BILAGA 1

MEDDELANDE

(Maximiformat: A4 [210 × 297 mm])

Text av bilden

BILAGA 2

GODKÄNNANDEMÄRKETS UTFORMNING

Ljuskällemoduler

MD E3 17325

Den ljuskällemodul som är försedd med den identifieringskod som visas ovan har godkänts tillsammans med en lykta som godkänts i Italien (E3) med godkännandenummer 17325.

BILAGA 3

DE MINIMIVINKLAR SOM KRÄVS FÖR LJUSSPRIDNINGEN I  (*1)

De vertikala minimivinklarna för ljusspridningen i rummet är i samtliga fall 15° över och 15° under horisontallinjen, utom för lyktor med en monteringshöjd över markytan som är lika med eller mindre än 750 mm, för vilka de är 15° över och 5° under horisontallinjen.

Text av bilden

---

(*1)  De vinklar som visas i dessa diagram är korrekta för de anordningar som ska monteras på fordonets högra sida. Pilarna pekar mot fordonens front.

BILAGA 4

FOTOMETRISKA MÄTNINGAR

1.   MÄTMETODER

1.1   Vid fotometriska mätningar ska ströreflektioner förhindras genom lämplig avskärmning.

1.2   Om mätresultaten ifrågasätts ska mätningarna utföras på ett sådant sätt att följande krav uppfylls:

1.2.1

mätavståndet ska vara sådant att lagen om omvänd proportionalitet mot avståndet i kvadrat kan tillämpas,

1.2.2

mätutrustningen ska vara sådan att mottagarens öppning, sedd från ljusets referenscentrum, har en vinkel mellan 10’ och 1°,

1.2.3

ljusstyrkekravet för en viss observationsriktning ska anses vara uppfyllt om detta krav är uppfyllt uppfyllt i en riktning som inte med mer än 15’ avviker från observationsriktningen.

1.3   I det fall där anordningen kan installeras på fordonet i mer än ett läge eller i ett område av olika lägen ska de fotometriska mätningarna upprepas för varje läge eller för ytterlägena i det referensaxelområde som anges av tillverkaren.

2.   FÖRDELNINGSTABELL FÖR STANDARDLJUSSTYRKA

Vänster	Höger

2.1   Riktningen H = 0° och V = 0° motsvarar referensaxeln. (På fordonet är den horisontell, parallell med fordonets längsgående mittplan och riktad i den synriktning som krävs). Den passerar genom referenscentrum. De värden som visas i tabellen anger för de olika mätriktningarna de minsta ljusstyrkorna som en andel i procent av det lägsta värde som krävs i axeln för varje lykta (i riktningen H = 0° och V = 0°).

2.2   Inom det ljusspridningsområde som i punkt 2 schematiskt visas som ett diagram bör ljusmönstret övervägande vara enhetligt i den mån ljusstyrkan i varje riktning inom en del av det område som formas av linjerna i diagrammet minst motsvarar värdet för den lägsta minimiandel i procent som visas (tillgänglig) på de linjer i diagrammet som omger den ifrågasatta riktningen.

2.3   Om en anordning är avsedd att installeras vid en monteringshöjd över markytan som är lika med eller mindre än 750 mm kontrolleras emellertid den fotometriska ljussstyrkan endast fram till en vinkel av 5° nedåt.

3.   FOTOMETRISK MÄTNING AV LYKTOR

Fotometriska prestanda ska kontrolleras:

3.1   För icke-utbytbara ljuskällor (glödlampor och andra):

med ljuskällorna i lyktan i enlighet med punkt 8.1 i dessa föreskrifter.

3.2   För utbytbara glödlampor:

Om de är utrustade med glödlampor för 6,75 V, 13,5 V eller 28,0 V ska värdena för den avgivna ljusstyrkan korrigeras. Korrektionsfaktorn är förhållandet mellan referensljusflödet och det medelvärde för ljusflödet som erhålls vid den spänning som påförs (6,75 V, 13,5 V eller 28,0 V). De faktiska ljusflödena från varje glödlampa som används får inte avvika med mer än ± 5 % från medelvärdet. Som alternativ får en standardglödlampa användas i vart och ett av de enskilda lägena och avge sitt referensflöde, varvid de enskilda mätningarna i varje läge adderas.

3.3   För varje signallykta, utom de som är utrustade med glödlampa(or), ska de ljusstyrkor som uppmäts efter en minuts och efter 30 minuters drift uppfylla minimi- och maximikraven. Fördelningen av ljusstyrkan efter en minuts drift kan beräknas ur fördelningen av ljusstyrkan efter 30 minuters drift genom att vid varje provningspunkt använda förhållandet mellan de vid HV uppmätta ljusstyrkorna efter en minuts och efter 30 minuters drift.

BILAGA 5

DET AVGIVNA LJUSETS FÄRG: FÄRGKOORDINATER

För att kontrollera dessa kolorimetriska egenskaper ska en ljuskälla med en färgtemperatur av 2 854 K som motsvarar ljuskälla A enligt Internationella belysningskommissionen (CIE) användas. För lyktor som är utrustade med icke-utbytbara ljuskällor (glödlampor och andra) bör de kolorimetriska egenskaperna emellertid kontrolleras med de ljuskällor som finns i lyktan i enlighet med punkt 8.1 i dessa föreskrifter.

BILAGA 6

Minimikrav för förfarandena vid kontroll av tillverkningens överensstämmelse

1.   ALLMÄNT

1.1   Kraven för överensstämmelse ska ur mekanisk och geometrisk synvinkel anses uppfyllda om skillnaderna inte överstiger de oundvikliga avvikelserna i tillverkning i kraven i dessa föreskrifter.

1.2   I fråga om fotometriska prestanda ska överensstämmelsen för masstillverkade lyktor inte ifrågasättas om, vid provning av fotometriska prestanda för en slumpmässigt vald lykta som är utrustad med en standardglödlampa eller när lyktorna är utrustade med icke-utbytbara ljuskällor (glödlampor eller andra) och om alla mätningar utförs vid 6,75 V, 13,5 V respektive 28,0 V

1.2.1

inget uppmätt värde med mer än 20 % avviker ofördelaktigt från de värden som föreskrivs i dessa föreskrifter.

1.2.2

Om resultaten av den provning som beskrivs ovan för en lykta som är utrustad med en utbytbar ljuskälla inte uppfyller kraven, ska provningar av lyktor upprepas med användning av en annan standardglödlampa.

1.3   Färgkoordinaterna ska överensstämma när lyktan är utrustad med en standardglödlampa, eller i fråga om lyktor som är utrustade med icke-utbytbara ljuskällor (glödlampor eller andra) när de kolorimetriska egenskaperna kontrolleras med ljuskällan i lyktan.

2.   MINIMIKRAV FÖR TILLVERKARENS KONTROLL AV ÖVERENSSTÄMMELSE

Innehavaren av godkännandemärket ska för varje typ av lykta utföra minst följande provningar med lämpliga intervall. Provningarna ska utföras i enlighet med bestämmelserna i dessa föreskrifter.

Om något provexemplar visa bristande överensstämmelse i fråga om den berörda typen av provning ska ytterligare provexemplar tas och provas. Tillverkaren ska vidta åtgärder för säkerställa överenstämmelsen i den berörda tillverkningen.

2.1   Provningarnas beskaffenhet

Provningar av överensstämmelse ska omfatta de fotometriska och kolorimetriska egenskaperna.

2.2   Metoder som används vid provningar

2.2.1

Provningarna ska normalt utföras i enlighet med de metoder som fastställs i dessa föreskrifter.

2.2.2

Vid varje provning av överensstämmelse som utförs av tillverkaren kan likvärdiga provningar användas efter medgivande från den behöriga myndighet som ansvarar för godkännandeprovningarna. Tillverkaren ansvarar för att belägga att de metoder som tillämpas är likvärdiga med de som fastställs i dessa föreskrifter.

2.2.3

Tillämpningen av punkterna 2.2.1 och 2.2.2 kräver regelbunden kalibrering av provningsutrustningen och dess korrelation med de mätningar som utförts av en behörig myndighet.

2.2.4

Referensmetoderna ska i samtliga fall vara de som finns i dessa föreskrifter, i synnerhet för administrativ kontroll och provtagning.

2.3   Provtagningens beskaffenhet

Provexemplar av lyktor ska väljas slumpmässigt från tillverkningen av en enhetlig sats. En enhetlig sats innebär en uppsättning lyktor av samma typ som definierats enligt tillverkarens tillverkningsmetoder.

Bedömningen ska normalt omfatta serietillverkning från enskilda fabriker. En tillverkare får emellertid sammanställa uppgifter om samma typ från olika fabriker, förutsatt att dessa använder samma kvalitetssystem och kvalitetsstyrning.

2.4   Uppmätta och registrerade fotometriska egenskaper

Provlyktan ska bli föremål för fotometriska mätningar för minimivärdena vid de punkter som förtecknas i bilaga 4 och de färgkoordinater som krävs.

2.5   Kriterier för godkännande

Tillverkaren ansvarar för att en statistisk undersökning av provningsreultaten utförs och för att i samråd med den behöriga myndigheten definiera de kriterier som avgör produkternas godkännande för att uppfylla de anvisningar som i punkt 12.1 i dessa föreskrifter fastställs för kontroll av tillverkningens överensstämmelse.

Kriterierna för godkännande ska vara sådana att den lägsta sannolikheten för att klara ett stickprov i enlighet med bilaga 7 (första provexemplar) är 0,95 med en konfidensnivå av 95 %.

BILAGA 7

MINIMIKRAV FÖR PROVTAGNING UTFÖRD AV EN KONTROLLANT

1.   ALLMÄNT

1.1   Kraven för överensstämmelse ska ur mekanisk och geometrisk synvinkel anses uppfyllda om skillnaderna, i förekommande fall, inte överstiger de oundvikliga avvikelserna i tillverkning i kraven i dessa föreskrifter.

1.2   I fråga om fotometriska prestanda ska överensstämmelsen för masstillverkade lyktor inte ifrågasättas om, vid provning av fotometriska prestanda för en slumpmässigt vald lykta som är utrustad med en standardglödlampa eller när lyktorna är utrustade med icke-utbytbara ljuskällor (glödlampor eller andra) och om alla mätningar utförs vid 6,75 V, 13,5 V respektive 28,0 V

1.2.1

inget uppmätt värde med mer än 20 % avviker ofördelaktigt från de värden som föreskrivs i dessa föreskrifter.

1.2.2

Om resultaten av den provning som beskrivs ovan för en lykta som är utrustad med en utbytbar ljuskälla inte uppfyller kraven, ska provningarna av lyktor upprepas med användning av en annan standardglödlampa.

1.2.3

Vid lyktor med uppenbara defekter fästs inget avseende.

1.3   Färgkoordinaterna ska överensstämma när lyktan är utrustad med en standardglödlampa eller, i fråga om lyktor som är utrustade med icke-utbytbara ljuskällor (glödlampor eller andra), när de kolorimetriska egenskaperna kontrolleras med ljuskällan i lyktan.

2.   FÖRSTA PROVTAGNING

För den första provtagningen väljs fyra lyktor slumpmässigt. Den första omgången av två märks med A och den andra av två med B.

2.1   Överensstämmelsen är inte ifrågasatt

2.1.1

Enligt det provtagningsförfarande som visas i figur 1 i denna bilaga ska överensstämmelsen för masstillverkade lyktor inte ifrågasättas om avvikelsen i ofördelaktiga riktningar för lyktornas uppmätta värden är: 2.1.1.1 omgång A A1: en lykta 0 % en lykta inte mer än 20 % A2: båda lyktorna mer än 0 % men inte mer än 20 % gå till omgång B   2.1.1.2 omgång B B1: båda lyktorna 0 %

2.1.2

eller om villkoren i punkt 1.2.2 är uppfyllda för omgång A.

2.2   Överensstämmelsen är ifrågasatt

2.2.1

Enligt det provtagningsförfarande som visas i figur 1 i denna bilaga ska överensstämmelsen för masstillverkade lyktor ifrågasättas och tillverkaren uppmanas tillse att tillverkningen uppfyller kraven (rättelse) om avvikelserna för lyktornas uppmätta värden är: 2.2.1.1 omgång A A3: en lykta inte mer än 20 % en lykta mer än 20 % men inte mer än 30 % 2.2.1.2 omgång B B2: i fallet A2   en lykta mer än 0 % men inte mer än 20 % en lykta inte mer än 20 % B3: i fallet A2   en lykta 0 % en lykta mer än 20 % men inte mer än 30 %

2.2.2

eller om villkoren i punkt 1.2.2 inte är uppfyllda för omgång A.

2.3   Återkallat godkännande

Överensstämmelsen ska ifrågasättas och punkt 13 tillämpas om avvikelserna för lyktornas uppmätta värden efter provtagningsförfarandet i figur 1 i denna bilaga är:

2.3.1

omgång A A4: en lykta inte mer än 20 % en lykta mer än 30 % A5: båda lyktorna mer än 20 %

2.3.2

omgång B B4: i fallet A2   en lykta mer än 0 % men inte mer än 20 % en lykta mer än 20 % B5: i fallet A2   båda lyktorna mer än 20 % B6: i fallet A2   en lykta 0 % en lykta mer än 30 %

2.3.3

eller om villkoren i punkt 1.2.2 inte är uppfyllda för omgångarna A och B.

3.   UPPREPAD PROVTAGNING

I fallen A3, B2 och B3 krävs inom två månader efter anmälan en upprepad provtagning, med en tredje omgång C av två lyktor och en fjärde omgång D av två lyktor som väljs från det lager som tillverkats efter rättelse.

3.1   Överensstämmelsen är inte ifrågasatt

3.1.1

Enligt det provtagningsförfarande som visas i figur 1 i denna bilaga ska överensstämmelsen för masstillverkade lyktor inte ifrågasättas om avvikelserna för lyktornas uppmätta värden är: 3.1.1.1 omgång C C1: en lykta 0 % en lykta inte mer än 20 % C2: båda lyktorna mer än 0 % men inte mer än 20 % gå till omgång D   3.1.1.2 omgång D D1: i fallet C2   båda lyktorna 0 %

3.1.2

eller om villkoren i punkt 1.2.2 är uppfyllda för omgång C.

3.2   Överensstämmelsen är ifrågasatt

3.2.1

Enligt det provtagningsförfarande som visas i figur 1 i denna bilaga ska överensstämmelsen för masstillverkade lyktor ifrågasättas och tillverkaren uppmanas tillse att tillverkningen uppfyller kraven (rättelse) om avvikelserna för lyktornas uppmätta värden är: 3.2.1.1 omgång D D2: i fallet C2   en lykta mer än 0 % men inte mer än 20 % en lykta inte mer än 20 % 3.2.1.2 eller om villkoren i punkt 1.2.2 inte är uppfyllda för omgång C.

3.3   Återkallat godkännande

Överensstämmelsen ska ifrågasättas och punkt 13 tillämpas om avvikelserna för lyktornas uppmätta värden efter provtagningsförfarandet i figur 1 i denna bilaga är:

3.3.1

omgång C C3: en lykta inte mer än 20 % en lykta mer än 20 % C4: båda lyktorna mer än 20 %

3.3.2

omgång D D3: i fallet C2   en lykta 0 eller mer än 0 % en lykta mer än 20 %

3.3.3

eller om villkoren i punkt 1.2.2 för omgångarna C och D inte är uppfyllda.

Figur 1

Första provtagning

4 enheter väljs slumpmässigt och indelas i omgångarna A och B

A

B

2 anordningar

2 anordningar

A1

A2

A3

0

≤20

>0

≤20

>0

≤20

≤20

>20

≤30

SLUT

SLUT

gå till omgång B

0

0

>0

≤20

≤20

0

>20

≤30

Rättelse

Tillverkaren uppmanas tillse att produkterna uppfyller kraven

2 anordningar

D

Upprepad provtagning

4 enheter väljs slumpmässigt och indelas i omgångarna C och D

2 anordningar

C

0

0

SLUT

>0

≤20

>0

≤20

gå till omgång D

SLUT

gå till rättelse

Möjliga resultat för omgång A

0

0

≤20

>0

≤20

Möjliga resultat för omgång D

>0

>20

>0

≤20

>20

>20

>20

0

>30

Godkännande

återkallat

Största avvikelse [%] i ofördelaktig riktning i förhållande till gränsvärdena

X

≤20

>20

>20

>20

≤20

>30

>20

>20

A4

A5

B4

B5

B6

B1

B2

B3

Möjliga resultat för omgång B

C1

C2

D1

D2

D3

C3

C4

Möjliga resultat för omgång C

BILAGA 1

MEDDELANDE

(Största format: A4 [210 × 297 mm])

Text av bilden

BILAGA 2

TYPGODKÄNNANDEMÄRKETS UTFORMNING OCH GODKÄNNANDEDATA

(Se punkt 4.7 i denna förordning)

a = 8 mm min.

Godkännandemärket ovan visar att artikeln i fråga har godkänts i Nederländerna (E4) enligt förordning nr 90. I den här bilden anger de två första siffrorna i godkännandenumret att förordning nr 90 redan innefattade ändringsserie 01 när godkännandenumret utfärdades. De tre följande siffrorna är de som har tilldelats av godkännandemyndigheterna för bromsbeläggstypen, och tilläggssiffrorna har tilldelats av godkännandemyndigheten till bromsback eller bromsklossens fästplatta. Samtliga åtta siffror tillsammans utgör godkännandenumret för ersättningsbromsbeläggsatstypen.

Ett exempel på bromsklossatsmärkning

Text av bilden

Exempel på bromsklossatsmärkning

Text av bilden

Exempel på trumbromsbelägg, märkning

Text av bilden

Anm.: De lägen för märkningarna och gemensamma lägen för märkningarna som visas i exemplen ovan är inte obligatoriska.

BILAGA 3

Krav på ersättningsbromsbeläggsatser för fordon i kategorierna M1, M2 och N1

1.   Överensstämmelse med förordning nr 13

Uppfyllande av kraven i förordning nr 13 ska visas i en fordonsprovning.

1.1   Förberedande arbeten på fordonet

1.1.1   Provfordon

Ett fordon som är representativt för den typ för vilken godkännande av ersättningsbromsbeläggsatsen söks ska vara utrustat med en ersättningsbromsbeläggsats av den typ för vilket godkännande söks och med instrument för bromsprovning enligt vad som krävs genom förordning nr 13 och 13-H.

Bromsbelägg som lämnas in för provning ska monteras på de relevanta bromsarna, och till dess ett bestämt inslipningsförfarande fastställts ska de slipas in enligt tillverkarens anvisningar i samförstånd med den tekniska tjänsten.

1.1.2   Förfarande vid inslipning

1.1.2.1   Allmänna villkor

Bromsbeläggsatser som ska provas ska vara monterade på relevanta bromsar. Om det gäller ersättningsbromsbeläggsatser måste nya bromsbelägg användas. Trumbromsbelägg kan vara tillverkade så att de får en så god initialkontakt som möjligt mellan belägg och trumma. Testfordonet ska vara maximalt lastat.

Originalbromsbeläggsatser som används i jämförelsetest och som redan har monterats på testfordonet kan användas förutsatt att de är i gott skick och att de inte har slitits till mer än 20 % av ursprungstjockleken. De får inte vara skadade, spruckna, ha frätskador eller uppvisa tecken på överhettning. De ska slipas in enligt förfarandet som anges nedan.

1.1.2.2   Förfarande

Kör minst 50 km och ansätt bromsarna minst 100 gånger vid olika retardationer (minst mellan 1 m/s2 och 5 m/s2) med ursprungliga hastigheter på mellan 50 km/tim och 120 km/tim. Ett temperaturintervall på mellan 250 °C och 500 °C för bromsklossar eller mellan 150 °C och 250 °C för trumbromsbeläggsatser (uppmätta vid friktionsytan på skivan eller trumman) måste uppnås minst tre gånger under inslipningens gång. Temperaturen får inte överskrida 500 °C för bromsklossar och 250 °C för trumbromsbeläggningssatser.

1.1.2.3   Prestandakontroll

Bromsa med en axel i taget och utför 5 inbromsningar från 70 km/tim till 0 km/tim (främre axeln) och 45 km/tim till 0 km/tim (bakre axeln) med ett ledningstryck på 4 Mpa (1) och med initialtemperaturen 100 °C för varje stopp. De fem på varandra påföljande icke-monotoniska resultaten måste vara innanför toleransen 0,6 m/s2 (främre axeln) eller 0,4 m/s2 (bakre axeln) för medeltalet av fullt utvecklad retardation.

Om det här kravet inte är uppfyllt måste förfarandet i punkt 1.1.2.2 utökas och prestandakontrollen enligt punkt 1.1.2.3 upprepas.

1.2   Fordonets bromssystem ska provas enligt kraven för fordonskategorin i fråga (M1, M2 eller N1) i förordning nr 13, bilaga 4, punkt 1 och 2. Följande måste provas:

1.2.1.   Färdbromssystem

1.2.1.1.   Typ 0-provning med motorn frikopplad, fordonet lastat

1.2.1.2.   Typ 0-provning med motorn i gång, fordonet olastat och lastat enligt förordning nr 13, bilaga 4, punkt 1.4.3.1 (hållbarhetsprov) samt 1.4.3.2 (endast provning med ursprungshastigheten v = 0,8 vmax)

1.2.1.3.   Typ I-provning

1.2.2.   Reservbromssystem

1.2.2.1.   Typ 0-provning med motorn frikopplad, fordonet lastat (denna provning kan uteslutas i fall när det är uppenbart att kraven är uppfyllda, t.ex. diagonalt delat bromssystem).

1.2.3.   Parkeringsbromssystem

(Endast tillämpligt om de bromsar för vilka bromsbeläggsgodkännande söks används för parkering.)

1.2.3.1.   Provning i nedförsbacke med 18 % lutning, fordonet lastat

1.3   Fordonet måste uppfylla alla relevanta krav som anges i förordning nr 13, bilaga 4, punkt 2 för denna fordonskategori.

2.   Ytterligare krav

Uppfyllande av de ytterligare kraven ska visas genom användning av en av de två följande metoderna:

2.1   Fordonsprovning (provning med delad axel)

För denna provning ska fordonet vara fullt lastat och alla bromsansättningar ska göras med motorn frikopplad på horisontell väg.

Fordonets färdbromskontrollsystem ska vara försett med ett sätt att avskilja främre och bakre axelbromsarna så att en av dem kan användas oberoende av den andra.

Om godkännande av bromsbeläggsats krävs för bromsarna på den främre axeln ska bromsarna för den bakre axeln förbli ur funktion under provningen.

Om godkännande av bromsbeläggsats krävs för bromsarna på den bakre axeln ska bromsarna för den främre axeln förbli ur funktion under provningen.

2.1.1   Bromsverkan med kalla bromsar

En jämförelse ska göras mellan bromsverkan med kalla bromsar för ersättningsbromsbeläggsatsen och originalbromsbeläggsatsen genom att man jämför provningsresultaten enligt följande metod.

2.1.1.1   Utför minst sex bromsansättningar i följd med en stegvis ökning av antingen pedalkraft eller ledningstryck upp till hjullåsning eller, alternativt upp till medelvärdet för fullt utvecklad retardation på 6 m/s2 eller upp till tillåten största pedalkraft för ifrågavarande fordonskategori från en utgångshastighet som anges i tabellen nedan:

Fordonskategori	Provhastighet i km/tim
	framaxel	bakaxel
M1	70	45
M2	50	40
N1	65	50

Utgångsbromstemperaturen vid början av varje ansättning ska vara ≤ 100 °C.

2.1.1.2   Registrera och pricka in pedaltryck eller ledningstryck och medelvärdet för fullt utvecklad retardation vid varje ansättning och bestäm den pedalkraft eller det ledningstryck som krävs (om möjligt) för att uppnå retardationer på 5 m/s2 för en främre axelbroms och 3 m/s2 för en bakre axelbroms. Om dessa värden inte kan uppnås med den högsta tillåtna pedalkraften bestämmer du alternativt det pedaltryck eller ledningstryck som krävs för att uppnå högsta retardation.

2.1.1.3   Ersättningsbromsbeläggsatserna ska anses ha likvärdiga prestandaegenskaper som originalbromsbeläggsatserna om det uppnådda medelvärdet vid fullt utvecklad retardation vid samma kontrollkraft eller ledningstryck i de övre två tredjedelarna av den genererade kurvan ligger inom 15 % av den som uppnås med originalbromsbeläggsatsen.

2.1.2   Hastighetskänslighetsprovning

2.1.2.1   Genom att använda den pedalkraft som fås från punkt 2.1.1.2 i denna bilaga och med utgångsbromstemperaturen ≤ 100 °C gör du tre bromsansättningar vid var och en av följande hastigheter:

a)	För den främre axeln: 65, 100 och 135 km/tim där Vmax överstiger 150 km/tim.

b)	För den bakre axeln: 45, 65 och 90 km/tim där Vmax överstiger 150 km/tim.

2.1.2.2   Ange resultatet för varje grupp av tre bromsansättningar och rita in hastigheten mot motsvarande medelvärde för fullt utvecklad retardation.

2.1.2.3   Det medelvärde för fullt utvecklade retardationer som registrerats för högre hastigheter ska ligga inom 15 % av det som registrerats för den lägsta hastigheten.

2.2   Tröghetsdynamometerprovning

2.2.1   Provutrustning

För provningarna ska tröghetsdynamometern vara försedd med fordonsbromsen i fråga. Dynamometern ska ha instrument för oavbruten registrering av rotationshastighet, bromsvridmoment, tryck i bromsledningen, antal rotationer efter bromsansättning, bromstid och bromsrotortemperatur.

2.2.2   Provningsförhållanden

2.2.2.1   Dynamometerns rotationsmassa ska motsvara halva axeldelen av den största fordonsmassa som är förtecknad i tabellen nedan och rullningsradien för det största däck som är tillåtet för den fordonstypen.

Fordonskategori	Axeldelen av fordonets högsta vikt
	fram	bak
M1	0,77	0,32
M2	0,69	0,44
N1	0,66	0,39

2.2.2.2   Utgångsrotationshastigheten för dynamometern ska motsvara den linjära fordonshastighet som anges i punkterna 2.2.3 och 2.2.4 i denna bilaga och ska grundas på däckets dynamiska rullningsradie.

2.2.2.3   Bromsbelägg som ska provas ska vara monterade på relevanta bromsar och inslipade enligt följande förfarande:

Inslipningsfas 1, 64 bromsningar från 80 km/tim till 30 km/tim vid varierande ledningstryck: Parameter Framaxel Bakaxel Skivbroms Bakaxel Trumbroms Antal inbromsningar per cykel 32 32 32 Bromshastighet (km/tim) 80 80 80 Släpphastighet (km/tim) 30 30 30 Ursprunglig bromstemperatur (°C) < 100 < 100 < 80 Slutgiltig bromstemperatur (°C) Öppet Öppet Öppet Tryck på broms 1 (kPa) 1 500 1 500 1 500 Tryck på broms 2 (kPa) 3 000 3 000 3 000 Tryck på broms 3 (kPa) 1 500 1 500 1 500 Tryck på broms 4 (kPa) 1 800 1 800 1 800 Tryck på broms 5 (kPa) 2 200 2 200 2 200 Tryck på broms 6 (kPa) 3 800 3 800 3 800 Tryck på broms 7 (kPa) 1 500 1 500 1 500 Tryck på broms 8 (kPa) 2 600 2 600 2 600 Tryck på broms 9 (kPa) 1 800 1 800 1 800 Tryck på broms 10 (kPa) 3 400 3 400 3 400 Tryck på broms 11 (kPa) 1 500 1 500 1 500 Tryck på broms 12 (kPa) 2 600 2 600 2 600 Tryck på broms 13 (kPa) 1 500 1 500 1 500 Tryck på broms 14 (kPa) 2 200 2 200 2 200 Tryck på broms 15 (kPa) 3 000 3 000 3 000 Tryck på broms 16 (kPa) 4 600 4 600 4 600 Tryck på broms 17 (kPa) 2 600 2 600 2 600 Tryck på broms 18 (kPa) 5 100 5 100 5 100 Tryck på broms 19 (kPa) 2 200 2 200 2 200 Tryck på broms 20 (kPa) 1 800 1 800 1 800 Tryck på broms 21 (kPa) 4 200 4 200 4 200 Tryck på broms 22 (kPa) 1 500 1 500 1 500 Tryck på broms 23 (kPa) 1 800 1 800 1 800 Tryck på broms 24 (kPa) 4 600 4 600 4 600 Tryck på broms 25 (kPa) 2 600 2 600 2 600 Tryck på broms 26 (kPa) 1 500 1 500 1 500 Tryck på broms 27 (kPa) 3 400 3 400 3 400 Tryck på broms 28 (kPa) 2 200 2 200 2 200 Tryck på broms 29 (kPa) 1 800 1 800 1 800 Tryck på broms 30 (kPa) 3 000 3 000 3 000 Tryck på broms 31 (kPa) 1 800 1 800 1 800 Tryck på broms 32 (kPa) 3 800 3 800 3 800 Antal cykler 2 2 2

Inslipningsfas 2, 10 stopp från 100 km/tim till 5 km/tim vid 0,4 g retardation och ökande initialtemperaturer: Parameter Framaxel Bakaxel Skivbroms Bakaxel Trumbroms Antal stopp per cykel 10 10 10 Bromshastighet (km/tim) 100 100 100 Släpphastighet (km/tim) < 5 < 5 < 5 Retardationsnivå (g) 0,4 0,4 0,4 Högsta tryck (kPa) 16 000 16 000 10 000 Ursprunglig temperatur 1 (°C) < 100 < 100 < 100 Ursprunglig temperatur 2 (°C) < 215 < 215 < 151 Ursprunglig temperatur 3 (°C) < 283 < 283 < 181 Ursprunglig temperatur 4 (°C) < 330 < 330 < 202 Ursprunglig temperatur 5 (°C) < 367 < 367 < 219 Ursprunglig temperatur 6 (°C) < 398 < 398 < 232 Ursprunglig temperatur 7 (°C) < 423 < 423 < 244 Ursprunglig temperatur 8 (°C) < 446 < 446 < 254 Ursprunglig temperatur 9 (°C) < 465 < 465 < 262 Ursprunglig temperatur 10 (°C) < 483 < 483 < 270 Antal cykler 1 1 1

Återhämtning, 18 bromsningar från 80 km/tim till 30 km/tim med ett tryck på 3 000 kPa: Parameter Framaxel Bakaxel Skivbroms Bakaxel Trumbroms Antal stopp per cykel 18 18 18 Bromshastighet (km/tim) 80 80 80 Släpphastighet (km/tim) 30 30 30 Tryck (kPa) 3 000 3 000 3 000 Ursprunglig bromstemperatur (°C) < 100 < 100 < 80 Slutgiltig bromstemperatur (°C) Öppet Öppet Öppet Antal cykler 1 1 1

2.2.2.4   Utför 5 inbromsningar från 80 km/tim till 0 km/tim med ett ledningstryck på 4 Mpa och med initialtemperaturen 100 °C för varje stopp. De fem på varandra påföljande icke-monotoniska resultaten måste vara innanför toleransen 0,6 m/s2 för medeltalet av fullt utvecklad retardation.

Om det här kravet inte är uppfyllt måste den första delen i förfarandet ”Inslipningsfas 1” upprepas tills den stabilitet som krävs uppnås.

2.2.2.5   Användning av kylluft är tillåtet. Hastigheten på luftflödet under bromsansättningen vid bromsen ska vara:

vair = 0,33 v

där:

v = fordonets provhastighet när du börjar bromsa.

2.2.3   Bromsverkan med kalla bromsar

En jämförelse ska göras mellan bromsverkan med kalla bromsar för ersättningsbromsbeläggsatsen och originalbromsbeläggsatsen genom att man jämför provningsresultaten enligt följande metod.

2.2.3.1   Från utgångshastigheten 80 km/tim för M1 och N1 och 60 km/tim för M2 och med bromstemperaturen ≤ 100 °C vid början av varje ansättning gör du minst sex bromsansättningar med stegvis ökning av ledningstrycket upp till ett medelvärde för fullt utvecklad retardation på 6 m/s2.

2.2.3.2   Registrera och pricka in linjetrycket och medelvärdet för fullt utvecklad retardation för varje ansättning och bestäm det linjetryck som krävs för att uppnå 5 m/s2.

2.2.3.3   Ersättningsbromsbeläggsatserna ska anses ha liknande prestandaegenskaper som originalbromsbeläggsatserna om det uppnådda medelvärdet vid fullt utvecklad retardation vid samma kontrollkraft eller ledningstryck i de övre två tredjedelarna av den genererade kurvan ligger inom 15 % av den som uppnås med originalbromsbeläggsatsen.

2.2.4   Hastighetskänslighetsprovning

2.2.4.1   Genom att använda det ledningstryck som fås från punkt 2.2.3.2 och med utgångsbromstemperaturen ≤ 100 °C gör du tre bromsansättningar i följd från de rotationshastigheter som motsvarar fordonets linjära hastighet av:

a)	75, 120 och 160 km/tim där vmax överstiger 150 km/tim.

2.2.4.2   Ange resultatet för varje grupp av tre bromsansättningar och rita in hastigheten mot motsvarande medelvärde för fullt utvecklad retardation.

2.2.4.3   Det medelvärde för fullt utvecklade retardationer som registrerats för högre hastigheter ska ligga inom 15 % av det som registrerats för den lägsta hastigheten.

---

(1)  För andra bromssystem än hydrauliska ska ett motsvarande ingångsvärde användas.

BILAGA 4

Krav på ersättningsbromsbeläggsatser och trumbromsbelägg för fordon i kategorierna M3, N2 och N3

1.   Fordonsprov

1.1   Provfordon

Ett fordon som är representativt för den typ för vilken godkännande av ersättningsbromsbeläggsatsen eller trumbromsbelägget söks ska vara utrustat med bromsbeläggsats eller trumbromsbelägg av den typ för vilket godkännande söks och med instrument för bromsprovning enligt vad som krävs genom förordning nr 13.

Bromsbelägg som lämnas in för provning ska monteras på de relevanta bromsarna, och till dess ett bestämt inslipningsförfarande fastställts ska de slipas in enligt tillverkarens anvisningar i samförstånd med den tekniska tjänsten.

1.2   Provningar och krav

1.2.1   Överensstämmelse med förordning nr 13

1.2.1.1   Fordonets bromssystem ska provas enligt kraven för fordonskategorin i fråga (M3, N2 eller N3) i förordning nr 13, bilaga 4, punkt 1 och 2. Följande måste provas:

1.2.1.1.1

Färdbromssystem 1.2.1.1.1.1 Typ 0-provning med motorn frikopplad, fordonet lastat 1.2.1.1.1.2 Typ 0-provning med motorn i gång, fordonet olastat och lastat enligt förordning nr 13, bilaga 4, punkt 1.4.3.1 (hållbarhetsprov) samt 1.4.3.2 (endast provning med ursprungshastigheten v = 0,8 vmax). 1.2.1.1.1.3 Typ I-provning enligt förordning nr 13, bilaga 4, punkt 1.5.1 och 1.5.3. 1.2.1.1.1.4 Typ II-provning Lastade fordon ska provas så, att energiintaget motsvarar den energimängd som registreras under samma tid för ett lastat fordon som körs med en medelhastighet på 30 km/tim i en nedförslutning på 2,5 % över en sträcka på 6 km utan växel i. Det är enbart färdbromsarna som ska belastas.

1.2.1.1.2

Reservbromssystem 1.2.1.1.2.1 Typ 0-provning med motorn frånkopplad, fordonet lastat (detta prov kan utelämnas om det omfattas av proven enligt punkt 1.2.2 i denna bilaga).

1.2.1.1.3

Parkeringsbromssystem (Endast tillämpligt om de bromsar för vilka bromsbeläggsgodkännande söks används för parkering.) 1.2.1.1.3.1 Provning i nedförsbacke med 18 % lutning, fordonet lastat.

1.2.1.2   Fordonet måste uppfylla alla relevanta krav som anges i förordning nr 13, bilaga 4, punkt 2 för denna fordonskategori.

1.2.2   Kompletterande krav (provning med delad axel)

För de provningar som anges nedan ska fordonet vara fullt lastat och alla bromsansättningar ska göras med motorn frikopplad på horisontell väg.

Fordonets färdbromskontrollsystem ska vara försett med ett sätt att avskilja främre och bakre axelbromsarna så att en av dem kan användas oberoende av den andra.

Om godkännande av bromsbeläggsats eller trumbromsbeläggning krävs för bromsarna på den främre axeln ska bromsarna för den främre axeln förbli ur funktion under provningen.

Om godkännande av bromsbeläggsats eller trumbromsbeläggning krävs för bromsarna på den bakre axeln ska bromsarna för den främre axeln förbli ur funktion under provningen.

1.2.2.1   Bromsverkan med kalla bromsar

En jämförelse ska göras mellan bromsverkan med kalla bromsar för ersättningsbromsbeläggsatsen eller ersättningstrumbromsbelägget och originalbromsbeläggsatsen eller originaltrumbromsbelägget genom att man jämför provningsresultaten enligt följande metod.

1.2.2.1.1

Utför minst sex bromsansättningar med en regelbunden ökning av antingen pedalkraft eller ledningstryck upp till hjullåsning eller, alternativt upp till medelvärdet för fullt utvecklad retardation på 3,5 m/s2 eller upp till tillåten största pedalkraft eller till största linjetryck från utgångshastigheten 45 km/tim och med en bromstemperatur på ≤ 100 °C i början av varje ansättning.

1.2.2.1.2

Registrera och pricka in pedaltryck eller ledningstryck och medelvärdet för fullt utvecklad retardation vid varje ansättning och bestäm den pedalkraft eller det ledningstryck som krävs (om möjligt) för att uppnå en genomsnittlig fullt utvecklad retardation på 3 m/s2. Om detta värde inte kan uppnås bestämmer du alternativt det pedaltryck eller ledningstryck som krävs för att uppnå högsta retardation.

1.2.2.1.3

Ersättningsbromsbeläggsatsen eller ersättningstrumbromsbelägget ska uppvisa liknande resultat som den ursprungliga bromsbeläggsatsen eller det ursprungliga trumbromsbelägget om de uppnådda genomsnittliga fullt utvecklade retardationerna vid samma manöverkraft eller linjetryck i de övre två tredjedelarna av den kurva som genereras är inom 15 % av de som uppnåtts med den ursprungliga bromsbeläggsatsen eller det ursprungliga bromsbelägget.

1.2.2.2   Hastighetskänslighetsprovning

1.2.2.2.1

Genom att använda den pedalkraft som fås från punkt 1.2.2.1.2 i denna bilaga och med utgångsbromstemperaturen ≤ 100 °C gör du tre bromsansättningar vid var och en av följande hastigheter:   40 km/tim till 20 km/tim,   60 km/tim till 40 km/tim, och   80 km/tim till 60 km/tim (om vmax ≥ 90 km/tim)

1.2.2.2.2

Ange resultatet för varje grupp av tre bromsansättningar och rita in hastigheten mot motsvarande medelvärde för fullt utvecklad retardation.

1.2.2.2.3

Det medelvärde för fullt utvecklade retardationer som registrerats för högre hastigheter ska ligga inom 25 % av det som registrerats för den lägsta hastigheten.

2.   Tröghetsdynamometerprovning

2.1   Provutrustning

För provningarna ska tröghetsdynamometern vara försedd med fordonsbromsen i fråga. Dynamometern ska ha instrument för oavbruten registrering av rotationshastighet, bromsvridmoment, tryck i bromsledningen, antal rotationer efter bromsansättning, bromstid och bromsrotortemperatur.

2.1.1   Provningsförhållanden

2.1.1.1

Dynamometerns rotationsmassa ska motsvara halva axeldelen på 0,55 av den högsta fordonsmassan och rullningsradien för det största däck som är tillåtet för den fordonstypen.

2.1.1.2

Utgångsrotationshastigheten för dynamometern ska motsvara den linjära fordonshastighet som anges i punkterna nedan och ska grundas på medeltalet av den dynamiska rullningsradie för de största och de minsta däck som är tillåtna för den fordonstypen.

2.1.1.3

Bromsbeläggsatser eller trumbromsbelägg som lämnas in för provning ska vara monterade på den relevanta bromsen och ska tills ett bestämt inslipningsförfarande fastställts slipas in enligt tillverkarens anvisningar i samförstånd med den tekniska tjänsten.

2.1.1.4

Hastigheten på eventuellt luftflöde vid bromsen ska vara: vair = 0,33v där: v = fordonets provhastighet när du börjar bromsa.

2.1.1.5

Den bromscylinder som är monterad på bromsen måste vara av den minsta storlek som är godkänd för den fordonstypen.

2.2   Provningar och krav

2.2.1   Provningar från förordning nr 13

2.2.1.1   Typ 0-prov

Från utgångshastigheten 60 km/tim med en bromstemperatur på ≤ 100 °C vid början av varje ansättning gör du minst sex bromsansättningar med stegvis ökning av ledningstrycket som permanent garanteras av bromssystemet för fordonstypen (exempelvis kompressorns inkopplingstryck). En fullt utvecklad medelretardation av minst 5 m/s2 måste uppnås.

2.2.1.2   Typ 0-provning, bromsverkan vid hög hastighet

Gör tre bromsansättningar med en bromstemperatur på ≤ 100 °C i början av varje ansättning från en hastighet på 100 km/tim där godkännandet gäller fordon i kategori N2 och 90 km/tim där godkännandet gäller fordon i kategorierna M3 och N3 med det garanterade linjetryck som anges i punkt 2.2.1.1. Medelvärdet för de uppnådda fullt utvecklade medelretardationerna för de tre ansättningarna måste vara minst 4 m/s2.

2.2.1.3   Typ I-provning

2.2.1.3.1   Uppvärmningsförfarande

Gör 20 bromsansättningar i följd med v1 = 60 km/tim och v2 = 30 km/tim med cykeltiden 60 s och en bromstemperatur på ≤ 100 °C vid första ansättningen. Ledningstrycket ska motsvara en retardation på 3 m/s2 vid första ansättningen och måste vara konstant under efterföljande ansättningar.

2.2.1.3.2   Bromsverkan med varma bromsar

Efter det att uppvärmningsförfarandet slutförts ska bromsverkan med varma bromsar mätas enligt villkoren i punkt 2.2.1.1 ovan med det garanterade linjetrycket enligt definitionen i punkt 2.2.1.1 (temperaturvillkoren kan skilja sig åt). Medelvärdet för den fullt utvecklade retardationen med uppvärmd broms får inte vara mindre än 60 % av det värde som uppnåtts med den kalla bromsen eller 4 m/s2.

2.2.1.3.3   Återhämtning

Börja 120 s efter ansättningen av varma bromsar och gör 5 fullständiga stopp med det linjetryck som används i punkt 2.2.1.3.1 ovan och med intervall på minst 2 minuter från ursprungshastigheten 60 km/tim. I början av den femte ansättningen ska bromstemperaturen vara ≤ 100 °C och den fullt utvecklade medelretardationen ska vara inom 10 % av den som beräknats från motsvarande ledningstryck/retardation vid typ 0-test vid 60 km/tim.

2.2.1.4   Typ II-provning

2.2.1.4.1   Uppvärmningsförfarande

Bromsarna ska vara uppvärmda av ett konstant bromsmoment som motsvarar en retardation på 0,15 m/s2 med en konstant hastighet på 30 km/tim under en tidsperiod på 12 minuter.

2.2.1.4.2   Bromsverkan med varma bromsar

Efter det att uppvärmningsförfarandet slutförts ska bromsverkan med varma bromsar mätas enligt villkoren i punkt 2.2.1.1 ovan med det garanterade linjetrycket enligt definitionen i punkt 2.2.1.1 (temperaturvillkoren kan skilja sig åt). Medelvärdet för den fullt utvecklade retardationen med uppvärmd broms får inte vara mindre än 3,75 m/s2.

2.2.1.5   Statiskt prov för parkeringsbroms

2.2.1.5.1

Avgör vilket som är det svåraste fallet vad gäller ingångskraft på bromsar, högsta fordonsvikt som ska bromsas av en axel samt däckradie för hela intervallet av ansättningar.

2.2.1.5.2

Ansätt bromsen med den ingångskraft som fastställts under punkt 2.2.1.5.1 ovan.

2.2.1.5.3

Ansätt ett långsamt ökande moment på dynoaxeln för att få trumman eller skivan att rotera. Mät utgångsvridmomentet vid bromsen när dynoaxeln börjar rotera och beräkna motsvarande axelbromskraft med den däckradie som fastställts i punkt 2.2.1.5.1.

2.2.1.5.4

Den uppmätta bromsstyrkan under punkt 2.2.1.5.3 dividerat med halva fordonets vikt som fastställts under 2.2.1.5.1 måste ge minst kvoten 0,18.

2.2.2   Bromsverkan med kalla bromsar

En jämförelse ska göras mellan bromsverkan med kalla bromsar för ersättningsbromsbeläggsatsen eller ersättningstrumbromsbelägget och originalbromsbeläggsatsen eller originaltrumbromsbelägget genom att man jämför provningsresultaten från typ 0-provningen enligt punkt 2.2.1.1.

2.2.2.1   Den typ 0-provning som föreskrivs i punkt 2.2.1.1 ska utföras med en monteringssats av originalbromsbeläggsatsen eller originaltrumbromsbelägget.

2.2.2.2   Ersättningsbromsbeläggsatsen eller ersättningstrumbromsbelägget ska uppvisa liknande resultat som den ursprungliga bromsbeläggsatsen eller det ursprungliga trumbromsbelägget om de uppnådda genomsnittliga fullt utvecklade retardationerna vid samma linjetryck i de övre två tredjedelarna av den kurva som genereras är inom 15 % av dem som uppnåtts med den ursprungliga bromsbeläggsatsen eller det ursprungliga bromsbelägget.

2.2.3   Hastighetskänslighetsprovning

2.2.3.1

Genom att använda det garanterade ledningstrycket i punkt 2.2.1.1 och med utgångsbromstemperaturen ≤ 100 °C gör du tre bromsansättningar vid var och en av följande hastigheter:   60 km/tim till 30 km/tim,   80 km/tim till 60 km/tim, och   110 km/tim till 80 km/tim (om vmax ≥ 90 km/tim).

2.2.3.2

Ange resultatet för varje grupp av tre bromsansättningar och rita in hastigheten mot motsvarande medelvärde för fullt utvecklad retardation.

2.2.3.3

Det medelvärde för fullt utvecklade retardationer som registrerats för högre hastigheter ska ligga inom 25 % av det som registrerats för den lägsta hastigheten.

BILAGA 5

Krav på ersättningsbromsbeläggsatser för fordon i kategorierna O1 och O2

1.   Allmänt

Den provningsmetod som beskrivs i denna bilaga grundar sig på en tröghetsdynamometerprovning. Provningarna kan alternativt utföras på ett provningsfordon eller i en provbänk med rullbana förutsatt att samma provningsförhållanden uppnås och att samma parametrar uppmäts som vid tröghetsdynamometerprovning.

2.   Provutrustning

För provningarna ska tröghetsdynamometern vara försedd med fordonsbromsen i fråga. Dynamometern ska ha instrument för kontinuerlig registrering av rotationshastighet, bromsvridmoment, bromsledningstryck eller bromsansättningskraft, antal rotationer efter bromsansättning, bromstid och bromsrotortemperatur.

2.1   Provningsförhållanden

2.1.1   Dynamometerns rotationsmassa ska motsvara halva den relevanta axeldelen av den högsta fordonsmassan och rullningsradien för det största däck som är tillåtet för den fordonstypen.

2.1.2   Utgångsrotationshastigheten för dynamometern ska motsvara den linjära fordonshastighet som anges i punkt 3.1 i denna bilaga och ska grundas på det minsta däckets dynamiska rullningsradie som är tillåtet för den fordonstypen.

2.1.3   Bromsbelägg som lämnas in för provning ska monteras på den relevanta bromsen, och till dess ett bestämt inslipningsförfarande fastställts ska de slipas in enligt tillverkarens anvisningar i samförstånd med den tekniska tjänsten.

2.1.4   Hastigheten på eventuellt luftflöde vid bromsen ska vara:

vair = 0,33 v

där:

v = fordonets provhastighet när du börjar bromsa.

2.1.5   Den ansättningsanordning som monterats på bromsen måste motsvara fordonsinstallationen.

3.   Provningar och krav

3.1   Typ 0-prov

Från utgångshastigheten 60 km/tim med en bromstemperatur på ≤ 100 °C vid början av varje ansättning gör du minst sex bromsansättningar med stegvis ökning av ledningstryck eller manöverkraft upp till det högsta ledningstrycket eller en retardation upp till 6 m/s2. Upprepa den sista bromsansättningen med användning av en utgångshastighet på 40 km/tim.

3.2   Typ I-provning

3.2.1   Uppvärmningsförfarande

Bromsen ska värmas upp med kontinuerlig bromsning enligt kravet i förordning 13, bilaga 4 punkt 1.5.2 med början vid en bromsrotortemperatur på ≤ 100 °C.

3.2.2   Bromsverkan med varma bromsar

Efter det att uppvärmningsförfarandet slutförts ska bromsverkan med varma bromsar mätas från en ursprungshastighet på 40 km/tim enligt villkoren i punkt 3.2.1 ovan med samma linjetryck eller ansättningskraft (temperaturförhållandena kan skilja sig åt). Medelvärdet för den fullt utvecklade retardationen med uppvärmd broms får inte vara mindre än 60 % av det värde som uppnåtts med den kalla bromsen eller 3,5 m/s2.

3.3   Bromsverkan med kalla bromsar

En jämförelse ska göras mellan bromsverkan med kalla bromsar för ersättningsbromsbeläggsatsen och originalbromsbeläggsatsen genom att man jämför provningsresultaten från typ 0-provningen enligt punkt 3.1.

3.3.1   Den typ 0-provning som föreskrivs i punkt 3.1 ska utföras med en monteringssats av originalbromsbeläggsatsen.

3.3.2   Ersättningsbromsbeläggsatserna ska anses ha liknande prestandaegenskaper som originalbromsbeläggsatserna om det uppnådda medelvärdet vid fullt utvecklad retardation vid samma ansättningskraft eller ledningstryck i de övre två tredjedelarna av den genererade kurvan ligger inom 15 % av den som uppnås med originalbromsbeläggsats.

BILAGA 6

Krav på ersättningsbromsbeläggsatser och trumbromsbelägg för fordon i kategorierna O3 och O4

1.   Provningsförhållanden

Provningarna som beskrivs i denna bilaga kan alternativt utföras på ett provningsfordon, på en tröghetsdynamometer eller i en provbänk med rullbana under samma provningsförhållanden som anges i förordning 13, bilaga 11, tillägg 2, punkt 3.1 till 3.4.

Bromsbelägg som lämnas in för provning ska monteras på de relevanta bromsarna, och till dess ett bestämt inslipningsförfarande fastställts ska de slipas in enligt tillverkarens anvisningar i samförstånd med den tekniska tjänsten.

2.   Provningar och krav

2.1   Överensstämmelse med förordning nr 13, bilaga 11

Bromsarna ska provas enligt kraven i förordning nr 13, bilaga 11, tillägg 2, punkt 3.5.

2.1.1

Resultaten ska anges i ett formulär enligt förordning nr 13, bilaga 11, tillägg 3.

2.1.2

En jämförelse ska göras mellan dessa resultat och resultaten från provningarna med originalbromsbeläggsatsen eller originaltrumbromsbeläggen under samma förhållanden.

2.1.3

Resultatet med varma bromsar vid samma ingångsvridmoment för ersättningsbromsbeläggsatsen eller ersättningstrumbromsbelägget i typ I-testet eller typ III-testet (vilket som är tillämpligt) ska vara: a) samma eller högre än resultatet med varma bromsar för originalbromsbeläggsatsen eller originaltrumbromsbelägget, eller b) minst 90 % av resultatet med kalla bromsar för ersättningsbromsbeläggsatsen eller ersättningstrumbromsbeläggen. Motsvarande manövreringsorganstakt får inte vara ≥ 110 % av det värde som uppnåtts med den ursprungliga bromsbeläggsatsen eller det ursprungliga trumbromsbelägget och får inte överstiga värdet sp enligt bilaga 11, tillägg 2, punkt 2 i förordning nr 13. I de fall där den ursprungliga bromsbeläggsatsen eller det ursprungliga trumbromsbelägget har testats mot kraven i typ II-provningen gäller de minsta kraven i förordning nr 13, bilaga 4, punkt 1.7.2 (Typ III-provning) är tillämpligt för ersättningsbromsbeläggsatserna eller trumbromsbeläggen.

2.2   Bromsverkan med kalla bromsar (typ 0)

2.2.1

Under villkoren i punkt 1 i den här bilagan från utgångshastigheten 60 km/tim med en bromstemperatur på ≤ 100 °C gör du minst sex bromsansättningar med stegvis ökning av manöverkraft eller ledningstryck upp till 6,5 bar eller en uppnådd retardation på 6 m/s2.

2.2.2

Registrera och pricka in manöverkraften eller linjetrycket och medelvärdet för bromsmoment eller fullt utvecklad medelretardation för varje ansättning.

2.2.3

Jämför resultaten med resultaten från provningarna med originalbromsbeläggsatserna eller originaltrumbromsbeläggen under samma provningsförhållanden.

2.2.4

Ersättningsbromsbeläggsatsen eller ersättningstrumbromsbelägget ska uppvisa liknande resultat som den ursprungliga bromsbeläggsatsen eller det ursprungliga trumbromsbelägget om de uppnådda genomsnittliga fullt utvecklade retardationerna vid samma ingångskraft eller linjetryck i de övre två tredjedelarna av den kurva som genereras är inom – 5 % och + 15 % av de som uppnåtts med den ursprungliga bromsbeläggsatsen eller det ursprungliga bromsbelägget.

BILAGA 7

Krav på ersättningsbromsbeläggsatser för fordon i kategori l

1.   Provningsförhållanden

1.1   Ett fordon som är representativt för den typ för vilken godkännande av ersättningsbromsbeläggsatser söks ska vara utrustat med en bromsbeläggsats av den typ för vilket godkännande söks och med instrument för bromsprovning enligt vad som krävs genom förordning nr 78.

1.2   Bromsbeläggsatser som lämnas in för provning ska vara försedda med relevanta bromsar och ska tills ett bestämt inslipningsförfarande fastställts slipas in enligt tillverkarens anvisningar i samförstånd med den tekniska tjänsten.

1.3   Om ansökan gäller bromsbeläggsatser för fordon med ett kombinerat bromssystem enligt punkt 2.9 i förordning nr 78 ska kombinationerna av bromsbeläggsatserna för den främre och bakre axel som typgodkännandet gäller provas.

Kombinationen kan bestå av ersättningsbromsbeläggsatser för båda axlarna och/eller en ersättningsbromsbeläggsats på en axel och en ursprungsbromsbeläggsats på den andra axeln.

2.   Provningar och krav

2.1   Överensstämmelse med förordning nr 78

2.1.1   Fordonets bromssystem ska provas enligt kraven för fordonskategorin i fråga (L1, L2, L3, L4 eller L5) i förordning nr 78, bilaga 3, punkt 1. Följande måste provas:

2.1.1.1   Typ 0-provning med motorn frikopplad

Provet ska endast utföras två gånger på lastat fordon. Gör minst sex bromsansättningar med stegvis ökning av manöverstyrka eller av ledningstryck upp till hjullåsning eller upp till en retardation upp till 6 m/s2 eller upp till högsta tillåtna manöverkraft.

2.1.1.2   Typ 0-provning med motorn tillkopplad

Endast tillämpligt för fordon i kategorierna L3, L4 och L5.

2.1.1.3   Typ 0-test med våta bromsar

Gäller inte fordon i kategori L5 eller trumbromsar eller helt skyddade skivbromsar som inte används i den här provningen under godkännande enligt förordning nr 78.

2.1.1.4   Typ I-provning

Endast tillämpligt för fordon i kategorierna L3, L4 och L5.

2.1.2   Fordonet måste uppfylla alla relevanta krav som anges i förordning nr 78, bilaga 3, punkt 2 för denna fordonskategori.

2.2   Ytterligare krav

2.2.1   Bromsverkan med kalla bromsar

En jämförelse ska göras mellan bromsverkan med kalla bromsar för ersättningsbromsbeläggsatsen och originalbromsbeläggsatsen genom att man jämför provningsresultaten från typ 0-provningen enligt punkt 2.1.1.1.

2.2.1.1   Den typ 0-provning som föreskrivs i punkt 2.1.1.1 ska utföras med en monteringssats av originalbromsbeläggsatsen.

2.2.1.2   Ersättningsbromsbeläggsatserna ska anses ha liknande prestandaegenskaper som originalbromsbeläggsatserna om det uppnådda medelvärdet vid fullt utvecklad retardation vid samma ledningstryck i de övre två tredjedelarna av den genererade kurvan ligger inom 15 % av den som uppnås med originalbromsbeläggsats.

2.2.2   Hastighetskänslighetsprovning

Detta test gäller bara fordon i kategorierna L3, L4 och L5 och ska utföras med lastat fordon under villkoren i typ 0-testet med motorn bortkopplad. Provningshastigheterna är dock olika.

2.2.2.1   Från resultaten av typ 0-provningen enligt beskrivningen i punkt 2.1.1.1 bestämmer du den manöverkraft eller det ledningstryck som motsvarar den minsta helt utvecklade medelretardation som krävs för fordon i den kategorin.

2.2.2.2   Genom att använda det garanterade ledningstrycket i punkt 2.2.2.1 och med utgångsbromstemperaturen ≤ 100 °C gör du tre bromsansättningar vid var och en av följande hastigheter:

40 km/tim, 80 km/tim och 120 km/tim (om vmax ≥ 130 km/tim)

2.2.2.3   Ange resultatet för varje grupp av tre bromsansättningar och rita in hastigheten mot motsvarande medelvärde för fullt utvecklad retardation.

2.2.2.4   Det medelvärde för fullt utvecklade retardationer som registrerats för högre hastigheter ska ligga inom 15 % av det som registrerats för den lägsta hastigheten.

BILAGA 8

Tekniska föreskrifter för ersättningsbromsbeläggsatser avsedda för användning i separata parkeringsbromssystem som är oberoende av fordonets färdbromssystem

1.   ÖVERENSSTÄMMELSE MED FÖRORDNING nr 13

Uppfyllande av kraven i förordning nr 13 ska visas i en fordonsprovning.

1.1   Fordonsprov

Ett fordon som är representativt för den typ för vilken godkännande av ersättningsbromsbeläggsatser söks ska vara utrustat med en ersättningsbromsbeläggsats av den typ för vilket godkännande söks och med instrument för bromsprovning enligt vad som krävs genom förordning nr 13. Fordonet ska vara fullt lastat. Bromsbelägg som ska provas ska vara monterade på relevanta bromsar och ska inte vara inslipade.

1.2   Fordonets parkeringsbromssystem ska provas enligt alla relevanta krav i förordning nr 13, bilaga 4, punkt 2.3.

BILAGA 9

BESTÄMNING AV FRIKTIONSUPPFÖRANDET HOS BROMSBELÄGG GENOM MASKINPROVNING

1.   INLEDNING

1.1   Prov på ersättningsbromsbeläggsatstyp ska ske i en maskin som kan utveckla de provningsförhållanden och tillämpa de provningsförfaranden som beskrivs i denna bilaga.

1.2   Provningsresultaten ska utvärderas för att provets friktionsuppförande ska kunna avgöras.

1.3   Friktionsuppförandet hos proven ska jämföras för att bedöma överensstämmelsen med den standard som registrerats för en ersättningsbromsbeläggtyp.

2.   ERSÄTTNINGSBROMSBELÄGGSATSER FÖR FORDON I KATEGORI M1, M2, N1, O1, O2 OCH L

2.1   Utrustning

2.1.1   Maskinen ska vara utformad för att kunna passa och aktivera en broms i full skala som är lik den som är monterad på den fordonsaxel som används för godkännandeprovning enligt punkt 5 i denna förordning.

2.1.2   Rotationshastigheterna för skivan eller trumman ska vara 660 ± 10 l/min (1) utan belastning och minst 600 l/min vid full belastning.

2.1.3   Provningscyklerna och bromsansättningarna under cyklerna ska vara justerbara och tillämpas automatiskt.

2.1.4   Uteffektvridmomentet eller bromstrycket (konstant vridmetod) och temperaturen på arbetsytan ska registreras.

2.1.5   Försörjning av direkt kylningsluft över bromsen ska ske med en hastighet av 600 ± 60 m3/h.

2.2   Provförfarande

2.2.1   Provberedning

Tillverkarens inslipningsschema ska säkerställa minst 80 % ytkontaktområde för bromsklossatser utan att överstiga en yttemperatur av 300 °C och 70 % ytkontaktområde för drivbromsbacksatser utan att överstiga en yttemperatur av 200 °C.

2.2.2   Provningsschema

Provningsschemat omfattar ett antal bromscykler i följd som var och en innehåller X bromsningsintervaller på 5 sekunders bromsning som följs av 10 sekunder med bromsen lossad.

Följande två metoder kan alternativt användas:

2.2.2.1   Provningsschema med konstant tryck

2.2.2.1.1   Bromsklossatser

Det hydrauliska trycket p under kolvkalibern ska vara konstant enligt formeln:

Md	=	150 Nm för Ak ≤ 18,1 cm2
Md	=	300 Nm för Ak >18,1 cm2
Ak	=	kolvkaliberområdet
rw	=	effektiv skivradie

Antal cykler	Antal broms-ansättningar X	Ursprunglig bromsrotortemperatur (°C)	Högsta bromsrotortemperatur (°C)	Påskyndad nedkylning
1	1 × 10	≤ 60	öppen	nej
2–6	5 × 10	100	öppen (350) (2)	nej
7	1 × 10	100	öppen	ja

2.2.2.1.2   Bromsbacksatser

Medelvärdet för kontakttrycket vid bromsbeläggets arbetsyta ska vara konstant vid 22 ± 6 N/cm2 som beräknas för en statisk broms utan viloenergi.

Antal cykler	Antal broms-ansättningar X	Ursprunglig bromsrotortemperatur (°C)	Högsta bromsrotortemperatur (°C)	Påskyndad nedkylning
1	1 × 10	≤ 60	200	ja
2	1 × 10	100	öppen	nej
3	1 × 10	100	200	ja
4	1 × 10	100	öppen	nej

2.2.2.2   Provningsschema med konstant vridmoment

Denna metod gäller endast för bromsklossatser. Bromsvridmomentet ska vara konstant inom en tolerans av ± 5 % och justerat för att garantera den högsta bromsrotortemperatur som anges i tabellen nedan.

Antal cykler	Antal broms-ansättningar X	Ursprunglig bromsrotortemperatur (°C)	Högsta bromsrotortemperatur (°C)	Påskyndad nedkylning
1	1 × 5	≤ 60	300–350 (200–250) (3)	nej
2–4	3 × 5	100	300–350 (200–250)	nej
5	1 × 10	100	500–600 (300–350)	nej
6–9	4 × 5	100	300–350 (200–250)	nej
10	1 × 10	100	500–600 (300–350)	nej
11–13	3 × 5	100	300–350 (200–250)	nej
14	1 × 5	≤ 60	300–350 (200–250)	nej

2.3   Bedömning av testresultaten

Friktionsuppträdandet bestäms av det bromsvridmoment som registreras vid utvalda punkter i provningsschemat. När bromsfaktorn är konstant, dvs. skivbroms, kan bromsvridmoment översättas till friktionskoefficienten.

2.3.1   Bromsklossatser

2.3.1.1   Den operativa friktionskoefficienten (μop) är medeltalet för de värden som registrerats under cyklerna 2–7 (konstant tryckmetod) eller cyklerna 2–4, 6–9 och 11–13 (konstant vridmomentmetod). Mätningen görs en sekund efter att den första bromsansättningen för varje cykel har påbörjats.

2.3.1.2   Den högsta friktionskoefficienten (μmax) är det högsta värde som registrerats under samtliga cykler.

2.3.1.3   Den lägsta friktionskoefficienten (μmin) är det lägsta värde som registrerats under samtliga cykler.

2.3.2   Bromsbacksatser

2.3.2.1   Medelvärdet för vridmomentet (Mmean) är de genomsnittliga högsta och lägsta värdena som registrerats för bromsmomentet under den femte bromsansättningen av cyklerna ett och tre.

2.3.2.2   Det varma vridmomentet (Mhot) är det lägsta vridmoment som utvecklats under cyklerna två och fyra. Om temperaturen överstiger 300 °C under dessa cykler ska värdet vid 300 °C anses vara Mhot.

2.4   Kriterier för godkännande

2.4.1   Med varje ansökan om godkännande av en ersättningsbromsbeläggtyp ska följande lämnas:

2.4.1.1

för bromsklossatser, värdena för μop, μmin, μmax.

2.4.1.2

för bromsbacksatser, värdena för Mmean och Mhot.

2.4.2   Under produktionen av en godkänd typ av ersättningsbromsbeläggsats, ska provexemplar överensstämma med de värden som registrerats enligt punkt 2.4.1 i denna bilaga inom följande toleranser:

2.4.2.1

för skivbromsklossar:   μop ± 15 % av registrerat värde   μmin ≥ registrerat värde   μmax ≤ registrerat värde

2.4.2.2

för ”simplex” trumbromsbelägg:   Mmean ± 20 % av registrerat värde   Mhot ≥ registrerat värde.

3.   BROMSBELÄGGSATSER OCH TRUMBROMSBELÄGG FÖR FORDON I KATEGORIERNA M3, N2, N3, O3 OCH O4

3.1   Utrustning

3.1.1   Anordningen ska vara utrustad med en skivbroms med fast tjocklek och en cylinderdiameter på 60 mm och en solid (ej ventilerad) skiva med en diameter på 278 ± 2 mm och en tjocklek på 12 mm ± 0,5 mm. Ett rektangulärt stycke av friktionsmaterialet med arean 44 cm2 ± 0,5 cm2 och med en tjocklek på minst 6 mm ska vara fäst vid backplattan.

3.1.2   Rotationshastigheten för skivan ska vara 660 ± 10 1/min utan belastning och minst 600 1/min vid full belastning.

3.1.3   Medelvärdet för kontakttrycket vid bromsbeläggets arbetsyta ska vara konstant 75 N/cm2 ± 10 N/cm2.

3.1.4   Provningscyklerna och bromsansättningarna under cyklerna ska vara justerbara och tillämpas automatiskt.

3.1.5   Uteffektvridmomentet och temperaturen på arbetsytan ska registreras.

3.1.6   Försörjning av direkt kylningsluft över bromsen ska ske med en hastighet av 600 ± 60 m3/h.

3.2   Provförfarande

3.2.1   Provberedning

Tillverkarens inslipningsförfarande ska garantera minst 80 % kontaktyta utan att överskrida en yttemperatur på 200 °C.

3.2.2   Provningsschema

Provningsförfarandet omfattar ett antal bromscykler i följd som var och en innehåller X bromsningsintervaller på 5 sekunders bromsning som följs av 10 sekunder med bromsen lossad.

Antal cykler	Antal broms-ansättningar X	Ursprunglig bromsrotortemperatur (°C)	Påskyndad nedkylning
1	5	100	ja
2	5	ökande ≤ 200	nej
3	5	200	nej
4	5	ökande ≤ 300	nej
5	5	300	nej
6	3	250	ja
7	3	200	ja
8	3	150	ja
9	10	100	ja
10	5	ökande ≤ 300	nej
11	5	300	nej

3.3   Bedömning av testresultaten

Friktionsuppträdandet bestäms av det bromsvridmoment som registreras vid utvalda cykler i provningsschemat. Bromsvridmoment ska översättas till friktionskoefficienten μ.

μ-value för varje bromsansättning ska fastställas som medelvärdet för de inbromsningar på 5 sekunder som görs.

3.3.1   Den operativa friktionskoefficienten μop1 är medelvärdet av μ som registrerats för bromsansättningarna i cykel 1 och μop2 är medelvärdet för μ som registrerats för bromsansättningarna i cykel 9.

3.3.2   Den högsta friktionskoefficienten μmax är det högsta värde för μ som registrerats under ansättning i cykel 1 till och med 11.

3.3.3   Den minsta friktionskoefficienten μmin är det lägsta värde för μ som registrerats under ansättning i cykel 1 till och med 11.

3.4   Kriterier för godkännande

3.4.1   Vid varje ansökan om typgodkännande för en ersättningsbromsbeläggsatstyp eller en ersättningstrumbromsbeläggstyp ska det ingå värden för μop1, μop2, μmin och μmax.

3.4.2   Under produktionen av en godkänd typ av ersättningsbromsbeläggsats eller ersättningstrumbromsbeläggtyp ska provexemplar uppvisa överensstämmelse med de värden som registrerats enligt punkt 3.4.1 i denna bilaga inom följande toleranser:

μop1, μop2 ± 15 % av registrerat värde

μmin ≥ registrerat värde

μmax ≤ registrerat värde.

---

(1)  I fråga om fordon i kategorierna L1 och L2 kan en lägre testhastighet användas.

(2)  När det gäller fordon i kategori L ska temperaturen begränsas till 350 °C. Om nödvändigt måste antalet ansättningar per cykel minskas proportionerligt. I det här fallet ska dock antalet cykler ökas för att det sammanlagda antalet ansättningar ska hållas konstant.

(3)  Värdena inom parentes gäller fordon i kategori L.

BILAGA 1

MEDDELANDE

(maximiformat: A4 (210 × 297 mm))

Text av bilden

Text av bilden

BILAGA 2

TYPGODKÄNNANDEMÄRKETS UTFORMNING

MALL A

(Se punkt 4.4 i dessa föreskrifter)

MALL B

(Se punkt 4.5 i dessa föreskrifter)

---

(1)  Det senare numret ges endast som exempel.

BILAGA 3

PROVNINGSFÖRFARANDE

1.   UPPSTÄLLNING OCH FÖRBEREDELSE AV FORDON

1.1   Provningsyta

Provningsytan ska vara tillräckligt stor för att ge plats åt den körbana, den barriär och de tekniska installationer som krävs för provningen. Den sista delen av körbanan, åtminstone 5 m före barriären, ska vara horisontell, plan och jämn.

1.2   Barriär

Barriärens framsida består av en deformerbar konstruktion som definieras i bilaga 9 till dessa föreskrifter. Den deformerbara konstruktionens framsida är vinkelrät ± 1° mot provfordonets färdriktning. Barriären är förtöjd i en vikt på minst 7 × 104 kg med framsidan vertikal ± 1°. Vikten är förankrad i marken eller placerad på marken med, om nödvändigt, ytterligare spärranordningar för att begränsa dess rörelser.

1.3   Barriärens riktning

Barriärens riktning är sådan att fordonets första beröring med barriären uppkommer på styrkolonnens sida. Om valet står mellan att genomföra provningen med ett högerstyrt eller vänsterstyrt fordon ska provningen genomföras med det minst gynnsamma av de båda alternativen vilket avgörs av den tekniska tjänst som ansvarar för provningarna.

1.3.1   Fordonets justering mot barriären

Fordonet ska överlappa barriären med 40 % ± 20 mm.

1.4   Fordonets tillstånd

1.4.1   Allmänna specifikationer

Provfordonet ska vara representativt för serieproduktionen, utrustat med all normal standardutrustning och befinna sig i normalt körtillstånd. Vissa komponenter kan ersättas med motsvarande vikter om ersättningen helt uppenbart inte får någon märkbar effekt på mätresultaten enligt punkt 6.

1.4.2   Fordonsvikt

1.4.2.1   Vikten hos det fordon som underkastas provningen ska vara den olastade basvikten.

1.4.2.2   Bränsletanken ska vara fylld med vatten upp till den vikt som enligt tillverkaren motsvarar 90 % av vikten hos en full tank med en tolerans av ± 1 %.

1.4.2.3   Alla andra system (bromsar, kylsystem osv.) kan vara tomma, men i sådana fall ska vätskevikten nogsamt kompenseras.

1.4.2.4   Om mätutrustningen vikt ombord på fordonet överstiger de 25 kg som tillåts, kan den kompenseras med minskningar som inte har någon märkbar effekt på mätresultaten enligt punkt 6.

1.4.2.5   Mätutrustningen vikt får inte ändra referensbelastningen på någon axel med mer än 5 % och ingen variation får överstiga 20 kg.

1.4.2.6   Den fordonsvikt som blir resultatet av bestämmelserna i punkt 1.4.2.1 ska anges i rapporten.

1.4.3   Justering av passagerarutrymme

1.4.3.1   Rattens läge

Om ratten är justerbar ska den vara inställd i det normala läge som anges av tillverkaren eller, om detta inte är möjligt, mitt emellan justeringsområdets yttre gränser. Vid slutet av den drivna delen av provsträckan ska ratten lämnas fri med rattekrarna i det läge som enligt tillverkaren motsvarar fordonets körning rakt fram.

1.4.3.2   Rutor

Öppningsbara rutor på fordonet ska vara stängda. För provmätningarnas skull och efter samråd med tillverkaren får rutorna öppnas förutsatt att öppningshandtagens lägen motsvarar det låsta läget.

1.4.3.3   Växelspak

Växelspaken ska vara i neutralt läge.

1.4.3.4   Pedaler

Pedalerna ska vara i normala vilolägen. Om de är justerbara ska de läggas i sitt mellanläge om inget annat läge anges av tillverkaren.

1.4.3.5   Dörrar

Dörrarna ska vara stängda men inte låsta.

1.4.3.6   Taklucka

Om det finns taklucka eller avtagbart tak ska de vara stängda och sitta på plats. För provmätningarnas skull och efter samråd med tillverkaren får takluckan vara öppen.

1.4.3.7   Solskydd

Solskydden ska vara i hopfällt läge.

1.4.3.8   Backspeglar

Den inre backspegeln ska vara i normalt användningsläge.

1.4.3.9   Armstöd

Om armstöden fram och bak är justerbara ska de vara i det lägsta läget om detta inte hindras av provdockornas placering i fordonet.

1.4.3.10   Huvudstöd

Huvudstöd som är justerbara i höjdläge ska befinna sig i det högsta läget.

1.4.3.11   Säten

1.4.3.11.1   Framsätenas läge

Säten som är justerbara i längsgående riktning ska placeras så att deras H-punkt, som avgörs genom det förfarande som avses i bilaga 6, befinner sig i justeringsområdets mittläge eller i dess närmaste låsningsläge och i det höjdläge som definieras av tillverkaren (om höjdjusteringen är oberoende). För bänksäten ska referensen vara förarplatsens H-punkt.

1.4.3.11.2   Läge för ryggstöd fram

Justerbara ryggstöd ska justeras så att lutningen av provdockans kropp är så nära som möjligt den lutning som tillverkaren rekommenderar för normal användning eller, om tillverkaren inte anger någon särskild rekommendation, 25o bakåt från vertikalen.

1.4.3.11.3   Baksäten

Om baksätena eller de bakre bänksätena är justerbara ska de placeras i sina bakersta lägen.

2.   PROVDOCKOR

2.1   Framsäten

2.1.1   En provdocka som motsvarar specifikationerna för Hybrid III (1), som har 45° vrister och uppfyller specifikationerna för dess justeringar ska installeras i alla yttre framsäten i enlighet med villkoren i bilaga 5. Provdockans vrister ska certifieras enligt förfarandena i bilaga 10.

2.1.2   Bilen kommer att provas med fastspänningsanordningar som tillhandahålls av tillverkaren.

3.   FORDONETS FRAMDRIVNING OCH KURS

3.1   Fordonet ska drivas antingen med sin egen motor eller med någon annan framdrivningsanordning.

3.2   Vid kollisionstillfället ska fordonet inte längre vara förmål för påverkan av någon ytterligare styr- eller framdrivningsanordning.

3.3   Fordonets kurs ska vara sådan att den uppfyller kraven i punkterna 1.2 och 1.3.1.

4.   PROVNINGSHASTIGHET

Vid kollisionstillfället ska fordonets hastighet vara 56 –0 + 1 km/tim. Om provningen däremot genomförs med en högre kollisionshastighet och fordonet uppfyller kraven ska provningen anses som tillfredsställande.

5.   MÄTNINGAR SOM SKA GÖRAS PÅ PROVDOCKA I FRAMSÄTEN

5.1   Alla de mätningar som är nödvändiga för att kontrollera prestationskriterierna ska genomföras med mätutrustningar som motsvarar specifikationerna i bilaga 8.

5.2   De olika parametrarna ska registreras genom oberoende datakanaler med följande kanalfrekvensklasser:

5.2.1   Mätningar på provdockans huvud

Accelerationen a med avseende på tyngdpunkten beräknas från accelerationens treaxiala komponenter som mäts med en kanalfrekvensklass på 1 000.

5.2.2   Mätningar på provdockans nacke

5.2.2.1   Den axiala spännkraften och den främre/bakre skjuvkraften i skärningspunkten mellan huvud och nacke mäts med en kanalfrekvensklass på 1 000.

5.2.2.2   Böjmomentet kring en tväraxel i skärningspunkten mellan huvud och nacke mäts med en kanalfrekvensklass på 600.

5.2.3   Mätningar på provdockans bröstkorg

Bröstets böjning mellan bröstbenet och ryggraden mäts med en kanalfrekvensklass på 180.

5.2.4   Mätningar på provdockans lårben och skenben

5.2.4.1   Den axiala kompressionskraften och böjmomentet mäts med en kanalfrekvensklass på 600.

5.2.4.2   Skenbenets förskjutning i förhållande till lårbenet mäts vid knäleden med en kanalfrekvensklass på 180.

6.   MÄTNINGAR SOM SKA GÖRAS PÅ FORDONET

6.1   För att möjliggöra att den förenklade provning som beskrivs i bilaga 7 genomförs, ska tiden för konstruktionens inbromsning fastställas på grundval av värdet av de längsgående accelerometrarna vid botten av B-pelaren på den inslagna sidan av fordonet med en kanalfrekvensklass på 180 med hjälp av en datakanal som motsvarar kraven i bilaga 8.

6.2   Den tid för hastigheten som ska användas vid det provningsförfarande som beskrivs i bilaga 7 ska erhållas från den längsgående accelerometern vid B-pelaren på den inslagna sidan.

---

(1)  De tekniska specifikationer och detaljerade skisser av Hybrid III som motsvarar de principiella måtten för den 50:e percentilen av Förenta staternas män, och specifikationerna för dess justering för denna provning är deponerade hos Förenata nationernas generalsekreterare och kan konsulteras på begäran hos sekretariatet för den Ekonomiska kommissionen för Europa, Palais des Nations, Genève, Schweiz.

BILAGA 4

BESTÄMNING AV PRESTATIONSKRITERIER

1.   HUVUDETS PRESTATIONSKRITERIUM (HPC) OCH 3 ms HUVUDACCELERATION

1.1

Huvudets prestationskriterium (HPC) anses vara uppfyllt när det inte förekommer någon beröring mellan huvudet och någon fordonskomponent.

1.2

Om det under provningen uppstår kontakt mellan huvudet och någon fordonskomponent ska HPC beräknas på grundval av accelerationen a, som mäts i enlighet med punkt 5.2.1 i bilaga 3, enligt följande formel: där 1.2.1 a är den resulterande acceleration som uppmätts i enlighet med punkt 5.2.1 i bilaga 3 och mäts i tyngdkraftsenheten g (1 g = 9,81 m/s2), 1.2.2 om början av huvudets beröring kan bestämmas tillfredsställande är t1 och t2 de två tidpunkter, uttryckta i sekunder, som definierar ett intervall mellan början av huvudets beröring och slutet av registreringen med det högsta HPC-värdet, 1.2.3 om början av huvudets beröring inte kan bestämmas är t1 och t2 de två tidpunkter, uttryckta i sekunder, som definierar tidsintervallet mellan början och slut på registreringen med det högsta HPC-värdet. 1.2.4 De HPC-värden där tidsintervallet (t1 – t2) är större än 36 ms ska inte medtas vid beräkningen av det högsta värdet.

1.3

Det värde för den resulterande accelerationen av huvudet under framåtdrift som överstiger 3 ms kumulativt beräknas från den resulterande acceleration av huvudet som uppmätts enligt punkt 5.2.1 i bilaga 3.

2.   NACKSKADEKRITERIUM

2.1

Detta kriterium bestäms av den axiala tryckkraften, den axiala spännkraften och de främre/bakre skjuvkrafterna i huvudets och nackens skärningspunkt, uttryckta i kN och uppmätta enligt punkt 5.2.2 i bilaga 3 och genom krafternas varaktighet uttryckt i ms.

2.2

Nackens böjmomentkriterium bestäms av böjmomentet, uttryckt i Nm, kring en tväraxel vid huvudets och nackens skärningspunkt och uppmätt enligt punkt 5.2.2 i bilaga 3.

2.3

Nackens flexionsböjmoment, uttryckt i Nm, ska registreras.

3.   BRÖSTKORGENS KOMPRESSIONSKRITERIUM OCH VISKÖSA KRITERIUM (V * C)

3.1

Bröstkorgens kompressionskriterium bestäms av det absoluta värdet av bröstkorgens deformation, uttryckt i mm och uppmätt enligt punkt 5.2.3 i bilaga 3.

3.2

Det viskösa kriteriet (V * C) beräknas som momentanprodukten av kompressionen och bröstbenets böjningshastighet, uppmätt enligt punkt 6 och även punkt 5.2.3 i bilaga 3.

4.   LÅRBENETS KRAFTKRITERIUM

4.1

Detta kriterium bestäms av den kompressionskraft, uttryckt i kN, som överförs axialt i varje lårben på provdockan och som uppmäts enligt punkt 5.2.4 i bilaga 3 och med varaktigheten av tryckkraften, uttryckt i ms.

5.   SKENBENETS KOMPRESSIONSKRAFTKRITERIUM OCH SKENBENETS INDEX

5.1

Skenbenets kompressionskraftkriterium bestäms av den tryckkraft (Fz), uttryckt i kN, som överförs axialt i varje skenben på provdockan och som uppmäts enligt punkt 5.2.4 i bilaga 3.

5.2

Skenbenets index beräknas på grundval av de böjmoment (Mx och My) som uppmäts enligt punkt 5.1 med följande formel: där Mx = böjmomentet kring x-axeln My = böjmomentet kring y-axeln (MC)R = kritiskt böjmoment som ska sättas till 225 Nm FZ = axial tryckbelastning i z-riktningen (FC)Z = kritisk tryckbelastning i z-riktningen som ska sättas till 35,9 kN och Skenbenets index beräknas för den övre och nedre delen av varje skenben, där Fz emellertid kan beräknas på båda ställena. Det värde som erhålls används för beräkningar av index för övre och nedre skenbenet. Momenten Mx och My mäts båda separat på båda ställen.

6.   FÖRFARANDE VID BERÄKNING AV VISKÖSA KRITERIER (V * C) FÖR HYBRID 3-PROVDOCKA

6.1

Det viskösa kriteriet beräknas som den momentana produkten av kompressionen och bröstbenets böjningshastighet. Båda erhålls genom mätning av bröstbenets böjning.

6.2

Bröstbenets böjningssignal filtreras en gång med kanalfrekvensklass 180. Kompressionen vid tidpunkten t beräknas ur den filtrerade signalen enligt följande: Bröstbenets böjningshastighet vid tidpunkten t beräknas ur den filtrerade böjningen enligt följande: där D(t) är böjningen vid tidpunkten t i meter och δt är tidsintervallet i sekunder mellan mätningarna. Det högsta värdet av av δt ska vara 1,25 × 10–4 sekunder. Detta beräkningsförfarande visas i diagrammet nedan: Uppmätt böjning D(t) Filter vid CFC 180 Beräkna böjningshastigheten V(t) Beräkna kompressionen C(t) Beräkna det viskösa kriteriet vid tidpunkten t (V*C)(t) = 1,3 × (V(t) × C(t)) Bestäm det högsta värdet av (V*C)(MAX) = max [(V*C)(t)]

BILAGA 5

Placering och installation av provdockor och justering av skyddssystem

1.   PROVDOCKORNAS PLACERING

1.1   Separata säten

Provdockornas mittplan ska sammanfalla med sätets vertikala mittplan.

1.2   Bänksäten fram

1.2.1   Förare

Provdockans mittplan ska ligga i det vertikala plan som går genom rattens centrum och parallellt med fordonets längsgående mittplan. Om sätets läge bestäms av bänkens form ska detta säte anses vara ett separat säte.

1.2.2   Yttre passagerare

Provdockans mittplan ska vara symmetriskt med förarprovdockans mittplan i förhållande till fordonets längsgående mittplan. Om sätets läge bestäms av bänkens form ska detta säte anses vara ett separat säte.

1.3   Bänksäte för passagerare fram (förutom förare)

Provdockans mittplan ska sammanfalla med det mittplan för sätenas lägen som definieras av tillverkaren.

2.   INSTALLATION AV PROVDOCKOR

2.1   Huvud

Huvudets tvärgående instrumentplattform ska vara horisontell inom 2,5°. För att ställa nivån på provdockans huvud i fordon med uppräta säten med icke-justerbara ryggstöd måste följande ordning iakttas. Justera först H-punktens läge inom de gränser som ges i punkt 2.4.3.1 nedan för att inställa nivån på provdockehuvudets tvärgående instrumentplattform. Om huvudets tvärgående instrumentplattform fortfarande inte är i nivå, justera bäckenets vinkel på provdockan inom de gränser som föreskrivs i punkt 2.4.3.2 nedan. Om huvudets tvärgående instrumentplattform fortfarande inte är i nivå, justera nackens fästen på provdockan så mycket som behövs för att säkerställa att huvudets tvärgående instrumentplattform är horisontell inom 2,5°.

2.2   Armar

2.2.1   Förarens överarmar ska gränsa till kroppen med mittlinjen så nära det vertikala planet som möjligt.

2.2.2   Passagerarens överarmar ska beröra ryggstödet och kroppens sidor.

2.3   Händer

2.3.1   Förarprovdockans handflator ska beröra den yttre delen av rattringen vid dess horisontella mittlinje. Tummarna ska vara placerade över rattringen och lätt fasttejpade mot ringen så att om provdockans hand trycks uppåt med en kraft som inte understiger 9 N och inte överstiger 22 N ska tejpen frigöra handen från rattringen.

2.3.2   Passagerarprovdockans handflator ska beröra ytterlåren. Lillfingret ska beröra sätesdynan.

2.4   Bål

2.4.1   I fordon utrustade med bänksäten ska förar- och passagerarprovdockornas överkroppar vila mot ryggstödet. Förarprovdockans sagittalmittplan ska vara vertikalt och parallellt med fordonets längsgående mittlinje och passera genom rattringens centrum. Passagerarprovdockans sagittalmittplan ska vara vertikalt och parallellt med fordonets längsgående mittlinje och på samma avstånd från fordonets vertikala, längsgående mittlinje som förarprovdockans sagittalmittplan.

2.4.2   I fordon utrustade med separata säten ska förar- och passagerarprovdockornas överkroppar vila mot ryggstödet. Förar- och passagerarprovdockornas sagittalmittplan ska vara vertikala och sammanfalla med det separata sätets längsgående mittlinje.

2.4.3   Underkropp

2.4.3.1   H-punkt

Förar- och passagerarprovdockornas H-punkt ska sammanfalla inom 13 mm i den vertikala dimensionen och 13 mm i den horisontella dimensionen i en punkt 6 mm under läget för den H-punkt som bestämts med det förfarande som beskrivs i bilaga 6, förutom att längden på underbenets och lårets segment i H-punktens mätutrustning ska justeras till 414 och 401 mm i stället för 417 respektive 432 mm.

2.4.3.2   Bäckenets vinkel

Såsom bestämts med användning av det mätinstrument för bäckenets vinkel som överensstämmer med (GM drawing 78051–532 referencing Part 572) och som införts i H-punktens mäthål på provdockan, ska den vinkel som uppmäts från den horisontella linjen på den 76,2 mm släta ytan på mätinstrumentet vara 22,5° ± 2,5°.

2.5   Ben

De övre delarna av förar- och passagerarprovdockornas ben ska vila mot sätesdynan i den utstäckning som fötternas placering tillåter det. Inledningsavståndet mellan knäledernas ytflänsar ska vara 270 mm ± 10 mm. I görligaste mån ska förarprovdockans vänstra ben och passagerarprovdockans båda ben vara i vertikala längsgående plan. I görligaste mån ska förarprovdockans högra ben vara i ett vertikalt plan. Slutjusteringar är tillåtna när det gäller att placera fötterna i passagerarutrymmenas olika konfigurationer i enlighet med punkt 2.6.

2.6   Fötter

2.6.1   Förarprovdockans högra fot ska vila på den oaktiverade gaspedalen med hälens bakersta punkt mot golvytan i pedalplanet. Om foten inte kan placeras på gaspedalen ska den placeras vinkelrätt mot skenbenet och så långt fram som möjligt i riktning längs med pedalens centrumlinje med hälens bakersta punkt vilande mot golvytan. Den vänstra fotens häl ska placeras så långt fram som möjligt och ska vila på fotrummet. Vänster fot ska placeras så jämnt som möjligt på det främre fotrummet. Den vänstra fotens längsgående centrumlinje ska placeras så parallellt som möjligt med fordonets längsgående centrumlinje.

2.6.2   Passagerarprovdockans hälar på båda fötterna ska placeras så långt fram som möjligt och ska vila på fotrummet. Båda fötterna ska placeras så jämnt som möjligt på det främre fotrummet. Fötternas längsgående centrumlinje ska placeras så parallellt som möjligt med fordonets längsgående centrumlinje.

2.7   De installerade mätinstrumenten får inte på något sätt påverka provdockans rörelse under kollisionen.

2.8   Provdockornas och mätanordningarnas temperatur ska stabiliseras före provningen och i görligaste mån hållas mellan 19 °C och 22 °C.

2.9   Provdockornas kläder

2.9.1   De instrumentförsedda provdockorna ska vara klädda i åtsittande bomullstrikåer med korta ärmar och byxor med ben som når till halva vaden så som specificerats i FMVSS 208, ritningarna 78051–292 och 293 eller deras motsvarighet.

2.9.2   En sko i storlek 11XW, som motsvarar konfigurationens storlek och med sul- och klacktjocklek enligt specifikationerna i Förenta staternas militära standard MIL S 13192, revision P och med vikten 0,57–0,1 kg, ska placeras och fastgöras på varje fot på provdockorna.

3.   JUSTERING AV FASTSPÄNNINGSANORDNING

Med provdockan i det bestämda läge i sätet som specificerats i de tillämpliga kraven i punkterna 2.1–2.6 placeras bältet runt provdockan och låsningen fästs. Avlägsna all slakhet ur midjebältet. Dra ut överkroppsbältet ur upprullningen och låt det därefter rulla in. Upprepa detta förfarande fyra gånger. Tillför en spännkraft mellan 9 och 18 N på midjebältet. Om bältessystemet är utrustat med en spänningslindrande anordning ge överkroppsbältet den största slakhet som i fordonets instruktionsbok rekommenderas av tillverkaren för normal användning. Om bältessystemet inte är utrustat med en spänningslindrande anordning låt bandöverskottet i övre bältet rulla tillbaka genom upprullningens egen kraft.

BILAGA 6

Förfarande för fastställande av h-punkt och faktisk bröstkorgsvinkel för sittplatser i motorfordon

1.   SYFTE

Det förfarande som beskrivs i denna bilaga används för att fastställa H-punktens läge och den faktiska bröstkorgsvinkeln för en eller flera sittplatser i ett motorfordon och för att kontrollera förhållandet mellan uppmätta uppgifter och de konstruktionsangivelser som lämnats av tillverkaren (1).

2.   DEFINITIONER

I denna bilaga ska följande definitioner gälla:

2.1.   referensdata: en eller flera av följande egenskaper för en sittplats:

2.1.1

H-punkten och R-punkten och förhållandet mellan dessa punkter.

2.1.2

Den faktiska och den konstruerade bröstkorgsvinkeln och förhållandet mellan dem.

2.2   tredimensionell H-punktsmaskin: (3D H-maskin): en anordning som används för att fastställa H-punkter och faktiska bröstkorgsvinklar. Denna anordning beskrivs i tillägg 1 till denna bilaga.

2.3   H-punkt: svängningscentrum för bröstkorg och höft på 3D H-maskinen då denna installerats i fordonssätet enligt punkt 4 nedan. H-punkten sitter mitt på anordningens mittlinje som går mellan H-punktens syftningsknappar på 3D H-maskinens båda sidor. H-punkten motsvarar teoretiskt R-punkten (för toleranser se punkt 3.2.2). När H-punkten fastställts enligt det förfarande som beskrivs i punkt 4, anses den vara fast i förhållande till sätesdynans struktur och flyttas med denna när sätet inställs.

2.4   R-punkt: eller sätets referenspunkt: den konstruktionspunkt som anges av tillverkaren för varje sittplats och fastställs med avseende på det tredimensionella referenssystemet.

2.5   bröstkorgslinje: centrumlinjen för 3D H-maskinens givare med givaren placerad i sitt bakersta läge.

2.6   faktisk bröstkorgsvinkel: den vinkel som uppmäts mellan en vertikal linje genom H-punkten och bröstkorgslinjen med hjälp av ryggvinkelskvadranten på 3D H-maskinen. Den faktiska bröstkorgsvinkeln motsvarar teoretiskt den konstruerade bröstkorgsvinkeln (för toleranser se punkt 3.2.2).

2.7   konstruerad bröstkorgsvinkel: den vinkel som uppmäts mellan en vertikal linje genom R-punkten och bröstkorgslinjen i ett läge som motsvarar det konstruktionsläge för sätets ryggstöd som fastställts av fordonstillverkaren.

2.8   passagerarens mittplan(C/LO): mittplanet för 3 D H-maskinen i varje avsedd sittplats, det representeras av koordinaten för H-punkten på Y-axeln. För enskilda säten sammanfaller sätets mittplan med passagerarens mittplan. För andra säten anges passagerarens mittplan av tillverkaren.

2.9   tredimensionellt referenssystem: ett system som beskrivs i tillägg 2 till denna bilaga.

2.10   referenspunkter: fysiska punkter (hål, ytor, märken eller fördjupningar) i fordonets chassi som anges av tillverkaren.

2.11   fordonets mätläge: fordonets läge som det anges av referenspunkternas koordinater i det tredimensionella referenssystemet.

3.   KRAV

3.1   Uppgiftslämnande

För varje sittplats där referensuppgifter krävs för att visa överensstämmelse med bestämmelserna i gällande föreskrifter, ska alla eller ett lämpligt urval av följande uppgifter lämnas i den form som anges i tillägg 3 till denna bilaga:

3.1.1

R-punktens koordinater i förhållande till det tredimensionella referenssystemet.

3.1.2

Den konstruerade bröstkorgsvinkeln.

3.1.3

Alla anvisningar som krävs för att justera sätet (om det kan justeras) i det mätläge som anges i punkt 4.3 nedan.

3.2   Förhållande mellan uppmätta uppgifter och konstruktionsvärden

3.2.1

H-punktens koordinater och det värde för den faktiska bröstkorgsvinkeln, som erhålls med det förfarande som anges i punkt 4 nedan, ska jämföras med R-punktens koordinater respektive med det värde för den konstruerade bröstkorgsvinkeln som anges av fordonstillverkaren.

3.2.2

De relativa värden för R-punkten och H-punkten och förhållandet mellan den konstruerade och den faktiska bröstkorgsvinkeln ska anses tillfredsställande för ifrågavarande sittplats om H-punkten, såsom den definieras av sina koordinater, ligger inom en kvadrat med sidan 50 mm med horisontella och vertikala sidor vars diagonaler korsas vid R-punkten och om den faktiska bröstkorgsvinkeln inte avviker med mer än 5° från den konstruerade.

3.2.3

Om dessa villkor är uppfyllda ska R-punkten och den konstruerade bröstkorgsvinkeln användas för att visa överensstämmelse med bestämmelserna i dessa föreskrifter.

3.2.4

Om H-punkten eller den faktiska bröstkorgsvinkeln inte uppfyller kraven i punkt 3.2.2 ska H-punkten och den faktiska bröstkorgsvinkeln bestämmas ytterligare två gånger (tre gånger totalt). Om resultaten av två av dessa tre förfaranden uppfyller kraven ska villkoren i punkt 3.2.3 tillämpas.

3.2.5

Om resultaten av de sista två av de tre förfaranden som beskrivs i punkt 3.2.4 inte uppfyller kraven i punkt 3.2.2 eller om kontrollen inte kan utföras då fordonstillverkaren underlåtit att tillhandahålla uppgifter avseende R-punktens läge eller avseende den konstruerade bröstkorgsvinkeln, ska den mellersta av de tre uppmätta punkterna eller medelvärdet för de tre uppmätta vinklarna användas och anses tillämpliga i alla de fall då hänvisning sker till R-punkten eller den konstruerade bröstkorgsvinkeln i dessa föreskrifter.

4.   FÖRFARANDE FÖR FASTSTÄLLANDE AV H-PUNKT OCH FAKTISK BRÖSTKORGSVINKEL

4.1   Fordonet ska konditioneras enligt tillverkarens önskemål, vid en temperatur av 20 ± 10 °C för att säkerställa att materialet i sätet uppnått rumstemperatur. Om det säte som ska kontrolleras aldrig använts ska en person eller ett föremål som väger 70–80 kg placeras två gånger på sätet under vardera en minut så att stoppningen i sätesdynan och ryggstödet sammanpressas. Om tillverkaren så önskar ska alla säten vara obelastade under minst 30 minuter före installationen av 3D H-maskinen.

4.2   Fordonet ska ha det mätläge som defineras i punkt 2.11.

4.3   Om sätet är ställbart ska det först inställas i det bakersta normala kör- eller åkläget, enligt fordonstillverkarens uppgifter, där endast sätets inställning i längsgående led beaktas men där inte sätesförskjutning för andra ändamål än normala kör- och åklägen beaktas. Om andra inställningsmöjligheter för sätet finns (i höjdled, i vinkelled, i förhållande till ryggstödet, osv.) ska det ställas i det läge som anges av fordonstillverkaren. För stötdämpande säten ska läget i höjdled vara helt fastgjort i ett läge som motsvarar normalt körläge enligt tillverkarens anvisningar.

4.4   Det sittområde som kommer i kontakt med 3D H-maskinen ska täckas av ett tunt bomullstyg av tillräcklig storlek och lämplig textur, som beskrivs som en vanlig bomullstextil med 18,9 trådar per cm2 och som väger 0,228 kg/m2 eller ett stickat material eller eller ett fibertyg med motsvarande egenskaper. Om provningen utförs på ett säte utanför fordonet ska det golv på vilket sätet är placerat ha samma väsentliga egenskaper (2) som golvet i det fordon i vilket sätet är avsett att användas.

4.5   Placera 3D H-maskinens sätes- och rygganordning så att passagerarens mittplan (C/LO) sammanfaller med 3D H-maskinens mittplan. Om tillverkaren så önskar kan 3D H-maskinen flyttas inåt i förhållande till C/LO om 3D H-maskinen är placerad så långt ut att säteskanten inte medger att 3D H-maskinen står rakt.

4.6   Sätt fast fot- och underbensdelar i sätesenheten, antingen var för sig eller genom att använda T-stången och den hopmonterade underbensdelen. En linje genom H-punktens syftningsknappar ska vara parallell med marken och vinkelrät mot sätets längsgående mittplan.

4.7   Justera 3D H-maskinens fot- och benlägen enligt följande:

4.7.1

Avsedd sittplats: förare och yttre passagerare fram 4.7.1.1 Både fot- och benenheter ska flyttas framåt så att fötterna får ett normalt läge på golvet, mellan pedalerna om så krävs. Om så är möjligt ska vänster fot placeras ungefär lika långt till vänster om 3D H-maskinens mittplan som höger fot till höger. Det vattenpass som kontrollerar 3D H-maskinens inriktning i sidled bringas till horisontellt läge genom en ny inställning av sätesdelen om det behövs eller genom att ben- och fotdelarna flyttas bakåt. Den linje som går genom H-punktens syftningsknappar ska hållas vinkelrät mot sätets längsgående mittplan. 4.7.1.2 Om vänster ben inte kan hållas parallellt med höger och vänster fot inte kan stödjas av chassit, flyttas vänster fot tills den får stöd. Syftningsknapparnas inriktning ska bibehållas.

4.7.2

Avsedd sittplats: yttre bak För baksäten och extrasäten ska benen placeras enligt tillverkarens anvisningar. Om fötterna då vilar mot de delar av golvet som ligger på olika nivåer ska den fot som först kommer i beröring med framsätet fungera som referenspunkt medan den andra foten ska placeras så att det vattenpass, som utövar kontroll över sätesdelens lutning i sidled, är inställt horisontellt.

4.7.3

Andra avsedda sittplatser: Det allmänna förfarande som anges i punkt 4.7.1 ska följas bortsett från att fötterna ska placeras enligt fordonstillverkarens anvisningar.

4.8   Anbringa underbenens och lårens vikter och inrikta 3D H-maskinen.

4.9   Luta ryggdelen framåt mot det främre stoppet och avlägsna 3D H-maskinen från ryggstödet med hjälp av T-stången. Återställ 3D H-maskinen på sätet med en av följande metoder:

4.9.1

Om 3D H-maskinen tenderar att glida bakåt används följande förfarande. Låt 3D H-maskinen glida bakåt tills en framåtriktad horisontell återhållande belastning på T-stången inte längre krävs, dvs. tills sätesdelen berör ryggstödet. Flytta på nytt underbenet om så krävs.

4.9.2

Om 3D H-maskinen inte tenderar att glida bakåt används följande förfarande. Låt 3D H-maskinen glida bakåt genom att tillföra en bakåtriktad horisontell kraft på T-stången tills sätesdelen berör ryggstödet (se figur 2 i tillägg 1 till denna bilaga).

4.10   Tillför en kraft av 100 ± 10 N på 3D H-maskinens rygg- och sätesdel i skärningspunkten mellan höftvinkelkvadranten och T-stångsfästet. Den tillförda kraftens riktning ska bibehållas längs en linje som går genom ovannämnda skärningspunkt till en punkt alldeles ovanför lårbensfästet (se figur 2 i tillägg 1 till denna bilaga). Låt därefter ryggdelen försiktigt åter beröra ryggstödet. Försiktighet måste iakttas under återstoden av förfarandet för att förhindra att 3D H-maskinen glider framåt.

4.11   Sätt vikterna för höger och vänster bakdel på plats och därefter växelvis de åtta bröstkorgsvikterna. Bibehåll 3D H-maskinens nivå.

4.12   Luta ryggdelen framåt för att avlägsna trycket mot ryggstödet. Gunga 3D H-maskinen sidledes i en båge på 10° (5° åt vartdera hållet om det vertikala mittplanet) under tre fullständiga cykler för att avlägsna all ansamlad friktion mellan 3D H-maskinen och sätet.

Under gungningsförfarandet kan 3D H-maskinens T-stång tendera att avvika från den angivna horisontella och vertikala inriktningen. T-stången måste därför fasthållas genom att en lämplig sidokraft tillförs under gungningsrörelserna. Försiktighet måste iakttas vid hållandet av T-stången och gungandet av 3D H-maskinen för att säkerställa att inga oavsiktliga yttre krafter tillförs i vertikal riktning eller framåt och bakåt.

3D H-maskinens fötter ska inte hindras eller fasthållas under denna fas. Om fötterna ändrar läge ska de under denna fas tillåtas behålla detta läge.

Återför försiktigt ryggdelen mot ryggstödet och kontrollera att de två vattenpassen står i nolläge. Om fötterna rört sig under gungningen av 3D H-maskinen ska de återföras till sina ursprungliga lägen enligt följande:

Lyft fötterna växelvis från golvet så litet som krävs tills ingen ytterligare fotrörelse äger rum. Under detta lyftande ska fötterna kunna rotera och inga krafter bakåt eller åt sidorna får tillföras. När respektive fot återplaceras i nedläge ska hälen beröra den konstruktion som är avsedd för detta.

Kontrollera att vattenpasset på sidan är i nolläge och tillför om så krävs en sidokraft överst på ryggdelen som är tillräckligt stor för att få 3D H-maskinens sätesdel i nivå med sätet.

4.13   Håll i T-stången för att förhindra att 3D H-maskinen glider framåt på sätesdynan och fortsätt enligt följande:

a)	Återför ryggdelen mot ryggstödet.

b)

Tillför och frigör växelvis en horisontell bakåtriktad kraft, som inte överstiger 25 N, på ryggens vinkelstång vid en höjd som ungefär motsvarar centrum för bröstkorgsvikterna tills höftvinkelskvadranten anger att ett stabilt läge uppnåtts sedan kraften frigjorts. Försiktighet ska iakttas för att säkerställa att inga yttre krafter nedåt eller åt sidan tillförs 3D H-maskinen. Om ytterligare nivåinställning av 3D H-maskinen krävs, låt ryggdelen rotera framåt, återställ nivån och upprepa förfarandet i punkt 4.12.

4.14   Gör alla mätningar:

4.14.1

H-punktens koordinater mäts i förhållande till det tredimensionella referenssystemet.

4.14.2

Den faktiska bröstkorgsvinkeln avläses vid 3D H-maskinens ryggvinkelkvadrant med givaren placerad i sitt bakersta läge.

4.15   Om en omkörning av 3D H-maskinens installation önskas ska alla säten vara obelastade under minst 30 minuter före omkörningen. 3D H-maskinen ska inte lämnas belastad på sätet under längre tid än vad som krävs för att utföra provningen.

4.16   Om sätena i samma rad kan anses vara likadana (bänksäte, identiska säten, osv.) ska endast en H-punkt och en faktisk bröstkorgsvinkel bestämmas för varje sätesrad där den 3D H-maskin som beskrivs i tillägg 1 till denna bilaga är placerad på en plats som anses vara representativ för raden. Denna plats ska vara:

4.16.1

förarplatsen när det gäller den främre raden,

4.16.2

en ytterplats när det gäller den eller de bakre raderna.

---

(1)  För alla sittplatser utom framsäten där H-punkten inte kan fastställas med den tredimensionella H-punktmaskinen eller andra förfaranden, får den R-punkt som angivits av tillverkaren användas som referens enligt den behöriga myndighetens gottfinnande.

(2)  Lutningsvinkel, höjdskillnad genom höjning av sätet, ytstruktur osv.