4.2.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 30/1

(1)

Kommissionens förordning (EG) nr 633/2004 av den 30 mars 2004 om tillämpningsföreskrifter för ordningen med exportlicenser inom sektorn för fjäderfäkött (2) har ändrats flera gånger på ett väsentligt sätt (3). För att skapa klarhet och överskådlighet bör den förordningen kodifieras.

(2)

Särskilda tillämpningsföreskrifter bör fastställas för exportlicenser inom sektorn för fjäderfäkött vilka särskilt bör omfatta bestämmelser om inlämnande av ansökningarna och om de uppgifter som måste finnas med på ansökningarna och licenserna, utöver de bestämmelser som finns i kommissionens förordning (EG) nr 376/2008 av den 23 april 2008 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med import- och exportlicenser samt förutfastställelselicenser för jordbruksprodukter (4).

(3)

För att säkerställa att ordningen med exportlicenser fungerar effektivt bör säkerhetsbeloppet för exportlicenser inom ramen för denna ordning fastställas. På grund av risken för spekulation inom ordningen för fjäderfäkött bör det föreskrivas att exportlicenser inte får överföras och bestämda villkor för aktörernas tillgång till ordningen bör fastställas.

(4)

I artikel 169 i förordning (EG) nr 1234/2007 föreskrivs att respekten för de skyldigheter som följer av de avtal som slutits inom ramen för Uruguayrundans multilaterala handelsförhandlingar beträffande exportvolymen ska säkras med hjälp av exportlicenserna. Det bör därför upprättas ett exakt schema för hur ansökningarna ska lämnas in och licenserna utfärdas.

(5)

Beslut om ansökningar om exportlicenser bör vidare inte meddelas förrän efter en betänketid. Denna frist bör tillåta kommissionen att värdera de begärda kvantiteterna och de kostnader de medför och att i förekommande fall vidta särskilda åtgärder, särskilt för de ansökningar som är under behandling. I aktörernas intresse bör det föreskrivas att licensansökan kan återkallas när koefficienten för godkännande har bestämts.

(6)

För att kunna förvalta ordningen med licenser bör kommissionen ha exakta upplysningar om de licensansökningar som inlämnats och utnyttjandet av de utfärdade licenserna. För att göra administrationen effektiv bör medlemsstaterna använda informationssystemen enligt kommissionens förordning (EG) nr 792/2009 av den 31 augusti 2009 om närmare bestämmelser för medlemsstaternas anmälningar till kommissionen av uppgifter och dokument inom ramen för genomförandet av den gemensamma organisationen av marknaderna, systemet för direktstöd, främjandet av försäljning av jordbruksprodukter och ordningarna för de yttersta randområdena och de mindre Egeiska öarna (5).

(7)

För ansökningar som gäller kvantiteter som är lika med eller mindre än 25 ton är det lämpligt att tillåta att exportlicensen på aktörens begäran kan utfärdas omedelbart. Dessa licenser bör dock begränsas till kortvariga handelstransaktioner för att undvika att den mekanism som avses i denna förordning kringgås.

(8)

För att säkerställa en mycket exakt förvaltning av exportkvantiteterna bör undantag göras från de toleransregler som föreskrivs i förordning (EG) nr 376/2008.

(9)

I artikel 167.3 i förordning (EG) nr 1234/2007 föreskrivs att exportbidrag för dagsgamla kycklingar kan beviljas på grundval av en exportlicens utfärdad i efterhand. Det bör därför införas tillämpningsföreskrifter för en sådan ordning, och dessa bör samtidigt säkerställa en effektiv kontroll av respekten för de skyldigheter som följer av de avtal som slutits inom ramen för Uruguayrundans multilaterala handelsförhandlingar. Det är dock inte nödvändigt att kräva att säkerhet ställs för licenser för vilka ansökan inges efter exporten.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna.

a)

fastställa en enhetlig procentsats för godkännande av de begärda kvantiteterna,

b)

avslå ansökningar för vilka exportlicenser ännu inte har beviljats,

c)

ställa in inlämnandet av ansökningar om exportlicenser under högst fem arbetsdagar, med förbehåll för att ett inställande för en längre period kan beslutas enligt det förfarande som avses i artikel 195.2 i förordning (EG) nr 1234/2007.

—

återkalla ansökan, varvid säkerheten omedelbart frigörs, eller

—

begära att licensen utfärdas omedelbart, i vilket fall den behöriga myndigheten ska utfärda den utan dröjsmål, men tidigast på den normala utfärdandedagen för den aktuella veckan.

a)

De ansökningar om exportlicenser som avses i artikel 1 som lämnats in från och med måndag till och med fredag samma vecka, med angivande av om de omfattas av artikel 4 eller inte.

b)

De kvantiteter för vilka exportlicenser har utfärdats onsdagen före, med undantag av de licenser som utfärdats omedelbart enligt artikel 4.

c)

De kvantiteter för vilka ansökningar om exportlicens har återkallats föregående vecka i det fall som avses i artikel 3.7.

a)

kvantiteten i produktvikt för varje kategori enligt artikel 2.3,

b)

fördelningen per destination av kvantiteten för varje kategori i de fall där bidragssatsen varierar beroende på destination,

c)

tillämplig bidragssats,

d)

totalt förutfastställt bidragsbelopp i euro efter produktkategori.

4.2.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 30/15

(1)

I enlighet med artikel 6.2 första stycket i förordning (EG) nr 510/2006 har Tysklands ansökan om registrering av beteckningen ”Hofer Rindfleischwurst” offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning  (2).

(2)

Inga invändningar enligt artikel 7 i förordning (EG) nr 510/2006 har inkommit till kommissionen och därför bör denna beteckning registreras.

4.2.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 30/17

(1)

Kommissionen har i enlighet med artikel 9.1 första stycket i förordning (EG) nr 510/2006 och med tillämpning av artikel 17.2 i samma förordning granskat Italiens ansökan om godkännande av ändringar av produktspecifikationen för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Salame Piacentino” som registrerats med stöd av kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 (2) i dess lydelse enligt förordning (EG) nr 1263/96 (3).

(2)

Eftersom de aktuella ändringarna inte är mindre ändringar i den mening som avses i artikel 9 i kommissionens förordning (EG) nr 510/2006 har kommissionen i Europeiska unionens officiella tidning  (4) offentliggjort ansökan om ändring i enlighet med artikel 6.2 första stycket i samma förordning. Då inga invändningar enligt artikel 7 i förordning (EG) nr 510/2006 har inkommit till kommissionen, bör ändringarna godkännas.

4.2.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 30/19

(1)

Kommissionen har i enlighet med artikel 9.1 första stycket, och med tillämpning av artikel 17.2 i förordning (EG) nr 510/2006 granskat Italiens ansökan om godkännande av ändringar av produktspecifikationen för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Fontina” som registrerats med stöd av kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 (2).

(2)

Eftersom de aktuella ändringarna inte är mindre ändringar i den mening som avses i artikel 9 i kommissionens förordning (EG) nr 510/2006 har kommissionen i Europeiska unionens officiella tidning  (3) offentliggjort ansökan om ändring i enlighet med artikel 6.2 första stycket i samma förordning. Då inga invändningar enligt artikel 7 i förordning (EG) nr 510/2006 har inkommit till kommissionen, bör ändringarna godkännas.

4.2.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 30/21

(1)

I enlighet med artikel 6.2 första stycket i förordning (EG) nr 510/2006 har Italiens ansökan om registrering av beteckningen ”Carciofo Spinoso di Sardegna” offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning  (2).

(2)

Inga invändningar enligt artikel 7 i förordning (EG) nr 510/2006 har inkommit till kommissionen och därför bör denna beteckning registreras.

4.2.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 30/23

(1)

I enlighet med artikel 6.2 första stycket i förordning (EG) nr 510/2006 har Italiens ansökan om registrering av beteckningen ”Arancia di Ribera” offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning  (2).

(2)

Inga invändningar enligt artikel 7 i förordning (EG) nr 510/2006 har inkommit till kommissionen och därför bör denna beteckning registreras.

4.2.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 30/25

(1)

I enlighet med artikel 6.2 första stycket i förordning (EG) nr 510/2006 och med tillämpning av artikel 17.2 i samma förordning har Italiens ansökan om registrering av beteckningen ”Limone di Siracusa” offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning  (2).

(2)

Inga invändningar enligt artikel 7 i förordning (EG) nr 510/2006 har inkommit till kommissionen och därför bör denna beteckning registreras.

4.2.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 30/27

(1)

Kommissionen har i enlighet med artikel 9.1 första stycket i förordning (EG) nr 510/2006 granskat Förenade kungarikets ansökan om godkännande av ändringar av produktspecifikationen för den skyddade geografiska beteckningen ”Welsh Beef”, vilken registrerades i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 2400/96 (2) i dess ändrade lydelse enligt förordning (EG) nr 2066/2002 (3).

(2)

Eftersom de aktuella ändringarna inte är mindre ändringar i den mening som avses i artikel 9 i kommissionens förordning (EG) nr 510/2006 har kommissionen i Europeiska unionens officiella tidning offentliggjort ansökan om ändring i enlighet med artikel 6.2 första stycket i samma förordning (4). Då inga invändningar enligt artikel 7 i förordning (EG) nr 510/2006 har inkommit till kommissionen, bör ändringarna godkännas.

4.2.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 30/29

(1)

I bilaga I till förordning (EG) nr 881/2002 förtecknas de personer, grupper och enheter som omfattas av frysning av tillgångar (tidigare även kallat penningmedel) och ekonomiska resurser enligt den förordningen.

(2)

Den 17 januari 2011 beslutade FN:s säkerhetsråds sanktionskommitté att ändra identifieringsuppgifterna för en fysisk person i sin förteckning över personer, grupper och enheter som omfattas av frysning av tillgångar och ekonomiska resurser. Den 22 januari 2011 beslutade sanktionskommittén att stryka två fysiska personer i samma förteckning.

(3)

Bilaga I bör därför ändras i enlighet med detta.

4.2.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 30/31

4.2.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 30/33

(1)

Genom kommissionens förordning (EU) nr 447/2010 (2) inleds försäljning av skummjölkspulver genom ett anbudsförfarande, i enlighet med bestämmelserna i kommissionens förordning (EU) nr 1272/2009 av den 11 december 2009 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för genomförandet av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller uppköp och försäljning av jordbruksprodukter inom ramen för offentlig intervention (3).

(2)

I enlighet med artikel 46.1 i förordning (EU) nr 1272/2009 och på grundval av de anbud som har tagits emot inom ramen för varje enskild anbudsinfordran bör kommissionen fastställa ett lägsta försäljningspris eller besluta att inte fastställa ett lägsta försäljningspris.

(3)

Mot bakgrund av de anbud som tagits emot avseende den femtonde enskilda anbudsinfordran bör det fastställas ett lägsta försäljningspris.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna.

4.2.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 30/34

(1)

Irland har nyligen utsatts för ett allt hårdare tryck på finansmarknaderna, vilket återspeglar en ökad oro för hållbarheten i de irländska offentliga finanserna, mot bakgrund av de omfattande offentliga stödåtgärderna till den försvagade finanssektorn. Det irländska banksystemet har varit alltför starkt exponerat mot fastighets- och byggprojekt och har därför drabbats av kraftiga förluster sedan dessa sektorer kollapsat. Den rådande ekonomiska krisen, liksom krisen inom banksektorn, har fått dramatiska konsekvenser för Irlands offentliga finanser, vilket i sin tur förvärrat effekterna av recessionen. Fallande skatteintäkter och en ökning av de konjunkturberoende utgifterna, särskilt på grund av stigande arbetslöshet, har bidragit till ett stort offentligt underskott och en kraftig skuldökning jämfört med det gynnsamma läget före krisen, och trots genomförandet av fem större åtgärdspaket för finanspolitisk konsolidering sedan mitten av 2008. Olika stödåtgärder till banksektorn, bland annat i form av stora kapitaltillskott, har varit en starkt bidragande orsak till att de offentliga finanserna försämrats. Den nuvarande oron på marknaden återspeglar i första hand det faktum att den irländska statens solvens och banksystemets solvens blivit oupplösligt sammankopplade under krisen. Detta har lett till kraftigt höjd avkastning på irländska statsobligationer, samtidigt som landets banksystem i praktiken är avskuret från finansiering från den internationella marknaden.

(2)

Mot bakgrund av att exceptionella omständigheter bortom den irländska regeringens kontroll lett till kraftiga ekonomiska och finansiella störningar gick de irländska myndigheterna ut med en officiell begäran den 21 november 2010 om ekonomiskt stöd från Europeiska unionen, de medlemsstater som har euron som valuta och Internationella valutafonden i syfte att stödja den ekonomiska återhämtningen mot hållbar tillväxt, garantera ett välfungerande banksystem och säkerställa den finansiella stabiliteten i unionen och i euroområdet. Den 28 november 2010 träffades en överenskommelse på teknisk nivå om ett omfattande åtgärdspaket för perioden 2010–2013.

(3)

Det utkast till ekonomiskt och finansiellt anpassningsprogram (nedan kallat programmet) som överlämnats till rådet och kommissionen syftar till att återställa finansmarknadens förtroende för den irländska banksektorn och staten, och därigenom föra tillbaka ekonomin mot hållbar tillväxt. Programmet innehåller tre typer av åtgärder för att åstadkomma detta. För det första innehåller det en strategi för finanssektorn som innefattar väsentliga nedskärningar, låneminskningar och en omorganisation av banksektorn, i kombination med rekapitalisering där så behövs. För det andra innehåller programmet en ambitiös strategi för finanspolitisk konsolidering som bygger på den nationella återhämtningsplan för 2011–2014 som de irländska myndigheterna offentliggjorde den 24 november 2010. I planen anges precisa åtgärder för finanspolitisk konsolidering i syfte att på medellång sikt stadigt pressa ned den offentliga bruttoskulden. Myndigheterna har förbundit sig att, i enlighet med den reviderade tidsfrist som fastställdes av rådet den 7 december 2010, senast 2015 minska underskottet till mindre än 3 % av BNP. För det tredje omfattar programmet – likaså med den nationella återhämtningsplanen som grund – ett omfattande program för strukturreformer, särskilt på arbetsmarknaden, i syfte att underlätta anpassningen och öka ekonomins tillväxtpotential. Till stöd för detta ambitiösa åtgärdspaket begär de irländska myndigheterna ekonomiskt bistånd från unionen och de medlemsstater som har euron som valuta samt bilaterala lån från Förenade kungariket, Sverige, Danmark och Internationella valutafonden.

(4)

Enligt kommissionens nuvarande beräkningar för nominell BNP-tillväxt (1,4 % 2011, 2,7 % 2012 och 3,8 % 2013) är den väg för finanspolitisk anpassning som angavs i rådets rekommendation … av den 7 december 2010 i syfte att få situationen med ett alltför stort offentligt underskott i Irland att upphöra, förenlig med en utveckling för skuldkvoten på 98,9 % 2010, 113,5 % 2011, 120,0 % 2012 och 121,8 % 2013. Skuldkvoten skulle således stabiliseras 2013 och därefter sjunka, om man antar att underskotten fortsätter att minska. Skuldutvecklingen påverkas av åtskilliga transaktioner som inte tas med i finansräkenskaperna, och dessa beräknas öka skuldkvoten med 5,3 procentandelar av BNP 2011 och 0,8 procentandelar av BNP 2012, samt minska den med 1,3 procentandelar av BNP 2013. Bland dessa transaktioner märks bland annat beräknade kapitaltillskott till bankerna under 2011, minskade kassareserver och skillnader mellan periodiserade och faktiska räntebetalningar enligt kontantprincipen.

(5)

Enligt den bedömning som kommissionen gjort tillsammans med Europeiska centralbanken (ECB) är Irland i behov av finansiering på totalt 85 miljarder (85 000 miljoner) EUR från december 2010 till slutet av 2013. Trots den betydande finanspolitiska anpassningen kan Irlands finansieringsgap komma att uppgå till 50 miljarder EUR under programperioden. Till grund för detta ligger antagandet att refinansieringsgraden för långfristiga skulder som förfaller till betalning kommer att vara 0 % fram till slutet av 2011, 20 % 2012 och 80 % 2013. Också för kortfristiga skulder görs försiktiga antaganden när det gäller refinansieringen. Strategin för finanssektorn i det program som syftar till att långsiktigt återskapa förtroendet för det irländska banksystemet innehåller ett program för bankstöd på upp till 35 miljarder EUR. Detta omfattar ett omedelbart kapitaltillskott på upp till 10 miljarder EUR till vissa utvalda banker i syfte att öka deras kärnprimärkapital (core tier 1) till 12 % och samtidigt finansiera inledande åtgärder för att minska lånen och ta hänsyn till värderingsavdrag på de tilläggslån som ska föras över till National Asset Management Agency (NAMA). Ytterligare 25 miljarder EUR i reservkapital som eventuellt kan tillskjutas bör garantera att bankerna är i stånd att uppfylla nuvarande och framtida kapitalkrav. Det faktiska finansieringsbehovet kan dock vara betydligt lägre, särskilt om förhållandena på marknaden starkt förbättras och bankerna inte drabbas av kraftiga oväntade förluster under programperioden.

(6)

Programmet skulle finansieras genom bidrag från externa källor och ianspråktagande av Irlands finansiella buffertar. Unionens bistånd till Irland skulle uppgå till maximalt 22,5 miljarder EUR via den europeiska finansiella stabiliseringsmekanism som inrättades genom förordning (EU) nr 407/2010. Detta skulle ingå i det totala stödet från Irlands europeiska partner på 45 miljarder EUR. Utöver stödet via den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen skulle lånen från Irlands partnerländer i unionen inbegripa bidrag från den europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (17,7 miljarder EUR) och stöd i form av bilaterala lån från Förenade kungariket, Sverige och Danmark (totalt 4,8 miljarder EUR). Irland har också ansökt om ett lån från Internationella valutafonden på 19,5 miljarder särskilda dragningsrätter (motsvarande ca 22,5 miljarder EUR) i enlighet med den utvidgade lånemöjligheten. Irlands bidrag skulle bli 17,5 miljarder EUR, och dessa medel skulle komma från kontantreserverna i den irländska statskassan och från den nationella pensionsfonden. Villkoren för biståndet från den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen bör vara jämförbara med dem som tillämpas av Internationella valutafonden.

(7)

Rådet bör regelbundet granska Irlands ekonomiska politik, särskilt i anslutning till de årliga genomgångarna av Irlands uppdateringar av stabilitetsprogrammet och genomförandet av det nationella reformprogrammet samt i enlighet med förfarandet vid alltför stora underskott.

(8)

Unionens ekonomiska stöd bör förvaltas av kommissionen. De särskilda villkor avseende den ekonomiska politiken som överenskommits med Irland bör anges i ett samförståndsavtal om de specifika ekonomiska villkoren (nedan kallat samförståndsavtalet). De närmare finansiella villkoren bör anges i ett låneavtal.

(9)

Kommissionen bör, i samråd med ECB, regelbundet kontrollera att de villkor avseende den ekonomiska politiken som är knutna till biståndet är uppfyllda genom kontrollbesök och genom regelbunden kvartalsvis rapportering från de irländska myndigheterna.

(10)

Under programmets hela genomförande bör kommissionen lämna ytterligare politisk rådgivning samt tekniskt stöd på särskilda områden.

(11)

De transaktioner som unionens ekonomiska bistånd hjälper till att finansiera måste vara förenliga med unionens politik och följa unionens lagstiftning. Interventioner till stöd för finansinstitut måste genomföras i enlighet med unionens konkurrensregler.

(12)

Biståndet bör ges för att underlätta ett framgångsrikt genomförande av programmet.

a)

vidta åtgärder som säkerställer att Allied Irish Banks, Bank of Ireland, Educational Building Society och Irish Life and Permanent rekapitaliseras i form av eget kapital, om så krävs, för att garantera att minimikapitalkravet på 10,5 % kärnprimärkapital (core tier 1) upprätthålls, beroende på resultaten av översynen av konsolideringsnivån (Prudential Capital Adequacy Review) för 2011,

b)

så snart som möjligt avyttra andelar i banker som förvärvats under krisen, på ett sätt som är förenligt med de hänsyn som bör tas med avseende på den finansiella stabiliteten och de offentliga finanserna,

c)

genomföra en särskild plan för rekonstruktion av Anglo Irish Bank och Irish Nationwide Building Society i syfte att minimera kapitalförlusterna från avvecklingen av dessa icke-livskraftiga kreditinstitut,

d)

före utgången av år 2010 lägga fram förslag till lagstiftning till Oireachtas (parlamentet) om finansiell stabilisering och omstrukturering av kreditinstituten som, bland annat, kommer att behandla fördelningen av bördan mellan innehavare av oprioriterade fordringar,

e)

senast vid utgången av mars 2011 lägga fram förslag till lagstiftning till Oireachtas (parlamentet) om ett särskilt system för banker och bolåneinstitut, och förbättrade rutiner för tidigt ingripande från Central Bank of Ireland i krisdrabbade banker.

a)

En lönesänkning på 10 % för nyanställda i den offentliga sektorn. Den irländska regeringen ska också överväga lämpliga anpassningsåtgärder, också i förhållande till den offentliga sektorns samlade lönekostnader, i syfte att kompensera för eventuella otillfredsställande resultat när det gäller planerade besparingar genom administrativ effektivisering och personalnedskärningar inom den offentliga sektorn.

b)

Antagande av en budget för 2012 som inbegriper åtgärder för finanspolitisk konsolidering på minst 3,6 miljarder EUR, och som syftar till att minska det offentliga underskottet inom den tidsperiod som avses i artikel 3.3. Budgetförslaget ska särskilt omfatta åtgärder på intäktssidan för att få in 1,5 miljarder EUR under ett helt år, i form av bland annat en sänkning av ingångsnivåerna för inkomstskatt och sänkta skatteavdragsmöjligheter; en minskning av skattelättnaden för privata pensionspremiebetalningar; minskade allmänna skatteutgifter; en ny fastighetsskatt; en reform av systemet med reavinstskatt och kapitalskatt; och höjd koldioxidskatt. Budgeten ska innehålla utgiftsminskningar för 2012 på 2,1 miljarder EUR genom bland annat minskade utgifter för socialt skydd; personalnedskärningar inom den offentliga sektorn; anpassningar av pensionerna inom den offentliga sektorn liksom anpassningar när det gäller andra utgifter som omfattas av programmet; och minskade kapitalutgifter.

c)

Slutförande av en oberoende bedömning av en överföring av ansvaret för tillhandahållande av vattentjänster från lokala myndigheter till vattenbolag, och utarbetande av förslag för genomförande av detta, så att man kan börja ta ut avgifter 2012/2013.

d)

Antagande av lagstiftning för att öka den statliga pensionsåldern till 66 år 2014, till 67 år 2021 och till 68 år 2028, i syfte att öka de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet. Reglerna om pensionsrättigheter för nyanställda inom offentlig sektor ska också reformeras med verkan från och med 2011. Detta inbegriper en översyn av den lägre pensionsåldern för vissa kategorier offentliganställda och en konsumentprisindexering av pensionerna. Pensionerna ska baseras på genomsnittsinkomsten under de yrkesaktiva åren. Pensionsåldern för nyanställda ska kopplas till pensionsåldern för statlig pension.

e)

Åtgärder som stärker en trovärdig budgetstrategi och åtgärder i syfte att stärka budgetramen. Irland ska anta och genomföra en finanspolitisk regel som innebär att alla oförutsedda extra inkomster under 2011–2015 kommer att användas för att minska underskottet och skulden. I enlighet med förslaget i den nationella återhämtningsplanen 2011–2014 ska Irland upprätta ett rådgivande budgetråd som kan göra en oberoende bedömning av saldot och prognoserna för de offentliga finanserna. Irland ska anta en lag om finanspolitiskt ansvar i syfte att inrätta tvingande medelfristiga utgiftsramar med bindande fleråriga utgiftstak för varje område. Den måste emellertid antas med hänsyn till eventuella nya reformer av den ekonomiska styrningen på unionsnivå och ska bygga på redan införda reformer.

f)

Irland ska ändra lagstiftningen för att avskaffa handels- och konkurrenshinder i skyddade sektorer som t.ex. juristyrket, sjukvården och apoteksbranschen.

g)

Rekapitalisering av de inhemska irländska bankerna till en ursprunglig kärnkapitalnivå på 12 % (Core tier 1) – med hänsyn tagen till nedskrivning (haircut) av de ytterligare lån som ska överföras till NAMA samt finansieringen av förtida ytterliga skuldneddragning – genom tillförsel av 10 miljarder EUR till bankssystemet. Rekapitaliseringen ska ske med hjälp av aktier (eller motsvarande instrument för Educational Building Societys vidkommande).

h)

Införande av lagstiftning som reformerar minimilönen på ett sätt som främjar jobbskapande och hindrar snedvridning orsakad av sektorsspecifika minimilöner samt genomförande, i samförstånd med kommissionen, av en oberoende översyn av de registrerade kollektiva ramavtalen och regleringssystemen för sysselsättning.

i)

En reform av arbetslöshetsersättningssystemet för att öka incitamenten för ett snabbt återvändande till arbetsmarknaden. Aktiveringsåtgärderna ska stärkas genom bättre identifiering av de arbetssökandes behov, genom ökat engagemang och genom fastställande av sanktioner som garanterar aktivt arbetssökande och fortbildning från de arbetslösas sida; åtgärderna ska backas upp av effektivare övervakning. Sanktionsmekanismen ska regleras så att den leder till en faktiskt inkomstförlust utan att den blir oproportionellt repressiv.

j)

Offentliggörande av en djupgående översyn av systemet för personlig skuldsättning och inledande av arbetet på en lagstiftningsreform som skapar jämvikt mellan borgenärernas och gäldenärernas intressen.

k)

Utarbetande av en rapport omfattande en oberoende bedömning av el- och gassektorerna, som bidrar till att fastställa behoven av offentlig finansiering och till att öka konkurrensen. De irländska myndigheterna ska rådgöra med kommissionen om bedömningsresultaten i syfte att fastställa lämpliga mål.

l)

För att öka konkurrensen på den öppna marknaden ska lagstiftningen reformeras så att det skapas trovärdigare avskräckande mekanismer som t.ex. föreskrifter om att böter eller andra sanktioner kan utdömas i konkurrensärenden. Vidare kommer konkurrensmyndigheterna att åläggas att ringa in sektorer som helt faller utanför konkurrenslagstiftningens tillämpningsområde och identifiera förfaranden för att åtgärda sådan uteslutning.

m)

För att uppmuntra tillväxten inom detaljhandeln kommer regeringen att genomföra en studie i syfte att undersöka de ekonomiska verkningarna vid ett avskaffande av den nuvarande begränsningen av detaljhandelslokalernas storlek; tanken är att avskaffandet kommer att öka konkurrensen och sänka priserna för konsumenterna. Diskussioner vilken politik som ska följa av studien kommer att föras med kommissionen.

a)

Anta en budget för 2013 med finanspolitiska konsolideringsåtgärder på minst 3,1 miljarder EUR i syfte att minska underskottet i de offentliga finanserna inom den tidsram som anges i artikel 3.3. Budgeten ska särskilt innehålla intäktsåtgärder för att få in minst 1,1 miljarder EUR (inklusive överföring från 2012), omfattande en sänkning av ingångsnivåerna för inkomstskatten och av skatteavdragsmöjligheter, en nedsättning av skattelättnaderna för privata pensioner, en minskning av allmänna skatteutgifter och införande av fastighetsskatt. Budgeten ska också omfatta en minskning av utgifterna under 2013 på minst 2 miljarder EUR där följande ingår: minskade sociala utgifter, nedskärningar av antalet offentliganställda, justeringar av pensionerna för offentliganställda, nedskärningar i andra programmerade utgifter samt nedskärningar i kapitalutgifterna.

b)

Lägga fram ett förslag för Oireachtas om reform av systemet för personlig skuldsättning i syfte att garantera större jämvikt mellan borgenärernas och gäldenärernas intressen.

4.2.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 30/40

(1)

Afrikansk svinpest är en mycket smittsam virussjukdom som drabbar både tamsvin och vildsvin. Viruset kan spridas mycket snabbt över landsgränserna och orsaka stor skada.

(2)

Sedan 2007 har flera utbrott av afrikansk svinpest rapporterats hos tamsvin och vildsvin i hela Ryssland.

(3)

I januari 2011 konstaterades ett utbrott av afrikansk svinpest kring Sankt Petersburg, som ligger nära unionens gräns. Att sjukdomen förekommer så nära gränsen utgör en allvarlig risk för boskapspopulationen i unionen.

(4)

Transportföretagen bör se till att det för alla fordon som används för transport av djur finns ett register med uppgifter om rengöring och desinficering och att detta register sparas i minst tre år, i enlighet med rådets direktiv 64/432/EEG (2).

(5)

Svin och fläskköttsprodukter får inte importeras från Ryssland, men viruset som orsakar sjukdomen kan leva kvar i en kontaminerad miljö utanför värddjuret, och kan föras in i unionen med fordon som har använts för transport av svin.

(6)

Skyddsåtgärder måste därför vidtas på unionsnivå, med beaktande av risken för att sjukdomen sprids och att viruset överlever i miljön samt av de möjliga smittvägarna. Det är särskilt viktigt att se till att fordon som använts för transport av svin från Ryssland till unionen rengörs och desinficeras ordentligt.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

a)

vägra djurtransportmedlet inresa till unionen, eller

b)

se till att djurtransportmedlet rengörs och desinficeras ordentligt på en plats som anvisats av den behöriga myndigheten, så nära gränsövergången till unionen i den berörda medlemsstaten som möjligt.