8.7.2010

Europeiska unionens officiella tidning

L 173/1

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 595/2010

av den 2 juli 2010

om ändring av bilagorna VIII, X och XI till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002 av den 3 oktober 2002 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel (1), särskilt artikel 32.1 första och andra stycket, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EG) nr 1774/2002 fastställs hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel. Den föreskriver att bearbetat animaliskt protein och andra bearbetade produkter som skulle kunna användas som foderråvara endast får släppas ut på marknaden om de har bearbetats enligt bilaga VII till den förordningen. Förordning (EG) nr 1774/2002 föreskriver dessutom att sällskapsdjursfoder, tuggben och tekniska produkter samt de animaliska biprodukterna i bilaga VIII endast får släppas ut på marknaden om de uppfyller de särskilda kraven i den bilagan.

(2)

I kapitel V i bilaga VIII till förordning (EG) nr 1774/2002 fastställs för närvarande harmoniserade krav för utsläppande på marknaden och import av serum från hästdjur. Vissa medlemsstater, handelspartner och ekonomiska aktörer har emellertid visat intresse för användning av blod och ett större utbud av blodprodukter från hästdjur med ursprung i både unionen och tredjeländer för tekniska ändamål i unionen. För att användningen av sådant blod och sådana blodprodukter ska kunna underlättas bör det fastställas djurhälsokrav för användningen för tekniska ändamål. Dessa krav bör utifrån tillgängliga vetenskapliga evidens begränsa de eventuella riskerna för överföring av vissa av de anmälningspliktiga sjukdomar som förtecknas i rådets direktiv 90/426/EEG av den 26 juni 1990 om djurhälsovillkor vid förflyttning och import av hästdjur från tredje land (2). Blod bör i första hand komma från slakterier som har godkänts enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (3) eller från anläggningar som godkänts för blodinsamling och står under tillsyn av den behöriga myndigheten i tredjelandet, såsom till exempel anläggningar där djur hålls under särskilda hälsoförhållanden.

(3)	I kapitel X i bilaga VIII till förordning (EG) nr 1774/2002 fastställs kraven för import av horn och hornprodukter (utom hornmjöl) samt hovar och hovprodukter (utom hovmjöl) som är avsedda att användas för andra ändamål än som foderråvara, organiskt gödselmedel eller jordförbättringsmedel.

(4)

Ekonomiska aktörer har visat intresse för användning av sådana animaliska biprodukter för framställningen av organiskt gödselmedel och jordförbättringsmedel. Sådana animaliska biprodukter bör dock endast få släppas ut på marknaden och importeras om de härrör från djur som är lämpade för slakt för att användas som livsmedel eller som inte har visat några kliniska tecken på överförbara sjukdomar och om de har genomgått behandling som begränsar eventuella hälsorisker.

(5)

När det gäller horn bör lämpliga åtgärder vidtas för att förhindra överföring av transmissibel spongiform encefalopati (TSE) när hornen avlägsnas från skallen. Vetenskapliga styrkommittén har antagit ett yttrande om TSE-infektivitetens distribution i vävnader från idisslare (4). I enlighet med det yttrandet måste horn avlägsnas utan att hjärnskålen öppnas för att korskontaminering med TSE-agens därigenom ska kunna förhindras.

(6)

Följaktligen bör ett nytt kapitel XV införas i bilaga VIII till förordning (EG) nr 1774/2002 där hälsovillkoren specificeras för utsläppande på marknaden och import av horn och hornprodukter, utom hornmjöl, samt hovar och hovprodukter, utom hovmjöl, som är avsedda att användas för framställning av organiskt gödselmedel och jordförbättringsmedel.

(7)

I bilaga X till förordning (EG) nr 1774/2002, i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 437/2008 (5), fastställs en enda intygsförlaga för mjölk och mjölkprodukter som inte är avsedda som livsmedel från tredjeländer och som är avsedda för avsändning till eller transitering genom unionen. I kapitel V i bilaga VII till förordning (EG) nr 1774/2002 fastställs särskilda krav för utsläppande på marknaden och import av mjölk, mjölkprodukter och råmjölk. I avsnitt A punkt 3 och avsnitt B punkt 1.5 i det kapitlet fastställs kraven för vassle som ska ges till djur av arter som är mottagliga för mul- och klövsjuka. Förlagan till intyg för import av mjölk och mjölkprodukter som inte är avsedda som livsmedel fastställs i kapitel 2 i bilaga X till förordning (EG) nr 1774/2002. Kraven på vassle i intygsförlagan är strängare än motsvarande krav i kapitel V i bilaga VII i den förordningen som gäller vassle som är föremål för handel inom unionen. Följaktligen bör intygsförlagan ändras så att kraven på import av vassle inte är mindre fördelaktiga än kraven på framställning och saluföring av vassle vid handel inom unionen. Förlagan till hälsointyg i kapitel 2 i bilaga X till förordning (EG) nr 1774/2002 bör därför ändras.

(8)

Bilaga XI till förordning (EG) nr 1774/2002 innehåller förteckningar över tredjeländer från vilka medlemsstaterna får tillåta import av vissa animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel med hänvisning till rådets beslut 79/542/EEG (6), kommissionens beslut 97/296/EG (7), kommissionens beslut 94/85/EG (8), kommissionens beslut 94/984/EG (9), kommissionens beslut 2000/585/EG (10), kommissionens beslut 2000/609/EG (11), kommissionens beslut 2004/211/EG (12), kommissionens beslut 2004/438/EG (13) och kommissionens beslut 2006/696/EG (14). Dessa rättsakter har ändrats avsevärt eller har blivit ersatta. Bilaga XI bör ändras för att ta hänsyn till ändringarna i dessa unionsrättsakter.

(9)

En övergångsperiod bör medges efter denna förordnings ikraftträdande för att berörda parter ska få den tid som behövs för att följa de nya reglerna och för att importen av animaliska biprodukter enligt förordning (EG) nr 1774/2002 ska kunna fortsätta till dess att de ändringar som införs genom den här förordningen får verkan.

(10)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagorna VIII, X och XI till förordning (EG) nr 1774/2002 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Under en övergångsperiod till och med den 31 augusti 2010 ska medlemsstaterna godkänna sändningar av mjölk och mjölkprodukter, serum från hästdjur och behandlade blodprodukter, utom från hästdjur, för framställning av tekniska produkter som åtföljs av ett hälsointyg som utfärdades i enlighet med relevant intygsförlaga i kapitel 2, kapitel 4(A) respektive kapitel 4(D) i bilaga X till förordning (EG) nr 1774/2002 före den här förordningens ikraftträdande.

Medlemsstaterna ska till och med den 30 oktober 2010 godkänna sådana sändningar om åtföljande hälsointyg fylldes i och undertecknades före den 1 september 2010.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 2 juli 2010.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande

(1) EGT L 273, 10.10.2002, s. 1.

(2) EGT L 224, 18.8.1990, s. 42.

(3) EUT L 139, 30.4.2004, s. 55.

(4) Yttrande antaget av vetenskapliga styrkommittén vid dess möte den 10–11 januari 2002 och ändrat vid mötet den 7–8 november 2002.

(5) EUT L 132, 22.5.2008, s. 7.

(6) EGT L 146, 14.6.1979, s. 15.

(7) EGT L 122, 14.5.1997, s. 21.

(8) EGT L 44, 17.2.1994, s. 31.

(9) EGT L 378, 31.12.1994, s. 11.

(10) EGT L 251, 6.10.2000, s. 1.

(11) EGT L 258, 12.10.2000, s. 49.

(12) EUT L 73, 11.3.2004, s. 1.

(13) EUT L 154, 30.4.2004, s. 71.

(14) EUT L 295, 25.10.2006, s. 1.

BILAGA

Bilagorna VIII, X och XI till förordning (EG) nr 1774/2002 ska ändras på följande sätt:

Bilaga VIII ska ändras på följande sätt:

Kapitel V ska ersättas med följande:

”KAPITEL V

Krav för blod och blodprodukter från hästdjur för framställning av tekniska produkter

A. Utsläppande på marknaden

För utsläppande på marknaden av blod och blodprodukter från hästdjur för tekniska ändamål gäller följande villkor:

Blod får släppas ut på marknaden under följande förutsättningar:

Det har samlats in från hästdjur som

vid besiktning på insamlingsdagen inte visade några kliniska tecken på någon av de anmälningspliktiga sjukdomar som förtecknas i bilaga A till rådets direktiv 90/426/EEG eller på hästinfluensa, ekvin piroplasmos, rhinopneumonit och ekvin virusarterit som förtecknas i artikel 1.2.3. punkt 4 i 2009 års upplaga av OIE:s Terrestrial Animal Health Code,

ii)	i minst 30 dagar före och under blodinsamlingen har hållits på anläggningar under veterinärs överinseende som inte var föremål för ett förbud i enlighet med artikel 4.5 i direktiv 90/426/EEG eller restriktioner i enlighet med artikel 5 i det direktivet,

iii)

under perioderna i artikel 4.5 i direktiv 90/426/EEG inte hade kommit i kontakt med hästdjur från anläggningar som var föremål för förbud som utfärdats av djurhälsoskäl enligt den artikeln och i minst 40 dagar före och under blodinsamlingen inte hade kommit i kontakt med hästdjur från en medlemsstat eller ett tredjeland som inte anses fritt från afrikansk hästpest i enlighet med artikel 5.2 i det direktivet.

Det har samlats in under veterinärs överinseende antingen

i)	i slakterier som godkänts i enlighet med förordning (EG) nr 853/2004, eller

ii)	i anläggningar som av den behöriga myndigheten godkänts för insamling av blod från hästdjur för framställning av blodprodukter för tekniska ändamål, tilldelats ett godkännandenummer och står under myndighetens tillsyn.

Blodprodukter får släppas ut på marknaden under förutsättning att

a)	alla försiktighetsåtgärder har vidtagits för att förhindra att blodprodukterna kontamineras med patogent agens vid framställning, hantering och förpackning,

blodprodukterna framställts av blod som

i)	antingen uppfyller villkoren i punkt 1 a, eller

ii)

har genomgått åtminstone någon av följande behandlingar, följt av ett effektivitetstest, för inaktivering av eventuella patogener som förorsakar afrikansk hästpest, alla typer av encefalomyelit hos häst, däribland venezuelansk hästencefalomyelit, infektiös anemi, vesikulär stomatit och rots (Burkholderia mallei):

—	Värmebehandling vid 65 °C i minst tre timmar.

—	Bestrålning med 25 kGy gammastrålar.

—	Ändring av pH-värdet till pH 5 under två timmar.

—	Värmebehandling där alla delar upphettats till minst 80 °C.

Blod och blodprodukter från hästdjur ska vara förpackade i förslutna, ogenomträngliga behållare

a)	som är tydligt märkta med texten ’BLOD OCH BLODPRODUKTER FRÅN HÄSTDJUR SOM INTE ÄR AVSEDDA ATT ANVÄNDAS SOM LIVSMEDEL ELLER FODER’,

b)	på vilka insamlingsanläggningens godkännandenummer enligt punkt 1 b anges.

B. Import

Medlemsstaterna ska tillåta import av blod och blodprodukter från hästdjur för tekniska ändamål under förutsättning att följande villkor uppfylls:

Blodet ska uppfylla villkoren i punkt 1 a i avsnitt A och ha samlats in under veterinärs överinseende antingen i

slakterier

i)	som godkänts enligt förordning (EG) nr 853/2004, eller

ii)	som godkänts och står under tillsyn av den behöriga myndigheten i tredjelandet, eller

b)	anläggningar som av tredjelandets behöriga myndighet godkänts för insamling av blod från hästdjur för framställning av blodprodukter för tekniska ändamål, tilldelats ett godkännandenummer och står under tillsyn av myndigheten.

Blodprodukterna ska uppfylla villkoren i punkt 2 i avsnitt A.

De blodprodukter som avses i punkt 2 b i i avsnitt A ska dessutom ha framställts av blod som samlats in från hästdjur som i minst tre månader före insamlingen, eller sedan födseln om de är yngre än tre månader, har hållits på anläggningar under veterinärs överinseende i det tredjeland där insamlingen sker som under den perioden och under blodinsamlingen har varit fritt från

a)	afrikansk hästpest i enlighet med artikel 5.2 a i direktiv 90/426/EEG,

b)	venezuelansk hästencefalomyelit de senaste två åren,

rots

i)	i tre år, eller

ii)

i sex månader och djuren visade inga kliniska tecken på rots (Burkholderia mallei) under besiktningen efter slakt i det slakteri som avses i punkt 1 a, och besiktningen omfattade en noggrann undersökning av slemhinnorna i luftröret, svalget, näshålan och bihålorna och deras förgreningar efter det att huvudet delats i medianplanet och näsans skiljevägg tagits bort,

d)	vesikulär stomatit i sex månader.

3.	Blodprodukter ska komma från en teknisk anläggning som godkänts av den behöriga myndigheten i tredjelandet och som uppfyller de särskilda kraven i artikel 18 i förordning (EG) nr 1774/2002.

Blod och blodprodukter ska komma från ett tredjeland som upptagits på den förteckning som avses i någon av de följande delarna i bilaga XI:

a)	Del XIII.A om blodet har samlats in i enlighet med punkt 1 i avsnitt A eller om blodprodukterna har framställts i enlighet med punkt 2 b i i avsnitt A.

b)	Del XIII.B om de har behandlats i enlighet med punkt 2 b ii i avsnitt A.

5.	Blod och blodprodukter ska förpackas och märkas i enlighet med punkt 3 a i avsnitt A och åtföljas av ett hälsointyg som överensstämmer med förlagan i kapitel 4(A) i bilaga X och som vederbörligen fyllts i och undertecknats av en officiell veterinär.”

Följande kapitel XV ska läggas till:

”KAPITEL XV

Krav för horn och hornprodukter, utom hornmjöl, samt hovar och hovprodukter, utom hovmjöl, som är avsedda för framställning av organiska gödselmedel eller jordförbättringsmedel

A. Utsläppande på marknaden

För utsläppande på marknaden av horn och hornprodukter, utom hornmjöl, samt hovar och hovprodukter, utom hovmjöl, som är avsedda för framställning av organiska gödselmedel eller jordförbättringsmedel gäller följande villkor:

De ska härröra från djur som

a)	antingen har slaktats i ett slakteri och före slakt har genomgått en veterinärbesiktning där de befunnits tjänliga som livsmedel enligt unionslagstiftningen, eller

b)	inte har visat några kliniska tecken på sjukdomar som genom produkten skulle kunna överföras till människor eller djur.

2.	De ska ha genomgått värmebehandling vid en kärntemperatur på minst 80 °C i en timme.

3.	Hornen ska ha avlägsnas utan att hjärnskålen öppnades.

4.	Vid samtliga led av bearbetning, lagring och transport ska alla försiktighetsåtgärder ha vidtagits för att förhindra korskontaminering.

5.	De ska antingen ha förpackats i nya förpackningar eller behållare, eller ha transporterats i fordon eller bulkcontainrar som desinficerats före lastning med en produkt som godkänts av den behöriga myndigheten.

Förpackningarna eller behållarna ska

a)	ha uppgift om typ av produkt (horn, hornprodukter, hovar eller hovprodukter),

b)	vara tydligt märkta med texten ’INTE AVSEDDA ATT ANVÄNDAS SOM LIVSMEDEL ELLER FODER’,

c)	vara märkta med namn och adress på den godkända tekniska anläggningen eller lageranläggningen som är bestämmelseort.

B. Import

Medlemsstaterna ska tillåta import av horn och hornprodukter, utom hornmjöl, samt hovar och hovprodukter, utom hovmjöl, som är avsedda för framställning av organiska gödselmedel eller jordförbättringsmedel under förutsättning att följande villkor uppfylls:

1.	De kommer från ett tredjeland som har upptagits på förteckningen i del XVIII i bilaga XI.

2.	De har framställts i enlighet med avsnitt A i detta kapitel.

3.	De åtföljs av ett hälsointyg som överensstämmer med förlagan i kapitel 18 i bilaga X och som vederbörligen fyllts i och undertecknats av den officiella veterinären.

4.	De transporteras efter veterinärkontroll på gränskontrollstationen på den plats där varorna förs in i unionen som fastställs i direktiv 97/78/EG och i enlighet med villkoren i artikel 8.4 i det direktivet direkt till en godkänd teknisk anläggning eller en godkänd lageranläggning.”

Bilaga X ska ändras på följande sätt:

a)	Kapitel 2 ska ersättas med följande: ”KAPITEL 2 Hälsointyg För mjölk och mjölkprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel för sändning till eller transitering genom (2) Europeiska unionen

b)	Kapitel 4(A) ska ersättas med följande: ”KAPITEL 4(A) Hälsointyg För import av blod och blodprodukter från hästdjur för tekniska ändamål. Avser sändning till eller transit genom (2) Europeiska unionen

c)	Kapitel 4(D) ska ersättas med följande: ”KAPITEL 4(D) Hälsointyg För behandlade blodprodukter, utom från hästdjur, för framställning av tekniska produkter. Avser sändning till eller transit genom (2) Europeiska unionen

Följande kapitel 18 ska läggas till:

”KAPITEL 18

Hälsointyg

För horn och hornprodukter, utom hornmjöl, samt hovar och hovprodukter, utom hovmjöl, som är avsedda för framställning av organiska gödselmedel eller jordförbättringsmedel. Avser sändning till eller transitering genom (2) Europeiska unionen

Bilaga XI ska ersättas med följande:

”BILAGA XI

Förteckningar över tredjeländer från vilka medlemsstaterna får tillåta import av animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel

Att ett land förs upp på följande förteckningar är ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor för import av berörda produkter från det tredjelandet. Vid importen ska även tillämpliga djur- och folkhälsokrav uppfyllas. Följande beskrivningar hänvisar till de områden eller delar därav från vilka det är tillåtet att importera vissa animaliska biprodukter som anges i det relevanta djurhälsointyget eller i den relevanta försäkran i bilaga X.

DEL I

Förteckning över tredjeländer från vilka medlemsstaterna får tillåta import av mjölk och mjölkprodukter (hälsointyg, kapitel 2)

Godkända tredjeländer som förtecknas i bilaga I till beslut 2004/438/EG (1).

DEL II

Förteckning över tredjeländer från vilka medlemsstaterna får tillåta import av bearbetat animaliskt protein (utom fiskmjöl) (hälsointyg, kapitel 1)

Tredjeländer som förtecknas i del 1 i bilaga II till kommissionens förordning (EU) nr 206/2010 (2).

DEL III

Förteckning över tredjeländer från vilka medlemsstaterna får tillåta import av fiskmjöl och fiskolja (hälsointyg, kapitlen 1 och 9)

Tredjeländer som förtecknas i bilaga II till kommissionens beslut 2006/766/EG (3).

DEL IV

Förteckning över tredjeländer från vilka medlemsstaterna får tillåta import av utsmält fett (utom fiskolja) (hälsointyg, kapitlen 10(A) och 10(B))

Tredjeländer som förtecknas i del 1 i bilaga II till förordning (EU) nr 206/2010.

DEL V

Förteckning över tredjeländer från vilka medlemsstaterna får tillåta import av blodprodukter avsedda för foderråvaror (hälsointyg, kapitel 4(B))

A. Blodprodukter från hovdjur

Tredjeländer eller delar av tredjeländer som förtecknas i del 1 i bilaga II till förordning (EU) nr 206/2010, från vilka import av alla kategorier av färskt kött från motsvarande arter är tillåten.

B. Blodprodukter från andra arter

Tredjeländer som förtecknas i del 1 i bilaga II till förordning (EU) nr 206/2010.

DEL VI

Förteckning över tredjeländer från vilka medlemsstaterna får tillåta import av animaliska biprodukter och blodprodukter (utom sådana från hästdjur) för tekniska ändamål inbegripet farmaceutiska produkter (hälsointyg, kapitlen 4(C) och 8)

Blodprodukter:

Obehandlade blodprodukter från hovdjur:

Tredjeländer eller delar av tredjeländer som förtecknas i del 1 i bilaga II till förordning (EU) nr 206/2010, från vilka import av färskt kött från alla arter av tama hovdjur är tillåten, men endast under den period som anges i kolumnerna 7 och 8 i den delen

—	(JP) Japan.

Obehandlade blodprodukter från fjäderfän och andra fågelarter:

Tredjeländer eller delar av tredjeländer som förtecknas i del 1 i bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 798/2008 (4)

—	(JP) Japan.

Obehandlade blodprodukter från andra djur:

Tredjeländer som förtecknas antingen i del 1 i bilaga II till förordning (EU) nr 206/2010, i del 1 i bilaga I till förordning (EG) nr 798/2008 eller i del 1 i bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 119/2009 (5)

—	(JP) Japan.

Behandlade blodprodukter från samtliga arter:

Tredjeländer som förtecknas i del 1 i bilaga II till förordning (EU) nr 206/2010, i del 1 i bilaga I till förordning (EG) nr 798/2008 eller i del 1 i bilaga I till förordning (EG) nr 119/2009

—	(JP) Japan.

Animaliska biprodukter för farmaceutiska ändamål:

Tredjeländer som förtecknas i del 1 i bilaga II till förordning (EU) nr 206/2010, i del 1 i bilaga I till förordning (EG) nr 798/2008 eller i del 1 i bilaga I till förordning (EG) nr 119/2009 samt följande länder:

—	(JP) Japan

—	(PH) Filippinerna

—	(TW) Taiwan.

Animaliska biprodukter avsedda för tekniska ändamål med undantag av farmaceutiska ändamål: Tredjeländer som förtecknas i del 1 i bilaga II till förordning (EU) nr 206/2010, från vilka import av denna kategori av färskt kött från motsvarande arter är tillåten, i del 1 i bilaga I till förordning (EG) nr 798/2008 eller i del 1 i bilaga I till förordning (EG) nr 119/2009.

DEL VII(A)

Förteckning över tredjeländer från vilka medlemsstaterna får tillåta import av animaliska biprodukter för framställning av sällskapsdjursfoder (hälsointyg, kapitel 3(F))

Animaliska biprodukter från hästdjur, nötkreatur, får, getter och svin, såväl produktionsdjur som vilda djur:

Tredjeländer eller delar av tredjeländer som förtecknas i del 1 i bilaga II till förordning (EU) nr 206/2010, från vilka import av färskt kött avsett att användas som livsmedel från dessa djurarter är tillåten.

B.	Råvaror från fjäderfän inbegripet ratiter och frilevande fjädervilt: Tredjeländer eller delar av tredjeländer från vilka medlemsstaterna tillåter import av färskt fjäderfäkött och som förtecknas i del 1 i bilaga I till förordning (EG) nr 798/2008.

C.	Råvaror från fisk: Tredjeländer som förtecknas i bilaga II till beslut 2006/766/EG.

D.	Råvaror från andra vilda landlevande däggdjur och vilda harar och kaniner: Tredjeländer som förtecknas i del 1 i bilaga II till förordning (EU) nr 206/2010 eller i del 1 i bilaga I till förordning (EG) nr 119/2009, från vilka medlemsstaterna tillåter import av färskt kött från samma djurart.

DEL VII(B)

Förteckning över tredjeländer från vilka medlemsstaterna får tillåta import av obehandlat sällskapsdjursfoder som är avsett för sändning till Europeiska unionen och som ska säljas direkt eller av animaliska biprodukter som ska ges till farmade pälsdjur (hälsointyg, kapitel 3(D))

Tredjeländer som förtecknas i del 1 i bilaga II till förordning (EU) nr 206/2010 eller i del 1 i bilaga I till förordning (EG) nr 798/2008, från vilka medlemsstaterna tillåter import av färskt kött från samma djurart och där endast kött med ben tillåts.

När det gäller fiskråvaror tredjeländer som förtecknas i bilaga II till beslut 2006/766/EG.

DEL VII(C)

Förteckning över tredjeländer från vilka medlemsstaterna får tillåta import av aromatiska inälvsprodukter som används vid framställning av sällskapsdjursfoder och som är avsedda för sändning till Europeiska unionen (hälsointyg, kapitel 3(E))

När det gäller aromatiska inälvsprodukter av fiskråvaror tredjeländer som förtecknas i bilaga II till beslut 2006/766/EG.

DEL VIII

Förteckning över tredjeländer från vilka medlemsstaterna får tillåta import av svinborst (hälsointyg, kapitlen 7(A) och 7(B))

A.	För obehandlad svinborst tredjeländer som förtecknas i del 1 i bilaga II till förordning (EU) nr 206/2010 och som varit fria från afrikansk svinpest under de senaste tolv månaderna före import.

B.	För behandlad svinborst tredjeländer som förtecknas i del 1 i bilaga II till förordning (EU) nr 206/2010 och som eventuellt inte varit fria från afrikansk svinpest under de senaste tolv månaderna före import.

DEL IX

Förteckning över tredjeländer från vilka medlemsstaterna får tillåta import av bearbetad naturgödsel och bearbetade naturgödselprodukter för jordförbättring (hälsointyg, kapitel 17)

För bearbetad naturgödsel och bearbetade naturgödselprodukter tredjeländer som förtecknas i

a)	del 1 i bilaga II till förordning (EU) nr 206/2010,

b)	bilaga I till kommissionens beslut 2004/211/EG (6), eller

c)	del 1 i bilagan till förordning (EG) nr 798/2008.

DEL X

Förteckning över tredjeländer från vilka medlemsstaterna får tillåta import av sällskapsdjursfoder och tuggben (hälsointyg, kapitlen 3(A), 3(B) och 3(C))

Tredjeländer som förtecknas i del 1 i bilaga II till förordning (EU) nr 206/2010 samt följande tredjeländer:

—	(JP) Japan

—	(EC) Ecuador (7)

—	(LK) Sri Lanka (8)

—	(TW) Taiwan (9).

DEL XI

Förteckning över tredjeländer från vilka medlemsstaterna får tillåta import av gelatin, hydrolyserat protein, kollagen, dikalciumfosfat och trikalciumfosfat (hälsointyg, kapitlen 11 och 12)

Tredjeländer som förtecknas i del 1 i bilaga II till förordning (EU) nr 206/2010 samt följande tredjeländer:

—	(KR) Sydkorea (10)

—	(MY) Malaysia (10)

—	(PK) Pakistan (10)

—	(TW) Taiwan (10).

DEL XII

Förteckning över tredjeländer från vilka medlemsstaterna får tillåta import av biodlingsprodukter (hälsointyg, kapitel 13)

Tredjeländer som förtecknas i del 1 i bilaga II till förordning (EU) nr 206/2010.

DEL XIII

Förteckning över tredjeländer från vilka medlemsstaterna får tillåta import av blod och blodprodukter från hästdjur (hälsointyg, kapitel 4(A))

A.	Obehandlat blod och obehandlade blodprodukter: Tredjeländer eller delar av tredjeländer som förtecknas i bilaga I till beslut 2004/211/EG, från vilka det är tillåtet att importera hästdjur för avel och bruksändamål.

B.	Behandlade blodprodukter: Tredjeländer som förtecknas i del 1 i bilaga II till förordning (EU) nr 206/2010, från vilka medlemsstaterna tillåter import av färskt kött av tama hästdjur.

DEL XIV

Förteckning över tredjeländer från vilka medlemsstaterna får tillåta import av hudar och skinn från hovdjur (hälsointyg, kapitlen 5(A), 5(B) och 5(C))

A.	För färska eller kylda hudar och skinn från hovdjur tredjeländer som förtecknas i del 1 i bilaga II till förordning (EU) nr 206/2010, från vilka medlemsstaterna tillåter import av färskt kött från samma djurart.

B.	För beredda hudar och skinn från hovdjur tredjeländer eller delar av tredjeländer som förtecknas i del 1 i bilaga II till förordning (EU) nr 206/2010.

C.	För beredda hudar och skinn från idisslare som är avsedda för sändning till gemenskapen, och som har förvarats separat i 21 dagar eller som kommer att transporteras i 21 dagar utan avbrott före importen, samtliga tredjeländer.

Del XV

Förteckning över tredjeländer från vilka medlemsstaterna får tillåta import av jakttroféer (hälsointyg, kapitlen 6(A) och 6(B))

A.	För behandlade jakttroféer från fåglar och hovdjur som endast består av ben, horn, hovar, klor, tänder, hudar eller skinn, samtliga tredjeländer.

För jakttroféer från fåglar som består av hela, obehandlade delar, tredjeländer som förtecknas i del 1 i bilaga I till förordning (EG) nr 798/2008, från vilka medlemsstaterna tillåter import av färskt fjäderfäkött samt följande länder:

—	(GL) Grönland

—	(TN) Tunisien.

För jakttroféer från hovdjur som består av hela, obehandlade delar tredjeländer som förtecknas i respektive kolumner för färskt kött från hovdjur i del 1 i bilaga II till förordning (EU) nr 206/2010, med beaktande av eventuella restriktioner som fastställs i kolumnen ’Särskilda anmärkningar’ när det gäller färskt kött.

DEL XVI

Förteckning över tredjeländer från vilka medlemsstaterna får tillåta import av äggprodukter som inte är avsedda som livsmedel men som skulle kunna användas som foderråvara (hälsointyg, kapitel 15)

Tredjeländer som förtecknas i del 1 i bilaga II till förordning (EU) nr 206/2010 och tredjeländer eller delar av tredjeländer från vilka medlemsstaterna tillåter import av färskt fjäderfäkött och som förtecknas i del 1 i bilaga I till förordning (EG) nr 798/2008.

DEL XVII

Förteckning över tredjeländer från vilka medlemsstaterna får tillåta import av ben och benprodukter (utom benmjöl), horn och hornprodukter (utom hornmjöl) samt hovar och hovprodukter (utom hovmjöl) som är avsedda att användas för andra ändamål än som foderråvara, organiskt gödselmedel eller jordförbättringsmedel (försäkran, kapitel 16)

Samtliga tredjeländer.

DEL XVIII

Förteckning över tredjeländer från vilka medlemsstaterna får tillåta import av horn och hornprodukter (utom hornmjöl) samt hovar och hovprodukter (utom hovmjöl) som är avsedda för framställning av organiska gödselmedel eller jordförbättringsmedel (försäkran, kapitel 18)

Samtliga tredjeländer.

(1) EUT L 154, 30.4.2004, s. 72.

(2) EUT L 73, 20.3.2010, s. 1.

(3) EUT L 320, 18.11.2006, s. 53.

(4) EUT L 226, 23.8.2008, s. 1.

(5) EUT L 39, 10.2.2009, s. 12.

(6) EUT L 73, 11.3.2004, s. 1.

(7) Endast sällskapsdjursfoder som härrör från fisk.

(8) Endast tuggben som tillverkats av hudar och skinn från hovdjur.

(9) Endast bearbetat sällskapsdjursfoder som är avsett för akvariefiskar.

(10) Endast gelatin.”

8.7.2010

Europeiska unionens officiella tidning

L 173/33

KOMMISSIONENS DIREKTIV 2010/47/EU

av den 5 juli 2010

anpassning till den tekniska utvecklingen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/30/EG om vägkontroller av trafiksäkerheten hos nyttofordon i trafik i gemenskapen

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/30/EG av den 6 juni 2000 om vägkontroller av trafiksäkerheten hos nyttofordon i trafik i gemenskapen (1), särskilt artikel 8 första stycket, och

av följande skäl:

(1)	För främjande av trafiksäkerhet, miljöskydd och rättvisa konkurrensförhållanden är det viktigt att se till att de nyttofordon som är i trafik underhålls och besiktigas regelbundet för att upprätthålla deras trafiksäkerhet då de används i Europeiska unionen.

(2)	Standarder och metoder som anges i direktiv 2000/30/EG bör anpassas enligt den tekniska utvecklingen, vilket ger förbättrade vägkontroller av trafiksäkerheten i Europeiska unionen.

(3)	I syfte att minimera kostnaderna och förseningarna för förare och företag bör besiktningarna inte ta oskäligt lång tid.

(4)	För att säkerställa korrelationen mellan provresultaten, defekterna och de särskilda egenskaperna hos varje besiktigat fordon bör en mer detaljerad och standardiserad inspektionsrapport enligt artikel 5.1 utfärdas.

(5)	De tekniska kraven skiljer sig mellan olika fordonskategorier enligt definitionen i lagstiftningen om typgodkännande (2). Inspektionsrapporten bör följaktligen ändras för att avspegla dessa fordonskategorier.

(6)	För att göra identifieringen av fordon mer tillförlitlig bör inspektionsrapporten, förutom fordonets registreringsnummer, även innehålla fordonets identifieringsnummer (VIN).

(7)	För att förenkla registreringen av de brister som identifieras av besiktningsmännen bör inspektionsrapporten på baksidan innehålla en fullständig förteckning över de punkter som ska kontrolleras.

(8)	För att ytterligare förbättra vägkontrollerna av trafiksäkerheten mot bakgrund av den tekniska utvecklingen bör besiktningsmetoder införas för varje punkt som anges i bilaga II.

(9)	Förutom de punkter som är relaterade till säkerhet och miljöskydd behöver besiktningen även omfatta identifiering av fordonet för att säkerställa att rätt kontroller och standarder används, så att resultaten av besiktningen kan registreras och andra bestämmelser kan verkställas.

(10)	Åtgärderna i detta direktiv är förenliga med yttrandet från den kommitté för anpassning till teknisk utveckling av direktivet om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet som inrättats i enlighet med artikel 7 i direktiv 2009/40/EG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagorna I och II till direktiv 2000/30/EG ska ändras på det sätt som anges i bilagan till detta direktiv.

Artikel 2

1. Medlemsstaterna ska sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 1 januari 2012. De ska genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 3

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 4

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 5 juli 2010.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande

(1) EGT L 203, 10.8.2000, s. 1.

(2) Bilaga II till Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den 5 september 2007 om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon (EUT L 263, 9.10.2007, s. 1).

BILAGA

Bilagorna I och II till direktiv 2000/30/EG ska ändras på följande sätt:

(1)

Bilaga I ska ersättas med följande:

”BILAGA I

(framsidan)

FORMULÄR FÖR RAPPORT OM VÄGKONTROLL AV TRAFIKSÄKERHETEN MED FÖRTECKNING ÖVER DE PUNKTER SOM SKA KONTROLLERAS

1.	Plats för kontroll …

Datum …

Tid …

4.	Fordonets nationalitetsbeteckning och registreringsnummer …

5.	Fordonets identifieringsnummer (VIN) …

 N2(a) (3,5 till 12 t)

 N3(a) (över 12 t)

 O3(a) (3,5 till 10 t)

 O4(a) (över 10 t)

 M2(a) (> 9 säten (b) upp till 5 t)

 M3(a) (> 9 säten (b) över 5 t)

 Annan fordonskategori (art.1.3)

Fordonets kategori

Transportföretag

a)	Namn och adress … …

b)	Gemenskapstillståndet nummer(c) (förordning (EG) nr 1072/2009) …

8.	Nationalitet (förare) …

9.	Förarens namn …

10.

Kontrollista…

Kontrollerat(d)

Ej kontrollerat

Ej godkänt(e)

0)	identifiering(f)



1)	bromssystem



2)	styrning(f)



sikt(f)



4)	belysningsutrustning och elektriskt system(f)



5)	axlar, hjul, däck, fjädring(f)



6)	chassi och chassiinfästningar(f)



7)	annan utrustning inkl. färdskrivare(f) och hastighetsbegränsande anordning



8)	störningar inkl. utsläpp och spill av bränsle och/eller olja



11.	Resultat av kontrollen: Förbud att använda fordonet, vilket har farliga defekter 

12.	Övrigt/anmärkningar: …

13.

Myndighet/tjänsteman eller inspektör som utfört kontrollen

Underskrift:

Myndighet/tjänsteman eller inspektör som utfört kontrollen

…

Förare

…

Anmärkning:

(a)	Fordonskategori enligt bilaga II till direktiv 2007/46/EG (EUT L 263, 9.10.2007, s.1).

(b)	Antalet säten inkluderat förarsätet (punkt S.1 registreringsbevis).

(c)	Om tillgängligt.

(d)	Kontrollerat: minst en eller flera av de komponenter i denna grupp som ska kontrolleras enligt förteckningen i bilaga II till direktiv 2010/40/EG, ändrat genom direktiv 2010/48/EU, har kontrollerats.

(e)	Defekter som noterats på baksidan.

(f)	Metoder för provningar och riktlinjer för bedömning av defekter enligt bilaga II till direktiv 2009/40/EG, ändrat genom direktiv 2010/48/EU.

(baksida)

0. IDENTIFIERING AV FORDONET

0.1.	Registreringsskylt

0.2.	Fordonets identifierings-/chassi-/serienummer

1. BROMSSYSTEM

1.1.	Mekaniskt skick och funktion

1.1.1.

Färdbromsens pedalaxel

1.1.2.

Pedalens skick och manöverorganets slaglängd

1.1.3.

Vakuumpump eller kompressor och behållare

1.1.4.

Indikator eller mätare för otillräckligt tryck

1.1.5.

Handmanövrerad bromsventil

1.1.6.

Parkeringsbromsaktivator, manöverarm, låsmekanism

1.1.7.

Bromsventiler (bottenventiler, utloppsventiler, reglerventiler osv.)

1.1.8.

Kopplingar till släpvagnens bromsanordning (elektriska och pneumatiska)

1.1.9.

Energiackumulator, tryckluftsbehållare

1.1.10.

Servostyrenheter, huvudcylinder (hydraulsystem)

1.1.11.

Bromsrör

1.1.12.

Bromsslangar

1.1.13.

Bromsbelägg och bromsklossar

1.1.14.

Bromstrummor, bromsskivor

1.1.15.

Bromskablar, stänger, spakar, kopplingar

1.1.16.

Bromscylindrar (även fjäderbromsar och hydraulcylindrar)

1.1.17.

Lastavkännande, automatisk bromskraftregulator

1.1.18.

Bromsjusterare och indikatorer

1.1.19.

Tillsatsbromsanordning (om sådan monterats)

1.1.20.

Automatisk manövrering av släpvagnens bromsanordning

1.1.21.

Hela bromssystemet

1.1.22.

Provanslutningar

1.2.	Färdbromsens prestanda och verkan

1.2.1.

Prestanda

1.2.2.

Verkan

1.3.	Reservbromsens (nödbromsens) prestanda och verkan

1.3.1.

Prestanda

1.3.2.

Verkan

1.4.	Parkeringsbromsens prestanda och verkan

1.4.1.

Prestanda

1.4.2.

Verkan

1.5.	Tillsatsbromsens prestanda

1.6.	ABS-bromsar

2. STYRNING

2.1.	Mekaniskt skick

2.1.1.

Styrinrättningens skick

2.1.2.

Infästning av styrinrättningens hölje

2.1.3.

Länksystemets skick

2.1.4.

Länksystemets manövrering

2.1.5.

Servostyrning

2.2.	Ratt och rattstång

2.2.1.

Rattens skick

2.2.2.

Rattstång

2.3.	Glapp i styrningen

2.4.	Hjulinställning

2.5.	Vändskiva för släpvagnens styraxel

3. SIKT

3.1.

Siktfält

3.2.	Fönsterglasets skick

3.3.	Backspeglar

3.4.	Vindrutetorkare

3.5.	Vindrutespolare

3.6.	Avimningsanordning

4. LAMPOR, REFLEKTORER OCH ELUTRUSTNING

4.1.	Strålkastare

4.1.1.

Skick och funktion

4.1.2.

Inställning

4.1.3.

Av- och påslagning

4.1.4.

Överensstämmelse med kraven

4.1.5.

Inställningsanordning

4.1.6.

Strålkastarrengörare

4.2.	Främre och bakre positionslyktor, sidomarkeringslyktor och breddmarkeringslyktor

4.2.1.

Skick och funktion

4.2.2.

Av- och påslagning

4.2.3.

Överensstämmelse med kraven

4.3.	Stopplyktor

4.3.1.

Skick och funktion

4.3.2.

Av- och påslagning

4.3.3.

Överensstämmelse med kraven

4.4.	Körriktningsvisare och varningsljus

4.4.1.

Skick och funktion

4.4.2.

Av- och påslagning

4.4.3.

Överensstämmelse med kraven

4.4.4.

Blinkfrekvens

4.5.	Dimljus fram och bak

4.5.1.

Skick och funktion

4.5.2.

Inställning

4.5.3.

Av- och påslagning

4.5.4.

Överensstämmelse med kraven

4.6.

Backljus

4.6.1.

Skick och funktion

4.6.2.

Av- och påslagning

4.6.3.

Överensstämmelse med kraven

4.7.	Belysning av bakre registreringsskylt

4.7.1.

Skick och funktion

4.7.2.

Överensstämmelse med kraven

4.8.	Reflexanordningar, konturmärkning och bakre skyltar

4.8.1.

Skick

4.8.2.

Överensstämmelse med kraven

4.9.	Varningslampor obligatoriska för belysningsutrustningen

4.9.1.

Skick och funktion

4.9.2.

Överensstämmelse med kraven

4.10.

Elanslutningar mellan dragfordon och släp- eller påhängsvagn

4.11.

Elkabelsystemet

4.12.

Ej obligatoriska lampor och reflektorer

4.13.

Batteri

5. AXLAR, HJUL, DÄCK OCH FJÄDRING

5.1.

Axlar

5.1.1.

Axlar

5.1.2.

Axeltappar

5.1.3.

Hjullager

5.2.	Hjul och däck

5.2.1.

Hjulhus

5.2.2.

Hjul

5.2.3.

Däck

5.3.	Fjädringssystem

5.3.1.

Fjädrar och krängningshämmare

5.3.2.

Stötdämpare

5.3.3.

Kardanrör, radiusarmar, främre och bakre bärarmar

5.3.4.

Kulleder

5.3.5.

Luftfjädring

6. CHASSI OCH CHASSIINFÄSTNINGAR

6.1.	Chassi eller ram och infästningar

6.1.1.

Allmänt skick

6.1.2.

Avgasrör och ljuddämpare

6.1.3.

Bränsletank och bränsleledningar (inkl. uppvärmning)

6.1.4.

Stötfångare, sidoskydd och underkörningsskydd

6.1.5.

Reservhjulshållare

6.1.6.

Kopplingsmekanism och bogserutrustning

6.1.7.

Transmission

6.1.8.

Motorutrymme

6.1.9.

Motordata

6.2.	Hytt och karosseri

6.2.1.

Skick

6.2.2.

Montering

6.2.3.

Dörrar och dörrlås

6.2.4.

Golv

6.2.5.

Förarsäte

6.2.6.

Övriga säten

6.2.7.

Körreglage

6.2.8.

Fotsteg till hytt

6.2.9.

Övrig inre och yttre utrustning och inredning

6.2.10.

Stänkskärmar (vingar), stänkskyddsanordningar

7. ÖVRIG UTRUSTNING

7.1.	Bilbälten/spännen

7.1.1.

Fästpunkternas tillförlitlighet

7.1.2.

Skick

7.1.3.

Avlastare för bilbälten

7.1.4.

Bältessträckare

7.1.5.

Krockkudde

7.1.6.

SRS-system

7.2.	Brandsläckare

7.3.	Lås och stöldskydd

7.4.	Varningstriangel

7.5.	Första hjälpen-låda

7.6.

Hjulkilar

7.7.	Ljudsignalanordning

7.8.	Hastighetsmätare

7.9.	Färdskrivare

7.10.

Hastighetsbegränsande anordning

7.11.

Vägmätare

7.12.

Antisladdsystem (ESC)

8. BULLER

8.1.	Bullerdämpning

8.2.	Avgasutsläpp

8.2.1.

Utsläpp från bensinmotor

8.2.1.1.

Utrustning för kontroll av avgasutsläpp

8.2.1.2.

Gasformiga utsläpp

8.2.2.

Utsläpp från dieselmotorer

8.2.2.1.

Utrustning för kontroll av avgasutsläpp

8.2.2.2.

Röktäthet

8.3.	Elektromagnetiskt störningsskydd

8.4.	Övriga punkter relaterade till miljön

8.4.1.

Synlig rök

8.4.2.

Vätskeläckage”

(2)

Bilaga II ska ersättas med följande:

”BILAGA II

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING

2.	INSPEKTIONSKRAV

1.	Bromssystem

8.	Störningar

1. INLEDNING

I denna bilaga fastställs reglerna för provning och/eller kontroll av bromssystem och avgasutsläpp under en vägkontroll av trafiksäkerheten. Det är inte obligatoriskt att använda någon utrustning vid vägkontroller. Det förbättrar emellertid kvaliteten på inspektionen och rekommenderas då så är möjligt.

Punkter som bara kan kontrolleras med hjälp av utrustning har markerats med ett (E).

Om en inspektionsmetod beskrivs som visuell innebär det att inspektören, förutom att titta på objektet i fråga, i tillämpliga fall även bör prova det, utvärdera buller eller använda andra lämpliga inspektionsmedel utan att använda någon utrustning.

2. INSPEKTIONSKRAV

Vid vägkontroll av trafiksäkerheten kan punkter och metoder enligt nedan innefattas. Brister är exempel på defekter som kan upptäckas.

Punkt

Metod

Brister

1. BROMSSYSTEM

1.1

Mekaniskt skick och funktion

1.1.1

Färdbromsens pedalaxel

Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras.

Anm.: Fordon med servobromssystem bör inspekteras med motorn avstängd.

a)	Pedalaxeln svårmanövrerad.

b)	Stort slitage eller glapp.

1.1.2

Pedalens skick och manöverorganets slaglängd

Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras.

Anm.: Fordon med servobromssystem bör inspekteras med motorn avstängd.

a)	För stor eller för liten tillgänglig slaglängd.

b)	Manöverorganet utväxlar inte korrekt.

c)	Halkskyddsbeläggning på bromspedalen saknas, har lossnat eller slitits ned.

1.1.3

Vakuumpump eller kompressor och behållare

Visuell kontroll av komponenterna vid normalt arbetstryck. Kontrollera den tid det tar för vakuum eller lufttryck att nå säkert driftvärde samt funktionen hos varningsanordning, flerkrets-skyddsventil och övertrycksventil.

a)	Otillräckligt lufttryck/vakuum för att aktivera bromsen minst två gånger efter det att larmsystemet utlösts (eller manometerutslaget signalerar fara).

b)	Den tid som behövs för att bygga upp lufttryck/vakuum till säkert driftvärde uppfyller inte kraven (7).

c)	Flerkrets-skyddsventilen eller övertrycksventilen fungerar inte.

d)	Läckage som orsakar märkbar trycksänkning eller förnimbart läckage.

e)	Yttre skada som sannolikt påverkar bromssystemets funktion.

1.1.4

Indikator eller mätare för otillräckligt tryck

Funktionskontroll

Felaktig eller skadad mätare eller indikator.

1.1.5

Handmanövrerad bromsventil

Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras.

a)	Manöverorganet spräckt, skadat eller starkt förslitet.

b)	Ej tillförlitlig manövrering av ventil eller ej tillförlitlig ventil.

c)	Lösa kopplingar eller läckor i systemet.

d)	Otillfredsställande funktion.

1.1.6

Parkeringsbromsaktivator, manöverarm, låsmekanism

Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras.

a)	Låsmekanismen otillräcklig.

b)	För stort slitage på manöverarmens axel eller låsmekanismen.

c)	För stor slaglängd (felaktig inställning).

d)	Aktivatorn saknas, är skadad eller fungerar inte.

e)	Bristfällig funktion, varningsindikatorn felaktig.

1.1.7

Bromsventiler (bottenventiler, utloppsventiler, reglerventiler osv.)

Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras.

a)	Skadad ventil eller otillräcklig täthet (luftläckage).

b)	Kompressorns oljeförbrukning för stor.

c)	Ventil ej tillförlitlig eller bristfälligt monterad.

d)	Förlust eller läckage av bromsvätska.

1.1.8

Kopplingar till släpvagnens bromsanordning (elektriska och pneumatiska)

Koppla ur och koppla åter in alla kopplingar för bromssystemet mellan dragfordon och släpvagn.

a)	Kran eller självstängande ventil defekt.

b)	Kran eller ventil ej tillförlitlig eller bristfälligt monterad.

c)	Otillräcklig täthet.

d)	Felaktig anslutning eller ingen anslutning där så behövs.

e)	Otillräcklig funktion.

1.1.9

Energiackumulator, tryckluftsbehållare

Visuell kontroll

a)	Tank skadad, korroderad eller otät.

b)	Avtappningsanordning fungerar inte.

c)	Tank ej tillförlitlig eller bristfälligt monterad.

1.1.10.

Servostyrenheter, huvudcylinder (hydraulsystem)

Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras.

a)	Servostyrenhet defekt eller ineffektiv.

b)	Huvudcylinder defekt eller otät.

c)	Huvudcylinder ej tillförlitlig.

d)	För liten mängd bromsvätska.

e)	Lock på huvudcylindern saknas.

f)	Kontrollampan för bromsvätska lyser eller är defekt.

g)	Bristfällig funktion hos varningsanordningen för bromsvätskenivån.

1.1.11

Bromsrör

Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras.

a)	Hög risk för funktionsfel eller brott.

b)	Otätheter i rör eller kopplingar.

c)	Skadade eller starkt korroderade rör.

d)	Felmonterade rör.

1.1.12

Bromsslangar

Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras.

a)	Hög risk för funktionsfel eller brott.

b)	Slangar skadade, skavda, snodda eller för korta.

c)	Otätheter i slangar eller kopplingar.

d)	Slangarna utvidgas extremt under tryck.

e)	Porösa slangar.

1.1.13

Bromsbelägg och bromsklossar

Visuell kontroll

a)	Stort slitage på belägg eller klossar.

b)	Belägg eller klossar nedsmutsade av olja, fett osv.

c)	Belägg eller klossar saknas.

1.1.14

Bromstrummor, bromsskivor

Visuell kontroll

a)	Bromstrumma eller bromsskiva starkt försliten, korroderad, repad eller sprucken, bristfälligt monterad eller brottskadad.

b)	Bromstrumma eller bromsskiva nedsmutsad av olja, fett osv.

c)	Bromstrumma eller bromsskiva saknas.

d)	Bromsskölden bristfälligt fastmonterad.

1.1.15

Bromskablar, stänger, spakar, kopplingar

Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras.

a)	Kabel skadad eller bockad.

b)	Stort slitage eller framskriden korrosion på komponent.

c)	Kablar eller stänger för löst monterade.

d)	Bristfällig kabelmontering.

e)	Begränsning i bromssystemets rörlighet.

f)	Onormala rörelser hos spakar/kopplingar till följd av felaktig inställning eller onormalt slitage.

1.1.16

Bromscylindrar (även fjäderbromsar och hydraulcylindrar)

Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras.

a)	Cylinder sprucken eller skadad.

b)	Otät cylinder.

c)	Cylinder ej tillförlitlig eller bristfälligt monterad.

d)	Starkt korroderad cylinder.

e)	För liten eller för stor slaglängd för cylindern.

f)	Dammskydd saknas eller är mycket skadat.

1.1.17

Lastavkännande, automatisk bromskraftregulator

Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras.

a)	Defekt förbindelse.

b)	Felaktigt justerad förbindelse.

c)	Ventil kärvar eller fungerar inte.

d)	Ventil saknas.

e)	Tillverkarskylt saknas.

f)	Informationen oläslig eller överensstämmer inte med kraven (7).

1.1.18

Bromsjusterare och indikatorer

Visuell kontroll.

a)	Bromsjusteraren kärvar eller rör sig onormalt, alltför stort slitage eller felaktig inställning.

b)	Defekt bromsjusterare.

c)	Felaktigt installerad eller utbytt.

1.1.19

Tillsatsbromsanordning (om sådan monterats)

Visuell kontroll

a)	Bristfällig montering eller anslutning.

b)	Systemet uppenbart felaktigt eller saknas.

1.1.20

Automatisk manövrering av släpvagnens bromsanordning

Koppla ur kopplingen för bromssystemet mellan dragfordon och släpvagn.

Släpvagnens bromsanordning aktiveras inte automatiskt när bromskopplingen kopplas ur.

1.1.21

Hela bromssystemet

Visuell kontroll

a)	Övriga systemenheter (t.ex. frostskyddspump, lufttork, osv.) har yttre skador eller är starkt korroderade så att bromssystemet påverkas negativt.

b)	Lufttork eller frostskyddspump ej tillräckligt tät.

c)	Någon komponent ej tillförlitlig eller bristfälligt monterad.

d)	Felaktig reparation eller ändring av någon komponent.

1.1.22

Provanslutningar (om sådana monterats)

Visuell kontroll

Saknas.

b)	Skadade, oanvändbara eller otäta.

1.2

Färdbromsens prestanda och verkan

1.2.1

Prestanda

(E)

Prova på en maskin för statiskt bromsprov, aktivera bromsarna successivt till maximal verkan.

a)	Obefintlig eller otillräcklig bromsverkan på ett eller flera hjul.

b)	Bromsverkan på det minst bromsade hjulet på en axel är mindre än 70 % av den maximala verkan på det andra hjulet på samma axel.

c)	Ingen gradvis bromsverkan (låsning).

d)	Onormal fördröjning före bromsverkan på något hjul.

e)	Alltför stora variationer i bromsverkan under ett helt hjulvarv.

1.2.2

Verkan

(E)

Prova på en maskin för statiskt bromsprov med föreliggande vikt.

a)	Uppfyller ej nedanstående minimivärden:

b)	Kategori M1, M2 och M3 – 50 % (1)

c)	Kategori N1 – 45 %

d)	Kategori N2 och N3 – 43 % (2)

e)	Kategori O2, O3 och O4 – 40 % (3)

1.3

Reservbromsens prestanda och verkan (vid separata system)

1.3.1

Prestanda

(E)

Om reservbromssystemet är separat från färdbromssystemet används metoden enligt 1.2.1.

a)	Obefintlig eller otillräcklig bromsverkan på ett eller flera hjul.

b)	Bromsverkan på det minst bromsade hjulet på en axel är mindre än 70 % av den maximala verkan på det andra hjulet på samma axel.

c)	Ingen gradvis bromsverkan (låsning).

1.3.2

Verkan

(E)

Om reservbromssystemet är separat från färdbromssystemet används metoden enligt 1.2.2.

Bromsverkan mindre än 50 % (4) av verkan på färdbromsen enligt avsnitt 1.2.2 i förhållande till den tillåtna totalvikten eller, för påhängsvagnar, till summan av den tillåtna axelbelastningen.

1.4

Parkeringsbromsens prestanda och verkan

1.4.1

Prestanda

(E)

Aktivera på en maskin för statiskt bromsprov.

Bromsen fungerar inte på ett eller flera hjul.

1.4.2

Verkan

(E)

Prova på en maskin för statiskt bromsprov med föreliggande vikt.

Ger för alla fordonskategorier en bromskoefficient som är lägre än 16 % i förhållande till den tillåtna totalvikten eller, när det rör sig om motorfordon, som är lägre än 12 % i förhållande till fordonets tillåtna totalvikt, om detta värde är högre.

1.5	Tillsatsbromsens prestanda

Visuell kontroll eller om så är möjligt provning av om systemet fungerar.

a)	Ingen gradvis bromsverkan (gäller ej motorbromsen).

b)	Systemet fungerar ej.

1.6	ABS-bromsar

Visuell kontroll av varningsanordning.

a)	Felaktig varningsanordning.

b)	Systemfel på varningsanordningen.

8. STÖRNINGAR

8.2

Avgasutsläpp

8.2.1

Utsläpp från bensinmotor

8.2.1.1

Utrustning för kontroll av avgasutsläpp

Visuell kontroll

a)	Fabriksmonterad utrustning för kontroll av utsläpp saknas eller är uppenbart defekt.

b)	Läckage som väsentligen påverkar mätning av utsläpp.

8.2.1.2

Gasformiga utsläpp

(E)

Mätning med hjälp av en avgasmätare i enlighet med kraven (7). För fordon utrustade med lämpliga omborddiagnossystem kan funktionen hos utsläppssystemet alternativt kontrolleras genom att OBD-anordningen läses av på lämpligt sätt och samtidigt kan kontroll ske av OBD-systemets funktion, i stället för utsläppsmätningar vid tomgång i enlighet med tillverkarens rekommendationer för uppvärmning och andra krav (h) samt med hänsyn till tillämpliga toleranser.

Alternativt kan mätningar utföras med hjälp av utrustning för fjärranalys och bekräftas genom standardprovningsmetoder.

a)	Gasutsläppen överskrider de nivåer som angetts av tillverkaren,

eller, om ett sådant värde inte finns att tillgå, överstiger CO-halten följande värden:

för fordon som inte har ett avancerat utsläppsbegränsande system,

—	4,5 %, eller

—

3,5 %

enligt den tidpunkt då fordonet registrerats eller tagits i bruk för första gången som anges i kraven (7)

för fordon med ett avancerat utsläppsbegränsande system,

—	vid tomgång: 0,5 %

—	vid hög tomgång: 0,3 % eller

—	vid tomgång: 0,3 % (5)

—	vid hög tomgång: 0,2 %

enligt den tidpunkt då fordonet registrerats eller tagits i bruk för första gången som anges i kraven (7).

c)	Lambda utanför intervallet 1 ± 0,03 eller ej i enlighet med tillverkarens specifikation.

d)	OBD-avläsningen indikerar allvarligt fel.

e)	Fjärranalysen påvisar en stor avvikelse från kraven.

8.2.2

Utsläpp från dieselmotorer

8.2.2.1

Utrustning för kontroll av avgasutsläpp

Visuell kontroll

a)	Fabriksmonterad utrustning för kontroll av utsläpp saknas eller är uppenbart defekt.

b)	Läckage som väsentligen påverkar mätning av utsläpp.

8.2.2.2

Röktäthet

(E)

a)	Avgasernas röktäthet ska mätas vid fri acceleration (utan belastning och från tomgång till maximivarvtal) med växeln i friläge och kopplingen nedtryckt.

Konditionering av fordon

1.	Provningar får utföras på fordon utan konditionering. Av säkerhetsskäl är det dock lämpligt att kontrollera att motorn är varm och i tillfredsställande mekaniskt skick.

krav på konditionering:

Motorn ska ha uppnått arbetstemperatur, vilket t.ex. innebär att temperaturen på motoroljan som mäts med en oljemätsticka ska vara minst 80 °C eller motsvara normal arbetstemperatur om den är lägre, eller att motorblocktemperaturen, mätt som nivå på den infraröda strålningen, ska vara minst lika hög. Om denna mätmetod är opraktisk på grund av fordonets konstruktion ska motorns normala arbetstemperatur uppnås på annat sätt, t.ex. genom att kylfläkten går igång.

ii)	Avgassystemet ska rensas genom minst tre fria accelerationscykler eller motsvarande metod.

Provningsförfarande

1.	Motorn och eventuellt turboaggregat ska gå på tomgång innan varje fri accelerationscykel påbörjas. För tunga dieseldrivna fordon innebär detta minst 10 sekunder efter det att gaspedalen släppts upp.

2.	För att igångsätta varje fri accelerationscykel ska gaspedalen snabbt (dvs. på mindre än en sekund) och i en rörelse, men inte häftigt, tryckas i botten för att uppnå maximal insprutning från insprutningspumpen.

Under varje fri accelerationscykel och innan gaspedalen släpps upp ska motorn komma upp i maximivarvtal eller, när det gäller automatväxlade fordon, det varvtal som anges av tillverkaren eller, om dessa uppgifter inte finns att tillgå, två tredjedelar av maximivarvtalet. Detta kan kontrolleras t.ex. med hjälp av motorvarvet eller genom att man låter tillräckligt lång tid förflyta mellan den första tryckningen på gaspedalen och det ögonblick den släpps upp, vilket för fordon i kategorierna M2, M3, N2 och N3 bör vara minst 2 sekunder.

Fordon får endast underkännas om det aritmetiska medelvärdet från minst tre av de senast genomförda accelerationscyklerna överskrider gränsvärdet. Medelvärdet kan räknas fram genom att man bortser från de mätningar som i hög grad avviker från medelvärdet eller att man använder resultatet av någon annan statistisk beräkning som tar hänsyn till spridningen hos mätningarna. Medlemsstaterna får begränsa antalet provningscykler.

För att undvika onödiga provningar får medlemsstaterna underkänna fordon om värdena efter mindre än tre fria accelerationscykler eller efter rensningscykeln ovan ligger mycket högre än gränsvärdet. För att undvika onödiga provningar får medlemsstaterna likaså godkänna fordon om värdena efter mindre än tre fria accelerationscykler eller efter rensningscykeln ovan ligger mycket lägre än gränsvärdet, med hänsyn till lämpliga toleransgränser.

Alternativt kan mätningar utföras med hjälp av utrustning för fjärranalys och bekräftas genom standardprovningsmetoder.

a)	För fordon som registrerats eller tagits i bruk för första gången efter det datum som anges i kraven (7), röktätheten överskrider den nivå som anges på fordonets tillverkarskylt,

Om ett sådant värde inte finns att tillgå eller om kraven (7) inte medger att referensvärden används,

—	för insugningsmotorer: 2,5 m-1,

—	för turboladdade motorer: 3,0 m-1, eller, för fordon som identifierats i kraven (7) eller som registrerats eller tagits i bruk för första gången efter det datum som anges i kraven (h),

—	— 1,5 m-1 (6).

c)	Fjärranalysen påvisar en stor avvikelse från kraven.

(1) 48 % för fordon som inte försetts med ABS eller typgodkänts före den 1 oktober 1991.

(2) 45 % för fordon som är registrerade efter 1988 eller från och med det datum som anges i föreskrifterna (), om detta datum infaller senare.

(3) 43 % för påhängsvagnar som registrerats efter 1988 eller från det datum som anges i föreskrifterna (), om detta datum infaller senare.

(4) 2,2 m/s2 för fordon i kategori N1, N2 och N3.

(5) Typgodkänt enligt gränserna på rad A eller B i avsnitt 5.3.1.4. i bilaga I till direktiv 70/220/EEG, ändrat genom direktiv 98/69/EG eller senare, eller registrerat eller taget i bruk för första gången efter den 1 juli 2002.

(6) Typgodkänt enligt gränserna på rad B i avsnitt 5.3.1.4. i bilaga I till direktiv 70/220/EEG, ändrat genom direktiv 98/69/EG eller senare, rad B1, B2 eller C i avsnitt 6.2.1 i bilaga I till direktiv 88/77/EEG, ändrat genom direktiv 1999/96/EG eller senare, eller registrerat eller taget i bruk för första gången efter den 1 juli 2008.

(7) ’kraven’ fastställs i kraven för typgodkännande vid den tidpunkt då fordonet registrerades eller togs i bruk för första gången, såväl som efterjusteringskrav eller nationell lagstiftning i registreringslandet.”

8.7.2010

Europeiska unionens officiella tidning

L 173/47

KOMMISSIONENS DIREKTIV 2010/48/EU

av den 5 juli 2010

om anpassning till den tekniska utvecklingen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/40/EG om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/40/EG av den 6 maj 2009 om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet (1), särskilt artikel 6.1, och

av följande skäl:

(1)	För att främja trafiksäkerhet, miljöskydd och rättvis konkurrens är det viktigt att se till att fordon i trafik underhålls och provas på rätt sätt så att deras prestanda upprätthålls enligt typgodkännandet, utan onödig försämring, under hela deras livslängd.

(2)	Standarder och metoder enligt artikel 6.1 i direktiv 2009/40/EG bör definieras närmare och anpassas så att de återspeglar den tekniska utvecklingen, med syfte att förbättra provningen av motorfordons trafiksäkerhet i Europeiska unionen på ett kostnadseffektivt sätt.

(3)	Slutsatserna från två projekt, Autofore (2) och Idelsy (3), som nyligen behandlade framtida alternativ för provning av trafiksäkerhet, samt resultaten av en öppen och saklig dialog med berörda parter bör beaktas.

(4)	Dagens fordonsteknik kräver att moderna elektroniska system tas upp i förteckningen över punkter som ska provas.

(5)	För att ytterligare harmonisera provningen av trafiksäkerheten bör provningsmetoder införas för var och en av dessa punkter.

(6)	För att förenkla ytterligare harmonisering och för att säkerställa överensstämmelse med standarder bör en icke uttömmande förteckning över de huvudsakliga orsakerna till underkännande, som redan finns för bromssystem, införas för samtliga komponenter.

(7)	Provning av trafiksäkerheten bör omfatta samtliga komponenter som är relevanta för det provade fordonets särskilda utformning, konstruktion och utrustning. Om nödvändigt bör därför särskilda krav för vissa fordonskategorier läggas till.

(8)

Medlemsstaterna har utökat kraven på periodisk provning i enlighet med artikel 5 e i direktiv 2009/40/EG till att omfatta även andra fordonskategorier. För att ytterligare harmonisera provningen bör metoder och standarder för dessa kategorier införas. Provningen bör utföras med hjälp av teknik och utrustning som är omedelbart tillgänglig och utan användning av verktyg för att montera isär eller avlägsna någon del av fordonet.

(9)	Förutom de komponenter som är relaterade till säkerhet och miljöskydd behöver provningen även omfatta identifiering av fordonet för att säkerställa att rätt kontroller och standarder används, så att resultaten av provningen kan registreras och andra bestämmelser kan verkställas.

(10)	För att främja att den inre marknaden fungerar väl och för att förbättra metoderna för provning av trafiksäkerheten bör resultaten av provningen anges i ett intyg om trafiksäkerhet vilket täcker vissa grundläggande delar.

(11)	Ytterligare arbete behöver göras inom utvecklingen av alternativa provningsförfaranden för att kontrollera underhållsskicket för dieseldrivna fordon, i synnerhet med avseende på NOx och partiklar med hänsyn till nya system för avgasefterbehandling.

(12)	Åtgärderna i detta direktiv är förenliga med yttrandet från den kommitté för anpassning till den tekniska utvecklingen av direktivet om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet som inrättats i enlighet med artikel 7 i direktiv 2009/40/EG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:

Artikel 1

Bilaga II till direktiv 2009/40/EG ska ändras i enlighet med bilagan till detta direktiv.

Artikel 2

1. Medlemsstaterna ska senast den 31 december 2011 sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv, med undantag av bestämmelserna i punkt 3 i bilaga II som ska tillämpas från och med den 31 december 2013. De ska genast underrätta kommissionen om detta.

2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 3

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 4

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 5 juli 2010.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande

(1) EUT L 141, 6.6.2009, s. 12.

(2) Autofores studie av framtida alternativ för upprätthållande av trafiksäkerheten i den Europeiska unionen, http://ec.europa.eu/transport/roadsafety/publications/projectfiles/autofore_en.htm

(3) Idelsys initiativ för diagnos av elektroniska system i motorfordon vid regelbunden besiktning, http://ec.europa.eu/transport/roadsafety/publications/projectfiles/idelsy_en.htm

BILAGA

Bilaga II till direktiv 2009/40/EG ska ersättas med följande:

”BILAGA II

KOMPONENTER SOM OBLIGATORISKT SKA KONTROLLERAS

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Inledning

2.	Kontrollens omfattning

3.	Intyg om trafiksäkerhet

4.	Minimikrav för kontroll

0.	Identifiering av fordonet

1.	Bromsutrustning

Styrning

Sikt

4.	Lampor, reflektorer och elutrustning

5.	Axlar, hjul, däck, fjädring

6.	Chassi och chassiinfästningar

7.	Övrig utrustning

8.	Störningar

9.	Kompletterande provning ska utföras för fordon för persontransport, M2 och M3

1. INLEDNING

Denna bilaga anger de system och komponenter i fordonet som ska provas. Provningsmetoder och de kriterier som ska användas för att fastställa om fordonets skick är acceptabelt beskrivs i detalj.

Om ett fordon befinns ha brister i fråga om nedanstående komponenter ska de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna fastställa ett förfarande för att bestämma på vilka villkor fordonet får användas innan det har godkänts vid förnyad provning.

Provningen ska omfatta åtminstone de komponenter som räknas upp nedan, förutsatt att dessa hör till utrustningen i de fordon som provas i den berörda medlemsstaten.

Provningen bör utföras med hjälp av teknik och utrustning som är omedelbart tillgänglig och utan användning av verktyg för att montera isär eller avlägsna någon del av fordonet.

Alla nedanstående komponenter bör betraktas som obligatoriska vid periodisk provning av fordon, förutom de som är markerade med (X). Dessa avser fordonets skick och lämplighet att användas i trafiken men betraktas inte som väsentliga vid periodisk provning.

’Orsaker till underkännande’ är inte tillämpliga i de fall då de avser krav som inte gällde enligt relevant lagstiftning för godkännande av fordon vid den tidpunkt då fordonet första gången registrerades, första gången togs i bruk eller enligt efterjusteringskrav.

Om en inspektionsmetod beskrivs som visuell innebär det att inspektören, förutom att titta på objektet i fråga, i tillämpliga fall även bör handha det, utvärdera buller eller använda andra lämpliga inspektionsmedel utan att använda någon utrustning.

2. KONTROLLENS OMFATTNING

Kontrollen ska omfatta åtminstone följande komponenter, förutsatt att de hör till utrustningen i det fordon som provas:

0)	Identifiering av fordonet

1)	Bromsutrustning

Styrning

Sikt

4)	Belysningsutrustning och delar av elsystem

5)	Axlar, hjul, däck, fjädring

6)	Chassi och chassiinfästningar

7)	Övrig utrustning

8)	Störningar

9)	Kompletterande provning ska utföras för fordon för persontransport, M2 och M3.

3. INTYG OM TRAFIKSÄKERHET

Fordonets förare ska skriftligen meddelas om defekterna, resultatet av provningen och de rättsliga följderna.

Intyg om trafiksäkerhet som utfärdas vid obligatorisk periodisk provning av fordon ska åtminstone innehålla följande:

1)	VIN-nummer

2)	Registreringsnummer och landssymbol för registreringslandet

3)	Dag och plats för provningen

4)	Vägmätarens ställning vid provning, om sådan finns

5)	Fordonets klass, om den är känd

6)	Fastställda defekter (det rekommenderas att följa den numeriska ordningen i punkt 5 i denna bilaga) och deras kategorier

7)	Övergripande bedömning av fordonet

8)	Datum för nästa periodiska provning (om denna information inte ges på annat sätt)

9)	Namn på den organisation som utfört besiktningen och namnteckning eller annan identifikation av den inspektör som ansvarar för provningen

4. MINIMIKRAV FÖR KONTROLL

Vid besiktning ska åtminstone följande komponenter kontrolleras och de minimistandarder och metoder användas som anges nedan. Orsak till underkännande är exempel på defekter som kan upptäckas.

Komponent

Metod

Orsak till underkännande

0. IDENTIFIERING AV FORDONET

0.1	Registreringsskyltar (om sådana behövs enligt kraven (8)

Visuell kontroll

(a)	Registreringsskylt(ar) saknas eller är så dåligt fäst(a) att de(n) sannolikt faller av.

(b)	Text saknas eller är oläslig.

(c)	Ej enligt fordonets handlingar.

0.2	Fordonets identifierings-/chassi-/serienummer

Visuell kontroll

(a)	Saknas eller kan inte hittas.

(b)	Ofullständigt, oläsligt.

(c)	Ej enligt fordonets handlingar.

1. BROMSUTRUSTNING

1.1	Mekaniskt skick och funktion

1.1.1

Färdbromsens pedalaxel/ manöverspak

Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystem manövreras.

Anm.: Fordon med servobromssystem bör inspekteras med motorn avstängd.

(a)	Pedalaxeln svårmanövrerad.

(b)	Stort slitage eller glapp.

1.1.2

Pedalens/ manöverspakens skick och manöverorganets slaglängd

Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystem manövreras.

Anm.: Fordon med servobromssystem bör inspekteras med motorn avstängd.

(a)	För stor eller för liten tillgänglig slaglängd.

(b)	Manöverorganet utväxlar inte korrekt.

(c)	Halkskyddsbeläggning på bromspedalen saknas, har lossnat eller slitits ned.

1.1.3

Vakuumpump eller kompressor och behållare

(a)	Otillräckligt lufttryck/vakuum för att aktivera bromsen minst två gånger efter det att larmsystemet utlösts (eller manometerutslaget signalerar fara).

(b)	Den tid som behövs för att bygga upp lufttryck/vakuum till säkert driftvärde uppfyller inte kraven (8)

(c)	Flerkrets-skyddsventilen eller övertrycksventilen fungerar inte.

(d)	Läckage som orsakar märkbar trycksänkning eller förnimbart läckage.

(e)	Yttre skada som sannolikt påverkar bromssystemets funktion.

1.1.4

Indikator eller mätare för otillräckligt tryck

Funktionskontroll

Felaktig eller skadad mätare eller indikator.

1.1.5

Handmanövrerad bromsventil

Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras.

(a)	Manöverorganet spräckt, skadat eller starkt förslitet.

(b)	Manöverorganet bristfälligt fastsatt vid ventil eller ventilen bristfälligt fastsatt.

(c)	Lösa kopplingar eller läckor i systemet.

(d)	Otillfredsställande funktion.

1.1.6

Parkeringsbromsaktivator, manöverarm, låsmekanism, elektrisk parkeringsbroms

Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras.

(a)	Låsmekanismen otillräcklig.

(b)	För stort slitage på manöverarmens axel eller låsmekanismen.

(c)	För stor slaglängd (felaktig inställning).

(d)	Aktivatorn saknas, är skadad eller fungerar inte.

(e)	Bristfällig funktion, varningsindikatorn felaktig.

1.1.7

Bromsventiler (bottenventiler, utloppsventiler, reglerventiler osv.)

Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras.

(a)	Skadad ventil eller otillräcklig täthet (luftläckage).

(b)	Kompressorns oljeförbrukning för stor.

(c)	Ventil ej tillförlitlig eller bristfälligt monterad.

(d)	Förlust eller läckage av bromsvätska.

1.1.8

Kopplingar till släpvagnens bromsanordning (elektriska och pneumatiska)

Koppla ur och koppla åter in kopplingar för bromsutrustning mellan dragfordon och släpvagn.

(a)	Kran eller självstängande ventil defekt.

(b)	Kran eller ventil ej tillförlitlig eller bristfälligt monterad.

(c)	Otillräcklig täthet.

(d)	Otillräcklig funktion.

1.1.9

Energiackumulator, tryckluftsbehållare

Visuell kontroll.

(a)	Behållare skadad, korroderad eller otät.

(b)	Avtappningsanordning fungerar inte.

(c)	Behållare ej tillförlitlig eller bristfälligt monterad.

1.1.10

Servostyrenheter, huvudcylinder (hydraulsystem)

Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras.

(a)	Servostyrenhet defekt eller ineffektiv.

(b)	Huvudcylinder defekt eller otät.

(c)	Huvudcylinder bristfälligt fastsatt.

(d)	För liten mängd bromsvätska.

(e)	Lock på huvudcylindern saknas.

(f)	Kontrollampan för bromsvätska lyser eller är defekt.

(g)	Bristfällig funktion hos varningsanordningen för bromsvätskenivån.

1.1.11

Bromsrör

Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras.

(a)	Hög risk för funktionsfel eller brott.

(b)	Otätheter i rör eller kopplingar.

(c)	Skadade eller starkt korroderade rör.

(d)	Felmonterade rör.

1.1.12

Bromsslangar

Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras.

(a)	Hög risk för funktionsfel eller brott.

(b)	Slangar skadade, skavda, snodda eller för korta.

(c)	Otätheter i slangar eller kopplingar.

(d)	Slangarna buktar ut under tryck.

(e)	Porösa slangar.

1.1.13

Bromsbelägg och bromsklossar

Visuell kontroll.

(a)	Stort slitage på belägg eller klossar.

(b)	Belägg eller klossar nedsmutsade av olja, fett osv.

(c)	Belägg eller klossar saknas.

1.1.14

Bromstrummor, bromsskivor

Visuell kontroll.

(a)	Bromstrumma eller bromsskiva starkt försliten, repad, sprucken, bristfälligt fastsatt eller brottskadad.

(b)	Bromstrumma eller bromsskiva nedsmutsad av olja, fett osv.

(c)	Bromstrumma eller bromsskiva saknas.

(d)	Bromsskölden bristfälligt fastsatt.

1.1.15

Bromskablar, stänger, spakar, kopplingar

Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras.

(a)	Kabel skadad eller bockad.

(b)	Stort slitage eller framskriden korrosion på komponent.

(c)	Kablar eller stänger bristfälligt fastsatta.

(d)	Bristfällig kabelmontering.

(e)	Begränsning i bromssystemets rörlighet.

(f)	Onormala rörelser hos spakar/kopplingar till följd av felaktig inställning eller onormalt slitage.

1.1.16

Bromscylindrar (även fjäderbromsar och hydraulcylindrar)

Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras.

(a)	Cylinder sprucken eller skadad.

(b)	Otät cylinder.

(c)	Cylinder ej tillförlitlig eller bristfälligt monterad.

(d)	Starkt korroderad cylinder.

(e)	För liten eller för stor slaglängd för cylindern.

(f)	Dammskydd saknas eller är mycket skadat.

1.1.17

Lastavkännande, automatisk bromskraftregulator

Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras.

(a)	Defekt förbindelse.

(b)	Felaktigt justerad förbindelse.

(c)	Ventil kärvar eller fungerar inte.

(d)	Ventil saknas.

(e)	Tillverkarskylt saknas.

(f)	Informationen oläslig eller överensstämmer inte med kraven (8)

1.1.18

Bromsjusterare och indikatorer

Visuell kontroll.

(a)	Bromsjusteraren är skadad, kärvar eller rör sig onormalt, alltför stort slitage eller felaktig inställning.

(b)	Defekt bromsjusterare.

(c)	Felaktigt installerad eller utbytt.

1.1.19

Tillsatsbromsanordning (om sådan monterats)

Visuell kontroll.

(a)	Bristfällig montering eller anslutning.

(b)	Systemet uppenbart felaktigt eller saknas.

1.1.20

Automatisk manövrering av släpvagnens bromsanordning

Koppla ur kopplingen för bromssystemet mellan dragfordon och släpvagn.

Släpvagnens bromsanordning aktiveras inte automatiskt när bromskopplingen kopplas ur.

1.1.21

Hela bromssystemet

Visuell kontroll.

(a)	Övriga systemenheter (t.ex. frostskyddspump, lufttork, osv.) har yttre skador eller är kraftigt korroderade så att bromssystemet påverkas negativt.

(b)	Lufttork eller frostskyddspump ej illräckligt tät.

(c)	Någon komponent ej tillförlitlig eller bristfälligt monterad.

(d)	Felaktig reparation eller ändring av någon komponent (1)

1.1.22

Provanslutningar (om sådana monterats)

Visuell kontroll.

(a)

Saknas.

(b)	Skadade, oanvändbara eller otäta.

1.2	Färdbromsens prestanda och verkan

1.2.1

Prestanda

Under provning på en maskin för statiskt bromsprov eller, om detta är omöjligt, aktivera bromsarna successivt till maximal verkan vid prov på väg.

(a)	Obefintlig eller otillräcklig bromsverkan på ett eller flera hjul.

(b)	Bromsverkan på det minst bromsade hjulet på en axel är mindre än 70 % av den maximala verkan på det andra hjulet på samma axel. Alternativt avviker fordonet vid bromsprov på väg för mycket från körriktningen under inbromsning.

(c)	Ingen gradvis bromsverkan (låsning).

(d)	Onormal fördröjning före bromsverkan på något hjul.

(e)	Alltför stora variationer i bromsverkan under ett fullständigt hjulvarv.

1.2.2

Verkan

Prova med en maskin för statiskt bromsprov eller, om en sådan inte kan användas av tekniska skäl, genom bromsprov på väg med hjälp av en registrerande retardationsmätare. Fordon eller en släpvagn med en högsta tillåtna vikt på 3 500 kg ska kontrolleras enligt de standarder som anges av ISO 21069 eller motsvarande metoder.

Bromsprov på väg ska utföras under torra förhållanden på en plan, rak väg.

Uppfyller ej nedanstående minimivärden

Fordon som registrerats för första gången efter ikraftträdande av detta direktiv:

—	Kategori N1: 50 %

—	Kategori M1: 58 %

—	Kategorierna M2 och M3: 50 %

—	Kategorierna N2 och N3: 50 %

—

Kategori O2 (XX) (10), O3 och O4:

—	för påhängsvagnar: 45 %

—	för släpvagn med dragstång: 50 %

Fordon som registrerats före ikraftträdande av detta direktiv:

Kategori N1: 45 %

Kategori M1, M2 och M3: 50 % (2)

Kategori N2 och N3: 43 % (3)

Kategori O2 (XX) (10), O3 och O4: 40 % (4)

Övriga kategorier (XX) (10):

—

Kategori L (båda bromsarna):

—	Kategori L1e: 42 %

—	Kategori L2e, L6e: 40 %

—	Kategori L3e: 50 %

—	Kategori L4e: 46 %

—	Kategori L5e, L7e: 44 %

—

Kategori L (bakre hjulbroms):

—	alla kategorier: 25 %

1.3	Reservbromsens prestanda och verkan (vid separata system)

1.3.1

Prestanda

Om reservbromssystemet är separat från färdbromssystemet används metoden enligt 1.2.1.

(a)	Obefintlig eller otillräcklig bromsverkan på ett eller flera hjul.

(b)	Bromsverkan på det minst bromsade hjulet på en axel är mindre än 70 % av den maximala verkan på det andra hjulet på samma axel. Alternativt avviker fordonet vid bromsprov på väg för mycket från körriktningen under inbromsning.

(c)	Ingen gradvis bromsverkan (låsning).

1.3.2

Verkan

Om reservbromssystemet är separat från färdbromssystemet används metoden enligt 1.2.2.

Bromsverkan är mindre än 50 % (5) av verkan på färdbromsen enligt avsnitt 1.2.2 i förhållande till den tillåtna totalvikten eller, för påhängsvagnar, till summan av den tillåtna axelbelastningen.

(förutom L1e och L3e).

1.4	Parkeringsbromsens prestanda och verkan

1.4.1

Prestanda

Aktivera bromsen under provning på en maskin för statiskt bromsprov och/eller under bromsprov på väg med en retardationsmätare.

Bromsen fungerar inte på ena sidan, eller avviker fordonet vid bromsprov på väg för mycket från körriktningen under inbromsning.

1.4.2

Verkan

Prova med en maskin för statiskt bromsprov eller genom bromsprov på väg, antingen med hjälp av en registrerande retardationsmätare eller med fordonet i en backe med känd lutning. Fordon avsedda för godstransport bör om möjligt provas med last.

(förutom L1e och L3e).

1.5.	Tillsatsbromsens prestanda

Visuell kontroll och om så är möjligt provning av om systemet fungerar.

(a)	Ingen gradvis bromsverkan (gäller ej motorbromsen).

(b)	Systemet fungerar ej.

1.6	ABS-bromsar

Visuell kontroll och kontroll av varningsanordning.

(a)	Felaktig varningsanordning.

(b)	Systemfel på varningsanordningen.

(c)	Hastighetssensorer på hjulen saknas eller är skadade.

(d)	Ledningar skadade.

(e)	Andra delar saknas eller är skadade.

1.7	Elektriskt bromssystem (EBS)

Visuell kontroll av varningsanordning.

(a)	Felaktig varningsanordning.

(b)	Systemfel på varningsanordningen.

2. STYRNING

2.1	Mekaniskt skick

2.1.1

Styrinrättningens skick

Vrid ratten från stopp till stopp med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning, med hjulen lyfta från marken eller på vändskivor. Visuell kontroll av styrinrättningens funktion.

(a)	Styrinrättningen svårmanövrerad.

(b)	Styrarmsaxeln vriden eller spåren utslitna.

(c)	Stort slitage på styrarmsaxeln.

(d)	För stor rörelse på styrarmsaxeln.

(e)

Läckage.

2.1.2

Infästning av styrinrättningens hölje

Vrid ratten eller styrstången medurs och moturs med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning och hjulens vikt mot marken, eller använd en särskilt anpassad kraftplatta. Visuell kontroll av infästningen av styrinrättningens hölje vid chassiet.

(a)	Styrinrättningens hölje ej ordentligt fäst.

(b)	Förlängda fästhål i chassiet.

(c)	Fästskruvar saknas eller är brottskadade.

(d)	Styrinrättningens hölje brottskadat.

2.1.3

Länksystemets skick

Gunga ratten medurs och moturs med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning och med hjulens vikt mot marken, eller använd en särskilt anpassad kraftplatta. Visuell kontroll av styrkomponenterna med avseende på slitage, brottskador och säkerhet.

(a)	Relativ rörelse mellan komponenter som bör vara fasta.

(b)	Stort slitage vid leder.

(c)	Någon komponent brottskadad eller deformerad.

(d)	Låsanordningar saknas.

(e)	Felaktig inriktning av komponenter (t.ex. parallellstag eller styrstag).

(f)	Felaktig reparation eller ändring.

(g)	Dammskydd saknas, är skadat eller kraftigt förslitet.

2.1.4

Länksystemets manövrering

Vrid ratten från stopp till stopp med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning, med hjulen på marken och motorn igång (servostyrning). Visuell kontroll av länksystemets rörelse.

(a)	Rörelse på länksystemet smutsar ner viss del av chassiet.

(b)	Styrningsstopp fungerar inte eller saknas.

2.1.5

Servostyrning

Kontrollera styrsystemet med avseende på läckor och nivån i hydraulvätskebehållaren (om den är synlig). Kontrollera att servostyrningen fungerar med hjulen på marken och motorn igång.

(a)	Vätskeläckage.

(b)	För liten mängd vätska.

(c)	Mekanismen fungerar inte.

(d)	Mekanismen är brottskadad eller bristfälligt fastsatt.

(e)	Felaktig inriktning eller nedsmutsning av komponenter.

(f)	Felaktig reparation eller ändring.

(g)	Kablar/mantlar skadade eller kraftigt korroderade.

2.2	Ratt, rattstång och styrstång

2.2.1

Skick på ratt och styrstång

Vrid ratten från sida till sida med räta vinklar mot rattstången och anbringa ett lätt tryck uppåt och nedåt, med hjulen på marken. Visuell kontroll av glapp.

(a)	Relativ rörelse mellan ratt och rattstång vilket tyder på glapp.

(b)	Låsanordning på rattnavet saknas.

(c)	Rattens nav, krans eller ekrar är rottskadade eller sitter löst.

2.2.2

Rattstång/styrok och styrgafflar

Placera fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning och med hjulens vikt mot marken. Dra och tryck på ratten i linje med rattstången, tryck ratten/styrstången i olika riktningar i rät vinkel mot rattstången/styrgafflarna. Visuell kontroll av glapp samt skicket på elastiska kopplingar och kardanknutar.

(a)	Rattens centrum rör sig för mycket uppåt eller nedåt.

(b)	Övre delen av rattstången rör sig för mycket radiellt från sin axel.

(c)	Slitage på elastiska kopplingar.

(d)	Bristfällig fastsättning.

(e)	Felaktig reparation eller ändring.

2.3	Glapp i styrningen

Placera fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning, med fordonets vikt på hjulen, motorn igång för fordon med servostyrning och med hjulen riktade rakt framåt. Vrid ratten försiktigt medurs och moturs så långt som möjligt utan att hjulen förflyttar sig. Visuell kontroll av rörligheten.

För stort glapp i styrningen, till exempel om en punkt på kransen förflyttar sig mer än en femtedel av rattens diameter eller överensstämmer inte med kraven (8).

2.4	Hjulinställning (X) (9)

Kontrollera inställningen av styrda hjul med hjälp av lämplig utrustning.

Inställningen överensstämmer inte med data från fordonets tillverkare eller med kraven (8).

2.5	Vändskiva för släpvagnens styraxel

Visuell kontroll eller kontroll med hjälp av en särskilt anpassad kraftplatta.

(a)	Komponent skadad eller sprucken.

(b)	Stort glapp.

(c)	Bristfällig fastsättning.

2.6	Elektrisk servostyrning (EPS)

Visuell kontroll och kontroll av överensstämmelse mellan rattens och hjulens vinklar då motorn startas/stängs av.

(a)	Varningslampan för EPS anger fel på systemet.

(b)	Bristande överensstämmelse mellan rattens och hjulens vinklar.

(c)	Hjälpsystemet fungerar inte.

3. SIKT

3.1

Siktfält

Visuell kontroll från förarsätet.

Hinder i förarens siktfält som i hög grad påverkar sikten framåt eller åt sidorna.

3.2	Fönsterglasets skick

Visuell kontroll.

(a)	Sprucken eller missfärgad glasruta eller transparent ruta (om sådan är tillåten).

(b)	Glasruta eller transparent ruta (inklusive reflekterande eller tonad film) uppfyller inte kraven (8) (XX) (10).

(c)	Glasruta eller transparent ruta ej i acceptabelt skick.

3.3	Backspeglar eller annan backanordning

Visuell kontroll.

(a)	Spegel eller annan anordning saknas eller är inte monterad enligt kraven (8).

(b)	Spegel eller annan anordning fungerar inte, är skadad, sitter löst eller är bristfälligt fastsatt.

3.4	Vindrutetorkare

Visuell kontroll och kontroll genom manövrering.

(a)	Vindrutetorkare fungerar inte eller saknas.

(b)	Torkarblad saknas eller är uppenbart defekt.

3.5	Vindrutespolare

Visuell kontroll och kontroll genom manövrering.

Vindrutespolare fungerar inte tillfredsställande.

3.6	Avimningsanordning (X) (9)

Visuell kontroll och kontroll genom manövrering.

Systemet fungerar inte eller är uppenbart defekt.

4. LAMPOR, REFLEKTORER OCH ELUTRUSTNING

4.1	Strålkastare

4.1.1

Skick och funktion

Visuell kontroll och kontroll genom manövrering.

(a)	Ljuskällan felaktig eller saknas.

(b)	Projektionssystem (reflektor och lins) defekt eller saknas.

(c)	Lampan bristfälligt fastsatt.

4.1.2

Inställning

Fastställ den horisontella inriktningen av varje strålkastare vid halvljus med hjälp av en anordning för strålkastarinställning eller en skärm.

Strålkastarens inställning är inte inom de gränser som fastställs i kraven (8).

4.1.3

Av- och påslagning

Visuell kontroll och kontroll genom manövrering.

(a)	Omkopplarens funktion överensstämmer inte med kraven (8) (Antal strålkastare som tänds samtidigt.)

(b)	Manöverorganet fungerar bristfälligt.

4.1.4

Överensstämmelse med kraven (8).

Visuell kontroll och kontroll genom manövrering.

(a)	Lampan, det avgivna ljusets färg, position eller intensitet överensstämmer inte med kraven (8).

(b)	Produkter på lins eller ljuskälla som uppenbart minskar ljusintensiteten eller ändrar färgen på det avgivna ljuset.

(c)	Ljuskälla och lampa är inte kompatibla.

4.1.5

Inställningsanordning (då sådan är obligatorisk)

Visuell kontroll och om möjligt kontroll genom manövrering.

(a)	Anordningen fungerar inte.

(b)	Manuell anordning kan inte manövreras från förarplatsen.

4.1.6

Strålkastarrengörare (då sådan är obligatorisk)

Visuell kontroll och om möjligt kontroll genom manövrering.

Anordningen fungerar inte.

4.2	Främre och bakre positionslyktor, sidomarkeringslyktor och breddmarkeringslyktor

4.2.1

Skick och funktion

Visuell kontroll och kontroll genom manövrering.

(a)	Defekt ljuskälla.

(b)	Defekt lins.

(c)	Lampan bristfälligt fastsatt.

4.2.2

Av- och påslagning

Visuell kontroll och kontroll genom manövrering.

(a)	Omkopplarens funktion överensstämmer inte med kraven (8).

(b)	Manöverorganet fungerar bristfälligt.

4.2.3

Överensstämmelse med kraven (8).

Visuell kontroll och kontroll genom manövrering.

(a)	Lampan, det avgivna ljusets färg, position eller intensitet överensstämmer inte med kraven (8).

(b)	Produkter på lins eller ljuskälla som minskar ljusintensiteten eller ändrar färgen på det avgivna ljuset.

4.3	Stopplyktor

4.3.1

Skick och funktion

Visuell kontroll och kontroll genom manövrering.

(a)	Defekt ljuskälla.

(b)	Defekt lins.

(c)	Lampan bristfälligt fastsatt.

4.3.2

Av- och påslagning

Visuell kontroll och kontroll genom manövrering.

(a)	Omkopplarens funktion överensstämmer inte med kraven (8).

(b)	Manöverorganet fungerar bristfälligt.

4.3.3

Överensstämmelse med kraven (8).

Visuell kontroll och kontroll genom manövrering.

Lampan, det avgivna ljusets färg, position eller intensitet överensstämmer inte med kraven (8).

4.4	Körriktningsvisare och varningsljus

4.4.1

Skick och funktion

Visuell kontroll och kontroll genom manövrering.

(a)	Defekt ljuskälla.

(b)	Defekt lins.

(c)	Lampan bristfälligt fastsatt.

4.4.2

Av- och påslagning

Visuell kontroll och kontroll genom manövrering.

Omkopplarens funktion överensstämmer inte med kraven (8).

4.4.3

Överensstämmelse med kraven (8).

Visuell kontroll och kontroll genom manövrering.

Lampan, det avgivna ljusets färg, position eller intensitet överensstämmer inte med kraven (8).

4.4.4

Blinkfrekvens

Visuell kontroll och kontroll genom manövrering.

Blinkfrekvensen överensstämmer inte med kraven (8).

4.5	Dimljus fram och bak

4.5.1

Skick och funktion

Visuell kontroll och kontroll genom manövrering.

(a)	Defekt ljuskälla.

(b)	Defekt lins.

(c)	Lampan bristfälligt fastsatt.

4.5.2

Inställning (X) (9)

Kontroll genom manövrering och med hjälp av en anordning för strålkastarinställning.

Främre dimljusets horisontella inställning felaktig när ljusmönstret har en ljus/mörker-gräns.

4.5.3

Av- och påslagning

Visuell kontroll och kontroll genom manövrering.

Omkopplarens funktion överensstämmer inte med kraven (8).

4.5.4

Överensstämmelse med kraven (8).

Visuell kontroll och kontroll genom manövrering.

(a)	Lampan, det avgivna ljusets färg, position eller intensitet överensstämmer inte med kraven (8)

(b)	Systemets funktion överensstämmer inte med kraven (8)

4.6

Backljus

4.6.1

Skick och funktion

Visuell kontroll och kontroll genom manövrering.

(a)	Defekt ljuskälla.

(b)	Defekt lins.

(c)	Lampan bristfälligt fastsatt.

4.6.2

Överensstämmelse med kraven (8)

Visuell kontroll och kontroll genom manövrering.

(a)	Lampan, det avgivna ljusets färg, position eller intensitet överensstämmer inte med kraven (8).

(b)	Systemets funktion överensstämmer inte med kraven (8).

4.6.3

Av- och påslagning

Visuell kontroll och kontroll genom manövrering.

Strömbrytarens funktion överensstämmer inte med kraven (8).

4.7	Belysning av bakre registreringsskylt

4.7.1

Skick och funktion

Visuell kontroll och kontroll genom manövrering.

(a)	Lampan ger direkt ljus bakåt.

(b)	Defekt ljuskälla.

(c)	Lampan bristfälligt fastsatt.

4.7.2

Överensstämmelse med kraven (8)

Visuell kontroll och kontroll genom manövrering.

Systemets funktion överensstämmer inte med kraven (8).

4.8	Reflexanordningar, (reflekterande) konturmärkning och bakre skyltar

4.8.1

Skick

Visuell kontroll.

(a)	Reflekterande utrustning defekt eller skadad.

(b)	Reflektorn bristfälligt fastsatt.

4.8.2

Överensstämmelse med kraven (8)

Visuell kontroll.

Anordningen, det reflekterade ljusets färg eller position överensstämmer inte med kraven (8).

4.9	Varningslampor som är obligatoriska för belysningsutrustningen

4.9.1

Skick och funktion

Visuell kontroll och kontroll genom manövrering.

Fungerar inte.

4.9.2

Överensstämmelse med kraven (8)

Visuell kontroll och kontroll genom manövrering.

Överensstämmer inte med kraven (8).

4.10	Elanslutningar mellan dragfordon och släp- eller påhängsvagn

Visuell kontroll: undersök om möjligt anslutningens elektriska kontinuitet.

(a)	Fasta komponenter är bristfälligt fastsatta.

(b)	Skadad eller sliten isolering.

(c)	Elanslutningar i dragfordon eller släpvagn fungerar inte korrekt.

4.11	Elkabelsystemet

Visuell kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning, eventuellt inklusive motorutrymmet.

(a)	Kabelsystemet ej tillförlitligt eller bristfälligt monterat.

(b)	Kabelsystemet slitet.

(c)	Skadad eller sliten isolering.

4.12	Ej obligatoriska lampor och reflexanordningar (X) (9)

Visuell kontroll och kontroll genom manövrering.

(a)	Monterad lampa eller reflexanordning överensstämmer inte med kraven (8).

(b)	Lampans funktion överensstämmer inte med kraven (8).

(c)	Lampan eller reflexanordningen bristfälligt fastsatt.

4.13	Batteri(er)

Visuell kontroll.

(a)	Bristfälligt fastsatt.

(b)

Otätt.

(c)	Defekt omkopplare (om sådan krävs).

(d)	Defekta säkringar (om sådana krävs).

(e)	Olämplig ventilation (om sådan krävs).

5. AXLAR, HJUL, DÄCK OCH FJÄDRING

5.1

Axlar

5.1.1

Axlar

Visuell kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning. Kraftplattor kan användas och rekommenderas för fordon med en bruttofordonsvikt på mer än 3,5 ton.

(a)	Axel brottskadad eller deformerad.

(b)	Bristfällig montering i fordonet.

(c)	Felaktig reparation eller ändring.

5.1.2

Axeltappar

Visuell kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning. Kraftplattor kan användas och rekommenderas för fordon med en bruttofordonsvikt på mer än 3,5 ton. Anbringa en vertikal kraft eller sidokraft på varje hjul och notera hur mycket axelbalken rör sig i förhållande till axeltappen.

(a)	Axeltapp brottskadad.

(b)	Kraftigt slitage på spindelbult och/eller bussningar.

(c)	För stor rörelse mellan axeltapp och axelbalk.

(d)	Sprint till axeltapp sitter löst i axeln.

5.1.3

Hjullager

Visuell kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning. Kraftplattor kan användas och rekommenderas för fordon med en bruttofordonsvikt på mer än 3,5 ton. Gunga på hjulet eller anbringa en sidokraft på varje hjul och notera hur mycket hjulet rör sig uppåt i förhållande till axeltappen.

(a)	Stort glapp i hjullagret.

(b)	Hjullagret sitter för hårt, kärvar.

5.2	Hjul och däck

5.2.1

Hjulhus

Visuell kontroll.

(a)	Hjulmuttrar eller hjulbultar saknas eller sitter löst.

(b)	Hjulhuset slitet eller skadat.

5.2.2

Hjul

Visuell kontroll av båda sidorna på alla hjul med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning.

(a)	Brottskada eller felaktig svetsning.

(b)	Låsringar för däcken bristfälligt monterade.

(c)	Hjul kraftigt deformerat eller slitet.

(d)	Hjulens storlek eller typ överensstämmer inte med kraven (8) och påverkar trafiksäkerheten.

5.2.3

Däck

Visuell kontroll av hela däcket, antingen genom att rotera hjulet upplyft från marken och med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning, eller genom att rulla fordonet fram och tillbaka över en smörjgrop.

(a)	Däckets storlek, bärförmåga, typgodkännandemärke eller hastighetsklass överensstämmer inte med kraven (8) och påverkar trafiksäkerheten.

(b)	Olika storlek på däck på samma axel eller på dubbelmonterade hjul.

(c)	Olika konstruktion (radial/korsskikt) på däck på samma axel eller på dubbelmonterade hjul.

(d)	Allvarliga skador eller skåror på däck.

(e)	Däckets mönsterdjup överensstämmer inte med kraven (8).

(f)	Däcket skaver mot andra delar.

(g)	Mönsterskurna däck överensstämmer inte med kraven (8).

(h)	Övervakningssystemet för lufttrycket är felaktigt eller fungerar uppenbarligen inte.

5.3	Fjädringssystem

5.3.1

Fjädrar och krängningshämmare

Visuell kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning. Kraftplattor kan användas och rekommenderas för fordon med en bruttofordonsvikt på mer än 3,5 ton.

(a)	Bristfällig fästning av fjädrar på chassi eller axel.

(b)	Fjäderdel skadad eller brottskadad.

(c)	Fjäder saknas.

(d)	Felaktig reparation eller ändring.

5.3.2

Stötdämpare

Visuell kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning, eller med hjälp av särskild utrustning om sådan finns.

(a)	Bristfällig fästning av stötdämpare på chassi eller axel.

(b)	Skadad stötdämpare som visar tecken på allvarligt läckage eller fel.

5.3.2.1

Provning av dämpningens effektivitet (X) (9)

Använd särskild utrustning och jämför skillnader mellan höger och vänster och/eller absolutvärden som anges av tillverkaren.

(a)	Väsentlig skillnad mellan vänster och höger.

(b)	Angivna minimivärden uppfylls inte.

5.3.3

Kardanrör, stödstag, främre och bakre bärarmar

Visuell kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning. Kraftplattor kan användas och rekommenderas för fordon med en bruttofordonsvikt på mer än 3,5 ton.

(a)	Bristfällig fästning av komponent på chassi eller axel.

(b)	Komponent skadad, brottskadad eller kraftigt korroderad.

(c)	Felaktig reparation eller ändring.

5.3.4

Kulleder

Visuell kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning. Kraftplattor kan användas och rekommenderas för fordon med en bruttofordonsvikt på mer än 3,5 ton.

(a)	Kraftigt slitage på spindelbult och/eller bussningar eller på kulled.

(b)	Dammskydd saknas eller är kraftigt förslitet.

5.3.5

Luftfjädring

Visuell kontroll.

(a)	Systemet fungerar inte.

(b)	Någon del skadad, ändrad eller försliten på ett sätt som påverkar systemets funktion negativt.

(c)	Förnimbart läckage på systemet.

6. CHASSI OCH CHASSIINFÄSTNINGAR

6.1	Chassi eller ram och infästningar

6.1.1

Allmänt skick

Visuell kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning.

(a)	Någon sidobalk eller tvärbalk brottskadad eller deformerad.

(b)	Förstärkningsplattor eller fästanordningar bristfälligt fastsatta.

(c)	Kraftig korrosion som påverkar styvheten.

6.1.2

Avgasrör och ljuddämpare

Visuell kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning.

(a)	Avgassystemet otätt eller bristfälligt fastsatt.

(b)	Rökgaser kommer in i förarhytten eller passagerarutrymmet.

6.1.3

Bränsletank och bränsleledningar (inklusive uppvärmning)

Visuell kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning, med hjälp av anordningar för detektering av läckage vid LPG-/CNG-system.

(a)	Bränsletank och bränsleledningar bristfälligt fastsatta.

(b)	Läckage av bränsle, tanklocket saknas eller är bristfälligt.

(c)	Bränsleledningar skadade eller skavda.

(d)	Avstängningskran för bränsle (om sådan krävs) fungerar inte tillfredsställande.

(e)

Fara för brand på grund av

—	bränsleläckage,

—	otillräckligt avskärmad bränsletank eller otillräckligt avskärmat avgassystem, eller

—	motorutrymmets skick

(f)	System för LPG/CNG eller vätgas överensstämmer inte med kraven (8).

6.1.4

Stötfångare, sidoskydd och underkörningsskydd

Visuell kontroll.

(a)	Lösa delar eller skador kan sannolikt orsaka personskador vid beröring.

(b)	Anordningen uppfyller uppenbarligen inte kraven (8).

6.1.5

Reservhjulshållare (om sådan är monterad)

Visuell kontroll.

(a)	Hållaren ej i gott skick.

(b)	Hållaren är brottskadad eller bristfälligt fastsatt.

(c)	Reservhjul bristfälligt fastsatt i hållaren och kan sannolikt falla av.

6.1.6

Kopplingsmekanism och bogserutrustning

Visuell kontroll med avseende på slitage och korrekt manövrering, med särskild uppmärksamhet på monterade säkerhetsanordningar och/eller användning av mätinstrument.

(a)	Komponent skadad, defekt eller sprucken.

(b)	Stort slitage på komponent.

(c)	Bristfällig fastsättning.

(d)	Någon säkerhetsanordning saknas eller fungerar inte korrekt.

(e)	Någon indikator fungerar inte.

(f)	Skymd registreringsskylt eller lampa (då den inte används).

(g)	Felaktig reparation eller ändring.

6.1.7

Transmission

Visuell kontroll.

(a)	Fästskruvar saknas eller sitter löst.

(b)	Kraftigt slitage på kraftöverföringsaxelns lager.

(c)	Kraftigt slitage på kardanknutar.

(d)	Slitage på elastiska kopplingar.

(e)	Axel skadad eller böjd.

(f)	Lagerhus är brottskadat eller bristfälligt fastsatt.

(g)	Dammskydd saknas eller är kraftigt förslitet.

(h)	Olaglig förändring av kraftöverföringen.

6.1.8

Motorutrymme

Visuell kontroll, inte nödvändigtvis över en smörjgrop eller på en lyftanordning.

Förslitna, uppenbart och allvarligt skadade, lösa eller brottskadade fästpunkter.

6.1.9

Motordata

Visuell kontroll.

(a)	Olaglig ändring av styrenheten.

(b)	Olaglig ändring av motorn.

6.2	Hytt och karosseri

6.2.1

Skick

Visuell kontroll.

(a)	Lös eller skadad panel eller annan del kan sannolikt orsaka personskador.

(b)	Karosstolpe bristfälligt fastsatt.

(c)	Motor- eller avgasrök kan komma in.

(d)	Felaktig reparation eller ändring.

6.2.2

Montering

Visuell kontroll över en smörjgrop eller på en lyftanordning.

(a)	Kaross eller hytt bristfälligt fastsatt.

(b)	Kaross/hytt uppenbarligen inte placerad rakt på chassiet.

(c)	Fästningen av kaross/hytt vid chassi eller tvärbalkar bristfälligt fastsatt eller saknas.

(d)	Kraftig korrosion vid fastsättningspunkter på karosser i ett stycke.

6.2.3

Dörrar och dörrlås

Visuell kontroll.

(a)	Dörr stängs eller öppnas inte ordentligt.

(b)	Dörr som sannolikt kan öppnas av misstag eller dörr som inte förblir stängd.

(c)	Dörr, gångjärn, lås eller stolpe saknas, sitter löst eller är sliten.

6.2.4

Golv

Visuell kontroll över en smörjgrop eller på en lyftanordning.

Golvet bristfälligt fastsatt eller kraftigt förslitet.

6.2.5

Förarsäte

Visuell kontroll.

(a)	Löst säte eller säte med bristfällig konstruktion.

(b)	Justeringsmekanism fungerar bristfälligt.

6.2.6

Övriga säten

Visuell kontroll.

(a)	Säten defekta eller bristfälligt fastsatta.

(b)	Monterade säten överensstämmer inte med kraven (8).

6.2.7

Körreglage

Visuell kontroll och kontroll genom manövrering.

Någon styrfunktion som är nödvändig för säker manövrering av fordonet fungerar bristfälligt.

6.2.8

Fotsteg till hytt

Visuell kontroll.

(a)	Fotsteg eller fotstegsram bristfälligt fastsatt.

(b)	Fotsteg eller fotstegsram i ett skick som sannolikt kan orsaka personskador.

6.2.9

Övrig inre och yttre utrustning och inredning

Visuell kontroll.

(a)	Fästanordning för övrig inredning eller utrustning defekt.

(b)	Övrig inredning eller utrustning överensstämmer inte med kraven (8).

(c)	Hydraulisk utrustning otät.

6.2.10

Stänkskärmar (vingar), stänkskyddsanordningar

Visuell kontroll.

(a)	Saknas, sitter löst eller är kraftigt korroderade.

(b)	Otillräckligt avstånd till hjul.

(c)	Överensstämmer inte med kraven (8).

7. ÖVRIG UTRUSTNING

7.1	Bilbälten/spännen och skyddssystem

7.1.1

Säker montering av säkerhetsbälten/ spännen

Visuell kontroll.

(a)	Fästpunkt kraftigt försliten.

(b)	Fästpunkten sitter löst.

7.1.2

Skick på säkerhetsbälten/ spännen

Visuell kontroll och kontroll genom manövrering.

(a)	Obligatoriskt säkerhetsbälte saknas eller är inte monterat.

(b)	Skadat säkerhetsbälte.

(c)	Säkerhetsbälte överensstämmer inte med kraven (8).

(d)	Säkerhetsbälte skadat eller fungerar inte korrekt.

(e)	Upprullningsdon för säkerhetsbälte skadat eller fungerar inte korrekt.

7.1.3

Avlastare för bilbälten

Visuell kontroll.

Avlastaren saknas uppenbarligen eller är inte lämpligt för fordonet.

7.1.4

Bältessträckare

Visuell kontroll.

Bältessträckare saknas uppenbarligen eller är inte lämpligt för fordonet.

7.1.5

Krockkudde

Visuell kontroll.

(a)	Krockkudde saknas uppenbarligen eller är inte lämplig för fordonet.

(b)	Krockkudden fungerar uppenbarligen inte.

7.1.6

SRS-system

Visuell kontroll av varningslampan.

Varningslampan för SRS anger fel på systemet.

7.2	Brandsläckare (X) (9)

Visuell kontroll.

(a)

Saknas.

(b)	Överensstämmer inte med kraven (8).

7.3	Lås och stöldskydd

Visuell kontroll och kontroll genom manövrering.

(a)	Anordningen förhindrar inte att fordonet körs.

(b)	Defekt eller låser eller spärrar av misstag.

7.4	Varningstriangel (om sådan krävs) (X) (9)

Visuell kontroll.

(a)	Saknas eller är ofullständig.

(b)	Överensstämmer inte med kraven (8).

7.5	Första hjälpen-låda (om sådan krävs) (X) (9)

Visuell kontroll.

Saknas, är ofullständig eller överensstämmer inte med kraven (8).

7.6	Hjulkilar (om sådana krävs) (X) (9)

Visuell kontroll.

Saknas eller ej i gott skick.

7.7	Ljudsignalanordning

Visuell kontroll och kontroll genom manövrering.

(a)	Fungerar inte.

(b)	Manöveranordning bristfälligt fastsatt.

(c)	Överensstämmer inte med kraven (8).

7.8	Hastighetsmätare

Visuell kontroll eller kontroll genom manövrering vid provning på väg eller med hjälp av elektronisk utrustning.

(a)	Ej monterad enligt kraven (8).

(b)	Fungerar inte.

(c)	Belysningen fungerar inte.

7.9	Färdskrivare (om sådan är monterad/krävs)

Visuell kontroll.

(a)	Ej monterad enligt kraven (8).

(b)	Fungerar inte.

(c)	Tätningar är defekta eller saknas.

(d)	Kalibreringsplatta saknas, är oläslig eller inaktuell.

(e)	Uppenbar manipulation.

(f)	Däckens storlek stämmer inte med kalibreringsparametrarna.

7.10	Hastighetsbegränsande anordning (om sådan är monterad/krävs)

Visuell kontroll och kontroll genom manövrering om utrustning finns.

(a)	Ej monterad enligt kraven (8).

(b)	Fungerar uppenbarligen inte.

(c)	Hastigheten felaktigt inställd (om den kontrolleras).

(d)	Tätningar är defekta eller saknas.

(e)	Kalibreringsplatta saknas, är oläslig eller inaktuell.

(f)	Däckens storlek stämmer inte med kalibreringsparametrarna.

7.11	Vägmätare om sådan finns (X) (9)

Visuell kontroll.

(a)	Uppenbar manipulation (bedrägeri).

(b)	Fungerar uppenbarligen inte.

7.12	Antisladdsystem (ESC) om sådant är monterat/krävs

Visuell kontroll.

(a)	Hastighetssensorer på hjulen saknas eller är skadade.

(b)	Ledningar är skadade.

(c)	Andra delar saknas eller är skadade.

(d)	Strömbrytare skadad eller fungerar inte korrekt.

(e)	Varningslampan för ESC anger fel på systemet.

8. STÖRNINGAR

8.1	Störningar

8.1.1

Bullerdämpning

Subjektiv utvärdering (om inspektören anser att bullernivån ligger nära ett gränsvärde kan ett bullerprov vid stillastående utföras med hjälp av en ljudnivåmätare).

(a)	Bullernivåerna överstiger de som är tillåtna enligt kraven (8).

(b)	Någon del av bullerdämpningssystemet sitter löst, kan falla av, är skadad, är felaktigt monterad, saknas eller är uppenbarligen ändrad på ett sätt som påverkar bullernivån negativt.

8.2	Avgasutsläpp

8.2.1

Utsläpp från bensinmotor

8.2.1.1

Utrustning för kontroll av avgasutsläpp

Visuell kontroll.

(a)	Fabriksmonterad utrustning för kontroll av utsläpp saknas, har ändrats eller är uppenbart defekt.

(b)	Läckage som påverkar mätning av utsläpp.

8.2.1.2

Gasformiga utsläpp

Mätning med hjälp av en avgasanalysator i enlighet med kraven (8). För fordon utrustade med lämpliga omborddiagnossystem kan funktionen hos utsläppssystemet alternativt kontrolleras genom att OBD-anordningen läses av på lämpligt sätt och samtidigt kan kontroll ske av OBD-systemets funktion, i stället för utsläppsmätningar vid tomgång i enlighet med tillverkarens rekommendationer för uppvärmning och andra krav (8).

(a)	Gasutsläppen överskrider de nivåer som angetts av tillverkaren.

(b)

Alternativt, om ett sådant värde inte finns att tillgå, CO-halten överstiger följande värden:

För fordon som inte har ett avancerat utsläppsbegränsande system:

—	4,5 %, eller

—

3,5 %

enligt den tidpunkt då fordonet registrerats eller tagits i bruk för första gången som anges i kraven (8).

ii)

För fordon med ett avancerat utsläppsbegränsande system:

—	vid tomgång: 0,5 %

—	vid hög tomgång: 0,3 % eller

—	vid tomgång: 0,3 % (6)

—	vid hög tomgång: 0,2 %

enligt den tidpunkt då fordonet registrerats eller tagits i bruk för första gången som anges i kraven (8).

(c)	Lambda ligger utanför intervallet 1 ± 0,03 eller är ej i enlighet med tillverkarens specifikation.

(d)	OBD-avläsningen indikerar allvarligt fel.

8.2.2

Utsläpp från dieselmotorer

8.2.2.1

Utrustning för kontroll av avgasutsläpp

Visuell kontroll.

(a)	Fabriksmonterad utrustning för kontroll av utsläpp saknas eller är uppenbart defekt.

(b)	Läckage som påverkar mätning av utsläpp.

8.2.2.2

Röktäthet

Fordon som registrerades eller togs i bruk för första gången före den 1 januari 1980 är befriade från dessa krav.

(a)	Avgasernas röktäthet ska mätas vid fri acceleration (utan belastning och från tomgång till maximivarvtal) med växeln i friläge och kopplingen nedtryckt.

(b)

Konditionering av fordon

1.	Provningar får utföras på fordon utan konditionering. Av säkerhetsskäl är det dock lämpligt att kontrollera att motorn är varm och i tillfredsställande mekaniskt skick.

Krav på konditionering

Motorn skall ha uppnått arbetstemperatur, vilket t.ex. innebär att temperaturen på motoroljan som mäts med en oljemätsticka skall vara minst 80 °C eller motsvara normal arbetstemperatur om den är lägre, eller att motorblocktemperaturen, mätt som nivå på den infraröda strålningen, skall vara minst lika hög. Om denna mätmetod är opraktisk på grund av fordonets konstruktion ska motorns normala arbetstemperatur uppnås på annat sätt, t.ex. genom att kylfläkten går igång.

ii)	Avgassystemet ska rensas genom minst tre fria accelerationscykler eller motsvarande metod.

(c)

Provningsförfarande

1.	Motorn och eventuellt turboaggregat ska gå på tomgång innan varje fri accelerationscykel påbörjas. För tunga dieseldrivna fordon innebär detta minst 10 sekunder efter det att gaspedalen släppts upp.

2.	För att igångsätta varje fri accelerationscykel ska gaspedalen snabbt (dvs. på mindre än en sekund) och i en rörelse, men inte häftigt, tryckas i botten för att uppnå maximal insprutning från insprutningspumpen.

För att undvika onödiga provningar får medlemsstaterna underkänna fordon om värdena efter mindre än tre fria accelerationscykler eller efter rensningscykeln ovan ligger mycket högre än gränsvärdet. För att likaså undvika onödiga provningar får medlemsstaterna godkänna fordon om värdena efter mindre än tre fria accelerationscykler eller efter rensningscykeln ovan ligger mycket lägre än gränsvärdet.

(a)	För fordon som registrerats eller tagits i bruk för första gången efter det datum som anges i kraven (8): Röktätheten överskrider den nivå som anges på fordonets tillverkarskylt.

(b)

Om ett sådant värde inte finns att tillgå eller om kraven (8) inte medger att referensvärden används:

För insugningsmotorer: 2,5 m-1,

För turboladdade motorer: 3,0 m-1,

eller, för fordon som identifierats i kraven (8) eller som registrerats eller tagits i bruk för första gången efter det datum som anges i kraven (8):

1,5 m-1 (7).

8.3	Elektromagnetiskt störningsskydd

Radiostörningar (X) (9)

Visuell kontroll.

Något av kraven (8) uppfylls inte.

8.4	Övriga punkter relaterade till miljön

8.4.1

Vätskeläckage

Visuell kontroll.

Kraftigt vätskeläckage som sannolikt kommer att skada miljön eller utgöra en säkerhetsrisk för andra trafikanter.

9. KOMPLETTERANDE PROVNING FÖR FORDON FÖR PERSONTRANSPORT M2, M3

9.1

Dörrar

9.1.1

In- och utgångar

Visuell kontroll och kontroll genom manövrering.

(a)	Defekt manövrering.

(b)	Försämrat skick.

(c)	Defekta nödkontroller.

(d)	Fjärrkontroll av dörrar eller varningsanordningar defekt.

(e)	Överensstämmer inte med kraven (8).

9.1.2

Nödutgångar

Visuell kontroll och kontroll genom manövrering då så är lämpligt.

(a)	Defekt manövrering.

(b)	Nödutgångsskyltar saknas eller är oläsliga.

(c)	Hammare för att krossa glas saknas.

(d)	Överensstämmer inte med kraven (8).

9.2	Avimning och avfrostningssystem (X) (9)

Visuell kontroll och kontroll genom manövrering.

(a)	Otillräcklig funktion.

(b)	Utsläpp av giftiga gaser eller avgaser i förar- eller passagerarutrymmet.

(c)	Defekt avfrostning (om sådan är obligatorisk).

9.3	Ventilations- och värmesystem (X) (9)

Visuell kontroll och kontroll genom manövrering.

(a)	Defekt manövrering.

(b)	Utsläpp av giftiga gaser eller avgaser i förar- eller passagerarutrymmet.

9.4

Säten

9.4.1

Passagerarsäten (inklusive säten för medföljande personal)

Visuell kontroll.

(a)	Säten defekta eller bristfälligt fastsatta.

(b)	Fällbara säten (om sådana är tillåtna) fälls inte upp automatiskt.

(c)	Överensstämmer inte med kraven (8).

9.4.2

Förarsäte (ytterligare krav)

Visuell kontroll.

(a)	Defekta specialanordningar som bländskydd eller solskydd.

(b)	Skyddsanordningar för föraren ej tillförlitliga eller överensstämmer inte med kraven (8).

9.5	Inre belysning och destinationsanordningar (X) (9)

Visuell kontroll och kontroll genom manövrering.

Anordning defekt eller överensstämmer inte med kraven (8).

9.6	Gångar, områden för stående

Visuell kontroll.

(a)	Bristfälligt fastsatt golv.

(b)	Defekta ledstänger eller handtag.

(c)	Överensstämmer inte med kraven (8).

9.7	Trappor och fotsteg

Visuell kontroll och kontroll genom manövrering då så är lämpligt.

(a)	Dåligt eller skadat skick.

(b)	Indragbara fotsteg fungerar inte korrekt.

(c)	Överensstämmer inte med kraven (8).

9.8	System för kommunikation med passagerare (X) (9)

Visuell kontroll och kontroll genom manövrering.

Defekt system.

9.9	Meddelanden (X) (9)

Visuell kontroll.

(a)	Meddelanden saknas, är felaktiga eller oläsliga.

(b)	Överensstämmer inte med kraven (8).

9.10	Krav gällande transport av barn (X) (9)

9.10.1

Dörrar

Visuell kontroll.

Dörrarnas skydd överensstämmer inte med de krav (8) som gäller denna typ av transport.

9.10.2

Signalerings- och specialutrustning

Visuell kontroll.

Signalerings- eller specialutrustning saknas eller överensstämmer inte med kraven (8).

9.11	Krav gällande transport av personer med funktionshinder (X) (9)

9.11.1

Dörrar, ramper och lyftanordningar

Visuell kontroll och kontroll genom manövrering.

(a)	Defekt manövrering.

(b)	Dåligt skick.

(c)	Defekta kontroller.

(d)	Defekta varningsanordningar.

(e)	Överensstämmer inte med kraven (8).

9.11.2

Fastsättning av rullstolar

Visuell kontroll och kontroll genom manövrering då så är lämpligt.

(a)	Defekt manövrering.

(b)	Dåligt skick.

(c)	Defekta kontroller.

(d)	Överensstämmer inte med kraven (8).

9.11.3

Signalerings- och specialutrustning

Visuell kontroll.

Signalerings- eller specialutrustning saknas eller överensstämmer inte med kraven (8).

9.12	Övrig specialutrustning (X) (9)

9.12.1

Utrymmen för livsmedelsberedningar

Visuell kontroll.

(a)	Utrymmena överensstämmer inte med kraven (8).

(b)	Utrymmena är skadade i sådan omfattning att det skulle vara farligt att använda dem.

9.12.2

Hygienutrymmen

Visuell kontroll.

Utrymmena överensstämmer inte med kraven (8).

9.12.3

Övriga anordningar (t.ex. audiovisuella system)

Visuell kontroll.

Överensstämmer inte med kraven (8).

(1) Felaktig reparation eller ändring innebär en reparation eller ändring som påverkar fordonets trafiksäkerhet negativt eller har en negativ inverkan på miljön.

(2) 48 % för fordon som inte försetts med ABS eller typgodkänts före 1 oktober 1991.

(3) 45 % för fordon som är registrerade efter 1988 eller från och med det datum som anges i kraven, om detta datum infaller senare.

(4) 43 % för påhängsvagnar som registrerats efter 1988 eller från det datum som anges i kraven, om detta datum infaller senare.

(5) 2,2 m/s2 för fordon i kategori N1, N2 och N3

(6) Typgodkänt enligt gränserna på rad A eller B i avsnitt 5.3.1.4 i bilaga I till direktiv 70/220/EEG ändrat genom direktiv 98/69/EG eller senare, eller registrerat eller taget i bruk för första gången efter 1 juli 2002.

(7) Typgodkänt enligt gränserna på rad B i avsnitt 5.3.1.4 i bilaga I till direktiv 70/220/EEG ändrat genom direktiv 98/69/EG eller senare, rad B1, B2 eller C i avsnitt 6.2.1 i bilaga I till direktiv 88/77/EEG ändrat genom direktiv 1999/96/EG eller senare, eller registrerat eller taget i bruk för första gången efter 1 juli 2008.

(8) ’kraven’ fastställs av kraven för typgodkännande vid tidpunkten för godkännande, första registreringen eller då fordonet första gången tas i bruk, såväl som av efterjusteringskrav eller nationell lagstiftning i registreringslandet.

(9) ’(X)’ anger punkter som avser fordonets skick och lämplighet att användas i trafiken men som inte betraktas som väsentliga vid periodisk besiktning.

(10) (XX) Denna orsak till underkännande är bara tillämplig om provning krävs enligt nationell lagstiftning”.

8.7.2010

Europeiska unionens officiella tidning

L 173/74

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION

av den 5 juli 2010

om bedömning av brister vid trafiksäkerhetsprovning i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/40/EG om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet

(2010/378/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 292, och

av följande skäl:

(1)	För att främja trafiksäkerhet, miljöskydd och rättvisa konkurrensförhållanden är det viktigt att se till att fordon i trafik underhålls och besiktigas på rätt sätt så att deras prestanda upprätthålls enligt typgodkännandet, utan onödig försämring, under hela deras livslängd.

(2)

Utöver de standarder och metoder som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/40/EG om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet (1) bör riktlinjer tillhandahållas för de besiktningsmän som genomför trafiksäkerhetsprovning av fordon för att garantera en harmoniserad bedömning av de brister som förtecknas i bilaga II till det direktivet.

(3)	Slutsatserna från två projekt, Autofore (2) och Idelsy (3), som nyligen behandlade framtida alternativ för provning av trafiksäkerhet, samt resultaten av en öppen och saklig dialog med berörda parter har beaktats.

(4)	Det bör införas tre kategorier brister, som återspeglar hur allvarlig en brist är.

(5)	Varje bristkategori bör beskriva konsekvenserna vid användning av ett fordon i ett sådant skick.

(6)	Denna rekommendation är ett första steg på vägen till en enhetlig bedömning av brister som upptäcks vid provning av trafiksäkerhet i Europeiska unionen.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

Medlemsstaterna bör bedöma de brister som konstateras vid provning av ett fordons trafiksäkerhet i enlighet med riktlinjerna i bilagan till denna rekommendation.

Utfärdad i Bryssel den 5 juli 2010.

På kommissionens vägnar

Siim KALLAS

Vice ordförande

(1) EUT L 141, 6.6.2009, s. 12.

(2) Autofore studie om framtida alternativ för genomförandet av trafiksäkerhetslagstiftningen i EU (study on the Future Options for Roadworthiness Enforcement in the European Union), http://ec.europa.eu/transport/roadsafety/publications/projectfiles/autofore_en.htm

(3) Idelsys initiativ för diagnos av elektroniska system i motorfordon vid regelbunden besiktning, (Initiative for Diagnosis of Electronic Systems in Motor Vehicles for PTI) http://ec.europa.eu/transport/roadsafety/publications/projectfiles/idelsy_en.htm

BILAGA

1. Bedömning av defekter och definitioner

Inom ramen för genomförandet av direktiv 2009/40/EG förtecknas i denna rekommendation de fordonssystem och komponenter som ska provas och de riktlinjer som medlemsstaterna rekommenderas att tillämpa vid trafiksäkerhetsprovning för att fastställa huruvida fordonet är i acceptabelt skick.

2. Riktlinjer för bedömning av defekter och definitioner

Riktlinjerna för bedömning av defekter, inbegripet tekniska defekter och andra avvikelser från kraven som upptäcks vid den regelbundna besiktningen av fordon kan delas in i tre kategorier enligt följande:

MINDRE DEFEKTER(MiD)

STÖRRE DEFEKTER(StD)

FARLIGA DEFEKTER(FD)

Varje defektkategori bör bestämmas i förhållande till fordonets skick, enligt följande:

MINDRE DEFEKTER

Tekniska defekter som inte har någon betydande inverkan på fordonets säkerhet samt andra mindre avvikelser från kraven. Fordonet behöver inte omprovas och det är rimligt att anta att de konstaterade defekterna kommer att rättas till utan dröjsmål.

STÖRRE DEFEKTER

Defekter som kan innebära säkerhetsrisker för fordonet och/eller för andra trafikanter samt andra mer betydande avvikelser från kraven. All vidare användning av fordonet utan att de upptäckta defekterna repareras omfattas av villkor. Medlemsstatens behöriga myndigheter måste anta ett förfarande för att utarbeta villkoren för fordonets användning fram till en ny trafiksäkerhetsprovning.

FARLIGA DEFEKTER

Defekter som utgör en direkt och omedelbar risk för trafiksäkerheten, så att fordonet inte bör användas på väg under några omständigheter.

Ett fordon som har defekter och brister inom fler än en defektgrupp bör klassificeras enligt den mest allvarliga defekten. Ett fordon som uppvisar flera defekter och brister inom samma grupp kan klassificeras i defektkategorin ovanför, om den kombinerade effekten gör att fordonet blir farligare.

När det gäller defekter som kan klassificeras i mer än en kategori bör den inspektör som utför provningen ha ansvaret för att kategorisera defekterna efter deras allvarlighetsgrad i enlighet med den nationella lagstiftningen.

Kraven för typgodkännande vid den tidpunkt då fordonet första gången registrerades eller första gången togs i bruk bör beaktas vid defektbedömningen. Vissa punkter kommer dock att omfattas av efterjusteringskrav.

Riktlinjer för defektbedömning

Punkt

Orsak till underkännande

Riktlinjer för defektbedömning

MiD

StD

IDENTIFIERING AV FORDONET

0.1	Registreringsskyltar (om sådana behövs enligt kraven (8)

a)	Registreringsskylt(ar) saknas eller är så dåligt fäst(a) att de(n) sannolikt faller av.

b)	Text saknas eller är oläslig.

c)	Ej enligt fordonets handlingar.

0.2	Fordonets identifierings-/chassi-/serienummer

a)	Saknas eller kan inte hittas.

b)	Ofullständigt, oläsligt.

c)	Ej enligt fordonets handlingar.

BROMSUTRUSTNING

1.1	Mekaniskt skick och funktion

1.1.1

Färdbromsens pedalaxel/ manöverspak

a)	Pedalaxeln svårmanövrerad.

b)	Stort slitage eller glapp.

1.1.2

Pedalens/ manöverspakens skick och manöverorganets slaglängd

a)	För stor eller för liten tillgänglig slaglängd.

b)	Manöverorganet utväxlar inte korrekt.

c)	Halkskyddsbeläggning på bromspedalen saknas, har lossnat eller slitits ned.

1.1.3

Vakuumpump eller kompressor och behållare

a)	Otillräckligt lufttryck/vakuum för att aktivera bromsen minst två gånger efter det att larmsystemet utlösts (eller manometerutslaget signalerar fara).

b)	Den tid som behövs för att bygga upp lufttryck/vakuum till säkert driftvärde uppfyller inte kraven (8).

c)	Flerkrets-skyddsventilen eller övertrycksventilen fungerar inte.

d)	Läckage som orsakar märkbar trycksänkning eller förnimbart läckage.

e)	Yttre skada som sannolikt påverkar bromssystemets funktion.

1.1.4

Indikator eller mätare för otillräckligt tryck

Felaktig eller skadad mätare eller indikator.

1.1.5

Handmanövrerad bromsventil

a)	Manöverorganet spräckt, skadat eller starkt förslitet.

b)	Manöverorganet bristfälligt fastsatt vid ventil eller ventilen bristfälligt fastsatt.

c)	Lösa kopplingar eller läckor i systemet.

d)	Otillfredsställande funktion.

1.1.6

Parkeringsbromsaktivator, manöverarm, låsmekanism, elektrisk parkeringsbroms

a)	Låsmekanismen otillräcklig.

b)	För stort slitage på manöverarmens axel eller låsmekanismen.

c)	För stor slaglängd (felaktig inställning).

d)	Aktivatorn saknas, är skadad eller

e)	fungerar inte. Bristfällig funktion, varningsindikatorn felaktig.

1.1.7.

Bromsventiler (bottenventiler, utloppsventiler, reglerventiler osv.)

a)	Skadad ventil eller otillräcklig täthet (luftläckage).

b)	Kompressorns oljeförbrukning för stor.

c)	Ventil ej tillförlitlig eller bristfälligt monterad.

d)	Förlust eller läckage av bromsvätska.

1.1.8

Kopplingar till släpvagnens bromsanordning (elektriska och pneumatiska)

a)	Kran eller självstängande ventil defekt.

b)	Kran eller ventil ej tillförlitlig eller bristfälligt monterad.

c)	Otillräcklig täthet.

d)	Otillräcklig funktion.

1.1.9

Energiackumulator, tryckluftsbehållare

a)	Behållare skadad, korroderad eller otät.

b)	Avtappningsanordning fungerar inte.

c)	Behållare ej tillförlitlig eller bristfälligt monterad.

1.1.10

Servostyrenheter, huvudcylinder (hydraulsystem)

a)	Servostyrenhet defekt eller ineffektiv.

b)	Huvudcylinder defekt eller otät.

c)	Huvudcylinder bristfälligt fastsatt.

d)	För liten mängd bromsvätska.

e)	Lock på huvudcylindern saknas.

f)	Kontrollampan för bromsvätska lyser eller är defekt.

g)	Bristfällig funktion hos varningsanordningen för bromsvätskenivån.

1.1.11

Bromsrör

a)	Hög risk för funktionsfel eller brott.

b)	Otätheter i rör eller kopplingar.

c)	Skadade eller starkt korroderade rör.

d)	Felmonterade rör.

1.1.12

Bromsslangar

a)	Hög risk för funktionsfel eller brott.

b)	Slangar skadade, skavda, snodda eller för korta.

c)	Otätheter i slangar eller kopplingar.

d)	Slangarna buktar ut under tryck.

e)	Porösa slangar.

1.1.13

Bromsbelägg och bromsklossar

a)	Stort slitage på belägg eller klossar.

b)	Belägg eller klossar nedsmutsade av olja, fett osv.

c)	Belägg eller klossar saknas.

1.1.14

Bromstrummor, bromsskivor

a)	Bromstrumma eller bromsskiva starkt försliten, repad, sprucken, bristfälligt fastsatt eller brottskadad.

b)	Bromstrumma eller bromsskiva nedsmutsad av olja, fett osv.

c)	Bromstrumma eller bromsskiva saknas.

d)	Bromsskölden bristfälligt fastsatt.

1.1.15

Bromskablar, stänger, spakar, kopplingar

a)	Kabel skadad eller bockad.

b)	Stort slitage eller framskriden korrosion på komponent.

c)	Kablar eller stänger bristfälligt fastsatta.

d)	Bristfällig kabelmontering.

e)	Begränsning i bromssystemets rörlighet.

f)	Onormala rörelser hos spakar/kopplingar till följd av felaktig inställning eller onormalt slitage.

1.1.16

Bromscylindrar (även fjäderbromsar och hydraulcylindrar)

a)	Cylinder sprucken eller skadad.

b)	Otät cylinder.

c)	Cylinder ej tillförlitlig eller bristfälligt monterad.

d)	Starkt korroderad cylinder.

e)	För liten eller för stor slaglängd för cylindern. Dammskydd saknas eller är mycket skadat.

f)	Lastavkännande, automatisk bromskraftregulator.

1.1.17

Lastavkännande, automatisk bromskraftregulator

a)	Defekt förbindelse.

b)	Felaktigt justerad förbindelse.

c)	Ventil kärvar eller fungerar inte.

d)	Ventil saknas.

e)	Tillverkarskylt saknas.

f)	Informationen oläslig eller överensstämmer inte med kraven (8).

1.1.18

Bromsjusterare och indikatorer

a)	Bromsjusteraren är skadad, kärvar eller rör sig onormalt, alltför stort slitage eller felaktig inställning.

b)	Defekt bromsjusterare.

c)	Felaktigt installerad eller utbytt.

1.1.19

Tillsatsbromsanordning (om sådan monterats)

a)	Bristfällig montering eller anslutning.

b)	Systemet uppenbart felaktigt eller saknas.

1.1.20

Automatisk manövrering av släpvagnens bromsanordning

Släpvagnens bromsanordning aktiveras inte automatiskt när bromskopplingen kopplas ur.

1.1.21

Hela bromssystemet

a)	Övriga systemenheter (t.ex. frostskyddspump, lufttork, osv.) har yttre skador eller är kraftigt korroderade så att bromssystemet påverkas negativt.

b)	Lufttork eller frostskyddspump ej illräckligt tät.

c)	Någon komponent ej tillförlitlig eller bristfälligt monterad.

d)	Felaktig reparation eller ändring av någon komponent (8).

1.1.22

Provanslutningar (om sådana monterats)

Saknas.

b)	Skadade, oanvändbara eller otäta.

1.2	Färdbromsens prestanda och verkan

1.2.1

Prestanda

a)	Obefintlig eller otillräcklig bromsverkan på ett eller flera hjul.

b)	Bromsverkan på det minst bromsade hjulet på en axel är mindre än 70 % av den maximala verkan på det andra hjulet på samma axel. Alternativt avviker fordonet vid bromsprov på väg för mycket från körriktningen under inbromsning.

c)	Ingen gradvis bromsverkan (låsning).

d)	Onormal fördröjning före bromsverkan på något hjul.

e)	Alltför stora variationer i bromsverkan under ett fullständigt hjulvarv.

1.2.2

Verkan

Uppfyller ej nedanstående minimivärden:

Fordon som registrerats för första gången efter ikraftträdande av detta direktiv:

—	Kategori N1: 50 %

—	Kategori M1: 58 %

—	Kategorierna M2 och M3: 50 %

—	Kategori N2 och N3: 50 %

—

Kategori O2 (XX) (10), O3 och O4:

—	för påhängsvagnar:45 %

—	för släpvagn med dragstång:50 %

Fordon som registrerats före ikraftträdande av detta direktiv:

Kategori N1:45 %

Kategori M1, M2 och M3:50 % (2)

Kategori N2 och N3:43 % (3)

Kategori O2 (XX) (10), O3 och O4:40 % (4)

Övriga kategorier (XX) (10):

—

— Kategori L (båda bromsarna):

—	Kategori L1e: 42 %

—	Kategori L2e, L6e: 40 %

—	Kategori L3e: 50 %

—	Kategori L4e: 46 %

—	Kategori L5e, L7e: 44 %

—

Kategori L (bakre hjulbroms):

—	alla kategorier: 25 %

1.3	Reservbromsens prestanda och verkan (vid separata system)

1.3.1

Prestanda

a)	Obefintlig eller otillräcklig bromsverkan på ett eller flera hjul.

b)	Bromsverkan på det minst bromsade hjulet på en axel är mindre än 70 % av den maximala verkan på det andra hjulet på samma axel. Alternativt avviker fordonet vid bromsprov på väg för mycket från körriktningen under inbromsning.

c)	Ingen gradvis bromsverkan (låsning).

1.3.2

Verkan

(förutom L1e och L3e).

1.4	Parkeringsbromsens prestanda och verkan

1.4.1

Prestanda

Bromsen fungerar inte på ena sidan, eller avviker fordonet vid bromsprov på väg för mycket från körriktningen under inbromsning.

1.4.2

Verkan

(förutom L1e och L3e).

1.5	Tillsatsbromsens prestanda

a)	Ingen gradvis bromsverkan (gäller ej motorbromsen).

b)	Systemet fungerar ej.

1.6	ABS-bromsar

a)	Felaktig varningsanordning.

b)	Systemfel på varningsanordningen.

c)	Hastighetssensorer på hjulen saknas eller är skadade.

d)	Ledningar är skadade.

e)	Andra delar saknas eller är skadade.

1.7	Elektriskt bromssystem (EBS)

a)	Felaktig varningsanordning.

b)	Systemfel på varningsanordningen.

STYRNING

2.1	Mekaniskt skick

2.1.1

Styrinrättningens skick

a)	Styrinrättningen svårmanövrerad.

b)	Styrarmsaxeln vriden eller spåren utslitna.

c)	Stort slitage på styrarmsaxeln.

d)	För stor rörelse på styrarmsaxeln.

Otätt.

2.1.2

Infästning av styrinrättningens hölje

a)	Styrinrättningens hölje ej ordentligt fäst.

b)	Förlängda fästhål i chassiet.

c)	Fästskruvar saknas eller är brottskadade.

d)	Styrinrättningens hölje brottskadat.

2.1.3

Länksystemets skick

a)	Relativ rörelse mellan komponenter som bör vara fasta.

b)	Stort slitage vid leder.

c)	Någon komponent brottskadad eller deformerad.

d)	Låsanordningar saknas.

e)	Felaktig inriktning av komponenter (t.ex. parallellstag eller styrstag).

f)	Felaktig reparation eller ändring.

g)	Dammskydd saknas, är skadat eller kraftigt förslitet.

2.1.4

Länksystemets manövrering

a)	Rörelse på länksystemet smutsar ner viss del av chassiet.

b)	Styrningsstopp fungerar inte eller saknas.

2.1.5

Servostyrning

a)	Vätskeläckage.

b)	För liten mängd vätska.

c)	Mekanismen fungerar inte.

d)	Mekanismen är brottskadad eller bristfälligt fastsatt.

e)	Felaktig inriktning eller nedsmutsning av komponenter.

f)	Felaktig reparation eller ändring.

g)	Kablar/mantlar skadade eller kraftigt korroderade.

2.2	Ratt, rattstång och styrstång

2.2.1

Skick på ratt och styrstång

a)	Relativ rörelse mellan ratt och rattstång vilket tyder på glapp.

b)	Låsanordning på rattnavet saknas.

c)	Rattens nav, krans eller ekrar är brottskadade eller sitter löst.

2.2.1

Rattstång/styrok och styrgafflar

a)	Rattens centrum rör sig för mycket uppåt eller nedåt.

b)	Övre delen av rattstången rör sig för mycket radiellt från sin axel.

c)	Slitage på elastiska kopplingar.

d)	Bristfällig fastsättning.

e)	Felaktig reparation eller ändring.

2.3	Glapp i styrningen

För stort glapp i styrningen, till exempel om en punkt på kransen förflyttar sig mer än en femtedel av rattens diameter eller överensstämmer inte med kraven (8).

2.4	Hjulinställning (X) (9)

Inställningen överensstämmer inte med data från fordonets tillverkare eller med kraven (8).

2.5.	Vändskiva för släpvagnens styraxel

a)	Komponent skadad eller sprucken.

b)	Stort glapp.

c)	Bristfällig fastsättning.

2.6	Elektrisk servostyrning (EPS)

a)	Varningslampan för EPS anger fel på systemet.

b)	Bristande överensstämmelse mellan rattens och hjulens vinklar.

c)	Hjälpsystemet fungerar inte.

SIKT

3.1

Siktfält

Hinder i förarens siktfält som i hög grad påverkar sikten framåt eller åt sidorna.

3.2	Fönsterglasets skick

a)	Sprucken eller missfärgad glasruta eller transparent ruta (om sådan är tillåten).

b)	Glasruta eller transparent ruta (inklusive reflekterande eller tonad film) uppfyller inte kraven (8) (XX) (10).

c)	Glasruta eller transparent ruta ej i acceptabelt skick.

3.3	Backspeglar eller annan backanordning

a)	Spegel eller annan anordning saknas eller är inte monterad enligt kraven (8).

b)	Spegel eller annan anordning fungerar inte, är skadad, sitter löst eller är bristfälligt fastsatt.

3.4	Vindrutetorkare

a)	Vindrutetorkare fungerar inte eller saknas.

b)	Torkarblad saknas eller är uppenbart defekt.

3.5	Vindrutespolare

Vindrutespolare fungerar inte tillfredsställande.Avimningsanordning

3.6	Ventilations- och värmesystem (X) (9)

Systemet fungerar inte eller är uppenbart defekt.

LAMPOR, REFLEKTORER OCH ELUTRUSTNING

4.1	Strålkastare

4.1.1

Skick och funktion

a)	Ljuskällan felaktig eller saknas.

b)	Projektionssystem (reflektor och lins) defekt eller saknas.

c)	Lampan bristfälligt fastsatt.

4.1.2

Inställning

Strålkastarens inställning är inte inom de gränser som fastställs i kraven (8).

4.1.3

Av- och påslagning

a)	Omkopplarens funktion överensstämmer inte med kraven (8) (antal strålkastare som tänds samtidigt).

b)	Manöverorganet fungerar bristfälligt.

4.1.4

Överensstämmelse med kraven (8)

a)	Lampan, det avgivna ljusets färg, position eller intensitet överensstämmer inte med kraven (8).

b)	Produkter på lins eller ljuskälla som uppenbart minskar ljusintensiteten eller ändrar färgen på det avgivna ljuset.

c)	Ljuskälla och lampa är inte kompatibla.

4.1.5

Inställningsanordning (då sådan är obligatorisk)

a)	Anordningen fungerar inte.

b)	Manuell anordning kan inte manövreras från förarplatsen.

4.1.6

Strålkastarrengörare (då sådan är obligatorisk)

Anordningen fungerar inte.

4.2	Främre och bakre positionslyktor, sidomarkeringslyktor och breddmarkeringslyktor

4.2.1

Skick och funktion

a)	Defekt ljuskälla.

b)	Defekt lins.

c)	Lampan bristfälligt fastsatt.

4.2.2

Av- och påslagning

a)	Strömbrytarens funktion överensstämmer inte med kraven (8).

b)	Manöverorganet fungerar bristfälligt.

4.2.3

Överensstämmelse med kraven (8)

a)	Lampan, det avgivna ljusets färg, position eller intensitet överensstämmer inte med kraven (8).

b)	Produkter på lins eller ljuskälla som minskar ljusintensiteten eller ändrar färgen på det avgivna ljuset.

4.3	Stopplyktor

4.3.1

Skick och funktion

a)	Defekt ljuskälla.

b)	Defekt lins.

c)	Lampan bristfälligt fastsatt.

4.3.2

Av- och påslagning

a)	Strömbrytarens funktion överensstämmer inte med kraven (8).

b)	Manöverorganet fungerar bristfälligt.

4.3.3

Överensstämmelse med kraven (8)

Lampan, det avgivna ljusets färg, position eller intensitet överensstämmer inte med kraven (8).

4.4.	Körriktningsvisare och varningsljus

4.4.1

Skick och funktion

a)	Defekt ljuskälla.

b)	Defekt lins.

c)	Lampan bristfälligt fastsatt.

4.4.2

Av- och påslagning

Strömbrytarens funktion överensstämmer inte med kraven (8).

4.4.3

Överensstämmelse med kraven (8)

Lampan, det avgivna ljusets färg, position eller intensitet överensstämmer inte med kraven (8).

4.4.4

Blinkfrekvens

Blinkfrekvensen överensstämmer inte med kraven (8).

4.5	Dimljus fram och bak

4.5.1

Skick och funktion

a)	Defekt ljuskälla.

b)	Defekt lins.

c)	Lampan bristfälligt fastsatt.

4.5.2

Inställning (X) (9)

Främre dimljusets horisontella inställning felaktig när ljusmönstret har en ljus/mörker-gräns.

4.5.3

Av- och påslagning

Strömbrytarens funktion överensstämmer inte med kraven (8).

4.5.4

Överensstämmelse med kraven (8)

a)	Lampan, det avgivna ljusets färg, position eller intensitet överensstämmer inte med kraven (8).

b)	Systemets funktion överensstämmer inte med kraven (8).

4.6

Backljus

4.6.1

Skick och funktion

a)	Defekt ljuskälla.

b)	Defekt lins.

c)	Lampan bristfälligt fastsatt.

4.6.2

Överensstämmelse med kraven (8)

a)	Lampan, det avgivna ljusets färg, position eller intensitet överensstämmer inte med kraven (8).

b)	Systemets funktion överensstämmer inte med kraven (8).

4.6.3

Av- och påslagning

Strömbrytarens funktion överensstämmer inte med kraven (8).

4.7	Belysning av bakre registreringsskylt

4.7.1

Skick och funktion

a)	Lampan ger direkt ljus bakåt.

b)	Defekt ljuskälla.

c)	Lampan bristfälligt fastsatt.

4.7.2

Överensstämmelse med kraven (8)

Systemets funktion överensstämmer inte med kraven (8).

4.8	Reflexanordningar, (reflekterande) konturmärkning och bakre skyltar

4.8.1

Skick

a)	Reflekterande utrustning defekt eller skadad.

b)	Reflektorn bristfälligt fastsatt.

4.8.2

Överensstämmelse med kraven (8)

Anordningen, det reflekterade ljusets färg eller position överensstämmer inte med kraven (8).

4.9	Varningslampor som är obligatoriska för belysningsutrustningen

4.9.1

Skick och funktion

Fungerar inte.

4.9.2

Överensstämmelse med kraven (8)

Överensstämmer inte med kraven (8).

4.10	Elanslutningar mellan dragfordon och släp- eller påhängsvagn

a)	Fasta komponenter är bristfälligt fastsatta.

b)	Skadad eller sliten isolering.

c)	Elanslutningar i dragfordon eller släpvagn fungerar inte korrekt.

4.11	Elkabelsystemet

a)	Kabelsystemet ej tillförlitligt eller bristfälligt monterat.

b)	Kabelsystemet slitet.

c)	Skadad eller sliten isolering.

4.12	Ej obligatoriska lampor och reflexanordningar (X) (9)

a)	Monterad lampa eller reflexanordning överensstämmer inte med kraven (8).

b)	Lampans funktion överensstämmer inte med kraven (8).

c)	Lampan eller reflexanordningen bristfälligt fastsatt.

4.13	Batteri(er)

a)	Bristfälligt fastsatt.

Otätt.

c)	Defekt omkopplare (om sådan krävs).

d)	Defekta säkringar (om sådana krävs).

e)	Olämplig ventilation (om sådan krävs).

AXLAR, HJUL, DÄCK OCH FJÄDRING

5.1

Axlar

5.1.1

Axlar

a)	Axel brottskadad eller deformerad.

b)	Bristfällig montering i fordonet.

c)	Felaktig reparation eller ändring.

5.1.2

Axeltappar

a)	Axeltapp brottskadad.

b)	Kraftigt slitage på spindelbult och/eller bussningar.

c)	För stor rörelse mellan axeltapp och axelbalk.

d)	Sprint till axeltapp sitter löst i axeln.

5.1.3

Hjullager

a)	Stort glapp i hjullagret.

b)	Hjullagret sitter för hårt, kärvar.

5.2	Hjul och däck

5.2.1

Hjulhus

a)	Hjulmuttrar eller hjulbultar saknas eller sitter löst.

b)	Hjulhuset slitet eller skadat.

5.2.2

Hjul

a)	Brottskada eller felaktig svetsning.

b)	Låsringar för däcken bristfälligt monterade.

c)	Hjul kraftigt deformerat eller slitet.

d)	Hjulens storlek eller typ överensstämmer inte med kraven (8) och påverkar trafiksäkerheten.

5.2.3

Däck

a)	Däckets storlek, bärförmåga, typgodkännandemärke eller hastighetsklass överensstämmer inte med kraven (8) och påverkar trafiksäkerheten.

b)	Olika storlek på däck på samma axel eller på dubbelmonterade hjul.

c)	Olika konstruktion (radial/korsskikt) på däck på samma axel eller på dubbelmonterade hjul.

d)	Allvarliga skador eller skåror på däck.

e)	Däckets mönsterdjup överensstämmer inte med kraven (8).

f)	Däcket skaver mot andra delar.

g)	Mönsterskurna däck överensstämmer inte med kraven (8).

h)	Övervakningssystemet för lufttrycket är felaktigt eller fungerar uppenbarligen inte.

5.3	Fjädringssystem

5.3.1

Fjädrar och krängningshämmare

a)	Bristfällig fästning av fjädrar på chassi eller axel.

b)	Fjäderdel skadad eller brottskadad.

c)	Fjäder saknas.

d)	Felaktig reparation eller ändring.

5.3.2

Stötdämpare

a)	Bristfällig fästning av stötdämpare på chassi eller axel.

b)	Skadad stötdämpare som visar tecken på allvarligt läckage eller fel.

5.3.2.1

Provning av dämpningens effektivitet (X) (9)

a)	Väsentlig skillnad mellan vänster och höger.

b)	Angivna minimivärden uppfylls inte.

5.3.3

Kardanrör, stödstag, främre och bakre bärarmar

a)	Bristfällig fästning av komponent på chassi eller axel.

b)	Komponent skadad, brottskadad eller kraftigt korroderad.

c)	Felaktig reparation eller ändring.

5.3.4

Kulleder

a)	Kraftigt slitage på spindelbult och/eller bussningar eller på kulled.

b)	Dammskydd saknas eller är kraftigt förslitet.

5.3.5

Luftfjädring

a)	Systemet fungerar inte.

b)	Någon del skadad, ändrad eller försliten på ett sätt som påverkar systemets funktion negativt.

c)	Förnimbart läckage på systemet.

CHASSI OCH CHASSIINFÄSTNINGAR

6.1	Chassi eller ram och infästningar

6.1.1

Allmänt skick

a)	Någon sidobalk eller tvärbalk brottskadad eller deformerad.

b)	Förstärkningsplattor eller fästanordningar bristfälligt fastsatta.

c)	Kraftig korrosion som påverkar styvheten.

6.1.2

Avgasrör och ljuddämpare

a)	Avgassystemet otätt eller bristfälligt fastsatt.

b)	Rökgaser kommer in i förarhytten eller passagerarutrymmet.

6.1.3

Bränsletank och bränsleledningar (inklusive uppvärmning)

a)	Bränsletank och bränsleledningar bristfälligt fastsatta.

b)	Läckage av bränsle, tanklocket saknas eller är bristfälligt.

c)	Bränsleledningar skadade eller skavda.

d)	Avstängningskran för bränsle (om sådan krävs) fungerar inte tillfredsställande.

Fara för brand på grund av

—	bränsleläckage,

—	otillräckligt avskärmad bränsletank eller otillräckligt avskärmat avgassystem, eller

—	motorutrymmets skick.

f)	System för LPG/CNG eller vätgas överensstämmer inte med kraven (8).

6.1.4

Stötfångare, sidoskydd och underkörningsskydd

a)	Lösa delar eller skador kan sannolikt orsaka personskador vid beröring.

b)	Anordningen uppfyller uppenbarligen inte kraven (8).

6.1.5

Reservhjulshållare

a)	Hållaren ej i gott skick.

b)	Hållaren är brottskadad eller bristfälligt fastsatt.

c)	Reservhjul bristfälligt fastsatt i hållaren och kan sannolikt falla av.

6.1.6

Kopplingsmekanism och bogserutrustning

a)	Komponent skadad, defekt eller sprucken.

b)	Stort slitage på komponent.

c)	Bristfällig fastsättning.

d)	Någon säkerhetsanordning saknas eller fungerar inte korrekt.

e)	Någon indikator fungerar inte.

f)	Skymd registreringsskylt eller lampa (då den inte används).

g)	Felaktig reparation eller ändring.

6.1.7

Transmission

a)	Fästskruvar saknas eller sitter löst.

b)	Kraftigt slitage på kraftöverföringsaxelns lager.

c)	Kraftigt slitage på kardanknutar.

d)	Slitage på elastiska kopplingar.

e)	Axel skadad eller böjd.

f)	Lagerhus är brottskadat eller bristfälligt fastsatt.

g)	Dammskydd saknas eller är kraftigt förslitet.

h)	Olaglig förändring av kraftöverföringen.

6.1.8

Motorutrymme

Förslitna, uppenbart och allvarligt skadade, lösa eller brottskadade fästpunkter.

6.1.9

Motordata

a)	Olaglig ändring av styrenheten.

b)	Olaglig ändring av motorn.

6.2	Hytt och karosseri

6.2.1

Skick

a)	Lös eller skadad panel eller annan del kan sannolikt orsaka personskador.

b)	Karosstolpe bristfälligt fastsatt.

c)	Motor- eller avgasrök kan komma in.

d)	Felaktig reparation eller ändring.

6.2.2

Montering

a)	Kaross eller hytt bristfälligt fastsatt.

b)	Kaross/hytt uppenbarligen inte placerad rakt på chassiet.

c)	Fästningen av kaross/hytt vid chassi eller tvärbalkar bristfälligt fastsatt eller saknas.

d)	Kraftig korrosion vid fastsättningspunkter på karosser i ett stycke.

6.2.3

Dörrar och dörrlås

a)	Dörr stängs eller öppnas inte ordentligt.

b)	Dörr som sannolikt kan öppnas av misstag eller dörr som inte förblir stängd.

c)	Dörr, gångjärn, lås eller stolpe saknas, sitter löst eller är sliten.

6.2.4

Golv

Golvet bristfälligt fastsatt eller kraftigt förslitet.

6.2.5

Förarsäte

a)	Löst säte eller säte med bristfällig konstruktion.

b)	Justeringsmekanism fungerar bristfälligt.

6.2.6

Övriga säten

a)	Säten defekta eller bristfälligt fastsatta.

b)	Monterade säten överensstämmer inte med kraven (8).

6.2.7

Körreglage

Någon styrfunktion som är nödvändig för säker manövrering av fordonet fungerar bristfälligt.

6.2.8

Fotsteg till hytt

a)	Fotsteg eller fotstegsram bristfälligt fastsatt.

b)	Fotsteg eller fotstegsram i ett skick som sannolikt kan orsaka personskador.

6.2.9

Övrig inre och yttre utrustning och inredning

a)	Fästanordning för övrig inredning eller utrustning defekt.

b)	Övrig inredning eller utrustning överensstämmer inte med kraven (8).

c)	Hydraulisk utrustning otät.

6.2.10

Stänkskärmar (vingar), stänkskyddsanordningar

a)	Saknas, sitter löst eller är kraftigt korroderade.

b)	Otillräckligt avstånd till hjul.

c)	Överensstämmer inte med kraven (8).

ÖVRIG UTRUSTNING

7.1	Bilbälten/spännen och skyddssystem

7.1.1

Säker montering av säkerhetsbälten/ spännen

a)	Fästpunkt kraftigt försliten.

b)	Fästpunkten sitter löst.

7.1.2

Skick på säkerhetsbälten/ spännen

a)	Obligatoriskt säkerhetsbälte saknas eller är inte monterat.

b)	Skadat säkerhetsbälte.

c)	Säkerhetsbälte överensstämmer inte med kraven (8).

d)	Säkerhetsbälte skadat eller fungerar inte korrekt.

e)	Upprullningsdon för säkerhetsbälte skadat eller fungerar inte korrekt.

7.1.3

Avlastare för bilbälten

Avlastaren saknas uppenbarligen eller är inte lämpligt för fordonet.

7.1.4

Bältessträckare

Bältessträckare saknas uppenbarligen eller är inte lämpligt för fordonet.

7.1.5

Krockkudde

a)	Krockkudde saknas uppenbarligen eller är inte lämplig för fordonet.

b)	Krockkudden fungerar uppenbarligen inte.

7.1.6

SRS-system

Varningslampan för SRS anger fel på systemet.

7.2	Brandsläckare (X) (9)

Saknas.

b)	Överensstämmer inte med kraven (8).

7.3	Lås och stöldskydd

a)	Anordningen förhindrar inte att fordonet körs.

b)	Defekt eller låser eller spärrar av misstag.

7.4	Varningstriangel (om sådan krävs) (X) (9)

a)	Saknas eller är ofullständig.

b)	Överensstämmer inte med kraven (8).

7.5	Första hjälpenlåda (om sådan krävs) (X) (9)

Saknas, är ofullständig eller överensstämmer inte med kraven (8).

7.6	Hjulkilar (om sådana krävs) (X) (9)

Saknas eller ej i gott skick.

7.7	Ljudsignalanordning

a)	Fungerar inte.

b)	Manöveranordning bristfälligt fastsatt.

c)	Överensstämmer inte med kraven (8).

7.8	Hastighetsmätare

a)	Ej monterad enligt kraven (8).

b)	Fungerar inte.

c)	Belysningen fungerar inte.

7.9	Färdskrivare (om sådan är monterad/krävs)

a)	Ej monterad enligt kraven (8).

b)	Fungerar inte.

c)	Tätningar är defekta eller saknas.

d)	Kalibreringsplatta saknas, är oläslig eller inaktuell.

e)	Uppenbar manipulation.

f)	Däckens storlek stämmer inte med kalibreringsparametrarna.

7.10	Hastighetsbegränsande anordning (om sådan är monterad/krävs)

a)	Ej monterad enligt kraven (8).

b)	Fungerar uppenbarligen inte.

c)	Felaktigt inställd hastighet (om den kontrolleras).

d)	Tätningar är defekta eller saknas.

e)	Kalibreringsplatta saknas, är oläslig eller inaktuell.

f)	Däckens storlek stämmer inte med kalibreringsparametrarna.

7.11	Vägmätare om sådan finns (X) (9)

a)	Uppenbar manipulation (bedrägeri).

b)	Fungerar uppenbarligen inte.

7.12	Antisladdsystem (ESC) om sådant är monterat/krävs

a)	Hastighetssensorer på hjulen saknas eller är skadade.

b)	Ledningar är skadade.

c)	Andra delar saknas eller är skadade.

d)	Strömbrytare skadad eller fungerar inte korrekt.

e)	Varningslampan för ESC anger fel på systemet.

STÖRNINGAR

8.1	Störningar

8.1.1

Bullerdämpning

a)	Bullernivåerna överstiger de som är tillåtna enligt kraven (8).

b)	Någon del av bullerdämpningssystemet sitter löst, kan falla av, är skadad, är felaktigt monterad, saknas eller är uppenbarligen ändrad på ett sätt som påverkar bullernivån negativt.

8.2	Avgasutsläpp

8.2.1

Utsläpp från bensinmotor

8.2.1.1

Utrustning för kontroll av avgasutsläpp

a)	Fabriksmonterad utrustning för kontroll av utsläpp saknas, har ändrats eller är uppenbart defekt.

b)	Läckage som påverkar mätning av utsläpp.

8.2.1.2

Gasformiga N2O-utsläpp

a)	Gasutsläppen överskrider de nivåer som angetts av tillverkaren.

Alternativt, om ett sådant värde inte finns att tillgå, CO-halten överstiger följande värden:

för fordon som inte har ett avancerat utsläppsbegränsande system,

—	4,5 % eller

—

3,5 %

enligt den tidpunkt då fordonet registrerats eller tagits i bruk för första gången som anges i kraven (8).

ii)

För fordon med ett avancerat utsläppsbegränsande system:

—	vid tomgång:0,5 %

—	vid hög tomgång:0,3 % eller

—	vid tomgång:0,3 % (6)

—	vid hög tomgång:0,2 %

enligt den tidpunkt då fordonet registrerats eller tagits i bruk för första gången som anges i kraven (8).

c)	Lambda ligger utanför intervallet 1 ± 0,03 eller är ej i enlighet med tillverkarens specifikation.

d)	OBD-avläsningen indikerar allvarligt fel.

8.2.2

Utsläpp från dieselmotorer

8.2.2.1

Utrustning för kontroll av avgasutsläpp

a)	Fabriksmonterad utrustning för kontroll av utsläpp saknas eller är uppenbart defekt.

b)	Läckage som påverkar mätning av utsläpp.

8.2.2.2

Röktäthet

Fordon som registrerades eller togs i bruk för första gången före den 1 januari 1980 är befriade från dessa krav.

a)	För fordon som registrerats eller tagits i bruk för första gången efter det datum som anges i kraven (8):Röktätheten överskrider den nivå som anges på fordonets tillverkarskylt.

Om ett sådant värde inte finns att tillgå eller om kraven (8) inte medger att referensvärden används:

För insugningsmotorer:2,5 m-1,

För turboladdade motorer:3,0 m-1,

eller, för fordon som identifierats i kraven (8) eller som registrerats eller tagits i bruk för första gången efter det datum som anges i kraven (8):1.5 m-1 (7).

8.3	Elektromagnetiskt störningsskydd

Radiostörningar (X) (9)

Något av kraven (8) uppfylls inte.

8.4	Övriga punkter relaterade till miljön

8.4.1

Vätskeläckage

Kraftigt vätskeläckage som sannolikt kommer att skada miljön eller utgöra en säkerhetsrisk för andra trafikanter.

KOMPLETTERANDE PROVNING FÖR FORDON FÖR PERSONTRANSPORT M2, M3

9.1

Dörrar

9.1.1

In- och utgångar

a)	Defekt manövrering.

b)	Försämrat skick.

c)	Defekta nödkontroller.

d)	Fjärrkontroll av dörrar eller varningsanordningar defekt.

e)	Överensstämmer inte med kraven (8).

9.1.2

Nödutgångar

a)	Defekt manövrering.

b)	Nödutgångsskyltar saknas eller är oläsliga.

c)	Hammare för att krossa glas saknas.

d)	Överensstämmer inte med kraven (8).

9.2	Avimning och avfrostningssystem (X) (9)

a)	Otillräcklig funktion.

b)	Utsläpp av giftiga gaser eller avgaser i förar- eller passagerarutrymmet.

c)	Defekt avfrostning (om sådan är obligatorisk).

9.3	Ventilations- och värmesystem (X) (9)

a)	Defekt manövrering.

b)	Utsläpp av giftiga gaser eller avgaser i förar- eller passagerarutrymmet.

9.4

Säten

9.4.1

Passagerarsäten (inklusive säten för medföljande personal)

a)	Säten defekta eller bristfälligt fastsatta.

b)	Fällbara säten (om sådana är tillåtna) fälls inte upp automatiskt.

c)	Överensstämmer inte med kraven (8).

9.4.2

Förarsäte (ytterligare krav)

a)	Defekta specialanordningar som bländskydd eller solskydd.

b)	Skyddsanordningar för föraren ej tillförlitliga eller överensstämmer inte med kraven (8).

9.5	Inre belysning och destinationsanordningar (X) (9)

Anordning defekt eller överensstämmer inte med kraven (8).

9.6	Gångar, områden för stående

a)	Bristfälligt fastsatt golv.

b)	Defekta ledstänger eller handtag.

c)	Överensstämmer inte med kraven (8).

9.7	Trappor och fotsteg

a)	Dåligt eller skadat skick.

b)	Indragbara fotsteg fungerar inte korrekt.

c)	Överensstämmer inte med kraven (8).

9.8	System för kommunikation med passagerare (X) (9)

Defekt system.

9.9	Meddelanden (X) (9)

a)	Meddelanden saknas, är felaktiga eller oläsliga.

b)	Överensstämmer inte med kraven (8).

9.10	Krav gällande transport av barn (X) (9)

9.10.1

Dörrar

Dörrarnas skydd överensstämmer inte med de krav (8) som gäller denna typ av transport.

9.10.2

Signalerings- och specialutrustning

Signalerings- eller specialutrustning saknas eller överensstämmer inte med kraven (8).

9.11	Krav gällande transport av personer med funktionshinder (X) (9).

9.11.1

Dörrar, ramper och lyftanordningar

a)	Defekt manövrering.

b)	Dåligt skick.

c)	Defekta kontroller.

d)	Defekta varningsanordningar.

e)	Överensstämmer inte med kraven (8).

9.11.2

Fastsättning av rullstolar

a)	Defekt manövrering.

b)	Dåligt skick.

c)	Defekta kontroller.

d)	Överensstämmer inte med kraven (8).

9.11.3

Signalerings- och specialutrustning

Signalerings- eller specialutrustning saknas eller överensstämmer inte med kraven (8).

9.12	Övrig specialutrustning (X) (9)

9.12.1

Utrymmen för livsmedelsberedningar Visuell kontroll.

a)	Utrymmena överensstämmer inte med kraven (8).

b)	Utrymmena är skadade i sådan omfattning att det skulle vara farligt att använda dem.

9.9.12.2

Hygienutrymmen

Utrymmena överensstämmer inte med kraven (8).

9.12.3

Övriga anordningar (t.ex. audiovisuella system)

Överensstämmer inte med kraven (8).

(1) Felaktig reparation eller ändring är en reparation eller ändring som inverkar menligt på fordonets trafiksäkerhet eller har negativa miljöeffekter.

(2) 48 % för fordon som inte försetts med ABS eller typgodkänts före 1 oktober 1991.

(3) 45 % för fordon som är registrerade efter 1988 eller från och med det datum som anges i kraven, om detta datum infaller senare.

(4) 43 % för påhängsvagnar som registrerats efter 1988 eller från det datum som anges i kraven, om detta datum infaller senare.

(5) 2,2 m/s2 för fordon i kategori N1, N2 och N3.

(6) Typgodkänt enligt gränserna på rad A eller B i avsnitt 5.3.1.4. i bilaga I till rådets direktiv 70/220/EEG (EGT L 76, 6.4.1970, s. 1) eller registrerat eller taget i bruk för första gången efter den 1 juli 2002.

(7) Typgodkänt enligt gränserna på rad B i avsnitt 5.3.1.4. i bilaga I till direktiv 70/220/EEG eller senare, rad B1, B2 eller C i avsnitt 6.2.1 i bilaga I till rådets direktiv 88/77/EEG (EGT L 36, 9.2.1988, s. 33) eller senare, eller registrerat eller taget i bruk för första gången efter den 1 juli 2008.

(8) ”kraven” fastställs av kraven för typgodkännande vid tidpunkten för godkännande, första registreringen eller då fordonet första gången tas i bruk, såväl som av efterjusteringskrav eller nationell lagstiftning i registreringslandet.

(9) (X) anger punkter som avser fordonets skick och lämplighet att användas i trafiken men som inte betraktas som väsentliga vid periodisk besiktning.

(10) (XX) Denna orsak till underkännande är bara tillämplig om provning krävs enligt nationell lagstiftning.

8.7.2010

Europeiska unionens officiella tidning

L 173/97

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION

av den 5 juli 2010

om riskbedömning av brister som upptäcks vid vägkontroller av trafiksäkerheten (hos nyttofordon) i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/30/EG

(2010/379/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 292, och

av följande skäl:

(1)	För främjande av trafiksäkerhet, miljöskydd och rättvisa konkurrensförhållanden är det viktigt att se till att de nyttofordon som är i trafik underhålls och besiktigas regelbundet för att upprätthålla deras trafiksäkerhet då de används i Europeiska unionen.

(2)

Utöver de standarder och metoder som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/30/EG av den 6 juni 2000 om vägkontroller av trafiksäkerheten hos nyttofordon i trafik i gemenskapen (1), bör det i syfte att uppnå ett mer harmoniserat system och för att undvika ojämlik behandling vid vägkontroller av trafiksäkerheten införas riktlinjer för bedömning av de brister som förtecknas i bilaga II till det direktivet.

(3)	Det bör införas tre kategorier brister, som återspeglar hur allvarlig en brist är.

(4)	Varje bristkategori bör beskriva konsekvenserna vid användning av ett fordon i ett sådant skick.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

Medlemsstaterna bör bedöma brister som konstateras vid vägkontroller av trafiksäkerheten hos ett fordon i enlighet med riktlinjerna i bilagan till denna rekommendation.

Utfärdad i Bryssel den 5 juli 2010.

På kommissionens vägnar

Siim KALLAS

Vice ordförande

(1) EGT L 203, 10.8.2000, s. 1.

BILAGA

Riktlinjer för bedömning av defekter och brister

Inom ramen för genomförandet av direktiv 2000/30/EG fastställs i detta dokument riktlinjer som medlemsstaterna rekommenderas att tillämpa för bedömning av defekter (definierade både som tekniska defekter och andra avvikelser från kraven) som konstateras vid vägkontroller av trafiksäkerheten hos fordon.

Defekterna klassificeras enligt följande:

MINDRE DEFEKTER (MiD)

STÖRRE DEFEKTER (StD)

FARLIGA DEFEKTER (FD)

Varje defektkategori bör bestämmas i förhållande till fordonets skick, enligt följande:

MINDRE DEFEKTER

STÖRRE DEFEKTER

Defekter som kan innebära säkerhetsrisker för fordonet och/eller för andra trafikanter samt andra mer betydande avvikelser från kraven. Fordonet måste repareras så snart som möjligt och en vidare användning kan komma att omfattas av restriktioner och villkor, t.ex. att fordonet måste genomgå ytterligare trafiksäkerhetsprovning.

FARLIGA DEFEKTER

Defekter som utgör en direkt och omedelbar risk för trafiksäkerheten. Vidare användning av fordonet på väg är inte tillåten, även om det i vissa fall kan tillåtas att det under särskilda villkor körs direkt till en specificerad adress, t.ex. för omedelbar reparation eller omedelbart beslag av fordonet.

Bedömningskrav

Brister är exempel på tekniska defekter eller andra avvikelser från kraven som kan konstateras.

Punkt

Brister

Riktlinjer för defekt-bedömning

MiD

StD

1. BROMSSYSTEM

1.1	Mekaniskt skick och funktion

1.1.1

Färdbromsens pedalaxel/manöverspak

a)	Pedalaxeln svårmanövrerad.

b)	Stort slitage eller glapp.

1.1.2

Pedalens/manöverspakens skick och manöverorganets slaglängd

a)	För stor eller för liten tillgänglig slaglängd.

b)	Manöverorganet utväxlar inte korrekt.

c)	Halkskyddsbeläggning på bromspedalen saknas, har lossnat eller slitits ned.

1.1.3

Vakuumpump eller kompressor och behållare

a)	Otillräckligt lufttryck/vakuum för att aktivera bromsen minst två gånger efter det att larmsystemet utlösts (eller manometerutslaget signalerar fara).

b)	Den tid som behövs för att bygga upp lufttryck/vakuum till säkert driftvärde uppfyller inte kraven (8).

c)	Flerkrets-skyddsventilen eller övertrycksventilen fungerar inte.

d)	Läckage som orsakar märkbar trycksänkning eller förnimbart läckage.

e)	Yttre skada som sannolikt påverkar bromssystemets funktion.

1.1.4

Indikator eller mätare för otillräckligt tryck

Felaktig eller skadad mätare eller indikator.

1.1.5

Handmanövrerad bromsventil

a)	Manöverorganet spräckt, skadat eller starkt förslitet.

b)	Ej tillförlitlig manövrering av ventil eller ej tillförlitlig ventil.

c)	Lösa kopplingar eller läckor i systemet.

d)	Otillfredsställande funktion.

1.1.6

Parkeringsbromsaktivator, manöverarm, låsmekanism, elektrisk parkeringsbroms

a)	Låsmekanismen otillräcklig.

b)	För stort slitage på manöverarmens axel eller låsmekanismen.

c)	För stor slaglängd (felaktig inställning).

d)	Aktivatorn saknas, är skadad eller fungerar inte.

e)	Bristfällig funktion, varningsindikatorn felaktig.

1.1.7

Bromsventiler (bottenventiler, utloppsventiler, reglerventiler osv.)

a)	Skadad ventil eller otillräcklig täthet (luftläckage).

b)	Kompressorns oljeförbrukning för stor.

c)	Ventil ej tillförlitlig eller bristfälligt monterad.

d)	Förlust eller läckage av bromsvätska.

1.1.8

Kopplingar till släpvagnens bromsanordning (elektriska och pneumatiska)

a)	Kran eller självstängande ventil defekt.

b)	Kran eller ventil ej tillförlitlig eller bristfälligt monterad.

c)	Otillräcklig täthet.

d)	Otillräcklig funktion.

1.1.9

Energiackumulator, tryckluftsbehållare

a)	Tank skadad, korroderad eller otät.

b)	Avtappningsanordning fungerar inte.

c)	Tank ej tillförlitlig eller bristfälligt monterad.

1.1.10

Servostyrenheter, huvudcylinder (hydraulsystem)

a)	Servostyrenhet defekt eller ineffektiv.

b)	Huvudcylinder defekt eller otät.

c)	Huvudcylinder ej tillförlitlig.

d)	För liten mängd bromsvätska.

e)	Lock på huvudcylindern saknas.

f)	Kontrollampan för bromsvätska lyser eller är defekt.

g)	Bristfällig funktion hos varningsanordningen för bromsvätskenivån.

1.1.11

Bromsrör

a)	Hög risk för funktionsfel eller brott.

b)	Otätheter i rör eller kopplingar.

c)	Skadade eller starkt korroderade rör.

d)	Felmonterade rör.

1.1.12

Bromsslangar

a)	Hög risk för funktionsfel eller brott.

b)	Slangar skadade, skavda, snodda eller för korta.

c)	Otätheter i slangar eller kopplingar.

d)	Slangarna utvidgas extremt under tryck.

e)	Porösa slangar.

1.1.13

Bromsbelägg och bromsklossar

a)	Stort slitage på belägg eller klossar.

b)	Belägg eller klossar nedsmutsade av olja, fett osv.

c)	Belägg eller klossar saknas.

1.1.14

Bromstrummor, bromsskivor

a)	Bromstrumma eller bromsskiva starkt försliten, repad, sprucken, bristfälligt fastsatt eller brottskadad.

b)	Bromstrumma eller bromsskiva nedsmutsad av olja, fett osv.

c)	Bromstrumma eller bromsskiva saknas.

d)	Bromsskölden bristfälligt fastmonterad.

1.1.15

Bromskablar, stänger, spakar, kopplingar

a)	Kabel skadad eller bockad.

b)	Stort slitage eller framskriden korrosion på komponent.

c)	Kablar eller stänger för löst monterade.

d)	Bristfällig kabelmontering.

e)	Begränsning i bromssystemets rörlighet.

f)	Onormala rörelser hos spakar/kopplingar till följd av felaktig inställning eller onormalt slitage.

1.1.16

Bromscylindrar (även fjäderbromsar och hydraulcylindrar)

a)	Cylinder sprucken eller skadad.

b)	Otät cylinder.

c)	Cylinder ej tillförlitlig eller bristfälligt monterad.

d)	Starkt korroderad cylinder.

e)	För liten eller för stor slaglängd för cylindern.

f)	Dammskydd saknas eller är mycket skadat.

1.1.17

Lastavkännande, automatisk bromskraftregulator

a)	Defekt förbindelse.

b)	Felaktigt justerad förbindelse.

c)	Ventil kärvar eller fungerar inte.

d)	Ventil saknas.

e)	Tillverkarskylt saknas.

f)	Informationen oläslig eller överensstämmer inte med kraven (8)

1.1.18

Bromsjusterare och indikatorer

a)	Bromsjusteraren kärvar eller rör sig onormalt, alltför stort slitage eller felaktig inställning.

b)	Defekt bromsjusterare.

c)	Felaktigt installerad eller utbytt.

1.1.19

Tillsatsbromsanordning (om sådan monterats)

a)	Bristfällig montering eller anslutning.

b)	Systemet uppenbart felaktigt eller saknas.

1.1.20

Automatisk manövrering av släpvagnens bromsanordning

Släpvagnens bromsanordning aktiveras inte automatiskt när bromskopplingen kopplas ur.

1.1.21

Hela bromssystemet

a)	Övriga systemenheter (t.ex. frostskyddspump, lufttork, osv.) har yttre skador eller är starkt korroderade så att bromssystemet påverkas negativt.

b)	Lufttork eller frostskyddspump ej tillräckligt tät.

c)	Någon komponent ej tillförlitlig eller bristfälligt monterad.

d)	Felaktig reparation eller ändring av någon komponent (1).

1.1.22

Provanslutningar (om sådana monterats)

Saknas.

b)	Skadade, oanvändbara eller otäta.

1.2	Färdbromsens prestanda och verkan

1.2.1

Prestanda

(E) (9)

a)	Obefintlig eller otillräcklig bromsverkan på ett eller flera hjul.

b)	Bromsverkan på det minst bromsade hjulet på en axel är mindre än 70 % av den maximala verkan på det andra hjulet på samma axel. Alternativt avviker fordonet vid bromsprov på väg för mycket från körriktningen under inbromsning.

c)	Ingen gradvis bromsverkan (låsning).

d)	Onormal fördröjning före bromsverkan på något hjul.

e)	Alltför stora variationer i bromsverkan under ett helt hjulvarv.

1.2.2

Verkan

(E) (9)

Uppfyller ej nedanstående minimivärden —

Kategori N1: 45 %

Kategori M1, M2 och M3: 50 % (2)

Kategori N2 och N3: 43 % (3)

Kategori O2, O3 och O4: 40 % (4)

1.3	Reservbromsens prestanda och verkan (vid separata system)

1.3.1

Prestanda

(E) (9)

a)	Obefintlig eller otillräcklig bromsverkan på ett eller flera hjul.

b)	Bromsverkan på det minst bromsade hjulet på en axel är mindre än 70 % av den maximala verkan på det andra hjulet på samma axel. Alternativt avviker fordonet vid bromsprov på väg för mycket från körriktningen under inbromsning.

c)	Ingen gradvis bromsverkan (låsning).

1.3.2

Verkan

1.4	Parkeringsbromsens prestanda och verkan

1.4.1

Prestanda

(E) (9)

Bromsen fungerar inte på ena sidan, eller avviker fordonet vid bromsprov på väg för mycket från körriktningen under inbromsning.

1.4.2

Verkan

(E) (9)

1.5	Tillsatsbromsens prestanda

a)	Ingen gradvis bromsverkan (gäller ej motorbromsen).

b)	Systemet fungerar ej.

1.6	ABS-bromsar

a)	Felaktig varningsanordning.

b)	Systemfel på varningsanordningen.

c)	Hastighetssensorer på hjulen saknas eller är skadade.

d)	Ledningar är skadade.

e)	Andra delar saknas eller är skadade.

1.7	Elektriskt bromssystem (EBS)

a)	Felaktig varningsanordning.

b)	Systemfel på varningsanordningen.

8. STÖRNINGAR

8.1

Buller

8.1.1

Bullerdämpning

a)	Bullernivåerna överstiger de som är tillåtna enligt kraven (8).

b)	Någon del av bullerdämpningssystemet sitter löst, kan falla av, är skadad, är felaktigt monterad, saknas eller är uppenbarligen ändrad på ett sätt som påverkar bullernivån negativt.

8.2	Avgasutsläpp

8.2.1

Utsläpp från bensinmotor

8.2.1.1

Utrustning för kontroll av avgasutsläpp

a)	Fabriksmonterad utrustning för kontroll av utsläpp saknas, har ändrats eller är uppenbart defekt.

b)	Läckage som påverkar mätning av utsläpp.

8.2.1.2

Gasformiga utsläpp

(E) (9)

a)	Gasutsläppen överskrider de nivåer som angetts av tillverkaren,

eller, om ett sådant värde inte finns att tillgå, överstiger CO-halten följande värden:

för fordon som inte har ett avancerat utsläppsbegränsande system:

—	4,5 %, eller

—

3,5 %

enligt den tidpunkt då fordonet registrerats eller tagits i bruk för första gången som anges i kraven (8)

ii)

för fordon med ett avancerat utsläppsbegränsande system:

—	vid tomgång: 0,5 %

—	vid hög tomgång: 0,3 % eller

—	vid tomgång:0,3 % (6)

—	vid hög tomgång: 0,2 %

enligt den tidpunkt då fordonet registrerats eller tagits i bruk för första gången som anges i kraven (8).

c)	Lambda utanför intervallet 1 ± 0,03 eller ej i enlighet med tillverkarens specifikation.

d)	OBD-avläsningen indikerar allvarligt fel.

e)	Fjärranalysen påvisar en stor avvikelse från kraven.

8.2.2

Utsläpp från dieselmotorer

8.2.2.1

Utrustning för kontroll av avgasutsläpp

a)	Fabriksmonterad utrustning för kontroll av utsläpp saknas eller är uppenbart defekt.

b)	Läckage som påverkar mätning av utsläpp.

8.2.2.2

Röktäthet

(E) (9)

Fordon som registrerades eller togs i bruk för första gången före den 1 januari 1980 är befriade från dessa krav.

a)	För fordon som registrerats eller tagits i bruk för första gången efter det datum som anges i kraven (8): röktätheten överskrider den nivå som anges på fordonets tillverkarskylt,

om ett sådant värde inte finns att tillgå eller om kraven (8) inte medger att referensvärden används:

för insugningsmotorer: 2,5 m-1,

för turboladdade motorer: 3,0 m-1,

eller, för fordon som identifierats i kraven (8) eller som registrerats eller tagits i bruk för första gången efter det datum som anges i kraven (8):

1,5 m-1 (7).

c)	Fjärranalysen påvisar en stor avvikelse från kraven.

8.4	Övriga punkter relaterade till miljön

8.4.1

Vätskeläckage

Kraftigt vätskeläckage som sannolikt kommer att skada miljön eller utgöra en säkerhetsrisk för andra trafikanter.

(1) Felaktig reparation eller ändring innebär en reparation eller ändring som påverkar fordonets trafiksäkerhet negativt eller har en negativ inverkan på miljön.

(2) 48 % för fordon som inte försetts med ABS eller typgodkänts före 1 oktober 1991.

(3) 45 % för fordon som är registrerade efter 1988 eller från och med det datum som anges i kraven, om detta datum infaller senare.

(4) 43 % för släpvagnar och påhängsvagnar som registrerats efter 1988 eller från det datum som anges i kraven, om detta datum infaller senare.

(5) 2,2 m/s2 för fordon i kategori N1, N2 och N3.

(6) Typgodkänt enligt gränserna på rad A eller B i avsnitt 5.3.1.4 i bilaga I till rådets direktiv 70/220/EEG (EGT L 76, 6.4.1970, s. 1) eller senare, eller registrerat eller taget i bruk för första gången efter den 1 juli 2002.

(7) Typgodkänt enligt gränserna på rad B i avsnitt 5.3.1.4 i bilaga I till direktiv 70/220/EEG eller senare, rad B1, B2 eller C i avsnitt 6.2.1 i bilaga I till rådets direktiv 88/77/EEG (EGT L 36, 9.2.1988, s.33) eller senare, eller registrerat eller taget i bruk för första gången efter den 1 juli 2008.

(9) (E) För provning av denna punkt krävs utrustning.

		ISSN 1725-2628 doi:10.3000/17252628.L_2010.173.swe
Europeiska unionens officiella tidning		L 173

Svensk utgåva	Lagstiftning	53 årgången 8 juli 2010

Innehållsförteckning		II Icke-lagstiftningsakter	Sida
		FÖRORDNINGAR
	*	Kommissionens förordning (EU) nr 595/2010 av den 2 juli 2010 om ändring av bilagorna VIII, X och XI till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel ( 1 )	1
	*	Kommissionens förordning (EU) nr 596/2010 av den 7 juli 2010 om anpassning av förordning (EG) nr 1019/2002 om saluföringsnormer för olivolja till följd av Bulgariens och Rumäniens anslutning	27
		Kommissionens förordning (EU) nr 597/2010 av den 7 juli 2010 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker	28
		Kommissionens förordning (EU) nr 598/2010 av den 7 juli 2010 om ändring av förordning (EU) nr 576/2010 om fastställande av importtullar inom spannmålssektorn som ska gälla från och med den 1 juli 2010	30
		DIREKTIV
	*	Kommissionens direktiv 2010/47/EU av den 5 juli 2010 anpassning till den tekniska utvecklingen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/30/EG om vägkontroller av trafiksäkerheten hos nyttofordon i trafik i gemenskapen	33
	*	Kommissionens direktiv 2010/48/EU av den 5 juli 2010 om anpassning till den tekniska utvecklingen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/40/EG om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet ( 1 )	47
		BESLUT
		2010/377/EU
	*	Kommissionens beslut av den 7 juli 2010 om befrielse för Estland från vissa skyldigheter att tillämpa rådets direktiv 66/402/EEG och 2002/57/EG vad gäller Avena strigosa Schreb., Brassica nigra (L.) Koch och Helianthus annuus L. [delgivet med nr K(2010) 4526] ( 1 )	73
		REKOMMENDATIONER
		2010/378/EU
	*	Kommissionens rekommendation av den 5 juli 2010 om bedömning av brister vid trafiksäkerhetsprovning i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/40/EG om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet	74
		2010/379/EU
	*	Kommissionens rekommendation av den 5 juli 2010 om riskbedömning av brister som upptäcks vid vägkontroller av trafiksäkerheten (hos nyttofordon) i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/30/EG	97

(EUR/100 kg)
KN-nr	Kod för tredjeland (1)	Schablonvärde vid import
0702 00 00	MA	56,2
	MK	65,6
	TR	50,2
	ZZ	57,3
0707 00 05	MK	41,0
	TR	121,6
	ZZ	81,3
0709 90 70	TR	104,4
0709 90 70	ZZ	104,4
0805 50 10	AR	86,0
	TR	111,6
	UY	91,0
	ZA	101,7
	ZZ	97,6
0808 10 80	AR	91,2
	BR	73,4
	CA	83,2
	CL	87,1
	CN	68,9
	NZ	116,0
	US	111,3
	UY	116,3
	ZA	96,8
	ZZ	93,8
0808 20 50	AR	88,4
	CL	132,0
	CN	98,4
	NZ	189,1
	ZA	106,8
	ZZ	122,9
0809 10 00	TR	222,5
0809 10 00	ZZ	222,5
0809 20 95	TR	302,3
	US	512,6
	ZZ	407,5
0809 30	AR	137,1
	TR	164,8
	ZZ	151,0
0809 40 05	IL	132,2
	US	110,3
	ZZ	121,3

KN-nr	Varuslag	Importtull (1) (EUR/t)
1001 10 00	Durumvete: av hög kvalitet	0,00
	av medelhög kvalitet	0,00
	av låg kvalitet	0,00
1001 90 91	Vanligt vete, för utsäde	0,00
ex 1001 90 99	Vanligt vete av hög kvalitet, av annat slag än för utsäde	0,00
1002 00 00	Råg	23,38
1005 10 90	Utsädesmajs annan än hybridmajs	5,34
1005 90 00	Majs av annat slag än för utsäde (2)	5,34
1007 00 90	Sorghum av andra slag än hybrider för utsäde	23,38