ISSN 1725-2628

doi:10.3000/17252628.L_2010.067.swe

Europeiska unionens

officiella tidning

L 67

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

53 årgången
17 mars 2010


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Kommissionens förordning (EU) nr 220/2010 av den 16 mars 2010 om antagande av programmet med ad hoc-moduler för åren 2013–2015 för den arbetskraftsundersökning som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 577/98 ( 1 )

1

 

 

Kommissionens förordning (EU) nr 221/2010 av den 16 mars 2010 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

4

 

 

BESLUT

 

*

Rådets beslut 2010/156/Gusp av den 16 mars 2010 om förlängning av uppdraget för Europeiska unionens särskilda representant i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien

6

 

 

2010/157/EU

 

*

Kommissionens beslut av den 12 mars 2010 om förlängning av giltighetstiden för beslut 2006/502/EG om en förpliktelse för medlemsstaterna att förbjuda att icke barnsäkra eller leksaksliknande tändare släpps ut på marknaden [delgivet med nr K(2010) 1314]  ( 1 )

9

 

 

2010/158/EU

 

*

Kommissionens beslut av den 16 mars 2010 om vissa tillfälliga skyddsåtgärder i samband med högpatogen aviär influensa av subtyp H5N1 hos fjäderfä i Rumänien [delgivet med nr K(2010) 1862]  ( 1 )

10

 

 

REKOMMENDATIONER

 

 

2010/159/EU

 

*

Kommissionens rekommendation av den 11 mars 2010 om åtgärder för självskydd samt förebyggande av piratdåd och väpnade rån mot fartyg ( 1 )

13

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR

17.3.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 67/1


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 220/2010

av den 16 mars 2010

om antagande av programmet med ad hoc-moduler för åren 2013–2015 för den arbetskraftsundersökning som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 577/98

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 577/98 av den 9 mars 1998 om anordnande av statistiska urvalsundersökningar av arbetskraften i gemenskapen (1), särskilt artikel 4.2, och

av följande skäl:

(1)

Enligt förordning (EG) nr 577/98 är det nödvändigt att specificera de olika delarna i programmet med ad hoc-moduler för åren 2013–2015.

(2)

Det behövs ytterligare källor (2) för vissa sektorer där det finns hög risk för arbetsolyckor eller arbetssjukdomar och andra arbetsrelaterade hälsoproblem, men som vanligen inte omfattas, eller inte helt omfattas, av de nationella sociala trygghetssystemen, t.ex. ”Fiske och vattenbruk” (huvudgrupp 03 i Nace rev. 2), ”Utvinning av metall” (avdelning B i Nace rev. 2) och ”Vård och omsorg; sociala tjänster” (avdelning Q i Nace rev. 2).

(3)

En ny ad hoc-modul om arbetsolyckor och arbetsrelaterade hälsoproblem kommer att ge ett betydande mervärde åt de uppgifter som kan hämtas från den europeiska statistiken över olycksfall i arbetet (ESAW) och den europeiska statistiken över arbetssjukdomar (EODS) och i synnerhet göra det möjligt att direkt koppla data om olyckor och arbetssjukdomar till personernas situation på arbetsmarknaden och att ta fram uppgifter om nya risker (t.ex. arbetsrelaterade hälsoproblem som inte erkänns som arbetssjukdomar i den nationella lagstiftningen).

(4)

Den europeiska sysselsättningsstrategin återspeglar till fullo behovet av att beakta sysselsättningsaspekterna på invandringen, särskilt vikten av att förbättra migranters situation på arbetsmarknaden. I de sysselsättningspolitiska riktlinjer som antogs genom rådets beslut 2008/618/EG (3) och som utgör en integrerad del av ”paketet med integrerade riktlinjer”, som är avsett att stimulera tillväxten och sysselsättningen i EU som ett led i den nylanserade Lissabonstrategin, anges det att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt att väsentligt minska sysselsättningsklyftorna för mindre gynnade personer, inbegripet klyftorna mellan medborgare i tredjeländer och EU-medborgare. I riktlinjerna anges det uttryckligen att det är särskilt viktigt att bekämpa diskriminering och att integrera invandrare, och det uppmanas till ändamålsenlig styrning av den ekonomiska migrationen för att förbättra förmågan att tillgodose arbetsmarknadens behov. Lämpliga data för att övervaka dessa frågor är ytterst viktiga, i synnerhet som behovet av migrerande arbetstagare kommer att fortsätta att växa under kommande år, med tanke på den åldrande arbetskraften i EU och den prognostiserade kompetensbristen.

(5)

Mot bakgrund av den pågående debatten om flexicurity och behovet av större anpassningsförmåga från såväl företagens som arbetstagarnas sida i EU, en av de centrala frågor som lyfts fram i den europeiska sysselsättningsstrategin och i de sysselsättningspolitiska riktlinjerna, behövs det data från en storskalig europeisk undersökning om omfattningen på användningen av olika nya typer av arbetsorganisation och arbetstidsarrangemang samt arbetstagarnas erfarenhet av dem.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för det europeiska statistiksystemet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Härmed antas programmet med ad hoc-moduler för åren 2013–2015 för arbetskraftsundersökningen enligt bilagan.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 16 mars 2010.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EGT L 77, 14.3.1998, s. 3.

(2)  Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Bättre kvalitet och produktivitet i arbetet: Gemenskapens arbetsmiljöstrategi 2007–2012 – KOM(2007) 62, 21.2.2007.

(3)  EUT L 198, 26.7.2008, s. 47.


BILAGA

ARBETSKRAFTSUNDERSÖKNINGEN

Flerårigt program med ad hoc-moduler

1.   ARBETSOLYCKOR OCH ANDRA ARBETSRELATERADE HÄLSOPROBLEM

Variabelförteckning: ska fastställas före december 2011.

Referensperiod: 2013. Medlemsstaterna kan lämna data för samtliga 52 veckor eller för årets andra kvartal.

Berörda medlemsstater och regioner: ska fastställas före december 2011.

Resultatens representativitet: ska fastställas före december 2011.

Fullständighet i urvalet för ad hoc-modulen: Urvalet för ad hoc-modulen bör uppfylla kraven i punkt 4 i bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 377/2008 (1), dvs. det urval som används för att samla information om ad hoc-moduler ska också innehålla uppgifter om de strukturella variablerna.

Överföring av resultaten: senast den 31 mars 2014.

2.   ARBETSMARKNADSSITUATIONEN FÖR MIGRANTER OCH DERAS BARN

Variabelförteckning: ska fastställas före december 2012.

Referensperiod: 2014. Medlemsstaterna kan lämna data för samtliga 52 veckor eller för årets andra kvartal.

Berörda medlemsstater och regioner: ska fastställas före december 2012.

Resultatens representativitet: ska fastställas före december 2012.

Fullständighet i urvalet för ad hoc-modulen: Urvalet för ad hoc-modulen bör uppfylla kraven i punkt 4 i bilaga I till förordning (EG) nr 377/2008, dvs. det urval som används för att samla information om ad hoc-moduler ska också innehålla uppgifter om de strukturella variablerna.

Överföring av resultaten: senast den 31 mars 2015.

3.   ARBETSORGANISATION OCH ARBETSTIDSARRANGEMANG

Variabelförteckning: ska fastställas före december 2013.

Referensperiod: 2015. Medlemsstaterna kan lämna data för samtliga 52 veckor eller för årets andra kvartal.

Berörda medlemsstater och regioner: ska fastställas före december 2013.

Resultatens representativitet: ska fastställas före december 2013.

Fullständighet i urvalet för ad hoc-modulenå: Urvalet för ad hoc-modulen bör uppfylla kraven i punkt 4 i bilaga I till förordning (EG) nr 377/2008, dvs. det urval som används för att samla information om ad hoc-moduler ska också innehålla uppgifter om de strukturella variablerna.

Överföring av resultaten: senast 31 mars 2016.


(1)  EUT L 114, 26.4.2008, s. 57.


17.3.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 67/4


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 221/2010

av den 16 mars 2010

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1580/2007 av den 21 december 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordningar (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1182/2007 avseende sektorn för frukt och grönsaker (2), särskilt artikel 138.1, och

av följande skäl:

I förordning (EG) nr 1580/2007 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilaga XV, del A till den förordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 138 i förordning (EG) nr 1580/2007 ska fastställas i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 17 mars 2010.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 16 mars 2010.

För kommissionen, på ordförandens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 350, 31.12.2007, s. 1.


BILAGA

Fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)

KN-nr

Kod för tredjeland (1)

Schablonvärde vid import

0702 00 00

IL

107,2

JO

59,4

MA

78,3

TN

133,8

TR

115,0

ZZ

98,7

0707 00 05

EG

219,6

JO

134,1

MK

134,1

TR

137,6

ZZ

156,4

0709 90 70

MA

192,2

TR

93,9

ZZ

143,1

0709 90 80

EG

32,4

ZZ

32,4

0805 10 20

EG

42,9

IL

54,6

MA

56,9

TN

49,7

TR

61,4

ZZ

53,1

0805 50 10

EG

76,3

IL

97,8

TR

68,0

ZZ

80,7

0808 10 80

AR

103,6

BR

89,3

CA

73,7

CN

74,2

MK

24,7

US

116,6

ZZ

80,4

0808 20 50

AR

84,0

CL

74,8

CN

82,0

ZA

101,9

ZZ

85,7


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ”ZZ” betecknar ”övrigt ursprung”.


BESLUT

17.3.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 67/6


RÅDETS BESLUT 2010/156/GUSP

av den 16 mars 2010

om förlängning av uppdraget för Europeiska unionens särskilda representant i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 28, 31.2 och 33,

med beaktande av förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och

av följande skäl:

(1)

Den 17 oktober 2005 antog rådet gemensam åtgärd 2005/724/Gusp (1) om utnämning av Erwan FOUÉRÉ till Europeiska unionens särskilda representant i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien.

(2)

Den 15 september 2009 antog rådet gemensam åtgärd 2009/706/Gusp (2) om förlängning av uppdraget för den särskilda representanten till och med den 31 mars 2010.

(3)

Den särskilda representantens uppdrag bör förlängas till och med den 31 augusti 2010. Uppdraget kan dock avslutas tidigare om rådet beslutar detta på rekommendation av unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik efter det att beslutet om inrättande av den europeiska avdelningen för yttre åtgärder har trätt i kraft.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Europeiska unionens särskilda representant

Erwan FOUÉRÉs uppdrag som Europeiska unionens särskilda representant i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien förlängs härmed till och med den 31 augusti 2010. Uppdraget kan avslutas tidigare om rådet beslutar detta på rekommendation av den höga representanten efter det att beslutet om inrättande av den europeiska avdelningen för yttre åtgärder har trätt i kraft.

Artikel 2

Politiskt mål

Den särskilda representantens uppdrag ska grundas på Europeiska unionens politiska mål i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, vilket ska vara att bidra till konsolideringen av den fredliga politiska processen och det fullständiga genomförandet av Ohrid-ramavtalet, vilket ska underlätta ytterligare framsteg mot en europeisk integrering genom stabiliserings- och associeringsprocessen.

Den särskilda representanten ska stödja den höga representantens arbete i området.

Artikel 3

Uppdrag

För att uppnå detta politiska mål ska den särskilda representanten ha i uppdrag att

a)

stå i nära kontakt med regeringen i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och med de parter som deltar i den politiska processen,

b)

erbjuda råd och stöd från unionen i den politiska processen,

c)

säkerställa samordning av det internationella samfundets insatser för att bidra till genomförandet och upprätthållandet av bestämmelserna i ramavtalet av den 13 augusti 2001, i enlighet med avtalet och dess bilagor,

d)

nära följa och rapportera om frågor som rör säkerheten och förhållandet mellan etniska grupper samt i detta syfte etablera kontakter med alla berörda organ,

e)

bidra till utveckling och konsolidering av respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien i enlighet med EU:s politik för mänskliga rättigheter och EU:s riktlinjer för mänskliga rättigheter.

Artikel 4

Uppdragets genomförande

1.   Den särskilda representanten ska ansvara för genomförandet av uppdraget under ledning av och med stöd av operativa riktlinjer från den höga representanten.

2.   Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) ska upprätthålla en privilegierad förbindelse med den särskilda representanten och vara den särskilda representantens främsta kontaktpunkt med rådet. Kusp ska, utan att det påverkar den höga representantens befogenheter, ge den särskilda representanten strategisk och politisk vägledning inom ramen för uppdraget.

Artikel 5

Finansiering

1.   Det finansiella referensbelopp som anslagits för att täcka utgifterna i samband med den särskilda representantens uppdrag för perioden från och med den 1 april 2010 till och med den 31 augusti 2010 ska vara 340 000 EUR.

2.   De utgifter som ska finansieras med det belopp som fastställs i punkt 1 ska vara stödberättigande från och med den 1 april 2010. Utgifterna ska förvaltas i enlighet med de förfaranden och regler som gäller för unionens allmänna budget.

3.   Förvaltningen av utgifterna ska regleras genom ett avtal mellan den särskilda representanten och kommissionen. Den särskilda representanten ska ansvara för alla utgifter inför kommissionen.

Artikel 6

Stabens inrättande och sammansättning

1.   Inom ramen för uppdraget och de ekonomiska medel som ställs till förfogande ska den särskilda representanten ansvara för inrättandet av sin stab. Staben ska inbegripa experter på särskilda policyfrågor enligt uppdragets krav. Den särskilda representanten ska snarast informera rådet om stabens sammansättning.

2.   Medlemsstaterna och unionens institutioner kan föreslå att personal ska utstationeras för att arbeta tillsammans med den särskilda representanten. Lönen till personal som utstationeras av en medlemsstat eller en av unionens institutioner till den särskilda representanten ska betalas av den medlemsstat eller den av unionens institutioner som berörs. Experter som utstationeras av medlemsstaterna till rådets generalsekretariat får också placeras hos den särskilda representanten. Internationell kontraktsanställd personal ska vara medborgare i en medlemsstat.

3.   All utstationerad personal ska administrativt lyda under den utsändande medlemsstaten eller unionsinstitutionen och utföra sina uppgifter och verka till förmån för den särskilda representantens uppdrag.

Artikel 7

Privilegier och immunitet för den särskilda representanten och dennes personal

Privilegier, immunitet och andra garantier som är nödvändiga för att den särskilda representanten och medlemmarna av hans personal utan hinder ska kunna fullfölja sitt uppdrag ska vid behov fastställas i en överenskommelse med värdparten/värdparterna. Medlemsstaterna och kommissionen ska lämna nödvändigt stöd för detta ändamål.

Artikel 8

Säkerheten för sekretessbelagda EU-uppgifter

Den särskilda representanten och hans personal ska respektera de principer och miniminormer för säkerhet som fastställs i rådets beslut 2001/264/EG av den 19 mars 2001 om antagande av rådets säkerhetsbestämmelser (3), särskilt när de hanterar sekretessbelagda EU-uppgifter.

Artikel 9

Tillgång till information och logistiskt stöd

1.   Medlemsstaterna, kommissionen och rådets generalsekretariat ska se till att den särskilda representanten får tillgång till all information av betydelse.

2.   Unionens delegationer och/eller medlemsstaterna ska vid behov tillhandahålla logistiskt stöd i området.

Artikel 10

Säkerhet

Den särskilda representanten ska i enlighet med unionens säkerhetsstrategi för personal som utstationeras utanför unionen i en operativ insats enligt avdelning V i fördraget, i överensstämmelse med sitt uppdrag och med hänsyn till säkerhetssituationen i sitt geografiska ansvarsområde, vidta alla åtgärder som rimligen kan genomföras för säkerheten för all den personal som lyder direkt under honom, särskilt genom att

a)

upprätta en uppdragsspecifik säkerhetsplan på grundval av riktlinjer från rådets generalsekretariat, inbegripet uppdragsspecifika fysiska, organisatoriska och förfarandemässiga säkerhetsåtgärder, som ska styra hanteringen av en säker personalförflyttning till och inom uppdragsområdet samt hanteringen av säkerhetstillbud, och inbegripet en beredskaps- och evakueringsplan för uppdraget,

b)

se till att all personal som utplaceras utanför unionen är högriskförsäkrad i enlighet med vad som krävs för förhållandena i uppdragsområdet,

c)

se till att alla de medlemmar av hans stab som ska utstationeras utanför unionen, inbegripet lokalt kontraktsanställd personal, har genomgått lämplig säkerhetsutbildning före eller vid ankomsten till uppdragsområdet, grundad på den riskklassificering som rådets generalsekretariat har tilldelat uppdragsområdet,

d)

se till att alla överenskomna rekommendationer som framförs i samband med regelbundna säkerhetsbedömningar genomförs samt lämna skriftliga rapporter om genomförandet av dem och om andra säkerhetsfrågor inom ramen för halvtidsrapporterna och rapporterna om genomförandet av uppdraget till den höga representanten, rådet och kommissionen.

Artikel 11

Rapportering

Den särskilda representanten ska regelbundet lämna muntliga och skriftliga rapporter till den höga representanten och Kusp. Den särskilda representanten ska vid behov också rapportera till rådets arbetsgrupper. Regelbundna skriftliga rapporter ska spridas via Coreu-nätet. På rekommendation av den höga representanten eller Kusp kan den särskilda representanten avge rapporter till rådet (utrikes frågor).

Artikel 12

Samordning

1.   Den särskilda representanten ska verka för unionens övergripande politiska samordning. Han ska bistå med att säkerställa att alla unionsinstrument på fältet fungerar enhetligt för uppnående av unionens politiska mål. Den särskilda representantens verksamhet ska samordnas med kommissionens samt i förekommande fall med den som bedrivs av andra särskilda representanter som är verksamma i området. Den särskilda representanten ska ha regelbundna genomgångar med medlemsstaternas beskickningar och unionens delegationer.

2.   På fältet ska nära kontakter upprätthållas med cheferna för unionens delegationer och medlemsstaternas beskickningschefer. De ska på bästa sätt biträda den särskilda representanten vid genomförandet av uppdraget. Den särskilda representanten ska även upprätta förbindelser med andra internationella och regionala aktörer i området.

Artikel 13

Översyn

Genomförandet av detta beslut och dess samstämmighet med andra insatser från unionen i området ska regelbundet ses över. Vid avslutat uppdrag ska den särskilda representanten lägga fram en övergripande rapport om genomförandet av uppdraget för den höge representanten, rådet och kommissionen.

Artikel 14

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Artikel 15

Offentliggörande

Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 16 mars 2010.

På rådets vägnar

E. SALGADO

Ordförande


(1)  EUT L 272, 18.10.2005, s. 26.

(2)  EUT L 244, 16.9.2009, s. 25.

(3)  EUT L 101, 11.4.2001, s. 1.


17.3.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 67/9


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 12 mars 2010

om förlängning av giltighetstiden för beslut 2006/502/EG om en förpliktelse för medlemsstaterna att förbjuda att icke barnsäkra eller leksaksliknande tändare släpps ut på marknaden

[delgivet med nr K(2010) 1314]

(Text av betydelse för EES)

(2010/157/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG av den 3 december 2001 om allmän produktsäkerhet (1), särskilt artikel 13, och

av följande skäl:

(1)

Enligt kommissionens beslut 2006/502/EG (2) ska medlemsstaterna vidta åtgärder för att se till att endast barnsäkra tändare släpps ut på marknaden och förbjuda utsläppandet av leksaksliknande tändare på marknaden.

(2)

Beslut 2006/502/EG antogs i enlighet med artikel 13 i direktiv 2001/95/EG, som begränsar giltighetstiden för beslutet till högst ett år men medger att det förlängs med ytterligare perioder på högst ett år.

(3)

Beslut 2006/502/EG har ändrats tre gånger, först genom beslut 2007/231/EG (3) som förlängde beslutets giltighet till den 11 maj 2008, sedan genom beslut 2008/322/EG (4) som förlängde beslutets giltighet till den 11 maj 2009 och slutligen genom beslut 2009/298/EG (5) som förlängde beslutets giltighet med ytterligare ett år till den 11 maj 2010.

(4)

I brist på andra tillfredsställande åtgärder för barnsäkra tändare måste giltigheten för beslut 2006/502/EG förlängas med ytterligare tolv månader och ändra beslutet i enlighet med detta.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom direktiv 2001/95/EG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Artikel 6.2 i beslut 2006/502/EG ska ersättas med följande:

”2.   Detta beslut ska gälla till och med den 11 maj 2011.”

Artikel 2

Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att följa detta beslut senast den 11 maj 2010 och offentliggöra dessa åtgärder. De ska genast underrätta kommissionen om detta.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 12 mars 2010.

På kommissionens vägnar

John DALLI

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 11, 15.1.2002, s. 4.

(2)  EUT L 198, 20.7.2006, s. 41.

(3)  EUT L 99, 14.4.2007, s. 16.

(4)  EUT L 109, 19.4.2008, s. 40.

(5)  EUT L 81, 27.3.2009, s. 23.


17.3.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 67/10


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 16 mars 2010

om vissa tillfälliga skyddsåtgärder i samband med högpatogen aviär influensa av subtyp H5N1 hos fjäderfä i Rumänien

[delgivet med nr K(2010) 1862]

(Text av betydelse för EES)

(2010/158/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets direktiv 89/662/EEG av den 11 december 1989 om veterinära kontroller vid handeln inom gemenskapen i syfte att fullborda den inre marknaden (1), särskilt artikel 9.3,

med beaktande av rådets direktiv 90/425/EEG av den 26 juni 1990 om veterinära och avelstekniska kontroller i handeln med vissa levande djur och varor inom gemenskapen med sikte på att förverkliga den inre marknaden (2), särskilt artikel 10.3,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 998/2003 av den 26 maj 2003 om djurhälsovillkor som skall tillämpas vid transporter av sällskapsdjur utan kommersiellt syfte och om ändring av rådets direktiv 92/65/EEG (3), särskilt artikel 18 första stycket, och

av följande skäl:

(1)

Aviär influensa är en smittsam virussjukdom hos fåglar, inklusive fjäderfä. Infektion med aviära influensavirus hos tamfjäderfä orsakar två huvudformer av denna sjukdom som har olika virulens. Den lågpatogena formen orsakar vanligen endast milda symtom, medan den högpatogena leder till mycket hög dödlighet hos de flesta fjäderfäarter. Sjukdomen kan ha en mycket stark inverkan på lönsamheten inom fjäderfäuppfödningen.

(2)

Aviär influensa förekommer huvudsakligen hos fåglar, men under vissa omständigheter kan även människor smittas, även om risken i allmänhet är mycket låg.

(3)

Vid utbrott av aviär influensa finns det en risk för att sjukdomsagenset sprids till andra fjäderfäanläggningar och till vilda fåglar. Till följd av detta kan sjukdomsagenset spridas från en medlemsstat till andra medlemsstater och till tredjeländer via handel med levande fåglar eller produkter från dem och via vilda fåglars flyttning.

(4)

I rådets direktiv 2005/94/EG av den 20 december 2005 om gemenskapsåtgärder för bekämpning av aviär influensa (4) fastställs åtgärder för bekämpning av såväl lågpatogena som högpatogena former av aviär influensa. Enligt artikel 16 i det direktivet ska skydds-, övervaknings- och andra restriktionsområden upprättas vid utbrott av högpatogen aviär influensa.

(5)

I kommissionens beslut 2006/415/EG av den 14 juni 2006 om vissa skyddsåtgärder i samband med högpatogen aviär influensa av subtyp H5N1 hos fjäderfä i gemenskapen (5) fastställs ytterligare skyddsåtgärder som ska tillämpas i en medlemsstat som drabbats av högpatogent aviärt influensavirus av subtyp H5N1 för att förhindra att sjukdomen sprids, med beaktande av denna virusstams särskilda epidemiologiska egenskaper.

(6)

Enligt artikel 4 i beslut 2006/415/EG ska medlemsstaterna omedelbart efter ett misstänkt eller bekräftat utbrott av högpatogen aviär influensa av subtyp H5N1 upprätta ett högriskområde bestående av skydds- och övervakningsområden (A-område) och ett lågriskområde som avskiljer A-området från de sjukdomsfria delarna av den drabbade medlemsstaten (B-område). Dessa områden förtecknas i bilagan till det beslutet.

(7)

Rumänien har underrättat kommissionen om ett bekräftat utbrott av högpatogen aviär influensa av subtyp H5N1 på sitt territorium och har vidtagit de lämpliga åtgärder som fastställs i beslut 2006/415/EG, inbegripet upprättande av A- och B-områden.

(8)

Kommissionen har nu granskat dessa skyddsåtgärder i samarbete med Rumänien och konstaterar att gränserna för de A- och B-områden som den behöriga myndigheten i den medlemsstaten har upprättat befinner sig på tillräckligt avstånd från platsen för det bekräftade utbrottet.

(9)

För att förhindra onödiga störningar i handeln inom unionen och för att undvika att tredjeländer inför omotiverade handelshinder, måste en förteckning över A- och B-områdena i Rumänien snabbt fastställas på unionsnivå.

(10)

I väntan på nästa möte i ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa bör man därför i det här beslutet förteckna de A- och B-områden i Rumänien där de skyddsåtgärder som föreskrivs i beslut 2006/415/EG ska tillämpas, och det bör fastställas hur länge denna regionalisering ska gälla.

(11)

Detta beslut kommer att ses över vid nästa möte i ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I detta beslut fastställs de områden där de tillfälliga skyddsåtgärder som föreskrivs i beslut 2006/415/EG ska tillämpas samt tillämpningsperioden för dessa åtgärder.

Artikel 2

1.   Det område som förtecknas i del A i bilagan till detta beslut ska anses vara högriskområde (A-område) i enlighet med artikel 3.1 i beslut 2006/415/EG.

2.   Det område som förtecknas i del B i bilagan till detta beslut ska anses vara lågriskområde (B-område) i enlighet med artikel 3.2 i beslut 2006/415/EG.

Artikel 3

Detta beslut ska tillämpas till och med den 17 april 2010.

Artikel 4

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 16 mars 2010.

På kommissionens vägnar

John DALLI

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 395, 30.12.1989, s. 13.

(2)  EGT L 224, 18.8.1990, s. 29.

(3)  EUT L 146, 13.6.2003, s. 1.

(4)  EUT L 10, 14.1.2006, s. 16.

(5)  EUT L 164, 16.6.2006, s. 51.


BILAGA

DEL A

A-område i enlighet med artikel 2.1:

ISO-landskod

Medlemsstat

A-område

Tillämpning till och med

Kod

Namn

RO

Rumänien

00038

Område:

17.4.2010

Skyddsområde:

Letea

Övervakningsområde:

 

C.A. Rosetti

 

Sfiștofca

 

Cardon

DEL B

B-område i enlighet med artikel 2.2:

ISO-landskod

Medlemsstat

B-område

Tillämpning till och med

Kod

Namn

RO

Rumänien

00038

Alla övriga områden i regionen Tulcea som inte förtecknas som A-område

17.4.2010


REKOMMENDATIONER

17.3.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 67/13


KOMMISSIONENS REKOMMENDATION

av den 11 mars 2010

om åtgärder för självskydd samt förebyggande av piratdåd och väpnade rån mot fartyg

(Text av betydelse för EES)

(2010/159/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 292, och

av följande skäl:

(1)

Mot bakgrund av det ökande antalet piratdåd utanför Somalias kust antog IMO:s sjösäkerhetskommitté vid sitt 86:e möte den 27 maj–5 juni 2009 en rad olika åtgärder genom flera cirkulär, varigenom man dels aktualiserar de allmänna rekommendationer som gäller i fråga om åtgärder för att bekämpa piratdåd och väpnade rån mot fartyg, dels fastställer specifika åtgärder för att ingripa mot piratdåd i Adenviken och utanför Somalias kust.

(2)

I cirkulär MSC.1/Circ. 1334 av den 23 juni 2009 fastställs ”riktlinjer för fartygsägare, fartygsoperatörer, befälhavare och fartygsbesättningar om förebyggande och bekämpande av piratdåd och väpnade rån mot fartyg”. I detta cirkulär finns en omfattande uppsättning åtgärder som i alla lägen kan vidtas ombord på fartyg för att förhindra angrepp eller i största utsträckning minska riskerna för besättning och fartyg vid ett faktiskt angrepp.

(3)

I cirkulär MSC.1/Circ. 1332 av den 16 juni 2009 återges ett antal metoder kallade ”bästa praxis för att undvika, avvärja eller fördröja piratdåd i Adenviken och utanför Somalias kust” (”Best Management Practices to Avoid, Deter or Delay Acts of Piracy in the Gulf of Aden and off the Coast of Somalia”) som sjöfartsnäringen har tagit fram på frivillig basis och som de avtalsslutande parterna har främjat och uppmuntrat eftersom hoten utanför Somalia är en så angelägen fråga. Sjöfartsnäringen har uppdaterat dessa åtgärder i en andra version, som har distribuerats genom cirkulär MSC.1/Circ. 1335 av den 29 september 2009.

(4)

Åtgärderna i dessa cirkulär från IMO är visserligen inte av obligatorisk och bindande karaktär, men visar på ett tydligt intresse för att förbättra sjösäkerheten, och man bör naturligtvis se till att fartyg som för en medlemsstats flagg hålls så uppdaterade som möjligt om det aktuella kunskapsläget när de befinner sig i högriskområden för piratdåd och väpnade rån.

(5)

Piratdåd och väpnade rån mot fartyg är ofta våldsamma till sin natur och utgör ett allvarligt hot på många håll i världen, inte bara utanför Somalia, i Adenviken och Indiska oceanen med den situation som nu råder där.

(6)

Siffrorna för piratdåd under 2008 är de högsta sedan IMB (International Maritime Bureau) började föra statistik år 1991, med 293 fartygsangrepp, 49 tillfångatagna fartyg, 889 besättningsmän som tagits som gisslan, 11 dödade och 21 personer som försvunnit och antas vara döda. Sedan 2008 har antalet fartygsangrepp och fartygskapningar framför allt ökat utanför Somalia, i Adenviken och Indiska oceanen. Många fartyg har angripits och prejats av pirater, som håller kvar besättningarna i avvaktan på att det betalas ut lösensummor när de friges. Fångenskapen varar i veckor, ibland till och med i månader, vilket är helt oacceptabelt och innebär svåra prövningar för de tillfångatagna besättningsmännen.

(7)

Sedan början av 2009 har ett ökat antal angrepp kunnat konstateras i Indiska oceanen och Adenviken. Detta trots att det varit relativt lugnt under sommaren till följd av monsunen och de försvårade navigationsförhållandena för piraterna. Under 2009 har piraterna genomfört minst 164 angrepp, varav 48 var fartygskapningar.

(8)

Enligt bästa praxis rekommenderas rederiföretag och fartyg att förhandsregistrera sig på webbplatsen för Maritime Security Center – Horn of Africa (http://www.mschoa.org) innan de går i transittrafik via Adenviken. Registrerade fartyg får all tillgänglig information om läget i detta navigationsområde och följs av styrkor från insatsen EU NAVFOR-ATALANTA, vilket minskar risken för angrepp. Men mer än en tredjedel av fartygen i transittrafik registrerar sig fortfarande inte via Maritime Security Center – Horn of Africa och kan därför inte ta del av de åtgärder som har införts för att trygga deras transittrafik inom detta område.

(9)

Den 15 juni 2009 beslöt Europeiska unionens råd att förlänga EU:s militära insats EU NAVFOR-ATALANTA med ett år från och med den 13 december 2009 i syfte att bidra till avvärjande, förebyggande och bekämpande av piratdåd och väpnade rån utanför Somalias kust. Denna militära insats är den första som genomförs till sjöss inom ramen för den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP). Rådet har nämligen konstaterat att piratdåd utanför den somaliska kusten har fortsatt att utgöra ett allvarligt hot mot sjöfarten inom detta område.

(10)

Eftersom ett effektivt och harmoniserat genomförande av de förebyggande åtgärder som rekommenderas i cirkulären MSC.1/Circ. 1334 och MSC.1/Circ. 1335 kompletterar de åtgärder som genomförs inom ramen för insatsen EU NAVFOR-ATALANTA, kan detta enbart leda till att den marina skyddsinsats som rådet har beslutat om i kampen mot piratdåden utanför Somalia blir ännu effektivare.

(11)

Det ankommer på medlemsstaterna att genomföra åtgärder som ska höja sjösäkerheten och se till att nödvändiga medel anslås och tillhandahålls för detta ändamål.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

1.   Medlemsstaterna uppmanas att säkerställa en effektiv och harmoniserad tillämpning av de förebyggande åtgärderna för att hantera de hot som fartyg kan utsättas för i samband med piratdåd och väpnade rån. Dessa åtgärder, som redan har inventerats och konsoliderats, har fått ett brett stöd från IMO (Internationella sjöfartsorganisationen) och sjöfartsnäringen.

2.   Allmänna åtgärder

2.1

Medlemsstaterna uppmanas att se till att de operatörer som är registrerade hos dem får kännedom om cirkulär MSC.1/Circ. 1334, som antogs vid IMO:s sjösäkerhetskommittés 86:e möte och som utgör en sammanställning och uppdatering av de förebyggande självskyddsåtgärder som fartyg och rederiföretag uppmanas vidta för att bekämpa piratdåd och väpnade rån när det förekommer sådana risker, i enlighet med vad som fastställs i Internationella koden för sjöfartsskydd på fartyg och i hamnanläggningar (ISPS-koden).

2.2

Medlemsstaterna uppmanas att bland annat kontrollera att fartygen är tillräckligt och effektivt bemannade i enlighet med regel 4.28 i del B i ISPS-koden, som blev obligatorisk i och med artikel 3.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 725/2004 (1).

3.   Specifika åtgärder som avser situationen utanför Somalias kust

3.1

Medlemsstaterna uppmanas att se till att de operatörer som är registrerade hos dem får kännedom om cirkulär MSC.1/Circ. 1332, antaget vid IMO:s sjösäkerhetskommittés 86:e möte och senare kompletterat genom cirkulär MSC.1/Circ. 1335, som på internationell nivå återger de åtgärder med beteckningen ”bästa praxis för att undvika, avvärja eller fördröja piratdåd i Adenviken och utanför Somalias kust” som sjöfartsnäringen regelbundet offentliggör och ska uppdatera regelbundet.

3.2

Medlemsstaterna uppmanas att vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att denna bästa praxis sprids, att regelbundna uppdateringar överförs och att genomförandet kontrolleras i syfte att avvärja piratdåd utanför Somalias kust. Bästa praxis återges i bilagan till denna rekommendation.

Utfärdad i Bryssel den 11 mars 2010.

På kommissionens vägnar

Siim KALLAS

Vice ordförande


(1)  EUT L 129, 29.4.2004, s. 6.


BILAGA

Bästa praxis för att avvärja piratdåd i Adenviken och utanför Somalias kust

(Version 2 – augusti 2009)

I en strävan att motarbeta piratdåd i Adenviken och utanför Somalias kust har denna bästa praxis fått stöd av följande internationella företrädare för näringslivet:

1.

INTERTANKO (International Association of Independent Tanker Owners)

2.

ICS (International Chamber of Shipping)

3.

OCIMF (Oil Companies International Marine Forum)

4.

BIMCO (Baltic and International Maritime Council)

5.

SIGTTO (Society of International Gas Tanker and Terminal Operators)

6.

INTERCARGO (International Association of Dry Cargo Ship Owners)

7.

IGP&I (International Group of Protection and Indemnity Clubs)

8.

CLIA (Cruise Lines International Association)

9.

IUMI (International Union of Marine Insurance)

10.

JWC (Joint War Committee) och JHC (Joint Hull Committee)

11.

IMB (International Maritime Bureau)

12.

ITF (International Transport Workers Federation)

Denna bästa praxis stöds även av:

13.

MSCHOA (Maritime Security Centre Horn of Africa)

14.

UKMTO Dubai (UK Maritime Trade Organisation)

15.

MARLO (Maritime Liaison Office)

Föreslagna metoder för planering och operativa åtgärder för fartygsägare, fartygsoperatörer, skeppsledning och befälhavare för fartyg som trafikerar Adenviken och utanför Somalias kust

Syfte

1.

Syftet med detta dokument är att tillhandahålla bästa praxis för att hjälpa rederiföretag och fartyg undvika, avvärja och fördröja piratdåd i Adenviken och utanför Somalias kust. De organisationer som har rådfrågats om detta dokument representerar det stora flertalet rederiföretag och fartygsoperatörer som trafikerar regionen.

2.

Dessa organisationer uppmuntrar sina medlemmar att tillämpa denna praxis och kommer att göra sitt bästa för att sprida dem till andra rederiföretag i syfte att bekämpa piratdåd i regionen. Detta dokument utgör ett komplement till riktlinjerna i internationella sjöfartsorganisationens MSC-cirkulär MSC.1/Circ. 1334.

Karakteristiska överfall och lärdomar

1.

Under 2008 och det första halvåret 2009 ökade antalet överfall på handelsfartyg i hela Adenviken och utanför Somalias kust samt i områden i nordvästra Indiska oceanen. Flertalet av överfallen skedde till en början i den norra delen av Adenviken, men överfall har sedan förekommit längre ut utanför Somalias östkust.

2.

Analyser av genomförda överfall tyder på att följande vanligt förekommande svagheter utnyttjas av pirater:

a)

Låg hastighet.

b)

Lågt fribord.

c)

Otillräcklig planering och bristfälliga rutiner.

d)

Synligt låg beredskap och/eller avsaknad av självskyddsåtgärder.

e)

Långsam reaktionstid ombord på fartyget.

3.

Vid överfallen används vanligtvis två eller fler snabba (upp till 25 knop) öppna småbåtar som ofta närmar sig från babords låring och/eller akterifrån.

4.

Användning av ett piratmoderfartyg, som är ett större fartyg med personal, utrustning, proviant och mindre anfallsfartyg, har gjort det möjligt att genomföra överfall på längre avstånd från land.

5.

Störst vaksamhet bör iakttas vid gryning och skymning eftersom de flesta överfallen har skett under dessa tider på dygnet.

6.

Snabbgående båtar (15 knop eller mer) bör inte antas vara säkra från överfall, däremot är hög hastighet ett effektivt försvar. Användning av handeldvapen och raketgevär (RPG) har förekommit i området för att försöka hota fartygens befälhavare och få dem att sänka hastigheten. Att bibehålla högsta hastighet under sådana omständigheter har visat sig vara effektivt.

7.

De flesta kapningsförsöken har avvärjts av fartygens besättning som har planerat och övat före genomfarten och använt sig av passiva motåtgärder med goda resultat.

8.

Rådande väderlek och sjöförhållanden har även en stor betydelse för överfallarens möjlighet att agera. En vindstyrka på över 18 knop och en våghöjd på över två meter betraktas som tillräckligt för att utgöra skydd för alla utom de mest sårbara fartygen, i synnerhet där befälhavare till fullo följer denna bästa praxis.

Rekommenderad bästa praxis

1.   Inledning

a)   Detta dokument med bästa praxis tillhandahålls för fartygsägare, fartygsoperatörer, befälhavare och deras besättningar. Trots detta har befälhavaren full frihet att vid varje tillfälle vidta lämpliga åtgärder för att undvika, avvärja eller fördröja piratdåd i området.

b)   Inte alla de metoder som nämns i detta dokument är relevanta för alla fartyg. Därför rekommenderas att det som en del av riskbedömningen görs en bedömning av vilka av de metoder i denna bästa praxis som är mest lämpade för fartyget. Följande har dock som regel visat sig vara effektiva:

2.   Före genomfart – allmän planering

a)   Allmänt

i)

UKMTO Dubai är den första kontaktpunkten för fartyg i regionen. Den dagliga kontakten mellan befälhavare och militären sker via UKMTO Dubai som kommunicerar med fartygen och har direktkontakt med MSCHOA och befälhavare till sjöss. UKMTO Dubai kräver regelbunden uppdatering av fartygens position och planerade kurs. De använder denna information för att hjälpa sjömilitären få en exakt bild av sjöfarten. (Se ordlistan i bilaga A för ytterligare uppgifter.)

ii)

Det marina säkerhetscentrumet MSCHOA (Maritime Security Centre – of Africa) är det planerande och samordnande organet för EU:s insatsstyrkor (EU NAVFOR) i Adenviken och utanför Somalias kust. (Se ordlistan i bilaga A.)

iii)

MARLO (Marine Liaison Office) fungerar som en informationskanal mellan CMF (Combined Maritime Forces) och den kommersiella sjöfarten i området. (Se ordlistan i bilaga A.)

iv)

Innan fartyget går in i ett högriskområde bör fartygsägaren och befälhavaren baserat på den senaste informationen göra en egen riskbedömning för att bedöma sannolikheten för att bli överfallen av pirater och konsekvenserna av detta. Resultatet av riskbedömningen bör identifiera vilka åtgärder som kan vidtas för att förhindra överfall, begränsa följderna och återuppta seglingen. Detta innebär att man kombinerar lagstadgade krav med kompletterande metoder för att bekämpa piratdåd.

v)

I rederiföretagens krishanteringsmetoder bör ingå lämpliga åtgärder för att stå emot piratdåd genom att följa IMO:s och andra rekommenderade metoder i branschen alltefter rådande omständigheter och typ av fartyg.

vi)

Förhandsupplysning om ett fartygs avsedda genomfart krävs av de militära myndigheter så att de kan påvisa svagheter och planera för lämplig skyddsåtgärd. Detta uppnås främst genom följande:

1.

Inledande rapport till UKMTO Dubai, via e-post eller fax.

2.

Inledande rapport till MARLO, via e-post eller fax.

3.

Dessutom, vid planerad genomfart i Adenviken eller navigering inom området 12° N, 58° O och 10° S: Registrering av fartygets kurs till MSCHOA, antingen online eller via e-post/fax.

vii)

Även om det bör vidtas åtgärder för att förhindra att pirater går ombord så kommer besättningens och passagerarnas säkerhet i första hand.

b)   Rederiföretagets planering:

Det rekommenderas starkt att skeppsledningen och/eller driftsenheterna registrerar sig för åtkomst till alla delar av MSCHOA-webbplatsen (www.mschoa.eu) och att de läser den information som finns där samt sprider den på lämpligt sätt inom sin flotta.

i)

Se till att fartyg som är på väg in i IRTC, den internationellt rekommenderade transitkorridoren eller området inom 12 grader nord, 58 grader ost eller 10 grader syd skickar ett ”Vessel Movement Registration” meddelande till MSCHOA (online, e-post eller fax) fyra till fem dagar i förväg. Anm.: Detta kan göras antingen av fartyget eller rederiföretaget.

ii)

Se över igenom fartygets säkerhetsrutiner, SSA (Ship Security Assessment), och införandet av fartygets säkerhetsplan, SSP (Ship Security Plan) enligt Internationella koden för sjöfartsskydd på fartyg och i hamnanläggningar (ISPS-koden) vid förberedelser mot piratdåd.

iii)

Rederiföretagets säkerhetschef, CSO (Company Security Officer), uppmanas se till att det finns en beredskapsplan för genomfart i högriskområden, att den övas och diskuteras med befälhavaren och fartygets säkerhetschef, SSO (Ship Security Officer).

iv)

Var klar över vilka områden som innebär särskilt hög risk.

v)

Ge fartygsbefälen vägledning i hur området kan genomseglas och vilka metoder som finns (grupptransitering, eskorterad grupptransitering, nationellt eskortfartyg osv.).

vi)

Genomför regelbundna övningar med besättningen.

vii)

Beslut om användning av ytterligare, privata säkerhetsvakter fattas av rederiföretaget, men användning av beväpnade vakter rekommenderas inte.

viii)

Överväg att ta in fler resurser för att förstärka vakthållningen.

ix)

Överväg att utrusta fartygen med självskyddsutrustning (SPM, Self Protection Measures) före genomfarten i högriskområdet.

c)   Befälhavarens planering:

i)

Skicka ”inledande rapport” till UKMTO Dubai och MARLO, via e-post eller fax, vid insegling i rapporteringsområdet mellan Suez och 78 grader ost 10 grader syd, se Anti-Piracy-kort Q6099.

ii)

Se till att fartyg som är på väg in i IRTC, den internationellt rekommenderade transitkorridoren eller området inom 12 grader nord, 58 grader ost eller 10 grader syd skickar ett ”Vessel Movement Registration”-meddelande till MSCHOA (online, e-post eller fax) fyra till fem dagar i förväg. Anm.: Detta kan göras antingen av fartyget eller rederiföretaget. Om detta utförs av rederiföretaget bör befälhavare förvissa sig om att rederiföretagets uppgifter finns korrekt registrerade hos MSCHOA.

iii)

Före genomfarten i området bör besättningen ges utförlig information.

iv)

Beredskapsplanen mot piratdåd har visat sig vara mest effektiv om den genomförs i förväg. En övning hålls före insegling i området, planen gås igenom och all personal informeras om sina arbetsuppgifter, vilket inkluderar att de känner igen larmsignalen som betyder piratöverfall.

v)

Befälhavare rekommenderas även att ta fram en nödkommunikationsplan som innehåller alla viktiga kontakttelefonnummer och i förväg förberedda meddelanden. Uppgifterna bör finnas nära till hands eller vara permanent anslagna i närheten av kommunikationspanelen (t.ex. telefonnummer till MSCHOA, IMB PRC, CSO – se kontaktlistan i bilaga B).

vi)

Fastställ fartygets AIS-policy: Enligt Solas kan befälhavaren själv fatta beslut om att slå av AIS (Automatic Information System), om han anser att dess användning ökar fartygets sårbarhet. För att kunna tillhandahålla marinstyrkor spårningsinformation inom Adenviken rekommenderas dock att AIS-överföringen inte avbryts utan begränsas till fartygets identitet, position, kurs, hastighet, navigationsstatus och säkerhetsrelaterad information. Utanför Somalias kust ligger beslutet åter hos befälhavaren, men i nuläget är rådet från militärens sida att stänga av den helt. Vid tveksamhet kan MSCHOA rådfrågas.

3.   Före genomfart – planering för sjöresa

a)   Fartyg uppmanas att rapportera sin position, kurs, hastighet klockan 12 på dagen, uppskattade och faktiska ankomsttider till UKMTO Dubai och MARLO så länge de seglar i området.

b)   Fartygen uppmanas även att öka frekvensen av sådan rapportering när de seglar i kända högrisk-/piratområden och meddela när de passerat punkt A eller B i Adenviken, enligt Anti-Piracy-kort Q6099.

c)   Inne i Adenviken

i)

EUNAVFOR rekommenderar starkt att fartyg håller sig innanför IRTC under resan. Västgående fartyg bör hålla sig i den norra delen av korridoren och östgående fartyg hålla sig i den södra delen. På MSCHOA-webbplatsen tillhandahålls tidpunkter och fart för grupptransitering i Adenviken.

ii)

Fartyg bör undvika att komma in på jemenitiskt territorialvatten under resan. Detta beror på internationell sedvanerätt, eftersom det inte är möjligt för internationella militärstyrkor (icke-jemenitiska) att beskydda fartyg som attackeras inne på jemenitiskt territorialvatten.

iii)

Fartyg kan ombes göra ändringar i färdplanen för att anpassa sig efter MSCHOA:s råd om färdväg.

iv)

Vid grupptransiteringar bör fartyg inte förvänta sig att bli ledsagat av ett örlogsfartyg hela tiden. Men alla örlogsfartyg i Adenviken, som antingen ingår i EUNAVFOR eller samarbetar med dem, är underrättade om grupptransiteringarna och har tillgång till alla uppgifter om utsatta fartyg.

v)

MSCHOA rekommenderar starkt att befälhavare försöker planera genomfartsperioderna i högriskområden i Adenviken till nattetid (MSCHOA:s råd till fartyg). Mycket få överfall har genomförts nattetid.

d)   Utanför Adenviken

i)

Fartyg som seglar utanför Somalias kust bör titta på MSCHOA-webbplatsen eller UKMTO Dubai för att få de senaste råden om färdväg.

ii)

Befälhavare bör även uppdatera UKMTO Dubai på vanligt sätt med uppgifter om fartyget och dess kurs.

e)   En lista över kontaktuppgifter finns i bilaga B.

4.   Före genomfart – försvarsåtgärder

a)   Se till att, med hänsyn till bemanningsnivån, rutinerna ombord är anpassade i förväg och att vaktpersonalen är utvilad, välinformerad samt att det finns tillräckligt många som hjälps åt vid vakthållningen. Befälhavare och vakthavande befäl bör känna till hur sicksackmanövrer påverkar deras fartyg (i alla väder) och i synnerhet hur sådana manövrer kan reducera fartygets hastighet.

b)   Tänk på att minska kommunikationen med omvärlden (radio, handenhet och AIS-information) och endast använda den till säkerhetsrelaterad kommunikation och Solas-information under genomseglingen i Adenviken och kusten utanför Somalia.

c)   Öka beredskap och redundans genom att använda extra hjälpmaskineri, inklusive generatorer och styrmotorer.

d)   Öka bemanningen på bevakningsplatser/kommandobrygga.

e)   Bemanna maskinrummet.

f)   Se till att säkra och kontrollera tillträdet till kommandobryggan, maskinrummet, rodermaskinen och alla personalutrymmen. Alla tänkbara tillträdespunkter (dörrar, portar, ventiler etc.) bör riskbedömas och säkras därefter, speciellt om den tänkbara tillträdespunkten bedöms som tillräckligt stor för en överfallare att komma in genom. Tillträde till och från personalutrymmen och interna arbetsutrymmen bör ha endast en ingång vid genomfarten i högriskområdet. Eventuellt vidtagna åtgärder bör inte blockera nödutgångar inifrån interna utrymmen och samtidigt vara säkrade från tillträde för pirater utifrån.

g)   I nödfall kan örlogsfartyg kontaktas via VHF-radiokanal 16 (reservkanal 08).

h)   Kontrollera att alla stegar och all utombordsutrustning är undanstuvad eller uppe på däck.

i)   Kontrollera att utrustning för självskydd är korrekt utplacerad, säkert avpassad och i funktion. Tänk på att tillfällig säkerhetsutrustning kan vara sämre avpassad och därför utgöra ett sämre skydd.

j)   Om fartyget har ett relativt lågt fribord bör man tänka på möjligheten att utöka bredden på relingar för att förhindra att änterhakar får fäste. Se MSCHOA-webbplatsen för exempel på sådana åtgärder.

k)   Det rekommenderas att det utses en särskild samlingspunkt, ett så kallat citadell, vid överfall och att man övar låsningsrutiner för att fördröja piraternas övertag av fartyget och vinna tid. Detta bör ske en bit bort från yttre skott och hyttventiler. På grund av pågående debatt om användningen av citadeller och deras tillämpningsmetod rekommenderas befälhavare att regelbundet stämma av med MSCHOA.

l)   Tänk på att eventuellt ställa ut dockor vid relingarna för att simulera förstärkt bevakning. Om det till följd av fartygets konstruktion finns områden som vakten inte kan se, och skyddsutredningen visar på denna risk, kan man behöva kompensera med personal.

m)   Brandpumpar och/eller brandslangar rekommenderas vara trycksatta och klara för tömning överbord kring fartyget, särskilt på de mest utsatta ställena.

n)   Att skapa en vattenridå kring fartyget för att hindra ombordstigning bör också övervägas.

o)   Överväg användning av skärtråd/fysiska hinder kring akterspegeln/lägsta tillträdespunkter, dock utan att begränsa besättningens säkerhet och flyktmöjligheter.

p)   Överväg användning av passiv försvarsutrustning.

q)   Överväg användning av optisk utrustning för nattseende.

r)   Använd CCTV (om sådan är monterad).

5.   Under genomfarten – operativa anvisningar

a)   Fartygets besättning bör inte utsättas för onödiga risker när de vidtar självskyddsåtgärder (SPM).

b)   Alla fartyg i Adenviken rekommenderas starkt att använda IRTC och följa gällande råd vid grupptransitering och tidpunkter som utfärdas på MSCHOA:s webbplats.

c)   Sjömän görs även uppmärksamma på IMO-cirkulär SN.1 Circ. 281 av den 4 augusti 2009, Information on Internationally Recognised Transit Corridor (IRTC) for Ships Transiting the Gulf of Aden där det varnas för att de militära myndigheterna kan komma att ändra IRTC efter rådande omständigheter. Sjömän uppmanas därför att ta reda på aktuell information från MSCHOA:s webbplats http://www.mschoa.org eller varningsmeddelanden för gällande område som utfärdats av NAV.

d)   Vid grupptransitering genom IRTC: Passera i den hastighet som angivits för grupptransitering, men var uppmärksam på fartygets begränsningar. (Aktuellt råd är t.ex. att om fartygets högsta hastighet är 16 knop, bör man delta i en grupp för 14 knop och ha två knop som reserv.)

e)   Om man inte avser att göra en grupptransitering genom IRTC: Bibehåll högsta hastighet genom hela högriskområdet. (Aktuellt råd är att om fartygets högsta hastighet är mer än 18 knop, bör man inte sänka hastigheten för att delta i en grupptransitering. Bibehåll i stället högsta hastighet och passera så stor del som möjligt av högriskområdet i mörker.)

f)   Fartygen bör alltid se till att uppfylla kraven i de internationella reglerna för att undvika kollision till havs. Befälhavare bör sträva efter att inte hindra andra fartyg från att segla säkert när de går in i och ut ur IRTC. Navigationsljusen bör vara tända under natten. Följ riktlinjerna från flaggstatens myndighet.

g)   Begränsa belysningen på däck till vad som krävs av säkerhetsskäl. Att lysa upp skuggade områden kring fartygets skrov kan underlätta sikten för bevakningspersonal, men det får inte påverka en säker navigering. När så anses vara lämpligt, överväg omedelbar användning av ”fjärrmanövrerat” sökarljus, ifall någon misstänkt aktivitet kring fartyget har observerats. Användning av sökarljus kan överraska en fiende och hindra ett överfall. (Gällande råd från sjömilitären är att passera med enbart navigationsljus.)

h)   Förvara fotografier av piratmoderfartyg på kommandobryggan. Rapportera omedelbart vid eventuell observation. Rapportera alla iakttagelser av misstänkta piratmoderfartyg till UKMTO Dubai och IMB PRC. (Se bilaga C för exempel på rapport om piratdåd för att förmedla sådan information eller rapport om annat överfall eller iakttagelse.)

i)   Befälhavaren bör försöka göra en så tidig riskbedömning som möjligt. Så fort befälhavaren känner att det uppstår ett hot bör han anropa UKMTO Dubai.

j)   Se till att hålla god bevakning med hjälp av alla tänkbara medel för att hålla utkik efter misstänkta fartyg, särskilt akterut och i varje väderstreck.

k)   Utsätt inte besättningen för onödiga risker. Endast nödvändigt arbete på däck bör äga rum under genomfart i högriskområde. Befälhavare bör i möjligaste mån hålla besättningen borta från yttre däckområden under nattetid, men samtidigt se till att de hela tiden sköter sin plikt med bibehållen fullständig och korrekt vakthållning.

l)   Använd lampor, varningsklockor och aktivitet hos besättningen för att signalera till misstänkta pirater att de har blivit upptäckta.

m)   Det finns flera ytterligare, kommersiellt tillgängliga, icke-dödande försvarsmedel som kan övervägas; dessa bör däremot utvärderas av rederiföretagen baserat på respektive fördelar och specifika egenskaper med tanke på fartyget i fråga.

6.   Vid överfall av pirater

a)   Följ fartygets i förväg planerade beredskapsplan.

b)   Aktivera nödkommunikationsplanen och rapportera ett överfall omedelbart till en specifik primär kontaktperson, vilket är UKMTO Dubai. (MSCHOA, som det dygnet runt bemannade övervakningscentrumet för sjöfartsskydd som övervakar piratdåd i området, kommer att fortsätta fungera som en reservkontaktpunkt i händelse av överfall.)

c)   Aktivera SSAS (Ship Security Alert System), vilket kommer att varna rederiföretagets säkerhetschef och flaggstaten. Rapporter efter överfall bör sändas så snart som möjligt till alla relevanta rapporteringscentraler för piratdåd enligt beskrivningen i avsnitt 9.

d)   Om befälhavaren har utövat sin rättighet att stänga av AIS under genomfarten i högriskområdet, bör den sättas på igen ifall fartyget utsätts för ett överfall.

e)   Starta nödlarmet och utfärda ett meddelande om piratöverfall enligt fartygets egen beredskapsplan.

f)   Gör ett ”Mayday”-anrop via VHF-radiokanal 16 (reservkanal 08 som övervakas av sjömilitären). Skicka ett nödropsmeddelande via DSC (Digital Selective Calling)-systemet och Inmarsat-C, om så är tillämpligt. Upprätta telefonförbindelse med UKMTO Dubai.

g)   Förhindra att båtar kommer upp mot fartyget genom att ändra kurs och öka hastigheten när så är möjligt (1). Det är mycket svårt för pirater att komma ombord på ett fartyg som

i)

håller en hastighet på över 15 knop,

ii)

gör en manövrering – befälhavare rekommenderas att så snart det är möjligt, med bibehållen hastighet, starta kontinuerliga små sicksackmanövreringar för att hindra ombordstigning. Överväg att utsätta piraterna för vind och vågor genom att utnyttja bog- och aktersvall som försvårar för piratfartyget att lägga till jämsides. Befälhavare och vakthavande befäl bör vara uppmärksamma på fartygets egenskaper vid handhavande och manövrering. Särskild hänsyn bör tas till effekten av olika rorkultsystem och hur dessa kan påverka fartygets hastighet.

h)   Använd brandpump som försvarsmedel.

i)   Överväg att tända framåtriktade däckslampor för att rikta uppmärksamhet till fartyget och hjälpa annalkande sjömilitär att identifiera ett fartyg som attackeras.

j)   Samla in hela återstående besättningen enligt fartygets beredskapsplan.

7.   Om pirater bordat fartyget

a)   Informera UKMTO Dubai och, om det finns tid, även rederiet innan piraterna når fram till kommandobryggan.

b)   Gör inget motstånd; detta kan leda till onödigt våld och skada besättningen.

c)   Om kommandobryggan/maskinrummet måste evakueras bör huvudmotorn slås av – om möjligt helt och hållet så att fartyget inte är i vägen för andra fartyg.

d)   Bibehåll lugnet och samarbeta helt med piraterna.

e)   Se till att hela besättningen, utöver arbetslaget på kommandobryggan, stannar kvar tillsammans på en och samma plats.

f)   Vid användning av ett låst ”citadell” bör man se till att det finns ett invändigt skydd om piraterna försöker bryta genom. Se till att ingen står i vägen för ingångar/dörrar och ventiler/fönster – försök inte hindra intrång. Använd nödkommunikationsmedel från citadellet för att få förbindelse med myndigheter.

8.   I händelse av militär insats

a)   Besättningen bör underrättas om att INTE använda kamera med blixt under pågående militär insats.

b)   I händelse av att militär personal gör en insats ombord på fartyget bör all personal hållas på däck, med båda händerna på huvudet och hålla händerna synliga och tomma.

c)   Var beredd att besvara frågor om identitet och ställning ombord.

d)   Tänk på att engelska inte alltid är det arbetsspråk som används av sjömilitären i regionen.

e)   Militärstyrkor kan inledningsvis gripa alla personer som påträffas. Detta är standardpraxis. Informera och förbered fartygets personal om detta och att de ska samarbeta helt under de inledande momenten vid en militär insats ombord.

9.   Efterrapportering vid incident (se bilaga C)

a)   Efter någon typ av piratöverfall eller misstänkt aktivitet är det viktigt att rapportera händelsen till MSCHOA, UKMTO DUBAI och IMB.

b)   Detta bidrar till att skapa en fullständig analys och att bedöma trenderna inom olika piratdåd. Med hjälp av rapporterna kan man utfärda varningar till andra handelsfartyg i närheten, men de utgör även underlag för att bedöma metoder eller förändrad taktik bland pirater.

c)   Befälhavare uppmanas därför fylla i det standardformulär för rapportering av piratdåd som finns i bilaga C.

Uppdatering av bästa praxis

1.

Denna bästa praxis förväntas uppdateras regelbundet baserat på operationell erfarenhet och lärdomar. Parterna i detta dokument kommer att sträva efter att mötas regelbundet och uppdatera denna bästa praxis samt att informera respektive medlemmar och andra berörda organisationer om revideringar.

2.

Vid tveksamheter bör MSCHOA-webbsidan konsulteras. Där läggs alltid relevant information upp (med reservation för att inte alla ovan angivna organisationer godkänner detta).


(1)  Om ni kan vinna tid tills militärstyrkorna anländer resulterar detta ofta i att piraterna avbryter överfallet. Därför är tidig registrering i MSCHOA, nyttjande av tidpunkter för överresa i grupp och uppdatering av er position till UKMTO Dubai av största vikt: det ökar sannolikheten att sjömilitären är i närheten om piraterna överfaller.

BILAGA A

ORDLISTA

De involverade samordnande organens roller och inbördes förhållande.

EUNAVFOR

EUNAVFOR är den samordnande myndigheten som driver det marina säkerhetscentrumet Afrikas horn. All information och alla kontaktuppgifter finns på MSCHOA:s webbsida.

MSC (HOA) Maritime Security Centre (Horn of Africa)

MSCHOA inrättades av EU som del av ett initiativ för europeisk säkerhets- och försvarspolitik för att bekämpa piratdåd utanför Afrikas horn. Det här arbetet inleddes med att EU NAVCO bildades i september år 2008. Denna samordnande enhet som har sitt huvudkontor i Bryssel etablerade förbindelser med ett brett tvärsnitt av sjöfartsnäringen och står för samordningen av EU:s insatsstyrkor i regionen. I november år 2008 tog Europeiska unionens råd ett avgörande steg vidare genom att anta ett sjöfartsuppdrag – EU NAVFOR ATALANTA – i syfte att förbättra sjöfartsskyddet utanför Somalias kust genom att undvika och avvärja piratdåd och genom att hjälpa till att skydda handelsfartyg i regionen.

UKMTO Dubai – (UK) Maritime Trade Operations

UKMTO Dubai (UK Maritime Trade Operations) har sitt kontor i Dubai och fungerar som kontaktpunkt i förbund med CMF (Combined Military Forces). UKMTO Dubai administrerar även det frivilliga rapporteringssystemet, dit handelsfartyg uppmuntras att skicka dagliga rapporter med uppgifter om position och beräknad ankomsttid i nästa hamn, under genomfarten i regionen som gränsar till Suez, 78° O och 10° S. UKMTO Dubai kan således spåra fartyg och uppgifter om position vidarebefordras till huvudkontor inom CMF och EU. Nya och relevanta uppgifter som påverkar handelstrafik kan därefter vidarebefordras direkt till fartygen, i stället för rederikontoren, vilket förbättrar reaktionsförmågan vid eventuella incidenter och sparar tid.

Kontakta UKMTO Dubai för ytterligare information eller för att delta i det frivilliga rapporteringssystemet: UKMTO@eim.ae

BILAGA B

Kontaktuppgifter

UKMTO Dubai

E-post:

UKMTO@eim.ae

Tfn

+ 971 505523215

Mobil

Fax

+ 971 43065710

Telex

(51) 210473

MSCHOA

Via webbplats för rapportering

www.mschoa.org

Tfn

+ 44 1923958545

Fax

+ 44 1923958520

E-post:

postmaster@mschoa.org

IMB PRC

E-post:

piracy@icc-ccs.org

Tfn

+ 60 320310014

Mobil

Fax

+ 60 320785769

Telex

MA34199 IMBPC1

MARLO

E-post:

Marlo.bahrain@me.navy.mil

Tfn

+ 973 17853927

Mobil

+ 973 39442117

BILAGA C

UPPFÖLJNINGSRAPPORT – RAPPORT OM PIRATDÅD

Image

Image

Ytterligare vägledning för fartyg som bedriver fiske, tillägg till bästa praxis för att avvärja piratdåd i Adenviken och utanför Somalias kust

I.   Rekommendationer för fartyg i fiskevatten

1.

Icke-somaliska fiskefartyg bör undvika att arbeta eller passera inom 200 nautiska mil från Somalias kust, oavsett om de har fått licenser för detta ändamål.

2.

Påbörja inga fiskeaktiviteter om radarn indikerar att det finns oidentifierade båtar.

3.

Om man har observerat den typen av snabbgående gummibåtar som ofta används av pirater bör man förflytta sig bort från dem i högsta hastighet, i en riktning mot vind och vågor som försvårar deras framfart.

4.

Undvik att stanna nattetid, var uppmärksam och se till att kommandobrygga, däck och maskinrum hela tiden bevakas.

5.

Under pågående fiske, när fartyget är mer utsatt, bör man vara uppmärksam och bibehålla radarbevakning för att snabbt kunna reagera om myndigheterna utfärdar varning om annalkande fara för överfall.

6.

Vid navigering nattetid bör man endast använda nödvändiga navigations- och säkerhetsljus för att undvika ljus som kan locka pirater som ibland lurpassar i båtar utan radar.

7.

Se till att kommandobryggan på däck och maskinrummet bevakas medan fartyget driver under fisket nattetid. Använd endast nödvändig navigations- och säkerhetsbelysning. Motorn måste vara klar för omedelbar start.

8.

Håll avstånd till oidentifierade fartyg.

9.

Använd VHF-radion så lite som möjligt för att undvika att bli avlyssnade av pirater och för att försvåra pejling.

10.

Aktivera AIS om sjöfartsflyget befinner sig i området för att på så vis underlätta identifiering och målföljning.

II.   Identifiering

1.

Befälhavare rekommenderas starkt att registrera sina fiskefartyg hos MSCHOA under hela sin verksamhet utanför Somalias kust. Detta bör inkludera en fullständig förteckning över besättningen ombord och fartygens avsikter, om så är möjligt.

2.

Genomför övningar före genomfart eller fiske i högriskområdet.

3.

Om fiskefartyg är utrustade med VMS-anordningar ska deras driftsledare alltid se till att MSCHOA har åtkomst till VMS-data.

4.

Fiskefartyg bör undvika att gå genom områden där de har fått information om att misstänkta piratmoderfartyg har identifierats och bör använda sig av alla medel för att så tidigt som möjligt kunna upptäcka rörelse från stora eller mindre fartyg som kan vara misstänkta.

5.

Fiskefartyg bör alltid vara redo att identifiera sig vid begäran från flyg eller fartyg från operation ATALANTA eller annan internationell eller nationell antipiratverksamhet.

6.

Militär-, handels- och fiskefartyg bör alltid svara utan fördröjning på alla begäranden om identifiering som kommer från ett fiskefartyg som de närmar sig (för att möjliggöra en så tidig undanmanöver som möjligt, särskilt om fartyget fiskar).

III.   I händelse av överfall

1.

I händelse av ett överfall eller observation av ett misstänkt fartyg måste varning utfärdas till myndigheterna (UKMTO och MSCHOA) och övriga flottan.

2.

Lämna kontaktuppgifterna för fartygets andre befälhavare (som är på land) vars kunskap om fartyget kan bidra till att militärens ingripande lyckas.

Rekommendationer endast för snörpvad

3.

Evakuera all personal från däck och mastkorg.

4.

Om pirater har tagit kontroll över fartyget och snörpvaden är utspridd bör man uppmuntra piraterna att tillåta att näten tas om hand. Om snörpvaden tillåts tas om hand följer man instruktionerna för stuvningen och förklarar hur utrustningen fungerar för att undvika missförstånd.