17.11.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 300/1

(1)

Efter en antidumpningsundersökning (nedan kallad den ursprungliga undersökningen) införde rådet genom förordning (EG) nr 1467/2004 (2) en slutgiltig antidumpningstull (nedan kallad de slutgiltiga antidumpningsåtgärderna) på import av visst slags polyetentereftalat (nedan kallat PET-film eller PET) med ursprung i bland annat Folkrepubliken Kina. Nivån på den tull som infördes var upp till 22,9 %, vilket motsvarar 184 EUR/ton för import med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallat det berörda landet eller Kina).

(2)

Till följd av en översyn avseende ny exportör enligt artikel 11.4 i grundförordningen ändrade rådet förordning (EG) nr 1467/2004 genom rådets förordning (EG) nr 2167/2005 (3).

(3)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att de slutgiltiga antidumpningsåtgärder som nu gäller snart skulle upphöra att gälla (4), den 13 maj 2009, mottog kommissionen en begäran om inledande av en översyn av dessa åtgärder enligt artikel 11.2 i grundförordningen. Begäran ingavs av Polyethylene Terephthalate Committee of Plastics Europe (nedan kallad sökanden), som företräder de tillverkare som svarar för en betydande del, i detta fall mer än 50 %, av unionens sammanlagda produktion av PET-film.

(4)

Begäran om en översyn vid giltighetstidens utgång grundades på att det är sannolikt att dumpningen och skadan för unionsindustrin skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(5)

Efter samråd med rådgivande kommittén fastslog kommissionen att det förelåg tillräcklig bevisning för att inleda en översyn vid giltighetstiden utgång. Följaktligen offentliggjorde kommissionen den 18 augusti 2009 ett tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång (5) (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) enligt artikel 11.2 i grundförordningen.

(6)

Det är att märka att kommissionen den 3 september 2009 även tillkännagav inledandet av ett antidumpningsförfarande (6) enligt artikel 5 i grundförordningen och ett antisubventionsförfarande (7) enligt artikel 10 i rådets förordning (EG) nr 597/2009 av den 11 juni 2009 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (8) rörande import av visst slags PET-film med ursprung i Iran, Pakistan och Förenade Arabemiraten.

(7)

Genom rådets förordning (EG) nr 857/2010, som offentliggjordes den 29 september 2010 (9), införde rådet en slutgiltig utjämningstull på import av visst slags polyetentereftalat med ursprung i Iran, Pakistan och Förenade Arabemiraten. Samtidigt avslutade kommissionen antidumpningsförfarandet (10).

(8)

Undersökningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden 1 juli 2008–30 juni 2009 (nedan kallad översynsperioden). Undersökningen av tendenser av betydelse för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2006 fram till slutet av översynsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(9)

Kommissionen underrättade officiellt de klagande tillverkarna, övriga kända unionstillverkare, importörer/handlare, användare som man visste var berörda och deras intresseorganisationer, exporterande tillverkare samt företrädare för det berörda exportlandet om att översynen vid giltighetstidens utgång hade inletts. Berörda parter gavs möjlighet att inom den tidsfrist som anges i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda.

(10)

Alla berörda parter som begärde att bli hörda och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle att bli hörda.

(11)

Eftersom det föreföll finnas ett stort antal unionstillverkare, exporterande tillverkare och importörer, ansågs det lämpligt att i enlighet med artikel 17 i grundförordningen undersöka om ett stickprovsförfarande borde användas. För att kommissionen skulle kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, ombads de parter som nämns ovan att ge sig till känna inom 15 dagar efter inledandet av översynen och till kommissionen lämna de uppgifter som begärs i tillkännagivandet om inledande.

(12)

Fjorton unionstillverkare lämnade den begärda informationen och samtyckte till att ingå i urvalet. På grundval av informationen från de samarbetsvilliga unionstillverkarna valde kommissionen ut fem unionstillverkare som svarade för 65 % av försäljningen från samtliga samarbetsvilliga unionstillverkare till icke-närstående kunder i EU.

(13)

Eftersom bara två kinesiska exporterande tillverkare gav sig till känna för att lämna den begärda informationen, blev det inte nödvändigt att göra något urval.

(14)

Bara en importerande agent lämnade den begärda informationen och samtyckte till att ingå i urvalet. Följaktligen krävdes det inget stickprovsförfarande för de icke-närstående importörerna.

(15)

Kommissionen skickade frågeformulär till de utvalda unionstillverkarna, de exporterande tillverkarna och till alla användare och leverantörer som man visste var berörda samt till dem som gav sig till känna inom de tidsfrister som angavs i tillkännagivandet om inledande. Frågeformulär sändes också till kända tillverkare i Förenta staterna (det planerade jämförbara landet).

(16)

Svar på frågeformulären erhölls från de fem utvalda unionstillverkarna, sju användare i unionen, tre råvaruleverantörer och två tillverkare i Förenta staterna. Dessutom lämnade sju samarbetsvilliga unionstillverkare de begärda allmänna uppgifterna för skadeanalysen. Inga besvarade frågeformulär lämnades emellertid in av de kinesiska exporterande tillverkarna.

(17)

Under undersökningen kunde ett av de utvalda företagen inte lämna alla uppgifter som begärdes och urvalet måste följaktligen begränsas till fyra tillverkare som svarade för 47 % av försäljningen från samtliga samarbetsvilliga tillverkare.

(18)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för fastställandet av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för fastställandet av unionens intresse. Kontrollbesök gjordes hos följande företag:

(19)

Den berörda produkten är densamma som i den ursprungliga undersökningen, dvs. polyetentereftalat med en viskositetskvot på minst 78 ml/g enligt ISO-standard 1628-5, för närvarande klassificerad enligt KN-nummer 39076020, och med ursprung i Kina.

(20)

I översynsundersökningen liksom i den ursprungliga undersökningen konstaterades det att den berörda produkten, de produkter som tillverkades och såldes av de exporterande tillverkarna på den inhemska marknaden och till tredjeländer samt de produkter som unionsindustrin tillverkade och sålde, alla har samma grundläggande fysiska och kemiska egenskaper och användningsområden. De anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(21)

Såsom framgår ovan blev det inte nödvändigt att tillämpa ett stickprovsförfarande för de exporterande tillverkarna i Kina.

(22)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte man om det var sannolikt att dumpningen skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(23)

Eftersom det inte förekommer några betydande importvolymer från Kina till unionen, kunde importen inte tjäna som underlag för en representativ analys av dumpningen. Någon dumpningsberäkning gjordes därför inte på grundval av exportpriserna från Kina och undersökningen inriktades främst på sannolikheten för återkommande dumpning.

(24)

Eftersom ingen exporterande tillverkare i Kina samarbetade i denna undersökning, bygger nedanstående slutsatser på tillgängliga uppgifter enligt artikel 18 i grundförordningen, dvs. uppgifter från Eurostat och uppgifter i begäran om översyn.

(25)

Eftersom ingen av de exporterande tillverkarna i Kina samarbetade, jämfördes de inhemska försäljningspriserna i ett tredjeland med marknadsekonomi med exportpriserna från Kina till tredjeländer, i enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen.

(26)

Eftersom Kina är en övergångsekonomi ska normalvärdet, i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen, bestämmas på grundval av priset eller det konstruerade normalvärdet i ett lämpligt tredjeland med marknadsekonomi (nedan kallat jämförbart land) eller priset från ett jämförbart land till andra länder, inbegripet unionen, eller om detta inte är möjligt på någon annan skälig grund, exempelvis det pris som faktiskt betalades eller skulle betalas i unionen för den likadana produkten, vid behov justerat för att inbegripa en skälig vinstmarginal.

(27)

Kommissionen angav i tillkännagivandet om inledande att den hade för avsikt att välja Förenta staterna som lämpligt jämförbart land för fastställandet av normalvärdet för Kina, och berörda parter uppmanades att lämna synpunkter på om detta var ett lämpligt val. Ingen part inkom med några synpunkter eller invändningar i detta avseende. Förenta staterna användes som jämförbart land i den ursprungliga undersökningen. Det anses därför att Förenta staterna är ett lämpligt jämförbart land.

(28)

I enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen fastställdes normalvärdet på grundval av kontrollerade uppgifter från tillverkare i det jämförbara landet, dvs. på grundval av de priser som betalats eller skulle betalas på den inhemska marknaden i Förenta staterna för produkttyper som konstaterades ha sålts vid normal handel.

(29)

Till följd av detta fastställdes normalvärdet som ett vägt genomsnitt av de samarbetsvilliga amerikanska tillverkarnas inhemska försäljningspriser till icke-närstående kunder.

(30)

Först fastställdes det för båda de samarbetsvilliga amerikanska exporterande tillverkarna om deras sammanlagda inhemska försäljning till oberoende kunder var representativ i den mening som avses i artikel 2.2 i grundförordningen, dvs. om försäljningen motsvarade minst 5 % av den sammanlagda försäljningsvolym som exporterats till unionen av den berörda produkten. Båda de amerikanska tillverkarnas inhemska försäljning ansågs vara tillräckligt representativ under undersökningsperioden.

(31)

Kommissionen undersökte därefter om den inhemska försäljningen av den likadana produkten kunde anses utgöra normal handel enligt artikel 2.4 i grundförordningen. Detta gjordes genom att man för den likadana produkten som såldes på den amerikanska marknaden fastställde andelen lönsam inhemsk försäljning till oberoende kunder under översynsperioden.

(32)

Eftersom andelen lönsam försäljning av den likadana produkten utgjorde mindre än 80 % av den totala försäljningsvolymen för den likadana produkten, grundades normalvärdet på det faktiska inhemska priset, beräknat som ett vägt genomsnitt för all lönsam försäljning.

(33)

Eftersom det inte finns några större exportvolymer och ingen av de kinesiska exporterande tillverkarna samarbetade, undersöktes exportpriset på grundval av tillgängliga uppgifter ur Kinas exportstatistik om kvantitet och värde på exporten från Kina till dess tre viktigaste exportmarknader (Japan, Ukraina och Förenta staterna), eftersom dessa uppgifter var bästa tillgängliga information i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Exporten till dessa marknader utgjorde ungefär 50 % av Kinas export av den undersökta produkten.

(34)

Uppgifterna ur den kinesiska exportstatistiken visade att exportpriserna till de ovan nämnda tredjeländerna var lägre än det fastställda normalvärdet för Kina. Undersökningen visade att prisskillnaden totalt sett under översynsperioden uppgick till mellan 14 % och 38 %. Detta tyder på sannolikhet för återkommande dumpning av export till unionen om åtgärderna skulle upphävas.

(35)

I avsaknad av andra uppgifter om produktion och kapacitet, gjordes analysen, i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, på grundval av uppgifter som lämnades i begäran om översyn.

(36)

På grundval av tillgängliga uppgifter och i avsaknad av uppgifter som pekar på motsatsen, fastställs det att produktionskapaciteten i Kina ökade med 16 % under skadeundersökningsperioden. Under översynsperioden låg kapacitetsutnyttjandet på ungefär 72 %. Den outnyttjade kapaciteten var därför betydande och låg på mer än 700 000 ton. Genom att denna outnyttjade kapacitet aktiverades, kunde den kinesiska tillverkningen tillgodose 23 % av unionens förbrukning.

(37)

Eftersom produktionskapaciteten i Kina förväntas öka i mycket högre takt än den inhemska efterfrågan, tror man dessutom att en stor del av produktionsökningen kommer att inriktas på export.

(38)

Eftersom exportpriserna på den undersökta produkten när den säljs till Kinas huvudsakliga exportmarknader ligger under det normalvärde som fastställdes under översynsperioden, och på grundval av den ökande outnyttjade kapaciteten, är det troligt att volymen kinesisk export till EU till dumpade priser kommer att öka om åtgärderna tillåts upphöra.

(39)

Mot bakgrund av ovanstående är det sannolikt att dumpningen återkommer om åtgärderna upphävs.

(40)

Under översynsperioden tillverkades den likadana produkten av 17 unionstillverkare. Produktionen från dessa tillverkare (fastställd på grundval av information som samlats in från samarbetsvilliga tillverkare och information om övriga unionstillverkare som bygger på uppgifter i begäran om översyn) anses därför utgöra unionens tillverkning i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(41)

Av dessa 17 tillverkare var det 12 som fullt ut samarbetade i undersökningen. Dessa 12 tillverkare befanns svara för huvuddelen, i detta fall över 80 %, av den totala tillverkningen i unionen av den likadana produkten. De 12 samarbetsvilliga tillverkarna utgör således unionsindustrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen och kallas i fortsättningen unionsindustrin. Återstående unionstillverkare kallas i fortsättningen övriga unionstillverkare. Dessa övriga unionstillverkare har varken aktivt stött eller motsatt sig klagomålet.

(42)

När skadeanalysen gjordes, fastställdes skadeindikatorerna på följande två nivåer:

(43)

EU-marknaden för PET-film utmärks av ett relativt högt antal tillverkare, som i regel ingår i större grupper med huvudkontor utanför EU. Marknaden befinner sig i en konsolideringsprocess och ett antal övertaganden och nedläggningar har nyligen skett. Sedan 2009 har till exempel PET-fabrikerna Tergal Fibers (Frankrike), Invista (Tyskland) och Artenius (Förenade kungariket) lagts ned, medan Indorama tog över Eastmans före detta fabriker i Förenade kungariket och Nederländerna.

(44)

Förbrukningen i unionen fastställdes på grundval av unionsindustrins försäljningsvolymer på unionsmarknaden, uppgifter om importvolymerna för unionsmarknaden enligt Eurostats uppgifter och, när det gäller övriga unionstillverkare, utifrån beräkningar som grundades på begäran om översyn.

(45)

Unionens förbrukning av den undersökta produkten ökade med 11 % mellan 2006 och översynsperioden. Närmare bestämt betyder detta att den synliga efterfrågan under 2007 ökade med 8 %, minskade något mellan 2007 och 2008 (med 2 procentenheter) och ökade med ytterligare 5 procentenheter mellan 2008 och översynsperioden.

Tabell 1

(46)

Volymen dumpad import av den berörda produkten till EU förblev ganska liten och minskade till och med under skadeundersökningsperioden. Den uppgick till 13 483 ton under översynsperioden, vilket motsvarar en marknadsandel på 0,4 %. Priserna på importen från Kina förblev stabila mellan 2006 och 2008 och minskade sedan kraftigt under översynsperioden till 897 EUR/ton (på cif-nivå), dvs. med tolv procentenheter jämfört med priserna under 2008.

Tabell 2

(47)

Såsom redan nämnts i skälen 6 och följande, gjordes parallellt med denna översyn en antidumpningsundersökning och en antisubventionsundersökning rörande import av PET-film från Iran, Pakistan och Förenade Arabemiraten.

(48)

Importvolymen från Iran, Pakistan och Förenade Arabemiraten till EU ökade avsevärt under skadeundersökningsperioden och var under översynsperioden uppe i 304 202 ton, vilket motsvarar en marknadsandel på 10,2 %. Priserna på denna import var ännu lägre än priserna på importen från Kina.

Tabell 3

(49)

Sydkorea har varit föremål för antidumpningstullar sedan 2000. Två koreanska företag omfattas emellertid av nolltull och undersökningen visade att importen från Sydkorea fortfarande ligger på en hög nivå och att den ökade kraftigt under skadeundersökningsperioden. Importen från Sydkorea ökade med nästan 150 % mellan 2006 och översynsperioden och dess marknadsandel ökade från 3,5 % 2006 till 7,7 % under översynsperioden.

Tabell 4

(50)

Det genomsnittliga priset på importen från Korea låg i regel något under unionstillverkarnas genomsnittliga priser. De sydkoreanska priserna var dock högre än genomsnittspriserna från Kina.

(51)

Importvolymen av den berörda produkten från andra tredjeländer till EU ökade något under skadeundersökningsperioden och uppgick under översynsperioden till 428 396 ton, vilket motsvarar en marknadsandel på 14,3 %. Priserna på denna import är relativt höga och högre än de respektive priserna från Kina och länderna i de parallella undersökningarna, och de ligger också över unionsindustrins genomsnittliga prisnivå.

Tabell 5

(52)

Man kan därför av det ovanstående dra slutsatsen att importen från andra tredjeländer inte fick några negativa konsekvenser för unionsindustrins situation.

(53)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen granskades alla ekonomiska faktorer och index av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(54)

Tillverkningen i unionen minskade med 4 % mellan 2006 och översynsperioden. Närmare bestämt ökade tillverkningen med 5 % år 2007 till cirka 2 570 000 ton, men minskade kraftigt med 10 procentenheter 2008 jämfört med 2007, för att sedan öka med marginella 1 procentenhet mellan 2008 och översynsperioden, när den uppgick till cirka 2 300 000 ton.

Tabell 6

(55)

Unionstillverkarnas produktionskapacitet ökade med 15 % under skadeundersökningsperioden. Närmare bestämt ökade den med 1 % år 2007, med ytterligare 5 procentenheter under 2008 och sedan med ytterligare 9 procentenheter under översynsperioden.

Tabell 7

(56)

Kapacitetsutnyttjandet var 83 % år 2006, ökade till 87 % år 2007, men minskade senare till 75 % år 2008 och till endast 69 % under översynsperioden. Den minskande utnyttjandegraden 2008 och under översynsperioden återspeglar den minskade tillverkningen och ökade produktionskapaciteten under denna period.

(57)

Unionstillverkarnas försäljningsvolym till oberoende kunder på unionsmarknaden minskade något under skadeundersökningsperioden. Försäljningen ökade med 5 % år 2007, men sjönk under det kommande året till strax under 2006 års nivå. Under översynsperioden var försäljningen 2 100 000 ton, dvs. 3 % lägre än 2006. Med tanke på den begränsade lagerhållningen återspeglar försäljningsutvecklingen tillverkningsutvecklingen ganska exakt.

Tabell 8

(58)

Under skadeundersökningsperioden förlorade unionstillverkarna 10 % av sin marknadsandel, som minskade från 85 % år 2006 till 75 % under översynsperioden. Denna förlorade marknadsandel återspeglar att unionsindustrins försäljning minskade med 3 % under skadeundersökningsperioden, trots ökad förbrukning. Det ska påpekas att denna nedåtgående trend också återfanns hos unionstillverkarna i urvalet.

Tabell 9

(59)

Mellan 2006 och översynsperioden minskade unionstillverkarnas försäljning på unionsmarknaden med 3 % och unionstillverkarnas marknadsandel med 10 procentenheter, samtidigt som förbrukningen i unionen ökade med 11 %. Slutsatsen blir därför att unionstillverkarna inte lyckades utnyttja tillväxten på marknaden.

(60)

Sysselsättningsnivån för unionstillverkarna uppvisade en minskning på 15 % mellan 2006 och översynsperioden. Närmare bestämt minskade antalet sysselsatta kraftigt från 2 400 under 2006 till 2 100 under 2007, eller med 13 %, och låg kvar i närheten av denna nivå under 2008 och under översynsperioden. Nedgången 2007 återspeglar omstruktureringssatsningarna från ett antal unionstillverkare.

Tabell 10

(61)

Produktiviteten hos unionstillverkarnas anställda, mätt som produktion (i ton) per anställd person per år, ökade med 12 % under skadeundersökningsperioden. Detta återspeglar att tillverkningen minskade långsammare än sysselsättningsnivån, vilket är ett tecken på unionstillverkarnas ökade effektivitet. Detta blir särskilt tydligt under 2007 när tillverkningen ökade, samtidigt som sysselsättningen minskade och produktiviteten var 21 % högre än under 2006.

Tabell 11

(62)

Unionstillverkarnas genomsnittliga årliga försäljningspris till oberoende kunder på unionsmarknaden låg mellan 2006 och 2008 stilla på cirka 1 100 euro per ton. Under översynsperioden minskade det genomsnittliga försäljningspriset med 12 % och uppgick till 977 EUR/ton. Det genomsnittliga årliga försäljningspriset återspeglar inte de månatliga eller ens dagliga prisfluktuationerna för PET-film på EU-marknaden (och på världsmarknaden), men det får anses vara tillräckligt för att påvisa trenden under skadeundersökningsperioden. Försäljningspriset på PET-film följer normalt pristrenderna för dess viktigaste råvaror (främst renad tereftalsyra – PTA och monoetenglykol – MEG), eftersom de utgör upp till 80 % av den totala kostnaden för PET-filmen.

Tabell 12

(63)

Det erinras om att det på grund av de nuvarande mycket små importvolymerna av PET-film från Kina, aldrig gjordes någon dumpningsberäkning. Sannolikheten för återkommande dumpning fastställdes emellertid, såsom påpekades i skäl 39, utifrån priserna till andra tredjeländer och överskottskapaciteten. När det gäller återhämtningen från tidigare dumpning, är det viktigt att minnas att efter det att slutgiltiga antidumpningsåtgärder hade införts på import från Kina, konfronterades unionsindustrin med subventionerad import från Iran, Pakistan och Förenade Arabemiraten, vilket ledde till införandet av provisoriska utjämningsåtgärder i juni 2010 (11). Ingen faktisk återhämtning från tidigare dumpning kunde alltså konstateras och det konstateras att unionsindustrin fortfarande är sårbar för de skadliga effekterna av all eventuell dumpad import på unionsmarknaden.

(64)

Nivån på de utvalda tillverkarnas utgående lager minskade med 22 % mellan 2006 och översynsperioden. Det bör noteras att lagren utgör mindre än 5 % av den årliga tillverkningen och denna indikator har därför begränsad relevans för skadeanalysen.

Tabell 13

(65)

Den årliga lönekostnaden ökade med 11 % mellan 2006 och 2007, innan den minskade med 2 procentenheter under 2008 jämfört med 2007 och ytterligare 9 procentenheter jämfört med 2008, för att under översynsperioden nå samma nivå som 2006. På det hela taget förblev alltså lönekostnaderna oförändrade.

Tabell 14

(66)

Under skadeundersökningsperioden förblev lönsamheten negativ för de utvalda tillverkarnas försäljning av den likadana produkten till oberoende kunder på unionsmarknaden, uttryckt som en procentuell andel av nettoförsäljningen, och gick till och med ned från – 6,9 % till – 7,5 %. Lönsamheten för tillverkarna i urvalet förbättrades under 2007 när nettoförlusterna endast svarade för – 1,5 % av nettoförsäljningen, men förlusterna ökade kraftigt under 2008 till – 9,3 %. Situationen förbättrades något under översynsperioden.

Tabell 15

(67)

Räntabiliteten, uttryckt som vinst i procent av investeringarnas bokförda nettovärde, följde lönsamhetstrenden i stort. Den steg från – 9,6 % år 2006 till – 3,1 % år 2007. Den minskade till – 16,8 % år 2008 och ökade igen under översynsperioden till – 12,3 %. På det hela taget var räntabiliteten negativ och försämrades med 2,7 procentenheter under skadeundersökningsperioden.

(68)

Nettokassaflödet från den löpande verksamheten var negativt med - 18,5 miljoner euro 2006. Det förbättrades kraftigt under 2007 när det blev positivt och uppgick till 19,5 miljoner euro, men försämrades sedan kraftigt under 2008 (- 42 miljoner euro) innan det nådde - 11 miljoner euro under översynsperioden. Kassaflödet förbättrades generellt sett under skadeundersökningsperioden, även om det förblev negativt.

(69)

Det finns inget som pekar på att unionsindustrin drabbades av svårigheter med att anskaffa kapital, i första hand tack vare att några av tillverkarna ingår i större koncerner.

Tabell 16

(70)

De utvalda företagens årliga investeringar i tillverkningen av den likadana produkten minskade med 34 % mellan 2006 och 2007 och med ytterligare 59 procentenheter mellan 2007 och 2008. Därefter minskade de något under översynsperioden jämfört med 2008. Överlag minskade investeringarna med 96 % under skadeundersökningsperioden. Denna skarpa nedgång i investeringar kan delvis förklaras av att nya tillverkningslinjer köptes in under 2006 och 2007 för att öka kapaciteten.

Tabell 17

(71)

Den låga nivån på investeringar 2008 och under översynsperioden anses vara ett resultat av unionsindustrins nuvarande utsatta ekonomiska situation.

(72)

Analysen av de makroekonomiska uppgifterna visar att unionstillverkarna minskade sin tillverkning och försäljning under skadeundersökningsperioden. Även om den konstaterade minskningen inte var så drastisk i sig, måste den ses i samband med ökad efterfrågan mellan 2006 och översynsperioden, vilket resulterade i att unionstillverkarnas marknadsandel minskade med 10 procentenheter till 75 %.

(73)

Samtidigt visar de relevanta mikroekonomiska indikatorerna en tydlig försämring av den ekonomiska situationen för de unionstillverkare som ingick i urvalet. Lönsamhet och räntabilitet förblev negativa och minskade totalt ytterligare mellan 2006 och översynsperioden. Trots en totalt sett positiv utveckling förblev även kassaflödet negativt under översynsperioden.

(74)

Mot denna bakgrund dras slutsatsen att unionsindustrin har fortsatt att lida väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen samt att dess situation är mycket osäker och utsatt och långt ifrån de nivåer man kunde ha förväntat sig, om den hade återhämtat sig från den skada som konstaterades i den ursprungliga undersökningen.

(75)

Såsom konstateras i skäl 38 har de exporterande tillverkarna i Kina betydande outnyttjad kapacitet och en klar potential att öka sina exportvolymer till unionsmarknaden.

(76)

Exportpriserna, cif, till tredjeländer av PET-film med ursprung i Kina var lägre än unionsindustrins genomsnittliga priser under översynsperioden. Skillnaden var emellertid inte särskilt stor och med tanke på att denna import varor är belagd med konventionell tull och vissa kostnader efter import, skulle priserna inte ha underskridit unionsindustrins priser under översynsperioden. Det måste emellertid betonas att uppgifterna från det parallella antisubventionsförfarandet (se skäl 6) visar att unionsindustrins priser under översynsperioden hölls kraftigt tillbaka av den subventionerade importen från Iran, Pakistan och Förenade Arabemiraten. Det faktum att det inte förekom något egentligt prisunderskridande under översynsperioden betyder således inte att prisnivåerna inte skulle vara skadevållande om importen från Kina skulle återupptas.

(77)

En jämförelse mellan de faktiska priserna på den kinesiska importen med den icke-skadevållande prisnivån från Kina visade att importen från Kina skulle underskrida unionsindustrins icke-skadevållande priser. I avsaknad av antidumpningstullar på import med ursprung i Kina skulle följaktligen en ökad volym av troligen dumpad import från Kina utöva ett ännu större pristryck på unionsindustrin och därmed orsaka skada.

(78)

Med tanke på den outnyttjade produktionskapaciteten för PET-film i Kina, tillsammans med det faktum att exportörerna i Kina med största sannolikhet skulle försöka återvinna sina förlorade marknadsandelar, skulle ett upphävande av åtgärderna med största sannolikhet leda till lägre exportpriser. Detta skulle ytterligare öka pristrycket med en förväntat negativ inverkan på den redan utsatta unionsindustrin som skulle lida väsentlig skada.

(79)

Även om effekterna av den kinesiska importen på den prekära situation som unionsindustrin för närvarande befinner sig i begränsades till de låga importnivåerna under skadeundersökningsperioden, skulle detta med all sannolikhet ändras om åtgärderna skulle upphävas. Om åtgärderna skulle upphävas och unionsindustrin utsättas för ökade importvolymer till dumpade priser från Kina, skulle detta resultera i en ytterligare försämring av dess redan prekära ekonomiska situation och till ytterligare förluster.

(80)

Mot denna bakgrund dras därför slutsatsen att skadan för unionsindustrin med all sannolikhet skulle återkomma om åtgärderna upphävs.

(81)

Enligt artikel 21 i grundförordningen undersöktes det huruvida en förlängning av de befintliga antidumpningsåtgärderna skulle strida mot unionens intressen som helhet. Unionens intresse fastställdes på grundval av en bedömning av alla berörda intressen. Alla berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter enligt artikel 21.2 i grundförordningen.

(82)

Det erinras om att införandet av åtgärder inte ansågs strida mot unionens intresse i den ursprungliga undersökningen. Den här undersökningen är dessutom en översyn som analyserar en situation där antidumpningsåtgärder redan är i kraft, vilket gör det möjligt med en bedömning av en eventuell otillbörlig negativ effekt för de berörda parterna av de aktuella antidumpningsåtgärderna.

(83)

Det undersöktes därför om det, trots slutsatserna om sannolikheten för fortsatt eller återkommande skadevållande dumpning, fanns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att bibehålla åtgärderna i detta särskilda fall.

(84)

Bibehållna antidumpningsåtgärder på import från det berörda landet skulle stärka unionsindustrins möjligheter att uppnå en rimlig lönsamhetsnivå, eftersom detta skulle bidra till att förhindra att unionsindustrin trängs ut från marknaden på grund av betydande volymer dumpad import från Kina. Det finns en uppenbar sannolikhet för skadevållande dumpning i betydande volymer som unionsindustrin inte skulle kunna klara. Unionsindustrin skulle därför ha fortsatt nytta av att de gällande antidumpningsåtgärderna bibehålls.

(85)

Slutsatsen blir därför att införandet av antidumpningsåtgärder mot Kina helt klart skulle ligga i unionsindustrins och övriga unionstillverkares intresse.

(86)

Såsom redan nämnts var det bara en importagent som lämnade information inom ramen för stickprovsurvalet. Denna agent opponerade sig kraftigt mot fortsatta åtgärder, även om agenten själv inte deklarerade någon import från Kina. Följaktligen dras slutsatsen att ett bibehållande av åtgärderna mot importen från Kina inte skulle inverka på denna agents resultat.

(87)

Ingen annan importör lämnade relevant information. Eftersom importen från andra länder där det för närvarande finns gällande antidumpningsåtgärder inte har upphört och import är tillgänglig från andra länder utan antidumpningsåtgärder (t.ex. Oman, Förenta staterna, Brasilien), anses det att importörerna kan fortsätta att använda dessa alternativa försörjningskällor.

(88)

Med tanke på att de gällande åtgärderna inte på ett avgörande sätt påverkade importörerna, dras slutsatsen att bibehållandet att de gällande åtgärderna inte kommer att påverka unionsimportörerna i någon större utsträckning.

(89)

Tre råvaruleverantörer (två av tereftalsyra, PTA, och en av monoetylenglykol, MEG) samarbetade i undersökningen genom att svara på frågeformuläret inom den angivna tidsfristen. Antalet anställda vid deras europeiska anläggningar för tillverkning av PTA/MEG var omkring 700.

(90)

De samarbetsvilliga PTA-tillverkarna svarade för cirka 50 % av de utvalda unionstillverkarnas inköp av PTA. PTA-tillverkarna är mycket beroende av PET-tillverkarnas situation, eftersom dessa är PTA-tillverkarnas viktigaste kunder. Låga priser på PET-film medför lägre priser på PTA och sänkta marginaler för PTA-tillverkarna. Följaktligen bör införandet av åtgärder mot dumpad import av PET-film vara till fördel för PTA-tillverkarna.

(91)

För den samarbetsvilliga MEG-leverantören utgör MEG mindre än 10 % av den totala omsättningen. När det gäller MEG är inte PET-film den enda eller ens den viktigaste tänkbara tillämpningen, och MEG-tillverkarna är mindre beroende av situationen i PET-filmsindustrin. Trots detta kan svårigheterna i PET-filmsindustrin få viss begränsad effekt på MEG-leverantörerna, åtminstone på kort eller medellång sikt.

(92)

Mot bakgrund av ovanstående drar kommissionen preliminärt slutsatsen att bibehållandet av åtgärder mot import från Kina skulle ligga i råvaruleverantörernas intresse.

(93)

Den PET-film som är föremål för detta förfarande (dvs. med en viskositet på 78 ml/g eller högre, så kallad ”buteljklass”) används i första hand för att tillverka flaskor för vatten och andra drycker. Användningen vid tillverkning av andra typer av förpackningar (fasta livsmedel eller rengöringsmedel) och för att framställa skivor är under utveckling, men är fortfarande ganska begränsad. PET-flaskor tillverkas i två steg: i) först tillverkas ett ämne genom att PET sprutas in i en form och ii) därefter värms ämnet och blåses till en flaska. Flasktillverkningen kan vara en integrerad process (dvs. samma företag köper PET-film, tillverkar det formsprutade ämnet och blåser det till en flaska) eller vara begränsat till det andra steget (blåsning av ämnet till en flaska). De formsprutade ämnena kan vara relativt enkla att transportera eftersom de är små och komprimerade, medan tomma flaskor är instabila och på grund av sin storlek mycket dyra att transportera.

(94)

PET-flaskor fylls med vatten och/eller andra drycker av buteljeringsföretag (”buteljerare”). Buteljeringsföretagen är ofta engagerade i PET-branschen, antingen via integrerad flasktillverkning eller via så kallade tolling-avtal med underleverantörer som kan vara konverterare och/eller flasktillverkare för vilka de förhandlar om PET-priset med tillverkaren (soft tolling) eller till och med köper PET för egna flaskor (hard tolling).

(95)

Det finns med andra ord två grupper av användare:

(96)

Över 70 användare har kontaktats i denna undersökning, men bara sju av dem (konverterare och buteljerare) samarbetade i denna undersökning genom att fylla i ett frågeformulär.

(97)

Det har fastställts att de samarbetsvilliga användarna bara importerade försumbara kvantiteter PET från det berörda landet och att de i huvudsak köpte in PET från unionstillverkare och/eller från andra länder.

(98)

Eftersom alternativa försörjningskällor fortfarande finns och eftersom användarna för närvarande bara importerar mycket små volymer av den berörda produkten från Kina, dras slutsatsen att ett bibehållande av åtgärderna mot import från Kina inte skulle ha någon betydande negativ effekt på unionsanvändarnas situation.

(99)

Efter meddelandet av de väsentliga omständigheter och skäl på grundval av vilka kommissionen avsåg att rekommendera att de gällande åtgärderna bibehålls, lämnade några berörda parter, särskilt användare, sina synpunkter.

(100)

De unionstillverkare som begärde översynen ansåg i stort sett att undersökningsresultaten stämde och höll särskilt med om slutsatserna när det gäller unionens intresse.

(101)

Å andra sidan gav sju användare och en intresseorganisation för användare uttryck för sitt starka motstånd mot ett återinförande av de nuvarande antidumpningsåtgärderna. De hävdade att kommissionens resultat när det gäller unionens intresse hade allvarliga brister och felaktigheter, dock utan att lämna någon bevisning till stöd för sina påståenden.

(102)

Eftersom det saknades bevisning till stöd för påståendena att kommissionens resultat var felaktiga, avvisas dessa påståenden såsom ogrundade.

(103)

Efter meddelandet av uppgifter uttryckte också den importerande agenten sitt starka motstånd mot ett återinförande av åtgärder.

(104)

Denna berörda part hävdade att kommissionen inte hade tagit hänsyn till PET-användarindustrin, som man påstod skulle lida av en eventuell prisökning på PET, eftersom den inte skulle kunna föra över kostnadsökningen till sina kunder.

(105)

Det bör noteras att denna berörda part härvidlag inte kunde visa hur bibehållandet av redan gällande åtgärder i praktiken skulle kunna leda till prisökningar på PET på unionsmarknaden och i vilken utsträckning.

(106)

Det bör även upprepas att eftersom användarna inte samarbetade särskilt mycket i undersökningen, finns det inga uppgifter i ärendet som skulle kunna visa att fortsatta åtgärder skulle få oproportionerligt stor inverkan på användarna.

(107)

På grundval av den information som finns tillgänglig anses det följaktligen att ett bibehållande av åtgärderna inte skulle få en oproportionerligt negativ effekt på prisnivån på PET i EU, och påståendet om en negativ inverkan på användarna som den importerande agenten lagt fram avvisas därför.

(108)

Samma berörda part hävdar att kommissionen underlåtit att undersöka verkan för PET-förpackningsföretagen av en fortsatt tillämpning av åtgärder och att analysen av unionens intresse därför är ofullständig och felaktig.

(109)

Det bör åter påpekas att det, efter inledandet av denna översyn, bara var sju användare som gav sig till känna, och de tillgängliga uppgifterna inom ramen för detta förfarande möjliggjorde därför inte någon analys av intresset för denna undergrupp av användare i unionen.

(110)

De synpunkter, inklusive synpunkter från förpackningsföretag, som lämnats efter meddelandet av uppgifter var inte underbyggda (se skälen 101 och 102) och kunde inte användas för någon mer uttömmande analys av förpackningsindustrin.

(111)

Mot bakgrund av alla de faktorer som beskrivits ovan, drogs slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl som talar mot att bibehålla de gällande antidumpningsåtgärderna.

(112)

Alla parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för rekommendationen att bibehålla de gällande åtgärderna. De beviljades även en tidsfrist inom vilken synpunkter kunde lämnas efter detta meddelande av uppgifter. Alla inlagor och synpunkter beaktades noga när så var berättigat.

(113)

Av ovanstående följer att de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av PET-film med ursprung i Kina bör bibehållas i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen. Det erinras om att dessa åtgärder utgörs av specifika tullar.

(114)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning gäller endast import av den berörda produkten som tillverkats av dessa företag, det vill säga de specifika rättsliga enheter som nämns. Import av den berörda produkten som tillverkats av något annat företag som inte särskilt nämns med namn och adress i artikel 1.2, inbegripet enheter som är närstående de särskilt nämnda företagen, kan inte utnyttja dessa satser utan ska i stället omfattas av den tullsats som gäller för ”övriga företag”.

(115)

Eventuella ansökningar om tillämpning av dessa individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser (t.ex. till följd av att enhetens namn ändrats eller att nya produktions- eller försäljningsenheter inrättats) bör snarast inges till kommissionen (12) tillsammans med alla relevanta upplysningar, särskilt beträffande eventuella ändringar av företagets verksamhet i fråga om tillverkning, inhemsk försäljning eller exportförsäljning som hör ihop med t.ex. denna namnändring eller ändring av produktions- eller försäljningsenheter. Förordningen kommer därefter, vid behov, att ändras i enlighet därmed genom en uppdatering av förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser.