1.

Bärbara sekundära (laddningsbara) batterier och ackumulatorer som är inbyggda i eller konstruerade för att byggas in i apparater innan de levereras till slutanvändare, och som inte är avsedda att avlägsnas i enlighet med artikel 11 i direktiv 2006/66/EG, ska undantas från denna förordnings tillämpningsområde.

1.

Den nominella kapaciteten hos bärbara sekundära nickel-kadmiumbatterier och nickel-kadmiumackumulatorer ska mätas i enlighet med standarderna IEC/EN 61951-1 och IEC/EN 60622.

2.

Den nominella kapaciteten hos bärbara sekundära nickel-metallhydridbatterier och nickel-metallhydridackumulatorer ska mätas i enlighet med standard IEC/EN 61951-2.

3.

Den nominella kapaciteten hos bärbara sekundära litiumbatterier och litiumackumulatorer ska mätas i enlighet med standard IEC/EN 61960.

4.

Den nominella kapaciteten hos bärbara sekundära bly-syrabatterier och bly-syra-ackumulatorer ska mätas i enlighet med standard IEC/EN 61056-1.

1.

Den nominella kapaciteten och kallstartsprestandan hos bilbatterier och bilackumulatorer (bly-syra-startbatterier) ska mätas i enlighet med standard IEC 60095-1/EN 50342-1.

1.

För bärbara sekundära nickel-kadmium- (NiCd), nickel-metallhydrid- (Ni-MH) och litiumbatterier samt nickel-kadmium- (NiCd), nickel-metallhydrid- (Ni-MH) och litiumackumulatorer: den nominella kapaciteten enligt specifikationer i standarderna IEC/EN 61951-1, IEC/EN 60622, IEC/EN 61951-2 respektive IEC/EN 61960 uttryckt

2.

För bärbara sekundära (laddningsbara) bly-syrabatterier och bly-syra-ackumulatorer: minimivärdet för den nominella kapaciteten inom det provurval som anges i standard IEC/EN 61056-1 uttryckt

1.

Nominell kapacitet och kallstartsprestanda i enlighet med standard IEC 60095-1/EN 50342-1.

2.

Värden för nominell kapacitet och startström angivna som heltal med en noggrannhet på ± 10 % av det nominella värdet.

1.

För enskilda batterier och ackumulatorer, med undantag för knappceller och batterier för minnesbackup:

2.

För batterienheter:

3.

Om batteriets, ackumulatorns eller batterienhetens storlek är sådan att det inte är möjligt att anbringa en märkning med minsta märkningsdimensioner ska kapaciteten märkas på förpackningen, med minimidimensionerna 5,0 × 12,0 mm (H × L). I sådana fall, och om batteriet, ackumulatorn eller batterienheten inte har någon egen förpackning, ska kapaciteten anges på förpackningen till den apparat med vilken batterierna, ackumulatorerna eller batterienheterna säljs.

4.

För knappceller och batterier för minnesbackup:

a)

Märkningen ska täcka minst 3 % av arean av bilbatteriets eller bilackumulatorns bredaste sida, men maximalt 20 × 150 mm (H × L).

b)

Märkningen ska vara placerad direkt på batteriet eller ackumulatorn, på en av dess sidor, med undantag för undersidan.

1.1

Har det sedan den förra rapporteringsperioden (2006–2008) gjorts några betydande ändringar i den nationella eller regionala lagstiftning eller i de tillståndssystem som syftar till genomförandet av direktiv 2008/1/EG? Redogör i så fall för dessa ändringar med angivande av skäl och hänvisning till ny lagstiftning.

1.2

Har det i samband med genomförandet av direktiv 2008/1/EG förekommit problem på grund av begränsad tillgång till personalresurser? Om så är fallet, beskriv svårigheterna och eventuella planer för att hantera dem.

2.1

Ange, uppdelat på verksamhetsslag, antalet anläggningar enligt definitionen i direktiv 2008/1/EG och antalet tillstånd per verksamhetstyp med användning av mallen och anmärkningarna i del 2.

2.2

Identifiering av IPPC-anläggningar. Om det finns en sådan tillgänglig, bifoga en länk till offentligt tillgänglig, aktuell information om namn, plats och huvudsaklig verksamhet (bilaga 1) för IPPC-anläggningarna i er medlemsstat. Om sådan information inte är allmänt tillgänglig, lämna en förteckning över alla enskilda anläggningar i drift vid rapporteringsperiodens utgång (namn, plats och huvudsaklig IPPC-verksamhet). Om det inte finns någon sådan förteckning tillgänglig, förklara anledningen till detta.

3.1

Redogör för alla generella, bindande föreskrifter, riktlinjer eller ansökningsformulär som har tagits fram för att se till att ansökningarna innehåller de uppgifter som krävs enligt artikel 6, både när det gäller allmänna uppgifter och specifika frågor (exempelvis bedömningsmetoden för betydande utsläpp från anläggningar).

4.1

Redogör för alla ändringar i prövningsförfarandets uppläggning sedan den förra rapporteringsperioden, särskilt i fråga om behöriga myndigheters förvaltningsnivå, behörighetstilldelning osv.

4.2

Har det förekommit några särskilda problem i samband med prövningsförfarandets och tillståndsvillkorens samordning i enlighet med artikel 7, särskilt när fler än en myndighet har varit inblandade? Redogör för all lagstiftning och alla riktlinjer som har tagits fram för att lösa problemen.

4.3

Vilka lagar, förfaranden eller riktlinjer har tillämpats för att se till att de behöriga myndigheterna avslår ansökan om tillstånd, när en anläggning inte uppfyller kraven i direktiv 2008/1/EG? Uppge i mån av tillgängliga uppgifter hur ofta och under vilka omständigheter ansökningar har fått avslag.

5.1

Redogör för alla generella, bindande föreskrifter eller specifika riktlinjer för behöriga myndigheter som har utfärdats i fråga om följande:

5.2

Frågor om BAT-referensdokument (BREF-dokument) framtagna i enlighet med artikel 17.2 i direktiv 2008/1/EG:

5.3

Andra frågor om tillståndsvillkor:

6.1

Lämna tillgängliga representativa uppgifter om de gränsvärden som fastställts. Dela upp dem på verksamhetsslagen enligt bilaga I till direktiv 2008/1/EG. Ange i tillämpliga fall vilken bästa tillgängliga teknik gränsvärdena hänför sig till och miljöprestandan för denna.

Kommissionen kommer att ge anvisningar om hur denna fråga bör besvaras med inriktning på två särskilda sektorer. De rapporterade uppgifterna kommer att bedömas för att så långt det är möjligt jämföra fastställda gränsvärden, uppnådda prestanda och, när sådana uppgifter finns tillgängliga, BAT-utsläppsvärdena i BREF-dokumenten.

7.1

För vilka kategorier av anläggningar har generella, bindande föreskrifter, och i förekommande fall skyldigheter, fastställts i enlighet med artikel 9.8? Ange vilka föreskrifter det rör sig om. I vilken form fastställs sådana föreskrifter (vem är det som fastställer dem, vilken rättslig status har de osv.)? Beaktas lokala förhållanden (se artikel 9.4) när föreskrifterna tillämpas?

7.2

Ange om möjligt hur många anläggningar som omfattades av föreskrifterna i slutet av rapporteringsperioden (i absoluta tal eller i procent).

8.1

Har det förekommit fall där artikel 10 var tillämplig och där det inte räckte att använda bästa tillgängliga teknik för att uppfylla miljökvalitetsnormer (enligt definitionen i artikel 2.7)? Ange i så fall exempel på sådana fall och redogör för vidtagna åtgärder.

9.1

Hur avgör de behöriga myndigheterna i praktiken, på grundval av artikel 12, om ”ändringar i verksamheten” (artikel 2.10) ”kan få konsekvenser för miljön” och om en sådan ändring är ”väsentlig” (2.11) och kan innebära betydande negativa effekter för människor eller miljön? Ange vilka relevanta lagar, förfaranden eller riktlinjer det rör sig om.

10.1

Har det fastställts i nationell eller regional lagstiftning hur ofta en förnyad bedömning av tillstånd ska ske och, om nödvändigt, uppdateras (artikel 13), eller bestäms detta på annat sätt (exempelvis genom givna tidsperioder i tillstånden)? Om ja, vad menas med ”annat sätt”? Ange vilka relevanta lagar, förfaranden eller riktlinjer det rör sig om.

10.2

Hur ofta förnyas bedömningen av tillståndsvillkoren? Åskådliggör om möjligt eventuella skillnader mellan olika anläggningar eller sektorer.

10.3

Hur ser förfarandet för förnyad bedömning och uppdatering av tillståndsvillkoren ut? Hur tillämpas bestämmelsen om förnyad bedömning av tillståndsvillkoren vid väsentliga ändringar av bästa tillgängliga teknik? Ange vilka relevanta lagar, förfaranden eller riktlinjer det rör sig om.

11.1

Hur genomförs i praktiken kravet i artikel 14, enligt vilket verksamhetsutövaren regelbundet ska underrätta myndigheterna om resultaten av utsläppskontrollen? Ange vilka relevanta lagar, förfaranden eller riktlinjer för de behöriga myndigheterna det rör sig om.

11.2

Rapporterar samtliga verksamhetsutövare periodiskt om kontrollen? Hur ofta lämnas sådan information (representativ siffra)? Åskådliggör om möjligt eventuella skillnader mellan olika sektorer.

11.3

Om detta inte redan har skett inom ramen för rekommendationen om införande av minimikriterier för miljötillsyn i medlemsstaterna, lämna tillgängliga uppgifter om följande för de installationer som omfattas av direktiv 2008/1/EG:

12.1

I förekommande fall, vilka betydande ändringar har det sedan den förra rapporteringsperioden gjorts i den lagstiftning som genomför kravet på att allmänheten ska få tillgång till information och ska ges möjlighet att delta i tillståndsförfarandet (artiklarna 15 och 16 i direktiv 2008/1/EG)? Hur har detta påverkat berörda behöriga myndigheter, sökande och allmänheten?

13.1

Har artikel 18 (krav på informationsutbyte och samarbete mellan medlemsstater) blivit tillämplig under rapporteringsperioden? Åskådliggör det allmänna tillvägagångssättet med hjälp av exempel.

14.1

Hur verkningsfullt bedömer medlemsstaterna att direktiv 2008/1/EG är generellt, t.ex. i jämförelse med annan gemenskapslagstiftning inom miljöområdet? Ange de uppskattade miljövinsterna och kostnaderna till följd av genomförandet av direktiv 2008/1/EG, i förekommande fall på grundval av relevanta studier och analyser (inklusive förvaltnings- och kontrollkostnader). Ange vilka studier och analyser det rör sig om.

15.1

Finns det några särskilda frågor som rör genomförandet och som är problematiska i landet? Om ja, ange på vilket sätt.

1.

Antal IPPC-anläggningar: totalt antal anläggningar (befintliga och nya) i drift i medlemsstaterna vid rapporteringsperiodens utgång, oavsett tillståndsstatus.

2.

Antal anläggningar som omfattas av ett tillstånd som är fullständigt förenligt med direktivet: totalt antal IPPC-anläggningar som omfattas av ett eller flera tillstånd som har beviljats i enlighet med IPPC-direktivet (inklusive tillstånd som har utfärdats före IPPC-direktivet och som har bedömts på nytt/uppdaterats), oavsett när tillståndet/tillstånden har utfärdats och oavsett om de har bedömts på nytt, uppdaterats eller ändrats/förnyats av någon anledning.

Vid räkningen av antalet anläggningar som ska rapporteras ska medlemsstaterna ta hänsyn till statusen för det eller de tillstånd som gäller för varje anläggning i slutet av rapporteringsperioden. Tänk på att siffrorna gäller anläggningar, inte tillstånd (eftersom en anläggning kan omfattas av flera tillstånd och vice versa).

Enhetlighetsregel: 1 minus 2 ska vara lika med det antal anläggningar som av någon anledning inte omfattas av ett IPPC-tillstånd som är helt förenligt med bestämmelserna (förfarandet inte avslutat, samtliga verksamheter omfattas inte osv.). Om denna siffra inte är noll, innebär detta att det kan förekomma en överträdelse av IPPC-bestämmelserna.

3.

Antal väsentliga ändringar som har gjorts utan tillstånd i enlighet med artikel 12.2 under rapporteringsperioden: antal väsentliga ändringar som de behöriga myndigheterna känner till och som aktörerna genomfört utan det tillstånd som krävs enligt artikel 12.2.

Om denna siffra inte är noll, innebär detta att det kan förekomma en överträdelse av IPPC-bestämmelserna.

4.

Antal IPPC-anläggningar för vilka det har gjorts en ny bedömning av IPPC-tillståndet under rapporteringsperioden i enlighet med artikel 13: totalt antal anläggningar som omfattas av ett eller flera tillstånd som har bedömts på nytt i enlighet med artikel 13.

5.

Antal IPPC-anläggningar för vilka IPPC-tillståndet har uppdaterats under rapporteringsperioden i enlighet med artikel 13: totalt antal anläggningar som omfattas av ett eller flera tillstånd som har uppdaterats i enlighet med artikel 13.