ISSN 1725-2628

doi:10.3000/17252628.L_2010.016.swe

Europeiska unionens

officiella tidning

L 16

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

53 årgången
21 januari 2010


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

 

Kommissionens förordning (EU) nr 50/2010 av den 20 januari 2010 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

1

 

 

Kommissionens förordning (EU) nr 51/2010 av den 20 januari 2010 om fastställande av den tilldelningskoefficient som ska tillämpas på ansökningar om importlicenser som lämnas in den 8–15 januari 2010 inom den gemenskapstullkvot för majs som öppnas genom förordning (EG) nr 969/2006

3

 

 

Kommissionens förordning (EU) nr 52/2010 av den 20 januari 2010 om ändring av de representativa priser och tilläggsbelopp för import av vissa sockerprodukter som fastställs genom förordning (EG) nr 877/2009 för regleringsåret 2009/10

4

 

 

RIKTLINJER

 

 

2010/34/EU

 

*

Europeiska centralbankens riktlinje av den 4 december 2009 om ändring av riktlinje ECB/2007/9 om monetär statistik samt statistik över finansinstitut och finansmarknader (ECB/2009/23)

6

 

 

IV   Rättsakter som antagits före den 1 december 2009 enligt EG-fördraget, EU-fördraget och Euratomfördraget

 

 

2010/35/EG

 

*

Kommissionens beslut av den 28 oktober 2009 om statligt stöd C 29/06 som Italien har beviljat för omstrukturering av kooperativ och sammanslutningar av kooperativ i fiskerisektorn [delgivet med nr K(2009) 8040]  ( 1 )

48

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR

21.1.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 16/1


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 50/2010

av den 20 januari 2010

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1580/2007 av den 21 december 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordningar (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1182/2007 avseende sektorn för frukt och grönsaker (2), särskilt artikel 138.1, och

av följande skäl:

I förordning (EG) nr 1580/2007 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilaga XV, del A till den förordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 138 i förordning (EG) nr 1580/2007 ska fastställas i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 21 januari 2010.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 20 januari 2010.

För kommissionen, på ordförandens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 350, 31.12.2007, s. 1.


BILAGA

Fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)

KN-nr

Kod för tredjeland (1)

Schablonvärde vid import

0702 00 00

JO

64,0

MA

52,0

TN

112,1

TR

100,0

ZZ

82,0

0707 00 05

EG

174,9

JO

101,4

MA

78,1

TR

109,1

ZZ

115,9

0709 90 70

MA

113,2

TR

132,4

ZZ

122,8

0805 10 20

EG

51,5

IL

58,8

MA

51,3

TN

67,4

TR

54,6

ZZ

56,7

0805 20 10

IL

166,5

MA

83,8

ZZ

125,2

0805 20 30, 0805 20 50, 0805 20 70, 0805 20 90

CN

52,8

EG

77,8

IL

80,4

JM

109,6

MA

93,3

PK

41,0

TR

83,1

ZZ

76,9

0805 50 10

EG

63,3

IL

67,0

TR

70,5

ZZ

66,9

0808 10 80

CA

75,3

CL

60,1

CN

67,4

MK

24,7

US

133,6

ZZ

72,2

0808 20 50

CN

61,8

US

103,1

ZZ

82,5


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ”ZZ” betecknar ”övrigt ursprung”.


21.1.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 16/3


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 51/2010

av den 20 januari 2010

om fastställande av den tilldelningskoefficient som ska tillämpas på ansökningar om importlicenser som lämnas in den 8–15 januari 2010 inom den gemenskapstullkvot för majs som öppnas genom förordning (EG) nr 969/2006

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1301/2006 av den 31 augusti 2006 om gemensamma regler för administrationen av sådana importtullkvoter för jordbruksprodukter som omfattas av ett system med importlicenser (2), särskilt artikel 7.2, och

av följande skäl:

(1)

Genom kommissionens förordning (EG) nr 969/2006 (3) öppnas en årlig importtullkvot på 242 074 ton majs (löpnummer 09.4131).

(2)

I artikel 2.1 i förordning (EG) nr 969/2006 fastställs delkvot nr 1 till 121 037 ton för delperioden 1 januari–30 juni 2010.

(3)

Av det meddelande som ska lämnas i enlighet med artikel 4.3 i förordning (EG) nr 969/2006 framgår att de ansökningar som lämnats in från och med den 8 januari 2010 klockan 13.00 till och med den 15 januari 2010 klockan 13.00 (lokal tid Bryssel) i enlighet med artikel 4.1 i den förordningen överskrider de tillgängliga kvantiteterna. Det bör därför beslutas om i vilken omfattning importlicenser kan utfärdas, genom fastställande av en tilldelningskoefficient som ska tillämpas på de begärda kvantiteterna.

(4)

Inga ytterligare importlicenser bör utfärdas enligt förordning (EG) nr 969/2006 för den innevarande delperioden.

(5)

För att säkra en effektiv förvaltning av förfarandet för utfärdande av importlicenser bör denna förordning träda i kraft omedelbart efter offentliggörandet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   För alla ansökningar om importlicens för majs inom den kvot som anges i förordning (EG) nr 969/2006 och som har lämnats in från och med den 8 januari 2010 klockan 13.00 till och med den 15 januari 2010 klockan 13.00 (lokal tid Bryssel) ska licens utfärdas för den begärda kvantiteten multiplicerad med tilldelningskoefficienten 78,205593 %.

2.   Inga ytterligare licenser ska utfärdas på grundval ansökningar för kvantiteter som lämnats in från och med den 15 januari 2010 klockan 13.00 (lokal tid Bryssel) för den innevarande delperioden.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 20 januari 2010.

För kommissionen, på ordförandens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 238, 1.9.2006, s. 13.

(3)  EUT L 176, 30.6.2006, s. 44.


21.1.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 16/4


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 52/2010

av den 20 januari 2010

om ändring av de representativa priser och tilläggsbelopp för import av vissa sockerprodukter som fastställs genom förordning (EG) nr 877/2009 för regleringsåret 2009/10

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 951/2006 av 30 juni 2006 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 318/2006 för handel med tredjeländer i sockersektorn (2), särskilt artikel 36.2 andra stycket andra meningen, och

av följande skäl:

(1)

De representativa priserna och tilläggsbeloppen för import av vitsocker, råsocker och vissa sockerlösningar för regleringsåret 2009/10 har fastställts genom kommissionens förordning (EG) nr 877/2009 (3). Priserna och tillläggen ändrades senast genom kommissionens förordning (EU) nr 35/2010 (4).

(2)

De uppgifter som kommissionen för närvarande har tillgång till medför att dessa belopp bör ändras i enlighet med bestämmelserna i förordning (EG) nr 951/2006,

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De representativa priser och tilläggsbelopp för import av de produkter som avses i artikel 36 i förordning (EG) nr 951/2006, och som fastställs i förordning (EG) nr 877/2009 för regleringsåret 2009/10, ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 21 januari 2010.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 20 januari 2010.

För kommissionen, på ordförandens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 178, 1.7.2006, s. 24.

(3)  EUT L 253, 25.9.2009, s. 3.

(4)  EUT L 10, 15.1.2010, s. 12.


BILAGA

De ändrade representativa priser och tilläggsbelopp för import av vitsocker, råsocker och produkter enligt KN-nummer 1702 90 95 som gäller från och med den 21 januari 2010

(EUR)

KN-nummer

Representativt pris per 100 kg netto av produkten i fråga

Tilläggsbelopp per 100 kg netto av produkten i fråga

1701 11 10 (1)

46,85

0,00

1701 11 90 (1)

46,85

0,85

1701 12 10 (1)

46,85

0,00

1701 12 90 (1)

46,85

0,55

1701 91 00 (2)

52,07

1,85

1701 99 10 (2)

52,07

0,00

1701 99 90 (2)

52,07

0,00

1702 90 95 (3)

0,52

0,21


(1)  Fastställande för den standardkvalitet som definieras i punkt III i bilaga IV till förordning (EG) nr 1234/2007.

(2)  Fastställande för den standardkvalitet som definieras i punkt II i bilaga IV till förordning (EG) nr 1234/2007.

(3)  Fastställande per 1 % sackarosinnehåll.


RIKTLINJER

21.1.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 16/6


EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE

av den 4 december 2009

om ändring av riktlinje ECB/2007/9 om monetär statistik samt statistik över finansinstitut och finansmarknader

(ECB/2009/23)

(2010/34/EU)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA RIKTLINJE

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artiklarna 5.1, 12.1 och 14.3 i denna,

med beaktande av Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 63/2002 av den 20 december 2001 om statistik över räntesatser som tillämpas av monetära finansinstitut på inlåning och utlåning i förhållande till hushåll och icke-finansiella företag (ECB/2001/18) (1),

med beaktande av Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 24/2009 av den 19 december 2008 om statistik över tillgångar och skulder hos finansiella företag som deltar i värdepapperiseringstransaktioner (ECB/2008/30) (2),

med beaktande av Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 25/2009 av den 19 december 2008 om de monetära finansinstitutens balansräkningar (ECB/2008/32) (3), och

av följande skäl:

(1)

Riktlinje ECB/2007/9 av den 1 augusti 2007 om monetär statistik samt statistik över finansinstitut och finansmarknader (4) bör anpassas till den omarbetade förordningen (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32) samt Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 290/2009 av den 31 mars 2009 om ändring av förordning (EG) nr 63/2002 (ECB/2001/18) om statistik över räntesatser som tillämpas av monetära finansinstitut på inlåning och utlåning i förhållande till hushåll och icke-finansiella företag (ECB/2009/7) (5).

(2)

Det krävs nya standarder för att genomföra uppräkningen av uppgifter om penningmarknadsfonder (PMF) och för att välja den mest representativa referenspopulationen av uppgiftslämnare.

(3)

Den nya balansräkningen för penningmarknadsfonder bör vara en aggregerad balansräkning i överensstämmelse med den balansräkning som härrör från Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 958/2007 av den 27 juli 2007 om statistik över tillgångar och skulder hos investeringsfonder (ECB/2007/8) (6). Rapporteringsbördan kan reduceras genom att sammanställningen av kreditinstituts och penningmarknadsfonders balansräkningar effektiviseras, dvs. genom att kreditinstitutens balansräkning beräknas som differensen mellan uppgifterna för övriga monetära finansinstitut (MFI) och PMF-uppgifterna.

(4)

Genom förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32) infördes ökade krav på rapportering av uppgifter om värdepapperisering och andra överföringar av MFI-lån som beviljas icke-MFI, vilket gör att det inte längre är nödvändigt att rapportera statistik inom dessa områden.

(5)

De nationella centralbankerna har börjat rapportera statistik över investeringsfonder i samband med statistiken över övriga finansinstitut enligt artikel 18 i riktlinje ECB/2007/9, vilket innebär att övergångsbestämmelsen enligt artikel 14.6 inte längre behövs.

(6)

Det är nödvändigt med nya rapporteringskrav för utlåning beviljad av MFI i euroområdet till icke-finansiella företag uppdelat efter näringsgren för att förbättra den ekonomiska och monetära analysen av kreditutvecklingen.

(7)

Betalningssystemens namn ändras ofta och listan över namn i del 13 i bilaga III till riktlinje ECB/2007/9 bör därför utgå.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Riktlinje ECB/2007/9 ska ändras på följande sätt:

1.

Artikel 1.3 ska ersättas med följande:

Endast sådan rapportering som framgår av artiklarna 3, 6, 7, 10, 11, 14–17 samt 18a omfattas av skyldigheten att rapportera historiska uppgifter.

a)

Utan att det påverkar tillämpningen av punkt b ska följande regler gälla vid anslutning till Europeiska unionen och/eller införandet av euron:

i)

De nationella centralbankerna i medlemsstater som anslöt sig till EU i maj 2004 ska rapportera historiska uppgifter till ECB som omfattar åtminstone perioden från 2004.

ii)

De nationella centralbankerna i de medlemsstater som anslöt sig till EU före maj 2004 men som inte har infört euron den dag då denna riktlinje träder ikraft, ska rapportera historiska uppgifter som omfattar åtminstone perioden från 1999 och perioden från 2003 för statistik över MFI:s räntesatser (’MIR-statistik’).

iii)

De nationella centralbankerna i medlemsstater som anslöt sig till EU efter maj 2004 ska rapportera historiska uppgifter till ECB som åtminstone omfattar de senaste tre åren.

iv)

Avseende positioner gentemot medlemsstater som inför euron efter den dag då denna riktlinje träder ikraft, ska de nationella centralbankerna i de deltagande medlemsstaterna rapportera historiska uppgifter till ECB som åtminstone omfattar perioden: 1) från 1999 om medlemsstaten anslöt sig till EU före maj 2004 eller 2) från 2004 om medlemsstaten anslöt sig till EU i maj 2004 eller 3) de senaste tre åren om medlemsstaten anslöt sig till EU efter maj 2004. Denna princip ska endast gälla för sådan statistik för vilken uppgifter uppdelade efter motpartsland också insamlas.

b)

Följande regler ska tillämpas:

i)

När det gäller penningmarknadsfonder (PMF) ska överföringen av historiska uppgifter till ECB följa de nationella centralbankernas rapporteringspraxis enligt denna riktlinje fram till slutet av 2008. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 10 kan de nationella centralbanker som tidigare har rapporterat kreditinstitutens balansräkningar frivilligt välja att överföra penningmarknadsfondernas balansräkningsuppgifter för de referensperioder som föregår slutet av december 2008; nationella centralbanker som har rapporterat kvartalsvisa balansräkningsuppgifter för penningmarknadsfonder i enlighet med de förenklade rapporteringskraven eller som varken har rapporterat balansräkningsuppgifter för kreditinstitut eller penningmarknadsfonder ska överföra historiska PMF-uppgifter senast från och med inträdet i euroområdet, men inte tidigare än referensperioden slutet av september 1997, om dessa uppgifter är tillgängliga.

ii)

För utlåning till icke-finansiella företag uppdelat efter näringsgren i enlighet med Europeiska gemenskapens statistiska näringsgrensindelning – NACE Rev.2, ska tillgängliga historiska uppgifter överföras till ECB enligt följande: a) de nationella centralbankerna ska överföra historiska uppgifter från och med mars 2003, b) i medlemsstater som har anslutit sig till euroområdet efter detta datum ska de nationella centralbankerna överföra historiska uppgifter för minst två år före inträdet i euroområdet.

iii)

För övriga finansinstitut (OFI) ska historiska kvartalsuppgifter rapporteras till ECB med början i den tidigast tillgängliga referensperioden, åtminstone med uppgifter fr.o.m. referensperioden fjärde kvartalet 1998.

iv)

För värdepapper ska de tidsserier som rapporteras till ECB börja i december 1989 avseende utestående belopp och i januari 1990 avseende flöden.

v)

För betalningsstatistik ska uppgifter för fem år, inklusive det senaste referensåret, rapporteras efter bästa förmåga.”

2.

Artikel 3.1 a ska ersättas med följande:

De nationella centralbankerna ska sammanställa och rapportera två olika aggregerade balansräkningar, båda på bruttobasis, i enlighet med förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32): en aggregerad balansräkning avseende undersektorn ’centralbanker’ och en aggregerad balansräkning avseende undersektorn ’andra MFI’.

De olika nationella centralbankerna ska ta fram de statistiska uppgifterna som rör respektive centralbanks egen balansräkning från sina redovisningssystem med hjälp av de överbryggande tabeller som återfinns i bilaga I. ECB ska för statistikändamål ta fram de uppgifter från sin egen balansräkning som motsvarar de uppgifter som de nationella centralbankerna tar fram från sina balansräkningar.

De nationella centralbankerna ska ta fram de statistiska uppgifterna som rör andra MFI:s balansräkningar genom att aggregera uppgifterna från balansräkningsposter (BSI) som insamlats från enskilda inhemska MFI, exklusive den inhemska nationella centralbanken.

Dessa krav gäller såväl utestående belopp vid månadsslut och kvartalsslut (7) (stockar) som månads- och kvartalsvisa justeringsuppgifter avseende flöden samt uppgifter om värdepapperisering av lån och överföringar av lån.

De nationella centralbankerna ska rapportera statistik över balansräkningsposter i enlighet med del 1 i bilaga III.

3.

Artikel 3.4 ska ersättas med följande:

Om de nationella centralbankerna beviljar undantag för penningmarknadsfonder i enlighet med artikel 8.1 a i förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32), ska de säkerställa att deras samlade andel av den totala nationella balansräkning för penningmarknadsfonder inte överskrider

i)

10 procent i varje deltagande medlemsstat där den nationella balansräkningen för penningmarknadsfonder står för mer än 15 procent av euroområdets totala balansräkning för penningmarknadsfonder,

ii)

30 procent i alla övriga deltagande medlemsstater, utom i de fall då den nationella balansräkningen för penningmarknadsfonder står för mindre än 1 procent av euroområdets totala balansräkning för penningmarknadsfonder; i så fall ska det inte tillämpas någon särskild begränsning för fördelningen av penningmarknadsfonder i gruppen ’tail’-institut.

Om de nationella centralbankerna beviljar undantag för MFI i enlighet med artikel 8.1 a och/eller 8.1 d i förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32) ska de, när de sammanställer och rapporterar MFI:s balansräkningsuppgifter månads- och kvartalsvis till ECB, räkna upp till 100 procents täckning för dessa MFI. De nationella centralbankerna får välja ett förfarande för uppräkning till 100 procent, förutsatt att förfarandet uppfyller följande minimistandarder:

i)

När det gäller saknade uppgifter görs skattningar utifrån relationstal för en delmängd av den faktiska rapporterande population som anses vara mer jämförbar med gruppen ’tail’-institut enligt följande.

Nationella centralbanker i medlemsstater vars andel av euroområdets aggregerade balansräkning för MFI är mer än 2 procent ska fastställa denna delmängd så att den totala balansräkningen för enheterna i delmängden inte överstiger 35 procent av den nationella aggregerade balansräkningen för MFI. Detta krav ska inte gälla när balansräkningar för institut med beviljade undantag utgör mindre än 1 procent av den nationella balansräkningen för MFI.

Nationella centralbanker i medlemsstater vars andel av euroområdets totala aggregerade balansräkning för MFI är mindre än 2 procent uppmanas att följa samma tillvägagångssätt. Om detta emellertid skulle vara förenat med stora kostnader, kan de nationella centralbankerna i dessa medlemsstater i stället tillämpa relationstal för den rapporterande populationen.

ii)

Vid tillämpningen av punkt i kan både gruppen ’tail’-institut och delmängden av den faktiska rapporterande populationen delas in i olika grupper beroende på typen av institut (t.ex. penningmarknadsfonder eller kreditinstitut).

iii)

När andelen penningmarknadsfonder som endast rapporterar sina samlade tillgångar en gång om året överstiger 30 procent av den totala balansräkningen för penningmarknadsfonder i en viss medlemsstat, ska de nationella centralbankerna göra en separat uppräkning av de uppgifter som har rapporterats av penningmarknadsfonder och kreditinstitut enligt följande:

Om det finns tillräcklig täckning av penningmarknadsfonder med full rapporteringsskyldighet, ska deras aggregerade balansräkning användas som uppräkningsbas.

Om täckningen av penningmarknadsfonder med full rapporteringsskyldighet är otillräcklig eller om det inte finns några penningmarknadsfonder med full rapporteringsskyldighet, ska de nationella centralbankerna skatta en balansräkning för PMF-sektorn utifrån alternativa uppgiftskällor minst en gång om året och använda den som uppräkningsbas.

iv)

Om uppgifter finns men tar alltför lång tid att få fram, eller om uppgifterna rapporteras med lägre frekvens, skriver man fram rapporterade uppgifter till den eller de perioder som följer på den period som uppgifterna avser genom att

repetera uppgifterna om resultaten visat sig vara goda, eller

justera uppgifterna med hjälp av lämpliga statistiska skattningstekniker för att beakta trender eller säsongvariationer.

v)

Relationstal eller andra mellanliggande beräkningar som krävs för att genomföra minimistandarderna för uppräkning får härledas från uppgifter som har erhållits från tillsynsmyndigheter, om det är möjligt att fastställa en tillförlitlig koppling mellan den statistiska uppdelning som ska räknas upp och dessa uppgifter.

De nationella centralbankerna ska informera ECB om varje förändring av betydelse i sina uppräkningsförfaranden.”

4.

Artikel 10 ska ersättas med följande:

”Artikel 10

Balansräkningsstatistik för penningmarknadsfonder

De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera separata uppgifter om balansräkningsposter för PMF-sektorn enligt tabellerna 1 och 2 i del 7 i bilaga III. Uppgifterna används av ECB för att sammanställa balansräkningsstatistik för såväl penningmarknadsfonder som kreditinstitut. Eftersom uppgifter om hela MFI-sektorn redan rapporteras i enlighet med förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32), ska bestämmelserna i denna artikel endast gälla för penningmarknadsfonder. Ett litet antal andra institut klassificeras som monetära finansinstitut i vissa länder, men dessa institut är inte väsentliga ur kvantitativ synpunkt.

Uppgifter om justeringar för omklassificeringar och omvärderingar som avses i tabell 1 i bilaga III del 7 ska rapporteras i enlighet med artikel 3.1 b, med beaktande av eventuella undantag som har beviljats enligt artikel 8.2 i förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32). Om rapporteringen av justeringar för omvärderingar omfattas av ett undantag som de nationella centralbankerna har beviljat till penningmarknadsfonderna i enlighet med förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32), ska de nationella centralbankerna rapportera uppgifter efter bästa förmåga för poster där justeringarna för omvärderingar kan vara av betydelse.

Uppgifter ska rapporteras varje kvartal, senast 28 arbetsdagar efter referensperiodens utgång.

Uppgifterna om balansräkningen för PMF-sektorn ska täcka 100 procent av instituten som ingår i sektorn. I de fall där den faktiska rapporteringen täcker mindre än 100 procent av instituten på grund av tillämpningen av principen ’cutting off the tail’, ska de nationella centralbankerna göra en uppräkning av de rapporterade uppgifterna enligt artikel 3.4 b så att 100 procents täckning uppnås.

De nationella centralbankerna som har rapporterat kreditinstitutens balansräkningar för perioder före slutet av december 2008 ska överföra revideringar av PMF-uppgifter i tabellerna 1 och 2 i bilaga III del 7. Eventuella revideringar av PMF-uppgifter ska vara konsistenta med motsvarande uppgifter för andra MFI (OMFI) vid detta kvartalsslut.

Om överföringen av nya eller reviderade PMF-uppgifter gör att det krävs ändringar i motsvarande OMFI-referensperiod, ska även de nödvändiga revideringarna av OMFI-uppgifter överföras.”

5.

Artikel 13 ska utgå.

6.

Rubriken till artikel 14 ska ersättas med följande:

”Statistik avseende övriga finansinstitut (utom värdepappersfonder och finansiella företag (FVC))”.

7.

Artikel 14.1 ska ersättas med följande:

De nationella centralbankerna ska rapportera statistik avseende övriga finansinstitut (OFI) (utom värdepappersfonder och finansiella företag som deltar i värdepapperiseringstransaktioner (FVC)) i enlighet med del 11 i bilaga III. Uppgifter ska överföras separat för följande undergrupper av OFI: i) företag som handlar i värdepapper och derivat (SDD), ii) finansiella företag vars verksamhet utgörs av utlåning (FCL) samt iii) övriga finansinstitut.

Överföringen av uppgifter avseende OFI ska ske med utgångspunkt från uppgifter som i nuläget finns tillgängliga på nationell nivå. Om faktiska uppgifter inte finns tillgängliga eller inte kan sammanställas ska nationella skattningar tillhandahållas. Om den underliggande ekonomiska företeelsen finns men inte bevakas statistiskt och nationella skattningar därför inte kan tillhandahållas får de nationella centralbankerna välja att inte rapportera tidsserien eller att rapportera den som saknad. Varje tidsserie som inte rapporteras kommer sålunda att tolkas som ’uppgifter som existerar men som inte insamlas’ och ECB får göra antaganden och skattningar när den sammanställer aggregat för euroområdet. Referenspopulationen av uppgiftslämnare ska omfatta alla kategorier av OFI med hemvist i deltagande medlemsstater – institut belägna inom landet, inbegripet dotterbolag till moderbolag belägna utanför detta land, och inhemska filialer till institut som har sitt huvudkontor utanför detta land.

Följande nyckelindikatorer och tilläggsinformation ska tillhandahållas:

Nyckelindikatorer som ska rapporteras för sammansättning av aggregat för euroområdet: samtliga deltagande medlemsstater ska överföra dessa detaljerade uppgifter när faktiska uppgifter finns. När faktiska uppgifter för den begärda uppdelningen eller för de överenskomna frekvenserna, tidsfristerna eller tidsintervallen saknas, ska om möjligt skattningar lämnas.

Tilläggsinformation ska överföras som ’memorandumposter’: dessa uppgifter ska överföras av länder där denna information löpande finns tillgänglig.

Uppgifter om flödesjusteringar får rapporteras om det förekommer betydande brott i ställningsuppgifter eller om omklassificeringar eller justeringar genomförs. Exempelvis kan uppgifter om flödesjusteringar som sker till följd av omklassificeringar inom ramen för genomförandet av ENS 95 rapporteras.

Justeringar för omklassificeringar ska rapporteras i enlighet med artikel 3.1 b.”

8.

I artikel 14 ska punkt 6 utgå.

9.

Artikel 16.1 ska ersättas med följande:

För MIR-statistiken ska de nationella centralbankerna rapportera aggregerad nationell månadsstatistik avseende utestående belopp och nya avtal såsom framgår av tilläggen 1 och 2 i bilaga II till förordning (EG) nr 63/2002 (ECB/2001/18). De nationella centralbankerna ska dessutom rapportera aggregerad nationell månadsstatistik avseende nya avtal enligt bilaga III del 12a.

Om undantag beviljas enligt punkt 61 i bilaga II till förordning (ECB/2001/18) jämförd med bilaga IV till förordning (EG) nr 63/2002 (ECB/2001/18), ska de nationella centralbankerna lämna de poster för vilka undantag har beviljats utan några värden och ange att uppgifterna inte har samlats in.”

10.

Artikel 17.2, 17.3 och 17.4 ska ersättas med följande:

Serierna ska rapporteras till ECB årsvis, oavsett uppgiftsfrekvensen. Uppgifternas frekvens ska vara årsvis för alla poster i tabellerna 4–9. Information om MFI:s balansräkningar i tabell 1 ska vara månadsvis. Information om kreditinstituts balansräkningar som framgår av tabellerna 2 och 3 ska rapporteras kvartalsvis utom för sådana poster som avser ställning gentemot nationella centralbanker och poster som avser institut för elektroniska pengar, som ska rapporteras årsvis. Strukturell information om kreditinstitut i tabell 3 ska rapporteras årsvis. Vad gäller tabellerna 1–3 får de nationella centralbankerna, om tillgängligheten på uppgifterna är mycket begränsad, överföra ett minimum av uppgifter för att säkerställa en korrekt publicering på utsatt tid.

Uppgifterna ska åtminstone omfatta

månadsserier: en observation som avser ställningen i slutet av december,

kvartalsserier: en observation som avser årets fjärde kvartal,

årsvisa serier: en observation som avser ställningen i slutet av december.

ECB ska för varje år meddela de nationella centralbankerna de exakta dagarna för uppgiftsöverföringarna för varje produktionsomgång. De nationella centralbankerna får överföra faktiska uppgifter antingen före den första produktionsomgången, förutsatt att ECB bekräftat att man är beredd att ta emot uppgifter, eller vid någon annan tidpunkt under produktionsomgången.

I avsaknad av faktiska uppgifter ska de nationella centralbankerna använda skattningar eller om möjligt preliminära uppgifter.

Uppgiftslämnarna eller de nationella centralbankerna får genomföra revideringar baserade på nya beräkningar eller skattningar. De nationella centralbankerna ska överföra revideringar till ECB som en del av produktionsomgångarna.

ECB ska skicka föregående års förklaringar till de nationella centralbankerna i Word-format innan den första produktionsomgången startar, och dessa ska kompletteras och/eller rättas och returneras till ECB. I dessa förklaringar ska de nationella centralbankerna i detalj förklara avvikelser från kraven och om möjligt visa konsekvenserna av detta för uppgifterna.”

11.

Artikel 18.10 ska ersättas med följande:

De nationella centralbankerna ska årligen tillhandahålla ECB antingen i) indikatorer som analyserar täckning och kvalitet på de berörda värdepapperena i CSDB i enlighet med den metod som har meddelats dem separat eller ii) den information som behövs för att härleda indikatorerna avseende täckning och kvalitet.

Nationella centralbanker som använder nationella värdepappersdatabaser ska en gång per år överföra aggregerade resultat som omfattar ett kvartal och minst två statistiskt sett signifikanta undersektorer för investeringsfonder till ECB. Dessa aggregerade resultat ska inte avvika mer än 5 procent från de resultat som skulle ha uppnåtts om CSDB använts. Detta gäller för information som inte rapporteras av investeringsfonder.

Ovannämnda information ska överföras till ECB före februari månads utgång varje år, med uppgifterna per slutet av december föregående år som referens.”

12.

Följande artikel 18b ska införas:

”Artikel 18b

Statistik om MFI-utlåning till icke-finansiella företag uppdelat efter näringsgren

Om det finns tillgängliga uppgifter om MFI-utlåning till inhemska icke-finansiella företag samt MFI-utlåning till övriga deltagande medlemsstaters icke-finansiella företag ska de nationella centralbankerna rapportera dessa uppgifter till ECB, uppdelat efter näringsgren i överensstämmelse med Europeiska gemenskapens statistiska näringsgrensindelning – NACE Rev. 2 – enligt bilaga III del 16.

De nationella centralbankerna ska rapportera uppgifterna till ECB halvårsvis, i slutet av mars och i slutet av september, för de båda föregående kvartalen.

De nationella centralbankerna ska rapportera om revideringar enligt följande principer:

a)

Utöver varje regelbunden dataöverföring ska revideringar av tidigare referensperioder sändas när detta krävs.

b)

Särskilda revideringar som i betydande grad förbättrar uppgifternas kvalitet får sändas så snart som möjligt.

De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera om varje förändring av betydelse i de nationella definitioner och klassifikationer som används och förklara orsakerna bakom större revideringar, när detta är tillämpligt. De nationella centralbankerna ska också lämna information om större omklassificeringar inom MFI-sektorn samt, om detta är tillgängligt, större omklassificeringar av icke-finansiella företag i de NACE Rev.2-uppdelningar som har överförts.”

13.

Artikel 19.1 ska ersättas med följande:

De variabler som samlas in för att upprätta och upprätthålla listan över MFI för statistiska ändamål som framgår av artikel 3 i förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32) specificeras i del 1 i bilaga VI.

De nationella centralbankerna ska rapportera uppdateringar av de variabler som specificeras i del 1 i bilaga VI, antingen när det sker förändringar i MFI-sektorn eller när det sker förändringar i befintliga MFI:s attribut. Förändringar i MFI-sektorn uppstår när ett institut tillträder MFI-sektorn (dvs. när ett MFI bildas som resultat av en sammanslagning, när nya juridiska enheter skapas till följd av en uppdelning av ett befintligt MFI, när ett nytt MFI etableras eller när en enhets status förändras så att ett tidigare icke-MFI blir ett MFI) eller om ett befintligt MFI lämnar MFI-sektorn (dvs. när ett MFI omfattas av en sammanslagning, när ett MFI köps upp av ett annat institut, när ett befintligt MFI delas upp i olika juridiska enheter, när en enhets status förändras så att ett tidigare MFI blir ett icke-MFI eller när ett MFI träder i likvidation).

Vid rapportering av ett nytt institut eller ett institut som kommer att modifieras ska alla obligatoriska variabler lämnas av de nationella centralbankerna. Vid rapportering av ett institut som lämnar MFI-sektorn och som inte ingår i någon sammanslagning ska de nationella centralbankerna åtminstone lämna följande information – typ av meddelande, dvs. ’delete’, och MFI:s identifieringskod, dvs. variabeln ’mfi_id’).

De nationella centralbankerna ska inte återanvända identifieringskoderna för sådana MFI som strukits för nya MFI. Om detta inte kan undvikas ska den nationella centralbanken samtidigt skicka en skriftlig förklaring till ECB (och använda ’object_request’-typen ’mfi_req_realloc’).

När uppdateringar rapporteras får de nationella centralbankerna använda nationella teckenuppsättningar förutsatt att det latinska alfabetet används. De nationella centralbankerna ska använda Unicode för att alla specialtecken ska kunna visas korrekt när information mottas från ECB via Register of Institutions and Assets Database (RIAD) Data Exchange System.

Innan uppdateringar av listan över MFI överförs till ECB ska de nationella centralbankerna utföra verifieringskontrollerna enligt relevanta specifikationer för datautbyte.”

14.

Artikel 20.1 ska ersättas av följande:

De variabler som samlas in för att ta fram och upprätthålla listan över investeringsfonder för statistiska ändamål som anges i artikel 4 i förordning (EG) nr 958/2007 (ECB/2007/8) specificeras i bilaga VII.

De nationella centralbankerna ska rapportera uppdateringar av de variabler som specificeras i del 1 i bilaga VI, antingen när det sker förändringar i investeringsfondssektorn eller när det sker förändringar i befintliga investeringsfonders attribut. Förändringar i investeringsfondssektorn uppstår när ett institut tillträder investeringsfondssektorn eller om ett befintligt institut lämnar den.

De nationella centralbankerna ska härleda uppdateringar genom att jämföra sina nationella förteckningar över investeringsfonder per slutet av två på varandra följande kvartalsslut, dvs. förändringar under ett kvartal ska inte beaktas.

Vid rapportering av ett nytt institut eller ett institut som kommer att modifieras ska alla obligatoriska variabler lämnas av de nationella centralbankerna.

Vid rapportering av ett institut som lämnar investeringsfondssektorn ska de nationella centralbankerna åtminstone lämna följande information – typ av meddelande, dvs. ’delete’, och investeringsfondens identifieringskod, dvs. variabeln ’if_id’.

En gång per år, med den 31 december som referensdatum, ska de nationella centralbankerna översända en XML-fil för att rapportera NAV-värdet (net asset value) för varje enskild investeringsfond. Detta innebär att NAV-värdet ska rapporteras separat från förändringar av andra investeringsfondsattribut. För alla investeringsfonder ska följande information tillhandahållas – typ av meddelande, dvs. if_req_nav, investeringsfondens unika identifieringskod, NAV-värdet och det berörda NAV-datumet.

För varje referensdatum ska information om nya investeringsfonder eller ändringar av befintliga investeringsfonders identifieringskod översändas till ECB innan NAV-informationen sänds.

Om möjligt ska de nationella centralbankerna inte återanvända identifieringskoderna för sådana investeringsfonder som strukits för nytillkomna investeringsfonder. Om detta inte kan undvikas ska den nationella centralbanken skicka en skriftlig förklaring till ECB via Cebamail-konto N13 samtidigt med posten som rör investeringsfonden (och använda ’object_request’-kategorin ’if_req_realloc’).

När uppdateringar rapporteras får de nationella centralbankerna använda nationella teckenuppsättningar förutsatt att det latinska alfabetet används. De nationella centralbankerna ska använda Unicode för att alla specialtecken ska kunna visas korrekt när information mottas från ECB via RIAD Data Exchange System.

Innan uppdateringar av förteckningen över investeringsfonder överförs till ECB ska de nationella centralbankerna utföra verifieringskontrollerna enligt relevanta specifikationer för datautbyte.”

15.

Artikel 24 ska ersättas med följande:

”Artikel 24

Offentliggörande

De nationella centralbankerna ska inte offentliggöra sina nationella bidrag till de månatliga monetära aggregaten och deras motposter förrän ECB har offentliggjort dessa aggregat. Om en nationell centralbank offentliggör sådana uppgifter ska de vara identiska med dess bidrag till de senast offentliggjorda aggregaten för euroområdet. Om en nationell centralbank återger aggregat för euroområdet som offentliggjorts av ECB ska de återges troget mot originalet.”

16.

Bilagorna III–VIII ska ändras i enlighet med bilagan till den här riktlinjen.

17.

I ordlistan ska följande definition införas:

”Näringsgren (branch of activity): en ekonomisk aktivitet som är med i Europeiska gemenskapens statistiska näringsgrensindelning NACE Rev.2 (8).”

Artikel 2

Ikraftträdande

Denna riktlinje träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 juli 2010.

Artikel 3

Adressater

Denna riktlinje ska tillämpas på alla centralbanker i Eurosystemet.

Utfärdad i Frankfurt am Main den 4 december 2009.

På ECB-rådets vägnar

Jean-Claude TRICHET

ECB:s ordförande


(1)  EGT L 10, 12.1.2002, s. 24.

(2)  EUT L 15, 20.1.2009, s. 1.

(3)  EUT L 15, 20.1.2009, s. 14.

(4)  EUT L 341, 27.12.2007, s. 1.

(5)  EUT L 94, 8.4.2009, s. 75.

(6)  EUT L 211, 11.8.2007, s. 8.

(7)  I princip ska balansräkningen göras per den sista kalenderdagen i månaden/kvartalet, utan beaktande av lokala helgdagar. I många fall är detta inte möjligt och balansräkningen görs per slutet av den sista arbetsdagen i enligt med nationella marknads- eller redovisningsregler.”

(8)  Som framgår av bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev.2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden (EUT L 393, 30.12.2006, s. 1).


BILAGA

1.

Bilaga III ska ändras på följande sätt:

a)

Tabellerna 1 och 2 i del 1 ska ersättas och tabellerna 3a och 3b läggs till enligt nedan:

”TABELL 1

Poster för vilka det krävs månatliga flödesjusteringar  (1)

BALANSRÄKNINGSPOSTER

A.

Inhemska motparter

B.

Övriga deltagande medlemsstater

C.

Övriga utlandet

D.

Ofördelat

MFI

Icke-MFI

MFI

Icke-MFI

Totalt

Banker

Icke-banker

 

Kreditinstitut

varav kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och NCB

Offentlig sektor (S.13)

Övriga inhemska sektorer

 

Kreditinstitut

varav kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och NCB

Offentlig sektor (S.13)

Övriga inhemska sektorer

Staten (S.1311)

Övrig offentlig sektor

Totalt

Andra finansinstitut + finansiella serviceföretag (S.123 + S.124)

Försäkringsföretag och pensionsfonder (S.125)

Ickefinansiella företag (S.11)

Hushåll + hushållens ickevinstdrivande organisationer (S.14 + S.15)

Staten (S.1311)

Övrig offentlig sektor

Totalt

Andra finansinstitut + finansiella serviceföretag (S.123 + S.124)

Försäkringsföretag och pensionsfonder (S.125)

Ickefinansiella företag (S.11)

Hushåll + hushållens ickevinstdrivande organisationer (S.14 + S.15)

 

varav: centrala motparter (4)

varav: FVC

 

varav: centrala motparter (4)

varav: FVC

SKULDER

8.

Utelöpande sedlar och mynt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

9.

Inlåning

2

 

 

3

 

 

 

 

4

 

 

 

5

 

 

6

 

 

 

 

7

 

 

 

8

 

 

 

upp till 1 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9

 

 

 

över 1 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

varav överförbar inlåning

 

11

 

12

13

 

 

 

 

 

 

 

14

 

15

16

 

 

 

 

 

 

 

17

18

 

varav upp till 2 år

 

 

 

 

 

 

 

 

19

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

 

varav syndikerade lån

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

21

9e

Euro

22

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

23

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9.1e

Över natten

 

 

 

 

24

25

26

 

 

27

28

29

 

 

 

 

30

31

32

 

 

33

34

35

 

 

 

 

varav överförbar inlåning

 

36

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

37

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

38

 

 

9.2e

Överenskommen löptid

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

upp till 1 år

 

 

 

 

39

40

41

 

 

42

43

44

 

 

 

 

45

46

47

 

 

48

49

50

 

 

 

 

över 1 och upp till 2 år

 

 

 

 

51

52

53

 

 

54

55

56

 

 

 

 

57

58

59

 

 

60

61

62

 

 

 

 

över 2 år

63

 

 

64

65

66

67

 

 

68

69

70

71

 

 

72

73

74

75

 

 

76

77

79

79

 

 

 

9.3e

Med uppsägningstid

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

upp till 3 månader

 

 

 

 

80

81

82

 

 

83

84

85

 

 

 

 

86

87

88

 

 

89

90

91

 

 

 

 

över 3 månader

 

 

 

 

92

93

94

 

 

95

96

97

 

 

 

 

98

99

100

 

 

101

102

103

 

 

 

 

varav över 2 år

104

 

 

105

106

107

 

 

 

 

 

 

108

 

 

109

110

111

 

 

 

 

 

 

112

 

 

 

9.4e

Repor

113

 

 

114

115

116

117

118

 

119

120

121

122

 

 

123

124

125

126

127

 

128

129

130

131

 

 

 

9x

Utländska valutor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9.1x

Över natten

 

 

 

 

132

133

134

 

 

135

136

137

 

 

 

 

138

139

140

 

 

141

142

143

 

 

 

 

9.2x

Överenskommen löptid

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

upp till 1 år

 

 

 

 

144

145

146

 

 

147

148

149

 

 

 

 

150

151

152

 

 

153

154

155

 

 

 

 

över 1 och upp till 2 år

 

 

 

 

156

157

158

 

 

159

160

161

 

 

 

 

162

163

164

 

 

165

166

167

 

 

 

 

över 2 år

168

 

 

169

170

171

172

 

 

173

174

175

176

 

 

177

178

179

180

 

 

181

182

183

184

 

 

 

9.3x

Med uppsägningstid

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

upp till 3 månader

 

 

 

 

185

186

187

 

 

188

189

190

 

 

 

 

191

192

193

 

 

194

195

196

 

 

 

 

över 3 månader

 

 

 

 

197

198

199

 

 

200

201

202

 

 

 

 

203

204

205

 

 

206

207

208

 

 

 

 

varav över 2 år

209

 

 

210

211

212

 

 

 

 

 

 

213

 

 

214

215

216

 

 

 

 

 

 

217

 

 

 

9.4x

Repor

218

 

 

219

220

221

222

223

 

224

225

226

227

 

 

228

229

230

231

232

 

233

234

235

236

 

 

 

10.

Penningmarknadsfondandelar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

237

11.

Emitterade värdepapper

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

11e

Euro

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

upp till 1 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

# 238

över 1 och upp till 2 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

# 239

varav upp till 2 år och nominell kapitalgaranti under 100 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

# 240

över 2 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

# 241

11x

Utländska valutor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

upp till 1 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

# 242

över 1 och upp till 2 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

# 243

varav upp till 2 år och nominell kapitalgaranti under 100 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

# 244

över 2 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

# 245

12.

Eget kapital och reserver

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

# 246

13.

Övriga skulder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

# 247


BALANSRÄKNINGSPOSTER

A.

Inhemska motparter

B.

Övriga deltagande medlemsstater

C.

Övriga utlandet

D.

Ofördelat

MFI

Icke-MFI

MFI

Icke-MFI

Offentlig sektor (S.13)

Övriga inhemska sektorer

Offentlig sektor (S.13)

Övriga inhemska sektorer

Totalt

Andra finansinstitut + finansiella serviceföretag (S.123 + S.124)

Försäkringsföretag och pensionsfonder (S.125)

Icke-finansiella företag (S.11)

Hushåll + hushållens ickevinstdrivande organisationer (S.14 + S.15)

Totalt

Andra finansinstitut + finansiella serviceföretag (S.123 + S.124)

Försäkringsföretag och pensionsfonder (S.125)

Ickefinansiella företag (S.11)

Hushåll + hushållens ickevinstdrivande organisationer (S.14 + S.15)

 

varav: centrala motparter (4)

varav: FVC

Totalt

Konsumtionskredit

Bostadslån

Övriga fordringar

 

varav: centrala motparter (4)

varav: FVC

Totalt

Konsumtionskredit

Bostadslån

Övriga fordringar

 

varav: SP/UP (5)

 

varav: SP/UP (5)

TILLGÅNGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.

Kassa

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

248

1e

därav euro

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

249

2.

Utlåning

# 250

# 251

# 252

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

# 253

# 254

# 255

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

# 256

 

upp till 1 år

 

 

 

# 257

 

 

# 258

# 259

 

# 260

# 261

# 262

# 263

 

 

 

# 264

 

 

# 265

# 266

 

# 267

# 268

# 269

# 270

# 271

 

över 1 och upp till 5 år

 

 

 

# 272

 

 

# 273

# 274

 

# 275

# 276

# 277

# 278

 

 

 

# 279

 

 

# 280

# 281

 

# 282

# 283

# 284

# 285

# 286

 

över 5 år

 

 

 

# 287

 

 

# 288

# 289

 

# 290

# 291

# 292

# 293

 

 

 

# 294

 

 

# 295

# 296

 

# 297

# 298

# 299

# 300

 

varav syndikerade lån

# 301

# 302

# 303

 

 

 

 

# 304

 

 

 

 

 

# 305

# 306

# 307

 

 

 

 

# 308

 

 

 

 

 

 

 

varav repor

 

 

 

 

309

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

310

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2e

därav euro

 

# 311

# 312

# 313

 

 

# 314

# 315

# 316

 

 

 

 

 

# 317

# 318

# 319

 

 

# 320

# 321

# 322

 

 

 

 

 

 

varav revolverande lån och checkräkningskrediter

 

 

 

 

 

 

 

# 323

# 324

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

# 325

# 326

 

 

 

 

 

 

varav komfortkredit

 

 

 

 

 

 

 

# 327

# 328

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

# 329

# 330

 

 

 

 

 

 

varav utökad kredit

 

 

 

 

 

 

 

# 331

# 332

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

# 333

# 334

 

 

 

 

 

 

3.

Obligationer och andra räntebärande papper

 

 

 

 

 

# 335

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

# 336

 

 

 

 

 

 

 

# 337

 

3e

Euro

 

# 338

# 339

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

# 340

# 341

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

upp till 1 år

# 342

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

# 343

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

över 1 och upp till 2 år

# 344

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

# 345

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

över 2 år

# 346

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

# 347

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3x

Utländska valutor

 

# 349

# 350

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

# 352

# 353

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

upp till 1 år

# 354

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

# 355

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

över 1 och upp till 2 år

# 356

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

# 357

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

över 2 år

# 358

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

# 359

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4.

Penningmarknadsfondandelar

360

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

361

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

362

 

5.

Aktier och andra andelar

# 363

 

# 364

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

# 365

 

# 366

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

# 367

 

6.

Anläggningstillgångar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

# 368

7.

Övriga tillgångar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

# 369


TABELL 2

Poster för vilka det krävs kvartalsvisa flödesjusteringar  (1)

BALANSRÄKNINGSPOSTER

A.

Inhemska motparter

B.

Övriga deltagande medlemsstater

C.

Övriga utlandet

Icke-MFI

Icke-MFI

Totalt

Offentlig sektor (S.13)

Övriga inhemska sektorer

Offentlig sektor (S.13)

Övriga inhemska sektorer

 

Banker

Icke-banker

Totalt

Staten (S.1311)

Övrig offentlig sektor

Totalt

Andra finansinstitut + finansiella serviceföretag (S.123 + S.124)

Försäkringsföretag och pensionsfonder (S.125)

Ickefinansiella företag (S.11)

Hushåll + hushållens ickevinstdrivande organisationer (S.14 + S.15)

Totalt

Staten (S.1311)

Övrig offentlig sektor

Totalt

Andra finansinstitut + finansiella serviceföretag (S.123 + S.124)

Försäkringsföretag och pensionsfonder (S.125)

Ickefinansiella företag (S.11)

Hushåll + hushållens ickevinstdrivande organisationer (S.14 + S.15)

Offentlig sektor

Övriga inhemska sektorer

Totalt

Delstater (S.1312)

Kommuner (S.1313)

Socialförsäkringsfonder (S.1314)

 

Konsumtionskrediter

Bostadslån

Övriga fordringar

Totalt

Delstater (S.1312)

Kommuner (S.1313)

Socialförsäkringsfonder (S.1314)

 

Konsumtionskrediter

Bostadslån

Övriga fordringar

 

Fast egendom som säkerhet

Totalt

 

Fast egendom som säkerhet

 

Fast egendom som säkerhet

 

Fast egendom som säkerhet

 

Fast egendom som säkerhet

Totalt

 

Fast egendom som säkerhet

 

Fast egendom som säkerhet

 

Fast egendom som säkerhet

SKULDER

8.

Utelöpande sedlar och mynt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9.

Inlåning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

370

371

372

9.1

Över natten

 

 

 

373

374

375

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

376

377

378

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9.2

Överenskommen löptid

 

 

 

379

380

381

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

382

383

384

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9.3

Med uppsägningstid

 

 

 

385

386

387

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

388

389

390

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9.4.

Repor

 

 

 

391

392

393

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

394

395

396

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10.

Penningmarknadsfondandelar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

11.

Emitterade värdepapper

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

12.

Eget kapital och reserver

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13.

Övriga skulder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

TILLGÅNGAR

1.

Kassa

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2.

Utlåning

 

397

 

 

 

 

 

 

 

 

# 398

 

 

# 399

 

# 400

 

# 401

 

# 402

 

 

 

 

 

 

 

 

# 403

 

 

# 404

 

# 405

 

# 406

 

# 407

# 408

# 409

upp till 1 år

 

 

 

# 410

# 411

# 412

 

 

 

 

 

 

 

# 413

 

 

 

 

 

 

 

# 414

# 415

# 416

 

 

 

 

 

 

 

# 417

 

 

 

 

 

 

 

 

över 1 och upp till 5 år

 

 

 

# 418

# 419

# 420

 

 

 

 

 

 

 

# 421

 

 

 

 

 

 

 

# 422

# 423

# 424

 

 

 

 

 

 

 

# 425

 

 

 

 

 

 

 

 

över 5 år

 

 

 

# 426

# 427

# 428

 

 

 

 

 

 

 

# 429

 

 

 

 

 

 

 

# 430

# 431

# 432

 

 

 

 

 

 

 

# 433

 

 

 

 

 

 

 

 

2e

Euro

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

# 434

 

 

# 435

 

# 436

 

# 437

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

# 438

 

 

# 439

 

# 440

 

# 441

 

 

 

 

Lån med ursprunglig löptid över 1 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

varav: utlåning med återstående löptid på maximalt 1 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

varav: utlåning med återstående löptid över 1 år där räntebindningstiden går ut inom 12 månader

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lån med ursprunglig löptid över 2 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

varav: utlåning med återstående löptid på maximalt 2 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

varav: utlåning med återstående löptid över 2 år där räntebindningstiden går ut inom 24 månader

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3.

Obligationer och andra räntebärande papper

 

# 458

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

# 459

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

# 460

# 461

# 462

upp till 1 år

 

 

 

# 463

# 464

# 465

 

# 466

# 467

# 468

 

# 469

 

 

 

 

 

 

 

 

 

# 470

# 471

# 472

 

# 473

# 474

# 475

 

# 476

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

över 1 år

 

 

 

# 477

# 478

# 479

 

# 480

# 481

# 482

 

# 483

 

 

 

 

 

 

 

 

 

# 484

# 485

# 486

 

# 487

# 488

# 489

 

# 490

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4.

Penningmarknadsfondandelar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5.

Aktier och andra andelar

 

 

 

 

 

 

 

# 491

# 492

# 493

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

# 494

# 495

# 496

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6.

Anläggningstillgångar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7.

Övriga tillgångar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


TABELL 3a

Värdepapperisering och överföringar av lån: Poster för vilka det krävs månatliga flödesjusteringar  (2)

BALANSRÄKNINGSPOSTER

A.

Inhemska motparter

B.

Övriga deltagande medlemsstater

C.

Övriga utlandet

Offentlig sektor (S.13)

Övriga inhemska sektorer

Offentlig sektor (S.13)

Övriga inhemska sektorer

Totalt

Övrig offentlig sektor (S.1312 + S.1313 + S.1314)

Totalt

Andra finansinstitut + finansiella serviceföretag (S.123 + S.124)

Försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125)

Ickefinansiella företag (S.11)

Hushåll + hushållens ickevinstdrivande organisationer (S.14 + S.15)

Totalt

Övrig offentlig sektor (S.1312 + S.1313 + S.1314)

Totalt

Andra finansinstitut + finansiella serviceföretag (S.123 + S.124)

Försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125)

Ickefinansiella företag (S.11)

Hushåll + hushållens icke vinstdrivande organisationer (S.14 + S.15)

1.   

Utestående lånebelopp i en värdepapperisering som inte förvaltas

1.1

Totalt

497

498

 

499

500

501

502

503

504

 

505

506

507

508

509

1.1.1

varav: värdepapperiserade genom en FVC i euroområdet

510

511

 

512

513

514

515

516

517

 

518

519

520

521

522


TABELL 3b

Värdepapperisering och överföringar av lån: Poster för vilka det krävs kvartalsvisa flödesjusteringar  (3)

BALANSRÄKNINGSPOSTER

A.

Inhemska motparter

B.

Övriga deltagande medlemsstater

C.

Övriga utlandet

Offentlig sektor (S.13)

Övriga inhemska sektorer

Offentlig sektor (S.13)

Övriga inhemska sektorer

Totalt

Övrig offentlig sektor (S.1312 + S.1313 + S.1314)

Totalt

Andra finansinstitut + finansiella serviceföretag (S.123 + S.124)

Försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125)

Ickefinansiella företag (S.11)

Hushåll + hushållens ickevinstdrivande organisationer (S.14 + S.15)

Totalt

Övrig offentlig sektor (S.1312 + S.1313 + S.1314)

Totalt

Andra finansinstitut + finansiella serviceföretag (S.123 + S.124)

Försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125)

Ickefinansiella företag (S.11)

Hushåll + hushållens ickevinstdrivande organisationer (S.14 + S.15)

Konsumtionskrediter

Bostadslån

Övriga fordringar

Konsumtionskrediter

Bostadslån

Övriga fordringar

 

SP/UP (6)

 

SP/UP (6)

1.   Värdepapperiserade lån, nedskrivningar görs vid tidpunkten för överföringen av lånet

1.1

Motparten i överföringen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

är en FVC

524

525

 

526

527

528

529

530

531

532

533

534

 

535

536

537

538

540

541

542

543

upp till 1 år

 

 

 

 

 

544

 

 

 

 

 

 

 

 

 

545

 

 

 

 

 

över 1 och upp till 5 år

 

 

 

 

 

546

 

 

 

 

 

 

 

 

 

547

 

 

 

 

 

över 5 år

 

 

 

 

 

548

 

 

 

 

 

 

 

 

 

549

 

 

 

 

 

1.1.1

varav: motparten i över-

550

551

 

552

553

554

555

556

557

 

558

559

560

561

562

föringen är en FVC i euroområdet

 

 

 

 

 

562

 

 

 

 

 

 

 

 

 

563

 

 

 

 

 

upp till 1 år

 

 

 

 

 

564

 

 

 

 

 

 

 

 

 

565

 

 

 

 

 

över 1 och upp till 5 år

 

 

 

 

 

566

 

 

 

 

 

 

 

 

 

567

 

 

 

 

 

över 5 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2.   Utestående lånebelopp i en värdepapperisering som förvaltas

2.1

Lån som förvaltas: alla FVC

568

569

 

560

561

572

573

575

576

577

579

580

 

581

582

583

584

586

587

588

589

upp till 1 år

 

 

 

 

 

590

 

 

 

 

 

 

 

 

 

591

 

 

 

 

 

över 1 och upp till 5 år

 

 

 

 

 

592

 

 

 

 

 

 

 

 

 

593

 

 

 

 

 

över 5 år

 

 

 

 

 

594

 

 

 

 

 

 

 

 

 

595

 

 

 

 

 

2.1.1

Lån som förvaltas: varav FVC i euroområdet

596

 

 

597

598

599

600

601

602

 

603

604

605

606

607

upp till 1 år

 

 

 

 

 

608

 

 

 

 

 

 

 

 

 

609

 

 

 

 

 

över 1 och upp till 5 år

 

 

 

 

 

610

 

 

 

 

 

 

 

 

 

611

 

 

 

 

 

över 5 år

 

 

 

 

 

612

 

 

 

 

 

 

 

 

 

613

 

 

 

 

 

b)

Del 4 avsnitt 3 ska ersättas med följande:

Avsnitt 3:     Kvartalsvisa memorandumposter för att sammanställa monetära finansräkenskaper

NCB-/ECB-/uppgifter för andra MFI (stockar)

 

Inhemska motparter

Andra deltagande medlemsstater

Övriga världen

Ofördelat

Totalt

Staten

Totalt

Staten

SKULDER

14.   Övriga skulder

Hushållens nettofordran i pensionsfonder

 

M70

Värderegleringskonton

 

M90

Skuld till utländska filialer/kontor

 

M91

Konton för justering av skulder

 

M92

Debetsaldo på inkomst-/utgiftskonton; innevarande/tidigare års vinster/förluster; utlåning av värdepapper; korta positioner i värdepapper; avskrivning

 

M93

Avsättningar

 

M94

TILLGÅNGAR

3.   Andra värdepapper än aktier

Upp till 1 år

 

M71

 

M72

M73

 

Därav: euro

 

M74

 

M75

M76

 

Över 1 år

 

M77

 

M78

M79

 

Därav: euro

 

M80

 

M81

M82

 

5.   Aktier och andelar

Noterade aktier

M83

 

M84

 

M85

 

Andelar i investeringsfonder (ej PMF)

M86

 

M87

 

M88

 

7.   Övriga tillgångar

Förutbetalda försäkringspremier och reserver för utestående fordringar

 

M89

Värderegleringskonton

 

M95

Fordringar/kapitaltillskott till utländska filialer/kontor

 

M96

Konton för justering av tillgångar

 

M97

Kreditsaldo på inkomst/utgiftskonton; innevarande/tidigare års vinster/förluster; egna aktier; utlåning av värdepapper

 

M98

M70: MFI:s skulder till hushåll i form av tekniska avsättningar som är avsedda för anställdas pensioner. Detta gäller normalt sådana pensionsfonder för anställda som inte har externaliserats till någon oberoende institution.

M83, M84, M85: Aktier vilkas kurser noteras på en erkänd börs eller någon annan typ av reglerad sekundärmarknad.

M86, M87, M88: Andelar som ges ut när flera investerare på ett organiserat sätt betalar in medel för att tillsammans förvärva finansiella eller icke-finansiella tillgångar, exklusive sådana som omfattas av MFI-sektorn (även kallade andelar utgivna av investeringsfonder).

M89: Den del av bruttopremierna som betalats av MFI som ska fördelas på kommande redovisningsperiod tillsammans med skador av MFI som ännu inte ersatts.

M93, M98: Ytterligare information ska rapporteras till ECB för att klargöra innehållet i dessa sammansatta poster, om sådan finns tillgänglig. Dessa sammansatta poster omfattar vissa delposter som för närvarande inte rapporteras av vissa länder enligt förordning (EG) nr 2423/2001 (ECB/2001/13) (utlåning av värdepapper, korta positioner i värdepapper, egna aktier), utan inom övriga tillgångar/övriga skulder. Denna ytterligare information gör att ECB kan korrigera uppgifter från finansräkenskaperna för den monetära unionen, om så krävs.”

c)

Följande text ska läggas till i slutet av del 5:

Generellt avdrag: Avdraget är tillämpligt för alla kreditinstitut. Varje kreditinstitut medges ett maximalt avdrag för att reducera den administrativa kostnaden för att hantera mycket små kassakrav. Om [kassakravsbas × kassakravsprocent] understiger 100 000 euro, är det generella avdraget lika med [kassakravsbas × kassakravsprocent]. Om [kassakravsbas × kassakravsprocent] överstiger eller är lika med 100 000 euro, är det generella avdraget lika med 100 000 euro. Institut som har fått tillstånd att rapportera statistiska uppgifter om sin konsoliderade kassakravsbas som grupp (enligt definitionen i bilaga III del 2 avsnitt 1 till förordning (EG) nr 25/2009 [ECB/2008/32]) ska hålla sina kassakravsmedel via ett av gruppens institut, som fungerar som mellanhand endast för dessa institut. I det sistnämnda fallet ska endast gruppen som helhet ha rätt till det generella avdraget i enlighet med artikel 11 i Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 1745/2003 av den 12 september 2003 om tillämpningen av minimireserver (ECB/2003/9) (7).

Minimireserver (eller reserver ’som krävs’) beräknas enligt följande:

Minimireserver (eller reserver ’som krävs’) = kassakravsbas × kassakravsprocent – generellt avdrag

Kassakravsprocent ska tillämpas enligt följande:

En kassakravsprocent på 2 procent ska tillämpas på följande kategorier av skulder (enligt definitionen i förordning (EG) nr 25/2009 [ECB/2008/32]): a) inlåning över natten, b) inlåning med överenskommen löptid på upp till och med två år, c) inlåning med uppsägningstid på upp till och med två år, samt d) skuldförbindelser som emitterats med överenskommen löptid på upp till och med två år. En kassakravsprocent på 0 procent ska tillämpas på repor och övriga skulder med överenskommen löptid på mer än två år som ingår i kassakravsbasen. Skulder till ECB, de nationella centralbankerna och andra institut som omfattas av Eurosystemets kassakravssystem ingår inte i kassakravsbasen.

d)

Del 7 ska ersättas med följande:

TABELL 1

Penningmarknadsfonder – stockar

Kvartalsserier

BALANSRÄKNINGSPOSTER

A.

Inhemska motparter

B.

Övriga deltagande medlemsstater

C.

Övriga fordringar

D.

Ofördelat

MFI

Icke-MFI

MFI

Icke-MFI

 

 

Offentlig sektor

Övriga inhemska sektorer

Offentlig sektor

Övriga inhemska sektorer

Totalt

Banker

Icke-banker

Staten

Övrig offentlig sektor

Totalt

Andra finansinstitut (S.123) och finansiella serviceföretag (S.124)

Försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125)

Ickefinansiella företag (S.11)

Hushåll etc. (S.14 + S.15)

Staten

Övrig offentlig sektor

Totalt

Andra finansinstitut (S.123) och finansiella serviceföretag (S.124)

Försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125)

Ickefinansiella företag (S.11)

Hushåll etc. (S.14 + S.15)

Offentlig sektor

Övriga utländska sektorer

SKULDER

Inlåning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Andelar i penningmarknadsfonder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kapital och reserver

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga skulder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

TILLGÅNGAR

Utlåning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Värdepapper andra än aktier

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Valutor totalt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

upp till 1 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

över 1 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Euro

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

upp till 1 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

över 1 och upp till 2 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

över 2 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utländska valutor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

upp till 1 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

över 1 och upp till 2 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

över 2 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Andelar i penningmarknadsfonder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Aktier och andra ägarandelar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga tillgångar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(Månatliga och kvartalsvisa) krav som ställs på MFI enligt förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32).”

 

(Kvartalsvisa) krav som ställs på IF enligt förordning (EG) nr 958/2007 (ECB/2007/8), ska rapporteras för PMF som memorandumposter, om dessa finns tillgängliga hos de nationella centralbankerna.


Penningmarknadsfonder – omklassificeringar

Kvartalsserier

BALANSRÄKNINGSPOSTER

A.

Inhemska motparter

B.

Övriga deltagande medlemsstater

C.

Övriga fordringar

D.

Ofördelat

MFI

Icke-MFI

MFI

Icke-MFI

 

 

Offentlig sektor

Övriga inhemska sektorer

Offentlig sektor

Övriga inhemska sektorer

Totalt

Banker

Icke-banker

Staten

Övrig offentlig sektor

Totalt

Andra finansinstitut (S.123) och finansiella serviceföretag (S.124)

Försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125)

Ickefinansiella företag (S.11)

Hushåll etc. (S.14 + S.15)

Staten

Övrig offentlig sektor

Totalt

Andra finansinstitut (S.123) och finansiella serviceföretag (S.124)

Försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125)

Ickefinansiella företag (S.11)

Hushåll etc. (S.14 + S.15)

Offentlig sektor

Övriga utländska sektorer

SKULDER

Inlåning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Andelar i penningmarknadsfonder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kapital och reserver

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga skulder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

TILLGÅNGAR

Utlåning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Värdepapper andra än aktier

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Valutor totalt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

upp till 1 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

över 1 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Euro

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

upp till 1 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

över 1 och upp till 2 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

över 2 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utländska valutor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

upp till 1 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

över 1 och upp till 2 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

över 2 årv

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Andelar i penningmarknadsfonder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Aktier och andra ägarandelar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga tillgångar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(Månatliga och kvartalsvisa) krav som ställs på MFI enligt förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32).

 

(Kvartalsvisa) krav som ställs på IF enligt förordning (EG) nr 958/2007 (ECB/2007/8), ska rapporteras för PMF som memorandumposter, om dessa finns tillgängliga hos de nationella centralbankerna.


Penningmarknadsfonder – omvärderingar

Kvartalsserier

BALANSRÄKNINGSPOSTER

A.

Inhemska motparter

B.

Övriga deltagande medlemsstater

C.

Övriga fordringar

D.

Ofördelat

MFI

Icke-MFI

MFI

Icke-MFI

 

 

Offentlig sektor

Övriga inhemska sektorer

Offentlig sektor

Övriga inhemska sektorer

Totalt

Banker

Icke-banker

Staten

Övrig offentlig sektor

Totalt

Andra finansinstitut (S.123) och finansiella serviceföretag (S.124)

Försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125)

Ickefinansiella företag (S.11)

Hushåll etc. (S.14 + S.15)

Staten

Övrig offentlig sektor

Totalt

Andra finansinstitut (S.123) och finansiella serviceföretag (S.124)

Försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125)

Ickefinansiella företag (S.11)

Hushåll etc. (S.14 + S.15)

Offentlig sektor

Övriga utländska sektorer

SKULDER

Inlåning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Andelar i penningmarknadsfonder

 

 

 

 

 

 

Kapital och reserver

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga skulder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

TILLGÅNGAR

Utlåning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Värdepapper andra än aktier

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Valutor totalt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

upp till 1 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

över 1 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Euro

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

upp till 1 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

över 1 och upp till 2 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

över 2 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utländska valutor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

upp till 1 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

över 1 och upp till 2 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

över 2 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Andelar i penningmarknadsfonder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Aktier och andra ägarandelar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga tillgångar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(Månatliga och kvartalsvisa) krav som ställs på MFI enligt förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32).

Enligt artikel 8.2 i förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32) får de nationella centralbankerna bevilja undantag för penningmarknadsfonder från rapportering av omvärderingsjusteringar.

Om de berörda beloppen är betydande uppmanas dock de nationella centralbankerna att lämna information efter bästa förmåga.

TABELL 2

Penningmarknadsfonder – stockar

Kvartalsserier

BALANSRÄKNINGSPOSTER

Alla valutor

Euro

Andra valutor

 

GBP

USD

JPY

CHF

SKULDER

Inlåning

 

 

 

 

 

 

 

Övriga utlandet (exkl. EU)

 

 

 

 

 

 

 

från banker

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

TILLGÅNGAR

Utlåning

 

 

 

 

 

 

 

Övriga utlandet

 

 

 

 

 

 

 

Värdepapper andra än aktier

 

 

 

 

 

 

 

Inhemska motparter

 

 

 

 

 

 

 

emitterade av MFI

 

 

 

 

 

 

 

emitterade av icke-MFI

 

 

 

 

 

 

 

Motparter i andra deltagande medlemsstater

 

 

 

 

 

 

 

emitterade av MFI

 

 

 

 

 

 

 

emitterade av icke-MFI

 

 

 

 

 

 

 

Övriga utlandet

 

 

 

 

 

 

 

 

(Kvartalsvisa) krav som ställs på MFI enligt förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32).

e)

Del 10 ska utgå.

f)

Del 11 ska ersättas med följande:

DEL 11

Statistik över övriga finansinstitut (utom värdepappersfonder och finansiella företag (FVC))

Avsnitt 1:     Rapporteringstabeller

Vilka data som ska rapporteras för SDD (mäklare som köper och säljer värdepapper), FCL (finansiella företag vars verksamhet utgörs av utlåning) samt övriga OFI (övriga finansinstitut) anges i tabell 4.

Uppgifter om SDD, FCL samt övriga OFI. Nyckelindikatorer/memorandumposter

Postens namn och löptid/geografisk uppdelning/sektorvis uppdelning

SDD

FCL

Övriga OFI

TILLGÅNGAR

Inlåning/utlandet/totalt

Nyckel

 

 

Utlåning/utlandet/totalt

 

Nyckel

 

Utlåning/utlandet/MFI

 

Nyckel

 

Utlåning/utlandet/icke-MFI/totalt

 

Nyckel

 

Utlåning/utlandet/icke-MFI/icke-finansiella företag

 

Nyckel

 

Utlåning/utlandet/icke-MFI/hushåll/totalt

 

Nyckel

 

Utlåning/utlandet/icke-MFI/hushåll/konsumtionskredit

 

Nyckel

 

Utlåning/utlandet/icke-MFI/hushåll/bostadslån

 

Nyckel

 

Utlåning/utlandet/icke-MFI/hushåll/övrigt (restpost)

 

Nyckel

 

Utlåning/inhemsk/totalt

 

Nyckel

 

Utlåning/inhemsk/MFI

 

Nyckel

 

Utlåning/inhemsk/icke-MFI/totalt

 

Nyckel

 

Utlåning/inhemsk/icke-MFI/icke-finansiella företag

 

Nyckel

 

Utlåning/inhemsk/icke-MFI/hushåll/totalt

 

Nyckel

 

Utlåning/inhemsk/icke-MFI/hushåll/konsumtionskredit

 

Nyckel

 

Utlåning/inhemsk/icke-MFI/hushåll/bostadslån

 

Nyckel

 

Utlåning/inhemsk/icke-MFI/hushåll/övrigt (restpost)

 

Nyckel

 

Utlåning/andra EMU-medlemsstater/totalt

 

Nyckel

 

Utlåning/andra EMU-medlemsstater/MFI

 

Nyckel

 

Utlåning/andra EMU-medlemsstater/icke-MFI/totalt

 

Nyckel

 

Utlåning/andra EMU-medlemsstater/icke-MFI/icke-finansiella företag

 

Nyckel

 

Utlåning/andra EMU-medlemsstater/icke-MFI/hushåll/totalt

 

Nyckel

 

Utlåning/andra EMU-medlemsstater/icke-MFI/hushåll/konsumtionskredit

 

Nyckel

 

Utlåning/andra EMU-medlemsstater/icke-MFI/hushåll/bostadslån

 

Nyckel

 

Utlåning/andra EMU-medlemsstater/icke-MFI/hushåll/övrigt (restpost)

 

Nyckel

 

Andra värdepapper än aktier/utlandet/totalt

Nyckel

Nyckel

 

Aktier och andra ägarandelar exkl. andelar i investeringsfonder/utlandet/totalt

Nyckel

Nyckel

 

Andelar i investeringsfonder/utlandet/totalt

Nyckel

 

 

Finansiella derivat/utlandet/totalt

Nyckel

 

 

Övriga tillgångar inkl. ’lån’/utlandet/totalt

Nyckel

 

 

Övriga tillgångar inkl. ’inlåning’, ’kassa’, ’andelar i investeringsfonder’, ’anläggningstillgångar’ och ’finansiella derivat’/utlandet/totalt

 

Nyckel

 

SUMMA TILLGÅNGAR/SKULDER/utlandet/totalt

Nyckel

Nyckel

Memo

SKULDER

Inlåning och upplåning/utlandet/totalt

Nyckel

Nyckel

 

Emitterade värdepapper/utlandet/totalt

Nyckel

Nyckel

 

Kapital och reserver/utlandet/totalt

Nyckel

Nyckel

 

Finansiella derivat/utlandet/totalt

Nyckel

 

 

Övriga skulder/utlandet/totalt

Nyckel

 

 

Övriga skulder inkl. finansiella derivat/utlandet/totalt

 

Nyckel

 

Avsnitt 2:     Kategorier av instrument och värderingsregler

Enligt Europeiska räkenskapssystemet (ENS 95) måste i princip tillgångar och skulder värderas med användning av löpande marknadspriser vid den tidpunkt balansräkningen avser. Inlåning och lån måste rapporteras till nominellt värde; upplupen ränta ska inte ingå.

Tillgångar

Summa tillgångar/skulder: Summa tillgångar måste vara lika med summan av samtliga poster som särredovisas på tillgångssidan av balansräkningen och ska även vara lika med summan av skulderna.

1.

Inlåning: I denna post (8) ingår två viktiga underkategorier: överförbar inlåning och annan inlåning. Innehav av kassa måste också ingå i denna post.

Där inlåningen avser FCL ska den hänföras till ’övriga tillgångar’.

2.

Lån: Denna post omfattar:

Lån till hushåll i form av konsumtionskredit (lån att användas för personligt bruk för konsumtion av varor och tjänster), utlåning för förvärv av fastighet (kreditgivning för investering i bostäder, inbegripet byggnads- och reparationsverksamhet) och annan kreditgivning (lån till affärsändamål, skuldkonsolidering, utbildning etc.).

Finansiell leasing till tredje part.

Osäkra fordringar som ännu inte har blivit återbetalda eller avskrivna.

Innehav av icke-omsättbara värdepapper.

Efterställda skulder i form av lån.

För underkategorin SDD ska utlåning redovisas ’övriga tillgångar’.

Värderingsregler: OFI-lån måste rapporteras brutto utan avdrag för avsättningar, såväl allmänna som speciella, till dess lånen har avskrivits av den rapporterande enheten, vid vilket tillfälle lånet tas ur balansräkningen.

I enlighet med allmänna principer för bokföringen av upplupen ränta ska upplupen ränta på utlåning redovisas i balansen i den takt den ackumuleras (dvs. på ackumuleringsbasis), snarare än när den faktiskt tas emot eller blir betald (dvs. på kassabas). Upplupen ränta på utlåning måste klassificeras brutto under kategorin ’övriga tillgångar’.

3.

Andra värdepapper än aktier: I denna post ingår innehav av värdepapper som ger innehavaren en ovillkorlig rätt till en fast eller avtalsmässig inkomst i form av kupongbetalningar och/eller ett givet fast belopp vid en specifik tidpunkt (eller tidpunkter) eller som påbörjas vid en tidpunkt som bestäms vid emissionstillfället. I denna kategori ingår även överlåtbara lån som har omstrukturerats till ett stort antal identiska dokument och som är föremål för handel på organiserade marknader.

Värderingsregler: I enlighet med ENS 95 måste ’värdepapper andra än aktier’ rapporteras till marknadsvärden.

4.

Aktier och andra ägarandelar exkl. andelar i investeringsfonder: Denna kategori innefattar följande tre underkategorier:

Noterade aktier, med undantag av andelar i investeringsfonder: aktier vars pris noteras på en officiell fondbörs eller annan form av andrahandsmarknad (ENS 95, p. 5.88–5.93).

Icke-noterade aktier, med undantag av andelar i investeringsfonder: aktier som inte är noterade (ENS 95, p. 5.88–5.93).

Övriga ägarandelar: samtliga transaktioner i andra ägarandelar som inte täcks i ovannämnda punkter (ENS 95, p. 5.94–5.95).

Värderingsregler: I enlighet med ENS 95 måste aktier och andra ägarandelar rapporteras till marknadsvärden.

5.

Aktier/andelar i investeringsfonder: Investeringsfonders aktier/andelar måste i sin helhet avse skulder av MFI, dvs. endast PMF, och investeringsfonder klassificerade som OFI.

För underkategorin FCL måste aktier/andelar i investeringsfonder hänföras till ’övriga tillgångar’.

Värderingsregler: I enlighet med ENS 95 måste aktier/andelar i investeringsfonder rapporteras till marknadsvärden.

6.

Finansiella derivat: Under denna post måste följande finansiella derivat rapporteras:

i)

Optioner, överförbara och OTC.

ii)

Warrants.

iii)

Futures, men endast om de har ett marknadsvärde på grund av att de kan omsättas eller kvitteras.

iv)

Swappar, men endast om de har ett marknadsvärde på grund av att de kan omsättas eller kvitteras.

Där inlåningen avser FCL ska den hänföras till ’övriga tillgångar’.

Derivat måste registreras i balansräkningen på bruttobasis. Individuella derivatavtal med positivt bruttomarknadsvärde måste upptas på tillgångssidan av balansräkningen och avtal med negativa bruttomarknadsvärden på skuldsidan. Brutto framtida åtaganden som följer av derivatavtal ska inte tas upp som poster i balansräkningen. Finansiella derivat kan registreras på nettobasis i enlighet med olika värderingsmetoder. Om endast nettopositionerna är tillgängliga eller om positionerna har registrerats till annat än marknadsvärden måste sådana uppgifter rapporteras i stället.

7.

Övriga tillgångar: Samtliga belopp som inte kan hänföras till någon av dessa huvudposter i balansräkningen (BSI) måste ingå i ’övriga tillgångar’. Denna post avser tillgångar som upplupen ränta på utlåning och upplupen hyra på fastigheter, förväntade utdelningar, fordringsbelopp som förfaller och som inte hänför sig till OFI:s huvudsakliga verksamhet, bruttobelopp av utestående fordringar som avser poster under avveckling, bruttobelopp av utestående fordringar avseende poster som är under transport, övriga tillgångar som inte särredovisas, t.ex. anläggningstillgångar, utlåning, inlåning, beroende på vilken underkategori av OFI det gäller.

Skulder

Summa tillgångar/skulder:’Summa skulder’ måste vara lika med summan av samtliga poster som särredovisas på balansräkningens skuldsida och även vara lika med ’summa tillgångar’ (se även tillgångsposten ’Summa tillgångar/skulder’).

1.

Inlåning och upplåning: Denna post omfattar:

Inlåning: Inlåning som kan överföras och annan inlåning (se tillgångssidan) placerade i OFI. Sådan inlåning placeras i allmänhet av MFI.

Lån: Utlåning till rapporterande OFI, som inte framgår av dokument eller motsvaras av ett enskilt dokument, även om den har blivit överlåtbar.

2.

Emitterade värdepapper: I vissa länder kan OFI emittera överlåtbara instrument med egenskaper som liknar de penningmarknadspapper som emitteras av MFI. I denna rapporteringsordning måste alla sådana instrument klassificeras som värdepapper.

3.

Kapital och reserver: Här ingår de belopp som uppkommer när rapporterande OFI emitterar aktier och andelar till aktieägare eller andra ägare, innebärande att innehavaren erhåller en äganderätt i ett OFI och i allmänhet även rätt till en andel i vinsten och en andel i det egna kapitalet vid eventuell likvidation av företaget. I denna post ingår även medel som hänför sig till icke utdelade ersättningar eller medel avsatta av rapporterande OFI i avvaktan på förväntade framtida betalningar och förpliktelser. Följande element ingår i kapital och reserver:

Aktier eller andra ägarandelar.

Icke-utdelade förmåner eller reserver.

Specifika medel avsatta för utlåning, värdepapper och andra tillgångsslag.

Rörelsevinst/förlust.

4.

Finansiella derivat: Se tillgångsposten ’Finansiella derivat’.

5.

Övriga skulder: Samtliga belopp som inte kan hänföras till någon av dessa huvudposter på skuldsidan måste ingå i ’övriga skulder’. Denna post avser skulder som bruttobelopp att betala för poster som är under avveckling, bruttobelopp att betala avseende poster som är i transit, upplupen ränta att betala på inlåning, utdelningar som ska utbetalas, belopp att betala som inte hänför sig till OFI:s huvudsakliga verksamhet, avsättningar som avser skulder till tredje part, marginalbetalningar i enlighet med derivatavtal, avseende likvidsäkerhet placerad som skydd mot kreditrisk, som återbetalas till insättaren när avtalet avslutats men där insättaren behåller äganderätten, nettopositioner avseende utlåning av värdepapper utan likvidsäkerhet, nettobelopp att betala avseende framtida avslut av värdepapperstransaktioner, övriga skulder som inte särredovisas, t.ex. värdepapper eller finansiella derivat, beroende på vilken underkategori av OFI det gäller.

Avsnitt 3:     Nationella förklaringar

1.

Uppgiftskällor/system för uppgiftsinsamling: Detta måste omfatta

uppgiftskällor som används för sammanställning av statistik för finansiella förmedlare, med undantag av försäkringsföretag och pensionsfonder, t.ex. statistikmyndigheter, direkt rapportering från OFI och/eller fondledning,

detaljer över insamlingssystemen, t.ex. frivilliga rapporter, företagsenkäter, stickprov, rapportering med begränsning i form av tröskelvärden och uppräkning.

2.

Sammanställningsförfaranden: Den metod som används för att sammanställa uppgifter måste beskrivas, t.ex. en detaljerad beskrivning av antaganden eller skattningar som gjorts, hur serier aggregeras om två serier har olika frekvens.

3.

Den rättsliga bakgrunden: Utförlig information måste lämnas om den nationella rättsliga ramen för institutionerna. Länkar med gemenskapslagstiftningen måste anges speciellt. Om olika typer av institutioner ingår i samma kategori måste denna information lämnas för samtliga institutionstyper.

4.

Avvikelser från ECB:s rapporteringsanvisningar: NCB måste lämna information om avvikelser från rapporteringsanvisningarna.

Avvikelser från rapporteringsanvisningarna kan avse:

Uppdelning på instrument: Täckningen av instrumenten kan avvika från ECB:s rapporteringsanvisningar, t.ex. två olika instrument som inte kan särskiljas.

Geografisk uppdelning.

Sektoruppdelning.

Värderingsmetoder.

5.

Rapporterande population: I en viss underkategori av OFI kan NCB klassificera samtliga institutioner som uppfyller OFI-definitionen. De måste beskriva alla institutioner som ingår i eller har uteslutits ur varje underkategori av OFI. NCB ska om möjligt lämna skattningar av uppgifternas täckning uttryckt som andel av summa tillgångar för hela den rapporterande populationen.

6.

Avbrott i historiska serier: Brott och större förändringar över tiden i insamlingen, rapporteringens täckning, rapporteringsramen och sammanställningen av historiska serier måste beskrivas. När det gäller brott måste det anges i vilken utsträckning gamla och nya uppgifter kan betraktas som jämförbara.

7.

Övriga synpunkter: Alla övriga relevanta synpunkter eller anvisningar.

g)

Bilaga III del 12 avsnitt 1 ska ersättas med följande:

Avsnitt 1:     Inledning

Statistiken över värdepappersemissioner för euroområdet resulterar i två huvudaggregat:

Alla emissioner, oavsett valuta, av emittenter som har hemvist i euroområdet.

Alla emissioner i euro, oavsett var emittenten har hemvist, dvs. både inhemska och icke-inhemska emissioner.

En primär distinktion måste avse emittentens hemvist, där Eurosystemets NCB gemensamt täcker alla emissioner som görs av enheter med hemvist i euroområdet. Bank for International Settlements (BIS) rapporterar emissioner som görs av ’Övriga utlandet’, dvs. alla enheter som inte har hemvist i euroområdet (inklusive internationella organisationer).

Nedanstående figur sammanfattar rapporteringskraven.

 

Värdepappersemissioner

Av enheter med hemvist i euroområdet

(varje NCB rapporterar emissioner av dess inhemska enheter)

Av enheter i ’Övriga utlandet’

(BIS/NCB)

Icke-deltagande medlemsstater

Andra länder

I euro/nationella denomineringar av euro

Block A

Block B

I övriga valutor (9)

Block C

Block D

Behövs inte

h)

Bilaga III del 12 avsnitt 2 delavsnitt 4 och 5 ska ersättas med följande:

”4.   Klassificering av emissioner

Emissionerna delas upp i två huvudkategorier: 1) värdepapper, dvs. ’andra värdepapper än aktier’ exklusive finansiella derivat (10) och 2) ’noterade aktier’ med undantag av aktier/andelar i investeringsfonder (11). Privatplaceringar täcks så långt som möjligt. Penningmarknadspapper ingår i värdepapper. Onoterade aktier och andra ägarandelar kan rapporteras frivilligt som två separata memorandumposter.

Följande instrumentkategorier i BIS-databasen klassificeras som värdepapper i emissionsstatistiken:

Bankcertifikat (inlåningsbevis).

Företagscertifikat.

Statsskuldväxlar.

Obligationer.

Euro-företagscertifikat (ECP).

Medelfristiga skuldförbindelser.

Andra kortfristiga instrument.

Dessa instrument täcks i emissionsstatistiken (ej uttömmande):

a)

Värdepapper

i)

Kortfristiga värdepapper

Detta omfattar åtminstone följande instrumentkategorier:

Statsskuldväxlar och andra kortfristiga värdepapper som emitterats av den offentliga sektorn.

Omsättbara kortfristiga papper som emitterats av finansiella och icke-finansiella företag. En mängd olika termer används för sådana papper, bl.a. certifikat, växlar, egna växlar, handelsväxlar, finansväxlar och inlåningsbevis.

Kortfristiga värdepapper som emitterats med stöd av långfristiga löften om försäljning (Note Issuance Facilities).

Bankaccepter.

ii)

Långfristiga värdepapper

Följande instrumentkategorier anges som exempel och ska åtminstone ingå:

Innehavarobligationer.

Förlagsobligationer.

Obligationer med alternativa förfallodagar, av vilka den senaste ligger mer än ett år framåt i tiden.

Odaterade obligationer eller obligationer med obegränsad löptid (eviga).

Skuldförbindelser med rörlig ränta (FRN – floating-rate notes).

Konvertibla skuldebrev.

Säkerställda obligationer.

Indexreglerade värdepapper, vilkas värde är knutet till ett prisindex, priset på en råvara eller ett valutakursindex.

Diskonteringsobligationer.

Nollkupongare.

Eurobonds.

Globala obligationer.

Privat emitterade obligationer.

Värdepapper tillkomna som resultat av konvertering av lån.

Lån som de facto har blivit föremål för handel.

Förlagslån och obligationer som kan konverteras till aktier antingen i det emitterande bolaget eller i ett annat bolag, så länge de inte har konverterats. Om konverteringsoptionen/teckningsoptionen kan skiljas från det underliggande papperet, betraktas den som ett finansiellt derivat och ingår inte.

Aktier och obligationer med fast avkastning men utan rätt att få del av restvärdet när ett bolag upplöses, inklusive preferensaktier utan äganderätt.

Finansiella tillgångar som emitterats i samband med värdepapperiseringen av lån, inteckningslån, kreditkortsfordringar, utestående fordringar och andra tillgångar.

Följande instrumentkategorier ingår inte:

Transaktioner i värdepapper som ingår i återköpsavtal.

Emissioner av värdepapper som inte är föremål för handel.

Lån som inte är föremål för handel.

Emissioner av långfristiga värdepapper delas upp i:

Emissioner med fast ränta, dvs. obligationer för vilka den nominella kupongbetalningen inte ändras under emissionens löptid.

Emissioner med rörlig ränta, dvs. obligationer för vilka kupongräntan eller det underliggande kapitalbeloppet kopplas till en ränta eller något annat index, vilket resulterar i en rörlig nominell kupongbetalning under emissionens löptid.

Nollkupongare, dvs. instrument som inte betalar ut några periodiska kupongbetalningar. Ofta emitteras sådana obligationer till underkurs och inlöses till nominella värdet. Huvuddelen av underkursen motsvarar den upplupna räntan under obligationens löptid.

b)

Noterade aktier

I kategorin ’Noterade aktier’ ingår följande:

Aktier emitterade av aktiebolag.

Inlösta aktier i aktiebolag.

Utdelningsaktier emitterade av aktiebolag.

Preferensaktier eller aktier som ger rätt till del i utdelningen av restvärdet vid upplösningen av ett bolag. De kan vara noterade eller onoterade på en erkänd fondbörs.

Privatplaceringar där så är möjligt.

Om ett företag privatiseras och staten behåller en del av aktierna under det att övriga aktier noteras på en reglerad marknad, registreras hela värdet av företagets kapital under utestående belopp i kategorin ’Noterade aktier’ eftersom samtliga aktier vid varje tid teoretiskt skulle kunna köpas och säljas till marknadskursen. Detsamma gäller om en del av aktierna säljs till stora placerare och endast återstoden, dvs. free float, handlas på börsen.

Följande ingår inte i kategorin ’Noterade aktier’:

Utbjudna men inte tecknade aktier.

Förlagslån och obligationer som kan konverteras till aktier. De ingår emellertid i kategorin ’Noterade aktier’ när de har konverterats till aktier.

De andelar som har tecknats av komplementärerna i kommanditbolag eller av andra delägare med obegränsat ansvar.

Statens tillskott av kapital till internationella organisationer som juridiskt sett är aktiebolag.

Emissioner av fondaktier (endast vid emissionstidpunkten) och splitemissioner (aktieuppdelningar). Fondaktier och splitemissioner medtas emellertid utan separat angivelse i totalstocken av de noterade aktierna.

5.   Emissionsvaluta

Obligationer för vilka inlösen eller kupongutbetalning sker i en annan valuta än den som obligationen är uttryckt i måste klassificeras efter den valuta som obligationen är uttryckt i. Om globala obligationer emitteras i två valutor, ska det rapporteras som om det rörde sig om en separat emission per valuta. Emissioner som är uttryckta i flera valutor, till exempel 70 procent i euro och 30 procent i Förenta staterna-dollar, ska där så är möjligt rapporteras i form av separata delar som motsvarar varje valutas andel. Här måste således 70 procent av emissionen rapporteras som emissioner i ’euro/nationella denomineringar av euro’ (12) och 30 procent som emissioner i ’övriga valutor’. Om en sådan uppdelning inte kan göras, måste det rapporterande landet i sina nationella förklaringar ange hur uppdelningen har gjorts.

Noterade aktier måste antas ha emitterats i den valuta som gäller i det land där bolaget har hemvist; emissioner av aktier i andra valutor finns endast i försumbara volymer eller inte alls. Uppgifterna om noterade aktier avser således enbart alla emissioner som görs av enheter med hemvist i euroområdet.

i)

Följande del 12a ska införas:

DEL 12a

Ytterligare månadsstatistik över MFI:s räntesatser (ska överföras till ECB före stängningsdags den 19:e arbetsdagen efter referensmånadens slut)

TABELL 1 (13)

 

Sektor

Typ av instrument

Tidsperiod för första räntebestämning

Nya avtal indikator

Rapporteringskrav

Utlåning

(i euro)

Till icke-finansiella företag

Lån upp till 1 miljon euro

Rörlig ränta och första räntebestämning upp till 1 år

24

AAR/NDER, belopp

Första räntebestämning över 1 år och upp till 5 år

25

AAR/NDER, belopp

Första räntebestämning över 5 år

26

AAR/NDER, belopp

Lån över 1 miljon euro

Rörlig ränta och första räntebestämning upp till 1 år

27

AAR/NDER, belopp

Första räntebestämning över 1 år och upp till 5 år

28

AAR/NDER, belopp

Första räntebestämning över 5 år

29

AAR/NDER, belopp


TABELL 2 (14)

 

Sektor

Typ av instrument

Nya avtal indikator

Rapportering skrav

Utlåning

(i euro)

Till hushåll

Revolverande lån och checkräkningskrediter samt kreditkortsfordringar (både utökad kredit och komfortkredit)

86

AAR/NDER, belopp

Till icke-finansiella företag

Revolverande lån och checkräkningskrediter samt kreditkortsfordringar (både utökad kredit och komfortkredit)

87

AAR/NDER, belopp

j)

Del 13 avsnitt 1 och 2 ska ersättas med följande:

Avsnitt 1:     Betalningsmedel

Betalningsmedel är tillgångar eller fordringar avseende tillgångar som används för betalningar.

TABELL 1

Betalningsmedel som används av icke-MFI  (15)

(miljoner euro)

 

Poster

 

I.

NCB-skulder

Inlåning vid NCB

II.

OMFI-skulder

Inlåning vid OMFI

I.a

Inlåning över natten – Euro

från den inhemska staten

från den inhemska staten

från staten i euroområdets andra medlemsstater

från euroområdets stater

från övriga utlandet, med undantag av banker

från övriga utlandet, med undantag av banker

I.b

Inlåning över natten – Övriga valutor

från den inhemska staten

från den inhemska staten

från staten i euroområdets andra medlemsstater

från euroområdets stater

från övriga utlandet, med undantag av banker

från övriga utlandet, med undantag av banker

I.c

Överförbar inlåning (16) Samtliga valutor

från den inhemska offentliga sektorn

från den inhemska offentliga sektorn

från övriga inhemska sektorer

från övriga inhemska sektorer

från offentliga sektorn i euroområdets andra medlemsstater

från offentliga sektorn i euroområdets andra medlemsstater

från övriga inhemska sektorer i euroområdets andra medlemsstater

från övriga inhemska sektorer i euroområdets andra medlemsstater

från övriga utlandet, med undantag av banker

från övriga utlandet, med undantag av banker

TABELL 2

Betalningsmedel som används av kreditinstitut

(miljoner euro)

Poster

Inlåning över natten i euro vid andra kreditinstitut (slutet av perioden)

Överförbar inlåning över natten i euro vid andra kreditinstitut (slutet av perioden)

Memorandumpost

Intradagslån i euro från centralbanken (genomsnitt den sista perioden då kravet ska uppfyllas) (17)

Avsnitt 2:     Institutioner som tillhandahåller betalningstjänster

De institutioner som tillhandahåller betalningstjänster är rättsligt fristående institutioner som är verksamma i det rapporterande landet och omfattar följande:

Centralbanken.

Kreditinstitut som är rättsligt erkända i det rapporterande landet (inklusive ’Institut för elektroniska pengar’).

Filialer av euroområdesbaserade kreditinstitut.

Filialer av EES-baserade kreditinstitut utanför euroområdet.

Filialer av icke-EES-baserade banker.

Övriga institutioner som tillhandahåller betaltjänster till icke-MFI.

TABELL 3

Övriga institutioner som tillhandahåller betaltjänster till icke-MFI  (15)

Poster

Centralbanken

Antal kontor

Inlåning över natten av icke-MFI (18), antal (1 000-tal)

Överförbar inlåning över natten, antal (19)

Kreditinstitut oberoende av rättsligt erkända i det rapporterande landet

Inlåning över natten av icke-MFI (18), antal (1 000-tal)

Därav: Internet/PC-relaterad (18) (1 000-tal)

Överförbar inlåning över natten av icke-MFI (18), (19), antal (1 000-tal)

Därav: Internet/PC-relaterad (18), (19) (1 000-tal)

Kreditinstitut som är rättsligt erkända i det rapporterande landet

Antal institutioner (20)

Antal kontor

Inlåning över natten av icke-MFI, värde (miljoner euro)

Överförbar inlåning över natten, värde (21)

Filialer av euroområdesbaserade kreditinstitut

Antal institutioner (20)

Antal kontor

Inlåning över natten av icke-MFI, värde (miljoner euro)

Överförbar inlåning över natten, värde (21)

Filialer av EES-baserade kreditinstitut utanför euroområdet

Antal institutioner (20)

Antal kontor

Inlåning över natten av icke-MFI, värde (miljoner euro)

Överförbar inlåning över natten, värde (21)

Filialer av icke-EES-baserade banker

Antal institutioner (20)

Antal kontor

Inlåning över natten av icke-MFI, värde (miljoner euro)

Överförbar inlåning över natten, värde (21)

Övriga institutioner som tillhandahåller betaltjänster till icke-MFI

Antal institutioner (20)

Antal kontor

Inlåning över natten av icke-MFI (18), antal (1 000-tal)

Inlåning över natten av icke-MFI, värde (miljoner euro)

Överförbar inlåning över natten, värde (21)

Memorandumposter

Institutioner för elektroniska pengar

Antal institutioner (20)

Utestående värde av elektroniska pengar som emitteras av institutioner för elektroniska pengar och innehas av andra enheter än emittenten, inklusive andra kreditinstitut än emittenten (miljoner euro)

Antalet kontor omfattar institutionens huvudkontor under förutsättning att detta tillhandahåller betaltjänster med kontantlös clearing och avveckling. Mobila kontor ingår inte. Varje driftsställe som har etablerats i samma rapporterande land räknas separat.

Internet/PC-relaterad inlåning över natten: inlåning som kan nås och användas elektroniskt via Internet eller PC med hjälp av speciell programvara och speciella telefonlinjer. Detta omfattar inte inlåning via bankaccess med telefon eller mobiltelefon, om denna inte också är tillgänglig via Internet- eller PC-banktjänster.

k)

Inledningen i del 13 avsnitt 5 ska ersättas med följande:

”Interbankbetalningssystem (IFTS) ingår, oavsett om de förvaltas av en centralbank eller en privat aktör. Uppgifterna lämnas system för system. Angivna är endast system som hanterar en stor verksamhetsvolym. Dessa är vanligtvis system som omnämns i textdelen av blåboken. Systemen ingår om de har varit i drift under något av de fem föregående referensåren.

IFTS delas in i TARGET2/TARGET-komponenter och betalningssystem utanför TARGET:

En TARGET2/TARGET-komponent är ett nationellt system för bruttoavveckling i realtid (RTGS-system) som ingår i TARGET2/TARGET och är förtecknat i riktlinje ECB/2007/2 av den 26 april 2007 om ett transeuropeiskt automatiserat system för bruttoavveckling av betalningar i realtid (TARGET2) (22) eller i riktlinje ECB/2005/16 av den 30 december 2005 om ett transeuropeiskt automatiserat system för bruttoavveckling av betalningar i realtid (TARGET) (23), ECB:s betalningsmekanism (EPM) eller RTGS-systemet i en medlemsstat som ännu inte hade infört euron, men som var direktansluten till TARGET och hade undertecknat ett TARGET-avtal.

Ett betalningssystem utanför TARGET är ett IFTS som inte ingår i TARGET2/TARGET.

l)

Tabell 7 i del 13 ska ersättas med följande:

”TABELL 7

Deltagande i utvalda interbankbetalningssystem  (24)

Poster

TARGET-komponent

Betalningssystem utanför TARGET

[Se listan över betalningssystem]

LVPS

[rapporteras separat för varje LVPS 1, 2, 3, 4]

Detaljhandelssystem

[Rapporteras separat för varje betalningssystem inom detaljhandel 1, 2, 3, 4, 5, 6]

Antal deltagare

a)

Direkta deltagare

Därav:

 

Kreditinstitut

 

Centralbanken

 

Andra direkta deltagare

Därav:

Offentlig förvaltning

Postinstitut

Clearing- och avvecklingsorganisationer

Övriga finansinstitut

Övriga

b)

Indirekta deltagare

Antal deltagare

a)

Direkta deltagare

Därav:

 

Kreditinstitut

 

Centralbanken

 

Andra direkta deltagare

Därav:

Offentlig förvaltning

Postinstitut

Clearing- och avvecklingsorganisationer

Övriga finansinstitut

Övriga

b)

Indirekta deltagare

Antal deltagare

a)

Direkta deltagare

Därav:

 

Kreditinstitut

 

Centralbanken

 

Andra direkta deltagare

Därav:

Offentlig förvaltning

Postinstitut

Clearing- och avvecklingsorganisationer

Övriga finansinstitut

Övriga

b)

Indirekta deltagare

m)

”Lista över betalningssystem i tabellerna 7, 8 och 9” i slutet av del 13 ska utgå.

n)

Följande del 16 ska införas:

DEL 16

Lån till icke-finansiella företag uppdelat efter näringsgren

De nationella centralbankerna ska antingen rapportera uppgifter för enskilda avdelningar enligt mall I eller också enligt mall II om det saknas tillgängliga uppgifter för enskilda avdelningar.

De nationella centralbankerna ska rapportera utestående belopp av lån till inhemska icke-finansiella företag samt lån till övriga deltagande medlemsstaters icke-finansiella företag (när sådana uppgifter föreligger) separat. Alla uppgifter ska rapporteras i miljoner euro.

Mall I

Mall II

1

A.

Jordbruk, skogsbruk och fiske

1

A.

Jordbruk, skogsbruk och fiske

2

B.

Utvinning av mineral

2

B.

Utvinning av mineral

3

C.

Tillverkning

3

C.

Tillverkning

4

D.

Försörjning av el, gas, värme och kyla

4

D.

Försörjning av el, gas, värme och kyla

+

E.

Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering

5

E.

Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering

6

F.

Byggverksamhet

5

F.

Byggverksamhet

7

G.

Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar

6

G.

Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar

8

I.

Hotell- och restaurangverksamhet

7

I.

Hotell- och restaurangverksamhet

9

H.

Transport och magasinering

8

H.

Transport och magasinering

+

J.

Informations- och kommunikationsverksamhet

10

J.

Informations- och kommunikationsverksamhet

11

L.

Fastighetsverksamhet

9

L.

Fastighetsverksamhet

+

M.

Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik

N.

Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster

12

M.

Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik

13

N.

Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster

14

Alla övriga avdelningar som är relevanta för NFC

10

Alla övriga avdelningar som är relevanta för NFC

Anm.: Bokstäverna avser motsvarande klassificering i NACE Rev.2.”

2.

Bilaga IV ska ändras på följande sätt:

a)

Del 2 punkt 3.1 ska ersättas med följande:

”3.1.

Identifikationskoden för dataset ’ECB_BSI1’ används för att definiera serienycklarna för uppgifter om

balansräkningsstatistik avseende MFI,

elektroniska pengar,

balansräkningsstatistik avseende kreditinstitut,

balansräkningsstatistik avseende PMF,

statens inlåningsskulder och innehav av kassa och värdepapper,

memorandumposter,

kompletterande BSI-uppgifter som de nationella centralbankerna rapporterar till IMF via ECB,

MFI-lån som värdepapperiserats och sålts till tredje part,

statistik över kassakravsbasen,

uppgifter om makrorelationstal,

uppgifter om utlåning till icke-finansiella företag uppdelat efter näringsgren.”

b)

Tabellen med rubriken ”UNIT (Unit)” i del 4 avsnitt 3 ska ersättas med följande:

UNIT (Unit)

BSI

För medlemsstater i euroområdet: EUR

SSI

För medlemsstater i euroområdet: EUR

För serier som rapporteras som absoluta värden och för index: PURE_NUMB

För serier som rapporteras som procent: PCT

OFI

För medlemsstater i euroområdet: EUR

MIR

För volymer: EUR

För räntesatser: PCPA

SEC

För medlemsstater i euroområdet: EUR

PSS

För serier om originalenheter (del 13 tabellerna 4, 5, 7 och 8 i bilaga III) och serierna som rör koncentrationer (del 13 tabellerna 8 och 9 i bilaga III): PURE_NUMB

För serier om transaktionsvärde i TARGET2 (del 13 tabell 8 i bilaga III): EUR

För serier om transaktionsvärde efter deltagande medlemsstater (del 13 tabellerna 6 och 9 i bilaga III): EUR

IVF

För medlemsstater i euroområdet: EUR”

3.

Bilaga V ska ändras på följande sätt:

a)

Del 2 avsnitt 1 delavsnitt 3 punkt 2 ska ersättas med följande:

”2.

Förändringar i klassificeringen sker av olika anledningar. En förändring i sektorklassificeringen av motparter kan ske p.g.a. att en offentlig enhet överförs till den privata sektorn eller till följd av att samgåenden eller avyttringar medför ändringar i ett bolags huvudsakliga verksamhetsinriktning.”

b)

I del 3 avsnitt 2 delavsnitt 1 ska följande punkt 4 läggas till:

”4.

Nedskrivningar som sker vid en tidpunkt när ett lån värdepapperiseras ska liksom nedskrivningar/avskrivningar av lån som förvaltas rapporteras till ECB efter bästa förmåga i enlighet med tabell 3 (25).

c)

Del 3 avsnitt 2 delavsnitt 2 punkt 5 ska ersättas med följande:

”5.

Förordningen medger flexibilitet vad avser typ av uppgifter som behövs för att beräkna prisomvärdering av värdepapper och den form i vilken dessa uppgifter bör insamlas och sammanställas. Beslut om metoden överlämnas till NCB och utgår från följande alternativ:

—   MFI ska rapportera justeringar: MFI rapporterar de justeringar som tillämpas för varje post, och som står för förändringar i värdering till följd av förändringar i priser. NCB som väljer denna metod aggregerar de justeringar som rapporterats av MFI för att överlämna uppgifterna till ECB.

—   MFI ska rapportera transaktioner: MFI samlar in transaktioner under månaden och överför värdet av köp och försäljning av värdepapper till NCB. Det är acceptabelt att nettotransaktioner sammanställs och lämnas till NCB. NCB som inhämtar transaktionsuppgifter måste beräkna ’justeringen för omvärdering’ som en restpost från differensen mellan stockar, transaktioner och andra justeringar och lämnar justeringen för omvärdering till ECB i enlighet med denna riktlinje.

—   Rapportering av varje enskilt värdepapper: MFI rapporterar till NCB all relevant information om innehav av värdepapper, som nominellt värde, bokfört värde, marknadsvärde, köp och försäljning för varje enskilt värdepapper. Denna information ger NCB en möjlighet att få exakt information om den ’justering för omvärdering’ som ska lämnas till ECB. Denna metod ska tillgodose de NCB som redan tillämpar denna ansats vid insamlingen av uppgifter på lokal nivå.”

d)

Tillägg III ska utgå.

4.

Bilaga VI ska ändras på följande sätt:

a)

Del 1 ska ersättas med följande:

DEL 1

Variabler för listan över MFI för statistiska ändamål

Variabelns namn

Beskrivning av variabeln

Status

object_request

Här anges den typ av uppdateringar som monetära finansinstitut (MFI) sänder och kan anta ett av sju fördefinierade värden:

’mfi_req_new’: anger att uppgifter lämnas om ett nytt MFI.

’mfi_req_mod’: anger att uppgifter lämnas om förändringar i ett befintligt MFI.

’mfi_req_del’: anger att uppgifter lämnas om ett befintligt MFI som ska strykas.

’mfi_req_merger’: anger att uppgifter lämnas om institut som berörs av en sammanslagning (26).

’mfi_req_realloc’: anger att ett struket mfi_id måste återanvändas för ett nytt MFI.

’mfi_req_mod_id_realloc’: anger att ett byte av mfi_id för ett befintligt MFI till ett som innehafts av ett struket MFI är nödvändigt.

’mfi_req_mod_id’: anger att byte av ’mfi_id’ krävs.

Obligatorisk

mfi_id

Detta är primärnyckeln för MFI-datasetet. Den anger MFI:s unika kod för identifiering (nedan ’id-kod’) och består av två delar: ’host’ och ’id’. De två delarnas kombinerade värden garanterar att ’mfi_id’ är unikt för varje MFI.

Obligatorisk

host

Denna variabel anger det land där MFI är registrerat och anges med tvåställig ISO landskod.

Obligatorisk om den ingår i id-koden

id

Anger MFI:s id-kod (utan ’host’ tvåställig ISO landskod som prefix).

Obligatorisk om den ingår i id-koden

name

Här anges MFI:s fullständiga registrerade namn, inklusive företagsbeteckningen (dvs. plc, Ltd, SpA, etc.).

Obligatorisk

address

Här anges mer detaljerade uppgifter om var MFI är belägna; detta består av fyra delar: ’postal_address’, ’postal_box’, ’postal_code’ och ’city’.

Obligatorisk för ’new’ och ’mod’ meddelanden

postal_address

Här anges gatunamn och husnummer.

Obligatorisk för ’new’ och ’mod’ meddelanden

postal_box

Här anges boxnummer enligt nationella regler för angivande av boxnummer.

Obligatorisk för ’new’ och ’mod’ meddelanden

postal_code

Här anges postnummer enligt nationella regler för angivande av postnummer.

Obligatorisk för ’new’ och ’mod’ meddelanden

city

Här anges den stad där MFI är beläget.

Obligatorisk för ’new’ och ’mod’ meddelanden

category

Här anges typ av MFI med något av följande fyra fördefinierade värden: ’central bank’ (centralbank), ’credit institution’ (kreditinstitut), ’money market fund’ (penningmarknadsfond) eller ’other institution’ (andra institut).

Obligatorisk för ’new’ och ’mod’ meddelanden

report

Här anges huruvida ett MFI rapporterar månadsvis balansräkningsstatistik och posten kan innehålla endera av följande två fördefinierade värden: i) ’true’ anges om fullständiga rapporteringskrav gäller för detta MFI och ii) ’false’ anges om fullständiga rapporteringskrav inte gäller för detta MFI.

Obligatorisk för ’new’ och ’mod’ meddelanden

order_r

Här anges den önskade ordningsföljden i MFI-listan om engelsk alfabetisk ordning ej är tillämplig. Varje MFI ska ges ett numeriskt värde i stigande följd.

Icke-obligatorisk

head_of_branch

Här anges att MFI är en utländsk filial. Här kan ett av följande tre värden anges: ’non_eu_head’, ’eu_non_mfi_head’ eller ’eu_mfi_head’.

Obligatorisk för utländska filialer

non_eu_head

Här anges att huvudkontoret är ej beläget inom EU och utgörs av två delar: ’host’ och ’name’.

Obligatorisk för utländska filialer

eu_non_mfi_head

Här anges att huvudkontoret är beläget inom EU och inte är ett MFI. Utgörs av två delar: ’non_mfi_id’ (registreringsland och id-kod) och ’name’ (huvudkontorets namn). Id-koden för non_mfi kan antingen vara ’OFI’ (andra finansinstitut) eller en tvåställig ISO-landskod som följs av ett suffix avseende gällande sektorklassificering enligt ENS 95.

Obligatorisk för utländska filialer

eu_mfi_head

Här anges att huvudkontoret är beläget inom EU och är ett MFI. Värdet för denna variabel utgörs av ’mfi_id’.

Obligatorisk för utländska filialer

submerger

Detta används för att rapportera institut som har samma ’date’ med rättslig verkan för sammanslagningen, och består av fyra delar: ’date’, ’comment’, ’involved_mfi’ och ’involved_non_mfi’.

Obligatorisk för sammanslagningar

involved_mfi

Här anges att ett MFI berörs av en gränsöverskridande sammanslagning. Värdet för denna variabel utgörs av ’mfi_ref’.

Obligatorisk för gränsöverskridande sammanslagningar

involved_non_mfi

Här anges att ett icke-MFI berörs av en sammanslagning. Värdet för denna variabel utgörs av ’non_mfi_obj’.

Obligatorisk för sammanslagningar

mfi_ref

Här anges uppgifter om ett MFI som berörs av en gränsöverskridande sammanslagning och består av två delar: ’mfi_id’ och ’name’.

Obligatorisk för gränsöverskridande sammanslagningar

non_mfi_obj

Här anges uppgifter om ett icke-MFI som berörs av en sammanslagning med ett MFI och består av två delar: ’non_mfi_id’ och ’name’.

Obligatorisk för sammanslagningar

non_mfi_id

Här anges uppgifter om ett icke-MFI som berörs av en sammanslagning med ett MFI och består av två delar: ’host’ och ’id’.

Obligatorisk för sammanslagningar

b)

Del 2 ska utgå.

5.

Bilaga VII ska ändras på följande sätt:

a)

Del 1 ska ersättas med följande:

DEL 1

Variabler för rapportering av listan över investeringsfonder för statistiska ändamål

Variabelns namn

Beskrivning av variabeln

Status

object_request

Denna variabel anger typen av uppdatering om investeringsfonder (IF) som sänds och kan anta ett av åtta fördefinierade värden:

’if_req_new’: information om en ny IF

’if_req_mod’: information om ändringar av en IF

’if_req_del’: information om att en IF ska strykas

’if_req_merger’: information om institut som berörs av en sammanslagning (27)

’if_req_realloc’: anger att ett struket if_id återanvänds för en ny IF

’if_req_mod_id_realloc’: ändring av if_id för en IF till den av en struken IF

’if_req_mod_id’: en ändring av ’if_id’

’if_req_nav’: information om NAV-värdet (net asset value) per investeringsfond

Obligatorisk

If_confidentiality_flag

Denna variabel anger huruvida innehållet i posten är hemligt. Ett av tre fördefinierade värden ska användas: ’F’ (fri, ej hemlig), ’N’ (hemlig; får dock spridas inom Europeiska centralbankssystemet (ECBS); får ej offentliggöras externt) eller ’C’ (hemlig; får ej spridas inom ECBS eller till allmänheten).

Om en endast viss variabel är hemlig, ska värdet ’F’ anges.

Obligatorisk

if_id

Primärnyckel för IF-datasetet som anger IF:s unika kod för identifiering (nedan ’id-kod’) och består av två delar: ’host’ och ’id’. De två delarnas kombinerade värden garanterar att ’if_id’ är unikt för varje IF.

Obligatorisk

host

Den tvåställiga ISO landskod för det land där IF är registrerad – en av två delar av variabeln ’if_id’, se ovan.

Obligatorisk om den ingår i id-koden

id

IF:s id-kod – en av två delar av variabeln ’if_id’, se ovan.

Obligatorisk om den ingår i id-koden

name

IF:s fullständiga registrerade namn, inklusive företagsbeteckningen, dvs. plc, Ltd, SpA, etc.

Obligatorisk

address

Här anges mer detaljerade uppgifter om var IF eller dess förvaltningsbolag är belägna; består av fyra delar: ’postal_address’, ’postal_box’, ’postal_code’ och ’city’.

Obligatorisk för ’new’ och ’mod’ meddelanden

postal_address

Byggnadens gatuadress och husnummer.

Obligatorisk för ’new’ och ’mod’ meddelanden

postal_box

Boxnummer anges enligt nationella regler för angivande av boxnummer.

Obligatorisk för ’new’ och ’mod’ meddelanden

postal_code

Postnummer anges enligt nationella regler för angivande av postnummer.

Obligatorisk för ’new’ och ’mod’ meddelanden

city

Stad där IF är belägen.

Obligatorisk för ’new’ och ’mod’ meddelanden

management company name

En IF:s förvaltningsbolags fullständiga, registrerade namn. Om denna information saknas ska värdet ’not available’ (om IF har ett förvaltningsbolag) eller ’not applicable’ (om IF saknar förvaltningsbolag) rapporteras.

Obligatorisk

management company name_confidentiality_flag

Denna variabel anger huruvida innehållet i posten som rör förvaltningsbolags namn är hemligt.

Ett av tre fördefinierade värden ska användas: ’F’ (fri, ej hemlig), ’N’ (hemlig; får dock spridas inom ECBS; får ej offentliggöras externt) eller ’C’ (hemlig; får ej spridas inom ECBS eller till allmänheten).

Obligatorisk

investment policy

Den typ av tillgångar som utgör huvuddelen av IF:s placeringar. De finns sju olika fördefinierade värden: ’bonds’, ’equities’, ’hedge’, ’mixed’, ’real estate’, ’other’ och ’not available’.

 

investment policy_confidentiality_flag

Denna variabel anger huruvida innehållet i posten som rör placeringsinriktning är hemligt.

Ett av tre fördefinierade värden ska användas: ’F’ (fri, ej hemlig), ’N’ (hemlig; får dock spridas inom ECBS; får ej offentliggöras externt) eller ’C’ (hemlig; får ej spridas inom ECBS eller till allmänheten).

Obligatorisk

variability of the capital

Denna variabel anger vilken rättslig form IF har och kan anta ett av tre fördefinierade värden: ’open-end’ eller ’closed-end’ eller ’not available’.

Obligatorisk

variability of the capital_confidentiality_flag

Denna variabel anger huruvida innehållet i posten som rör ’variability of capital’ är hemligt.

Ett av tre fördefinierade värden ska användas: ’F’ (fri, ej hemlig), ’N’ (hemlig; får dock spridas inom ECBS; får ej offentliggöras externt) eller ’C’ (hemlig; får ej spridas inom ECBS eller till allmänheten).

Obligatorisk

structure_1

Denna variabel anger vilken struktur IF har och kan anta ett av tre fördefinierade värden: ’UCITS’ (28) eller ’non-UCITS’ eller ’not available’.

Obligatorisk

structure_1_confidentiality_flag

Denna variabel anger huruvida innehållet i posten som rör variablen ’structure_1’ är hemligt.

Ett av tre fördefinierade värden ska användas: ’F’ (fri, ej hemlig), ’N’ (hemlig; får dock spridas inom ECBS; får ej offentliggöras externt) eller ’C’ (hemlig; får ej spridas inom ECBS eller till allmänheten).

Obligatorisk

structure_2

Mer detaljerad information om investeringsfondsstrukturen med hjälp av ett av elva fördefinierade värden. Se del 2 nedan.

Obligatorisk

structure_2_confidentiality_flag

Denna variabel anger huruvida innehållet i posten som rör variabeln ’structure_2’ är hemligt.

Ett av tre fördefinierade värden ska användas: ’F’ (fri, ej hemlig), ’N’ (hemlig; får dock spridas inom ECBS; får ej offentliggöras externt) eller ’C’ (hemlig; får ej spridas inom ECBS eller till allmänheten).

Obligatorisk

sub-fund

Denna variabel anger huruvida investeringsfonden är en underfond och kan anta ett av fyra fördefinierade värden: ’yes’ eller ’no’ eller ’not available’ eller ’not applicable’.

Obligatorisk

sub-fund_confidentiality_flag

Denna variabel anger huruvida innehållet i posten som rör variabeln ’sub-fund’ är hemligt.

Ett av tre fördefinierade värden ska användas: ’F’ (fri, ej hemlig), ’N’ (hemlig; får dock spridas inom ECBS; får ej offentliggöras externt) eller ’C’ (hemlig; får ej spridas inom ECBS eller till allmänheten).

Obligatorisk

ISIN codes

Denna variabel anger ISIN (29) koden för varje andelsklass per investeringsfond. Variabeln består av olika delar inkl. hänvisning till: ’ISIN_1’, ’ISIN_2’, ’ISIN_3’, ’ISIN_4’ och ’ISIN_n’. Alla tillämpliga ISIN-koder per investeringsfond ska rapporteras. Om rapportering sker för en IF för vilken ISIN-koder ej är tillämpliga ska de 12 tecknen ’XXXXXXXXXXXX’ rapporteras för ’ISIN_1’.

Obligatorisk

If_req_nav

Denna variabel anger att information om NAV-värdet för investeringsfonden sänds. Den består av två delar: ’if_nav_value’ och ’if_nav_date’. Om informationen saknas ska värdet ’not available’ rapporteras.

Obligatorisk på årsvis basis

nav_confidentiality_flag

Denna variabel anger huruvida innehållet i posten som rör NAV-värdet är hemligt.

Ett av tre fördefinierade värden ska användas: ’F’ (fri, ej hemlig), ’N’ (hemlig; får dock spridas inom ECBS; får ej offentliggöras externt) eller ’C’ (hemlig; får ej spridas inom ECBS eller till allmänheten).

Obligatorisk

submerger

Denna variabel används för att rapportera institut som har samma ’date’ med rättslig verkan för sammanslagningen, och består av fyra delar: ’date’, ’comment’, ’involved_if’ och ’involved_non_if’.

Obligatorisk för sammanslagningar

involved_if

Denna variabel anger att en IF berörs av en gränsöverskridande sammanslagning. Värdet för denna variabel består av ’if_ref’.

Obligatorisk för gränsöverskridande sammanslagningar

involved_non_if

Denna variabel anger att en enhet som inte är någon IF berörs av en sammanslagning med en IF. Värdet för denna variabel består av ’non_if_obj’.

Obligatorisk för sammanslagningar

if_ref

Denna variabel specificerar uppgifter om ett IF som berörs av en gränsöverskridande sammanslagning och består av två delar: ’if_id’ och ’name’.

Obligatorisk för gränsöverskridande sammanslagningar

non_if_obj

Denna variabel innehåller information om en enhet som inte är någon IF men som ingår i en sammanslagning med en IF, och består av två delar: ’non_if_id’ och ’name’.

Obligatorisk för sammanslagningar

non_if_id

Denna variabel innehåller information om en enhet som inte är någon IF men som ingår i en sammanslagning med en IF, och består av två delar: ’host’ och ’id’.

Obligatorisk för sammanslagningar

free_text

Förklaringar som rör investeringsfonden.

 

b)

Del 3 ska utgå.

6.

Bilaga VIII ska ändras på följande sätt:

a)

I del 1 ska beskrivningen av variabeln ”ISIN codes” ersättas med följande:

”Denna variabel anger ISIN (30)-koden för alla värdepapper som emitterats av FVC. Variabeln består av olika delar inkl. hänvisning till: ’ISIN_1’, ’ISIN_2’, ’ISIN_3’, ’ISIN_4’ och ’ISIN_n’. Minimikravet är att minst en ISIN-kod (ISIN_1) rapporteras. Om rapportering sker för ett FVC för vilken ISIN-koder ej är tillämpliga eller tillgängliga ska de 12 tecknen ’XXXXXXXXXXXX’ rapporteras för ’ISIN_1’.

b)

Del 2 ska utgå.


(1)  Omklassificeringsjusteringar ska rapporteras till ECB för samtliga celler; omvärderingsjusteringar endast för de celler som är markerade med #.

(2)  Endast omklassificeringsjusteringar ska rapporteras till ECB för denna tabell.

(3)  Omklassificeringsjusteringar tillämpas endast för cellerna 568–613; nedskrivningsjusteringar tillämpas generellt.”

(4)  Enmansföretagare/ej registrerade företag.

(5)  Enmansföretagare/ej registrerade företag.

(6)  Enmansföretagare/ej registrerade företag.

(7)  EUT L 250, 2.10.2003, s. 10.”

(8)  I MFI:s balansräkning görs inte åtskillnad mellan inlåning och utlåning på tillgångs- och skuldsidan. I stället betraktas alla icke-överförbara medel som är insatta i eller utlånade till MFI (= skulder) som ’deposits’ (inlåning) och alla medel insatta av eller utlånade av MFI (= tillgångar) som ’loans’ (utlåning). I ENS 95 anges skillnaden med utgångspunkt i kriteriet vem som tagit initiativet till transaktionen. När initiativet tas av låntagaren klassificeras transaktionen som ’loan’ (upplåning eller utlåning). När initiativet tas av långivaren klassificeras transaktionen som ’deposit’ (inlåning).”

(9)  ’Övriga valutor’ avser alla andra valutor, inbegripet de nationella valutorna i de EU-medlemsstater som inte ingår i euroområdet.”

(10)  Kategori F.33 i ENS 95.

(11)  Kategori F.511 i ENS 95.

(12)  Block A för de nationella centralbankerna och block B för BIS.”

(13)  En överenskommen årlig ränta (AAR) eller en snävt definierad effektiv ränta (NDER) rapporteras för de kategorier som ingår i tabellen. Rapporteringen av AAR/NDER ska åtföljas av de relaterade volymerna på de nya avtalen om ordet ’belopp’ står angivet i tabellen.

När det gäller revolverande lån och checkräkningskrediter samt kreditkortsfordringar (både utökad kredit och komfortkredit) motsvarar emellertid begreppet ’volymer på de nya avtalen’ utestående belopp.

Indikatorerna 24–29 beräknas på grundval av posterna 37–54 i tillägg 2 i bilaga II till förordning (EG) nr 63/2002 (ECB/2001/18). Räntorna beräknas som viktade medeltal av motsvarande poster i tillägg 2 i bilaga II till förordning (EG) nr 63/2002 (ECB/2001/18), medan volymerna på de nya avtalen ska vara summan av motsvarande poster i tillägg 2 i bilaga II till förordning (EG) nr 63/2002 (ECB/2001/18).

(14)  En överenskommen årlig ränta (AAR) eller en snävt definierad effektiv ränta (NDER) rapporteras för de kategorier som ingår i tabellen. Rapporteringen av AAR/NDER ska åtföljas av de relaterade volymerna på de nya avtalen om ordet ’belopp’ står angivet i tabellen.

När det gäller revolverande lån och checkräkningskrediter samt kreditkortsfordringar (både utökad kredit och komfortkredit) motsvarar emellertid begreppet ’volymer på de nya avtalen’ utestående belopp.

Indikatorerna 86 och 87 beräknas på grundval av posterna 12, 23, 32 och 36 i tillägg 2 i bilaga II till förordning (EG) nr 63/2002 (ECB/2001/18), och de utestående beloppen rapporteras för kreditkortsfordringar (både komfortkredit och utökad kredit) samt revolverande lån och checkräkningskrediter i enlighet med förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32). Räntorna beräknas som viktade medeltal av motsvarande poster i [tillägg 2 i bilaga II till] förordning (EG) nr 63/2002 (ECB/2001/18), med en nollränta för komfortkredit. Indikatorerna 86 och 87 syftar till att säkerställa kontinuiteten med indikatorerna 12 och 23 (’checkräkningskrediter’) enligt den tidigare definitionen i förordning (EG) nr 63/2002 (ECB/2001/18), dvs. innan de ändrades genom förordning (EG) nr 290/2009 (ECB/2009/7).”

(15)  Slutet av perioden.”

(16)  Fr.o.m. juni 2010 är referensperioden slutet av månaden (2011 års uppgiftsöverföring).

(17)  Totala värdet för den kreditgivning från centralbanken till kreditinstitut som återbetalas inom en bankdag. Detta är genomsnittet av det dagliga maxvärdet för samtidiga och faktiska kreditposter eller kredituttag på intradagsbasis från faciliteter för intradagskrediter under dagen för alla kreditinstitut totalt. Samtliga dagar under uppfyllandeperioden, inklusive veckoslut och helgdagar, beaktas i detta genomsnitt.

(18)  Om ett icke-MFI har flera konton räknas varje konto separat.

(19)  Fr.o.m. juni 2010 är referensperioden slutet av året (2011 års uppgiftsöverföring).

(20)  Varje institution räknas en gång, oberoende av hur många kontor den har i landet. Underkategorierna av institutionerna är ömsesidigt uteslutande. Det totala antalet institutioner är summan av alla underkategorier. Institutioner medräknas från det första tillfället de rapporteras till ECB med avseende på MFI-statistik.

(21)  Fr.o.m. andra kvartalet 2010 är referensperioden kvartalsuppgifterna enligt ställningen vid utgången av kvartalet (2011 års uppgiftsöverföring).

(22)  EUT L 237, 8.9.2007, s. 1.

(23)  EUT L 18, 23.1.2006, s. 1.”

(24)  Slutet av perioden, ursprungliga enheter.”

(25)  Avskrivningar/nedskrivningar av lån som administreras av MFI kan förekomma eftersom lånen fortfarande tas upp i balansräkningen, antingen i MFI:s enskilda räkenskaper eller också på koncernnivå, och de administrationsuppgifter som rapporteras till NCB hämtas därifrån. De kan också förekomma när det ansvariga institutet måste ange en minskad kapitaldel för osäkra lån i syfte att efterleva avtalen med placerarna.”

(26)  Om inte uttryckligen något annat föreskrivs avser uttrycket ’sammanslagning’”

(27)  Om inte uttryckligen något annat föreskrivs avser uttrycket ’sammanslagning’ inhemska sammanslagningar.

(28)  Rådets direktiv 85/611/EEG av den 20 december 1985 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag).

(29)  International Securities Identification Number: en unik kod som identifierar varje enskild värdepappersemission; består av 12 alfanumeriska tecken.”

(30)  International Securities Identification Number: en unik kod som identifierar varje enskild värdepappersemission; består av 12 alfanumeriska tecken.”


IV Rättsakter som antagits före den 1 december 2009 enligt EG-fördraget, EU-fördraget och Euratomfördraget

21.1.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 16/48


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 28 oktober 2009

om statligt stöd C 29/06 som Italien har beviljat för omstrukturering av kooperativ och sammanslutningar av kooperativ i fiskerisektorn

[delgivet med nr K(2009) 8040]

(Endast den italienska texten är giltig)

(Text av betydelse för EES)

(2010/35/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 88.2 första stycket,

efter att i enlighet med nämnda artikel ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig, och

av följande skäl:

1.   FÖRFARANDE

(1)

Genom en skrivelse av den 17 oktober 2002 anmälde Italien lagstiftningsdekret nr 226 av den 18 maj 2001 (nedan kallat dekretet av den 18 maj 2001) till kommissionen och angav att åtgärderna i artiklarna 7 och 8 i detta dekret hade genomförts.

(2)

I artikel 8 i dekretet fastställs en statlig stödordning för omstrukturering av kooperativ och sammanslutningar av kooperativ i fiskerisektorn. Enligt artikel 8 ska tillämpningsområdet för Fondo centrale per il credito peschereccio (Centrala fonden för krediter inom fiskerisektorn) utvidgas till finansiering av de omstruktureringsplaner som i artikel 11.8b i lag nr 41 av den 17 februari 1982 (nedan kallad lag nr 41/1982) föreskrivs för kooperativ och sammanslutningar av kooperativ med verksamhet inom sektorn för fiske och vattenbruk samt inom bearbetning och saluföring av produkter från denna sektor.

(3)

Eftersom Italien angav att åtgärden hade genomförts, registrerades den som olagligt stöd i den mening som avses i artikel 1 f i rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (1) (nu artikel 88).

(4)

Italien uppmanades flera gånger att lämna in ytterligare upplysningar. Genom skrivelse C(2005) 161 av den 20 januari 2005 sände kommission även ett föreläggande till Italien om att lämna upplysningar i enlighet med artikel 10.3 i förordning (EG) nr 659/1999. Genom en skrivelse av den 3 mars 2005 svarade Italien på föreläggandet. Ytterligare en skrivelse inkom därefter till kommissionen den 12 juli 2005.

(5)

På grund av tvivel om huruvida stödordningen är förenlig med den gemensamma marknaden beslutade kommissionen att inleda det formella granskningsförfarande som föreskrivs i artikel 93 [nu artikel 88] i EG-fördraget. Kommissionen underrättade Italien om sitt beslut genom skrivelse C(2006) 2312 av den 22 juni 2006 (2).

(6)

Italien inkom med synpunkter genom skrivelser av den 14 september och den 31 oktober 2006.

2.   BESKRIVNING

(7)

Som det anges ovan är syftet med dekretet av den 18 maj 2001 att utvidga tillämpningsområdet för Fondo centrale per il credito peschereccio till att omfatta den omstrukturering av kooperativ och sammanslutningar av kooperativ i fiskerisektorn som föreskrivs i artikel 11.8b i lag nr 41/1982.

(8)

Genom dekretet av den 18 maj 2001 föreskrivs om finansiering, från och med det att dekretet träder i kraft, av de stödåtgärder som fastställs i jordbruksministeriets dekret av den 10 februari 1998 (nedan kallat dekretet av den 10 februari 1998), vilket innehåller tillämpningsföreskrifter till artikel 11.8b i lag nr 41/1982.

(9)

Stödordningen har, såsom det anges i dekretet av den 10 februari 1998, följande särdrag:

Stödet beviljas i form av ett bidrag utan återbetalningsskyldighet motsvarande upp till 40 % av de stödberättigande utgifterna eller ett mjukt lån på ett belopp motsvarande upp till 85 % av dessa utgifter.

Syftet med omstruktureringsplanen måste vara återhämtning av kooperativet samt återställande av dess ekonomiska och finansiella lönsamhet.

De stödberättigande kostnaderna omfattar följande: planering och genomförande av omstruktureringsplanen, modernisering, utvidgning och produktionsomställning av anläggningar, utrustning och fast egendom inom ramen för program för återhämtning och upprustning av företag i syfte att öka deras effektivitet och konkurrenskraft, täckning av eventuella egendomsförluster som beror på att verksamhet upphört och att fasta tillgångar inte avskrivits i sin helhet eller täckning av kostnader för avskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar som inte längre används i produktionsprocessen, anordnande av utbildningskurser, kostnader för att bilda och starta bolag i samband med främjande av de anställdas förvärvande av verksamhetsdelar eller grenar av företaget som inte omfattas av omstruktureringsprocessen, utbetalningar avseende avgångsvederlag och förtidspensionering, underlättande av frivilliga uppsägningar, omstrukturering av finanser och tillgångar genom avskrivning av skulder som härrör från förluster som ackumulerats under åren innan omstruktureringsplanen antogs.

(10)

Genom en skrivelse av den 3 maj 2005 klargjorde Italien att stödet är avsett för företag i form av kooperativ som motsvarar definitionen av små och medelstora företag i gemenskapslagstiftningen och att det är begränsat till den period som krävs för omstruktureringen och kan beviljas endast en gång till ett och samma företag.

(11)

Enligt Italien är stödordningens varaktighet inte begränsad. Varken dekretet av den 10 februari 1998 eller dekretet av den 18 maj 2001 innehåller några begränsningar. I skrivelsen av den 12 juli 2005 angav Italien dessutom uttryckligen att bestämmelserna i dekretet fortfarande är i kraft och kan genomföras under kommande år.

(12)

Kommissionen har inte erhållit några upplysningar om de faktiska stödbelopp som har beviljats.

3.   SKÄL TILL ATT INLEDA DET FORMELLA GRANSKNINGSFÖRFARANDET

(13)

Kommissionen fann att den statliga stödordningen är en olaglig stödordning i den mening som avses i artikel 1 f i förordning (EG) nr 659/1999, dvs. nytt stöd som införts i strid med skyldigheten att i förväg anmäla det till kommissionen.

(14)

I den skriftväxling som föregick kommissionens preliminära bedömning vidhöll Italien att stödordningen inte är en ny stödordning, utan endast förlänger den stödordning som granskades under nummer NN 24/98 och som kommissionen ansåg var förenlig med den gemensamma marknaden (skrivelse SG (99) D/1851 av den 11 mars 1999).

(15)

Kommissionen instämde inte i Italiens synsätt, även om den faktiskt hade beslutat om godkännande av stödordning NN 24/98, som avsåg stödåtgärder som fastställts genom dekretet av den 10 februari 1998. Den stödordningen avsåg emellertid genomförandet av omstruktureringsplaner för 1997–1999 och kommissionen hade genom beslut av den 11 mars 1999 påpekat för de italienska myndigheterna att dessa i enlighet med artikel 88.3 i EG-fördraget måste underrätta kommissionen om eventuella planer på att omfinansiera, förlänga eller ändra stödordningen. Mot denna bakgrund fann kommissionen att dekretet av den 18 maj 2001 utgör ett nytt genomförande eller en omfinansiering av stödordningen i fråga via medel från Fondo centrale per il credito peschereccio.

(16)

Italien underrättade däremot, genom en skrivelse av den 12 mars 2003, kommissionen om att befogenheten att genomföra stödordningen hade övergått från ministeriet till regionerna och att medlen från Fondo centrale per il credito peschereccio därför hade överförts till dem. Till skrivelsen av den 1 juli 2004 bifogade Italien två skrivelser från regionerna Sicilien respektive Apulien om de stödåtgärder som genomfördes inom ramen för stödordningen i fråga: från Sicilien en skrivelse av den 19 juni 2004, där det angavs att åtgärden hade genomförts genom det regionala fiskeriministeriets dekret nr 158 av den 3 december 2003 och från Apulien en skrivelse av den 19 maj 2004, där det angavs att åtgärden hade genomförts genom handlingar som hade överlämnats till regionen 2001. I skrivelsen från Apulien angavs även att de finansiella resurserna för 2003 hade mottagits först i slutet av det året. Italien tillhandahöll emellertid inga upplysningar om beloppet av de medel som använts inom ramen för stödordningen. Dessa skrivelser bekräftade i alla händelser att en del av medlen hade tillhandahållits av regionerna i enlighet med artikel 8 i dekretet av den 18 maj 2001, och detta visade att stödordningen hade genomförts.

(17)

Kommissionen fann vidare att även om det, såsom Italien har hävdat, rörde sig om en befintlig stödordning och dekretet av den 18 maj 2001 inte medförde någon ändring av den, blev den anmälda stödordningen en ny stödordning den 1 juli 2001.

(18)

Stödordningen i fråga hade godkänts i enlighet med de riktlinjer för granskning av statligt stöd inom sektorn för fiske och vattenbruk (3) som antagits av kommissionen 1997 (nedan kallade 1997 års riktlinjer för fiskerisektorn).

(19)

Den 1 januari 2001 ersattes de nämnda riktlinjerna med riktlinjerna för granskning av statligt stöd inom sektorn för fiske och vattenbruk (4) (nedan kallade 2001 års riktlinjer för fiskerisektorn). Genom en skrivelse av den 21 december 2000 föreslog kommissionen, i enlighet med bestämmelserna om lämpliga åtgärder i punkt 3.2 i 2001 års riktlinjer för fiskerisektorn, att medlemsstaterna senast före den 1 juli 2001 skulle ändra sina befintliga stödordningar i fråga om stöd inom fiskerisektorn. Medlemsstaterna uppmanades att senast den 1 mars 2001 skriftligen bekräfta att de godtar förslaget. I skrivelsen angavs att om den berörda medlemsstaten inte inkommit med svar skulle kommissionen i enlighet med punkt 3.2 tredje stycket anse att den godtagit förslaget. I punkt 3.4 i 2001 års riktlinjer för fiskerisektorn anges det å andra sidan att olagligt stöd ska bedömas i enlighet med de riktlinjer som gäller när den administrativa åtgärd genom vilket stödet inrättas träder i kraft. Italien besvarade inte kommissionens skrivelse av den 21 december 2000. Genom en skrivelse av den 7 maj 2001 uppmärksammade kommissionen Italien på ordalydelsen i den tidigare skrivelsen och informerade Italien om att kommissionen från och med den dagen ansåg att Italiens underlåtenhet att skriftligen meddela att man inte instämmer innebar att Italien hade godtagit förslaget om lämpliga åtgärder. Kommissionen ansåg således att Italien hade godtagit förslaget och att de befintliga stödordningarna skulle ändras senast före den 1 juli 2001.

(20)

Godtagande av lämpliga åtgärder i samband med att nya riktlinjer fastställs och godkänns av medlemsstaterna har, enligt rättspraxis från Europeiska gemenskapernas domstol, till verkan att befintligt stöd omvandlas till nytt stöd. Befintligt stöd måste anpassas i enlighet med de lämpliga åtgärderna eller omvandlas till nya stödordningar, som måste förhandsanmälas till kommissionen (5).

(21)

Bestämmelserna i 2001 års riktlinjer för fiskerisektorn, som godkänts av Italien, hade därför till verkan att tillstånd som tidigare beviljats för stöd som inte anpassats till riktlinjerna drogs tillbaka och att stödet klassificerades som nytt stöd. Detta var fallet med stödet till omstruktureringen av kooperativ. 1997 års riktlinjer för fiskerisektorn innehöll inga särskilda bestämmelser om stöd till omstrukturering av företag i fiskerisektorn. De innehöll endast, i punkt 1.3 sista stycket sista strecksatsen, en bestämmelse om att driftsstöd skulle granskas från fall till fall om det var direkt kopplat till en omstruktureringsplan. 2001 års riktlinjer för fiskerisektorn innehåller däremot, i punkt 2.2.4, en särskild bestämmelse om stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter, där det föreskrivs att de riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (6) (nedan kallade 1999 års riktlinjer för omstrukturering) som var i kraft vid den tidpunkten ska tillämpas.

(22)

Eftersom den stödåtgärd som fastställs i dekretet av den 18 maj 2001 trädde i kraft den 17 oktober 2002, såsom det anges i Italiens första skrivelse, utgör den olagligt stöd för perioden efter den 1 juli 2001, som är den dag som fastställts för ändring av befintliga statliga stödordningar.

(23)

Kommissionen gjorde en preliminär bedömning av stödordningen mot bakgrund av såväl 2001 som 2004 års riktlinjer för fiskerisektorn. Enligt punkt 5.3 andra stycket i 2004 års riktlinjer för granskning av statligt stöd inom sektorn för fiske och vattenbruk (7) (nedan kallade 2004 års riktlinjer för fiskerisektorn), är dessa riktlinjer tillämpliga på stöd som beviljats från och med den 1 november 2004, medan 2001 års riktlinjer är tillämpliga på stöd som beviljats före den dagen.

(24)

I såväl 2001 års riktlinjer för fiskerisektorn (punkt 2.2.4) som 2004 års riktlinjer för fiskerisektorn (punkt 4.1.2) fastställs att statligt stöd som syftar till att undsätta och omstrukturera företag i svårigheter kommer att bedömas i enlighet med riktlinjerna för omstrukturering. För stöd som beviljats till och med den 9 oktober 2004 ska 1999 års riktlinjer för omstrukturering tillämpas och för stöd som beviljats från och med den 10 oktober 2004 ska gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (8) från 2004 (nedan kallade 2004 års riktlinjer för omstrukturering) tillämpas. När det gäller företag vars huvudverksamhet är fiske till sjöss anges i såväl 2001 som 2004 års riktlinjer för fiskerisektorn att stöd för omstrukturering får beviljas endast om och när en plan för att minska flottans kapacitet har lämnats in till kommissionen.

(25)

I de nämnda riktlinjerna för fiskerisektorn anges att endast företag i svårigheter är berättigade till omstruktureringsstöd. Kriterierna för vad som avses med ”svårigheter” anges i punkterna 4–8 i 1999 års riktlinjer för omstrukturering och i punkterna 9–13 i 2004 års riktlinjer för omstrukturering. Kommissionen noterade att dekretet av den 10 februari 1998 inte innehåller några bestämmelser som syftar till kontroll av att dessa kriterier är uppfyllda. Även företag som inte uppfyller kriterierna i riktlinjerna kan därför komma i åtnjutande av det stöd som beviljas av Italien.

(26)

Kommissionen noterade vidare att den inte har erhållit några upplysningar om huruvida en del av de kriterier för genomförandet av omstruktureringsplaner som anges i de ovannämnda riktlinjerna är uppfyllda: kriterierna som rör återställande av den långsiktiga lönsamheten för stödmottagande kooperativ (punkterna 31–34 i 1999 års riktlinjer för omstrukturering samt punkterna 34–37 i 2004 års riktlinjer för omstrukturering), antagande av kompenserande åtgärder när medelstora företag erhåller stöd enligt stödordningen (punkt 82 b i 2004 års riktlinjer för omstrukturering) eller bidrag från stödmottagande företag till den finansiella omstruktureringen av företaget (punkt 40 i 1999 års riktlinjer för omstrukturering och punkt 43 i 2004 års riktlinjer för omstrukturering). Kommissionen noterade även att Italien, när det gäller företag vars huvudverksamhet är fiske till sjöss, inte har lämnat in någon plan för hur flottans kapacitet ska minskas.

(27)

Mot bakgrund av ovannämnda skäl beslutade kommissionen att inleda det formella granskningsförfarandet.

4.   SYNPUNKTER FRÅN ITALIEN

(28)

Italien har för det första angett att det ifrågasatta stödet genomfördes i fullständigt god tro. Dekretet av den 18 maj 2001 utgjorde enligt Italiens åsikt endast en förnyelse av åtgärd NN 24/98, som redan hade godkänts av kommissionen. Italien betraktade det inte som en olaglig stödordning. Italien har även påpekat att generaldirektoratet för havsfiske och vattenbruk, liksom regionerna, till vilka befogenheterna överfördes år 2000, inte i något fall har vidtagit åtgärder för att genomföra stöd på grundval av dekretet.

(29)

Italien har angett att strikta kriterier fastställdes för genomförandet av stödordningen. Framför allt krävs ett betydande bidrag från stödmottagaren för att säkerställa att stödet begränsas till det minimum som behövs för att återställa företagets lönsamhet, vilket garanterar att snedvridningen av konkurrensen blir så liten som möjligt. Italien har tillagt att en stor del av stödet avser utbildning och program för teknisk innovation. Vidare ska mer än hälften av de utbetalade medlen återbetalas, eftersom de är långsiktiga lån som omfattas av en särskild garantiordning. En beräkning av stödnivån visar dessutom att de sistnämnda medlen ligger betydligt under taket för stöd av mindre betydelse.

(30)

Principen att stödet får betalas ut endast en gång har strikt iakttagits. Syftet med stödet är att, i överensstämmelse med riktlinjerna för omstrukturering, göra det möjligt för stödmottagarna att bära sina kostnader när den långsiktiga ekonomiska kapaciteten har återställts. Ordningen för stöd till omstrukturering bidrar enligt Italiens åsikt till utveckling av den ekonomiska verksamheten utan att branschen påverkas negativt i en utsträckning som strider mot gemenskapens intressen, eftersom den uppfyller villkoren i de nämnda riktlinjerna: omstrukturering av företag inom en rimlig tid, undvikande av snedvridning av konkurrensen, proportionerligt stöd, fördelning av utbetalningarna på grundval av genomförandet av det berörda företagets omstruktureringsplan samt övervakning av omstruktureringsplanen.

(31)

Italien har avslutningsvis hänvisat till kommissionens meddelande om förbättring av fiskerinäringens ekonomiska läge av den 9 mars 2006 (nedan kallat meddelandet av den 9 mars 2006) (9) och har påpekat att den ogynnsamma ekonomiska situationen i fiskerisektorn har förvärrats genom den snabba ökningen av bränslekostnaderna. Vidare har prisutvecklingen för olika fiskarter inte följt utvecklingen av produktionskostnaderna. Av dessa skäl är det enligt Italiens åsikt nödvändigt att behålla denna typ av åtgärd och stöd, som uteslutande syftar till att stödja en ekonomisk sektor i svårigheter.

5.   BEDÖMNING

5.1   Förekomst av olagligt statligt stöd

(32)

Kommissionen konstaterar att den aktuella stödordningen, som har utformats för att bevilja finansiering för omstrukturering av en särskild kategori företag med verksamhet inom en särskild sektor, har till verkan att dessa företag ges en ekonomisk fördel. Eftersom de stödmottagande företagens produkter säljs på gemenskapsmarknaden stärker stödordningen deras ställning, både på den italienska marknaden gentemot företag från andra medlemsstater som vill komma in med sina produkter på den italienska marknaden och på marknaderna i andra medlemsstater gentemot företag som säljer sina produkter på dessa marknader.

(33)

Vidare gynnar stödordningen företag i en särskild ekonomisk sektor. Mot bakgrund av att de medel som behövs för att genomföra stödordningen utgörs av offentliga medel är stödordningen följaktligen en statlig stödordning i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget.

(34)

I de synpunkter som Italien lämnat till kommissionen som svar på inledandet av det formella granskningsförfarandet görs inga invändningar mot klassificeringen av den statliga stödordningen som olagligt stöd. Oavsett på vilket sätt Italiens synpunkter tolkas konstaterar kommissionen att denna stödordning på nytt aktiverar den stödordning som inrättades genom dekretet av den 10 februari 1998 och som granskats och godkänts av kommissionen under nummer NN 24/98. Som det anges i beslutet om att inleda det formella granskningsförfarandet innebär denna aktivering genomförande av en ny stödordning, dvs. en olaglig stödordning. Att den offentliga myndighet som genomför stödordningen är en annan påverkar inte stödet eller kommissionens klassificering av det. Det är irrelevant huruvida stödordningen i fråga, som grundar sig på dekretet av den 1 februari 1998, har aktiverats genom dekretet av den 18 maj 2001 eller av regionerna på grundval av andra bestämmelser som kommissionen inte har kännedom om.

(35)

Som det anges i beslutet om att inleda det formella granskningsförfarandet anser kommissionen vidare att även om den anmälda stödordningen var en befintlig stödordning och lagstiftningsdekretet av den 18 maj 2001 inte medförde någon ändring av den, såsom de italienska myndigheterna har hävdat, blev den, till följd av antagandet av de nya riktlinjerna för fiskerisektorn som var tillämpliga från och med den 1 januari 2001, en ny stödordning den 1 juli 2001, när befintliga stödordningar som inte hade anpassats efter dessa riktlinjer inte längre kunde omfattas av de tillstånd som tidigare beviljats och måste omvandlas till nya stödordningar som måste anmälas till kommissionen. Genom en skrivelse av den 21 december 2000 föreslog kommissionen för medlemsstaterna, i enlighet med bestämmelserna om lämpliga åtgärder i punkt 3.2 i 2001 års riktlinjer för fiskerisektorn, att de senast den 1 juli 2001 skulle ändra sina befintliga stödordningar i fråga om stöd inom fiskerisektorn, och angav att kommissionen i den händelse den berörda medlemsstaten inte inkommit med svar skulle anse att denna godtagit förslaget. Italien svarade inte på kommissionens skrivelse av den 21 december 2000 och inte heller på påminnelsen av den 7 maj 2001, där det angavs att kommissionen från och med den dagen ansåg att Italiens underlåtenhet att skriftligen meddela att man inte instämmer innebar att Italien hade godtagit förslaget om lämpliga åtgärder. Kommissionen ansåg därför att Italien hade godtagit förslaget och att de befintliga stödordningarna hade ändrats senast före den 1 juli 2001.

(36)

Bestämmelserna i 2001 års riktlinjer för fiskerisektorn, som har godkänts av Italien, hade således till verkan att tillstånd som tidigare beviljats för visst stöd återkallades och att stödet klassficerades som nytt stöd. Detta var fallet med omstruktureringsstödet till kooperativ. Till skillnad från 1997 års riktlinjer för fiskerisektorn innehöll 2001 års riktlinjer för fiskerisektorn, i punkt 2.2.4, en särskild bestämmelse om stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter, där det föreskrivs att 1999 års riktlinjer för omstrukturering ska tillämpas.

(37)

Som det anges i beslutet om att inleda det formella granskningsförfarandet utgör den statliga stödordningen i fråga från och med den 1 juli 2001 utan tvekan en ny stödordning, som Italien hade skyldighet att anmäla till kommissionen innan den genomfördes.

5.2   Förenlighet med den gemensamma marknaden

(38)

Stödordningen kan anses vara förenlig med den gemensamma marknaden endast om den uppfyller något av de undantag som föreskrivs i fördraget. Eftersom det är företag inom sektorn för fiske och vattenbruk som får stöd genom stödordningen, ska den granskas mot bakgrund av riktlinjerna för granskning av statligt stöd inom sektorn för fiske och vattenbruk. Den bedömning som gjordes i beslutet om att inleda det formella granskningsförfarandet är fortfarande giltig.

(39)

Åtgärden har lagts fram som en stödordning för omstrukturering av företag som förutsätter att de stödmottagande företagen genomför omstruktureringsplaner. Av den förteckning över stödberättigande kostnader som det hänvisas till i dekretet av den 10 februari 1998 framgår att den verksamhet som kan finansieras faktiskt är verksamhet för att omstrukturera de stödmottagande företagen. De stödberättigande kostnaderna omfattar investeringar samt företagens finansiella kostnader och driftskostnader. Det är utgifter som kan kopplas till en omställning av de stödmottagande företagens verksamhet eller en anpassning av företagen till nya ekonomiska villkor i syfte att göra det möjligt att återställa deras ekonomiska och finansiella lönsamhet.

(40)

Det är därför lämpligt att bedöma stödordningen mot bakgrund av relevanta bestämmelser i riktlinjerna för fiskerisektorn.

(41)

I såväl 2001 års riktlinjer för fiskerisektorn (punkt 2.2.4) som 2004 års riktlinjer för fiskerisektorn (punkt 4.1.2) anges att statligt stöd som syftar till att undsätta och omstrukturera företag i svårigheter ska bedömas i enlighet med riktlinjerna för omstrukturering. Om stöd fortfarande har betalats ut efter den 1 april 2008, vilket är möjligt eftersom stödordningen inrättades utan tidsbegränsning (se ovan skäl 2), är de riktlinjer för granskning av statligt stöd inom sektorn för fiske och vattenbruk (10) som antogs 2008 (nedan kallade 2008 års riktlinjer för fiskerisektorn), där det i liknande ordalag hänvisas till riktlinjerna för omstrukturering, tillämpliga. För stöd som har beviljats fram till och med den 9 oktober 2004 är 1999 års riktlinjer för omstrukturering tillämpliga och för stöd som har beviljats från och med den 10 oktober 2004 är 2004 års riktlinjer för omstrukturering tillämpliga. Det är också viktigt att erinra om att det i riktlinjerna för fiskerisektorn, när det gäller företag vars huvudverksamhet är fiske till sjöss, anges att stöd för omstrukturering får beviljas endast om och när en plan för att minska flottans kapacitet har lämnats in till kommissionen.

(42)

Det bör följaktligen först bedömas huruvida villkoren för genomförande av stödordningen överensstämmer med de villkor som anges i riktlinjerna för omstrukturering.

(43)

För det första föreskrivs i riktlinjerna för omstrukturering att endast företag i svårigheter som uppfyller de uttryckliga kriterierna i punkterna 4–8 i 1999 års riktlinjer för omstrukturering eller punkterna 9–13 i 2004 års riktlinjer för omstrukturering är berättigade till omstruktureringsstöd. Dessa punkter innehåller strikta kriterier för bestämning av vad som utgör ett företag i svårigheter. För att betraktas som ett företag i svårigheter ska ett företag enligt punkt 5 i 1999 års riktlinjer för omstrukturering och punkt 10 i 2004 års riktlinjer för omstrukturering, när det är fråga om ett bolag med begränsat personligt ansvar för bolagsmännen, ha förlorat över hälften av sitt kapital och minst en fjärdedel av detta kapital under de senaste tolv månaderna, eller, när det gäller övriga bolagsformer, uppfylla kriterierna för att vara föremål för ett kollektivt insolvensförfarande. I punkt 11 i 2004 års riktlinjer för omstrukturering anges vidare att förutom dessa kriterier kan ett företag även anses befinna sig i svårigheter om de vanliga tecknen föreligger, såsom ökande förluster, sjunkande omsättning, stigande finansiella kostnader etc. (enligt punkt 18 får medlemsstaterna beakta detta kriterium även med avseende på omstruktureringsstöd som inom ramen för en stödordning beviljas företag i fiskerisektorn).

(44)

Kommissionen konstaterar att dekretet av den 10 februari 1998 inte innehåller några kriterier av detta eller liknande slag. Stöd som beviljas av Italien kan således ges till företag som inte uppfyller kriterierna i riktlinjerna och därför kanske inte är företag i svårigheter.

(45)

För det andra är, enligt punkt 67 a i 1999 års riktlinjer för omstrukturering, kriterierna i punkterna 31–34 i dessa riktlinjer tillämpliga, eftersom stödordningen riktar sig till små och medelstora företag. Samma villkor återfinns i punkterna 34–37 i 2004 års riktlinjer för omstrukturering, som är tillämpliga enligt punkt 82 a i dessa riktlinjer. Enligt de nämnda bestämmelserna ska en omstruktureringsplan bland annat göra det möjligt att återställa företagets långsiktiga lönsamhet inom en rimlig tid och på grundval av realistiska antaganden, den ska innehålla en beskrivning av de omständigheter som lett till att företaget hamnat i svårigheter och ska medföra en omvandling av företaget så att det, när omstruktureringen väl är genomförd, kan bära alla sina kostnader. Stöd får beviljas endast om den inlämnade omstruktureringsplanen innehåller alla dessa element.

(46)

Kommissionen konstaterar att Italien inte har inrättat något förfarande för att kontrollera att villkoren är uppfyllda. De upplysningar som lämnades i svaret på inledandet av det formella granskningsförfarandet avser endast de allmänna villkoren för beviljande av stöd i dekretet av den 10 februari 1998. Men dessa allmänna villkor innehåller inga objektiva kriterier för att kontrollera att de berörda företagens enskilda omstruktureringsplaner verkligen utformas i enlighet med de nämnda principerna. Det finns därför ingen garanti för att villkoren i punkterna 31–34 i 1999 års riktlinjer för omstrukturering eller punkterna 34–37 i 2004 års riktlinjer för omstrukturering är uppfyllda.

(47)

För det tredje ska, enligt punkterna 40 och 41 i 1999 års riktlinjer för omstrukturering, som enligt punkt 67 c i dessa riktlinjer är tillämpliga på små och medelstora företag, de stödmottagande företagen i väsentlig utsträckning bidra till omstruktureringen med egna medel i syfte att begränsa stödet till vad som är absolut nödvändigt. Samma princip återfinns i punkterna 43 och 44 i 2004 års riktlinjer för omstrukturering, som är tillämpliga enligt punkt 82 c.

(48)

Enligt dekretet av den 10 februari 1998 beviljas stödet i form av ett bidrag utan återbetalningsskyldighet motsvarande upp till 40 % av de stödberättigande utgifterna eller ett mjukt lån på ett belopp motsvarande upp till 85 % av dessa utgifter. Det görs ingen åtskillnad mellan olika slag av stödberättigande kostnader (se ovan del 2 som har rubriken ”Beskrivning”). Av detta drar kommissionen slutsatsen att bidraget får avse vilken som helst av kostnaderna i fråga, t.ex. utgifter för modernisering av anläggningarna, täckning av egendomsförluster, avskrivning av skulder etc.

(49)

Det är därför möjligt att en del stödmottagande företag i väsentlig utsträckning har bidragit till genomförandet av den omstruktureringsplan som avser dem. Kommissionen konstaterar emellertid att Italien inte har fastställt något kriterium för anpassning av det beviljade stödbeloppet på grundval av bidraget från respektive stödmottagande företag. Det enda kriterium som fastställs i dekretet av den 19 februari 1998 avser den ordning i vilken stödansökningarna inkommer. Av nämnda skäl anser kommissionen att Italien i stödordningen inte har fastställt något förfarande för att kontrollera att villkoren att de stödmottagande företagen ska bidra med egna medel och att stödet ska begränsas till vad som är absolut nödvändigt har uppfyllts. Det är därför möjligt att en del stödmottagande företag inte har uppfyllt dessa villkor.

(50)

För det fjärde anges det i punkt 67 b i 1999 års riktlinjer för omstrukturering att de kompenserande åtgärder som anges i punkterna 35–39 i riktlinjerna och som ska vidtas för att undvika otillbörlig snedvridning av konkurrensen inte är tillämpliga på små och medelstora företag. I punkt 82 b i 2004 års riktlinjer för omstrukturering anges det däremot att de kompenserande åtgärder som beskrivs i punkterna 38–42 i riktlinjerna ska vidtas när det stödmottagande företaget är ett medelstort företag. Kommissionen konstaterar att Italien inte har vidtagit åtgärder för att genomföra kompenserande åtgärder av detta slag när medelstora företag erhåller stöd genom stödordningen.

(51)

Slutligen har Italien, när kooperativ vars huvudverksamhet är fiske till sjöss har erhållit stöd genom stödordningen, inte lämnat in någon plan för att minska flottans kapacitet, såsom det krävs i punkt 2.2.4 i 2001 års riktlinjer för fiskerisektorn, punkt 4.1.2 i 2004 års riktlinjer för fiskerisektorn och punkt 4.2 i 2008 års riktlinjer för fiskerisektorn.

(52)

Kommissionen konstaterar även att meddelandet av den 6 mars 2006 inte innebar någon ändring av de kriterier och villkor som är tillämpliga på stödordningar för omstrukturering. Syftet var att uppmana medlemsstaterna att använda sig av flera olika instrument för att åtgärda svårigheterna i fiskerisektorn. Ett av de instrument som kommissionen föreslagit är möjligheten för medlemsstaterna att inrätta stödordningar för undsättning och omstrukturering. Genom meddelandet ville kommissionen specificera hur riktlinjerna för omstrukturering ska tillämpas, men sade inget om möjligheten att avvika från dem. Riktlinjerna för omstrukturering är fortfarande tillämpliga i sin helhet.

(53)

De italienska myndigheterna har avslutningsvis inte lagt fram några andra argument eller lämnat in några ytterligare upplysningar som tyder på att stödet i fråga skulle kunna vara förenligt med den gemensamma marknaden på grundval av andra bestämmelser i EG-fördraget eller reglerna, rambestämmelserna eller riktlinjerna om statligt stöd.

6.   SLUTSATS

(54)

Kommissionen anser att Italien olagligt har genomfört stödordningen för omstrukturering av kooperativ och sammanslutningar av kooperativ i fiskerisektorn, i strid med artikel 88.3 i fördraget.

(55)

Mot bakgrund av bedömningen ovan i del 5 i detta beslut finner kommissionen att stödordningen är oförenlig med den gemensamma marknaden.

7.   ÅTERKRAV

(56)

Enligt artikel 14.1 i förordning (EG) nr 659/1999 ska olagligt statligt stöd som är oförenligt med den gemensamma marknaden återkrävas från mottagarna. Detta mål är uppnått när mottagarna, dvs. de företag som är de faktiska mottagarna av stödet, har återbetalat stödet i fråga samt eventuell dröjsmålsränta. I artikel 14.1 anges emellertid att ”[k]ommissionen skall inte återkräva stödet om detta skulle stå i strid med en allmän princip i gemenskapsrätten.” I förevarande fall är det lämpligt att granska huruvida någon allmän princip i gemenskapsrätten, såsom principen om skydd för berättigade förväntningar eller principen om rättssäkerhet, eventuellt är tillämplig och därigenom hindrar återkrav av det olagliga och oförenliga stödet från mottagarna.

(57)

Medlemsstaterna är skyldiga att se till att nationella åtgärder är förenliga med gemenskapsbestämmelserna om statligt stöd i syfte att undvika snedvridningar av konkurrensen. Vidare ska de anmäla varje statligt stöd till kommissionen i enlighet med artikel 88.3 i EG-fördraget samt avstå från att genomföra en stödordning innan den har granskats. Detta är skälet till att det av domstolens rättspraxis, när det gäller mottagarnas möjlighet att åberopa principen om skydd för berättigade förväntningar för att undvika återkrav av olagligt och oförenligt stöd, följer att ”företag som mottar stöd i princip inte [kan] ha berättigade förväntningar på att stödet är lagenligt såvida det inte beviljats i enlighet med förfarandet i nämnda artikel. En omdömesgill ekonomisk aktör skall nämligen i normala fall kunna avgöra om detta förfarande har följts” (11).

(58)

I domen i mål 265/85, Van den Bergh en Jurgens mot kommissionen (12), konstaterade domstolen att ”… möjligheten att åberopa skydd för berättigade förväntningar är tillgänglig för alla ekonomiska aktörer vilka ges anledning att hysa välgrundade förväntningar av en institution. När en försiktig och förståndig ekonomisk aktör dessutom skulle kunna förutse att en gemenskapsåtgärd kommer att vidtas som kan påverka hans intressen, kan han inte åberopa en sådan princip när denna åtgärd har vidtagits”.

(59)

För att anpassa befintligt stöd till 2001 års nya riktlinjer för fiskerisektorn föreslog kommissionen att medlemsstaterna skulle ändra sina befintliga stödordningar avseende fiskerisektorn senast före den 1 juli 2001. Rättspraxis (13) bekräftar att ett sådant förslag som föreskrivs i riktlinjerna är en del av det fasta, regelbundna samarbete genom vilket kommissionen, tillsammans med medlemsstaterna, fortlöpande ska granska alla befintliga stödprogram och för medlemsstaterna ska föreslå vilka åtgärder som bör vidtas. Det vore inte genomförbart för kommissionen att med varje medlemsstat komma överens om en fullständig förteckning över alla befintliga stödordningar, och det är rimligt att medlemstaterna ansvarar för att när så krävs anpassa sina stödordningar. Detta är särskilt fallet eftersom de deltar i utformningen av de nya riktlinjerna och redan innan riktlinjerna träder i kraft är väl medvetna om vilken verkan de kommer att ha på befintliga stödordningar.

(60)

Italien ansåg att åtgärden i fråga endast innebar en förnyelse av åtgärd NN 24/98, som hade godkänts av kommissionen den 11 mars 1999 och således utgjorde befintligt stöd. Enligt kommissionens åsikt utgjorde åtgärden befintligt stöd endast fram till och med den 30 juni 2001. Som kommissionen har påpekat ovan godtog Italien i enlighet med bestämmelserna om lämpliga åtgärder förslaget att ändra sina befintliga stödordningar inom sektorn för fiske och vattenbruk efter antagandet av såväl 2001 som 2004 års riktlinjer för fiskerisektorn. Från och med den 1 juli 2001 utgjorde stödet således nytt stöd, mot bakgrund av att det borde ha anpassats i linje med 2001 års nya riktlinjer för fiskerisektorn.

(61)

På grundval av artikel 26.1 i förordning (EG) nr 659/1999 är det tänkbart att den omständigheten att kommissionen inte offentliggjorde den italienska regeringens godkännande av 2001 års riktlinjer för fiskerisektorn kan ha gjort att en del stödmottagare i god tro ansåg att den nationella åtgärden i fråga fortfarande var att betrakta som befintligt stöd. I artikel 26 anges att kommissionen ska offentligöra ”en sammanfattning av de beslut som den har fattat enligt … artikel 18 jämförd med artikel 19.1”. I artikel 18 i förordningen anges att ”[o]m kommissionen … finner att den befintliga stödordningen inte är eller inte längre är förenlig med den gemensamma marknaden, skall den utfärda en rekommendation för den berörda medlemsstaten med förslag till lämpliga åtgärder”. I artikel 19.1 i förordning (EG) nr 659/1999 föreskrivs att om medlemsstaten godtar de föreslagna lämpliga åtgärderna, ”ska kommissionen notera detta förhållande” och underrätta medlemsstaten om detta.

(62)

Kommissionen offentliggjorde inte varje medlemsstats godtagande av de lämpliga åtgärder som den hade föreslagit för genomförandet av 2001 års nya riktlinjer för fiskerisektorn i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Det är därför svårt för kommissionen att bevisa att stödmottagarna hade informerats korrekt om den italienska regeringens godtagande av åtgärderna och den förändring av stödets status som detta innebar. Detta gjordes däremot för 2004 års riktlinjer för fiskerisektorn genom ett meddelande (14).

(63)

Trots principen att ekonomiska aktörer i allmänhet inte kan åberopa skydd för berättigade förväntningar när det gäller olagligt statligt stöd, konstaterar kommissionen att fram till dess att meddelandet om godtagande av de lämpliga åtgärderna offentliggjordes den 11 november 2005 kunde en medveten och försiktig ekonomisk aktör i förevarande fall med rätta anse att det statliga stödet i fråga fortfarande utgjorde en befintlig stödordning och således inte var en ny stödordning.

(64)

I förevarande fall anser kommissionen därför att återkrav av det stöd som beviljades fram till och med den 11 november 2005 kan strida mot principen om skydd för berättigade förväntningar och principen om rättsäkerhet. Mot denna bakgrund ska, i enlighet med artikel 14 i förordning (EG) nr 659/1999, endast stöd som beviljats från och med den 12 november 2005 återkrävas.

(65)

Detta beslut avseende stödordningen i fråga måste genomföras med omedelbar verkan, särskilt när det gäller återkrav av alla de enskilda stöd som beviljats enligt stödordningen, med undantag för stöd som har beviljats för särskilda projekt och som när det beviljades uppfyllde samtliga villkor i förordningen om stöd av mindre betydelse, eller samtliga villkor för ett tillämpligt undantag eller i en stödordning som godkänts av kommissionen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den stödordning som har inrättats för omstrukturering av kooperativ och sammanslutningar av kooperativ i fiskerisektorn och som olagligt har genomförts av Italien i strid med artikel 88.3 i fördraget är oförenlig med den gemensamma marknaden.

Artikel 2

De enskilda stöd som har beviljats fiskerikooperativ eller sammanslutningar av fiskerikooperativ enligt den stödordning som avses i artikel 1 i detta beslut utgör inte stöd om det vid den tidpunkt när det beviljades uppfyllde villkoren i en förordning som antagits i enlighet med artikel 2 i rådets förordning (EG) nr 994/98 (15) och som var tillämplig vid den tidpunkten.

Artikel 3

De enskilda stöd som har beviljats enligt den stödordning som avses i artikel 1 i detta beslut och som vid den tidpunkt när de beviljades uppfyllde villkoren i en förordning som antagits i enlighet med artikel 1 i förordning (EG) nr 994/98 eller i någon annan godkänd stödordning är förenliga med den gemensamma marknaden upp till den högsta tillåtna stödnivån för den typen av stöd.

Artikel 4

1.   Italien ska se till att stödmottagarna återbetalar det oförenliga stöd enligt artikel 1 som har beviljats från och med den 12 november 2005.

2.   De belopp som ska återbetalas ska innefatta ränta som löper från den dag beloppen stod till stödmottagarnas förfogande till den dag de har återbetalats.

3.   Räntan ska beräknas som kapitaliserad ränta enligt kapitel V i kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 (16).

4.   Italien ska ställa in alla kvarstående utbetalningar av det stöd som avses i artikel 1 från och med den dag då detta beslut antas.

Artikel 5

1.   Återkrav av det stöd som avses i artikel 1 ska genomföras omedelbart och effektivt.

2.   Italien ska säkerställa att detta beslut genomförs inom fyra månader efter den dag då det har delgivits.

Artikel 6

1.   Inom två månader efter den dag då detta beslut har delgivits ska Italien lämna in följande uppgifter:

a)

En förteckning över de fiskerikooperativ och sammanslutningar av fiskerikooperativ som har mottagit stöd enligt artiklarna 2 och 3 samt det totala belopp som var och en av dessa har mottagit.

b)

Det totala belopp (kapital och ränta) som ska återkrävas från varje stödmottagare.

c)

En utförlig beskrivning av de åtgärder som redan har vidtagits eller är planerade för att följa detta beslut.

d)

Handlingar som visar att mottagarna har beordrats att återbetala stödet.

2.   Italien ska hålla kommissionen underrättad om genomförandet av de nationella åtgärder som vidtagits för att genomföra detta beslut till dess att det stöd som avses i artiklarna 1, 2 och 3 helt har återbetalats. Italien ska på särskild begäran från kommissionen omedelbart lämna uppgifter om de åtgärder som redan vidtagits och planeras för att följa detta beslut. Italien ska även lämna detaljerade uppgifter om de stöd- och räntebelopp som redan återkrävts av stödmottagarna.

Artikel 7

Detta beslut riktar sig till Republiken Italien.

Utfärdat i Bryssel den 28 oktober 2009.

På kommissionens vägnar

Joe BORG

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 83, 27.3.1999, s. 1.

(2)  Skrivelsen har offentliggjorts i EUT C 202, 25.8.2006, s. 11.

(3)  EGT C 100, 27.3.1997, s. 12.

(4)  EGT C 19, 20.1.2001, s. 7.

(5)  Verkan av att en medlemsstat godtar lämpliga åtgärder har tydligt fastslagits i domstolens dom av den 24 mars 1993 i mål C-313/90, Comité International de la Rayonne et des Fibres Synthétiques m.fl. mot kommissionen, REG 1993, s. I-1125, punkt 35: ”… skall det fastslås att i detta fall har de regler som fastställts i stödordningen och som godkänts av medlemsstaterna själva bl.a. till verkan att – beträffande vissa stödåtgärder som omfattas av tillämpningsområdet för stödordningen – återkalla tillstånd som redan givits, så att de därmed är att betrakta som nya stödåtgärder, för vilka skyldighet att göra förhandsanmälan föreligger.”

(6)  EGT C 288, 9.10.1999, s. 2.

(7)  EUT C 229, 14.9.2004, s. 5.

(8)  EUT C 244, 1.10.2004, s. 2.

(9)  KOM(2006) 103 slutlig.

(10)  EUT C 84, 3.4.2008, s. 10.

(11)  Dom av den 20 september 1990 i mål C-5/89, kommissionen mot Tyskland, REG 1990, s. I-3437, punkt 14, av den 14 januari 1997 i mål C-169/95, Spanien mot kommissionen, REG 1997, s. I-135, punkt 51, och av den 29 september 2000 i mål T-55/99, CETM mot kommissionen, REG 2000, s. II-3207, punkt 121.

(12)  Dom av den 11 mars 1987 i mål 265/85, Van den Bergh en Jurgens mot kommissionen, REG 1987, s. 1155, punkt 44.

(13)  Dom av den 15 oktober 1996 i mål C-311/94, Ijssel-Vliet v Minister van Economische Zaken, REG 1996, s. I-5023, punkterna 36–44.

(14)  EUT C 278, 11.11.2005, s. 14.

(15)  EGT L 142, 14.5.1998, s. 1.

(16)  EUT L 140, 30.4.2004, s. 1.