ISSN 1725-2628

doi:10.3000/17252628.L_2010.151.swe

Europeiska unionens

officiella tidning

L 151

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

53 årgången
17 juni 2010


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Kommissionens förordning (EU) nr 519/2010 av den 16 juni 2010 om antagandet av ett program för statistiska data och metadata för folk- och bostadsräkningar som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 763/2008 ( 1 )

1

 

*

Kommissionens förordning (EU) nr 520/2010 av den 16 juni 2010 om ändring av förordning (EG) nr 831/2002 med avseende på tillgång till förtroliga uppgifter för vetenskapliga syften, vad gäller tillgängliga undersökningar och statistikkällor ( 1 )

14

 

 

Kommissionens förordning (EU) nr 521/2010 av den 16 juni 2010 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

16

 

 

BESLUT

 

 

2010/334/Gusp

 

*

Beslut av kommittén för utrikes-och säkerhetspolitik EU SSR Guinea-Bissau/1/2010 av den 15 juni 2010 om utnämning av uppdragschefen för Europeiska unionens uppdrag till stöd för reform av säkerhetssektorn i Republiken Guinea-Bissau (EU SSR Guinea-Bissau)

18

 

 

2010/335/EU

 

*

Kommissionens beslut av den 10 juni 2010 om riktlinjer för beräkning av kollager i mark enligt bilaga V till direktiv 2009/28/EG [delgivet med nr K(2010) 3751]

19

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR

17.6.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 151/1


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 519/2010

av den 16 juni 2010

om antagandet av ett program för statistiska data och metadata för folk- och bostadsräkningar som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 763/2008

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 763/2008 av den 9 juli 2008 om folk- och bostadsräkningar (1), särskilt artikel 5.3, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 5.3 i förordning (EG) nr 763/2008 ska kommissionen anta ett program för de statistiska data och metadata för folk- och bostadsräkningar som ska översändas till kommissionen.

(2)

För att säkerställa jämförbarheten hos data från de folk- och bostadsräkningar som utförs i medlemsstaterna och möjliggöra tillförlitliga unionsövergripande sammanställningar bör detta program vara likadant i alla medlemsstater.

(3)

I synnerhet behöver man definiera hyperkuber som är gemensamma för alla medlemsstater, de särskilda cellvärden och markörer som medlemsstaterna kan använda i hyperkuberna samt metadata för variablerna.

(4)

I kommissionens förordning (EG) nr 1201/2009 av den 30 november 2009 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 763/2008 om folk- och bostadsräkningar i fråga om tekniska specifikationer för variablerna och deras indelningar (2) anges för räkningsvariablerna och deras indelningar de tekniska specifikationer som ska tillämpas på data som översänds till kommissionen för referensåret 2011.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för det europeiska statistiksystemet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs programmet för statistiska data och metadata för folk- och bostadsräkningar som ska översändas till kommissionen (Eurostat) för referensåret 2011.

Artikel 2

Definitioner

I den här förordningen gäller de definitioner som fastställs i bilagan till förordning (EG) nr 1201/2009. Dessutom gäller följande definitioner:

1.   totalbefolkning: alla personer i ett välavgränsat geografiskt område vars stadigvarande bosättning, enligt definitionen i artikel 2 d i förordning (EG) nr 763/2008, ligger i området.

2.   hyperkub: flerdimensionell tabelluppställning av indelningar som innehåller ett cellvärde för mätning av varje kategori för varje indelning, uppställt efter varje kategori för varje annan indelning som använts i den hyperkuben.

3.   huvudmarginalfördelning: delmängd i en bestämd hyperkub som tas fram genom en tabelluppställning av vissa men inte alla av hyperkubens indelningar.

4.   primär cell: cell som är en del av åtminstone en huvudmarginalfördelning i en bestämd hyperkub. I hyperkuber utan angiven huvudmarginalfördelning är samtliga celler primärceller.

5.   sekundär cell: hyperkubcell som inte är en primär cell i en bestämd hyperkub.

6.   cellvärde: information i en hyperkubcell. Ett cellvärde kan vara ett numeriskt cellvärde eller ett särskilt cellvärde.

7.   numeriskt cellvärde: numeriskt värde i en cell som anger de statistikuppgifter som insamlats för cellen i fråga.

8.   konfidentiellt cellvärde: numeriskt cellvärde som på grund av statistikuppgifternas konfidentiella natur inte får lämnas ut, i enlighet med medlemsstaternas kontroll av utlämning av statistiska uppgifter.

9.   icke-konfidentiellt cellvärde: ett numeriskt cellvärde som inte är konfidentiellt.

10.   ej tillförlitligt cellvärde: numeriskt cellvärde som inte är tillförlitligt enligt medlemsstaternas kvalitetskontroll.

11.   särskilt cellvärde: symbol i en hyperkubcell som anges i stället för ett numeriskt cellvärde.

12.   markör: kod som ett cellvärde kan tilldelas för att ange en viss egenskap hos värdet.

Artikel 3

Program för statistiska data

1.   Programmet för statistiska data som ska översändas till kommissionen (Eurostat) för referensåret 2011 ska bestå av de hyperkuber som anges i bilaga I.

2.   Medlemsstaterna ska endast översända det särskilda cellvärdet ”ej tillämpligt”

a)

om cellen i fråga hänvisar till kategorin ”inte tillämpligt” för minst en indelning, eller

b)

om cellen i fråga rör information som saknas för den aktuella medlemsstaten.

3.   Medlemsstater ska ersätta alla konfidentiella cellvärden med det särskilda cellvärdet ”ej tillgängligt”.

4.   Medlemsstaterna kan bara ersätta ett icke-konfidentiellt cellvärde med det särskilda cellvärdet ”ej tillgängligt” om cellvärdet hör till en sekundärcell.

5.   På en medlemsstats begäran ska kommissionen (Eurostat) inte offentliggöra ej tillförlitliga cellvärden som medlemsstaten har översänt.

Artikel 4

Metadata för cellvärdena

1.   I förekommande fall ska medlemsstaterna lägga till följande markörer till en hyperkubcell:

a)

”konfidentiellt”,

b)

”ej tillförlitligt”,

c)

”reviderat efter första datasändningen”,

d)

”se bifogad information”.

2.   Varje cell med ett konfidentiellt värde som har ersatts med det särskilda värdet ”ej tillgängligt” ska ges markören ”konfidentiellt”.

3.   Varje cell med ett numeriskt cellvärde som är ej tillförlitligt ska ges markören ”ej tillförlitligt”, oavsett om det numeriska cellvärdet eller det särskilda cellvärdet ”ej tillgängligt” har översänts för den cellen.

4.   För varje cell som har åtminstone någon av markörerna ”ej tillförlitligt”, ”reviderat efter första datasändningen” eller ”se bifogad information” ska det finnas en förklaringstext.

Artikel 5

Metadata för variablerna

Medlemsstaterna ska förse kommissionen (Eurostat) med metadata för variablerna i enlighet med bestämmelserna i bilaga II.

Artikel 6

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 16 juni 2010.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 218, 13.8.2008, s. 14.

(2)  EUT L 329, 15.12.2009, s. 29.


BILAGA I

Program för statistiska data (hyperkuber) för referensåret 2011, enligt artikel 5.3 i förordning (EG) nr 763/2008

Nr (1)

Totalt (2)

Indelningar (3)

1.

Totalbefolkning (4), (5)

GEO.L.

SEX.

HST.H.

LMS.

CAS.L.

POB.L.

COC.L.

AGE.M.

1.1

GEO.L.

SEX.

HST.H.

LMS.

 

 

 

AGE.M.

1.2

GEO.L.

SEX.

HST.H.

LMS.

CAS.L.

POB.L.

 

 

1.3

GEO.L.

SEX.

HST.H.

LMS.

CAS.L.

 

COC.L.

 

1.4

GEO.L.

SEX.

HST.H.

 

CAS.L.

 

 

AGE.M.

1.5

GEO.L.

SEX.

HST.H.

 

 

POB.L.

 

AGE.M.

1.6

GEO.L.

SEX.

HST.H.

 

 

 

COC.L.

AGE.M.

2.

Totalbefolkning (4), (5)

GEO.L.

SEX.

HST.H.

EDU.

CAS.L.

POB.L.

COC.L.

AGE.M.

2.1

GEO.L.

SEX.

HST.H.

EDU.

 

 

 

AGE.M.

2.2

GEO.L.

SEX.

HST.H.

EDU.

CAS.L.

POB.L.

 

 

2.3

GEO.L.

SEX.

HST.H.

EDU.

CAS.L.

 

COC.L.

 

2.4

GEO.L.

SEX.

HST.H.

 

CAS.L.

 

 

AGE.M.

2.5

GEO.L.

SEX.

HST.H.

 

 

POB.L.

 

AGE.M.

2.6

GEO.L.

SEX.

HST.H.

 

 

 

COC.L.

AGE.M.

3.

Totalbefolkning (4), (5)

GEO.L.

SEX.

HST.H.

SIE.

CAS.L.

POB.L.

COC.L.

AGE.M.

3.1

GEO.L.

SEX.

HST.H.

SIE.

 

 

 

AGE.M.

3.2

GEO.L.

SEX.

HST.H.

SIE.

CAS.L.

POB.L.

 

 

3.3

GEO.L.

SEX.

HST.H.

SIE.

CAS.L.

 

COC.L.

 

3.4

GEO.L.

SEX.

HST.H.

 

CAS.L

 

 

AGE.M.

3.5

GEO.L.

SEX.

HST.H.

 

 

POB.L.

 

AGE.M.

3.6

GEO.L.

SEX.

HST.H.

 

 

 

COC.L.

AGE.M.

4.

Totalbefolkning (4), (5)

GEO.L.

SEX.

HST.H.

LOC.

CAS.L.

POB.L.

COC.L.

AGE.M.

4.1

GEO.L.

SEX.

HST.H.

LOC.

 

 

 

AGE.M.

4.2

GEO.L.

SEX.

HST.H.

LOC.

CAS.L.

POB.L.

 

 

4.3

GEO.L.

SEX.

HST.H.

LOC.

CAS.L.

 

COC.L.

 

4.4

GEO.L.

SEX.

HST.H.

 

CAS.L.

 

 

AGE.M.

4.5

GEO.L.

SEX.

HST.H.

 

 

POB.L.

 

AGE.M.

4.6

GEO.L.

SEX.

HST.H.

 

 

 

COC.L.

AGE.M.

5.

Totalt antal hushåll (6)

GEO.L.

TPH.H.

SPH.H.

TSH.

 

 

 

 

6.

Totalbefolkning (4)

GEO.L.

SEX.

FST.H.

LMS.

CAS.L.

POB.M.

COC.M.

AGE.M.

6.1

GEO.L.

SEX.

FST.H.

LMS.

 

 

 

AGE.M.

6.2

GEO.L.

SEX.

FST.H.

LMS.

CAS.L.

POB.M.

 

 

6.3

GEO.L.

SEX.

FST.H.

LMS.

CAS.L.

 

COC.M.

 

6.4

GEO.L.

SEX.

FST.H.

 

CAS.L.

 

 

AGE.M.

6.5

GEO.L.

SEX.

FST.H.

 

 

POB.L.

 

AGE.M.

6.6

GEO.L.

SEX.

FST.H.

 

 

 

COC.L.

AGE.M.

7

Totalbefolkning (4)

GEO.L.

SEX.

FST.H.

EDU.

CAS.L.

POB.L.

COC.L.

AGE.M.

7.1

GEO.L.

SEX.

FST.H.

EDU.

 

 

 

AGE.M.

7.2

GEO.L.

SEX.

FST.H.

EDU.

CAS.L.

POB.L.

 

 

7.3

GEO.L.

SEX.

FST.H.

EDU.

CAS.L.

 

COC.L.

 

7.4

GEO.L.

SEX.

FST.H.

 

CAS.L.

 

 

AGE.M.

7.5

GEO.L.

SEX.

FST.H.

 

 

POB.L.

 

AGE.M.

7.6

GEO.L.

SEX.

FST.H.

 

 

 

COC.L.

AGE.M.

8.

Totalbefolkning (4)

GEO.L.

SEX.

FST.H.

SIE.

CAS.L.

POB.L.

COC.L.

AGE.M.

8.1

GEO.L.

SEX.

FST.H.

SIE.

 

 

 

AGE.M.

8.2

GEO.L.

SEX.

FST.H.

SIE.

CAS.L.

POB.L.

 

 

8.3

GEO.L.

SEX.

FST.H.

SIE.

CAS.L.

 

COC.L.

 

8.4

GEO.L.

SEX.

FST.H.

 

CAS.L.

 

 

AGE.M.

8.5

GEO.L.

SEX.

FST.H.

 

 

POB.L.

 

AGE.M.

8.6

GEO.L.

SEX.

FST.H.

 

 

 

COC.L.

AGE.M.

9.

Totalbefolkning (4)

GEO.L.

SEX.

FST.H.

LOC.

CAS.L.

POB.L.

COC.L.

AGE.M.

9.1

GEO.L.

SEX.

FST.H.

LOC.

 

 

 

AGE.M.

9.2

GEO.L.

SEX.

FST.H.

LOC.

CAS.L.

POB.L.

 

 

9.3

GEO.L.

SEX.

FST.H.

LOC.

CAS.L.

 

COC.L.

 

9.4

GEO.L.

SEX.

FST.H.

 

CAS.L.

 

 

AGE.M.

9.5

GEO.L.

SEX.

FST.H.

 

 

POB.L.

 

AGE.M.

9.6

GEO.L.

SEX.

FST.H.

 

 

 

COC.L.

AGE.M.

10.

Totalbefolkning (4)

GEO.L.

SEX.

OCC.

IND.H.

CAS.H.

EDU.

AGE.M.

 

10.1

GEO.L.

SEX.

OCC.

 

CAS.H.

 

AGE.M.

 

10.2

GEO.L.

SEX.

OCC.

 

CAS.H.

EDU.

 

 

10.3

GEO.L.

SEX.

 

IND.H.

CAS.L.

 

AGE.M.

 

10.4

GEO.L.

SEX.

 

IND.H.

CAS.L.

EDU.

 

 

10.5

GEO.L.

SEX.

OCC.

IND.H.

 

 

AGE.L.

 

10.6

GEO.L.

SEX.

OCC.

IND.H.

CAS.L.

 

 

 

10.7

GEO.L.

SEX.

OCC.

IND.H.

 

EDU.

 

 

11.

Totalbefolkning (4)

GEO.L.

SEX.

SIE.

OCC.

IND.H.

CAS.L.

COC.L.

AGE.M.

11.1

GEO.L.

SEX.

SIE.

OCC.

 

 

 

AGE.M.

11.2

GEO.L.

SEX.

SIE.

OCC.

 

CAS.L.

COC.L.

 

11.3

GEO.L.

SEX.

SIE.

 

IND.H.

 

 

AGE.M.

11.4

GEO.L.

SEX.

SIE.

 

IND.H.

CAS.L.

COC.L.

 

12.

Totalbefolkning (4)

GEO.L.

SEX.

LOC.

SIE.

ROY.

CAS.L.

COC.L.

AGE.M.

12.1

GEO.L.

SEX.

LOC.

SIE.

 

 

 

AGE.M.

12.2

GEO.L.

SEX.

LOC.

SIE.

 

CAS.L.

COC.L.

 

12.3

GEO.L.

SEX.

LOC.

SIE.

ROY.

CAS.L.

 

 

12.4

GEO.L.

SEX.

LOC.

SIE.

ROY.

 

COC.L.

 

12.5

GEO.L.

SEX.

LOC.

 

ROY.

 

 

AGE.M.

12.6

GEO.L.

SEX.

LOC.

 

ROY.

CAS.L.

COC.L.

 

13.

Totalbefolkning (4)

GEO.L.

SEX.

EDU.

CAS.L.

OCC.

COC.L.

AGE.M.

 

13.1

GEO.L.

SEX.

EDU.

CAS.L.

 

 

AGE.M.

 

13.2

GEO.L.

SEX.

EDU.

CAS.L.

OCC.

COC.L.

 

 

14.

Totalbefolkning (4)

GEO.L.

SEX.

EDU.

CAS.L.

IND.H.

COC.L.

AGE.M.

 

14.1

GEO.L.

SEX.

EDU.

CAS.L.

 

 

AGE.M.

 

14.2

GEO.L.

SEX.

EDU.

CAS.L.

IND.H.

 

 

 

14.3

GEO.L.

 

EDU.

CAS.L.

IND.H.

COC.L.

 

 

15.

Totalbefolkning (4)

GEO.L.

SEX.

CAS.L.

POB.M.

OCC.

IND.H.

AGE.M.

 

15.1

GEO.L.

SEX.

CAS.L.

POB.M.

 

 

AGE.M.

 

15.2

GEO.L.

SEX.

CAS.L.

POB.M.

OCC.

 

 

 

15.3

GEO.L.

SEX.

CAS.L.

POB.M.

 

IND.H.

 

 

16.

Totalbefolkning (4)

GEO.L.

SEX.

CAS.L.

COC.M.

OCC.

IND.H.

AGE.M.

 

16.1

GEO.L.

SEX.

CAS.L.

COC.M.

 

 

AGE.M.

 

16.2

GEO.L.

SEX.

CAS.L.

COC.M.

OCC.

 

 

 

16.3

GEO.L.

SEX.

CAS.L.

COC.M.

 

IND.H.

 

 

17.

Totalbefolkning (4)

GEO.L.

SEX.

CAS.L.

ROY.

OCC.

IND.H.

COC.L.

AGE.M.

17.1

GEO.L.

SEX.

CAS.L.

ROY.

 

 

 

AGE.M.

17.2

GEO.L.

SEX.

CAS.L.

ROY.

OCC.

 

COC.L.

 

17.3

GEO.L.

SEX.

CAS.L.

ROY.

 

IND.H.

 

 

18.

Totalbefolkning (4)

GEO.L.

SEX.

CAS.H.

LMS.

COC.L.

AGE.M.

 

 

18.1

GEO.L.

SEX.

CAS.H.

LMS.

 

AGE.M.

 

 

18.2

GEO.L.

SEX.

CAS.H.

LMS.

COC.L.

 

 

 

19.

Totalbefolkning (4)

LPW.L.

SEX.

OCC.

IND.H.

EDU.

COC.L.

AGE.M.

 

19.1

LPW.L.

SEX.

OCC.

 

EDU.

 

AGE.M.

 

19.2

LPW.L.

SEX.

OCC.

 

EDU.

COC.L.

 

 

19.3

LPW.L.

SEX.

 

IND.H.

 

 

AGE.M.

 

19.4

LPW.L.

SEX.

 

IND.H.

EDU.

COC.L.

 

 

19.5

LPW.L.

SEX.

OCC.

IND.H.

 

 

AGE.L.

 

19.6

LPW.L.

SEX.

OCC.

IND.H.

EDU

 

 

 

19.7

LPW.L.

SEX.

 

 

EDU

COC.L.

AGE.M.

 

20.

Totalbefolkning (4)

LPW.L.

SEX.

SIE.

OCC.

IND.H.

EDU.

COC.L.

AGE.M.

20.1

LPW.L.

SEX.

SIE.

 

 

 

 

AGE.M.

20.2

LPW.L.

SEX.

SIE.

OCC.

 

 

COC.L.

 

20.3

LPW.L.

SEX.

SIE.

 

IND.H.

 

COC.L.

 

20.4

LPW.L.

SEX.

SIE.

 

 

EDU.

COC.L.

 

21.

Totalbefolkning (4)

LPW.L.

SEX.

POB.M.

OCC.

IND.H.

AGE.M.

 

 

21.1

LPW.L.

SEX.

POB.M.

 

 

AGE.M.

 

 

21.2

LPW.L.

SEX.

POB.M.

OCC.

 

 

 

 

21.3

LPW.L.

SEX.

POB.M.

 

IND.H.

 

 

 

22.

Totalbefolkning (4)

LPW.L.

SEX.

COC.M.

OCC.

IND.H.

AGE.M.

 

 

22.1

LPW.L.

SEX.

COC.M.

 

 

AGE.M.

 

 

22.2

LPW.L.

SEX.

COC.M.

OCC.

 

 

 

 

22.3

LPW.L.

SEX.

COC.M.

 

IND.H.

 

 

 

23.

Totalbefolkning (4)

GEO.L.

LPW.N.

SEX.

EDU.

OCC.

POB.M.

COC.M.

AGE.M.

23.1

GEO.L.

LPW.N.

SEX.

EDU.

OCC.

 

 

AGE.L.

23.2

GEO.L.

LPW.N.

SEX.

EDU.

 

POB.M.

 

AGE.L.

23.3

GEO.L.

LPW.N.

SEX.

EDU.

 

 

COC.M.

AGE.L.

24.

Totalbefolkning (4)

GEO.L.

LPW.N.

SEX.

EDU.

IND.H.

POB.M.

COC.M.

AGE.M.

24.1

GEO.L.

LPW.N.

SEX.

EDU.

IND.H.

 

 

AGE.L.

24.2

GEO.L.

LPW.N.

SEX.

EDU.

 

POB.M.

 

AGE.L.

24.3

GEO.L.

LPW.N.

SEX.

EDU.

 

 

COC.M.

AGE.L.

25.

Totalbefolkning (4)

GEO.L.

SEX.

YAE.H.

POB.M.

COC.M.

CAS.L.

AGE.M.

 

25.1

GEO.L.

SEX.

YAE.L.

POB.M.

 

 

AGE.M.

 

25.2

GEO.L.

SEX.

YAE.H.

POB.M.

 

CAS.L.

 

 

25.3

GEO.L.

SEX.

YAE.L.

 

COC.M.

 

AGE.M.

 

25.4

GEO.L.

SEX.

YAE.H.

 

COC.M.

CAS.L.

 

 

25.5

GEO.L.

SEX.

YAE.L.

POB.L.

COC.L.

 

AGE.L.

 

25.6

GEO.L.

SEX.

YAE.L.

POB.L.

COC.L.

CAS.L.

 

 

25.7

GEO.L.

SEX.

 

POB.M.

COC.M.

 

AGE.M.

 

25.8

GEO.L.

SEX.

 

POB.M.

COC.M.

CAS.L.

 

 

25.9

GEO.L.

SEX.

YAE.H.

 

 

 

AGE.M.

 

26.

Totalbefolkning (4)

GEO.N.

SEX.

POB.H.

CAS.L.

YAT.

AGE.M.

 

 

26.1

GEO.N.

SEX.

POB.H.

 

 

AGE.M.

 

 

26.2

GEO.N.

SEX.

POB.H.

CAS.L.

YAT.

 

 

 

27.

Totalbefolkning (4)

GEO.N.

SEX.

COC.H.

CAS.L.

YAT.

AGE.M.

 

 

27.1

GEO.N.

SEX.

COC.H.

 

 

AGE.M.

 

 

27.2

GEO.N.

SEX.

COC.H.

CAS.L.

YAT.

 

 

 

28.

Totalbefolkning (4)

GEO.N.

SEX.

POB.H.

COC.L.

CAS.L.

AGE.M.

 

 

28.1

GEO.N.

SEX.

POB.H.

COC.L.

 

AGE.M.

 

 

28.2

GEO.N.

SEX.

POB.H.

COC.L.

CAS.L.

 

 

 

29.

Totalbefolkning (4)

GEO.L.

SEX.

YAE.L.

OCC.

CAS.L.

POB.M.

AGE.M.

 

29.1

GEO.L.

SEX.

YAE.L.

OCC.

 

 

AGE.M.

 

29.2

GEO.L.

SEX.

YAE.L.

OCC.

CAS.L.

POB.M.

 

 

29.3

GEO.L.

SEX.

YAE.L.

 

CAS.L.

 

AGE.M.

 

30.

Totalbefolkning (4)

GEO.L.

SEX.

YAE.L.

OCC.

CAS.L.

COC.M.

AGE.M.

 

30.1

GEO.L.

SEX.

YAE.L.

OCC.

 

 

AGE.M.

 

30.2

GEO.L.

SEX.

YAE.L.

OCC.

CAS.L.

COC.M.

 

 

30.3

GEO.L.

SEX.

YAE.L.

 

CAS.L.

 

AGE.M.

 

31.

Totalbefolkning (4)

GEO.L.

SEX.

YAE.L.

IND.H.

CAS.L.

POB.M.

AGE.M.

 

31.1

GEO.L.

 

YAE.L.

IND.H.

 

 

AGE.M.

 

31.2

GEO.L.

SEX.

YAE.L.

IND.H.

 

 

AGE.L.

 

31.3

GEO.L.

 

YAE.L.

IND.H.

CAS.L.

POB.M.

 

 

31.4

GEO.L.

SEX.

YAE.L.

IND.H.

 

POB.M.

 

 

32.

Totalbefolkning (4)

GEO.L.

SEX.

YAE.L.

IND.H.

CAS.L.

COC.M.

AGE.M.

 

32.1

GEO.L.

 

YAE.L.

IND.H.

 

 

AGE.M.

 

32.2

GEO.L.

SEX.

YAE.L.

IND.H.

 

 

AGE.L.

 

32.3

GEO.L.

 

YAE.L.

IND.H.

CAS.L.

COC.M.

 

 

32.4

GEO.L.

SEX.

YAE.L.

IND.H.

 

COC.M.

 

 

33.

Totalbefolkning (4)

GEO.L.

SEX.

YAE.L.

SIE.

CAS.L.

POB.M.

COC.M.

AGE.M.

33.1

GEO.L.

SEX.

YAE.L.

SIE.

 

 

 

AGE.M.

33.2

GEO.L.

SEX.

YAE.L.

SIE.

CAS.L.

POB.M.

 

 

33.3

GEO.L.

SEX.

YAE.L.

SIE.

CAS.L.

 

COC.M.

 

33.4

GEO.L.

SEX.

YAE.L.

 

CAS.L.

 

 

AGE.M.

34.

Totalbefolkning (4)

GEO.L.

SEX.

YAE.L.

EDU.

CAS.L.

POB.M.

AGE.M.

 

34.1

GEO.L.

SEX.

YAE.L.

EDU.

 

 

AGE.M.

 

34.2

GEO.L.

SEX.

YAE.L.

EDU.

CAS.L.

POB.M.

 

 

34.3

GEO.L.

SEX.

YAE.L.

 

CAS.L.

 

AGE.M.

 

35.

Totalbefolkning (4)

GEO.L.

SEX.

YAE.L.

EDU.

CAS.L.

COC.M.

AGE.M.

 

35.1

GEO.L.

SEX.

YAE.L.

EDU.

 

 

AGE.M.

 

35.2

GEO.L.

SEX.

YAE.L.

EDU.

CAS.L.

COC.M.

 

 

35.3

GEO.L.

SEX.

YAE.L.

 

CAS.L.

 

AGE.M.

 

36.

Totalbefolkning (4)

GEO.N.

SEX.

YAT.

OCC.

EDU.

CAS.L.

POB.M.

AGE.M.

36.1

GEO.N.

SEX.

YAT.

OCC.

EDU.

 

 

AGE.M.

36.2

GEO.N.

SEX.

YAT.

OCC.

EDU.

CAS.L.

POB.M.

 

37.

Totalbefolkning (4)

GEO.N.

SEX.

YAT.

OCC.

EDU.

CAS.L.

COC.M.

AGE.M.

37.1

GEO.N.

SEX.

YAT.

OCC.

EDU.

 

 

AGE.M.

37.2

GEO.N.

SEX.

YAT.

OCC.

EDU.

CAS.L.

COC.M.

 

38.

Totalbefolkning (4)

GEO.L.

SEX.

HAR.L.

CAS.L.

POB.L.

COC.L.

ROY.

AGE.M.

38.1

GEO.L.

SEX.

HAR.L.

CAS.L.

POB.L.

 

 

AGE.M.

38.2

GEO.L.

SEX.

HAR.L.

CAS.L.

 

COC.L.

 

AGE.M.

38.3

GEO.L.

SEX.

HAR.L.

CAS.L.

POB.L.

 

ROY.

 

38.4

GEO.L.

SEX.

HAR.L.

CAS.L.

 

COC.L.

ROY.

 

39.

Totalbefolkning (4)

GEO.L.

SEX.

HAR.L.

LOC.

ROY.

POB.M.

COC.M.

AGE.M.

39.1

GEO.L.

SEX.

HAR.L.

LOC.

 

 

 

AGE.M.

39.2

GEO.L.

SEX.

HAR.L.

LOC.

ROY.

POB.M.

 

 

39.3

GEO.L.

SEX.

HAR.L.

LOC.

ROY.

 

COC.M.

 

40.

Totalbefolkning (4)

(frivillig uppgift)

GEO.L.

SEX.

HAR.H.

LOC.

AGE.M.

 

 

 

40.1

GEO.L.

SEX.

HAR.H.

 

AGE.M.

 

 

 

40.2

GEO.L.

SEX.

HAR.H.

LOC.

 

 

 

 

41.

Totalt antal bebodda konventionella bostäder (7)

GEO.L.

OWS.

NOC.H.

TOB.

(UFS. or NOR.)

(DFS. or DRM.)

WSS.

TOI.

BAT.

TOH.

41.1

GEO.L.

OWS.

NOC.H.

TOB.

(UFS. or NOR.)

 

 

 

 

 

41.2

GEO.L.

OWS.

NOC.H.

TOB.

 

(DFS. or DRM.)

 

 

 

 

41.3

GEO.L.

OWS.

NOC.H.

TOB.

 

 

WSS.

 

 

 

41.4

GEO.L.

OWS.

NOC.H.

TOB.

 

 

 

TOI.

 

 

41.5

GEO.L.

OWS.

NOC.H.

TOB.

 

 

 

 

BAT.

 

41.6

GEO.L.

OWS.

NOC.H.

TOB.

 

 

 

 

 

TOH.

42.

Totalbefolkning (4), (5)

GEO.L.

SEX.

AGE.H.

HST.M.

FST.H.

 

 

 

42.1

GEO.L.

SEX.

AGE.H.

HST.M.

 

 

 

 

42.2

GEO.L.

SEX.

AGE.H.

 

FST.H.

 

 

 

43.

Totalbefolkning (4)

GEO.L.

SEX.

AGE.H.

CAS.H.

OCC.

IND.H.

 

 

43.1

GEO.L.

SEX.

AGE.H.

CAS.H.

 

 

 

 

43.2

GEO.L.

SEX.

AGE.H.

 

OCC.

 

 

 

43.3

GEO.L.

SEX.

AGE.H.

 

 

IND.H.

 

 

44.

Totalbefolkning (4)

GEO.L.

SEX.

AGE.H.

CAS.L.

SIE.

EDU.

LOC.

 

44.1

GEO.L.

SEX.

AGE.H.

CAS.L.

SIE.

 

 

 

44.2

GEO.L.

SEX.

AGE.H.

CAS.L.

 

EDU.

 

 

44.3

GEO.L.

SEX.

AGE.H.

 

 

 

LOC.

 

45.

Totalbefolkning (4)

GEO.L.

SEX.

AGE.H.

POB.M.

COC.M.

 

 

 

45.1

GEO.L.

SEX.

AGE.H.

POB.M.

 

 

 

 

45.2

GEO.L.

SEX.

AGE.H.

 

COC.M.

 

 

 

46.

Totalbefolkning (4)

GEO.M.

SEX.

LMS.

ROY.

POB.M.

COC.M.

AGE.M.

 

46.1

GEO.M.

SEX.

 

 

POB.M.

 

AGE.M.

 

46.2

GEO.M.

SEX.

 

 

 

COC.M.

AGE.M.

 

46.3

GEO.M.

SEX.

LMS.

 

 

 

AGE.M.

 

46.4

GEO.M.

SEX.

LMS.

 

POB.L.

 

 

 

46.5

GEO.M.

SEX.

LMS.

 

 

COC.L.

 

 

46.6

GEO.M.

SEX.

 

ROY.

 

 

AGE.M.

 

46.7

GEO.M.

SEX.

 

ROY.

POB.M.

 

 

 

46.8

GEO.M.

SEX.

 

ROY.

 

COC.M.

 

 

46.9

GEO.M.

SEX.

LMS.

ROY.

 

 

 

 

47.

Totalbefolkning (4), (5)

GEO.M.

SEX.

HST.M.

LMS.

POB.L.

COC.L.

AGE.M.

 

47.1

GEO.M.

SEX.

HST.M.

 

 

 

AGE.M.

 

47.2

GEO.M.

SEX.

HST.M.

LMS.

 

 

 

 

47.3

GEO.M.

SEX.

HST.M.

 

POB.L.

 

 

 

47.4

GEO.M.

SEX.

HST.M.

 

 

COC.L.

 

 

48.

Totalbefolkning (4), (5)

GEO.M.

SEX.

AGE.M.

HST.H.

 

 

 

 

49.

Totalt antal hushåll (6)

GEO.M.

TPH.H.

SPH.H.

 

 

 

 

 

50.

Totalbefolkning (4)

GEO.M.

SEX.

FST.L.

LMS.

POB.L.

COC.L.

AGE.M.

 

50.1

GEO.M.

SEX.

FST.L.

 

 

 

AGE.M.

 

50.2

GEO.M.

SEX.

FST.L.

LMS.

 

 

 

 

50.3

GEO.M.

SEX.

FST.L.

 

POB.L.

 

 

 

50.4

GEO.M.

SEX.

FST.L.

 

 

COC.L.

 

 

51.

Totalbefolkning (4)

GEO.M.

SEX.

AGE.M.

FST.H.

 

 

 

 

52.

Totalt antal familjer (8)

GEO.M.

TFN.H.

SFN.H.

 

 

 

 

 

53.

Totalt antal konventionella bostäder (9)

GEO.M.

TOB.

OCS.

POC.

 

 

 

 

54.

Totalt antal bebodda konventionella bostäder (7)

GEO.M.

TOB.

(DFS. or DRM.)

(UFS. or NOR.)

NOC.H.

 

54.1

GEO.M.

TOB.

(DFS. or DRM.)

(UFS. or NOR.)

 

 

54.2

GEO.M.

TOB.

(DFS. or DRM.)

 

NOC.H.

 

55.

Totalbefolkning (4)

GEO.M.

SEX.

AGE.H.

 

 

 

 

 

56.

Totalbefolkning (4)

GEO.H.

SEX.

AGE.M.

 

 

 

 

 

57.

Totalt antal hushåll (6)

GEO.H.

TPH.L.

SPH.L.

 

 

 

 

 

58.

Totalt antal familjer (8)

GEO.H.

TFN.L.

SFN.L.

 

 

 

 

 

59.

Totalt antal bostadsutrymmen (10)

GEO.H.

TLQ.

 

 

 

 

 

 

60.

Totalt antal bebodda konventionella bostäder (9)

GEO.H.

OCS.

TOB.

 

 

 

 

 


(1)  I en tabellpost för en bestämd hyperkub anger det enställiga numret i första raden uppifrån (markerad i fetstil) den aktuella hyperkuben enligt artikel 2.2 i denna förordning. Varje tvåställigt nummer nedan (ej fetstil) anger en huvudmarginalfördelning enligt artikel 2.3 i denna förordning.

(2)  Kolumnen ”Totalt” avser i varje hyperkub hela det rapporterande landet.

(3)  I en tabellpost för en bestämd hyperkub anger första raden uppifrån (markerad i fetstil) alla indelningar i den aktuella hyperkuben enligt artikel 2.2 i denna förordning. Varje följande rad (ej fetstil) anger en huvudmarginalfördelning enligt artikel 2.3 i denna förordning. Koden anger den indelning som tilldelats denna kod i bilagan till förordning (EG) nr 1201/2009.

(4)  Hemlöshet: I princip ska data om totalbefolkningen inkludera primärt hemlösa (personer som bor på gatan utan något skydd) och sekundärt hemlösa (personer som flyttar ofta mellan tillfälliga inkvarteringar). Medlemsstaterna får emellertid utelämna antalet hemlösa personer i sina totalbefolkningsdata, eller inkludera antalet hemlösa men utan att fördela dessa data efter indelningar och kategorier (endast inkludera antalet i totalbefolkningen och/eller kategorisera under ”Inte angivet”). Om medlemsstaterna inte inkluderar antalet hemlösa i sina totalbefolkningsdata ska de förse kommissionen med den bästa tillgängliga skattningen av antalet primärt och sekundärt hemlösa i hela medlemsstaten.

(5)  För ”Personer som bor i ett hushåll, utan angiven kategori” (kategorierna HST.M.1.3. eller HST.H.1.3.), ”Primärt hemlösa personer” (HST.M.2.2. eller HST.H.2.2.) och ”Personer som inte bor i ett hushåll, men kategori anges inte” (HST.M.2.3. eller HST.H.2.3.) fordras ingen huvudmarginalfördelning (GEO.L. x SEX. x AGE.L. x HST.M., respektive GEO.L. x SEX. x AGE.L. x HST.H. rekommenderas).

(6)  Såsom det definieras under variabeln ”Hushållsställning” i bilagan till förordning (EG) nr 1201/2009.

(7)  Såsom det definieras under variabeln ”Bebodd eller obebodd bostad” och ”Boendeförhållanden” I bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1201/2009.

(8)  Såsom det definieras under variabeln ”Familjeställning” i bilagan till förordning (EG) nr 1201/2009.

(9)  Såsom det definieras under variabeln ”Boendeförhållanden” i bilagan till förordning (EG) nr 1201/2009.

(10)  Såsom det definieras under variabeln ”Bostadstyp” i bilagan till förordning (EG) nr 1201/2009.


BILAGA II

METADATA FÖR VARIABLERNA

Medlemsstaterna ska till kommissionen (Eurostat) översända definitioner för folk- och bostadsräkningarnas variabler.

För varje variabel ska man i dessa metadata

ange den eller de källor som använts för att rapportera statistiska data på området,

redogöra för de metoder som använts för att beräkna data på området,

redogöra för eventuella skäl till bristande tillförlitlighet hos data för variabeln.

Dessutom ska medlemsstaterna tillhandahålla de metadata som anges nedan.

Plats för stadigvarande bosättning

Medlemsstaterna ska i metadata redogöra för hur man tillämpat definitionen av ”stadigvarande bosättning” i artikel 2 d i förordning (EG) nr 763/2008, i synnerhet i vilken mån laglig eller registrerad bosättning har inrapporterats i stället för stadigvarande bosättning enligt 12-månaderskriteriet, samt ge en tydlig definition av det begrepp som använts för den stadigvarande befolkningen.

I dessa metadata ska det anges om studenter på högskolenivå med en adress under terminstid som inte sammanfaller med deras familjehem har betraktats som stadigvarande bosatta i sina familjehem.

I metadata ska det anges huruvida data om totalbefolkningen innefattar primärt hemlösa (personer som bor på gatan utan något skydd) och/eller sekundärt hemlösa (personer som flyttar ofta mellan tillfälliga inkvarteringar).

Metadata ska även innehålla information om all annan landsspecifik tillämpning av reglerna för ”specialfall” som anges under ”Plats för stadigvarande bosättning” i de tekniska specifikationerna i bilagan till förordning (EG) nr 1201/2009.

Civilstånd/partnerskap

Metadata ska även innehålla information om relevant lagstiftning kring äktenskap mellan personer av samma eller motsatt kön, lägsta ålder för äktenskap, registrerat partnerskap mellan personer av samma och av motsatt kön samt möjligheten till skilsmässa och separation.

Ekonomiska variabler

I metadata ska det redogöras för all eventuell landsspecifik tillämpning av de regler som anges i de tekniska specifikationerna för variabeln ”Aktuell sysselsättningsstatus” i bilagan till förordning (EG) nr 1201/2009. Metadata ska innehålla uppgifter om huruvida aktuell sysselsättningsstatus har inrapporterats på grundval av register och, om detta är fallet, vilka relevanta definitioner som har använts i registret.

Man ska i metadata ange den lägsta tillåtna åldern för förvärvsarbete i landet och den relevanta rättsliga grunden.

I de fall som folk- och bostadsräkningen identifierar personer som har flera arbeten ska man även redogöra för hur man avgjort vilket som ska ses som det huvudsakliga arbetet (t.ex. utifrån den tid som tillbringats på arbetsplatsen eller arbetets inkomst).

Metadata ska innehålla en redogörelse för all eventuell landsspecifik tillämpning av de regler som anges i de tekniska specifikationerna för variabeln ”Yrkesställning” i bilagan till förordning (EG) nr 1201/2009. Om folk- och bostadsräkningen i medlemsstaten identifierar personer som är både arbetsgivare och arbetstagare ska man i metadata redogöra för den metod som använts för att placera dem i den ena eller den andra kategorin.

Födelseland och födelseort

För folk- och bostadsräkningar i vilka statistikuppgifter om födelseland saknas eller är otillräckliga enligt de gällande internationella gränserna när folk- och bostadsräkningen genomförs ska metadata innehålla en beskrivning av den metod som använts för att fördela personer inom indelningen av variabeln ”Födelseland och födelseort”.

I metadata ska det anges om moderns plats för stadigvarande bosättning har ersatts med födelseorten.

Medborgarskap

I länder där en del av befolkningen är ”Erkända icke-medborgare” (dvs. personer som varken är medborgare i något land eller statslösa, och som besitter vissa men inte alla av de rättigheter och plikter som är förbundna med medborgarskap) ska metadata innehålla relevant information om detta.

Plats för stadigvarande bosättning ett år före folk- och bostadsräkningen

I de fall som folk- och bostadsräkningen i medlemsstaten insamlar information om variabeln ”Tidigare plats för stadigvarande bosättning och inflyttningsdatum på nuvarande plats för stadigvarande bosättning” ska metadata innehålla en beskrivning av de metoder som använts för att ta fram uppgifter för plats för stadigvarande bosättning ett år innan folk- och bostadsräkningen.

Variabler som rör hushåll och familj

I metadata ska det anges om folk- och bostadsräkningen i medlemsstaden använder begreppet gemensamt boende (housekeeping) eller begreppet gemensam konsumtion (household-dwelling) för att identifiera hushåll. Man ska i dem även redogöra för den metod som har använts för att bilda hushåll och familjer.

I metadata ska det anges hur man identifierat förhållandena mellan personerna i ett hushåll (t.ex. relationsmatris eller förhållande till referenspersonen).

Man ska även redogöra för de metoder som har använts för att rapportera uppgifter om primärt hemlösa.

Bebodd eller obebodd bostad

I de fall som folk- och bostadsräkningen i en medlemsstat samlar in information om ”Bostäder som är avsedda för säsongsmässig användning eller som andrabostad” och ”Obebodda bostäder” ska metadata innehålla information om de metoder som använts vid rapporteringen av dessa kategorier.

Ägarkategori

I metadata ska det anges vilken definition av ”bostadskooperativ” som har använts vid folk- och bostadsräkningen i medlemsstaten och om den relevanta rättsliga grunden.

Metadata ska även innehålla information om alla eventuella typiska fall som klassificerats under ”Bostäder med andra typer av ägarskap”.

Bostadsarea (boarea) och/eller antal rum i bostaden, utrymmesstandard

I metadata ska det anges om begreppet ”Bostadsarea” eller ”Antal rum” har använts, och det ska finnas information om vilken definition som använts för motsvarande mätning av utrymmesstandarden.


17.6.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 151/14


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 520/2010

av den 16 juni 2010

om ändring av förordning (EG) nr 831/2002 med avseende på tillgång till förtroliga uppgifter för vetenskapliga syften, vad gäller tillgängliga undersökningar och statistikkällor

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik (1), särskilt artikel 23, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 831/2002 (2) fastställs på vilka villkor som tillgång får beviljas till förtroliga uppgifter som överförts till Eurostat, då avsikten är att dra statistiska slutsatser för vetenskapliga syften. Där redovisas de olika undersökningar och statistikkällor som förordningen gäller.

(2)

Det finns i forskarsamhället en växande efterfrågan på att för vetenskapliga ändamål få tillgång till konfidentiella uppgifter från den europeiska hälsoenkäten (Ehis), gemenskapsstatistiken om informationssamhället (CSIS), hushållsbudgetundersökningen (HBS) och statistiken över varutransporter på väg (CGR).

(3)

Den europeiska hälsoenkäten har som syfte att på ett harmoniserat sätt och med hög jämförbarhet mellan medlemsstaterna mäta EU-medborgarnas hälsostatus, livsstil (hälsorelaterade faktorer) och nyttjande av hälso- och sjukvård. Enkäten täcker områden som svarar mot både politiska behov och vetenskapliga mål. Genom att använda enskilda uppsättningar data skulle forskare kunna utföra studier på specifika populationer (t.ex. äldre) för att bättre kunna uppskatta deras hälsostatus och hur hälso- och sjukvården möter deras behov. Resultaten av sådana vetenskapliga studier skulle kunna användas för att utforma specifika strategier för olika befolkningsgrupper eller för att utvärdera europeiska och/eller nationella förebyggande åtgärder.

(4)

I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 808/2004 av den 21 april 2004 om gemenskapsstatistik om informationssamhället (3) ges ramarna för insamling av harmoniserad statistik över användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i hushåll och av enskilda personer. Tillgång till enskilda datamängder skulle i hög grad gynna forskningen kring IKT-användningens konsekvenser för samhällen i Europa och kring e-integration. Resultaten kan användas för att utvärdera befintlig politik och till att utforma relevanta nya strategier på nationell och europeisk nivå, t.ex. i2010-strategin.

(5)

Hushållsbudgetundersökningen omfattar en klassificering av utgifter utifrån en karaktärisering av hushållen, deras referenspersoner och inkomster. Enhetligheten hos denna källa gör det möjligt att skapa mikrosimuleringsverktyg för att pröva EU-omfattande hypoteser och hjälpa beslutsfattarna att fatta välgrundade beslut.

(6)

I rådets förordning (EG) nr 1172/98av den 25 maj 1998 om statistikrapportering om varutransporter på väg (4) ställs kravet att de rapporterande medlemsländerna ska förse Eurostat med kvartalsvis mikrodata om fordon som valts ut för urvalet, de resor som fordonen gjort och gods som transporterats under dessa resor mellan regionerna. Om forskare skulle få tillgång till dessa uppgifter skulle det gynna undersökningarna av transportpolitiken och transportmodeller, bland annat för ändamål som rör EU:s regionalpolitik, förbättring av jämvikten mellan olika transportgrenar och utvecklingen av transeuropeiska transportnätverk i EU.

(7)

Den europeiska hälsoenkäten (Ehis), gemenskapsstatistiken om informationssamhället (CSIS) – modul 2: Enskilda personer, hushållen och informationssamhället, hushållsbudgetsundersökningen (HBS) och statistiken över varutransporter på väg (CGR), bör därför läggas till dem som nämns i förordning (EG) nr 831/2002.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för det europeiska statistiksystemet (ESS-kommittén).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 831/2002 ska ändras på följande sätt:

1.

I artikel 5 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1.   Gemenskapsmyndigheten får i sina lokaler ge tillgång till förtroliga uppgifter som erhållits från följande undersökningar eller statistikkällor:

Europeiska gemenskapens hushållsundersökning.

Arbetskraftsundersökningen.

Gemenskapens innovationsundersökning.

Undersökningen om yrkesinriktad fortbildning.

Undersökningen av inkomststrukturer.

Gemenskapsstatistiken över inkomst- och levnadsvillkor.

Vuxenutbildningsundersökningen.

Undersökningen om företagsstrukturen i jordbruket.

Europeiska hälsoenkäten.

Gemenskapsstatistik om informationssamhället – modul 2: Enskilda personer, hushållen och informationssamhället.

Hushållsbudgetundersökningen.

Statistikrapportering om varutransporter på väg.

Tillgång till uppgifter för ett särskilt forskningsprojekt får dock inte beviljas om den nationella myndighet som tillhandahållit uppgifterna motsätter sig detta.”

2.

I artikel 6 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1.   Gemenskapsmyndigheten får lämna ut uppsättningar anonymiserade mikrodata som erhållits från följande undersökningar eller statistikkällor:

Europeiska gemenskapens hushållsundersökning.

Arbetskraftsundersökningen.

Gemenskapens innovationsundersökning.

Undersökningen om yrkesinriktad fortbildning.

Undersökningen av inkomststrukturer.

Gemenskapsstatistiken över inkomst- och levnadsvillkor.

Vuxenutbildningsundersökningen.

Undersökningen om företagsstrukturen i jordbruket.

Europeiska hälsoenkäten.

Gemenskapsstatistik om informationssamhället – modul 2: Enskilda personer, hushållen och informationssamhället.

Hushållsbudgetundersökningen.

Statistikrapportering om varutransporter på väg.

Tillgång till uppgifter för ett särskilt forskningsprojekt får dock inte beviljas om den nationella myndighet som tillhandahållit uppgifterna motsätter sig detta.”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 16 juni 2010.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 87, 31.3.2009, s. 164.

(2)  EGT L 133, 18.5.2002, s. 7.

(3)  EUT L 143, 30.4.2004, s. 49.

(4)  EGT L 163, 6.6.1998, s. 1.


17.6.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 151/16


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 521/2010

av den 16 juni 2010

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1580/2007 av den 21 december 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordningar (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1182/2007 avseende sektorn för frukt och grönsaker (2), särskilt artikel 138.1, och

av följande skäl:

I förordning (EG) nr 1580/2007 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilaga XV, del A till den förordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 138 i förordning (EG) nr 1580/2007 ska fastställas i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 17 juni 2010.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 16 juni 2010.

För kommissionen, på ordförandens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 350, 31.12.2007, s. 1.


BILAGA

Fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)

KN-nr

Kod för tredjeland (1)

Schablonvärde vid import

0702 00 00

IL

132,1

MA

44,4

MK

45,6

TR

50,2

ZZ

68,1

0707 00 05

MA

37,3

MK

45,6

TR

119,1

ZZ

67,3

0709 90 70

TR

101,8

ZZ

101,8

0805 50 10

AR

83,9

BR

112,1

TR

94,3

US

83,2

ZA

93,7

ZZ

93,4

0808 10 80

AR

106,2

BR

77,3

CA

127,1

CL

97,4

CN

53,8

NZ

126,0

US

123,5

UY

123,8

ZA

111,6

ZZ

105,2

0809 10 00

TR

228,7

ZZ

228,7

0809 20 95

SY

245,9

TR

345,1

US

576,0

ZZ

389,0

0809 30

TR

158,2

ZZ

158,2


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ”ZZ” betecknar ”övrigt ursprung”.


BESLUT

17.6.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 151/18


BESLUT AV KOMMITTÉN FÖR UTRIKES-OCH SÄKERHETSPOLITIK EU SSR GUINEA-BISSAU/1/2010

av den 15 juni 2010

om utnämning av uppdragschefen för Europeiska unionens uppdrag till stöd för reform av säkerhetssektorn i Republiken Guinea-Bissau (EU SSR Guinea-Bissau)

(2010/334/Gusp)

KOMMITTÉN FÖR UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK HAR ANTAGIT FÖLJANDE BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 38 tredje stycket,

med beaktande av rådets gemensamma åtgärd 2008/112/Gusp av den 12 februari 2008 om Europeiska unionens uppdrag till stöd för reform av säkerhetssektorn i Republiken Guinea-Bissau (EU SSR Guinea-Bissau) (1), särskilt artikel 8.1 andra stycket, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 8.1 i gemensam åtgärd 2008/112/Gusp har rådet bemyndigat kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (nedan kallad Kusp) att, i enlighet med artikel 38 i fördraget, fatta lämpliga beslut i syfte att utöva den politiska kontrollen och den strategiska ledningen av uppdraget EU SSR Guinea-Bissau, inbegripet beslutet att utse av uppdragschef.

(2)

Den 5 mars 2008 utnämnde Kusp, på förslag av rådets generalsekreterare/den höga representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (den höga representanten), genom sitt beslut EU SSR Guinea-Bissau/1/2008 (2) Juan Esteban VERASTEGUI till uppdragschef för Europeiska unionens uppdrag EU SSR Guinea-Bissau.

(3)

Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik har föreslagit att Fernando AFONSO utses som efterträdare till Juan Esteban VERASTEGUI som uppdragschef för Europeiska unionens uppdrag EU SSR Guinea-Bissau från och med den 1 juli 2010.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Fernando AFONSO utnämns härmed till uppdragschef för Europeiska unionens uppdrag till stöd för reform av säkerhetssektorn i Republiken Guinea-Bissau (EU SSR Guinea-Bissau) från och med den 1 juli 2010.

Artikel 2

Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitiks beslut EU SSR Guinea-Bissau/1/2008 ska upphöra att gälla.

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Det ska tillämpas till dess att rådets gemensamma åtgärd 2008/112/Gusp upphör att gälla.

Utfärdat i Bryssel 15 juni 2010.

På kommittén för utrikes- och säkerhetspolitiks vägnar

C. FERNÁNDEZ-ARIAS

Ordförande


(1)  EUT L 40, 14.2.2008, s. 11.

(2)  EUT L 73, 15.3.2008, s. 34.


17.6.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 151/19


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 10 juni 2010

om riktlinjer för beräkning av kollager i mark enligt bilaga V till direktiv 2009/28/EG

[delgivet med nr K(2010) 3751]

(2010/335/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG (1), särskilt bilaga V, del C, punkt 10, och

av följande skäl:

(1)

I direktiv 2009/28/EG fastställs regler för beräkning av växthusgaspåverkan av biodrivmedel, flytande biobränslen och deras fossila motsvarigheter, med beaktande av utsläpp från kollagrens förändring till följd av ändrad markanvändning. Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG av den 13 oktober 1998 om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av rådets direktiv 93/12/EEG (2) innehåller motsvarande regler vad gäller biobränslen.

(2)

Kommissionen bör basera sina riktlinjer för beräkning av kollager i mark på IPCC:s riktlinjer för nationella växthusgasinventeringar från 2006. De riktlinjerna är avsedda för nationella växthusgasinventeringar och är därför inte uttryckta i en form som enkelt kan tillämpas av ekonomiska aktörer. I fall där IPCC:s riktlinjer saknar den information som behövs i fråga om tillverkning av biodrivmedel och flytande biobränsle, eller när sådan information inte finns att tillgå, är det därför lämpligt att bygga på andra vetenskapliga datakällor.

(3)

För beräkning av kollager i det organiska materialet i marken är det lämpligt att beakta klimat, jordtyp, marktäcke, markskötsel och tillförsel. För mineraljordar är beräkning enligt IPCC Tier 1 för organiskt kol i marken en lämplig metod för detta ändamål eftersom den omfattar den globala nivån. För organiska jordar tar IPPC-metoden särskilt fasta på kolförluster efter dränering av jorden och detta endast genom årlig avgång. Eftersom dränering av jorden i regel leder till höga kollagerförluster som inte kan kompenseras med minskade utsläpp av växthusgaser genom användning av biodrivmedel eller flytande biobränsle och eftersom dränering av torvmark förbjuds enligt hållbarhetskriterierna i direktiv 2009/28/EG, räcker det med att fastställa allmänna regler för bestämning av organiskt kol eller kolförluster från organiska jordar.

(4)

För beräkningen av kollager i levande biomassa och i dött organiskt material är det lämpligt med en inte alltför invecklad metod, motsvarande IPCC Tier 1 för vegetation. Enligt den metoden kan man rimligen anta att hela kollagret i levande biomassa och i dött organiskt material går förlorat vid omställning av marken. Dött organiskt material har oftast liten betydelse vid omställning av mark för produktion av grödor avsedda för biodrivmedel och flytande biobränsle, men bör beaktas åtminstone i fråga om slutna skogar.

(5)

Vid beräkning av växthusgaspåverkan till följd av förändrad markanvändning bör de ekonomiska aktörerna ha möjlighet att använda sig av faktiska värden för kollagren förknippade med referensmarkanvändning och markanvändningen efter omställningen. De bör också kunna använda sig av standardvärden, och det är lämpligt att standardvärdena ges i dessa riktlinjer. Det är dock inte nödvändigt att tillhandahålla standardvärden för osannolika kombinationer av klimat och jordtyp.

(6)

I bilaga V till direktiv 2009/28/EG anges metoden för beräkning av växthusgaspåverkan och formler för beräkning av årliga utsläpp på grund av förändringar i kollager till följd av ändrad markanvändning. Riktlinjerna i bilagan till detta beslut innehåller formler för beräkning av kollager i mark som komplement till formlerna i bilaga V.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Riktlinjerna för beräkning av kollager i mark vid tillämpning av bilaga V till direktiv 2009/28/EG anges i bilagan till detta beslut.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 10 juni 2010.

På kommissionens vägnar

Günther OETTINGER

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 140, 5.6.2009, s. 16.

(2)  EGT L 350, 28.12.1998, s. 58.


BILAGA

Riktlinjer för beräkning av kollager i mark enligt bilaga V till direktiv 2009/28/EG

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1.

Inledning

2.

Konsekvent redovisning av kollager i mark

3.

Beräkning av kollager

4.

Markens organiska kolinnehåll

5.

Kollager i vegetation ovan och under jord

6.

Standardvärden för kollager i mineraljord

7.

Faktorer som återspeglar skillnaden mellan organiskt kolinnehåll och standardvärdet för organiskt kol

8.

Värden för kollager i vegetation ovan och under jord

1.   INLEDNING

I dessa riktlinjer fastställs reglerna för beräkning av kollager i mark, både för referensmarkanvändning (CSR , enligt definitionen i punkt 7 i bilaga V till direktiv 2009/28/EG) och faktisk markanvändning (CSA , enligt definitionen i punkt 7 i bilaga V till direktiv 2009/28/EG).

I punkt 2 anges regler som har tagits fram för en konsekvent bestämning av kollager i mark. I punkt 3 anges en allmän regel för beräkning av kollager som omfattar två komponenter: jordens organiska kol och kollager i vegetation ovan och under jord.

I punkt 4 anges detaljerade regler för bestämning av jordens organiska kollager. För mineraljordar presenteras en metod som bygger på användning av värden enligt riktlinjerna, men möjligheten att använda alternativa metoder finns också. För organiska jordar presenteras ett antal metoder, även om riktlinjerna inte innehåller några värden för bestämning av organiskt kollager i organiska jordar.

I punkt 5 anges detaljerade regler för kollager i vegetation, men dessa gäller endast om man har valt att inte använda riktlinjernas värden för kollager i vegetation ovan och under jord enligt punkt 8 (det är inte obligatoriskt att använda dessa värden och i vissa fall är de inte lämpliga).

I punkt 6 anges regler för hur man väljer lämpliga värden i de fall då man använder riktlinjernas värden för organiskt kol i mineraljordar (värdena ges i punkterna 6 och 7). I dessa regler hänvisas till datalager om klimatregioner och jordtyper som finns att tillgå via den öppenhetsplattform som etablerats genom direktiv 2009/28/EG. Dessa detaljerade datalager utgör grunden för figurerna 1 och 2 nedan.

I punkt 8 anges värden för kollager i vegetation ovan och under jord och relaterade parametrar. I punkterna 7 och 8 anges värden för fyra olika markanvändningskategorier: odlingsmark, fleråriga grödor, gräsmark och skogsmark.

Figur 1

Klimatregioner

Image

Figur 2

Geografisk fördelning av jordtyper

Image

2.   KONSEKVENT REDOVISNING AV KOLLAGER I MARK

För bestämning av kollager per ytenhet för CSR och CSA ska följande regler gälla:

1.

Hela den yta för vilken kollagret beräknas ska vara liknande vad gäller

a)

biofysikaliska egenskaper i fråga om klimat och jordtyp,

b)

brukningshistoria i fråga om jordbearbetning,

c)

historia i fråga om koltillförsel till marken.

2.

Som kollager för faktisk markanvändning, CSA , används

i fråga om förlust av kollager: det uppskattade kollagret vid jämvikt i marken under den nya användningen,

i fråga om inlagring av kol: det uppskattade kollagret efter 20 år eller när grödan når mognad, beroende på vilket som inträffar först.

3.   BERÄKNING AV KOLLAGER

För beräkning av CSR och CSA ska följande formel gälla:

CSi = (SOC + CVEG ) × A

där

CSI = kollager per ytenhet vid markanvändning i (anges som massan kol per ytenhet, inbegripet både mark och vegetation),

SOC= markens organiska kolinnehåll (anges som massan kol per hektar), beräknat enligt punkt 4,

CVEG = kollager i vegetation ovan och under jord (anges som massan kol per hektar), beräknat enligt punkt 5 eller enligt lämpliga värden i punkt 8,

A= faktor för skalning till aktuell yta (anges som hektar per ytenhet).

4.   MARKENS ORGANISKA KOLINNEHÅLL

4.1   Mineraljordar

För beräkning av markens organiska kolinnehåll SOC kan följande formel användas:

SOC = SOCST  × FLU  × FMG  × FI

där

SOC= organiskt kolinnehåll i marken (anges som massan kol per hektar),

SOCST = standardvärde för organiskt kol i översta skiktet (0–30 cm) (anges som massan kol per hektar),

FLU = markanvändningsfaktor som återspeglar skillnaden mellan markens organiska kolinnehåll vid den aktuella markanvändningen och standardvärdet för organiskt kolinnehåll,

FMG = markanvändningsfaktor som återspeglar skillnaden mellan markens organiska kolinnehåll vid den aktuella markanvändningen och standardvärdet för organiskt kolinnehåll,

FI = tillförselfaktor som återspeglar skillnaden mellan organiskt kolinnehåll i jorden i samband med olika nivåer av koltillförsel till marken och standardvärdet för organiskt kolinnehåll.

För SOCST ska de lämpliga värden som anges i punkt 6 gälla.

För FLU , FMG och FI ska de lämpliga värden som anges i punkt 7 gälla.

Som ett alternativ till formeln ovan kan andra lämpliga metoder, inbegripet mätningar, användas för att bestämma kolinnehållet SOC. I den mån metoderna inte baserar sig på mätningar ska de beakta klimat, jordtyp, marktäcke, markskötsel och tillförsel.

4.2   Organiska jordar (histosoler)

För bestämning av kolinnehållet SOC ska lämpliga metoder användas. Metoderna ska beakta såväl det organiska jordskiktets hela djup som klimat, marktäcke, markskötsel och tillförsel. Metoderna kan inbegripa mätningar.

I fråga om kollager som påverkas av dränering av marken, ska kolförlusten efter dräneringen beaktas med hjälp av lämpliga metoder. Metoderna kan basera sig på årlig kolförlust efter dräneringen.

5.   KOLLAGER I VEGETATION OVAN OCH UNDER JORD

Följande formel ska användas för beräkning av CVEG , utom när man använder ett värde för CVEG enligt punkt 8:

CVEG = CBM  + CDOM

där

CVEG = kollager i vegetation ovan och under jord (anges som massan kol per hektar),

CBM = kollager i levande biomassa ovan och under jord (anges som massan kol per hektar), beräknat enligt punkt 5.1,

CDOM = kollager i dött organiskt material ovan och under jord (anges som massan kol per hektar), beräknat enligt punkt 5.2.

För CDOM kan värdet 0 användas, utom i fråga om skogsmark (med undantag av skogsplanteringar) med krontäckning över 30 %.

5.1   Levande biomassa

För beräkning av CBM ska följande formel gälla:

CBM = CAGB  + CBGB

där

CVEG = kollager i levande biomassa ovan och under jord (anges som massan kol per hektar),

CAGB = kollager i levande biomassa ovan jord (anges som massan kol per hektar), beräknat enligt punkt 5.1.1,

CBGB = kollager i levande biomassa under jord (anges som massan kol per hektar), beräknat enligt punkt 5.1.2.

5.1.1   Levande biomassa ovan jord

För beräkning av CAGB ska följande formel gälla:

CAGB = BAGB  × CFB

där

CAGB = kollager i levande biomassa ovan jord (anges som massan kol per hektar),

BAGB = vikten för levande biomassa ovan jord (anges som torrvikt per hektar),

CFB = kolfraktionen i den levande biomassans torrvikt (anges som massan kol per massa torrmaterial).

För odlingsmark, fleråriga grödor och skogsplanteringar ska värdet på BAGB vara medelvikten för levande biomassa ovan jord under produktionscykeln.

För CFB kan värdet 0,47 användas.

5.1.2   Levande biomassa under jord

För beräkning av CBGB ska den ena av följande två formler användas:

1.

CBGB = BBGB  × CFB

där

CBGB = kollager i levande biomassa under jord (anges som massan kol per hektar),

BBGB = vikten för levande biomassa under jord (anges som torrvikt per hektar),

CFB = kolfraktionen i den levande biomassans torrvikt (anges som massan kol per massa torrmaterial).

För odlingsmark, fleråriga grödor och skogsplanteringar ska värdet på BBGB vara medelvikten för levande biomassa under jord under produktionscykeln.

För CFB kan värdet 0,47 användas.

2.

CBGB = CAGB × R

där

CBGB= kollager i levande biomassa under jord (anges som massan kol per hektar),

CAGB= kollager i levande biomassa ovan jord (anges som massan kol per hektar),

R= kvoten mellan kollager i levande biomassa under och ovan jord.

De lämpliga värden för R som anges i punkt 8 kan användas.

5.2   Dött organiskt material

För beräkning av CDOM ska följande formel gälla:

CDOM = CDW  + CLI

där

CDOM = kollager i dött organiskt material ovan och under jord (anges som massan kol per hektar),

CDW = kollager i död ved ovan jord (anges som massan kol per hektar), beräknat enligt punkt 5.2.1,

CLI = kollager i förna (anges som massan kol per hektar), beräknat enligt punkt 5.2.2.

5.2.1   Kollager i död ved

För beräkning av CDW ska följande formel gälla:

CDW = DOMDW  × CFDW

där

CDW = kollager i död ved (anges som massan kol per hektar),

DOMDW = totalvikten för död ved (anges som torrvikt per hektar),

CFDW = kolfraktionen i den döda vedens torrvikt (anges som massan kol per massa torrmaterial).

För CFDW kan värdet 0,5 användas.

5.2.2   Kollager i förna

För beräkning av CLI ska följande formel gälla:

CLI = DOMLI  × CFLI

där

CDW = kollager i förna (anges som massan kol per hektar),

DOMLI = vikten för förna (anges som torrvikt per hektar),

CFLI = kolfraktionen i förnans torrvikt (anges som massan kol per massa torrmaterial).

För CFLI kan värdet 0,4 användas.

6.   STANDARDVÄRDEN FÖR KOLLAGER I MINERALJORD

Ett värde för SOCST ska väljas i tabell 1 på grundval av lämplig klimatregion och jordtyp för det berörda området (se punkterna 6.1 och 6.2).

Tabell 1

SOCST = organiskt kol i det översta (0–30 cm) skiktet i standardjord

(ton kol per hektar)

Klimatregion

Jordtyp

 

Lerjordar med hög aktivitet

Lerjordar med låg aktivitet

Sandjordar

Podsoljordar

Vulkaniska jordar

Våtmarksjordar

Borealt

68

10

117

20

146

Kalltempererat torrt klimat

50

33

34

20

87

Kalltempererat fuktigt klimat

95

85

71

115

130

87

Varmtempererat torrt klimat

38

24

19

70

88

Kalltempererat fuktigt klimat

88

63

34

80

88

Tropiskt torrt klimat

38

35

31

50

86

Tropiskt fuktigt klimat

65

47

39

70

86

Tropiskt vått klimat

44

60

66

130

86

Tropiskt bergsklimat

88

63

34

80

86

6.1   Klimatregion

Bestämningen av lämplig klimatregion för valet av lämpligt värde för SOCST ska göras på grundval av de datalager om klimatregion som finns att tillgå genom öppenhetsplattformen som etablerats genom artikel 24 i direktiv 2009/28/EG.

6.2   Jordtyp

Den lämpliga jordtypen ska bestämmas enligt figur 3. De datalager för jordtyp som finns att tillgå genom öppenhetsplattformen som inrättats genom artikel 24 i direktiv 2009/28/EG kan användas som vägledning vid bestämning av jordtypen.

Figur 3

Klassificering av jordtyper

Image

7.   FAKTORER SOM ÅTERSPEGLAR SKILLNADER MELLAN ORGANISKT KOLINNEHÅLL OCH STANDARDVÄRDET FÖR ORGANISKT KOL

Lämpliga värden för FLU , FMG och FI ska väljas enligt tabellerna i denna punkt. För beräkningen av CSR används lämpligen de skötsel- och tillförselfaktorer som gällde i januari 2008. För beräkningen av CSA används lämpligen de skötsel- och tillförselfaktorer som nu gäller och som leder till jämvikt för det berörda kollagret.

7.1   Odlingsmark

Tabell 2

Faktorer för odlingsmark

Klimatregion

Markanvändning

(FLU )

Skötsel

(FMG )

Tillförsel

(F I)

FLU

FMG

FI

Tempererat/borealt torrt klimat

Odling

Intensiv jordbearbetning

Låg

0,8

1

0,95

Medel

0,8

1

1

Hög, med stallgödsel

0,8

1

1,37

Hög, utan stallgödsel

0,8

1

1,04

Reducerad jordbearbetning

Låg

0,8

1,02

0,95

Medel

0,8

1,02

1

Hög, med stallgödsel

0,8

1,02

1,37

Hög, utan stallgödsel

0,8

1,02

1,04

Ingen jordbearbetning

Låg

0,8

1,1

0,95

Medel

0,8

1,1

1

Hög, med stallgödsel

0,8

1,1

1,37

Hög, utan stallgödsel

0,8

1,1

1,04

Tempererat/borealt

Odling

Intensiv jordbearbetning

Låg

0,69

1

0,92

Medel

0,69

1

1

Hög, med stallgödsel

0,69

1

1,44

Hög, utan stallgödsel

0,69

1

1,11

Reducerad jordbearbetning

Låg

0,69

1,08

0,92

Medel

0,69

1,08

1

Hög, med stallgödsel

0,69

1,08

1,44

Hög, utan stallgödsel

0,69

1,08

1,11

Ingen jordbearbetning

Låg

0,69

1,15

0,92

Medel

0,69

1,15

1

Hög, med stallgödsel

0,69

1,15

1,44

Hög, utan stallgödsel

0,69

1,15

1,11

Tropiskt torrt klimat

Odling

Intensiv jordbearbetning

Låg

0,58

1

0,95

Medel

0,58

1

1

Hög, med stallgödsel

0,58

1

1,37

Hög, utan stallgödsel

0,58

1

1,04

Reducerad jordbearbetning

Låg

0,58

1,09

0,95

Medel

0,58

1,09

1

Hög, med stallgödsel

0,58

1,09

1,37

Hög, utan stallgödsel

0,58

1,09

1,04

Ingen jordbearbetning

Låg

0,58

1,17

0,95

Medel

0,58

1,17

1

Hög, med stallgödsel

0,58

1,17

1,37

Hög, utan stallgödsel

0,58

1,17

1,04

Tropiskt fuktigt/vått klimat

Odling

Intensiv jordbearbetning

Låg

0,48

1

0,92

Medel

0,48

1

1

Hög, med stallgödsel

0,48

1

1,44

Hög, utan stallgödsel

0,48

1

1,11

Reducerad jordbearbetning

Låg

0,48

1,15

0,92

Medel

0,48

1,15

1

Hög, med stallgödsel

0,48

1,15

1,44

Hög, utan stallgödsel

0,48

1,15

1,11

Ingen jordbearbetning

Låg

0,48

1,22

0,92

Medel

0,48

1,22

1

Hög, med stallgödsel

0,48

1,22

1,44

Hög, utan stallgödsel

0,48

1,22

1,11

Tropiskt bergsklimat

Odling

Intensiv jordbearbetning

Låg

0,64

1

0,94

Medel

0,64

1

1

Hög, med stallgödsel

0,64

1

1,41

Hög, utan stallgödsel

0,64

1

1,08

Reducerad jordbearbetning

Låg

0,64

1,09

0,94

Medel

0,64

1,09

1

Hög, med stallgödsel

0,64

1,09

1,41

Hög, utan stallgödsel

0,64

1,09

1,08

Ingen jordbearbetning

Låg

0,64

1,16

0,94

Medel

0,64

1,16

1

Hög, med stallgödsel

0,64

1,16

1,41

Hög, utan stallgödsel

0,64

1,16

1,08

I tabell 3 finns vägledning för val av lämpliga värden i tabellerna 2 och 4.

Tabell 3

Vägledning om skötsel och tillförsel för odlingsmark och fleråriga grödor

Skötsel/Tillförsel

Vägledning

Intensiv jordbearbetning

Betydande markstörning med intensiv (full vändning av jorden) eller frekvent (inom ett år) jordbearbetning. Vid planteringstidpunkten är endast en liten andel (t.ex. < 30 %) täckt av rester.

Reducerad jordbearbetning

Primär och/eller sekundär jordbearbetning men med reducerad markstörning (oftast på litet djup och utan full vändning av jorden); resulterande yta är i regel täckt med över 30 % rester vid plantering.

Ingen jordbearbetning

Direkt sådd utan primär jordbearbetning, med endast minimal markstörning inom såddområdet. Typiskt används ogräsmedel för ogräsbekämpning.

Låg

Låg återförsel av rester på grund av avlägsnande av rester (uppsamling eller bränning), frekvent helträda, produktion av grödor som ger liten mängd rester (t.ex. grönsaker, tobak, bomull), ingen mineralgödsel eller inga kvävebindande grödor.

Medel

Representativ för ettåriga odlingar med spannmål där alla odlingsrester återförs till åkern. Om resterna avlägsnas tillförs kompletterande organiskt material (t.ex. stallgödsel). Likaså krävs mineralgödsel eller kvävebindande grödor i växelbruk.

Hög, med stallgödsel

Representerar betydligt högre koltillförsel i jämförelse med odlingssystem med medelhög koltillförsel, på grund av ytterligare regelbunden tillförsel av stallgödsel.

Hög, utan stallgödsel

Representerar betydligt högre tillförsel av skörderester jämfört med odlingssystem med medelhög koltillförsel, på grund av tilläggsmetoder såsom produktion av grödor som ger hög resthalt, användning av gröngödsel, täckgrödor, träda med återvegetation, bevattning, frekvent användning av perenna gräsväxter i växtföljd med ettåriga grödor, men utan stallgödsel (se raden ovan).

7.2   Fleråriga grödor

Tabell 4

Faktorer för fleråriga grödor, dvs. grödor vars stam i regel inte skördas årligen, såsom skottskog med kort omloppstid och oljepalm

Klimatregion

Markanvändning

(FLU )

Skötsel

(FMG )

Tillförsel

(FI )

FLU

FMG

FI

Tempererat/borealt torrt klimat

Fleråriga grödor

Intensiv jordbearbetning

Låg

1

1

0,95

Medel

1

1

1

Hög, med stallgödsel

1

1

1,37

Hög, utan stallgödsel

1

1

1,04

Reducerad jordbearbetning

Låg

1

1,02

0,95

Medel

1

1,02

1

Hög, med stallgödsel

1

1,02

1,37

Hög, utan stallgödsel

1

1,02

1,04

Ingen jordbearbetning

Låg

1

1,1

0,95

Medel

1

1,1

1

Hög, med stallgödsel

1

1,1

1,37

Hög, utan stallgödsel

1

1,1

1,04

Tempererat/borealt

Fleråriga grödor

Intensiv jordbearbetning

Låg

1

1

0,92

Medel

1

1

1

Hög, med stallgödsel

1

1

1,44

Hög, utan stallgödsel

1

1

1,11

Reducerad jordbearbetning

Låg

1

1,08

0,92

Medel

1

1,08

1

Hög, med stallgödsel

1

1,08

1,44

Hög, utan stallgödsel

1

1,08

1,11

Ingen jordbearbetning

Låg

1

1,15

0,92

Medel

1

1,15

1

Hög, med stallgödsel

1

1,15

1,44

Hög, utan stallgödsel

1

1,15

1,11

Tropiskt torrt klimat

Fleråriga grödor

Intensiv jordbearbetning

Låg

1

1

0,95

Medel

1

1

1

Hög, med stallgödsel

1

1

1,37

Hög, utan stallgödsel

1

1

1,04

Reducerad jordbearbetning

Låg

1

1,09

0,95

Medel

1

1,09

1

Hög, med stallgödsel

1

1,09

1,37

Hög, utan stallgödsel

1

1,09

1,04

Ingen jordbearbetning

Låg

1

1,17

0,95

Medel

1

1,17

1

Hög, med stallgödsel

1

1,17

1,37

Hög, utan stallgödsel

1

1,17

1,04

Tropiskt fuktigt/vått klimat

Fleråriga grödor

Intensiv jordbearbetning

Låg

1

1

0,92

Medel

1

1

1

Hög, med stallgödsel

1

1

1,44

Hög, utan stallgödsel

1

1

1,11

Reducerad jordbearbetning

Låg

1

1,15

0,92

Medel

1

1,15

1

Hög, med stallgödsel

1

1,15

1,44

Hög, utan stallgödsel

1

1,15

1,11

Ingen jordbearbetning

Låg

1

1,22

0,92

Medel

1

1,22

1

Hög, med stallgödsel

1

1,22

1,44

Hög, utan stallgödsel

1

1,22

1,11

Tropiskt bergsklimat

Fleråriga grödor

Intensiv jordbearbetning

Låg

1

1

0,94

Medel

1

1

1

Hög, med stallgödsel

1

1

1,41

Hög, utan stallgödsel

1

1

1,08

Reducerad jordbearbetning

Låg

1

1,09

0,94

Medel

1

1,09

1

Hög, med stallgödsel

1

1,09

1,41

Hög, utan stallgödsel

1

1,09

1,08

Ingen jordbearbetning

Låg

1

1,16

0,94

Medel

1

1,16

1

Hög, med stallgödsel

1

1,16

1,41

Hög, utan stallgödsel

1

1,16

1,08

I tabell 3 i punkt 7.1 finns vägledning för val av lämpliga värden i tabell 4.

7.3.   Gräsmark

Tabell

Faktorer för gräsmark, inklusive savanner

Klimatregion

Markanvändning

(F LU)

Skötsel

(F MG)

Tillförsel

(F I)

FLU

FMG

FI

Tempererat/borealt torrt klimat

Gräsmark

Förbättrad

Medel

1

1,14

1

Hög

1

1,14

1,11

Minimal skötsel

Medel

1

1

1

Måttligt skadad

Medel

1

0,95

1

Allvarligt skadad

Medel

1

0,7

1

Tempererat/borealt fuktigt/torrt klimat

Gräsmark

Förbättrad

Medel

1

1,14

1

Hög

1

1,14

1,11

Minimal skötsel

Medel

1

1

1

Måttligt skadad

Medel

1

0,95

1

Allvarligt skadad

Medel

1

0,7

1

Tropiskt torrt klimat

Gräsmark

Förbättrad

Medel

1

1,17

1

Hög

1

1,17

1,11

Minimal skötsel

Medel

1

1

1

Måttligt skadad

Medel

1

0,97

1

Allvarligt skadad

Medel

1

0,7

1

Tropiskt fuktigt/vått klimat

Savann

Förbättrad

Medel

1

1,17

1

Hög

1

1,17

1,11

Minimal skötsel

Medel

1

1

1

Måttligt skadad

Medel

1

0,97

1

Allvarligt skadad

Medel

1

0,7

1

Tropiskt torrt bergsklimat

Gräsmark

Förbättrad

Medel

1

1,16

1

Hög

1

1,16

1,11

Minimal skötsel

Medel

1

1

1

Måttligt skadad

Medel

1

0,96

1

Allvarligt skadad

Medel

1

0,7

1

I tabell 6 finns vägledning för val av lämpliga värden i tabell 5.

Tabell 6

Vägledning om skötsel och tillförsel för gräsmark

Skötsel/tillförsel

Vägledning

Förbättrad

Representerar gräsmark som förvaltas på ett hållbart sätt med måttligt betestryck och som är föremål för minst en förbättring (t.ex. gödsling, bättre artval, bevattning).

Minimal skötsel

Representerar oskadad och hållbart förvaltad gräsmark, men utan betydande skötselförbättringar.

Måttligt skadad

Representerar överbetad eller måttligt skadad gräsmark med något reducerad produktivitet (i förhållande till den ursprungliga eller minimalt skötta gräsmarken) och som inte får tillförsel genom skötsel.

Allvarligt skadad

Innebär svår långvarig förlust av produktivitet och vegetationstäcke, på grund av svåra mekaniska skador på vegetationen och/eller svår jorderosion.

Medel

Gäller om ingen ytterligare tillförsel har gjorts genom skötsel.

Hög

Gäller för förbättrad gräsmark där ytterligare tillförsel/förbättring har gjorts (en eller flera) genom skötsel (utöver det som krävs för klassificering som förbättrad gräsmark).

7.4.   Skogsmark

Tabell 7

Faktorer för skogsmark med krontäckning på minst 10 %

Klimatregion

Markanvändning

(F LU)

Skötsel

(F MG)

Tillförsel

(F I)

FLU

FMG

FI

Alla

Naturskog (oskadad)

Ej tillämpligt (1)

Ej tillämpligt

1

 

 

Alla

Skogsbruk

Alla

Alla

1

1

1

Tropiskt fuktigt/vått klimat

Svedjebruk – kort träda

Ej tillämpligt

Ej tillämpligt

0,64

 

 

Svedjebruk – lång träda

Ej tillämpligt

Ej tillämpligt

0,8

 

 

Tempererat/borealt fuktigt/torrt klimat

Svedjebruk – kort träda

Ej tillämpligt

Ej tillämpligt

1

 

 

Svedjebruk – lång träda

Ej tillämpligt

Ej tillämpligt

1

 

 

I tabell 8 finns vägledning för val av lämpliga värden i tabell 7.

Tabell 8

Vägledning om markanvändning för skogsmark

Markanvändning

Vägledning

Naturskog

(oskadad)

Representerar naturskog eller oskadad och långvarigt samt hållbart brukad skog.

Svedjebruk

Permanent svedjebruk, där tropisk skog eller skogsmark röjs för plantering av ettåriga grödor för en kort period (t.ex. 3–5 år) och sedan får växa igen.

Lång träda

Representerar situationer där skogsvegetationen återhämtar sig till mogen eller nära mogen status innan den röjs på nytt för användning som odlingsmark.

Kort träda

Representerar situationer där skogsvegetationen inte återhämtar sig innan den röjs på nytt.

8.   VÄRDEN FÖR KOLLAGER I VEGETATION OVAN OCH UNDER JORD

För CVEG eller R kan man använda de ungefärliga värden som anges i denna punkt.

8.1.   Odlingsmark

Tabell 9

Vegetationsvärden för odlingsmark (allmänna)

Klimatregion

CVEG

(ton kol per hektar)

Alla

0


Tabell 10

Vegetationsvärden för sockerrör (specifika)

Område

Klimatregion

Ekologisk zon

Kontinent

CVEG

(ton kol per hektar)

Tropiskt

Tropiskt torrt klimat

Tropisk torrskog

Afrika

4,2

Asien (kontinent, öar)

4

Tropisk buskmark

Asien (kontinent, öar)

4

Tropiskt fuktigt klimat

Tropisk fuktig lövfällande skog

Afrika

4,2

Central- och Sydamerika

5

Tropiskt vått klimat

Tropisk regnskog

Asien (kontinent, öar)

4

Central- och Sydamerika

5

Subtropiskt

Varmtempererat torrt klimat

Subtropisk stäpp

Nordamerika

4,8

Varmtempererat fuktigt klimat

Subtropisk fuktskog

Central- och Sydamerika

5

Nordamerika

4,8

8.2.   Fleråriga grödor, dvs. grödor vars stam i regel inte skördas årligen, såsom skottskog med kort omloppstid och oljepalm

Tabell 11

Vegetationsvärden för fleråriga grödor (allmänna)

Klimatregion

CVEG

(ton kol per hektar)

Tempererat klimat (alla fuktvarianter)

43,2

Tropiskt torrt klimat

6,2

Tropiskt fuktigt klimat

14,4

Tropiskt vått klimat

34,3


Tabell 12

Vegetationsvärden för vissa fleråriga grödor

Klimatregion

Typ av gröda

CVEG

(ton kol per hektar)

Alla

Kokosnöt

75

Jatropha

17,5

Jojoba

2,4

Oljepalm

60

8.3.   Gräsmark

Tabell 13

Vegetationsvärden för gräsmark med undantag för buskmark (allmänna)

Klimatregion

CVEG

(ton kol per hektar)

Borealt torrt och vått klimat

4,3

Kalltempererat torrt klimat

3,3

Kalltempererat vått klimat

6,8

Varmtempererat torrt klimat

3,1

Varmtempererat vått klimat

6,8

Tropiskt torrt klimat

4,4

Tropiskt fuktigt och vått klimat

8,1


Tabell 14

Vegetationsvärden för miscanthus (specifika)

Område

Klimatregion

Ekologisk zon

Kontinent

CVEG

(ton kol per hektar)

Subtropiskt

Varmtempererat torrt klimat

Subtropisk torrskog

Europa

10

Nordamerika

14,9

Subtropisk stäpp

Nordamerika

14,9


Tabell 15

Vegetationsvärden för buskmark, dvs. mark där vegetationen domineras av vedväxter lägre än 5 meter utan tydlig trädkaraktär

Område

Kontinent

CVEG

(ton kol per hektar)

Tropiskt

Afrika

46

Nord- och Sydamerika

53

Asien (kontinent)

39

Asien (öar)

46

Australien

46

Subtropiskt

Afrika

43

Nord- och Sydamerika

50

Asien (kontinent)

37

Europa

37

Asien (öar)

43

Tempererat

Globalt

7,4

8.4.   Skogsmark

Tabell 16

Vegetationsvärden för skogsmark (utom skogsplanteringar) med krontäckning mellan 10 % och 30 %

Område

Ekologisk zon

Kontinent

CVEG

(ton kol per hektar)

R

Tropiskt

Tropisk regnskog

Afrika

40

0,37

Nord- och Sydamerika

39

0,37

Asien (kontinent)

36

0,37

Asien (öar)

45

0,37

Tropisk fuktskog

Afrika

30

0,24

Nord- och Sydamerika

26

0,24

Asien (kontinent)

21

0,24

Asien (öar)

34

0,24

Tropisk torrskog

Afrika

14

0,28

Nord- och Sydamerika

25

0,28

Asien (kontinent)

16

0,28

Asien (öar)

19

0,28

Tropiska bergssystem

Afrika

13

0,24

Nord- och Sydamerika

17

0,24

Asien (kontinent)

16

0,24

Asien (öar)

26

0,28

Subtropiskt

Subtropisk fuktskog

Nord- och Sydamerika

26

0,28

Asien (kontinent)

22

0,28

Asien (öar)

35

0,28

Subtropisk torrskog

Afrika

17

0,28

Nord- och Sydamerika

26

0,32

Asien (kontinent)

16

0,32

Asien (öar)

20

0,32

Subtropisk stäpp

Afrika

9

0,32

Nord- och Sydamerika

10

0,32

Asien (kontinent)

7

0,32

Asien (öar)

9

0,32

Tempererat

Tempererad oceanisk skog

Europa

14

0,27

Nordamerika

79

0,27

Nya Zeeland

43

0,27

Sydamerika

21

0,27

Temperad kontinental skog

Asien, Europa (> 20 år)

2

0,27

Asien, Europa (> 20 år)

14

0,27

Nord- och Sydamerika (> 20 år)

7

0,27

Nord- och Sydamerika (> 20 år)

16

0,27

Tempererade bergs- system

Asien, Europa (> 20 år)

12

0,27

Asien, Europa (> 20 år)

16

0,27

Nord- och Sydamerika (> 20 år)

6

0,27

Nord- och Sydamerika (> 20 år)

6

0,27

Borealt

Boreal barrskog

Asien, Europa, Nordamerika

12

0,24

Boreal tundraskog

Asien, Europa, Nordamerika (> 20 år)

0

0,24

Asien, Europa, Nordamerika (> 20 år)

2

0,24

Boreala bergs- system

Asien, Europa, Nordamerika (> 20 år)

2

0,24

Asien, Europa, Nordamerika (> 20 år)

6

0,24


Tabell 17

Vegetationsvärden för skogsmark (utom skogsplanteringar) med krontäckning över 30 %

Område

Ekologisk zon

Kontinent

CVEG (ton kol per hektar)

Tropiskt

Tropisk regnskog

Afrika

204

Nord- och Sydamerika

198

Asien (kontinent)

185

Asien (öar)

230

Tropisk fuktig lövfällande

Afrika

156

Nord- och Sydamerika

133

Asien (kontinent)

110

Asien (öar)

174

Tropisk torrskog

Afrika

77

Nord- och Sydamerika

131

Asien (kontinent)

83

Asien (öar)

101

Tropiska bergssystem

Afrika

77

Nord- och Sydamerika

94

Asien (kontinent)

88

Asien (öar)

130

Subtropiskt

Subtropisk fuktskog

Nord- och Sydamerika

132

Asien (kontinent)

109

Asien (öar)

173

Subtropisk torrskog

Afrika

88

Nord- och Sydamerika

130

Asien (kontinent)

82

Asien (öar)

100

Subtropisk stäpp

Afrika

46

Nord- och Sydamerika

53

Asien (kontinent)

41

Asien (öar)

47

Tempererat

Tempererad oceanisk skog

Europa

84

Nordamerika

406

Nya Zeeland

227

Sydamerika

120

Temperad kontinental skog

Asien, Europa (> 20 år)

27

Asien, Europa (> 20 år)

87

Nord- och Sydamerika (> 20 år)

51

Nord- och Sydamerika (> 20 år)

93

Tempererade bergs- system

Asien, Europa (> 20 år)

75

Asien, Europa (> 20 år)

93

Nord- och Sydamerika (> 20 år)

45

Nord- och Sydamerika (> 20 år)

93

Borealt

Boreal barrskog

Asien, Europa, Nordamerika

53

Boreal tundraskog

Asien, Europa, Nordamerika (> 20 år)

26

Asien, Europa, Nordamerika (> 20 år)

35

Boreala bergssystem

Asien, Europa, Nordamerika (> 20 år)

32

Asien, Europa, Nordamerika (> 20 år)

53


Tabell 18

Vegetationsvärden för skogsplanteringar

Område

Ekologisk zon

Kontinent

CVEG

(ton kol per hektar)

R

Tropiskt

Tropisk regnskog

Afrika lövträd > 20 år

87

0,24

Afrika lövträd ≤ 20 år

29

0,24

Afrika Pinus sp. > 20 år

58

0,24

Afrika Pinus sp. ≤ 20 år

17

0,24

Amerika Eucalyptus sp.

58

0,24

Amerika Pinus sp.

87

0,24

Amerika Tectona grandis

70

0,24

Amerika övriga lövträd

44

0,24

Asien lövträd

64

0,24

Asien övriga

38

0,24

Tropisk fuktig lövfällande skog

Afrika lövträd > 20 år

44

0,24

Afrika lövträd ≤ 20 år

23

0,24

Afrika Pinus sp. > 20 år

35

0,24

Afrika Pinus sp. ≤ 20 år

12

0,24

Amerika Eucalyptus sp.

26

0,24

Amerika Pinus sp.

79

0,24

Amerika Tectona grandis

35

0,24

Amerika övriga lövträd

29

0,24

Asien lövträd

52

0,24

Asien övriga

29

0,24

Tropisk torrskog

Afrika lövträd > 20 år

21

0,28

Afrika lövträd ≤ 20 år

9

0,28

Afrika Pinus sp. > 20 år

18

0,28

Afrika Pinus sp. ≤ 20 år

6

0,28

Amerika Eucalyptus sp.

27

0,28

Amerika Pinus sp.

33

0,28

Amerika Tectona grandis

27

0,28

Amerika övriga lövträd

18

0,28

Asien lövträd

27

0,28

Asien övriga

18

0,28

Tropisk buskmark

Afrika lövträd

6

0,27

Afrika Pinus sp. > 20 år

6

0,27

Afrika Pinus sp. ≤ 20 år

4

0,27

Amerika Eucalyptus sp.

18

0,27

Amerika Pinus sp.

18

0,27

Amerika Tectona grandis

15

0,27

Amerika övriga lövträd

9

0,27

Asien lövträd

12

0,27

Asien övriga

9

0,27

Tropiska bergs- system

Afrika lövträd > 20 år

31

0,24

Afrika lövträd ≤ 20 år

20

0,24

Afrika Pinus sp. > 20 år

19

0,24

Afrika Pinus sp. ≤ 20 år

7

0,24

Amerika Eucalyptus sp.

22

0,24

Amerika Pinus sp.

29

0,24

Amerika Tectona grandis

23

0,24

Amerika övriga lövträd

16

0,24

Asien lövträd

28

0,24

Asien övriga

15

0,24

Subtropiskt

Subtropisk fukt- skog

Amerika Eucalyptus sp.

42

0,28

Amerika Pinus sp.

81

0,28

Amerika Tectona grandis

36

0,28

Amerika övriga lövträd

30

0,28

Asien lövträd

54

0,28

Asien övriga

30

0,28

Subtropisk torr- skog

Afrika lövträd > 20 år

21

0,28

Afrika lövträd ≤ 20 år

9

0,32

Afrika Pinus sp. > 20 år

19

0,32

Afrika Pinus sp. ≤ 20 år

6

0,32

Amerika Eucalyptus sp.

34

0,32

Amerika Pinus sp.

34

0,32

Amerika Tectona grandis

28

0,32

Amerika övriga lövträd

19

0,32

Asien lövträd

28

0,32

Asien övriga

19

0,32

Subtropisk stäpp

Afrika lövträd

6

0,32

Afrika Pinus sp. > 20 år

6

0,32

Afrika Pinus sp. ≤ 20 år

5

0,32

Amerika Eucalyptus sp.

19

0,32

Amerika Pinus sp.

19

0,32

Amerika Tectona grandis

16

0,32

Amerika övriga lövträd

9

0,32

Asien lövträd > 20 år

25

0,32

Asien lövträd ≤ 20 år

3

0,32

Asien barrträd > 20 år

6

0,32

Asien barrträd ≤ 20 år

34

0,32

Subtropiska bergssystem

Afrika lövträd > 20 år

31

0,24

Afrika lövträd ≤ 20 år

20

0,24

Afrika Pinus sp. > 20 år

19

0,24

Afrika Pinus sp. ≤ 20 år

7

0,24

Amerika Eucalyptus sp.

22

0,24

Amerika Pinus sp.

34

0,24

Amerika Tectona grandis

23

0,24

Amerika övriga lövträd

16

0,24

Asien lövträd

28

0,24

Asien övriga

15

0,24

Tempererat

Tempererad oceanisk skog

Asien, Europa lövskog > 20 år

60

0,27

Asien, Europa lövskog ≤ 20 år

9

0,27

Asien, Europa barrskog > 20 år

60

0,27

Asien, Europa barrskog ≤ 20 år

12

0,27

Nordamerika

52

0,27

Nya Zeeland

75

0,27

Sydamerika

31

0,27

Tempererad kontinental skog

Asien, Europa lövskog > 20 år

60

0,27

Asien, Europa lövskog ≤ 20 år

4

0,27

Asien, Europa, barrskog > 20 år

52

0,27

Asien, Europa, barrskog ≤ 20 år

7

0,27

Nordamerika

52

0,27

Sydamerika

31

0,27

Borealt

Boreal barr- skog och

Asien, Europa > 20 år

12

0,24

Asien, Europa ≤ 20 år

1

0,24

Nordamerika

13

0,24

Boreal tundra- skog

Asien, Europa > 20 år

7

0,24

Asien, Europa ≤ 20 år

1

0,24

Nordamerika

7

0,24


(1)  I dessa fall ska FMG och FI inte tillämpas, och för beräkning av organiskt kolinnehåll SOC kan följande formel användas: SOC = SOCST × FLU