ISSN 1725-2628

doi:10.3000/17252628.L_2010.313.swe

Europeiska unionens

officiella tidning

L 313

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

53 årgången
30 november 2010


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

INTERNATIONELLA AVTAL

 

 

2010/726/EU

 

*

Rådets beslut av den 22 november 2010 om ingående av ett andra tilläggsprotokoll till avtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan, för att ta hänsyn till Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen

1

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Kommissionens förordning (EU) nr 1103/2010 av den 29 november 2010 om fastställande, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/66/EG, av regler om kapacitetsmärkning av bärbara sekundära (laddningsbara) batterier och ackumulatorer samt bilbatterier och bilackumulatorer ( 1 )

3

 

 

Kommissionens förordning (EU) nr 1104/2010 av den 29 november 2010 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

8

 

 

DIREKTIV

 

*

Kommissionens direktiv 2010/82/EU av den 29 november 2010 om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG vad gäller utvidgad användning av det verksamma ämnet tetrakonazol ( 1 )

10

 

 

BESLUT

 

 

2010/727/EU

 

*

Rådets beslut av den 22 november 2010 om utnämning av en spansk ledamot i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

12

 

 

2010/728/EU

 

*

Kommissionens beslut av den 29 november 2010 om inrättande av ett frågeformulär för rapportering om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/1/EG om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (IPPC-direktivet) [delgivet med nr K(2010) 8308]  ( 1 )

13

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

INTERNATIONELLA AVTAL

30.11.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 313/1


RÅDETS BESLUT

av den 22 november 2010

om ingående av ett andra tilläggsprotokoll till avtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan, för att ta hänsyn till Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen

(2010/726/EU)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 217 jämförd med artikel 218.6 a och 218.8,

med beaktande av anslutningsfördraget för Republiken Bulgarien och Rumänien, särskilt artikel 4.3,

med beaktande av anslutningsakten för Republiken Bulgarien och Rumänien, särskilt artikel 6.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets samtycke (1), och

av följande skäl:

(1)

Det andra tilläggsprotokollet till avtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan, undertecknades på Europeiska gemenskapens och dess medlemsstaters vägnar den 24 juli 2007.

(2)

Till följd av ikraftträdandet av Lissabonfördraget den 1 december 2009 har Europeiska unionen ersatt och efterträtt Europeiska gemenskapen.

(3)

Det andra tilläggsprotokollet bör ingås.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det andra tilläggsprotokollet till avtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan, för att ta hänsyn till Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen (2), godkänns härmed på unionens och dess medlemsstaters vägnar.

Artikel 2

Rådets ordförande ska på unionens och dess medlemsstaters vägnar göra den anmälan som föreskrivs i artikel 10 i det andra tilläggsprotokollet.

Artikel 3

Rådets ordförande ska på unionens vägnar göra följande anmälan:

”I och med Lissabonfördragets ikraftträdande den 1 december 2009 har Europeiska unionen ersatt och efterträtt Europeiska gemenskapen och från den dagen utövar den alla Europeiska gemenskapens rättigheter och fullgör alla dess skyldigheter. Därför ska hänvisningar till Europeiska gemenskapen i avtalstexten i lämpliga fall läsas som Europeiska unionen.”

Artikel 4

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 22 november 2010.

På rådets vägnar

C. ASHTON

Ordförande


(1)  EUT C 263 E, 16.10.2008, s. 149.

(2)  Andra tilläggsprotokollet offentliggjort i EUT L 251, 26.9.2007, s. 2 tillsammans med beslutet om undertecknande.Rättelseprotokoll till den spanska språkversionen av det andra tilläggsprotokollet, offentliggjort i EUT L 255, 23.9.2008, s. 34.


FÖRORDNINGAR

30.11.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 313/3


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 1103/2010

av den 29 november 2010

om fastställande, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/66/EG, av regler om kapacitetsmärkning av bärbara sekundära (laddningsbara) batterier och ackumulatorer samt bilbatterier och bilackumulatorer

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/66/EG av den 6 september 2006 om batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer och om upphävande av direktiv 91/157/EEG (1), särskilt artikel 21.2 och 21.7, och

av följande skäl:

(1)

Avfallsmängden skulle kunna minskas om den genomsnittliga livslängden för sekundära (laddningsbara) batterier ökade. Genom att välja lämpligt batteri för en apparat kan man minska mängden förbrukade batterier och ackumulatorer.

(2)

Det är viktigt att tillhandahålla kapacitetsmärkningsuppgifter på ett harmoniserat, kontrollerbart och duplicerbart sätt för att garantera rättvis konkurrens och enhetliga kvalitetsvärden för tillverkarna.

(3)

I direktiv 2006/66/EG föreskrivs det att alla bärbara batterier och bilbatterier ska förses med kapacitetsmärkning. Kapacitetsmärkningen ska ge slutanvändarna användbar, begriplig och jämförbar information vid köp av bärbara batterier och ackumulatorer samt bilbatterier och bilackumulatorer.

(4)

I enlighet med artikel 21.7 i direktiv 2006/66/EG kan undantag från kapacitetsmärkningskraven medges.

(5)

Det är lämpligt att medge sådana undantag för batterier och ackumulatorer som säljs inbyggda i apparater och som av skäl som rör säkerhet, prestanda, medicinska hänsyn eller dataintegritet samt kontinuerlig strömförsörjning inte är avsedda att avlägsnas av slutanvändaren. Sådana batterier och ackumulatorer är inte åtkomliga för slutanvändaren, och därför behöver slutanvändaren inte fatta några inköpsbeslut.

(6)

Det är lämpligt att informationen grundas på internationella och europeiska standarder så att de uppgifter slutanvändarna får är vetenskapligt och tekniskt förankrade.

(7)

De gällande bestämmelserna om märkning av bärbara sekundära (laddningsbara) batterier och ackumulatorer samt bilbatterier och bilackumulatorer bör harmoniseras. Tänkbara möjligheter att harmonisera bestämmelserna om kapacitetsmärkning för bärbara primära (icke-laddningsbara) batterier bör också undersökas.

(8)

Tillverkare av batterier och ackumulatorer behöver minst 18 månader för att anpassa sina tekniska processer till de nya kapacitetsmärkningskraven.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättas genom artikel 18 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/12/EG av den 5 april 2006 om avfall (2).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Tillämpningsområde

1.   Denna förordning ska gälla för alla bärbara sekundära (laddningsbara) batterier och ackumulatorer samt bilbatterier och bilackumulatorer som släpps ut på marknaden för första gången arton månader efter det datum som anges i artikel 5.

2.   Denna förordning ska inte gälla för bärbara sekundära (laddningsbara) batterier och ackumulatorer enligt förteckningen i bilaga I.

Artikel 2

Bestämning av kapacitet

1.   Ett batteris eller en ackumulators kapacitet ska anses vara den elektriska energi som ett batteri eller en ackumulator kan leverera under givna villkor.

2.   Kapaciteten hos bärbara sekundära (laddningsbara) batterier och ackumulatorer ska fastställas på grundval av standarderna IEC/EN 61951-1, IEC/EN 61951-2, IEC/EN 60622, IEC/EN 61960 och IEC/EN 61056-1, beroende på vilka kemiska ämnen de innehåller, i enlighet med del A i bilaga II.

3.   Kapaciteten hos bilbatterier och bilackumulatorer ska fastställas på grundval av standarden IEC 60095-1/EN 50342-1 beroende på de kemiska ämnen de innehåller, i enlighet med del B i bilaga II.

Artikel 3

Enheter för kapacitetsmätning

1.   Kapaciteten hos bärbara sekundära (laddningsbara) batterier och ackumulatorer ska uttryckas i milliamperetimmar eller amperetimmar, varvid förkortningarna mAh respektive Ah ska användas.

2.   Kapaciteten hos bilbatterier och bilackumulatorer ska uttryckas i amperetimmar (Ah) och kallstartsampere (Cold Cranking Ampères) (A), varvid båda dessa förkortningar ska användas.

Artikel 4

Kapacitetsmärkningens utformning

1.   Bärbara sekundära (laddningsbara) batterier och ackumulatorer ska förses med en märkning som innehåller de uppgifter som anges i del A i bilaga III. Märkningens minimimått ska fastställas beroende på typ av batteri eller ackumulator, i enlighet med del A i bilaga IV.

2.   Alla bilbatterier och bilackumulatorer ska förses med en märkning som innehåller de uppgifter som anges i del B i bilaga III. Märkningens minimimått ska fastställas beroende på typ av batteri eller ackumulator, i enlighet med del B i bilaga IV.

Artikel 5

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 29 november 2010.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 266, 26.9.2006, s. 1.

(2)  EUT L 114, 27.4.2006, s. 9.


BILAGA I

Undantag från kapacitetsmärkningskraven

1.

Bärbara sekundära (laddningsbara) batterier och ackumulatorer som är inbyggda i eller konstruerade för att byggas in i apparater innan de levereras till slutanvändare, och som inte är avsedda att avlägsnas i enlighet med artikel 11 i direktiv 2006/66/EG, ska undantas från denna förordnings tillämpningsområde.


BILAGA II

Kapacitetsmätning för bärbara sekundära (laddningsbara) batterier och ackumulatorer samt bilbatterier och bilackumulatorer

Del A.   Bärbara sekundära (laddningsbara) batterier och ackumulatorer

1.

Den nominella kapaciteten hos bärbara sekundära nickel-kadmiumbatterier och nickel-kadmiumackumulatorer ska mätas i enlighet med standarderna IEC/EN 61951-1 och IEC/EN 60622.

2.

Den nominella kapaciteten hos bärbara sekundära nickel-metallhydridbatterier och nickel-metallhydridackumulatorer ska mätas i enlighet med standard IEC/EN 61951-2.

3.

Den nominella kapaciteten hos bärbara sekundära litiumbatterier och litiumackumulatorer ska mätas i enlighet med standard IEC/EN 61960.

4.

Den nominella kapaciteten hos bärbara sekundära bly-syrabatterier och bly-syra-ackumulatorer ska mätas i enlighet med standard IEC/EN 61056-1.

Del B.   Bilbatterier och bilackumulatorer

1.

Den nominella kapaciteten och kallstartsprestandan hos bilbatterier och bilackumulatorer (bly-syra-startbatterier) ska mätas i enlighet med standard IEC 60095-1/EN 50342-1.


BILAGA III

Information i kapacitetsmärkningen

Del A.   Bärbara sekundära (laddningsbara) batterier och ackumulatorer

Kapacitetsmärkningen för bärbara sekundära (laddningsbara) batterier och ackumulatorer ska omfatta följande uppgifter:

1.

För bärbara sekundära nickel-kadmium- (NiCd), nickel-metallhydrid- (Ni-MH) och litiumbatterier samt nickel-kadmium- (NiCd), nickel-metallhydrid- (Ni-MH) och litiumackumulatorer: den nominella kapaciteten enligt specifikationer i standarderna IEC/EN 61951-1, IEC/EN 60622, IEC/EN 61951-2 respektive IEC/EN 61960 uttryckt

a)

som ett heltal om kapaciteten uttrycks i mAh, utom för bärbara sekundära (laddningsbara) batterier och ackumulatorer för elverktyg,

b)

som ett decimaltal med en decimal om kapaciteten uttrycks i Ah och som heltal om den uttrycks i mAh för alla bärbara sekundära (laddningsbara) batterier och ackumulatorer för elverktyg,

c)

med den noggrannhet som krävs enligt standarderna IEC/EN 61951-1, IEC/EN 61951-2, IEC/EN 60622 respektive IEC/EN 61960.

2.

För bärbara sekundära (laddningsbara) bly-syrabatterier och bly-syra-ackumulatorer: minimivärdet för den nominella kapaciteten inom det provurval som anges i standard IEC/EN 61056-1 uttryckt

a)

som ett decimaltal med en decimal om kapaciteten uttrycks i Ah, utom för bärbara sekundära (laddningsbara) batterier och ackumulatorer för elverktyg,

b)

med en noggrannhet som krävs i standard IEC/EN 61056-1.

Del B.   Bilbatterier och bilackumulatorer

Kapacitetsmärkningen för bilbatterier och bilackumulatorer ska omfatta följande uppgifter:

1.

Nominell kapacitet och kallstartsprestanda i enlighet med standard IEC 60095-1/EN 50342-1.

2.

Värden för nominell kapacitet och startström angivna som heltal med en noggrannhet på ± 10 % av det nominella värdet.


BILAGA IV

Kapacitetsmärkningens minimidimensioner och placering

Del A.   Bärbara sekundära (laddningsbara) batterier och ackumulatorer

Kapacitetsmärkningen för bärbara sekundära (laddningsbara) batterier och ackumulatorer ska uppfylla följande krav:

1.

För enskilda batterier och ackumulatorer, med undantag för knappceller och batterier för minnesbackup:

a)

På varje batteri och ackumulator ska märkningen ha minimistorleken 1,0 × 5,0 mm (H × L) (1).

b)

På batteriernas och ackumulatorernas förpackning (framsida) ska märkningen ha minimistorleken 5,0 × 12,0 mm (H × L).

c)

Märkningen ska finnas på förpackningen (framsida) och på batterierna och ackumulatorerna i förpackningen.

d)

Batterier och ackumulatorer som säljs utan förpackning ska vara märkta direkt på batteriet och ackumulatorn.

2.

För batterienheter:

a)

För batterienheter vars bredaste sida är mindre än 70 cm2 ska märkningen ha minimistorleken 1,0 × 5,0 mm (H × L).

b)

För batterienheter vars bredaste sida är 70 cm2 eller större ska märkningen ha minimistorleken 2,0 × 5,0 mm (H × L).

c)

Märkningen ska endast finnas på cellenhetens yttre hölje, och inte på varje enskild cell inuti höljet.

3.

Om batteriets, ackumulatorns eller batterienhetens storlek är sådan att det inte är möjligt att anbringa en märkning med minsta märkningsdimensioner ska kapaciteten märkas på förpackningen, med minimidimensionerna 5,0 × 12,0 mm (H × L). I sådana fall, och om batteriet, ackumulatorn eller batterienheten inte har någon egen förpackning, ska kapaciteten anges på förpackningen till den apparat med vilken batterierna, ackumulatorerna eller batterienheterna säljs.

4.

För knappceller och batterier för minnesbackup:

a)

På förpackningen (framsida) ska märkningen ha minimistorleken 5,0 × 12,0 mm (H × L).

b)

Märkningen ska finnas på förpackningens framsida.

Del B.   Bilbatterier och bilackumulatorer

Kapacitetsmärkningen för bilbatterier och bilackumulatorer ska uppfylla följande krav:

a)

Märkningen ska täcka minst 3 % av arean av bilbatteriets eller bilackumulatorns bredaste sida, men maximalt 20 × 150 mm (H × L).

b)

Märkningen ska vara placerad direkt på batteriet eller ackumulatorn, på en av dess sidor, med undantag för undersidan.


(1)  Höjd (H), längd (L).


30.11.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 313/8


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 1104/2010

av den 29 november 2010

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1580/2007 av den 21 december 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordningar (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1182/2007 avseende sektorn för frukt och grönsaker (2), särskilt artikel 138.1, och

av följande skäl:

I förordning (EG) nr 1580/2007 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilaga XV, del A till den förordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 138 i förordning (EG) nr 1580/2007 ska fastställas i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 30 november 2010.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 29 november 2010.

För kommissionen, på ordförandens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 350, 31.12.2007, s. 1.


BILAGA

Fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)

KN-nr

Kod för tredjeland (1)

Schablonvärde vid import

0702 00 00

AL

22,0

MA

80,8

MK

45,6

TR

68,6

ZZ

54,3

0707 00 05

EG

140,2

TR

87,2

ZZ

113,7

0709 90 70

MA

79,5

TR

147,8

ZZ

113,7

0805 20 10

MA

72,4

ZZ

72,4

0805 20 30, 0805 20 50, 0805 20 70, 0805 20 90

HR

60,8

IL

71,5

MA

61,9

TR

49,8

UY

58,6

ZZ

60,5

0805 50 10

AR

57,1

MA

68,0

TR

60,0

UY

57,1

ZA

51,7

ZZ

58,8

0808 10 80

AR

74,9

AU

167,9

BR

50,3

CA

113,1

CL

84,2

CN

87,3

CO

50,3

MK

26,7

NZ

141,3

US

92,0

ZA

114,5

ZZ

91,1

0808 20 50

CL

78,3

CN

60,9

US

136,0

ZZ

91,7


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ”ZZ” betecknar ”övrigt ursprung”.


DIREKTIV

30.11.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 313/10


KOMMISSIONENS DIREKTIV 2010/82/EU

av den 29 november 2010

om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG vad gäller utvidgad användning av det verksamma ämnet tetrakonazol

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (1), särskilt artikel 6.1 andra stycket andra strecksatsen, och

av följande skäl:

(1)

Tetrakonazol infördes som verksamt ämne i bilaga I till direktiv 91/414/EEG genom rådets direktiv 2009/82/EG (2) för användning som fungicid.

(2)

Tetrakonazol får dock bara användas på åkergrödor med begränsad mängd och tid för användning. Användning på äpplen och druvor är helt förbjuden. De begräsningarna var nödvändiga när ämnet togs med i bilagan, eftersom det då saknades tillräckligt underlag för grundvattenbedömningen, särskilt om risken för förorening på grund av två metaboliter som sökanden inte hade identifierat. Beträffande användningen på äpplen och druvor var underlaget för bedömningen av riskerna för konsumenterna otillräckligt.

(3)

Sökanden Isagro har begärt att posten för tetrakonazol ska ändras så att dess användning som fungicid utvidgas genom att dessa begränsningar upphävs. Sökanden har lämnat ytterligare vetenskapliga uppgifter som stöd för sin ansökan.

(4)

Italien, som hade utsetts till rapporterande medlemsstat enligt kommissionens förordning (EG) nr 1490/2002 (3), bedömde dessa uppgifter och lämnade den 10 februari 2010 till kommissionen ett addendum till utkastet till granskningsrapport om tetrakonazol, som sändes för synpunkter till de övriga medlemsstaterna och till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa). Utkastet till granskningsrapport och addendumet granskades av medlemsstaterna och kommissionen i ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa och antogs slutligt den 28 oktober 2010 i form av kommissionens granskningsrapport om tetrakonazol.

(5)

Sökandens nya uppgifter och den rapporterande medlemsstatens nya bedömning visar att den begärda utvidgningen av användningsområdet inte medför några andra risker än de som redan har beaktats i de särskilda bestämmelserna om tetrakonazol i bilaga I till direktiv 91/414/EEG och i kommissionens granskningsrapport för ämnet. Särskilt anser den rapporterande medlemsstaten, när det gäller risken för förorening av grundvattnet, att den nya undersökning som sökanden lämnat identifierar de två metaboliterna och att det inte förekommer någon oacceptabel urlakning. När det gäller användning på äpplen och druvor konstaterar den rapporterande medlemsstaten att uppgifterna om resthalter, kompletterade genom de nya övervakade försöken och fältförsöken, bekräftar att det inte finns några risker för konsumenterna genom akut eller kroniskt intag.

(6)

I enlighet med artikel 5.1 a och b i direktiv 91/414/EEG är det därför motiverat att ändra de särskilda bestämmelserna för tetrakonazol genom att begränsningarna för dess användning som fungicid upphävs.

(7)

Direktiv 91/414/EEG bör därför ändras i enlighet med detta.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I bilaga I till direktiv 91/414/EEG ska del A i kolumnen ”Särskilda bestämmelser” i raden för ”Tetrakonazol” ersättas med följande:

”DEL A

Får endast godkännas för användning som fungicid.”

Artikel 2

Medlemsstaterna ska senast den 31 mars 2011 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser tillsammans med en jämförelsetabell över dessa bestämmelser och detta direktiv.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 april 2011.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

Artikel 3

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 4

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 29 november 2010.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EGT L 230, 19.8.1991, s. 1.

(2)  EUT L 196, 28.7.2009, s. 10.

(3)  EGT L 224, 21.8.2002, s. 23.


BESLUT

30.11.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 313/12


RÅDETS BESLUT

av den 22 november 2010

om utnämning av en spansk ledamot i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

(2010/727/EU)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 302,

med beaktande av den spanska regeringens förslag,

med beaktande av kommissionens yttrande, och

av följande skäl:

(1)

Den 13 september 2010 antog rådet beslut 2010/570/EU, Euratom om utnämning av ledamöter i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén för perioden 21 september 2010–20 september 2015 (1).

(2)

En plats som ledamot i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén har blivit ledig till följd av att mandattiden för Ángel PANERO FLÓREZ har löpt ut.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Alberto NADAL BELDA, Director Adjunto a la Secretaría General de la Confederación Española de Organizaciones Empresariales utnämns härmed till ledamot i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén för återstoden av mandatperioden, dvs. till och med den 20 september 2015.

Artikel 2

Detta beslut får verkan samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 22 november 2010.

På rådets vägnar

S. VANACKERE

Ordförande


(1)  EUT L 251, 25.9.2010, s. 8.


30.11.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 313/13


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 29 november 2010

om inrättande av ett frågeformulär för rapportering om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/1/EG om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (IPPC-direktivet)

[delgivet med nr K(2010) 8308]

(Text av betydelse för EES)

(2010/728/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/1/EG av den 15 januari 2008 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (1), särskilt artikel 17, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 17.3 i direktiv 2008/1/EG ska rapporter om genomförandet av direktivet och dess effektivitet, jämfört med andra EU-styrmedel för miljöskydd, utarbetas i enlighet med förfarandena i artikel 6 i rådets direktiv 91/692/EEG (2).

(2)

Enligt artikel 17.1 i direktiv 2008/1/EG ska rapporten om tillgängliga representativa uppgifter om gränsvärden integreras i den övergripande rapporten om genomförandet.

(3)

Enligt direktiv 91/692/EEG ska rapporten sammanställas med hjälp av ett frågeformulär eller en mall som kommissionen fastställer med bistånd av den kommitté som inrättas enligt artikel 6 i direktivet.

(4)

Den första rapporten omfattade perioden 2000–2002.

(5)

Den andra rapporten omfattade perioden 2003–2005.

(6)

Den tredje rapporten omfattade perioden 2006–2008.

(7)

Den fjärde rapporten ska omfatta perioden 2009–2011.

(8)

Med hänsyn till erfarenheterna av genomförandet av direktiv 2008/1/EG och av användningen av de tidigare frågeformulären bör frågeformuläret för perioden 2009–2011 anpassas. Av tydlighetsskäl bör kommissionens beslut 2006/194/EG (3) ersättas.

(9)

Åtgärderna enligt detta beslut överensstämmer med det yttrande som kommittén avgett i enlighet med artikel 6 i direktiv 91/692/EEG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   Medlemsstaterna ska använda det frågeformulär som fastställs i bilagan för rapportering om genomförandet av direktiv 2008/1/EG.

2.   De rapporter som ska lämnas in ska omfatta perioden 1 januari 2009–31 december 2011.

Artikel 2

Beslut 2006/194/EG ska upphöra att gälla.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 29 november 2010.

På kommissionens vägnar

Janez POTOČNIK

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 24, 29.1.2008, s. 8.

(2)  EGT L 377, 31.12.1991, s. 48.

(3)  EUT L 70, 9.3.2006, s. 65.


BILAGA

DEL 1

FRÅGEFORMULÄR AVSEENDE GENOMFÖRANDET AV DIREKTIV 2008/1/EG OM SAMORDNADE ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖREBYGGA OCH BEGRÄNSA FÖRORENINGAR (IPPC-DIREKTIVET)

Allmänt:

Detta fjärde frågeformulär till direktiv 2008/1/EG gäller perioden 2009–2011. Mot bakgrund av den erfarenhet som har gjorts i samband med direktivets genomförande, och med hänsyn till den information som redan har samlats in med hjälp av de tre första frågeformulären, är det här frågeformuläret inriktat på de ändringar som medlemsstaterna har infört och de framsteg som de har gjort när det gäller det faktiska genomförandet av direktivet. Kommissionen kommer att vidta alla åtgärder som krävs för att se till att direktivet införlivas med nationell lagstiftning fullt ut och på rätt sätt, framför allt genom snabb uppföljning av överträdelseförfaranden.

För att bevara kontinuiteten och göra det möjligt att göra direkta jämförelser med tidigare svar innehåller detta frågeformulär inte några större förändringar i förhållande till direktiv 2006/194/EG. De frågor som liknar dem i de tidigare frågeformulären kan enkelt besvaras genom hänvisning till tidigare svar, förutsatt att situationen inte har ändrats. Om situationen har ändrats, ska detta redovisas i ett nytt svar.

När det gäller specifika frågor om generella, bindande föreskrifter eller officiella riktlinjer från myndigheter, bör svaret innehålla en kort upplysning om vilket slag av regler eller riktlinjer det rör sig om och hur man kan få tillgång till dem (t.ex. via Internet).

Kommissionen tänker använda ReportNet-plattformen (eller dess efterträdare, i förekommande fall) för att ge medlemsstaterna tillgång till ett elektroniskt rapporteringsverktyg som bygger på det här frågeformuläret. Kommissionen rekommenderar därför starkt att detta verktyg används för att uppfylla rapporteringskravet i syfte att minska arbetsbördan och förenkla analysen av svaren.

1.   Allmän beskrivning

1.1

Har det sedan den förra rapporteringsperioden (2006–2008) gjorts några betydande ändringar i den nationella eller regionala lagstiftning eller i de tillståndssystem som syftar till genomförandet av direktiv 2008/1/EG? Redogör i så fall för dessa ändringar med angivande av skäl och hänvisning till ny lagstiftning.

1.2

Har det i samband med genomförandet av direktiv 2008/1/EG förekommit problem på grund av begränsad tillgång till personalresurser? Om så är fallet, beskriv svårigheterna och eventuella planer för att hantera dem.

2.   Antal anläggningar och tillstånd (artikel 2.3 och 2.4 och artikel 4)

2.1

Ange, uppdelat på verksamhetsslag, antalet anläggningar enligt definitionen i direktiv 2008/1/EG och antalet tillstånd per verksamhetstyp med användning av mallen och anmärkningarna i del 2.

2.2

Identifiering av IPPC-anläggningar. Om det finns en sådan tillgänglig, bifoga en länk till offentligt tillgänglig, aktuell information om namn, plats och huvudsaklig verksamhet (bilaga 1) för IPPC-anläggningarna i er medlemsstat. Om sådan information inte är allmänt tillgänglig, lämna en förteckning över alla enskilda anläggningar i drift vid rapporteringsperiodens utgång (namn, plats och huvudsaklig IPPC-verksamhet). Om det inte finns någon sådan förteckning tillgänglig, förklara anledningen till detta.

3.   Ansökan om tillstånd (artikel 6)

3.1

Redogör för alla generella, bindande föreskrifter, riktlinjer eller ansökningsformulär som har tagits fram för att se till att ansökningarna innehåller de uppgifter som krävs enligt artikel 6, både när det gäller allmänna uppgifter och specifika frågor (exempelvis bedömningsmetoden för betydande utsläpp från anläggningar).

4.   Samordning av prövningsförfarande och tillståndsvillkor (artiklarna 7–8)

4.1

Redogör för alla ändringar i prövningsförfarandets uppläggning sedan den förra rapporteringsperioden, särskilt i fråga om behöriga myndigheters förvaltningsnivå, behörighetstilldelning osv.

4.2

Har det förekommit några särskilda problem i samband med prövningsförfarandets och tillståndsvillkorens samordning i enlighet med artikel 7, särskilt när fler än en myndighet har varit inblandade? Redogör för all lagstiftning och alla riktlinjer som har tagits fram för att lösa problemen.

4.3

Vilka lagar, förfaranden eller riktlinjer har tillämpats för att se till att de behöriga myndigheterna avslår ansökan om tillstånd, när en anläggning inte uppfyller kraven i direktiv 2008/1/EG? Uppge i mån av tillgängliga uppgifter hur ofta och under vilka omständigheter ansökningar har fått avslag.

5.   Tillståndsvillkorens lämplighet och tillräcklighet (artikel 3.1 d och 3.1 f, artikel 9, artikel 17.1 och 17.2)

5.1

Redogör för alla generella, bindande föreskrifter eller specifika riktlinjer för behöriga myndigheter som har utfärdats i fråga om följande:

1.

Förfarandena och kriterierna för fastställande av utsläppsgränsvärden och andra tillståndsvillkor.

2.

De allmänna principerna för fastställandet av bästa tillgängliga teknik.

3.

Genomförandet av artikel 9.4.

5.2

Frågor om BAT-referensdokument (BREF-dokument) framtagna i enlighet med artikel 17.2 i direktiv 2008/1/EG:

1.

När man fastställer vad som är bästa tillgängliga teknik: Ange i allmänna ordalag på vilket sätt man beaktar – generellt eller för enskilda fall – de uppgifter som kommissionen offentliggör i enlighet med artikel 17.2.

2.

Hur används BREF-dokumenten konkret för fastställande av tillståndsvillkor?

3.

Översätts BREF-dokumenten helt eller delvis?

4.

Hur användbara – som informationskälla vid fastställande av utsläppsgränsvärden, likvärdiga parametrar och tekniska åtgärder grundade på bästa tillgängliga teknik – är de uppgifter som kommissionen offentliggör i enlighet med artikel 17.2? Hur skulle de kunna förbättras?

5.3

Andra frågor om tillståndsvillkor:

1.

Har det använts miljöledningssystem vid fastställande av tillståndsvillkoren? Om så är fallet, på vilket sätt?

2.

Vilka slag av tillståndsvillkor eller andra åtgärder har normalt tillämpats inom ramen för artikel 3.1 f (återställande av platser när verksamheten definitivt upphör) och hur har de genomförts i praktiken?

3.

Vilka slag av tillståndsvillkor rörande energieffektivitet har normalt fastställts (artikel 3.1 d)?

4.

Har den möjlighet att välja att inte införa krav på energieffektivitet som anges i artikel 9.3 använts och i så fall hur?

6.   Tillgängliga representativa uppgifter (artikel 17.1)

6.1

Lämna tillgängliga representativa uppgifter om de gränsvärden som fastställts. Dela upp dem på verksamhetsslagen enligt bilaga I till direktiv 2008/1/EG. Ange i tillämpliga fall vilken bästa tillgängliga teknik gränsvärdena hänför sig till och miljöprestandan för denna.

Kommissionen kommer att ge anvisningar om hur denna fråga bör besvaras med inriktning på två särskilda sektorer. De rapporterade uppgifterna kommer att bedömas för att så långt det är möjligt jämföra fastställda gränsvärden, uppnådda prestanda och, när sådana uppgifter finns tillgängliga, BAT-utsläppsvärdena i BREF-dokumenten.

7.   Generella, bindande föreskrifter (artikel 9.8)

7.1

För vilka kategorier av anläggningar har generella, bindande föreskrifter, och i förekommande fall skyldigheter, fastställts i enlighet med artikel 9.8? Ange vilka föreskrifter det rör sig om. I vilken form fastställs sådana föreskrifter (vem är det som fastställer dem, vilken rättslig status har de osv.)? Beaktas lokala förhållanden (se artikel 9.4) när föreskrifterna tillämpas?

7.2

Ange om möjligt hur många anläggningar som omfattades av föreskrifterna i slutet av rapporteringsperioden (i absoluta tal eller i procent).

8.   Miljökvalitetsnormer (artikel 10)

8.1

Har det förekommit fall där artikel 10 var tillämplig och där det inte räckte att använda bästa tillgängliga teknik för att uppfylla miljökvalitetsnormer (enligt definitionen i artikel 2.7)? Ange i så fall exempel på sådana fall och redogör för vidtagna åtgärder.

9.   Förändringar vid anläggningar (artiklarna 12 och 2.10)

9.1

Hur avgör de behöriga myndigheterna i praktiken, på grundval av artikel 12, om ”ändringar i verksamheten” (artikel 2.10) ”kan få konsekvenser för miljön” och om en sådan ändring är ”väsentlig” (2.11) och kan innebära betydande negativa effekter för människor eller miljön? Ange vilka relevanta lagar, förfaranden eller riktlinjer det rör sig om.

10.   Förnyad bedömning och uppdatering av tillståndsvillkoren (artikel 13)

10.1

Har det fastställts i nationell eller regional lagstiftning hur ofta en förnyad bedömning av tillstånd ska ske och, om nödvändigt, uppdateras (artikel 13), eller bestäms detta på annat sätt (exempelvis genom givna tidsperioder i tillstånden)? Om ja, vad menas med ”annat sätt”? Ange vilka relevanta lagar, förfaranden eller riktlinjer det rör sig om.

10.2

Hur ofta förnyas bedömningen av tillståndsvillkoren? Åskådliggör om möjligt eventuella skillnader mellan olika anläggningar eller sektorer.

10.3

Hur ser förfarandet för förnyad bedömning och uppdatering av tillståndsvillkoren ut? Hur tillämpas bestämmelsen om förnyad bedömning av tillståndsvillkoren vid väsentliga ändringar av bästa tillgängliga teknik? Ange vilka relevanta lagar, förfaranden eller riktlinjer det rör sig om.

11.   Iakttagande av tillståndsvillkoren (artikel 14)

11.1

Hur genomförs i praktiken kravet i artikel 14, enligt vilket verksamhetsutövaren regelbundet ska underrätta myndigheterna om resultaten av utsläppskontrollen? Ange vilka relevanta lagar, förfaranden eller riktlinjer för de behöriga myndigheterna det rör sig om.

11.2

Rapporterar samtliga verksamhetsutövare periodiskt om kontrollen? Hur ofta lämnas sådan information (representativ siffra)? Åskådliggör om möjligt eventuella skillnader mellan olika sektorer.

11.3

Om detta inte redan har skett inom ramen för rekommendationen om införande av minimikriterier för miljötillsyn i medlemsstaterna, lämna tillgängliga uppgifter om följande för de installationer som omfattas av direktiv 2008/1/EG:

1.

De viktigaste delar som kan ingå i en miljöinspektion av behöriga myndigheter (beskrivning).

2.

Det totala antalet besök vid anläggningar som behöriga myndigheter har gjort under rapporteringsperioden (antal).

3.

Det totala antalet anläggningar som har besökts under rapporteringsperioden (antal).

4.

Det totala antalet besök vid anläggningar där det gjordes utsläppsmätningar och/eller togs prover av avfall av de behöriga myndigheterna eller för deras räkning under rapporteringsperioden (antal).

5.

Vilka typer av åtgärder (t.ex. sanktioner eller andra åtgärder) som har vidtagits till följd av olyckor, incidenter och bristande efterlevnad av tillståndsvillkoren under rapporteringsperioden (beskrivning).

12.   Information till och medverkan av allmänheten (artiklarna 15 och 16)

12.1

I förekommande fall, vilka betydande ändringar har det sedan den förra rapporteringsperioden gjorts i den lagstiftning som genomför kravet på att allmänheten ska få tillgång till information och ska ges möjlighet att delta i tillståndsförfarandet (artiklarna 15 och 16 i direktiv 2008/1/EG)? Hur har detta påverkat berörda behöriga myndigheter, sökande och allmänheten?

13.   Gränsöverskridande samarbete (artikel 18)

13.1

Har artikel 18 (krav på informationsutbyte och samarbete mellan medlemsstater) blivit tillämplig under rapporteringsperioden? Åskådliggör det allmänna tillvägagångssättet med hjälp av exempel.

14.   Direktivets verkan

14.1

Hur verkningsfullt bedömer medlemsstaterna att direktiv 2008/1/EG är generellt, t.ex. i jämförelse med annan gemenskapslagstiftning inom miljöområdet? Ange de uppskattade miljövinsterna och kostnaderna till följd av genomförandet av direktiv 2008/1/EG, i förekommande fall på grundval av relevanta studier och analyser (inklusive förvaltnings- och kontrollkostnader). Ange vilka studier och analyser det rör sig om.

15.   Allmänna iakttagelser

15.1

Finns det några särskilda frågor som rör genomförandet och som är problematiska i landet? Om ja, ange på vilket sätt.

DEL 2

MALL FÖR SVAR PÅ FRÅGA 2.1

ANLÄGGNINGSTYP

A.

ANLÄGGNINGAR

B.

VÄSENTLIGA ÄNDRINGAR

C.

FÖRNYAD BEDÖMNING OCH UPPDATERING AV TILLSTÅND

Kod

Huvudsaklig verksamhet vid anläggningen, i enlighet med bilaga I till direktiv 2008/1/EG.

1.

Antal anläggningar

2.

Antal anläggningar som omfattas av ett tillstånd som helt och hållet är förenligt med IPPC-direktivet

3.

Antal väsentliga ändringar som har gjorts utan tillstånd i enlighet med artikel 12.2 under rapporteringsperioden

4.

Antal anläggningar för vilka det har gjorts en ny bedömning av IPPC-tillståndet i enlighet med artikel 13 under rapporteringsperioden

5.

Antal anläggningar för vilka IPPC-tillståndet har uppdaterats i enlighet med artikel 13 under rapporteringsperioden

1.

Energi

 

 

 

 

 

1.1

Förbränning

 

 

 

 

 

1.2

Olje- och gasraffinering

 

 

 

 

 

1.3

Koksverk

 

 

 

 

 

1.4

Överföring av kol till gas- och vätskeformiga produkter

 

 

 

 

 

2.

Metaller

 

 

 

 

 

2.1

Rostning och sintring av metallh. malm

 

 

 

 

 

2.2

Produktion av råjärn eller stål

 

 

 

 

 

2.3 a)

Genom varmvalsning

 

 

 

 

 

2.3 b)

Hammarsmide

 

 

 

 

 

2.3 c)

Anbringande av skyddsbeläggningar av smält metall

 

 

 

 

 

2.4

Gjuterier

 

 

 

 

 

2.5 a)

Produktion av icke-järnmetaller

 

 

 

 

 

2.5 b)

Smältning av ickejärnmetaller

 

 

 

 

 

2.6

Ytbehandling av metaller och plaster

 

 

 

 

 

3.

Mineraler

 

 

 

 

 

3.1

Produktion av cement eller kalk

 

 

 

 

 

3.2

Produktion av asbest

 

 

 

 

 

3.3

Glasframställning

 

 

 

 

 

3.4

Smältning av mineraler

 

 

 

 

 

3.5

Produktion av keramik

 

 

 

 

 

4.

Kemiska produkter

 

 

 

 

 

4.1

Framställning av organiska kemikalier

 

 

 

 

 

4.2

Framställning av oorganiska kemikalier

 

 

 

 

 

4.3

Produktion av gödselmedel

 

 

 

 

 

4.4

Framställning av växtskyddsmedel/ bekämpningsmedel

 

 

 

 

 

4.5

Tillverkning av läkemedel

 

 

 

 

 

4.6

Framställning av sprängämnen

 

 

 

 

 

5.

Avfall

 

 

 

 

 

5.1

Omhändert. eller återv. av farligt avfall

 

 

 

 

 

5.2

Förbränning av kommunalt avfall

 

 

 

 

 

5.3

Omhändertagande av icke-farligt avfall

 

 

 

 

 

5.4

Avfallsdeponier

 

 

 

 

 

6.

Övrigt

 

 

 

 

 

6.1 a)

Framställning av pappersmassa

 

 

 

 

 

6.1 b)

Framställning av papper och papp

 

 

 

 

 

6.2

Förbehandling eller färgning av fibrer eller textilier

 

 

 

 

 

6.3

Garvning av hudar och skinn

 

 

 

 

 

6.4 a)

Slakterier

 

 

 

 

 

6.4 b)

Beredning och behandling av livsmedel

 

 

 

 

 

6.4 c)

Behandling och framställning av mjölkprodukter

 

 

 

 

 

6.5

Anläggningar för animaliskt avfall

 

 

 

 

 

6.6 a)

Djurhållning av fjäderfä

 

 

 

 

 

6.6 b)

Djurhållning av slaktsvin avsedda för produktion

 

 

 

 

 

6.6 c)

Djurhållning av suggor

 

 

 

 

 

6.7

Ytbehandling med org. lösningsmedel

 

 

 

 

 

6.8

Framställning av kol eller av grafitelektroder

 

 

 

 

 

6.9

Avskiljning av CO2-strömmar (Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG)

 

 

 

 

 

Totalt

 

 

 

 

 

 

Förklaringar till mallen:

Om inte annat anges bör siffrorna motsvara läget vid rapporteringsperiodens utgång (den 31 december 2011).

De enheter för datainsamling som används i den här mallen är ”antal anläggningar” och ”antal väsentliga ändringar”, enligt den operativa definition av anläggning som anges i artikel 2.3 och av väsentlig ändring som anges i artikel 2.11 i direktiv 2008/1/EG.

Med anläggningstyp avses den huvudsakliga verksamhet som bedrivs i anläggningen. Anläggningar bör endast rapporteras under en enda verksamhet, även om det bedrivs flera IPPC-verksamheter i anläggningen.

Ytterligare riktlinjer och förklaringar om vilka uppgifter som efterfrågas i tabellen finns i noterna här nedanför. Medlemsstaterna ska fylla i tabellen så fullständigt som möjligt.

A.   ANTAL ANLÄGGNINGAR

1.

Antal IPPC-anläggningar: totalt antal anläggningar (befintliga och nya) i drift i medlemsstaterna vid rapporteringsperiodens utgång, oavsett tillståndsstatus.

2.

Antal anläggningar som omfattas av ett tillstånd som är fullständigt förenligt med direktivet: totalt antal IPPC-anläggningar som omfattas av ett eller flera tillstånd som har beviljats i enlighet med IPPC-direktivet (inklusive tillstånd som har utfärdats före IPPC-direktivet och som har bedömts på nytt/uppdaterats), oavsett när tillståndet/tillstånden har utfärdats och oavsett om de har bedömts på nytt, uppdaterats eller ändrats/förnyats av någon anledning.

Vid räkningen av antalet anläggningar som ska rapporteras ska medlemsstaterna ta hänsyn till statusen för det eller de tillstånd som gäller för varje anläggning i slutet av rapporteringsperioden. Tänk på att siffrorna gäller anläggningar, inte tillstånd (eftersom en anläggning kan omfattas av flera tillstånd och vice versa).

Enhetlighetsregel: 1 minus 2 ska vara lika med det antal anläggningar som av någon anledning inte omfattas av ett IPPC-tillstånd som är helt förenligt med bestämmelserna (förfarandet inte avslutat, samtliga verksamheter omfattas inte osv.). Om denna siffra inte är noll, innebär detta att det kan förekomma en överträdelse av IPPC-bestämmelserna.

B.   VÄSENTLIGA ÄNDRINGAR

3.

Antal väsentliga ändringar som har gjorts utan tillstånd i enlighet med artikel 12.2 under rapporteringsperioden: antal väsentliga ändringar som de behöriga myndigheterna känner till och som aktörerna genomfört utan det tillstånd som krävs enligt artikel 12.2.

Om denna siffra inte är noll, innebär detta att det kan förekomma en överträdelse av IPPC-bestämmelserna.

C.   NY BEDÖMNING och UPPDATERING AV TILLSTÅND

4.

Antal IPPC-anläggningar för vilka det har gjorts en ny bedömning av IPPC-tillståndet under rapporteringsperioden i enlighet med artikel 13: totalt antal anläggningar som omfattas av ett eller flera tillstånd som har bedömts på nytt i enlighet med artikel 13.

5.

Antal IPPC-anläggningar för vilka IPPC-tillståndet har uppdaterats under rapporteringsperioden i enlighet med artikel 13: totalt antal anläggningar som omfattas av ett eller flera tillstånd som har uppdaterats i enlighet med artikel 13.