31.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 347/1

(1)

För att säkerställa en tillräcklig och oavbruten tillgång på vissa varor vilka inte produceras i tillräcklig omfattning i unionen och för att undvika störningar på marknaderna för vissa jordbruks- och industriprodukter öppnades autonoma tullkvoter genom rådets förordning (EU) nr 7/2010 (1). Produkter inom dessa tullkvoter kan importeras till reducerade tullsatser eller nolltullsats. Av samma skäl är det nödvändigt att från och med den 1 januari 2011 öppna nya tullkvoter till nolltullsats för en lämplig mängd för vissa produkter.

(2)

Kvotmängderna för de autonoma tullkvoterna med löpnumren 09.2977 och 09.2635 är inte tillräckliga för att tillgodose behoven i unionens industri under den innevarande kvotperioden, som löper ut den 31 december 2010. Dessa kvotmängder bör därför ökas med verkan från och med den 1 juli 2010.

(3)

Det är inte längre i unionens intresse att under 2011 fortsätta att bevilja tullkvoter för vissa produkter för vilka sådana kvoter fastställdes för 2010. Dessa kvoter bör därför stängas med verkan från och med den 1 januari 2011, och de berörda produkterna bör utgå ur förteckningen i bilaga I till förordning (EU) nr 7/2010.

(4)

Med hänsyn till de många ändringar som måste göras är det av tydlighetsskäl nödvändigt att ersätta hela bilagan till förordning (EU) nr 7/2010.

(5)

Förordning (EU) nr 7/2010 bör därför ändras i enlighet med detta.

(6)

Eftersom tullkvoterna måste börja gälla den 1 januari 2011 bör denna förordning tillämpas från och med samma dag och träda i kraft omedelbart.

—

kvotmängden för tullkvoten med löpnummer 09.2977 vara 40 000 ton, och

—

kvotmängden för tullkvoten med löpnummer 09.2635 vara 1 300 000 km.

31.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 347/9

(1)

Det ligger i unionens intresse att tillfälligt fullständigt upphäva Gemensamma tulltaxans autonoma tullsatser för ett visst antal nya produkter som inte förtecknas i bilagan till rådets förordning (EG) nr 1255/96 (1).

(2)

Sju produkter enligt KN- och Taricnummer 2805309010, 2805309020, 2825500010, 2933790040, 3908900020, 3920621988 och 8525801930 som för närvarande förtecknas i bilagan till förordning (EG) nr 1255/96 bör utgå ur förteckningen, eftersom det inte längre ligger i unionens intresse att tillfälligt upphäva Gemensamma tulltaxans autonoma tullsatser för dessa produkter.

(3)

Med hänsyn till den tekniska produktutvecklingen och ekonomiska trender på marknaden måste varubeskrivningen för 18 upphävanden i bilagan till förordning (EG) nr 1255/96 ändras. Dessa upphävanden bör utgå ur förteckningen i den bilagan och återinföras som nya upphävanden med nya varubeskrivningar. Vidare bör KN-numren för 20 produkter och Taricnumren för 11 produkter ändras.

(4)

De upphävanden för vilka dessa tekniska ändringar krävs bör utgå ur förteckningen över upphävanden i bilagan till förordning (EG) nr 1255/96 och återinföras i samma förteckning med nya produktbeskrivningar, KN-nummer eller Taricnummer.

(5)

Av tydlighetsskäl bör de ändrade posterna markeras med en asterisk i tabellerna över införda och borttagna upphävanden i texterna till bilaga I och bilaga II till denna förordning.

(6)

Erfarenheten visar att det är nödvändigt att ange en sista giltighetsdag för de upphävanden som förtecknas i förordning (EG) nr 1255/96 så att hänsyn tas till tekniska och ekonomiska förändringar. Detta bör inte utesluta att vissa åtgärder avslutas i förtid eller fortsätter att gälla efter giltighetsdagen, om ekonomiska skäl för detta läggs fram i enlighet med principerna i kommissionens meddelande från 1998 om autonom befrielse från tullar och kvoter (2).

(7)

Förordning (EG) nr 1255/96 bör därför ändras i enlighet med detta.

(8)

Eftersom de tillfälliga upphävanden som fastställs i denna förordning måste börja gälla den 1 januari 2011 bör denna förordning tillämpas från och med samma dag och träda i kraft omedelbart.

1)

De produktrader som förtecknas i bilaga I till den här förordningen ska införas.

2)

De produktrader vars KN- och Taric-nummer anges i bilaga II till den här förordningen ska utgå.

31.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 347/27

(1)

Genom kommissionens direktiv 2007/68/EG (2) ändras förteckningen i bilaga IIIa till direktiv 2000/13/EG över vilka ingredienser som ska anges vid märkning av livsmedel, eftersom de kan förorsaka negativa reaktioner hos mottagliga personer. I förstnämnda direktiv fastställs också en förteckning över vissa ämnen som härrör från ingredienser som tas upp i bilaga IIIa och för vilka det vetenskapligt har bevisats att de under vissa omständigheter inte kan förmodas förorsaka negativa reaktioner, och de undantas därför från märkningskravet. Genom samma direktiv upphävs också kommissionens direktiv 2005/26/EG av den 21 mars 2005 om upprättande av en förteckning över livsmedelsingredienser eller ämnen som tillfälligt skall strykas i bilaga IIIa till direktiv 2000/13/EG (3).

(2)

Eftersom förändrade bestämmelser om märkning påverkar industrin, främst små och medelstora företag, som behöver en anpassningsperiod för att övergången till nya märkningskrav ska gå lättare, fastställs i direktiv 2007/68/EG tillfälliga åtgärder för att underlätta tillämpningen av de nya bestämmelserna genom att försäljning tillåts av livsmedel som släppts ut på marknaden eller märkts före den 31 maj 2009 och som uppfyller kraven i direktiv 2005/26/EG till dess att lagren har tömts.

(3)

Genom kommissionens förordning (EG) nr 415/2009 (4) förlängdes den övergångsperiod som föreskrivs i dessa tillfälliga åtgärder till den 31 december 2010 för de viner som definieras i bilaga IV till rådets förordning (EG) nr 479/2008 (5).

(4)

Efter att förordning (EG) nr 479/2008 upphävts definieras nu viner i bilaga XIb till rådets förordning (EG) nr 1234/2007 (6). Hänvisningar bör därför göras till den bilagan.

(5)

Enligt artikel 6.11 första stycket i direktiv 2000/13/EG ska förteckningen i bilaga IIIa omprövas systematiskt och, vid behov, uppdateras på grundval av de senaste vetenskapliga rönen.

(6)

Inom vinsektorn har det genomförts nya vetenskapliga undersökningar om allergiframkallande egenskaper när det gäller kasein och äggalbumin som framställts av mjölk respektive ägg och som används som klarningsmedel vid vinframställning. Enligt sökanden grundas dessa undersökningar på nya vetenskapliga rön som visar att vin som genomgått klarning med kasein och äggalbumin enligt god tillverkningssed sannolikt inte förorsakar negativa reaktioner hos personer som är allergiska mot mjölk eller ägg.

(7)

Den 8 juni och den 19 juli 2010 lämnade den internationella vinorganisationen in en ansökan om undantag från märkningskraven för kasein och äggalbumin som används som processhjälpmedel för klarning vid framställning av vin.

(8)

Den 14 juli och den 30 juli 2010 begärde kommissionen vetenskapliga yttranden om kasein och äggalbumin av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa).

(9)

För att undvika onödiga bördor för näringsidkarna till följd av ändrade märkningsregler bör den obligatoriska tillämpningen av direktiv 2007/68/EG på vinsektorn senareläggas i väntan på Efsas vetenskapliga yttrande.

(10)

Det datum som föreskrivs i artikel 3.3 i direktiv 2007/68/EG, som anger en övergångsperiod, bör därför fastställas till den 30 juni 2012 för vin som släppts ut på marknaden eller märkts före det datumet tills lagren är tömda, under förutsättning att de följer de bestämmelser som tidigare var i kraft, dvs. direktiv 2005/26/EG.

(11)

Direktiv 2007/68/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(12)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, och varken Europaparlamentet eller rådet har motsatt sig dem.

31.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 347/29

(1)

Genom ett e-postmeddelande av den 30 april 2004 anmälde de polska myndigheterna två stödordningar till förmån för den polska postoperatören Państwowe Przedsiębiorstwo Użyteczności Publicznej Poczta Polska (nedan kallad Poczta Polska) i enlighet med övergångsordningen i bilaga IV.3 till anslutningsakten, som ingår i anslutningsfördraget för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien.

(2)

De två stödordningarna registrerades med följande nummer: PL 45/04: Ersättning till Poczta Polska för samhällsomfattande tjänster inom postsektorn och PL 49/04: Stöd till Poczta Polska för investeringar i samband med tillhandahållandet av samhällsomfattande tjänster inom postsektorn.

(3)

Den 26 juli 2004, den 26 november 2004 och den 7 februari 2005 begärde kommissionen ytterligare upplysningar. De polska myndigheterna inlämnade ytterligare upplysningar genom skrivelser av den 10 september 2004, den 27 oktober 2004, den 3 december 2004 och den 29 mars 2005.

(4)

Två möten mellan de polska myndigheterna och kommissionen ägde rum den 25 oktober 2004 och den 31 januari 2005. Den 20 juni 2005 mottog kommissionen ytterligare upplysningar från de polska myndigheterna.

(5)

Genom en skrivelse av den 29 juni 2005 underrättade kommissionen Polen om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 88.2 i EG-fördraget avseende de två stödordningarna. De två stödordningarna registrerades med följande nummer: C 21/05: Ersättning till Poczta Polska för samhällsomfattande tjänster inom postsektorn och C 22/05: Stöd till Poczta Polska för investeringar i samband med tillhandahållandet av samhällsomfattande tjänster inom postsektorn.

(6)

Kommissionens beslut om att inleda förfarandet har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning  (3). Kommissionen har uppmanat berörda parter att inkomma med sina synpunkter på stödet i fråga.

(7)

Kommissionen har inte mottagit några synpunkter från berörda parter.

(8)

Polen inkom med synpunkter i en skrivelse av den 9 augusti 2005. Ett möte mellan de polska myndigheterna och kommissionen ägde rum den 10 januari 2006. Kommissionen begärde kompletterande upplysningar genom en skrivelse av den 24 januari 2006.

(9)

Genom en skrivelse av den 10 februari 2006 informerade de polska myndigheterna kommissionen om sin avsikt att dra tillbaka anmälan av stödordning C 22/05: Stöd till Poczta Polska för investeringar i samband med tillhandahållandet av samhällsomfattande tjänster inom postsektorn. Efter en begäran från kommissionen av den 27 februari 2006 uppgav de polska myndigheterna i en skrivelse av den 13 mars 2006 att de inte skulle sätta det stödprojekt som var föremålet för den ovannämnda anmälan i verket och ändrade den rättsliga ramen för stödordningen för att avskaffa möjligheten att bevilja investeringsstöd (4).

(10)

Kommissionen beslutade den 27 april 2006 att avsluta förfarandet enligt artikel 88 (2) i EG-fördraget med avseende på stöd C 22/05: Stöd till Poczta Polska för investeringar i samband med tillhandahållandet av samhällsomfattande tjänster inom postsektorn, eftersom förfarandet med tanke på att stödprojektet aldrig satts i verket inte längre hade något föremål (5).

(11)

Genom en skrivelse av den 23 februari 2006 skickade de polska myndigheterna kommissionen ytterligare information om stödordning C 21/05: Ersättning till Poczta Polska för samhällsomfattande tjänster inom postsektorn. De uppgav att ingen statlig ersättning hade beviljats Poczta Polska under åren 2004 och 2005 för skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster inom postsektorn. Under åren 2004 och 2005 ställdes inga medel till förfogande för stödordningen i fråga, och denna tillämpades följaktligen inte under de åren.

(12)

Genom en skrivelse av den 9 januari 2007 underrättade kommissionen Polen om sitt beslut att delvis avsluta det förfarande som anges i artikel 88 (2) i EG-fördraget med avseende på stödordning C 21/05: Ersättning till Poczta Polska för samhällsomfattande tjänster inom postsektorn, detta vad beträffar åren 2004 och 2005, eftersom förfarandet med tanke på att stödet inte sattes i verket under de åren inte har något föremål. Förfarandet enligt artikel 88 (2) i EG-fördraget fortsatte vad beträffar perioden från och med den 1 januari 2006 (6). Genom en skrivelse av den 3 januari 2007 begärde kommissionen upplysningar om stödordningen i fråga för perioden från 2006 och framåt. De polska myndigheterna svarade genom en skrivelse av den 1 februari 2007.

(13)

Poczta Polska är ett allmännyttigt företag, som utövar sin verksamhet på grundval av lagen om det statliga allmännyttiga företaget Poczta Polska av den 30 juli 1997. I sitt beslut av den 24 april 2007 angående stödordning E 12/05: Obegränsad statlig garanti till Poczta Polska, ansåg kommissionen att Poczta Polska omöjligen skulle kunna göra konkurs på grund av att företagets rättsliga status medför att det har en obegränsad statlig garanti (7).

(14)

Enligt den plan som antogs av det polska ministerrådet den 11 april 2006 skulle ombildningen av ägarskapet av Poczta Polska ske i två steg, dvs. kommersialisering och privatisering. Den 25 juni 2008 informerade Polen kommissionen om att en ny lag av den 11 april 2008 hade trätt i kraft den 25 april 2008 om ändring av den lag enligt vilken Poczta Polska inte kunde bli föremål för ordinarie konkursförfaranden. På grundval av den nya lagen stod det emellertid inte klart för kommissionen vilken rättslig ordning som gäller för Poczta Polska, eftersom företagets rättsliga status inte föreföll ha ändrats.

(15)

Det första steget i ombildningen genomfördes i enlighet med lagen om kommersialisering av det allmännyttiga företaget Poczta Polska av den 5 september 2008 (8). Därmed omvandlades Poczta Polska från ett statligt företag till ett aktiebolag (Spółka akcyjna), där statskassan innehar 100 procent av aktierna. Till följd av detta förlorade Poczta Polska den rättsliga status som gjorde att företaget inte kunde gå i konkurs. Den obegränsade statliga garantin till förmån för Poczta Polska har därmed avskaffats och företaget är nu föremål för ordinarie konkursförfaranden.

(16)

Flera möten mellan de polska myndigheterna och kommissionen hölls den 27 juni 2007, den 20 juli 2007, den 26 september 2007 och den 25 juli 2008.

(17)

Efter dessa möten sände de polska myndigheterna in ytterligare upplysningar som registrerades hos kommissionen den 7 december 2007 (A/40109/a), den 8 februari 2008 (A/2536), den 15 april 2008 (A/7047), den 28 april 2008 (A/8137), den 18 juni 2008 (A/13261), den 7 november 2008 (A/23609), den 6 januari 2009 (A/191), den 2 februari 2009 (A/2483), den 29 april 2009 (A/10409), den 15 juni 2009 (A/14530), den 4 september 2009 (A/19121), den 14 september 2009 (A/19796), den 25 september 2009 (A/20558), den 1 oktober 2009 (A/20997) och den 2 november 2009 (A/23309).

(18)

Poczta Polska är den nuvarande nationella postoperatören, och inrättades den 1 januari 1992 genom kommunikationsministerns förordning av den 4 december 1991. Företaget är resultatet av en sammanslagning av Post- och telekommunikationskontoret till post- och telekommunikationsenheter.

(19)

Genom ”rättsakten av den 12 juni 2003 – postlagen” (nedan kallad postlagen) (9) har Poczta Polska (10) anförtrotts skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster inom postsektorn över hela Polens territorium.

(20)

I och med genomförandet av utvecklingsstrategin för Poczta Polska för perioden 2004–2006 omvandlades Poczta Polska till ett holdingbolag. Till följd av dessa förändringar består den statligt ägda Poczta Polska-koncernen av följande dotterbolag:

(21)

År 2007 tillhandahöll företaget sina tjänster genom 8 692 postkontor, av vilka 53 procent var belägna i landsbygdsområden och 47 procent i tätorter. Poczta Polska är den största arbetsgivaren i Polen, och 2006 hade företaget över 95 000 anställda.

(22)

Poczta Polska är främst verksamt inom postsektorn. Förutom samhällsomfattande posttjänster (monopoliserade och icke-monopoliserade) tillhandahåller företaget fria tjänster som inte är allmännyttiga såsom expressleveranstjänster, filateli, tidningsdistribution samt direktmarknadsföringstjänster.

(23)

Till följd av den fortsatta nedåtgående tendensen i volymen av offentliga posttjänster, särskilt vid postkontor på landsbygden, har det polska postverket i syfte att maximalt utnyttja infrastrukturer och mänskliga resurser, samtidigt som det uppfyller sitt obligatoriska krav på tillgänglighet, under flera års tid utvecklat finansiella tjänster och andra kommersiella tjänster och har även samarbetat med vissa finans- eller försäkringsbolag. Vissa förlustbringande kommersiella verksamheter avvecklas för närvarande inom ramen för det ”korrigeringsprogram” som inleddes vid årsslutet 2008. Dessutom siktar det polska postverket på att inom kort öka antalet och volymen av de tjänster som tillhandahålls till Bank Pocztowy, PAUF och PTUW. Tillsammans med den pågående omförhandlingen av internpriserna kommer dessa planer enligt Polens beräkningar att innebära att Poczta Polska-koncernen inom några år garanteras tillfredsställande intäkter från de verksamheter som utförs av dessa dotterbolag.

(24)

Poczta Polskas finansiella verksamheter omfattar försäljning av produkter som tillhör Bank Pocztowy (ett dotterbolag till PKO-banken och till Poczta Polska), dvs. lån, konton och insättningar, uthyrningstjänster (genom Poczta Polskas dotterbolag Post Media Serwis), olika finansiella tjänster, bl.a. överföringar till bankkonton, kontantleveranser via posten till adressatens hemadress i form av en betalningsinstruktion, inkassering av radio- och tv-licensavgifter och behandling av bankchecker som utfärdats av olika banker samt kontantkrediter. Poczta Polska är också aktivt på försäkringsmarknaden, där företaget arbetar med distribution av försäkrings- och finansprodukter från företag som har kapitalförbindelser med Poczta Polska, dvs. PAUF, OFE Pocztylion och TUW Pocztowe (12). Poczta Polska förvaltar dessutom en pensionsfond vid namn Pocztylion -Arka PTE SA.

(25)

Slutligen tillhandahåller Poczta Polska även IT-tjänster genom sitt dotterbolag Postdata samt e-handelstjänster.

(26)

Poczta Polskas organisation är uppbyggd (13) på följande sätt:

(27)

Under budgetåret 2006 uppgick Poczta Polskas omsättning till 6 289 miljoner polska zloty (14), rörelseresultatet uppgick till 146 miljoner polska zloty och nettovinsten var 124 miljoner polska zloty. Per den 31 december 2006 uppgick det egna kapitalet till 1 573 miljoner polska zloty, de sammanlagda skulderna, inklusive avsättningar för skulder, uppgick till 2 597 miljarder polska zloty, varav de kortfristiga skulderna utgjorde 1 525 miljoner zloty.

(28)

Poczta Polska tillhandahåller tjänster inom följande tre verksamhetsområden:

(29)

År 2006 genererades 99 procent av Poczta Polskas omsättning av grundläggande verksamheter, som består av i) samhällsomfattande posttjänster (monopoliserade och icke-monopoliserade), ii) avtalade tjänster (främst andra posttjänster som inte omfattas av de samhällsomfattande posttjänsterna), finansiella tjänster såsom kontantbetalningar till bankkonton och förvaltning av Bank Pocztowys lån och insättningar, förvaltning av radio- och tv-licenser samt försäkringsmedling, och iii) handelstjänster (främst försäljning av handelsvaror, filateli, postbeställning av läroböcker och handel med utländsk valuta).

(30)

Genom artikel 46.2 i postlagen av den 12 juli 2003 (17) har Poczta Polska anförtrotts skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster inom postsektorn över hela Polens territorium.

(31)

Enligt artikel 3.25 i postlagen ingår följande posttjänster i de samhällsomfattande posttjänsterna:

Posttjänsterna ska tillhandahållas i den nationella och internationella trafiken på Polens territorium på ett pålitligt sätt, enligt överenskomna villkor och till överkomliga priser. Tjänsterna ska vara av den kvalitet som krävs enligt lag och postlådetömning och brevutdelning ska garanteras åtminstone alla arbetsdagar och minst fem dagar i veckan.

(32)

Villkoren för tillhandahållandet av de samhällsomfattande posttjänsterna fastställs i infrastrukturministerns förordning av den 9 januari 2004 om villkor för tillhandahållande av samhällsomfattande posttjänster (18).

(33)

Leveranstiderna har fastställts enligt följande:

—   Prioriterade brev: D + 1 82 %, D + 2 90 %, D + 3 94 %.

—   Vanlig post: D + 3 85 %, D + 5 97 %.

—   Prioriterade paket: D + 1 80 %.

—   Vanliga paket: D + 3 90 %.

(34)

Det ska finnas ett postkontor

(35)

Det ska även finnas minst ett postkontor för alla län (gmina) med över 2 500 invånare. Län med färre än 2 500 invånare kan betjänas av ett angränsande läns postkontor eller ett mobilt postkontor, på villkor att en bättre kvalitet på tjänsten garanteras eller efter förhandsgodkännande från de lokala myndigheterna. Varje postkontor ska vara öppet minst fem dagar i veckan.

(36)

I artikel 47 i postlagen fastställs de tjänster som Poczta Polska har monopol på. Det rör sig om följande tjänster:

(37)

Enligt artikel 47 i postlagen ska avgifterna för tillhandahållande av samhällsomfattande posttjänster fastställas med avseende på kostnaderna för tillhandahållandet, vara enhetliga i hela landet, öppna och icke-diskriminerande.

(38)

Dessutom är subventionering av samhällsomfattande icke-monopoliserade posttjänster med inkomster från monopoliserade tjänster uttryckligen förbjudet enligt lagen.

(39)

Enligt artikel 12 i rättsakten av den 30 juli 1997 om det statliga allmännyttiga företaget Poczta Polska ska det polska postverket bedriva sin verksamhet i enlighet med egna affärsplaner och följa reglerna om kostnadseffektivitet och ekonomisk effektivitet.

(40)

Polen avser att avskaffa rättsliga monopol på posttjänster senast den 31 december 2012 i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/6/EG av den 20 februari 2008 om ändring av direktiv 97/67/EG beträffande fullständigt genomförande av gemenskapens inre marknad för posttjänster.

(41)

Enligt artikel 17 i rättsakten av den 30 juli 1997 om det statliga allmännyttiga företaget Poczta Polska (19), postlagen, infrastrukturministerns förordning av den 9 januari 2004 om villkor för tillhandahållande av samhällsomfattande posttjänster och finansministerns förordning av den 24 december 2003 ska de polska myndigheterna bevilja stöd till Poczta Polska för att kompensera för eventuella förluster som uppstår i samband med tillhandahållandet av de samhällsomfattande posttjänsterna.

(42)

Dessa stöd ska beviljas i efterhand på grundval av de förluster, om några, som registreras för ett visst budgetår. Stödbeloppet ska vara begränsat till beloppet för de uppkomna förlusterna.

(43)

Kommissionen inriktade sin detaljerade bedömning av stödordningen på huruvida åtgärden är i linje med de villkor för när statligt stöd kan anses vara förenligt med den gemensamma marknaden som fastställs i gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd i form av ersättning för offentliga tjänster. Undersökningen koncentrerades huvudsakligen på att få rimliga garantier för att staten inte kommer att överkompensera de extra nettokostnader (20) som Poczta Polska kan ådra sig i fullgörandet av skyldigheten att tillhandahålla de berörda samhällsomfattande tjänsterna.

(44)

Kommissionen har inte mottagit några synpunkter från berörda parter.

(45)

Polen inlämnade sina synpunkter under undersökningens gång (se skäl 17 ovan).

(46)

Polen inkom med upplysningar om Poczta Polskas organisationsstruktur, verksamheter samt relevanta marknader där företaget är aktivt (se avsnitt II.1), tillämplig lagstiftning, relevanta redovisningsregler och redovisningsmetoder, diverse relevanta uppgifter samt rapporter från den nationella tillsynsmyndigheten med granskningar av kostnadsredovisningssystemets överensstämmelse med artikel 52 i postlagen och finansministerns förordning av den 24 december 2003 (nedan kallad förordningen).

(47)

Polen lämnade närmare bestämt upplysningar till kommissionen om berörd lagstiftning såsom rättsakten av den 30 juli 1997 om det statliga allmännyttiga företaget Poczta Polska, postlagen av den 12 juli 2003 och den senare ändringen av denna lag, finansministerns förordning av den 24 december 2003 och rättsakten av den 5 september 2008 om kommersialisering av det allmännyttiga företaget Poczta Polska.

(48)

Polen inkom med detaljerade upplysningar om de metoder för särredovisning och kostnadsredovisning som tillämpas av postoperatören för att beräkna kostnaderna (21) för de samhällsomfattande posttjänsterna.

(49)

Polen inlämnade likaså uppgifter om olika kostnads- och intäktskategorier, resultat per verksamhetsområde (22), detaljerade resultat för enskilda tjänster, årsredovisningar och andra typer av finansiella uppgifter.

(50)

Alla tidigare årsrapporter (23) som utfärdats av den nationella tillsynsmyndigheten har inlämnats till kommissionen.

(51)

De polska myndigheterna uppgav att Poczta Polskas interna redovisningssystem bygger på enhetligt tillämpade och objektivt försvarbara principer för kostnadsredovisning i enlighet med bestämmelserna i postlagen, genom vilken artikel 14 (2) i direktiv 97/67/EG, där det fastställs att de som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster ska ha skilda konton i den interna bokföringen, införlivas i den polska lagstiftningen.

(52)

I enlighet med artikel 52.1 (24) och artikel 52.2 (25) i den polska postlagen ska Poczta Polska ha ett redovisningssystem som i) gör det möjligt att beräkna kostnaderna separat för varje monopoliserad tjänst och gemensamt för icke-monopoliserade tjänster (såväl samhällsomfattande tjänster som icke-samhällsomfattande tjänster) och ii) möjliggör beräkning av enhetskostnader. I enlighet med postlagen av den 24 december 2003 utfärdade finansministern en förordning om den kostnadsredovisningsmetod som ska användas av en operatör som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster (26). Genom denna förordning (27), som trädde i kraft den 1 januari 2004, införlivas artikel 14 (3) i direktiv 97/67/EG.

(53)

Poczta Polska delar upp sitt integrerade redovisningssystem i följande tre huvudkategorier:

(54)

Inom det finansiella redovisningssystemet a) förs utgifterna in per typ (28).

(55)

Inom det analytiska redovisningssystemet b) omfattar redovisningen av kostnader och intäkter följande punkter:

(56)

Inom systemet för fördelning av kostnader på tjänsterna (c) delas kostnaderna upp i

—   direkta kostnader: dessa kostnader kan direkt hänföras till en viss tjänst på grundval av direkt mätning eller källdokument. År 2006 utgjorde dessa kostnader […] (29) av Poczta Polskas totala kostnader. Dessa kostnader inkluderar t.ex. kostnader för blanketter som krävs för särskilda tjänster, slutbetalningar till utländska postförvaltningar eller kostnader för drift av tjänsteenheter för radio- och tv-abonnemang.

—   indirekta kostnader: dessa kostnader, som inte direkt kan hänföras till en viss tjänst, förs in på kontona för indirekta tjänster och fördelas därefter mellan tjänsterna med hjälp av speciella fördelningsnycklar. År 2006 utgjorde dessa kostnader […] av Poczta Polskas totala kostnader. Huvudkategorierna för indirekta kostnader (30) är följande:

a)   Driftskostnader (31): År 2006 utgjorde dessa kostnader […] av Poczta Polskas totala kostnader. Dessa kostnader har samband med de tekniska processerna för att tillhandahålla tjänster som insamling, sortering och utdelning av postförsändelser. De flesta av Poczta Polskas anställda är sysselsatta inom detta område, vilket är förklaringen till de höga kostnadsbeloppen. Dessutom omfattar driftskostnaderna även avskrivningar och underhåll av den utrustning som används i de tekniska processerna, t.ex. sorteringsmaskiner, löpande band, vågar etc. Driftskostnaderna fördelas mellan tjänsterna med hjälp av nycklar som har beräknats enligt den tid det tar att tillhandahålla varje tjänst. Enskilda funktioner som utförs vid postkontoren, huvudkontoren och utdelningsområdena är standardiserade (32). År 2006 hade Poczta Polska cirka 600 standardiserade funktioner, som uppdateras regelbundet. År 2006 omfattade bedömningen 5 577 postkontor, 242 huvudkontor och 23 800 utdelningsområden.

b)   Transportkostnader (33): År 2006 utgjorde dessa kostnader […] av Poczta Polskas totala kostnader. Transportkostnader omfattar kostnader för logistikenhetens transport av postkollin och kostnaderna för transport av postkollin av utländska transportföretag. Transportkostnaderna fördelas mellan tjänsterna med hjälp av nycklar som huvudsakligen har beräknats enligt vikten (34) för de transporterade postförsändelserna.

c)   Kostnader för nätunderhåll (35): År 2006 utgjorde dessa kostnader […] av Poczta Polskas totala kostnader. Dessa kostnader rör underhåll av postkontor, t.ex. hyra, energi, utrustning, underhåll av byggnader, samt beskattning och utgifter. Enligt Polen fördelas dessa kostnader mellan samtliga typer av tjänster och inte bara på de offentliga posttjänster som ett visst nät har utformats och underhålls för. De hänförs till tjänsterna på grundval av summan av i) direkta kostnader plus ii) indirekta driftskostnader plus iii) indirekta transportkostnader som redan har hänförts till en viss tjänst.

d)   Andra indirekta kostnader (36): År 2006 utgjorde dessa kostnader […] av Poczta Polskas totala kostnader. Andra indirekta kostnader omfattar särskilt logistikenhetens kostnader för utdelning av paket och försändelser mot postförskott, utdelning och insamling av expressbrev, telegram, kostnader för postlådetömningstjänster som tillhandahålls av tredje parter, utdelning av oadresserad post samt eftersändnings- och sorteringstjänster, kostnader för inrikes flygtransporter och tjänster som tillhandahålls av tredje parter. Kostnaderna för dessa försändelser fördelas mellan tjänsterna med hjälp av nycklar som främst beräknas på grundval av registren över antalet utdelade försändelser.

—   Övriga kostnader (eller ”allmänna kostnader” (37): Dessa allmänna kostnader fördelas mellan tjänsterna med hjälp av en allmän fördelningsnyckel, dvs. de fördelas proportionellt, som en procentuell extradebitering av de tidigare fördelade kostnaderna. Dessa kostnader är uppdelade i följande huvudkategorier:

a)   Allmänna kostnader, administrativa kostnader och utvecklingskostnader (38): År 2006 utgjorde dessa kostnader […] av kostnaderna för samtliga tjänster. Dessa kostnader rör särskilt utgifter för allmän administration, bokföring och finansiella ändamål samt utvecklingskostnader. De omfattar följande: avskrivningar av byggnader, strukturer och lokaler samt maskiner och utrustning, både för allmän användning och utrustning för arbetsplatser med administrativa avdelningar, kostnader för drift och underhåll av administrativa lokaler och deras utrustning, personallöner och bidrag, kontorsmaterial och kontorsutrustning som används av administrativ personal samt kostnader för utveckling och genomförande av projekt och andra arbetsuppgifter som utförs på central nivå. Dessa kostnader hänförs till respektive produkt med hjälp av ”kostnad-till-kostnad”-metoden (39).

b)   Försäljningskostnader och kommersiella kostnader: År 2006 utgjorde dessa kostnader […] av kostnaderna för samtliga tjänster.

—   Försäljningskostnader (40): är kostnader som uppstår i samband med försäljningen av tjänster, vilket även omfattar kostnader för att upprätthålla försäljningen samt marknadsförings- och reklamkostnader. Försäljningskostnader hänförs till respektive tjänst med hjälp av ”kostnad-till-kostnad”-metoden.

—   Kommersiella kostnader (41): är kostnader som uppstår under genomförandet av kommersiella verksamheter, inklusive marknadsföring och distribution av kommersiella produkter vid postkontor, bensinstationer och diskar samt filatelistiska artiklar. Detta avser huvudsakligen kostnader för lagring av kommersiella varor samt personal- och materialkostnader inom denna verksamhet. Dessa kostnader hänförs till kostnaderna för inköp av varor och sålt material.

c)   Finansiella kostnader: Finansiella kostnader som har samband med räntor, växelkursskillnader och uthyrning av transportmedel och andra fasta tillgångar tas med i beräkningen av kostnaderna för tjänster. År 2006 utgjorde de […] av de totala kostnaderna för Poczta Polskas tjänster.

(57)

Poczta Polskas analytiska redovisning genomförs inom ramen för den allmänna redovisningen.

(58)

En betydande del av det polska postverkets kostnader utgörs av indirekta kostnader. Det är omöjligt att identifiera kostnadsbärare och mäta dessa kostnader. ”Övriga kostnader” som inte kan klassificeras som direkta eller indirekta kostnader fördelas mellan tjänsterna i samband med beräkningen av enhetskostnader i förhållande till de kostnader som tidigare fördelats mellan de enskilda tjänsterna (42).

(59)

Beräkningsmetoden för enhetskostnader har ändrats; t.ex. har ordningsföljden för fördelningen av de ”övriga kostnader”, som fastställs genom en kostnadsprocent i förhållande till de tidigare fördelade direkta och indirekta kostnaderna ändrats (43). Beräkningen av enhetskostnader inom det polska postverket genomförs av företagets redovisningsenhet.

Poczta Polskas redovisningsmodell

(60)

Intäkterna från försäljning härrör från de postverksamheter, finansiella verksamheter och andra verksamheter (44) som genomförs av Poczta Polska. De finansiella intäkterna omfattar huvudsakligen utdelningar eller mottagen ränta (t.ex. på insättningar och kundfordringar). Andra verksamhetsintäkter omfattar huvudsakligen intäkter från avyttringar av icke-finansiella fasta tillgångar, skadeersättningar, avskrivningar av förfallna skulder, inställande av outnyttjade provisioner och intäkter från sociala verksamheter.

(61)

Intäkterna från försäljning kan vanligen fördelas direkt mellan tjänsterna. Finansiella intäkter och andra verksamhetsintäkter som direkt kan hänföras till en viss grupp av tjänster fördelades enligt följande:

—   Finansiella intäkter från växelkursskillnader: av vilka […] är positiva växelkursskillnader som uppstått till följd av avräkningar mellan administrationerna för försändelser i utländsk omsättning, och hänfördes till gruppen för (monopoliserade och icke-monopoliserade) posttjänster och de resterande […] av intäkterna, som hade direkt samband med valutaförsäljning, hänfördes till den tredje gruppen ”Övriga” (45).

—   Övriga verksamhetsintäkter från subventioner på tjänster som omfattas av obligatoriska undantag från avgifter: dessa intäkter hänfördes i sin helhet till de allmänna tjänster som undantagen avsåg.

(62)

Finansiella intäkter och andra verksamhetsintäkter som inte kunde hänföras direkt till tjänsterna hänfördes till grupper av tjänster enligt de proportioner som används för fördelning av finansiella kostnader och andra driftskostnader till dessa grupper av tjänster.

(63)

Poczta Polskas 151 tjänster är grupperade i tre makrokategorier: posttjänster, finansiella tjänster och övriga tjänster. Varje tjänst har ett separat konto. Uppdelningen av kostnaderna och intäkterna för år 2006 mellan Poczta Polskas tre huvudkategorier av tjänster anges i bilaga 1.

(64)

Enligt postlagen (46) är den nationella tillsynsmyndigheten å ena sidan skyldig att på lämpligt sätt försäkra sig om att Poczta Polskas sköter sin redovisning i enlighet med bestämmelserna i postlagen och förordningen av den 23 december 2003. Å andra sidan ska myndigheten försäkra sig om att den revisionsbyrå som ansvarar för att attestera redovisningen för leverantören av samhällsomfattandet tjänster även kontrollerar att redovisningen följer de ovannämnda bestämmelserna om redovisning med skilda konton.

(65)

Enligt Polen har den nationella tillsynsmyndigheten (UKE) på ett tillfredsställande sätt utvärderat i vilken utsträckning Poczta Polska uppfyllde kraven i artikel 52 i postlagen och finansministers förordning av den 24 december 2003. I undersökningen har myndigheten alltid kunnat dra slutsatsen att i) enhetskostnaderna beräknas för varje tjänst inom det monopoliserade området, och ii) att förfarandena för separat kostnadsberäkning omfattade icke-monopoliserade posttjänster och tjänster som inte hör till de samhällsomfattande posttjänsterna. Detta innebär att Poczta Polska skötte sin redovisning och kostnadsfördelning i enlighet med de krav som anges i artikel 52.1 i postlagen. Revisorerna kunde dessutom varje år få rimlig säkerhet om att Poczta Polska fördelade kostnaderna mellan tjänsterna på ett direkt och indirekt sätt och att fördelningen genomfördes enligt den metod som fastställs i finansministerns förordning av den 24 december 2003 med avseende på metoden för uppdelning av de kostnader som den operatör som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster ådrar sig.

(66)

Den nationella tillsynsmyndigheten föreslår en rad rekommendationer i sin rapport på grundval av den årligen genomförda kontrollen. Enligt Polen har förfaranden och riktlinjer införts under de senaste åren för att förbättra kvaliteten på eller tillämpningen av de använda fördelningsnycklarna; t.ex. infördes ett kontrollförfarande för direkta kostnader vid Poczta Polska. Enligt planerna kommer följande uppgifter att kunna utföras med hjälp av kontrollförfarandet: a) omvärdera om en viss typ av direkt kostnad kan uppstå inom en viss tjänst, b) kontrollera att de direkta kostnaderna har fördelats på ett korrekt sätt mellan tjänsterna, t.ex. monopoliserade och icke-monopoliserade tjänster, affärstjänster och prioriterade tjänster, c) kontrollera att registreringen av direkta kostnader för tjänster vid redovisningsenhetens regionala avdelningar sker på ett enhetligt sätt, och d) regelbundet granska fasta utgifter för att identifiera eventuella kostnader som inte har samband med tillhandahållandet av posttjänster.

(67)

I enlighet med artikel 52 a.1 (47) i postlagen har Poczta Polska rätt att motta ersättning för åsamkade förluster för samhällsomfattande tjänster, men detta belopp får inte överstiga skillnaden mellan kostnaderna för tillhandahållandet av samhällsomfattande tjänster och inkomsterna från dessa tjänster (se artikel 52 a.2 (48).

(68)

I artikel 52 a.4 anges följande. ”Följande uppgifter om stöd för det år då förlust uppstår ska inlämnas senast den 31 december varje år efter det år som stödet avser till chefen för UKE, och senast den 30 november det år som stödet avser till ministern med ansvar för post och telekommunikationer: 1) en kopia av den offentliga operatörens årsredovisning, kontrollerad av revisor i enlighet med artikel 52.6, 2) bekräftelse av att de villkor som anges i rättsakten enligt vilken den offentliga operatören anförtros de samhällsomfattande tjänsterna är uppfyllda, 3) bekräftelse av att kraven på redovisning och kostnadsredovisning i enlighet med artiklarna 52.1 och 52.2 är uppfyllda. 5. De respektive bestämmelserna i artikel 33 a ska tillämpas på stödet i enlighet med punkt 1.”

(69)

De polska myndigheterna uppgav att inga förluster har uppstått i tillhandahållandet av samhällsomfattande posttjänster under perioden 1998–2008. Följaktligen utbetalades ingen statlig ersättning under den perioden.

(70)

En mer detaljerad uppdelning av 2006 års resultat inom området posttjänster lämnas i bilaga 2.

(71)

Enligt prognossiffrorna för 2009–2011 förväntas ett nettoöverskott uppstå inom området för samhällsomfattande posttjänster. Följaktligen kommer Poczta Polska under hela den period som stödordningen avser, dvs. 2006–2011, troligen inte att motta någon ersättning för att fullgöra sina skyldigheter att tillhandahålla samhällsomfattande posttjänster (mer detaljerade uppgifter om kostnader och intäkter och förväntade kostnader och intäkter inom området för posttjänster ges i bilaga 3).

Tabell 1

(72)

Polen beräknade kostnader och intäkter för de samhällsomfattande posttjänsterna på grundval av den metod för redovisning med skilda konton och fördelning som anges ovan.

(73)

Polen uppgav att det inte föreligger någon risk för att Poczta Polska överkompenseras för fullgörandet av skyldigheten att tillhandahålla en offentlig tjänst genom stödordningen mot bakgrund av i) de upplysningar som inlämnats av Polen om kostnadsredovisningsmetoden och relaterade förfaranden, ii) inlämnade uppgifter, iii) de gällande rättsliga bestämmelserna om ersättning, och iv) det faktum att en rimlig vinst inte tas med i beräkningen av ersättningsbeloppet.

(74)

Följande anges i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt: ”Om inte annat föreskrivs i fördragen, är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.”

(75)

För att medel ska anses utgöra statligt stöd måste fördelen i fråga kunna tillskrivas staten och beviljas direkt eller indirekt genom statliga medel.

(76)

I det föreliggande ärendet kommer den ersättning som beviljas Poczta Polska för företagets fullgörande av skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande posttjänster att betalas från statsbudgeten. Särskilda rättsliga instrument, som lagen av den 30 juli 1997 om det statliga allmännyttiga företaget Poczta Polska, postlagen, infrastrukturministerns förordning av den 9 januari 2004 om villkor för tillhandahållande av samhällsomfattande posttjänster och finansministerns förordning av den 24 december 2003 utgör den rättsliga grunden för beviljandet av denna ersättning.

(77)

De två kumulativa villkor som nämns ovan är följaktligen uppfyllda i detta fall.

(78)

Enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget är stöd som ”gynnar vissa företag eller viss produktion”, dvs. selektivt stöd, dessutom förbjudet.

(79)

Ersättningen kommer uteslutande att beviljas Poczta Polska, och är således selektiv.

(80)

För att utgöra statligt stöd måste en åtgärd innebära en fördel för stödmottagarna.

(81)

Det framgår av EG-domstolens rättspraxis att ersättning för fullgörande av offentliga tjänster inte utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget om det uppfyller vissa villkor (50). Om ersättning för fullgörande av en offentlig tjänst inte uppfyller dessa villkor och om de allmänna kriterierna för tillämpligheten av artikel 107.1 i fördraget uppfylls, utgör emellertid en sådan ersättning statligt stöd.

(82)

I sin dom i målet Altmark fastställde domstolen de villkor enligt vilka ersättning för tillhandahållande av en offentlig tjänst inte utgör statligt stöd enligt följande:

(83)

När dessa fyra kumulativa kriterier är uppfyllda utgör ersättning för tillhandahållande av en offentlig tjänst inte statligt stöd eftersom den inte medför en ekonomisk fördel, och artiklarna 107.1 och 108 i EUF-fördraget gäller inte. Om medlemsstaten inte följer dessa kriterier och om de allmänna kriterierna för tillämpligheten av artikel 107.1 i fördraget är uppfyllda utgör ersättning för tillhandahållande av en offentlig tjänst däremot statligt stöd, som måste anmälas i enlighet med artikel 108.3 i fördraget.

(84)

I föreliggande ärende anser kommissionen att det fjärde kriteriet inte är uppfyllt.

(85)

För det första valdes det företag som skulle ges ansvaret för att tillhandahålla den offentliga tjänsten inte ut efter ett offentligt upphandlingsförfarande.

(86)

För det andra har de polska myndigheterna inte hävdat att Poczta Polska ersätts enligt kostnaderna för ett genomsnittligt företag inom samma sektor, och kommissionen kan inte heller dra slutsatsen att Poczta Polskas kostnader är kostnader som ett genomsnittligt välskött föredrag skulle ha åsamkats. De planerade stöden avser dessutom uppkomna förluster. Man kan därför dra slutsatsen att den selektiva åtgärden i fråga borde betraktas som en fördel som ges Poczta Polska, och att denna fördel kan anses utgöra en ekonomisk fördel i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget.

(87)

I enlighet med artikel 107.1 i EUF-fördraget förbjuds även stöd som påverkar handeln mellan medlemsstaterna och snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen.

(88)

I sin bedömning av dessa två villkor behöver inte kommissionen styrka att stödet faktiskt påverkar handeln mellan medlemsstaterna och snedvrider konkurrensen, utan endast att det kan ha en sådan inverkan (51). När en medlemsstat beviljar ett stöd som leder till att det berörda företagets ställning förstärks i förhållande till andra företag som konkurrerar i handeln inom unionen, måste det anses att dessa andra företag påverkas av stödet.

(89)

Poczta Polska måste inte nödvändigtvis delta i handeln inom unionen. Stöd som beviljas av en medlemsstat till ett företag kan bidra till att upprätthålla eller öka företagets inrikes verksamhet, med följden att företag som är etablerade i andra medlemsstater har mindre chanser att ta sig in på den berörda medlemsstatens marknad. En förstärkt ställning för ett företag som dittills inte deltog i handeln inom unionen kan dessutom leda till att företaget får en ställning som gör att det kan ta sig in på marknaden i en annan medlemsstat.

(90)

När det gäller försändelser som inte omfattas av de monopoliserade tjänsterna innehar tre operatörer licenser att tillhandahålla dessa tjänster. Dessa företag är Poczta Polska, ”Dystrybucja Polska Sp. z o.o.” och ”Indesys Dominik Steinhaus”. Enligt de polska myndigheterna är Poczta Polskas ställning inom detta segment fortfarande stark för närvarande, eftersom en av konkurrenterna (”Dystrybucja Polska Sp. z o.o.”) koncentrerar sin verksamhet till distribution av tryckt reklammaterial och det andra företaget begränsar sin verksamhet till regionen Masovien.

(91)

Det polska paket- och kurirtjänstsegmentet är ytterst konkurrenskraftigt. Poczta Polskas marknadsandel av paketsegmentet uppgår till […] och företagets marknadsandel av kurirsegmentet till […] (52). De företag som är verksamma på denna marknad är företag som tillhandahåller tjänster av hög kvalitet till höga priser (DHL, TNT, UPS) eller företag som tillhandahåller grundläggande tjänster (t.ex. General logistic systems, Opek, Schenker, X-Press Couriers, Blyskawica).

(92)

Poczta Polskas andel i segmentet för utdelning av reklammaterial uppgår till cirka […], medan andelen i segmentet oadresserade trycksaker uppgår till omkring […] (53). Trots Poczta Polskas marknadsandel på […] har en aggressiv policy från ett ökande antal företags sida observerats.

(93)

När det gäller finansiella tjänster påminner kommissionen om att banksektorn har varit öppen för konkurrens i många år. Den gradvisa avregleringen har ökat den konkurrens som redan kan ha uppstått till följd av den fria rörligheten för kapital, som fastställs i EUF-fördraget.

(94)

Poczta Polskas finansiella tjänster omfattar försäljning av produkter som tillhör Bank Pocztowy (ett dotterbolag till banken PKO BP), dvs. lån, konton och insättningar, uthyrningstjänster (genom Poczta Polskas dotterbolag Post Media Serwis), diverse finansiella tjänster, inklusive överföringar till bankkonton, kontantleveranser via posten till adressatens hemadress i form av en betalningsinstruktion, inkassering av radio- och tv-licensavgifter och behandling av bankchecker som utfärdats av olika banker samt kontantkrediter. Poczta Polska är också aktivt på försäkringsmarknaden, där företaget arbetar med distribution av försäkrings- och finansprodukter från företag som har kapitalförbindelser med Poczta Polska, dvs. PAUF, OFE Pocztylion och TUW Pocztowe. Poczta Polska förvaltar dessutom en pensionsfond vid namn Pocztylion -Arka PTE SA.

(95)

Till följd av att Poczta Polska distribuerar försäkrings- och finansprodukter från dotterbolag eller relaterade företag konkurrerar det med andra banker, försäkringsbolag och försäkringsmäklare. Dessutom har Poczta Polska under de senaste åren avsevärt breddat utbudet av betalningstjänster till kunder och har kompletterat de traditionella posttjänsterna med en rad tjänster som tidigare hörde till bankernas område (betal- och kreditkort, kreditöverföringar, autogiro för betalning av räkningar för försörjningstjänster). Denna utveckling har ökat Poczta Polskas möjligheter att ersätta sina finansiella tjänster med de tjänster som erbjuds av banker.

(96)

Finansinstitut från olika medlemsstater är verksamma i Polen, antingen direkt genom filialer eller representationskontor, eller indirekt genom att de kontrollerar banker och finansinstitut som är baserade i Polen.

(97)

Avslutningsvis råder det konkurrens mellan företag från olika medlemsstater inom postsektorn och sektorn för finansiella tjänster. Den ersättning för tillhandahållande av en offentlig tjänst som kan beviljas Poczta Polska kan leda till att företagets ställning förstärks i förhållande till postföretag och finansföretag som är etablerade i Polen eller i andra medlemsstater, vilket kan leda till att det kan bli svårare för dessa företag att ta sig in på den polska marknaden. Åtgärden kan därför sannolikt snedvrida konkurrensen och påverka handeln mellan medlemsstaterna.

(98)

All ersättning som beviljas enligt den nuvarande stödordningen skulle utgöra statligt stöd i den mening som avses i artikel 107 i EUF-fördraget.

(99)

Såsom nämns i avsnitt I ovan fortsätter förfarandet enligt artikel 88 (2) i EG-fördraget vad beträffar perioden från och med den 1 januari 2006 efter beslutet av den 9 januari 2007.

(100)

Följande anges i punkt 25 i gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd i form av ersättning för offentliga tjänster från 2005 (54) (nedan kallade rambestämmelserna): ”Dessa rambestämmelser skall tillämpas under en period av sex år räknat från och med den dag de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.” I punkt 26 i rambestämmelserna anges följande: ”Kommissionen kommer att tillämpa dessa rambestämmelser på alla stödåtgärder som anmäls till den, och kommer att fatta beslut om dessa åtgärder efter det att rambestämmelserna offentliggjorts i EUT, även om åtgärderna anmäldes före offentliggörandet.”

(101)

Stödet i fråga har anmälts av de polska myndigheterna inom ramen för övergångsordningen (se beslutet av den 25 juni 2005 om att inleda det förfarande som anges i artikel 88.2 i EG-fördraget). Följaktligen är de tillämpliga rättsliga bestämmelserna för att bedöma stödordningens förenlighet under tidsperioden 2006–2011 gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd i form av ersättning för offentliga tjänster.

(102)

Kommissionen anser att ersättning för offentliga tjänster som utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget i den gemensamma marknadens nuvarande utvecklingsskede kan förklaras förenligt enligt artikel 107.2 i fördraget om det är nödvändigt för att tillhandahålla tjänsterna av allmänt ekonomiskt intresse och om det inte påverkar handeln i en omfattning som strider mot gemenskapens intresse.

(103)

För att en sådan balans ska uppnås tillämpar kommissionen rambestämmelserna för att bedöma om den föreliggande stödordningen är förenlig. Enligt rambestämmelserna ska följande tre grundläggande kriterier vara uppfyllda: i) att tjänsten i fråga faktiskt är av allmänt intresse (att kvalificera den som en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse är alltså inte ett uppenbart fel), ii) behovet av en officiell handling där de faktorer som anges i avsnitt 2.3 i rambestämmelserna anges, och iii) att företaget inte överkompenseras för tillhandahållandet av den offentliga tjänsten (med beaktande av rimlig vinst).

(104)

Såsom anges i rambestämmelserna har medlemsstaterna ett stort utrymme för egna bedömningar när det gäller vilken typ av tjänster som ska klassificeras som tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Kommissionens uppgift är att se till att detta utrymme för bedömningar tillämpas utan att det begås några uppenbara fel vid klassificeringen av tjänster som tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.

(105)

Den skyldighet att tillhandahålla en offentlig tjänst som har anförtrotts Poczta Polska är tillhandahållandet av samhällsomfattande posttjänster i enlighet med postdirektivet (se avsnitt II.2 ovan). Tillhandahållandet av samhällsomfattande tjänster på det polska territoriet för att erbjuda den polska befolkningen samma grundläggande tjänster är ett klassiskt fall av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.

(106)

De samhällsomfattande posttjänster som anförtrotts Poczta Polska kvalificerar sig följaktligen som tjänster av allmänt ekonomiskt intresse i den mening som avses i artikel 106 i EUF-fördraget.

(107)

Såsom anges i rambestämmelserna innebär begreppet tjänster av allmänt ekonomiskt intresse enligt artikel 86 i EG-fördraget att staten har tilldelat de berörda företagen särskilda uppgifter. Ansvaret för att tillhandahålla tjänsten av allmänt ekonomiskt intresse ska anförtros det berörda företaget genom en eller flera officiella handlingar.

(108)

I föreliggande ärende utgör postlagen av den 12 juli 2003 och infrastrukturministerns förordning av den 9 januari 2004 om villkor för tillhandahållande av samhällsomfattande posttjänster de rättsliga instrument som definierar och anförtror Poczta Polska de tjänster av allmänt ekonomiskt intresse som de samhällsomfattande posttjänsterna utgör (se avsnitten II.2, II.3 och IV.4 ovan).

(109)

I enlighet med punkt 2.3 i de ovannämnda rambestämmelserna ska framför allt följande anges i handlingen eller handlingarna:

(110)

I artikel 52 och 52 a i postlagen och i finansministerns förordning av den 24 december 2003 fastställs visserligen vissa principer om ersättning (55), men dessa principer är inte tillräckliga för att kommissionen ska anse att det krav som fastställs i punkt 12 d och 12 e i rambestämmelserna är fullständigt uppfyllt.

(111)

Enligt artikel 2.2 i förordningen är den typ av resultat som ska fördelas mellan de olika tjänsterna för närvarande begränsad till ”kostnader för sålda produkter, varor och material”, ”försäljningskostnader”, ”allmänna och administrativa kostnader” och ”ränta på skulder för finansiering av posttjänster, inklusive skillnader i utländska växelkurser”. Kommissionen anser därför att inte alla kriterier för att beräkna ersättningen har angetts i de nationella rättsakterna. På grund av att vissa kostnader och intäkter (56) i de nationella rättsakterna fullständigt har utelämnats i den förteckning över poster som ska fördelas mellan tjänsterna har även den efterföljande kontrollen och översynen av dessa utelämnats (se avsnitt V.2.3.3 nedan).

(112)

I artikel 52 a.4 fastställs vissa krav som ska vara uppfyllda för att den nationella tillsynsmyndigheten ska godkänna stöd i form av ersättning till postoperatören för fullgörandet av samhällsomfattande posttjänster, dvs. följande: efter inlämnande av 1) den offentliga operatörens årsredovisning, som granskats av revisor, 2) uppgifter om fullgörandet av villkoren när det gäller ansvaret för utförandet av vissa tjänster, och 3) uppgifter om kontroller av att kraven på redovisning och kostnadsredovisning i enlighet med punkterna 1 och 2 i artikel 52 har uppfyllts. Av samma skäl som anges ovan, och med tanke på att artikel 52.2 innehåller en direkt hänvisning till förordningen, och att det i förordningen endast talas om fördelning av vissa kostnader mellan tjänsterna, anser kommissionen att inte alla relevanta kriterier för beräkningen av ersättningen har beaktats i den/de berörda rättsakt/erna. Om inte alla relevanta kriterier för att beräkna ersättningen har beaktats måste kommissionen följaktligen anse att kravet på att i de berörda nationella rättsakterna ange åtgärder för att undvika eventuell överkompensation inte heller är fullständigt uppfyllda. Den begränsade omfattningen av de årliga kontrollerna bekräftar detta påstående (se närmare förklaringar i avsnitt V.2.3.5 nedan). Samtidigt förefaller de bestämmelser som har granskats av kommissionen inte innehålla några åtgärder för återbetalning av eventuell överkompensation.

(113)

Kommissionen anser därför att kraven på att i de relevanta nationella rättsakterna ange i) metoder för att beräkna, kontrollera och se över ersättningen (punkt 12 d i rambestämmelserna) och ii) åtgärder för att hindra och återbetala eventuell överkompensation (punkt 12 e i rambestämmelserna) inte är fullständigt uppfyllda. Av de skäl som anges ovan anser kommissionen dessutom att det är lämpligt att i den berörda nationella rättsakten tydligt ange målet för den årliga kontrollen, dvs. att hindra eventuell överkompensation.

(114)

Avslutningsvis innehåller ansvaret för utförandet av vissa tjänster inte alla de faktorer som krävs enligt rambestämmelserna för statligt stöd i form av ersättning för offentliga tjänster, nämligen de faktorer som anges i punkterna 12 d och 12 e i rambestämmelserna. Följaktligen kan det andra kriteriet endast anses vara delvis uppfyllt och det krävs lämpliga korrigerande åtgärder för att inkludera de kostnader och intäkter som avses i artikel 128 i för att bedöma om beviljandet av ersättning till Poczta Polska i enlighet med den bedömda åtgärden är nödvändigt och garantera att denna ersättning är förenlig.

(115)

Den analys av genomförandet av stödordningen som ges i avsnitt V.2.3 nedan visar på ett tydligare sätt vilka följder en ofullständig definition av metoderna och åtgärderna för att undvika överkompensation får i praktiken.

(116)

Följande anges i punkt 14 i rambestämmelserna: ”Ersättningen får inte vara större än vad som är nödvändigt för att täcka de kostnader som orsakats av fullgörandet av skyldigheterna i samband med tillhandahållandet av offentliga tjänster, med hänsyn till intäkterna i samband med detta och till en rimlig vinst för att fullgöra dessa skyldigheter.” I rambestämmelserna anges även att ”de kostnader som skall beaktas är alla kostnader som härrör från tillhandahållandet av tjänsten av allmänt ekonomiskt intresse. Om det berörda företagets verksamhet begränsar sig till tjänsten av allmänt ekonomiskt intresse kan alla företagets kostnader beaktas”.

(117)

Poczta Polskas verksamheter begränsas inte till tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (se avsnitt II.1 ovan).

(118)

För att kunna dra slutsatsen att detta kriterium är uppfyllt är det i det här fallet nödvändigt att beräkna kostnaderna för den skyldighet att tillhandahålla en offentlig tjänst (samhällsomfattande posttjänster) som anförtrotts Poczta Polska genom de officiella handlingarna och sedan jämföra dem med de fördelar som Poczta Polska kommer att beviljas av staten.

(119)

Artikel 52 a i den polska postlagen innehåller redan ett tydligt förbud mot överkompensation: ”1. Den offentliga operatör som har anförtrotts skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande posttjänster ska från den statliga budgeten motta stöd för de tillhandahållna samhällsomfattande posttjänsterna i det fall en förlust uppstår. 2. Stödbeloppet ska fastställas i en rättsakt – budgetlagen – med hänsyn tagen till principen om att det sammanlagda stödbeloppet inte får överstiga skillnaden mellan kostnaderna för tillhandahållandet av samhällsomfattande posttjänster och de intäkter som erhålls från dessa tjänster …”.

(120)

Kommissionen har funnit att summorna för vissa intäkts- och kostnadskategorier i den analytiska redovisningen även fördes in i årsredovisningarna. Eftersom analytisk redovisning genomförs inom ramen för den finansiella redovisningen (57) och denna varje år är föremål för en oberoende revision, som inte ledde till några väsentliga kommentarer, har kommissionen ingen anledning att tvivla på att de inlämnade uppgifterna om internrevisionerna är korrekta och att de berörda kostnaderna verkligen har uppstått.

(121)

Eftersom Poczta Polska inte bara är en leverantör av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse utan även en leverantör av andra kommersiella tjänster, medför detta i enlighet med artikel 14.2 i direktiv 97/67/EG en skyldighet för företaget att ha skilda konton i internredovisningen.

(122)

I enlighet med artikel 52.1 i postlagen ska Poczta Polska sköta sin redovisning på ett sätt som möjliggör separat kostnadsberäkning för varje tjänst inom den monopoliserade sektorn och gemensamt för icke-monopoliserade tjänster, som ska fördelas på samhällsomfattande posttjänster och tjänster som inte hör till kategorin samhällsomfattande tjänster.

(123)

Kommissionen har kontrollerat att det i det interna redovisningssystemet görs en tydlig åtskillnad mellan samhällsomfattande tjänster (som är uppdelade i monopoliserade och icke-monopoliserade tjänster) och icke samhällsomfattande tjänster. Polen har inlämnat uppgifter som bestyrker att en sådan uppdelning görs genom att ange resultat per enskilt tjänstekonto och aggregerade resultat för grupper av tjänster.

(124)

Såsom framgår av de upplysningar som inlämnats till kommissionen och av den årliga granskning som genomförs av den nationella tillsynsmyndigheten, beräknas Poczta Polskas resultat för varje monopoliserad tjänst separat (58) och gemensamt för var och en av följande grupper: i) icke-monopoliserade samhällsomfattande posttjänster och ii) andra kommersiella tjänster (som inte utgör tjänster av allmänt ekonomiskt intresse) i enlighet med de krav som fastställs i artikel 52.1 i postlagen.

(125)

Särskilt för åren 2006 och 2007 visar den nationella tillsynsmyndighetens rapporter att Poczta Polska, i egenskap av en offentlig operatör som tillhandahåller samhällsomfattande posttjänster, skötte sin redovisning och kostnadsredovisning på ett sätt som möjliggör separat kostnadsberäkning av varje monopoliserad tjänst och gemensamt för icke-monopoliserade tjänster, med en åtskillnad mellan samhällsomfattande posttjänster och icke samhällsomfattande posttjänster i enlighet med de krav som fastställs i artikel 52.1 i postlagen.

(126)

På grundval av de upplysningar som Polen inlämnat om Poczta Polskas skilda konton i internredovisningen, revisionsbevisen från en extern granskning som genomförts för att se om företaget har en lämplig uppdelning av redovisningen av samhällsomfattande och icke samhällsomfattande tjänster och de kontroller som kommissionen har genomfört, är det rimligt att dra slutsatsen att uppdelningen i redovisningen mellan kommersiella verksamheter och verksamheter som Poczta Polska bedriver i enlighet med skyldigheten att tillhandahålla en offentlig tjänst är lämplig. Kommissionen anser därför att Poczta Polska har skilt sina konton på ett lämpligt sätt som möjliggör separat kostnadsberäkning för varje tjänst inom den monopoliserade sektorn och gemensamt för icke-monopoliserade tjänster, med en uppdelning av samhällsomfattande posttjänster och icke samhällsomfattande posttjänster i enlighet med artikel 14.2 i direktiv 97/67/EG.

(127)

Som ett led i undersökningen kontrollerade kommissionen att de finansiella uppgifter som inlämnats var fullständiga, genom att stämma av Poczta Polskas aggregerade uppgifter från den analytiska redovisningen mot intäkts- och förlustkontot.

(128)

Kommissionen fann att i) kostnader och intäkter från vissa kategorier, dvs. ”övriga verksamhetsresultat” (59), ”extraordinarie resultat” och vissa ”finansiella resultat” inte hade fördelats mellan tjänsterna, och att ii) finansministerns förordning av den 24 december 2003 ledde till att de kostnadstyper som kan fördelas på tjänsterna begränsas till ”kostnader för sålda produkter, varor och material”, ”försäljningskostnader”, allmänna och administrativa kostnader” och ”ränta på skulder för finansiering av posttjänster, inklusive skillnader i utländska växelkurser. Den relativa vikten av dessa kostnader och intäkter, som inte behöver fördelas enligt de nationella bestämmelserna, uppgick till 2,5 procent och 1,5 procent av de respektive totalsummorna för år 2006. Även om de kostnader och intäkter som inte har fördelats på tjänsterna kan betraktas som marginella under de tidigare åren med tanke på deras relativa vikt, kan de dock bli av väsentlig betydelse i framtiden.

(129)

När det gäller tidigare år har Polen emellertid inkommit med nya upplysningar där sådana ”icke-fördelade resultat” i efterhand hänfördes till samhällsomfattande tjänster (monopoliserade och icke-monopoliserade) och icke samhällsomfattande tjänster (uppdelat på posttjänster, finanstjänster och övriga tjänster). Dessutom har Polen inlämnat en redogörelse för den metod som används för att fördela dessa resultat på tjänsterna. Allt detta visar att Poczta Polska kan styrka att företaget har en rimlig metod för att fördela dessa resultat.

(130)

De andra kategorierna av interna kostnader och intäkter (60) kunde stämmas av mot intäkts- och förlustkontot.

(131)

Kommissionen anser följaktligen att en systematisk fördelning på tjänsterna av alla intäkter och kostnader som avses i punkt 128 i är nödvändig enligt principen om fullständig fördelning av resultat och de villkor som anges i rambestämmelserna.

(132)

Såsom anges ovan krävs det enligt artikel 52.2 i postlagen att ”ministern med ansvar för offentliga finanser, i samråd med ministern med ansvar för post och telekommunikationer, genom en förordning ska fastställa metoden för kostnadsredovisning på grundval av principen om att en sådan metod ska möjliggöra beräkning av enhetskostnader, med beaktande av avsnitt 1”.

(133)

I enlighet med ovannämnda artikel 52.2 utfärdade finansministern den 24 december 2003 en förordning om den metod för kostnadsfördelning som ska tillämpas av den operatör som tillhandahåller samhällsomfattande posttjänster, genom vilken artikel 14.3 i direktivet införlivas.

(134)

De rapporter som utfärdats av den nationella tillsynsmyndigheten visar att Poczta Polska fördelade kostnaderna direkt eller indirekt på kostnaderna för tillhandahållna tjänster och att denna fördelning gjordes i enlighet med bestämmelserna i finansministerns förordning av den 24 december 2003 om den metod för kostnadsfördelning som ska tillämpas av den operatör som tillhandahåller samhällsomfattande posttjänster. Den nationella tillsynsmyndigheten har årligen bekräftat att Poczta Polskas kostnader hänfördes på följande sätt:

(135)

Även om endast […] av kostnaderna ansågs vara direkta kostnader år 2006 fann kommissionen inga skäl att ifrågasätta den korrekta uppdelningen av kostnader i direkta och indirekta kostnader. De kontroller som har genomförts av den nationella tillsynsmyndigheten och revisorerna har dessutom visat att ”kontrollen av direkta kostnader har genomförts och fungerar effektivt”.

(136)

När det gäller indirekta kostnader (se avsnitt IV.2.1 – ”Kostnadsfördelningssystem” ovan) anser kommissionen att de nycklar som används för att fördela de olika stora kategorierna av indirekta kostnader på tjänsterna (dvs. driftskostnader, transportkostnader, kostnader för nätunderhåll och övriga indirekta kostnader) är rimliga, trots att de är begränsade till antalet.

(137)

Det förefaller t.ex. rimligt att den nyckel som används för att fördela ”driftskostnader” är ”arbetstid i minuter som ägnats åt utförandet av vissa tjänster” (61), med tanke på att det är svårt att exakt hänföra kostnader för tömning, sortering och utdelning som har samband med tillhandahållandet av olika tjänster till tjänstekontona. Kommissionen är medveten om att Poczta Polska nyligen har infört en mer detaljerad uppdelning av driftskostnaderna samt ökat antalet fördelningsnycklar i sitt redovisningssystem, vilket bör göra den interna redovisningsinformationen mer exakt.

(138)

Nyckeln ”vikt per utdelad postförsändelse” förefaller likaså vara rimlig för att fördela ”transportkostnader”. När det gäller fördelningen av transportkostnader på tjänsterna godtar kommissionen följaktligen det antagande som ligger till grund för den fastställda nyckeln, dvs. att transportkostnaderna beaktas lika för alla tjänster enligt nyckeln ”kilo per tjänst”.

(139)

För att Poczta Polska ska kunna fördela ”andra indirekta kostnader” på tjänsterna måste företaget samla in uppgifter om i) vikt för utdelade postförsändelser, ii) volym/antal utdelade postförsändelser, och iii) antal arbetstimmar som krävs för att utföra de olika verksamheterna. Denna statistik samlas in genom ”statistiska undersökningsresultat” (62), ”volymer av tjänstevärden” (63) respektive ”undersökning av arbetsbördan” (64). Undersökningarna av arbetsbördan genomförs en gång om året under en månad och täcker samtliga postkontor, distributionsenheter och utdelningsregioner. Tillhandahållandet av enskilda tjänster delas upp i mycket detaljerade arbetsuppgifter som utförs av Poczta Polskas anställda, och därefter beräknas en standard för arbetstiden på grundval av dessa undersökningar. Kommissionen har inga skäl att tvivla på att periodiciteten för de insamlade uppgifterna är korrekt.

(140)

Slutligen är fördelningen på tjänsterna av ”nätunderhållskostnader” på grundval av summan av i) direkta kostnader plus ii) indirekta driftskostnader plus iii) indirekta transportkostnader som redan fördelats på tjänsterna visserligen godtagbar, men orsakssambandet förefaller vara mer avlägset än de ovannämnda kostnadsfördelningarna.

(141)

Till följd av karaktären hos merparten av Poczta Polskas intäkter kan de fördelas direkt på tjänsterna. Kommissionen ifrågasätter därför inte att ”intäkter från försäljning” har fördelats på att korrekt sätt.

(142)

På kommissionens begäran (65) inlämnade de polska myndigheterna en fördelning av alla resultat enligt tjänstekategorier (samhällsomfattande tjänster uppdelade i monopoliserade och icke-monopoliserade tjänster och icke samhällsomfattande tjänster uppdelade i posttjänster, finanstjänster och övriga tjänster) samt en redogörelse för den metod som används för att fördela dessa på tjänsterna. Det faktum att de begärda upplysningarna inlämnades visar att denna interna redovisningsinformation är tillräckligt detaljerad. Kommissionen fann inga uppenbara fel i den metod som används för att fördela ”övriga verksamhetsresultat” (66), ”extraordinära resultat” (67) och ”finansiella resultat” (68) på tjänstegrupperna.

(143)

Kommissionen konstaterar även att en betydande del av Poczta Polskas kostnader fördelas på tjänsterna genom en proportionell metod för kostnaderna (cirka […] av samtliga kostnader fördelades på tjänsterna i förhållande till tidigare fördelade kostnader, särskilt de kostnader som hör till kategorin ”övriga kostnader”, t.ex. ”allmänna och administrativa kostnader samt utvecklingskostnader”, ”försäljningskostnader” och ”vissa finansiella kostnader” (69)). Mer måste följaktligen göras för att i så stor utsträckning som möjligt minska relevansen av proportionsmetoden i Poczta Polskas kostnadsmetod så att ett starkare samband mellan kostnader och tjänster skapas. Sammanfattningsvis är fördelningsmetoden godtagbar men kan förbättras genom att man garanterar att de fördelningsnycklar som används skapar ett så starkt samband som möjligt mellan kostnaderna för utnyttjade resurser och den tjänst som genereras från dessa resurser.

(144)

I detta avseende har Poczta Polska informerat kommissionen om att företaget regelbundet inför detaljerade bestämmelser och förfaranden (70) och även mer detaljerade fördelningsnycklar för att bättre avspegla orsaks-ochsambandsförhållandet mellan de typer av kostnader som uppstår och fördelningen av dessa för att förbättra det interna redovisningssystemets exakthet. Av samma skäl strävar Poczta Polska även efter att fullständigt införa aktivitetsbaserad kalkylering (ABC-modellen) i sin internredovisning, vilket definitivt skulle förbättra spårbarheten när det gäller de kostnader som krävs för att utföra en verksamhet och koppla detta till respektive tjänst.

(145)

Likaså görs regelbundna uppdateringar av de särskilda reglerna för uppdelning av kostnader i direkta och indirekta kostnader samt reglerna för beräkning av uppdelningsnycklar. År 2007 infördes t.ex. ett förfarande för direkt kostnadskontroll (71) i syfte att införa mer entydiga regler för kontrollen av enskilda direkta kostnader och gemensamma direkta kostnader som förs in i tjänstekontona (72). Fördelningsnycklarna för indirekta kostnader beslutas på central nivå (73), vilket även bör garantera en mer enhetlig användning av dessa nycklar inom företaget. Dessutom är de organisationsenheter inom det polska postverket som beräknar fördelningsnycklarna sedan den 1 januari 2007 skyldiga att inlämna nycklar till redovisningsenheten. I detta sammanhang bekräftar kommissionen de förbättringar som har gjorts av Poczta Polskas kontrollförfaranden, särskilt när det gäller kontrollförfarandena för registrering av direkta och indirekta kostnader.

(146)

Den nationella tillsynsmyndigheten har dessutom utfärdat rekommendationer i syfte att undanröja vissa andra brister (74) som påträffats under de årliga kontrollerna. Enligt de polska myndigheterna har ett antal rekommendationer som utfärdades under budgetåren 2005 och 2006 redan genomförts (75) eller kommer att genomföras inom kort. Kommissionen anser att det är viktigt att alla öppna rekommendationer genomförs så snabbt som möjligt för att förstärka informationen från det interna redovisningssystemet.

(147)

På grundval av de upplysningar som inlämnats av Polen om den kostnadsfördelningsmetod som används anser kommissionen att det polska postverket använder fördelningsnycklar som har ett rimligt orsakssamband mellan de kostnader som hänförs till en tjänst och källan till kostnaden. Kommissionen bekräftar likaså de insatser som gjorts av Poczta Polska för att i) förstärka kontrollförfarandena i samband med informationshanteringen och ii) förbättra kostnadsfördelningsmetoden, som utgör grunden för den framtida beräkningen av ersättningen.

(148)

Såsom redan nämns i avsnitt V.2.3.3 ovan bör det för att korrekt beräkna nettoresultaten för fullgörandet av skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande posttjänster samt resultaten utanför de samhällsomfattande posttjänsterna garanteras att samtliga kostnader och intäkter fördelas och att alla resultat (76) (intäkter och kostnader) fördelas på lämpligt sätt på de respektive monopoliserade och icke-monopoliserade tjänsterna inom de samhällsomfattande posttjänsterna och de icke samhällsomfattande posttjänsterna.

(149)

I enlighet med artikel 52.3 i postlagen ska den operatör som tillhandahåller samhällsomfattande posttjänster inlämna en förklaring om efterlevnad av de krav som beskrivs i avsnitt 1 till chefen för den nationella tillsynsmyndigheten. Förklaringen ska inges en gång om året och avse perioden fram till den 31 mars för varje år med avseende på föregående år. Tillsynsmyndighetens chef är dessutom skyldig att kontrollera att dessa krav, som beskrivs i punkterna 1 och 2 i artikel 52.4, har efterlevts.

(150)

”Den offentliga operatören ska vara skyldig att till chefen för den nationella tillsynsmyndigheten senast den 31 juli varje år med avseende på föregående år inlämna en finansiell rapport som granskats av en revisor, i en omfattning som överensstämmer med rättsakten av den 29 september 1994 r. om redovisning (Polens officiella tidning, 2002 nr 76, pos. 694 och år 2003 nr 60, pos. 535) i enlighet med punkterna 1 och 2.”

(151)

Såsom anges ovan har kommissionen mottagit de detaljerade rapporter som årligen utarbetas av den nationella tillsynsmyndigheten i samarbete med en oberoende revisor om fullgörandet av kraven på skilda konton och kostnadsfördelning. I dessa rapporter drogs slutsatsen att Poczta Polskas interna redovisning grundas på allmänt vedertagna redovisningsprinciper och följaktligen var lämplig för att beräkna tilläggskostnaderna för de samhällsomfattande posttjänster som företaget anförtrotts, vilket innebär att artikel 14.3 i postdirektivet följs.

(152)

Med tanke på att den analytiska redovisningen genomförs inom ramen för den allmänna redovisningen är det viktigt att även den senare granskas. Poczta Polskas årsredovisningar genomgår varje år en oberoende revision (se avsnitt V.2.3.1 ovan). Revisorn övervakar dessutom att redovisningen uppfyller de detaljerade kraven i postlagen (dvs. artikel 52).

(153)

Det faktum att det i de årsrapporter som utfärdas av den nationella tillsynsmyndigheten i samarbete med en oberoende revisionsbyrå alltid anges att omfattningen av den oberoende årliga granskningen begränsas till att bedöma i vilken utsträckning den offentliga operatören har uppfyllt kraven i enlighet med artikel 52 i postlagen och i förordningen, och att detta i sin tur begränsas till att endast granska vissa typer av kostnader (77) visar emellertid att de åtgärder som hittills har vidtagits för att undvika överkompensation är otillräckliga om inte de korrigerande åtgärder som avses i avsnitt V.2.3.3 ovan vidtas. Kommissionen anser att omfattningen av denna granskning är alltför begränsad för att på lämpligt sätt garantera att målet för kontrollen uppfylls, dvs. garantera att ingen överkompensation förekommer (se punkt 20 i rambestämmelserna och artikel 52 a i postlagen (78).

(154)

Såsom redan angetts ovan i avsnitt V.2.2 anser kommissionen att det är nödvändigt att införa ”övriga verksamhetsintäkter”, ”övriga driftskostnader”, ”finansiella intäkter”, ”finansiella kostnader”, ”extraordinära resultat” och ”intäkter från försäljning” i den årliga granskningen.

(155)

Sammanfattningsvis anser kommissionen att omfattningen av granskningen av redovisningen bör utvidgas för att se till att samtliga kostnads- och intäktskategorier som är relevanta för beräkningen av ersättningsbeloppet beaktas.

(156)

Enligt företagets prognoser (se siffror nedan) förväntas Poczta Polska inte heller att ådra sig nettoförluster för fullgörandet av skyldigheten att tillhandahålla en offentlig tjänst under stödordningens kommande år (se mer detaljerad information i bilaga 3). Följaktligen planeras ingen ersättning inom ramen för stödordningen i fråga för perioden 2009–2011.

Tabell 2

(157)

Såsom visas ovan minskar Poczta Polskas nettoöverskott från samhällsomfattande posttjänster konstant år efter år. Trots denna rådande tendens räknar företaget i sina prognoser med en konstant förbättring av detta finansiella resultat för stödordningens kommande år. Skälet till att tendensen ändras anses vara det kostnadsoptimeringsprogram som inleddes vid årsslutet 2008, som bör leda till kostnadsbesparingar och följaktligen till en gradvis förbättring av Poczta Polskas finansiella resultat. Detta program inriktades inte bara på området för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, utan även på företagets kommersiella område utanför dessa tjänster; t.ex. kommer vissa tjänster som tillhandahålls inom förlustbringande biverksamheter inte att tillhandahållas i framtiden. Dessutom har vissa åtgärder utformats för att öka intäkterna såväl inom området för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse som utanför, t.ex. försäljning av överflödiga fastigheter, modernisering av vissa finansiella tjänster för att öka Poczta Polskas konkurrenskraft etc.