ISSN 1725-2628 doi:10.3000/17252628.L_2010.016.swe |
||
Europeiska unionens officiella tidning |
L 16 |
|
![]() |
||
Svensk utgåva |
Lagstiftning |
53 årgången |
Innehållsförteckning |
|
II Icke-lagstiftningsakter |
Sida |
|
|
FÖRORDNINGAR |
|
|
|
||
|
|
||
|
|
||
|
|
RIKTLINJER |
|
|
|
2010/34/EU |
|
|
* |
|
|
IV Rättsakter som antagits före den 1 december 2009 enligt EG-fördraget, EU-fördraget och Euratomfördraget |
|
|
|
2010/35/EG |
|
|
* |
Kommissionens beslut av den 28 oktober 2009 om statligt stöd C 29/06 som Italien har beviljat för omstrukturering av kooperativ och sammanslutningar av kooperativ i fiskerisektorn [delgivet med nr K(2009) 8040] ( 1 ) |
|
|
|
(1) Text av betydelse för EES |
SV |
De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid. Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk. |
II Icke-lagstiftningsakter
FÖRORDNINGAR
21.1.2010 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 16/1 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 50/2010
av den 20 januari 2010
om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1),
med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1580/2007 av den 21 december 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordningar (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1182/2007 avseende sektorn för frukt och grönsaker (2), särskilt artikel 138.1, och
av följande skäl:
I förordning (EG) nr 1580/2007 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilaga XV, del A till den förordningen.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De schablonvärden vid import som avses i artikel 138 i förordning (EG) nr 1580/2007 ska fastställas i bilagan till den här förordningen.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den 21 januari 2010.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 20 januari 2010.
För kommissionen, på ordförandens vägnar
Jean-Luc DEMARTY
Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling
(1) EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.
(2) EUT L 350, 31.12.2007, s. 1.
BILAGA
Fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker
(EUR/100 kg) |
||
KN-nr |
Kod för tredjeland (1) |
Schablonvärde vid import |
0702 00 00 |
JO |
64,0 |
MA |
52,0 |
|
TN |
112,1 |
|
TR |
100,0 |
|
ZZ |
82,0 |
|
0707 00 05 |
EG |
174,9 |
JO |
101,4 |
|
MA |
78,1 |
|
TR |
109,1 |
|
ZZ |
115,9 |
|
0709 90 70 |
MA |
113,2 |
TR |
132,4 |
|
ZZ |
122,8 |
|
0805 10 20 |
EG |
51,5 |
IL |
58,8 |
|
MA |
51,3 |
|
TN |
67,4 |
|
TR |
54,6 |
|
ZZ |
56,7 |
|
0805 20 10 |
IL |
166,5 |
MA |
83,8 |
|
ZZ |
125,2 |
|
0805 20 30, 0805 20 50, 0805 20 70, 0805 20 90 |
CN |
52,8 |
EG |
77,8 |
|
IL |
80,4 |
|
JM |
109,6 |
|
MA |
93,3 |
|
PK |
41,0 |
|
TR |
83,1 |
|
ZZ |
76,9 |
|
0805 50 10 |
EG |
63,3 |
IL |
67,0 |
|
TR |
70,5 |
|
ZZ |
66,9 |
|
0808 10 80 |
CA |
75,3 |
CL |
60,1 |
|
CN |
67,4 |
|
MK |
24,7 |
|
US |
133,6 |
|
ZZ |
72,2 |
|
0808 20 50 |
CN |
61,8 |
US |
103,1 |
|
ZZ |
82,5 |
(1) Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ”ZZ” betecknar ”övrigt ursprung”.
21.1.2010 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 16/3 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 51/2010
av den 20 januari 2010
om fastställande av den tilldelningskoefficient som ska tillämpas på ansökningar om importlicenser som lämnas in den 8–15 januari 2010 inom den gemenskapstullkvot för majs som öppnas genom förordning (EG) nr 969/2006
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1),
med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1301/2006 av den 31 augusti 2006 om gemensamma regler för administrationen av sådana importtullkvoter för jordbruksprodukter som omfattas av ett system med importlicenser (2), särskilt artikel 7.2, och
av följande skäl:
(1) |
Genom kommissionens förordning (EG) nr 969/2006 (3) öppnas en årlig importtullkvot på 242 074 ton majs (löpnummer 09.4131). |
(2) |
I artikel 2.1 i förordning (EG) nr 969/2006 fastställs delkvot nr 1 till 121 037 ton för delperioden 1 januari–30 juni 2010. |
(3) |
Av det meddelande som ska lämnas i enlighet med artikel 4.3 i förordning (EG) nr 969/2006 framgår att de ansökningar som lämnats in från och med den 8 januari 2010 klockan 13.00 till och med den 15 januari 2010 klockan 13.00 (lokal tid Bryssel) i enlighet med artikel 4.1 i den förordningen överskrider de tillgängliga kvantiteterna. Det bör därför beslutas om i vilken omfattning importlicenser kan utfärdas, genom fastställande av en tilldelningskoefficient som ska tillämpas på de begärda kvantiteterna. |
(4) |
Inga ytterligare importlicenser bör utfärdas enligt förordning (EG) nr 969/2006 för den innevarande delperioden. |
(5) |
För att säkra en effektiv förvaltning av förfarandet för utfärdande av importlicenser bör denna förordning träda i kraft omedelbart efter offentliggörandet. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. För alla ansökningar om importlicens för majs inom den kvot som anges i förordning (EG) nr 969/2006 och som har lämnats in från och med den 8 januari 2010 klockan 13.00 till och med den 15 januari 2010 klockan 13.00 (lokal tid Bryssel) ska licens utfärdas för den begärda kvantiteten multiplicerad med tilldelningskoefficienten 78,205593 %.
2. Inga ytterligare licenser ska utfärdas på grundval ansökningar för kvantiteter som lämnats in från och med den 15 januari 2010 klockan 13.00 (lokal tid Bryssel) för den innevarande delperioden.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 20 januari 2010.
För kommissionen, på ordförandens vägnar
Jean-Luc DEMARTY
Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling
(1) EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.
(2) EUT L 238, 1.9.2006, s. 13.
(3) EUT L 176, 30.6.2006, s. 44.
21.1.2010 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 16/4 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 52/2010
av den 20 januari 2010
om ändring av de representativa priser och tilläggsbelopp för import av vissa sockerprodukter som fastställs genom förordning (EG) nr 877/2009 för regleringsåret 2009/10
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden) (1),
med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 951/2006 av 30 juni 2006 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 318/2006 för handel med tredjeländer i sockersektorn (2), särskilt artikel 36.2 andra stycket andra meningen, och
av följande skäl:
(1) |
De representativa priserna och tilläggsbeloppen för import av vitsocker, råsocker och vissa sockerlösningar för regleringsåret 2009/10 har fastställts genom kommissionens förordning (EG) nr 877/2009 (3). Priserna och tillläggen ändrades senast genom kommissionens förordning (EU) nr 35/2010 (4). |
(2) |
De uppgifter som kommissionen för närvarande har tillgång till medför att dessa belopp bör ändras i enlighet med bestämmelserna i förordning (EG) nr 951/2006, |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De representativa priser och tilläggsbelopp för import av de produkter som avses i artikel 36 i förordning (EG) nr 951/2006, och som fastställs i förordning (EG) nr 877/2009 för regleringsåret 2009/10, ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den 21 januari 2010.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 20 januari 2010.
För kommissionen, på ordförandens vägnar
Jean-Luc DEMARTY
Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling
(1) EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.
(2) EUT L 178, 1.7.2006, s. 24.
(3) EUT L 253, 25.9.2009, s. 3.
(4) EUT L 10, 15.1.2010, s. 12.
BILAGA
De ändrade representativa priser och tilläggsbelopp för import av vitsocker, råsocker och produkter enligt KN-nummer 1702 90 95 som gäller från och med den 21 januari 2010
(EUR) |
||
KN-nummer |
Representativt pris per 100 kg netto av produkten i fråga |
Tilläggsbelopp per 100 kg netto av produkten i fråga |
1701 11 10 (1) |
46,85 |
0,00 |
1701 11 90 (1) |
46,85 |
0,85 |
1701 12 10 (1) |
46,85 |
0,00 |
1701 12 90 (1) |
46,85 |
0,55 |
1701 91 00 (2) |
52,07 |
1,85 |
1701 99 10 (2) |
52,07 |
0,00 |
1701 99 90 (2) |
52,07 |
0,00 |
1702 90 95 (3) |
0,52 |
0,21 |
(1) Fastställande för den standardkvalitet som definieras i punkt III i bilaga IV till förordning (EG) nr 1234/2007.
(2) Fastställande för den standardkvalitet som definieras i punkt II i bilaga IV till förordning (EG) nr 1234/2007.
(3) Fastställande per 1 % sackarosinnehåll.
RIKTLINJER
21.1.2010 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 16/6 |
EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE
av den 4 december 2009
om ändring av riktlinje ECB/2007/9 om monetär statistik samt statistik över finansinstitut och finansmarknader
(ECB/2009/23)
(2010/34/EU)
ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA RIKTLINJE
med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artiklarna 5.1, 12.1 och 14.3 i denna,
med beaktande av Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 63/2002 av den 20 december 2001 om statistik över räntesatser som tillämpas av monetära finansinstitut på inlåning och utlåning i förhållande till hushåll och icke-finansiella företag (ECB/2001/18) (1),
med beaktande av Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 24/2009 av den 19 december 2008 om statistik över tillgångar och skulder hos finansiella företag som deltar i värdepapperiseringstransaktioner (ECB/2008/30) (2),
med beaktande av Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 25/2009 av den 19 december 2008 om de monetära finansinstitutens balansräkningar (ECB/2008/32) (3), och
av följande skäl:
(1) |
Riktlinje ECB/2007/9 av den 1 augusti 2007 om monetär statistik samt statistik över finansinstitut och finansmarknader (4) bör anpassas till den omarbetade förordningen (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32) samt Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 290/2009 av den 31 mars 2009 om ändring av förordning (EG) nr 63/2002 (ECB/2001/18) om statistik över räntesatser som tillämpas av monetära finansinstitut på inlåning och utlåning i förhållande till hushåll och icke-finansiella företag (ECB/2009/7) (5). |
(2) |
Det krävs nya standarder för att genomföra uppräkningen av uppgifter om penningmarknadsfonder (PMF) och för att välja den mest representativa referenspopulationen av uppgiftslämnare. |
(3) |
Den nya balansräkningen för penningmarknadsfonder bör vara en aggregerad balansräkning i överensstämmelse med den balansräkning som härrör från Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 958/2007 av den 27 juli 2007 om statistik över tillgångar och skulder hos investeringsfonder (ECB/2007/8) (6). Rapporteringsbördan kan reduceras genom att sammanställningen av kreditinstituts och penningmarknadsfonders balansräkningar effektiviseras, dvs. genom att kreditinstitutens balansräkning beräknas som differensen mellan uppgifterna för övriga monetära finansinstitut (MFI) och PMF-uppgifterna. |
(4) |
Genom förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32) infördes ökade krav på rapportering av uppgifter om värdepapperisering och andra överföringar av MFI-lån som beviljas icke-MFI, vilket gör att det inte längre är nödvändigt att rapportera statistik inom dessa områden. |
(5) |
De nationella centralbankerna har börjat rapportera statistik över investeringsfonder i samband med statistiken över övriga finansinstitut enligt artikel 18 i riktlinje ECB/2007/9, vilket innebär att övergångsbestämmelsen enligt artikel 14.6 inte längre behövs. |
(6) |
Det är nödvändigt med nya rapporteringskrav för utlåning beviljad av MFI i euroområdet till icke-finansiella företag uppdelat efter näringsgren för att förbättra den ekonomiska och monetära analysen av kreditutvecklingen. |
(7) |
Betalningssystemens namn ändras ofta och listan över namn i del 13 i bilaga III till riktlinje ECB/2007/9 bör därför utgå. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Riktlinje ECB/2007/9 ska ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 1.3 ska ersättas med följande: Endast sådan rapportering som framgår av artiklarna 3, 6, 7, 10, 11, 14–17 samt 18a omfattas av skyldigheten att rapportera historiska uppgifter.
|
2. |
Artikel 3.1 a ska ersättas med följande: De nationella centralbankerna ska sammanställa och rapportera två olika aggregerade balansräkningar, båda på bruttobasis, i enlighet med förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32): en aggregerad balansräkning avseende undersektorn ’centralbanker’ och en aggregerad balansräkning avseende undersektorn ’andra MFI’. De olika nationella centralbankerna ska ta fram de statistiska uppgifterna som rör respektive centralbanks egen balansräkning från sina redovisningssystem med hjälp av de överbryggande tabeller som återfinns i bilaga I. ECB ska för statistikändamål ta fram de uppgifter från sin egen balansräkning som motsvarar de uppgifter som de nationella centralbankerna tar fram från sina balansräkningar. De nationella centralbankerna ska ta fram de statistiska uppgifterna som rör andra MFI:s balansräkningar genom att aggregera uppgifterna från balansräkningsposter (BSI) som insamlats från enskilda inhemska MFI, exklusive den inhemska nationella centralbanken. Dessa krav gäller såväl utestående belopp vid månadsslut och kvartalsslut (7) (stockar) som månads- och kvartalsvisa justeringsuppgifter avseende flöden samt uppgifter om värdepapperisering av lån och överföringar av lån. De nationella centralbankerna ska rapportera statistik över balansräkningsposter i enlighet med del 1 i bilaga III. |
3. |
Artikel 3.4 ska ersättas med följande: Om de nationella centralbankerna beviljar undantag för penningmarknadsfonder i enlighet med artikel 8.1 a i förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32), ska de säkerställa att deras samlade andel av den totala nationella balansräkning för penningmarknadsfonder inte överskrider
Om de nationella centralbankerna beviljar undantag för MFI i enlighet med artikel 8.1 a och/eller 8.1 d i förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32) ska de, när de sammanställer och rapporterar MFI:s balansräkningsuppgifter månads- och kvartalsvis till ECB, räkna upp till 100 procents täckning för dessa MFI. De nationella centralbankerna får välja ett förfarande för uppräkning till 100 procent, förutsatt att förfarandet uppfyller följande minimistandarder:
De nationella centralbankerna ska informera ECB om varje förändring av betydelse i sina uppräkningsförfaranden.” |
4. |
Artikel 10 ska ersättas med följande: ”Artikel 10 Balansräkningsstatistik för penningmarknadsfonder De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera separata uppgifter om balansräkningsposter för PMF-sektorn enligt tabellerna 1 och 2 i del 7 i bilaga III. Uppgifterna används av ECB för att sammanställa balansräkningsstatistik för såväl penningmarknadsfonder som kreditinstitut. Eftersom uppgifter om hela MFI-sektorn redan rapporteras i enlighet med förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32), ska bestämmelserna i denna artikel endast gälla för penningmarknadsfonder. Ett litet antal andra institut klassificeras som monetära finansinstitut i vissa länder, men dessa institut är inte väsentliga ur kvantitativ synpunkt. Uppgifter om justeringar för omklassificeringar och omvärderingar som avses i tabell 1 i bilaga III del 7 ska rapporteras i enlighet med artikel 3.1 b, med beaktande av eventuella undantag som har beviljats enligt artikel 8.2 i förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32). Om rapporteringen av justeringar för omvärderingar omfattas av ett undantag som de nationella centralbankerna har beviljat till penningmarknadsfonderna i enlighet med förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32), ska de nationella centralbankerna rapportera uppgifter efter bästa förmåga för poster där justeringarna för omvärderingar kan vara av betydelse. Uppgifter ska rapporteras varje kvartal, senast 28 arbetsdagar efter referensperiodens utgång. Uppgifterna om balansräkningen för PMF-sektorn ska täcka 100 procent av instituten som ingår i sektorn. I de fall där den faktiska rapporteringen täcker mindre än 100 procent av instituten på grund av tillämpningen av principen ’cutting off the tail’, ska de nationella centralbankerna göra en uppräkning av de rapporterade uppgifterna enligt artikel 3.4 b så att 100 procents täckning uppnås. De nationella centralbankerna som har rapporterat kreditinstitutens balansräkningar för perioder före slutet av december 2008 ska överföra revideringar av PMF-uppgifter i tabellerna 1 och 2 i bilaga III del 7. Eventuella revideringar av PMF-uppgifter ska vara konsistenta med motsvarande uppgifter för andra MFI (OMFI) vid detta kvartalsslut. Om överföringen av nya eller reviderade PMF-uppgifter gör att det krävs ändringar i motsvarande OMFI-referensperiod, ska även de nödvändiga revideringarna av OMFI-uppgifter överföras.” |
5. |
Artikel 13 ska utgå. |
6. |
Rubriken till artikel 14 ska ersättas med följande: ”Statistik avseende övriga finansinstitut (utom värdepappersfonder och finansiella företag (FVC))”. |
7. |
Artikel 14.1 ska ersättas med följande: De nationella centralbankerna ska rapportera statistik avseende övriga finansinstitut (OFI) (utom värdepappersfonder och finansiella företag som deltar i värdepapperiseringstransaktioner (FVC)) i enlighet med del 11 i bilaga III. Uppgifter ska överföras separat för följande undergrupper av OFI: i) företag som handlar i värdepapper och derivat (SDD), ii) finansiella företag vars verksamhet utgörs av utlåning (FCL) samt iii) övriga finansinstitut. Överföringen av uppgifter avseende OFI ska ske med utgångspunkt från uppgifter som i nuläget finns tillgängliga på nationell nivå. Om faktiska uppgifter inte finns tillgängliga eller inte kan sammanställas ska nationella skattningar tillhandahållas. Om den underliggande ekonomiska företeelsen finns men inte bevakas statistiskt och nationella skattningar därför inte kan tillhandahållas får de nationella centralbankerna välja att inte rapportera tidsserien eller att rapportera den som saknad. Varje tidsserie som inte rapporteras kommer sålunda att tolkas som ’uppgifter som existerar men som inte insamlas’ och ECB får göra antaganden och skattningar när den sammanställer aggregat för euroområdet. Referenspopulationen av uppgiftslämnare ska omfatta alla kategorier av OFI med hemvist i deltagande medlemsstater – institut belägna inom landet, inbegripet dotterbolag till moderbolag belägna utanför detta land, och inhemska filialer till institut som har sitt huvudkontor utanför detta land. Följande nyckelindikatorer och tilläggsinformation ska tillhandahållas:
Uppgifter om flödesjusteringar får rapporteras om det förekommer betydande brott i ställningsuppgifter eller om omklassificeringar eller justeringar genomförs. Exempelvis kan uppgifter om flödesjusteringar som sker till följd av omklassificeringar inom ramen för genomförandet av ENS 95 rapporteras. Justeringar för omklassificeringar ska rapporteras i enlighet med artikel 3.1 b.” |
8. |
I artikel 14 ska punkt 6 utgå. |
9. |
Artikel 16.1 ska ersättas med följande: För MIR-statistiken ska de nationella centralbankerna rapportera aggregerad nationell månadsstatistik avseende utestående belopp och nya avtal såsom framgår av tilläggen 1 och 2 i bilaga II till förordning (EG) nr 63/2002 (ECB/2001/18). De nationella centralbankerna ska dessutom rapportera aggregerad nationell månadsstatistik avseende nya avtal enligt bilaga III del 12a. Om undantag beviljas enligt punkt 61 i bilaga II till förordning (ECB/2001/18) jämförd med bilaga IV till förordning (EG) nr 63/2002 (ECB/2001/18), ska de nationella centralbankerna lämna de poster för vilka undantag har beviljats utan några värden och ange att uppgifterna inte har samlats in.” |
10. |
Artikel 17.2, 17.3 och 17.4 ska ersättas med följande: Serierna ska rapporteras till ECB årsvis, oavsett uppgiftsfrekvensen. Uppgifternas frekvens ska vara årsvis för alla poster i tabellerna 4–9. Information om MFI:s balansräkningar i tabell 1 ska vara månadsvis. Information om kreditinstituts balansräkningar som framgår av tabellerna 2 och 3 ska rapporteras kvartalsvis utom för sådana poster som avser ställning gentemot nationella centralbanker och poster som avser institut för elektroniska pengar, som ska rapporteras årsvis. Strukturell information om kreditinstitut i tabell 3 ska rapporteras årsvis. Vad gäller tabellerna 1–3 får de nationella centralbankerna, om tillgängligheten på uppgifterna är mycket begränsad, överföra ett minimum av uppgifter för att säkerställa en korrekt publicering på utsatt tid. Uppgifterna ska åtminstone omfatta
ECB ska för varje år meddela de nationella centralbankerna de exakta dagarna för uppgiftsöverföringarna för varje produktionsomgång. De nationella centralbankerna får överföra faktiska uppgifter antingen före den första produktionsomgången, förutsatt att ECB bekräftat att man är beredd att ta emot uppgifter, eller vid någon annan tidpunkt under produktionsomgången. I avsaknad av faktiska uppgifter ska de nationella centralbankerna använda skattningar eller om möjligt preliminära uppgifter. Uppgiftslämnarna eller de nationella centralbankerna får genomföra revideringar baserade på nya beräkningar eller skattningar. De nationella centralbankerna ska överföra revideringar till ECB som en del av produktionsomgångarna. ECB ska skicka föregående års förklaringar till de nationella centralbankerna i Word-format innan den första produktionsomgången startar, och dessa ska kompletteras och/eller rättas och returneras till ECB. I dessa förklaringar ska de nationella centralbankerna i detalj förklara avvikelser från kraven och om möjligt visa konsekvenserna av detta för uppgifterna.” |
11. |
Artikel 18.10 ska ersättas med följande: De nationella centralbankerna ska årligen tillhandahålla ECB antingen i) indikatorer som analyserar täckning och kvalitet på de berörda värdepapperena i CSDB i enlighet med den metod som har meddelats dem separat eller ii) den information som behövs för att härleda indikatorerna avseende täckning och kvalitet. Nationella centralbanker som använder nationella värdepappersdatabaser ska en gång per år överföra aggregerade resultat som omfattar ett kvartal och minst två statistiskt sett signifikanta undersektorer för investeringsfonder till ECB. Dessa aggregerade resultat ska inte avvika mer än 5 procent från de resultat som skulle ha uppnåtts om CSDB använts. Detta gäller för information som inte rapporteras av investeringsfonder. Ovannämnda information ska överföras till ECB före februari månads utgång varje år, med uppgifterna per slutet av december föregående år som referens.” |
12. |
Följande artikel 18b ska införas: ”Artikel 18b Statistik om MFI-utlåning till icke-finansiella företag uppdelat efter näringsgren Om det finns tillgängliga uppgifter om MFI-utlåning till inhemska icke-finansiella företag samt MFI-utlåning till övriga deltagande medlemsstaters icke-finansiella företag ska de nationella centralbankerna rapportera dessa uppgifter till ECB, uppdelat efter näringsgren i överensstämmelse med Europeiska gemenskapens statistiska näringsgrensindelning – NACE Rev. 2 – enligt bilaga III del 16. De nationella centralbankerna ska rapportera uppgifterna till ECB halvårsvis, i slutet av mars och i slutet av september, för de båda föregående kvartalen. De nationella centralbankerna ska rapportera om revideringar enligt följande principer:
De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera om varje förändring av betydelse i de nationella definitioner och klassifikationer som används och förklara orsakerna bakom större revideringar, när detta är tillämpligt. De nationella centralbankerna ska också lämna information om större omklassificeringar inom MFI-sektorn samt, om detta är tillgängligt, större omklassificeringar av icke-finansiella företag i de NACE Rev.2-uppdelningar som har överförts.” |
13. |
Artikel 19.1 ska ersättas med följande: De variabler som samlas in för att upprätta och upprätthålla listan över MFI för statistiska ändamål som framgår av artikel 3 i förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32) specificeras i del 1 i bilaga VI. De nationella centralbankerna ska rapportera uppdateringar av de variabler som specificeras i del 1 i bilaga VI, antingen när det sker förändringar i MFI-sektorn eller när det sker förändringar i befintliga MFI:s attribut. Förändringar i MFI-sektorn uppstår när ett institut tillträder MFI-sektorn (dvs. när ett MFI bildas som resultat av en sammanslagning, när nya juridiska enheter skapas till följd av en uppdelning av ett befintligt MFI, när ett nytt MFI etableras eller när en enhets status förändras så att ett tidigare icke-MFI blir ett MFI) eller om ett befintligt MFI lämnar MFI-sektorn (dvs. när ett MFI omfattas av en sammanslagning, när ett MFI köps upp av ett annat institut, när ett befintligt MFI delas upp i olika juridiska enheter, när en enhets status förändras så att ett tidigare MFI blir ett icke-MFI eller när ett MFI träder i likvidation). Vid rapportering av ett nytt institut eller ett institut som kommer att modifieras ska alla obligatoriska variabler lämnas av de nationella centralbankerna. Vid rapportering av ett institut som lämnar MFI-sektorn och som inte ingår i någon sammanslagning ska de nationella centralbankerna åtminstone lämna följande information – typ av meddelande, dvs. ’delete’, och MFI:s identifieringskod, dvs. variabeln ’mfi_id’). De nationella centralbankerna ska inte återanvända identifieringskoderna för sådana MFI som strukits för nya MFI. Om detta inte kan undvikas ska den nationella centralbanken samtidigt skicka en skriftlig förklaring till ECB (och använda ’object_request’-typen ’mfi_req_realloc’). När uppdateringar rapporteras får de nationella centralbankerna använda nationella teckenuppsättningar förutsatt att det latinska alfabetet används. De nationella centralbankerna ska använda Unicode för att alla specialtecken ska kunna visas korrekt när information mottas från ECB via Register of Institutions and Assets Database (RIAD) Data Exchange System. Innan uppdateringar av listan över MFI överförs till ECB ska de nationella centralbankerna utföra verifieringskontrollerna enligt relevanta specifikationer för datautbyte.” |
14. |
Artikel 20.1 ska ersättas av följande: De variabler som samlas in för att ta fram och upprätthålla listan över investeringsfonder för statistiska ändamål som anges i artikel 4 i förordning (EG) nr 958/2007 (ECB/2007/8) specificeras i bilaga VII. De nationella centralbankerna ska rapportera uppdateringar av de variabler som specificeras i del 1 i bilaga VI, antingen när det sker förändringar i investeringsfondssektorn eller när det sker förändringar i befintliga investeringsfonders attribut. Förändringar i investeringsfondssektorn uppstår när ett institut tillträder investeringsfondssektorn eller om ett befintligt institut lämnar den. De nationella centralbankerna ska härleda uppdateringar genom att jämföra sina nationella förteckningar över investeringsfonder per slutet av två på varandra följande kvartalsslut, dvs. förändringar under ett kvartal ska inte beaktas. Vid rapportering av ett nytt institut eller ett institut som kommer att modifieras ska alla obligatoriska variabler lämnas av de nationella centralbankerna. Vid rapportering av ett institut som lämnar investeringsfondssektorn ska de nationella centralbankerna åtminstone lämna följande information – typ av meddelande, dvs. ’delete’, och investeringsfondens identifieringskod, dvs. variabeln ’if_id’. En gång per år, med den 31 december som referensdatum, ska de nationella centralbankerna översända en XML-fil för att rapportera NAV-värdet (net asset value) för varje enskild investeringsfond. Detta innebär att NAV-värdet ska rapporteras separat från förändringar av andra investeringsfondsattribut. För alla investeringsfonder ska följande information tillhandahållas – typ av meddelande, dvs. if_req_nav, investeringsfondens unika identifieringskod, NAV-värdet och det berörda NAV-datumet. För varje referensdatum ska information om nya investeringsfonder eller ändringar av befintliga investeringsfonders identifieringskod översändas till ECB innan NAV-informationen sänds. Om möjligt ska de nationella centralbankerna inte återanvända identifieringskoderna för sådana investeringsfonder som strukits för nytillkomna investeringsfonder. Om detta inte kan undvikas ska den nationella centralbanken skicka en skriftlig förklaring till ECB via Cebamail-konto N13 samtidigt med posten som rör investeringsfonden (och använda ’object_request’-kategorin ’if_req_realloc’). När uppdateringar rapporteras får de nationella centralbankerna använda nationella teckenuppsättningar förutsatt att det latinska alfabetet används. De nationella centralbankerna ska använda Unicode för att alla specialtecken ska kunna visas korrekt när information mottas från ECB via RIAD Data Exchange System. Innan uppdateringar av förteckningen över investeringsfonder överförs till ECB ska de nationella centralbankerna utföra verifieringskontrollerna enligt relevanta specifikationer för datautbyte.” |
15. |
Artikel 24 ska ersättas med följande: ”Artikel 24 Offentliggörande De nationella centralbankerna ska inte offentliggöra sina nationella bidrag till de månatliga monetära aggregaten och deras motposter förrän ECB har offentliggjort dessa aggregat. Om en nationell centralbank offentliggör sådana uppgifter ska de vara identiska med dess bidrag till de senast offentliggjorda aggregaten för euroområdet. Om en nationell centralbank återger aggregat för euroområdet som offentliggjorts av ECB ska de återges troget mot originalet.” |
16. |
Bilagorna III–VIII ska ändras i enlighet med bilagan till den här riktlinjen. |
17. |
I ordlistan ska följande definition införas: ”Näringsgren (branch of activity): en ekonomisk aktivitet som är med i Europeiska gemenskapens statistiska näringsgrensindelning NACE Rev.2 (8).” |
Artikel 2
Ikraftträdande
Denna riktlinje träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 juli 2010.
Artikel 3
Adressater
Denna riktlinje ska tillämpas på alla centralbanker i Eurosystemet.
Utfärdad i Frankfurt am Main den 4 december 2009.
På ECB-rådets vägnar
Jean-Claude TRICHET
ECB:s ordförande
(1) EGT L 10, 12.1.2002, s. 24.
(2) EUT L 15, 20.1.2009, s. 1.
(3) EUT L 15, 20.1.2009, s. 14.
(4) EUT L 341, 27.12.2007, s. 1.
(5) EUT L 94, 8.4.2009, s. 75.
(6) EUT L 211, 11.8.2007, s. 8.
(7) I princip ska balansräkningen göras per den sista kalenderdagen i månaden/kvartalet, utan beaktande av lokala helgdagar. I många fall är detta inte möjligt och balansräkningen görs per slutet av den sista arbetsdagen i enligt med nationella marknads- eller redovisningsregler.”
(8) Som framgår av bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev.2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden (EUT L 393, 30.12.2006, s. 1).
BILAGA
1. |
Bilaga III ska ändras på följande sätt:
|
2. |
Bilaga IV ska ändras på följande sätt:
|
3. |
Bilaga V ska ändras på följande sätt:
|
4. |
Bilaga VI ska ändras på följande sätt:
|
5. |
Bilaga VII ska ändras på följande sätt:
|
6. |
Bilaga VIII ska ändras på följande sätt:
|
(1) Omklassificeringsjusteringar ska rapporteras till ECB för samtliga celler; omvärderingsjusteringar endast för de celler som är markerade med #.
(2) Endast omklassificeringsjusteringar ska rapporteras till ECB för denna tabell.
(3) Omklassificeringsjusteringar tillämpas endast för cellerna 568–613; nedskrivningsjusteringar tillämpas generellt.”
(4) Enmansföretagare/ej registrerade företag.
(5) Enmansföretagare/ej registrerade företag.
(6) Enmansföretagare/ej registrerade företag.
(7) EUT L 250, 2.10.2003, s. 10.”
(8) I MFI:s balansräkning görs inte åtskillnad mellan inlåning och utlåning på tillgångs- och skuldsidan. I stället betraktas alla icke-överförbara medel som är insatta i eller utlånade till MFI (= skulder) som ’deposits’ (inlåning) och alla medel insatta av eller utlånade av MFI (= tillgångar) som ’loans’ (utlåning). I ENS 95 anges skillnaden med utgångspunkt i kriteriet vem som tagit initiativet till transaktionen. När initiativet tas av låntagaren klassificeras transaktionen som ’loan’ (upplåning eller utlåning). När initiativet tas av långivaren klassificeras transaktionen som ’deposit’ (inlåning).”
(9) ’Övriga valutor’ avser alla andra valutor, inbegripet de nationella valutorna i de EU-medlemsstater som inte ingår i euroområdet.”
(10) Kategori F.33 i ENS 95.
(11) Kategori F.511 i ENS 95.
(12) Block A för de nationella centralbankerna och block B för BIS.”
(13) En överenskommen årlig ränta (AAR) eller en snävt definierad effektiv ränta (NDER) rapporteras för de kategorier som ingår i tabellen. Rapporteringen av AAR/NDER ska åtföljas av de relaterade volymerna på de nya avtalen om ordet ’belopp’ står angivet i tabellen.
När det gäller revolverande lån och checkräkningskrediter samt kreditkortsfordringar (både utökad kredit och komfortkredit) motsvarar emellertid begreppet ’volymer på de nya avtalen’ utestående belopp.
Indikatorerna 24–29 beräknas på grundval av posterna 37–54 i tillägg 2 i bilaga II till förordning (EG) nr 63/2002 (ECB/2001/18). Räntorna beräknas som viktade medeltal av motsvarande poster i tillägg 2 i bilaga II till förordning (EG) nr 63/2002 (ECB/2001/18), medan volymerna på de nya avtalen ska vara summan av motsvarande poster i tillägg 2 i bilaga II till förordning (EG) nr 63/2002 (ECB/2001/18).
(14) En överenskommen årlig ränta (AAR) eller en snävt definierad effektiv ränta (NDER) rapporteras för de kategorier som ingår i tabellen. Rapporteringen av AAR/NDER ska åtföljas av de relaterade volymerna på de nya avtalen om ordet ’belopp’ står angivet i tabellen.
När det gäller revolverande lån och checkräkningskrediter samt kreditkortsfordringar (både utökad kredit och komfortkredit) motsvarar emellertid begreppet ’volymer på de nya avtalen’ utestående belopp.
Indikatorerna 86 och 87 beräknas på grundval av posterna 12, 23, 32 och 36 i tillägg 2 i bilaga II till förordning (EG) nr 63/2002 (ECB/2001/18), och de utestående beloppen rapporteras för kreditkortsfordringar (både komfortkredit och utökad kredit) samt revolverande lån och checkräkningskrediter i enlighet med förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32). Räntorna beräknas som viktade medeltal av motsvarande poster i [tillägg 2 i bilaga II till] förordning (EG) nr 63/2002 (ECB/2001/18), med en nollränta för komfortkredit. Indikatorerna 86 och 87 syftar till att säkerställa kontinuiteten med indikatorerna 12 och 23 (’checkräkningskrediter’) enligt den tidigare definitionen i förordning (EG) nr 63/2002 (ECB/2001/18), dvs. innan de ändrades genom förordning (EG) nr 290/2009 (ECB/2009/7).”
(15) Slutet av perioden.”
(16) Fr.o.m. juni 2010 är referensperioden slutet av månaden (2011 års uppgiftsöverföring).
(17) Totala värdet för den kreditgivning från centralbanken till kreditinstitut som återbetalas inom en bankdag. Detta är genomsnittet av det dagliga maxvärdet för samtidiga och faktiska kreditposter eller kredituttag på intradagsbasis från faciliteter för intradagskrediter under dagen för alla kreditinstitut totalt. Samtliga dagar under uppfyllandeperioden, inklusive veckoslut och helgdagar, beaktas i detta genomsnitt.
(18) Om ett icke-MFI har flera konton räknas varje konto separat.
(19) Fr.o.m. juni 2010 är referensperioden slutet av året (2011 års uppgiftsöverföring).
(20) Varje institution räknas en gång, oberoende av hur många kontor den har i landet. Underkategorierna av institutionerna är ömsesidigt uteslutande. Det totala antalet institutioner är summan av alla underkategorier. Institutioner medräknas från det första tillfället de rapporteras till ECB med avseende på MFI-statistik.
(21) Fr.o.m. andra kvartalet 2010 är referensperioden kvartalsuppgifterna enligt ställningen vid utgången av kvartalet (2011 års uppgiftsöverföring).
(22) EUT L 237, 8.9.2007, s. 1.
(23) EUT L 18, 23.1.2006, s. 1.”
(24) Slutet av perioden, ursprungliga enheter.”
(25) Avskrivningar/nedskrivningar av lån som administreras av MFI kan förekomma eftersom lånen fortfarande tas upp i balansräkningen, antingen i MFI:s enskilda räkenskaper eller också på koncernnivå, och de administrationsuppgifter som rapporteras till NCB hämtas därifrån. De kan också förekomma när det ansvariga institutet måste ange en minskad kapitaldel för osäkra lån i syfte att efterleva avtalen med placerarna.”
(26) Om inte uttryckligen något annat föreskrivs avser uttrycket ’sammanslagning’”
(27) Om inte uttryckligen något annat föreskrivs avser uttrycket ’sammanslagning’ inhemska sammanslagningar.
(28) Rådets direktiv 85/611/EEG av den 20 december 1985 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag).
(29) International Securities Identification Number: en unik kod som identifierar varje enskild värdepappersemission; består av 12 alfanumeriska tecken.”
(30) International Securities Identification Number: en unik kod som identifierar varje enskild värdepappersemission; består av 12 alfanumeriska tecken.”
IV Rättsakter som antagits före den 1 december 2009 enligt EG-fördraget, EU-fördraget och Euratomfördraget
21.1.2010 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 16/48 |
KOMMISSIONENS BESLUT
av den 28 oktober 2009
om statligt stöd C 29/06 som Italien har beviljat för omstrukturering av kooperativ och sammanslutningar av kooperativ i fiskerisektorn
[delgivet med nr K(2009) 8040]
(Endast den italienska texten är giltig)
(Text av betydelse för EES)
(2010/35/EG)
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 88.2 första stycket,
efter att i enlighet med nämnda artikel ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig, och
av följande skäl:
1. FÖRFARANDE
(1) |
Genom en skrivelse av den 17 oktober 2002 anmälde Italien lagstiftningsdekret nr 226 av den 18 maj 2001 (nedan kallat dekretet av den 18 maj 2001) till kommissionen och angav att åtgärderna i artiklarna 7 och 8 i detta dekret hade genomförts. |
(2) |
I artikel 8 i dekretet fastställs en statlig stödordning för omstrukturering av kooperativ och sammanslutningar av kooperativ i fiskerisektorn. Enligt artikel 8 ska tillämpningsområdet för Fondo centrale per il credito peschereccio (Centrala fonden för krediter inom fiskerisektorn) utvidgas till finansiering av de omstruktureringsplaner som i artikel 11.8b i lag nr 41 av den 17 februari 1982 (nedan kallad lag nr 41/1982) föreskrivs för kooperativ och sammanslutningar av kooperativ med verksamhet inom sektorn för fiske och vattenbruk samt inom bearbetning och saluföring av produkter från denna sektor. |
(3) |
Eftersom Italien angav att åtgärden hade genomförts, registrerades den som olagligt stöd i den mening som avses i artikel 1 f i rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (1) (nu artikel 88). |
(4) |
Italien uppmanades flera gånger att lämna in ytterligare upplysningar. Genom skrivelse C(2005) 161 av den 20 januari 2005 sände kommission även ett föreläggande till Italien om att lämna upplysningar i enlighet med artikel 10.3 i förordning (EG) nr 659/1999. Genom en skrivelse av den 3 mars 2005 svarade Italien på föreläggandet. Ytterligare en skrivelse inkom därefter till kommissionen den 12 juli 2005. |
(5) |
På grund av tvivel om huruvida stödordningen är förenlig med den gemensamma marknaden beslutade kommissionen att inleda det formella granskningsförfarande som föreskrivs i artikel 93 [nu artikel 88] i EG-fördraget. Kommissionen underrättade Italien om sitt beslut genom skrivelse C(2006) 2312 av den 22 juni 2006 (2). |
(6) |
Italien inkom med synpunkter genom skrivelser av den 14 september och den 31 oktober 2006. |
2. BESKRIVNING
(7) |
Som det anges ovan är syftet med dekretet av den 18 maj 2001 att utvidga tillämpningsområdet för Fondo centrale per il credito peschereccio till att omfatta den omstrukturering av kooperativ och sammanslutningar av kooperativ i fiskerisektorn som föreskrivs i artikel 11.8b i lag nr 41/1982. |
(8) |
Genom dekretet av den 18 maj 2001 föreskrivs om finansiering, från och med det att dekretet träder i kraft, av de stödåtgärder som fastställs i jordbruksministeriets dekret av den 10 februari 1998 (nedan kallat dekretet av den 10 februari 1998), vilket innehåller tillämpningsföreskrifter till artikel 11.8b i lag nr 41/1982. |
(9) |
Stödordningen har, såsom det anges i dekretet av den 10 februari 1998, följande särdrag:
|
(10) |
Genom en skrivelse av den 3 maj 2005 klargjorde Italien att stödet är avsett för företag i form av kooperativ som motsvarar definitionen av små och medelstora företag i gemenskapslagstiftningen och att det är begränsat till den period som krävs för omstruktureringen och kan beviljas endast en gång till ett och samma företag. |
(11) |
Enligt Italien är stödordningens varaktighet inte begränsad. Varken dekretet av den 10 februari 1998 eller dekretet av den 18 maj 2001 innehåller några begränsningar. I skrivelsen av den 12 juli 2005 angav Italien dessutom uttryckligen att bestämmelserna i dekretet fortfarande är i kraft och kan genomföras under kommande år. |
(12) |
Kommissionen har inte erhållit några upplysningar om de faktiska stödbelopp som har beviljats. |
3. SKÄL TILL ATT INLEDA DET FORMELLA GRANSKNINGSFÖRFARANDET
(13) |
Kommissionen fann att den statliga stödordningen är en olaglig stödordning i den mening som avses i artikel 1 f i förordning (EG) nr 659/1999, dvs. nytt stöd som införts i strid med skyldigheten att i förväg anmäla det till kommissionen. |
(14) |
I den skriftväxling som föregick kommissionens preliminära bedömning vidhöll Italien att stödordningen inte är en ny stödordning, utan endast förlänger den stödordning som granskades under nummer NN 24/98 och som kommissionen ansåg var förenlig med den gemensamma marknaden (skrivelse SG (99) D/1851 av den 11 mars 1999). |
(15) |
Kommissionen instämde inte i Italiens synsätt, även om den faktiskt hade beslutat om godkännande av stödordning NN 24/98, som avsåg stödåtgärder som fastställts genom dekretet av den 10 februari 1998. Den stödordningen avsåg emellertid genomförandet av omstruktureringsplaner för 1997–1999 och kommissionen hade genom beslut av den 11 mars 1999 påpekat för de italienska myndigheterna att dessa i enlighet med artikel 88.3 i EG-fördraget måste underrätta kommissionen om eventuella planer på att omfinansiera, förlänga eller ändra stödordningen. Mot denna bakgrund fann kommissionen att dekretet av den 18 maj 2001 utgör ett nytt genomförande eller en omfinansiering av stödordningen i fråga via medel från Fondo centrale per il credito peschereccio. |
(16) |
Italien underrättade däremot, genom en skrivelse av den 12 mars 2003, kommissionen om att befogenheten att genomföra stödordningen hade övergått från ministeriet till regionerna och att medlen från Fondo centrale per il credito peschereccio därför hade överförts till dem. Till skrivelsen av den 1 juli 2004 bifogade Italien två skrivelser från regionerna Sicilien respektive Apulien om de stödåtgärder som genomfördes inom ramen för stödordningen i fråga: från Sicilien en skrivelse av den 19 juni 2004, där det angavs att åtgärden hade genomförts genom det regionala fiskeriministeriets dekret nr 158 av den 3 december 2003 och från Apulien en skrivelse av den 19 maj 2004, där det angavs att åtgärden hade genomförts genom handlingar som hade överlämnats till regionen 2001. I skrivelsen från Apulien angavs även att de finansiella resurserna för 2003 hade mottagits först i slutet av det året. Italien tillhandahöll emellertid inga upplysningar om beloppet av de medel som använts inom ramen för stödordningen. Dessa skrivelser bekräftade i alla händelser att en del av medlen hade tillhandahållits av regionerna i enlighet med artikel 8 i dekretet av den 18 maj 2001, och detta visade att stödordningen hade genomförts. |
(17) |
Kommissionen fann vidare att även om det, såsom Italien har hävdat, rörde sig om en befintlig stödordning och dekretet av den 18 maj 2001 inte medförde någon ändring av den, blev den anmälda stödordningen en ny stödordning den 1 juli 2001. |
(18) |
Stödordningen i fråga hade godkänts i enlighet med de riktlinjer för granskning av statligt stöd inom sektorn för fiske och vattenbruk (3) som antagits av kommissionen 1997 (nedan kallade 1997 års riktlinjer för fiskerisektorn). |
(19) |
Den 1 januari 2001 ersattes de nämnda riktlinjerna med riktlinjerna för granskning av statligt stöd inom sektorn för fiske och vattenbruk (4) (nedan kallade 2001 års riktlinjer för fiskerisektorn). Genom en skrivelse av den 21 december 2000 föreslog kommissionen, i enlighet med bestämmelserna om lämpliga åtgärder i punkt 3.2 i 2001 års riktlinjer för fiskerisektorn, att medlemsstaterna senast före den 1 juli 2001 skulle ändra sina befintliga stödordningar i fråga om stöd inom fiskerisektorn. Medlemsstaterna uppmanades att senast den 1 mars 2001 skriftligen bekräfta att de godtar förslaget. I skrivelsen angavs att om den berörda medlemsstaten inte inkommit med svar skulle kommissionen i enlighet med punkt 3.2 tredje stycket anse att den godtagit förslaget. I punkt 3.4 i 2001 års riktlinjer för fiskerisektorn anges det å andra sidan att olagligt stöd ska bedömas i enlighet med de riktlinjer som gäller när den administrativa åtgärd genom vilket stödet inrättas träder i kraft. Italien besvarade inte kommissionens skrivelse av den 21 december 2000. Genom en skrivelse av den 7 maj 2001 uppmärksammade kommissionen Italien på ordalydelsen i den tidigare skrivelsen och informerade Italien om att kommissionen från och med den dagen ansåg att Italiens underlåtenhet att skriftligen meddela att man inte instämmer innebar att Italien hade godtagit förslaget om lämpliga åtgärder. Kommissionen ansåg således att Italien hade godtagit förslaget och att de befintliga stödordningarna skulle ändras senast före den 1 juli 2001. |
(20) |
Godtagande av lämpliga åtgärder i samband med att nya riktlinjer fastställs och godkänns av medlemsstaterna har, enligt rättspraxis från Europeiska gemenskapernas domstol, till verkan att befintligt stöd omvandlas till nytt stöd. Befintligt stöd måste anpassas i enlighet med de lämpliga åtgärderna eller omvandlas till nya stödordningar, som måste förhandsanmälas till kommissionen (5). |
(21) |
Bestämmelserna i 2001 års riktlinjer för fiskerisektorn, som godkänts av Italien, hade därför till verkan att tillstånd som tidigare beviljats för stöd som inte anpassats till riktlinjerna drogs tillbaka och att stödet klassificerades som nytt stöd. Detta var fallet med stödet till omstruktureringen av kooperativ. 1997 års riktlinjer för fiskerisektorn innehöll inga särskilda bestämmelser om stöd till omstrukturering av företag i fiskerisektorn. De innehöll endast, i punkt 1.3 sista stycket sista strecksatsen, en bestämmelse om att driftsstöd skulle granskas från fall till fall om det var direkt kopplat till en omstruktureringsplan. 2001 års riktlinjer för fiskerisektorn innehåller däremot, i punkt 2.2.4, en särskild bestämmelse om stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter, där det föreskrivs att de riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (6) (nedan kallade 1999 års riktlinjer för omstrukturering) som var i kraft vid den tidpunkten ska tillämpas. |
(22) |
Eftersom den stödåtgärd som fastställs i dekretet av den 18 maj 2001 trädde i kraft den 17 oktober 2002, såsom det anges i Italiens första skrivelse, utgör den olagligt stöd för perioden efter den 1 juli 2001, som är den dag som fastställts för ändring av befintliga statliga stödordningar. |
(23) |
Kommissionen gjorde en preliminär bedömning av stödordningen mot bakgrund av såväl 2001 som 2004 års riktlinjer för fiskerisektorn. Enligt punkt 5.3 andra stycket i 2004 års riktlinjer för granskning av statligt stöd inom sektorn för fiske och vattenbruk (7) (nedan kallade 2004 års riktlinjer för fiskerisektorn), är dessa riktlinjer tillämpliga på stöd som beviljats från och med den 1 november 2004, medan 2001 års riktlinjer är tillämpliga på stöd som beviljats före den dagen. |
(24) |
I såväl 2001 års riktlinjer för fiskerisektorn (punkt 2.2.4) som 2004 års riktlinjer för fiskerisektorn (punkt 4.1.2) fastställs att statligt stöd som syftar till att undsätta och omstrukturera företag i svårigheter kommer att bedömas i enlighet med riktlinjerna för omstrukturering. För stöd som beviljats till och med den 9 oktober 2004 ska 1999 års riktlinjer för omstrukturering tillämpas och för stöd som beviljats från och med den 10 oktober 2004 ska gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (8) från 2004 (nedan kallade 2004 års riktlinjer för omstrukturering) tillämpas. När det gäller företag vars huvudverksamhet är fiske till sjöss anges i såväl 2001 som 2004 års riktlinjer för fiskerisektorn att stöd för omstrukturering får beviljas endast om och när en plan för att minska flottans kapacitet har lämnats in till kommissionen. |
(25) |
I de nämnda riktlinjerna för fiskerisektorn anges att endast företag i svårigheter är berättigade till omstruktureringsstöd. Kriterierna för vad som avses med ”svårigheter” anges i punkterna 4–8 i 1999 års riktlinjer för omstrukturering och i punkterna 9–13 i 2004 års riktlinjer för omstrukturering. Kommissionen noterade att dekretet av den 10 februari 1998 inte innehåller några bestämmelser som syftar till kontroll av att dessa kriterier är uppfyllda. Även företag som inte uppfyller kriterierna i riktlinjerna kan därför komma i åtnjutande av det stöd som beviljas av Italien. |
(26) |
Kommissionen noterade vidare att den inte har erhållit några upplysningar om huruvida en del av de kriterier för genomförandet av omstruktureringsplaner som anges i de ovannämnda riktlinjerna är uppfyllda: kriterierna som rör återställande av den långsiktiga lönsamheten för stödmottagande kooperativ (punkterna 31–34 i 1999 års riktlinjer för omstrukturering samt punkterna 34–37 i 2004 års riktlinjer för omstrukturering), antagande av kompenserande åtgärder när medelstora företag erhåller stöd enligt stödordningen (punkt 82 b i 2004 års riktlinjer för omstrukturering) eller bidrag från stödmottagande företag till den finansiella omstruktureringen av företaget (punkt 40 i 1999 års riktlinjer för omstrukturering och punkt 43 i 2004 års riktlinjer för omstrukturering). Kommissionen noterade även att Italien, när det gäller företag vars huvudverksamhet är fiske till sjöss, inte har lämnat in någon plan för hur flottans kapacitet ska minskas. |
(27) |
Mot bakgrund av ovannämnda skäl beslutade kommissionen att inleda det formella granskningsförfarandet. |
4. SYNPUNKTER FRÅN ITALIEN
(28) |
Italien har för det första angett att det ifrågasatta stödet genomfördes i fullständigt god tro. Dekretet av den 18 maj 2001 utgjorde enligt Italiens åsikt endast en förnyelse av åtgärd NN 24/98, som redan hade godkänts av kommissionen. Italien betraktade det inte som en olaglig stödordning. Italien har även påpekat att generaldirektoratet för havsfiske och vattenbruk, liksom regionerna, till vilka befogenheterna överfördes år 2000, inte i något fall har vidtagit åtgärder för att genomföra stöd på grundval av dekretet. |
(29) |
Italien har angett att strikta kriterier fastställdes för genomförandet av stödordningen. Framför allt krävs ett betydande bidrag från stödmottagaren för att säkerställa att stödet begränsas till det minimum som behövs för att återställa företagets lönsamhet, vilket garanterar att snedvridningen av konkurrensen blir så liten som möjligt. Italien har tillagt att en stor del av stödet avser utbildning och program för teknisk innovation. Vidare ska mer än hälften av de utbetalade medlen återbetalas, eftersom de är långsiktiga lån som omfattas av en särskild garantiordning. En beräkning av stödnivån visar dessutom att de sistnämnda medlen ligger betydligt under taket för stöd av mindre betydelse. |
(30) |
Principen att stödet får betalas ut endast en gång har strikt iakttagits. Syftet med stödet är att, i överensstämmelse med riktlinjerna för omstrukturering, göra det möjligt för stödmottagarna att bära sina kostnader när den långsiktiga ekonomiska kapaciteten har återställts. Ordningen för stöd till omstrukturering bidrar enligt Italiens åsikt till utveckling av den ekonomiska verksamheten utan att branschen påverkas negativt i en utsträckning som strider mot gemenskapens intressen, eftersom den uppfyller villkoren i de nämnda riktlinjerna: omstrukturering av företag inom en rimlig tid, undvikande av snedvridning av konkurrensen, proportionerligt stöd, fördelning av utbetalningarna på grundval av genomförandet av det berörda företagets omstruktureringsplan samt övervakning av omstruktureringsplanen. |
(31) |
Italien har avslutningsvis hänvisat till kommissionens meddelande om förbättring av fiskerinäringens ekonomiska läge av den 9 mars 2006 (nedan kallat meddelandet av den 9 mars 2006) (9) och har påpekat att den ogynnsamma ekonomiska situationen i fiskerisektorn har förvärrats genom den snabba ökningen av bränslekostnaderna. Vidare har prisutvecklingen för olika fiskarter inte följt utvecklingen av produktionskostnaderna. Av dessa skäl är det enligt Italiens åsikt nödvändigt att behålla denna typ av åtgärd och stöd, som uteslutande syftar till att stödja en ekonomisk sektor i svårigheter. |
5. BEDÖMNING
5.1 Förekomst av olagligt statligt stöd
(32) |
Kommissionen konstaterar att den aktuella stödordningen, som har utformats för att bevilja finansiering för omstrukturering av en särskild kategori företag med verksamhet inom en särskild sektor, har till verkan att dessa företag ges en ekonomisk fördel. Eftersom de stödmottagande företagens produkter säljs på gemenskapsmarknaden stärker stödordningen deras ställning, både på den italienska marknaden gentemot företag från andra medlemsstater som vill komma in med sina produkter på den italienska marknaden och på marknaderna i andra medlemsstater gentemot företag som säljer sina produkter på dessa marknader. |
(33) |
Vidare gynnar stödordningen företag i en särskild ekonomisk sektor. Mot bakgrund av att de medel som behövs för att genomföra stödordningen utgörs av offentliga medel är stödordningen följaktligen en statlig stödordning i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget. |
(34) |
I de synpunkter som Italien lämnat till kommissionen som svar på inledandet av det formella granskningsförfarandet görs inga invändningar mot klassificeringen av den statliga stödordningen som olagligt stöd. Oavsett på vilket sätt Italiens synpunkter tolkas konstaterar kommissionen att denna stödordning på nytt aktiverar den stödordning som inrättades genom dekretet av den 10 februari 1998 och som granskats och godkänts av kommissionen under nummer NN 24/98. Som det anges i beslutet om att inleda det formella granskningsförfarandet innebär denna aktivering genomförande av en ny stödordning, dvs. en olaglig stödordning. Att den offentliga myndighet som genomför stödordningen är en annan påverkar inte stödet eller kommissionens klassificering av det. Det är irrelevant huruvida stödordningen i fråga, som grundar sig på dekretet av den 1 februari 1998, har aktiverats genom dekretet av den 18 maj 2001 eller av regionerna på grundval av andra bestämmelser som kommissionen inte har kännedom om. |
(35) |
Som det anges i beslutet om att inleda det formella granskningsförfarandet anser kommissionen vidare att även om den anmälda stödordningen var en befintlig stödordning och lagstiftningsdekretet av den 18 maj 2001 inte medförde någon ändring av den, såsom de italienska myndigheterna har hävdat, blev den, till följd av antagandet av de nya riktlinjerna för fiskerisektorn som var tillämpliga från och med den 1 januari 2001, en ny stödordning den 1 juli 2001, när befintliga stödordningar som inte hade anpassats efter dessa riktlinjer inte längre kunde omfattas av de tillstånd som tidigare beviljats och måste omvandlas till nya stödordningar som måste anmälas till kommissionen. Genom en skrivelse av den 21 december 2000 föreslog kommissionen för medlemsstaterna, i enlighet med bestämmelserna om lämpliga åtgärder i punkt 3.2 i 2001 års riktlinjer för fiskerisektorn, att de senast den 1 juli 2001 skulle ändra sina befintliga stödordningar i fråga om stöd inom fiskerisektorn, och angav att kommissionen i den händelse den berörda medlemsstaten inte inkommit med svar skulle anse att denna godtagit förslaget. Italien svarade inte på kommissionens skrivelse av den 21 december 2000 och inte heller på påminnelsen av den 7 maj 2001, där det angavs att kommissionen från och med den dagen ansåg att Italiens underlåtenhet att skriftligen meddela att man inte instämmer innebar att Italien hade godtagit förslaget om lämpliga åtgärder. Kommissionen ansåg därför att Italien hade godtagit förslaget och att de befintliga stödordningarna hade ändrats senast före den 1 juli 2001. |
(36) |
Bestämmelserna i 2001 års riktlinjer för fiskerisektorn, som har godkänts av Italien, hade således till verkan att tillstånd som tidigare beviljats för visst stöd återkallades och att stödet klassficerades som nytt stöd. Detta var fallet med omstruktureringsstödet till kooperativ. Till skillnad från 1997 års riktlinjer för fiskerisektorn innehöll 2001 års riktlinjer för fiskerisektorn, i punkt 2.2.4, en särskild bestämmelse om stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter, där det föreskrivs att 1999 års riktlinjer för omstrukturering ska tillämpas. |
(37) |
Som det anges i beslutet om att inleda det formella granskningsförfarandet utgör den statliga stödordningen i fråga från och med den 1 juli 2001 utan tvekan en ny stödordning, som Italien hade skyldighet att anmäla till kommissionen innan den genomfördes. |
5.2 Förenlighet med den gemensamma marknaden
(38) |
Stödordningen kan anses vara förenlig med den gemensamma marknaden endast om den uppfyller något av de undantag som föreskrivs i fördraget. Eftersom det är företag inom sektorn för fiske och vattenbruk som får stöd genom stödordningen, ska den granskas mot bakgrund av riktlinjerna för granskning av statligt stöd inom sektorn för fiske och vattenbruk. Den bedömning som gjordes i beslutet om att inleda det formella granskningsförfarandet är fortfarande giltig. |
(39) |
Åtgärden har lagts fram som en stödordning för omstrukturering av företag som förutsätter att de stödmottagande företagen genomför omstruktureringsplaner. Av den förteckning över stödberättigande kostnader som det hänvisas till i dekretet av den 10 februari 1998 framgår att den verksamhet som kan finansieras faktiskt är verksamhet för att omstrukturera de stödmottagande företagen. De stödberättigande kostnaderna omfattar investeringar samt företagens finansiella kostnader och driftskostnader. Det är utgifter som kan kopplas till en omställning av de stödmottagande företagens verksamhet eller en anpassning av företagen till nya ekonomiska villkor i syfte att göra det möjligt att återställa deras ekonomiska och finansiella lönsamhet. |
(40) |
Det är därför lämpligt att bedöma stödordningen mot bakgrund av relevanta bestämmelser i riktlinjerna för fiskerisektorn. |
(41) |
I såväl 2001 års riktlinjer för fiskerisektorn (punkt 2.2.4) som 2004 års riktlinjer för fiskerisektorn (punkt 4.1.2) anges att statligt stöd som syftar till att undsätta och omstrukturera företag i svårigheter ska bedömas i enlighet med riktlinjerna för omstrukturering. Om stöd fortfarande har betalats ut efter den 1 april 2008, vilket är möjligt eftersom stödordningen inrättades utan tidsbegränsning (se ovan skäl 2), är de riktlinjer för granskning av statligt stöd inom sektorn för fiske och vattenbruk (10) som antogs 2008 (nedan kallade 2008 års riktlinjer för fiskerisektorn), där det i liknande ordalag hänvisas till riktlinjerna för omstrukturering, tillämpliga. För stöd som har beviljats fram till och med den 9 oktober 2004 är 1999 års riktlinjer för omstrukturering tillämpliga och för stöd som har beviljats från och med den 10 oktober 2004 är 2004 års riktlinjer för omstrukturering tillämpliga. Det är också viktigt att erinra om att det i riktlinjerna för fiskerisektorn, när det gäller företag vars huvudverksamhet är fiske till sjöss, anges att stöd för omstrukturering får beviljas endast om och när en plan för att minska flottans kapacitet har lämnats in till kommissionen. |
(42) |
Det bör följaktligen först bedömas huruvida villkoren för genomförande av stödordningen överensstämmer med de villkor som anges i riktlinjerna för omstrukturering. |
(43) |
För det första föreskrivs i riktlinjerna för omstrukturering att endast företag i svårigheter som uppfyller de uttryckliga kriterierna i punkterna 4–8 i 1999 års riktlinjer för omstrukturering eller punkterna 9–13 i 2004 års riktlinjer för omstrukturering är berättigade till omstruktureringsstöd. Dessa punkter innehåller strikta kriterier för bestämning av vad som utgör ett företag i svårigheter. För att betraktas som ett företag i svårigheter ska ett företag enligt punkt 5 i 1999 års riktlinjer för omstrukturering och punkt 10 i 2004 års riktlinjer för omstrukturering, när det är fråga om ett bolag med begränsat personligt ansvar för bolagsmännen, ha förlorat över hälften av sitt kapital och minst en fjärdedel av detta kapital under de senaste tolv månaderna, eller, när det gäller övriga bolagsformer, uppfylla kriterierna för att vara föremål för ett kollektivt insolvensförfarande. I punkt 11 i 2004 års riktlinjer för omstrukturering anges vidare att förutom dessa kriterier kan ett företag även anses befinna sig i svårigheter om de vanliga tecknen föreligger, såsom ökande förluster, sjunkande omsättning, stigande finansiella kostnader etc. (enligt punkt 18 får medlemsstaterna beakta detta kriterium även med avseende på omstruktureringsstöd som inom ramen för en stödordning beviljas företag i fiskerisektorn). |
(44) |
Kommissionen konstaterar att dekretet av den 10 februari 1998 inte innehåller några kriterier av detta eller liknande slag. Stöd som beviljas av Italien kan således ges till företag som inte uppfyller kriterierna i riktlinjerna och därför kanske inte är företag i svårigheter. |
(45) |
För det andra är, enligt punkt 67 a i 1999 års riktlinjer för omstrukturering, kriterierna i punkterna 31–34 i dessa riktlinjer tillämpliga, eftersom stödordningen riktar sig till små och medelstora företag. Samma villkor återfinns i punkterna 34–37 i 2004 års riktlinjer för omstrukturering, som är tillämpliga enligt punkt 82 a i dessa riktlinjer. Enligt de nämnda bestämmelserna ska en omstruktureringsplan bland annat göra det möjligt att återställa företagets långsiktiga lönsamhet inom en rimlig tid och på grundval av realistiska antaganden, den ska innehålla en beskrivning av de omständigheter som lett till att företaget hamnat i svårigheter och ska medföra en omvandling av företaget så att det, när omstruktureringen väl är genomförd, kan bära alla sina kostnader. Stöd får beviljas endast om den inlämnade omstruktureringsplanen innehåller alla dessa element. |
(46) |
Kommissionen konstaterar att Italien inte har inrättat något förfarande för att kontrollera att villkoren är uppfyllda. De upplysningar som lämnades i svaret på inledandet av det formella granskningsförfarandet avser endast de allmänna villkoren för beviljande av stöd i dekretet av den 10 februari 1998. Men dessa allmänna villkor innehåller inga objektiva kriterier för att kontrollera att de berörda företagens enskilda omstruktureringsplaner verkligen utformas i enlighet med de nämnda principerna. Det finns därför ingen garanti för att villkoren i punkterna 31–34 i 1999 års riktlinjer för omstrukturering eller punkterna 34–37 i 2004 års riktlinjer för omstrukturering är uppfyllda. |
(47) |
För det tredje ska, enligt punkterna 40 och 41 i 1999 års riktlinjer för omstrukturering, som enligt punkt 67 c i dessa riktlinjer är tillämpliga på små och medelstora företag, de stödmottagande företagen i väsentlig utsträckning bidra till omstruktureringen med egna medel i syfte att begränsa stödet till vad som är absolut nödvändigt. Samma princip återfinns i punkterna 43 och 44 i 2004 års riktlinjer för omstrukturering, som är tillämpliga enligt punkt 82 c. |
(48) |
Enligt dekretet av den 10 februari 1998 beviljas stödet i form av ett bidrag utan återbetalningsskyldighet motsvarande upp till 40 % av de stödberättigande utgifterna eller ett mjukt lån på ett belopp motsvarande upp till 85 % av dessa utgifter. Det görs ingen åtskillnad mellan olika slag av stödberättigande kostnader (se ovan del 2 som har rubriken ”Beskrivning”). Av detta drar kommissionen slutsatsen att bidraget får avse vilken som helst av kostnaderna i fråga, t.ex. utgifter för modernisering av anläggningarna, täckning av egendomsförluster, avskrivning av skulder etc. |
(49) |
Det är därför möjligt att en del stödmottagande företag i väsentlig utsträckning har bidragit till genomförandet av den omstruktureringsplan som avser dem. Kommissionen konstaterar emellertid att Italien inte har fastställt något kriterium för anpassning av det beviljade stödbeloppet på grundval av bidraget från respektive stödmottagande företag. Det enda kriterium som fastställs i dekretet av den 19 februari 1998 avser den ordning i vilken stödansökningarna inkommer. Av nämnda skäl anser kommissionen att Italien i stödordningen inte har fastställt något förfarande för att kontrollera att villkoren att de stödmottagande företagen ska bidra med egna medel och att stödet ska begränsas till vad som är absolut nödvändigt har uppfyllts. Det är därför möjligt att en del stödmottagande företag inte har uppfyllt dessa villkor. |
(50) |
För det fjärde anges det i punkt 67 b i 1999 års riktlinjer för omstrukturering att de kompenserande åtgärder som anges i punkterna 35–39 i riktlinjerna och som ska vidtas för att undvika otillbörlig snedvridning av konkurrensen inte är tillämpliga på små och medelstora företag. I punkt 82 b i 2004 års riktlinjer för omstrukturering anges det däremot att de kompenserande åtgärder som beskrivs i punkterna 38–42 i riktlinjerna ska vidtas när det stödmottagande företaget är ett medelstort företag. Kommissionen konstaterar att Italien inte har vidtagit åtgärder för att genomföra kompenserande åtgärder av detta slag när medelstora företag erhåller stöd genom stödordningen. |
(51) |
Slutligen har Italien, när kooperativ vars huvudverksamhet är fiske till sjöss har erhållit stöd genom stödordningen, inte lämnat in någon plan för att minska flottans kapacitet, såsom det krävs i punkt 2.2.4 i 2001 års riktlinjer för fiskerisektorn, punkt 4.1.2 i 2004 års riktlinjer för fiskerisektorn och punkt 4.2 i 2008 års riktlinjer för fiskerisektorn. |
(52) |
Kommissionen konstaterar även att meddelandet av den 6 mars 2006 inte innebar någon ändring av de kriterier och villkor som är tillämpliga på stödordningar för omstrukturering. Syftet var att uppmana medlemsstaterna att använda sig av flera olika instrument för att åtgärda svårigheterna i fiskerisektorn. Ett av de instrument som kommissionen föreslagit är möjligheten för medlemsstaterna att inrätta stödordningar för undsättning och omstrukturering. Genom meddelandet ville kommissionen specificera hur riktlinjerna för omstrukturering ska tillämpas, men sade inget om möjligheten att avvika från dem. Riktlinjerna för omstrukturering är fortfarande tillämpliga i sin helhet. |
(53) |
De italienska myndigheterna har avslutningsvis inte lagt fram några andra argument eller lämnat in några ytterligare upplysningar som tyder på att stödet i fråga skulle kunna vara förenligt med den gemensamma marknaden på grundval av andra bestämmelser i EG-fördraget eller reglerna, rambestämmelserna eller riktlinjerna om statligt stöd. |
6. SLUTSATS
(54) |
Kommissionen anser att Italien olagligt har genomfört stödordningen för omstrukturering av kooperativ och sammanslutningar av kooperativ i fiskerisektorn, i strid med artikel 88.3 i fördraget. |
(55) |
Mot bakgrund av bedömningen ovan i del 5 i detta beslut finner kommissionen att stödordningen är oförenlig med den gemensamma marknaden. |
7. ÅTERKRAV
(56) |
Enligt artikel 14.1 i förordning (EG) nr 659/1999 ska olagligt statligt stöd som är oförenligt med den gemensamma marknaden återkrävas från mottagarna. Detta mål är uppnått när mottagarna, dvs. de företag som är de faktiska mottagarna av stödet, har återbetalat stödet i fråga samt eventuell dröjsmålsränta. I artikel 14.1 anges emellertid att ”[k]ommissionen skall inte återkräva stödet om detta skulle stå i strid med en allmän princip i gemenskapsrätten.” I förevarande fall är det lämpligt att granska huruvida någon allmän princip i gemenskapsrätten, såsom principen om skydd för berättigade förväntningar eller principen om rättssäkerhet, eventuellt är tillämplig och därigenom hindrar återkrav av det olagliga och oförenliga stödet från mottagarna. |
(57) |
Medlemsstaterna är skyldiga att se till att nationella åtgärder är förenliga med gemenskapsbestämmelserna om statligt stöd i syfte att undvika snedvridningar av konkurrensen. Vidare ska de anmäla varje statligt stöd till kommissionen i enlighet med artikel 88.3 i EG-fördraget samt avstå från att genomföra en stödordning innan den har granskats. Detta är skälet till att det av domstolens rättspraxis, när det gäller mottagarnas möjlighet att åberopa principen om skydd för berättigade förväntningar för att undvika återkrav av olagligt och oförenligt stöd, följer att ”företag som mottar stöd i princip inte [kan] ha berättigade förväntningar på att stödet är lagenligt såvida det inte beviljats i enlighet med förfarandet i nämnda artikel. En omdömesgill ekonomisk aktör skall nämligen i normala fall kunna avgöra om detta förfarande har följts” (11). |
(58) |
I domen i mål 265/85, Van den Bergh en Jurgens mot kommissionen (12), konstaterade domstolen att ”… möjligheten att åberopa skydd för berättigade förväntningar är tillgänglig för alla ekonomiska aktörer vilka ges anledning att hysa välgrundade förväntningar av en institution. När en försiktig och förståndig ekonomisk aktör dessutom skulle kunna förutse att en gemenskapsåtgärd kommer att vidtas som kan påverka hans intressen, kan han inte åberopa en sådan princip när denna åtgärd har vidtagits”. |
(59) |
För att anpassa befintligt stöd till 2001 års nya riktlinjer för fiskerisektorn föreslog kommissionen att medlemsstaterna skulle ändra sina befintliga stödordningar avseende fiskerisektorn senast före den 1 juli 2001. Rättspraxis (13) bekräftar att ett sådant förslag som föreskrivs i riktlinjerna är en del av det fasta, regelbundna samarbete genom vilket kommissionen, tillsammans med medlemsstaterna, fortlöpande ska granska alla befintliga stödprogram och för medlemsstaterna ska föreslå vilka åtgärder som bör vidtas. Det vore inte genomförbart för kommissionen att med varje medlemsstat komma överens om en fullständig förteckning över alla befintliga stödordningar, och det är rimligt att medlemstaterna ansvarar för att när så krävs anpassa sina stödordningar. Detta är särskilt fallet eftersom de deltar i utformningen av de nya riktlinjerna och redan innan riktlinjerna träder i kraft är väl medvetna om vilken verkan de kommer att ha på befintliga stödordningar. |
(60) |
Italien ansåg att åtgärden i fråga endast innebar en förnyelse av åtgärd NN 24/98, som hade godkänts av kommissionen den 11 mars 1999 och således utgjorde befintligt stöd. Enligt kommissionens åsikt utgjorde åtgärden befintligt stöd endast fram till och med den 30 juni 2001. Som kommissionen har påpekat ovan godtog Italien i enlighet med bestämmelserna om lämpliga åtgärder förslaget att ändra sina befintliga stödordningar inom sektorn för fiske och vattenbruk efter antagandet av såväl 2001 som 2004 års riktlinjer för fiskerisektorn. Från och med den 1 juli 2001 utgjorde stödet således nytt stöd, mot bakgrund av att det borde ha anpassats i linje med 2001 års nya riktlinjer för fiskerisektorn. |
(61) |
På grundval av artikel 26.1 i förordning (EG) nr 659/1999 är det tänkbart att den omständigheten att kommissionen inte offentliggjorde den italienska regeringens godkännande av 2001 års riktlinjer för fiskerisektorn kan ha gjort att en del stödmottagare i god tro ansåg att den nationella åtgärden i fråga fortfarande var att betrakta som befintligt stöd. I artikel 26 anges att kommissionen ska offentligöra ”en sammanfattning av de beslut som den har fattat enligt … artikel 18 jämförd med artikel 19.1”. I artikel 18 i förordningen anges att ”[o]m kommissionen … finner att den befintliga stödordningen inte är eller inte längre är förenlig med den gemensamma marknaden, skall den utfärda en rekommendation för den berörda medlemsstaten med förslag till lämpliga åtgärder”. I artikel 19.1 i förordning (EG) nr 659/1999 föreskrivs att om medlemsstaten godtar de föreslagna lämpliga åtgärderna, ”ska kommissionen notera detta förhållande” och underrätta medlemsstaten om detta. |
(62) |
Kommissionen offentliggjorde inte varje medlemsstats godtagande av de lämpliga åtgärder som den hade föreslagit för genomförandet av 2001 års nya riktlinjer för fiskerisektorn i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Det är därför svårt för kommissionen att bevisa att stödmottagarna hade informerats korrekt om den italienska regeringens godtagande av åtgärderna och den förändring av stödets status som detta innebar. Detta gjordes däremot för 2004 års riktlinjer för fiskerisektorn genom ett meddelande (14). |
(63) |
Trots principen att ekonomiska aktörer i allmänhet inte kan åberopa skydd för berättigade förväntningar när det gäller olagligt statligt stöd, konstaterar kommissionen att fram till dess att meddelandet om godtagande av de lämpliga åtgärderna offentliggjordes den 11 november 2005 kunde en medveten och försiktig ekonomisk aktör i förevarande fall med rätta anse att det statliga stödet i fråga fortfarande utgjorde en befintlig stödordning och således inte var en ny stödordning. |
(64) |
I förevarande fall anser kommissionen därför att återkrav av det stöd som beviljades fram till och med den 11 november 2005 kan strida mot principen om skydd för berättigade förväntningar och principen om rättsäkerhet. Mot denna bakgrund ska, i enlighet med artikel 14 i förordning (EG) nr 659/1999, endast stöd som beviljats från och med den 12 november 2005 återkrävas. |
(65) |
Detta beslut avseende stödordningen i fråga måste genomföras med omedelbar verkan, särskilt när det gäller återkrav av alla de enskilda stöd som beviljats enligt stödordningen, med undantag för stöd som har beviljats för särskilda projekt och som när det beviljades uppfyllde samtliga villkor i förordningen om stöd av mindre betydelse, eller samtliga villkor för ett tillämpligt undantag eller i en stödordning som godkänts av kommissionen. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Den stödordning som har inrättats för omstrukturering av kooperativ och sammanslutningar av kooperativ i fiskerisektorn och som olagligt har genomförts av Italien i strid med artikel 88.3 i fördraget är oförenlig med den gemensamma marknaden.
Artikel 2
De enskilda stöd som har beviljats fiskerikooperativ eller sammanslutningar av fiskerikooperativ enligt den stödordning som avses i artikel 1 i detta beslut utgör inte stöd om det vid den tidpunkt när det beviljades uppfyllde villkoren i en förordning som antagits i enlighet med artikel 2 i rådets förordning (EG) nr 994/98 (15) och som var tillämplig vid den tidpunkten.
Artikel 3
De enskilda stöd som har beviljats enligt den stödordning som avses i artikel 1 i detta beslut och som vid den tidpunkt när de beviljades uppfyllde villkoren i en förordning som antagits i enlighet med artikel 1 i förordning (EG) nr 994/98 eller i någon annan godkänd stödordning är förenliga med den gemensamma marknaden upp till den högsta tillåtna stödnivån för den typen av stöd.
Artikel 4
1. Italien ska se till att stödmottagarna återbetalar det oförenliga stöd enligt artikel 1 som har beviljats från och med den 12 november 2005.
2. De belopp som ska återbetalas ska innefatta ränta som löper från den dag beloppen stod till stödmottagarnas förfogande till den dag de har återbetalats.
3. Räntan ska beräknas som kapitaliserad ränta enligt kapitel V i kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 (16).
4. Italien ska ställa in alla kvarstående utbetalningar av det stöd som avses i artikel 1 från och med den dag då detta beslut antas.
Artikel 5
1. Återkrav av det stöd som avses i artikel 1 ska genomföras omedelbart och effektivt.
2. Italien ska säkerställa att detta beslut genomförs inom fyra månader efter den dag då det har delgivits.
Artikel 6
1. Inom två månader efter den dag då detta beslut har delgivits ska Italien lämna in följande uppgifter:
a) |
En förteckning över de fiskerikooperativ och sammanslutningar av fiskerikooperativ som har mottagit stöd enligt artiklarna 2 och 3 samt det totala belopp som var och en av dessa har mottagit. |
b) |
Det totala belopp (kapital och ränta) som ska återkrävas från varje stödmottagare. |
c) |
En utförlig beskrivning av de åtgärder som redan har vidtagits eller är planerade för att följa detta beslut. |
d) |
Handlingar som visar att mottagarna har beordrats att återbetala stödet. |
2. Italien ska hålla kommissionen underrättad om genomförandet av de nationella åtgärder som vidtagits för att genomföra detta beslut till dess att det stöd som avses i artiklarna 1, 2 och 3 helt har återbetalats. Italien ska på särskild begäran från kommissionen omedelbart lämna uppgifter om de åtgärder som redan vidtagits och planeras för att följa detta beslut. Italien ska även lämna detaljerade uppgifter om de stöd- och räntebelopp som redan återkrävts av stödmottagarna.
Artikel 7
Detta beslut riktar sig till Republiken Italien.
Utfärdat i Bryssel den 28 oktober 2009.
På kommissionens vägnar
Joe BORG
Ledamot av kommissionen
(1) EGT L 83, 27.3.1999, s. 1.
(2) Skrivelsen har offentliggjorts i EUT C 202, 25.8.2006, s. 11.
(3) EGT C 100, 27.3.1997, s. 12.
(4) EGT C 19, 20.1.2001, s. 7.
(5) Verkan av att en medlemsstat godtar lämpliga åtgärder har tydligt fastslagits i domstolens dom av den 24 mars 1993 i mål C-313/90, Comité International de la Rayonne et des Fibres Synthétiques m.fl. mot kommissionen, REG 1993, s. I-1125, punkt 35: ”… skall det fastslås att i detta fall har de regler som fastställts i stödordningen och som godkänts av medlemsstaterna själva bl.a. till verkan att – beträffande vissa stödåtgärder som omfattas av tillämpningsområdet för stödordningen – återkalla tillstånd som redan givits, så att de därmed är att betrakta som nya stödåtgärder, för vilka skyldighet att göra förhandsanmälan föreligger.”
(6) EGT C 288, 9.10.1999, s. 2.
(7) EUT C 229, 14.9.2004, s. 5.
(8) EUT C 244, 1.10.2004, s. 2.
(9) KOM(2006) 103 slutlig.
(10) EUT C 84, 3.4.2008, s. 10.
(11) Dom av den 20 september 1990 i mål C-5/89, kommissionen mot Tyskland, REG 1990, s. I-3437, punkt 14, av den 14 januari 1997 i mål C-169/95, Spanien mot kommissionen, REG 1997, s. I-135, punkt 51, och av den 29 september 2000 i mål T-55/99, CETM mot kommissionen, REG 2000, s. II-3207, punkt 121.
(12) Dom av den 11 mars 1987 i mål 265/85, Van den Bergh en Jurgens mot kommissionen, REG 1987, s. 1155, punkt 44.
(13) Dom av den 15 oktober 1996 i mål C-311/94, Ijssel-Vliet v Minister van Economische Zaken, REG 1996, s. I-5023, punkterna 36–44.
(14) EUT C 278, 11.11.2005, s. 14.
(15) EGT L 142, 14.5.1998, s. 1.
(16) EUT L 140, 30.4.2004, s. 1.