ISSN 1725-2628

doi:10.3000/17252628.L_2010.061.swe

Europeiska unionens

officiella tidning

L 61

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

53 årgången
11 mars 2010


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Kommissionens förordning (EU) nr 200/2010 av den 10 mars 2010 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/2003 vad gäller ett unionsmål för minskning av prevalensen av salmonellaserotyper i vuxna avelsflockar av Gallus gallus  ( 1 )

1

 

*

Kommissionens förordning (EU) nr 201/2010 av den 10 mars 2010 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1006/2008 om tillstånd till fiskeverksamhet för gemenskapens fiskefartyg i vatten utanför gemenskapens vatten och om tillträde för fartyg från tredjeland till gemenskapens vatten

10

 

*

Kommissionens förordning (EU) nr 202/2010 av den 10 mars 2010 om ändring av förordning (EG) nr 6/2003 om spridning av statistik om varutransport på väg ( 1 )

24

 

*

Kommissionens förordning (EU) nr 203/2010 av den 10 mars 2010 om införande av en beteckning i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Irpinia – Colline dell’Ufita [SUB])

29

 

 

Kommissionens förordning (EU) nr 204/2010 av den 10 mars 2010 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

31

 

 

Kommissionens förordning (EU) nr 205/2010 av den 10 mars 2010 om ändring av de representativa priser och tilläggsbelopp för import av vissa sockerprodukter som fastställs genom förordning (EG) nr 877/2009 för regleringsåret 2009/10

33

 

 

BESLUT

 

 

2010/150/EU

 

*

Kommissionens beslut av den 10 mars 2010 om ett principiellt erkännande av fullständigheten hos den dokumentation som lämnats in för detaljerad granskning inför ett eventuellt införande av fenpyrazamin i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG [delgivet med nr K(2010) 1268]  ( 1 )

35

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR

11.3.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 61/1


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 200/2010

av den 10 mars 2010

om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/2003 vad gäller ett unionsmål för minskning av prevalensen av salmonellaserotyper i vuxna avelsflockar av Gallus gallus

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/2003 av den 17 november 2003 om bekämpning av Salmonella och vissa andra livsmedelsburna zoonotiska smittämnen (1), särskilt artikel 4.1 andra stycket och artikel 13, och

av följande skäl:

(1)

Syftet med förordning (EG) nr 2160/2003 är att säkerställa att åtgärder vidtas för att påvisa och bekämpa Salmonella och andra zoonotiska smittämnen i alla relevanta led inom produktion, bearbetning och distribution, i synnerhet på primärproduktionsnivå, med målet att minska deras prevalens och de risker de medför för folkhälsan.

(2)

Enligt förordning (EG) nr 2160/2003 ska unionsmål fastställas för minskning av prevalensen av de zoonoser och zoonotiska smittämnen som förtecknas i bilaga I till den förordningen inom de djurpopulationer som förtecknas i den bilagan. Det fastställs även vissa krav för dessa mål.

(3)

I bilaga I till förordning (EG) nr 2160/2003 hänvisas det till alla salmonellaserotyper av betydelse för folkhälsan i avelsflockar av Gallus gallus. Dessa avelsflockar kan sprida salmonellainfektion till sin avkomma, särskilt till flockar av värphöns och slaktkycklingar. En minskning av prevalensen av Salmonella i avelsflockar bidrar därför till bekämpningen av detta zoonotiska smittämne i ägg och kött från avkomman, som är en viktig folkhälsorisk.

(4)

I kommissionens förordning (EG) nr 1003/2005 av den 30 juni 2005 om tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/2003 beträffande ett gemenskapsmål för minskning av prevalensen av vissa serotyper av Salmonella i avelsflockar av Gallus gallus  (2) fastställs ett gemenskapsmål för minskning av prevalensen av vissa salmonellaserotyper i avelsflockar av Gallus gallus under en övergångsperiod som löper ut den 31 december 2009. Till det datumet ska den högsta procentuella andelen vuxna avelsflockar av Gallus gallus som fortfarande är positiva för Salmonella enteritidis, Salmonella infantis, Salmonella hadar, Salmonella typhimurium och Salmonella virchow (nedan kallade de relevanta Salmonella spp.) vara högst 1 %. Det är följaktligen nödvändigt att fastställa ett permanent unionsmål för minskning av de relevanta Salmonella spp. när den perioden har löpt ut.

(5)

I förordning (EG) nr 2160/2003 föreskrivs det att erfarenheter av gällande nationell lagstiftning och information som överlämnats till kommissionen eller Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) i enlighet med gällande unionskrav, särskilt i samband med de uppgifter som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/99/EG av den 17 november 2003 om övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen (3), särskilt artikel 5, ska beaktas när unionsmålet fastställs.

(6)

I enlighet med kraven i förordning (EG) nr 2160/2003 har Efsa rådfrågats om fastställandet av det permanenta unionsmålet för avelsflockar av Gallus gallus. Följaktligen antog panelen för biologiska faror den 26 mars 2009 på begäran av Europeiska kommissionen ett vetenskapligt yttrande om en kvantitativ uppskattning av inverkan av fastställandet av ett nytt mål för minskning av Salmonella hos avelshöns av Gallus gallus  (4). Panelen konstaterade att risken för överföring från avelshöns till deras avkomma i kedjorna för slaktkycklingkött och ägg är störst för Salmonella enteritidis och Salmonella typhimurium. Den konstaterade vidare att EU:s bekämpningsåtgärder för dessa två serotyper hos avelshöns förväntas bidra till bekämpningen av salmonellainfektioner i produktionsbestånd och minska riskerna från fjäderfä för människors hälsa. I det vetenskapliga yttrandet fastställdes det även att marginalfördelarna med ytterligare bekämpningsåtgärder på EU-nivå av andra serotyper hos avelsdjur är relativt små: de är mindre ofta förknippade med ohälsa hos människor och har mindre potential för vertikal överföring.

(7)

Med hänsyn till Efsas vetenskapliga yttrande och med tanke på att det behövs mer tid för att bedöma utvecklingen av Salmonella i flockar efter införandet av de nationella kontrollprogrammen, bör man bibehålla ett unionsmål för minskning av Salmonella i vuxna avelsflockar av Gallus gallus som motsvarar det mål som fastställs i förordning (EG) nr 1003/2005.

(8)

För att kontrollera framstegen när det gäller att uppnå unionsmålet, måste man föreskriva om upprepad provtagning på avelsflockar av Gallus gallus.

(9)

De nationella kontrollprogrammen för att nå målet under 2010 har godkänts i enlighet med kommissionens beslut 2009/883/EG av den 26 november 2009 om godkännande av årliga och fleråriga program som medlemsstaterna lagt fram för år 2010 och följande år för utrotning, bekämpning och övervakning av vissa djursjukdomar och zoonoser samt gemenskapens finansiella stöd till dessa program (5). Dessa program byggde på de rättsliga bestämmelser som gällde då programmen lämnades in. Programmen för avelsflockar av Gallus gallus godkändes på grundval av bestämmelserna i förordning (EG) nr 1003/2005. Det behövs därför en övergångsbestämmelse för de redan godkända kontrollprogrammen.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Unionsmål

1.   Från och med den 1 januari 2010 ska det unionsmål som avses i artikel 4.1 i förordning (EG) nr 2160/2003 för minskning av Salmonella spp. i avelsflockar av Gallus gallus (nedan kallat unionsmålet) vara en minskning till högst 1 % av den högsta procentuella andelen vuxna avelsflockar av Gallus gallus som fortfarande är positiva för Salmonella enteritidis, Salmonella infantis, Salmonella hadar, Salmonella typhimurium och Salmonella virchow (nedan kallade de relevanta salmonellaserotyperna).

För medlemsstater med färre än 100 vuxna avelsflockar av Gallus gallus ska dock unionsmålet från och med den 1 januari 2010 vara att högst en sådan flock per år får vara fortsatt positiv för de relevanta salmonellaserotyperna.

2.   Det testprogram som är nödvändigt för att kontrollera framstegen när det gäller att uppnå unionsmålet fastställs i bilagan.

Artikel 2

Översyn av unionsmålet

Kommissionen ska se över unionsmålet med hänsyn till de uppgifter som samlas in genom det testprogram som föreskrivs i artikel 1.2 i den här förordningen och kriterierna i artikel 4.6 c i förordning (EG) nr 2160/2003.

Artikel 3

Upphävande av förordning (EG) nr 1003/2005

1.   Förordning (EG) nr 1003/2005 ska upphöra att gälla.

2.   Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen.

Artikel 4

Övergångsbestämmelser

Bestämmelserna i bilagan till förordning (EG) nr 1003/2005 ska fortsätta att gälla för de kontrollprogram som godkänts innan den här förordningen träder i kraft.

Artikel 5

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2010.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 10 mars 2010.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 325, 12.12.2003, s. 1.

(2)  EUT L 170, 1.7.2005, s. 12.

(3)  EUT L 325, 12.12.2003, s. 31.

(4)  The EFSA Journal, nr 1036, s. 1–68, 2009.

(5)  EUT L 317, 3.12.2009, s. 36.


BILAGA

Testprogram som är nödvändigt för att kontrollera uppnåendet av unionsmålet för minskning av de relevanta salmonellaserotyperna i vuxna avelsflockar av Gallus gallus

1.   URVALSRAM

Urvalsramen för att påvisa förekomsten av Salmonella Enteritidis, Salmonella Infantis, Salmonella Hadar, Salmonella Typhimurium och Salmonella Virchow (nedan kallade de relevanta salmonellaserotyperna) ska omfatta alla vuxna avelsflockar av tamhöns (Gallus gallus) bestående av minst 250 fåglar (nedan kallade avelsflockar). Den påverkar inte tillämpningen av bestämmelserna i förordning (EG) nr 2160/2003 och direktiv 2003/99/EG när det gäller övervakningskraven för andra djurpopulationer eller andra serotyper.

2.   ÖVERVAKNING AV AVELSFLOCKAR

2.1   Plats för provtagning, provtagningsfrekvens och provtagningsstatus

Provtagningen av avelsflockar ska ske på livsmedelsföretagarens initiativ och som ett led i den officiella kontrollen.

2.1.1   Provtagning på livsmedelsföretagarens initiativ

Provtagning ska ske varannan vecka på den plats som den behöriga myndigheten valt av följande två möjliga alternativ:

a)

Kläckeriet.

b)

Anläggningen.

Den behöriga myndigheten kan välja ett av de ovanstående alternativen i a eller b för hela testprogrammet för alla avelsflockar för slaktkycklingar och det andra alternativet för alla avelsflockar för värphöns. Provtagning av avelsflockar som lägger kläckägg avsedda för handel inom unionen måste dock ske på anläggningen.

Det ska införas ett förfarande som säkerställer att analyslaboratoriet utan dröjsmål till den behöriga myndigheten anmäler påvisande av förekomsten av de relevanta salmonellaserotyperna vid provtagning på livsmedelsföretagarens initiativ. Det förblir livsmedelsföretagarens och analyslaboratoriets ansvar att se till att påvisandet av förekomsten av någon av de relevanta salmonellaserotyperna anmäls i rätt tid.

Om unionsmålet har uppnåtts under minst två på varandra följande kalenderår i hela medlemsstaten, får den behöriga myndigheten genom undantag från första stycket i denna punkt besluta att provtagningen på anläggningen endast behöver ske var tredje vecka. Den behöriga myndigheten får dock besluta att behålla eller återuppta kontrollerna varannan vecka om förekomst av de relevanta salmonellaserotyperna påvisas i en flock på anläggningen och/eller om den anser en sådan åtgärd lämplig i något annat fall.

2.1.2   Provtagning som ett led i den officiella kontrollen

Provtagning som ett led i den officiella kontrollen ska bestå av följande:

2.1.2.1   Om provtagning på livsmedelsföretagarens initiativ äger rum på kläckeriet:

a)

Rutinprovtagning var sextonde vecka på kläckeriet.

b)

Rutinprovtagning på anläggningen vid två tillfällen under produktionscykeln: första gången inom fyra veckor efter det att värpperioden börjat eller efter flyttning till äggproduktionsanläggningen och andra gången mot slutet av värpperioden, tidigast åtta veckor före produktionscykelns slut.

c)

Kontrollprovtagning på anläggningen när förekomst av de relevanta salmonellaserotyperna har påvisats vid provtagning på kläckeriet.

2.1.2.2   Om provtagning på livsmedelsföretagarens initiativ äger rum på anläggningen ska rutinprovtagning ske vid tre tillfällen under produktionscykeln:

a)

Inom fyra veckor efter det att värpperioden börjat eller efter flyttning till äggproduktionsanläggningen.

b)

Mot slutet av värpperioden, tidigast åtta veckor före produktionscykelns slut.

c)

När som helst under produktionscykeln vid en tidpunkt på tillräckligt avstånd från den provtagning som avses i a och b.

2.1.2.3   Genom undantag från punkterna 2.1.2.1 och 2.1.2.2 och om unionsmålet har uppnåtts under minst två på varandra följande kalenderår i hela medlemsstaten, får den behöriga myndigheten ersätta rutinprovtagningarna med provtagning

a)

på anläggningen vid ett tillfälle när som helst under produktionscykeln och en gång om året på kläckeriet, eller

b)

på anläggningen vid två tillfällen när som helst under produktionscykeln vid tidpunkter på tillräckligt avstånd från varandra.

Den behöriga myndigheten får dock besluta att behålla eller återuppta den provtagning som fastställs i punkt 2.1.2.1 eller 2.1.2.2 om förekomst av de relevanta salmonellaserotyperna påvisas i en flock på anläggningen och/eller om den anser en sådan åtgärd lämplig i något annat fall.

Provtagning som utförs av den behöriga myndigheten får ersätta provtagning på livsmedelsföretagarens initiativ.

2.2   Provtagningsprotokoll

2.2.1   Provtagning på kläckeriet

Minst ett prov ska tas per avelsflock vid varje provtagningstillfälle.

Provtagningen ska ske på en kläckningsdag då prover från alla avelsflockar finns tillgängliga. Om det inte är möjligt måste man säkerställa att prover tas från varje flock med åtminstone det intervall som fastställs i punkt 2.1.

Allt material från alla äggkläckare som de nykläckta kycklingarna flyttas från på provtagningsdagen ska ingå i proverna i proportionell omfattning.

Om det finns över 50 000 ägg från en avelsflock i äggkläckarna ska ytterligare ett prov tas från den berörda flocken.

Provet ska åtminstone bestå av

a)

ett samlingsprov från synligt nedsmutsade äggramar slumpmässigt utvalt från fem olika äggbackar eller ställen i äggkläckaren så att provet omfattar minst 1 m2; om kläckäggen från en avelsflock fyller mer än en äggkläckare ska ett sådant samlingsprov tas från varje äggkläckare, dock högst fem, eller

b)

ett prov taget med en eller flera fuktade tygsvabbar från en total ytareal på minst 900 cm2, från hela ytarealen av totalt minst fem äggbacksbottnar omedelbart efter flytten av kycklingarna, eller från dun från fem ställen, även från golvet, i varje äggkläckare, dock högst fem, med kläckta ägg från flocken, samtidigt som det säkerställs att minst ett prov tas per flock som äggen härstammar från, eller

c)

10 g knäckta äggskal som tas från totalt 25 olika äggbackar, dvs. ett ursprungligt prov på 250 g, i upp till fem äggkläckare med kläckta ägg från flocken, och som krossas, blandas och fördelas i delprover på 25 g för undersökning.

Det tillvägagångssätt som anges i a, b och c ska följas både vid provtagning på livsmedelsföretagarens initiativ och vid provtagning som ett led i den officiella kontrollen. Det ska dock inte vara obligatoriskt att inkludera en äggkläckare med ägg från olika flockar om åtminstone 80 % av äggen är i andra äggkläckare som ingår i provtagningen.

2.2.2   Provtagning på anläggningen

2.2.2.1   Rutinprovtagning på livsmedelsföretagarens initiativ

Provtagning ska huvudsakligen ske på träckprover och ska syfta till att påvisa en prevalens på 1 % i flocken med ett 95-procentigt konfidensintervall. I detta syfte ska proverna omfatta ett av följande alternativ:

a)

Poolad träck som består av separata prover av färsk träck som vart och ett väger minst 1 g och som tagits slumpmässigt från ett antal platser i det fjäderfästall där avelsflocken hålls, eller från varje byggnadskomplex på den anläggning där avelsflocken hålls, om flocken kan röra sig fritt i mer än ett fjäderfästall på en viss anläggning. Träckproverna får poolas till minst två prover.

Det antal platser från vilka separata träckprover ska tas för ett samlingsprov framgår av följande:

Antal fåglar som hålls i avelsflocken

Antal träckprover som ska tas i avelsflocken

250–349

200

350–449

220

450–799

250

800–999

260

1 000 eller fler

300

b)

Sockprover och/eller dammprover:

 

De sockprover som används ska ha tillräckligt hög absorptionsförmåga för att kunna suga upp fukt. ”Sockor” av gasväv ska också godtas för det ändamålet.

 

Ytan på sockorna ska fuktas med lämpligt förtunningsmedel (t.ex. 0,8 % natriumklorid med 0,1 % pepton i sterilt avjoniserat vatten eller endast sterilt vatten, eller något annat förtunningsmedel som godkänts av den behöriga myndigheten).

 

Proverna ska samlas upp under en runda i stallet där provtagaren följer en väg som ger representativa prover för alla delar av fjäderfästallet eller respektive sektor. Rundan ska omfatta strö- och spaltytor om stavarna är säkra att gå på. Samtliga enskilda utrymmen i ett fjäderfästall ska provtas. Efter avslutad provtagning i en sektor ska sockproverna avlägsnas försiktigt så att inte vidhäftat material lossnar.

Proverna ska bestå av

i)

fem par sockprover, som vart och ett motsvarar ca 20 % av fjäderfästallets ytareal; sockproverna får poolas till minst två prov, eller

ii)

minst ett par sockprover som motsvarar fjäderfästallets hela ytareal, och ett kompletterande dammprov som samlas upp från flera olika ställen i fjäderfästallet från ytor med synlig dammförekomst. En eller flera fuktade tygsvabbar motsvarande en total ytareal på minst 900 cm2 ska användas för uppsamlingen av dammprovet.

c)

För avelsflockar i burhållning får proverna bestå av naturligt blandad träck från gödselmattor, skrapor eller gödselkällare, beroende på typ av stall. Två prover på minst 150 g ska samlas in för individuell testning:

i)

Gödselmattor placerade under varje våning av burar som körs regelbundet och töms i en skruv eller ett transportbandsystem.

ii)

System där deflektorplåtar under burarna skrapar ned träck i en gödselkällare under stallet.

iii)

System i ett fjäderfästall med trappstegsburar där burarna är överhängande och träcken faller direkt ned i en gödselkällare.

Det finns vanligen flera burrader i ett stall. Poolad träck från varje burrad ska ingå i det totala samlingsprovet. Två samlingsprover ska tas från varje avelsflock enligt beskrivningen i tredje till sjätte styckena nedan.

I system med band eller skrapor ska dessa köras på dagen för provtagningen innan provtagningen påbörjas.

I system med deflektorplåtar under burarna och skrapor ska den poolade träck som fastnat på skrapan efter det att skrapan har körts samlas in.

I fjäderfästall med system med trappstegsburar som saknar system med band eller skrapor är det nödvändigt att samla in den poolade träcken från hela gödselkällaren.

System med gödselmattor: poolad träck från bandens ändar där tömningen sker ska samlas in.

2.2.2.2   Provtagning som ett led i den officiella kontrollen

a)

Rutinprovtagning ska ske enligt beskrivningen i punkt 2.2.2.1.

b)

Kontrollprovtagning ska ske enligt beskrivningen i punkt 2.2.2.1 när de relevanta salmonellaserotyperna har påvisats vid provtagning på kläckeriet.

Kompletterande prover kan samlas in för ett eventuellt test för påvisande av antimikrobiella eller bakterietillväxthämmande ämnen enligt följande: slumpmässigt utvalda fåglar samlas in från varje fjäderfästall på anläggningen, vanligen upp till fem fåglar per stall, såvida inte den behöriga myndigheten anser det nödvändigt att ta prover från ett större antal fåglar.

Om smittkällan inte bekräftas ska ett antimikrobiellt test eller ett nytt bakteriologiskt test göras för förekomsten av de relevanta salmonellaserotyperna hos avelsflockarna eller deras avkomma innan handelsrestriktionerna upphävs.

Om det påvisas antimikrobiella eller bakterietillväxthämmande ämnen ska salmonellainfektionen anses bekräftad.

c)

Misstanke om felaktiga resultat

I undantagsfall där den behöriga myndigheten har skäl att ifrågasätta resultatet av testerna (t.ex. falskt positiva eller falskt negativa resultat) får den besluta att upprepa testerna i enlighet med punkt b.

3.   UNDERSÖKNING AV PROVERNA

3.1   Transport och beredning av proverna

3.1.1   Transport

Prover ska inom 24 timmar efter det att de samlats in företrädesvis sändas som expressförsändelse eller med kurir till de laboratorier som avses i artiklarna 11 och 12 i förordning (EG) nr 2160/2003. Om de inte skickas inom 24 timmar måste de förvaras i kylskåp. Transporten kan ske vid omgivningstemperatur, förutsatt att alltför hög värme (mer än 25 °C) och exponering för solljus undviks. På laboratoriet ska proverna hållas kylda fram till undersökningen, som ska påbörjas inom 48 timmar efter mottagandet och inom 96 timmar efter provtagningen.

3.1.2   Äggramar

a)

Lägg proverna i 1 liter buffrat peptonvatten som har värmts upp till rumstemperatur och blanda försiktigt.

b)

Fortsätt odlingen av provet med den detektionsmetod som beskrivs i punkt 3.2.

3.1.3   Sockprover och dammprover

a)

Paren av sockprover och dammproverna (tygsvabb) ska packas upp försiktigt för att undvika att vidhäftad träck eller löst dammaterial lossnar, och därefter läggas i 225 ml buffrat peptonvatten som har värmts upp till rumstemperatur.

b)

Sockproverna och tygsvabben ska vara helt täckta av buffrat peptonvatten, så att det finns tillräckligt mycket fri vätska omkring provet för att eventuell salmonella ska kunna migrera bort från provet, och därför får mer buffrat peptonvatten tillföras vid behov.

Sockproverna och tygsvabben ska beredas var för sig.

c)

När fem par sockprover poolas i två prov ska varje samlingsprov placeras i 225 ml (eller mer vid behov) buffrat peptonvatten, så att provet är helt täckt och det finns tillräckligt mycket fri vätska omkring provet för att eventuell salmonella ska kunna migrera bort från provet.

d)

Rör om så att provet blir helt mättat och fortsätt sedan odlingen enligt den detektionsmetod som beskrivs i punkt 3.2.

3.1.4   Andra träckprover

a)

Träckproverna ska poolas och blandas noga, och ett delprov på 25 g tas för odling.

b)

Delprovet på 25 g ska läggas i 225 ml buffrat peptonvatten som har värmts upp till rumstemperatur.

c)

Odlingen av provet fortsätts enligt den detektionsmetod som beskrivs i punkt 3.2.

Om det fastställs ISO-standarder för beredning av relevanta prover för påvisande av salmonella ska dessa tillämpas och ersätta bestämmelserna i punkterna 3.1.2, 3.1.3 och 3.1.4 om beredning av proverna.

3.2   Detektionsmetod

Påvisandet av de relevanta salmonellaserotyperna ska utföras i enlighet med ändring 1 av EN/ISO 6579:2002/Amd1:2007 ”Microbiology of food and animal feeding stuffs – Horizontal method for the detection of Salmonella spp. – Amendment 1: Annex D: Detection of Salmonella spp. in animal faeces and in environmental samples from the primary production stage”.

Vad gäller de sockprover, dammprover och övriga träckprover som avses i punkt 3.1 får den inkuberade anrikningsbuljongen med buffrat peptonvatten poolas för framtida odling. Inkubera i så fall båda proverna i buffrat peptonvatten enligt punkt 3.1.3. Ta 1 ml inkuberad buljong från varje prov och blanda noga. Ta sedan 0,1 ml av blandningen och inokulera MSRV-plattorna (modified semi-solid Rappaport-Vassiliadis medium).

Proverna i buffrat peptonvatten får inte skakas, snurras eller på något annat vis röras om efter inkubationen, då detta utlöser partiklar med inhiberande effekt och minskar efterföljande isolering i MSRV.

3.3   Serotypning

Minst ett isolat från varje positivt prov ska typas enligt Kauffmann–White-schemat.

3.4   Alternativa metoder

När det gäller prover som tagits på livsmedelsföretagarens initiativ får alternativa metoder användas i stället för de metoder för beredning av proverna, de detektionsmetoder och den serotypning som föreskrivs i punkterna 3.1, 3.2 och 3.3 i denna bilaga, om de validerats enligt den senaste utgåvan av EN/ISO 16140.

3.5   Lagring av stammar

Det ska säkerställas att minst en isolerad stam av de relevanta salmonellaserotyperna från provtagning som ett led i den officiella kontrollen per stall och per år lagras för eventuell framtida fagtypning eller resistensbestämning, enligt de metoder som normalt används för insamling av stammar och som ska garantera att stammarna förblir intakta i minst två år. Om den behöriga myndigheten beslutar det ska även isolat från livsmedelsföretagarnas provtagning lagras för dessa ändamål.

4.   RESULTAT OCH RAPPORTERING

En avelsflock ska anses positiv för kontrollen av om unionsmålet har uppnåtts

om förekomsten av de relevanta salmonellaserotyperna (bortsett från vaccinstammar) påvisats i ett eller flera prover som tagits i flocken, även om de relevanta salmonellaserotyperna endast påvisats i dammprovet, eller

om kontrollprovtagningen som ett led i den officiella kontrollen i enlighet med punkt 2.2.2.2 b inte bekräftar påvisandet av de relevanta salmonellaserotyperna, men antimikrobiella eller bakterietillväxthämmande ämnen påvisats i flocken.

Denna bestämmelse ska inte gälla för de undantagsfall som avses i punkt 2.2.2.2 c där det ursprungliga positiva resultatet för salmonella vid provtagning på livsmedelsföretagarens initiativ inte bekräftats vid provtagning som ett led i den officiella kontrollen.

En positiv avelsflock ska enbart räknas en gång, oavsett hur ofta de relevanta salmonellaserotyperna påvisats i den aktuella flocken under produktionsperioden eller om provtagningen gjordes på livsmedelsföretagarens initiativ eller av den behöriga myndigheten. Om provtagningen under produktionsperioden sträcker sig över två kalenderår ska dock resultatet från varje år rapporteras separat.

Rapporteringen ska omfatta följande:

a)

En närmare beskrivning av val av metod för provtagning och typ av prover som tagits.

b)

Det totala antalet vuxna avelsflockar bestående av minst 250 fåglar som testats minst en gång under rapporteringsåret.

c)

Resultatet av testningen, bl.a.

i)

det totala antalet avelsflockar positiva för någon typ av salmonella i medlemsstaten,

ii)

antalet avelsflockar positiva för minst en av de relevanta salmonellaserotyperna,

iii)

antalet positiva avelsflockar för varje salmonellaserotyp eller för ospecificerad salmonella (ej typbara eller ej serotypade isolat).

d)

Det antal fall där det ursprungliga positiva salmonellaprovet vid provtagning på livsmedelsföretagarens initiativ inte bekräftats vid provtagning som ett led i den officiella kontrollen.

e)

Förklaringar till resultaten, särskilt när det gäller undantagsfall.

Resultaten och all annan relevant information ska tas med i den rapportering av trender och källor som föreskrivs i artikel 9.1 i direktiv 2003/99/EG.


11.3.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 61/10


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 201/2010

av den 10 mars 2010

om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1006/2008 om tillstånd till fiskeverksamhet för gemenskapens fiskefartyg i vatten utanför gemenskapens vatten och om tillträde för fartyg från tredjeland till gemenskapens vatten

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1006/2008 av den 29 september 2008 om tillstånd till fiskeverksamhet för gemenskapens fiskefartyg i vatten utanför gemenskapens vatten och om tillträde för fartyg från tredjeland till gemenskapens vatten (1), särskilt artikel 26, och

av följande skäl:

(1)

På grund av närheten mellan vatten i Europeiska unionen (EU) och vatten som lyder under norsk eller färöisk överhöghet och jurisdiktion, är det lämpligt att fastställa särskilda tillståndsvillkor för EU-fartyg som bedriver fiskeverksamhet i norska vatten i Nordsjön och i färöiska vatten.

(2)

Tillträde för fartyg från tredjeländer bör begränsas till vissa geografiska områden för att skydda den fiskeverksamhet som bedrivs av lokala fiskefartyg.

(3)

På grund av närheten mellan EU-vatten och vatten som lyder under norsk eller färöisk överhöghet och jurisdiktion, är det lämpligt att fastställa särskilda tillståndsvillkor för fiskefartyg som för norsk eller färöisk flagg och som bedriver fiskeverksamhet i EU-vatten.

(4)

Innehållet i ansökningar om tillstånd för fartyg från tredjeländer bör fastställas så att kommissionen får tillgång till ytterligare data.

(5)

För att se till att de fångster av blåvitling och makrill som görs av tredjelands fartyg i EU-vatten redovisas korrekt är det nödvändigt att anta skärpta bestämmelser om kontroll av sådana fartyg. Dessa bestämmelser bör vara förenliga med det avtal mellan Europeiska gemenskapen och Norge som godkänts genom rådets förordning (EEG) nr 2214/80 (2) och med det avtal mellan Europeiska gemenskapen och Färöarna som godkänts genom rådets förordning (EEG) nr 2211/80 (3).

(6)

Fartyg utan tillstånd enligt förordning (EG) nr 1006/2008 bör ha möjlighet att segla genom EU-vatten under förutsättning att deras fiskeredskap är undanstuvade på ett sådant sätt att de inte med lätthet kan användas för fiskeinsatser.

(7)

Tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 1006/2008 bör antas i enlighet med detta.

(8)

Denna förordning säkerställer kontinuiteten i de bestämmelser som för närvarande finns i rådets förordning (EG) nr 43/2009 av den 16 januari 2009 om fastställande för år 2009 av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i EU-vatten och, för EU-fartyg, i andra vatten där fångstbegränsningar krävs (4).

(9)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för fiske och vattenbruk.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

FISKEVERKSAMHET SOM BEDRIVS AV EU-FARTYG UTANFÖR EU-VATTEN

Artikel 1

Fisketillstånd

Med avvikelse från artikel 3 i förordning (EG) nr 1006/2008 ska EU-fartyg med ett tonnage på högst 200 GT undantas från skyldigheten att ha ett fisketillstånd när de bedriver fiskeverksamhet i norska vatten i Nordsjön.

Artikel 2

Geografiska restriktioner

1.   EU-fiskefartyg som har rätt att bedriva fiskeverksamhet i norska vatten i Nordsjön får inte bedriva fiskeverksamhet i Skagerrak inom 12 nautiska mil utanför Norges baslinje.

2.   Med avvikelse från punkt 1 får fartyg som för dansk eller svensk flagg samt är registrerade i Danmark eller Sverige bedriva fiskeverksamhet i Skagerrak upp till fyra nautiska mil utanför de norska baslinjerna.

Artikel 3

Villkor

EU-fartyg med tillstånd att bedriva riktat fiske efter en art i färöiska vatten får bedriva riktat fiske efter en annan art, förutsatt att de i förväg anmäler detta till de färöiska myndigheterna.

Artikel 4

Allmänna skyldigheter

EU-fiskefartyg som bedriver fiskeverksamhet utanför EU-vatten ska följa de bevarande- och kontrollföreskrifter och alla övriga bestämmelser som reglerar fisket i det område där de bedriver fiske.

KAPITEL II

TREDJELANDS FARTYGS FISKEVERKSAMHET I EU-VATTEN

Artikel 5

Fisketillstånd

Med avvikelse från artikel 18.1 a i förordning (EG) nr 1006/2008 ska fiskefartyg med ett tonnage på mindre än 200 GT som för norsk flagg undantas från skyldigheten att ha ett fisketillstånd när de bedriver fiskeverksamhet i EU-vatten.

Artikel 6

Överföring av och innehåll i ansökningar om fisketillstånd

Ansökningar om fisketillstånd enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 1006/2008 ska innehålla information enligt bilaga I beroende på vilken flagg de berörda fartygen har rätt att föra.

Artikel 7

Geografiska restriktioner

1.   Fartyg som för norsk flagg eller är registrerade på Färöarna och som har rätt att bedriva fiskeverksamhet i EU-vatten får inte bedriva fiskeverksamhet inom 12 nautiska mil utanför medlemsstaternas baslinjer i Ices-område IV (5), Kattegatt och Atlanten norr om 43°00′N, utom det område som avses i artikel 18 i rådets förordning (EG) nr 2371/2002 (6).

2.   Med avvikelse från punkt 1 får fiskefartyg som för norsk flagg bedriva fiskeverksamhet i Skagerrak upp till fyra nautiska mil utanför de danska och svenska baslinjerna.

Artikel 8

Fiskeloggbok

Utöver vad som fastställs i artikel 14.8 i rådets förordning (EG) nr 1224/2009 (7) av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs, ska befälhavaren på ett tredjelands fiskefartyg som har rätt att bedriva fiskeverksamhet i EU-vatten föra en loggbok i vilken den information som anges i bilaga II ska föras in.

Artikel 9

Överföring av data om fiskeverksamhet

1.   De uppgifter som anges i bilaga III ska meddelas kommissionen i överensstämmelse med artikel 23.1 i förordning (EG) nr 1006/2008 av befälhavaren på ett tredjelands fiskefartyg.

2.   Punkt 1 ska inte gälla för fartyg som för norsk flagg och som bedriver fiskeverksamhet i Ices-område IIIa.

Artikel 10

Fiske efter blåvitling och makrill

Fiskefartyg som för norsk flagg och fiskefartyg som för färöisk flagg och som har rätt att fiska efter blåvitling och makrill i EU-vatten ska följa de bestämmelser som anges i bilaga IV.

Artikel 11

Segling genom EU-vatten

Tredjelands fiskefartyg som seglar genom och inte har tillstånd att fiska i EU-vatten ska stuva sina nätredskap på följande sätt, så att de inte med lätthet kan användas:

a)

Nätredskap, vikter och liknande utrustning ska lösgöras från trålbord, sveplinor, trålvarp och rep.

b)

Nätredskap som finns på däck eller ovanför däck ska vara säkert fastgjorda vid någon del av överbyggnaden.

KAPITEL III

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 12

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 10 mars 2010.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 286, 29.10.2008, s. 33.

(2)  EGT L 226, 29.8.1980, s. 47.

(3)  EGT L 226, 29.8.1980, s. 11.

(4)  EUT L 22, 26.1.2009, s. 1.

(5)  EUT L 87, 31.3.2009, s. 70.

(6)  EGT L 358, 31.12.2002, s. 59.

(7)  EGT L 343, 22.12.2009, s. 1.


BILAGA I

ANSÖKNINGAR OM FISKETILLSTÅND FÖR TREDJELANDS FARTYG

DEL I

Fartyg som för norsk flagg

Ansökningar för fartyg som för norsk flagg ska innehålla följande:

a)

Internationellt radioanrop (IRCS).

b)

Gruppkoden.

DEL II

Fartyg som för färöisk flagg

Ansökningar för fartyg som för färöisk flagg ska innehålla följande:

a)

Fartygets namn.

b)

Distriktsbeteckning.

c)

Internationellt radioanrop (IRCS).

d)

Maskinstyrka.

e)

Tonnage i GT samt total längd.

f)

Arter som fisket avser.

g)

Planerat fiskeområde.


BILAGA II

LOGGBOK SOM SKA FÖRAS AV BEFÄLHAVARE PÅ TREDJELANDS FARTYG SOM FISKAR I EU-VATTEN

Uppgifter som ska föras in i loggboken

1.

Efter varje drag:

1.1

Kvantiteten (i kg levande vikt) av varje fångad art.

1.2

Datum och klockslag för draget.

1.3

Den geografiska position där fångsterna gjordes.

1.4

Den fiskemetod som använts.

2.

Efter varje omlastning till eller från ett annat fartyg:

2.1

Uppgiften ”mottagen från” eller ”överförd till”.

2.2

Kvantiteten (i kg levande vikt) av varje omlastad art.

2.3

Namn, distriktsbeteckning och nummer på det fartyg till eller från vilket omlastning har skett.

2.4

Omlastning av torsk är inte tillåten.

3.

Efter varje landning i en EU-hamn:

3.1

Hamnens namn.

3.2

Kvantiteten (i kg levande vikt) av varje landad art.

4.

Efter varje sändning av uppgifter till Europeiska kommissionen:

4.1

Datum och klockslag för sändningen.

4.2

Typ av meddelande: ”fångst vid inträde”, ”fångst vid utträde”, ”fångst”, ”omlastning”.

4.3

När det gäller radiosändning: namnet på radiostationen.


BILAGA III

UPPGIFTER SOM SKA ÖVERSÄNDAS TILL KOMMISSIONEN AV TREDJELÄNDERS FARTYG SOM FISKAR I EU-VATTEN

1.   De uppgifter som ska översändas till kommissionen och tidtabellen för sändningarna är följande:

1.1

Varje gång ett fartyg påbörjar en fiskeresa (1) i EU-vatten ska det skicka ett meddelande om fångst vid inträde med följande uppgifter:

SR

o (2)

(= rapporten börjar)

AD

o

XEU (= till Europeiska kommissionen)

SQ

o

(löpnummer för meddelande under innevarande år)

TM

o

COE (= fångst vid inträde)

RC

o

(internationell radioanropssignal)

TN

f (3)

(fiskeresans löpnummer under året)

NA

f

(fartygets namn)

IR

o

(flaggstatens ISO-3-kod, i tillämpliga fall följt av ett unikt referensnummer som används i flaggstaten)

XR

o

(distriktsbeteckning; numret på fartygets sida)

LT (4)

f (5)

(latitud – fartygets position vid sändningen)

LG (4)

f (5)

(longitud – fartygets position vid sändningen)

LI

f

(beräknad latitud där befälhavaren avser börja fiska, uttryckt i grader eller decimaltal)

LN

f

(beräknad longitud där befälhavaren avser börja fiska, uttryckt i grader eller decimaltal)

RA

o

(berört Ices-område)

OB

o

(kvantitet av varje fiskart ombord, i lasten, parvis vid behov: kod enligt FAO + levande vikt i kilogram, avrundat till närmaste 100-tal kg)

DA

o

(datum för sändningen angivet i formatet ååååmmdd)

TI

o

(tid för sändningen angivet i formatet ttmm)

MA

o

(befälhavarens namn)

ER

o

(= slut på rapporten)

1.2

Varje gång ett fartyg avslutar en fiskeresa (1) i EU-vatten ska det skicka ett meddelande om fångst vid utträde med följande uppgifter:

SR

o

(= rapporten börjar)

AD

o

XEU (= till Europeiska kommissionen)

SQ

o

(löpnummer för meddelande för det fartyget under innevarande år)

TM

o

COX (= fångst vid utträde)

RC

o

(internationell radioanropssignal)

TN

f

(fiskeresans löpnummer under året)

NA

f

(fartygets namn)

IR

o

(flaggstatens ISO-3-kod, i tillämpliga fall följt av ett unikt referensnummer som används i flaggstaten)

XR

o

(distriktsbeteckning; numret på fartygets sida)

LT (6)

f (7)

(latitud – fartygets position vid sändningen)

LG (6)

f (7)

(longitud – fartygets position vid sändningen)

RA

o

(det Ices-område där fångsterna gjordes)

CA

o

(fångstmängd per art sedan den förra rapporten, parvis vid behov: kod enligt FAO + levande vikt i kilogram, avrundat till närmaste 100-tal kg)

OB

f

(kvantitet av varje fiskart ombord, i lasten, parvis vid behov: kod enligt FAO + levande vikt i kilogram, avrundat till närmaste 100-tal kg)

DF

f

(fiskedagar sedan den förra rapporten)

DA

o

(datum för sändningen angivet i formatet ååååmmdd)

TI

o

(tid för sändningen angivet i formatet ttmm)

MA

o

(befälhavarens namn)

ER

o

(= slut på rapporten)

1.3

Var tredje dag med början den tredje dagen efter det att fartyget för första gången seglar in i de områden som avses i 1.1 vid fiske efter sill och makrill, och varje vecka med början den sjunde dagen efter det att fartyget för första gången seglar in i de områden som avses i 1.1 vid fiske efter andra arter än sill och makrill, ska ett meddelande om fångstrapport skickas, innehållande följande uppgifter:

SR

o

(= rapporten börjar)

AD

o

XEU (= till Europeiska kommissionen)

SQ

o

(löpnummer för meddelande för det fartyget under innevarande år)

TM

o

CAT (= fångstrapport)

RC

o

(internationell radioanropssignal)

TN

f

(fiskeresans löpnummer under året)

NA

f

(fartygets namn)

IR

o

(flaggstatens ISO-3-kod, i tillämpliga fall följt av ett unikt referensnummer som används i flaggstaten)

XR

o

(distriktsbeteckning; numret på fartygets sida)

LT (8)

f (9)

(latitud – fartygets position vid sändningen)

LG (8)

f (9)

(longitud – fartygets position vid sändningen)

RA

o

(det Ices-område där fångsterna gjordes)

CA

o

(fångstmängd per art sedan den förra rapporten, parvis vid behov: kod enligt FAO + levande vikt i kilogram, avrundat till närmaste 100-tal kg)

OB

f

(kvantitet av varje fiskart ombord, i lasten, parvis vid behov: kod enligt FAO + levande vikt i kilogram, avrundat till närmaste 100-tal kg)

DF

f

(fiskedagar sedan den förra rapporten)

DA

o

(datum för sändningen angivet i formatet ååååmmdd)

TI

o

(tid för sändningen angivet i formatet ttmm)

MA

o

(befälhavarens namn)

ER

o

(= slut på rapporten)

1.4

När en omlastning planeras mellan meddelandena om fångst vid inträde respektive fångst vid utträde måste, utöver meddelandena om fångstrapporter, ett ytterligare meddelande om omlastning sändas minst 24 timmar i förväg, med följande uppgifter:

SR

o

(= rapporten börjar)

AD

o

XEU (= till Europeiska kommissionen)

SQ

o

(löpnummer för meddelande för det fartyget under innevarande år)

TM

o

TRA (= omlastning)

RC

o

(internationell radioanropssignal)

TN

f

(fiskeresans löpnummer under året)

NA

f

(fartygets namn)

IR

o

(flaggstatens ISO-3-kod, i tillämpliga fall följt av ett unikt referensnummer som används i flaggstaten)

XR

o

(distriktsbeteckning; numret på fartygets sida)

KG

o

(kvantitet av varje fiskart som lastats eller lossats, parvis vid behov: kod enligt FAO + levande vikt i kilogram, avrundat till närmaste 100-tal kg)

TT

o

(det mottagande fartygets internationella radioanropssignal)

TF

o

(det levererande fartygets internationella radioanropssignal)

LT (10)

o/f (11)  (12)

(latitud – fartygets förväntade position vid omlastningen)

LG (10)

o/f (11)  (12)

(longitud – fartygets förväntade position vid omlastningen)

PD

o

(beräknat datum för omlastningen)

PT

o

(beräknat klockslag för omlastningen)

DA

o

(datum för sändningen angivet i formatet ååååmmdd)

TI

o

(tid för sändningen angivet i formatet ttmm)

MA

o

(befälhavarens namn)

ER

o

(= slut på rapporten)

2.   Meddelandets utformning

Om inte punkt 3.3 tillämpas (se nedan) ska de uppgifter som anges ovan i punkt 1 översändas och de koder och den ordning för uppgifterna användas som anges ovan. Framför allt

måste texten ”VRONT” vara skriven i meddelandets ärenderad,

ska varje ny uppgift skrivas in på en ny rad,

ska själva uppgiften föregås av den angivna koden och de båda ska vara åtskilda av ett mellanrum.

Exempel (med fiktiva uppgifter):

SR

 

AD

XEU

SQ

1

TM

COE

RC

IRCS

TN

1

NA

FARTYGETS NAMN EXEMPEL

IR

NOR

XR

PO 12345

LT

+65 321

LG

–21 123

RA

04A.

OB

COD 100 HAD 300

DA

20051004

MA

KAPTENENS NAMN EXEMPEL

TI

1315

ER

 

3.   Kommunikationsordning

3.1

Fartyget ska sända de uppgifter som anges i punkt 1 till Europeiska kommissionen i Bryssel per telex (SAT COM C 420599543 FISH), e-post (FISHERIES-telecom@ec.europa.eu) eller via någon av de radiostationer som förtecknas i punkt 4 nedan och på det sätt som anges i punkt 2.

3.2

Om det på grund av force majeure är omöjligt för fartyget att sända meddelandet får det på fartygets vägnar sändas av ett annat fartyg.

3.3

Om en flaggstat har den teknik som krävs för att sända alla de angivna uppgifterna i så kallat NAF-format på sina verksamma fartygs vägnar, får den flaggstaten (efter en bilateral överenskommelse mellan flaggstaten och kommissionen) översända denna information via ett säkrat sändningsprotokoll till Europeiska kommissionen i Bryssel. I så fall kommer en del extra information att läggas till i form av tilläggsuppgifter för själva sändningen (efter AD-uppgiften).

FR

o

(från: den sändande partens alfa ISO-3-kod)

RN

o

(rapportens löpnummer under innevarande år)

RD

o

(datum för sändningen angivet i formatet ååååmmdd)

RT

o

(tid för sändningen angivet i formatet ttmm)

Exempel (med ovannämnda uppgifter):

//SR//AD/XEU//FR/NOR//RN/5//RD/20051004//RT/1320//SQ/1//TM/COE//RC/IRCS//TN/1//NA/FARTYGETS NAMN EXEMPEL//IR/NOR//XR/PO 12345//LT/+65 321//LG/–21 123//RA/04A.//OB/COD 100 HAD 300//DA/20051004//TI/1315//MA/KAPTENENS NAMN EXEMPEL//ER//

Flaggstaten kommer att få ett svarsmeddelande innehållande följande uppgifter:

SR

o

(= rapporten börjar)

AD

o

(flaggstatens ISO-3-kod)

FR

o

XEU (= till Europeiska kommissionen)

RN

o

(löpnummer för meddelande under innevarande år för vilket ett svarsmeddelande har sänts)

TM

o

RET (= svar)

SQ

o

(löpnummer för ursprungligt meddelande för fartyget under innevarande år)

RC

o

(internationell radioanropssignal angiven i det ursprungliga meddelandet)

RS

o

(svarets status – ACK eller NAK)

RE

o

(svarets felnummer)

DA

o

(datum för sändningen angivet i formatet ååååmmdd)

TI

o

(tid för sändningen angivet i formatet ttmm)

ER

o

(= slut på rapporten)

4.   Namnet på radiostationen

Radiostationens namn

Radiostationens anropssignal

Lyngby

OXZ

Land’s End

GLD

Valentia

EJK

Malin Head

EJM

Torshavn

OXJ

Bergen

LGN

Farsund

LGZ

Florø

LGL

Rogaland

LGQ

Tjøme

LGT

Ålesund

LGA

Ørlandet

LFO

Bodø

LPG

Svalbard

LGS

Stockholm Radio

STOCKHOLM RADIO

Turku/Åbo

OFK

5.   Kod som ska användas för att ange arter

Beryxar (Beryx spp.)

ALF

Lerskädda (Hippoglossoides platessoides)

PLA

Ansjovis (Engraulis encrasicolus)

ANE

Marulk (Lophius spp.)

ANF

Guldlax (Argentina silus)

ARU

Havsbrax (Brama brama)

POA

Brugd (Cetorhinus maximus)

BSK

Dolkfisk (Aphanopus carbo)

BSF

Birkelånga (Molva dypterygia)

BLI

Blåvitling (Micromesistius poutassou)

WHB

Skäggig räka (Xiphopenaeus kroyeri)

BOB

Torsk (Gadus morhua)

COD

Vanlig räka (Crangon crangon)

CSH

Bläckfisk (Loligo spp.)

SQC

Pigghaj (Squalus acanthias)

DGS

Fjällbrosmar (Phycis spp.)

FOR

Liten hälleflundra (Reinhardtius hippoglossoides)

GHL

Kolja (Melanogrammus aeglefinus)

HAD

Kummel (Merluccius merluccius)

HKE

Hälleflundra (Hippoglossus hippoglossus)

HAL

Sill/strömming (Clupea harengus)

HER

Taggmakrill (Trachurus trachurus)

HOM

Långa (Molva molva)

LIN

Makrill (Scomber Scombrus)

MAC

Glasvar (Lepidorhombus spp.)

LEZ

Nordhavsräka (Pandalus borealis)

PRA

Havskräfta (Nephrops norvegicus)

NEP

Vitlinglyra (Trisopterus esmarkii)

NOP

Atlantisk soldatfisk (Hoplostethus atlanticus)

ORY

Övrigt

OTH

Rödspätta (Pleuronectes platessa)

PLE

Bleka (Pollachius pollachius)

POL

Håbrand (Lamma nasus)

POR

Kungsfisk (Sebastes spp.)

RED

Fläckpagell (Pagellus bogaraveo)

SBR

Skoläst (Coryphaenoides rupestris)

RNG

Gråsej (Pollachius virens)

POK

Lax (Salmo salar)

SAL

Tobisfiskar (Ammodytes spp.)

SAN

Sardin (Sardina pilchardus)

PIL

Hajar (Selachii, Pleurotremata)

SKH

Räkor (Penaeidae)

PEZ

Skarpsill (Sprattus sprattus)

SPR

Illexbläckfiskar (Illex spp.)

SQX

Tonfiskar (Thunnidae)

TUN

Lubb (Brosme brosme)

USK

Vitling (Merlangius merlangus)

WHG

Gulstjärtsskädda (Limanda ferruginea)

YEL

6.   Koder som ska användas för att ange berört område

02A.

Ices-sektion IIa – Norska havet

02B.

Ices-sektion IIb – Spetsbergen och Björnön

03A.

Ices-sektion IIIa – Skagerrak och Kattegatt

03B.

Ices-sektion IIIb – Öresund

03C.

Ices-sektion IIIc – Bälten

03D.

Ices-sektion IIId – Östersjön

04A.

Ices-sektion IVa – norra Nordsjön

04B.

Ices-sektion IVb – mellersta Nordsjön

04C.

Ices-sektion IVc – södra Nordsjön

05A.

Ices-sektion Va – farvattnen utanför Island

05B.

Ices-sektion Vb1, Vb2 – farvattnen utanför Färöarna

06A.

Ices-sektion VIa – Skottlands och Nordirlands nordvästra kust

06B.

Ices-sektion VIb – Rockall

07A.

Ices-sektion VIIa – Irländska sjön

07B.

Ices-sektion VIIb – väster om Irland

07C.

Ices-sektion VIIc – Porcupine Bank

07D.

Ices-sektion VIId – östra delen av Engelska kanalen

07E.

Ices-sektion VIIe – västra delen av Engelska kanalen

07F.

Ices-sektion VIIf – Bristol-kanalen

07G.

Ices-sektion VIIg – norra Keltiska sjön

07H.

Ices-sektion VIIh – södra Keltiska sjön

07J.

Ices-sektion VIIj – östra delen av farvattnen sydväst om Irland

07K.

Ices-sektion VIIk – västra delen av farvattnen sydväst om Irland

08A.

Ices-sektion VIIIa – Biscayabukten, norra delen

08B.

Ices-sektion VIIIb – Biscayabukten, centrala delen

08C.

Ices-sektion VIIIc – Biscayabukten, södra delen

08D.

Ices-sektion VIIId – Biscayabukten, kuststräckan

08E.

Ices-sektion VIIIe – Biscayabukten, västra delen

09A.

Ices-sektion IXa – östra delen av Portugals farvatten

09B.

Ices-sektion IXb – västra delen av Portugals farvatten

14A.

Ices-sektion XIVa – farvattnen nordost om Grönland

14B.

Ices-sektion XIVb – farvattnen sydost om Grönland


(1)  Med fiskeresa avses en resa som påbörjas när ett fartyg som har för avsikt att fiska kommer in i det område på 200 nautiska mil utanför gemenskapens medlemsstaters kuster som omfattas av gemenskapens regler om fiske och upphör när fartyget lämnar det området.

(2)  o = obligatoriskt.

(3)  f = frivilligt.

(4)  LT, LG: måste anges som decimaltal med tre siffror efter decimalkommat.

(5)  Frivilligt om ett fartyg är föremål för satellitövervakning.

(6)  LT, LG: måste anges som decimaltal med tre siffror efter decimalkommat.

(7)  Frivilligt om ett fartyg är föremål för satellitövervakning.

(8)  LT, LG: måste anges som decimaltal med tre siffror efter decimalkommat.

(9)  Frivilligt om ett fartyg är föremål för satellitövervakning.

(10)  LT, LG: måste anges som decimaltal med tre siffror efter decimalkommat.

(11)  Frivilligt om ett fartyg är föremål för satellitövervakning.

(12)  Frivilligt för det mottagande fartyget.


BILAGA IV

BESTÄMMELSER FÖR FARTYG FRÅN TREDJELAND SOM HAR FÖR AVSIKT ATT FISKA BLÅVITLING ELLER MAKRILL I EU-VATTEN

DEL I

Bestämmelser för fartyg från tredjeland som har för avsikt att fiska blåvitling i EU-vatten

a)

Fartyg som redan har fångst ombord får inte påbörja sin fiskeresa förrän de erhållit tillstånd från den behöriga myndigheten i den berörda kustmedlemsstaten. Minst fyra timmar före inträdet i EU-vatten ska fartygets befälhavare på lämpligt sätt meddela ett av följande centrum för fiskerikontroll:

i)

Förenade kungariket (Edinburgh) per e-post till följande adress: ukfcc@scotland.gsi.gov.uk eller per telefon (+ 44 1312719700), eller

ii)

Irland (Haulbowline) per e-post till följande adress: nscstaff@eircom.net eller per telefon (+ 353 872365998).

Meddelandet ska innehålla följande: Namn, internationell radioanropssignal och hamnens bokstavsbeteckning och fartygets nummer (PLN), den totala kvantiteten per art ombord och den position (longitud/latitud) där befälhavaren uppskattar att fartyget kommer att segla in i EU-vatten samt det område där befälhavaren har för avsikt att börja fiska. Fartyget får inte börja fiska förrän det har erhållit bekräftelse på att meddelandet mottagits och anvisningar om huruvida befälhavaren är skyldig att visa upp fartyget för inspektion. Varje bekräftelse ska ha ett unikt tillståndsnummer som befälhavaren ska behålla tills fiskeresan är avslutad.

Trots eventuella inspektioner som kan komma att genomföras ute till havs får de behöriga myndigheterna under vederbörligen motiverade omständigheter kräva att befälhavaren visar upp sitt fartyg för inspektion i hamn.

b)

Fartyg som seglar in i EU-vatten utan någon fångst ombord ska undantas från kraven i led a.

c)

Fiskeresan ska betraktas som avslutad när fartyget lämnar EU-vatten eller anlöper en EU-hamn där all dess fångst lossas.

Fartyg får inte lämna EU-vatten förrän de passerat genom ett av följande kontrollområden:

A.

Ices-rektangel 48 E2 i sektion VIa.

B.

Ices-rektangel 46 E6 i sektion IVa.

C.

Ices-rektangel 48 E8, 49 E8 eller 50 E8 i sektion IVa.

Fartygets befälhavare ska minst fyra timmar i förväg meddela centrumet för fiskerikontroll i Edinburgh, per e-post eller per telefon i enlighet med punkt a i, att fartyget seglar in i ett av ovannämnda kontrollområden. Meddelandet ska innehålla följande: Namn, internationell radioanropssignal och hamnens bokstavsbeteckning och fartygets nummer (PLN), den totala kvantiteten per art ombord och det kontrollområde genom vilket fartyget har för avsikt att passera.

Fartyget får inte lämna kontrollområdet förrän det har erhållit bekräftelse på att meddelandet mottagits och anvisningar om huruvida befälhavaren är skyldig att visa upp fartyget för inspektion. Varje bekräftelse ska ha ett unikt tillståndsnummer som befälhavaren ska behålla tills fartyget lämnar EU-vatten.

Trots eventuella inspektioner som kan komma att genomföras ute till havs får de behöriga myndigheterna under vederbörligen motiverade omständigheter kräva att befälhavaren visar upp sitt fartyg för inspektion i hamnarna Lerwick eller Scrabster.

DEL II

Bestämmelser för fartyg från tredjeland som har för avsikt att fiska makrill i EU-vatten

a)

Fartyg får inte påbörja sin fiskeresa förrän de erhållit tillstånd från den behöriga myndigheten i den berörda kustmedlemsstaten. Sådana fartyg får inte segla in i EU-vatten förrän de passerat genom ett av följande kontrollområden:

 

Ices-rektangel 48 E2 i sektion VIa.

 

Ices-rektangel 50 F1 i sektion IVa.

 

Ices-rektangel 46 F1 i sektion IVa.

När fartyget seglar in i EU-vatten ska befälhavaren minst fyra timmar i förväg per e-post till följande adress meddela centrumet för fiskerikontroll i Edinburgh att fartyget seglar in i ett av kontrollområdena: ukfcc@scotland.gsi.gov.uk eller per telefon (+ 44 1312719700).

Meddelandet ska innehålla följande: Namn, internationell radioanropssignal och hamnens bokstavsbeteckning och fartygets nummer (PLN), den totala kvantiteten per art ombord och det kontrollområde genom vilket fartyget kommer att segla in i EU-vatten. Fartyget får inte börja fiska förrän det har erhållit bekräftelse på att meddelandet mottagits och anvisningar om huruvida befälhavaren är skyldig att visa upp fartyget för inspektion. Varje bekräftelse ska ha ett unikt tillståndsnummer som befälhavaren ska behålla tills fiskeresan är avslutad.

b)

Fartyg som seglar in i EU-vatten utan någon fångst ombord ska undantas från kraven i led a.

c)

Fiskeresan ska betraktas som avslutad när fartyget lämnar EU-vatten eller anlöper en EU-hamn där all dess fångst lossas.

Fartyg får inte lämna EU-vatten förrän de passerat genom ett av kontrollområdena.

När fartyget lämnar EU-vatten ska befälhavaren minst två timmar i förväg per e-post eller telefon, i enlighet med led a, meddela centrumet för fiskerikontroll i Edinburgh att fartyget seglar in i ett av kontrollområdena.

Meddelandet ska innehålla följande: Namn, internationell radioanropssignal och hamnens bokstavsbeteckning och fartygets nummer (PLN), den totala kvantiteten per art ombord och det kontrollområde genom vilket fartyget har för avsikt att passera. Fartyget får inte lämna kontrollområdet förrän det har erhållit bekräftelse på att meddelandet mottagits och anvisningar om huruvida befälhavaren är skyldig att visa upp fartyget för inspektion. Varje bekräftelse ska ha ett unikt tillståndsnummer som befälhavaren ska behålla tills fartyget lämnar EU-vatten.


11.3.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 61/24


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 202/2010

av den 10 mars 2010

om ändring av förordning (EG) nr 6/2003 om spridning av statistik om varutransport på väg

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1172/98 av den 25 maj 1998 om statistikrapportering om varutransporter på väg (1), särskilt artikel 6, och

av följande skäl:

(1)

Det är lämpligt att i så stor utsträckning som möjligt utnyttja de statistiska data om varutransporter på väg som det hänvisas till i förordning (EG) nr 1172/98, samtidigt som de enskilda dataposternas konfidentiella natur respekteras.

(2)

Genom kommissionens förordning (EG) nr 833/2007 (2) om slutdatum för den övergångsperiod som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1172/98 tillgängliggörs detaljerade data rörande ursprung och bestämmelseort för nationella och internationella godstransportflöden på väg från och med 2008.

(3)

Det är nödvändigt att göra vissa nationella och internationella data för ursprung och bestämmelseort tillgängliga för medlemsstaterna om vägtransportstatistiken på nationell nivå ska bli fullständig.

(4)

Forskare och vetenskapssamhället i stort bör för vetenskapliga syften få tillgång till de data som överförts till kommissionen (Eurostat) i enlighet med förordning (EG) nr 1172/98 enligt den princip som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 (3) om europeisk statistik.

(5)

Kommissionens förordning (EG) nr 6/2003 (4) bör därför ändras i enlighet med detta.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för det europeiska statistiksystemet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagan till förordning (EG) nr 6/2003 ska ersättas med bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 10 mars 2010.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EGT L 163, 6.6.1998, s. 1.

(2)  EUT L 185, 17.7.2007, s. 9.

(3)  EUT L 87, 31.3.2009, s. 164.

(4)  EGT L 1, 4.1.2003, s. 45.


BILAGA

”BILAGA

FÖRTECKNING ÖVER TABELLER SOM FÅR SPRIDAS

A.   Befintliga tabellers kontinuitet

För att kontinuiteten ska upprätthållas får befintliga tabeller spridas av kommissionen (Eurostat).

B.   Huvudtabeller

Följande tabeller och undertabeller får spridas.

Tabell

Benämning

Anmärkning 1

Referensperiod

Enheter

Anmärkning 2

Anmärkningar

B1

Sammanfattning av verksamhet per typ av uppdrag och typ av transport

År, kvartal

1 000 t

Miljoner tonkm

Fordonskm

Anmärkning 3

B2

Transport, per typ av uppdrag

År, kvartal

1 000 t

Miljoner tonkm

Anmärkning 3

B3

Transport, per typ av varor

År

1 000 t

Miljoner tonkm

 

B4.1

Internationell transport, per land för pålastning och avlastning (sammanlagt för alla rapporterande länder)

År

1 000 t

Miljoner tonkm

 

B4.2

Som tabell B4.1, men dessutom uppdelad per typ av varor

År

1 000 t

Miljoner tonkm

 

B4.3

Internationell transport, per land för pålastning och avlastning (uppdelat per rapporterande land)

År

1 000 t

Miljoner tonkm

 

B4.4

Som tabell B4.3, men dessutom uppdelad per typ av varor

År

1 000 t

Miljoner tonkm

 

B5.1

Transport, per region för pålastning

År

1 000 t

Miljoner tonkm

Rörelser

Anmärkning 4

B5.2

Transport, per region för avlastning

År

1 000 t

Miljoner tonkm

Rörelser

Anmärkning 4

B6.1

Transport, per avståndsklass

År

1 000 t

Miljoner tonkm

Miljoner fordonskm

Rörelser

 

B6.2

Som tabell B6.1, men dessutom uppdelad per typ av varor

År

1 000 t

Miljoner tonkm

Miljoner fordonskm

Rörelser

 

B7

Transport, per axelkonfiguration

År

Miljoner tonkm

Miljoner fordonskm

Rörelser

 

B8

Transport, per fordonsålder

År

Miljoner tonkm

Miljoner fordonskm

Rörelser

 

B9

Transport, per maximal totalvikt för fordonet

År

Miljoner tonkm

Miljoner fordonskm

Rörelser

 

B10

Transport, per fordonets lastkapacitet

År

Miljoner tonkm

Miljoner fordonskm

Rörelser

 

B11

Transport, per Nace-näringsgren

År

Miljoner tonkm

Miljoner fordonskm

Rörelser

 

B12

Fordonsrörelser, med och utan last

År

Miljoner fordonskm

Rörelser

 

B13.1

Transitfordonsrörelser, per transitland, per lastat/tomt fordon och per maximal totalvikt för fordonet (sammanlagt för alla rapporterande länder)

År, kvartal

1 000 t

Rörelser

 

B13.2

Transitfordonsrörelser, per transitland (uppdelat per rapporterande land)

År

1 000 t

Rörelser

 

B14

Transport av farligt gods, per typ av farligt gods

År

Miljoner tonkm

Miljoner fordonskm

Rörelser

 

B15

Transport, per lasttyp

År

Miljoner tonkm

Miljoner fordonskm

Rörelser

 

B16

Transport, per lasttyp och avståndsklass

År

1 000 t

Miljoner tonkm

Miljoner fordonskm

Rörelser

 

B17

Nationella transporter, per region för pålastning och avlastning, per rapporterande land

År

1 000 t

Miljoner tonkm

Rörelser

Anmärkning 5

B18

Internationella transporter, per region för pålastning och avlastning (sammanlagt för alla rapporterande länder)

År

1 000 t

Miljoner tonkm

Rörelser

Anmärkning 6

Anmärkning 1:

Om inget annat anges är tabellen uppdelad per rapporterande land.

Anmärkning 2:

Följande beräknas internt för samtliga tabeller:

 

1 000 t

 

Miljoner tonkm

 

Miljoner fordonskm (med/utan last).

 

Rörelser (med/utan last).

 

Antal fordonsposter som använts för beräkningen av cellvärdet.

Här anges vilka uppgifter som normalt är tillgängliga för användarna. Andra uppgifter och enheter får spridas om användarna så begär.

Beroende på användarnas behov kan tabellerna baseras på variabler som avser antingen körningen (uppgifter från A2-data) eller varan (uppgifter från A3-data) (se förordning (EG) nr 1172/98). Rörelserna klassificeras därför antingen som antal resor eller som antal transportuppdrag. Transitrörelser klassificeras som sådana.

Anmärkning 3:

Typ av uppdrag delas upp enligt följande:

—   Nationella resor: platser för på- och avlastning i det rapporterande landet.

—   Internationella resor: platser för på- och/eller avlastning i andra länder än det rapporterande landet (= summan av följande fyra kategorier)

(varav):

—   Utresa (varor pålastade i det rapporterande landet): resan påbörjas i det rapporterande landet och slutar någon annanstans.

—   Inresa (varor avlastade i det rapporterande landet): resan påbörjas någon annanstans men avslutas i det rapporterande landet.

—   Tredjelandshandel: resa mellan två andra länder än det rapporterande landet.

—   Cabotagetrafik: resa mellan platser inom ett land annat än det rapporterande landet.

Anmärkning 4:

Data efter på- och avlastningsregion offentliggörs på Nuts 3-nivå.

Anmärkning 5:

För nationell transport offentliggörs på- och avlastningsplatser på Nuts 2-nivå.

Anmärkning 6:

För internationell transport offentliggörs på- och avlastningsplatser på Nuts 1-nivå.

C.   Cabotagetabeller

För att kunna ge information om cabotage som är likvärdig med den som finns tillgänglig i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 3118/93 (1) får följande uppsättningar tabeller och undertabeller spridas:

 

Benämning

Period

Enhet

C1

Cabotage som utförs av transportföretag från respektive rapporterande land, per rapporterande land

År

1 000 t

Miljoner tonkm

C2

Cabotage som utförs av transportföretag från samtliga rapporterande länder, per land där cabotaget äger rum

År

1 000 t

Miljoner tonkm

C3

Cabotage per rapporterande land och land där cabotaget äger rum

År

1 000 t

Miljoner tonkm

D.   Tabeller för medlemsstaternas myndigheter

För att myndigheterna i andra medlemsstater än de som lämnat uppgifterna ska kunna sammanställa fullständig statistik om vägtransporter på deras territorium kan följande aggregerade data göras tillgängliga för nationella myndigheter:

 

Benämning

Period

Aggregerade per

(Anmärkning 7)

Enheter

D1.1

Transportuppdrag på landsnivå (med last)

År

rapporterande land

pålastningsland

avlastningsland

typ av varor

typ av transport

åldersklass

avståndsklass

axelkonfiguration

Ton

Tonkm

Fordonskm

Rörelser

Antal fordonsposter

D1.2

Transporter av farligt gods på landsnivå (med last)

År

rapporterande land

pålastningsland

avlastningsland

farligt gods

typ av transport

Ton

Tonkm

Fordonskm

Rörelser

Antal fordonsposter

D2

Transportuppdrag på landsnivå (utan last)

År

rapporterande land

ursprungsland

destinationsland

typ av transport

åldersklass

avståndsklass

Fordonskm

Rörelser

Antal fordonsposter

D3.1

Transportuppdrag regionalt (med last)

År

rapporterande land

pålastningsregion

avlastningsregion

axelkonfiguration

lasttyp

åldersklass

Ton

Tonkm

Fordonskm

Rörelser

Antal fordonsposter

D3.2

Transportuppdrag regionalt (med last)

År

rapporterande land

pålastningsregion

typ av varor

axelkonfiguration

åldersklass

Ton

Tonkm

Fordonskm

Rörelser

Antal fordonsposter

D3.3

Transportuppdrag regionalt (med last)

År

rapporterande land

avlastningsregion

typ av varor

axelkonfiguration

åldersklass

Ton

Tonkm

Fordonskm

Rörelser

Antal fordonsposter

D4

Transportuppdrag regionalt (utan last)

År

rapporterande land

urpsrungsregion

destinationsregion

axelkonfiguration

åldersklass

Fordonskm

Rörelser

Antal fordonsposter

D5

Transittransport, med och utan last

År

transitland

rapporterande land

med/utan last

urpsrungsregion

destinationsregion

Ton

Rörelser

Antal fordonsposter

Anmärkning 7:

För D-tabellerna kommer följande klassificeringar att användas:

—   Typ av transport: för annans räkning/för egen räkning.

—   Åldersklass: tre klasser.

—   Avståndsklass: fyra klasser.

—   Region: Nuts 3.

—   Axelkonfiguration: aggregerad till fordonstyper (lastbil, ledat fordon och fordonståg).”


(1)  EGT L 279, 12.11.1993, s. 1.


11.3.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 61/29


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 203/2010

av den 10 mars 2010

om införande av en beteckning i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Irpinia – Colline dell’Ufita [SUB])

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 7.4, och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med artikel 6.2 första stycket och genom tillämpning av artikel 17.2 i förordning (EG) nr 510/2006 har Italiens begäran om registrering av beteckningen ”Irpinia – Colline dell’Ufita” offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning  (2).

(2)

Inga invändningar enligt artikel 7 i förordning (EG) nr 510/2006 har inkommit till kommissionen och beteckningen bör därför registreras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den beteckning som anges i bilagan till denna förordning ska föras in i registret.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 10 mars 2010.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.

(2)  EUT C 160, 14.7.2009, s. 19.


BILAGA

Jordbruksprodukter som anges i bilaga I till fördraget och som är avsedda att användas som livsmedel:

Klass 1.5   Oljor och fetter (smör, margarin, oljor etc.)

ITALIEN

[Irpinia – Colline dell’Ufita (SUB)]


11.3.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 61/31


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 204/2010

av den 10 mars 2010

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1580/2007 av den 21 december 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordningar (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1182/2007 avseende sektorn för frukt och grönsaker (2), särskilt artikel 138.1, och

av följande skäl:

I förordning (EG) nr 1580/2007 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilaga XV, del A till den förordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 138 i förordning (EG) nr 1580/2007 ska fastställas i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 11 mars 2010.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 10 mars 2010.

För kommissionen, på ordförandens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 350, 31.12.2007, s. 1.


BILAGA

Fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)

KN-nr

Kod för tredjeland (1)

Schablonvärde vid import

0702 00 00

IL

174,7

JO

64,0

MA

122,8

TN

159,4

TR

109,3

ZZ

126,0

0707 00 05

EG

227,8

JO

138,7

MK

134,1

TR

152,7

ZZ

163,3

0709 90 70

JO

80,1

MA

173,5

TR

86,8

ZZ

113,5

0709 90 80

EG

32,4

ZZ

32,4

0805 10 20

CL

52,4

EG

43,1

IL

52,9

MA

53,7

TN

52,7

TR

60,1

ZZ

52,5

0805 50 10

EG

76,3

IL

74,8

MA

65,7

TR

61,9

ZZ

69,7

0808 10 80

CA

74,2

CN

76,4

MK

24,7

US

111,3

UY

70,1

ZZ

71,3

0808 20 50

AR

86,3

CL

120,6

CN

60,3

US

95,6

ZA

93,7

ZZ

91,3


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ”ZZ” betecknar ”övrigt ursprung”.


11.3.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 61/33


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 205/2010

av den 10 mars 2010

om ändring av de representativa priser och tilläggsbelopp för import av vissa sockerprodukter som fastställs genom förordning (EG) nr 877/2009 för regleringsåret 2009/10

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 951/2006 av 30 juni 2006 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 318/2006 för handel med tredjeländer i sockersektorn (2), särskilt artikel 36.2 andra stycket andra meningen, och

av följande skäl:

(1)

De representativa priserna och tilläggsbeloppen för import av vitsocker, råsocker och vissa sockerlösningar för regleringsåret 2009/10 har fastställts genom kommissionens förordning (EG) nr 877/2009 (3). Priserna och tillläggen ändrades senast genom kommissionens förordning (EU) nr 199/2010 (4).

(2)

De uppgifter som kommissionen för närvarande har tillgång till medför att dessa belopp bör ändras i enlighet med bestämmelserna i förordning (EG) nr 951/2006,

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De representativa priser och tilläggsbelopp för import av de produkter som avses i artikel 36 i förordning (EG) nr 951/2006, och som fastställs i förordning (EG) nr 877/2009 för regleringsåret 2009/10, ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 11 mars 2010.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 10 mars 2010.

För kommissionen, på ordförandens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 178, 1.7.2006, s. 24.

(3)  EUT L 253, 25.9.2009, s. 3.

(4)  EUT L 60, 10.3.2010, s. 13.


BILAGA

De ändrade representativa priser och tilläggsbelopp för import av vitsocker, råsocker och produkter enligt KN-nummer 1702 90 95 som gäller från och med den 11 mars 2010

(EUR)

KN-nummer

Representativt pris per 100 kg netto av produkten i fråga

Tilläggsbelopp per 100 kg netto av produkten i fråga

1701 11 10 (1)

37,60

0,01

1701 11 90 (1)

37,60

3,62

1701 12 10 (1)

37,60

0,00

1701 12 90 (1)

37,60

3,33

1701 91 00 (2)

40,97

5,18

1701 99 10 (2)

40,97

2,05

1701 99 90 (2)

40,97

2,05

1702 90 95 (3)

0,41

0,27


(1)  Fastställande för den standardkvalitet som definieras i punkt III i bilaga IV till förordning (EG) nr 1234/2007.

(2)  Fastställande för den standardkvalitet som definieras i punkt II i bilaga IV till förordning (EG) nr 1234/2007.

(3)  Fastställande per 1 % sackarosinnehåll.


BESLUT

11.3.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 61/35


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 10 mars 2010

om ett principiellt erkännande av fullständigheten hos den dokumentation som lämnats in för detaljerad granskning inför ett eventuellt införande av fenpyrazamin i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG

[delgivet med nr K(2010) 1268]

(Text av betydelse för EES)

(2010/150/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (1), särskilt artikel 6.3, och

av följande skäl:

(1)

Enligt direktiv 91/414/EEG ska det upprättas en EU-förteckning över de verksamma ämnen som får användas i växtskyddsmedel.

(2)

Dokumentation om det verksamma ämnet fenpyrazamin lämnades in av Sumitomo Chemical till myndigheterna i Österrike den 3 september 2009 med en begäran om att ämnet skulle föras in i bilaga I till direktiv 91/414/EEG.

(3)

Myndigheterna i Österrike har meddelat kommissionen att dokumentationen om detta verksamma ämne efter en första genomgång verkar uppfylla dokumentationskraven i bilaga II till direktiv 91/414/EEG. Dokumentationen förefaller även uppfylla uppgiftskraven i bilaga III till direktiv 91/414/EEG avseende ett växtskyddsmedel som innehåller det verksamma ämnet i fråga. I enlighet med artikel 6.2 i direktiv 91/414/EEG överlämnades dokumentationen därefter av de sökande till kommissionen och övriga medlemsstater varvid den vidarebefordrades till ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

(4)

Genom detta beslut bör det bekräftas formellt på EU-nivå att dokumentationen i princip anses uppfylla uppgiftskraven i bilaga II till direktiv 91/414/EEG och, för minst ett växtskyddsmedel som innehåller det verksamma ämnet i fråga, kraven i bilaga III till samma direktiv.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Dokumentationen över det verksamma ämnet som anges i bilagan till detta beslut, vilken har överlämnats till kommissionen och medlemsstaterna för att ämnet i fråga ska kunna föras in i bilaga I till direktiv 91/414/EEG, uppfyller i princip uppgiftskraven i bilaga II till det direktivet.

Dokumentationen uppfyller också, med hänsyn till de föreslagna användningsområdena, uppgiftskraven i bilaga III till direktiv 91/414/EEG avseende ett växtskyddsmedel som innehåller det verksamma ämnet.

Artikel 2

Den rapporterande medlemsstaten ska göra en noggrann granskning av den dokumentation som avses i artikel 1 och överlämna resultatet av granskningen, tillsammans med eventuella rekommendationer för om det verksamma ämnet som avses i artikel 1 bör införas i bilaga I till direktiv 91/414/EEG och eventuella villkor för detta, till kommissionen så snart som möjligt och senast den 31 maj 2011.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdad i Bryssel den 10 mars 2010.

På kommissionens vägnar

John DALLI

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 230, 19.8.1991, s. 1.


BILAGA

VERKSAMT ÄMNE SOM OMFATTAS AV DETTA BESLUT

Trivialnamn, CIPAC-identifikationsnummer

Sökande

Datum för ansökan

Rapporterande medlemsstat

Fenpyrazamin

CIPAC-nummer: Ej tilldelat ännu

Sumitomo Chemical

3.9.2009

AT