30.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 346/1

(1)

Internationella fonden för Irland (nedan kallad fonden) inrättades 1986 genom avtalet av den 18 september 1986 mellan de irländska och brittiska regeringarna beträffande Internationella fonden för Irland (nedan kallat avtalet) i syfte att främja ekonomiska och sociala framsteg samt uppmuntra till kontakter, dialog och försoning mellan nationalister och unionister över hela Irland, och därmed till att uppnå ett av de mål som anges i avtalet mellan Förenade kungariket och Irland av den 15 november 1985.

(2)

Unionen, som är medveten om att fondens mål återspeglar unionens egna mål, har sedan 1989 gett finansiellt bidrag till fonden. För perioden 2005–2006 anslogs, i enlighet med rådets förordning (EG) nr 177/2005 av den 24 januari 2005 om gemenskapens finansiella bidrag till Internationella fonden för Irland (2005–2006) (3), 15 miljoner EUR från gemenskapens budget för perioden 2005–2006. Den förordningen upphörde att gälla den 31 december 2006.

(3)

Vid de bedömningar som har gjorts i enlighet med artikel 5 i förordning (EG) nr 177/2005 har det bekräftats att det finns behov av ytterligare stöd till fondens verksamhet och av bättre synergieffekter i fråga om dess mål och samordning med strukturfondsinsatserna, i synnerhet med det särskilda programmet för fred och försoning i Nordirland och de angränsande grevskapen i Irland (nedan kallat Peace-programmet) som inrättats i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21 juni 1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna (4).

(4)

Fredsprocessen i Nordirland kräver fortsatt stöd till fonden från unionen även efter den 31 december 2006. Som ett erkännande av de särskilda ansträngningar som gjorts för fredsprocessen har Peace-programmet fått ytterligare stöd från strukturfonderna för perioden 2007–2013, i enlighet med punkt 22 i bilaga II till rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1260/1999 (5).

(5)

Vid sitt möte i Bryssel den 15 och 16 december 2005 uppmanade Europeiska rådet kommissionen att vidta nödvändiga åtgärder för att gemenskapen ska fortsätta att stödja fonden när den påbörjar den avgörande slutetappen av sitt arbete fram till 2010.

(6)

Huvudsyftet med denna förordning är att stödja fred och försoning genom ett urval verksamheter som är bredare än det som omfattas av strukturfonderna och som inte omfattas av unionens politik för ekonomisk och social sammanhållning.

(7)

Unionens bidrag till fonden bör utgöras av finansiella bidrag under 2007, 2008, 2009 och 2010, vilket innebär att de avslutas samtidigt med fonden.

(8)

Vid fördelningen av unionens bidrag bör fonden prioritera gränsöverskridande projekt eller projekt som involverar båda befolkningsgrupperna i syfte att komplettera de insatser som finansieras genom Peace-programmet under perioden 2007–2010.

(9)

I enlighet med avtalet ska samtliga bidragsgivare till fonden delta som observatörer i de möten som hålls i styrelsen för fonden.

(10)

Det är av avgörande betydelse att det finns en nära samordning mellan fondens verksamhet och de insatser som finansieras genom strukturfonderna enligt artikel 175 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt Peace-programmet.

(11)

I denna förordning fastställs en finansieringsram för hela den tid som fonden består, som utgör den särskilda referensen enligt punkt 37 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (6) för budgetmyndigheten under det årliga budgetförfarandet.

(12)

Unionens bidrag till fonden bör uppgå till 15 miljoner EUR för vart och ett av åren 2007, 2008, 2009 och 2010, uttryckt i löpande penningvärde.

(13)

Fondens strategi för slutetappen av dess verksamhet (från 2006 till 2010), kallad ”Sharing this Space”, är inriktad på fyra centrala områden: att skapa en grund för försoning hos de mest marginaliserade befolkningsgrupperna, att bygga broar för kontakt mellan delade befolkningsgrupper, att sträva mot ett mer integrerat samhälle och att efterlämna ett arv. Fondens och denna förordnings yttersta mål är följaktligen att uppmuntra till försoning mellan olika befolkningsgrupper.

(14)

Unionsstödet kommer att bidra till att stärka solidariteten mellan medlemsstaterna och mellan folken.

(15)

Stödet från fonden bör anses vara effektivt endast om det leder till hållbara ekonomiska och sociala förbättringar, och om det inte ersätter annan offentlig eller privat finansiering.

(16)

I rådets förordning (EG) nr 1968/2006 av den 21 december 2006 om gemenskapens finansiella bidrag till Internationella fonden för Irland (2007–2010) (7) fastställs det finansiella referensbeloppet för fonden för perioden 2007–2010.

(17)

I sin dom av den 3 september 2009 i mål C-166/07 (Europaparlamentet mot Europeiska unionens råd) (8) ogiltigförklarade domstolen förordning (EG) nr 1968/2006 eftersom den grundades enbart på artikel 308 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (nedan kallat EG-fördraget), och fastslog att artikel 159.3 i EG-fördraget och artikel 308 i EG-fördraget är den korrekta rättsliga grunden. Domstolen fastslog emellertid också att verkningarna av förordning (EG) nr 1968/2006 skulle bestå fram till dess att en ny förordning, inom skälig tid, antagits på grundval av korrekt rättslig grund och att ogiltigförklaringen av förordning (EG) nr 1968/2006 saknade betydelse för såväl utbetalningar som redan verkställts som för åtaganden som gjorts med stöd av förordningen. För rättssäkerhetens skull är det nödvändigt att fortsätta att retroaktivt tillämpa artikel 6 i den här förordningen eftersom den hänför sig till hela programperioden 2007–2010.

a)

en handlingsplan med planerade utbetalningar och förväntat avvecklingsdatum

b)

ett förfarande för återtagande av medel

c)

hantering av eventuella resterande belopp och ränteintäkter vid fondens avveckling.

a)

Ett första förskott på 40 % ska betalas ut efter det att kommissionen har mottagit ett åtagande som undertecknats av fondens styrelseordförande och av vilket det framgår att fonden kommer att uppfylla de villkor för beviljande av bidrag som fastställs i denna förordning.

b)

Ett andra förskott på 40 % ska betalas ut sex månader senare.

c)

En slutlig utbetalning på 20 % ska göras efter det att kommissionen har mottagit och godkänt fondens årliga verksamhetsrapport och reviderade räkenskaper för året i fråga.

30.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 346/5

(1)

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 663/2009 (3) inrättades Europeiska energiprogrammet för återhämtning (återhämtningsprogrammet), för hjälp till ekonomisk återhämtning genom en finansieringsram på 3,98 miljarder EUR för 2009 och 2010.

(2)

Denna förordning bör inte påverka målet att före utgången av 2010 bevilja så stor del som möjligt av finansieringsramen på 3,98 miljarder EUR till de delprogram som avses i kapitel II i förordning (EG) nr 663/2009. Det har dock fastslagits att delar av detta belopp inte kommer att användas inom ramen för delprogrammen.

(3)

I linje med Europa 2020-strategin för hållbar tillväxt och sysselsättning och i linje med EU: s klimat- och energipaket samt 2006 års handlingsplan för energieffektivitet kommer utvecklingen av nya typer av förnybara energikällor och en ökad energieffektivitet att bidra till grön tillväxt som behövs för att bygga en konkurrenskraftig och hållbar ekonomi och för att hantera klimatförändringarna. Genom att stödja en sådan politik kommer unionen att skapa nya jobb och ”gröna” marknadsmöjligheter som är grundvalen för en konkurrenskraftig, trygg och hållbar ekonomi. Här är det viktigt att myndigheter på högre och lägre nivå (flernivåstyre) samarbetar.

(4)

Ökade ekonomiska incitament är det bästa sättet att mildra hinder som dryga inledande kostnader och att stimulera hållbara förbättringar på energiområdet. Det bör därför skapas ett särskilt finansiellt instrument (instrumentet) i syfte att använda medel enligt kapitel II i förordning (EG) nr 663/2009 för vilka åtaganden inte kan göras före utgången av 2010. Inrättandet av instrumentet bör ses mot bakgrund av det initiativ för finansiering av hållbar energi som föreslagits av kommissionen. Instrumentet bör stödja utvecklingen av pålitlig energieffektivitet och projekt på området förnybar energi, och underlätta de lokala, regionala och nationella myndigheternas finansiering av investeringsprojekt som rör energieffektivitet och förnybar energi, framför allt i tätorter. I samband med detta bör uppmärksamhet fästas vid synergier med andra finansiella resurser som finns tillgängliga i medlemsstaterna, såsom struktur- och sammanhållningsfonderna, Elenainstrumentet (European Local Energy Assistance Facility) och Europeiska regionala utvecklingsfonden enligt förordning (EG) nr 397/2009 (4), för att undvika överlappningar med andra finansiella instrument.

(5)

Investeringsstöd på området hållbar energi kan bli mest effektivt och verkningsfullt när det erbjuds på lokal nivå. I vederbörligen motiverade fall kan det dock vara effektivare att satsa på nationell nivå, bl.a. av skäl förknippade med tillgängligheten av relevanta administrativa strukturer eller deras funktion.

(6)

För att ge unionens finansiering maximala effekter på kort sikt bör instrumentet förvaltas av en eller flera finansförmedlare som t.ex. internationella finansinstitut. Urvalet av finansförmedlare bör ske på grundval av deras dokumenterade förmåga att använda de finansiella medlen så effektivt och ändamålsenligt som möjligt, med målet att maximera andra offentliga och privata investerares deltagande på kortast möjliga tid och uppnå högsta möjliga hävstångseffekt mellan unionens finansiering och den totala investeringen för att väsentligt öka investeringarna inom unionen. I ekonomiska och finansiella kristider, som får särskilt negativa konsekvenser för lokala och regionala myndigheters finanser, bör man dock se till att den besvärliga budgetsituationen för dessa myndigheter inte hindrar dem från att få tillgång till medlen.

(7)

I enlighet med förordning (EG) nr 663/2009 bör investeringsprojekt finansieras genom instrumentet endast om de har ett snabbt, mätbart och väsentligt inflytande på den ekonomiska återhämtningen inom unionen, tryggar energiförsörjningen och leder till minskade utsläpp av växthusgaser. Sådana investeringsprojekt bidrar till grön tillväxt, utveckling av en konkurrenskraftig, sammankopplad, hållbar och grön ekonomi och till att arbetstillfällen skyddas, sysselsättning skapas och klimatförändringarna motverkas, i enlighet med målen i Europa 2020-strategin.

(8)

De kriterier som anges i förordning (EG) nr 663/2009 bör tillämpas vid urvalet av de projekt som ska finansieras enligt instrumentet samt vid fastställandet av deras stödberättigande. Projektens geografiska balans bör också beaktas som en väsentlig faktor för att garantera att förordningen har inflytande på den ekonomiska återhämtningen i hela unionen och för att visa att projekten i vissa medlemsstater inte har eller endast delvis har finansierats enligt kapitel II i förordning (EG) nr 663/2009.

(9)

På grund av kravet om att förordningen på kort tid ska få ekonomisk verkan bör tiden mellan det att ansökan för ett projekt inkommer och det slutliga beslutet om ansökan inte överskrida sex månader.

(10)

Enskilda rättsliga åtaganden för genomförande av budgetåtagandena enligt kapitel IIa bör göras senast den 31 mars 2011.

(11)

Instrumentet bör inte vara ett prejudikat avseende användningen av unionens allmänna budget och eventuella framtida finansieringsåtgärder, inbegripet energisektorn, utan bör snarare betraktas som en undantagsåtgärd som antas under ekonomiskt svåra tider.

(12)

På grund av det akuta behovet att ta itu med den ekonomiska krisen bör de kostnader som uppstått enligt kapitel II i förordning (EG) nr 663/2009 vara stödberättigande från och med den 13 juli 2009, eftersom många sökande begärde att kostnaderna skulle vara stödberättigande från och med inlämnandet av stödansökan, i överensstämmelse med artikel 112 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (5) (budgetförordningen). Kostnader som uppstått enligt kapitel IIa bör vara stödberättigande från och med den 1 januari 2011.

(13)

På grund av det akuta behovet att ta itu med den ekonomiska krisen bör denna förordning träda i kraft omedelbart vid offentliggörandet.

1.

I artikel 1 ska följande stycke läggas till:

”Denna förordning ska ge utrymme för införande av ett finansiellt instrument (instrumentet) till stöd för initiativ avseende energieffektivitet och förnybar energi.”

2.

Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

3.

Följande kapitel ska införas:

”KAPITEL IIa

FINANSIELLT INSTRUMENT

Artikel 21a

Budgetanslag för vilka åtagande inte kan göras enligt kapitel II

1.   Budgetanslag motsvarande ett belopp på 146 344 644,50 EUR, som enligt artikel 3.2. inte kunnat bli föremål för enskilda rättsliga åtaganden enligt kapitel II, ska avsättas för det instrument som avses i artikel 1.4, med syftet att utforma lämpliga finansieringsinstrument i samarbete med finansinstitut och på ett kraftfullt sätt främja energieffektiviseringsprojekt och projekt för utnyttjande av förnybara energikällor.

2.   Instrumentet ska genomföras i överensstämmelse med bilaga II. Artikel 23.1 ska inte tillämpas på instrumentet.

3.   Unionens förhållande till instrumentet, inklusive förvaltningsavgifter och andra stödberättigande kostnader, ska vara begränsat till det belopp med vilket unionen bidrar till instrumentet som anges i punkt 1, och unionens budget ska inte vara bunden av något annat ansvar.”

4.

Artikel 22 ska utgå.

5.

Artikel 23 ska ändras på följande sätt:

6.

Artikel 27 ska ändras på följande sätt:

7.

I artikel 28 ska följande stycke läggas till:

”Rapporten ska innehålla information om alla omkostnader knutna till inrättandet och genomförandet av det instrument som fastställs i kapitel IIa.”

8.

Bilagan döps om till ”bilaga I” och följande bilaga läggs till:

30.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 346/11

(1)

De särskilda reglerna om det stöd som Tyskland får bevilja inom ramen för det tyska alkoholmonopolet (monopolet) enligt artikel 182.4 i rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (3) löper ut den 31 december 2010.

(2)

Enligt den rapport som kommissionen har lagt fram enligt artikel 184.3 i förordning (EG) nr 1234/2007 har monopolet minskat i betydelse på senare år. Mellan 2001 och 2008 lämnade omkring 70 tullplomberade jordbruksbrännerier (landwirtschaftliche Verschlussbrennereien) monopolet. Monopolets sålda volymer har minskat sedan 2003 och budgeten har minskat från 110 miljoner EUR 2003 till 80 miljoner EUR 2008. Vissa brännerier har således redan vidtagit åtgärder för att förbereda sitt inträde på den fria marknaden genom att bilda kooperativ, investera i mindre energiförbrukande utrustning för att minska produktionskostnaderna, och i större utsträckning saluföra sin alkohol direkt. Mer tid krävs dock för att underlätta denna anpassningsprocess och göra det möjligt för brännerier att överleva på den fria marknaden. Det anses nödvändigt att förlänga undantaget med ytterligare flera år för att slutföra processen med att avskaffa monopolet, och stödet, för att slutgiltigt kunna avveckla det.

(3)

I vissa delar av Tyskland är brännerierna av tradition knutna till små och medelstora jordbruksföretag, och de spelar en viktig roll för jordbrukens fortsatta verksamhet, eftersom de utgör en extra inkomstkälla för jordbrukarna och bidrar till att upprätthålla sysselsättningen i landsbygdsområden. Tullplomberade jordbruksbrännerier som i huvudsak bearbetar spannmål och potatis bör därför kunna fortsätta att erhålla stöd inom monopolet till och med den 31 december 2013. Senast det datumet bör alla tullplomberade brännerier ha trätt in på den fria marknaden. Denna tidsfrist sammanfaller också med början av den nya programperioden för landsbygdsutveckling 2014–2020, vilket för Tysklands del innebär en möjlighet att överföra delar av de medel som används inom monopolet till sitt landsbygdsutvecklingsprogram.

(4)

De småskaliga icke tullplomberade brännerierna (Abfindungsbrennereien), brännerianvändarna (Stoffbesitzer) och de kooperativa fruktbrännerierna (Obstgemeinschaftsbrennereien) bidrar särskilt till att bevara det traditionella landskapet och den biologiska mångfalden genom att hjälpa till att bevara de fruktträdgårdar som förser brännerierna med råvaror. Med tanke på detta, och det faktum att produktionen vid dessa brännerier är lokal och mycket begränsad, bör de kunna fortsätta att ta del av det stöd som beviljas inom monopolet under en sista period till och med den 31 december 2017. Senast denna dag ska monopolet avskaffas. För att säkerställa att detta stöd verkligen är på väg att fasas ut bör Tyskland från och med 2013 varje år lägga fram en årlig avvecklingsplan.

(5)

Produktionen av etanol inom ramen för monopolet är begränsad och motsvarar för närvarande mindre än 10 % av den totala produktionen av etanol som framställts av jordbruksprodukter i Tyskland. Särskilt eftersom alla tullplomberade brännerier kommer att ha trätt in på den fria marknaden den 31 december 2013 kommer den andelen att minska betydligt efter det datumet.

(6)

För att säkerställa kontinuitet i fråga om beviljande av stödet bör denna förordning tillämpas från och med den 1 januari 2011.

(7)

Förordning (EG) nr 1234/2007 bör därför ändras i enlighet med detta.