13.5.2010

Europeiska unionens officiella tidning

L 120/1

Endast FN/ECE-texterna i original har bindande folkrättslig verkan. Dessa föreskrifters status och dag för deras ikraftträdande bör kontrolleras i den senaste versionen av FN/ECE:s statusdokument TRANS/WP.29/343, som finns på:

http://www.unece.org/trans/main/wp29/wp29wgs/wp29gen/wp29fdocstts.html

Föreskrifter nr 11 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) – Enhetliga bestämmelser om godkännande av fordon i fråga om dörrlås och dörrhållande komponenter

Inbegripet all giltig text till och med:

Supplement 2 till ändringsserie 03 – Dag för ikraftträdande: 17 mars 2010

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

FÖRESKRIFTER

1.	Tillämpningsområde

2.	Definitioner

3.	Ansökan om godkännande

4.	Godkännande

5.	Allmänna krav

6.	Prestandakrav

7.	Provningsförfaranden

8.	Ändring och utökning av godkännande av fordonstypen

9.	Produktionsöverensstämmelse

10.	Påföljder vid bristande produktionsöverensstämmelse

11.	Produktionens slutgiltiga upphörande

12.	Namn- och adressuppgifter gällande de tekniska tjänster som ansvarar för godkännandeprovningen samt de administrativa myndigheterna

13.	Övergångsbestämmelser

BILAGOR

Bilaga 1 –

Meddelande

Bilaga 2 –

Godkännandemärkenas utformning

Bilaga 3 –

Provning av lås med belastningsprovningar ett, två och tre, anbringande av kraft

Bilaga 4 –

Förfarande vid tröghetsprovning

Bilaga 5 –

Förfarande vid provning av gångjärn

Bilaga 6 –

Sidoskjutdörr

1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Dessa föreskrifter gäller för fordon i kategorierna M1 och N1 (1) med avseende på dörrlås och dörrhållande komponenter såsom gångjärn och andra dörrstödjande anordningar på dörrar som kan användas för på- och avstigning av förare och passagerare.

2. DEFINITIONER

I dessa föreskrifter gäller följande definitioner:

2.1 godkännande av ett fordon: godkännande av en fordonstyp med avseende på dörrlås och dörrhållande komponenter.

2.2 fordonstyp: kategori av motorfordon som inte avviker i sådana väsentliga avseenden som

2.3 extra dörrlås: lås som är försett med ett helt stängt låsläge, med eller utan ett sekundärt låsläge, och är monterat på en dörr eller ett dörrsystem försett med ett primärt dörrlåssystem.

2.4 extra dörrlåssystem: låssystem som består av åtminstone ett extra dörrlås och ett låsbleck.

2.5 bakdörr: dörr eller dörrsystem i den bakre änden av ett motorfordon genom vilken passagerare kan stiga i eller ur fordonet eller last kan lastas eller urlastas. Det omfattar inte något av följande:

2.6 karosskomponent: den del av gångjärnet som normalt är fastsatt i karosskonstruktionen.

2.7 barnsäkerhetslåssystem: låsspärranordning som kan aktiveras och avaktiveras oberoende av andra låsspärranordningar och som, när den är aktiverad, förhindrar användning av det inre dörrhandtaget eller annan inre öppningsanordning. Anordningen för aktivering/avaktivering av låsspärren kan vara manuell eller elektrisk och kan vara placerad var som helst på eller i fordonet.

2.8 dörrar: dörrar på gångjärn eller skjutdörrar vilka leder direkt till ett utrymme som innehåller en eller flera sittplatser och som inte är vikdörrar, upprullningsdörrar eller dörrar som är konstruerade för att enkelt sättas fast på eller tas bort från motorfordon tillverkade för användning utan dörrar.

2.9 varningssystem för dörrstängning: system som avger en visuell signal placerad där den tydligt kan ses av föraren när ett dörrlåssystem inte är i helt stängt låsläge och då fordonets tändning är aktiverad.

2.10 dörrgångjärnssystem: ett eller flera gångjärn som används för att stödja en dörr.

2.11 dörrlåssystem: består av åtminstone ett lås och ett låsbleck.

2.12 dörrkomponent: den del av gångjärnet som normalt är fastsatt i dörrkonstruktionen och utgör den svängande delen.

2.13 dörrsystem: kombinationen av dörr, lås, låsbleck, gångjärn, glidspår och andra dörrhållande komponenter på en dörr och den omgivande dörramen. Dörrsystemet omfattar båda dörrarna på en dubbeldörr.

2.14 dubbeldörr: ett system med två dörrar där den främre dörren eller vingen öppnas först och ansluter till den bakre dörren, som därefter öppnas.

2.15 gaffelbult: den del av låset som griper tag och håller fast i låsblecket i stängt låsläge.

2.16 öppningsriktning för gaffelbult: den riktning som är motsatt den i vilken låsblecket kommer in i låset för att gripa tag i gaffelbulten.

2.17 helt stängt låsläge: låsets kopplingsförhållande när det håller kvar dörren i ett helt stängt läge.

2.18 gångjärn: anordning som används för att positionera dörren i förhållande till karosskonstruktionen och styr den väg som dörren svänger för förares och passagerares i- och urstigning.

2.19 gångjärnsbult: den del av gångjärnet som normalt förbinder kaross- och dörrkomponenterna och utgör svängaxeln.

2.20 lås: anordning som brukas för att hålla dörren i stängt läge i förhållande till fordonskarossen med möjlighet till avsiktlig frigöring (öppning eller stängning).

2.21 primärt dörrlås: ett lås som är försett med ett helt stängt låsläge och ett sekundärt låsläge och betecknas som ett ”primärt dörrlås” av tillverkaren. Tillverkaren får därefter inte ändra en sådan beteckning. Varje tillverkare ska på begäran tillhandahålla information om vilka lås som är ”primära dörrlås” för ett visst fordon eller tillverkare/modell.

2.22 primärt dörrlåssystem: låssystem bestående av åtminstone ett primärt dörrlås och ett låsbleck.

2.23 sekundärt låsläge: låsets kopplingsförhållande när det håller kvar dörren i ett delvis stängt läge.

2.24 främre sidodörr: dörr som, sedd från sidan, har 50 procent eller mer av sin öppningsyta framför den bakersta delen av förarstolens ryggstöd, när ryggstödet är i sitt mest vertikala och bakre läge, och som ger direkt möjlighet för förare och passagerare att stiga i eller ur fordonet.

2.25 bakre sidodörr: dörr som, sedd från sidan, har 50 procent eller mer av sin öppningsyta bakom den bakersta delen av förarstolens ryggstöd, när ryggstödet är i sitt mest vertikala och bakre läge, och som ger direkt möjlighet för passagerare att stiga i eller ur fordonet.

2.26 låsbleck: anordning i vilken låset går i ingrepp för att hålla dörren i helt stängt eller sekundärt låsläge.

2.27 bagagelucka: rörlig karosspanel som utifrån fordonet ger tillträde till ett utrymme som är helt avskilt från passagerarutrymmet av en permanent monterad skiljevägg eller fasta eller nedfällbara ryggstöd.

3. ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE

3.1	Ansökan om godkännande för en fordonstyp med avseende på dörrlåsen och de dörrhållande komponenterna ska lämnas in av fordonstillverkaren eller av dennes befullmäktigade ombud.

3.2

Ansökan ska åtföljas av följande handlingar i tre exemplar:

3.2.1

Ritningar, i lämplig skala och tillräckligt detaljerade, av dörrarna och deras lås och dörrhållande komponenter.

3.2.2

En teknisk beskrivning av låsen och de dörrhållande komponenterna.

3.3

Ansökan ska även åtföljas av följande:

3.3.1

En sats med fem uppsättningar dörrhållande komponenter per dörr. Om samma komponenter används för flera dörrar är det dock tillräckligt att överlämna en sats för samtliga dörrar. Satser med dörrhållande komponenter som bara skiljer sig åt genom att de är avsedda att monteras på vänster eller höger sida ska inte anses som olika.

3.3.2

En sats med fem kompletta lås, inklusive aktiveringsmekanism, per dörr. Om samma kompletta lås används för flera dörrar är det dock tillräckligt att överlämna en sats lås. Lås som bara skiljer sig åt genom att de är avsedda att monteras på vänster eller höger sida ska inte anses som olika.

3.4	Ett fordon som är representativt för den fordonstyp som ska godkännas, ska inlämnas till den tekniska tjänst som ansvarar för godkännandeprovningen.

4. GODKÄNNANDE

4.1	Om den fordonstyp som inlämnats för godkännande enligt dessa föreskrifter uppfyller kraven i punkterna 5, 6 och 7 nedan ska godkännande beviljas för den fordonstypen.

4.2

Ett godkännandenummer ska tilldelas varje godkänd typ. Dess första två siffror (03) ska ange löpnumret på den senaste större tekniska ändringen av dessa föreskrifter vid utfärdandet av godkännandet. Samma avtalsslutande part får inte tilldela någon annan fordonstyp samma nummer om dörrarna är försedda med lås eller dörrhållande komponenter som inte är av samma typ eller om låsen och de dörrhållande komponenterna inte är monterade på samma sätt som på det fordon som inlämnats för godkännande. Å andra sidan får samma nummer tilldelas en annan fordonstyp vars dörrar är försedda med samma lås och dörrhållande komponenter monterade på samma sätt som på det fordon som inlämnats för godkännande.

4.3	Rapport om beviljat, utökat eller ej beviljat godkännande för en fordonstyp i enlighet med dessa föreskrifter ska meddelas de parter till överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter, i form av ett formulär som överensstämmer med mallen i bilaga 1 till dessa föreskrifter.

4.4

På varje fordon som överensstämmer med en fordonstyp som godkänts enligt dessa föreskrifter ska, på ett väl synligt och lättåtkomligt ställe som anges i godkännandeintyget, ett internationellt godkännandemärke anbringas som består av

4.4.1

en cirkel som omger bokstaven ”E” följt av det särskilda landsnumret för landet som beviljat godkännande (2),

4.4.2

numret på dessa föreskrifter, följt av bokstaven ”R”, ett bindestreck och godkännandenumret, till höger om cirkeln som beskrivs i punkt 4.4.1.

4.5

Om fordonet överensstämmer med en fordonstyp som godkänts enligt en eller flera av de föreskrifter som är bilagda överenskommelsen i det land som beviljat godkännande enligt dessa föreskrifter behöver den symbol som föreskrivs i punkt 4.4.1 inte upprepas utan i så fall ska föreskrifterna samt godkännandenumren och tilläggssymbolerna i alla de föreskrifter enligt vilka godkännande beviljats i det land som beviljat godkännande enligt dessa föreskrifter placeras i vertikala kolumner till höger om den symbol som föreskrivs i punkt 4.4.1.

4.6	Godkännandemärket ska vara lättläsligt och outplånligt.

4.7	Typgodkännandemärket ska placeras nära eller på fordonets dataskylt.

4.8	I bilaga 2 till dessa föreskrifter ges exempel på hur godkännandemärken kan utformas.

5. ALLMÄNNA KRAV

5.1 Kraven gäller alla sido- och bakdörrar och dörrkomponenter utom de på vikdörrar, upprullningsbara dörrar, avtagbara dörrar och dörrar som är utformade för nödutrymning.

5.2 Dörrlås

5.2.1

Varje på gångjärn upphängt dörrsystem ska vara försett med minst ett primärt dörrlåssystem.

5.2.2

Varje skjutdörrsystem ska vara utrustat med något av följande:

a)	Ett primärt dörrlåssystem.

b)	Ett dörrlåssystem med ett helt stängt låsläge och ett varningssystem för dörrstängning.

6. PRESTANDAKRAV

6.1 På gångjärn upphängda dörrar

6.1.1 Belastningsprovning ett

6.1.1.1

Varje primärt dörrlåssystem och extra dörrlåssystem ska, när det är i helt stängt låsläge, inte separera när en kraft på 11 000 N anbringas i en riktning som är vinkelrät mot låsets yta, så att låset och låsblecksförankringen inte trycks mot varandra, när det provas i enlighet med punkt 7.1.1.1.

6.1.1.2

I det sekundära låsläget ska inte det primära låssystemet separera när en kraft på 4 500 N anbringas i samma riktning som i punkt 6.1.1.1, när det provas i enlighet med punkt 7.1.1.1.

6.1.2 Belastningsprovning två

6.1.2.1

Varje primärt dörrlåssystem och extra dörrlåssystem ska, när det är i helt stängt låsläge, inte separera när en kraft på 9 000 N anbringas i gaffelbultöppningens riktning och parallell med låsets yta, när de provas i enlighet med punkt 7.1.1.1.

6.1.2.2

I det sekundära låsläget ska inte det primära låssystemet separera när en kraft på 4 500 N anbringas i samma riktning som i punkt 6.1.2.1, när det provas i enlighet med punkt 7.1.1.1.

6.1.3 Belastningsprovning tre (tillämpligt för dörrar som öppnas i vertikal riktning)

6.1.3.1

Inget primärt dörrlåssystem ska lossna från sitt helt stängda låsläge då en vertikal kraft på 9 000 N anbringas i den riktning som gångjärnsbultens axel intar.

6.1.4 Tröghetsbelastning

Varje primärt dörrlåssystem och extra dörrlåssystem ska uppfylla antingen de dynamiska kraven i punkterna 6.1.4.1 och 6.1.4.2 eller beräkningen av motstånd mot tröghetsbelastning i punkt 6.1.4.3.

6.1.4.1

Inget primärt dörrlåssystem eller extra dörrlåssystem på någon gångjärnsupphängd dörr ska lossna från det helt stängda låsläget när en tröghetsbelastning på 30 g anbringas på dörrlåssystemet, inklusive låset och dess aktiveringsanordning, i riktningarna parallellt med fordonets längsgående och tvärgående axlar med låsspärranordningen urkopplad. Detta ska visas i enlighet med punkt 7.1.1.2.

6.1.4.2

Inget primärt dörrlåssystem eller extra dörrlåssystem på någon gångjärnsupphängd bakdörr ska heller lossna från det helt stängda låsläget när en tröghetsbelastning på 30 g anbringas på dörrlåssystemet, inklusive låset och dess aktiveringsanordning, i en riktning parallellt med fordonets längsgående och axel med låsspärranordningen urkopplad. Detta ska visas i enlighet med punkt 7.1.1.2.

6.1.4.3

För varje komponent och underenhet kan ett minsta motstånd mot tröghetsbelastning i en viss riktning beräknas. Det kombinerade motståndet mot öppning måste säkerställa att dörrlåssystemet, när det är korrekt monterat i fordonsdörren, förblir helt stängt när det utsätts för en tröghetsbelastning på 30 g i de fordonsriktningar som anges i punkterna 6.1.4.1 och 6.1.4.2, såsom tillämpligt, i enlighet med punkt 7.1.1.2.

6.1.5 Dörrgångjärn

6.1.5.1

Varje dörrgångjärn ska

a)	stödja dörren,

b)	klara att en längsgående kraft på 11 000 N anbringas, utan att separera,

c)	klara att en tvärgående kraft på 9 000 N anbringas, utan att separera,

d)	för dörrar som öppnas i vertikal riktning, klara att en vertikal kraft på 9 000 N anbringas, utan att separera.

6.1.5.2

Alla provningar som krävs enligt punkt 6.1.5.1 utförs i enlighet med punkt 7.1.2.

6.1.5.3

Om ett enskilt gångjärn i gångjärnssystemet provas i stället för hela gångjärnssystemet, måste gångjärnet bära en last som är proportionell mot det totala antalet gångjärn i gångjärnssystemet.

6.1.5.4

På sidodörrar med bakre monterade gångjärn som kan användas oberoende av andra dörrar ska

a)	det inre dörrhandtaget inte kunna användas då fordonshastigheten är högre eller lika med 4 km/tim,

b)	ett varningssystem för dörrstängning tillhandahållas för dessa dörrar.

6.2 Sidoskjutdörrar

6.2.1 Belastningsprovning ett

6.2.1.1

Minst ett dörrlåssystem ska, när det är i helt stängt låsläge, inte separera när en kraft på 11 000 N anbringas i en riktning som är vinkelrät mot låsets yta, när det provas i enlighet med punkt 7.2.1.1.

6.2.1.2

Ett primärt dörrlåssystem ska, när det är i det sekundära låsläget, inte separera när en kraft på 4 500 N anbringas i samma riktning som i punkt 6.2.1.1, när det provas i enlighet med punkt 7.2.1.1.

6.2.2 Belastningsprovning två

6.2.2.1

Minst ett dörrlåssystem ska, när det är i helt stängt låsläge, inte separera när en kraft på 9 000 N anbringas i gaffelbultens öppningsriktning och parallellt med låsets yta, när det provas i enlighet med punkt 7.2.1.1.

6.2.2.2

Ett primärt dörrlåssystem ska, när det är i det sekundära låsläget, inte separera när en kraft på 4 500 N anbringas i samma riktning som i punkt 6.2.2.1, när det provas i enlighet med punkt 7.2.1.1.

6.2.3 Tröghetsbelastning

Varje dörrlåssystem som uppfyller kraven i punkterna 6.2.1 och 6.2.2 ska uppfylla antingen de dynamiska kraven i punkt 6.2.3.1 eller beräkningen av tröghetskrav i punkt 6.2.3.2.

6.2.3.1

Inget dörrlåssystem ska lossna från det helt stängda låsläget när en tröghetsbelastning på 30 g anbringas på dörrlåssystemet, inklusive låset och dess aktiveringsanordning, i riktningarna parallellt med fordonets längsgående och tvärgående axlar med låsspärranordningen urkopplad och då detta provas i enlighet med punkt 7.2.1.2.

6.2.3.2

Det minsta motståndet mot tröghetsbelastning kan beräknas för varje komponent eller underenhet. Deras kombinerade motstånd mot öppning måste säkerställa att dörrlåssystemet, när det är korrekt monterat i fordonsdörren, förblir helt stängt när det utsätts för en tröghetsbelastning på 30 g i de fordonsriktningar som anges i punkterna 6.2.1 och 6.2.2, såsom tillämpligt, i enlighet med punkt 7.2.1.2.

6.2.4 Dörrsystem

6.2.4.1

Spår och glidkombinationer eller andra upphängningssätt för skjutdörrar ska, när de är i helt stängt låsläge, inte separera från dörramen när en total kraft på 18 000 N anbringas på dörren längs fordonets tvärgående axel i enlighet med punkt 7.2.2.

6.2.4.2

Skjutdörren uppfyller inte detta krav, när det provas i enlighet med punkt 7.2.2, om något av följande inträffar:

6.2.4.2.1

En separation som medger att en sfär med diametern 100 mm obehindrat kan passera inifrån fordonet till utanför fordonet, medan den kraft som krävs anbringas.

6.2.4.2.2

Någon av kraftappliceringsanordningarna uppnår en total förskjutning på 300 mm.

6.3 Dörrlåsspärrar

6.3.1 Varje dörr ska vara försedd med minst en låsspärranordning som, när den är aktiverad, ska förhindra användning av det yttre dörrhandtaget eller annan yttre dörröppningsanordning och som har en användningsanordning för upplåsning/låsning av låsspärren placerad inuti fordonet.

6.3.2 Bakre sidodörrar

Varje bakre sidodörr ska vara försedd med minst en låsspärranordning som, när den är aktiverad, förhindrar användning av det inre dörrhandtaget eller annan inre dörröppningsanordning och som kräver separata åtgärder för att låsa upp dörren och använda det inre handtaget eller dörröppningsanordningen.

6.3.2.1

Låsspärranordningen kan vara något av följande:

a)	Ett barnsäkerhetslåssystem.

b)	En anordning för upplåsning/låsning av låsspärren placerad inuti fordonet som är lättåtkomlig för fordonets förare eller en passagerare som sitter intill dörren.

6.3.2.2

Båda de systemen som beskrivs i punkt 6.3.2.1 a och b ska vara tillåtna som extra låsspärrfunktion.

6.3.3 Bakdörrar

Varje bakdörr som är försedd med ett inre dörrhandtag eller annan inre dörröppningsanordning, ska vara försedd med minst en låsspärranordning inuti fordonet som, när den är aktiverad, förhindrar användning av den inre dörröppningsanordningen och kräver separata åtgärder för att låsa upp dörren och använda det inre dörrhandtaget eller dörröppningsanordningen.

7. PROVNINGSFÖRFARANDEN

7.1 På gångjärn upphängda dörrar

7.1.1 Dörrlås

7.1.1.1 Belastningsprovningar ett, två och tre, anbringande av kraft

Överensstämmelse med punkterna 6.1.1, 6.1.2 och 6.1.3 visas i enlighet med bilaga 3.

7.1.1.2 Anbringande av tröghetskraft

Överensstämmelse med punkt 6.1.4 visas i enlighet med bilaga 4.

7.1.2 Dörrgångjärn

Överensstämmelse med punkt 6.1.5 visas i enlighet med bilaga 5.

7.2 Sidoskjutdörrar

7.2.1 Dörrlås

7.2.1.1 Belastningsprovningar ett och två, anbringande av kraft

Överensstämmelse med punkterna 6.2.1 och 6.2.2 visas i enlighet med bilaga 3.

7.2.1.2 Anbringande av tröghetsbelastning

Överensstämmelse med punkt 6.2.3 visas i enlighet med bilaga 4.

7.2.2 Dörrsystem

Överensstämmelse med punkt 6.2.4 visas i enlighet med bilaga 6.

8. ÄNDRING OCH UTÖKNING AV GODKÄNNANDE AV FORDONSTYPEN

8.1

Varje ändring av fordonstypen ska anmälas till den administrativa myndighet som godkänt denna. Myndigheten kan sedan antingen

8.1.1

anse att de ändringar som gjorts sannolikt inte får någon märkbar negativ inverkan och fordonet i alla händelser fortfarande uppfyller kraven, eller

8.1.2

kräva ytterligare en provningsrapport från den tekniska tjänst som ansvarar för provningen.

8.1.3

Den behöriga myndighet som utfärdar en utökning av godkännandet ska tilldela ett serienummer för varje rapportformulär som skrivs för en sådan utökning.

8.2	Beviljat eller ej beviljat godkännande med angivande av ändringarna ska enligt det förfarande som anges i punkt 4.3 ovan meddelas de parter till överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter.

9. PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE

9.1	Varje fordon som är försett med ett godkännandemärke såsom föreskrivs enligt dessa föreskrifter ska överensstämma med den godkända fordonstypen vad gäller detaljer som påverkar egenskaperna hos dörrlås och dörrhållande komponenter eller det sätt som de monteras på.

9.2	För att kontrollera överensstämmelsen såsom föreskrivs i punkt 9.1 ovan ska ett tillräckligt antal slumpmässiga kontroller göras på serietillverkade fordon som är försedda med det godkännandemärke som krävs enligt dessa föreskrifter.

9.3	Som en allmän regel ska dessa kontroller begränsas till mätningar. Om så krävs ska dock låsen och de dörrhållande komponenterna utsättas för de provningar som beskrivs i punkterna 5.2 och 5.3 ovan, enligt beslut av den tekniska tjänst som ansvarar för godkännandeprovningen.

10. PÅFÖLJDER VID BRISTANDE PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE

10.1	Det godkännande som beviljats för en fordonstyp i enlighet med dessa föreskrifter, kan återkallas om de krav som beskrivs i punkt 9.1 ovan inte uppfylls eller om nämnda lås och dörrhållande komponenter inte klarar de provningar som föreskrivs i punkt 9.2 ovan.

10.2

Om en part till överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter återkallar ett godkännande som tidigare beviljats, ska denna part genast rapportera detta till övriga parter till överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter, med hjälp av en kopia av godkännandeintyget på vilken det i slutet, med stora bokstäver, finns en signerad och daterad påskrift med ”GODKÄNNANDET ÅTERKALLAT”.

11. PRODUKTIONENS SLUTGILTIGA UPPHÖRANDE

Om innehavaren av godkännandet slutgiltigt upphör med produktionen av en typ av fordon som godkänts enligt dessa föreskrifter, ska denne underrätta den myndighet som beviljat godkännandet. När myndigheten fått ett sådant meddelande ska myndigheten informera övriga parter till överenskommelsen, som tillämpar dessa föreskrifter, med hjälp av en kopia av godkännandeintyget på vilket det i slutet, med stora bokstäver, finns en signerad och daterad påskrift: ”PRODUKTIONEN HAR UPPHÖRT”

12. NAMN- OCH ADRESSUPPGIFTER GÄLLANDE DE TEKNISKA TJÄNSTER SOM ANSVARAR FÖR GODKÄNNANDEPROVNINGEN SAMT DE ADMINISTRATIVA MYNDIGHETERNA

Parterna till överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter, ska underrätta Förenta nationernas sekretariat om namn- och adressuppgifter gällande de tekniska tjänster som ansvarar för godkännandeprovningen samt de administrativa myndigheter som beviljar godkännande och till vilka rapporter om beviljat, ej beviljat eller återkallat godkännande som utfärdats i andra länder ska skickas.

13. ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

13.1	Från och med den dag då ändringsserie 03 officiellt träder i kraft får ingen avtalsslutande part som tillämpar dessa föreskrifter vägra att bevilja godkännande enligt dessa föreskrifter, ändrade genom ändringsserie 03.

13.2	Avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter ska till den 12 augusti 2012 fortsätta att bevilja godkännande av sådana fordonstyper som uppfyller kraven i dessa föreskrifter, ändrade genom föregående ändringsserie.

13.3	Avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter ska från den 12 augusti 2012 bevilja godkännande endast om fordonstypen som ska godkännas uppfyller kraven i dessa föreskrifter, ändrade genom ändringsserie 03.

13.4	Ingen avtalsslutande part som tillämpar dessa föreskrifter ska vägra att bevilja nationellt eller regionalt typgodkännande för en fordonstyp som typgodkänts enligt ändringsserie 03 till dessa föreskrifter.

13.5	Fram till den 12 augusti 2012 ska ingen avtalsslutande part som tillämpar dessa föreskrifter vägra att bevilja nationellt eller regionalt typgodkännande för en fordonstyp som typgodkänts enligt föregående ändringsserie till dessa föreskrifter.

13.6	Från den 12 augusti 2012 ska avtalsslutande part som tillämpar dessa föreskrifter vägra att bevilja första nationell eller regional registrering (första ibruktagande) av ett fordon som inte uppfyller kraven i ändringsserie 03 till dessa föreskrifter.

13.7	Från och med den 12 augusti 2012 upphör godkännanden enligt dessa föreskrifter att vara giltiga, utom för fordonstyper som överensstämmer med kraven i dessa föreskrifter, ändrade enligt ändringsserie 03.

(1) Enligt definitionen i bilaga 7 till den konsoliderade resolutionen om fordonskonstruktion (R.E.3) (dokument TRANS/WP.29/78/rev.1/ändr. 2, senast ändrad genom ändr. 4).

(2) 1 för Tyskland, 2 för Frankrike, 3 för Italien, 4 för Nederländerna, 5 för Sverige, 6 för Belgien, 7 för Ungern, 8 för Tjeckien, 9 för Spanien, 10 för Serbien, 11 för Förenade kungariket, 12 för Österrike, 13 för Luxemburg, 14 för Schweiz, 15 (vakant), 16 för Norge, 17 för Finland, 18 för Danmark, 19 för Rumänien, 20 för Polen, 21 för Portugal, 22 för Ryssland, 23 för Grekland, 24 för Irland, 25 för Kroatien, 26 för Slovenien, 27 för Slovakien, 28 för Vitryssland, 29 för Estland, 30 (vakant), 31 för Bosnien och Hercegovina, 32 för Lettland, 33 (vakant), 34 för Bulgarien, 35 (vakant), 36 för Litauen, 37 för Turkiet, 38 (vakant), 39 för Azerbajdzjan, 40 för f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, 41 (vakant), 42 för Europeiska gemenskapen (godkännanden beviljas av dess medlemsstater med användning av respektive ECE-symbol), 43 för Japan, 44 (vakant), 45 för Australien, 46 för Ukraina, 47 för Sydafrika, 48 för Nya Zeeland, 49 för Cypern, 50 för Malta, 51 för Sydkorea, 52 för Malaysia, 53 för Thailand, 54, (vakant), 55 (vakant) och 56 för Montenegro. Efterföljande nummer ska tilldelas andra länder i den kronologiska ordning de ratificerar eller ansluter sig till överenskommelsen om antagande av enhetliga tekniska föreskrifter för hjulförsedda fordon och för utrustning och delar som kan monteras eller användas på hjulförsett fordon samt om villkoren för ömsesidigt erkännande av typgodkännande utfärdade på grundval av dessa föreskrifter, och Förenta nationernas generalsekretariat ska meddela överenskommelsens parter de sålunda tilldelade numren.

BILAGA 1

MEDDELANDE

Största format: A4 (210 × 297 mm))

BILAGA 2

GODKÄNNANDEMÄRKENAS UTFORMNING

MALL A

(Se punkt 4.4 i dessa föreskrifter)

MALL B

(Se punkt 4.5 i dessa föreskrifter)

(1) Det andra numret anges endast som exempel.

BILAGA 3

PROVNING AV LÅS MED BELASTNINGSPROVNINGAR ETT, TVÅ OCH TRE, ANBRINGADE AV KRAFT

1. SYFTE

Dessa provningar är avsedda att fastställa minsta prestandakrav och provningsförfaranden för utvärdering och provning av förmågan hos fordonsdörrars låssystem att motstå belastande krafter i riktningarna vinkelrätt mot låsets yta och parallellt med låsets yta i gaffelbultens öppningsriktning. För dörrar som öppnas i vertikal riktning är provningarna avsedda att även fastställa minsta prestandakrav och provningsförfaranden för utvärdering av det primära låssystemet i en riktning som är vinkelrät mot de två första riktningarna. Primära dörrlåssystem måste visa sin förmåga att motstå anbringade belastande krafter i både det helt stängda låsläget och i det sekundära låsläget. Extra dörrlåssystem, och andra dörrlåssystem med endast ett helt stängt låsläge, måste visa sin förmåga att motstå anbringade belastande krafter i riktningarna vinkelrätt mot låsets yta och parallellt med låsets yta i gaffelbultens öppningsriktning vid de nivåer som specificeras för det helt stängda läget.

2. PROVNINGSFÖRFARANDE

2.1 Belastningsprovning ett

2.1.1 Utrustning: Dragprovningsfixtur (se figur 3–1).

2.1.2 Förfaranden

2.1.2.1 Helt stängt låsläge

2.1.2.1.1

Fäst provningsfixturen vid låsets och låsbleckets monteringsanordningar. Rikta in ingreppsriktningen parallellt med fixturens länkage. Montera provningsfixturen med låset och låsblecket i helt stängt låsläge i provningsmaskinen.

2.1.2.1.2

Placera vikter för att anbringa belastningen 900 N så att låset och låsblecket tenderar att separera i dörröppningsriktningen.

2.1.2.1.3

Anbringa provbelastningen i den riktning som anges i punkt 6.1.1 i dessa föreskrifter och figur 3–4, med en hastighet som inte överstiger 5 mm/min tills föreskriven belastning har uppnåtts. Registrera den maximala belastning som uppnåddes.

2.1.2.2 Sekundärt låsläge

2.1.2.2.1

Fäst provningsfixturen vid låsets och låsbleckets monteringsanordningar. Rikta in ingreppsriktningen parallellt med provningsfixturens länkage. Montera provningsfixturen med låset och låsblecket i det sekundära låsläget i provningsmaskinen.

2.1.2.2.2

Placera vikter för att anbringa belastningen 900 N så att låset och låsblecket tenderar att separera i dörröppningsriktningen.

2.1.2.2.3

2.1.2.2.4

Provningsplattan på vilken dörrlåset är monterat ska ha en låsbleckskonfiguration liknande den i den omgivning i vilken dörrlåset kommer att monteras på normala fordonsdörrar.

2.2 Belastningsprovning två

2.2.1 Utrustning: Dragprovningsfixtur (se figur 3–2).

2.2.2 Förfaranden

2.2.2.1 Helt stängt låsläge

2.2.2.1.1

Fäst provningsfixturen vid låsets och låsbleckets monteringsanordningar. Montera provningsfixturen med låset och låsblecket i helt stängt låsläge i provningsmaskinen.

2.2.2.1.2

Anbringa provbelastningen i den riktning som anges i punkt 6.1.2 i dessa föreskrifter och figur 3–4, med en hastighet som inte överstiger 5 mm/min tills föreskriven belastning har uppnåtts. Registrera den maximala belastning som uppnåddes.

2.2.2.2 Sekundärt låsläge

2.2.2.2.1

Fäst provningsfixturen vid låsets och låsbleckets monteringsanordning. Montera provningsfixturen med låset och låsblecket i det sekundära låsläget i provningsmaskinen.

2.2.2.2.2

2.3 Belastningsprovning tre (för dörrar som öppnas i vertikal riktning)

2.3.1 Utrustning: Dragprovningsfixtur (se figur 3–3).

2.3.2 Förfarande

2.3.2.1 Fäst provningsfixturen vid låsets och låsbleckets monteringsanordningar. Montera provningsfixturen med låset och låsblecket i helt stängt låsläge i provningsmaskinen.

2.3.2.2 Anbringa provbelastningen i den riktning som anges i punkt 6.1.3 i dessa föreskrifter och figur 3–4, med en hastighet som inte överstiger 5 mm/min tills föreskriven belastning har uppnåtts. Registrera den maximala belastning som uppnåddes.

Figur 3–1

Dörrlås — Dragprovningsfixtur för belastningsprovning ett

Figur 3–2

Dörrlås — Dragprovningsfixtur för belastningsprovning två

Figur 3–3

Dragprovningsfixtur för belastningsprovning tre (För dörrar som öppnas i vertikal riktning)

Figur 3–4

Statiska belastningsprovningsriktningar för dörr

BILAGA 4

FÖRFARANDE VID TRÖGHETSPROVNING

1. SYFTE

Utförs för att fastställa förmågan hos fordonets låssystem att motstå tröghetsbelastning genom matematisk analys av komponentdelarna i deras riktiga placering i bilen eller genom utvärdering med användning av en dynamisk provning.

2. PROVNINGSFÖRFARANDEN

2.1 Alternativ 1, beräkning

2.1.1 Det förfarande som beskrivs i denna bilaga tillhandahåller ett sätt att analytiskt fastställa förmågan hos ett dörrlåssystem att motstå tröghetsbelastning. Fjäderkrafter utgör medelvärdet vid den minsta fjäderlängden i installerat läge och den minsta fjäderlängden i fritt läge. Friktionseffekter och -arbete som utförs beaktas inte i beräkningarna. Gravitationskraften på komponenterna får även försummas om den tenderar att hämma öppning. Dessa utelämnanden från beräkningarna är tillåtliga eftersom de tillhandahåller extra säkerhetsfaktorer.

2.1.2 Beräkningens beaktanden – För varje komponent och underenhet kan minsta motstånd mot tröghetskrafter i en viss riktning beräknas. Deras kombinerade motstånd mot öppning måste säkerställa att dörrlåssystemet (när det är korrekt monterat i fordonsdörren) förblir helt stängt när det utsätts för en tröghetsbelastning på 30 g i någon riktning. Figur 4–1 är ett exempel på de komponenter och kombinationer av komponenter som ska beaktas.

2.2 Alternativ 2, dynamisk provning av komplett fordon

2.2.1 Provningsutrustning

2.2.1.1 En anordning för acceleration (eller retardation).

2.2.1.2 Ett av följande fordon:

2.2.1.2.1

Ett komplett fordon med åtminstone dörr(ar), dörrlås, yttre dörrhandtag med mekanisk låsfunktion, inre dörröppningsspak(ar), låsspärranordning(ar), inre dörrdetaljer och dörrtätning.

2.2.1.2.2

En ren fordonskaross (dvs. fordonsram, dörrar och andra dörrhållande komponenter) med åtminstone dörr(ar), dörrlås, yttre dörrhandtag med mekanisk låsfunktion, inre dörröppningsspak(ar) och låsspärranordning(ar).

2.2.1.3 En anordning eller ett sätt att registrera dörröppning.

2.2.1.4 Utrustning för mätning och registrering av accelerationer.

2.2.2 Provningsuppställning

2.2.2.1 Fäst det kompletta fordonet eller fordonskarossen stadigt på en anordning som när den accelereras tillsammans med fordonet säkerställer att alla punkter i kollisionspulskurvan ligger inom den korridor som anges i tabell 4–1 och figur 4–2.

2.2.2.2 Dörrarna får förankras för att undvika skador på den utrustning som används för att registrera dörröppning.

2.2.2.3 Installera den utrustning som används för att registrera dörröppning.

2.2.2.4 Stäng dörren eller dörrarna som ska provas och säkerställ att dörrlåset eller dörrlåsen är i helt stängt låsläge men utan låsspärrar aktiverade samt att alla fönster, om sådana tillhandahållits, är stängda.

2.2.3 Provningsriktningar (se figur 4–3)

2.2.3.1 Längsgående uppställning 1. Rikta in fordonet eller den rena karossen så att dess längsgående axel är inriktad efter axeln på accelerationsanordningen, vilket simulerar en frontalkollision.

2.2.3.2 Längsgående uppställning 2. Rikta in fordonet eller den rena karossen så att dess längsgående axel är inriktad efter axeln på accelerationsanordningen, vilket simulerar en kollision bakifrån.

2.2.3.3 Tvärgående uppställning 1. Rikta in fordonet eller den rena karossen så att dess tvärgående axel är inriktad efter axeln på accelerationsanordningen, vilket simulerar en sidokollision.

2.2.3.4 Tvärgående uppställning 2. (Endast för fordon som har olika dörranordning på de olika sidorna). Rikta in fordonet eller den rena karossen så att dess tvärgående axel är inriktad efter axeln på accelerationsanordningen, vilket simulerar en sidokollision i motsatt riktning mot den som beskrivs i punkt 2.2.3.3 i denna bilaga.

2.3 Alternativ 3, dynamisk provning av dörr

2.3.1 Provningsutrustning

Dörrenheten eller dörrenheterna med åtminstone dörrlås, yttre dörrhandtag med mekanisk låsfunktion, inre dörröppningsspak(ar) och låsspärranordning(ar).

2.3.1.2 En provningsfixtur för att montera dörren eller dörrarna.

2.3.1.3 En anordning för acceleration (eller retardation).

2.3.1.4 En förankringsanordning.

2.3.1.5 En anordning eller ett sätt att registrera dörröppning.

2.3.1.6 Utrustning för mätning och registrering av accelerationer.

2.3.2 Provningsuppställning

2.3.2.1 Montera dörrkomponenterna antingen separat eller kombinerat på provningsfixturen. Varje dörr och låsbleck ska monteras så att det motsvarar dess inriktning på fordonet och i den riktning som krävs för provningar av tröghetsbelastning (punkt 2.3.3 i denna bilaga).

2.3.2.2 Montera provningsfixturen på accelerationsanordningen.

2.3.2.3 Installera den utrustning som används för att registrera dörröppning.

2.3.2.4 Säkerställ att dörrlåset är i helt stängt låsläge men utan aktiverad låsspärr, och att fönstret, om sådant tillhandahållits, är stängt.

2.3.3 Provningsriktningar (se figur 4–3)

2.3.3.1 Längsgående uppställning 1. Rikta in dörrundersystemet eller dörrundersystemen på accelerationsanordningen in riktningen för en frontalkollision.

2.3.3.2 Längsgående uppställning 2. Rikta in dörrundersystemet eller dörrundersystemen på accelerationsanordningen in riktningen för en kollision bakifrån.

2.3.3.3 Tvärgående uppställning 1. Rikta in dörrundersystemet eller dörrundersystemen på accelerationsanordningen in riktningen för en kollision från förarsidan.

2.3.3.4 Tvärgående uppställning 2. Rikta in dörrundersystemet eller dörrundersystemen på accelerationsanordningen i motsatt riktning mot den som beskrivs i punkt 2.3.3.3 i denna bilaga.

2.3.3.5 Vertikal uppställning 1. (Tillämplig för dörrar som öppnas i vertikal riktning). Rikta in dörrundersystemet eller dörrundersystemen på accelerationsanordningen så att dess vertikala axel (monterad i ett fordon) är inriktad efter axeln på accelerationsanordningen, vilket simulerar en vältning där kraften anbringas i riktningen från dörrens översida till dess undersida (monterad i ett fordon).

2.3.3.6 Vertikal uppställning 2. (Tillämplig för dörrar som öppnas i vertikal riktning). Rikta in dörrundersystemet eller dörrundersystemen på accelerationsanordningen så att dess vertikala axel (monterad i ett fordon) är inriktad efter axeln på accelerationsanordningen, vilket simulerar en vältning där kraften anbringas i motsatt riktning mot den som beskrivs i punkt 2.3.3.5 i denna bilaga.

2.4 Provningsutförande för alternativ 2 och 3

2.4.1 En minsta acceleration på 30 g ska bibehållas under en period om minst 30 ms, samtidigt som accelerationen hålls inom den pulskorridor som anges i tabell 4–1 och grafiskt visas i figur 4–2.

2.4.2 Accelerera provningsfixturen eller provningsfixturerna i följande riktningar:

2.4.2.1

För provningar enligt alternativ 2:

2.4.2.1.1

I den riktning som anges i punkt 2.2.3.1 i denna bilaga.

2.4.2.1.2

I den riktning som anges i punkt 2.2.3.2 i denna bilaga.

2.4.2.1.3

I den riktning som anges i punkt 2.2.3.3 i denna bilaga.

2.4.2.1.4

I den riktning som anges i punkt 2.2.3.4 i denna bilaga.

2.4.2.2

För provningar enligt alternativ 3:

2.4.2.2.1

I den riktning som anges i punkt 2.3.3.1 i denna bilaga.

2.4.2.2.2

I den riktning som anges i punkt 2.3.3.2 i denna bilaga.

2.4.2.2.3

I den riktning som anges i punkt 2.3.3.3 i denna bilaga.

2.4.2.2.4

I den riktning som anges i punkt 2.3.3.4 i denna bilaga.

2.4.2.2.5

I den riktning som anges i punkt 2.3.3.5 i denna bilaga.

2.4.2.2.6

I den riktning som anges i punkt 2.3.3.6 i denna bilaga.

2.4.3 Om pulsen vid någon tidpunkt överskrider 36 g och provningskraven är uppfyllda, ska provet anses vara giltigt.

2.4.4 Säkerställ att dörren inte öppnades och stängdes under provningen.

Figur 4–1

Tröghetslast – beräkningsexempel

Givet:

Dörrlåssystem utsatt för en retardation med 30 g

Tryckknappsfjäderns medeltryckkraft = 0,459 kgf

Spärrhakefjäderns vridmoment = 0,0459 kgf m

a = 30 g (m/s2)

F = ma = m*30 g = m*294,2

M1	=	0,0163 kg
M2	=	0,0227 kg
M3	=	0,0122 kg
M4	=	0,0422 kg

d1	=	31,50 mm
d2	=	10,67 mm
d3	=	4,83 mm
d4	=	31,50 mm
d5	=	37,59 mm
d6	=	1,90 mm

F1	=	M1 × a – medellasten på knappfjädern = (0,0163 kg × 30 g) – 0,459 kgf = 0,03 kgf
F2	=	M2 × a = 0,0227 kg × 30 g = 0,681 kgf
F3	=	M3/2 × a = 0,0122 kg/2 × 30 g = 0,183 kgf
Σ Mo	=	F1 × d1 + F2 × d2 – F3 × d3 = 0,03 × 31,5 + 0,681 × 10,67 – 0,183 × 4,83 = 7,33 kgf mm
F5	=	Mo/d4 = 7,33/31,5 = 0,2328 kgf
F6	=	M4 × a = 0,0422 kg × 30 g = 1,266 kgf
Σ Mo	=	spärrhakefjäderns vridmoment – (F5 d5 + F6 d6)/1 000 = 0,0459 – (0,2328 × 37,59 + 1,266 × 1,9)/1 000 = 0,0347 kgf m

Tabell 4–1

Accelerationspulskorridor

Övre gräns			Undre gräns
Punkt	Tid (ms)	Acceleration (G)	Punkt	Tid (ms)	Acceleration (g)
A	0	6	E	5	0
B	20	36	F	25	30
C	60	36	G	55	30
D	100	0	H	70	0

Figur 4–2

Accelerationspuls

Figur 4–3

Referenskoordinatsystem för fordon vid tröghetsprovning

X	=	längsgående riktning
Y	=	tvärgående riktning
Z	=	vertikal riktning

BILAGA 5

FÖRFARANDE VID PROVNING AV GÅNGJÄRN

1. SYFTE

Dessa provningar utförs för att fastställa fordonets gångjärns förmåga att motstå provningsbelastningar

a)	i längsgående och tvärgående riktning, och

b)	för dörrar som öppnas i vertikal riktning, i vertikal fordonsriktning.

2. PROVNINGSFÖRFARANDE

2.1 System med flera gångjärn

2.1.1 Längsgående belastningsprovning

2.1.1.1 Utrustning

2.1.1.1.1 Dragprovningsfixtur.

2.1.1.1.2 En typisk statisk provningsfixtur visas i figur 5–1.

2.1.1.2 Förfarande

2.1.1.2.1 Fäst gångjärnssystemets monteringsanordning på provningsfixturen. Gångjärnets mätläge ska simulera placeringen i fordonet (med helt stängd dörr) i förhållande till gångjärnets centrumlinje. För provningsändamål ska avståndet mellan yttre delen på ett gångjärn i systemet och yttre delen på ett annat gångjärn i systemet ställas in på 406 ± 4 mm. Lasten ska anbringas på samma avstånd mellan gångjärnsbultens aktiva delar och genom gångjärnsbultens centrumlinje i längsgående fordonsriktning. (Se figur 5–2.)

2.1.1.2.2 Anbringa provbelastningen med en hastighet som inte överstiger 5 mm/min tills föreskriven belastning har uppnåtts. Kraven uppfylls inte om separation sker av endera gångjärnet. Registrera den maximala belastning som uppnåddes.

2.1.2 Tvärgående belastningsprovning

2.1.2.1 Utrustning

2.1.2.1.1 Dragprovningsfixtur.

2.1.2.1.2 En typisk statisk provningsfixtur visas i figur 5–1.

2.1.2.2 Förfarande

2.1.2.2.1 Fäst gångjärnssystemets monteringsanordningar på provningsfixturen. Gångjärnets mätläge ska simulera placeringen i fordonet (med helt stängd dörr) i förhållande till gångjärnets centrumlinje. För provningsändamål ska avståndet mellan ytterdelen på ett gångjärn i systemet och den motsatta ytterdelen på ett annat gångjärn i systemet ställas in på 406 ± 4 mm. Lasten ska anbringas på samma avstånd mellan gångjärnsbultarnas aktiva delar och genom gångjärnsbultens centrumlinje i tvärgående fordonsriktning. (Se figur 5–2.)

2.1.2.2.2 Anbringa provbelastningen med en hastighet som inte överstiger 5 mm/min tills föreskriven belastning har uppnåtts. Kraven uppfylls inte om separation sker av endera gångjärnet. Registrera den maximala belastning som uppnåddes.

2.1.3 Vertikal belastningsprovning (för dörrar som öppnas i vertikal riktning)

2.1.3.1 Utrustning

2.1.3.1.1 Dragprovningsfixtur.

2.1.3.1.2 En typisk statisk provningsfixtur visas i figur 5–1.

2.1.3.2 Förfarande

2.1.3.2.1 Fäst gångjärnssystemets monteringsanordningar på provningsfixturen. Gångjärnets mätläge ska simulera placeringen i fordonet (med helt stängd dörr) i förhållande till gångjärnets centrumlinje. För provningsändamål ska avståndet mellan ytterdelen på ett gångjärn i systemet och den motsatta ytterdelen på ett annat gångjärn i systemet ställas in på 406 ± 4 mm. Lasten ska anbringas genom gångjärnsbultens centrumlinje i en rätvinklig riktning mot de längsgående och tvärgående lasterna. (Se figur 5–2.)

2.1.3.2.2 Anbringa provbelastningen med en hastighet som inte överstiger 5 mm/min tills föreskriven belastning har uppnåtts. Kraven uppfylls inte om separation sker av endera gångjärnet. Registrera den maximala belastning som uppnåddes.

2.2 Utvärdering av enskilt gångjärn. Under vissa omständigheter kan det vara nödvändigt att prova enskilda gångjärn i ett gångjärnssystem. I sådana fall ska resultaten för ett enskilt gångjärn, när det provas i enlighet med nedanstående förfarande, vara sådana att systemkraven i punkt 6.1.5.1 i dessa föreskrifter är uppfyllda. (Ett enskilt gångjärn i ett gångjärnssystem med två gångjärn ska till exempel kunna motstå 50 procent av belastningskraven för hela systemet.)

2.2.1 Provningsförfaranden

2.2.1.1 Längsgående belastning. Fäst gångjärnssystemets monteringsanordning på provningsfixturen. Gångjärnets mätläge ska simulera placeringen i fordonet (med helt stängd dörr) i förhållande till gångjärnets centrumlinje. Lasten ska, för provningsändamål, anbringas på samma avstånd mellan gångjärnsbultens aktiva delar och genom gångjärnsbultens centrumlinje i längsgående fordonsriktning. Anbringa provbelastningen med en hastighet som inte överstiger 5 mm/min tills föreskriven belastning har uppnåtts. Kraven uppfylls inte om separation sker av endera gångjärnet. Registrera den maximala belastning som uppnåddes.

2.2.1.2 Tvärgående belastning. Fäst gångjärnssystemets monteringsanordning på provningsfixturen. Gångjärnets mätläge ska simulera placeringen i fordonet (med helt stängd dörr) i förhållande till gångjärnets centrumlinje. Lasten ska, för provningsändamål, anbringas på samma avstånd mellan gångjärnsbultens aktiva lägen och genom gångjärnsbultens centrumlinje i tvärgående fordonsriktning. Anbringa provbelastningen med en hastighet som inte överstiger 5 mm/min tills föreskriven belastning uppnås. Kraven uppfylls inte om separation sker av endera gångjärnet. Registrera den maximala belastning som uppnåddes.

2.2.1.3 Vertikal belastning. Fäst gångjärnssystemets monteringsanordning på provningsfixturen. Gångjärnets mätläge ska simulera placeringen i fordonet (med helt stängd dörr) i förhållande till gångjärnets centrumlinje. Lasten ska, för provningsändamål, anbringas genom gångjärnsbultens centrumlinje i en rätvinklig riktning mot de längsgående och tvärgående lasterna. Anbringa provbelastningen med en hastighet som inte överstiger 5 mm/min tills föreskriven belastning uppnås. Kraven uppfylls inte om separation sker av endera gångjärnet. Registrera den maximala belastning som uppnåddes.

2.3 För gångjärn av pianotyp är inte kravet på avstånd mellan gångjärnen tillämpligt och uppsättningen i provningsfixturen ändras så att provkrafterna anbringas på hela gångjärnet.

Figur 5–1

Fixturer för statisk provning

Figur 5–2

Statiska belastningsprovningsriktningar för dörrar som öppnas i vertikal riktning

BILAGA 6

SIDOSKJUTDÖRR

Provning av komplett dörr

1. SYFTE

Denna provning är avsedd att fastställa minsta prestandakrav och ett provningsförfarande för utvärdering och provning av skjutdörrars hållande komponenter när de är installerade på både dörr och dörram. Denna provning kompletterar de tillämpliga provningarna i bilaga 3 och bilaga 4.

2. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

2.1 Provningar utförs med användning av ett komplett fordon eller en ren kaross med skjutdörren och dess hållande komponenter.

2.2 Provningen utförs med två kraftappliceringsanordningar som klarar att anbringa de utåtriktade tvärkrafter som anges i punkt 6.2.4 i dessa föreskrifter. Provningsuppställning visas i figur 6–1. I kraftappliceringssystemet ska följande ingå:

2.2.1

Två kraftappliceringsplattor.

2.2.2

Två kraftappliceringsanordningar som klarar att anbringa de utåtriktade tvärkrafter som krävs under en förskjutning om minst 300 mm.

2.2.3

Två belastningsmätare med tillräcklig kapacitet för att mäta de anbringade belastningarna.

2.2.4

Två linjära anordningar för mätning av förskjutningar krävs för att mäta förskjutningen av kraftappliceringsanordningen under provningen.

2.2.5

Utrustning för mätning av minst 100 mm separation mellan dörrens inre del och dörramens yttre kant, under hänsynstagande till alla relevanta säkerhets- och hälsokrav.

3. PROVNINGSUPPSTÄLLNING

3.1 Ta bort alla inre detaljer och dekorationskomponenter från skjutdörrsenheten.

3.2 Ta bort säten och alla inre komponenter som kan påverka montering och användning av provningsutrustningen och alla detaljer på stolpar och alla delar som inte är konstruktionsdelar som överlappar dörren och orsakar felaktig placering av kraftappliceringsplattorna.

3.3 Montera kraftappliceringsanordningarna och tillhörande stödkonstruktioner på golvet i provfordonet. Båda kraftappliceringsanordningarna och tillhörande stödkonstruktioner ska vara stadigt fastsatta på en horisontell yta på fordonsgolvet, när belastningarna anbringas.

3.4 Fastställ den främre och bakre kanten på skjutdörren, eller dess intilliggande fordonsstruktur, som innehåller ett lås/låsbleck.

3.5 Stäng skjutdörren och kontrollera att alla dörrhållande komponenter helt är i ingrepp.

3.6 För alla provade dörrkanter som innehåller ett lås/låsbleck ska följande uppställningsförfarande användas:

3.6.1

Kraftappliceringsplattan ska vara 150 mm lång, 50 mm bred och minst 15 mm tjock. Plattans kanter ska vara rundade till radien 6 mm ± 1 mm.

3.6.2

Placera kraftappliceringsanordningarna och kraftappliceringsplattan mot dörren så att den anbringade kraften är horisontell och vinkelrät mot fordonets längsgående centrumlinje och vertikalt centrerad på den dörrmonterade delen av låset/låsblecket.

3.6.3

Kraftappliceringsplattan ska vara så placerad att plattans långa kant är så nära intill, och parallell med, dörrens inre kant som möjligt, men inte så att den främre kanten av plattan är längre än 12,5 mm från den inre kanten.

3.7 För varje provad dörrkant som innehåller mer än ett lås/låsbleck ska följande uppställningsförfaranden användas:

3.7.1

Kraftappliceringsplattan ska vara 300 mm lång, 50 mm bred och minst 15 mm tjock. Plattans kanter ska vara rundade till radien 6 mm ± 1 mm.

3.7.2

3.7.3

3.8 För varje provad dörrkant som inte innehåller åtminstone ett lås/låsbleck, ska följande uppställningsförfaranden användas:

3.8.1

Kraftappliceringsplattan ska vara 300 mm lång, 50 mm bred och minst 15 mm tjock.

3.8.2

3.8.3

Kraftappliceringsplattan ska vara placerad så nära intill dörrkanten som möjligt. Det är inte nödvändigt att kraftappliceringsplattan är vertikal.

3.9 Dörrens låsspärr ska inte vara aktiverad. Inga extra fixturer eller komponenter får svetsas fast eller fästas på sidoskjutdörren eller någon av dess komponenter.

3.10 Sätt fast den utrustning för mätning av dörrseparationen som ska användas för att fastställa separationsnivåerna under provningsförfarandet.

3.11 Placera lastappliceringskonstruktionen så att kraftappliceringsplattorna är i kontakt med det inre i skjutdörren.

4. PROVNINGSFÖRFARANDE

4.1 Flytta varje kraftappliceringsanordning med en hastighet på upp till 2 000 N per minut, såsom specificeras av tillverkaren, tills en kraft på 9 000 N uppnås på båda kraftappliceringsanordningarna eller tills endera kraftappliceringsanordningen uppnår en total förskjutning på 300 mm.

4.2 Om en av kraftappliceringsanordningarna uppnår målkraften på 9 000 N före den andra, bibehålls kraften 9 000 N för den kraftappliceringsanordningen tills den andra kraftappliceringsanordningen uppnår kraften 9 000 N.

4.3 När båda kraftappliceringsanordningarna har uppnått vardera 9 000 N stoppas kraftappliceringsanordningarnas framåtgående rörelse och hålls kvar under den resulterande lasten under minst 10 sekunder.

4.4 Bibehåll kraftappliceringsanordningens läge enligt punkt 4.3 och mät inom 60 sekunder separationen mellan dörramens yttre kant och den inre delen av dörren längs dörrens omkrets.

Figur 6–1

Provningsförfarande för sidoskjutdörr i ett komplett fordon (Anmärkning: Skjutdörren visas separerad från fordonet)

13.5.2010

Europeiska unionens officiella tidning

L 120/29

http://www.unece.org/trans/main/wp29/wp29wgs/wp29gen/wp29fdocstts.html

Föreskrifter nr 18 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) – Enhetliga bestämmelser om typgodkännande av motorfordon med avseende på skydd mot obehörig användning

Inbegripet all giltig text till och med

Supplement 2 till ändringsserie 03 – Dag för ikraftträdande: 15 oktober 2008

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

FÖRESKRIFTER

1.	Tillämpningsområde

2.	Definitioner

3.	Ansökan om godkännande

4.	Typgodkännande

5.	Allmänna bestämmelser

6.	Särskilda bestämmelser

7.	Ändring av fordonstyp och utökning av typgodkännande

8.	Produktionsöverensstämmelse

9.	Påföljder vid bristande produktionsöverensstämmelse

10.	Produktionens definitiva upphörande

11.	Kompletterande anordningar

12.	Övergångsbestämmelser

13.	Namn och adresser för de tekniska tjänster som svarar för godkännandeprovning och för myndigheterna

BILAGOR

Bilaga 1 –

Meddelande om beviljat godkännande, utökat godkännande, ej beviljat godkännande, återkallat godkännande eller produktionens definitiva upphörande för en fordonstyp med avseende på dess skydd mot obehörig användning enligt föreskrifter nr 18

Bilaga 2 –

Exempel på typgodkännandemärkets utformning

Bilaga 3 –

Förfarande för slitageprovning av skyddsanordningar som verkar på styrinrättningen.

1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1.1	Dessa föreskrifter är tillämpliga på motorfordon med minst tre hjul, med undantag för dem i kategorierna M1 och N1 (1), med avseende på skydd mot obehörig användning.

1.2	Fordon som godkänts i enlighet med del I till föreskrifter nr 116 anses uppfylla kraven i de här föreskrifterna.

2. DEFINITIONER

I dessa föreskrifter gäller följande definitioner:

2.1 typgodkännande av ett fordon: godkännandet av en fordonstyp med avseende på skydd av det mot obehörig användning.

2.2 fordonstyp: en grupp av motorfordon av kategorierna M2, M3, N2 och N3 som är lika i sådana väsentliga avseenden såsom

2.3 skyddsanordning: ett system som är konstruerat för att förhindra obehörig normal aktivering av motorn eller annan källa till huvudmotoreffekt i fordonet i kombination med minst ett system som

För system som låser bromsarna får avaktivering av anordningen inte automatiskt leda till att bromsarna frigörs i strid mot förarens avsikt.

2.4 styrning: ratten, rattpelaren och dess tillhörande inklädning, styraxeln, styrväxeln och alla andra komponenter som direkt påverkar skyddsanordningens verkan.

2.5 kombination: en av de speciellt planerade och konstruerade variationerna hos ett låssystem som, när det på rätt sätt aktiveras, möjliggör låsning och upplåsning av låssystemet.

2.6 nyckel: en anordning som är utformad och konstruerad för att möjliggöra låsning och upplåsning av ett låssystem som är utformat och konstruerat för att låsas och låsas upp av endast den anordningen.

3. ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE

3.1	Ansökan om godkännande av en fordonstyp med avseende på skyddsanordningen för att förhindra obehörig användning ska lämnas in av fordonstillverkaren eller dennes representant.

3.2

Det ska åtföljas av nedannämnda dokument i tre exemplar med följande uppgifter:

3.2.1

En detaljerad beskrivning av fordonstypen med avseende på placeringen och konstruktionen av det manöverorgan eller den enhet som skyddsanordningen verkar på.

3.2.2

Tillräckligt detaljerade ritningar i lämplig skala över skyddsanordningen och dess montering i fordonet.

3.2.3

En teknisk beskrivning av anordningen.

3.3

Till den tekniska tjänst som har ansvaret för typgodkännandeprovningarna ska följande överlämnas:

3.3.1

Ett fordon som är representativt för den fordonstyp som godkännandet avser, om den tekniska tjänsten begär det, samt

3.3.2

på begäran av den tekniska tjänsten, sådana fordonsdelar som den tekniska tjänsten anser vara väsentliga för de kontroller som föreskrivs i punkterna 5 och 6 i dessa föreskrifter.

4. TYPGODKÄNNANDE

4.1	Om det fordon som har lämnats för godkännande enligt dessa föreskrifter uppfyller kraven i punkterna 5 och 6 ska godkännande beviljas för den fordonstypen.

4.2

Ett godkännandenummer ska tilldelas varje godkänd typ. Dess första två siffror (för närvarande 03, motsvarande ändringsserie 03 som trädde i kraft den 23 juni 2005) ska ange den ändringsserie med de senaste viktiga tekniska ändringar av föreskrifterna som fanns vid tiden för typgodkännandets utfärdande. Samma avtalsslutande part får inte tilldela samma nummer till samma fordonstyp som är utrustad med en annan typ av skyddsanordning, till samma fordonstyp men vars skyddsanordning är monterad på annat sätt eller till en annan fordonstyp.

4.3

Meddelande om godkännande eller ej beviljat godkännande av en fordonstyp enligt dessa föreskrifter ska lämnas till de avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter på ett formulär enligt mallen i bilaga 1 till dessa föreskrifter med fotografier och/eller diagram och ritningar som sökanden lämnat i ett format på högst A4 (210 × 297 mm) eller vikt till det formatet i lämplig skala.

4.4

På varje fordon som överensstämmer med en fordonstyp som godkänts enligt dessa föreskrifter ska på ett iögonenfallande och lätt tillgängligt ställe som anges på typgodkännandeintyget ett internationellt typgodkännandemärke anbringas som består av:

4.4.1

En cirkel som omger bokstaven ”E” följt av det särskilda landsnumret för det land som beviljat typgodkännandet (2).

4.4.2

Numret på dessa föreskrifter, åtföljt av bokstaven ”R”, ett bindestreck och typgodkännandenumret till höger om den cirkel som beskrivs i punkt 4.4.1.

4.5

Om fordonet överensstämmer med en fordonstyp som godkänts enligt en eller flera andra föreskrifter som bifogas överenskommelsen i det land som har utfärdat typgodkännandet enligt dessa föreskrifter, behöver den symbol som avses i punkt 4.4.1 inte upprepas. I så fall ska föreskrifternas nummer, godkännandenummer och tilläggssymboler för alla de föreskrifter enligt vilka godkännande har beviljats i landet som beviljat godkännande enligt dessa föreskrifter, placeras i lodräta kolumner till höger om symbolen som föreskrivs i punkt 4.4.1.

4.6	Typgodkännandemärket ska vara tydligt läsbart och outplånligt.

4.7	Typgodkännandemärket ska placeras nära eller på den fordonstypskylt som anbringats av tillverkaren.

4.8	I bilaga 2 till dessa föreskrifter ges exempel på typgodkännandemärkenas utformning.

5. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

5.1

Skyddsanordningen ska vara så konstruerad att den måste tas ur funktion för att

5.1.1

motorn ska kunna startas med det normala manöverorganet, och

5.1.2

fordonet ska kunna styras, köras eller växlas framåt av egen kraft.

5.1.3

Kravet i punkt 5.1 kan uppfyllas samtidigt som eller före åtgärderna i punkterna 5.1.1 och 5.1.2.

5.2	Kraven i punkt 5.1 ska uppfyllas genom en enda användning av en nyckel.

5.3	Bortsett från det fall som nämns i punkt 6.1.5 ska ett system som kontrolleras av en nyckel som insätts i ett lås inte tillåta borttagning av nyckeln innan den skyddsanordning som nämns i punkt 5.1 aktiveras eller ställs in för att aktiveras.

5.4

Den skyddsanordning som nämns i punkt 5.1, och fordonskomponenter som den påverkar, ska vara så konstruerade att de inte snabbt och utan att väcka uppmärksamhet kan öppnas, göras verkningslösa eller förstöras genom, exempelvis, användande av billiga, lättgömda verktyg, utrustning eller konstruktioner som är lättillgängliga för allmänheten.

5.5

Skyddsanordningen ska vara monterad i fordonet som originalutrustning (dvs. installeras av fordonstillverkaren före försäljning till grossistledet). Den ska vara monterad så att den inte ens sedan dess hölje har avlägsnats kan tas isär på annat sätt än med specialverktyg när den befinner sig i låst läge. Om det är möjligt att göra skyddsanordningen verkningslös genom att ta bort skruvar, ska skruvarna, om de är löstagbara, övertäckas med delar av den låsta skyddsanordningen.

5.6	Nyckellåssystem ska ha minst 1 000 olika nyckelkombinationer eller ett antal som är lika stort som det totala antal fordon som varje år tillverkas, om detta är mindre än 1 000. I fordon av samma typ ska förekomsten av varje kombination vara ungefär en per 1 000.

5.7	Nyckeln och låset får inte vara synligt kodade.

5.8

Låset ska vara så utformat, konstruerat och monterat att låscylindern, när den är i låst läge, inte kan vridas om med ett vridmoment på mindre än 2,45 Nm med en annan nyckel än den passande nyckeln, och

5.8.1

för låscylindrar med tillhållarstift får inte fler än två likadana tillhållare, som arbetar i samma riktning, vara placerade intill varandra och i låset får det inte finnas mer än 60 % tillhållare som är likadana.

5.8.2

för låscylindrar med tillhållarskivor får inte fler än två likadana tillhållare, som arbetar i samma riktning, vara placerade intill varandra och i låset får det inte finnas mer än 50 % tillhållare som är likadana.

5.9	Skyddsanordningar ska vara utformade så att de då fordonet är i rörelse utesluter risken för oavsiktlig blockering som kan äventyra säkerheten.

5.9.1

Det får inte vara möjligt att aktivera skyddsanordningen utan att först ställa motorns reglage i stoppläge och sedan utföra ett handgrepp som inte är en oavbruten fortsättning av motorns avstängande eller utan att först ställa motorns reglage i stoppläge och när fordonet är stillastående med anbringad handbroms eller fordonets hastighet inte överstiger 4 km/tim.

5.9.2

För anordningar som verkar på styrning, kraftöverföring, växellåda eller bromsar gäller att om anordningen aktiveras när nyckeln tas ur ska det krävas en rörelse på minst 2 mm innan anordningen aktiveras eller att en säkerhetsfunktion finns som förhindrar att nyckeln oavsiktligt dras ut helt eller delvis.

5.9.3

Punkterna 5.8, 5.8.1 eller 5.8.2 samt 5.9.2 är bara tillämpliga på anordningar som innehåller mekaniska nycklar.

5.10	En energikälla får användas endast för att låsa eller låsa upp skyddsanordningen. Anordningen ska hållas i sitt driftläge enbart på mekanisk väg.

5.11	Det får inte vara möjligt att på normalt sätt aktivera fordonets framdrivning förrän skyddsanordningen har avaktiverad.

5.12	Anordningar som hindrar obehörig användning genom att låsa fordonsbromsarna får endast tillåtas när bromsarnas verksamma delar hålls i låst läge med en rent mekanisk anordning. I detta fall ska bestämmelserna i punkt 5.11 inte gälla.

5.13	Om skyddsanordningen har en varningsfunktion för föraren ska den aktiveras när dörren på förarsidan öppnas, om inte anordningen har aktiverats och nyckeln har tagits ur.

6. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER

Förutom de allmänna bestämmelserna i punkt 5 ska skyddsanordningen uppfylla nedanstående särskilda bestämmelser.

6.1 Skyddsanordningar som verkar på styrinrättningen

6.1.1

En skyddsanordning som verkar på styrinrättningen ska låsa denna.

6.1.2

När skyddsanordningen är inkopplad får det inte vara möjligt att förhindra anordningens funktion.

6.1.3

Skyddsanordningen ska fortfarande uppfylla kraven i punkterna 5.9, 6.1.1, 6.1.2 och 6.1.4 efter det att den genomgått 2 500 låsningscykler i vardera riktningen under den slitageprovning som avses i bilaga 3.

6.1.4

Skyddsanordningen ska vara stark nog för att den, i inkopplat läge och utan att styrinrättningen skadas så att säkerheten äventyras, kan motstå anbringandet av ett vridmoment på 200 Nm i båda riktningarna parallellt med styraxeln och under statiska förhållanden.

6.1.5

Om skyddsanordningen är utformad så att nyckeln kan tas ur i något annat läge än det läge där styrinrättningen är låst, ska den vara så konstruerad att det handgrepp som krävs för att låsa styrinrättningen och ta ur nyckeln inte kan åstadkommas oavsiktligt.

6.2 Anordningar för att förhindra obehörig användning som påverkar kraftöverföring eller bromsar

6.2.1

En skyddsanordning som verkar på kraftöverföringen ska förhindra att fordonets drivhjul roterar.

6.2.2

En skyddsanordning som verkar på bromsarna ska bromsa minst ett hjul på varje sida av minst en axel.

6.2.3

När skyddsanordningen är inkopplad får det inte vara möjligt att förhindra anordningens funktion.

6.2.4

Det får inte vara möjligt att oavsiktligt låsa kraftöverföringen eller bromsarna när nyckeln sitter i skyddsanordningens lås, även om anordningen som förhindrar start av motorn har aktiverats eller kopplats in. Detta gäller inte om kraven i punkt 6.2 i dessa föreskrifter är uppfyllda av anordningar som även används för andra syften och låset under ovanstående villkor är nödvändigt för denna ytterligare funktion (t.ex. elektrisk handbroms).

6.2.5

Skyddsanordningen ska vara så utformad och konstruerad att den fortfarande har avsedd verkan även efter visst slitage till följd av 2 500 låsningscykler i vardera riktningen. För skyddsanordningar som verkar på bromsarna rör detta alla anordningens mekaniska eller elektriska delsystem.

6.2.6

Om skyddsanordningen är utformad så att nyckeln kan tas ur i något annat läge än det läge där kraftöverföringen eller bromsarna är låsta, ska den vara så konstruerad att det handgrepp som krävs för att nå detta läge och ta ur nyckeln inte kan åstadkommas oavsiktligt.

6.2.7

När en skyddsanordning som verkar på kraftöverföringen används ska den vara tillräckligt kraftig för att, utan att orsaka skador som kan påverka säkerheten, motstå anbringandet av ett vridmoment i båda riktningar under statiska förhållanden som är 50 % större än det maximala vridmoment som normalt kan anbringas på kraftöverföringen. När nivån för detta provningsvridmoment bestäms ska beräkningen inte gälla det maximala motorvridmomentet, utan det maximala vridmoment som kan överföras via kopplingen eller via automatkraftöverföringen.

6.2.8

För fordon som är utrustade med en skyddsanordning som verkar på bromsarna måste anordningen kunna hålla det lastade fordonet stillastående på en uppförs- eller nedförsbacke med en lutning på 18 %.

6.2.9

För fordon som är utrustade med en skyddsanordning som verkar på bromsarna ska kraven i dessa föreskrifter inte tolkas så att de avviker från kraven i föreskrifter nr 13 eller 13-H ens vid funktionsbortfall.

6.3 Skyddsanordningar som verkar på växelspaken

6.3.1

En skyddsanordning som verkar på växelspaken ska kunna förhindra all växling.

6.3.2

När det gäller manuella växellådor får låsning endast vara möjlig i backläget. Dessutom får friläge tillåtas.

6.3.3

När det gäller automatiska växellådor med parkeringsläge får låsning endast vara möjlig i parkeringsläget. Kompletterande låsning i neutral- och/eller backläge är tillåten.

6.3.4

När det gäller automatiska växellådor som inte har parkeringsläge får låsning endast vara möjlig i följande lägen: neutralläge och/eller backläge.

6.3.5

Skyddsanordningen ska vara så utformad och konstruerad att den fortfarande har avsedd verkan även efter visst slitage till följd av 2 500 låsningscykler i vardera riktningen.

7. ÄNDRING AV FORDONSTYP OCH UTÖKNING AV TYPGODKÄNNANDE

7.1

Varje ändring av fordonstypen ska anmälas till den myndighet som godkänt fordonstypen.

Myndigheten kan sedan antingen

7.1.1

anse att de ändringar som gjorts troligen inte får någon märkbar negativ inverkan och att skyddsanordningen i alla händelser fortfarande uppfyller kraven, eller

7.1.2

kräva ytterligare en rapport från den tekniska tjänst som utför provningarna.

7.2	Bekräftelse eller avslag på ansökan, med angivande av ändringarna, ska rapporteras på det sätt som anges i punkt 4.3 till de avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter.

7.3	Den behöriga myndighet som utökar ett typgodkännande ska tilldela varje meddelandeformulär som upprättas för en sådan utökning ett serienummer.

8. PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE

Förfarandena för produktionsöverensstämmelse ska följa dem som anges i avtalet, tillägg 2 (E/ECE/324-E/ECE/TRANS/505/rev. 2), med följande krav:

8.1	Fordon som godkänts enligt dessa föreskrifter med avseende på skydd mot obehörig användning ska tillverkas så att de överensstämmer med den godkända typen genom att uppfylla kraven i punkterna 5 och 6.

9. PÅFÖLJDER VID BRISTANDE PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE

9.1	Det typgodkännande som beviljats med avseende på en fordonstyp enligt dessa föreskrifter kan återkallas om de krav som fastställts i punkt 8 ovan inte uppfylls.

9.2	Om en avtalsslutande part som tillämpar dessa föreskrifter återkallar ett godkännande som den tidigare har utfärdat, ska den genast informera övriga avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter om detta med ett formulär enligt mallen i bilaga 1 till dessa föreskrifter.

10. PRODUKTIONENS DEFINITIVA UPPHÖRANDE

Om innehavaren av godkännandet helt upphör med att tillverka ett fordon som typgodkänts enligt dessa föreskrifter, ska han informera den myndighet som utfärdat godkännandet om detta. Efter att ha tagit emot detta meddelande ska denna myndighet meddela de övriga avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter om detta med ett formulär enligt mallen i bilaga 1 till dessa föreskrifter.

11. KOMPLETTERANDE ANORDNINGAR

11.1

Godkännande enligt dessa föreskrifter får beviljas med avseende på en skyddsanordning som i kompletterande hänseende är försedd med en akustisk eller visuell varningsanordning, eller med avseende på montering som tillval av kompletterande anordningar för att förhindra obehörig användning av fordonet, förutsatt att de kompletterande anordningarna kräver ett separat aktiveringssätt. De avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter ska inte anses förhindrade av bestämmelserna i artikel 3 i det avtal till vilket dessa föreskrifter är bifogade från att förbjuda sådana kompletterande anordningar på fordon som registreras av dem.

11.2

Om skyddsanordningen i kompletterande hänseende förses med en extern akustisk eller visuell varningsanordning ska de signaler som varningsanordningen avger vara kortvariga och upphöra efter högst 30 sekunder. De får endast återupptas om anordningen sätts i funktion på nytt. Dessutom gäller följande:

11.2.1

Om signalen är akustisk får den avges av den anordning för ljudvarning som normalt är monterad på fordonet.

11.2.2

Om signalen är visuell ska den

11.2.2.1

antingen bestå av blink av fordonets halvljus, eller

11.2.2.2

överensstämma med punkterna 11.2.2.2.1 och 11.2.2.2.2.

11.2.2.2.1

Ljussignalens längd

Ljussignalen ska vara mellan 25 sekunder och 5 minuter efter det att det optiska larmet har aktiverats. Urkopplingen av larmsystemet ska omedelbart avbryta signalen.

11.2.2.2.2

Typ av ljussignal

Aktivering av fordonets varningsblinker och/eller belysningen i passagerarutrymmet inklusive alla lampor i samma krets.

Utlösningsfrekvens: 2 ± 1 Hz

I samband med akustiska signaler är även asynkrona signaler tillåtna.

Tid på = tid av ± 10 %.

12. ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

Ingen avtalsslutande part som tillämpar dessa föreskrifter får avvisa en fordonstyp i andra kategorier än M1 och N1 som godkänts i enlighet med ändringsserierna 01 och 02 till dessa föreskrifter.

13. NAMN OCH ADRESSER FÖR DE TEKNISKA TJÄNSTER SOM SVARAR FÖR GODKÄNNANDEPROVNING OCH FÖR MYNDIGHETERNA

De avtalsparter som tillämpar dessa föreskrifter ska till FN:s sekretariat rapportera namn och adresser till de tekniska tjänster som ansvarar för typgodkännandeprov, liksom till de administrativa myndigheter som beviljar typgodkännande, till vilka intyg om typgodkännande, utökning, avslag eller återkallande av typgodkännande, som utfärdas i annat land, ska skickas.

(1) Enligt definition i bilaga 7 till den konsoliderade resolutionen om fordonskonstruktion (R.E.3) (TRANS/WP.29/78/rev.1/ändring 2).

(2) 1 för Tyskland, 2 för Frankrike, 3 för Italien, 4 för Nederländerna, 5 för Sverige, 6 för Belgien, 7 för Ungern, 8 för Tjeckien, 9 för Spanien, 10 för Serbien och Montenegro, 11 för Förenade kungariket, 12 för Österrike, 13 för Luxemburg, 14 för Schweiz, 15 (vakant), 16 för Norge, 17 för Finland, 18 för Danmark, 19 för Rumänien, 20 för Polen, 21 för Portugal, 22 för Ryska federationen, 23 för Grekland, 24 för Irland, 25 för Kroatien, 26 för Slovenien, 27 för Slovakien, 28 för Vitryssland, 29 för Estland, 30 (vakant), 31 för Bosnien och Hercegovina, 32 för Lettland, 33 (vakant), 34 för Bulgarien, 35 (vakant), 36 för Litauen, 37 för Turkiet, 38 (vakant), 39 för Azerbajdzjan, 40 för f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, 41 (vakant), 42 för Europeiska gemenskapen (typgodkännanden beviljas av dess medlemsstater med användande av deras respektive ECE-symbol), 43 för Japan, 44 (vakant), 45 för Australien, 46 för Ukraina, 47 för Sydafrika, 48 för Nya Zeeland, 49 för Cypern, 50 för Malta och 51 för Sydkorea. Följande nummer ska tilldelas andra länder i den kronologiska ordning i vilken de ratificerar eller ansluter sig till överenskommelsen om antagande av enhetliga tekniska föreskrifter för hjulförsedda fordon, utrustning och delar som kan monteras och/eller användas på hjulförsedda fordon samt om villkoren för ömsesidigt erkännande av de typgodkännanden som beviljats på grundval av dessa föreskrifter, varefter de så tilldelade numren ska meddelas de avtalsslutande parterna av Förenta nationernas generalsekreterare.

BILAGA 1

MEDDELANDE

(Största format: A4 (210 × 297 mm))

BILAGA 2

EXEMPEL PÅ TYPGODKÄNNANDEMÄRKENAS UTFORMNING

MALL A

MALL B

(1) Det andra numret anges bara som exempel.

BILAGA 3

FÖRFARANDE FÖR SLITAGEPROVNING FÖR SKYDDSANORDNINGAR SOM PÅVERKAR STYRINRÄTTNINGEN

1. PROVNINGSUTRUSTNING

Provningsutrustningen ska bestå av följande:

1.1	Ett stativ lämpligt för montering av provexemplaret av styrinrättningen, komplett med skyddsanordningen anbringad, i enlighet med punkt 2.3 i dessa föreskrifter.

1.2	En mekanism för att aktivera och avaktivera skyddsanordningen, som ska inbegripa användning av nyckel.

1.3	En mekanism för att vrida styraxeln i förhållande till skyddsanordningen.

2. PROVNINGSMETOD

2.1	Ett provexemplar av styrinrättningen, komplett med skyddsanordningen, sätts fast i det stativ som nämns i punkt 1.1 ovan.

2.2

En cykel av provningsförfarandet består av följande steg:

2.2.1

Startläge: Skyddsanordningen ska vara avaktiverad och styraxeln ska vridas till ett läge som förhindrar inkoppling av skyddsanordningen, om den inte är av den typ som tillåter låsning i styraxelns alla lägen.

2.2.2

Förberedelse för aktivering: Skyddsanordningen ska föras från avaktiverat till aktiverat läge med hjälp av nyckeln.

2.2.3 (1)

Aktiverad. Styrstången ska vridas så att det vridmoment som anbringas på den i det ögonblick då skyddsanordningen aktiveras är 5,85 Nm ± 0,25 Nm.

2.2.4

Avaktivering: Skyddsanordningen ska avaktiveras på normalt sätt, och vridmomentet ska minskas till noll för att underlätta att anordningen lossas.

2.2.5 (1)

Återgång. Styrstången ska vridas till ett läge som förhindrar inkoppling av skyddsanordningen.

2.2.6

Vridning i motsatt riktning: Upprepa det förfarande som beskrivs i punkterna 2.2.2, 2.2.3, 2.2.4 och 2.2.5, men i motsatt vridningsriktning för styrstången.

2.2.7

Tidsintervallet mellan två på varandra följande aktiveringar av anordningen ska vara minst 10 sekunder.

2.3	Slitagecykeln ska upprepas det antal gånger som anges i punkt 6.1.3 i dessa föreskrifter.

(1) Om skyddsanordningen medger att styrinrättningen låses i vilket läge som helst ska förfarandet i punkterna 2.2.3 och 2.2.5 utelämnas.

13.5.2010

Europeiska unionens officiella tidning

L 120/40

Endast FN/ECE-texterna i original har bindande folkrättslig verkan. Dessa föreskrifters status och dagen för deras ikraftträdande bör kontrolleras i den senaste versionen av FN/ECE:s statusdokument TRANS/WP.29/343, som finns på

http://www.unece.org/trans/main/wp29/wp29wgs/wp29gen/wp29fdocstts.html

Föreskrifter nr 39 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) – Enhetliga bestämmelser för typgodkännande av fordon med avseende på hastighetsmätarutrustning inklusive dess installation

Revidering 1

Inbegripet all giltig text fram till och med:

Supplement 5 till föreskrifterna i sitt ursprungliga skick – Dag för ikraftträdande: 7 december 2002

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

FÖRESKRIFTER

1.	Tillämpningsområde

2.	Definitioner

3.	Ansökan om typgodkännande

4.	Godkännande

5.	Bestämmelser

6.	Ändringar av fordonstyp

7.	Överensstämmelse med godkänd typ

8.	Påföljd för bristande överensstämmelse med godkänd typ

9.	Namn och adresser till de tekniska tjänster som ansvarar för utförandet av typgodkännandeprovningarna och till de administrativa myndigheterna

BILAGOR

Bilaga 1 –

Rapport avseende beviljat typgodkännande eller utvidgat eller vägrat eller återkallat typgodkännande eller tillverkningens definitiva upphörande, för en fordonstyp med avseende på hastighetsmätarutrustning inklusive dess installation enligt föreskrifter nr 39

Bilaga 2 –

Typgodkännandemärkets uppbyggnad

Bilaga 3 –

Provning av hastighetsmätarens noggrannhet för överensstämmelse med godkänd typ

1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Dessa föreskrifter gäller typgodkännande av fordon av kategorierna L, M och N (1).

2. DEFINITIONER

I dessa föreskrifter gäller följande definitioner:

2.1 typgodkännande av ett fordon: godkännande av en fordonstyp med avseende på hastighetsmätarutrustning inklusive dess installation.

2.2 fordonstyp med avseende på hastighetsmätarutrustning: fordon som sinsemellan inte uppvisar några väsentliga skillnader, i synnerhet när det gäller följande egenskaper:

2.2.3.1

toleranserna hos hastighetsmätarens mätmekanism,

2.2.3.2

hastighetsmätarens tekniska konstant,

2.2.3.3

det hastighetsområde som visas.

2.3 normal däcksutrustning: den eller de typer av däck som tillhandahålls av tillverkaren för den aktuella fordonstypen. Vinterdäck betraktas inte som normal däcksutrustning.

2.4 normalt lufttryck: det av tillverkaren angivna lufttrycket för däcken i kallt tillstånd plus 0,2 bar.

2.5 hastighetsmätare: den del av hastighetsmätarutrustningen som vid varje givet tillfälle visar fordonets hastighet för föraren (2)

2.5.1 toleranserna hos hastighetsmätarens mätmekanism: noggrannheten hos själva hastighetsmätarinstrumentet, uttryckt som den övre och undre visningsgränsen för hastighet inom ett hastighetsområde.

2.5.2 hastighetsmätarens tekniska konstant: sambandet mellan inmatat varvtal eller pulser per minut och angiven visad hastighet.

2.6 olastat fordon: fordonet i körklart skick, komplett med bränsle, kylmedel, smörjmedel, verktyg och reservhjul (om detta tillhandahålls av fordonstillverkaren som standardutrustning), med en förare som väger 75 kg, men utan passagerare, tillvalsutrustning och last.

3. ANSÖKAN OM TYPGODKÄNNANDE

3.1	Ansökan om typgodkännande för en fordonstyp med avseende på hastighetsmätarutrustning inklusive dess installation ska inlämnas av fordonstillverkaren eller av dennes vederbörligen godkända representant.

3.2

Ansökan ska åtföljas av följande dokument i tre exemplar och med följande upplysningar:

3.2.1

En beskrivning av fordonstypen med avseende på de poster som nämns i punkterna 2.2, 2.3, 2.4 och 2.5. Fordonstypen ska specificeras.

3.3	Ett olastat fordon som är representativt för den fordonstyp som ska godkännas ska inlämnas till den tekniska tjänst som utför provningarna för typgodkännande.

3.4	Den godkännande myndigheten ska bestyrka existensen av tillfredsställande arrangemang för en effektiv kontroll av tillverkningens överensstämmelse innan typgodkännande beviljas.

4. TYPGODKÄNNANDE

4.1	Om fordonstypen som inlämnas för typgodkännande enligt dessa föreskrifter uppfyller kraven i föreskrifterna, med avseende på hastighetsmätarutrustning inklusive dess installation, ska typgodkännande av den fordonstypen beviljas.

4.2

Ett typgodkännandenummer ska tilldelas den godkända typen. De två första siffrorna ska vara löpnumret på de senaste ändringar som införlivats i föreskrifterna vid tiden för utfärdandet av typgodkännandet. En och samma part till överenskommelsen får inte tilldela en annan fordonstyp samma godkännandenummer enligt bestämmelserna i punkt 6 i dessa föreskrifter.

4.3

Utfärdande av typgodkännande eller avslag på ansökan om typgodkännande av en fordonstyp enligt dessa föreskrifter ska rapporteras till de parter till överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter, med hjälp av ett formulär som överensstämmer med mallen i bilaga 3 till dessa föreskrifter tillsammans med ritningar av installationen, som tillhandahålls av den sökande, i ett format som inte är större än A4 (210 × 297 mm) eller A4-folder och i lämplig skala.

4.4

På varje fordon som överensstämmer med en fordonstyp som godkänts enligt dessa föreskrifter ska det finnas ett internationellt typgodkännandemärke, placerat på ett iögonenfallande och lättläsligt ställe som anges på typgodkännandeintyget. Märket ska bestå av

4.4.1

en cirkel som omger bokstaven ”E” följt av det särskilda landsnumret för det land som beviljat typgodkännandet (3),

4.4.2

numret på dessa föreskrifter följt av bokstaven ”R”, ett streck och typgodkännandenumret, placerat till höger om den cirkel som beskrivs i punkt 4.4.1.

4.5

Om fordonet, i det land som beviljat typgodkännande enligt dessa föreskrifter, överensstämmer med en godkänd fordonstyp enligt flera skilda föreskrifter som utgör tillägg till överenskommelsen, behöver den symbol som föreskrivs i punkt 4.4.1 inte upprepas. I detta fall ska de ytterligare nummer och symboler för alla de föreskrifter enligt vilka typgodkännande har beviljats i det land som beviljat typgodkännande enligt dessa föreskrifter, anges i lodräta kolumner till höger om den symbol som föreskrivs i punkt 4.4.1.

4.6	Typgodkännandemärket ska vara lättläsligt och outplånligt.

4.7	Typgodkännandemärket ska placeras nära eller på fordonets dataskylt som monteras av tillverkaren.

4.8	I bilaga 2 till dessa föreskrifter ges exempel på hur typgodkännandemärket kan vara utformat.

5. SPECIFIKATIONER

5.1	Hastighetsmätarens visare ska befinna sig i förarens direkta synfält och ska kunna avläsas tydligt såväl på dagen som på natten. Hastighetsområdet ska vara så stort att det omfattar den av tillverkaren angivna högsta hastigheten för denna fordonstyp.

5.1.1

I fråga om hastighetsmätare avsedda för fordon av kategorierna M, N och L3, L4 och L5, ska skalans indelning vara 1, 2, 5 eller 10 km/tim. På mätaren ska hastighetsvärdena anges enligt följande: När det högsta värdet på skalan inte är högre än 200 km/tim, ska hastighetsvärdena anges i intervaller om högst 20 km/tim. När det högsta värdet på mätaren överstiger 200 km/tim, ska hastighetsvärdena anges i intervaller om högst 30 km/tim. Intervallen mellan de angivna hastighetsvärdena behöver inte vara enhetliga.

5.1.2

I fråga om fordon som tillverkas för försäljning i en medlemsstat där brittiska måttenheter används, ska hastighetsmätaren också markeras i miles per timme (mph). Skalans indelning ska vara 1, 2, 5 eller 10 mph. Hastighetsvärdena ska anges på mätaren i intervaller om högst 20 mph och börja med 10 eller 20 mph. Angivna hastighetsintervaller behöver inte vara enhetliga.

5.1.3

I fråga om hastighetsmätare avsedda för fordon av kategorierna L1 (mopeder) och L2, ska skalan inte gå längre än till 80 km/tim. Skalans indelning ska vara 1, 2, 5 eller 10 km/tim. Angivna hastighetsintervaller behöver inte vara enhetliga.

5.1.4

I fråga om fordon av kategorierna M, N och L3, L4 och L5, som tillverkas för försäljning i en stat där brittiska måttenheter används, ska hastighetsmätaren också markeras i miles per timme (mph). Skalans indelning ska vara 1, 2, 5 eller 10 mph. Hastighetsvärdena ska anges på mätaren i intervaller om högst 20 mph och börja med 10 eller 20 mph. Angivna hastighetsintervaller behöver inte vara enhetliga.

5.2

Hastighetsmätarutrustningens noggrannhet ska provas i enlighet med följande förfarande:

5.2.1

Däcken ska vara av en av de typer som normalt monteras på fordonet enligt definition i punkt 2.3 i dessa föreskrifter. En provning ska utföras av varje typ av hastighetsmätare som tillverkaren avser att montera.

5.2.2

Provningen ska utföras med fordonet olastat. En extra vikt kan medföras för mätningens skull. Fordonsvikten och dess fördelning på axlarna ska anges i rapporten om typgodkännande (se bilaga 1, punkt 6).

5.2.3

Referenstemperaturen vid hastighetsmätaren ska vara 23 °C ± 5 °C.

5.2.4

Vid varje provning ska trycket i däcken motsvara normalt lufttryck enligt definitionen i punkt 2.4.

5.2.5

Fordonet ska provas vid följande hastigheter:

Högsta hastighet (Vmax) som fordonet är konstruerat för enligt fordonstillverkaren (km/tim)	Provningshastighet (V1) (km/tim)
Vmax ≤ 45	80 % av Vmax
45 < Vmax ≤ 100	40 km/tim och 80 % Vmax (om denna hastighet är ≥ 55 km/tim)
100 < Vmax ≤ 150	40 km/tim, 80 km/tim och 80 % Vmax (om denna hastighet är ≥ 100 km/tim)
150 < Vmax	40 km/tim, 80 km/tim och 120 km/tim

5.2.6

Den provningsutrustning som används för mätning av fordonets verkliga hastighet ska ha en noggrannhet av ± 0,5 %.

5.2.6.1

Vid användning av en provbana ska denna ha en plan och torr yta med tillräcklig friktion.

5.2.6.2

Om en rulldynamometer används vid provningen ska rullarnas diameter vara minst 0,4 m.

5.3	Den angivna hastigheten får aldrig vara lägre än den verkliga hastigheten. Följande förhållande ska gälla mellan den hastighet som anges på hastighetsmätaren (V1) och den verkliga hastigheten (V2) vid de hastigheter som anges för provningen i punkt 5.2.5. 0 ≤ (V1 – V2) ≤ 0,1 V2 + 4 km/tim

6. ÄNDRINGAR AV FORDONSTYP

6.1

Varje ändring av fordonstypen ska rapporteras till den administrativa myndighet som godkänt fordonstypen. Myndigheten kan då antingen

6.1.1

anse att ändringarna troligen inte har någon märkbar negativ inverkan och att fordonet i alla fall uppfyller ställda krav, eller

6.1.2

kräva ytterligare en provningsrapport från den tekniska tjänst som ansvarar för utförandet av provningarna.

6.2	Rapport om godkännande av en ändrad fordonstyp eller avslag på ansökan, tillsammans med uppgifter om ändringarna, ska delges de parter till överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter, på det sätt som anges i punkt 4.3.

7. ÖVERENSSTÄMMELSE MED GODKÄND TYP

7.1	Förfarandena för säkerställande av tillverkningens överensstämmelse ska överensstämma med dem som anges i tillägg 2 till överenskommelsen, (E/ECE/324-E/ECE/TRANS/505/rev. 2), med följande krav:

7.2	Alla fordon som typgodkänts enligt dessa föreskrifter ska tillverkas så att de överensstämmer med den typ som godkänts genom att uppfylla de tillämpliga delarna i dessa föreskrifter.

7.3	För varje typ av fordon ska tillräckliga kontroller utföras med avseende på utrustningen för hastighetsmätning inklusive dess installation. För varje fordonstyp ska åtminstone den provning som föreskrivs i bilaga 3 till dessa föreskrifter utföras.

7.4	Den myndighet som beviljat typgodkännandet kan när som helst kontrollera de kontrollmetoder för överensstämmelse som används av varje tillverkningsenhet. Normalt intervall för dessa kontroller ska vara en gång vartannat år.

7.5	Om otillfredsställande resultat observeras vid undersökningar och kontroller enligt punkt 7.4, ska den behöriga myndigheten se till att alla nödvändiga åtgärder vidtas för att återupprätta överensstämmelsen med godkänd typ så snart som möjligt.

8. PÅFÖLJD FÖR BRISTANDE ÖVERENSSTÄMMELSE MED GODKÄND TYP

8.1	Det typgodkännande som beviljats för en fordonstyp enligt dessa föreskrifter, kan återkallas om de krav som beskrivs i punkt 7.1 inte uppfylls eller om något av fordonen som valts ut inte klarar de kontroller som föreskrivs i punkt 7.

8.2

Om en part till överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter återkallar ett typgodkännande som tidigare beviljats, ska denna part genast rapportera detta till övriga parter till överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter, med hjälp av ett rapportformulär som överensstämmer med mallen i bilaga 1 till dessa föreskrifter.

9. NAMN OCH ADRESSER TILL DE TEKNISKA TJÄNSTER SOM ANSVARAR FÖR UTFÖRANDET AV TYPGODKÄNNANDEPROVNINGARNA OCH TILL DE ADMINISTRATIVA MYNDIGHETERNA

De parter till överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter ska till FN:s sekretariat rapportera namn och adresser till de tekniska tjänster som ansvarar för utförandet av typgodkännandeprovningarna, liksom till de administrativa myndigheter som beviljar typgodkännande och till vilka intyg ska skickas om typgodkännande eller utvidgning eller avslag eller återkallande av typgodkännande som utfärdas i annat land.

(1) Såsom definierat i bilaga 7 till den konsoliderade resolutionen om fordonskonstruktion (R.E.3), (dokument TRANS/WP.29/78/rev.1/ändr. 2).

(2) Detta omfattar inte färdskrivarens hastighetsvisande delar om dessa överensstämmer med specifikationer för typgodkännande, vilka inte tillåter en absolut skillnad mellan riktig och visad hastighet, som är högre än de värden som fås med kraven i punkt 5.3.

(3) 1 för Tyskland, 2 för Frankrike, 3 för Italien, 4 för Nederländerna, 5 för Sverige, 6 för Belgien, 7 för Ungern, 8 för Tjeckien, 9 för Spanien, 10 för Jugoslavien, 11 för Storbritannien, 12 för Österrike, 13 för Luxemburg, 14 för Schweiz, 15 (vakant), 16 för Norge, 17 för Finland, 18 för Danmark, 19 för Rumänien, 20 för Polen, 21 för Portugal, 22 för Ryssland, 23 för Grekland, 24 för Irland, 25 för Kroatien, 26 för Slovenien, 27 för Slovakien, 28 för Vitryssland, 29 för Estland, 30 (vakant), 31 för Bosnien och Hercegovina, 32 för Lettland, 33 (vakant), 34 för Bulgarien, 35 (vakant), 36 för Litauen, 37 för Turkiet, 38 (vakant), 39 för Azerbajdzjan, 40 för f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, 41 (vakant), 42 för Europeiska gemenskapen (typgodkännanden beviljas av dess medlemsstater med användning av respektive ECE-symbol), 43 för Japan, 44 (vakant), 45 för Australien, 46 för Ukraina, 47 för Sydafrika och 48 för Nya Zeeland. Påföljande nummer kommer att tilldelas andra länder i den kronologiska ordning som de ratificerar eller ansluter sig till överenskommelsen om antagande av enhetliga tekniska föreskrifter för hjulförsedda fordon, utrustning och delar som kan monteras och/eller användas på hjulförsett fordon, samt om villkoren för ömsesidigt erkännande av typgodkännande utfärdade på grundval av dessa föreskrifter, och det nummer de då tilldelas ska delges de avtalsslutande parterna av FN:s generalsekreterare.

BILAGA 1

RAPPORT

(största format: A4 [210 × 297 mm])

BILAGA 2

TYPGODKÄNNANDEMÄRKETS UPPBYGGNAD

MALL A

(Se punkt 4.4 i dessa föreskrifter)

MALL B

(Se punkt 4.5 i dessa föreskrifter)

(1) Det andra numret ges bara som ett exempel.

BILAGA 3

PROVNING AV HASTIGHETSMÄTARENS NOGGRANNHET FÖR ÖVERENSSTÄMMELSE MED GODKÄND TYP

1. PROVNINGSFÖRHÅLLANDEN

De provningsförhållanden som anges i punkterna 5.2.1–5.2.6 i dessa föreskrifter ska tillämpas.

2. KRAV

Tillverkningen ska anses överensstämma med dessa föreskrifter om följande förhållande mellan den hastighet som hastighetsmätaren visar (V1) och den verkliga hastigheten (V2) iakttas:

För fordon av kategorierna M och N:

0 ≤ (V1 – V2) ≤ 0,1 V2 + 6 km/tim

För fordon av kategorierna L3, L4 och L5:

0 ≤ (V1 – V2) ≤ 0,1 V2 + 8 km/tim

För fordon av kategorierna L1 och L2:

0 ≤ (V1 – V2) ≤ 0,1 V2 + 4 km/tim

13.5.2010

Europeiska unionens officiella tidning

L 120/49

Akter som antas av organ som inrättats genom internationella avtal Endast FN/ECE-texterna i original har bindande folkrättslig verkan. Dessa föreskrifters status och dagen för deras ikraftträdande bör kontrolleras i den senaste versionen av FN/ECE:s statusdokument TRANS/WP.29/343, som finns på

http://www.unece.org/trans/main/wp29/wp29wgs/wp29gen/wp29fdocstts.html

Föreskrifter nr 73 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) – Enhetliga bestämmelser för godkännande av fordon för transport av gods, släpvagnar och påhängsvagnar med avseende på deras sidoskydd

Inbegripet all giltig text till och med:

Supplement 1 till föreskrifternas ursprungliga lydelse – Dag för ikraftträdande: 10 november 2007

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

FÖRESKRIFTER

1.	Tillämpningsområde

Mål

3.	Definitioner

4.	Ansökan om typgodkännande

5.	Typgodkännande

Krav

7.	Tekniska specifikationer för sidoskyddsanordningar

Undantag

9.	Ändring av fordonstypen och utvidgning av typgodkännande

10.	Produktionens överensstämmelse med godkänd typ

11.	Påföljd för produktionens bristande överensstämmelse med godkänd typ

12.	Tillverkningens definitiva upphörande

13.	Namn och adresser till de tekniska tjänster som ansvarar för utförandet av typgodkännandeprovningarna samt till de administrativa myndigheterna

BILAGOR

Bilaga 1 –

Rapport avseende typgodkännande eller avslag på ansökan eller utvidgning eller återkallande av typgodkännande eller tillverkningens definitiva upphörande av en fordonstyp med avseende på dess sidoskydd enligt föreskrifter nr 73

Bilaga 2 –

Exempel på typgodkännandemärkningar

1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Dessa föreskrifter gäller sidoskydd för kompletta fordon av kategorierna N2, N3, O3 och O4 (1). De gäller inte för följande fordon:

a)	Dragbilar för påhängsvagnar.

b)	Fordon som konstruerats för särskilda ändamål där det av praktiska skäl är omöjligt att anbringa sidoskydd.

2. MÅL

Fordon som omfattas av dessa föreskrifter ska vara konstruerade och/eller utrustade så att de ger oskyddade trafikanter ett effektivt skydd mot risken att hamna under fordonets sidor och fastna under fordonet (2).

3. DEFINITIONER

3.1 I dessa föreskrifter används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

3.1.1 typgodkännande av ett fordon: godkännande av en komplett fordonstyp med avseende på dess sidoskydd.

3.1.2 fordonstyp: en kategori av fordon som inte skiljer sig åt i sådana väsentliga avseenden såsom spårvidd för bakaxel, den sammanlagda bredden, måtten, formen och materialen på fordonets hela sida (inklusive hytt om sådan finns) och hjulupphängningens egenskaper i den mån de har betydelse för kraven i punkt 7 i dessa föreskrifter.

3.1.3 maxvikt: den massa som av fordonstillverkaren anges vara tekniskt tillåten (denna massa kan vara högre än tillåten maxvikt som anges av nationella myndigheter).

3.1.4 vikt utan last: fordonets vikt i körklart skick, obemannat och olastat men komplett med bränsle, kylmedel, smörjmedel, verktyg och reservhjul om dessa tillhandahålls av fordonstillverkaren som standardutrustning.

3.1.5 oskyddade trafikanter: fotgängare, cyklister och motorcyklister som använder vägen på ett sådant sätt att de riskerar att hamna under fordonets sida och fastna under fordonet.

4. ANSÖKAN OM TYPGODKÄNNANDE

4.1 Ansökan om typgodkännande för en fordonstyp med avseende på dess sidoskydd ska inlämnas av fordonstillverkaren eller dennes vederbörligen godkända representant.

4.2 Ansökan ska åtföljas av nedanstående dokument i tre exemplar och med följande uppgifter:

4.2.1

En detaljerad beskrivning av fordonstypen med avseende på dess konstruktion, dimensioner, linjer och konstruktionsmaterial i vad mån som krävs enligt dessa föreskrifter.

4.2.2

Ritningar av fordonet som visar fordonstypen sedd från sidan och bakifrån och konstruktionsuppgifter om konstruktionens sidodelar.

4.2.3

En detaljerad beskrivning av den specifika sidoskyddsanordningen, dess dimensioner, linjer, konstruktionsmaterial och placering på fordonet.

4.3 Ett fordon som är representativt för den typ som ska godkännas ska inlämnas till den tekniska tjänst som ansvarar för kontrollen av de tekniska specifikationerna.

4.3.1

Ett fordon som inte har alla för typen lämpliga komponenter kan accepteras för typgodkännande om det kan visas att avsaknaden av de utelämnade komponenterna inte negativt påverkar typgodkännandets resultat vad gäller bestämmelserna i dessa föreskrifter.

4.3.2

Det är den sökande som är ansvarig för att visa att godkännandet av de varianter som nämns i punkt 4.3.1 är kompatibla med bestämmelserna i dessa föreskrifter.

4.3.3

Den behöriga myndigheten ska bestyrka existensen av tillfredsställande arrangemang för att garantera en effektiv kontroll av tillverkningens överensstämmelse med godkänd typ innan typgodkännande beviljas.

5. TYPGODKÄNNANDE

5.1 Om ett fordon som inlämnas för typgodkännande enligt dessa föreskrifter uppfyller bestämmelserna i punkterna 6 och 7, ska typgodkännande av fordonstypen beviljas.

5.2 Ett typgodkännandenummer ska tilldelas varje godkänd typ. Dess första två siffror (för närvarande 00 för föreskrifterna i sin ursprungliga lydelse) ska ange löpnumret på den senaste större tekniska ändringen av föreskrifterna vid utfärdandet av typgodkännande. En och samma part till överenskommelsen får inte tilldela en annan fordonstyp samma typgodkännandenummer.

5.3 Rapporter om typgodkännande eller avslag på ansökan eller utvidgning av typgodkännande för en fordonstyp enligt dessa föreskrifter ska delges de parter till överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter, med hjälp av ett formulär som överensstämmer med mallen i bilaga 1 till dessa föreskrifter.

5.4 På varje fordon som överensstämmer med en fordonstyp som godkänts enligt dessa föreskrifter, ska det finnas ett internationellt typgodkännandemärke placerat på ett iögonenfallande och lättläsligt ställe som anges på typgodkännandeintyget. Märket ska bestå av

5.4.1

en cirkel som omger bokstaven ”E” följt av det särskilda landsnumret för landet som beviljat typgodkännande (3),

5.4.2

numret på dessa föreskrifter, följt av bokstaven ”R”, ett streck och typgodkännandenumret, placerat till höger om cirkeln som föreskrivs i punkt 5.4.1.

5.5 Om fordonet, i det land som beviljat typgodkännande enligt dessa föreskrifter, överensstämmer med typgodkännanden enligt flera skilda föreskrifter som utgör tillägg till överenskommelsen, behöver den symbol som föreskrivs i punkt 5.4.1 inte upprepas. I detta fall ska föreskrifternas nummer, typgodkännandenumren samt tilläggssymbolerna för alla de föreskrifter enligt vilka typgodkännande har utfärdats, i det land som utfärdat typgodkännande enligt dessa föreskrifter, anges i lodräta kolumner till höger om den symbol som föreskrivs i punkt 5.4.1.

5.6 Typgodkännandemärket ska vara lättläsligt och outplånligt.

5.7 Typgodkännandemärket ska placeras nära eller på fordonets dataskylt som monteras av tillverkaren.

5.8 I bilaga 2 till dessa föreskrifter ges exempel på hur typgodkännandemärket kan vara utformat.

6. KRAV

6.1 ALLMÄNT

6.1.1

Fordon av kategorierna N2, N3, O3 och O4 ska vara så konstruerade och utrustade att de, i sitt färdiga utförande i hela sin längd, ger oskyddade trafikanter (fotgängare, cyklister, motorcyklister) ett effektivt skydd mot risken att hamna under fordonets sidor och fastna under fordonet. Dessa bestämmelser anses uppfyllda antingen

6.1.1.1

om fordonet är utrustat med en särskild sidoskyddsanordning (sidoskydd enligt bestämmelserna i punkt 7, eller

6.1.1.2

om fordonet är så konstruerat och/eller utrustat längs sidan, på grund av dess form eller egenskaper, att dess komponenter kan ingå och/eller anses ersätta sidoskyddsanordningen. Komponenter vars kombinerade funktion uppfyller de bestämmelser som anges i punkt 7 nedan anses bilda en sidoskyddsanordning.

6.2 FORDONETS PLACERING UNDER KONTROLLERNA

Vid kontroll av överensstämmelse med de tekniska specifikationerna i punkt 7 ska fordonet vara placerat enligt följande:

Fordonet ska vara placerat på en horisontell och plan yta.

De styrande hjulen ska vara riktade rakt framåt.

Fordonet ska vara olastat.

Påhängsvagnar ska stå på sina stöd så att lastytan blir i stort sett horisontell.

7. TEKNISKA SPECIFIKATIONER FÖR SIDOSKYDDSANORDNINGAR

7.1 Sidoskyddsanordningen får inte öka fordonets totala bredd och huvuddelen av dess yttre yta får inte befinna sig mer än 120 mm innanför fordonets yttersta plan (största bredd). På vissa fordon får anordningens främre ände vara svängd inåt enligt punkterna 7.4.3 och 7.4.4. Anordningens bakre ände får inte befinna sig mer än 30 mm innanför bakdäckens ytterkant (exklusive eventuell däcksutbuktning intill marken) åtminstone vad gäller dess bakersta 250 mm.

7.2 Anordningens yttre yta ska vara slät och så långt som möjligt kontinuerlig från framänden till bakänden. Angränsande delar får dock överlappa, förutsatt att den överlappande kanten pekar bakåt eller nedåt. Alternativt kan ett mellanrum på högst 25 mm tillåtas (mäts vågrätt), förutsatt att den bakre delen inte sticker ut utanför den främre. Avrundade skruv- och nitskallar får sticka ut högst 10 mm från ytan och andra detaljer får sticka ut lika långt om de är släta och har liknande rundning. Alla yttre kanter och hörn ska vara avrundade med en radie på minst 2,5 mm.

7.3 Anordningen får bestå av en sammanhängande plan yta eller av en eller flera horisontella skenor eller en kombination av yta och skenor. När skenor används får dessa inte sitta mer än 300 mm från varandra och inte vara mindre än

50 mm i höjdled när det gäller fordon av kategorierna N2 och O3,

100 mm i höjdled och i huvudsak plana när det gäller fordon av kategorierna N3 och O4.

Kombinationer av ytor och skenor ska utgöra ett praktiskt taget sammanhängande sidoskydd, om inte annat följer av bestämmelserna i punkt 7.2.

7.4 Sidoskyddets framkant ska vara utformad enligt följande:

7.4.1

Dess position ska vara enligt följande:

7.4.1.1

På motorfordon: högst 300 mm bakom ett vertikalt plan vinkelrätt mot fordonets längsgående plan och tangentiellt med den yttre ytan på däcket av det hjul som sitter närmast framför skyddet.

7.4.1.2

På en släpvagn: högst 500 mm bakom det plan som definieras i punkt 7.4.1.1.

7.4.1.3

På en påhängsvagn: högst 250 mm bakom ett tvärgående centrumplan genom stödbenen om sådana finns. I samtliga fall gäller dock att avståndet från framkanten till ett tvärgående plan genom centrum av kopplingstappen i dess bakersta läge får vara högst 2,7 m.

7.4.2

När framkanten är placerad i ett i övrigt tomt utrymme ska den bestå av en sammanhängande vertikal balk som sträcker sig över skyddets hela höjd. Balkens yttre och främre ytor ska sträcka sig minst 50 mm bakåt och vara insvängda 100 mm för N2 och O3, och sträcka sig minst 100 mm bakåt och vara insvängda 100 mm för N3 och O4.

7.4.3

På motorfordon där måttet 300 mm enligt punkt 7.4.1.1 hamnar inom förarhytten ska skyddet vara utformat så att mellanrummet mellan den främre kanten och hyttpanelerna är högst 100 mm och vid behov är insvängt i en vinkel som inte överstiger 45o. I detta fall gäller inte bestämmelserna i punkt 7.4.2.

7.4.4

På motorfordon där måttet 300 mm enligt punkt 7.4.1.1 hamnar bakom förarhytten och sidoskyddet är utsträckt framåt till inom 100 mm från hytten, genom tillverkarens val, måste bestämmelserna i punkt 7.4.3 uppfyllas.

7.5 Sidoskyddets bakkant får inte befinna sig mer än 300 mm framför det vertikala planet vinkelrätt mot fordonets längsgående plan och tangentiellt med den yttre ytan på däcket av det hjul som sitter närmast bakom skyddet. Någon sammanhängande vertikal balk behövs inte på bakkanten.

7.6 Sidoskyddets nederkant får inte till någon del befinna sig mer än 550 mm ovanför marken.

7.7 Skyddets överkant får inte befinna sig mer än 350 mm nedanför den fordonsdel som skärs eller vidrörs av ett vertikalt plan som tangerar däckens yttersta punkter (exklusive eventuell däcksutbuktning intill marken), med undantag för följande fall:

7.7.1

När planet enligt punkt 7.7 inte skär någon fordonsdel ska överkanten befinna sig i nivå med lastplattformens yta eller 950 mm ovanför marken, beroende på vilket avstånd som är minst.

7.7.2

När planet enligt punkt 7.7 skär en fordonsdel på en nivå som ligger mer än 1,3 m ovanför marken får inte sidoskyddets överkant befinna sig mindre än 950 mm ovanför marken.

7.7.3

På fordon som särskilt utformats och konstruerats, inte bara anpassats, för transport av container eller annan löstagbar enhet, får skyddets överkant bestämmas enligt punkterna 7.7.1 och 7.7.2, varvid containern eller enheten betraktas som en del av fordonet.

7.8 Sidoskydd ska i huvudsak vara styva, vara säkert fastsatta (för att inte riskera att lossna till följd av vibrationer vid normal användning av fordonet) och ska, med undantag för de delar som anges i punkt 7.9, vara tillverkade av metall eller annat lämpligt material. Sidoskyddet ska betraktas som ändamålsenligt om det kan motstå en horisontell statisk kraft på 1 kN, anbringad vinkelrätt mot någon del av skyddets yttre yta med hjälp av en platta vars stötyta är rund och plan och har en diameter på 220 mm ± 10 mm, så att intryckningen till följd av belastningen inte blir mer än

30 mm på de bakersta 250 mm av skyddet, och

150 mm på återstoden av skyddet.

Överensstämmelse med denna bestämmelse kan kontrolleras genom beräkning.

7.9 Delar som är varaktigt fastsatta på fordonet, t.ex. batterilåda, lufttankar, bränsletankar, lampor, reflexer, reservhjul och verktygslådor, får inräknas i sidoskyddet om de uppfyller måttkraven i dessa föreskrifter. Bestämmelserna i punkt 7.2 ska generellt gälla för mellanrum mellan sidoskyddsanordningar och varaktigt fastsatta delar.

7.10 Sidoskyddet får inte utnyttjas för fastsättning av broms-, luft- eller hydraulledningar.

8. UNDANTAG

8.1 Trots ovanstående bestämmelser, behöver fordon av följande typer endast uppfylla nedanstående krav:

8.1.1

En förlängningsbar släpvagn ska uppfylla alla krav i punkt 7 då den har sin minsta längd. När släpvagnen förlängs ska sidoskydden emellertid uppfylla punkterna 7.6, 7.7 och 7.8 och antingen punkt 7.4 eller 7.5 men inte nödvändigtvis båda. Förlängningen av släpvagnen får inte orsaka mellanrum i sidoskydden.

8.1.2

Ett tankfordon som är avsett uteslutande för transport av vätska i en sluten tank som är varaktigt fastsatt på fordonet och försedd med slang- eller rörkopplingar för fyllning och tömning, ska ha sidoskydd som uppfyller kraven i punkt 7 så långt som det är praktiskt möjligt. Strikt uppfyllelse får endast åsidosättas där användningen av fordonet gör det nödvändigt.

8.1.3

På fordon med utdragbara ben för extra stabilitet under lastning, lossning eller andra arbetsmoment för vilka fordonet konstruerats, får sidoskyddet ha extra öppningar om dessa är nödvändiga för att benen ska kunna dras ut.

8.1.4

På fordon med fästpunkter för rorotransport ska öppningar tillåtas i sidoskydden för att fästanordningar ska kunna anbringas och spännas.

8.2 Om fordonets sidor är utformade och/eller utrustade så att deras form och egenskaper medför att delarna tillsammans uppfyller kraven i punkt 7, kan de betraktas som en ersättning för sidoskydd.

9. ÄNDRING AV FORDONSTYPEN OCH UTVIDGNING AV GODKÄNNANDE

9.1 Varje ändring av fordonstypen ska rapporteras till den administrativa myndighet som typgodkände fordonstypen. Myndigheten kan då antingen

9.1.1

anse att ändringarna troligen inte har någon märkbar negativ inverkan och att fordonet ändå uppfyller bestämmelserna, eller

9.1.2

kräva ytterligare en provningsrapport från den tekniska tjänst som ansvarar för utförandet av proven.

9.2 Rapport om utvidgning av typgodkännande eller avslag på ansökan, med angivande av ändringarna, ska delges de parter till överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter, på det sätt som anges i punkt 5.3.

9.3 Den typgodkännande myndighet som beviljar utvidgning av typgodkännande ska tilldela varje sådan utvidgning ett serienummer, som ska anges på rapportformuläret.

10. PRODUKTIONENS ÖVERENSSTÄMMELSE MED GODKÄND TYP

Kontroll av produktionens överensstämmelsen ska ske enligt förfarandet i tillägg 2 till avtalet (E/ECE/324-E/ECE/TRANS/505/Rev.2), med följande krav:

10.1 Ett fordon som är typgodkänt enligt dessa föreskrifter ska tillverkas så att det överensstämmer med den godkända typen genom att uppfylla de bestämmelser som anges i punkt 6.

10.2 Den typgodkännande myndigheten som beviljat typgodkännande kan när som helst kontrollera de metoder för kontroll av överensstämmelse med godkänd typ som är tillämpliga för varje tillverkningsenhet. Normalt intervall för dessa kontroller ska vara vartannat år.

11. PÅFÖLJD FÖR PRODUKTIONENS BRISTANDE ÖVERENSSTÄMMELSE MED GODKÄND TYP

11.1 Det typgodkännande som beviljats med avseende på en fordonstyp enligt dessa föreskrifter kan återkallas om de krav som anges i punkterna 6 och 7 inte uppfylls.

11.2 Om en part till överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter återkallar ett typgodkännande som tidigare beviljats, ska denna part genast rapportera detta till övriga parter till överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter, med hjälp av en kopia av typgodkännandeintyget på vilken det i slutet, med stora bokstäver, finns en signerad och daterad påskrift med ”TYPGODKÄNNANDET ÅTERKALLAT”.

12. TILLVERKNINGENS DEFINITIVA UPPHÖRANDE

Om innehavaren av ett typgodkännande helt upphör med tillverkningen av en fordonstyp som godkänts enligt dessa föreskrifter, ska denne underrätta den myndighet som beviljat typgodkännandet. Då myndigheten fått ett sådant meddelande ska myndigheten informera övriga parter till överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter, med hjälp av en kopia av typgodkännandeintyget på vilken det i slutet, med stora bokstäver, finns en signerad och daterad påskrift med ”TILLVERKNINGEN HAR UPPHÖRT”.

13. NAMN OCH ADRESSER TILL DE TEKNISKA TJÄNSTER SOM ANSVARAR FÖR UTFÖRANDET AV TYPGODKÄNNANDEPROVNINGARNA SAMT TILL DE ADMINISTRATIVA MYNDIGHETERNA

Parterna till överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter ska till FN:s sekretariat rapportera namn och adresser till de tekniska tjänster som ansvarar för utförandet av typgodkännandeprovningarna liksom till de administrativa myndigheter som beviljar typgodkännande och till vilka intyg ska skickas om typgodkännande eller utvidgning av typgodkännande eller avslag på ansökan eller återkallande av typgodkännande, som utfärdats i annat land.

(1) Enligt definition i bilaga 7 till den konsoliderade resolutionen om fordonskonstruktion (R.E.3), (dokument TRANS/WP.29/78/Rev.1/ändring 2, senast ändrad genom ändring 4).

(2) Dessa föreskrifter hindrar inte någon stat från att ställa ytterligare krav på fordonsdelar framför framhjulen och bakom bakhjulen.

(3) 1 för Tyskland, 2 för Frankrike, 3 för Italien, 4 för Nederländerna, 5 för Sverige, 6 för Belgien, 7 för Ungern, 8 för Tjeckien, 9 för Spanien, 10 för Jugoslavien, 11 för Förenade kungariket, 12 för Österrike, 13 för Luxemburg, 14 för Schweiz, 15 (vakant), 16 för Norge, 17 för Finland, 18 för Danmark, 19 för Rumänien, 20 för Polen, 21 för Portugal, 22 för Ryssland, 23 för Grekland, 24 för Irland, 25 för Kroatien, 26 för Slovenien, 27 för Slovakien, 28 för Vitryssland, 29 för Estland, 30 (vakant), 31 för Bosnien och Herzegovina, 32 för Lettland, 33 (vakant), 34 för Bulgarien, 35 (vakant), 36 för Litauen, 37 för Turkiet, 38 (vakant), 39 för Azerbajdzjan, 40 för f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, 41 (vakant), 42 för Europeiska gemenskapen (godkännanden beviljas av dess medlemsstater med användning av deras respektive ECE-symbol), 43 för Japan, 44 (vakant), 45 för Australien, 46 för Ukraina, 47 för Sydafrika, 48 för Nya Zeeland, 49 för Cypern, 50 för Malta, 51 för Republiken Korea, 52 för Malaysia, 53 för Thailand, 54 och 55 (vakanta) och 56 för Montenegro. Påföljande nummer ska tilldelas andra länder i den kronologiska ordning i vilken de ratificerar eller ansluter sig till överenskommelsen om antagande av enhetliga tekniska bestämmelser för hjulförsedda fordon, utrustning och delar som kan monteras och/eller användas på hjulförsedda fordon samt villkoren för ömsesidigt erkännande av de godkännanden som beviljats på grundval av dessa bestämmelser, varefter de nummer som tilldelats på detta sätt ska meddelas de avtalsslutande parterna av Förenta nationernas generalsekreterare.

BILAGA 1

RAPPORT

(Största format: A4 [210 × 297 mm])

BILAGA 2

TYPGODKÄNNANDEMÄRKETS UPPBYGGNAD

MALL A

(Se punkt 5.4 i dessa föreskrifter)

MALL B

(Se punkt 5.5 i dessa föreskrifter)

(1) Det sista numret ges bara som ett exempel.

		ISSN 1725-2628 doi:10.3000/17252628.L_2010.120.swe
Europeiska unionens officiella tidning		L 120

Svensk utgåva	Lagstiftning	53 årgången 13 maj 2010

Innehållsförteckning		II Icke-lagstiftningsakter	Sida
		AKTER SOM ANTAS AV ORGAN SOM INRÄTTATS GENOM INTERNATIONELLA AVTAL
	*	Föreskrifter nr 11 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) – Enhetliga bestämmelser om godkännande av fordon i fråga om dörrlås och dörrhållande komponenter	1
	*	Föreskrifter nr 18 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) – Enhetliga bestämmelser om typgodkännande av motorfordon med avseende på skydd mot obehörig användning	29
	*	Föreskrifter nr 39 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) – Enhetliga bestämmelser för typgodkännande av fordon med avseende på hastighetsmätarutrustning inklusive dess installation	40
	*	Föreskrifter nr 73 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) – Enhetliga bestämmelser för godkännande av fordon för transport av gods, släpvagnar och påhängsvagnar med avseende på deras sidoskydd	49