22.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 338/1

—

189,48 EUR om tågsträckan mellan anställningsorten och ursprungsorten är mellan 725 km och 1 450 km,

—

378,93 EUR om tågsträckan mellan anställningsorten och ursprungsorten är längre än 1 450 km.

—

39,17 EUR för en tjänsteman som har rätt till hushållstillägg, och

—

31,58 EUR för en tjänsteman som inte har rätt till hushållstillägg.

—

1 114,99 EUR för en anställd som har rätt till hushållstillägg, och

—

662,97 EUR för en anställd som inte har rätt till hushållstillägg.

—

838,66 EUR för en anställd som har rätt till hushållstillägg, och

—

497,22 EUR för en anställd som inte har rätt till hushållstillägg.

—

131,84 EUR per månad för tjänstemän i lönegrad C4 eller C5, och

—

202,14 EUR per månad för tjänstemän i lönegrad C1, C2 eller C3.

22.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 338/7

(1)

I enlighet med artikel 13 i bilaga XII till tjänsteföreskrifterna lade Eurostat den 1 september 2010 fram en rapport om 2010 års försäkringstekniska bedömning av pensionssystemet med en uppdatering av de parametrar som avses i den bilagan. Av bedömningen framgår att, för att hålla pensionssystemet i försäkringsteknisk balans, bör storleken på avgiften vara 11,6 % av grundlönen.

(2)

För att hålla pensionssystemet för tjänstemän och övriga anställda i Europeiska gemenskaperna i försäkringsteknisk balans bör därför storleken på avgiften till pensionssystemet anpassas, till 11,6 % av grundlönen.

22.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 338/8

(1)

Efter en antidumpningsundersökning av import av strykbrädor med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina) och Ukraina (nedan kallad den första undersökningen), infördes antidumpningsåtgärder genom rådets förordning (EG) nr 452/2007 av den 3 april 2007 (2). Den förordningen trädde i kraft den 27 april 2007.

(2)

Det erinras om att den slutgiltiga antidumpningstullen på strykbrädor tillverkade av den kinesiske exporterande tillverkaren Since Hardware (Guangzhou) Co., Ltd (nedan kallad Since Hardware) var 0 % medan den varierade mellan 18,1 % och 38,1 % för andra kinesiska exporterande tillverkare. Efter en interimsöversyn ökades dessa tullar till upp till 42,3 % genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 270/2010 av den 29 mars 2010 om ändring av förordning (EG) nr 452/2007 (3).

(3)

Den 2 oktober 2009 tillkännagav kommissionen genom ett meddelande i Europeiska unionens officiella tidning  (4) (nedan kallat tillkännagivande om inledande) att den inlett en antidumpningsundersökning i enlighet med artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (5) (nedan kallad grundförordningen) om import till unionen av strykbrädor med ursprung i Kina, begränsad till Since Hardware. I tillkännagivandet om inledande meddelande kommissionen också att en översyn i enlighet med artikel 2.3 i förordning (EG) nr 1515/2001 inletts för att möjliggöra nödvändiga ändringar av förordning (EG) nr 452/2007, mot bakgrund av rapporten från WTO:s överprövningsorgan med rubriken Mexiko - slutliga antidumpningsåtgärder på nötkött och ris (AB-2005-6) (6). I denna rapport fastställs i punkterna 305 och 306 att en exporterande tillverkare som i en ursprunglig undersökning inte anses bidra till dumpning ska undantas från den slutgiltiga åtgärd som införs till följd av en sådan undersökning och inte kan bli föremål för administrativa undersökningar eller undersökningar av ändrade omständigheter.

(4)

Since Hardware ska undantas från den slutgiltiga antidumpningsåtgärd som infördes genom förordning (EG) nr 452/2007 för att Since Hardware inte ska lyda under två antidumpningsförordningar samtidigt.

22.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 338/10

(1)

Genom förordning (EG) nr 1312/98 av den 24 juni 1998 (2) införde rådet, efter en antidumpningsundersökning (nedan kallad den ursprungliga undersökningen), slutgiltiga antidumpningstullar (nedan kallade de ursprungliga åtgärderna) på import av rep av syntetfibrer med ursprung i Indien. Tullsatsen var 53 % för en indisk exporterande tillverkare och 82 % för all annan import med ursprung i Indien (nedan kallat det berörda landet).

(2)

Efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i grundförordningen (nedan kallad den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång) bibehöll rådet åtgärderna genom förordning (EG) nr 1736/2004 av den 4 oktober 2004 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av rep av syntetfibrer med ursprung i Republiken Indien (3).

(3)

En begäran om översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i grundförordningen lämnades den 4 maj 2009 av Eurocord (Liaison Committee of the EU Twine, Cordage and Netting Industries, nedan kallad sökanden) som företräder unionstillverkare som står för en stor andel, i detta fall över 50 %, av unionens tillverkning av rep av syntetfibrer.

(4)

Begäran grundades på att dumpningen och skadan för unionsindustrin sannolikt skulle återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(5)

Efter samråd med rådgivande kommittén fann kommissionen att det förelåg tillräcklig bevisning för att inleda en översyn vid giltighetstiden utgång och offentliggjorde den 7 oktober 2009 i Europeiska unionens officiella tidning ett tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång (4) (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) enligt artikel 11.2 i grundförordningen.

(6)

Undersökningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden 1 oktober 2008–30 september 2009 (nedan kallad översynsperioden eller i tabeller ÖP). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är av betydelse för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från den 1 januari 2006 fram till översynsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(7)

Kommissionen underrättade officiellt de kända unionstillverkarna, exportörer och exporterande tillverkare i det berörda landet, företrädare för det berörda landet, importörer samt en intresseorganisation för användare som man visste var berörda om att översynen vid giltighetstidens utgång hade inletts.

(8)

De berörda parterna gavs tillfälle att inom den tidsfrist som fastställts i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda. Alla berörda parter som begärde att bli hörda och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle att bli hörda.

(9)

Eftersom det föreföll finnas ett stort antal unionstillverkare och exporterande tillverkare i Indien, ansågs det lämpligt att i enlighet med artikel 17 i grundförordningen undersöka om ett stickprovsförfarande borde användas. För att kommissionen skulle kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, ombads de parter som nämns ovan att ge sig till känna inom 15 dagar efter det att översynen hade inletts och till kommissionen lämna de uppgifter som begärs i tillkännagivandet om inledande.

(10)

Sammanlagt fem indiska tillverkare, varav två inom samma grupp av företag, gav sig till känna och lämnade den nödvändiga informationen i tid och sade sig vilja ingå i stickprovet. Fyra av dessa fem företag tillverkare och exporterade den berörda produkten till unionsmarknaden under översynsperioden. Det femte företaget exporterade inte den berörda produkten till unionsmarknaden under översynsperioden. Samtliga fem företag betraktades som samarbetsvilliga företag och beaktades för stickprovsförfarandet. Indiens samarbetsgrad, dvs. exporten till unionen från de indiska samarbetsvilliga företagen uttryckt som andel av den totala indiska exporten till unionen, kunde inte beräknas eftersom den totala export till unionen under översynsperioden som de fem företagen uppgav var avsevärt högre än den volym som Eurostat registrerat för all export från Indien, av de anledningar som anges i skälen 21–23.

(11)

Stickprovet valdes efter överenskommelse med de indiska myndigheterna och omfattade de fyra företag som rapporterade exportförsäljning till unionen. Två av de fyra företagen i stickprovet var varandra närstående. Det erinras om att i den ursprungliga undersökningen var bara en exporterande tillverkare samarbetsvillig, och den omfattas för närvarande av en individuell antidumpningstull. Det erinras vidare om att inga av de indiska exporterande tillverkarna var samarbetsvilliga i den föregående översynen vid giltighetstidens utgång, varför slutsatserna i enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen grundades på tillgängliga uppgifter.

(12)

Arton unionstillverkare (de femton klagandena och tre ytterligare tillverkare, som tillsammans står för 78 % av unionens totala tillverkning) lämnade de begärda uppgifterna och bad att få ingå i stickprovet. På grundval av informationen från de samarbetsvilliga unionstillverkarna valde kommissionen ut fem unionstillverkare som representerade ca. 40 % av unionsindustrin enligt definitionen i skäl 40 och omkring hälften av försäljningen från samtliga samarbetsvilliga unionstillverkare till icke-närstående kunder i unionen. Urvalet baserades på den största representativa försäljningsvolym och geografiska täckning av tillverkare i unionen som rimligen kunde undersökas under den tid som stod till förfogande. En av de fem valda unionstillverkarna inledde sin verksamhet under skadeundersökningsperioden, varför dess uppgifter inte användes vid bedömningen av skadeindikatorernas utveckling för att analysen inte skulle förvanskas. Uppgifterna för de andra fyra unionstillverkarna i stickprovet som användes för bedömningen av den utvecklingen var dock representativa.

(13)

Kommissionen sände frågeformulär till de fem valda unionstillverkarna samt till de fyra valda indiska exporterande tillverkarna.

(14)

Svar på frågeformulären mottogs från alla unionstillverkarna i stickprovet. Av de fyra indiska exporterande tillverkarna i stickprovet slutade en att samarbeta, medan de andra tre (varav två var varandra närstående) svarade på frågeformuläret inom angiven tid. Därför utgjordes det slutliga stickprovet av indiska exporterande tillverkare av de tre indiska företag som svarade på frågeformuläret.

(15)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som ansågs nödvändiga för att fastställa fortsatt, eller sannolikheten för återkommande, dumpning och skada och för analysen av unionens intresse. Kontrollbesök gjordes hos följande företag:

—

Axiom Imex International Ltd., Boisar,

—

Tufropes Private Limited, Silvassa,

—

India Nets, Indore;

—

Cordoaria Oliveira SÁ (Portugal),

—

Eurorope SA (Grekland),

—

Lanex A.S. (Tjeckien),

—

Lankhorst Euronete Ropes (Portugal),

—

Teufelberger Ges.m.b.H. (Österrike).

(16)

Den berörda produkten är densamma som i den ursprungliga undersökningen och beskrivs som följer: surrningsgarn, tågvirke, även flätade och impregnerade, överdragna eller belagda med gummi eller plast av polyeten eller polypropen eller försedda med hölje av gummi eller plast av polyeten eller polypropen, annat än skördegarn, med en längdvikt av mer än 50 000 decitex (5 g/m), samt av andra syntetfibrer av nylon eller andra polyamider eller av polyester med en längdvikt av mer än 50 000 decitex (5 g/m). Den klassificeras för närvarande enligt KN-nummer 5607 49 11, 5607 49 19, 5607 50 11 och 5607 50 19. Den berörda produkten har ett stort antal marina och industriella användningsområden, särskilt inom sjöfart (framför allt vid förtöjning) och fiskeindustri.

(17)

En berörd part hävdade att sådana förtöjningsrep som avses ovan inte kan betraktas som ingående i definitionen av den berörda produkten, eftersom de på grund av de splitsar som fogats till repen i stället borde deklareras som ”varor av tågvirke” enligt ett annat KN-nummer (se även skäl 23). Det bör dock framhållas att hänvisningen till förtöjningsrep endast görs i samband med den berörda produktens olika tillämpningar, medan själva produkten definieras som rep av syntetfibrer enligt skäl 16.

(18)

Såsom framgick av den ursprungliga undersökningen och bekräftas genom denna undersökning har den berörda produkten samma grundläggande fysikaliska och kemiska egenskaper som, och är i alla avseenden identisk med, de rep av syntetfibrer som tillverkas och säljs av de exporterande tillverkarna i Indien på deras inhemska marknad och de som tillverkas och säljs av unionstillverkarna i unionen. De anses därför vara likadana produkter enligt artikel 1.4 i grundförordningen.

(19)

En berörd part har hävdat att den produkt som unionsindustrin tillverkar inte är jämförbar med den berörda produkten eftersom unionstillverkarna har börjat använda ett nytt slags råmaterial vid namn dyneema, som är mycket dyrare än andra råmaterial, och att produkter som tillverkats av det har mycket högre beständighet. Det stämmer att de indiska tillverkarna i stickprovet inte använder detta råmaterial. Det bör dock först och främst noteras att de aktuella produkterna endast utgör en liten del av de produkter som unionstillverkarna säljer. Det stämmer visserligen att denna fibertyp används allt oftare av unionstillverkarna, men rep av dyneema står bara för en liten andel av unionens tillverkning. Så även om den avsevärda skillnaden i råvarukostnader (potentiellt omkring 25–30 gånger dyrare) kan påverka bland annat skadeindikatorn för unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris, förblir inverkan av rep av dyneema på den totala bedömningen begränsad på grund av den överväldigande volymen av rep av standardkvalitet som tillverkas i unionen. För det andra bygger alla beräkningar i denna översyn vid giltighetstidens utgång på en jämförelse av motsvarande produkttyper, där olika råmaterial beaktas. Beräkningarna kan därför inte snedvridas av skillnader i produktmixen. Under alla omständigheter har produkter som tillverkas med dyneema som råmaterial fortfarande samma grundläggande fysikaliska och kemiska egenskaper som den berörda produkten. Detta påstående avvisades således.

(20)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersöktes huruvida det var sannolikt att dumpningen skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna mot Indien upphävdes.

(21)

Enligt uppgifter från Eurostat var importvolymen för den berörda produkten från Indien obetydlig under hela den berörda perioden. Under översynsperioden var importvolymen från Indien 31 ton, dvs. lägre än 0,1 % av unionens förbrukning under översynsperioden.

(22)

Enligt styrkta uppgifter levererade dock de tre företagen i stickprovet betydligt högre volymer av den berörda produkten till unionen under översynsperioden än de volymer som redovisats för Eurostat. Här bör erinras om att under den ursprungliga undersökningen lade importörerna fram uppgifter som visade att en viss mängd av den berörda produkten med ursprung i Indien inte hade övergått till fri omsättning på unionens marknad utan förvarades i tullager och såldes till havsgående fartyg eller offshoreplattformar. En klagande tillverkare upprepade detta argument under den här översynen. Eftersom leverantörer av fartygsmateriel inte samarbetade under denna översyn, kunde påståendet inte kontrolleras. Enligt den kundförteckning som de exporterande tillverkarna i stickprovet lämnade var det dock uppenbart att merparten av kunderna faktiskt var leverantörer inom fartygs-, sjöfarts- och offshorenäringarna i unionens hamnar. Således verkar det klarlagt att skillnaden mellan statistiken och de uppgivna uppgifterna beror på sådan försäljning.

(23)

Det bör också nämnas att det i ansökan om en översyn vid giltighetstidens utgång framfördes påståenden om kringgående. Klaganden hävdade i detta sammanhang att vissa volymer av rep av syntetfibrer från Indien fördes in i unionen enligt KN-rubrik 5609 (Varor […] av surrningsgarn eller av tågvirke) som inte omfattas av åtgärder. Inga uppgifter framkom dock under denna översyn till stöd för denna uppfattning.

(24)

Således anses att 31 ton av den berörda produkten faktiskt importerades från Indien till unionens tullområde under översynsperioden. Vad gäller stickprovets tre indiska tillverkares bestyrkta exportförsäljning till unionens hamnar, som inte övergått till fri omsättning på unionsmarknaden, är denna försäljning att anse som en del av Indiens export till andra tredjeländer.

(25)

Eftersom det saknades några beaktansvärda importvolymer från Indien till unionen, utgjorde dessa ingen grund för en representativ bedömning av sannolikheten av att dumpning eller skada skulle fortsätta. Med tanke på den begränsade faktiska importen kan det inte konstateras att någon skadevållande dumpning från Indien över huvud taget förekom under översynsperioden. Bedömningen inriktades därför på sannolikheten att dumpning och skada skulle återkomma om åtgärderna tilläts löpa ut.

(26)

Det har undersökts om det fanns outnyttjad produktionskapacitet i det berörda landet som skulle göra det möjligt att återuppta den dumpade exporten om åtgärderna upphävdes.

(27)

Det har konstaterats att stickprovets tre exporterande tillverkares produktionskapacitet ökade markant mellan 2007 och översynsperioden, medan kapacitetsutnyttjandet sjönk under samma tid. De tre företagens outnyttjade kapacitet var omkring 75 % av unionens tillverkning under översynsperioden. Detta tyder på att det är sannolikt att exportvolymen till unionen kommer att öka om åtgärderna fick löpa ut.

(28)

Beträffande andra tillverkare av rep av syntetfibrer i Indien är det känt att Garware, det företag som slutande att samarbeta efter stickprovsförfarandet, är en stor tillverkare som enligt sin officiella webbplats har avsevärd produktionskapacitet. I ansökan om en översyn vid giltighetstidens utgång nämns dessutom fyra andra stora indiska tillverkare. Det finns också flera medelstora och små indiska tillverkare som främst säljer på den inhemska marknaden. Då dessa indiska tillverkare inte samarbetat är deras produktionskapacitet inte känd, men det kan antas att de utvecklats på ett liknande sätt som de samarbetsvilliga företaget och således har ytterligare outnyttjad kapacitet.

(29)

Efter utlämnandet av resultaten ifrågasatte alla indiska tillverkare i stickprovet uppgifterna om deras sammanlagda outnyttjade kapacitet. De uppgifterna lämnades dock av företagen själva och kontrollerades på plats hos vart och ett av dem. Dessa påståenden tillbakavisades därför.

(30)

Stickprovets tre exporterande tillverkare har en exportvolym till andra tredjeländer, inklusive unionens hamnar som inte räknas till unionens tullområde, som är omfattande och ökade med omkring 80 % under skadeundersökningsperioden, och utgjorde nästan hälften av de exporterande tillverkarnas totala försäljning under översynsperioden.

(31)

Den faktiska importen till unionen har så gott som helt upphört sedan de ursprungliga åtgärderna infördes. Det måste dock påpekas att tillverkarna i stickprovet ökade sin exportvolym till unionens hamnar under skadeundersökningsperioden från 61 till 785 ton. Eftersom faktisk importförsäljning till unionen delvis sker via samma kanaler som försäljningen till unionens hamnar, kan denna ökande verksamhet på tröskeln till unionsmarknaden tyda på att de indiska tillverkarna i stickprovet – och kanske även andra – i avsaknad av åtgärder mycket snabbt skulle kunna börja sälja stora mängder av den berörda produkten på unionens marknad.

(32)

Med tanke på de indiska tillverkarnas ovannämnda exportinriktning och deras ökande närvaro i unionens hamnar kan det konstateras att det är mycket sannolikt att den indiska exporten till unionen skulle öka avsevärt om åtgärderna fick löpa ut.

(33)

Efter utlämnandet av översynens resultat påpekade en indisk tillverkare att den indiska exporten är mycket diversifierad världen över, på marknader med tillväxtpotential, varför exporten till unionen inte skulle återupptas i någon större omfattning om åtgärderna fick löpa ut. Det medges att vissa indiska tillverkare kan ha diversifierat sin exportförsäljning till nya marknader, men det kan inte anses tillräckligt för att ändra slutsatserna som dragits på ovannämnda underlag.

(34)

En preliminär dumpningsberäkning gjordes på grundval av stickprovets tre exporterande tillverkares styrkta försäljning till unionshamnarna, som även om den är att betrakta som export till tredje land ger en fingervisning om vad indiska rep av syntetfibrer skulle kunna kosta i avsaknad av tull. Normalvärdena baserades på inhemska priser på den indiska marknaden. På grundval av dessa värden konstaterades dumpning för två av de tre indiska tillverkarna i stickprovet. Dumpningsmarginalen konstaterades vara i genomsnitt 10 %, vilket kan betraktas som signifikant om än mycket lägre än den som konstaterades vid den ursprungliga undersökningen.

(35)

En jämförelse av de priser som de tre exporterande tillverkarna lyckats utverka på andra marknader i tredjeländer (utom försäljning till unionens hamnar) med deras inhemska priser visade liknande resultat, även om de således beräknade dumpningsmarginalerna var lägre.

(36)

Efter utlämnandet av den här undersökningens resultat hävdade en indisk tillverkare att ingen dumpning konstaterats för indisk import till unionen. Det förekom dock nästan ingen faktisk import heller. Dessutom konstaterades dumpning för både försäljning till unionens hamnar och till andra tredjeländer. Påståendet avvisades därför.

(37)

En annan berörd part hävdade att de dumpningsmarginaler som konstaterats i denna översyn inte kan anses vara signifikanta i jämförelse med rådande tullsatser, på grund av den avsevärda skillnaden i arbetskraftskostnader mellan EU och Asien. Det bör dock framhållas att arbetskraftskostnaderna i unionen saknar betydelse för beräkningen av dumpningsmarginalen.

(38)

På grundval av ovanstående bedömning dras slutsatsen att de exporterande tillverkarna har omfattande produktionskapacitet för att åter börja exportera till unionen om åtgärderna får löpa ut. Beträffande priserna befanns två tillverkare i urvalet sälja till dumpat pris till andra tredjeländer. Dessutom finns det, inräknat Garware som slutade samarbeta, ytterligare fem stora exporterande tillverkare angivna i klagomålet, som enligt tillgängliga uppgifter kan antas följa tendensen hos de företag som befunnits sälja varor till dumpat pris till andra tredjeländer.

(39)

Tecknen som tyder på att de indiska exporterande tillverkarna har kvar ett strategiskt intresse på unionsmarknaden, vilket visas av deras ökande exportvolymer till unionens hamnar, i kombination med den enorma tillgängliga outnyttjade kapaciteten, gör det sannolikt att de skulle återuppta en omfattande export till unionen om åtgärderna löpte ut. Med hänsyn tagen till de indiska exportörernas prissättning på marknaderna i tredjeländer är det högst sannolikt att exporten skulle återupptas till dumpade priser. Slutsatsen är därför att det är troligt att dumpning återkommer om åtgärderna upphör att gälla.

(40)

De unionstillverkare som står för unionens totala produktion utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen. Antalet unionstillverkare är uppskattningsvis omkring 40.

(41)

De femton unionstillverkare för vars räkning den sökande sammanslutningen lämnade en ansökan om en översyn vid giltighetstidens utgång lämnade information för urvalet av stickprov enligt tillkännagivandet om inledande, vilket också tre andra unionstillverkare gjorde. Som sägs i skäl 12 gjordes en mer ingående undersökning av ett stickprov av fem tillverkare som utgör omkring 40 % av unionsindustrin. Stickprovet bestod av följande företag:

(42)

Som sägs i skäl 12 stod de 18 samarbetsvilliga unionstillverkarna för 78 % av unionens totala tillverkning under översynsperioden.

(43)

Unionens förbrukning av rep av syntetfibrer bestämdes med utgångspunkt i unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden (inklusive icke-samarbetsvilliga unionstillverkares försäljning enligt den klagande sammanslutningens skattning) plus all import till unionen enligt Eurostat.

(44)

På denna grund kan det konstateras att unionsförbrukningen under skadeundersökningsperioden minskade med 7 %. Försäljningen ökade med 16 % från 2006 till 2007 och minskade därefter med 20 % mellan 2007 och översynsperioden.

(45)

Som sägs i skäl 21 var den faktiska indiska importen till unionen försumbar under skadeundersökningsperioden på grund av de verkningsfulla antidumpningsåtgärderna.

(46)

Som sägs i skäl 22 har dock de indiska tillverkarna ökat sin närvaro på tröskeln till unionsmarknaden genom export till unionshamnar som ligger utanför unionens tullområde och därför undangår den antidumpningstullen.

(47)

Eftersom den faktiska indiska exporten till unionen var försumbar jämfördes istället priserna för indisk export till andra tredjeländer (inklusive export till unionshamnar utanför unionens tullområde) och försäljningspriserna i unionen för de unionstillverkare som ingick i stickprovet.

(48)

På så sätt konstaterades att de indiska tillverkarna exporterade till tredjeländer till avsevärt lägre priser än unionsindustrins priser. Den prisskillnad som konstaterades på detta sätt uppgick som mest till 46 % och låg i medeltal på 18 %.

(49)

Värden på den indiska exporten till andra tredjeländer ökade med över 30 % under skadeundersökningsperioden. Sådan försäljning stod för nästan hälften av den totala omsättningen för de indiska exporterande tillverkarna i stickprovet under översynsperioden.

(50)

Trots den minskade förbrukningen på 7 % på unionsmarknaden ökade volymen av importen från andra tredjeländer under skadeundersökningsperioden med 18 %. Det innebär att den importens marknadsandel ökade från 17 % till 22 %.

(51)

Det bör noteras att import från Kina ökade med 46 % under skadeundersökningsperioden och uppnådde en marknadsandel på 8,6 % (en ökning från 2006 då den låg på 5,5 %). Även om en exakt jämförelse inte kunde göras eftersom Eurostats uppgifter är generella och inte uppdelade efter varutyp, förefaller det genomsnittliga priset på den kinesiska exporten till unionen vara avsevärt högre än det genomsnittliga priset på den indiska exporten. Dessutom förefaller de kinesiska importvarornas priser överensstämma med unionsindustrins priser.

(52)

Importen från Sydkorea till unionen låg under skadeundersökningsperioden konstant på en marknadsandel på omkring 3 %. Volymen för den importen har dessutom minskat med 6 % på grund av den minskade förbrukningen.

(53)

Import från andra tredjeländer utgjorde mindre än 2 % av marknadsandelen på unionsmarknaden för rep av syntetfibrer under översynsperioden.

(54)

Alla skadeindikatorer i artikel 3.5 i grundförordningen har analyserats. Indikatorerna för försäljningsvolym och unionstillverkarnas marknadsandel har analyserats med utgångspunkt i uppgifter som samlats in för alla unionstillverkare, dvs. unionsindustrin. Analysen av alla andra skadeindikatorer bygger på uppgifter från unionstillverkarna i stickprovet, som kontrollerats på plats hos varje företag enligt skäl 15. Som sägs i skäl 12 inledde en av unionstillverkarna sin verksamhet under skadeundersökningsperioden, varför deras uppgifter inte användes vid analysen av skadeindikatorernas utveckling för att undvika förvanskningar av den utvecklingen.

(55)

Unionsindustrins försäljning minskade väsentligt med 12 % under skadeundersökningsperioden. Som sägs i skäl 44 minskade unionsförbrukningen med 7 % under skadeundersökningsperioden, och en särskilt markant nedgång inleddes från och med 2007. Det bör framhållas att unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden minskat snabbare än förbrukningsminskningen.

(56)

Utvecklingen som skisseras i föregående skäl och ovanstående tabell medförde att unionsindustrin tappade marknadsandelar mellan 2006 och översynsperioden. Unionsindustrins marknadsandel minskade kontinuerligt och uppgick till 4,6 procentenheter.

(57)

Det bör noteras att unionsindustrins ovannämnda förlust av marknadsandelar till stor del berodde på den kinesiska importens ökande marknadsandel (se skäl 50).

(58)

Samtidigt med försäljningsvolymens utveckling har också produktionsvolymen för unionstillverkarna i stickprovet minskat i jämförbar takt med 17 % under skadeundersökningsperioden. Produktionskapaciteten ökade med 5 % under samma tid. Detta ledde till att kapacitetsutnyttjandet sjönk med 20 % mellan 2008 och översynsperioden.

(59)

Vad gäller lager kan sägas att tillverkare av rep av syntetfibrer i allmänhet har en tämligen låg lagerhållning eftersom produktionen mestadels sker på beställning. Det kunde konstateras att lagren i medeltal under skadeundersökningsperioden minskade, särskilt under översynsperioden, vilket främst berodde på minskad tillverkning av rep av syntetfibrer.

(60)

Det genomsnittliga priset på den likadana produkten som säljs i unionen av unionstillverkarna i stickprovet ökade något under skadeundersökningsperioden, särskilt mellan 2007 och översynsperioden.

(61)

Det bör dock noteras att ovanstående genomsnittliga försäljningspriser är beräknade för alla produkttyper, inklusive rep av syntetfibrer av den högsta kvaliteten såsom rep med dyneema som råvara. Prisskillnaderna mellan dessa produkttyper är mycket stora (se skäl 19). På senare år har unionsindustrin ökat tillverkningen av produkter med högt förädlingsvärde. Det innebär att rep av syntetfibrer av den kvaliteten utgör en ökande del i produktmixen. Dessa ändringar av produktmixen är en av anledningarna till att unionsindustrins genomsnittliga enhetspris vid försäljning ökat.

(62)

Delvis tack vare de verkningsfulla antidumpningsåtgärderna och delvis tack vare diversifiering av produktmixen har unionstillverkarna i stickprovet kunnat bibehålla en stabil och sund lönsamhetsnivå under hela skadeundersökningsperioden.

(63)

Investeringarna var tämligen stora 2006 och 2007, varefter de minskade till hälften av de tidigare nivåerna. Under översynsperioden gjordes knappt några investeringar alls.

(64)

På samma sätt som den stabila tendensen för lönsamheten ökade även avkastningen på investeringar under skadeundersökningsperioden.

(65)

Unionstillverkarna i stickprovet hade ett förhållandevis stabilt kassaflöde under skadeundersökningsperioden.

(66)

Sysselsättningsläget hos unionstillverkarna i stickprovet utvecklades positivt 2006–2008. Från och med 2008 till och med översynsperioden minskade dock sysselsättningen på grund av minskad efterfrågan på marknaden. Den minskade efterfrågan ledde till minskad tillverkning och till minskad produktivitet mellan 2008 och översynsperioden. De årliga lönekostnaden per anställd ökade till och med 2008 och minskade sedan något under översynsperioden.

(67)

Mellan 2006 och översynsperioden minskade unionsförbrukningen med 7 % (se skäl 44), men unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden minskade med 12 % och unionsindustrins marknadsandel minskade med 6 procentenheter (se skälen 55 och 56). Samtidigt förblev den faktiska volymen av indisk import försumbar på grund av de gällande åtgärderna, men volymen av import från andra länder ökade med 18 % (främst på grund av import från Kina) som lade under sig ytterligare 5 procentenheters marknadsandel (se skäl 50). Det konstateras därför att unionsindustrin påverkades mer av den minskade förbrukningen och därför genomgick en mer omfattande förlust av försäljningsvolym än andra marknadsaktörer.

(68)

Ingen dumpningsmarginal har kunnat fastställas, eftersom importen av den berörda produkten från Indien var försumbar under översynsperioden. Det bör dock noteras att indisk export till unionens hamnar, som inte behöver tullklareras, har ökat väsentligt och att en del av denna försäljning befanns ske till dumpade priser.

(69)

Det undersöktes huruvida unionsindustrin fortfarande håller på att återhämta sig från verkningarna av tidigare dumpning. Det konstaterades att unionsindustrin redan i hög grad kunnat återhämta sig från de verkningarna, eftersom de verkningsfulla antidumpningsåtgärderna hade varit i kraft länge.

(70)

Tack vare att verkningsfulla antidumpningstullar tillämpats på import av rep av syntetfibrer med ursprung i Indien tycks unionsindustrin i hög grad ha återhämtat sig från verkningarna av tidigare skadevållande dumpning.

(71)

Det kan trots det inte konstateras att unionsindustrin befinner sig i en stabil situation. Även om vissa skadeindikatorer för unionstillverkarnas finansiella resultat, särskilt lönsamhet, avkastning på investeringar och kassaflöde, förefaller visa på en stabil utveckling, visar andra skadeindikatorer, särskilt försäljningsvolym, marknadsandel, produktion, kapacitetsutnyttjande och investeringar, tydligt att unionsindustrins situation fortfarande var utsatt vid slutet av översynsperioden. Efter utlämnande av den här undersökningens resultat gjorde en indisk tillverkare gällande att unionsindustrin inte lidit någon skada under översynsperioden. I detta sammanhang bör noteras att det inte har sagts att unionsindustrin lidit någon väsentlig skada under översynsperioden. I stället var den slutsatsen som drogs av översynens resultat att några av indikatorerna visade på ett stabilt läge, medan andra tydde på att skada hade vållats.

(72)

Några parter hävdade att vissa skadeindikatorers negativa utveckling inte berodde på indisk import utan på den globala ekonomiska krisen och den kinesiska importens ökande marknadsandel. Här bör det noteras att vissa indikatorers negativa utveckling inte har sagts bero på den så gott som obefintliga indiska importen. Dessutom granskades den kinesiska importens ökning, och den påverkade inte bedömningen av sannolikheten för att skadevållande dumpning skulle återkomma.

(73)

Beträffande unionsindustrins allmänna lönsamhet kan anföras att den gradvisa introduktionen av olika produkter med högt förädlingsvärde på marknaden, både i unionen och i tredjeländer, förefaller gynnsam för unionsindustrins långsiktiga konkurrenskraft, eftersom antalet tillverkare som producerar rep av syntetfibrer med den höga kvaliteten för närvarande är begränsat på världsmarknaden.

(74)

Som sägs i skäl 25 var importvolymen av den berörda produkten från Indien försumbar under översynsperioden, varför analysen inriktades på sannolikheten för att dumpningen och skadan skulle återkomma.

(75)

Som sagts i skälen 26–28 förfogar de indiska exporterande tillverkarna över enorm outnyttjad kapacitet. Som sägs i skälen 30–32 är dessutom de indiska tillverkarna starkt inriktade på och har starka incitament att sälja sina varor i stora mängder på export. Som sägs i skäl 31 har de indiska tillverkarna en stark och tilltagande närvaro i unionens hamnar. Av dessa anledningar kan det konstateras att import från Indien till unionen högst sannolikt kan nå stora volymer på kort tid om åtgärderna skulle få löpa ut.

(76)

Som sägs i skälen 34 och 35 är det i avsaknad av åtgärder sannolikt att den indiska importen återupptas till dumpade priser. Som sägs i skälen 47 och 48 konstaterades också att de indiska tillverkarnas försäljningspris i genomsnitt är 18 % lägre än unionsindustrins priser (och prisskillnaden kan i vissa fall uppgå till 46 %) vilket tycks tyda på att de indiska tillverkarna i avsaknad av åtgärder sannolikt skulle exportera den berörda produkten till unionsmarknaden till avsevärt lägre priser än unionsindustrin, eller med andra ord att de sannolikt skulle underskrida unionstillverkarnas försäljningspriser.

(77)

Av de anledningarna kan slutsatsen dras att i avsaknad av åtgärder är det högst sannolikt att den indiska importen av den berörda produkten skulle återupptas i väsentlig omfattning till priser som avsevärt skulle underskrida unionsindustrins priser.

(78)

Med tanke på unionsindustrins förhållandevis utsatta situation, enligt skälen 71 och 72, är det sannolikt att en potentiellt massiv återupptagen indisk import till priser som underskrider unionens priser får skadevållande verkningar på unionsindustrins situation. Särskilt torde en omfattande återupptagen dumpad import leda till att unionsindustrin förlorar mer marknadsandelar och försäljningsvolym, vilket i sin tur leder till minskad tillverkning och sysselsättning. Detta i förening med det avsevärda pristrycket på grund av en import som underskrider unionsindustrins försäljningspriser skulle leda till en snabb och allvarlig försämring av unionsindustrins ekonomiska situation.

(79)

Mot bakgrund av detta kan det fastställas att det, om åtgärderna tillåts upphöra att gälla, är troligt att skadan återkommer genom förnyad dumpad import av den berörda produkten från Indien.

(80)

Enligt artikel 21 i grundförordningen undersöktes det huruvida en förlängning av de befintliga antidumpningsåtgärderna skulle strida mot unionens intressen som helhet.

(81)

Unionsintresset fastställdes på grundval av en undersökning av alla berörda parters intressen, dvs. intressena hos unionsindustrin, importörer, handlare, grossister och industriella användare av den berörda produkten.

(82)

Det bör erinras om att det vid de tidigare undersökningarna inte ansågs strida mot unionens intresse att införa åtgärder. Den aktuella undersökningen är dessutom en översyn vid giltighetstidens utgång, vilket innebär att man undersöker en situation där antidumpningsåtgärder redan har införts.

(83)

På denna grundval undersöktes om det, trots slutsatsen att det var sannolikt att dumpningen skulle fortsätta och skadan återkomma, fanns tvingande skäl att dra slutsatsen att det i detta fall inte skulle ligga i unionens intresse att bibehålla åtgärderna.

(84)

Som sägs i skälen 56 och 73 kunde unionsindustrin bibehålla en avsevärd om än krympande marknadsandel samtidigt som den diversifierade sin produktmix med rep av syntetfibrer av högre kvalitet. Unionsindustrin kan därför sägas ha förblivit strukturellt lönsam.

(85)

Med tanke på slutsatserna om unionsindustrins situation i skälen 70–72 ovan och i enlighet med argumenten om sannolikheten för att skadan skulle återkomma i skälen 74–79 kan det också konstateras att unionsindustrins ekonomiska läge torde försämras allvarligt om antidumpningstullarna fick löpa ut, vilket skulle leda till att väsentlig skada skulle återkomma.

(86)

Med tanke på de förväntade volymerna och priserna på import av den berörda produkten från Indien skulle unionsindustrin löpa en allvarlig risk. Som sägs i skäl 78 skulle sådan import ytterligare försämra unionsindustrins marknadsandelar, försäljningsvolym och sysselsättning och även pressa ned dess priser, vilket i förlängningen skulle försämra dess lönsamhet i likhet med de negativa nivåer som konstaterades i den ursprungliga undersökningen.

(87)

Av ovanstående anledningar och då inget tyder på motsatsen dras slutsatsen att ett bibehållande av de befintliga åtgärderna inte skulle strida mot unionsindustrins intresse.

(88)

Kommissionen sände frågeformulär till tio icke-närstående importörer och handlare. Bara ett av dessa företag svarade och uttryckte sina invändningar mot ärendet. Eftersom företaget är närstående en indisk tillverkare av rep av syntetfibrer kan det dock inte betraktas som en icke-närstående importör. Eftersom företaget är en närstående importör är dess intresse naturligt knutet till dess närstående indiska tillverkares intresse.

(89)

Under de omständigheterna konstateras att inga tvingande skäl förefaller föreligga som tyder på att ett bibehållande av åtgärderna i hög grad skulle påverka de berörda icke-närstående importörerna eller handlarna negativt.

(90)

Kommissionen sände en skrivelse till en intresseorganisation för användare av den berörda produkten. Ingen användare lämnade något fullständigt ifyllt frågeformulär som svar, och inga skriftliga inlagor inkom från organisationen.

(91)

Eftersom användarna inte varit samarbetsvilliga och eftersom antidumpningsåtgärdernas effekter torde vara försumbara jämfört med andra kostnader för de huvudsakliga avnämarindustrierna, såsom varvsindustri, verkstadsindustri och drift av offshoreplattformar, dras slutsatsen att ett bibehållande av åtgärderna inte kommer att ha väsentlig negativ verkan på de användarna.

(92)

Om åtgärderna bibehålls kan det förväntas garantera att den dumpade indiska importen inte återupptas på unionsmarknaden i väsentliga volymer på kort tid. Därigenom kan unionsindustrin fortsätta att dra nytta av konkurrensförhållandena på unionsmarknaden och en minskad risk för nedläggningar och minskad sysselsättning. Dessa gynnsamma effekter förväntas också trygga förutsättningarna för unionsindustrin att ta fram innovativa produkter med högre teknikinnehåll för nya, specialiserade tillämpningar.

(93)

Det bör också framhållas att efter beaktande av importörers, handlares och användares intressen i unionen förefaller inga tvingande skäl föreligga som gör att ett bibehållande av åtgärderna skulle få en betydande negativ inverkan.

(94)

Mot bakgrund av dessa slutsatser när det gäller hur fortsatta åtgärder påverkar olika aktörer på unionsmarknaden dras slutsatsen att fortsatta åtgärder inte strider mot unionens intresse.

(95)

Mot denna bakgrund, bl.a. de indiska tillverkarnas enorma outnyttjade kapacitet, deras starka exportinriktning och växande närvaro på tröskeln till unionsmarknaden, deras priser vid export till andra tredjeländer som befanns ligga under normalvärdet och också långt under unionsindustrins priser under översynsperioden samt unionsindustrins relativt utsatta situation, är det sannolikt att skadevållande dumpning från Indien skulle återupptas om åtgärderna fick löpa ut.

(96)

Alla berörda parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för beslutet att rekommendera att de gällande åtgärderna bibehålls i sin nuvarande form. Parterna gavs också en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter efter utlämnandet av dessa uppgifter, men ingen lämnade synpunkter som skulle ha motiverat att slutsatserna ändrades. Påståendena i samband med utlämnandet av resultat har behandlats i respektive skäl i denna förordning.

(97)

Av detta följer, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, att de antidumpningstullar som införs genom förordning (EG) nr 1736/2004 bör bibehållas.

(98)

Utan att bortse från att det har fastställts att det är sannolikt att skadevållande dumpning skulle återkomma, råder dock särskilda omständigheter i detta förfarande, bland annat det förhållandet att åtgärderna varit i kraft under lång tid och redan förlängts en gång och att den faktiska importen från Indien varit mycket liten som sägs i skälen 21–24. Dessa sakförhållanden bör återspeglas i de ännu en gång förlängda antidumpningsåtgärdernas giltighetstid, som bör vara tre år. Efter utlämnandet av uppgifter gjorde sökanden gällande att åtgärderna borde förlängas med fem år och att de ovanstående argumenten för en kortare förlängning var omotiverade.

(99)

I normalfallet förlängs åtgärder enligt artikel 11.2 i grundförordningen i fem år. Vid undersökningen konstaterades att unionsindustrin fortfarande befann sig i ett utsatt läge i slutet av översynsperioden, då den haft ekonomiska svårigheter länge, vilket även konstaterades i den ursprungliga undersökningen. Därför har industrin ännu inte helt återhämtat sig från den skadevållande dumpningen. Ett antal skadeindikatorer visar dock att åtgärderna redan medfört vissa väsentliga förbättringar. Av analysen av detta komplicerade läge dras slutsatsen att en fullständig, genomgripande återhämtning från den skadevållande dumpningens tidigare effekter troligen kommer att ske inom en kortare tid än normalperioden på fem år. Bedömningen gjordes att en period på tre år torde vara tillräcklig för att unionsindustrin skulle återhämta sig fullständigt i ekonomiskt hänseende, mot bakgrund av den samlade skadebedömningen och marknadens sannolika utveckling med åtgärderna bibehållna. Av dessa anledningar förefaller det inte motiverat at bibehålla åtgärderna under en längre tid.

(100)

Således konstateras att en förlängning av åtgärderna i hela femårsperioden inte helt stöds av de fakta som framkommit under översynen, och att åtgärderna därför inte bör gälla längre än tre år.

(101)

Den individuella antidumpningstullsats som anges i artikel 2 i denna förordning fastställdes på grundval av den ursprungliga undersökningens resultat. Den återspeglar därför den situation som konstaterats under den undersökningen för det företaget. Denna tullsats (i motsats till den landsomfattande tull som tillämpas på ”övriga företag”) är således endast tillämplig på import av produkter med ursprung i Indien tillverkade av företaget, och således av den särskilda juridiska person som nämns. Importerade produkter som tillverkats av något annat företag som inte uttryckligen nämns i artikel 1, inbegripet enheter som är närstående den som uttryckligen nämns, omfattas inte av denna tullsats, utan ska omfattas av den landsomfattande tullsatsen.

(102)

Ansökningar om tillämpning av en individuell företagsspecifik antidumpningstullsats (t.ex. till följd av en ändring av enhetens namn eller inrättandet av nya produktions- eller försäljningsenheter) bör utan dröjsmål sändas till kommissionen tillsammans med alla relevanta uppgifter, särskilt beträffande sådana ändringar av företagets verksamhet i fråga om tillverkning, inhemsk försäljning och exportförsäljning som hänger samman med exempelvis namnändringen eller ändringen av produktions- eller försäljningsenheterna. Förordningen kommer därefter vid behov att ändras i enlighet med detta genom en uppdatering av förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser.

22.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 338/22

(1)

Efter en antidumpningsundersökning av import av strykbrädor med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina eller det berörda landet) och Ukraina (nedan kallat den första undersökningen), infördes antidumpningsåtgärder genom rådets förordning (EG) nr 452/2007 av den 23 april 2007 (2). Den förordningen trädde i kraft den 27 april 2007.

(2)

Det erinras om att den slutgiltiga antidumpningstullen på strykbrädor tillverkade av den kinesiske exporterande tillverkaren Since Hardware (Guangzhou) Co., Ltd. (nedan kallad Since Hardware) var 0 % medan den varierade mellan 18,1 % och 38,1 % för andra kinesiska exporterande tillverkare. Efter en interimsöversyn ökades dessa tullar till upp till 42,3 % enligt rådets genomförandeförordning (EU) nr 270/2010 av den 29 mars 2010 om ändring av förordning (EG) nr 452/2007. (3)

(3)

Den 2 oktober 2009 tillkännagav kommissionen genom ett meddelande i Europeiska unionens officiella tidning  (4) (nedan kallat tillkännagivande om inledande) att den inlett en antidumpningsundersökning i enlighet med artikel 5 i grundförordningen om import till unionen av strykbrädor med ursprung i Kina, begränsad till Since Hardware. I tillkännagivandet om inledande meddelande kommissionen också att en översyn i enlighet med artikel 2.3 i förordning (EG) nr 1515/2001 inletts (nedan kallad översyn enligt förordning (EG) nr 1515/2001) för att möjliggöra eventuella nödvändiga ändringar av förordning (EG) nr 452/2007 mot bakgrund av rapporten från WTO:s överprövningsorgan med rubriken Mexiko-slutliga antidumpningsåtgärder på nötkött och ris (AB-2005-6) (5) (nedan kallad rapporten från WTO:s överprövningsorgan).

(4)

Antidumpningsundersökningen inleddes efter ett klagomål som lämnades in den 20 augusti 2009 av tre unionstillverkare, Colombo New Scal S.p.A., Pirola S.p.A. och Vale Mill (Rochdale) Ltd. (nedan kallade klagandena), företrädare för en betydande del av unionens samlade produktion av styrkbrädor.

(5)

Det erinras om att en ny antidumpningsundersökning grundad på artikel 5 i grundförordningen inleddes mot Since Hardware i stället för en interimsöversyn enligt artikel 11.3 i grundförordningen, mot bakgrund av rapporten från WTO:s överprövningsorgan. I den rapporten fastställs i punkterna 305 och 306 att en exporterande tillverkare som i en ursprunglig undersökning inte anses bidra till dumpning ska undantas från den slutgiltiga åtgärd som införs till följd av en sådan undersökning och inte heller kan bli föremål för administrativa undersökningar eller undersökningar av ändrade omständigheter.

(6)

Since Hardware angav att kommissionen inte kunde inleda en ny antidumpningsundersökning grundad på artikel 5 i grundförordningen mot ett företag, eftersom det skulle strida mot den allmänna principen i artikel VI i Gatt-avtalet och WTO:s antidumpningsavtal (WTO ADA) samt mot den i grundförordningen, att antidumpningsförfaranden ska riktas mot import från länder och inte från enskilda företag. Since Hardware hävdade särskilt att kommissionen bröt mot artiklarna 9.3 och 11.6 i grundförordningen genom att inleda en antidumpningsundersökning grundad på artikel 5 i stället för artikel 11.3 i grundförordningen. Since Hardware hävdade också att eftersom WTO:s regler saknar direkt effekt i unionens rättsordning kan kommissionen inte besluta att bortse från ovanstående bestämmelser i grundförordningen för att automatiskt tillämpa ett WTO-avgörande, utan att rådet först ändrar grundförordningen.

(7)

I detta avseende medges att antidumpningsförfaranden normalt inleds mot import från ett land och inte från enskilda företag. Det aktuella fallet utgör dock ett undantag från ovanstående regel mot bakgrund av följande speciella omständigheter. I rapporten från WTO:s överprövningsorgan klargjordes i punkterna 216–218 att artikel 5.8 i WTO ADA kräver att en undersökande myndighet avslutar undersökningen av en exportör om det i en ursprunglig undersökning framgår att denne inte har en dumpningsmarginal över miniminivån och, i punkt 305, att exportören därmed ska undantas från slutgiltiga antidumpningsåtgärder och inte kan bli föremål för administrativa undersökningar eller undersökningar av ändrade omständigheter. Det är sant att avsaknaden av direkt effekt av WTO:s regler innebär att lagligheten i de åtgärder som unionens institutioner (nedan kallade institutionerna) har antagit normalt inte kan granskas mot bakgrund av WTO- avtalen. I detta särskilda fall innebär detta dock inte att institutionerna måste bortse från WTO:s regler och i synnerhet rapporten från WTO:s överprövningsorgan. Förordning (EG) nr 1515/2001 antogs särskilt i syfte att göra det möjligt för institutionerna att sörja för att en åtgärd som har vidtagits i enlighet med grundförordningen överensstämmer med reglerna i en rapport som antagits av tvistelösningsorganet, såsom nämns i skäl 4 i förordning (EG) nr 1515/2001 utan att först ändra grundförordningen. Enligt förordning (EG) nr 1515/2001 kan institutionerna alltså formellt utesluta exportörer som enligt en tidigare ursprunglig undersökning inte har ansetts dumpa, från tillämpningsområdet för den förordning som antogs i slutet av den undersökningen. I detta syfte inleddes översynen av förordning (EG) nr 452/2007 i enlighet med förordning (EG) nr 1515/2001.

(8)

Dessutom utesluter inte någon av bestämmelserna i grundförordningen att en ny antidumpningsundersökning, grundad på artikel 5 i grundförordningen, inleds mot ett företag. Uninonens rättsakter ska så långt möjligt tolkas mot bakgrund av internationell rätt, i synnerhet när dessa rättsakter syftar till att genomföra ett internationellt avtal som unionen har ingått. Å ena sidan gör WTO:s antidumpningsavtal det möjligt för medlemmar i WTO att införa tullar för att motverka skadlig dumpning, men å andra sidan har överprövningsorganet i rapporten från WTO:s överprövningsorgan, tolkat avtalet som att det inte tillåter undersökningar av företag som enligt ursprungliga undersökningar inte har bidragit till dumping, och därför måste grundförordningen tolkas som att den tillåter unionen att inleda en undersökning grundad på artikel 5 i grundförordningen i ett fall som detta.

(9)

Genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 1241/2010 av den 20 december 2010 (6) Since Hardware undantogs från tillämpningsområdet för förordning (EG) nr 453/2007.

(10)

Mot bakgrund av de särskilda omständigheterna i det här fallet, var det därför lagligt att inleda en antidumpningsundersökning mot Since Hardware, med stöd av artikel 5 i grundförordningen.

(11)

Kommissionen underrättade officiellt Since Hardware, importörerna, kända berörda unionstillverkare, företrädare för det berörda landet och tillverkare i potentiellt jämförbara länder om att förfarandet hade inletts. Berörda parter gavs tillfälle att skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(12)

För att Since Hardware, om företaget så önskade, skulle kunna ansöka om marknadsekonomisk status eller individuell behandling sände kommissionen ett ansökningsformulär till den exporterande tillverkaren. Kommissionen skickade också ett frågeformulär till Since Hardware. Den exporterande tillverkaren lämnade in en ansökan om marknadsekonomisk status och individuell behandling och svarade på frågeformuläret.

(13)

Eftersom antalet unionstillverkare var stort förutsågs i tillkännagivandet om inledande ett stickprovsförfarande för att fastställa bidraget till skadan enligt artikel 17 i grundförordningen. Fem unionstillverkare anmälde sig och lämnade de begärda uppgifterna för stickprovsförfarandet inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(14)

Av ovanstående fem unionstillverkare var det bara de tre klagandena som ingick i unionsindustrin i den första undersökningen. Med tanke på de särskilda omständigheterna i detta fall, såsom de beskrivs i skälen 57–60, beslutades att frågeformulär endast skulle sändas till dessa tre unionstillverkare medan de andra två uppmanades att lämna eventuella ytterligare kommentarer som kommissionen skulle kunna ha nytta av för att utröna om importen av produkter tillverkade av Since Hardware har vållat unionsindustrin skada. Alla tre unionstillverkarna lämnade in ifyllda frågeformulär. De andra två unionstillverkarna lämnade inga ytterligare kommentarer till förfarandet.

(15)

Kommission sände också frågeformulär till alla kända tillverkare i potentiellt jämförbara länder och till alla kända berörda importörer som inte har någon relation med Since Hardware. Vad gäller icke-närstående importörer i unionen, var det från början två företag som samarbetade i undersökningen. Ett av dem kunde dock inte fortsätta samarbetet. Den andra importören var samma företag som en av de icke-klagande unionstillverkarna. Detta företag lämnade in svar på importörernas frågeblad. Dessutom samarbetade en branschorganisation i undersökningen och lämnade kommentarer.

(16)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för att bedöma marknadsekonomisk status och fastställa dumpning, bidrag till skada och unionens intresse. Ett kontrollbesök gjordes på plats hos Since Hardware i Guangzhou i Kina och hos Vale Mill (Rochdale) Ltd. i Förenade kungariket.

(17)

Kommissionen informerade berörda parter om att den med hänsyn till den komplicerade rättsliga bakgrunden till denna undersökning (se skäl 3 och följande), inte ansåg det lämpligt att vidta några provisoriska åtgärder i det här fallet utan i stället fortsätta undersökningen. Ingen part gjorde några invändningar.

(18)

De berörda parterna underrättades om de viktigaste omständigheterna och övervägandena utifrån vilka kommissionen avsåg att rekommendera införandet av en slutgiltig antidumpningstull och de gavs tillfälle att yttra sig. Parternas skriftliga synpunkter togs i beaktande, och undersökningsresultaten har när det varit lämpligt ändrats i enlighet med dessa.

(19)

Undersökningen av dumpning och prisunderskridande omfattade perioden från och med den 1 juli 2008 till och med den 30 juni 2009 (nedan kallad undersökningsperioden eller UP). Undersökningen av importvolymer från Since Hardware som är av betydelse för bedömningen av (bidrag till) skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2006 till och med slutet av undersökningsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden). På grund av de särskilda omständigheterna i det här fallet – nämligen att en annan ursprunglig undersökning av samma produkt och samma tredje land genomfördes för bara några år sedan – och på grund av att de tullar som den undersökningen ledde fram till fortfarande gäller, kommer hänvisningar i skadeanalysen att göras till skadeundersökningsperioden i den tidigare undersökningen (nedan kallad undersökningsperioden i den första undersökningen).

(20)

Den produkt som berörs är strykbrädor, fristående eller ej, med eller utan ångfunktion, uppvärmning eller blåsfunktion, inklusive ärmbrädor och väsentliga delar, dvs. ben, bräda och strykjärnsställ, med ursprung i Kina som tillverkats av Since Hardware (Guangzhou) Co. Ltd (nedan kallad den berörda produkten), för närvarande klassificerad enligt KN-nummer ex 3924 90 00, ex 4421 90 98, ex 7323 93 90, ex 7323 99 91, ex 7323 99 99, ex 8516 79 70 och ex 8516 90 00.

(21)

Undersökningen visade att det finns olika typer av strykbrädor, vilka huvudsakligen skiljer sig åt i fråga om konstruktion, storlek, tillverkningsmaterial och tillbehör. Alla typer har dock samma grundläggande fysiska egenskaper och användningsområden.

(22)

Den exporterande tillverkaren hävdar att strykbrädors väsentliga delar inte ska omfattas av undersökningen eftersom strykbrädor och väsentliga delar (t.ex. ben, brädor och strykjärnsställ) inte utgör en enda produkt och därför inte kan vara en del av samma produkt i en enda undersökning. Detta argument bekräftades inte i undersökningen. I denna undersökning framkom att väsentliga delar av strykbrädor ska omfattas eftersom ben, brädor och strykjärnsställ avgör egenskaperna för slutprodukten och inte kan ha någon annan slutanvändning än att utgöra en del av slutprodukten (dvs. strykbrädan) och som sådan utgör de inte enskilda produkter. Detta överensstämmer med ett antal andra undersökningar där slutprodukter och väsentliga delar betraktades som en enda produkt. Precis som i den första undersökningen betraktas därmed alla befintliga typer av strykbrädor och väsentliga delar som en enda produkt i denna undersökning.

(23)

Inga skillnader kunde påträffas mellan den berörda produkten och de strykbrädor och väsentliga delar som tillverkades av klagandena och andra samarbetande unionstillverkare och som säljs på unionens marknad. Unionen användes också som jämförbart land. De har båda samma fysiska egenskaper och användningsområden och är utbytbara med varandra.

(24)

Strykbrädor och väsentliga delar som tillverkas och säljs i unionen och den berörda produkten betraktas därmed som likadana i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(25)

Vid antidumpningsundersökningar som rör import med ursprung i Kina ska normalvärdet enligt artikel 2.7 b i grundförordningen bestämmas i enlighet med artikel 2.1–2.6 för de tillverkare som konstaterats uppfylla kriterierna i artikel 2.7 c i grundförordningen, dvs. i de fall det visas att marknadsekonomiska förhållanden råder för tillverkning och försäljning av den likadana produkten. Dessa kriterier kan sammanfattas på följande sätt:

(26)

Since Hardware begärde i enlighet med artikel 2.7 b i grundförordningen marknadsekonomisk status och uppmanades att fylla i ansökningar om sådan status.

(27)

Undersökningen visade att Since Hardware inte uppfyllde det kriterium för marknadsekonomisk status som anges i artikel 2.7 c första strecksatsen (kriterium 1) i grundförordningen vad gäller kostnad för viktigare insatsvaror. Undersökningen visade vidare att Since Hardware inte uppfyllde det kriterium för marknadsekonomisk status som anges i artikel 2.7 c andra strecksatsen (kriterium 2) i grundförordningen. De främsta resultaten för marknadsekonomisk status anges nedan.

(28)

Vad gäller kriterium 1, dvs. att företagets beslut fattas som svar på marknadssignaler utan något större statligt inflytande och att dess kostnader återspeglar marknadsvärden, noteras att Since Hardware hävdade att man börjat köpa in de viktigaste råvarorna (stålprodukter) på den kinesiska hemmamarknaden, till skillnad från under undersökningsperioden för den första undersökningen, då Since Hardware importerade dessa råvaror. Därför undersöktes om den kinesiska hemmamarknaden för råvarorna kunde anses återspegla marknadsvärden.

(29)

Det konstaterades efter den första undersökningsperioden, dvs. efter 2005, att staten infört exportbegränsningar på flera stålprodukter, inbegripet de viktigaste insatsvarorna för tillverkning av strykbrädor, nämligen stålplåt, stålrör och ståltråd. Det bör påpekas att kostnaden för dessa insatsvaror utgör en avsevärd del av de totala råvarukostnaderna för den berörda produkten. Införandet av exportavgifter minskade incitamentet att exportera och ökade därigenom de tillgängliga volymerna på hemmamarknaden, vilket i sin tur ledde till lägre priser. I juni 2009 (i slutet av undersökningsperioden) tycks den kinesiska politiken när det gäller stålsektorn ha ändrats igen: exportskatten avskaffades och en ny momsrabatt på stålprodukter har infördes, vilket skapar ett gynnsammare klimat för export. Den nya politiken, som innebär att export inte längre motverkas, sammanfaller med fallande priser på stål på andra världsmarknader och med justeringen av priserna på den kinesiska hemmamarknaden efter internationella priser, vilket innebär att det inte finns någon risk för ökade priser på hemmamarknaden. Dessa upprepade förändringar i skatte- och momssystemet för stålexport gjordes uppenbarligen för att reglera den kinesiska hemmamarknaden för stål och dess priser. Staten hade därmed fortsatt stort inflytande över hemmamarknaden för stål. Stålpriserna i Kina för dessa speciella råvaror följer således inte fritt världsmarknadstrenderna.

(30)

Många undersökningar och rapporter och även offentligt tillgängliga redovisningar från ett antal stålproducenter (7) bekräftar också att den kinesiska staten aktivt stöder utvecklingen av stålsektorn i Kina.

(31)

Därför låg stålpriserna på den kinesiska hemmamarknaden under första hälften av undersökningsperioden långt under priserna på andra stora marknader, bl.a. stålpriserna i Nordamerika och Nordeuropa (8), och dessa prisskillnader kan inte förklaras av någon konkurrensfördel i stålproduktionen. Under den andra hälften av undersökningsperioden föll världsmarknadspriset på stål avsevärt i Europa och Nordamerika medan priserna på den kinesiska hemmamarknaden föll i mycket lägre grad. Skillnaderna mellan kinesiska och internationella stålpriser försvann praktiskt taget i slutet av undersökningsperioden. De åtgärder som den kinesiska regeringen vidtog för att reglera den kinesiska stålmarknaden har dock främst lett till en situation där priserna på råvaror fortfarande påverkas av statligt inflytande, vilket har direkt inflytande på företagens beslut att köpa råvaror.

(32)

Eftersom Since Hardware köpte sina råvaror på den kinesiska hemmamarknaden under den här undersökningsperioden, gynnades företaget av dessa konstlat låga och snedvridna stålpriser under undersökningsperioden.

(33)

Därför konstaterades att Since Hardwares viktigaste insatsvaror inte väsentligen återspeglar marknadsvärden. Således drogs slutsatsen att Since Hardware inte har visat att det uppfyller första kriteriet i artikel 2.7 c i grundförordningen och att företaget av den anledningen inte kan beviljas marknadsekonomisk status.

(34)

Dessutom kunde företaget inte uppvisa att det hade en enda uppsättning räkenskaper som är föremål för en självständig revision i överensstämmelse med IAS och som tillämpas för alla ändamål, eftersom räkenskaperna och framför allt kapitalkontrollrapporten saknade en viktig transaktion som ägde rum under undersökningsperioden. Revisorerna kommenterade inte denna stora transaktion. Dessutom påträffades en bokföring av ett stort belopp som inte följde principen om korrekt redovisning av konton enligt IAS. Revisorn kommenterade inte heller detta. Slutsatsen blev därför att företaget inte heller har visat att det uppfyller kriterium 2 i artikel 2.7 c i grundförordningen.

(35)

Since Hardware, myndigheterna i det berörda landet och unionsindustrin gavs möjlighet att lämna synpunkter på ovannämnda undersökningsresultat. Synpunkter inkom från Since Hardware och unionsindustrin.

(36)

Since Hardware framför tre huvudargument till resultatet av undersökningen av marknadsekonomisk status. För det första framfördes att beslutet fattats efter det att kommissionen hade begärt och fått företagets inhemska försäljning och kostnader, vilket skulle strida mot artikel 2.7 c andra stycket i grundförordningen. För det andra hävdade Since Hardware, även om man höll med om utvecklingen av stålpriserna i sig, att de kinesiska råvarupriserna fortfarande låg i nivå med priser i andra länder och att priset som Since Hardware betalade på den kinesiska marknaden var högre än priset på många stålmarknader i länder med marknadsekonomi världen över. I detta sammanhang ifrågasatte också företaget det relevanta i de nordeuropeiska och nordamerikanska stålpriser som jämförelsen gjordes med. Since Hardware sade också att det fanns priser på andra marknader, exempelvis turkiska och ukrainska exportpriser, som låg lägre än priserna på den kinesiska hemmamarknaden. För det tredje framförde Since Hardware att marknadsekonomisk status inte kan nekas ett företag som är aktivt inom en bransch (strykbrädor) på grund av faktorer som hänför sig till endast en annan bransch (stål) och att kommissionen inte kan kompensera subventioner tidigare i produktionskedjan genom att avslå en begäran om marknadsekonomisk status senare i produktionskedjan. Dessutom hävdade Since Hardware att det var en orimlig bevisbörda att kräva att ett litet styrkbrädsföretag ska lämna bevis på att den kinesiska stålindustrin inte är subventionerad.

(37)

Vad gäller det första argumentet från Since Hardware, noteras att i enlighet med artikel 2.7 c i grundförordningen, ska ett beslut om huruvida Since Hardware uppfyller de fem relevanta kriterierna fattas och det ska förbli gällande under hela undersökningen. Eftersom denna undersökning är begränsad till en enda exporterande tillverkare kontrollerade kommissionen begäran om marknadsekonomisk status och svaret på frågeformuläret om antidumpning på samma gång, inom ramen för samma undersökning på plats. Begäran om marknadsekonomisk status undersöktes på egna grunder och utan hänsyn till vilka effekter det skulle kunna få på beräkningen av dumpningsmarginalen. Några detaljerade dumpningsberäkningar kunde inte göras för Since Hardware innan beslutet om marknadsekonomisk status hade fattats, på grund av att det saknades uppgifter från ett lämpligt land med marknadsekonomi. Därmed förelåg ingen överträdelse av artikel 2.7 c i grundförordningen.

(38)

Vad gäller det andra kravet från Since Hardware visade undersökningen att även om prisskillnaden minskade under andra hälften av undersökningsperioden och praktiskt taget försvann i slutet av undersökningsperioden, vidhålles att även denna justering av de kinesiska priserna i förhållande till de internationella marknadspriserna var ett resultat av statligt inflytande. Under 2009, när priserna på de internationella stålmarknaderna hade rasat på grund av den finansiella och ekonomiska krisen, avskaffade staten de tidigare exportskatterna, vilket gjorde det möjligt att justera de inhemska priserna mot de internationella priserna utan risk för någon större prisökning för dessa viktiga råvaror på hemmamarknaden. Detta visar att marknaden för de råvaror som behövdes för att tillverka den berörda produkten fortfarande var statssubventionerad under den andra hälften av undersökningsperioden.

(39)

Det noteras att ytterligare prisuppgifter som Since Hardware lämnat stödde slutsatsen att de viktigaste råvarorna för tillverkning av strykbrädor under första hälften av undersökningsperioden i genomsnitt var väsentligt billigare på den kinesiska hemmamarknaden än på andra större internationella marknader. En jämförelse gjordes mellan kinesiska inhemska stålpriser och inhemska priser på andra marknader som är jämförbara med den kinesiska marknaden vad gäller volym (EU, USA och Kanada) eftersom de har stor stålförbrukning och många aktiva producenter. Andra marknader som Since Hardware angav, t.ex. Turkiet och Ukraina (hemma- och exportmarknader) ansågs inte representativa vad gäller storlek och/eller antal producenter av dessa speciella råvaror och kan därmed inte jämföras med den kinesiska hemmamarknaden.

(40)

Det erinras också om att det enligt grundförordningen är företaget som ansöker om marknadsekonomisk status som ska bevisa att det uppfyller relevanta kriterier. Eftersom kommissionen har ställt upp ett antal punkter som visar att kostnader för de viktigaste insatsvarorna inte återspeglar marknadsvärden, åligger det alltså företaget att lämna in uppgifter som motbevisar detta.

(41)

I artikel 2.7 c i grundförordningen ges uttryckligen möjlighet att undersöka om företagens beslut om bl.a. insatsvaror fattas som svar på marknadssignaler som återspeglar utbud och efterfrågan och utan ett större statligt inflytande i detta hänseende, och om kostnader för de viktigaste insatsvarorna i stort sett återspeglar marknadsvärden. Om ett företag inte uppfyller ovanstående villkor kan kommissionen avslå ansökan om marknadsekonomisk status. Det noteras också att Since Hardware under den första undersökningen importerade sina råvaror men senare bytte till kinesiska leverantörer på grund av lägre priser på den kinesiska marknaden.

(42)

Med hänsyn till de identifierade redovisningsproblemen, hävdade Since Hardware att dessa inte hade med Since Hardwares redovisning att göra och under alla omständigheter betydde det inte att företaget inte till fullo följer internationella redovisningsnormer. Since Hardware hävdade också att det redovisningsmisstag som upptäcktes var oväsentligt.

(43)

Det faktum att kinesiska företag enligt inhemsk lag inte kan förväntas följa vissa redovisningsnormer har ingen betydelse för om deras redovisning ska bedömas mot bakgrund av dessa normer vid ett beslut om marknadsekonomisk status. En korrekt redovisning av finansiella rapporter är ett grundläggande IAS-krav och det är upp till företaget att visa att eventuella överträdelser av normerna inte står i strid mot det andra kriteriet i artikel 2.7 c i grundförordningen. Detta har inte gjorts för transaktionen i fråga och inte heller för den felaktiga bokföringen. Det senare kan under alla omständigheter inte betraktas som oväsentligt eftersom det utgör en stor procentuell andel av den totala exporten till unionen under undersökningsperioden.

(44)

Sammanfattningsvis ledde alltså inget av Since Hardwares argument till en annan bedömning av resultaten. Mot denna bakgrund bekräftades undersökningsresultaten och slutsatsen att Since Hardware inte bör beviljas marknadsekonomisk status. Det har därmed slutgiltigt avgjorts att Since Hardware inte ska tilldelas marknadsekonomisk status.

(45)

Enligt artikel 2.7 i grundförordningen ska en eventuell landsomfattande tull fastställas för de länder som omfattas av den artikeln, utom i de fall där företagen kan visa att de uppfyller alla kriterierna för individuell behandling i artikel 9.5 i grundförordningen. Dessa kriterier är i korthet följande:

(46)

Förutom ansökan om marknadsekonomisk status, begärde Since Hardware också individuell behandling för det fall det inte skulle beviljas marknadsekonomisk status.

(47)

Undersökningen visade att Since Hardware uppfyllde alla ovanstående kriterier och att företaget därför bör beviljas individuell behandling.

(48)

Enligt artikel 2.7 i grundförordningen ska normalvärdet för import från länder som inte är marknadsekonomier och, i den mån marknadsekonomisk status inte beviljats, från de länder som avses i artikel 2.7 b i grundförordningen, fastställas på grundval av priset eller det konstruerade värdet i ett lämpligt tredjeland med marknadsekonomi (jämförbart land).

(49)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen sin avsikt att använda USA som ett jämförbart land för fastställande av normalvärdet för Kina, men ingen producent i USA samarbetade i undersökningen. Därefter tillfrågades turkiska och ukrainska företag men inte heller de ville samarbeta.

(50)

Eftersom ingen producent från tredjeland samarbetade vände sig kommissionen på grundval av artikel 2.7 a i grundförordningen till unionstillverkarna och en av dem samarbetade.

(51)

Since Hardware lämnade inga synpunkter på användningen av uppgifter från en unionstillverkare för att fastställa normalvärdet. Normalvärdet fastställdes därmed enligt artikel 2.7 a i grundförordningen och utifrån den kontrollerade information som erhållits från den samarbetande unionstillverkaren.

(52)

Unionstillverkarens inhemska försäljning av den likadana produkten befanns vara representativ i fråga om volym i jämförelse med den berörda produkten som exporterades till unionen av Since Hardware.

(53)

I enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen fastställdes normalvärdet för Since Hardware på grundval av kontrollerade uppgifter från den enda samarbetande unionsstillverkaren, dvs. på grundval av de priser som faktiskt betalats eller ska betalas på unionsmarknaden för jämförbara produkttyper, där försäljningen konstaterades ske vid normal handel, eller på grundval av konstruerade värden, där ingen inhemsk försäljning av jämförbara produkttyper vid normal handel konstaterades, dvs. på grundval av tillverkningskostnaden för strykbrädor tillverkade av unionstillverkaren plus ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna omkostnader samt vinst. Den använda vinstmarginalen är i linje med den som användes i den första undersökningen.

(54)

I samtliga fall såldes den berörda produkten direkt på export till oberoende kunder i unionen och exportpriset fastställdes därför enligt artikel 2.8 i grundförordningen, nämligen på grundval av de priser som faktiskt betalats eller ska betalas för produkten när den säljs på export till unionen.

(55)

Normalvärdet och exportpriset jämfördes fritt fabrik. För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset skulle bli rättvis togs, i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen, hänsyn till olikheter i faktorer som påstods och konstaterades påverka priserna och prisernas jämförbarhet. I detta avseende beaktades transportkostnader, försäkring, hanteringskostnader, kreditkostnader och indirekta skatter när så var tillämpligt och motiverat.

(56)

I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen jämfördes det vägda genomsnittliga normalvärdet per produkttyp med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten. Av jämförelsen framgick att det förekom dumpning.

(57)

Since Hardwares dumpningsmarginal, utryckt i procent av nettopriset fritt unionens gräns, var 51,7 %.

(58)

Undersökningen av den väsentliga skada som unionsindustrin lidit baseras vanligtvis på all dumpad import från ett eller flera exportländer, i enlighet med artikel 3.2 i grundförordningen.

(59)

I det här fallet hade dock en fullständig skadeanalys för all import av strykbrädor från bl.a. Kina redan gjorts inom ramen för den första undersökningen. I den undersökningen fastställde kommissionen att dumpad import av strykbrädor från bl.a. Kina hade vållat unionsindustrin väsentlig skada. Detta resultat som fastställdes i enlighet med bestämmelserna i artikel 3 i grundförordningen grundades på en bedömning av effekterna av all import från Kina och Ukraina, med undantag för import av strykbrädor tillverkade av Since Hardware, som enligt undersökningen inte hade sålts till dumpade priser.

(60)

Därför tillämpades under undersökningsperioden antidumpningstullar på all import från dessa länder (endast för Since Hardware tillämpades tullfrihet). Eftersom unionsindustrin redan skyddades mot skadliga effekter av denna import under undersökningsperioden, gick det inte att genomföra en normal fullständig skadeanalys. Därför utvecklades en särskild strategi som anpassades efter särdragen i denna undersökning, där institutionerna fokuserade på särskilda skadeindikatorer. De uppgifter som unionsindustrin ombads lägga fram rörde särskilt frågan om Since Hardware hade sålt till för låga priser och hur stor lönsamheten var på dessa priser. Unionsindustrin inbjöds vidare att lämna ytterligare information som ur deras synvinkel tydde på att Since Hardwares export till unionen hade vållat skada.

(61)

I detta sammanhang undersökte kommissionen i) utvecklingen av dumpad import av strykbrädor tillverkade av Since Hardware, ii) huruvida denna import skedde till priser som understeg unionsindustrins försäljningspriser samt prisernas lönsamhet, och iii) den information som unionsindustrin lämnade och som tydde på att Since Hardwares export till unionen hade vållat skada, t.ex. om att unionsindustrin förlorat kunder och beställningar till Since Hardware och lönsamheten för dess försäljning inom unionen under undersökningsperioden.

(62)

Klagomålet ingavs av tre unionstillverkare som svarar för en betydande del av unionens sammanlagda tillverkning av den likadana produkten, i detta fall omkring 40 % av unionens samlade produktion. Ingen av de övriga unionstillverkarna motsatte sig att detta förfarande inleddes.

(63)

Endast tre av de fem tillverkare som svarade på stickprovsfrågorna tillhörde unionsindustrin i den första undersökningen (se skäl 11). Mot bakgrund av de särskilda omständigheterna i det här fallet sändes, som angavs ovan, frågeformulär endast till de tre utvalda unionstillverkarna som också tillhörde unionsindustrin i den första undersökningen.

(64)

Mot bakgrund av den information som unionsindustrin lämnade verkar det som om förbrukningen av strykbrädor inom unionen har varit i stort sett stabil sedan förordning (EG) nr 452/2007 offentliggjordes, och den har endast ökat en aning i proportion till befolkningsökningen inom unionen på grund av den senaste utvidgningen år 2007. Den uppskattade förbrukningen inom unionen uppgick till cirka 8,5–9 miljoner enheter under skadeundersökningsperioden.

(65)

Det finns tillverkare av strykbrädor i många medlemsstater, t.ex. Belgien, Tjeckien, Frankrike, Tyskland, Italien, Polen, Portugal, Nederländerna, Spanien och Förenade kungariket. Den totala årliga volymen för tillverkningen av strykbrädor i unionen uppskattas till över 5 miljoner enheter.

(66)

Undersökningen har visat att import från Since Hardware har dumpats på unionsmarknaden (se skälen 22–54).

(67)

Under skadeundersökningsperioden ökade Since Hardwares export till unionen kraftigt, med 64 % (9). Importen från andra kinesiska och ukrainska tillverkare har dock konstant minskat till följd av de provisoriska tullarna 2006 (konfidentiella uppgifter baserade på medlemsstaternas rapporter enligt artikel 14.6 i grundförordningen):

Mängden importerade av strykbrädor tillverkade av Since Hardware

(68)

Med tanke på att förbrukningen inom unionen i stort sett har varit stabil under skadeundersökningsperioden, med undantag för den mindre ökningen mellan 2006 och 2007 (se skäl 64), har Since Hardwares marknadsandel utvecklats i linje med dess visade importvolym. Det bör noteras att under 2006 utgjorde Since Hardwares andel av unionsmarknaden ungefär en femtedel av den totala marknadsandelen för övriga kinesiska och ukrainska tillverkare, medan Since Hardwares marknadsandel under undersökningsperioden uppgick till närmare hälften av övriga kinesiska och ukrainska tillverkares marknadsandel. Både den stora ökningen av Since Hardwares importvolym och dess marknadsandel kan förklaras med att företaget var den enda kinesiske tillverkaren som inte haft någon antidumpningstull och därför har dess marknadsmöjligheter i realiteten ökat sedan de provisoriska tullarna infördes 2006. Detta bekräftas också av den tydliga motsatta, positiva utvecklingen av deras importvolymer jämfört med den nedåtgående tendensen för importvolymer för andra kinesiska och ukrainska tillverkare. När man tittar på skadeundersökningsperioden kan följande omvända utveckling av marknadsandelar iakttas:

Marknadsandel för import av strykbrädor tillverkade av Since Hardware

(69)

Det framgår tydligt i ovanstående tabeller att Since Hardware har lyckats öka sina importvolymer och marknadsandelar kraftigt (10).

(70)

Dessutom säger sig unionsindustrin ha förlorat många kundorder till Since Hardware under de senaste åren. Det framgår tydligt att vissa av unionsindustrins viktiga kunder har bytt leverantörer och köper fler produkter från Since Hardware och färre från unionsindustrin än tidigare.

(71)

Exempelvis visar de uppgifter som kommissionen samlade in i den första undersökningen att en unionstillverkare sålde ett stort antal enheter till en unionskund under den första undersökningsperioden (2005), medan tillverkaren under den aktuella undersökningen har sagt sig sälja avsevärt mycket mindre (mellan 10 % och 30 % av kvantiteten) till samma kund. Since Hardware däremot sålde ett litet antal enheter till denna unionskund under undersökningsperioden i den första undersökningen men sålde mycket mer (mellan 300 % och 500 % av den kvantiteten) till den kunden under den aktuella undersökningsperioden.

(72)

Dessutom visar de uppgifter som kommissionen samlade in i den första undersökningen att en unionstillverkares försäljning till en annan unionskund under den första undersökningsperioden föll avsevärt (mellan 30 % och 50 %) under den aktuella undersökningsperioden. Since Hardware däremot sålde ingenting till denna kund under undersökningsperioden i den första undersökningen men sålde en väsentlig mängd under den aktuella undersökningsperioden. Denna mängd utgör mellan 60 % och 80 % av den minskning i unionstillverkarnas försäljning till samma kund mellan den första och den aktuella undersökningsperioden.

(73)

Vid analysen av prisunderskridandet jämfördes priserna på importen från Since Hardware med unionsindustrins priser, på grundval av vägda genomsnitt för jämförbara produkttyper under undersökningsperioden. Unionsindustrins priser justerades till nivån fritt fabrik och jämfördes med importpriserna cif vid unionens gräns och, i tillämpliga fall, efter tull. Prisjämförelsen gjordes för transaktioner i samma handelsled, efter justering där så var nödvändigt och efter avräkning av rabatter och avdrag.

(74)

Den genomsnittliga marginalen för prisunderskridande för Since Hardware, uttryckt i procent av unionsindustrins pris, är 16,1 %.

(75)

Det noteras att unionsindustrins priser befanns vara över lag förlustbringande under undersökningsperioden.

(76)

Ovanstående fakta visar att unionsindustrin lider skada på grund av dumpade varor som sålts av Since Hardware på unionsmarknaden, vilka annars hade kunnat levereras av unionsindustrin.

(77)

Som visas ovan erbjöd Since Hardware under undersökningsperioden sina varor till mycket dumpade priser som kraftigt understeg unionsindustrins priser. Till följd av det lyckades man under undersökningsperioden sälja mycket större mängder än exempelvis under 2005 och 2006. Since Hardware vållade därmed skada vilket fastställdes ovan.

(78)

En importör angav att det var växelkursen EUR/USD, och inte dumpningen, som var orsak till den starka marknadsställningen för Since Hardwares strykbrädor på unionsmarknaden. Om detta var sant skulle all import som fakturerades i USD ha gynnats i konkurrensen med varor som fakturerades i euro. I stället (se skälen 67 och 68) minskade importen från andra kinesiska och ukrainska tillverkare som också säljer i USD, konstant mellan 2006 och undersökningsperioden, dvs. under den period då växelkursen EUR/USD så ofta ändrades, till skillnad från den ökade importen för Since Hardware under samma period. Kravet avvisades därför.

(79)

Inga ytterligare synpunkter lämnades in. Slutsatsen är därför att det inte finns någonting som kan upphäva orsakssambandet mellan dumpad import från Since Hardware och deras bidrag till den skada som konstaterades ovan.

(80)

Som angavs i skäl 12 samarbetade en branschorganisation i undersökningen. Dessutom ombads de samarbetande unionstillverkarna och importörerna att kommentera sin syn på huruvida en eventuell antidumpningstull för Since Hardware skulle förändra slutsatsen om unionens intresse i skälen 51–62 i förordning (EG) nr 452/2007.

(81)

Enligt unionstillverkarna skulle en antidumpningstull för Since Hardware inte ändra slutsatserna om unionens intresse som fastställdes genom förordning (EG) nr 452/2007.

(82)

Den samarbetande branschorganisationen menade att en antidumpningstull för Since Hardware normalt sett skulle få negativ effekt på lönsamheten för berörda importörer, återförsäljare och distributörer. Enligt branschorganisationen bekräftade deras medlemmar – däribland större återförsäljare – dock också att prisökningar till följd av antidumpningsåtgärder kan påföras den berörda produkten utan att detta påverkar konsumenterna i någon högre utsträckning. Inget konkret skäl angavs som skulle ändra slutsatserna om unionens intresse som fastställdes enligt de två ovannämnda förordningarna.

(83)

Mot bakgrund av ovanstående blir slutsatsen att en antidumpningstull för Since Hardware inte skulle påverka slutsatserna om unionens intresse enligt skäl 51–62 i förordning (EG) nr 452/2007 i någon högre grad. Inga skäl framfördes till att analysen inte skulle gälla, efter vederbörliga ändringar, för införande av en antidumpningstull på Since Hardware.

(84)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter inkom skriftliga och muntliga framställningar från unionsindustrin och Since Hardware. Unionsindustrin instämmer i de utlämnade slutsatserna. Since Hardwares synpunkter granskades, men inga av dem var av sådan karaktär att de kunde ändra ovanstående slutsatser. Since Hardware anförde väsentligen följande.

(85)

Since Hardware upprepade sina tidigare påståenden om den påstådda olagligheten i att inleda en ursprunglig undersökning mot ett företag och om den påstått inkorrekta slutsatsen om marknadsekonomisk status. Dessa påståenden har redovisats och vederlagts i skälen 4-10 och 33–41. Beträffande några närmare invändningar som Since Hardware anförde rörande det första påståendet (varav flera framfördes vid ett förhör) kan följande påpekas.

(86)

(87)

(88)

(89)

(90)

(91)

(92)

(93)

Since Hardware hävdade också beträffande slutsatsen om marknadsekonomisk status att man hade en orimlig bevisbörda att visa att man uppfyllde kriterierna för marknadsekonomisk status, särskilt vad gäller statligt ingripande i de viktigaste råvarupriserna. Marknadsekonomisk status är dock ett undantag från regeln och varje avvikelse eller undantag från en allmän regel måste tolkas strikt. Marknadsekonomisk status kan bara beviljas om det kan visas att marknadsekonomiska förhållanden råder för den aktuella exporterande tillverkaren. Som nämns i skäl 37 vilar bevisbördan på den exporterande tillverkare som vill komma i åtnjutande av markandsekonomisk status. Ansökan om detta måste innehålla tillräcklig bevisning. Kommissionen är inte skyldig att visa att den exporterande tillverkaren inte uppfyller kriterierna för marknadsekonomisk status. Kommissionen måste bedöma huruvida den bevisning som den exporterande tillverkaren lämnat är tillräcklig för att visa att marknadsekonomiska förhållanden råder. Eftersom kommissionen funnit en rad tecken på betydande statlig inblandning i viktiga insatsvarors kostnader, åvilar det därför företaget att visa att denna statliga inblandning inte existerar eller att den inte påverkade företagets beslut (det första kriteriet i artikel 2.7 c i grundförordningen). Under alla omständigheter har Since Hardware enligt vad som sägs i skälen 31 och 40 underlåtit att visa att man uppfyller det andra kriteriet i artikel 2.7 c i grundförordningen rörande redovisning, där man uppgett sig ha en orimlig bevisbörda.

(94)

Förutom ovanstående har Since Hardware framfört två nya påståenden i sina kommentarer till det slutliga utlämnandet av uppgifter. Since Hardware hävdade att normalvärdet borde ha justerats i enlighet med artikel 2.10 k i grundförordningen eftersom råvaran (stålprodukter) har lägre pris i Kina än på det jämförbara landets marknad. Detta påstående kan inte godtas. Det erinras om att Since Hardware inte beviljades marknadsekonomisk behandling, varför normalvärdet i stället beräknades i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen med utgångspunkt i priset eller det konstruerade värdet i ett tredjeland med marknadsekonomi. Detta implicerar att priser och kostnader i Kina anses otillförlitliga för beräkningen av normalvärdet och inte kan användas för att vare sig beräkna det eller justera det. Vidare noteras att en justering enligt artikel 2.10 k i grundförordningen enligt Since Hardwares önskemål inte kan göras om det visas att kunder konsekvent betalar olika priser för den likadana produkten på hemmamarknaden, i detta fall marknaden i det jämförbara landet, på grund av en skillnad i råvarupriser. Since Hardware har inte styrkt någon sådan prisskillnad.

(95)

Since Hardware gjorde dessutom gällande att kommissionen inte utförde någon tillräckligt detaljerad skadeanalys i den nu aktuella undersökningen. I detta sammanhang hävdades också att kommissionen enligt artikel 3.3 i grundförordningen borde ha undersökt alla skadeindikatorer. Det bör dock uppmärksammas att kommissionen konstaterat (se särskilt del D) att dumpad import från Since Hardware ökade avsevärt under skadeundersökningsperioden, medan deras försäljningspriser underskred unionsindustrins priser. Detta konstaterande bygger på en objektiv granskning av faktiska bevis och överensstämmer således med artikel 3 i grundförordningen.

(96)

Det stämmer att inte alla element i artikel 3.5 i grundförordningen har undersökts. Det bör dock has i åtanke att i ett skede när Since Hardware ännu inte konstaterats ha dumpat, dvs. under den första undersökningen, hade det redan konstaterats att den dumpade kinesiska importen vållat skada. En ny undersökning av de elementen hade inte tjänat något syfte, eftersom även om alla dessa element nu hade blivit positiva hade det åtminstone delvis berott på att unionsindustrin nu är skyddad mot all (13) dumpad import från Kina och Ukraina (utom den från Since Hardware). Det förefaller inte heller finnas något som bryter orsakssambandet mellan Since Hardwares dumpade import och dess skadliga verkningar på unionsindustrin. Slutligen vore det diskriminering av de exporterande tillverkare som är föremål för åtgärden sedan den första undersökningen att inte införa åtgärder mot Since Hardware.

(97)

Med tanke på ovanstående slutsatser gällande dumpning, bidragande till skada, orsakssamband och unionens intresse, ska slutgiltiga åtgärder på import av den berörda produkten från Kina, tillverkad av Since Hardware, införas.

(98)

De slutgiltiga antidumpningsåtgärderna bör vara tillräckligt omfattande för att undanröja den skada som unionsindustrin vållats genom den dumpade importen, utan att överstiga de konstaterade dumpningsmarginalerna. Som anges i skäl 72, befanns unionsindustrins priser orsaka förlust totalt under undersökningsperioden. Därför vore det inte lämpligt att grunda tullen enbart på marginalen för prisunderskridande.

(99)

Vid beräkningen av det tullbelopp som är nödvändigt för att undanröja verkningarna av den skadevållande dumpningen ansågs det att eventuella åtgärder borde göra det möjligt för unionsindustrin att täcka sina kostnader och uppnå en vinst före skatt som rimligen skulle kunna uppnås under normala konkurrensförhållanden, dvs. om det inte förekom någon dumpad import. En vinstmarginal före skatt på 7 % av omsättningen användes för beräkningen. Som angavs i skäl 63 i förordning (EG) nr 452/2007, visades det sig under den första undersökningen att det var den vinstmarginal som rimligen skulle kunna förväntas om ingen skadevållande dumpning förekom. På grundval av detta beräknades ett pris för unionsindustrins likadana produkt som inte skulle medföra skada. I detta syfte samlades uppgifter in från unionsindustrin för att beräkna det vägda genomsnittet på deras faktiska vinst-/förlustmarginal under den aktuella undersökningsperioden. Det icke-skadevållande priset erhölls genom att den beräknade faktiska vinst-/förlustmarginalen för unionsindustrin drogs av från deras försäljningspris och sedan lades ovannämnda målvinstmarginal på 7 % till.

(100)

Den nödvändiga prisökningen fastställdes därefter på grundval av jämförelser mellan det vägda genomsnittliga importpriset, såsom detta fastställts i samband med beräkningen av prisunderskridandet, och det genomsnittliga icke-skadevållande priset för unionsindustrins produkter vid försäljning på unionsmarknaden. Den skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes sedan som andel av det genomsnittliga importvärdet cif. En nivå för undanröjande av skada på 35,8 % fastställdes sedan, vilket var den dumpningsmarginal som fastställts för Since Hardware.

(101)

Mot bakgrund av översynen enligt förordning (EG) nr 1515/2001 och mot bakgrund av rapporten från WTO:s överprövningsorgan som antogs av WTO:s tvistelösningsorgan, särskilt punkterna 305 och 306, undantogs Since Hardware från den (EU) nr 1241/2010 slutgiltiga antidumpningsåtgärd som infördes genom förordning (EG) nr 452/2007.

(102)

En ny åtgärd kan nu införas för Since Hardware.

(103)

Mot bakgrund av ovanstående och i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen görs bedömningen att en slutgiltig antidumpningstull bör införas beträffande import av den berörda produkten med ursprung i Kina och tillverkad av Since Hardware på nivån för undanröjande av skada.

(104)

På grundval av ovanstående är den slutgiltiga tullsatsen för denna import 35,8 %.

(105)

Enligt artikel 11.2 i grundförordningen tillämpas gäller antidumpningsåtgärder normalt i fem år, såvida det inte finns särskilda grunder eller omständigheter som gör det lämpligt med en kortare period. I detta fall anses det lämpligt att begränsa varaktigheten för åtgärden så att den gäller till utgången av antidumpningsåtgärderna som gäller för den berörda produkten med ursprung i bl.a. Kina och som infördes genom förordning (EG) nr 452/2007. På så sätt ges möjlighet att samtidigt behandla eventuella begäranden om översyn vid giltighetstidens utgång för gällande åtgärder för all import med ursprung i bl.a. Kina. Naturligtvis kan berörda tillverkare, och framför allt Since Hardware och/eller unionsindustrin, före den 27 april 2012 begära annan översyn, särskilt interimsöversyn, av denna förordning, under förutsättning att alla krav är uppfyllda.

(106)

Ansökningar om tillämpning av denna individuella företagsspecifika antidumpningstullsats (t.ex. till följd av en ändring av enhetens namn eller inrättandet av nya produktions- eller försäljningsenheter) bör utan dröjsmål sändas till kommissionen (14) tillsammans med alla relevanta uppgifter, särskilt beträffande de ändringar av företagets verksamhet i fråga om produktion, inhemsk försäljning och exportförsäljning som hänger samman med exempelvis namnändringen eller ändringen av produktions- eller försäljningsenheterna. Denna förordning ska i så fall ändras i enlighet med detta.

22.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 338/35

(1)

Två medlemsstater eller deras behöriga myndigheter har begärt ändringar av bilagorna VIII och IX till förordning (EG) nr 883/2004.

(2)

Vissa medlemsstater eller deras behöriga myndigheter har begärt ändringar av bilagorna 1 och 2 till förordning (EG) nr 987/2009.

(3)

Bilagorna VIII och IX till förordning (EG) nr 883/2004 och bilagorna 1 och 2 till förordning (EG) nr 987/2009 behöver anpassas för att ta hänsyn till den senaste utvecklingen av nationell lagstiftning och för att garantera insyn och rättslig trygghet för berörda parter.

(4)

Administrativa kommissionen för samordning av de sociala trygghetssystemen har godkänt ändringarna.

(5)

Förordningarna (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009 bör därför ändras i enlighet med detta.

1.

Bilaga VIII ska ändras på följande sätt:

2.

I bilaga IX ska avsnittet ”NEDERLÄNDERNA” i del I ändras på följande sätt:

1.

Bilaga 1 ska ändras på följande sätt:

2.

I bilaga 2 ska ”artiklarna 31 och 41” i rubriken ersättas med ”artiklarna 32.2 och 41.1”.

22.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 338/37

(1)

Unionstullkvoter för fårkött och getkött bör öppnas för 2011. Tullsatserna och volymerna för dessa kvoter bör fastställas i enlighet med de respektive internationella avtal som är i kraft under 2011.

(2)

Genom rådets förordning (EG) nr 312/2003 av den 18 februari 2003 om genomförande för gemenskapens del av tullbestämmelserna i avtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Republiken Chile å andra sidan (2) öppnas för produkter enligt KN-nummer 0204, med verkan från och med den 1 februari 2003, en extra bilateral tullkvot på 2 000 ton, med en årlig ökning av den ursprungliga kvantiteten på 10 %. Ytterligare 200 ton ska därför läggas till Gatt/WTO-kvoten för Chile, och båda kvoterna bör fortsätta att förvaltas på samma sätt under 2011.

(3)

Vissa kvoter fastställs för en period som löper från och med den 1 juli ett visst år till och med den 30 juni året därpå. Eftersom importen enligt denna förordning bör förvaltas per kalenderår, bör kvotvolymerna under kalenderåret 2011 uppgå till en kvantitet motsvarande summan av halva kvantiteten för perioden 1 juli 2010–30 juni 2011 och halva kvantiteten för perioden 1 juli 2011–30 juni 2012.

(4)

För att säkerställa att systemet med unionstullkvoter fungerar tillfredsställande bör det fastställas slaktviktsekvivalenter.

(5)

Genom undantag från kommissionens förordning (EG) nr 1439/95 av den 26 juni 1995 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 3013/89 beträffande import och export av produkter inom sektorn för får- och getkött (3), bör kvoterna för får- och getköttsprodukter förvaltas i enlighet med artikel 144.2 a i förordning (EG) nr 1234/2007. Detta bör ske i enlighet med artiklarna 308a, 308b och 308c.1 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (4).

(6)

Tullkvoter enligt den här förordningen bör till en början anses som icke-kritiska, i den mening som avses i artikel 308c i förordning (EEG) nr 2454/93, om de förvaltas enligt först till kvarn-metoden. Tullmyndigheterna bör därför i enlighet med artiklarna 308c.1 och 248.4 i förordning (EEG) nr 2454/93 tillåtas att avstå från att begära säkerhet för varor som ursprungligen importerats inom ramen för dessa kvoter. På grund av de särskilda förhållandena vid en övergång från ett förvaltningssystem till ett annat bör artikel 308c.2 och 308c.3 i den förordningen inte tillämpas.

(7)

Det bör klargöras vilka handlingar för styrkande av produkternas ursprung som aktörerna måste lämna för att de ska kunna använda tullkvoterna enligt först till kvarn-metoden.

(8)

När aktörerna för tullmyndigheterna visar upp fårköttsprodukter som ska importeras är det svårt för myndigheterna att fastställa om produkterna kommer från tamfår eller från andra får, vilket avgör vilken tullsats som är tillämplig. Ursprungsintyget bör därför innehålla tydliga uppgifter om detta.

(9)

Kommissionens förordning (EU) nr 1234/2009 av den 15 december 2009 om öppnande av gemenskapstullkvoter för 2010 för får, getter, fårkött och getkött (5) blir inaktuell vid utgången av 2010. Den bör därför upphävas.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket.

a)

I fråga om levande djur: 0,47.

b)

I fråga om benfritt lamm- och killingkött: 1,67.

c)

I fråga om benfritt får- och getkött annat än killingkött samt blandningar därav: 1,81.

d)

I fråga om produkter med ben: 1,00.

a)

Det ursprungsintyg som föreskrivs i avtalet när det gäller tullkvoter som ingår i ett avtal om förmånlig tullbehandling.

b)

När det gäller andra tullkvoter, ett intyg som upprättats i enlighet med artikel 47 i förordning (EEG) nr 2454/93 och som, utöver de uppgifter som föreskrivs i den artikeln, innehåller följande upplysningar:

c)

Det intyg som avses i a när det gäller ett land vars kvot omfattas av både a och b, och dessa läggs ihop.

22.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 338/40

22.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 338/42

(1)

De representativa priserna och tilläggsbeloppen för import av vitsocker, råsocker och vissa sockerlösningar för regleringsåret 2010/11 har fastställts genom kommissionens förordning (EU) nr 867/2010 (3). Priserna och tillläggen ändrades senast genom kommissionens förordning (EU) nr 1230/2010 (4).

(2)

De uppgifter som kommissionen för närvarande har tillgång till medför att dessa belopp bör ändras i enlighet med bestämmelserna i förordning (EG) nr 951/2006,

22.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 338/44

(1)

Kommissionens förordningar (EG) nr 451/2000 (2) och (EG) nr 1490/2002 (3) innehåller närmare bestämmelser för genomförandet av den tredje etappen i det arbetsprogram som avses i artikel 8.2 i direktiv 91/414/EEG och en förteckning över de verksamma ämnen som ska bedömas för att eventuellt införas i bilaga I till direktiv 91/414/EEG. I förteckningen ingår bromukonazol. Genom kommissionens beslut 2008/832/EG (4) beslutades det att bromukonazol inte skulle tas upp i bilaga I till direktiv 91/414/EEG.

(2)

Den ursprungliga anmälaren (nedan kallad den sökande) har i enlighet med artikel 6.2 i direktiv 91/414/EEG lämnat in en ny ansökan och begärt ett påskyndat förfarande i enlighet med artiklarna 14–19 i kommissionens förordning (EG) nr 33/2008 av den 17 januari 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets direktiv 91/414/EEG i fråga om ett ordinarie och ett påskyndat förfarande för bedömning av verksamma ämnen som omfattades av det arbetsprogram som avses i artikel 8.2 i det direktivet men som inte införts i dess bilaga I (5).

(3)

Ansökan lämnades till Belgien, som genom förordning (EG) nr 1490/2002 hade utsetts till rapporterande medlemsstat. Tidsfristen för det påskyndade förfarandet har följts. Specifikationen för det verksamma ämnet och de avsedda användningarna är desamma som de som anges i beslut 2008/832/EG. Ansökan uppfyller dessutom de återstående kraven på innehåll och förfarande i artikel 15 i förordning (EG) nr 33/2008. Belgien utvärderade de nya uppgifter och upplysningar som den sökande lämnat och utarbetade en kompletterande rapport. Rapporten lämnades till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) och till kommissionen den 8 oktober 2010.

(4)

Myndigheten skickade den kompletterande rapporten till övriga medlemsstater och den sökande för synpunkter, och vidarebefordrade därefter de mottagna synpunkterna till kommissionen. I enlighet med artikel 20.1 i förordning (EG) nr 33/2008 och på kommissionens begäran genomförde medlemsstaterna och myndigheten en sakkunnig bedömning av den kompletterande rapporten. Myndigheten lade fram sin slutsats om bromukonazol för kommissionen den 29 juli 2010 (6). Medlemsstaterna och kommissionen granskade utkastet till utvärderingsrapport, den kompletterande rapporten och myndighetens slutsats i ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, och rapporten färdigställdes den 23 november 2010 i form av kommissionens granskningsrapport om bromukonazol.

(5)

Den rapporterande medlemsstatens kompletterande rapport och myndighetens nya slutsatser inriktas särskilt på de farhågor som ledde till beslutet att inte ta upp ämnet i bilaga I. Det handlade i synnerhet om den höga risken för vattenlevande organismer och om bristen på tillgängliga uppgifter för att bedöma den eventuella risken för kontaminering av ytvatten och grundvatten.

(6)

De nya uppgifter som den sökande lämnat gjorde det möjligt att bedöma den eventuella risken för kontaminering av ytvatten och grundvatten. Tillgängliga uppgifter antyder att risken för kontaminering av grundvatten är låg och att risken för vattenlevande organismer är acceptabel.

(7)

De kompletterande uppgifter och upplysningar som den sökande lämnat gör det möjligt att avföra de farhågor som ledde till att ämnet inte togs upp i bilaga I. Några andra utestående vetenskapliga frågor har inte uppkommit.

(8)

De olika undersökningar som gjorts har visat att växtskyddsmedel som innehåller bromukonazol i allmänhet kan antas uppfylla kraven i artikel 5.1 a och b i direktiv 91/414/EEG, särskilt när det gäller de användningsområden som undersökts och som beskrivs i kommissionens granskningsrapport. Bromukonazol bör därför införas i bilaga I så att godkännanden av växtskyddsmedel som innehåller detta verksamma ämne kan beviljas i alla medlemsstater i enlighet med det direktivet.

(9)

Utan att det påverkar den slutsatsen bör bekräftande uppgifter inhämtas om vissa specifika aspekter. Enligt artikel 6.1 i direktiv 91/414/EEG kan det ställas villkor för införandet av ett ämne i bilaga I. Man bör därför kräva att den sökande inkommer med ytterligare uppgifter om resthalter av metaboliter av triazolderivat i primära grödor, grödor vid växelbruk och produkter av animaliskt ursprung, förutom uppgifter om den långsiktiga risken för gräsätande däggdjur. För att ytterligare förbättra bedömningen av de eventuella hormonstörande egenskaperna bör man kräva att bromukonazol testas ytterligare så snart OECD:s riktlinjer för test av hormonstörningar eller gemenskapens riktlinjer för test antagits.

(10)

Direktiv 91/414/EEG bör därför ändras i enlighet med detta.

(11)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

22.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 338/47

(1)

I artikel 3.3 fjärde stycket i protokollet (nr 36) om övergångsbestämmelser, fogat till fördragen, föreskrivs att, fram till och med den 31 oktober 2014, när rådet ska anta en akt som kräver kvalificerad majoritet, och om en rådsmedlem begär detta, det ska kontrolleras att de medlemsstater som utgör denna majoritet motsvarar minst 62 % av unionens totala befolkning, beräknad i enlighet med befolkningssifferuppgifterna i artikel 1 i bilaga III till rådets arbetsordning (nedan kallad arbetsordningen).

(2)

Enligt artikel 2.2 i bilaga III till arbetsordningen ska rådet med verkan från och med den 1 januari varje år, i enlighet med uppgifter som Europeiska unionens statistikkontor innehar den 30 september föregående år, anpassa sifferuppgifterna i artikel 1 i ovannämnda bilaga.

(3)

Arbetsordningen bör därför anpassas i enlighet med detta för 2011.

22.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 338/49

(1)

Enligt artikel 10.1 i beslut 2010/784/Gusp bemyndigas kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik att i enlighet med artikel 38 i fördraget fatta tillämpliga beslut för utövande av politisk kontroll och strategisk ledning av Eupol Copps, inklusive särskilt beslutet om utnämning av en uppdragschef.

(2)

Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik har föreslagit en förlängning av mandatet för Henrik MALMQUIST som chef för Eupol Copps.

22.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 338/50

(1)

Jordbruksavtalet trädde i kraft den 1 juni 2002.

(2)

Enligt artikel 19.1 i bilaga 11 till jordbruksavtalet ansvarar den gemensamma veterinärkommittén för att pröva frågor som uppstår i samband med nämnda bilaga och dess tillämpning och för de uppgifter som kommittén tilldelas i bilagan. Enligt artikel 19.3 får gemensamma veterinärkommittén ändra tilläggen till bilaga 11, särskilt för att anpassa och uppdatera dem.

(3)

Tilläggen till bilaga 11 till jordbruksavtalet ändrades första gången genom beslut nr 2/2003 av den gemensamma veterinärkommitté som inrättats genom avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om handel med jordbruksprodukter av den 25 november 2003 om ändring av tilläggen 1, 2, 3, 4, 5, 6 och 11 till bilaga 11 till avtalet (1).

(4)

Tilläggen till bilaga 11 till jordbruksavtalet ändrades senast genom beslut nr 1/2008 av den gemensamma veterinärkommitté som inrättats genom avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om handel med jordbruksprodukter av den 23 december 2008 om ändring av tilläggen 2, 3, 4, 5, 6 och 10 till bilaga 11 till avtalet (2).

(5)

Schweiziska edsförbundet har begärt en förlängning av undantaget från trikinundersökningen när det gäller slaktkroppar och kött av tamsvin som är avsedda för uppgödning och för slakt på småskaliga slakterier. Eftersom Schweiz enligt bestämmelserna i artikel 9 a i förordningen från det federala ekonomidepartementet om animaliska livsmedel (RS 817.022.108) inte får bedriva handel med Europeiska unionens medlemsstater med dessa slaktkroppar och kött av tamsvin samt köttberedningar, köttprodukter och förarbetade köttprodukter av sådant kött, kan denna begäran villfaras. Det berörda undantaget ska därför göras tillämpligt till och med den 31 december 2014.

(6)

Efter den senaste ändringen av tilläggen till bilaga 11 till jordbruksavtalet har lagstiftningen i tilläggen 1, 2, 5, 6 och 10 till bilaga 11 till jordbruksavtalet ändrats. De kontaktställen som avses i tillägg 11 till bilaga 11 till jordbruksavtalet bör därför uppdateras.

(7)

Tilläggen 1, 2, 5, 6, 10 och 11 till bilaga 11 till jordbruksavtalet bör ändras i enlighet med detta.