ISSN 1725-2628
doi:10.3000/17252628.L_2010.151.swe
Europeiska unionens
officiella tidning
L 151
Svensk utgåva
Lagstiftning
53 årgången
17 juni 2010
|
ISSN 1725-2628 doi:10.3000/17252628.L_2010.151.swe |
||
|
Europeiska unionens officiella tidning |
L 151 |
|
|
|
||
|
Svensk utgåva |
Lagstiftning |
53 årgången |
|
Innehållsförteckning |
|
II Icke-lagstiftningsakter |
Sida |
|
|
|
FÖRORDNINGAR |
|
|
|
* |
Kommissionens förordning (EU) nr 519/2010 av den 16 juni 2010 om antagandet av ett program för statistiska data och metadata för folk- och bostadsräkningar som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 763/2008 ( 1 ) |
|
|
|
* |
Kommissionens förordning (EU) nr 520/2010 av den 16 juni 2010 om ändring av förordning (EG) nr 831/2002 med avseende på tillgång till förtroliga uppgifter för vetenskapliga syften, vad gäller tillgängliga undersökningar och statistikkällor ( 1 ) |
|
|
|
|
||
|
|
|
BESLUT |
|
|
|
|
2010/334/Gusp |
|
|
|
* |
||
|
|
|
2010/335/EU |
|
|
|
* |
|
|
|
|
|
(1) Text av betydelse för EES |
|
SV |
De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid. Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk. |
II Icke-lagstiftningsakter
FÖRORDNINGAR
|
17.6.2010 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 151/1 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 519/2010
av den 16 juni 2010
om antagandet av ett program för statistiska data och metadata för folk- och bostadsräkningar som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 763/2008
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 763/2008 av den 9 juli 2008 om folk- och bostadsräkningar (1), särskilt artikel 5.3, och
av följande skäl:
|
(1) |
Enligt artikel 5.3 i förordning (EG) nr 763/2008 ska kommissionen anta ett program för de statistiska data och metadata för folk- och bostadsräkningar som ska översändas till kommissionen. |
|
(2) |
För att säkerställa jämförbarheten hos data från de folk- och bostadsräkningar som utförs i medlemsstaterna och möjliggöra tillförlitliga unionsövergripande sammanställningar bör detta program vara likadant i alla medlemsstater. |
|
(3) |
I synnerhet behöver man definiera hyperkuber som är gemensamma för alla medlemsstater, de särskilda cellvärden och markörer som medlemsstaterna kan använda i hyperkuberna samt metadata för variablerna. |
|
(4) |
I kommissionens förordning (EG) nr 1201/2009 av den 30 november 2009 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 763/2008 om folk- och bostadsräkningar i fråga om tekniska specifikationer för variablerna och deras indelningar (2) anges för räkningsvariablerna och deras indelningar de tekniska specifikationer som ska tillämpas på data som översänds till kommissionen för referensåret 2011. |
|
(5) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för det europeiska statistiksystemet. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Syfte
I denna förordning fastställs programmet för statistiska data och metadata för folk- och bostadsräkningar som ska översändas till kommissionen (Eurostat) för referensåret 2011.
Artikel 2
Definitioner
I den här förordningen gäller de definitioner som fastställs i bilagan till förordning (EG) nr 1201/2009. Dessutom gäller följande definitioner:
1. totalbefolkning: alla personer i ett välavgränsat geografiskt område vars stadigvarande bosättning, enligt definitionen i artikel 2 d i förordning (EG) nr 763/2008, ligger i området.
2. hyperkub: flerdimensionell tabelluppställning av indelningar som innehåller ett cellvärde för mätning av varje kategori för varje indelning, uppställt efter varje kategori för varje annan indelning som använts i den hyperkuben.
3. huvudmarginalfördelning: delmängd i en bestämd hyperkub som tas fram genom en tabelluppställning av vissa men inte alla av hyperkubens indelningar.
4. primär cell: cell som är en del av åtminstone en huvudmarginalfördelning i en bestämd hyperkub. I hyperkuber utan angiven huvudmarginalfördelning är samtliga celler primärceller.
5. sekundär cell: hyperkubcell som inte är en primär cell i en bestämd hyperkub.
6. cellvärde: information i en hyperkubcell. Ett cellvärde kan vara ett numeriskt cellvärde eller ett särskilt cellvärde.
7. numeriskt cellvärde: numeriskt värde i en cell som anger de statistikuppgifter som insamlats för cellen i fråga.
8. konfidentiellt cellvärde: numeriskt cellvärde som på grund av statistikuppgifternas konfidentiella natur inte får lämnas ut, i enlighet med medlemsstaternas kontroll av utlämning av statistiska uppgifter.
9. icke-konfidentiellt cellvärde: ett numeriskt cellvärde som inte är konfidentiellt.
10. ej tillförlitligt cellvärde: numeriskt cellvärde som inte är tillförlitligt enligt medlemsstaternas kvalitetskontroll.
11. särskilt cellvärde: symbol i en hyperkubcell som anges i stället för ett numeriskt cellvärde.
12. markör: kod som ett cellvärde kan tilldelas för att ange en viss egenskap hos värdet.
Artikel 3
Program för statistiska data
1. Programmet för statistiska data som ska översändas till kommissionen (Eurostat) för referensåret 2011 ska bestå av de hyperkuber som anges i bilaga I.
2. Medlemsstaterna ska endast översända det särskilda cellvärdet ”ej tillämpligt”
|
a) |
om cellen i fråga hänvisar till kategorin ”inte tillämpligt” för minst en indelning, eller |
|
b) |
om cellen i fråga rör information som saknas för den aktuella medlemsstaten. |
3. Medlemsstater ska ersätta alla konfidentiella cellvärden med det särskilda cellvärdet ”ej tillgängligt”.
4. Medlemsstaterna kan bara ersätta ett icke-konfidentiellt cellvärde med det särskilda cellvärdet ”ej tillgängligt” om cellvärdet hör till en sekundärcell.
5. På en medlemsstats begäran ska kommissionen (Eurostat) inte offentliggöra ej tillförlitliga cellvärden som medlemsstaten har översänt.
Artikel 4
Metadata för cellvärdena
1. I förekommande fall ska medlemsstaterna lägga till följande markörer till en hyperkubcell:
|
a) |
”konfidentiellt”, |
|
b) |
”ej tillförlitligt”, |
|
c) |
”reviderat efter första datasändningen”, |
|
d) |
”se bifogad information”. |
2. Varje cell med ett konfidentiellt värde som har ersatts med det särskilda värdet ”ej tillgängligt” ska ges markören ”konfidentiellt”.
3. Varje cell med ett numeriskt cellvärde som är ej tillförlitligt ska ges markören ”ej tillförlitligt”, oavsett om det numeriska cellvärdet eller det särskilda cellvärdet ”ej tillgängligt” har översänts för den cellen.
4. För varje cell som har åtminstone någon av markörerna ”ej tillförlitligt”, ”reviderat efter första datasändningen” eller ”se bifogad information” ska det finnas en förklaringstext.
Artikel 5
Metadata för variablerna
Medlemsstaterna ska förse kommissionen (Eurostat) med metadata för variablerna i enlighet med bestämmelserna i bilaga II.
Artikel 6
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 16 juni 2010.
På kommissionens vägnar
José Manuel BARROSO
Ordförande
(1) EUT L 218, 13.8.2008, s. 14.
(2) EUT L 329, 15.12.2009, s. 29.
BILAGA I
Program för statistiska data (hyperkuber) för referensåret 2011, enligt artikel 5.3 i förordning (EG) nr 763/2008
|
Nr (1) |
Totalt (2) |
Indelningar (3) |
|||||||||
|
1. |
GEO.L. |
SEX. |
HST.H. |
LMS. |
CAS.L. |
POB.L. |
COC.L. |
AGE.M. |
|||
|
1.1 |
GEO.L. |
SEX. |
HST.H. |
LMS. |
|
|
|
AGE.M. |
|||
|
1.2 |
GEO.L. |
SEX. |
HST.H. |
LMS. |
CAS.L. |
POB.L. |
|
|
|||
|
1.3 |
GEO.L. |
SEX. |
HST.H. |
LMS. |
CAS.L. |
|
COC.L. |
|
|||
|
1.4 |
GEO.L. |
SEX. |
HST.H. |
|
CAS.L. |
|
|
AGE.M. |
|||
|
1.5 |
GEO.L. |
SEX. |
HST.H. |
|
|
POB.L. |
|
AGE.M. |
|||
|
1.6 |
GEO.L. |
SEX. |
HST.H. |
|
|
|
COC.L. |
AGE.M. |
|||
|
2. |
GEO.L. |
SEX. |
HST.H. |
EDU. |
CAS.L. |
POB.L. |
COC.L. |
AGE.M. |
|||
|
2.1 |
GEO.L. |
SEX. |
HST.H. |
EDU. |
|
|
|
AGE.M. |
|||
|
2.2 |
GEO.L. |
SEX. |
HST.H. |
EDU. |
CAS.L. |
POB.L. |
|
|
|||
|
2.3 |
GEO.L. |
SEX. |
HST.H. |
EDU. |
CAS.L. |
|
COC.L. |
|
|||
|
2.4 |
GEO.L. |
SEX. |
HST.H. |
|
CAS.L. |
|
|
AGE.M. |
|||
|
2.5 |
GEO.L. |
SEX. |
HST.H. |
|
|
POB.L. |
|
AGE.M. |
|||
|
2.6 |
GEO.L. |
SEX. |
HST.H. |
|
|
|
COC.L. |
AGE.M. |
|||
|
3. |
GEO.L. |
SEX. |
HST.H. |
SIE. |
CAS.L. |
POB.L. |
COC.L. |
AGE.M. |
|||
|
3.1 |
GEO.L. |
SEX. |
HST.H. |
SIE. |
|
|
|
AGE.M. |
|||
|
3.2 |
GEO.L. |
SEX. |
HST.H. |
SIE. |
CAS.L. |
POB.L. |
|
|
|||
|
3.3 |
GEO.L. |
SEX. |
HST.H. |
SIE. |
CAS.L. |
|
COC.L. |
|
|||
|
3.4 |
GEO.L. |
SEX. |
HST.H. |
|
CAS.L |
|
|
AGE.M. |
|||
|
3.5 |
GEO.L. |
SEX. |
HST.H. |
|
|
POB.L. |
|
AGE.M. |
|||
|
3.6 |
GEO.L. |
SEX. |
HST.H. |
|
|
|
COC.L. |
AGE.M. |
|||
|
4. |
GEO.L. |
SEX. |
HST.H. |
LOC. |
CAS.L. |
POB.L. |
COC.L. |
AGE.M. |
|||
|
4.1 |
GEO.L. |
SEX. |
HST.H. |
LOC. |
|
|
|
AGE.M. |
|||
|
4.2 |
GEO.L. |
SEX. |
HST.H. |
LOC. |
CAS.L. |
POB.L. |
|
|
|||
|
4.3 |
GEO.L. |
SEX. |
HST.H. |
LOC. |
CAS.L. |
|
COC.L. |
|
|||
|
4.4 |
GEO.L. |
SEX. |
HST.H. |
|
CAS.L. |
|
|
AGE.M. |
|||
|
4.5 |
GEO.L. |
SEX. |
HST.H. |
|
|
POB.L. |
|
AGE.M. |
|||
|
4.6 |
GEO.L. |
SEX. |
HST.H. |
|
|
|
COC.L. |
AGE.M. |
|||
|
5. |
Totalt antal hushåll (6) |
GEO.L. |
TPH.H. |
SPH.H. |
TSH. |
|
|
|
|
||
|
6. |
Totalbefolkning (4) |
GEO.L. |
SEX. |
FST.H. |
LMS. |
CAS.L. |
POB.M. |
COC.M. |
AGE.M. |
||
|
6.1 |
GEO.L. |
SEX. |
FST.H. |
LMS. |
|
|
|
AGE.M. |
|||
|
6.2 |
GEO.L. |
SEX. |
FST.H. |
LMS. |
CAS.L. |
POB.M. |
|
|
|||
|
6.3 |
GEO.L. |
SEX. |
FST.H. |
LMS. |
CAS.L. |
|
COC.M. |
|
|||
|
6.4 |
GEO.L. |
SEX. |
FST.H. |
|
CAS.L. |
|
|
AGE.M. |
|||
|
6.5 |
GEO.L. |
SEX. |
FST.H. |
|
|
POB.L. |
|
AGE.M. |
|||
|
6.6 |
GEO.L. |
SEX. |
FST.H. |
|
|
|
COC.L. |
AGE.M. |
|||
|
7 |
Totalbefolkning (4) |
GEO.L. |
SEX. |
FST.H. |
EDU. |
CAS.L. |
POB.L. |
COC.L. |
AGE.M. |
||
|
7.1 |
GEO.L. |
SEX. |
FST.H. |
EDU. |
|
|
|
AGE.M. |
|||
|
7.2 |
GEO.L. |
SEX. |
FST.H. |
EDU. |
CAS.L. |
POB.L. |
|
|
|||
|
7.3 |
GEO.L. |
SEX. |
FST.H. |
EDU. |
CAS.L. |
|
COC.L. |
|
|||
|
7.4 |
GEO.L. |
SEX. |
FST.H. |
|
CAS.L. |
|
|
AGE.M. |
|||
|
7.5 |
GEO.L. |
SEX. |
FST.H. |
|
|
POB.L. |
|
AGE.M. |
|||
|
7.6 |
GEO.L. |
SEX. |
FST.H. |
|
|
|
COC.L. |
AGE.M. |
|||
|
8. |
Totalbefolkning (4) |
GEO.L. |
SEX. |
FST.H. |
SIE. |
CAS.L. |
POB.L. |
COC.L. |
AGE.M. |
||
|
8.1 |
GEO.L. |
SEX. |
FST.H. |
SIE. |
|
|
|
AGE.M. |
|||
|
8.2 |
GEO.L. |
SEX. |
FST.H. |
SIE. |
CAS.L. |
POB.L. |
|
|
|||
|
8.3 |
GEO.L. |
SEX. |
FST.H. |
SIE. |
CAS.L. |
|
COC.L. |
|
|||
|
8.4 |
GEO.L. |
SEX. |
FST.H. |
|
CAS.L. |
|
|
AGE.M. |
|||
|
8.5 |
GEO.L. |
SEX. |
FST.H. |
|
|
POB.L. |
|
AGE.M. |
|||
|
8.6 |
GEO.L. |
SEX. |
FST.H. |
|
|
|
COC.L. |
AGE.M. |
|||
|
9. |
Totalbefolkning (4) |
GEO.L. |
SEX. |
FST.H. |
LOC. |
CAS.L. |
POB.L. |
COC.L. |
AGE.M. |
||
|
9.1 |
GEO.L. |
SEX. |
FST.H. |
LOC. |
|
|
|
AGE.M. |
|||
|
9.2 |
GEO.L. |
SEX. |
FST.H. |
LOC. |
CAS.L. |
POB.L. |
|
|
|||
|
9.3 |
GEO.L. |
SEX. |
FST.H. |
LOC. |
CAS.L. |
|
COC.L. |
|
|||
|
9.4 |
GEO.L. |
SEX. |
FST.H. |
|
CAS.L. |
|
|
AGE.M. |
|||
|
9.5 |
GEO.L. |
SEX. |
FST.H. |
|
|
POB.L. |
|
AGE.M. |
|||
|
9.6 |
GEO.L. |
SEX. |
FST.H. |
|
|
|
COC.L. |
AGE.M. |
|||
|
10. |
Totalbefolkning (4) |
GEO.L. |
SEX. |
OCC. |
IND.H. |
CAS.H. |
EDU. |
AGE.M. |
|
||
|
10.1 |
GEO.L. |
SEX. |
OCC. |
|
CAS.H. |
|
AGE.M. |
|
|||
|
10.2 |
GEO.L. |
SEX. |
OCC. |
|
CAS.H. |
EDU. |
|
|
|||
|
10.3 |
GEO.L. |
SEX. |
|
IND.H. |
CAS.L. |
|
AGE.M. |
|
|||
|
10.4 |
GEO.L. |
SEX. |
|
IND.H. |
CAS.L. |
EDU. |
|
|
|||
|
10.5 |
GEO.L. |
SEX. |
OCC. |
IND.H. |
|
|
AGE.L. |
|
|||
|
10.6 |
GEO.L. |
SEX. |
OCC. |
IND.H. |
CAS.L. |
|
|
|
|||
|
10.7 |
GEO.L. |
SEX. |
OCC. |
IND.H. |
|
EDU. |
|
|
|||
|
11. |
Totalbefolkning (4) |
GEO.L. |
SEX. |
SIE. |
OCC. |
IND.H. |
CAS.L. |
COC.L. |
AGE.M. |
||
|
11.1 |
GEO.L. |
SEX. |
SIE. |
OCC. |
|
|
|
AGE.M. |
|||
|
11.2 |
GEO.L. |
SEX. |
SIE. |
OCC. |
|
CAS.L. |
COC.L. |
|
|||
|
11.3 |
GEO.L. |
SEX. |
SIE. |
|
IND.H. |
|
|
AGE.M. |
|||
|
11.4 |
GEO.L. |
SEX. |
SIE. |
|
IND.H. |
CAS.L. |
COC.L. |
|
|||
|
12. |
Totalbefolkning (4) |
GEO.L. |
SEX. |
LOC. |
SIE. |
ROY. |
CAS.L. |
COC.L. |
AGE.M. |
||
|
12.1 |
GEO.L. |
SEX. |
LOC. |
SIE. |
|
|
|
AGE.M. |
|||
|
12.2 |
GEO.L. |
SEX. |
LOC. |
SIE. |
|
CAS.L. |
COC.L. |
|
|||
|
12.3 |
GEO.L. |
SEX. |
LOC. |
SIE. |
ROY. |
CAS.L. |
|
|
|||
|
12.4 |
GEO.L. |
SEX. |
LOC. |
SIE. |
ROY. |
|
COC.L. |
|
|||
|
12.5 |
GEO.L. |
SEX. |
LOC. |
|
ROY. |
|
|
AGE.M. |
|||
|
12.6 |
GEO.L. |
SEX. |
LOC. |
|
ROY. |
CAS.L. |
COC.L. |
|
|||
|
13. |
Totalbefolkning (4) |
GEO.L. |
SEX. |
EDU. |
CAS.L. |
OCC. |
COC.L. |
AGE.M. |
|
||
|
13.1 |
GEO.L. |
SEX. |
EDU. |
CAS.L. |
|
|
AGE.M. |
|
|||
|
13.2 |
GEO.L. |
SEX. |
EDU. |
CAS.L. |
OCC. |
COC.L. |
|
|
|||
|
14. |
Totalbefolkning (4) |
GEO.L. |
SEX. |
EDU. |
CAS.L. |
IND.H. |
COC.L. |
AGE.M. |
|
||
|
14.1 |
GEO.L. |
SEX. |
EDU. |
CAS.L. |
|
|
AGE.M. |
|
|||
|
14.2 |
GEO.L. |
SEX. |
EDU. |
CAS.L. |
IND.H. |
|
|
|
|||
|
14.3 |
GEO.L. |
|
EDU. |
CAS.L. |
IND.H. |
COC.L. |
|
|
|||
|
15. |
Totalbefolkning (4) |
GEO.L. |
SEX. |
CAS.L. |
POB.M. |
OCC. |
IND.H. |
AGE.M. |
|
||
|
15.1 |
GEO.L. |
SEX. |
CAS.L. |
POB.M. |
|
|
AGE.M. |
|
|||
|
15.2 |
GEO.L. |
SEX. |
CAS.L. |
POB.M. |
OCC. |
|
|
|
|||
|
15.3 |
GEO.L. |
SEX. |
CAS.L. |
POB.M. |
|
IND.H. |
|
|
|||
|
16. |
Totalbefolkning (4) |
GEO.L. |
SEX. |
CAS.L. |
COC.M. |
OCC. |
IND.H. |
AGE.M. |
|
||
|
16.1 |
GEO.L. |
SEX. |
CAS.L. |
COC.M. |
|
|
AGE.M. |
|
|||
|
16.2 |
GEO.L. |
SEX. |
CAS.L. |
COC.M. |
OCC. |
|
|
|
|||
|
16.3 |
GEO.L. |
SEX. |
CAS.L. |
COC.M. |
|
IND.H. |
|
|
|||
|
17. |
Totalbefolkning (4) |
GEO.L. |
SEX. |
CAS.L. |
ROY. |
OCC. |
IND.H. |
COC.L. |
AGE.M. |
||
|
17.1 |
GEO.L. |
SEX. |
CAS.L. |
ROY. |
|
|
|
AGE.M. |
|||
|
17.2 |
GEO.L. |
SEX. |
CAS.L. |
ROY. |
OCC. |
|
COC.L. |
|
|||
|
17.3 |
GEO.L. |
SEX. |
CAS.L. |
ROY. |
|
IND.H. |
|
|
|||
|
18. |
Totalbefolkning (4) |
GEO.L. |
SEX. |
CAS.H. |
LMS. |
COC.L. |
AGE.M. |
|
|
||
|
18.1 |
GEO.L. |
SEX. |
CAS.H. |
LMS. |
|
AGE.M. |
|
|
|||
|
18.2 |
GEO.L. |
SEX. |
CAS.H. |
LMS. |
COC.L. |
|
|
|
|||
|
19. |
Totalbefolkning (4) |
LPW.L. |
SEX. |
OCC. |
IND.H. |
EDU. |
COC.L. |
AGE.M. |
|
||
|
19.1 |
LPW.L. |
SEX. |
OCC. |
|
EDU. |
|
AGE.M. |
|
|||
|
19.2 |
LPW.L. |
SEX. |
OCC. |
|
EDU. |
COC.L. |
|
|
|||
|
19.3 |
LPW.L. |
SEX. |
|
IND.H. |
|
|
AGE.M. |
|
|||
|
19.4 |
LPW.L. |
SEX. |
|
IND.H. |
EDU. |
COC.L. |
|
|
|||
|
19.5 |
LPW.L. |
SEX. |
OCC. |
IND.H. |
|
|
AGE.L. |
|
|||
|
19.6 |
LPW.L. |
SEX. |
OCC. |
IND.H. |
EDU |
|
|
|
|||
|
19.7 |
LPW.L. |
SEX. |
|
|
EDU |
COC.L. |
AGE.M. |
|
|||
|
20. |
Totalbefolkning (4) |
LPW.L. |
SEX. |
SIE. |
OCC. |
IND.H. |
EDU. |
COC.L. |
AGE.M. |
||
|
20.1 |
LPW.L. |
SEX. |
SIE. |
|
|
|
|
AGE.M. |
|||
|
20.2 |
LPW.L. |
SEX. |
SIE. |
OCC. |
|
|
COC.L. |
|
|||
|
20.3 |
LPW.L. |
SEX. |
SIE. |
|
IND.H. |
|
COC.L. |
|
|||
|
20.4 |
LPW.L. |
SEX. |
SIE. |
|
|
EDU. |
COC.L. |
|
|||
|
21. |
Totalbefolkning (4) |
LPW.L. |
SEX. |
POB.M. |
OCC. |
IND.H. |
AGE.M. |
|
|
||
|
21.1 |
LPW.L. |
SEX. |
POB.M. |
|
|
AGE.M. |
|
|
|||
|
21.2 |
LPW.L. |
SEX. |
POB.M. |
OCC. |
|
|
|
|
|||
|
21.3 |
LPW.L. |
SEX. |
POB.M. |
|
IND.H. |
|
|
|
|||
|
22. |
Totalbefolkning (4) |
LPW.L. |
SEX. |
COC.M. |
OCC. |
IND.H. |
AGE.M. |
|
|
||
|
22.1 |
LPW.L. |
SEX. |
COC.M. |
|
|
AGE.M. |
|
|
|||
|
22.2 |
LPW.L. |
SEX. |
COC.M. |
OCC. |
|
|
|
|
|||
|
22.3 |
LPW.L. |
SEX. |
COC.M. |
|
IND.H. |
|
|
|
|||
|
23. |
Totalbefolkning (4) |
GEO.L. |
LPW.N. |
SEX. |
EDU. |
OCC. |
POB.M. |
COC.M. |
AGE.M. |
||
|
23.1 |
GEO.L. |
LPW.N. |
SEX. |
EDU. |
OCC. |
|
|
AGE.L. |
|||
|
23.2 |
GEO.L. |
LPW.N. |
SEX. |
EDU. |
|
POB.M. |
|
AGE.L. |
|||
|
23.3 |
GEO.L. |
LPW.N. |
SEX. |
EDU. |
|
|
COC.M. |
AGE.L. |
|||
|
24. |
Totalbefolkning (4) |
GEO.L. |
LPW.N. |
SEX. |
EDU. |
IND.H. |
POB.M. |
COC.M. |
AGE.M. |
||
|
24.1 |
GEO.L. |
LPW.N. |
SEX. |
EDU. |
IND.H. |
|
|
AGE.L. |
|||
|
24.2 |
GEO.L. |
LPW.N. |
SEX. |
EDU. |
|
POB.M. |
|
AGE.L. |
|||
|
24.3 |
GEO.L. |
LPW.N. |
SEX. |
EDU. |
|
|
COC.M. |
AGE.L. |
|||
|
25. |
Totalbefolkning (4) |
GEO.L. |
SEX. |
YAE.H. |
POB.M. |
COC.M. |
CAS.L. |
AGE.M. |
|
||
|
25.1 |
GEO.L. |
SEX. |
YAE.L. |
POB.M. |
|
|
AGE.M. |
|
|||
|
25.2 |
GEO.L. |
SEX. |
YAE.H. |
POB.M. |
|
CAS.L. |
|
|
|||
|
25.3 |
GEO.L. |
SEX. |
YAE.L. |
|
COC.M. |
|
AGE.M. |
|
|||
|
25.4 |
GEO.L. |
SEX. |
YAE.H. |
|
COC.M. |
CAS.L. |
|
|
|||
|
25.5 |
GEO.L. |
SEX. |
YAE.L. |
POB.L. |
COC.L. |
|
AGE.L. |
|
|||
|
25.6 |
GEO.L. |
SEX. |
YAE.L. |
POB.L. |
COC.L. |
CAS.L. |
|
|
|||
|
25.7 |
GEO.L. |
SEX. |
|
POB.M. |
COC.M. |
|
AGE.M. |
|
|||
|
25.8 |
GEO.L. |
SEX. |
|
POB.M. |
COC.M. |
CAS.L. |
|
|
|||
|
25.9 |
GEO.L. |
SEX. |
YAE.H. |
|
|
|
AGE.M. |
|
|||
|
26. |
Totalbefolkning (4) |
GEO.N. |
SEX. |
POB.H. |
CAS.L. |
YAT. |
AGE.M. |
|
|
||
|
26.1 |
GEO.N. |
SEX. |
POB.H. |
|
|
AGE.M. |
|
|
|||
|
26.2 |
GEO.N. |
SEX. |
POB.H. |
CAS.L. |
YAT. |
|
|
|
|||
|
27. |
Totalbefolkning (4) |
GEO.N. |
SEX. |
COC.H. |
CAS.L. |
YAT. |
AGE.M. |
|
|
||
|
27.1 |
GEO.N. |
SEX. |
COC.H. |
|
|
AGE.M. |
|
|
|||
|
27.2 |
GEO.N. |
SEX. |
COC.H. |
CAS.L. |
YAT. |
|
|
|
|||
|
28. |
Totalbefolkning (4) |
GEO.N. |
SEX. |
POB.H. |
COC.L. |
CAS.L. |
AGE.M. |
|
|
||
|
28.1 |
GEO.N. |
SEX. |
POB.H. |
COC.L. |
|
AGE.M. |
|
|
|||
|
28.2 |
GEO.N. |
SEX. |
POB.H. |
COC.L. |
CAS.L. |
|
|
|
|||
|
29. |
Totalbefolkning (4) |
GEO.L. |
SEX. |
YAE.L. |
OCC. |
CAS.L. |
POB.M. |
AGE.M. |
|
||
|
29.1 |
GEO.L. |
SEX. |
YAE.L. |
OCC. |
|
|
AGE.M. |
|
|||
|
29.2 |
GEO.L. |
SEX. |
YAE.L. |
OCC. |
CAS.L. |
POB.M. |
|
|
|||
|
29.3 |
GEO.L. |
SEX. |
YAE.L. |
|
CAS.L. |
|
AGE.M. |
|
|||
|
30. |
Totalbefolkning (4) |
GEO.L. |
SEX. |
YAE.L. |
OCC. |
CAS.L. |
COC.M. |
AGE.M. |
|
||
|
30.1 |
GEO.L. |
SEX. |
YAE.L. |
OCC. |
|
|
AGE.M. |
|
|||
|
30.2 |
GEO.L. |
SEX. |
YAE.L. |
OCC. |
CAS.L. |
COC.M. |
|
|
|||
|
30.3 |
GEO.L. |
SEX. |
YAE.L. |
|
CAS.L. |
|
AGE.M. |
|
|||
|
31. |
Totalbefolkning (4) |
GEO.L. |
SEX. |
YAE.L. |
IND.H. |
CAS.L. |
POB.M. |
AGE.M. |
|
||
|
31.1 |
GEO.L. |
|
YAE.L. |
IND.H. |
|
|
AGE.M. |
|
|||
|
31.2 |
GEO.L. |
SEX. |
YAE.L. |
IND.H. |
|
|
AGE.L. |
|
|||
|
31.3 |
GEO.L. |
|
YAE.L. |
IND.H. |
CAS.L. |
POB.M. |
|
|
|||
|
31.4 |
GEO.L. |
SEX. |
YAE.L. |
IND.H. |
|
POB.M. |
|
|
|||
|
32. |
Totalbefolkning (4) |
GEO.L. |
SEX. |
YAE.L. |
IND.H. |
CAS.L. |
COC.M. |
AGE.M. |
|
||
|
32.1 |
GEO.L. |
|
YAE.L. |
IND.H. |
|
|
AGE.M. |
|
|||
|
32.2 |
GEO.L. |
SEX. |
YAE.L. |
IND.H. |
|
|
AGE.L. |
|
|||
|
32.3 |
GEO.L. |
|
YAE.L. |
IND.H. |
CAS.L. |
COC.M. |
|
|
|||
|
32.4 |
GEO.L. |
SEX. |
YAE.L. |
IND.H. |
|
COC.M. |
|
|
|||
|
33. |
Totalbefolkning (4) |
GEO.L. |
SEX. |
YAE.L. |
SIE. |
CAS.L. |
POB.M. |
COC.M. |
AGE.M. |
||
|
33.1 |
GEO.L. |
SEX. |
YAE.L. |
SIE. |
|
|
|
AGE.M. |
|||
|
33.2 |
GEO.L. |
SEX. |
YAE.L. |
SIE. |
CAS.L. |
POB.M. |
|
|
|||
|
33.3 |
GEO.L. |
SEX. |
YAE.L. |
SIE. |
CAS.L. |
|
COC.M. |
|
|||
|
33.4 |
GEO.L. |
SEX. |
YAE.L. |
|
CAS.L. |
|
|
AGE.M. |
|||
|
34. |
Totalbefolkning (4) |
GEO.L. |
SEX. |
YAE.L. |
EDU. |
CAS.L. |
POB.M. |
AGE.M. |
|
||
|
34.1 |
GEO.L. |
SEX. |
YAE.L. |
EDU. |
|
|
AGE.M. |
|
|||
|
34.2 |
GEO.L. |
SEX. |
YAE.L. |
EDU. |
CAS.L. |
POB.M. |
|
|
|||
|
34.3 |
GEO.L. |
SEX. |
YAE.L. |
|
CAS.L. |
|
AGE.M. |
|
|||
|
35. |
Totalbefolkning (4) |
GEO.L. |
SEX. |
YAE.L. |
EDU. |
CAS.L. |
COC.M. |
AGE.M. |
|
||
|
35.1 |
GEO.L. |
SEX. |
YAE.L. |
EDU. |
|
|
AGE.M. |
|
|||
|
35.2 |
GEO.L. |
SEX. |
YAE.L. |
EDU. |
CAS.L. |
COC.M. |
|
|
|||
|
35.3 |
GEO.L. |
SEX. |
YAE.L. |
|
CAS.L. |
|
AGE.M. |
|
|||
|
36. |
Totalbefolkning (4) |
GEO.N. |
SEX. |
YAT. |
OCC. |
EDU. |
CAS.L. |
POB.M. |
AGE.M. |
||
|
36.1 |
GEO.N. |
SEX. |
YAT. |
OCC. |
EDU. |
|
|
AGE.M. |
|||
|
36.2 |
GEO.N. |
SEX. |
YAT. |
OCC. |
EDU. |
CAS.L. |
POB.M. |
|
|||
|
37. |
Totalbefolkning (4) |
GEO.N. |
SEX. |
YAT. |
OCC. |
EDU. |
CAS.L. |
COC.M. |
AGE.M. |
||
|
37.1 |
GEO.N. |
SEX. |
YAT. |
OCC. |
EDU. |
|
|
AGE.M. |
|||
|
37.2 |
GEO.N. |
SEX. |
YAT. |
OCC. |
EDU. |
CAS.L. |
COC.M. |
|
|||
|
38. |
Totalbefolkning (4) |
GEO.L. |
SEX. |
HAR.L. |
CAS.L. |
POB.L. |
COC.L. |
ROY. |
AGE.M. |
||
|
38.1 |
GEO.L. |
SEX. |
HAR.L. |
CAS.L. |
POB.L. |
|
|
AGE.M. |
|||
|
38.2 |
GEO.L. |
SEX. |
HAR.L. |
CAS.L. |
|
COC.L. |
|
AGE.M. |
|||
|
38.3 |
GEO.L. |
SEX. |
HAR.L. |
CAS.L. |
POB.L. |
|
ROY. |
|
|||
|
38.4 |
GEO.L. |
SEX. |
HAR.L. |
CAS.L. |
|
COC.L. |
ROY. |
|
|||
|
39. |
Totalbefolkning (4) |
GEO.L. |
SEX. |
HAR.L. |
LOC. |
ROY. |
POB.M. |
COC.M. |
AGE.M. |
||
|
39.1 |
GEO.L. |
SEX. |
HAR.L. |
LOC. |
|
|
|
AGE.M. |
|||
|
39.2 |
GEO.L. |
SEX. |
HAR.L. |
LOC. |
ROY. |
POB.M. |
|
|
|||
|
39.3 |
GEO.L. |
SEX. |
HAR.L. |
LOC. |
ROY. |
|
COC.M. |
|
|||
|
40. |
Totalbefolkning (4) (frivillig uppgift) |
GEO.L. |
SEX. |
HAR.H. |
LOC. |
AGE.M. |
|
|
|
||
|
40.1 |
GEO.L. |
SEX. |
HAR.H. |
|
AGE.M. |
|
|
|
|||
|
40.2 |
GEO.L. |
SEX. |
HAR.H. |
LOC. |
|
|
|
|
|||
|
41. |
Totalt antal bebodda konventionella bostäder (7) |
GEO.L. |
OWS. |
NOC.H. |
TOB. |
(UFS. or NOR.) |
(DFS. or DRM.) |
WSS. |
TOI. |
BAT. |
TOH. |
|
41.1 |
GEO.L. |
OWS. |
NOC.H. |
TOB. |
(UFS. or NOR.) |
|
|
|
|
|
|
|
41.2 |
GEO.L. |
OWS. |
NOC.H. |
TOB. |
|
(DFS. or DRM.) |
|
|
|
|
|
|
41.3 |
GEO.L. |
OWS. |
NOC.H. |
TOB. |
|
|
WSS. |
|
|
|
|
|
41.4 |
GEO.L. |
OWS. |
NOC.H. |
TOB. |
|
|
|
TOI. |
|
|
|
|
41.5 |
GEO.L. |
OWS. |
NOC.H. |
TOB. |
|
|
|
|
BAT. |
|
|
|
41.6 |
GEO.L. |
OWS. |
NOC.H. |
TOB. |
|
|
|
|
|
TOH. |
|
|
42. |
GEO.L. |
SEX. |
AGE.H. |
HST.M. |
FST.H. |
|
|
|
|||
|
42.1 |
GEO.L. |
SEX. |
AGE.H. |
HST.M. |
|
|
|
|
|||
|
42.2 |
GEO.L. |
SEX. |
AGE.H. |
|
FST.H. |
|
|
|
|||
|
43. |
Totalbefolkning (4) |
GEO.L. |
SEX. |
AGE.H. |
CAS.H. |
OCC. |
IND.H. |
|
|
||
|
43.1 |
GEO.L. |
SEX. |
AGE.H. |
CAS.H. |
|
|
|
|
|||
|
43.2 |
GEO.L. |
SEX. |
AGE.H. |
|
OCC. |
|
|
|
|||
|
43.3 |
GEO.L. |
SEX. |
AGE.H. |
|
|
IND.H. |
|
|
|||
|
44. |
Totalbefolkning (4) |
GEO.L. |
SEX. |
AGE.H. |
CAS.L. |
SIE. |
EDU. |
LOC. |
|
||
|
44.1 |
GEO.L. |
SEX. |
AGE.H. |
CAS.L. |
SIE. |
|
|
|
|||
|
44.2 |
GEO.L. |
SEX. |
AGE.H. |
CAS.L. |
|
EDU. |
|
|
|||
|
44.3 |
GEO.L. |
SEX. |
AGE.H. |
|
|
|
LOC. |
|
|||
|
45. |
Totalbefolkning (4) |
GEO.L. |
SEX. |
AGE.H. |
POB.M. |
COC.M. |
|
|
|
||
|
45.1 |
GEO.L. |
SEX. |
AGE.H. |
POB.M. |
|
|
|
|
|||
|
45.2 |
GEO.L. |
SEX. |
AGE.H. |
|
COC.M. |
|
|
|
|||
|
46. |
Totalbefolkning (4) |
GEO.M. |
SEX. |
LMS. |
ROY. |
POB.M. |
COC.M. |
AGE.M. |
|
||
|
46.1 |
GEO.M. |
SEX. |
|
|
POB.M. |
|
AGE.M. |
|
|||
|
46.2 |
GEO.M. |
SEX. |
|
|
|
COC.M. |
AGE.M. |
|
|||
|
46.3 |
GEO.M. |
SEX. |
LMS. |
|
|
|
AGE.M. |
|
|||
|
46.4 |
GEO.M. |
SEX. |
LMS. |
|
POB.L. |
|
|
|
|||
|
46.5 |
GEO.M. |
SEX. |
LMS. |
|
|
COC.L. |
|
|
|||
|
46.6 |
GEO.M. |
SEX. |
|
ROY. |
|
|
AGE.M. |
|
|||
|
46.7 |
GEO.M. |
SEX. |
|
ROY. |
POB.M. |
|
|
|
|||
|
46.8 |
GEO.M. |
SEX. |
|
ROY. |
|
COC.M. |
|
|
|||
|
46.9 |
GEO.M. |
SEX. |
LMS. |
ROY. |
|
|
|
|
|||
|
47. |
GEO.M. |
SEX. |
HST.M. |
LMS. |
POB.L. |
COC.L. |
AGE.M. |
|
|||
|
47.1 |
GEO.M. |
SEX. |
HST.M. |
|
|
|
AGE.M. |
|
|||
|
47.2 |
GEO.M. |
SEX. |
HST.M. |
LMS. |
|
|
|
|
|||
|
47.3 |
GEO.M. |
SEX. |
HST.M. |
|
POB.L. |
|
|
|
|||
|
47.4 |
GEO.M. |
SEX. |
HST.M. |
|
|
COC.L. |
|
|
|||
|
48. |
GEO.M. |
SEX. |
AGE.M. |
HST.H. |
|
|
|
|
|||
|
49. |
Totalt antal hushåll (6) |
GEO.M. |
TPH.H. |
SPH.H. |
|
|
|
|
|
||
|
50. |
Totalbefolkning (4) |
GEO.M. |
SEX. |
FST.L. |
LMS. |
POB.L. |
COC.L. |
AGE.M. |
|
||
|
50.1 |
GEO.M. |
SEX. |
FST.L. |
|
|
|
AGE.M. |
|
|||
|
50.2 |
GEO.M. |
SEX. |
FST.L. |
LMS. |
|
|
|
|
|||
|
50.3 |
GEO.M. |
SEX. |
FST.L. |
|
POB.L. |
|
|
|
|||
|
50.4 |
GEO.M. |
SEX. |
FST.L. |
|
|
COC.L. |
|
|
|||
|
51. |
Totalbefolkning (4) |
GEO.M. |
SEX. |
AGE.M. |
FST.H. |
|
|
|
|
||
|
52. |
Totalt antal familjer (8) |
GEO.M. |
TFN.H. |
SFN.H. |
|
|
|
|
|
||
|
53. |
Totalt antal konventionella bostäder (9) |
GEO.M. |
TOB. |
OCS. |
POC. |
|
|
|
|
||
|
54. |
Totalt antal bebodda konventionella bostäder (7) |
GEO.M. |
TOB. |
(DFS. or DRM.) |
(UFS. or NOR.) |
NOC.H. |
|
||||
|
54.1 |
GEO.M. |
TOB. |
(DFS. or DRM.) |
(UFS. or NOR.) |
|
|
|||||
|
54.2 |
GEO.M. |
TOB. |
(DFS. or DRM.) |
|
NOC.H. |
|
|||||
|
55. |
Totalbefolkning (4) |
GEO.M. |
SEX. |
AGE.H. |
|
|
|
|
|
||
|
56. |
Totalbefolkning (4) |
GEO.H. |
SEX. |
AGE.M. |
|
|
|
|
|
||
|
57. |
Totalt antal hushåll (6) |
GEO.H. |
TPH.L. |
SPH.L. |
|
|
|
|
|
||
|
58. |
Totalt antal familjer (8) |
GEO.H. |
TFN.L. |
SFN.L. |
|
|
|
|
|
||
|
59. |
Totalt antal bostadsutrymmen (10) |
GEO.H. |
TLQ. |
|
|
|
|
|
|
||
|
60. |
Totalt antal bebodda konventionella bostäder (9) |
GEO.H. |
OCS. |
TOB. |
|
|
|
|
|
||
(1) I en tabellpost för en bestämd hyperkub anger det enställiga numret i första raden uppifrån (markerad i fetstil) den aktuella hyperkuben enligt artikel 2.2 i denna förordning. Varje tvåställigt nummer nedan (ej fetstil) anger en huvudmarginalfördelning enligt artikel 2.3 i denna förordning.
(2) Kolumnen ”Totalt” avser i varje hyperkub hela det rapporterande landet.
(3) I en tabellpost för en bestämd hyperkub anger första raden uppifrån (markerad i fetstil) alla indelningar i den aktuella hyperkuben enligt artikel 2.2 i denna förordning. Varje följande rad (ej fetstil) anger en huvudmarginalfördelning enligt artikel 2.3 i denna förordning. Koden anger den indelning som tilldelats denna kod i bilagan till förordning (EG) nr 1201/2009.
(4) Hemlöshet: I princip ska data om totalbefolkningen inkludera primärt hemlösa (personer som bor på gatan utan något skydd) och sekundärt hemlösa (personer som flyttar ofta mellan tillfälliga inkvarteringar). Medlemsstaterna får emellertid utelämna antalet hemlösa personer i sina totalbefolkningsdata, eller inkludera antalet hemlösa men utan att fördela dessa data efter indelningar och kategorier (endast inkludera antalet i totalbefolkningen och/eller kategorisera under ”Inte angivet”). Om medlemsstaterna inte inkluderar antalet hemlösa i sina totalbefolkningsdata ska de förse kommissionen med den bästa tillgängliga skattningen av antalet primärt och sekundärt hemlösa i hela medlemsstaten.
(5) För ”Personer som bor i ett hushåll, utan angiven kategori” (kategorierna HST.M.1.3. eller HST.H.1.3.), ”Primärt hemlösa personer” (HST.M.2.2. eller HST.H.2.2.) och ”Personer som inte bor i ett hushåll, men kategori anges inte” (HST.M.2.3. eller HST.H.2.3.) fordras ingen huvudmarginalfördelning (GEO.L. x SEX. x AGE.L. x HST.M., respektive GEO.L. x SEX. x AGE.L. x HST.H. rekommenderas).
(6) Såsom det definieras under variabeln ”Hushållsställning” i bilagan till förordning (EG) nr 1201/2009.
(7) Såsom det definieras under variabeln ”Bebodd eller obebodd bostad” och ”Boendeförhållanden” I bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1201/2009.
(8) Såsom det definieras under variabeln ”Familjeställning” i bilagan till förordning (EG) nr 1201/2009.
(9) Såsom det definieras under variabeln ”Boendeförhållanden” i bilagan till förordning (EG) nr 1201/2009.
(10) Såsom det definieras under variabeln ”Bostadstyp” i bilagan till förordning (EG) nr 1201/2009.
BILAGA II
METADATA FÖR VARIABLERNA
Medlemsstaterna ska till kommissionen (Eurostat) översända definitioner för folk- och bostadsräkningarnas variabler.
För varje variabel ska man i dessa metadata
|
— |
ange den eller de källor som använts för att rapportera statistiska data på området, |
|
— |
redogöra för de metoder som använts för att beräkna data på området, |
|
— |
redogöra för eventuella skäl till bristande tillförlitlighet hos data för variabeln. |
Dessutom ska medlemsstaterna tillhandahålla de metadata som anges nedan.
Plats för stadigvarande bosättning
Medlemsstaterna ska i metadata redogöra för hur man tillämpat definitionen av ”stadigvarande bosättning” i artikel 2 d i förordning (EG) nr 763/2008, i synnerhet i vilken mån laglig eller registrerad bosättning har inrapporterats i stället för stadigvarande bosättning enligt 12-månaderskriteriet, samt ge en tydlig definition av det begrepp som använts för den stadigvarande befolkningen.
I dessa metadata ska det anges om studenter på högskolenivå med en adress under terminstid som inte sammanfaller med deras familjehem har betraktats som stadigvarande bosatta i sina familjehem.
I metadata ska det anges huruvida data om totalbefolkningen innefattar primärt hemlösa (personer som bor på gatan utan något skydd) och/eller sekundärt hemlösa (personer som flyttar ofta mellan tillfälliga inkvarteringar).
Metadata ska även innehålla information om all annan landsspecifik tillämpning av reglerna för ”specialfall” som anges under ”Plats för stadigvarande bosättning” i de tekniska specifikationerna i bilagan till förordning (EG) nr 1201/2009.
Civilstånd/partnerskap
Metadata ska även innehålla information om relevant lagstiftning kring äktenskap mellan personer av samma eller motsatt kön, lägsta ålder för äktenskap, registrerat partnerskap mellan personer av samma och av motsatt kön samt möjligheten till skilsmässa och separation.
Ekonomiska variabler
I metadata ska det redogöras för all eventuell landsspecifik tillämpning av de regler som anges i de tekniska specifikationerna för variabeln ”Aktuell sysselsättningsstatus” i bilagan till förordning (EG) nr 1201/2009. Metadata ska innehålla uppgifter om huruvida aktuell sysselsättningsstatus har inrapporterats på grundval av register och, om detta är fallet, vilka relevanta definitioner som har använts i registret.
Man ska i metadata ange den lägsta tillåtna åldern för förvärvsarbete i landet och den relevanta rättsliga grunden.
I de fall som folk- och bostadsräkningen identifierar personer som har flera arbeten ska man även redogöra för hur man avgjort vilket som ska ses som det huvudsakliga arbetet (t.ex. utifrån den tid som tillbringats på arbetsplatsen eller arbetets inkomst).
Metadata ska innehålla en redogörelse för all eventuell landsspecifik tillämpning av de regler som anges i de tekniska specifikationerna för variabeln ”Yrkesställning” i bilagan till förordning (EG) nr 1201/2009. Om folk- och bostadsräkningen i medlemsstaten identifierar personer som är både arbetsgivare och arbetstagare ska man i metadata redogöra för den metod som använts för att placera dem i den ena eller den andra kategorin.
Födelseland och födelseort
För folk- och bostadsräkningar i vilka statistikuppgifter om födelseland saknas eller är otillräckliga enligt de gällande internationella gränserna när folk- och bostadsräkningen genomförs ska metadata innehålla en beskrivning av den metod som använts för att fördela personer inom indelningen av variabeln ”Födelseland och födelseort”.
I metadata ska det anges om moderns plats för stadigvarande bosättning har ersatts med födelseorten.
Medborgarskap
I länder där en del av befolkningen är ”Erkända icke-medborgare” (dvs. personer som varken är medborgare i något land eller statslösa, och som besitter vissa men inte alla av de rättigheter och plikter som är förbundna med medborgarskap) ska metadata innehålla relevant information om detta.
Plats för stadigvarande bosättning ett år före folk- och bostadsräkningen
I de fall som folk- och bostadsräkningen i medlemsstaten insamlar information om variabeln ”Tidigare plats för stadigvarande bosättning och inflyttningsdatum på nuvarande plats för stadigvarande bosättning” ska metadata innehålla en beskrivning av de metoder som använts för att ta fram uppgifter för plats för stadigvarande bosättning ett år innan folk- och bostadsräkningen.
Variabler som rör hushåll och familj
I metadata ska det anges om folk- och bostadsräkningen i medlemsstaden använder begreppet gemensamt boende (housekeeping) eller begreppet gemensam konsumtion (household-dwelling) för att identifiera hushåll. Man ska i dem även redogöra för den metod som har använts för att bilda hushåll och familjer.
I metadata ska det anges hur man identifierat förhållandena mellan personerna i ett hushåll (t.ex. relationsmatris eller förhållande till referenspersonen).
Man ska även redogöra för de metoder som har använts för att rapportera uppgifter om primärt hemlösa.
Bebodd eller obebodd bostad
I de fall som folk- och bostadsräkningen i en medlemsstat samlar in information om ”Bostäder som är avsedda för säsongsmässig användning eller som andrabostad” och ”Obebodda bostäder” ska metadata innehålla information om de metoder som använts vid rapporteringen av dessa kategorier.
Ägarkategori
I metadata ska det anges vilken definition av ”bostadskooperativ” som har använts vid folk- och bostadsräkningen i medlemsstaten och om den relevanta rättsliga grunden.
Metadata ska även innehålla information om alla eventuella typiska fall som klassificerats under ”Bostäder med andra typer av ägarskap”.
Bostadsarea (boarea) och/eller antal rum i bostaden, utrymmesstandard
I metadata ska det anges om begreppet ”Bostadsarea” eller ”Antal rum” har använts, och det ska finnas information om vilken definition som använts för motsvarande mätning av utrymmesstandarden.
|
17.6.2010 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 151/14 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 520/2010
av den 16 juni 2010
om ändring av förordning (EG) nr 831/2002 med avseende på tillgång till förtroliga uppgifter för vetenskapliga syften, vad gäller tillgängliga undersökningar och statistikkällor
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik (1), särskilt artikel 23, och
av följande skäl:
|
(1) |
I kommissionens förordning (EG) nr 831/2002 (2) fastställs på vilka villkor som tillgång får beviljas till förtroliga uppgifter som överförts till Eurostat, då avsikten är att dra statistiska slutsatser för vetenskapliga syften. Där redovisas de olika undersökningar och statistikkällor som förordningen gäller. |
|
(2) |
Det finns i forskarsamhället en växande efterfrågan på att för vetenskapliga ändamål få tillgång till konfidentiella uppgifter från den europeiska hälsoenkäten (Ehis), gemenskapsstatistiken om informationssamhället (CSIS), hushållsbudgetundersökningen (HBS) och statistiken över varutransporter på väg (CGR). |
|
(3) |
Den europeiska hälsoenkäten har som syfte att på ett harmoniserat sätt och med hög jämförbarhet mellan medlemsstaterna mäta EU-medborgarnas hälsostatus, livsstil (hälsorelaterade faktorer) och nyttjande av hälso- och sjukvård. Enkäten täcker områden som svarar mot både politiska behov och vetenskapliga mål. Genom att använda enskilda uppsättningar data skulle forskare kunna utföra studier på specifika populationer (t.ex. äldre) för att bättre kunna uppskatta deras hälsostatus och hur hälso- och sjukvården möter deras behov. Resultaten av sådana vetenskapliga studier skulle kunna användas för att utforma specifika strategier för olika befolkningsgrupper eller för att utvärdera europeiska och/eller nationella förebyggande åtgärder. |
|
(4) |
I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 808/2004 av den 21 april 2004 om gemenskapsstatistik om informationssamhället (3) ges ramarna för insamling av harmoniserad statistik över användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i hushåll och av enskilda personer. Tillgång till enskilda datamängder skulle i hög grad gynna forskningen kring IKT-användningens konsekvenser för samhällen i Europa och kring e-integration. Resultaten kan användas för att utvärdera befintlig politik och till att utforma relevanta nya strategier på nationell och europeisk nivå, t.ex. i2010-strategin. |
|
(5) |
Hushållsbudgetundersökningen omfattar en klassificering av utgifter utifrån en karaktärisering av hushållen, deras referenspersoner och inkomster. Enhetligheten hos denna källa gör det möjligt att skapa mikrosimuleringsverktyg för att pröva EU-omfattande hypoteser och hjälpa beslutsfattarna att fatta välgrundade beslut. |
|
(6) |
I rådets förordning (EG) nr 1172/98av den 25 maj 1998 om statistikrapportering om varutransporter på väg (4) ställs kravet att de rapporterande medlemsländerna ska förse Eurostat med kvartalsvis mikrodata om fordon som valts ut för urvalet, de resor som fordonen gjort och gods som transporterats under dessa resor mellan regionerna. Om forskare skulle få tillgång till dessa uppgifter skulle det gynna undersökningarna av transportpolitiken och transportmodeller, bland annat för ändamål som rör EU:s regionalpolitik, förbättring av jämvikten mellan olika transportgrenar och utvecklingen av transeuropeiska transportnätverk i EU. |
|
(7) |
Den europeiska hälsoenkäten (Ehis), gemenskapsstatistiken om informationssamhället (CSIS) – modul 2: Enskilda personer, hushållen och informationssamhället, hushållsbudgetsundersökningen (HBS) och statistiken över varutransporter på väg (CGR), bör därför läggas till dem som nämns i förordning (EG) nr 831/2002. |
|
(8) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för det europeiska statistiksystemet (ESS-kommittén). |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förordning (EG) nr 831/2002 ska ändras på följande sätt:
|
1. |
I artikel 5 ska punkt 1 ersättas med följande: ”1. Gemenskapsmyndigheten får i sina lokaler ge tillgång till förtroliga uppgifter som erhållits från följande undersökningar eller statistikkällor:
Tillgång till uppgifter för ett särskilt forskningsprojekt får dock inte beviljas om den nationella myndighet som tillhandahållit uppgifterna motsätter sig detta.” |
|
2. |
I artikel 6 ska punkt 1 ersättas med följande: ”1. Gemenskapsmyndigheten får lämna ut uppsättningar anonymiserade mikrodata som erhållits från följande undersökningar eller statistikkällor:
Tillgång till uppgifter för ett särskilt forskningsprojekt får dock inte beviljas om den nationella myndighet som tillhandahållit uppgifterna motsätter sig detta.” |
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 16 juni 2010.
På kommissionens vägnar
José Manuel BARROSO
Ordförande
(1) EUT L 87, 31.3.2009, s. 164.
(2) EGT L 133, 18.5.2002, s. 7.
(3) EUT L 143, 30.4.2004, s. 49.
(4) EGT L 163, 6.6.1998, s. 1.
|
17.6.2010 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 151/16 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 521/2010
av den 16 juni 2010
om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1),
med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1580/2007 av den 21 december 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordningar (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1182/2007 avseende sektorn för frukt och grönsaker (2), särskilt artikel 138.1, och
av följande skäl:
I förordning (EG) nr 1580/2007 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilaga XV, del A till den förordningen.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De schablonvärden vid import som avses i artikel 138 i förordning (EG) nr 1580/2007 ska fastställas i bilagan till den här förordningen.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den 17 juni 2010.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 16 juni 2010.
För kommissionen, på ordförandens vägnar
Jean-Luc DEMARTY
Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling
(1) EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.
(2) EUT L 350, 31.12.2007, s. 1.
BILAGA
Fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker
|
(EUR/100 kg) |
||
|
KN-nr |
Kod för tredjeland (1) |
Schablonvärde vid import |
|
0702 00 00 |
IL |
132,1 |
|
MA |
44,4 |
|
|
MK |
45,6 |
|
|
TR |
50,2 |
|
|
ZZ |
68,1 |
|
|
0707 00 05 |
MA |
37,3 |
|
MK |
45,6 |
|
|
TR |
119,1 |
|
|
ZZ |
67,3 |
|
|
0709 90 70 |
TR |
101,8 |
|
ZZ |
101,8 |
|
|
0805 50 10 |
AR |
83,9 |
|
BR |
112,1 |
|
|
TR |
94,3 |
|
|
US |
83,2 |
|
|
ZA |
93,7 |
|
|
ZZ |
93,4 |
|
|
0808 10 80 |
AR |
106,2 |
|
BR |
77,3 |
|
|
CA |
127,1 |
|
|
CL |
97,4 |
|
|
CN |
53,8 |
|
|
NZ |
126,0 |
|
|
US |
123,5 |
|
|
UY |
123,8 |
|
|
ZA |
111,6 |
|
|
ZZ |
105,2 |
|
|
0809 10 00 |
TR |
228,7 |
|
ZZ |
228,7 |
|
|
0809 20 95 |
SY |
245,9 |
|
TR |
345,1 |
|
|
US |
576,0 |
|
|
ZZ |
389,0 |
|
|
0809 30 |
TR |
158,2 |
|
ZZ |
158,2 |
|
(1) Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ”ZZ” betecknar ”övrigt ursprung”.
BESLUT
|
17.6.2010 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 151/18 |
BESLUT AV KOMMITTÉN FÖR UTRIKES-OCH SÄKERHETSPOLITIK EU SSR GUINEA-BISSAU/1/2010
av den 15 juni 2010
om utnämning av uppdragschefen för Europeiska unionens uppdrag till stöd för reform av säkerhetssektorn i Republiken Guinea-Bissau (EU SSR Guinea-Bissau)
(2010/334/Gusp)
KOMMITTÉN FÖR UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK HAR ANTAGIT FÖLJANDE BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 38 tredje stycket,
med beaktande av rådets gemensamma åtgärd 2008/112/Gusp av den 12 februari 2008 om Europeiska unionens uppdrag till stöd för reform av säkerhetssektorn i Republiken Guinea-Bissau (EU SSR Guinea-Bissau) (1), särskilt artikel 8.1 andra stycket, och
av följande skäl:
|
(1) |
Enligt artikel 8.1 i gemensam åtgärd 2008/112/Gusp har rådet bemyndigat kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (nedan kallad Kusp) att, i enlighet med artikel 38 i fördraget, fatta lämpliga beslut i syfte att utöva den politiska kontrollen och den strategiska ledningen av uppdraget EU SSR Guinea-Bissau, inbegripet beslutet att utse av uppdragschef. |
|
(2) |
Den 5 mars 2008 utnämnde Kusp, på förslag av rådets generalsekreterare/den höga representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (den höga representanten), genom sitt beslut EU SSR Guinea-Bissau/1/2008 (2) Juan Esteban VERASTEGUI till uppdragschef för Europeiska unionens uppdrag EU SSR Guinea-Bissau. |
|
(3) |
Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik har föreslagit att Fernando AFONSO utses som efterträdare till Juan Esteban VERASTEGUI som uppdragschef för Europeiska unionens uppdrag EU SSR Guinea-Bissau från och med den 1 juli 2010. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Fernando AFONSO utnämns härmed till uppdragschef för Europeiska unionens uppdrag till stöd för reform av säkerhetssektorn i Republiken Guinea-Bissau (EU SSR Guinea-Bissau) från och med den 1 juli 2010.
Artikel 2
Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitiks beslut EU SSR Guinea-Bissau/1/2008 ska upphöra att gälla.
Artikel 3
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Det ska tillämpas till dess att rådets gemensamma åtgärd 2008/112/Gusp upphör att gälla.
Utfärdat i Bryssel 15 juni 2010.
På kommittén för utrikes- och säkerhetspolitiks vägnar
C. FERNÁNDEZ-ARIAS
Ordförande
(1) EUT L 40, 14.2.2008, s. 11.
(2) EUT L 73, 15.3.2008, s. 34.
|
17.6.2010 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 151/19 |
KOMMISSIONENS BESLUT
av den 10 juni 2010
om riktlinjer för beräkning av kollager i mark enligt bilaga V till direktiv 2009/28/EG
[delgivet med nr K(2010) 3751]
(2010/335/EU)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG (1), särskilt bilaga V, del C, punkt 10, och
av följande skäl:
|
(1) |
I direktiv 2009/28/EG fastställs regler för beräkning av växthusgaspåverkan av biodrivmedel, flytande biobränslen och deras fossila motsvarigheter, med beaktande av utsläpp från kollagrens förändring till följd av ändrad markanvändning. Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG av den 13 oktober 1998 om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av rådets direktiv 93/12/EEG (2) innehåller motsvarande regler vad gäller biobränslen. |
|
(2) |
Kommissionen bör basera sina riktlinjer för beräkning av kollager i mark på IPCC:s riktlinjer för nationella växthusgasinventeringar från 2006. De riktlinjerna är avsedda för nationella växthusgasinventeringar och är därför inte uttryckta i en form som enkelt kan tillämpas av ekonomiska aktörer. I fall där IPCC:s riktlinjer saknar den information som behövs i fråga om tillverkning av biodrivmedel och flytande biobränsle, eller när sådan information inte finns att tillgå, är det därför lämpligt att bygga på andra vetenskapliga datakällor. |
|
(3) |
För beräkning av kollager i det organiska materialet i marken är det lämpligt att beakta klimat, jordtyp, marktäcke, markskötsel och tillförsel. För mineraljordar är beräkning enligt IPCC Tier 1 för organiskt kol i marken en lämplig metod för detta ändamål eftersom den omfattar den globala nivån. För organiska jordar tar IPPC-metoden särskilt fasta på kolförluster efter dränering av jorden och detta endast genom årlig avgång. Eftersom dränering av jorden i regel leder till höga kollagerförluster som inte kan kompenseras med minskade utsläpp av växthusgaser genom användning av biodrivmedel eller flytande biobränsle och eftersom dränering av torvmark förbjuds enligt hållbarhetskriterierna i direktiv 2009/28/EG, räcker det med att fastställa allmänna regler för bestämning av organiskt kol eller kolförluster från organiska jordar. |
|
(4) |
För beräkningen av kollager i levande biomassa och i dött organiskt material är det lämpligt med en inte alltför invecklad metod, motsvarande IPCC Tier 1 för vegetation. Enligt den metoden kan man rimligen anta att hela kollagret i levande biomassa och i dött organiskt material går förlorat vid omställning av marken. Dött organiskt material har oftast liten betydelse vid omställning av mark för produktion av grödor avsedda för biodrivmedel och flytande biobränsle, men bör beaktas åtminstone i fråga om slutna skogar. |
|
(5) |
Vid beräkning av växthusgaspåverkan till följd av förändrad markanvändning bör de ekonomiska aktörerna ha möjlighet att använda sig av faktiska värden för kollagren förknippade med referensmarkanvändning och markanvändningen efter omställningen. De bör också kunna använda sig av standardvärden, och det är lämpligt att standardvärdena ges i dessa riktlinjer. Det är dock inte nödvändigt att tillhandahålla standardvärden för osannolika kombinationer av klimat och jordtyp. |
|
(6) |
I bilaga V till direktiv 2009/28/EG anges metoden för beräkning av växthusgaspåverkan och formler för beräkning av årliga utsläpp på grund av förändringar i kollager till följd av ändrad markanvändning. Riktlinjerna i bilagan till detta beslut innehåller formler för beräkning av kollager i mark som komplement till formlerna i bilaga V. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Riktlinjerna för beräkning av kollager i mark vid tillämpning av bilaga V till direktiv 2009/28/EG anges i bilagan till detta beslut.
Artikel 2
Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den 10 juni 2010.
På kommissionens vägnar
Günther OETTINGER
Ledamot av kommissionen
(1) EUT L 140, 5.6.2009, s. 16.
(2) EGT L 350, 28.12.1998, s. 58.
BILAGA
Riktlinjer för beräkning av kollager i mark enligt bilaga V till direktiv 2009/28/EG
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
|
1. |
Inledning |
|
2. |
Konsekvent redovisning av kollager i mark |
|
3. |
Beräkning av kollager |
|
4. |
Markens organiska kolinnehåll |
|
5. |
Kollager i vegetation ovan och under jord |
|
6. |
Standardvärden för kollager i mineraljord |
|
7. |
Faktorer som återspeglar skillnaden mellan organiskt kolinnehåll och standardvärdet för organiskt kol |
|
8. |
Värden för kollager i vegetation ovan och under jord |
1. INLEDNING
I dessa riktlinjer fastställs reglerna för beräkning av kollager i mark, både för referensmarkanvändning (CSR , enligt definitionen i punkt 7 i bilaga V till direktiv 2009/28/EG) och faktisk markanvändning (CSA , enligt definitionen i punkt 7 i bilaga V till direktiv 2009/28/EG).
I punkt 2 anges regler som har tagits fram för en konsekvent bestämning av kollager i mark. I punkt 3 anges en allmän regel för beräkning av kollager som omfattar två komponenter: jordens organiska kol och kollager i vegetation ovan och under jord.
I punkt 4 anges detaljerade regler för bestämning av jordens organiska kollager. För mineraljordar presenteras en metod som bygger på användning av värden enligt riktlinjerna, men möjligheten att använda alternativa metoder finns också. För organiska jordar presenteras ett antal metoder, även om riktlinjerna inte innehåller några värden för bestämning av organiskt kollager i organiska jordar.
I punkt 5 anges detaljerade regler för kollager i vegetation, men dessa gäller endast om man har valt att inte använda riktlinjernas värden för kollager i vegetation ovan och under jord enligt punkt 8 (det är inte obligatoriskt att använda dessa värden och i vissa fall är de inte lämpliga).
I punkt 6 anges regler för hur man väljer lämpliga värden i de fall då man använder riktlinjernas värden för organiskt kol i mineraljordar (värdena ges i punkterna 6 och 7). I dessa regler hänvisas till datalager om klimatregioner och jordtyper som finns att tillgå via den öppenhetsplattform som etablerats genom direktiv 2009/28/EG. Dessa detaljerade datalager utgör grunden för figurerna 1 och 2 nedan.
I punkt 8 anges värden för kollager i vegetation ovan och under jord och relaterade parametrar. I punkterna 7 och 8 anges värden för fyra olika markanvändningskategorier: odlingsmark, fleråriga grödor, gräsmark och skogsmark.
Figur 1
Klimatregioner
Figur 2
Geografisk fördelning av jordtyper
2. KONSEKVENT REDOVISNING AV KOLLAGER I MARK
För bestämning av kollager per ytenhet för CSR och CSA ska följande regler gälla:
|
1. |
Hela den yta för vilken kollagret beräknas ska vara liknande vad gäller
|
|
2. |
Som kollager för faktisk markanvändning, CSA , används
|
3. BERÄKNING AV KOLLAGER
För beräkning av CSR och CSA ska följande formel gälla:
CSi = (SOC + CVEG ) × A
där
CSI = kollager per ytenhet vid markanvändning i (anges som massan kol per ytenhet, inbegripet både mark och vegetation),
SOC= markens organiska kolinnehåll (anges som massan kol per hektar), beräknat enligt punkt 4,
CVEG = kollager i vegetation ovan och under jord (anges som massan kol per hektar), beräknat enligt punkt 5 eller enligt lämpliga värden i punkt 8,
A= faktor för skalning till aktuell yta (anges som hektar per ytenhet).
4. MARKENS ORGANISKA KOLINNEHÅLL
4.1 Mineraljordar
För beräkning av markens organiska kolinnehåll SOC kan följande formel användas:
SOC = SOCST × FLU × FMG × FI
där
SOC= organiskt kolinnehåll i marken (anges som massan kol per hektar),
SOCST = standardvärde för organiskt kol i översta skiktet (0–30 cm) (anges som massan kol per hektar),
FLU = markanvändningsfaktor som återspeglar skillnaden mellan markens organiska kolinnehåll vid den aktuella markanvändningen och standardvärdet för organiskt kolinnehåll,
FMG = markanvändningsfaktor som återspeglar skillnaden mellan markens organiska kolinnehåll vid den aktuella markanvändningen och standardvärdet för organiskt kolinnehåll,
FI = tillförselfaktor som återspeglar skillnaden mellan organiskt kolinnehåll i jorden i samband med olika nivåer av koltillförsel till marken och standardvärdet för organiskt kolinnehåll.
För SOCST ska de lämpliga värden som anges i punkt 6 gälla.
För FLU , FMG och FI ska de lämpliga värden som anges i punkt 7 gälla.
Som ett alternativ till formeln ovan kan andra lämpliga metoder, inbegripet mätningar, användas för att bestämma kolinnehållet SOC. I den mån metoderna inte baserar sig på mätningar ska de beakta klimat, jordtyp, marktäcke, markskötsel och tillförsel.
4.2 Organiska jordar (histosoler)
För bestämning av kolinnehållet SOC ska lämpliga metoder användas. Metoderna ska beakta såväl det organiska jordskiktets hela djup som klimat, marktäcke, markskötsel och tillförsel. Metoderna kan inbegripa mätningar.
I fråga om kollager som påverkas av dränering av marken, ska kolförlusten efter dräneringen beaktas med hjälp av lämpliga metoder. Metoderna kan basera sig på årlig kolförlust efter dräneringen.
5. KOLLAGER I VEGETATION OVAN OCH UNDER JORD
Följande formel ska användas för beräkning av CVEG , utom när man använder ett värde för CVEG enligt punkt 8:
CVEG = CBM + CDOM
där
CVEG = kollager i vegetation ovan och under jord (anges som massan kol per hektar),
CBM = kollager i levande biomassa ovan och under jord (anges som massan kol per hektar), beräknat enligt punkt 5.1,
CDOM = kollager i dött organiskt material ovan och under jord (anges som massan kol per hektar), beräknat enligt punkt 5.2.
För CDOM kan värdet 0 användas, utom i fråga om skogsmark (med undantag av skogsplanteringar) med krontäckning över 30 %.
5.1 Levande biomassa
För beräkning av CBM ska följande formel gälla:
CBM = CAGB + CBGB
där
CVEG = kollager i levande biomassa ovan och under jord (anges som massan kol per hektar),
CAGB = kollager i levande biomassa ovan jord (anges som massan kol per hektar), beräknat enligt punkt 5.1.1,
CBGB = kollager i levande biomassa under jord (anges som massan kol per hektar), beräknat enligt punkt 5.1.2.
5.1.1 Levande biomassa ovan jord
För beräkning av CAGB ska följande formel gälla:
CAGB = BAGB × CFB
där
CAGB = kollager i levande biomassa ovan jord (anges som massan kol per hektar),
BAGB = vikten för levande biomassa ovan jord (anges som torrvikt per hektar),
CFB = kolfraktionen i den levande biomassans torrvikt (anges som massan kol per massa torrmaterial).
För odlingsmark, fleråriga grödor och skogsplanteringar ska värdet på BAGB vara medelvikten för levande biomassa ovan jord under produktionscykeln.
För CFB kan värdet 0,47 användas.
5.1.2 Levande biomassa under jord
För beräkning av CBGB ska den ena av följande två formler användas:
|
1. |
CBGB = BBGB × CFB där CBGB = kollager i levande biomassa under jord (anges som massan kol per hektar), BBGB = vikten för levande biomassa under jord (anges som torrvikt per hektar), CFB = kolfraktionen i den levande biomassans torrvikt (anges som massan kol per massa torrmaterial). För odlingsmark, fleråriga grödor och skogsplanteringar ska värdet på BBGB vara medelvikten för levande biomassa under jord under produktionscykeln. För CFB kan värdet 0,47 användas. |
|
2. |
CBGB = CAGB × R där CBGB= kollager i levande biomassa under jord (anges som massan kol per hektar), CAGB= kollager i levande biomassa ovan jord (anges som massan kol per hektar), R= kvoten mellan kollager i levande biomassa under och ovan jord. De lämpliga värden för R som anges i punkt 8 kan användas. |
5.2 Dött organiskt material
För beräkning av CDOM ska följande formel gälla:
CDOM = CDW + CLI
där
CDOM = kollager i dött organiskt material ovan och under jord (anges som massan kol per hektar),
CDW = kollager i död ved ovan jord (anges som massan kol per hektar), beräknat enligt punkt 5.2.1,
CLI = kollager i förna (anges som massan kol per hektar), beräknat enligt punkt 5.2.2.
5.2.1 Kollager i död ved
För beräkning av CDW ska följande formel gälla:
CDW = DOMDW × CFDW
där
CDW = kollager i död ved (anges som massan kol per hektar),
DOMDW = totalvikten för död ved (anges som torrvikt per hektar),
CFDW = kolfraktionen i den döda vedens torrvikt (anges som massan kol per massa torrmaterial).
För CFDW kan värdet 0,5 användas.
5.2.2 Kollager i förna
För beräkning av CLI ska följande formel gälla:
CLI = DOMLI × CFLI
där
CDW = kollager i förna (anges som massan kol per hektar),
DOMLI = vikten för förna (anges som torrvikt per hektar),
CFLI = kolfraktionen i förnans torrvikt (anges som massan kol per massa torrmaterial).
För CFLI kan värdet 0,4 användas.
6. STANDARDVÄRDEN FÖR KOLLAGER I MINERALJORD
Ett värde för SOCST ska väljas i tabell 1 på grundval av lämplig klimatregion och jordtyp för det berörda området (se punkterna 6.1 och 6.2).
Tabell 1
SOCST = organiskt kol i det översta (0–30 cm) skiktet i standardjord
|
(ton kol per hektar) |
||||||
|
Klimatregion |
Jordtyp |
|||||
|
|
Lerjordar med hög aktivitet |
Lerjordar med låg aktivitet |
Sandjordar |
Podsoljordar |
Vulkaniska jordar |
Våtmarksjordar |
|
Borealt |
68 |
— |
10 |
117 |
20 |
146 |
|
Kalltempererat torrt klimat |
50 |
33 |
34 |
— |
20 |
87 |
|
Kalltempererat fuktigt klimat |
95 |
85 |
71 |
115 |
130 |
87 |
|
Varmtempererat torrt klimat |
38 |
24 |
19 |
— |
70 |
88 |
|
Kalltempererat fuktigt klimat |
88 |
63 |
34 |
— |
80 |
88 |
|
Tropiskt torrt klimat |
38 |
35 |
31 |
— |
50 |
86 |
|
Tropiskt fuktigt klimat |
65 |
47 |
39 |
— |
70 |
86 |
|
Tropiskt vått klimat |
44 |
60 |
66 |
— |
130 |
86 |
|
Tropiskt bergsklimat |
88 |
63 |
34 |
— |
80 |
86 |
6.1 Klimatregion
Bestämningen av lämplig klimatregion för valet av lämpligt värde för SOCST ska göras på grundval av de datalager om klimatregion som finns att tillgå genom öppenhetsplattformen som etablerats genom artikel 24 i direktiv 2009/28/EG.
6.2 Jordtyp
Den lämpliga jordtypen ska bestämmas enligt figur 3. De datalager för jordtyp som finns att tillgå genom öppenhetsplattformen som inrättats genom artikel 24 i direktiv 2009/28/EG kan användas som vägledning vid bestämning av jordtypen.
Figur 3
Klassificering av jordtyper
7. FAKTORER SOM ÅTERSPEGLAR SKILLNADER MELLAN ORGANISKT KOLINNEHÅLL OCH STANDARDVÄRDET FÖR ORGANISKT KOL
Lämpliga värden för FLU , FMG och FI ska väljas enligt tabellerna i denna punkt. För beräkningen av CSR används lämpligen de skötsel- och tillförselfaktorer som gällde i januari 2008. För beräkningen av CSA används lämpligen de skötsel- och tillförselfaktorer som nu gäller och som leder till jämvikt för det berörda kollagret.
7.1 Odlingsmark
Tabell 2
Faktorer för odlingsmark
|
Klimatregion |
Markanvändning (FLU ) |
Skötsel (FMG ) |
Tillförsel (F I) |
FLU |
FMG |
FI |
|
Tempererat/borealt torrt klimat |
Odling |
Intensiv jordbearbetning |
Låg |
0,8 |
1 |
0,95 |
|
Medel |
0,8 |
1 |
1 |
|||
|
Hög, med stallgödsel |
0,8 |
1 |
1,37 |
|||
|
Hög, utan stallgödsel |
0,8 |
1 |
1,04 |
|||
|
Reducerad jordbearbetning |
Låg |
0,8 |
1,02 |
0,95 |
||
|
Medel |
0,8 |
1,02 |
1 |
|||
|
Hög, med stallgödsel |
0,8 |
1,02 |
1,37 |
|||
|
Hög, utan stallgödsel |
0,8 |
1,02 |
1,04 |
|||
|
Ingen jordbearbetning |
Låg |
0,8 |
1,1 |
0,95 |
||
|
Medel |
0,8 |
1,1 |
1 |
|||
|
Hög, med stallgödsel |
0,8 |
1,1 |
1,37 |
|||
|
Hög, utan stallgödsel |
0,8 |
1,1 |
1,04 |
|||
|
Tempererat/borealt |
Odling |
Intensiv jordbearbetning |
Låg |
0,69 |
1 |
0,92 |
|
Medel |
0,69 |
1 |
1 |
|||
|
Hög, med stallgödsel |
0,69 |
1 |
1,44 |
|||
|
Hög, utan stallgödsel |
0,69 |
1 |
1,11 |
|||
|
Reducerad jordbearbetning |
Låg |
0,69 |
1,08 |
0,92 |
||
|
Medel |
0,69 |
1,08 |
1 |
|||
|
Hög, med stallgödsel |
0,69 |
1,08 |
1,44 |
|||
|
Hög, utan stallgödsel |
0,69 |
1,08 |
1,11 |
|||
|
Ingen jordbearbetning |
Låg |
0,69 |
1,15 |
0,92 |
||
|
Medel |
0,69 |
1,15 |
1 |
|||
|
Hög, med stallgödsel |
0,69 |
1,15 |
1,44 |
|||
|
Hög, utan stallgödsel |
0,69 |
1,15 |
1,11 |
|||
|
Tropiskt torrt klimat |
Odling |
Intensiv jordbearbetning |
Låg |
0,58 |
1 |
0,95 |
|
Medel |
0,58 |
1 |
1 |
|||
|
Hög, med stallgödsel |
0,58 |
1 |
1,37 |
|||
|
Hög, utan stallgödsel |
0,58 |
1 |
1,04 |
|||
|
Reducerad jordbearbetning |
Låg |
0,58 |
1,09 |
0,95 |
||
|
Medel |
0,58 |
1,09 |
1 |
|||
|
Hög, med stallgödsel |
0,58 |
1,09 |
1,37 |
|||
|
Hög, utan stallgödsel |
0,58 |
1,09 |
1,04 |
|||
|
Ingen jordbearbetning |
Låg |
0,58 |
1,17 |
0,95 |
||
|
Medel |
0,58 |
1,17 |
1 |
|||
|
Hög, med stallgödsel |
0,58 |
1,17 |
1,37 |
|||
|
Hög, utan stallgödsel |
0,58 |
1,17 |
1,04 |
|||
|
Tropiskt fuktigt/vått klimat |
Odling |
Intensiv jordbearbetning |
Låg |
0,48 |
1 |
0,92 |
|
Medel |
0,48 |
1 |
1 |
|||
|
Hög, med stallgödsel |
0,48 |
1 |
1,44 |
|||
|
Hög, utan stallgödsel |
0,48 |
1 |
1,11 |
|||
|
Reducerad jordbearbetning |
Låg |
0,48 |
1,15 |
0,92 |
||
|
Medel |
0,48 |
1,15 |
1 |
|||
|
Hög, med stallgödsel |
0,48 |
1,15 |
1,44 |
|||
|
Hög, utan stallgödsel |
0,48 |
1,15 |
1,11 |
|||
|
Ingen jordbearbetning |
Låg |
0,48 |
1,22 |
0,92 |
||
|
Medel |
0,48 |
1,22 |
1 |
|||
|
Hög, med stallgödsel |
0,48 |
1,22 |
1,44 |
|||
|
Hög, utan stallgödsel |
0,48 |
1,22 |
1,11 |
|||
|
Tropiskt bergsklimat |
Odling |
Intensiv jordbearbetning |
Låg |
0,64 |
1 |
0,94 |
|
Medel |
0,64 |
1 |
1 |
|||
|
Hög, med stallgödsel |
0,64 |
1 |
1,41 |
|||
|
Hög, utan stallgödsel |
0,64 |
1 |
1,08 |
|||
|
Reducerad jordbearbetning |
Låg |
0,64 |
1,09 |
0,94 |
||
|
Medel |
0,64 |
1,09 |
1 |
|||
|
Hög, med stallgödsel |
0,64 |
1,09 |
1,41 |
|||
|
Hög, utan stallgödsel |
0,64 |
1,09 |
1,08 |
|||
|
Ingen jordbearbetning |
Låg |
0,64 |
1,16 |
0,94 |
||
|
Medel |
0,64 |
1,16 |
1 |
|||
|
Hög, med stallgödsel |
0,64 |
1,16 |
1,41 |
|||
|
Hög, utan stallgödsel |
0,64 |
1,16 |
1,08 |
I tabell 3 finns vägledning för val av lämpliga värden i tabellerna 2 och 4.
Tabell 3
Vägledning om skötsel och tillförsel för odlingsmark och fleråriga grödor
|
Skötsel/Tillförsel |
Vägledning |
|
Intensiv jordbearbetning |
Betydande markstörning med intensiv (full vändning av jorden) eller frekvent (inom ett år) jordbearbetning. Vid planteringstidpunkten är endast en liten andel (t.ex. < 30 %) täckt av rester. |
|
Reducerad jordbearbetning |
Primär och/eller sekundär jordbearbetning men med reducerad markstörning (oftast på litet djup och utan full vändning av jorden); resulterande yta är i regel täckt med över 30 % rester vid plantering. |
|
Ingen jordbearbetning |
Direkt sådd utan primär jordbearbetning, med endast minimal markstörning inom såddområdet. Typiskt används ogräsmedel för ogräsbekämpning. |
|
Låg |
Låg återförsel av rester på grund av avlägsnande av rester (uppsamling eller bränning), frekvent helträda, produktion av grödor som ger liten mängd rester (t.ex. grönsaker, tobak, bomull), ingen mineralgödsel eller inga kvävebindande grödor. |
|
Medel |
Representativ för ettåriga odlingar med spannmål där alla odlingsrester återförs till åkern. Om resterna avlägsnas tillförs kompletterande organiskt material (t.ex. stallgödsel). Likaså krävs mineralgödsel eller kvävebindande grödor i växelbruk. |
|
Hög, med stallgödsel |
Representerar betydligt högre koltillförsel i jämförelse med odlingssystem med medelhög koltillförsel, på grund av ytterligare regelbunden tillförsel av stallgödsel. |
|
Hög, utan stallgödsel |
Representerar betydligt högre tillförsel av skörderester jämfört med odlingssystem med medelhög koltillförsel, på grund av tilläggsmetoder såsom produktion av grödor som ger hög resthalt, användning av gröngödsel, täckgrödor, träda med återvegetation, bevattning, frekvent användning av perenna gräsväxter i växtföljd med ettåriga grödor, men utan stallgödsel (se raden ovan). |
7.2 Fleråriga grödor
Tabell 4
Faktorer för fleråriga grödor, dvs. grödor vars stam i regel inte skördas årligen, såsom skottskog med kort omloppstid och oljepalm
|
Klimatregion |
Markanvändning (FLU ) |
Skötsel (FMG ) |
Tillförsel (FI ) |
FLU |
FMG |
FI |
|
Tempererat/borealt torrt klimat |
Fleråriga grödor |
Intensiv jordbearbetning |
Låg |
1 |
1 |
0,95 |
|
Medel |
1 |
1 |
1 |
|||
|
Hög, med stallgödsel |
1 |
1 |
1,37 |
|||
|
Hög, utan stallgödsel |
1 |
1 |
1,04 |
|||
|
Reducerad jordbearbetning |
Låg |
1 |
1,02 |
0,95 |
||
|
Medel |
1 |
1,02 |
1 |
|||
|
Hög, med stallgödsel |
1 |
1,02 |
1,37 |
|||
|
Hög, utan stallgödsel |
1 |
1,02 |
1,04 |
|||
|
Ingen jordbearbetning |
Låg |
1 |
1,1 |
0,95 |
||
|
Medel |
1 |
1,1 |
1 |
|||
|
Hög, med stallgödsel |
1 |
1,1 |
1,37 |
|||
|
Hög, utan stallgödsel |
1 |
1,1 |
1,04 |
|||
|
Tempererat/borealt |
Fleråriga grödor |
Intensiv jordbearbetning |
Låg |
1 |
1 |
0,92 |
|
Medel |
1 |
1 |
1 |
|||
|
Hög, med stallgödsel |
1 |
1 |
1,44 |
|||
|
Hög, utan stallgödsel |
1 |
1 |
1,11 |
|||
|
Reducerad jordbearbetning |
Låg |
1 |
1,08 |
0,92 |
||
|
Medel |
1 |
1,08 |
1 |
|||
|
Hög, med stallgödsel |
1 |
1,08 |
1,44 |
|||
|
Hög, utan stallgödsel |
1 |
1,08 |
1,11 |
|||
|
Ingen jordbearbetning |
Låg |
1 |
1,15 |
0,92 |
||
|
Medel |
1 |
1,15 |
1 |
|||
|
Hög, med stallgödsel |
1 |
1,15 |
1,44 |
|||
|
Hög, utan stallgödsel |
1 |
1,15 |
1,11 |
|||
|
Tropiskt torrt klimat |
Fleråriga grödor |
Intensiv jordbearbetning |
Låg |
1 |
1 |
0,95 |
|
Medel |
1 |
1 |
1 |
|||
|
Hög, med stallgödsel |
1 |
1 |
1,37 |
|||
|
Hög, utan stallgödsel |
1 |
1 |
1,04 |
|||
|
Reducerad jordbearbetning |
Låg |
1 |
1,09 |
0,95 |
||
|
Medel |
1 |
1,09 |
1 |
|||
|
Hög, med stallgödsel |
1 |
1,09 |
1,37 |
|||
|
Hög, utan stallgödsel |
1 |
1,09 |
1,04 |
|||
|
Ingen jordbearbetning |
Låg |
1 |
1,17 |
0,95 |
||
|
Medel |
1 |
1,17 |
1 |
|||
|
Hög, med stallgödsel |
1 |
1,17 |
1,37 |
|||
|
Hög, utan stallgödsel |
1 |
1,17 |
1,04 |
|||
|
Tropiskt fuktigt/vått klimat |
Fleråriga grödor |
Intensiv jordbearbetning |
Låg |
1 |
1 |
0,92 |
|
Medel |
1 |
1 |
1 |
|||
|
Hög, med stallgödsel |
1 |
1 |
1,44 |
|||
|
Hög, utan stallgödsel |
1 |
1 |
1,11 |
|||
|
Reducerad jordbearbetning |
Låg |
1 |
1,15 |
0,92 |
||
|
Medel |
1 |
1,15 |
1 |
|||
|
Hög, med stallgödsel |
1 |
1,15 |
1,44 |
|||
|
Hög, utan stallgödsel |
1 |
1,15 |
1,11 |
|||
|
Ingen jordbearbetning |
Låg |
1 |
1,22 |
0,92 |
||
|
Medel |
1 |
1,22 |
1 |
|||
|
Hög, med stallgödsel |
1 |
1,22 |
1,44 |
|||
|
Hög, utan stallgödsel |
1 |
1,22 |
1,11 |
|||
|
Tropiskt bergsklimat |
Fleråriga grödor |
Intensiv jordbearbetning |
Låg |
1 |
1 |
0,94 |
|
Medel |
1 |
1 |
1 |
|||
|
Hög, med stallgödsel |
1 |
1 |
1,41 |
|||
|
Hög, utan stallgödsel |
1 |
1 |
1,08 |
|||
|
Reducerad jordbearbetning |
Låg |
1 |
1,09 |
0,94 |
||
|
Medel |
1 |
1,09 |
1 |
|||
|
Hög, med stallgödsel |
1 |
1,09 |
1,41 |
|||
|
Hög, utan stallgödsel |
1 |
1,09 |
1,08 |
|||
|
Ingen jordbearbetning |
Låg |
1 |
1,16 |
0,94 |
||
|
Medel |
1 |
1,16 |
1 |
|||
|
Hög, med stallgödsel |
1 |
1,16 |
1,41 |
|||
|
Hög, utan stallgödsel |
1 |
1,16 |
1,08 |
I tabell 3 i punkt 7.1 finns vägledning för val av lämpliga värden i tabell 4.
7.3. Gräsmark
Tabell
Faktorer för gräsmark, inklusive savanner
|
Klimatregion |
Markanvändning (F LU) |
Skötsel (F MG) |
Tillförsel (F I) |
FLU |
FMG |
FI |
|
Tempererat/borealt torrt klimat |
Gräsmark |
Förbättrad |
Medel |
1 |
1,14 |
1 |
|
Hög |
1 |
1,14 |
1,11 |
|||
|
Minimal skötsel |
Medel |
1 |
1 |
1 |
||
|
Måttligt skadad |
Medel |
1 |
0,95 |
1 |
||
|
Allvarligt skadad |
Medel |
1 |
0,7 |
1 |
||
|
Tempererat/borealt fuktigt/torrt klimat |
Gräsmark |
Förbättrad |
Medel |
1 |
1,14 |
1 |
|
Hög |
1 |
1,14 |
1,11 |
|||
|
Minimal skötsel |
Medel |
1 |
1 |
1 |
||
|
Måttligt skadad |
Medel |
1 |
0,95 |
1 |
||
|
Allvarligt skadad |
Medel |
1 |
0,7 |
1 |
||
|
Tropiskt torrt klimat |
Gräsmark |
Förbättrad |
Medel |
1 |
1,17 |
1 |
|
Hög |
1 |
1,17 |
1,11 |
|||
|
Minimal skötsel |
Medel |
1 |
1 |
1 |
||
|
Måttligt skadad |
Medel |
1 |
0,97 |
1 |
||
|
Allvarligt skadad |
Medel |
1 |
0,7 |
1 |
||
|
Tropiskt fuktigt/vått klimat |
Savann |
Förbättrad |
Medel |
1 |
1,17 |
1 |
|
Hög |
1 |
1,17 |
1,11 |
|||
|
Minimal skötsel |
Medel |
1 |
1 |
1 |
||
|
Måttligt skadad |
Medel |
1 |
0,97 |
1 |
||
|
Allvarligt skadad |
Medel |
1 |
0,7 |
1 |
||
|
Tropiskt torrt bergsklimat |
Gräsmark |
Förbättrad |
Medel |
1 |
1,16 |
1 |
|
Hög |
1 |
1,16 |
1,11 |
|||
|
Minimal skötsel |
Medel |
1 |
1 |
1 |
||
|
Måttligt skadad |
Medel |
1 |
0,96 |
1 |
||
|
Allvarligt skadad |
Medel |
1 |
0,7 |
1 |
I tabell 6 finns vägledning för val av lämpliga värden i tabell 5.
Tabell 6
Vägledning om skötsel och tillförsel för gräsmark
|
Skötsel/tillförsel |
Vägledning |
|
Förbättrad |
Representerar gräsmark som förvaltas på ett hållbart sätt med måttligt betestryck och som är föremål för minst en förbättring (t.ex. gödsling, bättre artval, bevattning). |
|
Minimal skötsel |
Representerar oskadad och hållbart förvaltad gräsmark, men utan betydande skötselförbättringar. |
|
Måttligt skadad |
Representerar överbetad eller måttligt skadad gräsmark med något reducerad produktivitet (i förhållande till den ursprungliga eller minimalt skötta gräsmarken) och som inte får tillförsel genom skötsel. |
|
Allvarligt skadad |
Innebär svår långvarig förlust av produktivitet och vegetationstäcke, på grund av svåra mekaniska skador på vegetationen och/eller svår jorderosion. |
|
Medel |
Gäller om ingen ytterligare tillförsel har gjorts genom skötsel. |
|
Hög |
Gäller för förbättrad gräsmark där ytterligare tillförsel/förbättring har gjorts (en eller flera) genom skötsel (utöver det som krävs för klassificering som förbättrad gräsmark). |
7.4. Skogsmark
Tabell 7
Faktorer för skogsmark med krontäckning på minst 10 %
|
Klimatregion |
Markanvändning (F LU) |
Skötsel (F MG) |
Tillförsel (F I) |
FLU |
FMG |
FI |
|
Alla |
Naturskog (oskadad) |
Ej tillämpligt (1) |
Ej tillämpligt |
1 |
|
|
|
Alla |
Skogsbruk |
Alla |
Alla |
1 |
1 |
1 |
|
Tropiskt fuktigt/vått klimat |
Svedjebruk – kort träda |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
0,64 |
|
|
|
Svedjebruk – lång träda |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
0,8 |
|
|
|
|
Tempererat/borealt fuktigt/torrt klimat |
Svedjebruk – kort träda |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
1 |
|
|
|
Svedjebruk – lång träda |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
1 |
|
|
I tabell 8 finns vägledning för val av lämpliga värden i tabell 7.
Tabell 8
Vägledning om markanvändning för skogsmark
|
Markanvändning |
Vägledning |
|
Naturskog (oskadad) |
Representerar naturskog eller oskadad och långvarigt samt hållbart brukad skog. |
|
Svedjebruk |
Permanent svedjebruk, där tropisk skog eller skogsmark röjs för plantering av ettåriga grödor för en kort period (t.ex. 3–5 år) och sedan får växa igen. |
|
Lång träda |
Representerar situationer där skogsvegetationen återhämtar sig till mogen eller nära mogen status innan den röjs på nytt för användning som odlingsmark. |
|
Kort träda |
Representerar situationer där skogsvegetationen inte återhämtar sig innan den röjs på nytt. |
8. VÄRDEN FÖR KOLLAGER I VEGETATION OVAN OCH UNDER JORD
För CVEG eller R kan man använda de ungefärliga värden som anges i denna punkt.
8.1. Odlingsmark
Tabell 9
Vegetationsvärden för odlingsmark (allmänna)
|
Klimatregion |
CVEG (ton kol per hektar) |
|
Alla |
0 |
Tabell 10
Vegetationsvärden för sockerrör (specifika)
|
Område |
Klimatregion |
Ekologisk zon |
Kontinent |
CVEG (ton kol per hektar) |
|
Tropiskt |
Tropiskt torrt klimat |
Tropisk torrskog |
Afrika |
4,2 |
|
Asien (kontinent, öar) |
4 |
|||
|
Tropisk buskmark |
Asien (kontinent, öar) |
4 |
||
|
Tropiskt fuktigt klimat |
Tropisk fuktig lövfällande skog |
Afrika |
4,2 |
|
|
Central- och Sydamerika |
5 |
|||
|
Tropiskt vått klimat |
Tropisk regnskog |
Asien (kontinent, öar) |
4 |
|
|
Central- och Sydamerika |
5 |
|||
|
Subtropiskt |
Varmtempererat torrt klimat |
Subtropisk stäpp |
Nordamerika |
4,8 |
|
Varmtempererat fuktigt klimat |
Subtropisk fuktskog |
Central- och Sydamerika |
5 |
|
|
Nordamerika |
4,8 |
8.2. Fleråriga grödor, dvs. grödor vars stam i regel inte skördas årligen, såsom skottskog med kort omloppstid och oljepalm
Tabell 11
Vegetationsvärden för fleråriga grödor (allmänna)
|
Klimatregion |
CVEG (ton kol per hektar) |
|
Tempererat klimat (alla fuktvarianter) |
43,2 |
|
Tropiskt torrt klimat |
6,2 |
|
Tropiskt fuktigt klimat |
14,4 |
|
Tropiskt vått klimat |
34,3 |
Tabell 12
Vegetationsvärden för vissa fleråriga grödor
|
Klimatregion |
Typ av gröda |
CVEG (ton kol per hektar) |
|
Alla |
Kokosnöt |
75 |
|
Jatropha |
17,5 |
|
|
Jojoba |
2,4 |
|
|
Oljepalm |
60 |
8.3. Gräsmark
Tabell 13
Vegetationsvärden för gräsmark med undantag för buskmark (allmänna)
|
Klimatregion |
CVEG (ton kol per hektar) |
|
Borealt torrt och vått klimat |
4,3 |
|
Kalltempererat torrt klimat |
3,3 |
|
Kalltempererat vått klimat |
6,8 |
|
Varmtempererat torrt klimat |
3,1 |
|
Varmtempererat vått klimat |
6,8 |
|
Tropiskt torrt klimat |
4,4 |
|
Tropiskt fuktigt och vått klimat |
8,1 |
Tabell 14
Vegetationsvärden för miscanthus (specifika)
|
Område |
Klimatregion |
Ekologisk zon |
Kontinent |
CVEG (ton kol per hektar) |
|
Subtropiskt |
Varmtempererat torrt klimat |
Subtropisk torrskog |
Europa |
10 |
|
Nordamerika |
14,9 |
|||
|
Subtropisk stäpp |
Nordamerika |
14,9 |
Tabell 15
Vegetationsvärden för buskmark, dvs. mark där vegetationen domineras av vedväxter lägre än 5 meter utan tydlig trädkaraktär
|
Område |
Kontinent |
CVEG (ton kol per hektar) |
|
Tropiskt |
Afrika |
46 |
|
Nord- och Sydamerika |
53 |
|
|
Asien (kontinent) |
39 |
|
|
Asien (öar) |
46 |
|
|
Australien |
46 |
|
|
Subtropiskt |
Afrika |
43 |
|
Nord- och Sydamerika |
50 |
|
|
Asien (kontinent) |
37 |
|
|
Europa |
37 |
|
|
Asien (öar) |
43 |
|
|
Tempererat |
Globalt |
7,4 |
8.4. Skogsmark
Tabell 16
Vegetationsvärden för skogsmark (utom skogsplanteringar) med krontäckning mellan 10 % och 30 %
|
Område |
Ekologisk zon |
Kontinent |
CVEG (ton kol per hektar) |
R |
|
Tropiskt |
Tropisk regnskog |
Afrika |
40 |
0,37 |
|
Nord- och Sydamerika |
39 |
0,37 |
||
|
Asien (kontinent) |
36 |
0,37 |
||
|
Asien (öar) |
45 |
0,37 |
||
|
Tropisk fuktskog |
Afrika |
30 |
0,24 |
|
|
Nord- och Sydamerika |
26 |
0,24 |
||
|
Asien (kontinent) |
21 |
0,24 |
||
|
Asien (öar) |
34 |
0,24 |
||
|
Tropisk torrskog |
Afrika |
14 |
0,28 |
|
|
Nord- och Sydamerika |
25 |
0,28 |
||
|
Asien (kontinent) |
16 |
0,28 |
||
|
Asien (öar) |
19 |
0,28 |
||
|
Tropiska bergssystem |
Afrika |
13 |
0,24 |
|
|
Nord- och Sydamerika |
17 |
0,24 |
||
|
Asien (kontinent) |
16 |
0,24 |
||
|
Asien (öar) |
26 |
0,28 |
||
|
Subtropiskt |
Subtropisk fuktskog |
Nord- och Sydamerika |
26 |
0,28 |
|
Asien (kontinent) |
22 |
0,28 |
||
|
Asien (öar) |
35 |
0,28 |
||
|
Subtropisk torrskog |
Afrika |
17 |
0,28 |
|
|
Nord- och Sydamerika |
26 |
0,32 |
||
|
Asien (kontinent) |
16 |
0,32 |
||
|
Asien (öar) |
20 |
0,32 |
||
|
Subtropisk stäpp |
Afrika |
9 |
0,32 |
|
|
Nord- och Sydamerika |
10 |
0,32 |
||
|
Asien (kontinent) |
7 |
0,32 |
||
|
Asien (öar) |
9 |
0,32 |
||
|
Tempererat |
Tempererad oceanisk skog |
Europa |
14 |
0,27 |
|
Nordamerika |
79 |
0,27 |
||
|
Nya Zeeland |
43 |
0,27 |
||
|
Sydamerika |
21 |
0,27 |
||
|
Temperad kontinental skog |
Asien, Europa (> 20 år) |
2 |
0,27 |
|
|
Asien, Europa (> 20 år) |
14 |
0,27 |
||
|
Nord- och Sydamerika (> 20 år) |
7 |
0,27 |
||
|
Nord- och Sydamerika (> 20 år) |
16 |
0,27 |
||
|
Tempererade bergs- system |
Asien, Europa (> 20 år) |
12 |
0,27 |
|
|
Asien, Europa (> 20 år) |
16 |
0,27 |
||
|
Nord- och Sydamerika (> 20 år) |
6 |
0,27 |
||
|
Nord- och Sydamerika (> 20 år) |
6 |
0,27 |
||
|
Borealt |
Boreal barrskog |
Asien, Europa, Nordamerika |
12 |
0,24 |
|
Boreal tundraskog |
Asien, Europa, Nordamerika (> 20 år) |
0 |
0,24 |
|
|
Asien, Europa, Nordamerika (> 20 år) |
2 |
0,24 |
||
|
Boreala bergs- system |
Asien, Europa, Nordamerika (> 20 år) |
2 |
0,24 |
|
|
Asien, Europa, Nordamerika (> 20 år) |
6 |
0,24 |
Tabell 17
Vegetationsvärden för skogsmark (utom skogsplanteringar) med krontäckning över 30 %
|
Område |
Ekologisk zon |
Kontinent |
CVEG (ton kol per hektar) |
|
Tropiskt |
Tropisk regnskog |
Afrika |
204 |
|
Nord- och Sydamerika |
198 |
||
|
Asien (kontinent) |
185 |
||
|
Asien (öar) |
230 |
||
|
Tropisk fuktig lövfällande |
Afrika |
156 |
|
|
Nord- och Sydamerika |
133 |
||
|
Asien (kontinent) |
110 |
||
|
Asien (öar) |
174 |
||
|
Tropisk torrskog |
Afrika |
77 |
|
|
Nord- och Sydamerika |
131 |
||
|
Asien (kontinent) |
83 |
||
|
Asien (öar) |
101 |
||
|
Tropiska bergssystem |
Afrika |
77 |
|
|
Nord- och Sydamerika |
94 |
||
|
Asien (kontinent) |
88 |
||
|
Asien (öar) |
130 |
||
|
Subtropiskt |
Subtropisk fuktskog |
Nord- och Sydamerika |
132 |
|
Asien (kontinent) |
109 |
||
|
Asien (öar) |
173 |
||
|
Subtropisk torrskog |
Afrika |
88 |
|
|
Nord- och Sydamerika |
130 |
||
|
Asien (kontinent) |
82 |
||
|
Asien (öar) |
100 |
||
|
Subtropisk stäpp |
Afrika |
46 |
|
|
Nord- och Sydamerika |
53 |
||
|
Asien (kontinent) |
41 |
||
|
Asien (öar) |
47 |
||
|
Tempererat |
Tempererad oceanisk skog |
Europa |
84 |
|
Nordamerika |
406 |
||
|
Nya Zeeland |
227 |
||
|
Sydamerika |
120 |
||
|
Temperad kontinental skog |
Asien, Europa (> 20 år) |
27 |
|
|
Asien, Europa (> 20 år) |
87 |
||
|
Nord- och Sydamerika (> 20 år) |
51 |
||
|
Nord- och Sydamerika (> 20 år) |
93 |
||
|
Tempererade bergs- system |
Asien, Europa (> 20 år) |
75 |
|
|
Asien, Europa (> 20 år) |
93 |
||
|
Nord- och Sydamerika (> 20 år) |
45 |
||
|
Nord- och Sydamerika (> 20 år) |
93 |
||
|
Borealt |
Boreal barrskog |
Asien, Europa, Nordamerika |
53 |
|
Boreal tundraskog |
Asien, Europa, Nordamerika (> 20 år) |
26 |
|
|
Asien, Europa, Nordamerika (> 20 år) |
35 |
||
|
Boreala bergssystem |
Asien, Europa, Nordamerika (> 20 år) |
32 |
|
|
Asien, Europa, Nordamerika (> 20 år) |
53 |
Tabell 18
Vegetationsvärden för skogsplanteringar
|
Område |
Ekologisk zon |
Kontinent |
CVEG (ton kol per hektar) |
R |
|
Tropiskt |
Tropisk regnskog |
Afrika lövträd > 20 år |
87 |
0,24 |
|
Afrika lövträd ≤ 20 år |
29 |
0,24 |
||
|
Afrika Pinus sp. > 20 år |
58 |
0,24 |
||
|
Afrika Pinus sp. ≤ 20 år |
17 |
0,24 |
||
|
Amerika Eucalyptus sp. |
58 |
0,24 |
||
|
Amerika Pinus sp. |
87 |
0,24 |
||
|
Amerika Tectona grandis |
70 |
0,24 |
||
|
Amerika övriga lövträd |
44 |
0,24 |
||
|
Asien lövträd |
64 |
0,24 |
||
|
Asien övriga |
38 |
0,24 |
||
|
Tropisk fuktig lövfällande skog |
Afrika lövträd > 20 år |
44 |
0,24 |
|
|
Afrika lövträd ≤ 20 år |
23 |
0,24 |
||
|
Afrika Pinus sp. > 20 år |
35 |
0,24 |
||
|
Afrika Pinus sp. ≤ 20 år |
12 |
0,24 |
||
|
Amerika Eucalyptus sp. |
26 |
0,24 |
||
|
Amerika Pinus sp. |
79 |
0,24 |
||
|
Amerika Tectona grandis |
35 |
0,24 |
||
|
Amerika övriga lövträd |
29 |
0,24 |
||
|
Asien lövträd |
52 |
0,24 |
||
|
Asien övriga |
29 |
0,24 |
||
|
Tropisk torrskog |
Afrika lövträd > 20 år |
21 |
0,28 |
|
|
Afrika lövträd ≤ 20 år |
9 |
0,28 |
||
|
Afrika Pinus sp. > 20 år |
18 |
0,28 |
||
|
Afrika Pinus sp. ≤ 20 år |
6 |
0,28 |
||
|
Amerika Eucalyptus sp. |
27 |
0,28 |
||
|
Amerika Pinus sp. |
33 |
0,28 |
||
|
Amerika Tectona grandis |
27 |
0,28 |
||
|
Amerika övriga lövträd |
18 |
0,28 |
||
|
Asien lövträd |
27 |
0,28 |
||
|
Asien övriga |
18 |
0,28 |
||
|
Tropisk buskmark |
Afrika lövträd |
6 |
0,27 |
|
|
Afrika Pinus sp. > 20 år |
6 |
0,27 |
||
|
Afrika Pinus sp. ≤ 20 år |
4 |
0,27 |
||
|
Amerika Eucalyptus sp. |
18 |
0,27 |
||
|
Amerika Pinus sp. |
18 |
0,27 |
||
|
Amerika Tectona grandis |
15 |
0,27 |
||
|
Amerika övriga lövträd |
9 |
0,27 |
||
|
Asien lövträd |
12 |
0,27 |
||
|
Asien övriga |
9 |
0,27 |
||
|
Tropiska bergs- system |
Afrika lövträd > 20 år |
31 |
0,24 |
|
|
Afrika lövträd ≤ 20 år |
20 |
0,24 |
||
|
Afrika Pinus sp. > 20 år |
19 |
0,24 |
||
|
Afrika Pinus sp. ≤ 20 år |
7 |
0,24 |
||
|
Amerika Eucalyptus sp. |
22 |
0,24 |
||
|
Amerika Pinus sp. |
29 |
0,24 |
||
|
Amerika Tectona grandis |
23 |
0,24 |
||
|
Amerika övriga lövträd |
16 |
0,24 |
||
|
Asien lövträd |
28 |
0,24 |
||
|
Asien övriga |
15 |
0,24 |
||
|
Subtropiskt |
Subtropisk fukt- skog |
Amerika Eucalyptus sp. |
42 |
0,28 |
|
Amerika Pinus sp. |
81 |
0,28 |
||
|
Amerika Tectona grandis |
36 |
0,28 |
||
|
Amerika övriga lövträd |
30 |
0,28 |
||
|
Asien lövträd |
54 |
0,28 |
||
|
Asien övriga |
30 |
0,28 |
||
|
Subtropisk torr- skog |
Afrika lövträd > 20 år |
21 |
0,28 |
|
|
Afrika lövträd ≤ 20 år |
9 |
0,32 |
||
|
Afrika Pinus sp. > 20 år |
19 |
0,32 |
||
|
Afrika Pinus sp. ≤ 20 år |
6 |
0,32 |
||
|
Amerika Eucalyptus sp. |
34 |
0,32 |
||
|
Amerika Pinus sp. |
34 |
0,32 |
||
|
Amerika Tectona grandis |
28 |
0,32 |
||
|
Amerika övriga lövträd |
19 |
0,32 |
||
|
Asien lövträd |
28 |
0,32 |
||
|
Asien övriga |
19 |
0,32 |
||
|
Subtropisk stäpp |
Afrika lövträd |
6 |
0,32 |
|
|
Afrika Pinus sp. > 20 år |
6 |
0,32 |
||
|
Afrika Pinus sp. ≤ 20 år |
5 |
0,32 |
||
|
Amerika Eucalyptus sp. |
19 |
0,32 |
||
|
Amerika Pinus sp. |
19 |
0,32 |
||
|
Amerika Tectona grandis |
16 |
0,32 |
||
|
Amerika övriga lövträd |
9 |
0,32 |
||
|
Asien lövträd > 20 år |
25 |
0,32 |
||
|
Asien lövträd ≤ 20 år |
3 |
0,32 |
||
|
Asien barrträd > 20 år |
6 |
0,32 |
||
|
Asien barrträd ≤ 20 år |
34 |
0,32 |
||
|
Subtropiska bergssystem |
Afrika lövträd > 20 år |
31 |
0,24 |
|
|
Afrika lövträd ≤ 20 år |
20 |
0,24 |
||
|
Afrika Pinus sp. > 20 år |
19 |
0,24 |
||
|
Afrika Pinus sp. ≤ 20 år |
7 |
0,24 |
||
|
Amerika Eucalyptus sp. |
22 |
0,24 |
||
|
Amerika Pinus sp. |
34 |
0,24 |
||
|
Amerika Tectona grandis |
23 |
0,24 |
||
|
Amerika övriga lövträd |
16 |
0,24 |
||
|
Asien lövträd |
28 |
0,24 |
||
|
Asien övriga |
15 |
0,24 |
||
|
Tempererat |
Tempererad oceanisk skog |
Asien, Europa lövskog > 20 år |
60 |
0,27 |
|
Asien, Europa lövskog ≤ 20 år |
9 |
0,27 |
||
|
Asien, Europa barrskog > 20 år |
60 |
0,27 |
||
|
Asien, Europa barrskog ≤ 20 år |
12 |
0,27 |
||
|
Nordamerika |
52 |
0,27 |
||
|
Nya Zeeland |
75 |
0,27 |
||
|
Sydamerika |
31 |
0,27 |
||
|
Tempererad kontinental skog |
Asien, Europa lövskog > 20 år |
60 |
0,27 |
|
|
Asien, Europa lövskog ≤ 20 år |
4 |
0,27 |
||
|
Asien, Europa, barrskog > 20 år |
52 |
0,27 |
||
|
Asien, Europa, barrskog ≤ 20 år |
7 |
0,27 |
||
|
Nordamerika |
52 |
0,27 |
||
|
Sydamerika |
31 |
0,27 |
||
|
Borealt |
Boreal barr- skog och |
Asien, Europa > 20 år |
12 |
0,24 |
|
Asien, Europa ≤ 20 år |
1 |
0,24 |
||
|
Nordamerika |
13 |
0,24 |
||
|
Boreal tundra- skog |
Asien, Europa > 20 år |
7 |
0,24 |
|
|
Asien, Europa ≤ 20 år |
1 |
0,24 |
||
|
Nordamerika |
7 |
0,24 |
(1) I dessa fall ska FMG och FI inte tillämpas, och för beräkning av organiskt kolinnehåll SOC kan följande formel användas: SOC = SOCST × FLU