligt övertagande av alla rättsliga skyldigheter i enlighet med artikel 11.4?

7.2.2   Vilka regler och förfaranden gäller när ett tillstånd har återkallats enligt artikel 11.3 och den behöriga myndigheten beslutar att stänga lagringsplatsen?

8.   Kriterier och förfarande för godtagande av CO2-strömmar

8.1   Vilka regler och förfaranden finns för att se till att CO2-strömmarna huvudsakligen består av koldioxid och att inget avfall eller andra substanser tillsätts i syfte att bortskaffa detta avfall eller denna substans? Beskriv särskilt hur villkoren fastställs för att uppfylla följande kriterier i artikel 12.1:

Inga negativa effekter på lagringsplatsens eller den relevanta transportinfrastrukturens integritet.

Ingen betydande risk för miljön eller för människors hälsa.

Efterlevnad av tillämplig EU-lagstiftning.

8.2   Vilka regler och förfaranden finns för att se till att verksamhetsutövaren godkänner och injekterar CO2-strömmar endast om det har utförts en analys av strömmarnas sammansättning, som omfattar frätande substanser, och en riskbedömning, och om riskbedömningen har visat att kontamineringsnivåerna överensstämmer med de villkor som avses i artikel 12.1?

9.   Övervakning

9.1   Vilka åtgärder har vidtagits för att den behöriga myndigheten ska kunna se till att den godkända övervakningsplanen uppfyller kraven i bilaga II och riktlinjerna för övervakning och rapportering av växthusgasutsläpp från avskiljning, transport och geologisk lagring av koldioxid enligt direktiv 2003/87/EG (2)?

9.2   Vilka regler och förfaranden finns för att se till att verksamhetsutövaren övervakar injektionsanläggningen, lagringskomplexet (inbegripet CO2-plymen när det är möjligt), och i tillämpliga fall omgivningen i enlighet med den godkända övervakningsplanen?

10.   Rapportering

10.1   Vilka regler och förfaranden gäller för verksamhetsutövarens rapportering? Ange särskilt hur ofta rapporteringen görs och hur man ser till att kriterierna i artikel 14 är uppfyllda.

11.   Inspektioner

11.1   Vilka regler och förfaranden finns för systemet med rutininspektioner och andra inspektioner av alla lagringskomplex för att garantera överensstämmelsen med direktivets krav och för att övervaka effekterna på miljön och människors hälsa (artikel 15)? Ange särskilt hur ofta inspektioner genomförs och vilka villkor som gäller för andra inspektioner.

11.2   Innefattar systemet med rutininspektioner och andra inspektioner aktiviteter som besök på anläggningar ovan jord, däribland injektionsanläggningarna, bedömning av de injektions- och övervakningsförfaranden som genomförs av verksamhetsutövaren och kontroll av alla relevanta register som hålls av verksamhetsutövaren (artikel 15.2)?

12.   Läckage eller betydande störningar

12.1   Vilka regler och förfaranden finns för verksamhetsutövarens anmälan till den behöriga myndigheten, inklusive den behöriga myndigheten i enlighet med direktiv 2003/87/EG, i händelse av läckage eller betydande störningar (artikel 16.1)?

12.2   Vilka regler och förfaranden finns när det gäller genomförandet av de korrigerande åtgärder som verksamhetsutövaren ska vidta eller som den behöriga myndigheten ska vidta om verksamhetsutövaren underlåter att vidta dem (artikel 16.2–16.5)?

13.   Skyldigheter vid stängning och efter stängning

13.1   Vilka regler och förfaranden finns när det gäller skyldigheter vid stängning och efter stängning?

13.2   Hur tillgodoser den nationella lagstiftningen kravet på att verksamhetsutövaren ska fortsätta att ansvara för övervakning, rapportering och korrigerande åtgärder, liksom för alla skyldigheter som gäller överlämnande av utsläppsrätter vid läckage samt förebyggande åtgärder och korrigerande åtgärder, fram till dess att ansvaret för lagringsplatsen överförs (artikel 17.2)?

13.3   Vilka regler och förfaranden finns för godkännandet av en slutlig plan för verksamhet efter stängning baserad på en preliminär sådan innan en lagringsplats stängs (artikel 17.3)?

14.   Överföring av ansvar

14.1   Vilka regler och förfaranden finns för överföringen av ansvar för att se till att villkoren i artikel 18.1 är uppfyllda?

14.2   Föreskrivs det i den nationella lagstiftningen en minimiperiod som måste förflyta innan ansvar kan överföras som är längre än de 20 år som anges i direktivet? Om ja, precisera.

14.3   Vilka förfaranden finns för att se till att överföringsrapporter enligt artikel 18.2, alla utkast till beslut om godkännande av överföringen av ansvar och annat material som den behöriga myndigheten ska beakta vid antagandet av utkast till beslut överlämnas till kommissionen inom angiven tidsram (artikel 18.4)?

14.4   Hur ser medlemsstaten till att kommissionens yttrande över utkastet till beslut beaktas och att kommissionen informeras om det slutgiltiga beslutet och att eventuella avvikelser från kommissionens yttrande motiveras?

14.5   Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att övervakningen, när ansvaret har överförts, bedrivs på en nivå som gör det möjligt att upptäcka läckage eller betydande störningar (artikel 18.6)?

15.   Finansiell säkerhet

15.1   Hur tillgodoser den nationella lagstiftningen behovet av att se till att bevis för att adekvata reserver kan upprättas, i form av finansiell säkerhet eller motsvarande, läggs fram av den potentiella verksamhetsutövaren som en del av ansökan om lagringstillstånd (artikel 19)? Ange särskilt hur medlemsstaten ser till att följande punkter tillgodoses:

Att alla skyldigheter enligt lagringstillståndet kan uppfyllas.

Att den finansiella säkerheten är giltig och i kraft innan injektion påbörjas.

Att den finansiella säkerheten regelbundet anpassas.

Att det görs ett sådant ekonomiskt bidrag som avses i artikel 20.

16.   Finansiell mekanism

16.1   Ange vilka förfaranden som finns för att se till att verksamhetsutövaren ställer ett ekonomiskt bidrag till den behöriga myndighetens förfogande innan överföringen av ansvaret i enlighet med artikel 18 sker och hur dessa beaktar de kriterier som avses i bilaga I till direktivet och parametrar som rör relevant historik när det gäller lagring av koldioxid (artikel 20).

16.2   Finns det i den nationella lagstiftningen några andra skyldigheter efter överföringen av ansvar än den förväntade kostnaden för övervakning under en period av 30 år som ska täckas av det ekonomiska bidraget?

17.   Tillträde för tredje part

17.1   Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att potentiella användare på ett öppet och icke-diskriminerande sätt får tillträde till transportnät och lagringsplatser för geologisk lagring av producerad och avskild koldioxid i enlighet med artikel 21?

17.2   Vilka förfaranden finns för att se till att en verksamhetsutövare som vägrar tillträde på grund av bristande kapacitet eller anslutningsmöjlighet gör eventuella förbättringar som krävs i den mån detta är ekonomiskt, eller när en potentiell kund är villig att betala för dem, under förutsättning att detta inte inverkar negativt på miljösäkerheten för transport och geologisk lagring av koldioxid (artikel 21.4)?

18.   Tvistlösning

18.1   Vilka tvistlösningsförfaranden finns? Finns det till exempel en myndighet som är oberoende av alla parter och som har tillgång till all relevant information?

19.   Register

19.1   Vilka åtgärder har vidtagits för att upprätta och föra ett register över beviljade lagringstillstånd och ett permanent register över alla stängda lagringsplatser och omgivande lagringskomplex, inbegripet kartor och tvärsnitt över deras rumsliga utsträckning och tillgänglig information som är relevant för att bedöma huruvida den lagrade koldioxiden kommer att förbli fullständigt och varaktigt innesluten?

20.   Allmänhetens tillgång till information och möjlighet att delta

20.1   Hur tillgodoser den nationella lagstiftningen kravet att göra den miljöinformation som berör den geologiska lagringen av koldioxid, inklusive rapporter om resultatet av inspektioner, tillgänglig för allmänheten i enlighet med den tillämpliga EU-lagstiftningen?

21.   Sanktioner

21.1   Vilka nationella regler gäller för sanktioner vid överträdelser av de nationella bestämmelser som antagits i enlighet med direktivet? Ange särskilt hur medlemsstaten ser till att dessa regler genomförs och att sanktionerna är effektiva, proportionella och avskräckande.

22.   Ändringar av andra rättsakter (artiklarna 31–37)

22.1   Hur tillgodoser den nationella lagstiftningen ändringarna av bilaga I och bilaga II till rådets direktiv 85/337/EEG (3)?

22.2   Hur tillgodoser den nationella lagstiftningen ändringen av artikel 11.3 j i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (4)?

22.3   Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att den nya artikel 9a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/80/EG (5) genomförs?

22.3.1   Hur ser medlemsstaten till att driftsansvariga vid alla förbränningsanläggningar med en nominell elektrisk effekt på 300 megawatt eller mer, för vilka det ursprungliga drifttillståndet har beviljats efter det att direktivet har trätt i kraft, dvs. efter den 25 juni 2009, har bedömt villkoren i artikel 9a i direktiv 2001/80/EG?

22.3.2   Vilka regler och förfaranden finns för att se till att, om villkoren i artikel 9a i direktiv 2000/80/EG är uppfyllda, lämpligt utrymme avsätts vid anläggningen för den utrustning som krävs för att avskilja och komprimera koldioxid?

22.3.3   Har denna artikel tillämpats i praktiken någon gång efter den 25 juni 2009?

22.4   Hur tillgodoser den nationella lagstiftningen ändringen av bilaga III till Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/35/EG (6)?

22.5   Hur tillgodoser den nationella lagstiftningen ändringen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/12/EG (7)?

22.6   Hur tillgodoser den nationella lagstiftningen ändringen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 (8)?

22.7   Hur tillgodoser den nationella lagstiftningen ändringen av bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/1/EG (9)?


(1)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).

(2)  Åtgärder ska vidtas i enlighet med kommissionens beslut 2010/345/EU av den 8 juni 2010 om ändring av beslut 2007/589/EG när det gäller införlivandet av riktlinjer för övervakning och rapportering av växthusgasutsläpp från avskiljning, transport och geologisk lagring av koldioxid (EUT L 155, 22.6.2010, s. 34).

(3)  Rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EGT L 175, 5.7.1985, s. 40).

(4)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).

(5)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/80/EG av den 23 oktober 2001 om begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från stora förbränningsanläggningar (EGT L 309, 27.11.2001, s. 1).

(6)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/35/EG av den 21 april 2004 om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador (EUT L 143, 30.4.2004, s. 56).

(7)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/12/EG av den 5 april 2006 om avfall (EUT L 114, 27.4.2006, s. 9). Direktiv 2006/12/EG upphävs med verkan från och med den 12 december 2010 genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3).

(8)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 av den 14 juni 2006 om transport av avfall (EUT L 190, 12.7.2006, s. 1).

(9)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/1/EG av den 15 januari 2008 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (EUT L 24, 29.1.2008, s. 8).


11.2.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 37/25


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 10 februari 2011

om ändring av beslut 2009/821/EG vad gäller förteckningarna över gränskontrollstationer och veterinärenheter i Traces

[delgivet med nr K(2011) 701]

(Text av betydelse för EES)

(2011/93/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT FÖLJANDE BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets direktiv 90/425/EEG av den 26 juni 1990 om veterinära och avelstekniska kontroller i handeln med vissa levande djur och varor inom gemenskapen med sikte på att förverkliga den inre marknaden (1), särskilt artikel 20.1 och 20.3,

med beaktande av rådets direktiv 91/496/EEG av den 15 juli 1991 om fastställande av regler för hur veterinärkontroller skall organiseras för djur som importeras till gemenskapen från tredje land och om ändring av direktiven 89/662/EEG, 90/425/EEG och 90/675/EEG (2), särskilt artikel 6.4 andra stycket andra meningen,

med beaktande av rådets direktiv 97/78/EG av den 18 december 1997 om principerna för organisering av veterinärkontroller av produkter från tredje land som förs in i gemenskapen (3), särskilt artikel 6.2, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens beslut 2009/821/EG av den 28 september 2009 om upprättande av en förteckning över godkända gränskontrollstationer, om fastställande av vissa regler för inspektioner som utförs av kommissionens veterinärexperter och om fastställande av veterinärenheter i Traces (4) fastställs en förteckning över gränskontrollstationer som godkänts i enlighet med direktiven 91/496/EEG och 97/78/EG. Förteckningen återfinns i bilaga I till det beslutet.

(2)

Enligt en underrättelse från Danmark bör kontrollcentrumet 2 vid gränskontrollstationen i Hirtshals hamn strykas från uppgifterna om den gränskontrollstationen i bilaga I till beslut 2009/821/EG. Dessutom bör de kategorier av produkter av animaliskt ursprung som för närvarande kan kontrolleras vid gränskontrollstationen vid Billunds flygplats strykas från uppgifterna om den gränskontrollstationen.

(3)

Efter att kommissionens inspektörer vid kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor genomfört en tillfredsställande kontroll bör en ytterligare gränskontrollstation vid Kalundborg i Danmark läggas till i uppgifterna om den medlemsstaten i förteckningen i bilaga I till beslut 2009/821/EG.

(4)

Enligt en underrättelse från Tyskland bör kontrollcentrumet ”Frigo Altenwerder” vid gränskontrollstationen i Hamburgs hamn ersättas med kontrollcentrumet ”Altenwerder Kirchtal”, och ytterligare kategorier av produkter av animaliskt ursprung som kan kontrolleras där bör läggas till. Detta nya kontrollcentrum bör föras in i uppgifterna om den gränskontrollstationen i bilaga I till beslut 2009/821/EG.

(5)

Enligt en underrättelse från Grekland bör gränskontrollstationen (järnväg) i Neos Kafkassos strykas från förteckningen i bilaga I till beslut 2009/821/EG. Dessutom bör vissa kategorier av levande djur som för närvarande kan kontrolleras vid gränskontrollstationen (väg) i Neos Kafkassos strykas från uppgifterna om den gränskontrollstationen i den förteckningen.

(6)

Spanien har meddelat att man inrättat ytterligare ett kontrollcentrum vid gränskontrollstationen vid flygplatsen i Barcelona. Med anledning av denna underrättelse bör förteckningen över gränskontrollstationer ändras för den medlemsstaten.

(7)

Frankrike har meddelat att godkännandet av gränskontrollstationen i hamnen i Boulogne bör strykas från förteckningen över gränskontrollstationer för den medlemsstaten.

(8)

Enligt en underrättelse från Lettland bör upphävandet av godkännandet av ett kontrollcentrum vid gränskontrollstationen i hamnen i Riga (Riga port) inte längre tillämpas. Uppgifterna om den gränskontrollstationen bör därför ändras i enlighet med detta.

(9)

Enligt en underrättelse från Förenade kungariket bör vissa kategorier av produkter av animaliskt ursprung som för närvarande kan kontrolleras vid gränskontrollstationerna vid flygplatserna Belfast International Airport och Nottingham East Midlands strykas från uppgifterna om dessa gränskontrollstationer i bilaga I till beslut 2009/821/EG. Dessutom bör gränskontrollstationen vid flygplatsen i Manston strykas från uppgifterna om den medlemsstaten i bilagan.

(10)

I bilaga II till beslut 2009/821/EG fastställs förteckningen över centrala, regionala och lokala enheter i det integrerade veterinärdatasystemet (Traces).

(11)

Enligt underrättelser från Belgien, Tyskland, Irland, Italien och Portugal bör vissa ändringar göras för dessa medlemsstater i förteckningen över centrala, regionala och lokala enheter i Traces i bilaga II till beslut 2009/821/EG.

(12)

Beslut 2009/821/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(13)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagorna I och II till beslut 2009/821/EG ska ändras i enlighet med bilagan till det här beslutet.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 10 februari 2011.

På kommissionens vägnar

John DALLI

Ledamot av kommissionen


(1)   EGT L 224, 18.8.1990, s. 29.

(2)   EGT L 268, 24.9.1991, s. 56.

(3)   EGT L 24, 30.1.1998, s. 9.

(4)   EUT L 296, 12.11.2009, s. 1.


BILAGA

Bilagorna I och II till beslut 2009/821/EG ska ändras på följande sätt:

1.

Bilaga I ska ändras på följande sätt:

a)

Delen rörande Danmark ska ändras på följande sätt:

i)

Uppgifterna om hamnen i Hirtshals ska ersättas med följande:

”Hirtshals

DK HIR 1

P

 

HC-T(FR)(1)(2)”

 

ii)

Uppgifterna om flygplatsen i Billund ska ersättas med följande:

”Billund

DK BLL 4

A

 

 

U, E, O”

iii)

Följande uppgifter om en ny gränskontrollstation i hamnen i Kalundborg ska läggas till:

”Kalundborg

DK KAL 1

P

 

NHC-NT(6)”

 

b)

I delen rörande Tyskland ska uppgifterna om Hamburg Hafen ersättas med följande:

”Hamburg Hafen

DE HAM 1

P

Burchardkai

HC, NHC-NT, NHC-T(FR)

 

Altenwerder Kirchtal

HC, NHC-NT, NHC-T(FR)

 

Reiherdamm

HC, NHC-T(FR), NHC-NT”

 

c)

Delen rörande Grekland ska ändras på följande sätt:

i)

Uppgifterna för Neos Kafkassos (järnväg) ska utgå.

ii)

Uppgifterna för Neos Kafkassos (väg) ska ersättas med följande:

”Neos Kafkassos

GR NKF 3

R

 

HC, NHC-NT”

 

d)

I delen rörande Spanien ska uppgifterna för flygplatsen i Barcelona ersättas med följande:

”Barcelona

ES BCN 4

A

Iberia

HC(2), NHC-T(CH)(2), NHC-NT(2)

O

Flightcare

HC(2), NHC(2)

O

WFS

HC(2)”

 

e)

I delen rörande Frankrike ska uppgifterna om hamnen i Boulogne utgå.

f)

I delen rörande Lettland ska uppgifterna om hamnen i Riga (Riga port) ersättas med följande:

”Riga (Riga port)

LV RIX 1a

P

 

HC(2), NHC(2)

 

Kravu terminãls

HC-T(FR)(2), HC-NT(2)”

 

g)

Delen rörande Förenade kungariket ska ändras på följande sätt:

i)

Uppgifterna om gränskontrollstationen vid flygplatsen Belfast International ska ersättas med följande:

”Belfast

GB BEL 4

A

 

NHC-NT(2), NHC-T(CH)(2)”

 

ii)

Uppgifterna om gränskontrollstationen vid flygplatsen Manston ska utgå.

iii)

Uppgifterna om gränskontrollstationen vid flygplatsen Nottingham East Midlands ska ersättas med följande:

”East Midlands

GB EMA 4

A

 

HC-T(CH)(1)(2), HC-NT(1)(2), NHC-NT(2)”

 

2.

Bilaga II ska ändras på följande sätt:

a)

Delen rörande Belgien ska ändras på följande sätt:

i)

Den regionala enheten ”BE200001 REGIO VLAANDEREN/RÉGION FLAMANDE” ska ersättas med följande:

”BE20001

REGIO VLAANDEREN/RÉGION FLAMANDE”

ii)

Den regionala enheten ”BE200002 REGIO BRUSSEL/RÉGION BRUXELLES” ska ersättas med följande:

”BE20002

REGIO BRUSSEL/RÉGION BRUXELLES”

iii)

Den regionala enheten ”BE200003 RÉGION WALLONNE/REGIO WALLONIË” ska ersättas med följande:

”BE20003

RÉGION WALLONNE/REGIO WALLONIË”

b)

Delen rörande Tyskland ska ändras på följande sätt:

i)

Den lokala enheten ”DE03809 BAD NEUSTADT” ska ersättas med följande:

”DE03809

RHÖN-GRABFELD”

ii)

Den lokala enheten ”DE12509 HÖCHSTADT” ska ersättas med följande:

”DE12509

ERLANGEN-HÖCHSTADT”

iii)

Den lokala enheten ”DE18609 HASSFURT” ska ersättas med följande:

”DE18609

HASSBERGE”

iv)

Den lokala enheten ”DE21809 KARLSTADT” ska ersättas med följande:

”DE21809

MAIN-SPESSART”

v)

Den lokala enheten ”DE23609 LANDSBERG A.D. LECH” ska ersättas med följande:

”DE23609

LANDSBERG AM LECH”

vi)

Den lokala enheten ”DE24109 LAUF A.D. PREGNITZ” ska ersättas med följande:

”DE24109

NÜRNBERGER LAND”

vii)

Den lokala enheten ”DE29309 NEUBURG A.D. DONAU” ska ersättas med följande:

”DE29309

NEUBURG-SCHROBENHAUSEN”

viii)

Den lokala enheten ”DE30009 NEUSTADT A.D. AISCH” ska ersättas med följande:

”DE30009

NEUSTADT A.D. AISCH - BAD WINDSHEIM”

ix)

Den lokala enheten ”DE33809 PFARRKIRCHEN ROTTAL/INN” ska ersättas med följande:

”DE33809

ROTTAL/INN”

x)

De lokala enheterna ”DE45209 WEILHEIM I. OB” och ”DE45509 WEISSENBURG” ska ersättas med följande:

”DE45209

WEILHEIM-SCHONGAU”

”DE45509

WEISSENBURG-GUNZENHAUSEN”

xi)

Under den regionala enheten ”DE00009 BAYERN” ska följande lokala enhet läggas till:

”DE23209

KRONACH”

xii)

Den lokala enheten ”DE09515 DESSAU-ROSSLAU, STADT” ska ersättas med följande:

”DE09515

DESSAU-ROßLAU, STADT”

xiii)

Den lokala enheten ”DE39115 SALZLAND” ska ersättas med följande:

”DE39115

SALZLANDKREIS”

c)

I delen rörande Irland ska den lokala enheten ”IE12100 TIPPERARY SOUTH” ersättas med följande:

”IE12100

TIPPERARY”

d)

Delen rörande Italien ska ändras på följande sätt:

i)

Den regionala enheten ”IT00018 CALABRIA” och de lokala enheterna i den regionala enheten ska ersättas med följande:

IT00018 CALABRIA

IT00718

A.S.P. CATANZARO

IT00418

A.S.P. COSENZA

IT00518

A.S.P. CROTONE

IT01118

A.S.P. REGGIO CALABRIA

IT00818

A.S.P. VIBO VALENTIA”

ii)

Under den regionala enheten ”IT00003 LOMBARDIA” ska följande utgå:

”IT01403

CHIARI”

”IT00203

GALLARATE”

”IT03403

LEGNANO”

”IT01903

LENO”

”IT04003

MONTICHIARI”

”IT02203

OSTIGLIA”

”IT01703

SALÒ”

”IT01303

TREVIGLIO”

”IT02003

VIADANA”

e)

I delen rörande Portugal ska den lokala enheten ”PT05300 LOURES” ersättas med följande:

”PT05300

LISBOA”