ISSN 1725-2628

doi:10.3000/17252628.L_2010.255.swe

Europeiska unionens

officiella tidning

L 255

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

femtiotredje årgången
29 september 2010


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

AKTER SOM ANTAS AV ORGAN SOM INRÄTTATS GENOM INTERNATIONELLA AVTAL

 

*

Föreskrifter nr 107 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) – Enhetliga föreskrifter för typgodkännande av fordon i kategori M2 eller M3 avseende deras allmänna konstruktion

1

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

AKTER SOM ANTAS AV ORGAN SOM INRÄTTATS GENOM INTERNATIONELLA AVTAL

29.9.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 255/1


Endast FN/ECE-texterna i original har bindande folkrättslig verkan. Dessa föreskrifters status och dagen för deras ikraftträdande bör kontrolleras i den senaste versionen av FN/ECE:s statusdokument TRANS/WP.29/343, som finns på:

http://www.unece.org/trans/main/wp29/wp29wgs/wp29gen/wp29fdocstts.html

Föreskrifter nr 107 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) – Enhetliga föreskrifter för typgodkännande av fordon i kategori M2 eller M3 avseende deras allmänna konstruktion

Inbegripet all giltig text till och med:

Ändringsserie 03 – Dag för ikraftträdande: 11 augusti 2010

INNEHÅLL

FÖRESKRIFTER

1.

Tillämpningsområde

2.

Definitioner

3.

Ansökan om typgodkännande

4.

Typgodkännande

5.

Krav

6.

Ändring och utvidgning av typgodkännande av en fordons- eller karosserityp

7.

Produktionsöverensstämmelse

8.

Påföljder vid bristande produktionsöverensstämmelse

9.

Produktionens definitiva upphörande

10.

Övergångsbestämmelser

11.

Namn och adresser till de tekniska tjänster som ansvarar för typgodkännandeprov och till administrativa myndigheter

12.

(Reserverat)

BILAGOR

Bilaga 1 –

Dokumentation av ECE-typgodkännande

Del I –

Förlaga för informationsdokument

Del II –

Typgodkännandeintyg

Bilaga 2 –

Typgodkännandemärkenas utformning

Bilaga 3 –

Krav som ska uppfyllas av alla fordon:

Tillägg –

Kontroll av statisk sidostabilitet genom beräkning

Bilaga 4 –

Förklarande diagram

Bilaga 5 –

(Reserverat)

Bilaga 6 –

Riktlinjer för mätning av stängningskrafterna hos fjärrstyrda dörrar

Bilaga 7 –

Alternativa krav för fordon i klasserna A och B

Bilaga 8 –

Krav för teknisk utrustning som underlättar tillgänglighet för passagerare med nedsatt rörlighet

Bilaga 9 –

(Reserverat)

Bilaga 10 –

Typgodkännande för en separat teknisk enhet och typgodkännande för ett fordon utrustat med ett karosseri som redan typgodkänts som en separat teknisk enhet

Bilaga 11 –

Vikter och mått

Bilaga 12 –

Ytterligare säkerhetsföreskrifter för trådbussar

1.   TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1.1

Dessa föreskrifter gäller för varje enkeldäckat, dubbeldäckat, stelt eller ledat fordon i kategorierna M2 eller M3 (1).

1.2

Kraven i dessa föreskrifter gäller emellertid inte för följande fordon:

1.2.1

Fordon särskilt utformade för säker transport av personer, t.ex. fångar.

1.2.2

Fordon särskilt utformade för transport av skadade eller sjuka personer (ambulanser).

1.2.3

Terrängfordon.

1.2.4

Fordon särskilt utformade för transport av skolbarn.

1.3

Kraven i dessa föreskrifter gäller för följande fordon endast i den utsträckning de har en koppling till deras avsedda användning och funktion:

1.3.1

Fordon utformade för användning av polis, säkerhetsstyrkor och väpnade styrkor.

1.3.2

Fordon med säten som endast ska användas när fordonet är stillastående, men som är avsedda att transportera högst åtta personer (förutom föraren) när fordonet är i rörelse. Exempel på sådana fordon är bokbussar, mobila kyrkor och mobila sjukhusenheter. De säten som ska användas när fordonet är i rörelse ska vara tydligt märkta.

1.4

I avvaktan på lämpliga bestämmelser hindrar inget i dessa föreskrifter en avtalspart från att fastställa krav för fordon som ska registreras på avtalspartens territorium i fråga om montering och tekniska krav för navigeringssystem (med ljud och/eller bild), oavsett om de är fabriksmonterade eller eftermonterade.

2.   DEFINITIONER

I dessa föreskrifter avses med:

2.1   fordon: ett fordon i kategori M2 eller M3 inom det tillämpningsområde som definieras i punkt 1 ovan.

2.1.1

För de fordon som är avsedda för mer än 22 passagerare förutom föraren finns det tre fordonsklasser:

2.1.1.1

klass I: fordon med sådana utrymmen för stående passagerare som tillåter ofta förekommande förflyttningar av passagerarna.

2.1.1.2

klass II: fordon som huvudsakligen är konstruerade för befordran av sittande passagerare och som är utrustade för att tillåta befordran av stående passagerare i mittgången och/eller i ett utrymme som inte är större än ett utrymme motsvarande det för två dubbla sittplatser.

2.1.1.3

klass III: fordon konstruerade enbart för befordran av sittande passagerare.

2.1.1.4

Ett fordon kan anses tillhöra mer än en klass. I sådana fall kan fordonet typgodkännas för varje klass det tillhör.

2.1.2

För fordon som är avsedda för högst 22 passagerare förutom föraren finns det följande två fordonsklasser:

2.1.2.1   klass A: fordon för befordran av stående passagerare; ett fordon i denna klass är utrustat med sittplatser och ska ha utrymme för stående passagerare.

2.1.2.2   klass B: fordon som inte är utformade för befordran av ståplatspassagerare. Ett fordon i denna klass är inte avsett för ståplatspassagerare.

2.1.3

ledat fordon: fordon som består av två eller flera stela sektioner som är kopplade till varandra via en led, och där passagerarutrymmena i varje sektion står i förbindelse med varandra så att passagerarna kan förflytta sig fritt mellan dem. De stela sektionerna är permanent sammankopplade så att de kan tas isär endast med utrustning som normalt bara finns i en verkstad.

2.1.3.1

dubbeldäckat ledat fordon: ett fordon som består av två eller flera stela delar som kan röra sig i förhållande till varandra, och där passagerarutrymmena i varje sektion på minst ett däck står i förbindelse med varandra så att passagerarna kan förflytta sig fritt mellan dem. De stela sektionerna är permanent sammankopplade så att de kan tas isär endast med utrustning som normalt bara finns i en verkstad.

2.1.4

låggolvsbuss: ett fordon i klass I, II eller A i vilket minst 35 % av utrymmet för stående passagerare (den främre delen när det gäller ledade fordon eller det nedre däcket när det gäller dubbeldäckade fordon) utgör ett område utan trappsteg varifrån det finns möjlighet att nå minst en på- eller avstigningsdörr.

2.1.5

karosseri: en separat teknisk enhet som omfattar all särskild inre och yttre utrustning i fordonet.

2.1.6

dubbeldäckat fordon: ett fordon där passagerarutrymmet i minst en del är fördelat på två däck där det ena befinner sig ovanpå det andra och där det inte finns något utrymme för stående passagerare på det övre däcket.

2.1.7

separat teknisk enhet: en anordning som är avsedd att ingå i ett fordon som typgodkänts separat men endast för en eller flera fordonstyper.

2.1.8

trådbuss: ett fordon som är eldrivet och där energin kommer från externa ledningar ovanför bussen. I dessa föreskrifter avser det även fordon med ytterligare framdrivningssystem (fordon med dubbla framdrivningssystem) eller med ett tillfälligt yttre styrsystem.

2.1.9

fordon utan tak (2) : fordon utan tak över hela eller delar av fordonet. I fråga om dubbeldäckare avses övre däck. Utrymme för stående passagerare ska inte finnas på något däck utan tak, oavsett vilken typ av fordon det rör sig om.

2.2   Definition av typer:

2.2.1   fordonstyp: fordon som är lika i följande avseenden:

a)

karosseritillverkare,

b)

chassitillverkare,

c)

fordonsklass (> 22 passagerare eller ≤ 22 passagerare),

d)

kaross (enkel-/dubbeldäckad, ledad, låggolvs-),

e)

karosserityp om karosseriet har godkänts som en separat teknisk enhet.

2.2.2   karosserityp: används vid typgodkännande som separat teknisk enhet och utgörs av den kategori av karosserier som inte nämnvärt skiljer sig åt i följande avseenden:

a)

karosseritillverkare,

b)

fordonsklass (> 22 passagerare eller ≤ 22 passagerare),

c)

kaross (enkel-/dubbeldäckad, ledad, låggolvs-),

d)

vikten av ett komplett utrustat fordonskarosseri får avvika med högst 10 %,

e)

angivna fordonstyper på vilka karosseritypen kan monteras.

2.3   typgodkännande av ett fordon eller en separat teknisk enhet: typgodkännande av en fordonstyp eller karosserityp enligt punkt 2.2 när det gäller de konstruktionsdetaljer som anges i dessa föreskrifter.

2.4   överbyggnad: de delar av karossen som bidrar till fordonets hållfasthet vid överrullning.

2.5   på- och avstigningsdörr: en dörr avsedd att användas av passagerare under normala omständigheter och med föraren i förarsätet.

2.6   dubbeldörr: en dörr som ger två, eller motsvarigheten till två, utrymmen för tillträde.

2.7   skjutdörr: en dörr som kan öppnas eller stängas endast genom att den skjuts längs med en eller flera rätlinjiga, eller nästan rätlinjiga, skenor.

2.8   nödutgångsdörr: en dörr som endast i undantagsfall, och särskilt vid en nödsituation, är avsedd att användas av passagerarna.

2.9   nödutgångsfönster: ett fönster, som inte behöver vara av glas, endast avsett att användas av passagerarna som nödutgång.

2.10   dubbel- eller flerdubbelfönster: ett nödutgångsfönster som, när det är indelat i två eller flera delar med tänkt(a) vertikallinje(r) (eller vertikalplan), består av två eller flera delar, av vilka varje del uppfyller de föreskrifter om mått och framkomlighet som gäller för ett normalt nödutgångsfönster.

2.11   utrymningslucka: öppning i taket eller golvet avsedd att användas av passagerare endast som en nödutgång vid en nödsituation.

2.12   nödutgång: nödutgångsdörr, nödutgångsfönster eller utrymningslucka.

2.13   utgång: på- och avstigningsdörr, inre trappa, halvtrappa eller nödutgång.

2.14   golv eller däck: den del av karosseriet där stående passagerare står och där sittande passagerare, föraren och andra besättningsmedlemmar har fötterna och som kan stödja sittplatsernas fästanordningar.

2.15   mittgång: det utrymme mellan sätena från vilket passagerare kan förflytta sig från ett säte eller en sätesrad till varje annat säte eller sätesrad eller till område avsett för rullstolsanvändare eller till varje genomgångsutrymme från och till varje på- och avstigningsdörr eller inre trappa och varje område för ståplatspassagerare. Det omfattar inte

2.15.1

det utrymme som sträcker sig 300 mm framför varje sittplats, utom där en sidovänd sittplats är belägen över ett hjulhus, då detta mått kan minskas till 225 mm (se figur 25 i bilaga 4),

2.15.2

utrymmet ovanför varje trappsteg eller trappa (förutom om trappsteget gränsar till en mittgång eller genomgångsutrymme), eller

2.15.3

varje utrymme från vilket det endast är möjligt att nå en sittplats eller en sittplatsrad.

2.16   genomgångsutrymme: det utrymme som invändigt sträcker sig in i fordonet från på- och avstigningsdörren fram till den yttersta kanten av det övre fotsteget (mittgångens kant), inre trappan eller halvtrappan. Om det inte finns något fotsteg vid dörren ska det utrymme, som ska anses som genomgångsutrymme, vara det som i enlighet med punkt 7.7.1 i bilaga 3 uppmäts fram till ett avstånd av 300 mm från utgångsläget vid insidan av provkroppen.

2.17   förarutrymme: det utrymme som uteslutande är avsett att användas av föraren utom i en nödsituation och som omfattar förarens sittplats, ratt, manöverorgan, instrument och andra anordningar som krävs för att köra eller manövrera fordonet.

2.18   fordonets vikt i körklart tillstånd: vikten av ett olastat fordon i körklart tillstånd med karosseri samt, om det gäller ett dragfordon, med en kopplingsanordning, eller vikten av chassit med hytt, om karosseriet och/eller kopplingsanordningen inte är monterade av tillverkaren (inkl. kylvätska, oljor, med bränsletanken fylld till 90 %, med andra vätskor utom använt vatten till 100 %, verktyg, reservhjul och förare (75 kg) samt för bussar och långfärdsbussar en besättningsmedlems vikt (75 kg) om det i fordonet finns sittplats för en besättningsmedlem.

2.19   största tekniskt tillåtna vikt inkl. last (M): den högsta fordonsvikt som tillverkaren uppgivit och som bygger på dess konstruktion och prestanda. Den största tekniskt tillåtna vikten inkl. last används för att avgöra fordonskategori.

2.20   passagerare: en person som inte är förare eller besättningsmedlem.

2.21   passagerare med nedsatt rörlighet: alla passagerare som har svårigheter att använda offentliga transportmedel, såsom funktionshindrade personer (inkl. personer med sensoriska och intellektuella funktionshinder, rullstolsanvändare, personer med arm- eller benfunktionshinder, småvuxna personer, personer med tungt bagage, äldre personer, gravida kvinnor, personer med shoppingvagnar och personer med barn (inkl. barn i sittvagnar).

2.22   rullstolsanvändare: en person som på grund av sjukdom eller funktionshinder använder en rullstol för att ta sig fram.

2.23   besättningsmedlem: en person vars uppgift är att vara andreförare eller eventuell assistent.

2.24   passagerarutrymme: ett utrymme som är avsett att användas av passagerarna, med undantag för utrymme med icke-flyttbar utrustning såsom bar, kokvrå, toalettrum eller utrymme för bagage/gods.

2.25   fjärrstyrd på- och avstigningsdörr: en på- och avstigningsdörr som endast kan manövreras med annan kraft än muskelkraft och vars öppnande och stängande, om det inte sker automatiskt, fjärrstyrs av föraren eller av en besättningsmedlem.

2.26   automatiskt styrd på- och avstigningsdörr: en fjärrstyrd på- och avstigningsdörr som endast kan öppnas (förutom med nödöppning) genom att en passagerare påverkar ett reglage och efter det att föraren har aktiverat det, och som stängs automatiskt.

2.27   hållplatsbroms: en anordning som hindrar fordonet från att köras iväg från stillastående läge om en dörr inte är helt stängd.

2.28   förarmanövrerad på- och avstigningsdörr: en på- och avstigningsdörr som normalt öppnas och stängs av föraren.

2.29   reserverad sittplats: en sittplats med extra utrymme för en passagerare med nedsatt rörlighet och märkt för detta ändamål.

2.30   hjälpmedel för ombordstigning: en anordning för att underlätta ombordstigning för rullstolsanvändare, exempelvis rullstolslyftar, ramper, osv.

2.31   nigningssystem: ett hjälpmedel som helt eller delvis sänker och lyfter fordonet i förhållande till dess normala körläge.

2.32   rullstolslyft: en anordning eller ett system med en plattform som kan höjas och sänkas mellan passagerarutrymmets golv och marken eller trottoarkanten för att underlätta passagerarens ombordstigning.

2.33   ramp: en anordning för att överbrygga avståndet mellan passagerarutrymmets golv och marken eller trottoarkanten. När den aktiveras omfattar den alla ytor som rör sig eller som kan användas när rampen aktiveras och som är avsedda att användas av en rullstol.

2.34   mobil ramp: en ramp som kan lösgöras från fordonskonstruktionen och som kan användas av en förare eller besättningsmedlem.

2.35   löstagbar sittplats: en sittplats som lätt kan avlägsnas från fordonet.

2.36   fram och bak: fram eller bak på fordonet i normal färdriktning, uttrycken framåt, främst, bakåt, bakerst osv. ska tolkas på samma sätt,

2.37   inre trappa: en trappa som gör det möjligt att röra sig mellan övre och nedre däck.

2.38   separat utrymme: ett utrymme i fordonet som får användas av passagerare eller besättning när fordonet är i rörelse och som är avskilt från varje annat passagerar- eller besättningsutrymme, utom när någon avskärmning medger passagerarna insyn i angränsande passagerarutrymme och som förbinds med en mittgång utan dörrar.

2.39   halvtrappa: en trappa som går från övre däck till en nödutgångsdörr.

2.40   belysningssystem för på- och avstigningsdörr: belysning på fordonet som på utsidan lyser upp närområdet kring på- och avstigningsdörrar och hjul.

3.   ANSÖKAN OM TYPGODKÄNNANDE

3.1

Ansökan om typgodkännande för:

a)

en fordonstyp eller

b)

en separat teknisk enhetstyp eller

c)

en fordonstyp utrustad med en karosserityp som redan typgodkänts som en separat teknisk enhet

ska lämnas in av den ansvarige tillverkaren eller av dennes representant när det gäller dess konstruktionsdetaljer.

3.2

När det gäller en ansökan om typgodkännande av ett fordon som tillverkats genom montering av ett chassi med ett typgodkänt karosseri menas med tillverkare den som utfört monteringen.

3.3

I del 1 i bilaga I finns en förlaga för informationsdokumentet om konstruktionsdetaljerna.

3.3.1   Tillägg 1: för en fordonstyp,

3.3.2   Tillägg 2: för en karosserityp,

3.3.3   Tillägg 3: för en fordonstyp utrustad med en karosserityp som redan typgodkänts som en separat teknisk enhet.

3.4

Ett fordon eller ett karosseri som är representativa för den typ som ska typgodkännas ska inlämnas till den tekniska tjänst som ansvarar för genomförandet av typgodkännandeprovningarna.

4.   TYPGODKÄNNANDE

4.1

Om det fordon eller karosseri som inlämnats för typgodkännande enligt dessa föreskrifter uppfyller kraven i punkt 5 ska typgodkännande för denna fordons- eller karosserityp beviljas.

4.2

Varje typgodkänd fordonstyp ska tilldelas ett typgodkännandenummer. De första två siffrorna i numret (för närvarande 03, vilket motsvarar ändringsserie 03) anger den ändringsserie som innehåller de senaste större tekniska ändringarna av föreskrifterna vid den tidpunkt då typgodkännandet utfärdades. En och samma avtalspart får inte tilldela en annan fordons- eller karosserityp enligt definitionen i punkt 2.2 samma nummer.

4.3

Meddelande om typgodkännande eller utvidgning av typgodkännande av en fordons- eller karosserityp enligt dessa föreskrifter ska skickas till de avtalsparter som tillämpar dessa föreskrifter i form av ett meddelandeformulär enligt förlagan i bilaga 1 till dessa föreskrifter.

4.4

På varje fordon eller karosseri som överensstämmer med ett fordon eller ett karosseri som typgodkänts enligt dessa föreskrifter ska ett internationellt typgodkännandemärke anbringas på ett väl synligt och lättåtkomligt ställe i enlighet med typgodkännandeintyget. Märket ska bestå av

4.4.1

en cirkel som omger bokstaven ”E” följd av det särskilda landsnumret för det land som beviljat typgodkännandet (3),

4.4.2

numret på dessa föreskrifter, åtföljt av bokstaven ”R”, ett bindestreck samt typgodkännandenumret till höger om den cirkel som föreskrivs i punkt 4.4.1 och

4.4.3

en tilläggssymbol som består av de romerska siffrorna för den (de) klass(er) i vilken(a) fordonet eller karosseriet typgodkänts. Ett karosseri som typgodkänts separat ska dessutom bära bokstaven S.

4.5

Den symbol som anges i punkt 4.4.1 behöver inte upprepas om fordonet överensstämmer med en fordonstyp som enligt en eller flera föreskrifter bifogade till denna överenskommelse har typgodkänts i det land som har beviljat typgodkännande enligt dessa föreskrifter. I detta fall ska de ytterligare nummer och symboler för alla de föreskrifter, enligt vilka typgodkännande har utfärdats i det land som utfärdat typgodkännande enligt dessa föreskrifter, anges i lodräta kolumner till höger om den symbol som föreskrivs i punkt 4.4.1.

4.6

Typgodkännandemärket ska vara tydligt läsbart och outplånligt.

4.7

Typgodkännandemärket ska anbringas nära eller på den typskylt på fordonet eller karosseriet som monterats av tillverkaren.

4.8

I bilaga 2 till dessa föreskrifter ges exempel på utformningar av typgodkännandemärken.

5.   KRAV

5.1

Alla fordon ska uppfylla kraven i bilaga 3 till dessa föreskrifter. Karosserier som typgodkänts separat ska uppfylla kraven i bilaga 10. Typgodkännande av ett fordon med ett karosseri som typgodkänts i enlighet med bilaga 10 ska fullföljas i enlighet med den bilagan.

5.2

Fordon i klass I ska vara tillgängliga för personer med nedsatt rörlighet inklusive minst en rullstolsanvändare enligt de tekniska bestämmelserna i bilaga 8.

5.3

Avtalsparterna ska ha frihet att välja den lämpligaste lösningen för att uppnå förbättrad tillgänglighet i andra fordon än de som tillhör klass I. Om andra fordon än de som tillhör klass I emellertid är försedda med anordningar för personer med nedsatt rörlighet och/eller rullstolsanvändare, ska de anordningarna uppfylla relevanta krav i bilaga 8.

5.4

Inget i dessa föreskrifter ska hindra en avtalsparts nationella myndigheter från att ange att viss slags drift är reserverade för fordon som är utrustade för transport av passagerare med nedsatt rörlighet i enlighet med bilaga 8.

5.5

Om inte annat anges ska alla mått tas när fordonet med sin tjänstevikt är i körklart skick, står på en jämn och horisontell markyta och befinner sig i normalt drifttillstånd. Om fordonet är utrustat med ett nigningssystem, ska det vara inställt så att fordonet befinner sig i normal körhöjd. När det gäller typgodkännande av karosseri som en separat teknisk enhet ska karosseriets läge i förhållande till den jämna horisontella ytan anges av tillverkaren.

5.6

När dessa föreskrifter innehåller ett krav att en yta i fordonet ska vara horisontell eller stå i en särskild vinkel när fordonet med sin tjänstevikt är i körklart skick, får denna yta, när det gäller ett fordon med mekanisk fjädring, överskrida denna lutningsvinkel eller ha en lutningsvinkel när fordonet med sin tjänstevikt är i körklart skick, förutsatt att detta krav uppfylls när fordonet är lastad på det sätt som tillverkaren anger. Om fordonet är utrustat med ett nigningssystem ska det vara urkopplat.

6.   ÄNDRING OCH UTVIDGNING AV TYPGODKÄNNANDE AV EN FORDONS- ELLER KAROSSERITYP

6.1

Alla ändringar av fordons- eller karosseritypen ska anmälas till den myndighet som typgodkänt fordonstypen. Myndigheten kan därefter antingen:

6.1.1

anse att ändringarna sannolikt inte får några nämnvärda negativa effekter och att fordonet eller karosseriet fortfarande uppfyller kraven, eller

6.1.2

begära ytterligare en provningsrapport från den tekniska tjänst som ansvarar för provningarna.

6.2

Beviljat eller avslaget typgodkännande ska, med angivande av ändringarna och i enlighet med förfarandet i punkt 4.3, anmälas till de avtalsparter som tillämpar dessa föreskrifter.

6.3

Den behöriga myndighet som utfärdar en utvidgning av typgodkännande ska tilldela en sådan utvidgning ett serienummer och upplysa övriga avtalsparter i 1958 års överenskommelse som tillämpar dessa föreskrifter i form av ett meddelandeformulär enligt förlagan i bilaga 1, tillägg 2 till dessa föreskrifter.

7.   PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE

Kontrollen av produktionens överensstämmelse ska ske enligt tillägg 2 till överenskommelsen (E/ECE/324-E/ECE/TRANS/505/Rev.2) med följande krav:

7.1

De fordon och karosserier som typgodkänts enligt dessa föreskrifter ska tillverkas så att de överensstämmer med den godkända typen genom att uppfylla kraven i punkt 5.

7.2

Den behöriga myndighet som har utfärdat typgodkännandet får när som helst kontrollera de metoder för kontroll av produktionsöverensstämmelse som används vid varje tillverkningsställe. Kontrollen ska normalt ske vart annat år.

8.   PÅFÖLJDER VID BRISTANDE PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE

8.1

Det typgodkännande för en fordons- eller en karosserityp som beviljats enligt dessa föreskrifter kan återkallas om kravet i punkt 5 inte uppfylls.

8.2

Om en avtalspart som tillämpar dessa föreskrifter återkallar ett typgodkännande som den tidigare beviljat ska den omgående meddela de övriga avtalsparter som tillämpar dessa föreskrifter med användande av en meddelandeblankett som överensstämmer med förlagan i tillägg 2 till bilaga 1 till dessa föreskrifter.

9.   PRODUKTIONENS DEFINITIVA UPPHÖRANDE

Om innehavaren av typgodkännandet upphör att tillverka en fordons- eller karosserityp enligt dessa föreskrifter, ska denne underrätta den myndighet som beviljat typgodkännandet. När myndigheten får detta meddelande, ska den meddela övriga avtalsparter i 1958 års avtal som tillämpar dessa föreskrifter i form av ett meddelandeformulär enligt förlagan i del 1 i bilaga 1 till dessa föreskrifter.

10.   ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

10.1

Från och med den dag då ändringsserie 02 officiellt träder i kraft ska ingen avtalspart som tillämpar dessa föreskrifter vägra att bevilja ECE-typgodkännande enligt dessa föreskrifter, ändrade genom ändringsserie 02.

10.2

Ingen avtalspart som tillämpar dessa föreskrifter får vägra nationellt typgodkännande av en fordonstyp som typgodkänts enligt ändringsserie 02 till dessa föreskrifter.

10.3

Från och med den 1 april 2008 ska de avtalsparter som tillämpar dessa föreskrifter bevilja ECE-godkännanden bara om den fordonstyp som ska typgodkännas uppfyller kraven i dessa föreskrifter, ändrade genom ändringsserie 02.

10.4

Från och med den 12 augusti 2010 får de avtalsparter som tillämpar dessa föreskrifter vägra första nationell registrering (första ibruktagande) av fordon som inte uppfyller kraven i ändringsserie 02 till dessa föreskrifter.

10.5

Från och med den dag som anges i punkt 10.3 ska de avtalsparter som tillämpar dessa föreskrifter inte längre bevilja nya typgodkännanden i enlighet med föreskrifter nr 36 eller föreskrifter nr 52.

10.6

Från och med den dag då supplement 5 till ändringsserie 02 officiellt träder i kraft ska ingen avtalspart som tillämpar dessa föreskrifter vägra att bevilja typgodkännanden enligt dessa föreskrifter, ändrade genom supplement 5 till ändringsserie 02.

10.7

Från och med 12 månader efter dagen för ikraftträdandet av supplement 5 till ändringsserie 02 ska de avtalsparter som tillämpar dessa föreskrifter endast bevilja typgodkännanden om den fordonstyp som ska godkännas uppfyller kraven i dessa föreskrifter, ändrade genom supplement 5 till ändringsserie 02.

10.8

Från och med 24 månader efter dagen för ikraftträdandet av supplement 5 till ändringsserie 02 får de avtalsparter som tillämpar dessa föreskrifter vägra bevilja en första nationell registrering (första ibruktagande) av fordon som inte uppfyller kraven i supplement 5 till ändringsserie 02 till dessa föreskrifter.

10.9

Från och med den dag då ändringsserie 03 officiellt träder i kraft ska ingen avtalspart som tillämpar dessa föreskrifter vägra att bevilja ECE-typgodkännande enligt dessa föreskrifter, ändrade genom ändringsserie 03.

10.10

Ingen avtalsslutande part som tillämpar dessa föreskrifter får vägra att bevilja nationellt eller regionalt typgodkännande för en fordonstyp som godkänts enligt ändringsserie 03 till dessa föreskrifter.

10.11

Från och med den 31 december 2012 ska de avtalsparter som tillämpar dessa föreskrifter bevilja ECE-godkännanden bara om den fordonstyp som ska typgodkännas uppfyller kraven i dessa föreskrifter, ändrade genom ändringsserie 03.

10.12

Från och med den 31 december 2013 får de avtalsparter som tillämpar dessa föreskrifter vägra bevilja nationella eller regionala typgodkännanden eller första nationell registrering (första ibruktagande) av fordon som inte uppfyller kraven i ändringsserie 03 till dessa föreskrifter.

11.   NAMN OCH ADRESSER TILL DE TEKNISKA TJÄNSTER SOM ANSVARAR FÖR TYPGODKÄNNANDEPROV OCH TILL ADMINISTRATIVA MYNDIGHETER

De avtalsparter som tillämpar dessa föreskrifter ska till FN:s sekretariat rapportera namn och adresser till de tekniska tjänster som ansvarar för typgodkännandeprov, samt till de administrativa myndigheter som beviljar typgodkännande och till vilka intyg om typgodkännande liksom utvidgat, avslaget eller återkallat typgodkännande, som utfärdas i annat land, ska skickas.

12.   (Reserverat)


(1)  Enligt definitionen i bilaga 7 till den konsoliderade resolutionen om fordonskonstruktion (R.E.3) (dokument TRANS/WP.29/78/rev.1/ändr.2, senast ändrad genom ändr.4).

(2)  Användningen av dessa fordon kan omfattas av regler fastställda av nationella myndigheter.

(3)  1 för Tyskland, 2 för Frankrike, 3 för Italien, 4 för Nederländerna, 5 för Sverige, 6 för Belgien, 7 för Ungern, 8 för Tjeckien, 9 för Spanien, 10 för Serbien, 11 för Förenade kungariket, 12 för Österrike, 13 för Luxemburg, 14 för Schweiz, 15 (vakant), 16 för Norge, 17 för Finland, 18 för Danmark, 19 för Rumänien, 20 för Polen, 21 för Portugal, 22 för Ryssland, 23 för Grekland, 24 för Irland, 25 för Kroatien, 26 för Slovenien, 27 för Slovakien, 28 för Vitryssland, 29 för Estland, 30 (vakant), 31 för Bosnien och Hercegovina, 32 för Lettland, 33 (vakant), 34 för Bulgarien, 35 (vakant), 36 för Litauen, 37 för Turkiet, 38 (vakant), 39 för Azerbajdzjan, 40 för f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, 41 (vakant), 42 för Europeiska gemenskapen (godkännanden beviljas av dess medlemsstater med användande av deras respektive ECE-symbol), 43 för Japan, 44 (vakant), 45 för Australien, 46 för Ukraina, 47 för Sydafrika, 48 för Nya Zeeland, 49 för Cypern, 50 för Malta, 51 för Sydkorea, 52 för Malaysia, 53 för Thailand, 54 och 55 (vakanta), 56 för Montenegro, 57 (vakant) och 58 för Tunisien. Följande nummer ska tilldelas övriga länder i den ordning de ratificerar överenskommelsen om antagandet av enhetliga tekniska föreskrifter för hjulförsedda fordon, utrustning och delar som kan monteras och/eller användas på hjulförsedda fordon samt villkoren för ömsesidigt erkännande av de typgodkännanden som beviljats på grundval av dessa föreskrifter, varefter de nummer som tilldelats på detta sätt ska meddelas avtalsparterna av Förenta nationernas generalsekreterare.


BILAGA 1

DOKUMENTATION AV ECE-TYPGODKÄNNANDE

Del 1

Förlaga för informationsdokument

Tillägg 1

FÖRLAGA FÖR INFORMATIONSDOKUMENT

enligt föreskrifter nr 107 om typgodkännande av fordon i kategori M2 eller M3 avseende deras allmänna konstruktion

Tillämpliga uppgifter i följande förteckning ska inlämnas i tre exemplar med innehållsförteckning. Alla ritningar ska tillhandahållas i lämplig skala och med tillräckliga detaljer i A4-format eller i en A4-folder. Eventuella fotografier ska vara tillräckligt detaljerade.

Om system, komponenter eller separata tekniska enheter är elektroniskt styrda ska uppgifter om deras prestanda inlämnas.

1.   ALLMÄNT

1.1

Fabrikat (tillverkarens firmanamn):

1.2

Typ:

1.2.1

Chassi:

1.2.2

Karosseri/komplett fordon:

1.3

Typidentifikationsmärkning, om sådan finns på fordonet b):

1.3.1

Chassi:

1.3.2

Karosseri/komplett fordon:

1.3.3

Märkningens placering:

1.3.3.1

Chassi:

1.3.3.2

Karosseri/komplett fordon:

1.4

Fordonskategori c):

1.5

Tillverkarens namn och adress:

1.6

Adress(er) till monteringsanläggning(ar):

2.   ALLMÄNNA UPPGIFTER OM FORDONETS KONSTRUKTION

2.1

Foton och/eller ritningar av ett representativt fordon:

2.2

Måttskiss av hela fordonet:

2.3

Antal axlar och hjul:

2.3.1

Antal axlar med dubbla hjul och deras placering:

2.3.2

Antal styrda axlar och deras placering:

2.4

Chassi (om sådant finns) (översiktsritning):

2.5

Material i sidobalkar d):

2.6

Motorns placering och montering:

2.7

Förarhytt (frambyggd eller normal) z):

2.8

Höger- eller vänsterstyrning:

2.8.1

Fordonet är utrustat för att köras i höger- eller vänstertrafik (1).

2.9

Ange om motorfordonet är avsett att bogsera släp och om släpet är en påhängsvagn, släpvagn eller släpkärra.

3.   MÅTT OCH VIKTER e) (i kg och mm) (hänvisa till ritning i tillämpliga fall)

3.1

Axelavstånd (vid full last) f):

3.2

Fordonets maximala mått (totalt)

3.2.1

Chassi med karosseri

3.2.1.1

Längd j):

3.2.1.2

Bredd k):

3.2.1.3

Höjd (olastad) l) (i fråga om fordon med nivåreglering anges normalt körläge):

3.2.1.4

Främre överhäng m):

3.2.1.5

Bakre överhäng n):

3.3

Tyngdpunktens läge för fordon med dess högsta tekniskt tillåtna lastvikt i längsgående, tvärgående och vertikala riktningar.

3.4

Fordonets vikt med karosseri samt, om det gäller ett dragfordon av en annan kategori än M1, med en kopplingsanordning om den monterats av tillverkaren, i körklart skick, eller vikten av chassi eller chassi med hytt, utan karosseri och/eller kopplingsanordning om tillverkaren inte monterar karosseri och/eller kopplingsanordning (inkl. vätskor, verktyg, reservhjul och förare samt för bussar och långfärdsbussar en besättningsmedlem om det i fordonet finns sittplats för en besättningsmedlem) o) (maximum och minimum för varje variant).

3.4.1

Viktens fördelning mellan axlarna och, för påhängsvagnar och släpkärror, belastningen på kopplingspunkten (maximum och minimum för varje variant):

3.5

Högsta tekniskt tillåtna lastvikt enligt tillverkarens uppgifter y) (maximum och minimum för varje variant):

3.5.1

Viktens fördelning mellan axlarna (maximum och minimum för varje variant):

3.6

Högsta tekniskt tillåtna last/vikt på varje axel:

3.7

Högsta tekniskt tillåtna vikt på kopplingspunkten:

3.7.1

på motorfordonet:

4.   KAROSSERI

4.1

Typ av karosseri: enkel-/dubbeldäckad/ledad/låggolvs- (1).

4.2

Förekommande material samt konstruktion:

5.   SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR FORDON SOM ANVÄNDS FÖR BEFORDRAN AV PASSAGERARE OCH SOM HAR MER ÄN ÅTTA SITTPLATSER FÖRUTOM FÖRARPLATSEN

5.1

Fordonsklass (klass I, klass II, klass III, klass A, klass B):

5.2

Passagerarutrymme (m2):

5.2.1

Totalt (So):

5.2.2

Övre däck (Soa): (1)

5.2.3

Nedre däck (Sob): (1)

5.2.4

För stående passagerare (S1):

5.3

Antal passagerare (sittande och stående):

5.3.1

Totalt (N): (2) (3)

5.3.2

Övre däck (Na): (1) (2) (3)

5.3.3

Nedre däck (Nb): (1) (2) (3)

5.4

Antal passagerare (sittande): (2)

5.4.1

Totalt (A): (2) (3)

5.4.2

Övre däck (Aa): (1) (2) (3)

5.4.3

Nedre däck (Ab): (1) (2) (3)

5.5

Sittplats för besättningsmedlem: ja/nej (1)

5.6

Antal på- och avstigningsdörrar:

5.7

Antal nödutgångar (dörrar, fönster, utrymningsluckor, inre trappa och halvtrappa):

5.7.1

Totalt:

5.7.2

Övre däck: (1)

5.7.3

Nedre däck: (1)

5.8

Bagageutrymmenas volym (m3):

5.9

Takyta för transport av bagage (m2):

5.10

Tekniska anordningar som underlättar ombordstigning (t.ex. ramp, lyftplattform, nigningssystem), om sådana är monterade:

5.11

Överbyggnadens hållfasthet:

5.11.1

Typgodkännandenummer enligt föreskrifter nr 66, i förekommande fall:

Anmärkningar:

(1)

Stryk det som inte är tillämpligt (det finns fall där ingenting behöver strykas när mer än ett alternativ är tillämpligt).

(2)

Ange antalet säten i varje stel sektion, om det rör sig om ledade fordon.

(3)

Ange maximalt antal tillåtna rullstolar, om fordonet är utrustat för att transportera rullstolar. Ange tillåten kombination av sittande och stående passagerare samt passagerare i rullstol, om passagerarkapaciteten är beroende av antalet rullstolar som transporteras.

b)

Om typidentifikationsmärkningen innehåller tecken som inte är relevanta för beskrivningen av det fordon, den komponent eller den separata tekniska enhet som omfattas av detta informationsdokument, ska dessa tecken ersättas av symbolen ”?” i dokumentationen (t.ex. ABC??123??).

c)

Enligt definitionen i bilaga 7 i den konsoliderade resolutionen om fordonskonstruktion (R.E.3). (TRANS/WP.29/78/Rev.1/ändring2, senast ändrad genom ändring 4)

d)

Om möjligt med Euronorm-benämning, i annat fall med följande upplysning:

i)

materialbeskrivning,

ii)

sträckgräns,

iii)

högsta dragpåkänning,

iv)

förlängning (i %),

v)

Brinell-hårdhet.

e)

När det finns ett utförande med normal hytt och ett utförande med sovhytt, ska mått och vikter anges för båda.

f)

ISO-standard 612 - 1978, term nr 6.4.

j)

Bilaga 11, punkt 2.2.1.

k)

Bilaga 11, punkt 2.2.1.

l)

Bilaga 11, punkt 2.2.3.

m)

ISO-standard 612 - 1978, term nr 6.6.

n)

ISO-standard 612 - 1978, term nr 6.7.

o)

Förarens vikt och, i förekommande fall, besättningsmedlemmens är fastställd till 75 kg (indelad i 68 kg passagerarvikt och 7 kg bagagevikt enligt ISO standard 2416:1992), bränsletanken är fylld till 90 % och övriga vätskesystem (utom dem för spillvatten) till 100 % av den kapacitet som anges av tillverkaren.

y)

För de släpvagnar eller påhängsvagnar som utövar ett avsevärt vertikalt tryck på kopplingsanordningen, eller på vändskivan, inräknas detta tryck, dividerat med tyngdaccelerationens standardvärde, i den högsta tekniskt tillåtna vikten.

z)

”Frambyggd” förarhytt är en utformning där mer än halva motorns längd ligger bakom nedre vindrutekantens främsta punkt och rattnavet ligger i den främre fjärdedelen av fordonets längd.

Tillägg 2

FÖRLAGA FÖR INFORMATIONSDOKUMENT

enligt föreskrifter nr 107 om typgodkännande av fordon i kategori M2 eller M3 avseende deras allmänna konstruktion

Tillämpliga uppgifter i följande förteckning ska inlämnas i tre exemplar med innehållsförteckning. Alla ritningar ska tillhandahållas i lämplig skala och med tillräckliga detaljer i A4-format eller i en A4-folder. Eventuella fotografier ska vara tillräckligt detaljerade.

Om system, komponenter eller separata tekniska enheter är elektroniskt styrda ska uppgifter om deras prestanda inlämnas.

1.   ALLMÄNT

1.1

Fabrikat (tillverkarens firmanamn):

1.2

Typ:

1.3

Typidentifikationsmärkning, om sådan finns på fordonet b):

1.3.1

Karosseri/komplett fordon:

1.3.2

Märkningens placering:

1.3.3

Karosseri/komplett fordon:

1.4

När det gäller komponenter och separata tekniska enheter, placering och anbringningsmetod för ECE-typgodkännandemärket:

1.5

Adress(er) till monteringsanläggning(ar):

2.   ALLMÄNNA UPPGIFTER OM FORDONETS KONSTRUKTION

2.1

Foton och/eller ritningar av ett representativt fordon:

2.2

Måttskiss av hela fordonet:

2.3

Antal axlar och hjul:

2.4

Chassi (om sådant finns) (översiktsritning):

2.5

Material i sidobalkar d):

2.6

Motorns placering och montering:

2.7

Förarhytt (frambyggd eller normal) z):

2.8

Höger- eller vänsterstyrning:

3.   MÅTT OCH VIKTER e) (i kg och mm) (hänvisa till ritning i tillämpliga fall)

3.1

Axelavstånd (vid full last) f):

3.2

Fordonets maximala mått (totalt)

3.2.1

För karosseri, typgodkänt utan chassi:

3.2.1.1

Längd j):

3.2.1.2

Bredd k):

3.2.1.3

Höjd (olastad) l) (i fråga om fordon med nivåreglering anges normalt körläge):

4.   KAROSSERI

4.1

Typ av karosseri: enkel-/dubbeldäckad/ledad/låggolvs- (1)

4.2

Förekommande material samt konstruktion:

5.   SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR FORDON SOM ANVÄNDS FÖR BEFORDRAN AV PASSAGERARE OCH SOM HAR MER ÄN ÅTTA SITTPLATSER FÖRUTOM FÖRARPLATSEN

5.1

Fordonsklass (klass I, klass II, klass III, klass A, klass B):

5.1.1

Chassityper på vilka det typgodkända karosseriet kan monteras (tillverkare och fordonstyper):

5.2

Passagerarutrymme (m2):

5.2.1

Totalt (So):

5.2.1.1

Övre däck (Soa): (1)

5.2.1.2

Nedre däck (Sob): (1)

5.2.2

För stående passagerare (S1):

5.3

Antal passagerare (sittande och stående):

5.3.1

Totalt (N): (2) (3)

5.3.2

Övre däck (Na): (1) (2) (3)

5.3.3

Nedre däck (Nb): (1) (2) (3)

5.4

Antal passagerarsittplatser: (2)

5.4.1

Totalt (A): (2) (3)

5.4.2

Övre däck (Aa): (1) (2) (3)

5.4.3

Nedre däck (Ab): (1) (2) (3)

5.5

Antal på- och avstigningsdörrar:

5.6

Antal nödutgångar (dörrar, fönster, utrymningsluckor, inre trappa och halvtrappa):

5.6.1

Totalt:

5.6.2

Övre däck: (1)

5.6.3

Undre däck: (1)

5.7

Bagageutrymmenas volym (m3):

5.8

Takyta för transport av bagage (m2):

5.9

Tekniska anordningar som underlättar ombordstigning (t.ex. ramp, lyftplattform, nigningssystem), om sådana är monterade:

5.10

Överbyggnadens hållfasthet:

5.10.1

Typgodkännandenummer enligt föreskrifter nr 66, i förekommande fall:

5.11

Punkter i dessa föreskrifter som ska uppfyllas och demonstreras när det gäller denna separata tekniska enhet.

Anmärkningar: se tillägg 1

Tillägg 3

FÖRLAGA FÖR INFORMATIONSDOKUMENT

Enligt föreskrifter nr 107 om typgodkännande av fordon i kategori M2 eller M3, där karosseriet tidigare blivit typgodkänt som separat teknisk enhet, avseende deras allmänna konstruktion

Tillämpliga uppgifter i följande förteckning ska inlämnas i tre exemplar med innehållsförteckning. Alla ritningar ska tillhandahållas i lämplig skala och med tillräckliga detaljer i A4-format eller i en A4-folder. Eventuella fotografier ska vara tillräckligt detaljerade.

Om system, komponenter eller separata tekniska enheter är elektroniskt styrda ska uppgifter om deras prestanda inlämnas.

1.   ALLMÄNT

1.1

Fabrikat (tillverkarens firmanamn):

1.2

Typ:

1.2.1

Chassi:

1.2.2

Karosseri/komplett fordon:

1.3

Typidentifikationsmärkning, om sådan finns på fordonet b):

1.3.1

Chassi:

1.3.2

Karosseri/komplett fordon:

1.3.3

Märkningens placering:

1.3.3.1

Chassi:

1.3.3.2

Karosseri/komplett fordon:

1.4

Fordonskategori c):

1.5

Tillverkarens namn och adress:

1.6

Adress(er) till monteringsanläggning(ar):

2.   ALLMÄNNA UPPGIFTER OM FORDONETS KONSTRUKTION

2.1

Foton och/eller ritningar av ett representativt fordon:

2.2

Måttskiss av hela fordonet:

2.3

Antal axlar och hjul:

2.3.1

Antal och placering av axlar med dubbla hjul:

2.4

Chassi (om sådant finns) (översiktsritning):

2.5

Material i sidobalkar d):

2.6

Motorns placering och montering:

2.7

Höger- eller vänsterstyrning:

2.7.1

Fordonet är utrustat för att köras i höger- eller vänstertrafik (1).

3.   MÅTT OCH VIKTER e) (i kg och mm)

(hänvisa till ritning i tillämpliga fall)

3.1

Axelavstånd (vid full last) f):

3.2

Fordonets maximala mått (totalt)

3.2.1

Chassi med karosseri

3.2.1.1

Längd j):

3.2.1.2

Bredd k):

3.2.1.2.1

Maximal bredd:

3.2.1.3

Höjd (olastad) l) (i fråga om fordon med nivåreglering anges normalt körläge):

3.3

Fordonets vikt med karosseri samt, om det gäller ett dragfordon av en annan kategori än M1, med en kopplingsanordning om den monterats av tillverkaren, i körklart skick, eller vikten av chassi eller chassi med hytt, utan karosseri och/eller kopplingsanordning om tillverkaren inte monterar karosseri och/eller kopplingsanordning (inkl. vätskor, verktyg, reservhjul och förare samt för bussar och långfärdsbussar en besättningsmedlem om det i fordonet finns sittplats för en besättningsmedlem) o) (maximum och minimum för varje variant).

3.3.1

Viktens fördelning mellan axlarna och, för påhängsvagnar och släpkärror, belastningen på kopplingspunkten (maximum och minimum för varje variant).

3.4

Högsta tekniskt tillåtna lastvikt enligt tillverkarens uppgifter y) (maximum och minimum för varje variant).

3.4.1

Viktens fördelning mellan axlarna och, för påhängsvagnar och släpkärror, belastningen på kopplingspunkten (maximum och minimum).

3.5

Högsta tekniskt tillåtna last/vikt på varje axel.

4.   ÖVERBYGGNADENS HÅLLFASTHET:

4.1

Typgodkännandenummer enligt föreskrifter nr 66, i förekommande fall:

Anmärkningar: se tillägg 1

Del 2

Tillägg 1

MEDDELANDE

(Största format: A4 (210 × 297 mm))

Image 1

Text av bilden

Addendum till typgodkännandeintyg nr …

om typgodkännande av ett fordon enligt föreskrifter nr 107.

1.   Ytterligare information

1.1

Fordonskategori (M2, M3): (2)

1.2

Karosseri (enkel-/dubbeldäckat, ledat, låggolvs-) (2)

1.3

Högsta tekniskt tillåtna vikt (kg):

1.4

Längd (totalt): … mm

1.5

Bredd (totalt): … mm

1.6

Höjd (totalt): … mm

1.7

Antal passagerare (sittande och stående):

1.7.1

Totalt (N): (5) (6)

1.7.2

Övre däck (Na(2) (5) (6)

1.7.3

Nedre däck (Nb(2) (5) (6)

1.7.4

Antal sittande passagerare:

1.7.4.1

Totalt (A): (5) (6)

1.7.4.2

Övre däck (Aa(2) (5) (6)

1.7.4.3

Nedre däck (Ab(2) (5) (6)

1.8

Bagageutrymmenas volym (m3):

1.9

Takyta för transport av bagage (m2):

1.10

Tekniska anordningar som underlättar tillträde till fordonen (ramp, lyftplattform, nigningssystem):

1.11

Tyngdpunktens läge i ett lastat fordon i längsgående, tvärgående och vertikala riktningar:

1.12

Överbyggnadens hållfasthet

typgodkännandenummer, om det krävs:

2.   Anmärkningar:

Tillägg 2

MEDDELANDE

(Största format: A4 (210 × 297 mm))

Image 2

Text av bilden

Addendum till typgodkännandeintyg nr …

om typgodkännande av ett karosseri som en separat teknisk enhet enligt föreskrifter nr 107

1.   Ytterligare information

1.1

Fordonskategori på vilket karosseriet kan monteras (M2, M3): (2)

1.2

Karosseri (enkel-/dubbeldäckat, ledat, låggolvs-): (2)

1.3

Chassityp(er) på vilken(a) karosseriet kan monteras:

1.4

Antal passagerare (sittande och stående):

1.4.1

Totalt (N): (5) (6)

1.4.2

Övre däck (Na): (2) (5) (6)

1.4.3

Nedre däck (Nb): (2) (5) (6)

1.4.4

Antal sittande passagerare:

1.4.4.1

Totalt (A): (5) (6)

1.4.4.2

Övre däck (Aa): (2) (5) (6)

1.4.4.3

Nedre däck (Ab): (2) (5) (6)

1.5

Bagageutrymmenas volym (m3):

1.6

Takyta för transport av bagage (m2):

1.7

Tekniska anordningar som underlättar tillträde till fordonen (ramp, lyftplattform, nigningssystem):

1.8

Överbyggnadens hållfasthet

1.8.1

typgodkännandenummer, om det krävs:

2.   Anmärkningar:

3.   Punkter som fullbordats och demonstrerats för denna separata tekniska enhet:

Anmärkningar: se del 2 i tillägg 1.

Tillägg 3

MEDDELANDE

(Största format: A4 (210 × 297 mm))

Image 3

Text av bilden

Addendum till typgodkännandeintyg nr …

om typgodkännande av en fordonstyp utrustad med en karosserityp som redan typgodkänts som en separat teknisk enhet i enlighet med föreskrifter nr 107

1.   Ytterligare information

1.1

Fordonskategori (M2, M3) (2):

1.2

Högsta tekniskt tillåtna vikt (kg):

1.3

Tyngdpunktens läge i ett lastat fordon i längsgående, tvärgående och vertikala riktningar:

1.4

Överbyggnadens hållfasthet

1.4.1

typgodkännandenummer, om det krävs:

2.   Anmärkningar:

Fotnoter: se del 2 i tillägg 1.


(2)  Stryk det som inte gäller.

(5)  Ange antalet säten i varje stel sektion, om det rör sig om ledade fordon.

(6)  Ange maximalt antal tillåtna rullstolar, om fordonet är utrustat för att transportera rullstolar. Ange tillåten kombination av sittande och stående passagerare samt passagerare i rullstol, om passagerarkapaciteten är beroende av antalet rullstolar som transporteras.


BILAGA 2

TYPGODKÄNNANDEMÄRKENAS UTFORMNING

MODELL A

(se punkt 4.4 i dessa föreskrifter)

Image 4

MODELL B

(se punkt 4.5 i dessa föreskrifter)

Image 5

MODELL C

(se punkt 4.4.3 i dessa föreskrifter)

Image 6


(*1)  Detta nummer ges endast som exempel.


BILAGA 3

KRAV SOM SKA UPPFYLLAS AV ALLA FORDON

1.-6.   (reserverade)

7.   KRAV

7.1   Allmänt

7.1.1   Om förarutrymmet saknar tak, ska föraren ha visst skydd mot starka vindar, nedsmutsning, kraftigt regn, etc.

7.2   Vikter och mått

7.2.1   Fordonen ska uppfylla kraven i bilaga 11.

7.2.2   Passagerarutrymme

7.2.2.1   Det totala passagerarutrymmet S0 ska beräknas genom att man från fordonets totala golvutrymme drar

7.2.2.1.1

ytan för förarplatsen,

7.2.2.1.2

ytan för fotsteg vid dörrar och ytan för varje annat fotsteg med ett djup av mindre än 300 mm samt den yta över vilken dörren och dess mekanism sveper när den används,

7.2.2.1.3

den yta i varje utrymme där den vertikala fria höjden är mindre än 1 350 mm uppmätt från golvet utan beaktande av det tillåtna intrång som anges i punkterna 7.7.8.6.3 och 7.7.8.6.4; för fordon i klass A eller B får detta mått minskas till 1 200 mm;

7.2.2.1.4

den yta i någon del av fordonet dit passagerarna inte har tillträde enligt punkt 7.9.4,

7.2.2.1.5

den yta i varje utrymme som är uteslutande reserverat för transport av gods eller bagage och dit passagerare saknar tillträde,

7.2.2.1.6

den yta som krävs för att tillhandahålla en fri arbetsyta för servering,

7.2.2.1.7

den golvyta som upptas av trappor, halvtrappor, inre trappor eller varje yta för fotsteg.

7.2.2.2   Det totala passagerarutrymmet S1 för stående passagerare (gäller endast fordon i klass A, I och II där transport av stående passagerare är tillåten) beräknas genom att man från S0 drar

7.2.2.2.1

ytan hos alla de golvutrymmen där lutningen överstiger de högsta tillåtna värdena enligt punkt 7.7.6,

7.2.2.2.2

ytan hos alla de utrymmen som inte är tillgängliga för en stående passagerare när alla sittplatser är upptagna med undantag för uppfällbara sittplatser,

7.2.2.2.3

ytan hos alla de utrymmen där den fria höjden över golvet är lägre än mittgångens höjd enligt punkt 7.7.5.1, (handtag ska inte räknas med i detta sammanhang),

7.2.2.2.4

ytan framför ett tvärgående vertikalplan som går genom centrum av förarstolens sittyta (i dess bakersta läge),

7.2.2.2.5

ytan 300 mm framför alla sittplatser utom uppfällbara sittplatser, utom för sidoriktade sittplatser, då detta mått kan minskas till 225 mm; se punkt 7.2.2.4 för varje sittplats som kan anses vara i bruk, när det gäller sittplatsarrangemang som kan varieras.

7.2.2.2.6

varje yta, som inte utesluts genom bestämmelserna i punkterna 7.2.2.2.1–7.2.2.2.5, där det inte går att placera en rektangel som mäter 400 × 300 mm,

7.2.2.2.7

när det gäller fordon i klass II, den yta där det är förbjudet att stå,

7.2.2.2.8

när det gäller dubbeldäckade fordon, varje yta på övre däck,

7.2.2.2.9

när det gäller ytan för rullstolsutrymmen när de är upptagna av en rullstolsanvändare, se punkt 7.2.2.4,

7.2.2.2.10

ytan för rullstolsutrymmen som är avsedda att användas enbart av rullstolsanvändare.

7.2.2.3   Ett fordon ska ha ett antal (P) sittplatser, som inte är hopfällbara, som uppfyller kraven i punkt 7.7.8. Om fordonet är av klass I, II eller A ska antalet sittplatser på varje däck motsvara minst det antal kvadratmeter golvyta som är tillgänglig på detta däck för passagerare och besättning (om sådan finns) avrundat nedåt till närmsta heltal. Nämnda antal får, utom i fråga om övre däck, minskas med 10 % när det gäller fordon i klass I.

7.2.2.4   För fordon där antalet sittplatser kan varieras ska den yta som är tillgänglig för (S1) och bestämmelserna i punkt 7.2.3, om de är tillämpliga, bestämmas för vart och ett av följande förhållanden:

7.2.2.4.1

samtliga möjliga sittplatser är upptagna och återstående yta används av stående passagerare och om plats då återstår, yta upptagen av rullstol,

7.2.2.4.2

samtliga möjliga ståplatser är upptagna och återstående tillgängliga sittplatser används samt, om plats då återstår, yta upptagen av rullstol,

7.2.2.4.3

samtliga möjliga rullstolsplatser är upptagna och återstående yta används av stående passagerare och de då återstående sittplatserna är upptagna.

7.2.3   Märkning av fordon

7.2.3.1   I förarutrymmet, på en plats som är klart synlig för föraren när han sitter ner, ska det finnas plats för följande information som anges i punkt 3.3 i bilaga 11

7.2.3.1.1

högsta antal sittplatser fordonet är avsett för,

7.2.3.1.2

i förekommande fall, högsta antal ståplatser fordonet är avsett att transportera,

7.2.3.1.3

i förekommande fall, högsta antal rullstolar fordonet är avsett att transportera.

7.2.3.2   (Reserverat)

7.2.3.3   (Reserverat)

7.2.3.3.1

den bagagevikt som får transporteras när fordonet är lastat med maximalt antal passagerare och besättningsmedlemmar och fordonet inte överstiger den högsta tekniskt tillåtna vikten eller den tillåtna vikten på någon hjulaxel. Detta ska omfatta bagagevikten

7.2.3.3.1.1

i bagageutrymmena (vikt B, punkt 7.4.3.3.1 i bilaga 11);

7.2.3.3.1.2

på taket om det är utrustat för transport av bagage (vikt BX, punkt 7.4.3.3.1 i bilaga 11).

7.3   Överbyggnadens hållfasthet

7.3.1   Alla enkeldäckade fordon i klass II och III ska ha karosseristommar som uppfyller kraven i föreskrifter nr 66.

7.4   Provning av sidostabilitet

7.4.1   Ett fordon ska vara så stabilt att det inte välter när det underlag det står på omväxlande lutas åt båda sidor till en vinkel av 28 grader från horisontalplanet.

7.4.2   Vid ovannämnda provning ska fordonet vara olastat i körklart skick enligt punkt 2.18 i dessa föreskrifter med tillägg av:

7.4.2.1

Laster motsvarande Q (enligt definitionen i punkt 3.2.3.2.1 i bilaga 11) ska placeras på varje passagerarsittplats (dock enbart på övre däck på dubbeldäckade fordon).

Om ett enkeldäckat fordon är avsett för stående passagerare eller med en besättningsmedlem som inte sitter, ska tyngdpunkten för lasten Q eller de 75 kg som representerar dem, vara jämnt fördelade, på 875 mm höjd, över utrymmet för stående passagerare eller utrymmet för besättningen. Om ett dubbeldäckat fordon ska användas med en besättningsmedlem som inte sitter, ska tyngdpunkten för vikten på 75 kg, som motsvarar besättningsmedlemmen, placeras i mittgången på övre däck på 875 mm höjd.

Om ett fordon är utrustat för att transportera bagage på taket, ska en jämnt fördelad massa (BX) motsvarande minst den som uppgivits av tillverkaren i enlighet med punkt 3.2.3.2.1 i bilaga II och som representerar sådant bagage, fästas på taket. Övriga bagageutrymmen ska vara tomma.

7.4.2.2

Om fordonets sittplats- och ståplatskapacitet kan varieras eller det är avsett att transportera en eller flera rullstolar, ska, oavsett var i passagerarutrymmet kapaciteten varieras, lasterna enligt punkt 7.4.2.1 vara större än:

a)

den vikt som motsvaras av det antal sittande passagerare som kan uppta utrymmet inklusive vikten hos alla avtagbara sittplatser eller

b)

den vikt som motsvaras av det antal ståplatspassagerare som kan uppta utrymmet, eller

c)

vikten av de rullstolar och deras användare som kan uppta utrymmet till en total vikt av 250 kg där var och en placerats på en höjd av 500 mm över golvet i centrum av varje rullstolsutrymme eller

d)

vikten av sittande och stående passagerare och rullstolsanvändare och varje kombination av dessa som kan uppta utrymmet.

7.4.3   Höjden på varje kant som används för att hindra ett fordonshjul från att glida åt sidan på en provningsbänk för lutning ska inte vara mer än två tredjedelar av avståndet mellan den yta på vilken fordonet står innan det lutas och den del av hjulfälgen som är närmast ytan när fordonet är lastat enligt punkt 7.4.2.

7.4.4   Under provningen ska inga fordonsdelar som vid normal användning inte är avsedda att vidröra varandra göra det och ingen del ska skadas eller rubbas ur sitt läge.

7.4.5   En alternativ beräkningsmetod kan användas för att visa att fordonet inte kommer att välta vid förhållandena i punkterna 7.4.1 och 7.4.2. Vid en sådan beräkning ska hänsyn tas till följande parametrar:

7.4.5.1

vikter och mått,

7.4.5.2

tyngdpunktens höjd,

7.4.5.3

fjädrarnas styvhet,

7.4.5.4

däckens styvhet i höjd- och sidled,

7.4.5.5

egenskaper hos givaren för lufttryck i luftfjädringen,

7.4.5.6

momentcentrums läge,

7.4.5.7

karosseriets vridhållfasthet.

Beräkningsmetoden beskrivs i tillägg 1 till denna bilaga.

7.5   Skydd mot brandfara

7.5.1   Motorutrymme

7.5.1.1   Inga brandfarliga ljudisolerande material eller material som kan bli indränkta med bränsle, smörjolja eller annat brännbart material ska användas i motorutrymmet, såvida materialet inte täcks av en ogenomtränglig hinna.

7.5.1.2   Försiktighetsåtgärder ska vidtas, antingen genom en lämplig planering av motorutrymmet eller genom dräneringsmynningar för att i möjligaste mån undvika att bränsle, smörjolja eller något annat brännbart material ansamlas i någon del av motorutrymmet.

7.5.1.3   En avskärmning av värmebeständigt material ska monteras mellan motorutrymmet eller mellan varje annan värmekälla (exempelvis en anordning för att absorbera den energi som frigörs när ett fordon körs nedför en lång sluttning, t.ex. en bromsanordning, eller en anordning för uppvärmning av passagerarutrymmet, dock inte anordningar som fungerar genom varmvattenscirkulation) och resten av fordonet. Alla fastsättningsdon, klämmor, packningar osv. som används i samband med avskärmningen ska vara eldbeständiga.

7.5.1.4   En värmeanordning som drivs med annat än varmt vatten kan monteras i passagerarutrymmet, om den är inkapslad i material som motstår de temperaturer som anordningen alstrar, inte avger några giftiga gaser och är placerad så att ingen passagerare sannolikt kommer i kontakt med någon het yta.

7.5.1.5   I fordon som har motorn placerad bakom förarutrymmet, ska förarutrymmet vara utrustat med ett larm som larmar föraren med ljud- och ljussignaler om temperaturen blir för hög i motorutrymmet eller i andra utrymmen som är försedda med en förbränningsvärmare.

7.5.1.5.1

Larmet ska kunna upptäcka temperaturer i motorutrymmet och i övriga utrymmen som är försedda med en förbränningsvärmare som ligger över normala driftstemperaturer.

7.5.1.5.2

Kravet i punkt 7.5.1.5.1 ska anses uppfyllt om följande delar av motorutrymmet och övriga utrymmen som är försedda med en förbränningsvärmare övervakas i fråga om alltför höga temperaturer:

7.5.1.5.2.1

Utrymmen där brandfarliga vätskor (flytande eller gasformiga) vid läckage kan komma i kontakt med exponerade komponenter, t.ex. turboaggregatet eller avgassystemet, inklusive komponenter som är monterade på motorn, vars driftstemperatur är samma som eller högre än antändningstemperaturen för de brandfarliga vätskorna (flytande eller gasformiga), eller

7.5.1.5.2.2

utrymmen där brandfarliga vätskor (flytande eller gasformiga) vid läckage kan komma i kontakt med skyddade komponenter, t.ex. en värmeanordning, vars driftstemperatur är samma som eller högre än antändningstemperaturen för de brandfarliga vätskorna (flytande eller gasformiga), eller

7.5.1.5.2.3

utrymmen där brandfarliga vätskor (flytande eller gasformiga) vid läckage kan komma i kontakt med komponenter, t.ex. generatorn, vars driftstemperatur, vid driftstörningar kan vara samma som eller högre än antändningstemperaturen för de brandfarliga vätskorna (flytande eller gasformiga).

7.5.1.5.3.

Larmet ska vara i drift när motorns startanordning aktiveras och tills motorns stoppanordning aktiveras, oavsett fordonets lutning.

7.5.2   Elektrisk utrustning och ledningsdragning

7.5.2.1   Alla kablar ska vara väl isolerade och alla kablar och all elektrisk utrustning ska kunna motstå den temperatur och de fuktighetsförhållanden de utsätts för. I motorutrymmet ska särskild uppmärksamhet ägnas deras förmåga att motstå den omgivande temperaturen och effekterna av alla sannolika föroreningar.

7.5.2.2   Ingen kabel som används i en krets ska ha en strömstyrka som överstiger den som är godtagbar för en sådan kabel med beaktande av dess installationssätt och den omgivande maximitemperaturen.

7.5.2.3   I varje krets som matar en annan utrustningsdel än startmotorn, tändningsströmkretsen (positiv tändning), glödtändarna, anordningen för att stanna motorn, laddningsströmkretsen och batteriets jordanslutning ska det finnas en säkring eller en kretsbrytare. Kretsar som matar annan utrustning kan dock skyddas av en gemensam säkring eller gemensam kretsbrytare, under förutsättning att deras totala märkeffekt inte överstiger säkringens eller automatsäkringens kapacitet. Om multiplexering förekommer, ska tillverkaren lämna all relevant teknisk information på begäran av den tekniska tjänst som utför proven.

7.5.2.4   Alla kablar ska vara väl skyddade och ska vara säkert fastsatta så att de inte kan skadas genom skärning, nötning eller skavning.

7.5.2.5   När spänningen överstiger 100 volt RMS (effektivvärde) i en eller flera strömkretsar i ett fordon, ska en manuellt styrd frånskiljare, som kan bryta alla sådana strömkretsar från huvudströmkällan, kopplas till varje pol i den spänningskälla som inte är jordad och placeras inne i fordonet på en plats som är lättåtkomlig för föraren, förutsatt att en sådan frånskiljare inte kan bryta någon strömkrets som försörjer de obligatoriska yttre fordonslyktorna. Denna punkt gäller inte högspänningständningsströmkretsar eller slutna strömkretsar i en utrustningsenhet i fordonet.

7.5.2.6   Alla elektriska kablar ska placeras så att ingen del kan komma i kontakt med någon bränsleledning eller någon del av avgassystemet eller utsättas för mycket stark värme, såvida inte lämplig isolering och skydd ordnas, t.ex. en elektromagnetisk avgasventil.

7.5.3.   Batterier

7.5.3.1.   Alla batterier ska vara väl fastsatta och lättåtkomliga.

7.5.3.2.   Batteriutrymmet ska vara åtskilt från passagerarutrymmet och förarutrymmet och ventileras med friskluft.

7.5.3.3.   Batteriklämmorna ska skyddas mot risk för kortslutning.

7.5.4   Brandsläckare och första förbandsutrustning

7.5.4.1   Det ska finnas utrymme för en eller flera brandsläckare, av vilka en ska placeras nära förarsätet. I fordon i klass A eller B ska utrymmet vara minst 8 dm3 och i klass I, II eller III minst 15 dm3. I fråga om dubbeldäckare ska det på övre däck finnas utrymme för ytterligare en brandsläckare.

7.5.4.2   Det ska finnas utrymme för en eller flera första förbandslådor. Utrymmet ska vara minst 7 dm3 med ett minsta mått på 80 mm.

7.5.4.3   Brandsläckare och första förbandslådor kan skyddas mot stöld eller skadegörelse (t.ex. i ett skåp eller bakom krossbart glas), förutsatt att deras placering tydligt markeras och att det är lätt att ta fram dem i ett nödläge.

7.5.5   Material

Inget brandfarligt material ska tillåtas inom 100 mm från avgassystemet, någon högspänningsutrustning eller någon annan betydande värmekälla, såvida inte materialet är effektivt avskärmat. Vid behov ska en avskärmning monteras för att hindra smörjmedel eller andra brandfarliga material från att komma i kontakt med avgassystemet eller andra betydande värmekällor. Vid tillämpningen av denna punkt avses med ett brandfarligt material något som inte är avsett att motstå de temperaturer som sannolikt uppstår på denna plats.

7.6   Utgångar

7.6.1   Antal utgångar

7.6.1.1   Det lägsta antalet dörrar i ett fordon ska vara två, antingen två på- och avstigningsdörrar eller en på- och avstigningsdörr och en nödutgångsdörr. Varje dubbeldäckat fordon ska ha två dörrar på nedre däck (se också punkt 7.6.2.2). Det lägsta antal på- och avstigningsdörrar som krävs framgår av följande:

Antal passagerare

Antal på- och avstigningsdörrar

KLASS I OCH A

KLASS II

KLASS III OCH B

9 - 45

1

1

1

46 - 70

2

1

1

71 - 100

3

(2 om det är ett dubbeldäckat fordon)

2

1

> 100

4

3

1

7.6.1.2   Det lägsta antalet på- och avstigningsdörrar i varje stel del av ett ledat fordon ska vara en, förutom i den främre delen av ett ledat fordon i klass I där det ska vara minst två.

7.6.1.3   Vid tillämpningen av detta krav ska på- och avstigningsdörrar som är utrustade med ett fjärrstyrt kontrollsystem inte anses som nödutgångsdörrar om de inte lätt kan öppnas för hand när den kontroll som avses i punkt 7.6.5.1 vid behov aktiverats.

7.6.1.4   Det ska finnas minst så många utgångar att det totala antalet utgångar i ett separat utrymme är enligt följande:

Antal passagerare och besättningsmedlemmar som ska rymmas i varje utrymme

Minsta totala antal utgångar

1 - 8

2

9 - 16

3

17 - 30

4

31 - 45

5

46 - 60

6

61 - 75

7

76 - 90

8

91 - 110

9

111 - 130

10

> 130

11

Antalet utgångar för varje separat däck (om det är ett dubbeldäckat fordon) och varje separat utrymme fastställs för sig. Toalettutrymmen eller kabysser betraktas inte som separata utrymmen vid definitionen av antalet nödutgångar. Utrymningsluckor kan endast räknas som ett av ovannämnda antal nödutgångar.

7.6.1.5   Varje stel sektion i ett ledat fordon ska behandlas som ett separat fordon vid bestämning av minsta antal och placering av utgångar. Förbindelsepassagen mellan dem ska inte betraktas som en utgång. Toalettutrymmen eller kabysser betraktas inte som separata utrymmen vid definitionen av antalet nödutgångar. Antalet passagerare ska bestämmas för varje stel del. Det plan där horisontalaxeln på den led som sammankopplar fordonets stela delar är fästad, och som är vinkelrät mot fordonets längsgående axel när det rör sig rakt fram, ska betraktas som gränsen mellan delar.

7.6.1.6   En dubbel på- och avstigningsdörr ska räknas som två dörrar och ett dubbelt eller flerdubbelt fönster som två nödutgångsfönster.

7.6.1.7   Om det inte går att ta sig från förarutrymmet till passagerarutrymmet via en gång som uppfyller något av villkoren i punkt 7.7.5.1.1 ska följande villkor uppfyllas:

7.6.1.7.1

Förarutrymmet ska ha två utgångar som inte ska vara placerade i samma sidovägg. Om en av utgångarna är ett fönster ska det uppfylla kraven i punkterna 7.6.3.1 och 7.6.8 för nödutgångsfönster.

7.6.1.7.2

En eller två sittplatser är tillåtna bredvid föraren för ytterligare personer, och i detta fall ska båda de utgångar som avses i punkt 7.6.1.7.1 vara dörrar.

Förardörren ska godkännas som nödutgångsdörr för de personer som sitter på dessa platser, förutsatt att en provkropp kan föras från dessa platser ut ur fordonet genom förardörren (se bilaga 4, figur 27).

Kontrollen av att det går att ta sig ut genom förardörren ska ske enligt kraven i punkt 7.7.3.2 och med hjälp av en provkropp med måtten 600 x 400 mm, i enlighet med beskrivningen i punkt 7.7.3.3.

Passagerardörren ska vara placerad på motsatta sida till den sida där förardörren är placerad och ska godkännas som nödutgång för föraren.

Upp till fem ytterligare sittplatser får monteras i ett utrymme inkl. förarplatsen, förutsatt att de ytterligare sittplatserna och utrymmet för dessa sittplatser uppfyller alla krav i dessa föreskrifter och att minst en dörr som ger tillträde till passagerarutrymmet uppfyller kraven i punkt 7.6.3. för nödutgångsdörrar.

7.6.1.7.3

I de fall som anges i punkterna 7.6.1.7.1 och 7.6.1.7.2. ska de utgångar som krävs för förarutrymmet varken räknas som en av de dörrar som krävs enligt punkterna 7.6.1.1. – 7.6.1.2. eller som en av de utgångar som krävs enligt punkt 7.6.1.4, utom i de fall som anges i punkterna 7.6.1.7.1 och 7.6.1.7.2. Punkterna 7.6.3–7.6.7, 7.7.1, 7.7.2 och 7.7.7 ska inte gälla för sådana utgångar.

7.6.1.8   Om förarutrymmet och sätena bredvid detta kan nås från det huvudsakliga passagerarutrymmet via en gång som uppfyller ett av kraven i punkt 7.7.5.1.1 behöver det inte finnas någon utgång till fordonets utsida från förarutrymmet.

7.6.1.9   Om det finns en förardörr eller annan utgång från förarutrymmet enligt villkoren i punkt 7.6.1.8, får den endast räknas som en utgång för passagerare om

7.6.1.9.1

den uppfyller måttkraven för nödutgångsdörr i punkt 7.6.3.1,

7.6.1.9.2

den uppfyller kraven i punkt 7.6.1.7.2,

7.6.1.9.3

det går att ta sig från det utrymme som är reserverat för förarsätet till passagerarutrymmet genom en för ändamålet lämplig gång. Dessa krav ska anses vara uppfyllda om provkroppen enligt punkt 7.7.5.1 obehindrat kan röra sig från mittgången till dess att provkroppens framsida når det vertikala plan som tangerar den främsta punkten på förarsätets baksida (när detta säte befinner sig sitt bakersta läge), och den provkropp som beskrivs i punkt 7.6.1.7.2 kan flyttas från detta plan till nöddörren i den riktning som fastställs i samma punkt (se bilaga 4, figur 28) när sätet och ratten ställts i sin respektive mittposition.

7.6.1.10   Punkterna 7.6.1.8 och 7.6.1.9 utesluter inte att det finns en dörr eller annan avskärmning mellan förarsätet och passagerarutrymmet, förutsatt att denna avskärmning snabbt kan avlägsnas av föraren i ett nödläge. En förardörr i ett utrymme som avgränsas av en sådan avskärmning ska inte räknas som en passagerarutgång.

7.6.1.11   Utrymningsluckor utöver nödutgångsdörrar och nödutgångsfönster ska monteras i fordon av klasserna II, III och B (i det övre däckets tak i dubbeldäckade fordon). De kan även monteras i fordon av klasserna I och A. Minsta antal utrymningsluckor ska vara följande:

Antal passagerare

(på övre däck i dubbeldäckade fordon)

Antal luckor

ej över 50

1

över 50

2

7.6.1.12   Varje inre trappa ska anses utgöra en utgång från övre däck i ett dubbeldäckat fordon.

7.6.1.13   Alla personer som befinner sig på nedre däck i ett dubbeldäckat fordon ska i ett nödläge kunna ta sig ut ur fordonet utan att behöva gå upp till övre däck.

7.6.1.14   Mittgången på ett dubbeldäckat fordons övre däck ska vara förbunden med genomgångsutrymmet till en på- och avstigningsdörr genom en eller flera inre trappor eller med mittgången på nedre däck inom 3 m från en på- och avstigningsdörr:

7.6.1.14.1

Två, eller minst en och en halv trappa, ska finnas i fordon i klasserna I och II om mer än 50 passagerare kan befordras på övre däck.

7.6.1.14.2

Två, eller minst en och en halv trappa, ska finnas i fordon i klass III om mer än 30 passagerare kan befordras på övre däck.

7.6.1.15   För ett fordon utan tak gäller att utgångarna från det däck som saknar tak ska vara sådana att de uppfyller föreskrifter som är förenliga med att tak saknas.

7.6.2   Utgångarnas placering

Fordon som är avsedda för mer än 22 passagerarsittplatser ska uppfylla nedanstående krav. Fordon som är avsedda för högst 22 passagerare kan antingen uppfylla nedanstående krav eller de som ingår i bilaga 7, punkt 1.2.

7.6.2.1   På- och avstigningsdörren(arna) ska vara på den sida av fordonet som är närmast den sida av vägbanan som motsvarar trafikriktningen i det land där fordonet ska inregistreras för användning och minst en av dem ska vara i fordonets främre halva. Detta utesluter inte

7.6.2.1.1

en särskilt utformad dörr på fordonets bak- eller sidogavel att användas i stället för en på- och avstigningsdörr av rullstolsanvändare,

7.6.2.1.2

en extra på- och avstigningsdörr på fordonets bakgavel huvudsakligen avsedd för på-/avlastning av gods eller bagage, men som kan användas av passagerare när omständigheterna kräver, eller

7.6.2.1.3

en eller flera extra på- och avstigningsdörrar på motsatt sida av fordonet om det rör sig om fordon som är utformade för att användas i situationer som kräver av-/pålastning på båda sidor. Exempel på sådana situationer omfattar fordon för användning på flygplatsernas flygsida, fordon för användning i multimodala transportsystem som använder mellanplattformar, eller fordon som passerar gränserna till länder där man inte kör på samma sida av vägen som i det land där fordonet ska inregistreras för användning. Fordon som är utrustade på detta sätt ska vara försedda med manöverorgan så att föraren kan hindra normal användning av dörrar som för ögonblicket inte är i bruk, eller

7.6.2.1.4

med en på- och avstigningsdörr på bakgaveln till ett fordon i klass A eller B.

7.6.2.2   Två av de dörrar som avses i punkt 7.6.1.1 ska vara åtskilda så att avståndet mellan tvärgående vertikalplan genom deras mittpunkter är minst

7.6.2.2.1

40 % av passagerarutrymmets totallängd mätt parallellt med fordonets längsgående axel, när det gäller ett enkeldäckat fordon.

Om fordonet är ledat, ska detta krav vara uppfyllt när två dörrar i de olika delarna är åtskilda på så sätt att avståndet mellan dörrarna är minst 40 % av det kombinerade passagerarutrymmets totallängd (alla delar).

Om en av dessa två dörrar bildar en del av en dubbeldörr ska detta avstånd uppmätas mellan de två dörrar som är längst ifrån varandra.

7.6.2.2.2

När det gäller ett dubbeldäckat fordon ska två av de dörrar som avses i punkt 7.6.1.1 vara åtskilda så att avståndet mellan de tvärgående vertikalplanen genom deras mittpunkter är minst 25 procent av fordonets totala längd eller 40 procent av passagerarutrymmets totala längd på nedre däck. Detta gäller inte om de två dörrarna är monterade på olika sidor av fordonet. Om en av dessa två dörrar utgör en del av en dubbeldörr ska detta avstånd mätas mellan de två dörrar som är längst från varandra.

7.6.2.3   Utgångarna (på varje däck om det är ett dubbeldäckat fordon) ska vara placerade så att det finns i princip lika många utgångar på fordonets båda sidor. (Detta innebär inte att fler utgångar än det antal som föreskrivs i punkt 7.6.1 behöver monteras). Eventuella utgångar utöver föreskrivet lägsta antal behöver inte uppvägas av ett motsvarande antal på den andra sidan av fordonet.

7.6.2.4   Minst en utgång ska finnas antingen i fordonets bakgavel eller i dess front. För fordon i klass I och för fordon där den bakre delen permanent är avstängd från passagerarutrymmet är denna bestämmelse uppfylld om en utrymningslucka monteras. För dubbeldäckade fordon gäller detta krav endast det övre däcket.

7.6.2.5   Utgångarna på samma sida av fordonet ska vara lämpligt fördelade utmed fordonets längd.

7.6.2.6   En dörr i fordonets bakgavel ska tillåtas, förutsatt att det inte är en på- och avstigningsdörr.

7.6.2.7   Om utrymningsluckor monteras ska de placeras enligt följande: om det endast finns en lucka ska den placeras i passagerarutrymmets mellersta tredjedel, och om det finns två luckor ska de åtskiljas med ett avstånd av minst 2 m uppmätt mellan öppningarnas närmaste kanter i en linje parallell med fordonets längsgående axel.

7.6.3   Minsta mått för utgångar

7.6.3.1   Fordon i klass I, II eller III ska uppfylla följande villkor:

7.6.3.1.1

En på- och avstigningsdörr ska ha en öppning som ger tillträde i enlighet med kraven i punkt 7.7.1 i denna bilaga.

7.6.3.1.2

En nödutgångsdörr ska ha en dörröppning med en höjd på minst 1 250 mm och en bredd på minst 550 mm.

7.6.3.1.3

Ett nödutgångsfönster ska ha en minimiarea på 400 000 mm2. I denna area ska det vara möjligt att inskriva en rektangel som mäter 500 × 700 mm.

7.6.3.1.4

Ett nödutgångsfönster i fordonets bakgavel ska uppfylla kraven i punkt 7.6.3.1.3. Alternativt ska det vara möjligt att i nödutgångsfönstrets öppning inskriva en rektangel som är 350 mm hög och 1 550 mm bred och vars hörn får rundas till en radie av högst 250 mm.

7.6.3.1.5

En utrymningslucka ska ha en lucköppning med en area på minst 400 000 mm2. I denna area ska det vara möjligt att inskriva en rektangel som mäter 500 × 700 mm.

7.6.3.2   Fordon i klass A eller B kan uppfylla antingen kraven i punkt 7.6.3.1 (klass A uppfyller klass I-krav och klass B uppfyller klass II- och klass III-krav) eller kraven i bilaga 7, punkt 1.1.

7.6.4   Tekniska krav för alla på- och avstigningsdörrar

7.6.4.1   Varje på- och avstigningsdörr ska lätt kunna öppnas från fordonets insida och utsida när fordonet är stillastående (men inte nödvändigtvis när fordonet är i rörelse). Detta krav ska emellertid inte tolkas så att det utesluter möjligheten att låsa dörren från utsidan, förutsatt att dörren alltid kan öppnas från insidan.

7.6.4.2   Varje manöverorgan eller anordning för att öppna en dörr från utsidan ska vara mellan 1 000 mm och 1 500 mm från marken och inte mer än 500 mm från dörren. I fordon i klasserna I, II och III ska varje manöverorgan eller anordning för att öppna en dörr från insidan finnas mellan 1 000 mm och 1 500 mm från översidan av golvet eller fotsteget närmast manöverorganet och inte mer än 500 mm från dörren. Detta ska inte gälla manöverorgan placerade inne i förarutrymmet.

7.6.4.3   Varje manuellt styrd på- och avstigningsenkeldörr som är gångjärnsupphängd eller försedd med vridtapp ska vara det på ett sådant sätt att den öppna dörren strävar efter att stänga sig om den kommer i kontakt med ett stillastående föremål medan fordonet rör sig framåt.

7.6.4.4   Om en manuellt styrd på- och avstigningsdörr är utrustad med ett cylinderlås ska det vara av tvåstegstyp.

7.6.4.5   På insidan av en på- och avstigningsdörr ska det inte finnas någon anordning avsedd att täcka de inre fotstegen när dörren är stängd. Detta utesluter inte att dörröppningsmekanismen eller andra anordningar som är fastsatta på insidan av dörren befinner sig i stegbrunnen när dörren är stängd, så länge dessa inte inkräktar på den del av golvet som är avsedd för stående passagerare. Denna mekanism och utrustning får inte utgöra en fara för passagerarna.

7.6.4.6   Om den direkta sikten inte är tillfredsställande ska optiska eller andra anordningar monteras som gör det möjligt för föraren att från sin sittplats upptäcka en passagerare som befinner sig i omedelbar närhet av, såväl innanför som utanför, varje på- och avstigningsdörr som inte är en automatiskt styrd på- och avstigningsdörr.

För dubbeldäckade fordon i klass I gäller detta krav även insidan av alla på- och avstigningsdörrar och den omedelbara närheten kring varje inre trappa på övre däck.

När det gäller en på- och avstigningsdörr i bakgaveln på ett fordon som är avsett för högst 22 passagerare är detta krav uppfyllt om föraren kan varsebli en 1,3 m lång person som står 1 m bakom fordonet.

Backspeglar får användas för att uppfylla kraven i denna punkt förutsatt att det synfält som krävs för att kunna köra inte påverkas.

För dörrar som är placerade bakom den ledade delen på ett ledat fordon räknas inte speglar som en tillräcklig optisk anordning.

7.6.4.7   Varje dörr som öppnas inåt fordonet samt dess mekanism ska vara konstruerade så att dess rörelse sannolikt inte åsamkar passagerarna någon skada under normala användningsförhållanden. Där så krävs ska lämpliga skyddsanordningar monteras.

7.6.4.8   Om en på- och avstigningsdörr är placerad nära en dörr till en toalett eller annat internt utrymme ska på- och avstigningsdörren säkras mot oavsiktlig användning. Detta krav ska emellertid inte gälla om dörren automatiskt låses när fordonet rör sig med en hastighet av mer än 5 km/h.

7.6.4.9   När det gäller fordon som är avsedda för högst 22 passagerare ska dörrflyglarna på de på- och avstigningsdörrar som finns i fordonets bakgavel inte kunna öppnas mer än 115° eller mindre än 85°, och när de är öppna ska de automatiskt stanna i detta läge. Detta utesluter inte möjligheten att överskrida detta läge och öppna dörren i en större vinkel när detta är riskfritt, för att t.ex. möjliggöra backning mot en hög plattform för lastning eller öppna dörrarna mer än 270° för att skapa ett fritt lastningsområde bakom fordonet.

7.6.4.10   På- och avstigningsdörrar får aldrig i något öppet läge hindra användningen av eller föreskrivet tillträde till en obligatorisk utgång.

7.6.5   Ytterligare tekniska krav för fjärrstyrda på- och avstigningsdörrar

7.6.5.1   I en nödsituation ska varje fjärrstyrd på- och avstigningsdörr kunna öppnas från insidan när fordonet är stillastående eller rör sig i en hastighet av högst 5 km/h och, om den inte är låst, från utsidan med hjälp av manöverorgan, som, oavsett om krafttillförseln är på,

7.6.5.1.1

sätter alla andra manöverorgan för dörrar ur kraft,

7.6.5.1.2

när det gäller manöverorgan på insidan, är placerade på eller inom 300 mm från dörren på en höjd (utom när det gäller inre manöverorgan för dörren enligt bilaga 8, punkt 3.9.1) av minst 1 600 mm ovanför det första fotsteget,

7.6.5.1.3

lätt kan upptäckas och tydligt identifieras när någon närmar sig dörren eller står framför dörren och är tydligt märkt för att användas i en nödsituation om andra normala manöverorgan för dörröppning finns,

7.6.5.1.4

kan manövreras av en person som står omedelbart framför dörren,

7.6.5.1.5

får dörren att öppna sig till en bredd genom vilken en provkropp enligt definitionen i punkt 7.7.1.1 kan passera inom 8 sekunder efter aktiveringen av manöverorganet, eller gör det möjligt att utan besvär öppna dörren med handkraft till en bredd genom vilken en provkropp enligt definitionen i punkt 7.7.1.1 kan passera inom 8 sekunder efter det att manöverorganet aktiverats,

7.6.5.1.6

kan skyddas med en anordning som lätt kan avlägsnas eller krossas för att ge tillträde till nödmanöverorganet, och där användningen av nödmanöverorganet eller avlägsnandet av manöverorganets skyddshölje anges för föraren såväl akustiskt som visuellt, och

7.6.5.1.7

när det gäller en förarkontrollerad dörr som inte uppfyller kraven i punkt 7.6.5.6.2 är sådana att dörren, efter att det att manöverorgan har använts för att öppna denna och därefter återgått till sitt normala läge, inte kommer att stängas förrän föraren har aktiverat ett manöverorgan för stängning.

7.6.5.1.8

Dörrarna ska inte kunna öppnas om fordonet rör sig i en hastighet över 5 km/h.

7.6.5.2   En anordning kan installeras som manövreras av föraren från förarplatsen och används till att avaktivera utsidans nödmanöverorgan för att låsa på- och avstigningsdörrarna från utsidan. I detta fall ska utsidans nödmanöverorgan reaktiveras automatiskt antingen när motorn startas eller innan fordonet når en hastighet av 20 km/h. Därefter ska inte utsidans nödmanöverorgan avaktiveras automatiskt, utan detta ska kräva ytterligare en åtgärd från förarens sida.

7.6.5.3   Varje förarkontrollerad på- och avstigningsdörr ska kunna aktiveras av föraren från förarplatsen med manöverorgan som, utom när det gäller ett fotstyrt manöverorgan, är klart och tydligt utmärkta.

7.6.5.4   Varje fjärrstyrd på- och avstigningsdörr ska aktivera en varningslampa, som ska vara klart synlig för föraren i normalt körläge under alla slags ljusförhållanden i omgivningen och som varnar när en dörr inte är helt stängd. Varningslampan ska lysa när dörrens stela del befinner sig mellan ett helt öppet läge och en punkt 30 mm från det helt stängda läget. En varningslampa kan betjäna en eller flera dörrar. Ingen sådan varningslampa får emellertid monteras när det gäller en främre på- och avstigningsdörr som inte uppfyller kraven i punkterna 7.6.5.6.1.1 och 7.6.5.6.1.2.

7.6.5.5   Om det finns manöverorgan med vilka föraren kan öppna och stänga en fjärrstyrd på- och avstigningsdörr ska de vara sådana att föraren när som helst under stängningen och öppningen kan vända dörrens rörelse.

7.6.5.6   Varje fjärrstyrd på- och avstigningsdörrs konstruktion och manöversystem ska vara sådana att det är osannolikt att en passagerare skadas av dörren eller fastnar i dörren när den stängs.

7.6.5.6.1

Detta krav ska anses uppfyllt om följande två krav är uppfyllda:

7.6.5.6.1.1

Det första kravet är att dörren när den stängs, om den vid en mätpunkt enligt bilaga 6 hindras av en fastspänningskraft som inte överstiger 150 N, åter öppnas automatiskt i sin helhet och, utom när det gäller en automatiskt styrd på- och avstigningsdörr, förblir öppen till dess att ett stängningsorgan aktiveras. Fasthållningskraften kan uppmätas med varje metod som är godkänd av den behöriga myndigheten. Riktlinjer ges i bilaga 6 till dessa föreskrifter. Den största kraften får under en kort period vara högre än 150 N, förutsatt att den inte överstiger 300 N. Återöppningssystemet kan kontrolleras med en provkropp som är 60 mm hög, 30 mm bred och vars hörn avrundats till 5 mm.

7.6.5.6.1.2

Det andra kravet är att om dörrarna stängs runt en passagerares handled eller fingrar

7.6.5.6.1.2.1

ska dörren åter öppnas automatiskt i sin helhet och, utom när det gäller en automatiskt styrd på- och avstigningsdörr, förbli öppen tills ett stängningsorgan aktiveras eller

7.6.5.6.1.2.2

ska handleden eller fingrarna lätt kunna befrias från dörrarna utan risk för att passageraren skadas. Detta krav kan kontrolleras för hand eller med hjälp av den provkropp i punkt 7.6.5.6.1.1 som vid ena änden över en längd av 300 mm minskats från en tjocklek av 30 mm till en tjocklek av 5 mm. Den ska inte behandlas med polermedel eller infettas. Om dörren håller fast provkroppen ska den lätt kunna frigöras eller också

7.6.5.6.1.2.3

ska dörren förbli i ett läge som medger fri passage för en provkropp som är 60 mm hög, 20 mm bred och vars hörn avrundats till 5 mm. Detta läge ska inte vara mer än 30 mm från det helt stängda läget.

7.6.5.6.2

När det gäller en främre på- och avstigningsdörr ska kravet i punkt 7.6.5.6 anses uppfyllt om dörren

7.6.5.6.2.1

uppfyller kraven i punkterna 7.6.5.6.1.1 och 7.6.5.6.1.2, eller

7.6.5.6.2.2

är försedd med mjuka lister, som emellertid inte ska vara så mjuka att dörrarnas stela delar når det helt stängda läget om dörrarna stängs runt provkroppen enligt punkt 7.6.5.6.1.1.

7.6.5.7   Om en fjärrstyrd på- och avstigningsdörr endast hålls stängd genom oavbruten krafttillförsel ska det finnas en visuell varningsanordning som upplyser föraren om varje fel i dörrarnas krafttillförsel.

7.6.5.8   Om fordonet är utrustat med en hållplatsbroms ska denna endast kunna aktiveras vid hastigheter lägre än 5 km/h och ska inte kunna aktiveras över denna hastighet.

7.6.5.9   Om fordonet inte är utrustat med en hållplatsbroms ska en akustisk varningssignal aktiveras för föraren om fordonet körs iväg från stillastående när någon fjärrstyrd på- och avstigningsdörr inte är helt stängd. Denna akustiska varningssignal ska aktiveras vid en hastighet av mer än 5 km/h för de dörrar som uppfyller kraven i punkt 7.6.5.6.1.2.3.

7.6.6   Ytterligare tekniska krav för automatiskt styrda på- och avstigningsdörrar

7.6.6.1   Aktivering av öppningsmanöverorgan

7.6.6.1.1

Utom när det gäller punkt 7.6.5.1 ska öppningsmanöverorganen för varje automatiskt styrd på- och avstigningsdörr endast kunna aktiveras och avaktiveras av föraren från förarplatsen.

7.6.6.1.2

Aktivering och avaktivering ska antingen vara direkt, genom en strömbrytare, eller indirekt genom att t.ex. den främre på- och avstigningsdörren öppnas och stängs.

7.6.6.1.3

När föraren aktiverar öppningsmanöverorganet ska detta indikeras inne i fordonet och, om en dörr ska öppnas från utsidan, även på utsidan av fordonet. Indikatorn (t.ex. belysta knappar, belysta skyltar) ska sitta på eller bredvid den dörr till vilken den hör.

7.6.6.1.4

Vid direkt aktivering genom en strömbrytare ska det klart anges för föraren att systemet är i funktion, t.ex. genom strömbrytarens läge, en kontrollampa eller en belyst strömbrytare. Strömbrytaren ska vara särskilt markerad och placerad på ett sådant sätt att den inte kan förväxlas med andra manöverorgan.

7.6.6.2   Öppning av automatiskt styrda på- och avstigningsdörrar.

7.6.6.2.1

Efter det att öppningsmanöverorganen aktiverats av föraren ska det vara möjligt för passagerarna att öppna dörren enligt följande:

7.6.6.2.1.1

från insidan, t.ex. genom att trycka på en knapp eller passera en fotocell och

7.6.6.2.1.2

från utsidan, utom när det gäller en dörr avsedd endast för utgång och markerad som en sådan, t.ex. genom att trycka på en belyst knapp, en knapp under en belyst skylt eller en liknande anordning märkt med en lämplig instruktion.

7.6.6.2.2

Genom att trycka på de knappar som avses i punkt 7.6.6.2.1.1 och genom att använda de medel för kommunikation med föraren som avses i punkt 7.7.9.1 kan en signal sändas som lagras och som efter det att öppningsmanöverorganen aktiverats av föraren påverkar dörrens öppnande.

7.6.6.3   Stängning av automatiskt styrda på- och avstigningsdörrar

7.6.6.3.1

När en automatiskt styrd på- och avstigningsdörr öppnats ska den åter stängas automatiskt efter en viss tid. Om en passagerare stiger på eller av fordonet under denna tid ska en säkerhetsanordning (t.ex. fotstegskontakt, fotocell, enkelriktad utgång) säkerställa att tiden tills dörren stängs är tillräckligt tilltagen.

7.6.6.3.2

Om passageraren stiger på eller av fordonet medan dörren stängs ska stängningen automatiskt avbrytas och dörren återgå till det öppna läget. Denna omkastning kan aktiveras med en av säkerhetsanordningarna i punkt 7.6.6.3.1 eller med någon annan anordning.

7.6.6.3.3

En dörr som har stängts automatiskt i enlighet med punkt 7.6.6.3.1 ska kunna öppnas av en passagerare i enlighet med punkt 7.6.6.2. Detta gäller inte om föraren har avaktiverat öppningsmanöverorganet.

7.6.6.3.4

Efter det att öppningsmanöverorganen för de automatiskt styrda på- och avstigningsdörrarna avaktiverats av föraren ska öppna dörrar stängas i enlighet med punkterna 7.6.6.3.1 och 7.6.6.3.2.

7.6.6.4   Förhindrande av automatisk stängning av dörrar markerade för särskilda ändamål t.ex. passagerare med barnvagnar, passagerare med nedsatt rörlighet, osv

7.6.6.4.1

Föraren ska kunna hindra automatisk stängning genom att aktivera ett särskilt manöverorgan. En passagerare ska också kunna direkt hindra automatisk stängning direkt genom att trycka på en särskild knapp.

7.6.6.4.2

Förhindrandet av den automatiska stängningen ska indikeras för föraren, t.ex. genom en varningslampa.

7.6.6.4.3

Föraren ska under alla omständigheter kunna återställa den automatiska stängningen.

7.6.6.4.4

Punkt 7.6.6.3 ska vara tillämplig avseende den efterföljande stängningen av dörren.

7.6.7   Tekniska krav för nödutgångsdörrar

7.6.7.1   Nödutgångsdörrar ska lätt kunna öppnas från insidan och utsidan när fordonet står stilla. Detta krav ska emellertid inte tolkas så att det utesluter möjligheten att låsa dörren från utsidan, förutsatt att dörren alltid kan öppnas från insidan med den normala öppningsmekanismen.

7.6.7.2   Nödutgångsdörrar ska, när de används som sådana, inte vara fjärrstyrda såvida de inte är av sådan typ att de förblir öppna till dess att föraren, när det manöverorgan som avses i punkt 7.6.5.1 aktiverats och återgått till normalläge, aktiverar ett stängningsmanöverorgan. Aktiveringen av något av de manöverorgan som föreskrivs i 7.6.5.1 ska leda till att dörren öppnar sig till en bredd genom vilken en provkropp enligt definitionen i punkt 7.7.2.1 kan passera inom 8 sekunder efter aktiveringen av manöverorganet, eller göra det möjligt att utan besvär öppna dörren med handkraft till en bredd genom vilken provkroppen kan passera inom 8 sekunder efter aktiveringen av manöverorganet, Nödutgångsdörrar ska inte heller utgöras av skjutdörrar med undantag för fordon som är avsedda för högst 22 passagerare. För dessa fordon kan en skjutdörr, som visat sig kunna öppnas utan användning av verktyg efter ett frontalkrockprov i enlighet med föreskrifter nr 33, godtas som en nödutgångsdörr.

7.6.7.3   Varje manöverorgan eller anordning för att från utsidan öppna en nödutgångsdörr (på nedre däck om det är ett dubbeldäckat fordon) ska finnas mellan 1 000 och 1 500 mm från marken och inte mer än 500 mm från dörren. I fordon i klasserna I, II och III ska varje manöverorgan eller anordning för att öppna en nödutgångsdörr från insidan vara mellan 1 000 mm och 1 500 mm från den övre ytan av golvet eller fotsteget närmast manöverorganet och inte mer än 500 mm från dörren. Detta gäller inte manöverorgan inne i förarutrymmet.

Alternativt kan manöverorganet enligt punkt 7.6.7.2 för öppning av en fjärrstyrd dörr placeras i enlighet med punkt 7.6.5.1.2.

7.6.7.4   Gångjärnsupphängda nödutgångsdörrar som är monterade på fordonets sida ska hängas i sina framkanter och ska öppnas utåt. Dörrstoppar, kedjor eller andra hinder ska tillåtas, förutsatt att de inte hindrar dörren från att öppnas till, och förbli öppen i, en vinkel av minst 100 grader. Om en anordning som medger fri genomgång för den provkropp som används för att mäta tillträdet till nödutgångsdörrar anbringas, ska kravet på en minsta vinkel av 100 grader inte tillämpas.

7.6.7.5   Nödutgångsdörrar ska säkras mot oavsiktlig användning. Detta krav ska emellertid inte tillämpas om nödutgångsdörren automatiskt låses när fordonet rör sig med en hastighet av mer än 5 km/h.

7.6.7.6   Alla nödutgångsdörrar ska förses med en ljudanordning för att varna föraren när de inte är säkert stängda. Varningsanordningen ska utlösas genom rörelse i dörregeln eller dörrhandtaget och inte genom rörelse i själva dörren.

7.6.8   Tekniska krav för nödutgångsfönster

7.6.8.1   Varje gångjärnsupphängt eller utskjutningsbart nödutgångsfönster ska öppnas utåt. Utskjutningsbara typer ska inte helt frigöras från fordonet när de används. Användningen av utskjutningsbara fönster ska ske så att en oavsiktlig utskjutning effektivt förhindras.

7.6.8.2   Varje nödutgångsfönster ska

7.6.8.2.1

antingen kunna lätt och omedelbart användas från fordonets insida och utsida med en anordning som erkänts som tillfredsställande eller

7.6.8.2.2

vara tillverkat av lättkrossbart säkerhetsglas. Genom den senare bestämmelsen utesluts möjligheten att använda laminerat glas eller plastmaterial. Ett verktyg som är lättillgängligt för personer inne i fordonet ska finnas nära varje nödutgångsfönster, för att säkerställa att glaset kan krossas. Verktyget för att krossa glas i nödutgångsfönster längst bak i fordonet ska placeras antingen mitt över eller under nödutgångsfönstret eller, alternativt, ska ett verktyg placeras i var ände av fönstret.

7.6.8.3   Varje nödutgångsfönster som kan låsas från utsidan ska vara så konstruerat att det alltid kan öppnas inifrån fordonet.

7.6.8.4   Om nödutgångsfönstret är gångjärnsupphängt horisontellt från den övre kanten ska en lämplig anordning anbringas för att hålla det helt öppet. Sådana nödutgångsfönster ska fungera så att det inte hindrar fri genomgång från fordonets insida eller utsida.

7.6.8.5   När det gäller ett gångjärnsupphängt nödutgångsfönster ska höjden av den nedre kanten på ett nödutgångsfönster som monterats på sidan av fordonet inte vara högre från den allmänna golvnivån omedelbart nedanför det (med undantag för några lokala avvikelser såsom förekomsten av ett hjulhus eller en transmissionstunnel) än 1 200 mm, men inte heller lägre än 650 mm, eller 500 mm när det gäller ett fönster av krossbart glas.

När det gäller ett gångjärnsupphängt nödutgångsfönster kan emellertid den nedre kantens höjd minskas till minst 500 mm förutsatt att fönsteröppningen är försedd med ett skydd upp till en höjd av 650 mm för att förebygga möjligheten att passagerare faller ut ur fordonet. Om fönsteröppningen är utrustad med ett skydd ska fönsteröppningens storlek ovanför skyddet vara minst den minsta storlek som föreskrivs för ett nödutgångsfönster.

7.6.8.6   Varje gångjärnsupphängt nödutgångsfönster som inte är klart synligt från förarplatsen ska vara utrustat med en akustisk varningsanordning som varnar föraren när fönstret inte är helt stängt. Fönsterlåset och inte själva fönstrets rörelse ska utlösa denna anordning.

7.6.9   Tekniska krav för utrymningsluckor

7.6.9.1   Varje utrymningslucka ska fungera så den inte hindrar fri genomgång från fordonets insida eller utsida.

7.6.9.2   Takutrymningsluckor ska vara utskjutningsbara, gångjärnsupphängda eller tillverkade av lättkrossbart säkerhetsglas. Golvluckor ska antingen vara gångjärnsupphängda eller utskjutningsbara och vara utrustade med en akustisk varningsanordning som varnar föraren när de inte är säkert stängda. Golvutrymningsluckans lås och inte själva luckans rörelse ska utlösa denna anordning. Golvutrymningsluckor ska säkras mot oavsiktlig användning. Detta krav emellertid är dock inte tillämpligt om golvluckan låses automatiskt när fordonet rör sig med en hastighet av mer än 5 km/h.

7.6.9.3   Utskjutningsbara typer ska inte lossna från fordonet vid användningen, så att luckan inte blir en fara för andra vägtrafikanter. Aktiveringen av utskjutningsbara utrymningsluckor ska fungera så att en oavsiktlig utskjutning effektivt förhindras. Utskjutningsbara golvluckor ska endast skjutas in i passagerarutrymmet.

7.6.9.4   Gångjärnsupphängda utrymningsluckor ska vara hängda så att de svängs längs den kant som är riktad mot fordonets framdel eller bakdel och med en vinkel av minst 100 grader. Gångjärnsupphängda utrymningsluckor i golvet ska svänga in i passagerarutrymmet.

7.6.9.5   Utrymningsluckor ska lätt kunna öppnas eller avlägsnas från insidan och utsidan. Detta krav ska emellertid inte tolkas så att det utesluter möjligheten att låsa utrymningsluckan när fordonet är obevakat, förutsatt att utrymningsluckan alltid kan öppnas eller avlägsnas från insidan med hjälp av den normala mekanismen för att öppna eller avlägsna. För en lättkrossbar utrymningslucka ska det intill luckan finnas ett verktyg som är lättillgängligt för personer inuti fordonet och med vilket luckan kan krossas.

7.6.10   Tekniska krav för utfällbara fotsteg

Om utfällbara fotsteg monterats ska de uppfylla följande krav:

7.6.10.1

De får fungera synkroniserat med motsvarande på- och avstigningsdörr eller nödutgångsdörr.

7.6.10.2

När dörren är stängd ska ingen del av det utfällbara fotsteget sticka ut mer än 10 mm från karosseriets sidolinje.

7.6.10.3

När dörren är öppen och det utfällbara fotsteget är utfällt ska stegytan uppfylla kraven i punkt 7.7.7 i denna bilaga.

7.6.10.4

När det gäller ett fjärrstyrt fotsteg ska det vara omöjligt för fordonet att för egen maskin röra sig från stillastående när fotsteget är utfällt. När det gäller ett manuellt manövrerbart fotsteg ska en ljudsignal göra föraren uppmärksam på att fotsteget inte är helt uppfällt.

7.6.10.5

Ett fjärrstyrt fotsteg ska inte kunna fällas ut när fordonet är i rörelse. Om utfällningsanordningen drabbats av ett fel ska fotsteget fällas upp och förbli i uppfällt läge. Funktionen hos motsvarande dörr ska emellertid inte hindras av ett sådant fel eller av att fotsteget skadats eller spärrats.

7.6.10.6

När en passagerare står på ett fjärrstyrt utfällbart fotsteg ska motsvarande dörr inte kunna stängas. Att detta krav uppfylls ska kontrolleras genom att en vikt av 15 kg motsvarande ett litet barns vikt placeras mitt på fotsteget. Detta krav gäller inte dörrar inom förarens direkta synfält,

7.6.10.7

(Reserverad)

7.6.10.8

Det utfällbara fotstegets hörn som är vända framåt eller bakåt ska vara rundade efter en radie på lägst 5 mm. Kanterna ska vara rundade efter en radie på lägst 2,5 mm.

7.6.10.9

När passagerardörren är öppen ska det utfällbara fotsteget hållas fast i utfällt läge. Om en tyngd på 136 kg placeras mitt på ett enkelt fotsteg eller en tyngd på 272 kg placeras mitt på ett dubbelt fotsteg, får nedböjningen inte i någon punkt på steget, mätt i förhållande till fordonets karosseri, överstiga 10 mm.

7.6.11   Märkningar

7.6.11.1   Varje nödutgång eller annan utgång som uppfyller föreskrifterna för nödutgång ska, i och utanpå fordonet, vara märkt med en skylt med texten ”NÖDUTGÅNG” och, när så är lämpligt, kompletteras av ett motsvarande piktogram enligt ISO-standard 7010:2003.

7.6.11.2   På- och avstigningsdörrarnas och alla nödutgångarnas nödmanöverorgan ska vara märkta som varande sådana på fordonets insida och utsida, antingen med en representativ symbol eller med ett tydligt formulerat meddelande.

7.6.11.3   Tydliga instruktioner om handhavande ska placeras på eller intill varje nödmanöverorgan vid en utgång.

7.6.11.4   Det språk på vilket alla de textmeddelanden som är avsedda att uppfylla föreskrifterna i punkterna 7.6.11.1-7.6.11.3 ska avfattas, ska bestämmas av den typgodkännande myndigheten med beaktande av det land/de länder i vilket/vilka den ansökande avser att saluföra fordonet och vid behov i samarbete med behöriga myndigheter i det berörda landet/de berörda länderna. Om myndigheten i det/de land/länder där fordonet ska registreras ändrar språk, ska denna ändring inte medföra något nytt typgodkännandeförfarande.

7.6.12   Belysning vid på- och avstigningsdörrar

7.6.12.1   Belysning vid på- och avstigningsdörrar kan installeras för att lysa upp det flata, horisontella område på marken som definieras enligt punkt 7.6.12.2.2 för att hjälpa påstigande passagerare och lysa upp fordonet, samt för att en passagerare som befinner sig inom detta område på marken ska kunna upptäckas av föraren från förarplatsen.

7.6.12.2   Om det finns belysning vid på- och avstigningsdörrar, ska den

7.6.12.2.1

vara vit,

7.6.12.2.2

lysa upp ett platt horisontellt område av marken med en bredd av 2 m mätt från ett plan som är parallellt med fordonets medianhorisontalplan och som går genom den stängda på- och avstigningsdörrens yttersta punkt och över en längd som sträcker sig från ett tvärgående plan som går genom den stängda på- och avstigningsdörrens främre kant till ett tvärgående plan som går genom de främre hjuls mittlinje, vilka sitter bakom på- och avstigningsdörren eller, om det inte finns några sådana hjul, till ett tvärgående plan som går genom fordonets bakre del,

7.6.12.2.3

ha begränsad bländning utanför en zon på marken med en maximal bredd av fem meter mätt från fordonets sida och en maximal längd begränsad av ett tvärgående plan som går genom fordonets främre del och ett tvärgående plan som går genom fordonets bakre del,

7.6.12.2.4

om belysningsanordningens nedre kant är mindre än 2 m från marken, inte projicera mer än 50 mm utanför fordonets totala bredd mätt utan anordningen och ha en krökningsradie på minst 2,5 mm,

7.6.12.2.5

aktiveras och avaktiveras med en separat strömbrytare, och

7.6.12.2.6

installeras så att anordningen endast kan slås på när en på- och avstigningsdörr är aktiverad och fordonets hastighet inte överstiger 5 km/h och automatiskt slås av innan fordonet når en hastighet av mer än 5 km/h.

7.7   Inredning

7.7.1   Tillträde till på- och avstigningsdörrar (se bilaga 4, figur l)

7.7.1.1   Det fria utrymme som sträcker sig inåt fordonet från den sidovägg där dörren är monterad ska medge fri passage för en provkropp med de mått som anges för antingen provkropp 1 eller provkropp 2 i bilaga 4, figur 1.

Provkroppen ska hållas parallell med dörröppningen när den förs från det utgångsläge där planet för den sida som är närmast fordonets innervägg är en tangent till öppningens yttersta kant, till det läge där den vidrör det första fotsteget, efter vilket den ska hållas i rät vinkel mot den rörelseriktning en person som använder ingången förväntas inta.

7.7.1.2   (Reserverad)

7.7.1.3   När provkroppens mittlinje har förts 300 mm från startläget och provkroppen vidrör steg- eller golvytan ska den hållas i det läget.

7.7.1.4   Den cylindriska provkropp (se bilaga 4, figur 6) som används för provning av mittgångens fria genomgång ska därefter med utgångspunkt i mittgången föras i den rörelseriktning, som en person som lämnar fordonet förväntas inta, tills dess mittlinje nått det vertikalplan som utgörs av det översta fotstegets övre kant eller tills ett plan som tangerar den övre cylindern vidrör den tvådelade sektionen, beroende på vad som först inträffar, och därefter hållas i detta läge (se bilaga 4, figur 2).

7.7.1.5   Mellan den cylindriska provkroppen i det läge som anges i punkt 7.7.1.4 och den tvådelade sektionen i det läge som anges i punkt 7.7.1.3 ska det finnas ett fritt utrymme vars övre och nedre begränsningar visas i bilaga 4, figur 2. Detta fria utrymme ska tillåta fri genomföring av en vertikal panel med samma form och mått som den cylindriska provkroppen (punkt 7.7.5.1), och med en tjocklek av högst 20 mm. Denna vertikala panel ska föras från den cylindriska provkroppens tangent tills dess yttersida vidrör den tvådelade sektionens innersida samtidigt som den vidrör det eller de plan som definieras av fotstegets övre kanter i den rörelseriktning som en person som använder ingången sannolikt kommer att ta (se bilaga 4, figur 2).

7.7.1.6   Fri genomgång för denna provkropp sektion ska inte omfatta något utrymme som sträcker sig längre än fram till 300 mm framför en obelastad sittplatsdyna på en framåt- eller bakåtriktad sittplats, eller 225 mm när det gäller sittplatser monterade på hjulhus, och till höjden av sittplatsdynans övre del.

7.7.1.7   När det gäller uppfällbara sittplatser ska detta utrymme bestämmas med sittplatsen nedfälld.

7.7.1.8   En (eller flera) uppfällbar(a) sittplats(er) som används av besättningsmedlemmar får dock inkräkta på genomgångsutrymmet till en på- och avstigningsdörr när den (de) är nedfälld(a) förutsatt att

7.7.1.8.1

det klart anges både inne i själva fordonet och på meddelandeblanketten (se bilaga 1) att sittplatsen endast är avsedd att användas av besättningen,

7.7.1.8.2

när sittplatsen inte används ska den fällas upp automatiskt för att uppfylla kraven i punkterna 7.7.1.1 eller 7.7.1.2 samt 7.7.1.3, 7.7.1.4 och 7.7.1.5,

7.7.1.8.3

dörren inte anses vara en obligatorisk utgång enligt punkt 7.6.1.4,

7.7.1.8.4

när sittplatsen är nedfälld eller uppfälld, ingen del av den befinner sig framför ett vertikalplan som går genom centrum av förarstolens sittyta i dess bakersta läge och genom centrum av den yttre backspegel som är monterad på fordonets motsatta sida.

7.7.1.9   När det gäller fordon avsedda för högst 22 passagerare ska en dörröppning och den genomgång genom vilken passagerarna når denna anses fria om det

7.7.1.9.1

uppmätt parallellt med fordonets längsgående axel finns ett fritt utrymme på minst 220 mm vid varje punkt samt 550 mm vid varje punkt som befinner sig mer än 500 mm över golvet eller fotstegen (bilaga 4, figur 3),

7.7.1.9.2

uppmätt vinkelrätt mot fordonets längsgående axel finns ett fritt utrymme på minst 300 mm vid varje punkt samt 550 mm vid varje punkt som befinner sig mer än 1 200 mm över golvet eller fotstegen eller mindre än 300 mm under taket (bilaga 4, figur 4).

7.7.1.10   Måtten på på- och avstigningsdörren och nödutgångsdörren enligt punkt 7.6.3.1 och kraven i punkterna 7.7.1.1-7.7.1.7, 7.7.2.1-7.7.2.3, 7.7.5.1 och 7.7.8.5 ska inte tillämpas på ett fordon i klass B med en största tekniskt tillåten vikt av 3,5 ton och med upp till 12 passagerarsittplatser där alla sittplatser har fri genomgång till minst två dörrar.

7.7.1.11   Golvets maximala lutning i genomgångsutrymmet får inte överstiga 5 procent.

7.7.1.12   Genomgångsutrymmenas ytor ska vara halkfria.

7.7.2   Tillträde till nödutgångsdörrar (se bilaga 4, figur 5)

Följande krav ska inte tillämpas på de förardörrar som används som nödutgångar i fordon som är avsedda för högst 22 passagerare.

7.7.2.1   Med undantag för bestämmelserna i punkt 7.7.2.4, ska det fria utrymmet mellan mittgången och nödutgångsdörrens öppning medge fri genomgång för en vertikal cylinder som mäter 300 mm i diameter och med höjden 700 mm uppmätt från golvet och som stöder en andra vertikal cylinder som mäter 550 mm i diameter och där cylindrarnas sammanlagda höjd är 1 400 mm.

Den övre cylinderns diameter får upptill minskas till 400 mm om en avfasning som inte överskrider 30 grader från horisontallinjen inbegrips.

7.7.2.2   Den första cylinderns bas ska ligga inom den andra cylinderns projektion.

7.7.2.3   Om uppfällbara sittplatser installeras längs denna genomgång ska det fria utrymme som krävs för cylindern bestämmas med sittplatsen nedfälld.

7.7.2.4   Som alternativ till den dubbla cylindern får en mätanordning som beskrivs i punkt 7.7.5.1 användas (se bilaga 4, figur 6).

7.7.3   Tillträde till nödutgångsfönster

7.7.3.1   Det ska vara möjligt att föra en provkropp från mittgången till utsidan av fordonet genom varje nödutgångsfönster.

7.7.3.2   Provkroppens rörelseriktning ska överensstämma med den riktning som en passagerare som utrymmer fordonet sannolikt skulle inta. Provkroppen ska hållas vinkelrät mot denna rörelseriktning.

7.7.3.3   Provkroppen ska bestå av en tunn platta som mäter 600 x 400 mm med hörnen avrundade till en radie av 200 mm. Om det gäller ett nödutgångsfönster i fordonets bakgavel får emellertid provkroppen alternativt mäta 1 400 x 350 mm med hörnen avrundade till en radie av 175 mm.

7.7.4   Tillträde till utrymningsluckor

7.7.4.1   Utrymningsluckor i taket

7.7.4.1.1

Utom när det gäller fordon i klasserna I och A ska minst en utrymningslucka vara placerad så att en fyrsidig stympad pyramid med en sidvinkel av 20 grader och en höjd av 1 600 mm vidrör en del av sittplatsen eller motsvarande stöd. Pyramidens axel ska vara vertikal och dess smala del ska vidröra utrymningsluckans öppningsområde. Stöden får vara vikbara eller flyttbara förutsatt att de kan låsas i sitt användningsläge. Detta läge ska ligga till grund för kontrollen.

7.7.4.1.2

Om takets konstruktionstjocklek är större än 150 mm ska pyramidens smala del vidröra utrymningsluckans öppningsområde på yttertakets yttersida.

7.7.4.2   Utrymningsluckor i golvet

När det gäller en utrymningslucka monterad i golvet ska luckan ge direkt och fritt tillträde till fordonets utsida och vara monterad där det finns ett fritt utrymme över luckan som motsvarar mittgångens höjd. Varje värmekälla och alla rörliga komponenter ska vara minst 500 mm från någon del av lucköppningen.

Det ska vara möjligt att föra en provkropp i form av en tunn platta som mäter 600 x 400 mm med hörnen avrundade till en radie av 200 mm i horisontalläge från en höjd över fordonsgolvet av 1 m till marken.

7.7.5   Mittgångar (se bilaga 4, figur 6)

7.7.5.1.   Ett fordons mittgång ska vara så utformad och konstruerad att den medger fri genomgång för en mätanordning som består av två koaxialcylindrar med en omvänd avhuggen kon placerad mellan dem och där mätanordningen har de mått som visas i bilaga 4, figur 6.

Mätanordningen får vidröra stroppar, om sådana finns, eller andra rörliga föremål såsom delar till säkerhetsbälten och flytta undan dem.

7.7.5.1.1

Om det inte finns någon utgång i utrymmet framför en sittplats eller en sittplatsrad ska följande gälla:

7.7.5.1.1.1

När det gäller framåtvända sittplatser, ska framkanten på den cylindriska provkropp som definieras i punkt 7.7.5.1. minst nå fram till det tvärgående vertikalplan som tangerar den främsta punkten på den främsta sittplatsradens ryggstöd och förbli i detta läge. Från detta plan ska det vara möjligt att föra den sektion som visas i bilaga 4, figur 7 på sådant sätt att, med början i kontaktläget med den cylindriska provkroppen, den sektionssida som är vänd mot fordonets utsida flyttas 660 mm.

7.7.5.1.1.2

När det gäller sidoriktade sittplatser ska den cylindriska provkroppens främre del nå minst det tvärgående plan som sammanfaller med ett vertikalplan som går genom centrum för framförvarande sittplats. (Bilaga 4, figur 7).

7.7.5.1.1.3

När det gäller bakåtriktade sittplatser ska den cylindriska provkroppens främre del nå minst det tvärgående vertikalplan som tangerar ytan på sittplatsdynorna i framförvarande rad eller sittplats (bilaga 4, figur 7).

7.7.5.2   (Reserverad)

7.7.5.3   På fordon i klass III får sittplatserna på den ena sidan eller på båda sidor om mittgången vara flyttbara i sidled, vilket gör det möjligt att minska mittgångens bredd till en form som motsvarar en nedre cylinder med en diameter av 220 mm, förutsatt att utformningen med ett reglage på varje sittplats som är lättillgänglig för en person som står i mittgången kommer att vara tillräckligt för att få sittplatsen att lätt återställas, om möjligt automatiskt, även om den är belastad, till ett läge som motsvarar en minsta bredd av 300 mm.

7.7.5.4   På ledade fordon ska mätanordningen enligt punkt 7.7.5.1 obehindrad kunna föras genom den ledade sektion på varje däck om de två sektionerna medger genomgång för passagerarna. Ingen del av det mjuka skyddsöverdraget i denna sektion, inkl. delar av bälgen, ska inkräkta på mittgången.

7.7.5.5   Fotsteg får monteras i mittgångarna. Fotstegens topp ska vara minst lika breda som mittgången.

7.7.5.6   Uppfällbara sittplatser som gör det möjligt för passagerare att sitta i mittgången ska inte tillåtas. Uppfällbara sittplatser ska dock vara tillåtna i andra områden i fordonet, förutsatt att de inte hindrar den cylindriska provkroppen från fri genomgång längs mittgången när sittplatserna är utfällda.

7.7.5.7   Sittplatser som är flyttbara i sidled och som i ett läge inkräktar på mittgången ska inte tillåtas utom i fordon i klass III och ska dessutom uppfylla villkoren i punkt 7.7.5.3.

7.7.5.8   När det gäller fordon som omfattas av punkt 7.7.1.9 ska en mittgång inte krävas förutsatt att de tillträdesmått som avses i den punkten beaktas.

7.7.5.9   Mittgångarnas ytor ska vara halkfria.

7.7.6   Mittgångens lutning

Mittgångens lutning får inte överskrida följande:

7.7.6.1

I längsgående riktning:

7.7.6.1.1

8 % när det gäller ett fordon i klass I, II eller A eller

7.7.6.1.2

12,5 % när det gäller ett fordon i klass III och B och

7.7.6.2

i tvärgående riktning: 5 % för alla klasser.

7.7.7   Fotsteg (se bilaga 4, figur 8)

7.7.7.1   Högsta och lägsta höjd samt minsta djup för fotsteg för passagerare vid på- och avstigningsdörrar och nödutgångsdörrar samt inne i fordonet specificeras i bilaga 4, figur 8.

7.7.7.1.1

En övergång från en nedsänkt mittgång till ett sittplatsområde ska inte anses som ett fotsteg. Det vertikala avståndet mellan mittgångens yta och sittplatsområdets golv ska emellertid inte överstiga 350 mm.

7.7.7.2   Fotstegets höjd ska mätas i centrum av dess bredd vid ytterkanten och med den däckutrustning och det lufttryck som anges av tillverkaren för den största tillåtna tekniska lastvikten (M).

7.7.7.3   Det första fotstegets höjd över marken ska mätas med fordonet på plant underlag, olastat och i körklart skick enligt definition i punkt 2.18 i dessa föreskrifter och med den däckutrustning och det lufttryck som anges av tillverkaren för den största tekniskt tillåtna lastvikten (M) i enlighet med punkt 2.19 i dessa föreskrifter.

7.7.7.4   Om det finns mer än ett fotsteg får varje fotsteg inkräkta på området för nästa fotstegs vertikala utsprång med upp till 100 mm, och utsprånget över stigytan nedanför ska medge en fri yta av minst 200 mm (se bilaga 4, figur 8) med alla fotstegsnosar så utformade att risken för att snubbla blir så liten som möjligt. Alla fotstegsnosar ska stå i visuell kontrast till den omedelbara omgivningen.

7.7.7.5   Varje fotstegs bredd och form ska vara sådana att en rektangel enligt nedanstående tabell kan placeras på detta fotsteg utan att mer än 5 % av den lämpliga rektangelns yta hänger över fotsteget. Vid en dubbeldörr ska varje halva av dubbeldörren uppfylla detta krav.

Antalet passagerare

> 22

≤ 22

Yta

Första fotsteget (mm)

400 × 300

400 × 200

Övriga fotsteg (mm)

400 × 200

400 × 200

7.7.7.6   Alla fotsteg ska ha en halkfri yta.

7.7.7.7   Fotstegets maximala lutning ska vara högst 5 % i någon riktning.

7.7.8   Passagerarsittplatser (inklusive uppfällbara sittplatser) och utrymme för sittande passagerare

7.7.8.1   Minsta sittplatsbredd (se bilaga 4, figur 9)

7.7.8.1.1

Den minsta sittplatsdynebredden, mått ”F” (bilaga 4, figur 9), mätt från ett vertikalplan som går genom detta sittplatsläges centrum ska vara

7.7.8.1.1.1

200 m för klass I, II, A eller B, eller

7.7.8.1.1.2

225 mm för klass III.

7.7.8.1.2

Den minsta bredden på det utrymme som är tillgängligt för varje sittplatsläge, mått G (bilaga 4, figur 9), mätt från ett vertikalplan som går genom detta sittplatsläges centrum på en höjd mellan 270 och 650 mm över den obelastade sittplatsdynan ska inte vara mindre än

7.7.8.1.2.1

250 mm för enskilda sittplatser, eller

7.7.8.1.2.2

225 mm för sammanhängande sittplatsrader för två eller flera passagerare.

7.7.8.1.3

För fordon som är högst 2,35 m breda ska bredden på det utrymme som är tillgängligt för varje sittplatsläge, mätt från ett vertikalplan som går genom detta sittplatsläges centrum på höjder mellan 270 och 650 mm över den obelastade sittplatsdynan vara 200 mm (se bilaga 4, figur 9A). Om denna punkt uppfylls ska kraven i punkt 7.7.8.1.2 inte tillämpas.

7.7.8.1.4

För fordon som är avsedda för högst 22 passagerare omfattar, när det gäller sittplatser bredvid fordonsväggen, det tillgängliga utrymmet i sin övre del inte en triangelyta som är 20 mm bred och 100 mm hög (se bilaga 4, figur 10). Dessutom bör det utrymme som behövs för säkerhetsbälten med deras förankringar och för solskyddet undantas.

7.7.8.1.5

Vid mätning av mittgångens bredd ska hänsyn inte tas till om det tillgängliga utrymme som avses ovan inkräktar på mittgången.

7.7.8.2   Sittplatsdynans minsta djup (mått K, se bilaga 4, figur 11)

Sittplatsdynans minsta djup ska vara

7.7.8.2.1

350 mm i fordon i klass I, A eller B och

7.7.8.2.2

400 mm i fordon i klass II eller klass III.

7.7.8.3   Sittplatsdynans höjd (mått H, se bilaga 4, figur 11a)

En obelastad sittplatsdynas höjd från golvet ska vara sådan att avståndet från golvet till ett horisontalplan som är tangentiellt till sittplatsdynans främre ovansida är mellan 400 och 500 mm; denna höjd får emellertid minskas till 350 mm vid hjulhusen (med beaktande av undantagen enligt punkt 7.7.8.5.2) och motor-/transmissionsutrymmet.

7.7.8.4   Avstånd mellan sittplatserna (se bilaga 4, figur 12)

7.7.8.4.1

När det gäller sittplatser som är vända åt samma håll ska avståndet mellan stoppningen på en sittplatsdynas främre del och den bakre delen av framförvarande sittplatsdyna (mått H), när det mäts horisontellt och på alla höjder över golvet mellan nivån för sittplatsdynans ovansida och en punkt 620 mm ovanför golvet, vara minst

H

Klass I, A och B

650  mm

Klass II och III

680  mm

7.7.8.4.2

Alla mått ska tas då sittplatsdynan och stoppningen är obelastade och i ett vertikalplan som går genom den individuella sittplatsens mittlinje.

7.7.8.4.3

När tvärgående sittplatser är riktade mot varandra ska det minsta avståndet mellan sittplatsdynornas framsidor på sittplatser riktade mot varandra, uppmätt genom sittplatsdynornas högsta punkter, vara minst 1 300 mm.

7.7.8.4.4

Mätningarna ska utföras då fällbara passagerarsittplatser och inställbara förarsäten med sina ryggstöd och andra sittplatsinställningar är i det normala användningsläge som angivits av tillverkaren.

7.7.8.4.5

Vid mätningarna ska eventuella uppfällbara bord på ryggstöden vara uppfällda.

7.7.8.4.6

De sittplatser som monterats på en skena eller ett annat system som gör det möjligt för en tekniker eller användare att enkelt ändra sittplatskonfigurationen ska mätas i det normala användningsläge som anges av tillverkaren i ansökan om typgodkännande.

7.7.8.5   Utrymme för sittande passagerare (se bilaga 4, figur 13)

7.7.8.5.1

För en sittplats bakom en avskärmning eller annan stel struktur som inte är en sittplats ska det framför varje föreskrivet sittplatsutrymme (enligt definitionen i punkt 7.7.8.6) finnas ett minsta fritt utrymme i enlighet med bilaga 4, figur 13. En avskärmning vars kontur ungefär motsvarar ett tillbakalutat ryggstöd får inkräkta på detta utrymme. När det gäller sittplatser bredvid förarplatsen i fordon i klass A eller B ska intrång av instrumentbräda/panel, växelreglage, vindruta, solskydd, säkerhetsbälten och förankringar för säkerhetsbälten tillåtas.

7.7.8.5.2

För en sittplats bakom en sittplats och/eller en sittplats som är vänd mot mittgången ska det finnas ett minsta fritt fotutrymme med ett djup av minst 300 mm och en bredd enligt punkt 7.7.8.1.1, enligt anvisningarna i bilaga 4, figur 11b. Sittplatsben, passagerarfotstöd och intrång enligt punkt 7.7.8.6 får förekomma lokalt i detta utrymme, förutsatt att det finns tillräckligt utrymme för passagerarens fötter. Detta fotutrymme kan delvis finnas i och/eller ovanför mittgången, men får inte skapa något hinder vid mätningen av minsta mittgångsbredd i enlighet med punkt 7.7.5. När det gäller sittplatser bredvid förarplatsen i fordon i klass A eller B ska förekomst av säkerhetsbälten och förankringar för säkerhetsbälten tillåtas.

7.7.8.5.3

Det minsta antalet reserverade sittplatser som uppfyller kraven i bilaga 8 punkt 3.2 ska vara fyra i klass I, två i klasserna II och III och en i klasserna A och B. En sittplats som är uppfälld när den inte används får inte utses till reserverad sittplats.

7.7.8.6   Fri höjd ovanför sittplatser

7.7.8.6.1

När det gäller enkeldäckade fordon ska det ovanför varje sittplats och, utom när det gäller den första sittplatsraden i ett fordon i klass A eller B, ovanför dess tillhörande fotutrymme uppmätas ett fritt utrymme med en höjd av minst 900 mm uppmätt från den obelastade sittplatsdynans högsta punkt och minst1 350 mm från den genomsnittliga golvnivån i fotutrymmet. När det gäller fordon som omfattas av punkt 7.7.1.10, och även sittplats(er) bredvid föraren i ett fordon av klass A eller B, kan dessa mått minskas till 1 200 mm uppmätt från golvet och 800 mm uppmätt från den obelastade sittplatsdynans högsta punkt.

När det gäller dubbeldäckade fordon ska varje sittplats ha en fri höjd av minst 900 mm mätt från den obelastade sittplatsdynans högsta punkt. Denna fria höjd ska sträcka sig över den vertikala projektionen för hela sittplatsen med tillhörande fotutrymme. När det gäller övre däck får denna fria höjd minskas till 850 mm.

7.7.8.6.2

Detta fria utrymme ska utsträckas över det område som avgränsas

7.7.8.6.2.1

av längsgående vertikalplan 200 mm på vardera sidan av sittplatsens genomsnittliga vertikalplan och

7.7.8.6.2.2

av ett tvärgående vertikalplan genom ryggstödets bakersta övre del och av ett tvärgående vertikalplan 280 mm framför en obelastad sittplatsdynas främsta del i varje fall uppmätt vid sittplatsens genomsnittliga vertikalplan.

7.7.8.6.3

Från kanterna av det fria utrymme som definieras i punkterna 7.7.8.6.1 och 7.7.8.6.2 får följande områden undantas:

7.7.8.6.3.1

När det gäller den övre delen av de yttre sittplatserna, intill fordonets innervägg, ett område med ett rektangulärt tvärsnitt som är 150 mm högt och 100 mm brett (se bilaga 4, figur 14).

7.7.8.6.3.2

När det gäller den övre delen av den yttre sittplatsen, ett område med en triangulär tvärsektion vars spets är belägen 700 mm från överkanten och vars bas är 100 mm bred (se bilaga 4, figur 15); det utrymme som krävs för säkerhetsbälten och deras förankringar samt för solskydd är också undantaget.

7.7.8.6.3.3

När det gäller fotbrunnen för en yttre sittplats, ett område med ett tvärsektionsyta av högst 0,02 m2 (0,03 m2 för låggolvsfordon) och med en största bredd av högst 100 mm (150 mm för låggolvsfordon) (se bilaga 4, figur 16).

7.7.8.6.3.4

När det gäller ett fordon som är avsett för högst 22 passagerare och när det gäller sittplatserna närmast karosseriets bakre hörn, får det fria utrymmets yttre bakre kant, sedd i plan, avrundas till en radie av högst 150 mm (se bilaga 4, figur 17).

7.7.8.6.4

I det fria utrymme som definieras i punkterna 7.7.8.6.1, 7.7.8.6.2 och 7.7.8.6.3 ska följande intrång tillåtas:

7.7.8.6.4.1

Intrång från en annan sittplats ryggstöd, dess stöd och dess tillbehör (t.ex. uppfällbart bord).

7.7.8.6.4.2

När det gäller ett fordon som är avsett för högst 22 passagerare, intrång från ett hjulhus förutsatt att ett av följande villkor uppfylls:

7.7.8.6.4.2.1

Intrånget går inte längre än sittplatsens genomsnittliga vertikalplan (se bilaga 4, figur 18) eller

7.7.8.6.4.2.2

den närmaste kanten av det 300 mm djupa fotutrymmet för sittplatspassagerare flyttas fram högst 200 mm från den obelastade sittplatsdynans kant och till högst 600 mm framför sittplatsens stoppning, när dessa mätningar görs i sittplatsens genomsnittliga vertikalplan (se bilaga 4, figur 19). När det gäller två sittplatser som är vända mot varandra ska denna bestämmelse endast tillämpas på en av sittplatserna och det återstående fotutrymmet för de sittande passagerarna ska vara minst 400 mm.

7.7.8.6.4.3

När det gäller sittplatser bredvid förarplatsen i fordon som är avsedda för högst 22 passagerare ska intrång av instrumentbräda/panel, vindruta, solskydd, säkerhetsbälten, förankringar för säkerhetsbälten och frontkåpa tillåtas.

7.7.8.6.4.4

Intrång från fönster av klafftyp när de är öppna, och deras fästanordningar.

7.7.9   Kommunikation med föraren

7.7.9.1   I fordon i klasserna I, II och A ska det finnas möjlighet för passagerare att signalera att föraren bör stanna fordonet. Alla sådana kommunikationsanordningar ska kunna aktiveras med handflatan. Det ska finnas lämpliga kommunikationsanordningar som är ändamålsenligt och jämnt fördelade i hela fordonet, och de ska inte vara mer än 1 500 mm från golvet; detta utesluter inte möjligheten att installera kompletterande kommunikationsanordningar som är placerade högre. Det manöverorgan som aktiverar anordningen ska stå i visuell kontrast till sin omedelbara omgivning. Att kommunikationsanordningen aktiverats ska också framgå för passagerarna genom en eller flera belysta signaler. Den belysta signalen ska visa orden ”BUSSEN STANNAR” eller motsvarande, och/eller en lämplig symbol och ska förbli belyst tills på- och avstigningsdörren eller –dörrarna öppnas. Ledade fordon ska ha sådana signaler i varje stel del av fordonet. Dubbeldäckade fordon ska ha dem på varje däck. Bestämmelserna i punkt 7.6.11.4 ska gälla för alla textmeddelanden som används.

7.7.9.2   Kommunikation med besättningsutrymmet

Om ett besättningsutrymme inte medger tillträde till förar- eller passagerarutrymmena ska det finnas en anordning för kommunikation mellan föraren och detta besättningsutrymme.

7.7.9.3   Kommunikation med toalettutrymmet

Toalettutrymmen ska vara utrustade med anordning för att tillkalla hjälp i en nödsituation.

7.7.10   Apparater för varma drycker och kokutrustning

7.7.10.1   Apparater för varma drycker och kokutrustning ska vara monterade eller skyddade så att det är osannolikt att varm mat eller varma drycker kan spillas på någon passagerare vid nödbromsning eller vid kurvtagning.

7.7.10.2   I fordon med apparater för varma drycker eller kokutrustning ska alla passagerarsittplatser vara utrustade med lämpliga anordningar för att placera varm mat eller dryck medan fordonet är i rörelse.

7.7.11   Dörrar till inre utrymmen

Varje dörr till en toalett eller annat inre utrymme ska

7.7.11.1

vara självstängande och inte försedd med någon anordning som håller den öppen om den i öppet läge kan hindra passagerare i ett nödläge,

7.7.11.2

när den står öppen, inte skymma något handtag, någon anordning för att öppna på- och avstigningsdörrar, nödutgångsdörrar, nödutgångar, brandsläckare eller lådor för första förband eller någon obligatorisk märkning som hör samman med dessa,

7.7.11.3

vara försedd med en anordning som i ett nödläge gör det möjligt att öppna dörren från utrymmets utsida, och

7.7.11.4

inte kunna låsas från utsidan om den inte samtidigt kan öppnas från insidan.

7.7.12   Inre trappa i ett dubbeldäckat fordon (se bilaga 4, figur 1).

7.7.12.1   Den minsta bredden på varje inre trappa ska utformas så att provfiguren för enkeldörren enligt figur 1 i bilaga 4 kan passera fritt. Den tvådelade sektionen ska med utgångspunkt i mittgången på nedre däck föras upp till det sista fotsteget, i den riktning som en person som använder trappan sannolikt skulle röra sig.

7.7.12.2   Inre trappor ska utformas så att det vid en häftig inbromsning av ett fordon som färdas framåt inte finns någon fara för att en passagerare kastas utför trappan.

Detta krav anses uppfyllt om minst ett av följande villkor uppfylls:

7.7.12.2.1

Ingen del av trappan som leder ned är riktad framåt.

7.7.12.2.2

Trappan är utrustad med räcken eller liknande.

7.7.12.2.3

Det finns en automatisk anordning i trappans övre del som förhindrar att trappan används under färd. Denna anordning ska lätt kunna aktiveras i en nödsituation.

7.7.12.3   Det ska kontrolleras, genom användning av cylindern i punkt 7.7.5.1, att förhållandena för tillträde från mittgångarna (övre och nedre) till trappan är tillräckliga.

7.7.13   Förarutrymmet

7.7.13.1   Föraren ska vara skyddad från stående passagerare och passagerare som sitter omedelbart bakom förarutrymmet och som skulle kunna kastas in i förarutrymmet vid inbromsning eller kurvtagning. Detta krav ska anses uppfyllt om

7.7.13.1.1

den bakre delen av förarutrymmet är avstängt genom en skiljevägg, eller

7.7.13.1.2

när det gäller passagerarsittplatser omedelbart bakom förarutrymmet, om ett skyddsräcke eller, när det gäller fordon i klasser A eller B, ett säkerhetsbälte har monterats. För fordon som har ett område för stående passagerare omedelbart bakom förarutrymmet, räcker det inte att montera ett säkerhetsbälte. När ett skyddsräcke monterats, ska detta uppfylla kraven enligt punkterna 7.7.13.1.2.1–7.7.13.1.2.3 (se bilaga 4, figur 30).

7.7.13.1.2.1

Skyddsräcket ska ha en minsta höjd på 800 mm uppmätt från det golv på vilket passagerarna har sina fötter.

7.7.13.1.2.2

Skyddsräckets bredd ska sträcka sig inåt från fordonets vägg minst 100 mm bortom den längsgående mittlinjen för den innersta passagerarsittplats som berörs, men ska under alla omständigheter sträcka sig fram till den innersta punkten på förarsätet.

7.7.13.1.2.3

Avståndet mellan den övre kanten på en yta avsedd att hålla ett objekt (t.ex. ett bord) och den övre kanten på ett skyddsräcke ska vara minst 90 mm.

7.7.13.2   Förarutrymmet ska vara skyddat så att inga objekt kan rulla in från passagerarområdet omedelbart bakom förarutrymmet vid en häftig inbromsning. Detta krav ska anses uppfyllt när en boll med en diameter av 50 mm inte kan rulla in i förarutrymmet från passagerarområdet omedelbart bakom utrymmet.

7.7.13.3   Föraren ska vara skyddad från solljus och från påverkan av bländning och reflexer från innerbelysningen. Belysning som kan påverka förarens sikt negativt och kraftigt ska endast kunna vara tänd när fordonet står stilla.

7.7.13.4   Fordonet ska ha anordningar som möjliggör avfrostning och avimning av vindrutan.

7.7.14   Förarsäte

7.7.14.1   Förarsätet ska vara fristående från andra säten.

7.7.14.2   Antingen ska ryggstödet vara rundat eller så ska förarutrymmet vara försett med armstöd som är placerade på så sätt att föraren varken hindras vid manöver eller kommer ur balans vid sidoacceleration som kan förekomma under körningen.

7.7.14.3   Den minsta sittplatsdynebredden, (mått F, se bilaga 4 figur 9), mätt från ett vertikalplan som går genom sätets centrum ska vara

7.7.14.3.1

200 mm för klass A eller B,

7.7.14.3.2

225 mm för klass I, II eller III.

7.7.14.4   Det minsta sittplatsdynedjupet, (mått K, se bilaga 4 figur 11a), mätt från ett vertikalplan som går genom sätets centrum ska vara

7.7.14.4.1

350 mm för klass A eller B,

7.7.14.4.2

400 mm för klass I, II eller III.

7.7.14.5   Den minsta totala bredden på ett ryggstöd, mätt upp till en höjd av 250 mm ovanför det horisontalplan som är tangentiellt till den obelastade sittdynans översta yta, ska vara 450 mm.

7.7.14.6   Avståndet mellan armstöden ska vara tillräckligt stort för att ge föraren ett fritt utrymme, enligt definitionen i punkt 7.7.14.2, på minst 450 mm.

7.7.14.7   Sätet ska vara justerbart längsgående och i höjdled och ryggstödets lutning ska vara justerbar. Det ska automatiskt låsas i vald position, och om det har en snurrmekanism ska denna låsas automatiskt i körställning. Sätet ska ha ett fjädringssystem.

7.7.14.7.1

Fjädringssystemet och justerbarheten i höjdled är inte obligatoriskt för fordon i klasserna A och B.

7.8   Innerbelysning

7.8.1   Elektrisk innerbelysning ska finnas för belysning av

7.8.1.1

alla passagerar-, besättnings- och toalettutrymmen samt den ledade delen i ett ledat fordon,

7.8.1.2

alla fotsteg eller trappor,

7.8.1.3

genomgångsutrymmen till varje utgång och till området närmast på- och avstigningsdörren/-arna, samt eventuella hjälpmedel för ombordstigning när de är i bruk,

7.8.1.4

invändig märkning av och invändiga manöverorgan till alla utgångar,

7.8.1.5

alla ställen, där det finns hinder.

7.8.1.6

När det gäller dubbeldäckade fordon utan tak ska det finnas minst en belysningsanordning som ska monteras så nära varje trappmynning på övre däck som möjligt.

7.8.2   Det ska finnas minst två strömkretsar för innerbelysningen så att den ena inte påverkas om den andra inte fungerar. En krets som endast betjänar en permanent in- och utgångsbelysning kan anses som en av dessa kretsar.

7.8.3   (Reserverad)

7.8.4   Individuella lampor för var och en av posterna i punkt 7.8.1 krävs inte förutsatt att det finns tillräcklig belysning vid normal användning.

7.8.5   Den obligatoriska innerbelysningen ska skötas manuellt av föraren genom strömbrytare eller vara automatisk.

7.9   Ledad del i ledat fordon

7.9.1   Den ledade del som förenar fordonets stela delar ska vara så utformad och konstruerad att minst en rotationsrörelse runt minst en horisontalaxel och minst en vertikalaxel är möjlig.

7.9.2   När det ledade fordonet med sin tjänstevikt, i körklart skick, är stillastående på ett horisontellt underlag ska det mellan golvet i varje stel del och vändskivans golv eller golvet i det ersättande elementet inte finnas något öppet avstånd som är bredare än

7.9.2.1   10 mm när fordonets alla hjul står på samma nivå, eller

7.9.2.2   20 mm när hjulen på axeln nära den ledade delen vilar på en yta som är 150 mm högre än den yta på vilken de andra axlarnas hjul vilar.

7.9.3   Nivåskillnaden mellan golvet i de stela delarna och vändskivans golv, uppmätt vid fogen, ska inte överstiga

7.9.3.1

20 mm vid de förhållanden som anges i punkt 7.9.2.1 eller

7.9.3.2

30 mm vid de förhållanden som anges i punkt 7.9.2.2.

7.9.4   På ledade fordon ska det finnas möjlighet att fysiskt hindra passagerarnas tillträde till en del av den ledade delen om

7.9.4.1

golvet har ett oskyddat hål som inte uppfyller kraven i punkt 7.9.2,

7.9.4.2

golvet inte kan bära passagerarnas vikt,

7.9.4.3

väggarnas rörelse kan innebära fara för passagerarna.

7.10   Riktningsstabilitet hos ledade fordon

När ett ledat fordon rör sig i en rak linje ska de längsgående mittplanen i dess stela del sammanfalla och bilda ett oavbrutet plan utan någon avböjning.

7.11   Ledstänger och handtag

7.11.1   Allmänna krav

7.11.1.1   Ledstänger och handtag ska vara tillräckligt kraftiga.

7.11.1.2   De ska vara utformade och monterade så att de inte utgör någon skaderisk för passagerarna.

7.11.1.3   Ledstänger och handtag ska vara utformade så att passagerarna lätt kan få ett stadigt grepp om dem. Varje ledstång ska ha en längd av minst 100 mm så att den passar en hand. Inget mått på tvärsnittet ska vara mindre än 20 mm eller större än 45 mm utom när det gäller ledstänger på dörrar och sittplatser och, när det gäller ett fordon i klass II, III eller B, i genomgångsutrymmena. I dessa fall ska ledstänger med ett minsta mått av 15 mm tillåtas, förutsatt att ett annat mått är minst 25 mm. Ledstänger ska inte ha skarpa böjningar.

7.11.1.4   Det fria utrymmet mellan en ledstång eller ett handtag längs huvuddelen av dess längd och den angränsande delen av fordonets karosseri eller väggar ska vara minst 40 mm. När det gäller en ledstång på en dörr eller en sittplats eller i genomgångsutrymmet i ett fordon i klass II, III eller B, ska emellertid ett minsta fritt utrymme av 35 mm tillåtas.

7.11.1.5   Ytan på varje ledstång, handtag eller stolpe ska stå i visuell kontrast till den omedelbara omgivningen och vara halkfri.

7.11.2   Kompletterande krav för ledstänger och handtag i fordon som är avsett för befordran av stående passagerare

7.11.2.1   Ledstänger och/eller handtag ska finnas i tillräckligt antal i varje del av den golvyta som i enlighet med punkt 7.2.2 är avsedd för stående passagerare. I detta syfte får stroppar, i mån av förekomst, betraktas som handtag, förutsatt att de hålls på plats med lämpliga medel. Detta krav ska anses uppfyllt om, från alla möjliga lägen för den provkropp som visas i bilaga 4, figur 20, minst två ledstänger eller handtag kan nås av provkroppens rörliga arm. Provkroppen får roteras fritt runt sin vertikalaxel.

7.11.2.2   När förfarandet i punkt 7.11.2.1 tillämpas ska endast sådana ledstänger och handtag som är minst 800 mm och högst 1 950 mm ovanför golvet beaktas.

7.11.2.3   För varje plats som kan upptas av en stående passagerare ska minst en av de obligatoriska ledstängerna eller ett av handtagen vara placerat högst 1 500 mm ovanför golvnivån på den platsen. Detta gäller inte för ett område nära en dörr där dörren eller dess mekanism i öppet läge kunde hindra användningen av detta handtag. Undantag kan också ges i mitten av stora plattformar, men summan av undantagen får inte överstiga 20 % av det totala ståplatsområdet.

7.11.2.4   Områden som kan upptas av stående passagerare och som inte är avskilda med sittplatser från fordonets sidoväggar eller bakgavel ska förses med horisontella ledstänger som är parallella med väggarna och monterade på en höjd av mellan 800 mm och 1 500 mm ovanför golvet.

7.11.3   Ledstänger och handtag för på- och avstigningsdörrar

7.11.3.1   Dörröppningarna ska utrustas med ledstänger och/eller handtag på varje sida. När det gäller dubbeldörrar kan detta krav uppfyllas genom montering av en central stolpe eller en central ledstång.

7.11.3.2   De ledstänger och/eller handtag som ska finnas vid på- och avstigningsdörrar ska vara sådana att de inbegriper ett greppställe som är tillgängligt för en person som står på marken nära på- och avstigningsdörren eller på något av följande fotstegen. Sådana ställen ska placeras vertikalt mellan 800 mm och 1 100 mm ovanför marken eller ovanför ytan på varje fotsteg och horisontellt

7.11.3.2.1

för det läge som är lämpligt för en person som står på marken högst 400 mm inåt från det första fotstegets ytterkant och

7.11.3.2.2

för det läge som är lämpligt för ett särskilt fotsteg, inte utåt från det ifrågavarande fotstegets ytterkant, och högst 600 mm inåt från samma kant.

7.11.4   (Reserverad)

7.11.5   Ledstänger och handtag för inre trappor i dubbeldäckade fordon.

7.11.5.1   Lämpliga ledstänger eller handtag ska finnas på varje sida av alla inre trappor. De ska placeras mellan 800 och 1 100 mm ovanför varje fotstegs trampyta.

7.11.5.2   De ledstänger och/eller handtag som ska finnas ska vara sådana att de har ett greppställe som är tillgängligt för en person som står på nedre eller övre däck bredvid den inre trappan samt vid vart och ett av de följande fotstegen. Sådana greppställen ska placeras vertikalt mellan 800 och 1 100 mm över nedre däck eller ett greppställe över varje fotstegs yta, och

7.11.5.2.1

för den placering som är lämplig för en person som står på nedre däck högst 400 mm inåt från det första fotstegets ytterkant, och

7.11.5.2.2

för den placering som är lämplig för ett visst fotsteg, inte utåt från det berörda fotstegets ytterkant, och högst 600 mm inåt från samma kant.

7.12   Skydd av fotstegsbrunnar och utsatta sittplatser

7.12.1   När en sittande passagerare sannolikt skulle kastas framåt ned i en fotstegsbrunn vid kraftig inbromsning, ska antingen ett skyddsräcke eller, för fordon i klass A eller B, ett säkerhetsbälte monteras. Där skyddsräcke monterats ska detta, från det golv där passageraren har sina fötter, ha en minsta höjd av 800 mm och sträcka sig inåt från fordonets vägg minst 100 mm bortom den längsgående mittlinjen för varje sittplats där passageraren löper en risk eller täcka det innersta fotsteget, beroende på vilket mått som är minst.

7.12.2   På övre däck på ett dubbeldäckat fordon ska den inre trappans brunn vara skyddad av ett inbyggt räcke med en lägsta höjd av 800 mm, uppmätt från golvet. Räckets nedre kant ska inte vara mer än 100 mm från golvet.

7.12.3   Den främre vindrutan framför de passagerare som sitter på de främsta sittplatserna på övre däck i ett dubbeldäckat fordon ska förses med ett vadderat skydd. Detta skydds övre kant ska placeras vertikalt mellan 800 och 900 mm över det golv där passagerarna har fötterna.

7.12.4   Sättsteget för varje fotsteg i en inre trappa i ett dubbeldäckat fordon ska vara stängt.

7.13   Bagagehyllor och förares och passagerares säkerhet

De personer som befinner sig inne i fordonet ska skyddas mot föremål som kan falla ner från bagagehyllor när fordonet bromsar eller svänger. Om det finns bagageutrymmen ska de vara utformade på ett sådant sätt att bagaget hindras från att falla ned vid häftig inbromsning.

7.14   Falluckor, om sådana finns

7.14.1   Varje fallucka i ett fordonsgolv som inte är en utrymningslucka ska vara så monterad och säkrad att den inte rubbas eller öppnas utan användning av verktyg eller nycklar och ingen lyft- eller säkerhetsanordning ska sticka upp mer än 8 mm över golvnivån. Utstående kanter ska vara avfasade.

7.15   Visuell underhållning

7.15.1   Olika medel för visuell underhållning för passagerare, t.ex. TV-skärmar eller videoapparater, ska vara utom synhåll för föraren när föraren sitter i sin normala körställning. Detta gäller inte TV-skärmar eller liknande anordning som används som en del av förarens kontroll eller styrning av fordonet, t.ex. övervakning av på- och avstigningsdörrar.

7.16   Trådbussar

7.16.1   Trådbussar ska uppfylla bestämmelserna i bilaga 12.

7.17   Passagerarskydd i fordon utan tak

Varje fordon utan tak ska ha

7.17.1

en oavbruten frontpanel som täcker den fulla bredden av fordonets takfria del och som har en höjd av minst 1 400 mm mätt från den allmänna golvnivån intill frontpanelen,

7.17.2

ett skydd utan avbrott som löper längs sidorna och den bakre delen av fordonets takfria del, med en höjd på minst 1 100 mm på sidorna och 1 200 mm i den bakre delen av fordonet, uppmätt från den allmänna golvnivån intill panelerna. Skyddet ska bestå av oavbrutna paneler längs sidorna och den bakre delen, med en höjd av minst 700 mm mätt från den allmänna golvnivån närmast panelerna, kombinerat med en eller flera oavbrutna skyddsräcken som uppfyller följande krav:

a)

Dess tvärsnitt måste vara mindre än 20 mm eller större än 45 mm.

b)

En eventuell öppning mellan ett skyddsräcke och andra skyddsräcken eller paneler i närheten får inte vara större än 200 mm.

c)

Det ska vara stadigt fastgjort i karossen.

d)

Dörrar och utgångar ska anses vara en del av detta skydd.

7.18   Sikt- och kommunikationshjälpmedel

När det gäller fordon utan tak ska föraren ha tillgång till visuella medel, som t.ex. spegel, periskop eller videokamera/-monitor, så att det är möjligt att övervaka passagerare i det takfria området. Vidare ska det finnas en anläggning för internkommunikation så att föraren kan kommunicera med dessa passagerare.

Tillägg

Kontroll av statisk sidostabilitet genom beräkning

1.   Ett fordon kan visas uppfylla kravet i punkt 7.4 i bilaga 3 genom en beräkningsmetod som godkänts av den tekniska tjänst som utför provningarna.

2.   Den tekniska tjänst som ansvarar för provningarnas utförande får kräva att provningar utförs på delar av fordonet för att kontrollera de antaganden som gjorts vid beräkningen.

3.   Förberedelser för beräkning.

3.1

Fordonet ska representeras av ett koordinatsystem.

3.2

Beroende på fordonskarosseriets tyngdpunkt och olika fjädringsegenskaper i fordonets upphängning och däck lyfter axlarna normalt inte samtidigt på en sida av fordonet vid lateral acceleration. Därför ska karosseriets vältning i sidled över varje axel säkerställas under förutsättningen att den (de) övriga axelns(arnas) hjul förblir på marken.

3.3

För att förenkla provningarna ska det antas att de icke-fjädrade vikternas tyngdpunkt ligger i fordonets längsgående plan på den linje som går genom centrum för hjulets rotationsaxel. En ringa skiftning av vridcentrum till följd av axelns avböjning kan försummas. Luftfjädringens styrsystem ska inte beaktas.

3.4

Åtminstone följande parametrar ska beaktas:

Uppgifter om fordonet såsom axelavstånd, spårvidd och fjädrad/icke-fjädrad vikt, läget för fordonets tyngdpunkt, avböjningen, studsningen och fordonsupphängningens fjädringsegenskaper, med beaktande också av däckens icke-linjära, horisontella och vertikala fjädringsegenskaper, överbyggnadens vridning och läget för axlarnas vridcentrum.

4.   Beräkningsmetodens giltighet.

4.1

Beräkningsmetodens giltighet ska bestämmas till den tekniska tjänstens belåtenhet, t.ex. på grundval av en jämförbar provning av ett liknande fordon.

BILAGA 4

FÖRKLARANDE DIAGRAM

Figur 1

Tillträde till på- och avstigningsdörrar

(se bilaga 3, punkt 7.7.1) alternativ

Provkropp 1

Provkropp 2

Image 7

Figur 2

Tillträde till på- och avstigningsdörrar

(se bilaga 3, punkt 7.7.1.4)

Image 8

Figur 3

Bestämning av obehindrat tillträde till dörr

(se bilaga 3, punkt 7.7.1.9.1)

Image 9

Figur 4

Bestämning av obehindrat tillträde till dörr

(se bilaga 3, punkt 7.7.1.9.2)

Image 10

Figur 5

Tillträde till nödutgångsdörrar

(se bilaga 3, punkt 7.7.2)

Image 11

Figur 6

Mittgångar

(se bilaga 3, punkt 7.7.5)

Image 12

Figur 7

Främre begränsning av mittgång

(se bilaga 3, punkt 7.7.5.1.1.1)

Image 13

Figur 8

Fotsteg för passagerare

(se bilaga 3, punkt 7.7.7)

Anmärkningar:

Image 14

Figur 9

Bredd på passagerarsittplatser

(se bilaga 3, punkt 7.7.8.1)

Image 15

Text av bilden

Figur 9A

Bredd på passagerarsittplatser

(se bilaga 3, punkt 7.7.8.1.3)

Image 16

Text av bilden

Figur 10

Tillåtet intrång i axelhöjd

Tvärgående sektion för minsta tillgängliga utrymme i axelhöjd för en sittplats vid fordonsväggen

(se bilaga 3, punkt 7.7.8.1.4)

Image 17

Figur 11a

Sittplatsdynans djup och höjd

(se bilaga 3, punkterna 7.7.8.2 och 7.7.8.3)

Image 18

Figur 11b

Fotutrymme för sittande passagerare bakom en sittplats eller en sittplats som vetter mot mittgången

(se bilaga 3, punkt 7.7.8.5)

Image 19

Figur 12

Avstånd mellan sittplatser

(se bilaga 3, punkt 7.7.8.4)

Image 20

Figur 13

Sittplats bakom en avskärmning eller annan stel struktur som inte är en sittplats

(se bilaga 3, punkt 7.7.8.5.1)

Image 21

Figur 14

Tillåtet intrång i utrymme ovanför sittplats

Tvärgående sektion av det minsta fria utrymmet ovanför en sittplats vid fordonsväggen

(se bilaga 3, punkt 7.7.8.6.3.1)

Image 22

Figur 15

Tillåtet intrång ovanför en sittplats

(se bilaga 3, punkt 7.7.8.6.3.2)

Image 23

Figur 16

Tillåtet intrång i passagerarutrymmets lägre del

(se bilaga 3, punkt 7.7.8.6.3.3)

Image 24
2

Figur 17

Tillåtet intrång på sittplatser vid bakre hörn

Överblick över det föreskrivna området för sittplatsen (två sidosittplatser i den bakre delen)

(se bilaga 3, punkt 7.7.8.6.3.4)

Image 25

Figur 18

Tillåtet intrång av ett hjulhus som inte sträcker sig bortom den sidovända sittplatsens vertikala mittlinje

(se bilaga 3, punkt 7.7.8.6.4.2.1)

Image 26

Figur 19

Tillåtet intrång av ett hjulhus som sträcker sig bortom den sidovända sittplatsens vertikala mittlinje

(se bilaga 3, punkt 7.7.8.6.4.2.2)

Image 27

Figur 20

Provningsanordning för placering av handtag

(se bilaga 3, punkt 7.11.2.1)

Image 28

Figur 21

Referensrullstol

(se bilaga 8, punkt 3.6.4)

Anm.:

Image 29

Figur 22

Minsta fria utrymme för rullstolsanvändare i rullstolsutrymmet

(se bilaga 8, punkt 3.6.1)

Image 30

Figur 23

Tillgänglighetssymboler

(se bilaga 8, punkterna 3.2.8 och 3.6.6)

Figur 23A

Symbol för rullstolsanvändare

Image 31

eller

Färg: blå botten med vit symbol

Storlek: minst 130 mm i diameter

Referens för utformningen av säkerhetssymboler: ISO 3864-1:2002

Figur 23B

Symbol för passagerare med nedsatt rörlighet, förutom rullstolsanvändare

Image 32

Färg: blå botten med vit symbol

Storlek: minst 130 mm i diameter

Referens för utformningen av säkerhetssymboler: ISO 3864-1:2002

Figur 24

(Reserverat)

Figur 25

Passagerarfotutrymme

(se bilaga 3, punkt 7.7.1.6)

Image 33

Text av bilden

Figur 26

Tillträde till utrymninsluckor i taket

(se bilaga 3, punkt 7.7.4.1.1)

Image 34

Figur 27

Tillträde till förardörren

(se bilaga 3, punkt 7.6.1.7.2)

Image 35

Text av bilden

Figur 28

Tillträde till förardörren

(se bilaga 3, punkt 7.6.1.9.3)

Image 36

Text av bilden

Figur 29

Exempel på ryggstöd på en bakåtvänd rullstol

(se bilaga 8, punkt 3.8.6)

Image 37


(*1)  För fordon i klass A eller B tillåts en förskjutning av den nedre sektionen i förhållande till den övre förutsatt att den går i samma riktning.

(1)  Den övre cylinderns höjd och därmed den totala höjden får minskas med 100 mm för varje del av mittgången som ligger bakom

a)

ett tvärgående plan beläget 1,5 m framför bakaxelns mittlinje (den främre bakaxeln när det gäller fordon med mer än en bakaxel) och

b)

ett tvärgående vertikalplan beläget vid på- och avstigningsdörrens bakre kant eller vid den bakersta på- och avstigningsdörrens bakre kant om det finns mer än en på- och avstigningsdörr.

(2)  Den nedre cylinderns diameter får minskas från 450 mm till 400 mm i varje del av mittgången som ligger bakom det främsta av följande två plan:

a)

ett tvärgående vertikalplan beläget 1,5 m framför bakaxelns mittlinje (den främsta bakaxeln när det gäller fordon med mer än en bakaxel) och

b)

ett tvärgående vertikalplan placerat vid den bakersta på- och avstigningsdörrens bakre kant mellan axlarna.

För ovanstående gäller att varje stel sektion i ett ledat fordon ska beaktas separat.

(3)  220 mm för säten som kan flyttas i sidled (se punkt 7.7.5.3).

(4)  Den totala höjden på mätanordningen får sänkas (genom att man minskar höjden på den undre cylindern)

a)

från 1 800 mm till 1 680 mm i vilken del som helst av nedre däcks mittgång bakom ett tvärgående vertikalplan placerat 1 500 mm framför bakaxelns mitt (den främsta bakaxeln om fordonet har fler än en bakaxel),

b)

från 1 800 mm till 1 770 mm när det gäller en på- och avstigningsdörr som är belägen framför framaxeln i varje del av mittgången belägen mellan två tvärgående vertikalplan belägna 800 mm framför och bakom framaxelns centrumlinje.

(*2)  230 mm för fordon som är avsedda för högst 22 passagerare.

(5)  700 mm när det gäller en nödutgångsdörr.

1 500 mm när det gäller en nödutgångsdörr på övre däck i ett dubbeldäckat fordon.

850 mm när det gäller en nödutgångsdörr på nedre däck i ett dubbeldäckat fordon.

(6)  430 mm när det gäller ett fordon med enbart mekanisk fjädring.

(7)  För minst en på- och avstigningsdörr, 400 mm för övriga på- och avstigningsdörrar.

(8)  300 mm när det gäller fotsteg vid en dörr bakom den bakersta axeln.

(9)  250 mm i mittgångar på fordon som är avsedda för högst 22 passagerare.

(*3)  225 för klass III.

(*4)  350 mm vid hjulhus och motorutrymme.

(*5)  400 mm i fordon i klasserna II och III.


BILAGA 5

(Reserverat)


BILAGA 6

Riktlinjer för mätning av stängningskrafterna hos fjärrstyrda dörrar

(se bilaga 3, punkt 7.6.5.6.1.1)

och fjärrstyrda rampers reaktiva krafter

(se bilaga 8, punkt 3.11.4.3.3)

1.   ALLMÄNT

Stängningen av en fjärrstyrd dörr och manövreringen av en fjärrstyrd ramp är dynamiska processer. När en dörr eller ramp som rör sig stöter på ett hinder resulterar detta i en dynamisk reaktionskraft som tidsmässigt hänger samman med flera faktorer (t.ex. dörrens eller rampens vikt, hastighet, mått).

2.   DEFINITIONER

2.1

Stängningskraft eller reaktiv kraft F(t) är en funktion av tiden som mäts vid dörrens eller rampens ytterkant (se punkt 3.2).

2.2

Maxkraften FS är stängningskraftens eller den reaktiva kraftens högsta värde.

2.3

Effektiv kraft FE är stängningskraftens eller den reaktiva kraftens medelvärde i förhållande till pulstiden:

Formula

2.4

Pulstiden T är tiden mellan t1 och t2:

T = t2 – t1

där

t1

=

den känslighetströskel då stängningskraften eller den reaktiva kraften överstiger 50 N

t2

=

den minskningströskel då stängningskraften eller den reaktiva kraften understiger 50 N.

2.5

Förhållandet mellan ovanstående parametrar visas i figur 1 nedan (som exempel):

Figur 1

Image 38

2.6

Fasthållningskraften eller den genomsnittliga reaktiva kraften Fc är de effektiva krafternas aritmetiska medelvärde, uppmätt vid samma mätpunkt flera gånger efter varandra:

Formula

3.   MÄTNINGAR

3.1

Mätningsförhållanden:

3.1.1

Temperaturområde: 10–30 °C

3.1.2

Fordonet ska stå på ett horisontellt underlag. Vid rampmätningar ska detta underlag förses med ett fast monterat block eller annan liknande anordning med en yta som rampen kan reagera mot.

3.2

Mätningspunkterna ska vara följande:

3.2.1

När det gäller dörrar

3.2.1.1

vid dörrens huvudsakliga stängningskanter

 

en i mitten av dörren,

 

en 150 mm ovanför dörrens nedre kant,

3.2.1.2

om dörren är utrustad med anordningar för klämskydd vid öppning

vid dörrens sekundära stängningskanter vid den punkt där faran för klämning anses vara störst.

3.2.2

När det gäller ramper

3.2.2.1

vid rampens ytterkant vinkelrätt mot rörelseriktningen

 

en i mitten av rampen,

 

en 100 mm innanför varje kant parallellt med rampens rörelseriktning.

3.3

Minst tre mätningar ska utföras vid varje mätpunkt för att bestämma fastspänningskraften och den genomsnittliga reaktiva kraften enligt punkt 2.6.

3.4

Stängningsstyrkans eller den reaktiva styrkans signal ska noteras med hjälp av ett lågpassfilter med en gränsfrekvens på 100 Hz. Både känslighetströskeln och avklingningströskeln för att begränsa pulstiden ska sättas till 50 N.

3.5

Avläsningens avvikelse från det nominella värdet ska vara högst ± 3 %.

4.   MÄTAPPARAT

4.1

Mätapparaten ska bestå av två delar: ett handtag och en mätdel som utgörs av en belastningsmätare (se figur 2).

4.2

Belastningsmätaren ska ha följande egenskaper:

4.2.1

Den ska bestå av två glidhållare med ett yttermått av 100 mm i diameter och en bredd av 115 mm. Inuti belastningsmätaren ska en tryckfjäder monteras mellan de två hållarna på ett sådant sätt att belastningsmätaren trycks samman om en lämplig kraft tillförs.

4.2.2

Belastningsmätarens styvhet ska vara 10 ± 0,2 N/mm. Den största fjäderavböjningen ska begränsas till 30 mm så att en maxkraft på 300 N uppnås.

Figur 2

Image 39


BILAGA 7

Alternativa krav för fordon i klasserna a och b

1.   Fordon i klasserna A och B ska uppfylla kraven i bilaga 3 med undantag av:

a)

i stället för punkt 7.6.3.1 i bilaga 3 får ett fordon uppfylla kraven i punkt 1.1 i denna bilaga,

b)

i stället för punkt 7.6.2 i bilaga 3 får ett fordon uppfylla kraven i punkt 1.2 i denna bilaga.

1.1   Minsta mått för utgångar

De olika utgångstyperna ska ha följande minimimått:

Öppning

Mått

Kommentarer

På- och avstigningsdörr

Ingångshöjd:

Klass

A

1 650  mm

B

1 500  mm

På- och avstigningsdörrens ingångshöjd ska mätas som det vertikala avståndet, uppmätt på ett vertikalplan av de horisontella projektionerna på dörröppningens mittpunkt och det lägsta fotstegets ovansida.

Öppningshöjd

På- och avstigningsdörröppningens vertikala höjd ska vara sådan att en fri genomföring av den tvådelade sektionen i punkt 7.7.1.1 i bilaga 3 möjliggörs. De övre hörnen får minskas genom avrundningar till en radie av högst 150 mm.

Bredd:

 

Enkeldörr: 650 mm

 

Dubbeldörr: 1 200  mm

För fordon i klass B där på- och avstigningsdörröppningens höjd är mellan 1 400  och 1 500  mm ska en minsta bredd av 750 mm gälla för öppningen för en enkel dörr. För alla fordon får bredden på varje på- och avstigningsdörr minskas med 100 mm när mätningen utförs på handtagsnivå och med 250 mm när inkräktande hjulhus, aktiveringsmekanismen för automatiskt manövrerade och fjärrstyrda dörrar eller vindrutans lutningsvinkel så kräver.

Nödutgångsdörr

 

Höjd: 1 250  mm

 

Bredd: 550 mm

Bredden får minskas till 300 mm när inkräktande hjulhus så kräver, förutsatt att bredden av 550 mm iakttas vid minimihöjden av 400 mm ovanför dörröppningens nedersta del. De övre hörnen får minskas med avrundningar till en radie av högst 150 mm.

Nödutgångsfönster

Öppningsområde: 4 000  cm2

En tolerans av 5 % ska emellertid tillåtas när det gäller detta område för typgodkännanden som utfärdas för ett år efter dessa föreskrifters ikraftträdande. Det ska vara möjligt att i detta område inskriva en rektangel som mäter 500 × 700 mm.

1.1.1

Ett fordon på vilket punkt 7.7.1.10 i bilaga 3 tillämpas ska uppfylla kraven i punkt 7.6.3.1 i bilaga 3 eller punkt 1.1 i denna bilaga när det gäller nödutgångsfönster och utrymningsluckor samt följande minimikrav när det gäller på- och avstigningsdörrar och nödutgångsdörrar:

Öppning

Mått

Kommentarer

På- och avstigningsdörr

Öppningshöjd: 1 100  mm

Detta mått får minskas genom att öppningens hörn avrundas till en radie av högst 150 mm.

Bredd:

 

Enkeldörr: 650 mm

 

Dubbeldörr: 1 200  mm

Detta mått får minskas genom att öppningens hörn avrundas till en radie av högst 150 mm. Bredden på varje på- och avstigningsdörr får minskas med 100 mm när mätningen utförs på handtagsnivå och med 250 mm när inkräktande hjulhus, aktiveringsmekanismen för automatiskt manövrerade och fjärrstyrda dörrar eller vindrutans lutningsvinkel så kräver.

Nödutgångsdörr

 

Höjd: 1 100  mm

 

Bredd: 550 mm

Bredden får minskas till 300 mm när inkräktande hjulhus så kräver, förutsatt att bredden av 550 mm iakttas vid minimihöjden av 400 mm ovanför dörröppningens nedersta del. De övre hörnen får minskas med avrundningar till en radie av högst 150 mm.

1.2   Utgångarnas placering

1.2.1

På- och avstigningsdörrar ska placeras på den sida av fordonet som är närmast den sida av vägkanten som motsvarar trafikens riktning i det land där fordonet ska registreras, eller i fordonets bakgavel.

1.2.2

Utgångarna ska placeras på ett sådant sätt att det finns minst en utgång på varje sida av fordonet.

1.2.3

Passagerarutrymmets främre halva och bakre halva ska vardera ha minst en utgång.

1.2.4

Minst en utgång ska placeras antingen i fordonets bakgavel eller i dess front om inte en utrymningslucka inmonteras.

BILAGA 8

Krav för teknisk utrustning som underlättar tillgänglighet för passagerare med nedsatt rörlighet

1.   ALLMÄNT

Denna bilaga innehåller de bestämmelser som gäller ett fordon som konstruerats för att passagerare med nedsatt rörlighet och rullstolsanvändare lätt ska kunna använda fordonet.

2.   TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Dessa krav ska tillämpas på fordon som ger bekvämare tillträde för personer med nedsatt rörlighet.

3.   KRAV

3.1   Fotsteg

Första fotstegets höjd från marken i minst en på- eller avstigningsdörr får inte överstiga 250 mm för fordon av klasserna I och A och 320 mm för fordon av klasserna II, III och B. Om endast en på- eller avstigningsdörr uppfyller detta krav får det inte finnas någon avskärmning eller skylt som hindrar att denna dörr används både som ingång och utgång.

Som ett alternativ för fordon i klass I och A ska det första fotstegets höjd över marken inte överstiga 270 mm i tvådörrsöppningar, en ingång och en utgång.

Ett nigningssystem och/eller utfällbara fotsteg får användas.

Fotstegens höjd vid ovannämnda dörr(ar) i mittgången ska vara högst 200 mm för fordon i klass I och A och 250 mm för fordon i klass II, III och B.

Övergången från en nedsänkt mittgång till ett sittplatsområde ska inte anses som ett fotsteg.

3.2   Reserverade sittplatser och utrymme för passagerare med nedsatt rörlighet

3.2.1   (Reserverat)

3.2.2   Det ska finnas tillräckligt utrymme för en ledarhund under eller nära minst en av de reserverade sittplatserna. Detta utrymme ska inte vara en del av mittgången.

3.2.3   Armstöd ska monteras på sittplatsen ut mot mittgången och ska lätt kunna flyttas ur vägen för att bereda bekvämt tillträde till sittplatsen. När det gäller två säten som är vända mot varandra kan ett av sätena vid mittgången alternativt förses med en vertikal stolpe. Stödet ska placeras så att passageraren sitter säkert på sittplatsen och att man lätt kommer åt sittplatsen.

3.2.4   Sittdynans bredd på en reserverad sittplats ska vara minst 220 mm på vardera sidan om ett vertikalplan som går genom sittplatsens mittpunkt.

3.2.5   Den obelastade sittplatsdynans höjd i förhållande till golvet ska vara sådan att avståndet från golvet till ett horisontellt plan som tangerar sittplatsdynans övre framsida är mellan 400 mm och 500 mm.

3.2.6   De reserverade sittplatsernas fotutrymme ska sträcka sig framför sittplatsen från ett vertikalt plan som går genom sittplatsdynans framkant. Fotutrymmet ska inte i någon riktning luta mer än 8 %.

3.2.7   Varje reserverad sittplats ska ha en fri höjd av minst 1 300 mm för fordon i klass I och A och 900 mm för fordon i klass II, uppmätt från den obelastade sittplatsdynans högsta punkt. Denna fria höjd ska sträcka sig över den vertikala projektionen för hela sittplatsen med tillhörande fotutrymme.

Intrång i detta utrymme från ett ryggstöd eller annat föremål ska tillåtas, förutsatt att ett minsta fritt vertikalt utrymme som sträcker sig 230 mm framför sittplatsdynan bibehålls. Om den reserverade sittplatsen befinner sig framför en skiljevägg som är högre än 1,2 m, ska detta utrymme vara 300 mm. Från kanterna av det fria utrymme som definieras ovan, tillåts intrång i enlighet med punkterna 7.7.8.6.3.1–7.7.8.6.3.4 i bilaga 3 som om en hänvisning till det fria utrymmet i punkterna 7.7.8.6.1 och 7.7.8.6.2 i bilaga 3 är en hänvisning till det fria utrymme som definieras ovan. Bestämmelserna i punkt 7.7.8.1.4 i bilaga 3 får tillämpas. Ledstänger och handtag som anges i punkt 3.4.2 får skjuta ut högst 100 mm från sidoväggen i det fria utrymmet över fotstegets vertikalprojektion.

3.2.8   Fordon som utrustats med en reserverad sittplats ska ha symboler i enlighet med bilaga 4, figur 23B, som är synliga från utsidan, både framtill på fordonssidan närmast vägrenen och nära berörda på- och avstigningsdörrar. Symboler ska också placeras inne i fordonet nära den reserverade sittplatsen.

3.3   Kommunikationsanordningar

3.3.1   Kommunikationsanordningar ska placeras nära varje reserverad sittplats och inom varje rullstolsområde på en höjd av mellan 700 och 1 200 mm ovanför golvet.

3.3.2   Kommunikationsanordningar på ett område med lågt golv där det inte finns några sittplatser ska placeras på en höjd av mellan 800 och 1 500 mm.

3.3.3   (Reserverat)

3.3.4   Om ett fordon är utrustat med ramp eller lyftplattform, ska en anordning för kommunikation med föraren monteras på utsidan nära dörren, 850–1 300 mm från marken. Detta krav gäller inte dörrar inom förarens direkta synfält.

3.4   Ledstänger vid reserverade platser

3.4.1   En ledstång på 800–900 mm höjd ovanför golvnivån ska placeras mellan de reserverade sittplatser som avses i punkt 7.7.8.5.3 och minst en på- och avstigningsdörr som är avpassad för på- och avstigning. Ett mellanrum är tillåtet där det krävs för att nå ett rullstolsutrymme, en sittplats på ett hjulhus, en trappa, ett genomgångsutrymme eller en mittgång. Ett mellanrum på ledstången ska inte överstiga 1 050 mm och en vertikal ledstång ska placeras på minst en sida av mellanrummet.

3.4.2   Ledstänger och handtag ska placeras nära de reserverade sittplatserna för att underlätta för passagerare att sätta sig på och lämna sittplatsen och så att det är lätt att fatta tag i dem.

3.5   Golvets lutning

Lutningen i varje mittgång, genomgångsutrymme eller golvyta mellan en reserverad sittplats eller rullstolsutrymme och minst en ingång och en utgång eller en kombinerad in- och utgång ska inte överstiga 8 %. Dessa lutningar ska förses med en halksäker yta.

3.6   Bestämmelser om anpassning till rullstolar

3.6.1   För varje rullstolsanvändare som erbjuds plats i passagerarutrymmet ska det finnas ett särskilt område som är minst 750 mm brett och 1 300 mm långt. Det särskilda områdets längsgående plan ska vara parallellt med fordonets längsgående plan och det särskilda områdets golvyta ska vara halkfri och den största lutningen får inte överstiga 5 % i någon riktning. Om en bakåtvänd rullstol uppfyller kraven i punkt 3.8.4 får lutningen i longitudinell riktning inte överstiga 8 % under förutsättning att det lutar uppåt från det särskilda områdets främre del till dess bakre del.

När det gäller ett rullstolsutrymme som utformats för en framåtriktad rullstol, får framförvarande ryggstöd inkräkta på rullstolsutrymmet om ett fritt utrymme tillhandahålls enligt bilaga 4, figur 22.

3.6.2   Det ska finnas minst en dörröppning genom vilken rullstolsanvändare kan passera. När det gäller fordon i klass I ska minst en dörr för rullstolspassage vara en på- och avstigningsdörr. Dörren för rullstolspassage ska vara försedd med ett påstigningshjälpmedel som uppfyller bestämmelserna i punkt 3.11.3 (lyftplattform) eller 3.11.4 (ramp).

3.6.3   En dörr för rullstolspassage, som inte är en på- och avstigningsdörr, ska ha en lägsta höjd av 1 400 mm. Minsta bredd för alla dörrar för rullstolspassage till fordonet ska vara 900 mm, vilket får minskas med 100 mm när mätningen utförs på handtagsnivå.

3.6.4   En rullstolsanvändare med en referensrullstol med måtten i bilaga 4 figur 21 ska fritt och enkelt kunna förflytta sig från utsidan av fordonet genom minst en av dörrarna för rullstolspassage till det/de särskilda utrymmet/utrymmena.

3.6.4.1    ”Fri och enkel förflyttning” innebär:

a)

Att det finns tillräckligt med utrymme så att rullstolsanvändaren kan klara sig utan assistans.

b)

Att det inte finns några fotsteg, avstånd eller stolpar som hindrar rullstolsanvändaren att röra sig fritt.

3.6.4.2   När det gäller tillämpningen av bestämmelserna ovan ska provningarna, när det gäller fordon av klass I och A som är försedda med fler än ett rullstolsutrymme, utföras för varje rullstolsutrymme med alla andra rullstolsutrymmen upptagna av referensrullstolar.

3.6.5   I fordon av klass I och A försedda med en rullstolsramp ska en referensrullstol med måtten i bilaga 4, figur 21 som färdas framåt kunna ta sig in i och ut ur fordonet.

3.6.6   Fordon som utrustats med ett rullstolsutrymme ska ha symboler i enlighet med bilaga 4, figur 23A, som är synliga från utsidan, både framtill på fordonssidan närmast vägrenen och nära berörda på- och avstigningsdörrar.

En symbol som visar om rullstolen ska placeras framåtvänd eller bakåtvänd ska placeras inne i fordonet nära varje rullstolsutrymme.

3.7   Sittplatser och ståplatspassagerare i rullstolsutrymmet

3.7.1   Uppfällbara sittplatser får monteras i ett rullstolsutrymme. Sådana sittplatser ska emellertid inte inkräkta på rullstolsutrymmet när de är uppfällda och oanvända.

3.7.2   Ett fordon får vara utrustat med demonterbara sittplatser monterade i rullstolsutrymmet, förutsatt att sådana sittplatser lätt kan avlägsnas av föraren eller en besättningsmedlem.

3.7.3   Om fotutrymmet i fordon av klass I, II och A vid någon sittplats, eller en del av en uppfällbar sittplats när den används, inkräktar på ett rullstolsutrymme, ska det på eller bredvid dessa sittplatser finnas en skylt med följande text:

”Var vänlig lämna detta utrymme till rullstolsanvändare”.

Bestämmelserna i punkt 7.6.11.4 i bilaga 3 gäller samtliga skyltar.

3.7.4   I fordon där rullstolsutrymmen är avsedda att användas endast av rullstolsanvändare enligt vad som föreskrivs i punkt 7.2.2.2.10 i bilaga 3 ska dessa utrymmen tydligt märkas med följande text, motsvarande text eller en lämplig symbol:

”Utrymme avsett att användas endast av rullstolsanvändare”.

Bestämmelserna i punkt 7.6.11.4 i bilaga 3 gäller samtliga skyltar.

3.8   Rullstolars stabilitet

3.8.1   I fordon som måste ha ett fasthållningssystem för passagerare ska rullstolsutrymmet utformas så att rullstolsanvändaren är framåtvänd och vara försett med fasthållningssystem som uppfyller kraven i punkt 3.8.2 eller i punkt 3.8.3.

I fordon som inte måste ha ett fasthållningssystem för passagerare ska rullstolsutrymmet vara försett med fasthållningssystem som uppfyller kraven som anges i punkt 3.8.2, 3.8.3 eller 3.8.4.

3.8.2   Framåtvänd rullstol – statiska provkrav

3.8.2.1   Varje rullstolsutrymme ska förses med ett fasthållningssystem som kan hålla fast rullstolen och rullstolsanvändaren.

3.8.2.2   Detta fasthållningssystem och dess förankringar ska utformas för att motstå krafter som motsvarar dem som krävs för passagerarsittplatser och fasthållningssystem för personer.

3.8.2.3   En statisk provning ska utföras i enlighet med följande krav:

3.8.2.3.1

De åsyftade krafterna ska tillföras framåt- och bakåtriktade, separat och på själva fasthållningssystemet.

3.8.2.3.2

Kraften ska tillföras under minst 0,2 sekunder.

3.8.2.3.3

Fasthållningssystemet ska kunna tåla provningen. Permanent deformation, inkl. partiella bristningar eller brott i fasthållningssystemet, ska inte anses som ett misslyckande om den erfordrade kraften tillförs under angiven tid. Om så är tillämpligt ska den låsanordning som gör det möjligt för rullstolen att lämna fordonet kunna skötas för hand efter det att dragkraften urkopplats.

3.8.2.4   Framåtriktat när det gäller separata fasthållningssystem för rullstol och rullstolsanvändare

3.8.2.4.1   För kategori M2:

3.8.2.4.1.1

1 110 ± 20 daN när det gäller ett höftbälte. Kraften ska tillföras rullstolsanvändarens fasthållningssystem i fordonets horisontalplan och i fordonets färdriktning om fasthållningssystemet inte är fastgjort i fordonets golv. Om fasthållningssystemet är fastgjort i golvet, ska kraften tillföras med en vinkel av 45° ± 10° mot fordonets horisontalplan och i fordonets färdriktning,

3.8.2.4.1.2

675 daN ±20 daN på bältets höftdel i fordonets horisontalplan och i fordonets färdriktning och 675 daN ±20 daN på bältets bröstdel i fordonets horisontalplan och i fordonets färdriktning när det gäller ett trepunktsbälte,

3.8.2.4.1.3

1 715 daN ±20 daN på rullstolens fasthållningssystem i en vinkel av 45° ± 10° i fordonets horisontalplan och i fordonets färdriktning,

3.8.2.4.1.4

krafterna ska tillföras samtidigt.

3.8.2.4.2   För kategori M3:

3.8.2.4.2.1

740 ± 20 daN när det gäller ett höftbälte. Kraften ska tillföras rullstolsanvändarens fasthållningssystem i fordonets horisontalplan och i fordonets färdriktning om fasthållningssystemet inte är fastgjort i fordonets golv. Om fasthållningssystemet är fastgjort i golvet, ska kraften tillföras med en vinkel av 45° ± 10° mot fordonets horisontalplan och i fordonets färdriktning,

3.8.2.4.2.2

450 daN ±20 daN på bältets höftdel i fordonets horisontalplan och i fordonets färdriktning och 450 daN ±20 daN på bältets bröstdel i fordonets horisontalplan och i fordonets färdriktning när det gäller ett trepunktsbälte,

3.8.2.4.2.3

1 130 daN ±20 daN på rullstolens fasthållningssystem i en vinkel av 45° ± 10° i fordonets horisontalplan och i fordonets färdriktning,

3.8.2.4.2.4

krafterna ska tillföras samtidigt.

3.8.2.5   Framåtriktat när det gäller ett kombinerat fasthållningssystem för rullstol och rullstolsanvändare.

3.8.2.5.1   För kategori M2;

3.8.2.5.1.1

1 110 daN ±20 daN på rullstolsanvändarens fasthållningssystem i en vinkel av 45° ± 10° mot fordonets horisontalplan och i fordonets färdriktning när det gäller ett höftbälte,

3.8.2.5.1.2

675 daN ±20 daN på bältets höftdel i fordonets horisontalplan och i fordonets färdriktning och 675 daN ±20 daN på bältets bröstdel i fordonets horisontalplan och i fordonets färdriktning när det gäller ett trepunktsbälte,

3.8.2.5.1.3

1 715 daN ±20 daN på rullstolens fasthållningssystem i en vinkel av 45° ± 10° i fordonets horisontalplan och i fordonets färdriktning,

3.8.2.5.1.4

krafterna ska tillföras samtidigt.

3.8.2.5.2   För kategori M3:

3.8.2.5.2.1

740 daN ±20 daN på rullstolsanvändarens fasthållningssystem i en vinkel av 45° ± 10° mot fordonets horisontalplan och i fordonets färdriktning när det gäller ett höftbälte,

3.8.2.5.2.2

450 daN ±20 daN på bältets höftdel i fordonets horisontalplan och i fordonets färdriktning och 450 daN ±20 daN på bältets bröstdel i fordonets horisontalplan och i fordonets färdriktning när det gäller ett trepunktsbälte,

3.8.2.5.2.3

1 130 daN ±20 daN på rullstolens fasthållningssystem i en vinkel av 45° ± 10° i fordonets horisontalplan och i fordonets färdriktning,

3.8.2.5.2.4

krafterna ska tillföras samtidigt.

3.8.2.6   Bakåtriktat:

3.8.2.6.1

810 daN ±20 daN på rullstolens fasthållningssystem i en vinkel av 45° ± 10° i fordonets horisontalplan och mot fordonets färdriktning,

3.8.2.7   Kraften ska anbringas på fasthållningsanordningen för rullstolsanvändare med hjälp av en draganordning som är lämplig för bältestypen enligt föreskrift nr 14.

3.8.3   Framåtvänd rullstol – hybridprovkrav

3.8.3.1   Ett rullstolsutrymme ska vara utrustat med ett fasthållningssystem för en rullstol som är lämpat för vanlig rullstolsanvändning så att en rullstol och en rullstolsanvändare kan transporteras i fordonets färdriktning.

3.8.3.2   Ett rullstolsutrymme ska vara utrustat med ett fasthållningssystem för rullstolsanvändare som ska ha minst två förankringspunkter och en bäckenfasthållning (höftbälte) som utformats och byggts av delar som är avsedda att fungera på samma sätt som ett säkerhetsbälte enligt föreskrifter nr 16.

3.8.3.3   Varje fasthållningssystem som monterats i ett rullstolsutrymme ska utan besvär kunna frigöras i ett nödläge.

3.8.3.4   Varje fasthållningssystem för rullstol ska antingen

3.8.3.4.1

uppfylla de dynamiska provningskraven i punkt 3.8.3.8 och vara säkert fastgjort i de förankringar i fordonet som uppfyller de statiska provningskraven i punkt 3.8.3.6 eller

3.8.3.4.2

fästas ordentligt i fordonet med förankringar så att kombinationen av fasthållning och förankring uppfyller kraven i punkt 3.8.3.8.

3.8.3.5   Varje fasthållningssystem för rullstolsanvändare ska antingen

3.8.3.5.1

uppfylla de dynamiska provningskraven i punkt 3.8.3.9 och vara säkert fastgjort i de förankringar i fordonet som uppfyller de statiska provningskraven i punkt 3.8.3.6 eller

3.8.3.5.2

vara säkert fastgjort i förankringar i fordonet så att kombinationen av fasthållning och förankring uppfyller de dynamiska provningskraven i punkt 3.8.3.9 när det är fastgjort i förankringarna enligt punkt 3.8.3.6.7.

3.8.3.6   En statisk provning ska utföras på förankringspunkterna både för fasthållningssystemet för rullstolar och fasthållningssystemet för rullstolsanvändare i enlighet med följande krav:

3.8.3.6.1

Krafterna enligt punkt 3.8.3.7 ska tillföras med hjälp av en anordning som återger rullstolsfasthållningssystemets geometri.

3.8.3.6.2

Krafterna enligt punkt 3.8.3.7.3 ska tillföras med hjälp av en anordning som återger geometrin för rullstolsanvändarens fasthållningssystem och med hjälp av en draganordning enligt föreskrift nr 14.

3.8.3.6.3

Krafterna enligt punkterna 3.8.3.6.1 och 3.8.3.6.2 ska tillföras samtidigt, framåtriktade och i en vinkel av 10° ± 5° över horisontalplanet.

3.8.3.6.4

Krafterna enligt punkt 3.8.3.6.1 ska tillföras bakåtriktade och i en vinkel av 10° ± 5° över horisontalplanet.

3.8.3.6.5

Krafterna ska tillföras så snabbt som möjligt genom rullstolsutrymmets vertikala mittaxel.

3.8.3.6.6

Kraften ska tillföras under minst 0,2 sekunder.

3.8.3.6.7

Provningen ska utföras på en representativ sektion av fordonsstommen tillsammans med varje anordning som monterats i fordonet och som kan tänkas bidra till stommens hållfasthet eller stabilitet.

3.8.3.7   De krafter som avses i punkt 3.8.3.6 är

3.8.3.7.1

när det gäller de förankringar som monteras för ett rullstolsfasthållningssystem monterat på ett fordon i kategori M2

3.8.3.7.1.1

1 110 ± 20 daN tillförs i fordonets längsgående plan och i fordonets färdriktning på en höjd av minst 200 mm och högst 300 mm, uppmätt vertikalt från rullstolsutrymmets golv och

3.8.3.7.1.2

550 ± 20 daN tillförs i fordonets längsgående plan och mot fordonets färdriktning på en höjd av minst 200 mm och högst 300 mm, uppmätt vertikalt från rullstolsutrymmets golv,

3.8.3.7.2

när det gäller de förankringar som monteras för ett rullstolsfasthållningssystem i kategori M3

3.8.3.7.2.1

740 ± 20 daN tillförs i fordonets längsgående plan och i fordonets färdriktning på en höjd av minst 200 mm och högst 300 mm, uppmätt vertikalt från rullstolsutrymmets golv och

3.8.3.7.2.2

370 ± 20 daN tillförs i fordonets längsgående plan och mot fordonets färdriktning på en höjd av minst 200 mm och högst 300 mm, uppmätt vertikalt från rullstolsutrymmets golv,

3.8.3.7.3

när det gäller de förankringar som tillhandahålls för ett rullstolsfasthållningssystem ska krafterna överensstämma med kraven i föreskrifter nr 14. Kraften ska anbringas med hjälp av en draganordning som är lämplig för bältestypen enligt föreskrifter nr 14.

3.8.3.8   Ett rullstolsförankringssystem ska undergå en dynamisk provning utförd i enlighet med följande krav:

3.8.3.8.1

En representativ rullstolsprovvagn med vikten 85 kg ska, från en hastighet av mellan 48 km/h och 50 km/h till stillastående, utsättas för en retardationstidsimpuls som

3.8.3.8.1.1

överstiger 20 g framåtriktad under en sammanlagd tid av minst 0,015 sekunder,

3.8.3.8.1.2

överstiger 15 g framåtriktad under en sammanlagd tid av minst 0,04 sekunder,

3.8.3.8.1.3.

överstiger en varaktighet av 0,075 sekunder,

3.8.3.8.1.4

inte överstiger 28 g och inte mer än 0,08 sekunder,

3.8.3.8.1.5

inte överstiger en varaktighet av mer än 0,12 sekunder.

3.8.3.8.2

En representativ rullstolsprovvagn med vikten 85 kg ska, från en hastighet av mellan 48 km/h och 50 km/h till stillastående, utsättas för en retardationstidsimpuls som

3.8.3.8.2.1

överstiger 5 g framåtriktad under en sammanlagd tid av minst 0,015 sekunder,

3.8.3.8.2.2

inte överstiger 8 g bakåtriktad och inte mer än 0,02 sekunder.

3.8.3.8.3

Provningen i punkt 3.8.3.8.2 ska inte tillämpas om samma fasthållningar används fram- och bakåtriktade eller om en motsvarande provning genomförts.

3.8.3.8.4

För ovanstående provning ska rullstolsfasthållningssystemet vara fastgjort antingen i

3.8.3.8.4.1

förankringar som är monterade vid den provningsbänk som motsvarar förankringarnas geometri i ett fordon för vilket fasthållningssystemet är avsett, eller

3.8.3.8.4.2

i förankringar som utgör en del av en representativ sektion av det fordon där fasthållningsanordningen ska installeras enligt beskrivningen i punkt 3.8.3.6.7.

3.8.3.9.   En fasthållning för rullstolsanvändare ska uppfylla provningskraven i föreskriftnr 16 eller en provning som motsvarar retardationstidsimpulsen i punkt 3.8.3.8.1. Ett säkerhetsbälte som typgodkänts enligt föreskrifter nr 16 och märkts enligt dessa ska anses uppfylla kraven.

3.8.3.10   En provning enligt punkt 3.8.3.6, 3.8.3.8 eller 3.8.3.9 ska anses ha medfört underkännande såvida följande krav inte uppfyllts:

3.8.3.10.1

Ingen del av systemet ska ha fallit igenom eller lösgjorts från sin förankring eller från fordonet under provningen.

3.8.3.10.2.

Mekanismerna för att frigöra rullstolen och användaren ska kunna återställas efter provningen.

3.8.3.10.3

Vid provningen enligt punkt 3.8.3.8 ska rullstolen under provningen inte röra sig mer än 200 mm i fordonets längsgående plan.

3.8.3.10.4

Ingen del av systemet ska efter provningens slutförande ha deformerats i sådan utsträckning att delen på grund av skarpa kanter eller utsprång kan förorsaka skada.

3.8.3.11   Bruksanvisningen ska tydligt anges i närheten.

3.8.4   Bakåtvänd rullstol – statiska provkrav

3.8.4.1   I fordon som inte måste ha ett fasthållningssystem för passagerare får, som ett alternativ till bestämmelserna i punkt 3.8.2 eller 3.8.3, förses med ett rullstolsutrymme utformat så att rullstolsanvändaren kan färdas utan fasthållning med rullstolen vänd bakåt mot ett stöd eller en sätesrygg enligt följande bestämmelser:

3.8.4.1.1

En av rullstolsutrymmets längsgående sidor ska vila mot en sida eller vägg på fordonet eller en skiljevägg.

3.8.4.1.2

Ett stöd eller ett ryggstöd som är vinkelrät mot fordonets längsgående axel ska monteras i rullstolsutrymmets främre del.

3.8.4.1.3

Stödet eller ryggstödet ska vara så utformat att rullstolens hjul eller baksida kan vila mot stödet eller ryggstödet för att undvika att rullstolen välter och ska uppfylla kraven i punkt 3.8.5.

3.8.4.1.4

En ledstång eller ett handtag ska monteras på fordonets sida eller vägg eller på en skiljevägg på så sätt att rullstolsanvändaren lätt kan få grepp om den eller det. Ledstången ska inte sträcka sig över rullstolsutrymmets vertikala projektion med mer än 90 mm och endast på en höjd av minst 850 mm ovanför golvet i rullstolsutrymmet.

3.8.4.1.5

En indragbar ledstång eller någon motsvarande stel anordning ska monteras på rullstolsutrymmets motstående sida för att hindra att rullstolen rör sig i sidled och så att rullstolsanvändaren lätt ska kunna få grepp om den.

3.8.4.1.6

En skylt ska sättas upp nära rullstolsutrymmet med följande text:

”Detta utrymme är reserverat för en rullstol. Rullstolen ska placeras bakåtriktad och vila mot stödet eller ryggstödet med åtdragna bromsar.”

Bestämmelserna i punkt 7.6.11.4 i bilaga 3 gäller samtliga skyltar.

3.8.5   Krav för ryggstöd och stöd

3.8.5.1   Ett ryggstöd i ett rullstolsutrymme i enlighet med punkt 3.8.4 ska vara monterat vinkelrätt mot fordonets längsgående axel och ska kunna stå emot en belastning på 250 ± 20 daN som anbringas mitt på ryggstödets vadderade yta, på en höjd av 600–800 mm uppmätt vertikalt från rullstolsutrymmets golv, i minst 1,5 sekunder med hjälp av ett 200 mm × 200 mm block i fordonets horisontalplan i fordonets färdriktning. Ryggstödet ska inte bukta ut mer än 100 mm eller vara permanent deformerat eller skadat.

3.8.5.2   Ett stöd som installerats i ett rullstolsutrymme i enlighet med punkt 3.8.4 ska installeras vinkelrätt mot fordonets längsgående axel och ska kunna stå emot en belastning på 250 ± 20 daN som anbringas mitt på stödet, i minst 1,5 sekunder i fordonets horisontalplan i fordonets färdriktning. Stödet ska inte bukta ut mer än 100 mm eller vara permanent deformerat eller skadat.

3.8.6   Exempel på ett ryggstöd som uppfyller kraven i punkt 3.8.4.1.3 (se bilaga 4, figur 29).

3.8.6.1   Ett ryggstöds nedre kant ska vara på en höjd av 350–480 mm uppmätt vertikalt från rullstolsutrymmets golv.

3.8.6.2   Ett ryggstöds övre kant ska vara på en höjd av minst 1 300 mm uppmätt vertikalt från rullstolsutrymmets golv.

3.8.6.3   Ett ryggstöd ska ha en bredd på

3.8.6.3.1

270–420 mm upp till en höjd av 830 mm uppmätt vertikalt från rullstolsutrymmets golv, och

3.8.6.3.2

270–300 mm på höjder över 830 mm uppmätt vertikalt från rullstolsutrymmets golv.

3.8.6.4   Ett ryggstöd ska monteras med en vinkel på 4–8° mot vertikalen med ryggstödets nedre kant placerad närmare fordonets bakre del än den övre kanten.

3.8.6.5   Ett ryggstöds vadderade yta ska utgöra ett enda oavbrutet plan.

3.8.6.6   Ryggstödets vadderade yta ska passera genom en punkt på ett tänkt vertikalt plan bakom rullstolsutrymmets främre del och 100–120 mm från rullstolsutrymmets främre del uppmätt horisontellt och 830–870 mm från rullstolsutrymmets golv uppmätt vertikalt.

3.9   Manöverorgan för dörrar

3.9.1   Om en dörr som avses i punkt 3.6. är försedd med öppningsreglage för användning under normala förhållanden ska dessa reglage

3.9.1.1

när det gäller yttre reglage vara placerade på eller nära dörren på en höjd av 850–1 300 mm från marken och högst 900 mm från dörren, och

3.9.1.2

när det gäller inre reglage i fordon av klass I, II och III vara placerade på eller nära dörren på en höjd av 850–1 300 mm från det övre planet på det golv som är närmast reglaget och högst 900 mm i någon riktning från dörröppningen.

3.10   (Reserverat)

3.11   Bestämmelser om påstigningsanordningar

3.11.1   Allmänna krav:

3.11.1.1   De manöverorgan som aktiverar anordningarna för ombordstigning ska vara tydligt märkta som sådana. Om anordningen för ombordstigning ligger ner eller är nedsänkt ska detta framgå för föraren genom en varningslampa.

3.11.1.2   Om en säkerhetsanordning är ur funktion ska rullstolslyftar, ramper och nigningssystem bara kunna manövreras manuellt om det kan ske på ett säkert sätt. Nödlägesmekanismens typ och placering ska vara tydligt markerade. Vid strömavbrott ska rullstolslyftar och ramper kunna manövreras manuellt.

3.11.1.3   Tillträde till en av fordonets på- och avstigningsdörrar eller nödutgångsdörrar får hindras av en anordning för ombordstigning, förutsatt att följande två villkor är uppfyllda på såväl fordonets insida som utsida.

3.11.1.3.1   Anordningen för ombordstigning hindrar inte dörren från att öppnas med handtaget eller någon annan anordning.

3.11.1.3.2   Ombordstigningsanordningen kan lätt flyttas för att lämna dörröppningen tillgänglig för användning i ett nödläge.

3.11.2   Nigningssystem

3.11.2.1   En strömbrytare ska krävas för att möjliggöra nigningssystemets funktion.

3.11.2.2   Varje manöverorgan som styr sänkning eller höjning av någon del av eller hela karosseriet i förhållande till vägytan ska vara klart identifierat och manövreras direkt av föraren.

3.11.2.3   Sänkningsförfarandet ska kunna stoppas och genast återtas med ett manöverorgan som är beläget inom räckhåll för föraren i förarhytten och nära alla övriga reglage för nigningssystemet.

3.11.2.4   Ett fordon som är försett med nigningssystem ska kunna köras i högst 5 km/h när fordonet är lägre än den normala färdhöjden.

3.11.3   Rullstolslyft

3.11.3.1   Allmänna bestämmelser

3.11.3.1.1   Rullstolslyftar ska endast kunna användas när fordonet står stilla. Förflyttning av plattformen ska förhindras såvida inte en anordning automatiskt slås på som hindrar rullstolen från att rulla av.

3.11.3.1.2   Lyftplattformen ska vara minst 800 mm bred och minst 1 200 mm lång och ska kunna bära en vikt av minst 300 kg.

3.11.3.2   Ytterligare tekniska krav för fjärrstyrda rullstolslyftar

3.11.3.2.1   Manöverorganet ska vara så utformat att om det släpps återgår det automatiskt till avstängt läge. När detta inträffar ska lyftplattformens rörelse genast stoppas och det ska bli möjligt att inleda en rörelse i endera riktningen.

3.11.3.2.2   En säkerhetsanordning (t.ex. en omkastarmekanism) ska skydda de områden som inte är synliga för operatören och där rullstolslyftens rörelse skulle kunna stänga in eller krossa föremål.

3.11.3.2.3   Om en av dessa säkerhetsanordningar utlöses ska rullstolslyftens rörelse genast stoppas och en rörelse i motsatt riktning inledas.

3.11.3.3   Manövrering av fjärrstyrda rullstolslyftar

3.11.3.3.1   Om rullstolslyften finns vid en på- och avstigningsdörr som ligger inom fordonsförarens direkta synfält får rullstolslyften manövreras av föraren från förarplatsen.

3.11.3.3.2   I alla övriga fall ska manöverorganen vara nära rullstolslyften. De ska endast kunna aktiveras och avaktiveras av föraren från förarplatsen.

3.11.3.4   Manuellt manövrerad rullstolslyft

3.11.3.4.1   Rullstolslyften ska utformas för manövrering med manöverorgan nära rullstolslyften.

3.11.3.4.2   Rullstolslyften ska vara så utformad att inga orimliga krafter krävs för dess manövrering.

3.11.4   Ramp

3.11.4.1   Allmänna bestämmelser

3.11.4.1.1   Rampen ska endast kunna användas när fordonet är stillastående.

3.11.4.1.2   Utsidans kanter ska avrundas till en radie av minst 2,5 mm. Utsidans hörn ska avrundas till en radie av minst 5 mm.

3.11.4.1.3   Rampens användbara yta ska vara minst 800 mm bred. Rampens lutning ska, när den dras ut eller vecklas ut på en trottoarkant med en höjd av 150 mm, inte överstiga 12 %. Rampens lutning ska, när rampen dras ut eller vecklas ut på marken, inte överstiga 36 %. Ett nigningssystem kan användas för att utföra denna provning.

3.11.4.1.4   Varje ramp, som när den är klar att användas överstiger 1 200 mm i längd, ska utrustas med en anordning som hindrar rullstolen från att rulla av sidorna.

3.11.4.1.5   Varje ramp ska kunna fungera säkert med en last av 300 kg.

3.11.4.1.6   Ytterkanten på de rampytor som är tillgängliga för rullstolsanvändning ska tydligt märkas med ett 45–55 mm brett färgband som står i kontrast till den övriga rampytan. Färgbandet ska sträcka sig längs den yttersta kanten och längs båda kanterna parallellt med rullstolens färdriktning.

Märkning av snubblingsrisk eller av en del av rampytan som även utgör en del av fotsteget är tillåten.

3.11.4.1.7   En mobil ramp måste vara säkrad när den används. Det måste finnas en lämplig position där den mobila rampen kan förvaras säkert och där den är lättåtkomlig.

3.11.4.2   Användningssätt

3.11.4.2.1   Ut- och infällningen av rampen kan vara antingen manuellt eller maskinellt manövrerad.

3.11.4.3   Ytterligare tekniska krav för fjärrstyrda ramper

3.11.4.3.1   Rampens ut- och infällning ska anges med blinkande gula ljussignaler och en ljudsignal.

3.11.4.3.2   Ut- och infällning av rampen som kan orsaka skaderisk ska skyddas med hjälp av säkerhetsanordningar.

3.11.4.3.3   Dessa säkerhetsanordningar ska stoppa rampens förflyttning när rampen utsätts för en genomsnittlig reaktiv kraft som inte överskrider 150 N. Maxkraften får under en kort period överstiga 150 N förutsatt att den inte överstiger 300 N. Den reaktiva kraften kan mätas med en metod som godkänns av den behöriga myndigheten. Riktlinjer för mätning av den reaktiva kraften finns i bilaga 6 till denna förordning.

3.11.4.3.4   Rampens horisontella rörelse ska avbrytas när den belastas med en vikt av 15 kg.

3.11.4.4   Manövrering av fjärrstyrda ramper

3.11.4.4.1   Om föraren har tillfredsställande uppsikt över rampen och kan övervaka dess utfällning och användning får rampen för att säkerställa passagerarnas säkerhet manövreras av föraren. Detta krav kan uppfyllas med hjälp av lämpliga anordningar för indirekt sikt.

3.11.4.4.2   I alla övriga fall ska manöverorganen vara nära rampen. De ska endast kunna aktiveras och avaktiveras av föraren från förarplatsen.

3.11.4.5   Manövrering av manuellt manövrerad ramp

3.11.4.5.1   Rampen ska vara så utformad att inga orimliga krafter krävs för att manövrera rampen.


BILAGA 9

(Reserverat)


BILAGA 10

Typgodkännande för en separat teknisk enhet och typgodkännande för ett fordon utrustat med ett karosseri som redan typgodkänts som en separat teknisk enhet

1.   TYPGODKÄNNANDE FÖR SEPARAT TEKNISK ENHET

1.1

För att ett fordon ska beviljas typgodkännande som separat teknisk enhet enligt dessa föreskrifter ska tillverkaren till den typgodkännande myndighetens belåtenhet visa att de villkor som angivits av tillverkaren uppfylls. Återstående villkor i dessa föreskrifter ska uppfyllas och visas enligt punkt 2.

1.2

Typgodkännande kan beviljas under förutsättning att vissa villkor uppfylls av det kompletta fordonet (t.ex. egenskaper hos lämpliga chassin, begränsning vid användning eller montering), där dessa begränsningar registreras på typgodkännandeintyget.

1.3

Alla sådana villkor ska på ett lämpligt formulär meddelas fordonskarosseriets köpare eller den som i nästa steg bygger fordonet.

2.   TYPGODKÄNNANDE AV ETT FORDON MED ETT KAROSSERI SOM REDAN TYPGODKÄNTS SOM EN SEPARAT TEKNISK ENHET

2.1

För att beviljas typgodkännande enligt dessa föreskrifter för ett fordon med ett karosseri som redan beviljats typgodkännande som en separat teknisk enhet ska tillverkaren till den typgodkännande myndighetens belåtenhet visa att ej uppfyllda krav i dessa föreskrifter uppfyllts och visats enligt punkt 1 med beaktande av varje föregående typgodkännande som ofullständigt fordon.

2.1

Alla krav i punkt 1.2 ska uppfyllas.

BILAGA 11

VIKTER OCH MÅTT

1.   Denna bilaga gäller vikter och mått för fordon i kategorierna M2 och M3 i den mån de behövs för typgodkännande av ett fordon när det gäller dess allmänna konstruktion.

2.   DEFINITIONER

I denna bilaga gäller följande definitioner:

2.1   axelgrupp: axlar som utgör en del av en boggi. En grupp med två axlar kallas en tandemboggi och en grupp med tre axlar en trippelboggi. Enligt vedertaget bruk betraktas en singelaxel som en grupp med en axel.

2.2   fordonets mått: fordonets mått grundade på dess konstruktion enligt tillverkarens uppgifter.

2.2.1   fordonets längd: ett mått uppmätt enligt ISO-standard 612-1978, term nr 6.1.

Förutom bestämmelserna i den ISO-standarden ska vid mätning av fordonets längd ingen hänsyn tas till

a)

tork- och spolanordningar,

b)

främre och bakre registreringsskyltar,

c)

tullförseglingsanordningar med skyddsutrustning,

d)

fästanordningar för presenning med skyddsutrustning,

e)

belysningsutrustning,

f)

speglar och andra anordningar för indirekt sikt,

g)

sikthjälpmedel,

h)

luftintag,

i)

längdstopp för demonterbara delar,

j)

fotsteg och handtag,

k)

stötfångargummin och liknande utrustning,

l)

lyftplattformar, lastramper och liknande utrustning i körklart skick, högst 300 mm, förutsatt att fordonets lastkapacitet inte ökas,

m)

kopplingsanordningar för motorfordon,

n)

strömavtagare på elektriskt drivna fordon,

o)

yttre solskydd.

2.2.2   fordonets bredd: ett mått uppmätt enligt ISO-standard 612-1978, term nr 6.2.

Förutom bestämmelserna i den ISO-standarden ska vid mätning av fordonets bredd ingen hänsyn tas till

a)

tullförseglingsanordningar med skyddsutrustning,

b)

fästanordningar för presenning med skyddsutrustning,

c)

däckfelsindikatorer,

d)

utskjutande böjliga delar av en stänkskyddsanordning,

e)

belysningsutrustning,

f)

lastramper i körklart skick, lyftplattformar och liknande, utrustning i körklart skick, förutsatt att de inte skjuter ut mer än 10 mm från fordonets sida och att hörnen på de ramper som är vända framåt eller bakåt avrundas till en radie av minst 5 mm, kanterna ska vara rundade efter en radie på lägst 2,5 mm

g)

speglar och andra anordningar för indirekt sikt,

h)

däcktrycksindikatorer,

i)

indragbara fotsteg,

j)

den utbuktande delen av däckssidorna omedelbart ovanför den punkt där däcket vidrör marken,

k)

sikthjälpmedel,

l)

indragbara sidostyranordningar på bussar och långfärdsbussar avsedda för körning i styrda fordonssystem, om de inte är indragna,

m)

belysningsanordningar för på- och avstigningsdörr.

2.2.3   fordonets höjd: ett mått uppmätt enligt ISO standard 612-1978, term nr 6.3.

Förutom bestämmelserna i den ISO-standarden ska vid mätning av fordonets höjd ingen hänsyn tas till

a)

antenner,

b)

pantografer eller strömavtagare i upplyft läge.

För fordon med en axellyftanordning ska hänsyn tas till effekten av den.

2.3   största tekniskt tillåten axelvikt (m): den vikt som motsvarar högsta tillåten statisk vertikal belastning från axeln mot vägytan baserad på fordonets och axelns konstruktion enligt fordonstillverkarens uppgifter.

2.4   största tekniskt tillåten vikt för en axelgrupp (μ): den vikt som motsvarar högsta tillåten statisk vertikal belastning från axelgruppen på vägytan baserad på både fordonets och axelgruppens konstruktion enligt fordonstillverkarens uppgifter.

2.5   dragen vikt: den totala belastningen från bogserade fordons axel/axlar på vägytan.

2.6   största tekniskt tillåten dragen vikt (TM): den högsta dragna vikten enligt tillverkarens uppgifter.

2.7   största tekniskt tillåten vikt på ett fordons kopplingspunkt: den vikt som motsvarar högsta tillåten statisk vertikal belastning på kopplingspunkten baserad på fordonets och/eller kopplingsanordningens konstruktion enligt tillverkarens uppgifter. Definitionsmässigt innefattar denna vikt inte vikten av fordonets kopplingsanordning.

2.8   största tekniskt tillåten lastvikt för fordonskombinationen (MC): den totala vikt som en kombination av ett fordon och en eller flera släpvagnar utgör enligt tillverkarens uppgifter.

2.9   axellyftanordning: en anordning som är permanent monterad på ett fordon i syfte att minska eller öka lasten på axeln/axlarna beroende på fordonets lastförhållanden

a)

antingen genom att lyfta hjulen från marken eller sänka dem till marken,

b)

eller utan att lyfta hjulen från marken (t.ex. när det gäller luftfjädringssystem eller andra system),

för att minska däcksslitaget när fordonet inte är fullt lastat och/eller göra det lättare för fordon eller fordonskombinationer att starta (komma iväg) på halt underlag genom att öka belastningen på drivaxeln.

3.   KRAV

3.1   Mätning av fordonets vikt i körklart skick och av dess fördelning på axlarna

Fordonets vikt i körklart skick och dess fördelning på axlarna mäts på fordon som inlämnats i enlighet med punkt 3.4 i dessa föreskrifter och placerats i ett stillastående läge med hjulen riktade rakt fram. Om de uppmätta vikterna inte skiljer sig åt mer än 3 % från de vikter som angivits av tillverkaren för motsvarande tekniska konfigurationer inom typen, eller med mer än 5 % om fordonet ingår i kategori M2 och inte överstiger 3 500 kg, används vikterna i körklart skick och deras fördelning på axlarna enligt tillverkarens uppgifter för syftena i kraven nedan. I annat fall ska de uppmätta vikterna användas och den tekniska tjänsten kan därefter, om så krävs, utföra ytterligare mätningar på andra fordon än de som inlämnats enligt punkt 3.4 i dessa föreskrifter.

3.2   Beräkningar av viktfördelningen

3.2.1   Beräkningsförfarande

3.2.1.1

För de beräkningar av viktfördelningen som fastställs nedan ska tillverkaren förse den tekniska tjänst som ansvarar för provningarna med den information (i tabellform eller annan lämplig form) som krävs för att för varje teknisk konfiguration inom fordonstypen identifiera fordonets motsvarande största tekniskt tillåtna lastade vikt, de största tekniskt tillåtna vikterna på axlarna och axelgrupperna, den största tekniskt tillåtna dragna vikten och kombinationens största tekniskt tillåtna lastade vikt.

3.2.1.2

Lämpliga beräkningar ska göras för att säkerställa att följande krav uppfylls för varje teknisk konfiguration inom typen. Beräkningarna får i detta syfte begränsas till de sämsta fallen.

3.2.1.3

I följande krav anger beteckningarna M, mi, μj TM och MC följande parametrar för vilka kraven i punkt 3.2 ska vara uppfyllda:

M

=

fordonets största tekniskt tillåtna lastade vikt,

mi

=

tekniskt tillåten största totalvikt för axeln ”i”, där ”i” varierar från 1 till fordonets totala antal axlar,

μj

=

den största tekniskt tillåtna vikten på singelaxeln eller axelgruppen ”j”, där ”j” varierar från 1 till det totala antalet singelaxlar och axelgrupper,

TM

=

den största tekniskt tillåtna dragna vikten och

MC

=

kombinationens största tekniskt tillåtna lastade vikt.

3.2.1.4

När det gäller en singelaxel, betecknad ”i” som en axel och ”j” som en axelgrupp, är definitionsmässigt mi = μj.

3.2.1.5

När det gäller fordon utrustade med lastningsbara axlar ska de beräkningar som krävs enligt punkt 3.2.1.2 göras med axlarnas upphängning belastad i normal körklar konfiguration. När det gäller fordon utrustade med lyftbara axlar ska de beräkningar som krävs enligt punkt 3.2.1.2 göras med nedsänkta axlar.

3.2.1.6

För axelgrupper ska tillverkaren ange fördelningen mellan axlarna av den totala vikt som vilar på gruppen (t.ex. genom att ange fördelningsformler eller genom att tillhandahålla fördelningsdiagram).

3.2.2   Lastbegränsningar

3.2.2.1

Summan av vikterna mi ska inte vara mindre än vikten M.

3.2.2.2

För varje axelgrupp med beteckningen ”j” ska summan av vikterna mi på dess axlar inte vara mindre än vikten μj. Dessutom ska var och en av vikterna mi inte vara mindre än den del av μj som vilar på axeln ”i” enligt viktfördelningen för denna axelgrupp.

3.2.2.3

Summan av vikterna μj ska inte vara mindre än vikten M.

3.2.2.4

MC ska inte överstiga M + TM.

3.2.3   Lastförhållanden

3.2.3.1

Fordonets vikt i körklart skick plus vikten Q multiplicerad med antalet sittande och stående passagerare plus vikterna WP, B och BX enligt punkt 3.2.3.2.1 plus den största tekniskt tillåtna vikten på kopplingspunkten, om en koppling monterats av tillverkaren, ska inte överskrida vikten M.

3.2.3.2

När fordonet i körklart skick är lastat enligt punkt 3.2.3.2.1 ska den vikt som motsvarar belastningen på varje axel inte överstiga vikten mi på varje axel och den vikt som motsvarar belastningen på varje singelaxel eller axelgrupp ska inte överstiga vikten μj på denna axelgrupp. Dessutom ska den vikt som motsvarar belastningen på drivaxeln eller den viktsumma som motsvarar belastningen på drivaxlarna vara minst 25 % av M.

3.2.3.2.1

Fordonet i körklart skick är lastat med en vikt som motsvarar antalet P sittande passagerare med vikten Q, en vikt som motsvarar antalet SP stående passagerare med vikten Q jämnt fördelad över den yta som är avsedd för stående passagerare S1, en vikt WP jämnt fördelad över varje rullstolsutrymme i förekommande fall, en vikt lika med B (kg) jämnt fördelad i bagageutrymmena, och en vikt lika med BX (kg) jämnt fördelad över den takyta som är utrustad för att transportera bagage, där:

P är antalet sittplatser.

S1 är området för stående passagerare. När det gäller fordon i klasserna III eller B är S1 = 0.

SP, som anges av tillverkaren ska inte överstiga värdet S1/SSp, där SSp är det utrymme som vanligen beräknas för en stående passagerare enligt tabellen nedan.

WP (kg), är antalet rullstolsutrymmen multiplicerat med de 250 kg som motsvarar vikten av en rullstol med användare.

B (kg), som anges av tillverkaren, ska ha ett numeriskt värde av minst 100 × V. Däri ska ingå de bagageutrymmen eller räcken som kan fästas på fordonets utsida.

V är den totala volymen av bagageutrymmena i m3. Vid typgodkännande av ett fordon i klass I eller A ska det bortses från volymen av de bagageutrymmen som endast är tillgängliga från utsidan av fordonet.

BX, som anges av tillverkaren, ska ha ett numeriskt värde av minst 75 kg/m2.

Dubbeldäckade fordon ska inte utrustas för transport av bagage på taket, varför BX för dubbeldäckade fordon ska vara noll.

Q och SSp har de värden som anges i följande tabell:

Fordonsklass

Q (kg) vikten av en passagerare

SSp (m2/passagerare)

utrymme som vanligen beräknas för en stående passagerare

Klass I och A

68

0,125

Klass II

71  (*1)

0,15

Klass III och B

71  (*1)

Inget

3.2.3.2.2

När det gäller ett fordon där antalet sittplatser kan varieras och som har ett område tillgängligt för stående passagerare (S1) och/eller är utrustat för transport av rullstolar ska kraven i avsnitten 3.2.3.1 och 3.2.3.2, om tillämpliga, bestämmas för vart och ett av följande förhållanden:

3.2.3.2.2.1

Alla möjliga sittplatser är upptagna och återstående område används av stående passagerare (upp till den kapacitetsgräns för stående som angivits av tillverkaren, om den uppnåtts, utom utrymmen avsedda att användas endast av rullstolsanvändare) och, om utrymme då återstår, alla rullstolsutrymmen är upptagna.

3.2.3.2.2.2

Alla möjliga ståplatsområden är upptagna (upp till den kapacitetsgräns för stående som angivits av tillverkaren utom utrymmen avsedda att användas endast av rullstolsanvändare) och återstående sittplatser är tillgängliga för sittande passagerare och, om utrymme då återstår, alla rullstolsutrymmen är upptagna.

3.2.3.2.2.3

Alla möjliga rullstolsutrymmen är upptagna och återstående område används av stående passagerare (upp till den kapacitetsgräns för stående som angivits av tillverkaren, om den uppnåtts) och de återstående sittplatser, som är tillgängliga för användning, är upptagna.

3.2.3.3

När fordonet är i körklart skick eller lastat enligt punkt 3.2.3.2.1 ska den vikt som motsvarar belastningen på framaxeln eller framaxelgruppen inte vara mindre än den andel i procent av fordonets vikt i körklart skick eller av den största tekniskt tillåtna lastade vikten ”M” som fastställs i följande tabell:

Klasserna I och A

Klass II

Klasserna III och B

Stelt

Ledat

Stelt

Ledat

Stelt

Ledat

20

20

25  (1)

20

25  (1)

20

3.2.3.4

När ett fordon ska typgodkännas för mer än en klass ska punkterna 3.2.3.1 och 3.2.3.2 tillämpas på varje klass.

3.3   Märkning av fordon

3.3.1   Fordonet ska tydligt märkas på insidan på följande sätt, klart synligt från förarplatsen:

3.3.1.1

Med bokstäver eller symboler som är minst 10 mm höga och siffror som är minst 12 mm höga och som visar

3.3.1.1.1

högsta antal sittplatser som fordonet är avsett för,

3.3.1.1.2

högsta antal ståplatser som fordonet i förekommande fall är avsett för, och

3.3.1.1.3

högsta antal rullstolar som fordonet i förekommande fall är avsett för.

3.3.1.2

Med bokstäver eller symboler som är minst 10 mm höga och siffror som är minst 12 mm höga och som visar

3.3.1.2.1

den bagagevikt som får transporteras när fordonet är maximalt lastat i enlighet med punkt 3.2.3.

3.3.1.2.2

I förekommande fall ska detta inkludera bagagevikten

3.3.1.2.2.1

i bagageutrymmena (vikt B, punkt 3.2.3.2.1),

3.3.1.2.2.2

på taket om det är utrustat för transport av bagage (vikt BX, punkt 3.2.3.2.1).

3.3.2   Det ska finnas utrymme bredvid de märkningar som anges ovan så att fordonet kan märkas, med bokstäver eller symboler som är 10–12 mm höga, med vikten för bagage B och BX som får transporteras när fordonet är lastat med maximalt antal passagerare och besättningsmedlemmar och inte överskrider högsta tillåtna vikt eller högsta tillåtna vikt för en axel eller grupp av axlar med vilken fordonet kan tas i bruk i den avtalsslutande part där det ska registreras. Avtalsslutande parter som kräver att denna vikt märks ut ska, i samförstånd med tillverkaren, fastställa den bagagevikt som ska märkas ut och vidta de åtgärder som krävs för att fordonet ska märkas innan det registreras.

3.4   Manöverbarhet

3.4.1   Varje fordon ska åt varje sida kunna beskriva en hel cirkel av 360° inom ett område som avgränsas av två koncentriska cirklar, där den yttre cirkeln har en radie av 12,50 m och den inre cirkeln en radie av 5,30 m, utan att någon av fordonets yttersta punkter (med undantag för de utskjutande delar som utesluts vid mätningen av fordonsbredden) faller utanför cirklarnas omkretsar. För fordon med axellyftanordningar ska detta krav också tillämpas på lyftbara axlar i upplyft läge eller belastningsbara axlar i olastat tillstånd.

3.4.1.1

Kraven enligt punkt 3.4.1 ska kontrolleras genom att fordonets främsta ytterpunkt följer den yttre cirkelns kontur (se figur A).

3.4.2   När fordonet står stilla ska ett vertikalt plan som tangerar fordonets sida och är vänd ut från cirkeln bestämmas genom att en linje markeras på marken. När det gäller ett ledat fordon ska de två stela sektionerna placeras i linje med planet. När fordonet rör sig i en rät linje som övergår i det cirkulära området enligt punkt 3.4.1 ska ingen del av fordonet gå utanför detta vertikala plan med mer än 0,60 m (se figurerna B och C).

Figur A

Image 40

Figur B

Image 41

Figur C

Image 42

3.4.3   Kraven i punkterna 3.4.1 och 3.4.2 kan också på tillverkarens begäran kontrolleras genom en lämplig likvärdig beräkning eller geometrisk demonstration.

3.4.4   När det gäller ofullständiga fordon ska tillverkaren ange de största tillåtna mått som ska kontrolleras på fordonet med avseende på kraven i punkterna 3.4.1 och 3.4.2.


(*1)  Inkl. 3 kg för handbagage

(1)  Denna andel minskas till 20 % för treaxlade fordon i klasserna II och III med två styraxlar.


BILAGA 12

Ytterligare säkerhetsföreskrifter för trådbussar

1.   DEFINITIONER OCH DRIFTSPARAMETRAR

I denna bilaga gäller följande definitioner:

1.1    Systemspänning: den spänning som tillförs fordonet genom det externa nätaggregatet.

Trådbussar ska konstrueras för att drivas med en märkspänning på antingen

a)

600 V (ett arbetsområde på 400–720 V) eller

b)

750 V (ett arbetsområde på 500–900 V).

1.2   Strömkretsarna i en trådbuss klassificeras som:

1.2.1   högspänningskretsar: kretsar med systemspänning.

1.2.2   lågspänningskretsar: kretsar med en nominell spänning på 12 V, 24 V eller 42 V.

1.2.3   trefaskretsar: kretsar som förses med en trefasspänning på högst 400 V växelström.

1.3   Omgivande förhållanden

Trådbussar ska konstrueras för att fungera tillförlitligt under följande omgivande förhållanden:

1.3.1

En temperatur på – 40 °С till + 40 °С.

1.3.2

En relativ luftfuktighet på 98 % vid temperaturer upp till 25 °С.

1.3.3

Ett atmosfärtryck på 866–1 066 kPa.

1.3.4

Högst 1 000 m över havet.

1.4    Självslocknande material: ett material som inte fortsätter brinna när tändkällan tas bort.

2.   STRÖMAVTAGNING

2.1

Elkraft ska erhållas från kontakttrådarna genom en eller flera enheter för strömavtagning, normalt med två stänger för stångströmavtagare. (En enkel stång för stångströmavtagare eller en pantograf får användas i styrda tillämpningar). En stång för stångströmavtagare ska bestå av en takmontering (fotplatta för strömavtagare), en stång, en elektrisk strömavtagare (kontakthuvud för stångströmavtagare) och en utbytbar anliggningsyta. Stängerna för stångströmavtagarna ska monteras så att de kan vridas i både sid- och höjdled.

2.2

Stängerna ska vara i ett isolerat material eller av metall täckt med isoleringsmaterial och ska stå emot mekaniska stötar.

2.3

Strömavtagarna ska konstrueras så att de upprätthåller en adekvat positiv kontakt med kontaktledningarna när dessa är belägna 4–6 meter över marken och, när det gäller stänger för stångströmavtagare, så att trådbussens längsgående axel kan avvika minst 4,0 meter från varje sida av kontaktledningarnas medelaxel.

2.4

Om strömavtagaren lossnar från kontaktledningen ska strömavtagarnas övre del inte höjas mer än 7,2 meter över vägen eller högst 1 meter över kontaktledningarna då losskopplingen sker och inte heller sänkas till mindre än 0,5 meter över trådbussens tak.

2.5

Varje stång för stångströmavtagare ska förses med en anordning som automatiskt drar tillbaka den om stången kopplas loss.

2.6

Om strömavtagaren lossnar från sin normala position på stången ska den sitta kvar där och inte falla ned.

2.7

Isolationsresistansen mellan den elektriska strömavtagaren och strömavtagarens fotplatta ska vara minst 10 МΩ:

2.8

Strömavtagarna får förses med fjärrkontroll från förarutrymmet, åtminstone för indragning.

2.9

Vid behov ska föraren kunna byta ut anliggningsytor medan fordonet är i bruk.

3.   DRAGUTRUSTNING OCH EXTRAUTRUSTNING

3.1

De elektriska komponenter som installerats i trådbussen ska skyddas mot överspänning och kortslutningsström. Skyddet ska helst bestå av reläer som återställs automatiskt, fjärrstyrt eller manuellt.

3.2

Elektriska komponenter ska skyddas mot kommutering och atmosfärisk överspänning.

3.3

Reläerna ska stoppa skadade kretsar.

3.4

Om en krets innehåller ett enpoligt relä ska den installeras i kretsens positiva ledning.

3.5

Alla elektriska kretsar och kretsgrenar ska ha dubbelledare. Trådbussens karosseri kan användas för strömmens jordretur endast för lågspänningskretsar.

3.6

Batterihus, batteriskydd och batterifack ska vara tillverkade av oantändliga eller självslocknande material.

3.7

Elektriska komponenter som matas med systemspänning ska ha ytterligare isolering från fordonet.

3.8

Elektriska komponenter, med undantag av drivmotstånd, ska skyddas så att fukt och damm inte kommer in i karosseriet och i isolerade och elektriskt ledande delar.

3.9

Inom de nominella omgivande förhållandena, när trådbussen är torr och ren, ska de elektriska kretsarna, när alla roterande maskiner och all utrustning är igång, ha en isolationsresistans på minst

3.9.1

karosseri till högspänningskretsar

5  MΩ

3.9.2

högspänningskretsar till lågspänningskretsar

5  MΩ

3.9.3

karosseri till pluspol på lågspänningskretsar

1  MΩ

3.10

Ledningar och utrustning:

3.10.1

Endast ledningar med flera kärnor ska användas för högspänningskretsar. Alla högspänningsledningar för likström ska ha isolering för 3 000 V likström eller växelström.

3.10.2

Monterade ledningar bör inte utsättas för mekaniska påfrestningar.

3.10.3

Ledningarnas isolering ska inte vara brandfarlig.

3.10.4

Ledningar med olika spänning ska monteras separat.

3.10.5

Ledningsrören ska vara tillverkade i ett oantändligt material.

3.10.6

[Reserverad]

3.10.7

Ledningar under trådbussens golv ska ligga i rör som skyddar dem mot intrång och spridning av vatten och damm.

3.10.8

Fastsättning och placering av ledningar och kablar ska utformas för att förhindra att isoleringen skadas genom nötning (skavning). Skyddshylsor av töjfibermaterial ska finnas där ledningarna tränger igenom metallstrukturen. Böjningsradien för rör som innehåller ledningar ska vara minst fem gånger ledningsrörets ytterdiameter.

3.10.9

Placering av ledningar i närheten av kretsbrytare ska utformas så att ljusbågsbildning på ledningarna förhindras.

3.10.10

Försiktighetsåtgärder ska vidtas för att undvika skada på ledningar från varma motstånd och andra elektriska komponenter. På kritiska ställen ska värmebeständiga ledningar användas.

3.10.11

Ledningshållare, kontaktdon och andra monteringsanordningar ska vara tillverkade av oantändliga eller självslocknande material. Elektriska komponenter tillverkade av självslocknande material får endast installeras utanför passagerarutrymmet.

3.10.12

Alla elektriska kretsar ska genomgå ett överspänningstest. Testspänningen ska vara växelström med en frekvens på 50 Hz, approximativt sinusformad. Testspänningen ska anbringas under en minuts tid.

3.10.12.1

Testspänningen Utest för elektrisk utrustning och ledningar för högspänningskretsar ska vara

Utest = 2,5 U + 2 000 V AC,

där U är märkspänningen.

3.10.12.2

Testspänningen för lågspänningskretsar ska vara Utest = 750 V AC.

3.11

Elektriska maskiner, utrustningar, anordningar och ledningar ska motstå mekanisk belastning, anbringad på monteringspunkter, enligt följande:

3.11.1

Sinusvågformad vibration på 0,5–55 Hz frekvens och högst 10 m/s2 amplitud inklusive resonans, om sådan uppstår.

3.11.2

Vertikala separata stötar på 30 m/s2 toppacceleration med 2–20 ms varaktighet.

4.   ELSÄKERHET FÖR PASSAGERARE OCH BESÄTTNING

4.1

Inom de nominella omgivande förhållandena, när trådbussen är torr och ren och ansluten till både positiv och negativ kraftförsörjning via enheterna för strömavtagning, ska jordens läckström från karosseriet inte överskrida 0,2 mA.

4.2

Trådbussen måste vara försedd med en ombordenhet för permanent övervakning av läckström och läckspänning mellan chassit och vägytan. Anordningen ska bryta högspänningskretsarna från kontaktsystemet om läckströmmen överskrider 3 mA vid en systemspänning på 600 V likström eller om läckspänningen överskrider 40 V.

4.3

Stolpar och ledstänger i dörröppningar ska vara tillverkade i isoleringsmaterial, täckta med mekaniskt hållbar isolering eller isolerade från trådbussens karosseri. Isolationsresistansen ska vara minst 1,0 MΩ över en kontaktyta på 100 ± 5 cm2.

4.4

De första fotstegen ska vara tillverkade i isoleringsmaterial eller täckta med mekaniskt hållbar isolering. Isolationsresistansen ska vara minst 1,0 MΩ över en kontaktyta på 300 ± 5 cm2.

4.5

Dörrpaneler ska vara tillverkade i isoleringsmaterial eller isolerade från trådbussens karosseri. Isolationsresistansen ska vara minst 1,0 MΩ över en 300 ± 5 cm2 kontaktyta på panelen.

4.6

De yttre karosseripanelerna bredvid dörröppningarna ska vara täckta med isoleringsmaterial. Den isolerade ytan ska sträcka sig minst 50 cm i bredd på varje sida om dörröppningarna och minst 200 cm i höjd från vägbanan. Isolationsresistansen i förhållande till trådbussens karosseri ska vara minst 1,0 MΩ över en kontaktyta på 200 ± 5 cm2.

4.7

Om trådbussen är försedd med dubbelisolerade omvandlare behöver punkterna 4.3–4.6 inte tillämpas.

5.   FÖRARUTRYMME

5.1

I förarutrymmet bör det inte finnas någon högspänningsutrustning som kan nås av föraren.

5.2

På instrumentpanelen ska det minst finnas

5.2.1

en spänningsindikator i kontaktsystemet,

5.2.2

en indikator för nollspänning i kontaktsystemet,

5.2.3

indikator för statusen för den automatiska systemspänningens huvudbrytare,

5.2.4

indikator för laddning/urladdning av batterierna,

5.2.5

indikator för spänning eller läckström i karosseriet som överskrider de gränser som anges i punkt 4.2.