V Rättsakter som från och med den 1 december 2009 antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och Euratomfördraget

29.12.2009

Europeiska unionens officiella tidning

L 349/1

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 1272/2009

av den 11 december 2009

om gemensamma tillämpningsföreskrifter för genomförandet av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller uppköp och försäljning av jordbruksprodukter inom ramen för offentlig intervention

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1), särskilt artikel 43 a, aa, c, d, f, j, k och l, jämförd med artikel 4, och

av följande skäl:

(1)	I artikel 10 i förordning (EG) nr 1234/2007 anges att offentlig intervention ska tillämpas i fråga om vanligt vete, durumvete, korn, majs och sorghum, paddyris, vitsocker och råsocker som har tillverkats enligt kvot, färskt eller kylt nöt- och kalvkött, smör och skummjölkspulver.

(2)

I artikel 11 i förordning (EG) nr 1234/2007, ändrad genom rådets förordning (EG) nr 72/2009 (2), anges att ordningen för offentlig intervention avseende socker endast får tillämpas under regleringsåren 2008/09 och 2009/10. För att säkra att ordningen för sockersektorn förblir effektiv och för att minska administrationen för aktörer och nationella förvaltningar förefaller det inte lämpligt att införliva de befintliga tillämpningsföreskrifterna för sockersektorn med föreliggande tillämpningsföreskrifter när det gäller regleringsåret 2009/10.

(3)	Ordningen för offentlig intervention enligt artikel 10 i förordning (EG) nr 1234/2007 ska tillämpas när de villkor som anges i den förordningen är uppfyllda.

(4)	För att förbättra och förenkla de förvaltnings- och kontrollmekanismer som gäller för ordningen för offentlig intervention bör det fastställas gemensamma regler för alla de produkter som anges i artikel 10 i förordning (EG) nr 1234/2007, utom socker.

(5)	I artikel 13.1 a i förordning (EG) nr 1234/2007, ändrad genom förordning (EG) nr 72/2009, begränsas interventionsuppköpen till fasta priser för durumvete, korn, majs och sorghum till noll ton under perioden 1 november–31 maj och till noll ton för paddyris under perioden 1 april–31 juli.

(6)

I artikel 13.1 c och d och i artikel 18.2 a i förordning (EG) nr 1234/2007, ändrad genom förordning (EG) nr 72/2009, begränsas interventionsuppköpen till fasta priser för smör till 30 000 ton och för skummjölkspulver till 109 000 ton under perioden 1 mars–31 augusti och för vanligt vete till 3 miljoner ton under perioden 1 november–31 maj.

(7)

Enligt artiklarna 13.3 och 18.2 i förordning (EG) nr 1234/2007, ändrad genom förordning (EG) nr 72/2009, får kommissionen besluta om fortsatt offentlig intervention utöver de kvantiteter som anges i artikel 13.1 i förordning (EG) nr 1234/2007, genom anbudsförfarande, om situationen på marknaden, och i synnerhet marknadsprisernas utveckling, så kräver.

(8)

Det bör fastställas regler för vilka myndigheter som bör ansvara för offentlig intervention i medlemsstaterna i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 884/2006 av den 21 juni 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1290/2005 när det gäller finansiering genom Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) av interventionsåtgärder i form av offentlig lagring och bokföring av transaktioner för offentlig lagring som görs av medlemsstaternas utbetalande organ (3). Myndigheterna bör benämnas interventionsorgan för tillämpningen av denna förordning.

(9)

För att säkra att ordningen för offentlig intervention fungerar så enkelt och smidigt som möjligt i hela Europeiska gemenskapen, både vad gäller uppköp av produkter som kan komma i fråga för intervention och vad gäller försäljning av de produkter som tagits över av interventionsorganen, bör det definieras vilka krav som lagringsplatserna bör uppfylla. När det gäller spannmål och ris bör det i enlighet med artikel 41 i rådets förordning (EG) nr 1234/2007 fattas beslut om vilka regler som bör gälla för hur medlemsstaterna förhandsgodkänner interventionsorter innan kommissionen utser dem. För att effektivisera interventionsordningen, genom att små lagringsplatser som kan vara spridda på flera ställen i en region läggs ner, bör det fastställas vilken minsta lagringskapacitet som bör gälla för en interventionsort och för de lagringsplatser som en interventionsort består av, men reglerna bör inte gälla i de fall en lagringsplats är belägen i nära anslutning till en flod, en sjö eller en järnväg.

(10)	För att förenkla förvaltning och kontroll gäller den allmänna regeln att endast aktörer som är etablerade och momsregistrerade i en medlemsstat får delta en offentlig interventionsordning.

(11)	I vissa medlemsstater finns aktörer som skulle kunna delta i interventionsordningen vad gäller uppköp av spannmål och ris, men som inte är momsregistrerade och därför bör aktörer som är upptagna i registret över jordbruksföretag också få delta i interventionsordningen.

(12)	Med tanke på att det råder olika villkor vad gäller produktion, skördeperiod och lagringsbehov för de olika produkter som omfattas av intervention, bör det fastställas särskilda bestämmelser för detta.

(13)	För att det ska vara möjligt att sörja för effektiv kontroll av produktionen av nötkött, särskilt vad gäller de krav som gäller för urbenings- och lagringsanläggningar, bör det fastställas kompletterande krav för de aktörer som deltar i den offentliga interventionsordningen genom anbudsförfaranden.

(14)	Spannmål och paddyris som inte håller tillräckligt hög kvalitet för att kunna användas eller lagras bör inte godkännas för intervention. Det bör därför fastställas vilka metoder som bör användas för att fastställa kvaliteten på spannmål och ris.

(15)

De utbetalande organen eller interventionsorganen kan, med hjälp av de uppgifter som lämnas in av de aktörer som lämnar in erbjudanden eller anbud och sina egna analyskriterier, bedöma om det finns risk för att den högsta tillåtna halten av främmande ämnen överskrids. I syfte att begränsa kostnaderna är det därför berättigat att före intervention inte kräva några andra analyser under organens ansvar än sådana som grundar sig på en riskanalys som gör det möjligt att garantera produkternas kvalitet vid den tidpunkt då de övertas för intervention.

(16)

När det gäller produkter inom sektorn för nötkött måste de villkor enligt vilka produkterna får komma i fråga för intervention vara sådana att de utesluter produkter som inte är representativa för medlemsstaternas nationella produktion, produkter som inte uppfyller gällande sanitära och veterinära bestämmelser, samt produkter vars vikt överskrider den som normalt sett efterfrågas på marknaden.

(17)

För att komma i fråga för intervention bör smör uppfylla de villkor som anges i förordning (EG) nr 1234/2007, samt de villkor för kvalitet och presentation som ska fastställas. Dessutom bör analysmetoder och bestämmelser för kvalitetskontroll av smör och skummjölkspulver fastställas liksom, om förhållandena så kräver, bestämmelser om kontroll av radioaktiviteten i smör och skummjölkspulver, för vilka högsta tillåtna nivåer i förekommande fall bör fastställas i gemenskapslagstiftningen. Medlemsstaterna bör emellertid ges möjlighet att under vissa förhållanden inrätta system för självkontroll.

(18)

När det gäller smör och skummjölkspulver är det, för att säkra att interventionsordningen fungerar väl, nödvändigt att fastställa vilka villkor som bör gälla för godkännande av tillverkningsföretagen och hur det bör kontrolleras att villkoren uppfylls. För att säkerställa att ordningen är effektiv bör det anges vilka åtgärder som måste vidtas om villkoren inte uppfylls. Eftersom interventionsuppköp av smör och skummjölkspulver kan utföras av ett behörigt organ i en annan medlemsstat än den där smöret tillverkats, bör det uppköpande behöriga organet kunna kontrollera att kraven på kvalitet och presentation iakttas.

(19)

För att säkra en sund förvaltning av ordningen bör det fastställas en minimikvantitet, både för uppköp och försäljning, under vilken interventionsorganet inte kan godta ett erbjudande eller ett anbud. Vid uppköp av produkter till fast pris får en medlemsstat kräva större minimikvantiteter än vad som fastställts, om detta är berättigat mot bakgrund av de villkor och förfaranden som gäller i grossistledet eller de miljöbestämmelser som gäller i medlemsstaten.

(20)	Erbjudanden och anbud bör innehålla alla uppgifter som krävs för att de ska kunna bedömas, och det bör fastställas bestämmelser för utväxling av uppgifter mellan medlemsstaterna och kommissionen.

(21)

När det gäller vanligt vete, smör och skummjölk är det för att det ska vara möjligt att iaktta gränserna på 3 000 000, 30 000 respektive 109 000 ton, lämpligt att föreskriva en viss betänketid innan beslut fattas, under vilken det är möjligt att vidta särskilda åtgärder avseende väntande anbud. Sådana särskilda åtgärder kan innebära att interventionen avslutas, att en tilldelningskoefficient tillämpas eller att det ges avslag på väntande anbud. De särskilda åtgärderna måste vidtas snabbt och kommissionen bör ges möjlighet att vidta nödvändiga åtgärder utan dröjsmål.

(22)	På grundval av de anbud som inkommit får ett maximalt prisbelopp fastställas. Situationer kan emellertid uppstå på marknaden där ekonomiska eller andra aspekter gör det nödvändigt att avvisa alla inkomna anbud.

(23)

Både när det är fråga om intervention till fast pris och när det är fråga om ett anbudsförfarande för offentlig intervention måste en säkerhet ställas som borgar för att det är ett allvarligt menat erbjudande eller anbud och för att åtgärden får den önskade effekten på marknaden. Därför bör det antas bestämmelser om frisläppande och förverkande av den säkerhet som ställs i enlighet med kommissionens förordning (EEG) nr 2220/85 av den 22 juli 1985 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med säkerheter för jordbruksprodukter (4).

(24)

För att ordningen för offentlig intervention ska kunna fungera på ett tydligt och effektivt sätt måste det fastställas allmänna regler för hur leveranserna av produkter till den av interventionsorganet fastställda lagringsplatsen bör gå till. När det gäller spannmål, ris och mjölkprodukter bör det dessutom, med tanke på hur dessa sektorer fungerar, fastställas särskilda regler som kompletterar de allmänna reglerna.

(25)

För att säkra lämplig förvaltning av lagren bör det specificeras vilka skyldigheter medlemsstaterna har när det gäller det största tillåtna avståndet till en lagringsplats och när det gäller de kostnader som bör tas ut om avståndet överskrids. Med tanke på att det är fråga om produkter av skilda slag är det emellertid lämpligt att fastställa andra högsta tillåtna avstånd för spannmål och ris än för mjölkprodukter.

(26)	För att säkra enhetliga gemensamma regler är det lämpligt att föreskriva att de kontroller av produkterna som görs under lagringsperioden måste göras i enlighet med artikel 2 förordning (EG) nr 884/2006.

(27)

I syfte att harmonisera de regler som gäller inom de olika sektorerna är det lämpligt att föreskriva att övertagandet av produkter som har levererats till lagringsplatsen ska vara villkorligt, beroende på utfallet av de relevanta kontroller och analyser som görs för att verifiera huruvida produkterna uppfyller villkoren för uppköp eller inte. Ett övertagandedokument ska utfärdas på grundval av sådana kontroller och analyser, dock senast 60 dagar efter den sista leveransdagen. Om produkterna inte uppfyller gällande villkor bör den aktör som lämnat in erbjudandet eller anbudet återta produkterna och stå för alla de kostnader som uppstått i samband med det villkorliga övertagandet under den period som produkterna befunnit sig i interventionslager.

(28)

För att motverka spekulation på grund av kraftigt fluktuerande priser på spannmål och ris bör den aktör som lämnar in erbjudandet eller anbudet rent faktiskt inneha den produkt som erbjudandet eller anbudet avser vid den tidpunkt då erbjudandet eller anbudet lämnas in. Detta bör vara ett av de primära kraven för deltagande i ordningen för offentlig intervention. Interventionsorganen måste kunna försäkra sig om att de aktuella kvantiteterna verkligen finns i lager på de lagringsplatser som anges av den aktör som lämnar in erbjudandet eller anbudet. De aktörer som lämnar in erbjudanden eller anbud bör därför åläggas att lämna in ett intyg om detta tillsammans med sina erbjudanden och anbud.

(29)	För att säkra att förvaltningen av interventionsordningen är enkel och effektiv är det nödvändigt, när det gäller spannmål, att föreskriva att ett parti som levereras för intervention måste vara homogent, och, när det gäller ris, att ett parti måste bestå av en och samma rissort.

(30)	När det gäller spannmål och ris är det lämpligt att inte godkänna produkter för intervention om de inte kan användas efter lagringen eller är av sådant slag att de inte kan lagras på lämpligt sätt. Det bör därför definieras metoder för bestämning av kvaliteten på spannmål och ris.

(31)

I artikel 18.2 och 18.4 a i förordning (EG) nr 1234/2007, ändrad genom förordning (EG) nr 72/2009, anges att interventionspriser för spannmål ska fastställas av kommissionen genom anbudsförfaranden utan att priserna påverkar prishöjningar eller prissänkningar av kvalitetsskäl. Det är lämpligt att nämna prisvariationer som bygger på de huvudsakliga kvalitetskriterierna för spannmål.

(32)

I artikel 18.4 b i förordning (EG) nr 1234/2007 anges att interventionspriset för ris ska fastställas på grundval av en viss standardkvalitet och att priset ska höjas eller sänkas med hjälp av höjnings- och sänkningskoefficienter om kvaliteten på de produkter som erbjuds skiljer sig från standardkvaliteten. Koefficienterna bör motsvara de kvalitetsrelaterade prisskillnader som råder på rismarknaden. Risets huvudsakliga egenskaper bör ligga till grund för en objektiv bedömning av risets kvalitet.

(33)

Produkter som köps upp av interventionsorgan i enlighet med artikel 10 i förordning (EG) nr 1234/2007 måste avyttras på ett sådant sätt att störningar på marknaden undviks och att lika tillgång till produkterna och lika behandling av köparna kan säkerställas, något som bäst säkras genom ett anbudsförfarande.

(34)

De interventionsorgan som innehar interventionslager som är tillgängliga för försäljning bör sammanställa meddelanden om anbudsinfordran, vilka bör innehålla all nödvändig information om produkternas egenskaper och om den lagringsplats där de lagras. Det bör fastställas en rimlig tidsfrist mellan den dag då ett sådant meddelande offentliggörs och sista dagen för inlämnande av anbud.

(35)

En god förvaltning av interventionslagren innebär att produkterna säljs vidare så snart det finns avsättningsmöjligheter. För att säkra att alla parter har lika möjligheter vid försäljningen av produkterna bör samtliga berörda parter ges möjlighet att på egen bekostnad undersöka de produkter som bjuds ut till försäljning.

(36)	För att möjliggöra jämförelser mellan olika anbud avseende spannmål och ris bör anbuden avse en viss definierad kvalitet. Försäljningspriset bör anpassas om spannmålen eller riset inte håller den definierade kvaliteten.

(37)

För att ordningen för offentlig intervention ska kunna fungera på ett effektivt sätt måste det fastställas allmänna regler för hur utlagringen av produkterna bör gå till. När det gäller smör och skummjölk bör det, med tanke på dessa produkters egenskaper, fastställas särskilda regler som kompletterar de allmänna reglerna.

(38)	Ett anbudsförfarande kan endast fungera korrekt om de berörda aktörerna lämnar in allvarligt menade anbud. Detta kan uppnås genom att aktörerna åläggs att ställa en säkerhet, vilken frisläpps vid betalning av försäljningspriset inom den angivna tidsgränsen.

(39)

Interventionsorganen bör underrätta kommissionen om giltiga anbud. Kommissionen bör, med utgångspunkt från anbuden och den situation som råder på gemenskapsmarknaden, fatta beslut om huruvida ett lägsta försäljningspris bör fastställas eller inte. Interventionsorganen beslutar därefter, på grundval av kommissionens beslut, om de anbud som inkommit avseende produkter till salu bör godtas eller avslås.

(40)

För att förenkla försäljningen av mindre kvantiteter som blivit kvar i lager i en medlemsstat och för att säkra en sund förvaltning av ordningen bör det föreskrivas att interventionsorganen på eget ansvar får inleda anbudsförfaranden för försäljning av sådana kvantiteter med tillämpning av samma regler som gäller för de anbudsförfaranden som inleds av kommissionen, med tillämpliga ändringar för att säkra likabehandling av samtliga aktörer. Av samma skäl bör interventionsorganen tillåtas att för direktförsäljning bjuda ut kvantiteter som, efter okulärbesiktning i samband med den årliga inventeringen eller i samband med kontroller vid övertagandet, befunnits vara omöjliga att packa om eller av försämrad kvalitet.

(41)

För att säkra en effektiv förvaltning av ordningen bör det föreskrivas att medlemsstaterna måste rapportera regelbundet till kommissionen om lagersituationen och om vilka produkter som lagras in respektive lagras ut. De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna bör skicka informationen till kommissionen på elektronisk väg med hjälp av det formulär som kommissionen har ställt till deras förfogande.

(42)

I denna förordning införlivas vissa bestämmelser angående intervention som ingår i kommissionens förordning (EG) nr 562/2005 av den 5 april 2005 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1255/1999 beträffande meddelanden mellan medlemsstaterna och kommissionen med avseende på mjölk och mjölkprodukter (5). Den förordningen bör därför ändras i enlighet med detta.

(43)

Då syftet med denna förordning är att harmonisera bestämmelserna om de produkter som omfattas av offentlig intervention bör den ersätta kommissionens förordning (EEG) nr 75/91 av den 11 januari 1991 om fastställande av förfaranden och villkor för försäljning av paddyris som interventionsorganen innehar (6), kommissionens förordning (EG) nr 214/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1255/1999 beträffande interventionsåtgärder på marknaden för skummjölkspulver (7), kommissionens förordning (EG) nr 1669/2006 av den 8 november 2006 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1254/1999 vad avser systemen för offentliga interventionsuppköp inom nötköttssektorn (8), kommissionens förordning (EG) nr 105/2008 av den 5 februari 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1255/1999 när det gäller interventionsåtgärder på marknaden för smör (9), kommissionens förordning (EG) nr 687/2008 av den 18 juli 2008 om fastställande av förfarandet och villkoren för de utbetalande organens eller interventionsorganens övertagande av spannmål samt analysmetoderna för kvalitetsbestämning (10), kommissionens förordning (EG) nr 127/2009 av den 12 februari 2009 om förfarandet vid och villkoren för försäljning av spannmål som innehas av utbetalande organ eller interventionsorgan (11) och kommissionens förordning (EG) nr 670/2009 av den 24 juli 2009 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller offentlig intervention genom anbudsförfarande för uppköp av durumvete och paddyris samt om ändring av förordningarna (EG) nr 428/2008 och (EG) nr 687/2008 (12). Dessa förordningar bör därför upphöra att gälla.

(44)	Förvaltningskommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket har inte yttrat sig inom den tid som dess ordförande har bestämt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER OCH VILLKOR FÖR OFFENTLIG INTERVENTION

KAPITEL I

Tillämpningsområde, definition och godkännande av interventionsorter och lagringsplatser

Artikel 1

Tillämpningsområde och definition

1. I denna förordning fastställs gemensamma tillämpningsföreskrifter för interventionsuppköp och försäljning av de interventionsprodukter som anges i artikel 10.1 a, b, d, e och f i förordning (EG) nr 1234/2007.

Tillämpningen av denna förordning ska inte påverka de särskilda bestämmelser som fastställs i kommissionens förordningar om inledande av anbudsförfaranden för uppköp av produkter eller i kommissionens förordningar om försäljning av interventionsprodukter.

2. I denna förordning avses med interventionsorgan det utbetalande organet eller det organ till vilket det utbetalande organet delegerat sina befogenheter enligt artikel 2.1 i förordning (EG) nr 884/2006.

Artikel 2

Villkor för att utse och godkänna interventionsorter och lagringsplatser

1. Interventionsorter och lagringsplatser där uppköpta produkter lagras ska stå under interventionsorganens ansvar enligt denna förordning och förordning (EG) nr 884/2006, särskilt med avseende på ansvar och kontroller, i enlighet med artikel 2 i den förordningen.

2. De interventionsorter för spannmål och ris som ska utses av kommissionen enligt artikel 41 i förordning (EG) nr 1234/2007 ska förhandsgodkännas av interventionsorganen. En interventionsort kan bestå av en eller flera lagringsplatser i en region i en medlemsstat.

3. De lagringsplatser som ingår i en interventionsort ska ha godkänts av interventionsorganen. Interventionsorganen ska säkerställa att interventionsorterna och lagringsplatserna uppfyller minst de villkor som fastställs i artikel 3.

4. Information om interventionsorterna och deras lagringsplatser ska uppdateras samt ställas till medlemsstaternas och allmänhetens förfogande, enligt artikel 55 i denna förordning.

Artikel 3

Krav på interventionsorter och lagringsplatser

1. När det gäller spannmål och ris

ska varje interventionsort ha en lägsta lagringskapacitet på

i)	20 000 ton för spannmål, sammanlagt för alla lagringsplatser,

ii)	10 000 ton för ris, sammanlagt för alla lagringsplatser.

ska varje lagringsplats

i)	ha en lägsta lagringskapacitet på 5 000 ton för interventionsuppköp för perioden 2012/2013,

ii)	ha särskilt byggts för eller vara lämplig för lagring och bevarande av egenskaperna hos spannmål och ris enligt punkt 3,

iii)	förfoga över den tekniska utrustning som krävs för övertagandet av spannmål och ris,

iv)	ha den kapacitet som krävs för utlagring i enlighet med den utlagringsperiod som fastställs i artikel 51.2.

För tillämpningen av denna punkt ska med lägsta lagringskapacitet avses lagringskapacitet som inte nödvändigtvis måste finnas tillgänglig permanent, men som ska vara lättillgänglig under den period då interventionsuppköp kan äga rum. Den lägsta lagringskapaciteten ska gälla för all spannmål och alla rissorter som kan köpas in.

Om lagringsplatsen är belägen i nära anslutning till en flod, en sjö eller en järnväg ska den lägsta lagringskapacitet som anges i punkt 1.b i inte tillämpas.

2. När det gäller smör och skummjölkspulver ska varje lagringsplats ha en lägsta lagringskapacitet på 400 ton. Om lagringsplatsen är belägen i nära anslutning till en flod, en sjö eller en järnväg ska kravet på lägsta lagringskapacitet inte gälla.

3. När det gäller skummjölkspulver, smör, spannmål och ris ska lagringsplatserna uppfylla följande krav:

a)	De ska vara torra, väl underhållna och fria från ohyra.

b)	De ska vara fria från främmande lukter.

c)	De ska vara välventilerade, men detta gäller emellertid inte kyl- och fryshus.

4. När det gäller smör ska interventionsorganen fastställa tekniska standarder, med särskilda krav på en lagringstemperatur på - 15 oC eller lägre, och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att smöret förvaras på rätt sätt.

5. När det gäller produkter inom sektorn för nöt- och kalvkött, nedan kallade nötkött, ska medlemsstaterna välja ut lagringsplatserna med målsättningen att se till att interventionsåtgärdernas effektivitet garanteras. Anläggningarna på lagringsplatserna ska vara så utrustade att det är möjligt att där

a)	överta kött med ben,

b)	frysa ned allt kött som ska lagras i oförändrat skick,

c)	lagra sådant kött i minst tre månader under tekniskt tillfredsställande förhållanden.

Som lagringsplats för kött med ben som ska benas ur kan endast sådana platser godkännas vars styckningsanläggningar och kyl- och fryshus inte tillhör slakteriet eller den anbudsgivare som tilldelats kontrakt och vars drift, ledning och personal är oberoende av slakteriet och/eller den anbudsgivare som tilldelats kontrakt. Medlemsstaterna får vid praktiska svårigheter med att uppfylla dessa krav inom förädlingskedjan bevilja undantag från kraven, på villkor att kontrollerna vid mottagandet skärps i enlighet med bestämmelserna i bilaga III del III.5.

Om inte annat föreskrivs enligt det förfarande som avses i artikel 195.2 i förordning (EG) nr 1234/2007, ska de kyl- och fryshus som är belägna i den medlemsstat som har jurisdiktion över interventionsorganet ha kapacitet att i minst tre månader och under tekniskt tillfredsställande förhållanden lagra allt urbenat kött som de tilldelas av interventionsorganet.

KAPITEL II

Tillträde till offentlig intervention

Artikel 4

Aktörer som kan komma i fråga

1. Varje aktör som är etablerad och registrerad för mervärdesskatt i gemenskapen kan lämna in ett erbjudande eller ett anbud inom ramen för en offentlig interventionsordning.

När det gäller uppköp av spannmål och ris är dock registrering i ett jordbruksregister tillräckligt om aktören inte är registrerad för mervärdesskatt.

2. När det gäller uppköp av nötkött får bara följande aktörer lämna in anbud:

a)	Slakterier för nötkreatur som är registrerade eller godkända enligt artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 (13), oavsett rättslig status.

b)	Nötkreaturs- och kötthandlare som för egen räkning låter slakta på sådana slakterier.

3. När det gäller smör och skummjölkspulver ska de godkända företag som avses i artikel 10.1 e och f i förordning (EG) nr 1234/2007 endast få komma i fråga om de uppfyller de villkor som avses i bilaga IV del III och bilaga V del III.

Artikel 5

Förfarande för inlämnande av erbjudanden och anbud

1. Erbjudanden och anbud enligt denna förordning ska lämnas in enligt den metod som den berörda medlemsstaten ställer till aktörernas förfogande.

2. Interventionsorganen får kräva att elektroniska erbjudanden eller anbud förses med en sådan avancerad elektronisk signatur som avses i artikel 2.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/93/EG (14), eller med en elektronisk signatur som ger likvärdiga garantier med avseende på de funktioner som tillskrivs en signatur vid tillämpningen av samma regler och villkor som kommissionen tillämpar i enlighet med kommissionens bestämmelser om elektroniska och digitala handlingar i kommissionens beslut 2004/563/EG, Euratom (15) med tillhörande tillämpningsbestämmelser.

AVDELNING II

FÖRFARANDE FÖR UPPKÖP

Artikel 6

Typ av förfarande för uppköp

1. Uppköp av de produkter som anges i artikel 10.1 a, b, d, e och f i förordning (EG) nr 1234/2007 ska ske antingen genom uppköp till ett fast pris eller genom ett anbudsförfarande enligt artiklarna 12, 13 och 18 i den förordningen.

2. Erbjudanden och anbud avseende vanligt vete, smör och skummjölkspulver kan lämnas in enligt bestämmelserna i denna avdelning under de interventionsperioder som fastställs i artikel 11 i förordning (EG) nr 1234/2007.

KAPITEL I

Allmänna bestämmelser

Avsnitt I

Allmänna villkor för uppköp

Artikel 7

Produkter som kan komma i fråga

1. För att komma i fråga för offentlig intervention ska produkterna, utöver att de ska uppfylla de villkor som anges i förordning (EG) nr 1234/2007, vara av sund, god och marknadsmässig kvalitet.

De ska också uppfylla följande villkor i denna förordning:

—	För spannmål: villkoren i bilaga I delarna I, II och III.

—	För ris: villkoren i bilaga II delarna I och III.

—	För nötkött: villkoren i bilaga III delarna I, III, V och VI.

—	För smör: villkoren i artikel 28 och i bilaga IV delarna I och IV.

—	För skummjölkspulver: villkoren i artikel 28 och i bilaga V delarna I, IV och V.

2. För att fastställa om produkter kan komma i fråga för intervention ska test utföras med hjälp av de metoder som fastställs enligt följande:

—	För spannmål: i bilaga I delarna IV till VIII samt i del XII.

—	För ris: i bilaga II del VI.

—	För nötkött: i bilaga III del III.

—	För smör: i bilaga IV del IV.

—	För skummjölkspulver: i bilaga V del IV.

Artikel 8

Minimikvantiteter som erbjuds

1. De minimikvantiteter som erbjuds för uppköp eller som omfattas av ett anbud för uppköp ska vara följande:

a)	Vanligt vete, korn, majs och sorghum: 80 ton.

b)	Durumvete: 10 ton.

c)	Ris: 20 ton.

d)	Nötkött: 10 ton.

e)	Smör: 20 ton.

f)	Skummjölkspulver: 20 ton.

2. Vid uppköp av produkter till fast pris får en medlemsstat kräva större minimikvantiteter än vad som anges i punkt 1 om detta är berättigat mot bakgrund av de villkor och förfaranden som gäller i grossistledet eller de miljöbestämmelser som gäller i medlemsstaten.

Artikel 9

Säkerhet

När ett erbjudande eller anbud för uppköp lämnas in ska det ställas en säkerhet i enlighet med förordning (EG) nr 2220/85 till förmån för det interventionsorgan till vilket erbjudandet eller anbudet lämnas in. Säkerheten ska vara på följande belopp:

a)	För spannmål: 20 euro/ton.

b)	För paddyris: 30 euro/ton.

c)	För nötkött: 300 euro/ton.

d)	För smör: 50 euro/ton.

e)	För skummjölkspulver: 50 euro/ton.

Artikel 10

Villkor för inlämnande och giltighet för erbjudanden och anbud

1. För att vara giltigt och kunna godtas av interventionsorganet ska erbjudandet eller anbudet utfärdas på det officiella språket eller något av de officiella språken i den medlemsstat där erbjudandet eller anbudet lämnas in. Det ska dessutom innehålla följande:

En blankett som tillhandahålls av medlemsstaterna och som minst ska innehålla följande information:

i)	Uppgift om namnet på den aktör som lämnar in erbjudandet eller anbudet, dennes adress och momsregistreringsnummer i den medlemsstat där aktörens huvudsakliga verksamhet bedrivs eller, om ett sådant nummer saknas, vederbörandes nummer i registret över jordbruksföretag.

ii)	Uppgift om erbjuden produkt och, när det gäller spannmål och ris, uppgift om relevant KN-nummer. För ris ska dessutom typ och sort anges.

iii)	Uppgift om lagringsplats för produkten vid den tidpunkt då erbjudandet eller anbudet lämnas in; detta gäller emellertid inte nötkött.

iv)

För spannmål och ris, uppgift om den godkända lagringsplats på en interventionsort som erbjudandet eller anbudet avser, samt uppgift om lägsta kostnad enligt artikel 29. Lagringsplatsen i fråga får inte vara den lagringsplats där produkten förvaras vid den tidpunkt då erbjudandet eller anbudet lämnas in.

v)	För spannmål och ris, uppgift om skördeår och produktionsområde eller produktionsområden i gemenskapen.

vi)	Uppgift om produktionsdatum för smör och skummjölkspulver.

vii)	Uppgift om de kvantiteter som omfattas av ett erbjudande eller anbud inom de gränser som anges i artikel 8.

viii)

För spannmål och ris, uppgift om den erbjudna produktens huvudsakliga egenskaper.

ix)	För smör och skummjölkspulver, uppgift om företagets namn och godkännandenummer.

Följande handlingar ska bifogas:

i)	Bevis för att den aktör som lämnar in erbjudandet eller anbudet har ställt den säkerhet som avses i artikel 9.

ii)	För spannmål och ris, ett intygande från den aktör som har lämnat in erbjudandet eller anbudet om att den aktuella kvantiteten faktiskt befinner sig på den lagringsplats som anges i led a iii i denna punkt.

iii)	För spannmål och ris, ett intygande från den aktör som har lämnat in erbjudandet eller anbudet om att produkterna har sitt ursprung i gemenskapen och att erbjudandet eller anbudet avser ett homogent parti som, för ris, ska omfatta paddyris av samma sort.

iv)

För spannmål och ris, ett intygande med uppgift om eventuell efterbehandling efter skörd som gjorts, efterbehandlingsproduktens namn, samt uppgift om att efterbehandlingsprodukten har använts i enlighet med användningsföreskrifterna och att den är godkänd i enlighet med rådets direktiv 91/414/EEG (16).

2. Utan hinder av punkt 1 a iv i denna artikel kan en aktör som lämnar ett erbjudande eller ett anbud med hjälp av den blankett som avses i punkt 1 a begära att få överta produkten på den lagringsplats där den förvaras vid den tidpunkt då erbjudandet eller anbudet lämnas in, på villkor att lagringsplatsen uppfyller villkoren i artikel 3, samt att lagringsplatsen, när det gäller spannmål och ris, har godkänts enligt artikel 2.3.

3. Om tidsfristen för inlämnande av erbjudanden eller anbud är en allmän helgdag, ska erbjudanden och anbud lämnas in senast den sista arbetsdagen före den allmänna helgdagen.

4. Erbjudanden eller anbud som lämnas in på en lördag, söndag eller allmän helgdag ska anses ha inkommit till interventionsorganet den första arbetsdagen efter den dag då de lämnas in.

5. Erbjudanden och anbud får inte återkallas eller ändras efter det att de har lämnats in.

6. Interventionsorganet ska registrera giltiga erbjudanden och anbud samma dag som de tas emot, och ange vilka kvantiteter de omfattar.

7. De rättigheter och skyldigheter som följer av att ett erbjudande eller anbud godtas ska inte kunna överlåtas.

Artikel 11

Interventionsorganets kontroll av erbjudanden och anbud

1. Interventionsorganen ska kontrollera att erbjudandena och anbuden är giltiga, på grundval av de uppgifter som krävs enligt artikel 10.1.

Om ett erbjudande eller ett anbud inte är giltigt ska interventionsorganet meddela den berörda aktören detta inom tre arbetsdagar. För erbjudanden gäller att erbjudandet ska betraktas som giltigt om aktören inte får något sådant meddelande.

2. De dokument som avses i artikel 10.1 b ii, iii och iv får kontrolleras för att fastställa om de uppfyller bestämmelserna efter det att interventionsorganet har kontrollerat att erbjudandena eller anbuden är giltiga, vid behov med hjälp av det interventionsorgan som är behörigt för den lagringsplats som anges av den aktör som lämnat in erbjudandet eller anbudet i enlighet med artikel 32.3.

Avsnitt II

Särskilda villkor för uppköp till fast pris

Artikel 12

Förfarande för uppköp av produkter till fast pris

1. Uppköp av vanligt vete, smör och skummjölkspulver till fast pris enligt artikel 18.1 i förordning (EG) nr 1234/2007 ska genomföras i enlighet med bestämmelserna i avsnitt I och detta avsnitt.

2. Erbjudanden kan lämnas in till interventionsorganet från och med ingången av de perioder som fastställs i artikel 11 i förordning (EG) nr 1234/2007.

Artikel 13

Meddelanden till kommissionen

1. Interventionsorganen ska meddela kommissionen vilka kvantiteter vanligt vete, smör och skummjölkspulver som under den föregående veckan har varit föremål för ett erbjudande samt lämna relevant information.

2. Meddelandena ska skickas enligt följande:

a)	För smör och skummjölkspulver: senast kl. 14.00 (lokal tid Bryssel) varje måndag.

b)	För vanligt vete: senast kl. 12.00 (lokal tid Bryssel) varje onsdag, som en del av de meddelanden som ska skickas enligt artikel 56.1.

3. Om de erbjudna kvantiteterna vanligt vete, smör och skummjölkspulver börjar närma sig de gränser som fastställs i artikel 13.1 a, c eller d och artikel 18.1 a i förordning (EG) nr 1234/2007, ska kommissionen informera medlemsstaterna om det datum från vilket de varje arbetsdag före klockan 14.00 (lokal tid Bryssel) ska meddela kommissionen vilka kvantiteter enligt punkt 1 av vanligt vete, smör och skummjölkspulver som erbjudits för intervention under föregående arbetsdag.

4. Meddelandena får inte innehålla de uppgifter som avses i artikel 10.1 a i och ix.

5. Meddelandena ska skickas i enlighet med artikel 58.

Artikel 14

Åtgärder för att iaktta interventionstaken

1. För att säkra att de högsta kvantiteter som anges i artikel 13.1 a, c och d och artikel 18.1 a i förordning (EG) nr 1234/2007 inte överskrids ska kommissionen, utan biträde av den kommitté som avses i artikel 195.1 i den förordningen, fatta beslut om att

a)	avsluta interventionsuppköpen till fast pris,

i de fall då godtagande av den fullständiga kvantiteten på en viss dag skulle leda till att den högsta kvantiteten överskrids, fastställa en fördelningskoefficient som ska tillämpas på hela kvantiteten i de erbjudanden från var och en av aktörerna som tagits emot den dagen och som anmälts till kommissionen,

c)	i lämpliga fall, avslå väntande erbjudanden som har lämnats in till interventionsorganen i medlemsstaterna.

Kommissionen ska fatta beslut inom två arbetsdagar efter det meddelande som avses i artikel 13.1 och inom fem arbetsdagar efter det meddelande som avses i artikel 13.3.

2. För vanligt vete, smör och skummjölkspulver får den aktör, för vars erbjudande det tillämpas en fördelningskoefficient enligt punkt 1 b, besluta att dra tillbaka sitt erbjudande inom fem arbetsdagar från och med den dag då den förordning, genom vilken fördelningskoefficienten fastställs, träder ikraft.

Avsnitt III

Särskilda villkor för uppköp via ett anbudsförfarande

Artikel 15

Förfarande för uppköp av produkter via ett anbudsförfarande

Uppköp av de produkter som avses i artikel 18.2 i förordning (EG) nr 1234/2007 ska göras enligt bestämmelserna i avsnitt I och detta avsnitt.

Artikel 16

Anbudsförfarande

1. Ett anbudsförfarande för uppköp av produkter får inledas enligt det förfarande som avses i artikel 195.2 i förordning (EG) nr 1234/2007, genom en förordning, nedan kallad förordningen om inledande av anbudsförfarandet.

2. Kommissionen ska, utan biträde av den kommitté som anges i artikel 195.1 i förordning (EG) nr 1234/2007, inleda

a)	anbudsförfarandet för uppköp av vanligt vete för kvantiteter utöver den högsta kvantiteten på 3 miljoner ton,

b)	anbudsförfarandet för uppköp av nötkött, uppdelat på kategori och medlemsstat eller region i en medlemsstat, på grundval av de två senaste veckonoteringarna för marknadspriserna enligt artikel 12.1 c och 18.3 b i förordning (EG) nr 1234/2007.

3. Förordningen om inledande av anbudsförfarandet ska särskilt innehålla följande information:

a)	Aktuella produkter och KN-nummer för spannmål och ris. För ris ska dessutom typ och sort anges.

b)	Den period som anbudsförfarandet omfattar (anbudsperioden) och vid behov de olika delperioder under vilka anbud kan lämnas.

4. I enlighet med artikel 18.2 andra stycket i förordning (EG) nr 1234/2007 får det vid särskilda omständigheter inledas ett begränsat anbudsförfarande i enlighet med det förfarande som avses i artikel 195.2 i förordning (EG) nr 1234/2007. I sådana fall ska det i förordningen anges vilken medlemsstat eller region i en medlemsstat som anbudsförfarandet omfattar.

5. När det gäller ris, får anbudsförfarandet begränsas till en eller flera typer av ris enligt definitionen i bilaga III del I punkt I.2 i förordning (EG) nr 1234/2007 (rundkornigt ris, mellankornigt ris, långkornigt ris i kategori A eller långkornigt ris i kategori B).

6. För tillämpningen av artiklarna 12.1 c och 18.3 b i förordning (EG) nr 1234/2007 ska följande regler gälla:

Det genomsnittliga marknadspriset per godtagbar kategori i en medlemsstat eller en region i en medlemsstat ska beräknas med hänsyn till priserna på kvaliteterna U, R och O, uttryckta som kvalitet R3 med hjälp av de koefficienter som anges i bilaga III del II till denna förordning för den berörda medlemsstaten eller interventionsregionen.

b)	Det genomsnittliga marknadspriset ska fastställas i enlighet med de villkor och för de kvaliteter som anges i kommissionens förordning (EG) nr 1249/2008 (17).

c)	Det genomsnittliga marknadspriset per godtagbar kategori i en medlemsstat eller en region i en medlemsstat ska vara genomsnittet av marknadspriserna för samtliga de kvaliteter som avses i led b, viktade i proportion till deras andel av den totala slakten i den medlemsstaten eller regionen.

Förenade kungariket ska bestå av följande två interventionsregioner:

—	Region I: Storbritannien.

—	Region II: Nordirland.

7. För tillämpningen av punkterna 2 och 6 i denna artikel ska den behöriga myndigheten i medlemsstaten meddela kommissionen de genomsnittliga marknadspriserna i enlighet med artikel 17 i förordning (EG) nr 1249/2008 och artikel 58 i denna förordning.

Artikel 17

Inlämnande av anbud och giltiga anbud

1. Utöver de allmänna villkor som fastställs i artikel 10, ska ett anbud för att vara giltigt innehålla ett föreslaget pris i euro per måttenhet, som avrundats till högst två decimaler och som är exklusive moms.

När det gäller spannmål och ris ska det föreslagna priset per ton för produkterna vara ett pris som motsvarar minimikvaliteten för spannmål eller standardkvaliteten för ris, levererade till den lagringsplats som anges av anbudsgivaren och inte lossade.

När det gäller smör och skummjölkspulver ska det föreslagna priset vara det pris som gäller för 100 kg produkter som levereras till lastbryggan vid den lagringsplats som anges av interventionsorganet i enlighet med artiklarna 25 och 30.1.

När det gäller nötkött ska anbuden innehålla uppgift om det noterade priset enligt artikel 16.5 a och artikel 19.2 andra stycket, uttryckt per 100 kg produkter av kvalitet R3.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 20.1 i denna förordning får det föreslagna priset för spannmål, ris, nötkött och skummjölkspulver som högst ligga på samma nivå som det referenspris som anges i artikel 8 i förordning (EG) nr 1234/2007 och det föreslagna priset för smör får som högst ligga på 90 % av det referenspris som anges i artikel 18.3 i den förordningen.

Artikel 18

Meddelanden om anbuden till kommissionen

1. Interventionsorganen ska meddela kommissionen alla giltiga anbud inom de tidsfrister som fastställs i förordningen om inledande av anbudsförfarandet, och bifoga relevant information.

2. Meddelandena får inte innehålla de uppgifter som avses i artikel 10.1 a i och ix.

3. Om inga anbud inkommer ska interventionsorganen meddela kommissionen detta inom de tidsfrister som avses i punkt 1.

4. Meddelandena ska skickas i enlighet med artikel 58.

Artikel 19

Beslut på grundval av anbuden

1. Kommissionen ska, på grundval av de anbud som meddelats i enlighet med artikel 18 och i enlighet med det förfarande som avses i artikel 195.2 i förordning (EG) nr 1234/2007, fastställa ett högsta uppköpspris eller besluta att inte fastställa ett högsta uppköpspris.

2. För nötkött ska följande gälla:

a)	Det högsta uppköpspriset för kvalitet R3 ska fastställas per kategori.

b)	Ett annat uppköpspris får fastställas per medlemsstat eller per region i en medlemsstat för att avspegla de genomsnittliga marknadspriser som noterats med tillämpning av artikel 12.1 c i förordning (EG) nr 1234/2007.

Om andra kvaliteter än kvalitet R3 övertas, ska det pris som betalas till de anbudsgivare som tilldelats kontrakt justeras genom multiplikation med koefficienten för den uppköpta kvaliteten enligt bilaga III del II.

3. Beslut om offentlig intervention enligt punkterna 1 och 2 ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 20

Individuella beslut om anbud

1. Om ett högsta uppköpspris har fastställts enligt artikel 19.1 ska interventionsorganen godta anbud som är på samma nivå eller lägre än det högsta beloppet. Alla andra anbud ska avvisas.

2. Om inget högsta uppköpspris har fastställts ska samtliga anbud avvisas.

Interventionsorganen ska inte godta anbud som inte har meddelats enligt artikel 18.

3. Interventionsorganen ska fatta de beslut som avses i punkterna 1 och 2 i denna artikel efter offentliggörandet av kommissionens beslut om offentlig intervention enligt artikel 19.3 och underrätta anbudsgivarna om resultatet av deras deltagande inom tre arbetsdagar efter ikraftträdandet.

Artikel 21

Särskilda kriterier inom nötköttssektorn

1. Anbud som avser nötkött ska inte beaktas om det pris som erbjuds är högre än det genomsnittliga marknadspriset per kategori i den enskilda medlemsstaten eller regionen i en medlemsstat och som uttrycks i kvalitet R3 enligt de koefficienter som anges i bilaga III del II, plus 10 euro per 100 kg slaktkroppsvikt.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 ska anbud avvisas om det pris som erbjuds är högre än det högsta uppköpspris som avses i artikel 19.2 första stycket för den berörda delperiod under vilken anbud kan lämnas in.

3. Om det uppköpspris som tilldelas anbudsgivarna är högre än det genomsnittliga marknadspris som avses i punkt 1 ska uppköpspriset justeras genom multiplikation med den koefficient som erhålls med hjälp av formel A i bilaga III del VII. Koefficienten får emellertid inte

a)	vara större än 1,

b)	medföra en sänkning av uppköpspriset som är större än skillnaden mellan detta pris och det genomsnittliga marknadspriset.

Om en medlemsstat förfogar över tillförlitliga uppgifter och lämpliga kontrollmedel kan den fatta beslut om att beräkna koefficienten för varje anbudsgivare med hjälp av formel B i bilaga III del VII.

Artikel 22

Begränsning av uppköp av nötkött

Om interventionsorganen i medlemsstaterna erbjuds större kvantiteter nötkött än vad de omedelbart kan överta får de begränsa uppköpen till de kvantiteter de kan överta på sitt territorium eller i en av sina interventionsregioner enligt definitionen i artikel 16.5 andra stycket.

Medlemsstaterna ska sörja för likabehandling av alla parter vid sådana begränsningar.

KAPITEL II

Primära krav och frisläppande eller förverkande av säkerheten

Artikel 23

Primära krav

Följande krav ska utgöra primära krav i den mening som avses i artikel 20 i förordning (EEG) nr 2220/85:

a)	Upprätthållande av erbjudandet eller anbudet.

b)	Leverans av produkterna till den lagringsplats som utses av interventionsorganen inom den tidsfrist som fastställs i leveransordern i enlighet med artikel 25.

c)	Överensstämmelse med de krav som avses i artikel 7.

d)	För spannmål och ris, gäller att produkterna ska finnas på den lagringsplats som angavs när erbjudandet eller anbudet lämnades in.

Artikel 24

Frisläppande och förverkande av säkerheten

1. Den säkerhet som avses i artikel 9 i ska frisläppas så snart den aktör som lämnat in erbjudandet eller anbudet har levererat den kvantitet som anges i leveransordern enligt artikel 25 inom fastställd tidsfrist och så snart överensstämmelse med de krav som avses i artikel 7 har konstaterats.

2. Om produkterna inte överensstämmer med de krav som avses i artikel 7 ska de inte godtas och säkerheten ska förverkas i förhållande till de kvantiteter som inte godtas.

3. Om den aktör som lämnat in erbjudandet eller anbudet inte levererar produkterna inom den tidsfrist som anges i leveransordern ska, utom vid force majeure, säkerheten förverkas i proportion till den kvantitet som inte har levererats och uppköpet annulleras avseende de kvantiteter som ännu inte har levererats.

4. I de fall erbjudanden eller anbud inte är giltiga eller inte har godkänts ska säkerheterna frisläppas.

5. För spannmål och ris ska säkerheten förverkas om interventionsorganet inte har mottagit tillfredsställande bevis på att de kvantiteter som erbjudandena eller anbuden gäller verkligen fanns på lagringsplatsen, i enlighet med artikel 10.1 b ii.

För tillämpningen av första stycket ska interventionsorganet utföra kontroller av de kvantiteter som finns på lagringsplatserna genom att efter nödvändiga ändringar tillämpa de bestämmelser och villkor som fastställs i förordning (EG) nr 884/2006 rörande kontroller av den fysiska närvaron av de kvantiteter som lagras inom ramen för offentliga lagringsåtgärder, och särskilt de som fastställs i bilaga I del B.III till den förordningen. Dessa kontroller ska omfatta minst 5 % av anbudsgivarna och 5 % av de erbjudna kvantiteterna, på grundval av en riskanalys.

6. När det gäller spannmål och ris ska, om den kvantitet som faktiskt har levererats och godkänts understiger den kvantitet som kontraktet omfattar, hela säkerheten frisläppas om skillnaden är högst 5 %.

7. När det gäller nötkött ska, om den kvantitet som faktiskt har levererats och godkänts understiger den kvantitet som kontraktet omfattar, säkerheten

a)	frisläppas i sin helhet om skillnaden är högst 5 % eller 175 kg,

utom i fall av force majeure, förverkas

i)	delvis, motsvarande de kvantiteter som inte har levererats eller godkänts, om skillnaden är högst 15 %,

ii)	helt i övriga fall, i enlighet med artikel 29 i förordning (EEG) nr 2220/85.

8. Om artikel 14.2 tillämpas ska säkerheten frisläppas.

KAPITEL III

Allmänna bestämmelser för leveranser

Avsnitt I

Leveranser

Artikel 25

Leveranser och leveransorder

Efter det att giltigheten har kontrollerats i enlighet med artikel 11.1 och efter det att det meddelande som avses i artikel 20.3 har skickats ska interventionsorganet utfärda en leveransorder, om inte annat följer av de åtgärder som vidtas enligt artiklarna 14.1 och 19.1. Leveransordern ska vara daterad och numrerad, samt innehålla följande uppgifter:

a)	Den kvantitet som ska levereras.

b)	Sista datum för leveransen av produkterna.

c)	Den lagringsplats som produkterna ska levereras till.

d)	Det pris till vilket erbjudandet eller anbudet godtas.

Leveransorder ska inte utfärdas för kvantiteter som inte har meddelats till kommissionen i enlighet med artiklarna 13.1 och 18.1.

Artikel 26

Särskilda bestämmelser för leverans av spannmål och ris

1. Om spannmål eller ris inte kan levereras till lagringsplatsen på den interventionsort enligt artikel 10.1 a iv som anges av den aktör som lämnat in erbjudandet eller anbudet, ska interventionsorganet utse en annan lagringsplats på samma interventionsort eller en lagringsplats på en annan godkänd interventionsort, till vilken leveransen ska göras, till lägsta kostnad.

2. Leveransen till lagringsplatsen ska ske senast i slutet av den tredje månaden efter den dag då leveransordern enligt artikel 25 utfärdades och i vart fall senast den 30 juni för spannmål och den 31 augusti för ris.

I de fall som avses i artikel 35.2 ska leveransen ske senast den 31 augusti för spannmål och senast den 31 oktober för ris.

3. Leveransen ska vägas in i närvaro av den aktör som lämnat in erbjudandet eller anbudet och en i förhållande till denne oberoende representant för interventionsorganet.

Representanten för interventionsorganet får dock även vara lagerhållare. I sådana fall ska interventionsorganet, inom 30 dagar från dagen för det villkorliga övertagandet enligt artikel 31.1, genomföra en inspektion, som minst inbegriper en volymkontroll. Den eventuella skillnaden mellan invägd kvantitet och den kvantitet som beräknas med hjälp av volymkontrollmetoden får inte vara större än 5 %.

Om toleransgränsen inte överstigs ska lagerhållaren bära samtliga kostnader för eventuella kvantitetsskillnader som kan framkomma vid en senare vägning i förhållande till den vikt som bokfördes då spannmålen eller riset togs över.

Om toleransgränsen överstigs ska spannmålen eller riset vägas omgående. Om den fastställda vikten understiger den bokförda vikten ska lagerhållaren bära samtliga kostnader för vägningen och om den fastställda vikten överstiger den bokförda vikten ska medlemsstaten bära kostnaderna.

Artikel 27

Särskilda bestämmelser för leverans av nötkött

1. Kostnaderna för lossningen ska bäras av den anbudsgivare som har tilldelats kontraktet.

2. Den anbudsgivare som har tilldelats kontrakt ska leverera produkterna senast 17 dagar efter den första arbetsdagen efter den dag då förordningen om fastställande av det högsta uppköpspriset offentliggörs.

Interventionsorganet kan emellertid förlänga perioden med en vecka, beroende på vilka kvantiteter det är fråga om. Leveranserna får delas upp på flera sändningar.

3. Särskilda villkor för leverans av nötkött fastställs i bilaga III del III.

Artikel 28

Särskilda bestämmelser för leverans av smör och skummjölkspulver

1. Smör ska paketeras och levereras i block med en nettovikt på minst 25 kg i enlighet med villkoren i bilaga IV del IV. Förpackningarna ska vara nya, av hållfast material och utformade så att det säkerställs att smöret skyddas under hela transporten, inlagringen, lagringen och utlagringen. Förpackningarna ska minst vara märkta med följande uppgifter, eventuellt omskrivna till koder:

a)	Godkännandenummer som identifierar fabrik och medlemsstat där tillverkningen ägt rum.

b)	Tillverkningsdatum.

c)	Inlagringsdag.

d)	Partinummer och kollinummer. Kollinumret får ersättas med det pallnummer som finns angivet på pallen.

e)	Benämningen ”osyrat smör”, om pH-värdet i smörets vattenfas motsvarar detta.

Medlemsstaterna får föreskriva att skyldigheten att ange inlagringsdag på förpackningarna inte ska gälla om den lageransvarige förbinder sig att föra ett register i vilket de uppgifter som avses i första stycket förs in på inlagringsdagen.

2. Skummjölkspulver ska paketeras i säckar med en nettovikt på 25 kg i enlighet med villkoren i bilaga V delarna II och III. Säckarna ska märkas med följande uppgifter, eventuellt omskrivna till koder:

a)	Godkännandenummer som identifierar fabrik och medlemsstat där tillverkningen ägt rum.

b)	Tillverkningsdatum eller i tillämpliga fall, tillverkningsvecka.

c)	Partiets tillverkningsnummer.

d)	Benämningen ”spraytorkat skummjölkspulver”.

3. Den aktör som tilldelats kontrakt för ett erbjudande eller ett anbud ska leverera smöret eller skummjölkspulvret till lagringsplatsens lastbrygga inom 28 dagar efter det att leveransordern utfärdades. Leveransen får delas upp i olika sändningar.

Skummjölkspulver och smör ska levereras pallar av en kvalitet som lämpar sig för långtidslagring och de levererade pallarna ska ersättas med likvärdiga pallar.

Eventuella kostnader för lossning av smöret eller skummjölkspulvret vid lagringsplatsens lastbrygga ska bäras av den aktör som tilldelats kontrakt för ett erbjudande eller ett anbud.

Avsnitt II

Transportkostnader

Artikel 29

Transportkostnader för spannmål och ris

1. Kostnaderna för transport av spannmål och ris till den lagringsplats, för vilken kostnaderna enligt artikel 10.1 a iv är lägst enligt den aktör som lämnat in erbjudandet eller anbudet, ska bäras av denne när avståndet är högst 100 km. Om avståndet är över 100 km ska transportkostnaderna bäras av interventionsorganet.

2. Om den lagringsplats som angavs av den aktör som lämnade in erbjudandet eller anbudet ändras av interventionsorganet i enlighet med artikel 26.1, ska de tillkommande transportkostnaderna för avstånd på mer än 20 km bäras av interventionsorganet. Om avståndet är över 100 km ska dock samtliga transportkostnader bäras av interventionsorganet. Om artikel 31.2 tillämpas ska denna punkt inte gälla.

3. De kostnader som enligt punkt 1 och 2 ska bäras av interventionsorganet ska ersättas av kommissionen, på grundval av ett icke-schablonbelopp i enlighet med artikel 4.1 c i förordning (EG) nr 884/2006.

4. Transportkostnader i samband med att produkter byts ut i enlighet med artikel 35.2 ska bäras av den aktör som lämnar erbjudandet eller anbudet.

Artikel 30

Transportkostnader för smör och skummjölkspulver

1. Interventionsorganet ska välja den tillgängliga lagringsplats som ligger närmast den plats där smöret eller skummjölkspulvret lagras.

Interventionsorganet får dock välja en annan lagringsplats inom ett avstånd på högst 350 km, under förutsättning att valet av den platsen inte medför extra lagringskostnader.

Interventionsorganet får välja en lagringsplats som ligger längre bort om detta val leder till lägre kostnader, inklusive lagrings- och transportkostnader. I sådana fall ska interventionsorganet utan dröjsmål underrätta kommissionen om sitt val.

2. Om det uppköpande interventionsorganet ligger i en annan medlemsstat än den på vars territorium det smör eller den skummjölk som erbjudandet eller anbudet avser lagras, ska avståndet mellan det lager där den aktör som lämnat in erbjudandet eller anbudet lagrar produkterna och gränsen till den medlemsstat i vilken det uppköpande interventionsorganet är beläget inte tas med i beräkningen av det största avstånd som avses i punkt 1.

3. För större avstånd än det som anges i punkt 1 ska de tillkommande transportkostnaderna bäras av interventionsorganet och uppgå till 0,05 euro per ton och kilometer för skummjölkspulver och 0,065 euro per ton och kilometer för smör. De tillkommande kostnaderna ska bäras av interventionsorganet på villkor att smörets temperatur inte överstiger 6 oC vid ankomsten till kyl- och fryshuset.

KAPITEL IV

Övertagande, inledande kontroller och provtagning

Artikel 31

Villkorligt övertagande

1. Villkorligt övertagande ska ske på följande dagar:

a)	För spannmål, ris, smör och skummjölkspulver, den dag då hela kvantiteten lagras in på den utsedda lagringsplatsen, men inte tidigare än dagen efter den dag då leveransordern utfärdades.

b)	För varje sändning av nötkött enligt artikel 27, dagen för invägning vid ingången till lagringsplatsens styckningsanläggning.

2. Interventionsorganet får besluta att övertagandet av spannmål, ris, smör och skummjölkspulver får äga rum på den lagringsplats där produkterna förvaras vid den tidpunkt då erbjudandet eller anbudet lämnas in, på villkor att lagringsplatsen uppfyller villkoren i artikel 3, samt att lagringsplatsen när det gäller spannmål och ris, har godkänts enligt artikel 2.3. I sådana fall ska det villkorliga övertagandet äga rum dagen efter den dag då leveransordern utfärdas.

3. Produkterna ska tas över av interventionsorganet eller dess representant, som ska vara en person som är oberoende i förhållande till den aktör som lämnat in erbjudandet eller anbudet.

Artikel 32

Kontrollåtgärder

1. Utan att det påverkar de kontroller för övertagande av produkter som krävs enligt denna förordning ska interventionslagren kontrolleras enligt villkoren i artikel 2 i förordning (EG) nr 884/2006.

2. För spannmål gäller, i de fall de kontroller som föreskrivs ska utföras på grundval av den riskanalys som avses i bilaga I del I tredje stycket till denna förordning, att medlemsstaterna ska ha det yttersta ansvaret för de ekonomiska konsekvenserna av att gränsvärdena för halten av främmande ämnen inte iakttas enligt bestämmelserna i artikel 2 i förordning (EG) nr 884/2006.

När det gäller ochratoxin A och aflatoxin övergår dock det ekonomiska ansvaret till gemenskapsbudgeten om den berörda medlemsstaten, på ett för kommissionen tillfredsställande sätt, kan bevisa att normerna har iakttagits vid inlagringen, att det har sörjts för normala lagringsförhållanden och att lagerhållaren har uppfyllt sina övriga skyldigheter.

3. För spannmål och ris gäller, i de fall den lagringsplats som anges i enlighet med artikel 10.1 a iii är belägen i en annan medlemsstat än den där erbjudandet eller anbudet lämnas in och interventionsorganet som har tagit emot erbjudandet eller anbudet beslutar att göra en kontroll på plats för att kontrollera att produkterna verkligen finns där, att interventionsorganet ska sända en begäran om kontroll och en kopia av erbjudandet eller anbudet till det interventionsorgan som har ansvaret för lagringsplatsen. Kontrollen på plats ska utföras inom den tidsfrist som fastställs av det interventionsorgan som har tagit emot erbjudandet eller anbudet.

4. Bestämmelserna om kontroll i bilagorna till denna förordning kan ändras i enlighet med det förfarande som avses i artikel 195.2 i förordning (EG) nr 1234/2007, särskilt om det finns risk för allvarliga störningar på marknaden på grund av främmande ämnen eller om kontrollerna av nivåerna av radioaktiv kontaminering i produkterna måste övervakas särskilt.

5. Den aktör som lämnar anbudet eller erbjudandet ska bära kostnaderna för de test som görs avseende spannmål i enlighet med följande metoder enligt bilaga I del XII:

i)	Bestämning av tanninhalten i sorghum.

ii)	Amylasaktivitetstest (Hagberg).

iii)	Bestämning av proteininnehållet i durumvete och vanligt vete.

iv)	Zeleny-testet.

v)	Test av maskinbearbetningsbarhet.

vi)	Analyser av främmande ämnen.

6. Vid oenighet om resultaten ska den aktör som har lämnat in anbudet eller erbjudandet bära kostnaderna för test som måste göras om, men endast om det visar sig att denne hade fel.

Artikel 33

Särskilda bestämmelser för övertagande av spannmål och ris vid lagerhållarens lagringsplats

1. Om övertagandet av spannmål eller ris äger rum på den lagringsplats där produkterna förvarades vid den tidpunkt då erbjudandet eller anbudet lämnades in ska den kvantitet som tas över fastställas på grundval av lagerbokföringen, vilken ska uppfylla de krav som ställs på professionell lagerbokföring och som säkrar att den är förenlig med gemenskapslagstiftningen, särskilt bilaga II till förordning (EG) nr 884/2006. Dessutom ska följande krav gälla:

Lagerbokföringen ska innehålla uppgifter om följande:

i)	Vikt vid vägning som har ägt rum högst tio månader före övertagandet.

ii)	Fysiska kvalitetsegenskaper vid vägningen, särskilt uppgift om vattenhalt.

iii)	Eventuella förflyttningar och eventuella behandlingar som har gjorts.

b)	Lagerhållaren ska intyga att partiet i fråga i alla avseenden motsvarar uppgifterna i lagerbokföringen.

c)	De kvalitetsegenskaper som fastställdes vid vägningen ska återfinnas hos det representativa provet, vilket ska utgöras av de prover som interventionsorganet eller dess representant tagit minst en gång per 60 ton.

2. Vid tillämpning av punkt 1 ska den vikt som registreras i enlighet med artikel 5 i förordning (EG) nr 884/2006 vara densamma som införts i lagerbokföringen, vid behov justerad med hänsyn till eventuella skillnader mellan den vattenhalt och/eller den halt av andra orenheter (Schwartzbesatz) som noterats vid invägning och den halt som fastställts på grundval av det representativa provet. Eventuell skillnad mellan halterna av andra orenheter får bara beaktas för justering av den vikt som införts i lagerbokföringen.

Inom 45 dagar efter övertagandet ska interventionsorganet göra en ny volymkontroll. Skillnaden mellan invägd kvantitet och den kvantitet som beräknas med hjälp av volymkontrollmetoden får inte vara större än 5 %.

Om toleransgränsen inte överstigs ska lagerhållaren bära samtliga kostnader för kvantitetsskillnader som eventuellt framkommer vid en senare vägning i förhållande till den vid övertagandet bokförda vikten.

Om toleransgränsen överstigs ska spannmålen eller riset vägas omgående. Vägningskostnaderna ska bäras av lagerhållaren om den noterade vikten är lägre än den bokförda vikten och av Europeiska garantifonden för jordbruket om den noterade vikten är högre, med beaktande av de toleransnivåer som anges i bilaga XI punkt 1 till förordning (EG) nr 884/2006.

Artikel 34

Övertagandedokumentet

1. Övertagandedokumentet ska utfärdas av interventionsorganet efter det att det på grundval av kontroller och analyser har fastställts att de villkor som anges i artikel 7 har uppfyllts och övertagandedokumentet ska utfärdas senast 60 dagar efter den sista leveransdagen enligt artikel 25 b. I övertagandedokumentet ska följande anges:

a)	Datum för kontroll av kvantitet och minimiegenskaper.

b)	Levererad vikt och för ris den sort det är fråga om.

c)	Antalet prover som tagits för det representativa provet för spannmål och ris.

d)	De egenskaper hos produkterna som har fastställt genom analyser.

e)	Den enhet som ansvarar för analyserna och resultaten.

f)	Datum för villkorligt övertagande enligt artikel 31.1.

g)	Eventuella kvantiteter spannmål och ris som inte har tagits över. Den aktör som har lämnat erbjudandet eller anbudet ska underrättas om dessa kvantiteter.

2. Övertagandedokumentet ska dateras och skickas till den aktör som har lämnat erbjudandet eller anbudet, samt till lagerhållaren.

Övertagandedokumentet får också registreras i interventionsorganets bokföringssystem och skickas elektroniskt.

Artikel 35

Skyldigheter i samband med inlämnande av erbjudanden och anbud

1. Om kontrollerna visar att produkterna inte uppfyller de villkor som anges i artikel 7 ska den aktör som lämnat erbjudandet eller anbudet

a)	på egen bekostnad återta de berörda produkterna,

b)	stå för de extrakostnader som uppstått från den dag som produkterna lagrades in till den dag då de lagras ut.

De kostnader som ska bäras av den aktör som har lämnat in erbjudandet eller anbudet ska fastställas på grundval av schablonbelopp för inlagrings-, utlagrings- och lagringkostnader i enlighet med artikel 4.1 i förordning (EG) nr 884/2006.

2. I de fall då kontroller och analyser visar att en kvantitet spannmål eller ris inte kan godtas för intervention får den aktör som har lämnat erbjudandet eller anbudet ersätta den kvantitet som inte uppfyller kraven. I sådana fall får interventionsorganet ändra leveransdatumet utan att detta påverkar de sista leveransdatum som anges i artikel 26.2.

Artikel 36

Särskilt villkor för nötkött – obligatorisk urbening

Interventionsorganet ska sörja för att allt uppköpt nötkött benas ur enligt bilaga III del IV.

KAPITEL V

Interventionspris, uppköpspris och betalningar

Artikel 37

Uppköpspris för nötkött

Uppköpspriset för nötkött ska vara fritt invägningen vid ingången till lagringsplatsens styckningsanläggning.

Artikel 38

Interventions- och uppköpspriser för spannmål och ris

1. För tillämpningen av artiklarna 13.3, 18.1 och 18.2 i förordning (EG) nr 1234/2007 med avseende på spannmålssektorn, ska det interventionspris som ska beaktas vid fastställande av det fasta uppköpspriset vara det referenspris som anges i artikel 8.1 a i den förordningen.

2. För spannmål och ris ska följande priser betalas:

a)	Vid uppköp till fast pris ska det pris som avses i punkt 1 betalas till den aktör som lämnat erbjudandet.

b)	Vid ett anbudsförfarande ska det pris som interventionsorganet beräknar på grundval av anbudspriset betalas till den anbudsgivare som tilldelats kontraktet.

I båda fallen ska priset justeras så att hänsyn tas till produkternas kvalitet i enlighet med bilaga I delarna IX, X och XI när det gäller spannmål och i bilaga II delarna II och III när det gäller ris.

3. När det gäller spannmål och ris ska det uppköpspris som ska betalas minskas om interventionsorganet i enlighet med artikel 31.2 tar över och lagrar produkterna på den lagringsplats där de befann sig när erbjudandet eller anbudet lämnades in. Minskningen ska utgöras av följande:

a)	Kostnaderna för transport mellan den faktiska övertagandeplats som utses av interventionsorganet och den lagringsplats som avses i artikel 10.1 a iv och till vilken produkterna skulle ha levererats till lägsta kostnad.

b)	Kostnaderna för utlagring från interventionslagret.

De kostnader som anges i första stycket leden a och b ska bedömas på grundval av de faktiska priser som noterats i den berörda medlemsstaten.

Artikel 39

Betalningar

1. Betalningen för de kvantiteter som tas över enligt artikel 34 ska erläggas senast 65 dagar efter det villkorliga övertagandet enligt artikel 31.

2. Betalning ska endast erläggas för den kvantitet som faktiskt har levererats och godkänts. Om den levererade och godkända kvantiteten i fråga är större än den antagna ska betalning endast erläggas för den kvantitet som antagits.

AVDELNING III

FÖRFARANDE FÖR FÖRSÄLJNING AV INTERVENTIONSPRODUKTER

KAPITEL I

Anbudsförfarande

Artikel 40

Inledande av anbudsförfarandet

1. De produkter som övertagits och är tillgängliga för försäljning ska säljas genom ett anbudsförfarande.

2. Anbudsförfarandet ska, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 195.2 i förordning (EG) nr 1234/2007, inledas genom en förordning, nedan kallad förordningen om inledande av försäljning.

Den första tidsfristen för inlämnande av anbud ska läggas tidigast sex dagar efter offentliggörandet av förordningen om inledande av försäljning.

3. Anbudsförfaranden får inledas för försäljning av produkter som finns lagrade i en eller flera regioner i gemenskapen eller i en medlemsstat.

4. Förordningen om inledande av försäljning ska särskilt innehålla följande information:

a)	Aktuella produkter och KN-nummer för spannmål och ris. För ris ska dessutom typ och sort anges och för nötkött ska relevant produktbeskrivning anges.

b)	Den period som omfattas (anbudsperiod) och de olika delperioder under vilka anbud kan lämnas in.

Förordningen om inledande av försäljning får dessutom innehålla följande information:

a)	De totala kvantiteter som anbudsförfarandet avser.

b)	Eventuella bestämmelser om transportkostnader för spannmål och ris.

5. Ett anbudsförfarande får begränsas till specifika användningsområden och/eller bestämmelseorter, särskilt när det gäller bearbetning av spannmål till etylalkohol (bioetanol) som ska användas för framställning av bränsle i gemenskapen.

Artikel 41

Meddelande om anbudsinfordran och åtgärder rörande meddelandet om anbudsinfordran

1. Alla interventionsorgan som innehar interventionslager som är tillgängliga för försäljning ska sammanställa ett meddelande om anbudsinfordran och offentliggöra detta senast fyra dagar före den första dagen för inlämnande av anbud.

2. I meddelandet ska bland annat följande anges:

a)	Namn på och adress till det interventionsorgan som utfärdar anbudsinfordran.

b)	En hänvisning till förordningen om inledande av försäljning.

c)	Tidsfrister för inlämnande av anbud för varje delanbudsinfordran.

Lagringsplatserna, lagerhållarnas namn och adresser, tillgängliga kvantiteter och

i)	för spannmål och ris, uppgift om de olika partierna, vilka ska fördelas på ett sådant sätt att det är möjligt att säkra likabehandling av aktörerna, samt uppgift om vilken kvalitet som varje parti omfattar,

ii)	för nötkött, uppgift om uppköpsdatum, fördelat på produkt och kyl- och fryshus.

e)	Leveransstadium enligt artikel 42.1 e och, om tillämpligt, typ av förpackning.

f)	Uppgift om huruvida det på lagringsplatsen finns möjligheter till lastning på transportmedel.

g)	Om det är fråga om ett anbud för export av spannmål och ris, uppgift om vilken hamn eller utförselort med lämplig teknisk utrustning för export av de aktuella produkterna som kan nås till lägsta transportkostnad.

h)	När det gäller smör, i tillämpliga fall uppgift om vilken typ av smör enligt artikel 28.1 e som anbudet avser.

3. Interventionsorganet ska se till att meddelandena om anbudsinfordran offentliggörs på lämpligt sätt, exempelvis genom att de anslås vid interventionsorganets huvudkontor eller läggs ut på interventionsorganets webbplats eller på det behöriga ministeriets webbplats.

4. Interventionsorganet ska vidta de åtgärder som behövs för att de berörda parterna ska få möjlighet att

a)	innan anbud lämnas, på egen bekostnad inspektera och, med undantag för nötkött, ta prov på den produkt som är till salu och undersöka dessa,

b)	ta del av resultaten av de analyser som avses i bilaga I del XII, bilaga II del VI, bilaga IV del V och bilaga V del VI.

5. För tillämpningen av punkt 2 g får hamnarna i Rijeka och Split betraktas som utförselorter.

Artikel 42

Inlämnande av anbud och giltiga anbud

1. Ett anbud ska vara giltigt om följande villkor uppfylls:

a)	Anbudet innehåller en hänvisning till förordningen om inledande av försäljning och uppgift om delperiodens sista dag för inlämnande av anbud.

b)	Anbudsgivarens identifieringsuppgifter anges i ansökan, dvs. namn, adress och momsregistreringsnummer.

c)	Anbudet innehåller uppgifter om aktuella produkter, vid behov med KN-nummer för spannmål och ris, och relevant produktbeskrivning för nötkött.

d)	Anbudet innehåller uppgift om den kvantitet som det omfattar och, när det gäller spannmål och ris, om de olika partierna.

e)	I anbudet anges anbudspriset i euro per måttenhet, avrundat till högst två decimaler och exklusive moms, för spannmål och ris levererat ombord på ett transportmedel och för andra produkter levererade till lagringsplatsens lastbrygga.

f)	Anbudet avser minst de minimikvantiteter som avses i artikel 43.2 för nötkött, smör och skummjölkspulver.

g)	Anbudet innehåller uppgift om den lagringsplats där produkten förvaras och för mejeriprodukter en eventuell alternativ lagringsplats.

h)	Anbudet innehåller bevis för att anbudsgivaren har ställt den säkerhet som avses i artikel 44.

i)	Anbudet innehåller inte några andra villkor ställda av anbudsgivaren än de som fastställs i denna förordning och i förordningen om inledande av försäljning.

j)	Anbudet är avfattat på det officiella språket eller på något av de officiella språken i den medlemsstat där anbudet lämnas in.

2. När det gäller spannmål och ris ska anbudspriset avse den minimikvalitet eller standardkvalitet som definieras i bilaga I del II till denna förordning respektive i bilaga IV avsnitt A till förordning (EG) nr 1234/2007.

Om det är fråga om ett anbudsförfarande för export av spannmål enligt bilaga II del II till kommissionens förordning (EG) nr 376/2008 (18) ska anbuden endast godtas om de åtföljs av en ansökan om exportlicens.

Det får föreskrivas att anbud som lämnas in i enlighet med artikel 47 i kommissionens förordning (EG) nr 376/2008 inte ska vara giltiga.

Genom undantag från artikel 22.1 i förordning (EG) nr 376/2008 ska exportlicenser som utfärdas enligt denna förordning vad gäller giltighetstiden betraktas som utfärdade på sista dagen för inlämnande av anbud.

3. När det gäller nötkött, smör och skummjölkspulver ska anbudspriset avse nettovikten. När det gäller nötkött ska nettovikten betraktas som skillnaden mellan den bruttovikt som fastställs vid kyl- och fryshusets lastbrygga och förpackningsmaterialets genomsnittliga vikt före användning.

För smör ska anbuden, i tillämpliga fall, innehålla uppgift om den typ av smör i enlighet med artikel 41.2 h som anbudet avser.

4. Anbud som lämnas in på en lördag, söndag eller allmän helgdag ska anses vara mottagna av det behöriga organet den första arbetsdagen efter den dag då de lämnades in.

5. Om tidsfristen för inlämnande av anbud är en allmän helgdag ska anbuden lämnas in senast den sista arbetsdagen före den allmänna helgdagen.

6. Anbuden får inte återkallas eller ändras efter det att de har lämnats in.

Artikel 43

Kvantitet per anbud

1. När det gäller spannmål och ris ska anbuden avse ett helt försäljningsparti i enlighet med vad som anges i anbudsinfordran.

2. Ett anbud ska som lägst avse en minimikvantitet på

a)	2 ton om det är fråga om nötkött,

b)	10 ton om det är fråga om smör eller skummjölkspulver.

Om den kvantitet som finns tillgänglig på lagringsplatsen är mindre än minimikvantiteten ska den tillgängliga kvantiteten utgöra minimikvantiteten.

Artikel 44

Säkerheter

När ett anbud som avser försäljning av interventionsprodukter lämnas in ska det ställas en säkerhet i enlighet med förordning (EG) nr 2220/85 till förmån för det interventionsorgan till vilket anbudet lämnas in. Säkerheten ska vara på följande belopp:

a)	Ris och spannmål: 10 euro/ton.

b)	Nötkött, smör och skummjölkspulver: 60 euro/ton.

Artikel 45

Meddelanden om anbuden till kommissionen

1. Interventionsorganen ska meddela alla giltiga anbud till kommissionen, inom de tidsfrister som fastställs i förordningen om inledande av försäljning.

2. Meddelandena får inte innehålla de uppgifter som avses i artikel 42.1 b.

3. Om inga anbud inkommer ska interventionsorganen meddela kommissionen detta inom de tidsfrister som avses i punkt 1.

4. Meddelandena ska skickas i enlighet med artikel 58.

Artikel 46

Beslut på grundval av anbud

1. På grundval av de anbud som meddelats enligt artikel 45.1 ska kommissionen, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 195.2 i förordning (EG) nr 1234/2007, fastställa ett lägsta försäljningspris eller besluta att inte fastställa ett lägsta försäljningspris.

När det gäller smör och skummjölkspulver får det lägsta försäljningspriset variera beroende på var de produkter som bjuds ut till försäljning lagras.

2. De beslut som avses i punkt 1 ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 47

Individuella beslut om anbud

1. Om inget lägsta försäljningspris har fastställts ska samtliga anbud avvisas.

2. Om ett lägsta försäljningspris har fastställts, ska interventionsorganen avvisa alla anbud som ligger under det lägsta försäljningspriset.

Interventionsorganen ska inte godta anbud som inte har meddelats enligt artikel 45.

3. Interventionsorganen ska fatta de beslut som avses i punkt 1 och 2 efter det att kommissionens beslut enligt artikel 46.2 har offentliggjorts. De ska underrätta anbudsgivarna om utgången av deras deltagande i anbudsförfarandet inom tre arbetsdagar efter det att kommissionens beslut träder ikraft. De ska underrätta de anbudsgivare som tilldelats kontrakt om de godtagna kvantiteterna och om det pris som ska betalas, för spannmål och ris justerat med hjälp av tillägg eller avdrag enligt bilaga I delarna IX, X och XI och bilaga II delarna II och III.2, i de fall då produktens kvalitet skiljer sig från minimikvaliteten respektive standardkvaliteten.

4. I de fall då den ansökan om exportlicens för export av spannmål, som i enlighet med artikel 42.2 inges av den anbudsgivare som tilldelats kontrakt, bygger på artikel 47 i förordning (EG) nr 376/2008 ska interventionsorganet annullera försäljningen av eventuella kvantiteter för vilka det inte har utfärdats någon exportlicens i enlighet med den artikeln.

5. De rättigheter och skyldigheter som tillkommer en anbudsgivare som tilldelats kontrakt får inte överlåtas.

Artikel 48

Särskilda bestämmelser för tilldelning av mejeriprodukter och nötkött

1. När det gäller smör och skummjölk ska den anbudsgivare som erbjuder det högsta priset tilldelas kontrakt. Om inte hela den tillgängliga kvantiteten omfattas av detta kontrakt, ska kontrakt på den återstående kvantiteten tilldelas de andra anbudsgivarna i fallande ordning efter erbjudet pris.

2. Om ett anbud som godtas avser en större kvantitet än vad som finns tillgängligt på en viss lagringsplats ska anbudsgivaren i fråga endast tilldelas den tillgängliga kvantiteten. Interventionsorganet får emellertid välja ut andra lagringsplatser så att det är möjligt att nå upp till den kvantitet som anges i anbudet, om anbudsgivaren godkänner detta.

3. Om antagandet av två eller flera anbud till samma pris för en produkt från en viss lagringsplats skulle leda till att den tillgängliga kvantiteten överskrids, ska den tillgängliga kvantiteten tilldelas i proportion till de kvantiteter som begärts i anbuden. Om detta emellertid innebär att det tilldelas kvantiteter som är mindre än de kvantiteter som anges i artikel 43.2 ska tilldelningen ske genom lottdragning.

4. Om den kvantitet som är kvar på lagringsplatsen när alla anbudsgivare som tilldelats kontrakt har fått sin andel understiger den kvantitet som anges i artikel 43.2 ska interventionsorganet erbjuda denna resterande kvantitet till de anbudsgivare som har tilldelats kontrakt, med början hos den anbudsgivare som erbjöd det högsta priset. Denne ska erbjudas möjlighet att köpa resterande kvantitet till det lägsta försäljningspriset.

5. Interventionsorganet ska tilldela smör och skummjölkspulver på grundval av dess inlagringsdag, vilket innebär att den äldsta produkten av den totala kvantitet som är tillgänglig på de lagringsplatser som anbudsgivaren har angivit, eller eventuellt av den kvantitet osyrat smör eller den kvantitet syrat smör i det kyl- och fryshus som anbudsgivaren har angivit, alltid tilldelas först.

6. Interventionsorganen ska i första hand sälja det nötkött som varit i kyl- och fryshuset längst.

Artikel 49

Betalningar

Anbudsgivare som tilldelats kontrakt ska, innan produkten lagras ut och inom den tidsfrist som anges i artikel 51.2, till interventionsorganet betala anbudspriset för varje kvantitet som de tar ut, enligt vad som har fastställts och meddelats av interventionsorganet enligt artikel 47.3.

Artikel 50

Försäljning som sköts av medlemsstaterna

1. Om inget anbudsförfarande enligt artikel 40 pågår i en medlemsstat får medlemsstaten själv inleda ett anbudsförfarande för försäljning om den sammanlagda kvantitet som finns kvar på en lagringsplats är mindre än följande kvantiteter:

a)	Enskilda spannmålssorter: 5 000 ton.

b)	Ris: 1 000 ton.

c)	Nötkött, smör och skummjölkspulver: 100 ton.

2. För anbudsförfaranden som inleds av en medlemsstat i enlighet med punkt 1 ska detta avsnitt med undantag för artiklarna 40.2, 41.2 b, 42.1 a och f, 43, 45 och 46.2 samt avsnitt IV tillämpas. Artikel 46.1 ska tillämpas med nödvändiga ändringar på beslut av medlemsstaten.

3. Medlemsstaterna får bjuda ut för direktförsäljning sådana produkter som efter den okulärbesiktning som görs av interventionsorganet i samband med den årliga lagerinventeringen eller i samband med inspektion befinns vara omöjliga att packa om eller försämrade kvalitetsmässigt i enlighet med artikel 5.1 d och f i förordning (EG) nr 884/2006.

Denna punkt ska tillämpas inom ramen för de kvantiteter som anges i punkt 1 i denna artikel.

4. Interventionsorganen ska säkerställa likabehandling av alla berörda anbudsgivare.

KAPITEL II

Utlagring

Artikel 51

Utlagringsorder

1. När det belopp som avses i artikel 49 har erlagts ska interventionsorganet utfärda en utlagringsorder som ska innehålla följande uppgifter:

a)	Den kvantitet för vilken betalning har erlagts.

b)	Den lagringsplats där produkten lagras.

c)	Sista dag för utlagring av produkten.

2. En anbudsgivare som tilldelats kontrakt ska inom 30 dagar efter det meddelande som avses i artikel 47.3 lagra ut den produkt som han eller hon har fått sig tilldelad.

3. På begäran av en anbudsgivare som tilldelats kontrakt, får interventionsorganet besluta om en längre tidsfrist för utlagring från lagringsplatsen. Om produkten inte har utlagrats inom den tidsfrist som anges i punkt 2 ska dock, med undantag av fall av force majeure, anbudsgivaren bära lagringskostnaderna från och med dagen efter sista dag för utlagring av produkten. Dessutom ska lagringen ske på anbudsgivarens risk.

Artikel 52

Utlagring av smör och skummjölkspulver

1. Vid utlagringen ska interventionsorganet tillhandahålla smöret och skummjölkspulvret på lastpallar vid lagringsplatsens lastbrygga.

2. Köparen ska överlämna likvärdiga lastpallar i utbyte till interventionsorganet.

3. Kostnaderna för lastning och eventuell lossning från pallarna ska bäras av köparen av smöret eller skummjölkspulvret. Dessa kostnader ska fastställas schablonmässigt av medlemsstaten som på begäran ska informera alla berörda parter om dessa.

KAPITEL III

Primära krav och frisläppande eller förverkande av säkerheten

Artikel 53

Primära krav

Upprätthållande av anbuden efter det att den tidsfrist som avses i artikel 40.4 b har löpt ut och betalning av priset enligt artikel 49 ska utgöra primära krav i den mening som avses i artikel 20 i förordning (EEG) nr 2220/85.

Artikel 54

Frisläppande och förverkande av säkerheten

1. För anbudsgivare vars anbud inte antas ska den säkerhet som ställts i enlighet med artikel 44 frisläppas omedelbart efter det att det beslut som avses i artiklarna 46.2 och 50.2 har fattats.

2. För anbudsgivare som tilldelas kontrakt ska säkerheten frisläppas för kvantiteter för vilka försäljningspriset har betalats i enlighet med artikel 49.

3. Med undantag för fall av force majeure ska säkerheten förverkas i förhållande till de kvantiteter för vilka betalning inte har erlagts i enlighet med artikel 49 och försäljningen ska annulleras för de kvantiteter för vilka betalning inte har erlagts.

AVDELNING IV

BESTÄMMELSER OM MEDDELANDEN

Artikel 55

Interventionsorgan och interventionsorter för spannmål och ris

1. När det gäller spannmål och ris ska medlemsstaterna skicka in uppgifter om följande till kommissionen:

a)	De godkända interventionsorganen.

b)	De godkända interventionsorterna.

c)	De godkända lagringsplatserna på interventionsorterna.

d)	Minimikvantiteter för uppköp av produkter till fast pris, om dessa skiljer sig från de kvantiteter som anges i artikel 8.1.

2. Meddelandena ska skickas i enlighet med artikel 58.

3. Förteckningen över interventionsorgan och förteckningen över interventionsorter och lagringsplatser samt uppdateringar av förteckningarna ska ställas till medlemsstaternas och allmänhetens förfogande genom alla lämpliga åtgärder via de informationssystem som upprättas av kommissionen, inbegripet offentliggörande på Internet.

Artikel 56

Veckomeddelanden om spannmål och ris

1. Under perioden från det att en intervention inleds till och med att uppköpet har avslutats ska de berörda medlemsstaterna, för varje spannmål som avses i artikel 10.1 a i förordning (EG) nr 1234/2007 och för ris, varje onsdag senast klockan 12.00 (lokal tid Bryssel) meddela kommissionen följande uppgifter avseende den föregående veckan:

a)	De kvantiteter vanligt vete som erbjuds enligt artikel 13.

b)	De kvantiteter som omfattas av anbud enligt artikel 20.1.

c)	De kvantiteter för vilka artikel 24.5 är tillämplig.

d)	De kvantiteter som omfattas av villkorligt övertagande enligt artikel 31.1 a.

2. För varje spannmål som anges i artikel 10.1 a i förordning (EG) nr 1234/2007 och för ris ska de berörda medlemsstaterna senast klockan 12.00 (lokal tid Bryssel) varje onsdag meddela kommissionen följande uppgifter om lagerhållningen under den föregående veckan:

a)	De kvantiteter som fanns i lager vid ingången av regleringsåret.

b)	De sammanlagda kvantiteter som tagits över sedan ingången av regleringsåret.

c)	De sammanlagda kvantiteter som lagrats ut från lagringsplatsen sedan ingången av regleringsåret, fördelade på användningsområde och bestämmelseort, samt de sammanlagda kvantiteter som gått förlorade.

d)	De sammanlagda kvantiteter som har öronmärkts (kontrakterats), fördelade på användningsområde och bestämmelseort.

e)	De kvantiteter som omfattas av anbud i slutet av veckorapporteringsperioden.

3. För varje spannmål och spannmålskvalitet som anses vara av intresse för EU-marknaden ska medlemsstaterna varje onsdag senast klockan 12.00 (lokal tid Bryssel) till kommissionen skicka in uppgifter för den föregående veckan avseende de representativa marknadspriserna uttryckta i nationell valuta per ton. Dessa priser ska noteras regelbundet och på ett oberoende sätt som är öppet för insyn, och det ska anges uppgifter om kvalitetsegenskaper, noteringsplatsen för varje produkt och saluföringsledet.

4. För varje rissort som anses vara av intresse för EU-marknaden ska de berörda medlemsstaterna varje onsdag senast klockan 12.00 (lokal tid Bryssel) till kommissionen skicka in uppgifter för den föregående veckan avseende de representativa marknadspriserna uttryckta i nationell valuta per ton. Dessa priser ska noteras regelbundet och på ett oberoende sätt som är öppet för insyn, och det ska anges uppgifter om bearbetningsledet, noteringsplatsen för varje produkt och saluföringsledet.

5. Meddelandena ska skickas i enlighet med artikel 58.

Artikel 57

Månatliga meddelanden

1. Interventionsorgan som innehar interventionslager ska senast den femtonde dagen i varje månad meddela kommissionen följande uppgifter avseende den föregående månaden:

a)	För spannmål ska meddelas de genomsnittliga resultaten när det gäller rymdvikt, vattenhalt, andel sönderslagna kärnor och proteininnehåll som konstaterats för de spannmålspartier som övertagits, fördelat på de regionala nivåer som fastställs i bilaga III till rådets förordning (EEG) nr 837/90 (19).

För smör och skummjölkspulver ska följande uppgifter meddelas:

i)	De kvantiteter av varje produkt som finns i lager i slutet av den aktuella månaden, samt de kvantiteter som lagrats in eller som tagits ut ur lagringsplatserna under samma månad.

ii)	En förteckning över de kvantiteter av varje produkt som tagits ut ur lagringsplatserna under den aktuella månaden, fördelat efter de förordningar som produkterna omfattas av.

iii)	En förteckning efter ålder över de kvantiteter som finns i lager i slutet av den aktuella månaden.

För nötkött ska följande uppgifter meddelas:

i)	De kvantiteter av varje produkt som finns i lager i slutet av den aktuella månaden, samt de kvantiteter som lagrats in eller som tagits ut ur lagringsplatserna under samma månad.

ii)	En förteckning över de kvantiteter av varje produkt som tagits ut ur lagringsplatserna under den aktuella månaden, fördelat efter de förordningar som produkterna omfattas av.

iii)	De kvantiteter av varje urbenad produkt för vilka försäljningskontrakt ingåtts under den ifrågavarande månaden.

iv)	De kvantiteter av varje urbenad produkt för vilka en utlagringsorder eller ett liknande dokument har utfärdats under den ifrågavarande månaden.

v)	De kvantiteter av varje urbenad produkt som har framställts av icke urbenat nötkött under den ifrågavarande månaden.

vi)	De icke kontrakterade lagren och de faktiska lagren av varje urbenad produkt vid den ifrågavarande månadens slut med angivande av hur länge de icke kontrakterade kvantiteterna har lagrats.

d)	För samtliga produkter ska meddelas om ett anbudsförfarande har inletts, vilka kvantiteter som har tilldelats och vilka eventuella lägsta försäljningspriser som har fastställts med tillämpning av artikel 50.

2. För tillämpningen av punkt 1 b avses med

a)	kvantiteter som har lagrats in: de kvantiteter som faktiskt placeras i lagret, oavsett om de har tagits över av interventionsorganet eller inte, och

b)	kvantiteter som har lagrats ut: kvantiteter som har tagits ut ur lagret, eller om säljaren tar över produkterna före utlagringen, de kvantiteter som har tagits över.

3. För tillämpningen av punkt 1 c avses med

a)	icke kontrakterade lager: de lager för vilka försäljningskontrakt ännu inte ingåtts, och

b)	faktiska lager: summan av icke kontrakterade lager och lager för vilka försäljningskontrakt har ingåtts, men som ännu inte övertagits.

4. Även om inget finns att meddela enligt denna artikel ska detta meddelas kommissionen.

5. Meddelandena ska skickas i enlighet med artikel 58.

Artikel 58

Metod för meddelandeskyldigheter

1. Medlemsstaterna ska skicka meddelandena till kommissionen på elektronisk väg och därvid använda den blankett som kommissionen har ställt till deras förfogande.

2. Meddelandenas utformning och innehåll ska följa de förlagor eller metoder som kommissionen har ställt till de behöriga myndigheternas förfogande. Förlagorna och metoderna ska anpassas och uppdateras efter det att den förvaltningskommitté som avses i artikel 195.1 i förordning (EG) nr 1234/2007 och de berörda behöriga myndigheterna har underrättats om detta.

3. De behöriga myndigheter som utses av medlemsstaterna ska ansvara för att meddelandeskyldigheten fullgörs.

AVDELNING V

ÄNDRINGAR, UPPHÄVANDEN OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 59

Ändring av förordning (EG) nr 562/2005

Kapitel I i förordning (EG) nr 562/2005 ska utgå.

Artikel 60

Upphävanden

Följande förordningar ska upphöra att gälla:

a)	Förordning (EG) nr 1669/2006 med verkan från och med den dag då denna förordning träder i kraft.

b)	Förordning (EG) nr 214/2001 och förordning (EG) nr 105/2008 med verkan från och med den 1 mars 2010.

c)	Förordning (EG) nr 687/2008, förordning (EG) nr 127/2009 och förordning (EG) nr 670/2009 med verkan från och med den 1 juli 2010 vad beträffar spannmål.

d)	Förordning (EG) nr 75/91 och förordning (EG) nr 670/2009 med verkan från och med den 1 september 2010 vad beträffar ris.

De förordningar som upphör att gälla ska emellertid fortsätta att gälla för de erbjudanden och anbud som har lämnats in i enlighet med dem. Denna förordning ska emellertid gälla för lagring och avyttring av produkter i samtliga fall.

Artikel 61

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

För följande produkter ska den emellertid tillämpas enligt följande:

a)	Från och med den 1 mars 2010 för smör och skummjölkspulver.

b)	Från och med den 1 juli 2010 för spannmål.

c)	Från och med den 1 september 2010 för ris.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 11 december 2009.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande

(1) EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2) EUT L 30, 31.1.2009, s. 1.

(3) EUT L 171, 23.6.2006, s. 35.

(4) EGT L 205, 3.8.1985, s. 5.

(5) EUT L 95, 14.4.2005, s. 11.

(6) EGT L 9, 12.1.1991, s. 15.

(7) EGT L 37, 7.2.2001, s. 100.

(8) EUT L 312, 11.11.2006, s. 6.

(9) EUT L 32, 6.2.2008, s. 3.

(10) EUT L 192, 19.7.2008, s. 20.

(11) EUT L 42, 13.2.2009, s. 3.

(12) EUT L 194, 25.7.2009, s. 22.

(13) EUT L 139, 30.4.2004, s. 55.

(14) EGT L 13, 19.1.2000, s. 12.

(15) EUT L 251, 27.7.2004, s. 9.

(16) EGT L 230, 19.8.1991, s. 1.

(17) EUT L 337, 16.12.2008, s. 3.

(18) EUT L 114, 26.4.2008, s. 3.

(19) EGT L 88, 3.4.1990, s. 1.

BILAGA I

SPANNMÅL

DEL I

Kriterier för spannmål

De villkor för spannmål som nämns i artikel 7.1 är följande:

a)	Spannmålen ska ha den färg som är typisk för den sort den tillhör.

b)	Spannmålen ska vara fri från främmande lukter och levande skadedjur (även kvalster), oavsett utvecklingsstadium.

c)	Spannmålen uppfyller minimikraven för kvalitet enligt del II i denna bilaga.

d)	Halterna av främmande ämnen, även radioaktiv kontaminering, överstiger inte de högsta tillåtna halterna i gemenskapslagstiftningen.

Följande gränsvärden för halten av främmande ämnen får inte överskridas:

a)	De gränsvärden för vanligt vete och durumvete som fastställs i rådets förordning (EEG) nr 315/93 (1), samt de gränsvärden för Fusarium-toxiner som fastställs i punkterna 2.4–2.7 i bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1881/2006 (2).

b)	De gränsvärden för korn, majs och sorghum som fastställs i direktiv 2002/32/EG.

Medlemsstaterna ska kontrollera halterna av främmande ämnen, inklusive radioaktivitet, på grundval av en riskanalys som särskilt beaktar de uppgifter som tillhandahållits av den aktör som lämnat in erbjudandet eller anbudet och dennes åtaganden i fråga om kravens uppfyllande, särskilt mot bakgrund av analysresultaten.

Om analyserna visar att Zeleny-talet för ett parti vanligt vete ligger mellan 22 och 30 måste deg av sådant vete vara icke-klistrig och maskinbearbetningsbar för att vetet ska kunna anses vara av sund, god och marknadsmässig kvalitet.

DEL II

Minimikrav för kvalitet enligt del I

Durumvete

Vanligt vete

Korn

Majs

Sorghum

A.	Maximal vattenhalt

14,5 %

13,5 %

B.	Maximal andel av andra beståndsdelar än basspannmål av felfri kvalitet

12 %

1.	Sönderslagna kärnor

6 %

5 %

2.	Orenheter i form av defekta kärnor (andra än de som avses i punkt 3)

5 %

7 %

12 %

5 %

varav

a)	skrumpna kärnor

—

b)	andra spannmål

3 %

—

5 %

—

c)	kärnor angripna av skadedjur

—

d)	kärnor med missfärgat groddanlag

—

e)	kärnor som värmeskadats vid torkning

0,50 %

3 %

0,50 %

3.	Fläckiga och/eller mögelangripna kärnor, varav

5 %

—

—	mögelangripna kärnor

1,5 %

—

4.	Grodda kärnor

4 %

6 %

5.	Andra orenheter (Schwarzbesatz), varav

3 %

a)	ogräsfrön:

—

skadliga

0,10 %

—

andra

—

b)	Skadade kärno, varav

—

—	kärnor som skadats genom spontan upphettning eller alltför kraftig upphettning vid torkningen

0,05 %

—

andra

—

c)	främmande beståndsdelar

—

skal

—

e)	mjöldrygor

0,05 %

—

f)	skämda kärnor

—

g)	döda insekter och insektsdelar

—

C.	Högsta procentandel helt eller delvis mjöliga kärnor

27 %

—

D.	Högsta tanninhalt

—

1 %

E.	Lägsta rymdvikt (kg/hl)

—

F.	Lägsta proteinhalt

11,5 %

10,5 %

—

G.	Lägsta falltal i sekunder (Hagberg)

220

—

H.	Lägsta Zeleny-tal (ml)

—

Ett streck ”–”	i tabellen betyder att det inte finns något specifikt minimikrav.
Asterisken (*)	indikerar ”i procent av torrsubstansen”.

Andra beståndsdelar än basspannmål av felfri kvalitet definieras i del III i denna bilaga.

Kärnor av basspannmål och andra spannmål som är skadade, angripna av mjöldrygor eller skämda ska klassificeras som ”andra orenheter”, även om de har fel som tillhör andra kategorier.

DEL III

1. DEFINITION AV ANDRA BESTÅNDSDELAR ÄN BASSPANNMÅL AV FELFRI KVALITET

1.1 Sönderslagna kärnor

Alla kärnor på vilka endospermet delvis är frilagt ska betraktas som sönderslagna kärnor. Kärnor som skadats vid tröskning och kärnor från vilka grodden har avlägsnats hör också till denna grupp.

För majs förstås med sönderslagna kärnor kärnor eller delar av kärnor som rinner igenom en rundhålssikt med 4,5 mm håldiameter.

För sorghum förstås med sönderslagna kärnor kärnor eller delar av kärnor som rinner igenom en rundhålssikt med 1,8 mm håldiameter.

1.2 Orenheter

a) Skrumpna kärnor

Kärnor som sedan alla övriga beståndsdelar som anges i denna bilaga avlägsnats från provet ska betraktas som skrumpna kärnor, om de passerar genom siktar med följande slitsbredd: vete 2,0 mm, durumvete 1,9 mm, korn 2,2 mm.

Som undantag från denna definition ska med skrumpna kärnor även förstås följande:

—	när det gäller korn från Estland, Lettland, Finland och Sverige kärnor med en rymdvikt av minst 64 kilo/hl och som erbjuds för intervention i dessa medlemsstater, eller

—	när det gäller korn med en högsta vattenhalt av 12,5 %, kärnor som, efter eliminering av alla andra beståndsdelar som anges i denna bilaga, kan passera genom en sikt med slitsbredden 2,0 mm.

Till denna grupp hör vidare frostskadade och omogna (gröna) kärnor.

b) Andra spannmål

Med andra spannmål avses alla kärnor som inte hör till det provtagna spannmålsslaget.

c) Kärnor angripna av skadedjur

Till kärnor angripna av skadedjur räknas kärnor som skadedjur har bitit i. Till denna grupp räknas även kärnor som angripits av insekter.

d) Kärnor med missfärgad grodd, fläckiga kärnor och mögelangripna kärnor

Kärnor med missfärgad grodd är kärnor med bruna till brunsvarta missfärgningar i skalet och i vilka grodden är normal och inte på väg att gro. För vanligt vete ska kärnor med missfärgad grodd inte beaktas förrän andelen överstiger 8 %.

När det gäller durumvete ska

—	med fläckiga kärnor avses kärnor med bruna till brunsvarta missfärgningar på annan plats än på själva grodden,

—	med mögelangripna kärnor avses kärnor vars fruktvägg är angripen av mycel av mögelsvamp, där kärnorna framstår som lätt skrumpna, skrynkliga och har otydliga rosa eller vita fläckar och oskarpa konturer.

e)	Kärnor som värmeskadats vid torkning är kärnor som uppvisar yttre tecken på brändhet, men som inte är skadade kärnor

1.3 Grodda kärnor

Med grodda kärnor avses kärnor i vilka rotanlaget eller bladanlaget tydligt kan urskiljas med blotta ögat. Vid bedömning av provets innehåll av grodda kärnor ska dock hänsyn tas till provets allmänna utseende. Vissa spannmålsslag, t.ex. durumvete, har utskjutande grodd och det skal som täcker grodden spricker när spannmålspartiet skakas. Dessa kärnor liknar grodda kärnor men ska inte räknas till denna grupp. Grodda kärnor är endast de kärnor där grodden har genomgått klart synliga förändringar, som gör det lätt att skilja den grodda kärnan från en normal kärna.

1.4 Andra orenheter (Schwartzbesatz)

a) Ogräsfrön

Ogräsfrön är frön av växter, även odlade, med undantag av spannmål. De omfattar frön som inte är värda att återvinna, frön som kan användas till djurfoder samt skadliga frön.

Som skadliga frön betraktas frön som är giftiga för djur och människor, frön som hindrar rensning och malning av spannmål samt frön som påverkar kvaliteten på bearbetade spannmålsprodukter.

b) Skadade kärnor

Som skadade kärnor betraktas kärnor som på grund av röta, mjöldaggs- eller bakterieangrepp eller andra orsaker blivit otjänliga som människoföda och, vad avser fodersäd, som djurfoder.

Till denna grupp hör också kärnor som skadats genom spontan upphettning eller alltför kraftig upphettning vid torkning. Dessa upphettade eller värmeskadade kärnor är fullt utvuxna kärnor vars skal har en gråbrun till svart färg, medan ett tvärsnitt av kärnan uppvisar en gulgrå till brunsvart färg.

Kärnor som angripits av vetemygga ska endast betraktas som skadade kärnor, om mer än hälften av kärnans yta har en grå till svart färg till följd av sekundära svampangrepp. Om missfärgningen täcker mindre än halva kärnans yta, ska kärnan räknas till kärnor angripna av skadedjur.

c) Främmande beståndsdelar

Som främmande beståndsdelar ska betraktas alla de beståndsdelar i ett spannmålsprov som kvarhålls av en sikt med 3,5 mm slitsbredd (med undantag av kärnor av andra spannmål och särskilt stora kärnor av basspannmål) samt de beståndsdelar som passerar genom en sikt med 1,0 mm slitsbredd. I denna grupp ingår även stenar, sand, delar av halmstrån och andra orenheter i proven som passerar genom en sikt med 3,5 mm slitsbredd och som kvarhålls av en sikt med 1,0 mm slitsbredd.

Denna definition gäller inte för majs. För majs gäller att alla de beståndsdelar i ett prov som passerar genom en sikt med 1 mm slitsbredd samt alla främmande beståndsdelar som nämns i första stycket ska betraktas som främmande beståndsdelar.

d)	Skal (för majs: delar av kolvar)

e)	Mjöldrygor

f)	Skämda kärnor

g)	Döda insekter och insektsdela.

1.5	Levande skadedjur

1.6 Mjöliga kärnor som har förlorat sitt glasaktiga utseende

Som mjöliga kärnor av durumvete betraktas kärnor vars skal inte kan anses som alltigenom glasaktigt.

2. BESTÅNDSDELAR SOM INGÅR I DEFINITIONEN PÅ ORENHETER FÖRDELAT PÅ DE OLIKA SÄDESSLAGEN

2.1 Durumvete

Som orenheter bestående av kärnor ska betraktas skrumpna kärnor, kärnor av andra spannmålsslag, kärnor angripna av skadedjur, kärnor med missfärgad grodd, fläckiga eller mögelangripna kärnor och kärnor som värmeskadats vid torkning.

Som andra orenheter ska betraktas ogräsfrön, skadade kärnor, främmande beståndsdelar, skal, mjöldrygor, skämda kärnor, döda insekter och insektsdelar.

2.2 Vanligt vete

Som orenheter bestående av kärnor ska betraktas skrumpna kärnor, kärnor av andra spannmål, kärnor angripna av skadedjur, kärnor med missfärgad grodd och kärnor som värmeskadats vid torkning.

Som andra orenheter ska betraktas ogräsfrön, skadade kärnor, främmande beståndsdelar, skal, mjöldrygor, skämda kärnor, döda insekter och insektsdelar.

2.3 Korn

Som orenheter bestående av kärnor ska betraktas skrumpna kärnor, kärnor av andra spannmål, kärnor angripna av skadedjur och kärnor som värmeskadats vid torkning.

Som andra orenheter ska betraktas ogräsfrön, skadade kärnor, främmande beståndsdelar, skal, döda insekter och insektsdelar.

2.4 Majs

Som orenheter bestående av kärnor ska betraktas kärnor av andra spannmål, kärnor angripna av skadedjur och kärnor som värmeskadats vid torkning.

Som främmande beståndsdelar ska betraktas alla beståndsdelar i ett prov som passerar genom en sikt med 1,0 mm slitsbredd.

Som andra orenheter ska betraktas ogräsfrö, skadade kärnor, främmande beståndsdelar, skal, döda insekter och insektsdelar.

2.5 Sorghum

Som orenheter bestående av kärnor ska betraktas kärnor av andra spannmål, kärnor angripna av skadedjur och kärnor som värmeskadats vid torkning.

Som andra orenheter ska betraktas ogräsfrön, skadade kärnor, främmande beståndsdelar, skal, döda insekter och insektsdelar.

DEL IV

Metoder för att bestämma kvaliteten på spannmål som erbjuds interventionsorganen

Följande metoder ska användas för att bestämma kvaliteten på spannmål som erbjuds interventionsorganen:

a)	Referensmetoden för bestämning av andra beståndsdelar än basspannmål av felfri kvalitet ska vara den som anges i del V i denna bilaga.

Referensmetoden för bestämning av vattenhalten ska vara den som anges i del VI i denna bilaga. Dock får medlemsstaterna också använda andra metoder baserade på principen enligt bilaga V, metod ISO 712:1998 eller någon metod baserad på infraröd teknik. Vid tvist ska metoden i del V i denna bilaga tillämpas.

c)	Referensmetoden för bestämning av tanninhalten i sorghum ska vara ISO 9648:1988.

d)	Referensmetoden för att fastställa om deg av vanligt vete är icke-klistrig och maskinbearbetningsbar ska vara den som anges i del VII i denna bilaga.

Referensmetoden för att fastställa proteinhalten i malda kärnor av vanligt vete ska vara den som International Association for Cereal Chemistry (nedan kallad ICC) godkänner, för vilken standarder fastställs enligt nr 105/2: ”metod för bestämning av proteininnehållet i spannmål och spannmålsprodukter”.

Medlemsstaterna får även använda andra metoder. De ska i så fall för kommissionen först kunna visa att ICC intygat att dessa metoder ger likvärdiga resultat.

f)	Zeleny-talet för malda kärnor av vanligt vete ska fastställas enligt ISO 5529:1992.

g)	Bestämning av falltal enligt Hagberg (amylasaktivitetstest) ska göras enligt ISO 3093:2004.

h)	Referensmetoden för att fastställa om durumvete har glasaktigt utseende ska vara den som anges i del VIII i denna bilaga.

i)	Referensmetoden för att fastställa rymdvikten ska vara ISO 7971/2:1995.

j)	De provtagningsmetoder och referensanalysmetoder som ska användas för att fastställa halten av mykotoxiner ska vara de som anges i bilaga I till förordning (EG) nr 1881/2006 och fastställs i bilagorna I och II till kommissionens förordning (EG) nr 401/2006 (3).

DEL V

Referensmetod för bestämning av andra beståndsdelar än basspannmål av felfri kvalitet

För vanligt vete, durumvete och korn ska ett genomsnittsprov om 250 g siktas genom två siktar med 3,5 mm respektive 1 mm slitsbredd, i båda fallen under en halv minut.

För att säkerställa en konstant siktning är det lämpligt att använda en mekanisk sikt, t.ex. ett skakbord med påmonterade siktar.

De beståndsdelar som kvarhålls av sikten med 3,5 mm slitsbredd och de som passerar genom sikten med 1,0 mm slitsbredd ska vägas tillsammans och betraktas som främmande beståndsdelar. Om de beståndsdelar som kvarhålls av sikten med 3,5 mm slitsbredd omfattar delar som hör till gruppen ”andra spannmål” eller särskilt stora kärnor av basspannmålen, ska dessa delar eller kärnor återföras till det siktade provet. Under siktningen genom sikten med 1,0 mm slitsbredd ska förekomst av levande skadedjur noggrant kontrolleras.

Från det siktade provet uttages med hjälp av en provdelare ett prov om 50 till 100 g. Detta delprov ska vägas.

Därefter sprids delprovet ut på ett bord med hjälp av en pincett eller en hornspatel och sönderslagna kärnor, andra spannmål, grodda kärnor, kärnor angripna av skadedjur, frostskadade kärnor, kärnor med missfärgad grodd, fläckiga kärnor, ogräsfrön, mjöldrygor, skadade kärnor, skämda kärnor, skal, levande skadedjur och döda insekter avlägsnas.

Om delprovet innehåller kärnor som fortfarande har skal ska dessa skalas för hand och de därvid erhållna skalen betraktas som skaldelar. Stenar, sand och delar av halmstrån ska betraktas som främmande beståndsdelar.

Delprovet ska siktas under en halv minut i en sikt med slitsbredden 2,0 mm för vanligt vete, 1,9 mm för durumvete och 2,2 mm för korn. Beståndsdelar som passerar genom denna sikt ska betraktas som skrumpna kärnor. Frostskadade samt omogna gröna kärnor hör till gruppen ”skrumpna kärnor”.

Ett genomsnittsprov om 500 g för majs och 250 g för sorghum skakas under en halv minut i en sikt med 1,0 mm slitsbredd. Förekomst av levande skadedjur eller döda insekter ska kontrolleras.

Från de beståndsdelar som kvarhålls av sikten med 1,0 mm slitsbredd avlägsnas med hjälp av en pincett eller en hornspatel stenar, sand, delar av halmstrån och andra främmande beståndsdelar.

De på detta sätt avlägsnade orenheterna återförs till de beståndsdelar som passerat genom sikten med 1,0 mm slitsbredd och dessa vägs tillsammans.

Med hjälp av en provdelare tas från det siktade provet ut ett delprov om 100–200 g vad avser majs och 25–50 g vad avser sorghum. Detta delprov vägs sedan. Provet sprids ut i ett tunt lager på ett bord. Med hjälp av en pincett eller hornspatel avlägsnas delar av andra spannmål, kärnor angripna av skadedjur, frostskadade kärnor, grodda kärnor, ogräsfrö, skadade kärnor, skal, levande skadedjur och döda insekter.

Därefter siktas detta delprov genom en rundhålssikt med 4,5 mm håldiameter för majs och 1,8 mm för sorghum. Beståndsdelar som passerar genom sikten ska betraktas som sönderslagna kärnor.

De grupper av andra beståndsdelar än basspannmål av felfri kvalitet, som bestäms enligt de metoder som anges i punkterna 1 och 2, ska vägas så exakt som möjligt med en noggrannhet på 0,01 g och beräknas som procentandelar av genomsnittsprovet. De uppgifter som lämnas i analysrapporten ska anges med en noggrannhet på 0,1 %. Förekomsten av levande skadedjur ska kontrolleras.

I princip ska två analyser genomföras för varje prov. Vad avser summan av de ovannämnda beståndsdelarna får dessa analyser inte avvika från varandra med mer än 10 %.

Vid de metoder som anges i punkterna 1, 2 och 3 ska följande apparatur användas:

a)	Provdelare, t.ex. en konisk eller räfflad provdelare.

b)	Precisions- och probervåg.

c)	Siktar med en slitsbredd på 1,0 mm, 1,8 mm, 1,9 mm, 2,0 mm, 2,2 mm och 3,5 mm samt rundhålssiktar med en håldiameter på 1,8 mm och 4,5 mm. Siktarna kan eventuellt monteras på ett skakbord.

DEL VI

Referensmetod för bestämning av vattenhalt

1. Princip

Produkten torkas vid en temperatur på 130–133 oC vid normalt atmosfärtryck under en i förhållande till partiklarnas storlek passande tidsrymd.

2. Omfattning

Denna torkningsmetod gäller för krossad spannmål, varav minst 50 % passerar genom en sikt med en håldiameter på 0,5 mm och högst 10 % kvarhålls av en rundhålssikt med 1,0 mm håldiameter. Metoden används även för mjöl.

3. Apparatur

Precisionsvåg.

En kross gjord av ett material som inte suger upp fukt, är lätt att rengöra, gör det möjligt att genomföra krossningen snabbt och likformigt utan alltför kraftig uppvärmning, så långt möjligt begränsar kontakten med omgivande luft och uppfyller de krav som anges i punkt 2 (t.ex. en avtagbar valskvarn).

Behållare av korrosionsbeständig metall eller glas, försedd med ett tillräckligt tättslutande lock. Arbetsytan ska vara sådan att det är möjligt att fördela provet med 0,3 g/cm2.

Eluppvärmt isotermiskt värmeskåp, inställt på en temperatur på 130–133 oC (4), med tillräcklig ventilation (5).

Exsickator med en tjock och perforerad platta av metall eller eventuellt porslin, innehållande ett effektivt torkmedel.

4. Förfarande

Torkning

I det på förhand vägda kärlet uppvägs med en noggrannhet på 1 mg cirka 5 g av den krossade småkärniga spannmålen eller 8 g av den krossade majsen. Kärlet och locket placeras i ett torkskåp uppvärmt till 130–133 oC. För att förhindra att värmeskåpets temperatur faller för mycket, ska behållaren ställas in så snabbt som möjligt. Sedan torkskåpet åter har uppnått en temperatur på 130–133 oC torkas småkärnig spannmål under två timmar och majs under fyra timmar. Kärlet tas därefter ut ur torkskåpet, locket sätts snabbt på, och provet får därefter svalna under 30–45 minuter i en exsickator och vägs därefter (med en noggrannhet på 1 mg).

5. Beräkningsmetod och formler

E	=	provets ursprungliga vikt i gram
M	=	provets vikt i gram efter beredning
M’	=	provets vikt i gram efter krossning
m	=	provets vikt i gram efter torkning

Produktens vattenhalt, uttryckt i procent är lika med:

—	utan föregående beredning (E – m) × 100/E

—	med föregående beredning ((M’ – m)M/M’ + E – M) × 100/E = 100 (1 – Mm/EM’)

Minst två analyser ska genomföras.

6. Upprepning

Skillnaden mellan de värden som erhålls vid två bestämningar, som utförs samtidigt eller i snabb följd av samma laborant, får inte överstiga 0,15 g vatten per 100 g prov. Om detta värde överskrids ska bestämningarna upprepas.

DEL VII

Metod för att fastställa om deg av vete är icke-klistrig och maskinbearbetningsbar

1. Benämning

Metod för provbakning av vetemjöl.

2. Omfattning

Metoden används för mjöl, framställt i laboratoriekvarn för framställning av jästbröd.

3. Princip

En deg görs av mjöl, vatten, jäst, salt och socker i en särskild knådmaskin. Efter delning och ältning får degstyckena vila i 30 minuter. De formas, placeras på bakplåtar och bakas sedan efter en sista jäsning under en fast tidsperiod. Degens beskaffenhet bedöms. Brödens volym och höjd mäts.

4. Ingredienser

4.1 Jäst

Aktiv torrjäst av Saccharomyces cerevisiae, av typen DHW-Hamburg-Wansbeck, eller en produkt med motsvarande egenskaper.

4.2	Vattenledningsvatten

4.3 Socker-salt-askorbinsyralösning

Lös upp 30 ±0,5 g natriumklorid (handelskvalitet), 30 ±0,5 g socker (handelskvalitet) och 0,040 ±0,001 g askorbinsyra i 800 ± 5 g vatten. Bered färsk lösning varje dag.

4.4 Sockerlösning

Lös upp 5 ±0,1 g sackaros (handelskvalitet) i 95 ± 1 g vatten. Bered färsk lösning varje dag.

4.5 Enzymaktivt maltmjöl

Handelskvalitet.

5. Utrustning och apparatur

5.1 Bakrum

Bakrummet ska kunna hålla en temperatur på mellan 22 och 25 oC.

5.2 Kylskåp

Kylskåpet ska kunna hålla en temperatur på 4 ± 2 oC.

5.3 Våg

Maximal belastning 2 kg, noggrannhet 2 g.

5.4 Våg

Maximal belastning 0,5 kg, noggrannhet 0,1 g.

5.5 Analysvåg

Noggrannhet 0,1 × 10–3 g.

5.6 Knådmaskin

Stephan UMTA 10 med knådarm modell ”Detmold” (Stephan Söhne GmbH) eller liknande utrustning med motsvarande egenskaper.

5.7 Jäsningsskåp

Jäsningsskåpet ska kunna hålla en temperatur på 30 ± 1 oC.

5.8 Öppna plastlådor

Tillverkade av polymetylmetakrylat (Plexiglas, Perspex). Invändigt mått 25 × 25 cm, höjd 15 cm, väggtjocklek 0,5 ±0,05 cm.

5.9 Fyrkantiga plastplattor

Tillverkade av polymetylmetakrylat (Plexiglas, Perspex). Minst 30 × 30 cm, tjocklek 0,5 ±0,05 cm.

5.10 Rundrivare

Rundrivare Brabender ball homogeniser (Brabender OHG) eller liknande utrustning med motsvarande egenskaper.

6. Provtagning

Enligt ICC-standard nr 101.

7. Förfarande

7.1 Bestämning av vattenbindande förmåga

Bestäm den vattenbindande förmågan enligt ICC-standard nr 115/1.

7.2 Bestämning av tillsättning av maltmjöl

Bestäm mjölets falltal enligt ISO 3093/1982. Om falltalet är högre än 250, bestäm med hjälp av en rad mjölblandningar med stigande andel maltmjöl den kvantitet maltmjöl som behöver tillsättas för att ett falltal på 200–250 ska erhållas (punkt 4.5). Om falltalet är lägre än 250 behöver inget maltmjöl tillsättas.

7.3 Reaktivering av aktiv torrjäst

Justera sockerlösningens (punkt 4.4) temperatur till 35 ± 1 oC. Häll en viktdel av den aktiva torrjästen i fyra viktdelar av den tempererade sockerlösningen. Skaka inte. Vid behov, rör försiktigt.

Låt stå i 10 ± 1 min. Skaka därefter om tills en homogen suspension erhålls. Använd denna suspension inom 10 minuter.

7.4 Temperaturjustering av mjöl och degvätska

Mjölets och vattnets temperatur ska vara sådan att degen efter knådning har en temperatur på 27 ± 1 oC.

7.5 Degens sammansättning

Väg med en noggrannhet av 2 g upp 10 y/3 g mjöl med föreliggande vattenhalt (motsvarande 1 kg mjöl med 14 % vattenhalt), där y är den mjölkvantitet som används i farinograftestet (se ICC-standard nr 115/1).

Väg med en noggrannhet av 0,2 g upp den kvantitet maltmjöl som krävs för att erhålla ett falltal i området 200–250 (punkt 7.2).

Väg upp 430 ± 5 g socker-salt-askorbinsyralösning (punkt 4.3) och tillsätt vatten till en sammanlagd vikt av (x – 9) 10 y/3 g (punkt 10.2), där x är den kvantitet vatten som används i farinograftestet (se ICC-standard nr 115/1). Denna sammanlagda vikt (normalt mellan 450 och 650 g) ska invägas med noggrannhet av 1,5 g.

Väg upp 90 ± 1 g jästsuspension (punkt 7.3).

Notera degens sammanlagda vikt (P), som är summan av vikten av mjöl, socker-salt-askorbinsyralösning plus vatten, jästsuspension och maltmjöl.

7.6 Knådning

Före start tempereras knådmaskinen med hjälp av en lämplig kvantitet ljummet vatten till 27 ± 1 oC.

Häll sedan de flytande ingredienserna i knådmaskinen och strö mjölet och maltmjölet överst.

Starta knådmaskinen (hastighet 1, 1 400 varv/min) och låt den gå i 60 sekunder. 20 sekunder efter det att knådningen påbörjats vänds skrapan som sitter i locket till knådmaskinens skål två varv.

Mät degens temperatur. Om den inte ligger i intervallet 26–28 oC, kasta degen och knåda en ny efter det att ingrediensernas temperatur har justerats.

Bedöm degens beskaffenhet med hjälp av något av följande uttryck:

—	Icke-klistrig och maskinbearbetningsbar.

—	Klistrig och inte maskinbearbetningsbar.

För att den ska anses vara ”icke-klistrig och maskinbearbetningsbar” efter knådningen, ska degen utgöra en sammanhängande massa som knappt klibbar fast vid knådmaskinens skål och knådarm. Degen ska kunna samlas ihop för hand och tas ur knådmaskinens skål i en enda rörelse utan betydande förluster.

7.7 Delning och ältning

Väg med en noggrannhet av 2 g upp tre degstycken enligt följande formel:

p	=	0,25 P, där
p	=	det uppvägda degstyckets vikt, och
P	=	degens totala vikt.

Älta omedelbart degstyckena i 15 sekunder i rundrivaren (punkt 5.10) och lägg dem under 30 ± 2 minuter på de fyrkantiga plastplattorna (punkt 5.9), täckta av de uppochnervända plastlådorna (punkt 5.8) i jäsningsskåpet (punkt 5.7).

Strö inte över mjöl.

7.8 Formning

För över degstyckena på plastplattorna, fortfarande täckta av de uppochnervända lådorna, till rundrivaren (punkt 5.10) och älta varje degstycke på nytt i 15 sekunder. Ta inte av den täckande plastlådan från något degstycke förrän omedelbart före ältning. Notera degens beskaffenhet igen med hjälp av något av följande uttryck:

—	Icke-klistrig och maskinbearbetningsbar.

—	Klistrig och inte maskinbearbetningsbar.

För att den ska anses vara ”icke-klistrig och maskinbearbetningsbar” ska degen knappt eller inte alls klibba fast vid sidorna i rundrivarens kammare, så att den när maskinen arbetar, fritt kan rotera runt sig själv och forma en regelbunden boll. Efter ältningen ska degen inte klibba fast vid sidorna i rundrivarens kammare när locket till kammaren lyfts av.

8. Testrapport

I testrapporten ska anges

—	degens beskaffenhet efter knådning och vid formning,

—	mjölets falltal utan tillsats av maltmjöl,

—	eventuella avvikelser.

Där ska vidare anges

—	vilken metod som har använts,

—	alla närmare upplysningar som är nödvändiga för att identifiera provet.

9. Allmänna anmärkningar

9.1

Formeln för beräkning av mängden degvätska baseras på följande:

Tillsättning av x ml vatten till en mjölmängd som motsvarar 300 g mjöl med en vattenhalt på 14 % ger den önskade konsistensen. Då 1 kg mjöl (14 % vattenhalt) används vid baktestet, men x baseras på 300 g mjöl, behövs det för baktestet x g dividerat med 3 och multiplicerat med 10 g vatten, alltså 10 x/3 g.

430 g socker-salt-askorbinsyralösning innehåller 15 g salt och 15 g socker. Denna lösning ingår i degvätskan. För att tillsätta 10 x/3 g vatten till degen ska (10 x/3 + 30) g degvätska tillsättas, bestående av 430 g socker-salt-askorbinsyralösning och extra vatten.

Även om en del av det vatten som tillsätts med jästsuspensionen absorberas av jästen, innehåller denna suspension även ”fritt” vatten. Det anses uppskattningsvis att 90 g jästsuspension innehåller 60 g ”fritt” vatten. Mängden degvätska ska justeras för dessa 60 g ”fritt” vatten i jästsuspensionen, så att (10 x/3 + 30) – 60 g slutligen tillsätts. Detta kan skrivas om på följande sätt: (10 x/3 + 30) – 60 = 10 x/3 – 30 = (x/3 – 3) 10 = (x – 9) 10/3, vilket motsvarar formeln i punkt 7.5. Om t.ex. vattentillsatsen x i farinograftestet bestämdes till 165 ml, ska detta värde sättas in i formeln så att det till 430 g socker-salt-askorbinsyralösning tillsätts en total mängd vatten av:

(165 – 9) 10/3 = 156 × 10/3 = 520 g.

9.2

Denna metod är inte direkt användbar för vete. Följande förfarande ska användas för bestämning av vetes bakegenskaper:

Rensa vetet och bestäm det rensade vetets vattenhalt. Om vattenhalten ligger inom området 15,0–16,0 %, temperera inte vetet. Om vattenhalten inte ligger inom detta område, justera vattenhalten till 15,5 ±0,5 %, minst tre timmar före malningen.

Mal vetet till mjöl med hjälp av en laboratoriekvarn Bühler MLU 202 eller Brabender Quadrumat Senior eller liknande utrustning med motsvarande egenskaper.

Välj ett malningsförfarande som ger ett mjöl med en utmalningsgrad på minst 72 %, och ett askinnehåll på 0,50 till 0,60 % beräknat på torrsubstansen.

Bestäm mjölets askinnehåll enligt bilaga II till kommissionens förordning (EG) nr 1501/95 och vattenhalten enligt den här förordningen. Beräkna utmalningsgraden med hjälp av följande ekvation:

E = (((100 – f) F)/(100 – w) W) × 100 %

där

E	=	utmalningsgrad,
f	=	mjölets vattenhalt,
w	=	vetets vattenhalt,
F	=	den framställda mjölmängden med vattenhalten f,
W	=	den malda vetemängden med vattenhalten w.

Anm.

Upplysningar om de ingredienser och den utrustning som ska användas finns i dokument T/77 300 av den 31 mars 1977 från Instituut voor Graan, Meel en Brood, TNO – Postbus 15, Wageningen (Nederländerna).

DEL VIII

Bestämning av graden av förlorat glasaktigt utseende

1. Princip

Endast en del av provet används för bestämning av den andel kärnor som helt eller delvis förlorat sitt glasaktiga utseende. Kärnorna skärs itu med hjälp av Pohls kärnskärare.

2. Utrustning och apparatur

—	Pohls kärnskärare eller motsvarande utrustning,

—	pincett, skalpell,

—	bricka eller fat.

3. Förfarande

a)	Bestämning görs av ett prov om 100 g, sedan andra beståndsdelar än basspannmål av felfri kvalitet har avlägsnats.

b)	Sprid ut provet på en bricka och blanda väl.

c)	Sätt in en platta i kärnskäraren och sprid ut en handfull kärnor på gallret. Knacka kraftigt så att endast en kärna ligger i varje hål. Sänk den rörliga delen så att kärnorna hålls på plats och skär sedan itu dem.

d)	Förbered så många plattor att minst 600 kärnor skärs itu.

e)	Räkna antalet kärnor som helt eller delvis har förlorat sitt glasaktiga utseende (mjöliga).

f)	Beräkna den procentuella andelen kärnor som helt eller delvis har förlorat sitt glasaktiga utseende (mjöliga).

4. Resultatangivelse

I	=	vikten i gram av andra beståndsdelar än basspannmål av felfri kvalitet, och
M	=	den procentuella andelen rensade kärnor som helt eller delvis har förlorat sitt glasaktiga utseende (mjöliga).

5. Resultat

Den procentuella andelen kärnor som helt eller delvis förlorat sitt glasaktiga utseende (mjöliga) i arbetsprovet är

(M × (100 – I))/100 …

DEL IX

Pristillägg och prisavdrag

Tabell I

Tillägg för vattenhalt

Majs och sorghum		Övriga spannmål
Vattenhalt (%)	Tillägg (euro/ton)	Vattenhalt (%)	Tillägg (euro/ton)
—	—	13,4	0,1
—	—	13,3	0,2
—	—	13,2	0,3
—	—	13,1	0,4
—	—	13,0	0,5
—	—	12,9	0,6
—	—	12,8	0,7
—	—	12,7	0,8
—	—	12,6	0,9
—	—	12,5	1,0
12,4	0,1	12,4	1,1
12,3	0,2	12,3	1,2
12,2	0,3	12,2	1,3
12,1	0,4	12,1	1,4
12,0	0,5	12,0	1,5
11,9	0,6	11,9	1,6
11,8	0,7	11,8	1,7
11,7	0,8	11,7	1,8
11,6	0,9	11,6	1,9
11,5	1,0	11,5	2,0
11,4	1,1	11,4	2,1
11,3	1,2	11,3	2,2
11,2	1,3	11,2	2,3
11,1	1,4	11,1	2,4
11,0	1,5	11,0	2,5
10,9	1,6	10,9	2,6
10,8	1,7	10,8	2,7
10,7	1,8	10,7	2,8
10,6	1,9	10,6	2,9
10,5	2,0	10,5	3,0
10,4	2,1	10,4	3,1
10,3	2,2	10,3	3,2
10,2	2,3	10,2	3,3
10,1	2,4	10,1	3,4
10,0	2,5	10,0	3,5

Tabell II

Avdrag för vattenhalt

Majs och sorghum		Övriga spannmål
Vattenhalt (%)	Avdrag (euro/ton)	Vattenhalt (%)	Avdrag (euro/ton)
13,5	1,0	14,5	1,0
13,4	0,8	14,4	0,8
13,3	0,6	14,3	0,6
13,2	0,4	14,2	0,4
13,1	0,2	14,1	0,2

Tabell III

Prisavdrag för rymdvikt

Spannmål	Rymdvikt (kg/hl)	Prisavdrag (euro/ton)
Vanligt vete	Mindre än 76–75	0,5
	Mindre än 75–74	1,0
	Mindre än 74–73	1,5
Barley	Mindre än 64–62	1,0

Tabell IV

Prisavdrag för proteinhalt

Proteinhalt (6)

(N × 5,7)

Prisavdrag

(euro/ton)

Mindre än 11,5—11,0

2,5

Mindre än 11,0—10,5

DEL X

Metod för hur interventionsorganen ska beräkna prisavdrag för sorghum

1. Grunddata

P	=	stickprovets tanninhalt,
0,4 %	=	lägsta tanninhalt för tillämpning av prisavdrag, 11 % (7) = avdrag motsvarande 1 % tannin i torrsubstansen.

2. Metod för avdragsberäkning

Det avdrag (i euro) som görs på referenspriset ska beräknas med hjälp av följande formel:

11 (P – 0,40)

DEL XI

Beräkning av pristillägg och prisavdrag

Prisavdragen och pristilläggen enligt artikel 38 ska uttryckas i euro per ton och ska tillämpas på interventionspriset för den spannmål som erbjuds för intervention genom att interventionspriset multipliceras med summan av prisavdragens och pristilläggens procenttal beräknade enligt följande:

Om vattenhalten i spannmål som erbjuds för intervention understiger 13 % när det gäller majs och sorghum och 14 % när det gäller övriga spannmål, ska tillägg göras enligt tabell I i del IX i denna bilaga. Om vattenhalten i nämnda spannmål som erbjuds för intervention överstiger 13 % respektive 14 %, ska avdrag göras enligt tabell II i del IX i denna bilaga.

b)	Om rymdvikten för spannmål som erbjuds för intervention avviker från 76 kg/hl när det gäller vete och 64 kg/hl när det gäller korn, ska avdrag göras enligt tabell III i del IX i denna bilaga.

c)	Om andelen sönderslagna kärnor överstiger 3 % för durumvete, vanligt vete och korn respektive 4 % för majs och sorghum, ska ett avdrag göras på 0,05 euro för varje ytterligare avvikelse på 0,1 procentenhet.

d)	Om andelen orenheter bestående av kärnor överstiger 2 % för durumvete, 4 % för majs och sorghum samt 5 % för vanligt vete och korn, ska ett avdrag göras på 0,05 euro för varje ytterligare avvikelse på 0,1 procentenhet.

e)	Om andelen grodda kärnor överstiger 2,5 %, ska ett avdrag göras på 0,05 euro för varje ytterligare avvikelse på 0,1 procentenhet.

f)	Om andelen andra orenheter (Schwarzbesatz) överstiger 0,5 % för durumvete och 1 % för vanligt vete, korn, majs och sorghum, ska ett avdrag göras på 0,1 euro för varje ytterligare avvikelse på 0,1 %.

g)	Om för durumvete andelen mjöliga kärnor överstiger 20 %, ska ett avdrag göras på 0,2 euro för varje ytterligare avvikelse på 1 procentenhet eller del av 1 procentenhet.

h)	Om proteininnehållet i vete understiger 11,5 %, ska avdrag göras enligt tabell IV i del IX i denna bilaga.

i)	Om tanninhalten i sorghum som erbjuds för intervention överstiger 0,4 % av torrsubstansen, ska avdraget beräknas enligt den metod som anges i del X i denna bilaga.

DEL XII

Metoder för provtagning och analys av spannmål

1.	För varje parti spannmål ska kvalitetsegenskaperna fastställas på grundval av ett prov som är representativt för det erbjudna partiet och som består av stickprover varav ett ska tas från varje leverans, dock minst ett prov per 60 ton.

2.	Interventionsorganet ska ansvara för att provernas egenskaper analyseras inom 20 arbetsdagar från den dag då det representativa provet togs.

3.	Referensmetoder för bestämning av kvaliteten på spannmål som erbjuds för intervention anges i delarna IV, V, VI och VII i denna bilaga.

4.	Analysresultaten ska meddelas den aktör som har lämnat in anbudet eller erbjudandet i samband med att övertagandedokumentet enligt artikel 34 lämnas över.

5.	Vid tvist ska interventionsorganet återigen låta utföra de tester som behövs på spannmålen i fråga.

(1) EGT L 37, 13.2.1993, s. 1.

(2) EUT L 364, 20.12.2006, s. 5.

(3) EUT L 70, 9.3.2006, s. 12.

(4) Lufttemperaturen i värmeskåpet.

(5) Värmeskåpet ska ha en sådan värmekapacitet att det när det är förinställt på 130–133 oC, kan återuppnå denna temperatur på mindre än 45 minuter, sedan största möjliga antal prover samtidigt har placerats i värmeskåpet för torkning. Luftväxlingen ska vara av sådan art att när alla prover av småkärnig spannmål (vanligt vete, durumvete, korn och sorghum) som skåpet rymmer torkas under två timmar eller fyra timmar för majs, ska för prover av gryn eller eventuellt majs, de resultat som uppnås vid torkning under två timmar inte skilja mer än 0,15 % från de resultat som uppnås vid torkning under tre timmar för småkärnig spannmål, eller fem timmar för majs.

(6) I procent av torrsubstansen.

(7) Det avdrag som ska göras på priset för sorghum på grundval av tannninhalten i en torrsubstans på 1 000 g.

a)	Omsättbar energi för fjäderfän i 1 000 g torrsubstans av sorghum, med en teoretisk tanninhalt av 0 %: 3 917 kcal.

b)	Minskning av omsättbar energi för fjäderfän, per procentuell ökad tanninhalt, avseende 1 000 g torrsubstans av sorghum: 419 kcal.

c)	Procentuell skillnad mellan maximal tanninhalt i sorghum som godkänts för intervention och tanninhalten i sorghum av standardkvalitet: 1,0 – 0,30 = 0,70.

d)	Skillnaden i procent mellan omsättbar energi för fjäderfän i sorghum med en tanninhalt av 1,0 % och i sorghum med samma tanninhalt som standardkvaliteten (0,30 %).

e)	Avdrag motsvarande en tanninhalt på 1 % i torrsubstans och överstigande 0,30 %.

BILAGA II

RIS

DEL I

Kriterier för paddyris

De villkor för ris som nämns i artikel 7.1 är följande:

a)	Paddyriset är fritt från främmande lukter och levande insekter.

b)	Det har en vattenhalt som inte överstiger 14,5 %.

c)	Det har en avkastning efter bearbetning som inte understiger de basavkastningar som anges i del III i denna bilaga med mer än fem punkter.

d)	Procentandelen övriga orenheter, procentandelen korn av andra rissorter och procentandelen korn som inte överensstämmer med den standardkvalitet som definieras i bilaga IV till förordning (EG) nr 1234/2007 överstiger inte de maximala procentandelar per rissort som anges i del IV i denna bilaga.

e)	Radioaktivitetsnivåerna överstiger inte de enligt gemenskapslagstiftningen högsta tillåtna halterna.

Med övriga orenheter avses i denna bilaga främmande ämnen.

DEL II

Pristillägg och prisavdrag

Prisavdragen och pristilläggen enligt artikel 38 ska uttryckas i euro per ton och ska tillämpas på interventionspriset för det paddyris som erbjuds för intervention genom att interventionspriset multipliceras med summan av prisavdragens och pristilläggens procenttal beräknade enligt följande:

a)	Om vattenhalten i det paddyris som erbjuds för intervention överstiger 13 %, ska det procentuella prisavdraget vara lika med differensen mellan paddyrisets vattenhalt (med en decimals mätnoggrannhet) och 13 %.

b)	Om avkastningen efter bearbetning skiljer sig från den basavkastning efter bearbetning som har fastställts för den aktuella rissorten enligt del III.1 i denna bilaga, ska de pristillägg och prisavdrag per rissort som anges i del III.2 i denna bilaga tillämpas.

c)	Om defekterna på paddyriset överskrider de tillåtna variationerna för standardkvaliteten på paddyris, ska det procentuella prisavdrag per rissort som anges i del V i denna bilaga tillämpas.

d)	Om andelen övriga orenheter i paddyriset överstiger 0,1 %, ska interventionspriset reduceras med 0,02 % för varje ytterligare avvikelse på 0,01 %.

e)	Om ett parti paddyris av en viss sort erbjuds för intervention och procentandelen korn av andra rissorter i detta parti överstiger 3 %, ska interventionspriset reduceras med 0,1 % för varje ytterligare avvikelse på 0,1 %.

2.	De prisstillägg och prisavdrag som avses i punkt 1 ska tillämpas på grundval av det viktade genomsnittet av analysresultaten för de representativa proverna i enlighet med del VI i denna bilaga.

DEL III

Kriterier avseende avkastningen efter bearbetning

1. Basavkastning efter bearbetning

Rissort	Avkastning i hela korn ( %)	Total avkastning ( %)
Argo, Selenio, Couachi	66	73
Alpe, Arco, Balilla, Balilla Sollana, Bomba, Elio, Flipper, Lido, Sara, Thainato, Thaiperla, Veta, Guadiamar	65	73
Ispaniki A, Makedonia	64	73
Bravo, Europa, Loto, Riva, Rosa Marchetti, Savio, Veneria	63	72
Ariete, Bahia, Carola, Cigalon, Cripto, Drago, Eolo, Gladio, Graldo, Koral, Mercurio, Niva, Onda, Padano, Panda, Ribe, S. Andrea, Saturno, Senia, Smeraldo, Dion, Zeus	62	72
Strymonas	62	71
Baldo, Redi, Roma, Tebre, Volano	61	72
Thaibonnet, Puntal	60	72
Evropi	60	70
Arborio, Rea	58	72
Carnaroli, Elba, Vialone Nano	57	72
Axios	57	67
Roxani	57	66
Icke namngivna sorter	64	72

2. Tillägg och avdrag på grundval av avkastningen efter bearbetning

Avkastning av paddyris i form av hela, slipade riskärnor	Pristillägg och prisavdrag per avkastningsenhet
Över basavkastningen	Tillägg på 0,75 %
Under basavkastningen	Avdrag med 1 %
Total avkastning av paddyris i form av slipat ris	Pristillägg och prisavdrag per avkastningsenhet
Över basavkastningen	Tillägg på 0,60 %
Under basavkastningen	Avdrag med 0,80 %

DEL IV

Högsta tillåtna procentandelar

Korndefekter	Rundkornigt ris enligt KN-nummer 1006 10 92	Mellankornigt och långkornigt ris A enligt KN-nr 1006 10 94 och 1006 10 96	Långkornigt ris B enligt KN-nummer 1006 10 98
Kritaktiga riskorn	6	4	4
Rödstrimmiga riskorn	10	5	5
Fläckiga och prickiga riskorn	4	2,75	2,75
Bärnstensgula riskorn	1	0,50	0,50
Gula riskorn	0,175	0,175	0,175
Övriga orenheter	1	1	1
Riskorn av andra sorter	5	5	5

DEL V

Prisavdrag på grundval av defekta korn

	Procentandel defekta riskorn som ger avdrag på interventionspriset			Procentuellt avdrag (1) för ytterligare skillnader utöver den lägre gränsen avvikelser utöver den lägre gränsen
Korndefekter	Rundkornigt ris KN-nummer 1006 10 92	Mellankornigt och långkornigt ris A KN-nr 1006 10 94 och 1006 10 96	Långkornigt ris B KN-nummer 1006 10 98
Kritaktiga riskorn	2–6 %	2–4 %	1,5–4 %	1 % för varje ytterligare avvikelse på 0,5 %
Rödstrimmiga riskorn	1–10 %	1–5 %	1–5 %	1 % för varje ytterligare avvikelse på 1 %
Fläckiga och prickiga riskorn	0,5–4 %	0,5—2,75 %	0,5—2,75 %	0,8 % för varje ytterligare avvikelse på 0,25 %
Bärnstensgula riskorn	0,05–1 %	0,05—0,5 %	0,05—0,5 %	1,25 % för varje ytterligare avvikelse på 0,25 %
Gula riskorn	0,02—0,175 %	0,02—0,175 %	0,02—0,175 %	6 % för varje ytterligare avvikelse på 0,125 %

DEL VI

Metoder för provtagning och analys av paddyris

För kontroll av kvalitetskraven enligt del I i denna bilaga ska interventionsorganet ta stickprov i närvaro av den aktör som har lämnat in erbjudandet eller anbudet eller dennes befullmäktigade ombud.

Tre representativa prov på en lägsta styckevikt av 1 kg ska tas fram. Ett prov ska tillhandahållas var och en av följande parter:

a)	Den aktör som har lämnat in erbjudandet eller anbudet.

b)	Lagret där övertagandet kommer att ske.

c)	Interventionsorganet.

Antalet enskilda stickprov som behövs för att uppnå representativa prov erhålls genom att den kvantitet som det erbjudna partiet omfattar divideras med tio ton. Alla enskilda stickprov ska ha samma vikt. De representativa proven utgörs av summan av stickproven delad med tre.

Kvalitetskraven ska kontrolleras med hjälp av det representativa prov som är avsett för det lager där övertagandet kommer att ske.

Representativa prov ska tas på varje delleverans (lastbil, pråm, järnvägsvagn etc.) enligt villkoren i punkt 1.

Kontrollen av varje delleverans, innan den inlagras på interventionslagret, får begränsas till en kontroll av vattenhalt, andel orenheter och avsaknad av levande insekter. Om det emellertid efter slutkontrollen konstateras att en delleverans inte uppfyller kraven på minimikvalitet, ska interventionsorganet vägra att överta partiet. Om ett interventionsorgan i en medlemsstat kan kontrollera att samtliga krav på minimikvalitet är uppfyllda för varje delleverans innan den inlagras ska interventionsorganet vägra överta varje delleverans som inte uppfyller dessa krav.

3.	Kontroll av radioaktivitetsnivåer ska endast göras vid behov och under begränsad tid.

4.	Analysresultaten ska meddelas den aktör som har lämnat in erbjudandet eller anbudet i samband med att övertagandedokumentet enligt artikel 34 lämnas över.

5.	Vid tvist ska interventionsorganet återigen låta utföra de tester som behövs på spannmålen i fråga, varvid kostnaderna ska bäras av den förlorande parten.

En ny analys av ett nytt representativt prov ska göras av ett av interventionsorganet godkänt laboratorium och det nya representativa provet ska till lika delar bestå av de stickprov som förvarats av den aktör som lämnat in erbjudandet eller anbudet och av interventionsorganet. Om partiet i fråga har levererats i flera delpartier, ska resultatet utgöras av det viktade genomsnittet av analysresultaten för nya representativa prover som tas för varje delleverans.

(1) Eventuella avvikelser beräknas utifrån procentandelen defekta korn (med två decimalers noggrannhet).

BILAGA III

NÖTKÖTT

DEL I

Kriterier för nötkött

De produkter som förtecknas i del V i denna bilaga och som omfattas av följande kategorier enligt bilaga V del A punkt II till förordning (EG) nr 1234/2007 kan köpas upp för intervention, dvs. följande:

a)	Kött från okastrerade handjur som är yngre än två år (kategori A).

b)	Kött från kastrerade handjur (kategori C).

Hela och halva slaktkroppar får endast köpas upp om

a)	de är kontrollmärkta enligt bilaga I avsnitt I kapitel III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 854/2004 (1),

b)	de inte har egenskaper som gör de produkter som härrör från dem olämpliga för lagring eller efterföljande användning,

c)	de inte kommer från nödslaktade djur,

d)	de har sitt ursprung i gemenskapen enligt artikel 39 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 (2),

e)	de kommer från djur som fötts upp i enlighet med gällande veterinärlagstiftning,

f)	radioaktiviteten i produkterna inte överskrider de högsta tillåtna nivåerna enligt gemenskapens bestämmelser,

g)	de kommer från slaktkroppar som väger högst 340 kg.

Kontroll av radioaktivitetsnivån ska endast göras vid behov och under begränsad tid.

Hela eller halva slaktkroppar får endast köpas upp om de uppfyller följande villkor:

Slaktkropparna ska presenteras i enlighet med del V i denna bilaga, i tillämpliga fall efter styckning i kvartsparter på bekostnad av den berörda parten. Det ska särskilt kontrolleras att varje del av slaktkroppen uppfyller villkoren i punkt 2 i del V. Om något av dessa villkor inte uppfylls ska produkten inte godkännas. Om en kvartspart inte godkänns på grund av att den inte uppfyller villkoren för presentation, särskilt om den otillfredsställande presentationen inte kan avhjälpas under godkännandeförfarandet, ska inte heller den andra kvartsparten från samma halva slaktkropp godkännas.

b)	Slaktkropparna ska vara klassificerade enligt den gemenskapsskala som fastställs i artikel 42.1 a i förordning (EG) nr 1234/2007. Interventionsorganen ska avvisa alla produkter som efter en noggrann kontroll av varje del av slaktkroppen inte bedöms vara förenliga med gemenskapsskalan.

Slaktkropparna ska vara identifierade genom märkning som visar kategori, konformationsklass och fettgrupp, samt genom ett identifierings- eller slaktnummer. Märkningen som visar kategori, konformationsklass och fettgrupp ska vara tydlig och ska i enlighet med en av behörig nationell myndighet godkänd metod göras genom stämpling med en giftfri stämpelfärg som inte kan ändras eller avlägsnas. Bokstäverna och siffrorna ska vara minst 2 cm höga. På bakkvartsparten ska märkningen göras på ländstycket i höjd med den fjärde ländkotan och på framkvartsparterna cirka 10–30 cm från bröstbenets styckningskant. Identifierings- eller slaktnumret ska anbringas på mitten av insidan på varje kvartspart, antingen med hjälp av en stämpel eller med markeringspenna med outplånlig färg som godkänts av interventionsorganet.

d)	Slaktkropparna ska ha försetts med etiketter i enlighet med det system som införs genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 (3).

DEL II

Omräkningskoefficienter

Kvalitet	Koefficient
U2	1,058
U3	1,044
U4	1,015
R2	1,015
R3	1,000
R4	0,971
O2	0,956
O3	0,942
O4	0,914

DEL III

Villkor och kontroller i samband med övertagande

Produkterna ska levereras i partier på mellan 10 och 20 ton. Kvantiteten får dock vara mindre än 10 ton om den utgör återstoden av det ursprungliga anbudet eller om detta har minskats till under 10 ton.

Levererade produkter ska endast godkännas och övertas om de vid interventionsorganets kontroll visar sig uppfylla villkoren i denna förordning. En stickprovskontroll av den omfattning och med de metoder som föreskrivs i veterinärlagstiftningen på området ska göras för att kontrollera att villkoren i del I punkt 2 e, särskilt vad gäller frånvaron av förbjudna ämnen i enlighet med artikel 3 och artikel 4.1 i rådets direktiv 96/22/EG (4), är uppfyllda.

Halva slaktkroppar ska, om ingen preliminär kontroll görs omedelbart före lastning vid slakteriets lastbrygga, identifieras enligt följande innan de transporteras till interventionslagret:

a)	Om de endast är märkta ska märkningen överensstämma med bestämmelserna i del I punkt 3 c i denna bilaga och det ska upprättas en handling med identifierings- eller slaktnumret samt slaktdatum för den halva slaktkroppen.

b)	Om de även är försedda med etiketter ska dessa vara utformade i enlighet med bestämmelserna i artikel 6.4, 6.5 och 6.6 i kommissionens förordning (EG) nr 1249/2008.

Om de halva slaktkropparna ska styckas i kvartsparter ska styckningen ske i enlighet med förfarandet i del VI i denna bilaga. Kvartsparterna ska därefter, inför godkännandeförfarandet i samband med övertagandet, grupperas efter vilken slaktkropp eller halv slaktkropp som de kommer från. Om halva slaktkroppar inte har styckats i kvartsparter före transporten till interventionslagret ska detta göras vid ankomsten i enlighet med bestämmelserna i del VI i denna bilaga.

Vid platsen för mottagande ska varje kvartspart identifieras med en etikett i enlighet med bestämmelserna i artikel 6.4, 6.5 och 6.6 i förordning (EG) nr 1249/2008. På etiketten ska även kvartspartens vikt och kontraktets nummer anges. Etiketterna ska fästas direkt på fram- och bakbenssenorna eller på framkvartspartens halssena och bakkvartspartens slaksida, utan fästanordningar av metall eller plast.

Godkännandeförfarandet ska omfatta en systematisk undersökning av presentation, klassificering, vikt och etikettering av varje levererad kvartspart. Temperaturen ska också kontrolleras på en av bakkvartsparterna av varje slaktkropp. Särskilt gäller att ingen slaktkropp ska godkännas om dess vikt överstiger den högsta vikt som fastställs i del I punkt 2 g i denna bilaga.

En preliminär kontroll kan göras omedelbart före lastning vid slakteriets lastbrygga och kontrollen ska gälla de halva slaktkropparnas vikt, klassificering, presentation och temperatur. Särskilt gäller att ingen slaktkropp ska godkännas om dess vikt överstiger den högsta vikt som fastställs i del I punkt 2 g i denna bilaga. Avvisade produkter ska märkas och får inte presenteras någon ytterligare en gång för preliminär kontroll eller för godkännande.

Preliminär kontroll ska göras på varje parti om högst 20 ton halva slaktkroppar enligt interventionsorganets anvisningar. Om anbudet omfattar kvartsparter får interventionsorganet tillåta partier på mer än 20 ton halva slaktkroppar. Om mer än 20 % av det totala antalet halva slaktkroppar i ett parti som kontrolleras avvisas, ska hela partiet avvisas enligt bestämmelserna i punkt 6.

Före transport till interventionslagret ska halva slaktkroppar styckas i kvartsparter i enlighet med bestämmelserna i del VI i denna bilaga. Samtliga kvartsparter ska systematiskt vägas och identifieras med etikett enligt bestämmelserna i artikel 6.4, 6.5 och 6.6 i förordning (EG) nr 1249/2008. På etiketten ska även kvartspartens vikt och kontraktets nummer anges. Etiketterna ska fästas direkt på fram- och bakbenssenorna eller på framkvartspartens halssena och bakkvartspartens slaksida, utan fästanordningar av metall eller plast.

Kvartsparterna ska därefter, för godkänandeförfarandet i samband med övertagandet, grupperas efter vilken slaktkropp eller halv slaktkropp som de kommer från.

Varje parti ska till mottagningsplatsen åtföljas av en kontrollista med alla uppgifter om de halva slaktkropparna eller kvartsparterna, inklusive antalet halva slaktkroppar eller kvartsparter som presenteras och antingen godkänns eller avvisas. Kontrollistan ska överlämnas till den mottagande tjänstemannen.

Transportmedlet ska ha förseglats innan det lämnar slakteriet. Numret på förseglingen ska framgå av sundhetsintyget eller kontrollistan.

Under godkännandeförfarandet ska de levererade kvartsparternas presentation, klassificering, vikt, märkning och temperatur kontrolleras.

Preliminär kontroll och godkännande av de produkter som erbjuds för intervention ska utföras av en tjänsteman vid interventionsorganet eller av en person som interventionsorganet bemyndigat till detta. Denna person ska vara utbildad klassificerare, inte vara involverad i klassificering vid slakteriet och vara helt oberoende av den anbudsgivare vars anbud antagits. Detta oberoende ska särskilt säkras genom att dessa personer roterar periodiskt mellan interventionslagren.

Vid övertagandet ska för varje parti kvartsparternas vikt registreras och uppgifterna bevaras av interventionsorganet.

En handling med alla uppgifter, inklusive de presenterade produkternas vikt och antal och huruvida de godkänts eller avvisats, ska fyllas i av den mottagande tjänstemannen.

Vid övertagande av sådant kött med ben som ska benas ur på interventionslagret och som inte motsvarar kraven i artikel 3.5 andra stycket, ska följande gälla för identifiering, leverans och kontroll:

Vid övertagande enligt punkt 1 ska de fram- och bakkvartsparter som ska benas ur vara märkta med bokstäverna INT på in- och utsidan enligt samma bestämmelser som de som fastställs i del I punkt 3 c i denna bilaga för märkning med kategori och slaktnummer och för placeringen av märkningen. Bokstäverna INT ska emellertid stämplas på insidan av varje kvartspart i höjd med det tredje eller fjärde revbenet för framkvartsparter och i höjd med det sjunde eller åttonde revbenet för bakkvartsparter.

b)	Testikelfettet ska sitta kvar fram till övertagandet, men ska avlägsnas före vägning.

c)	De levererade produkterna ska delas upp i partier enligt punkt 1 i denna del.

Om slaktkroppar eller kvartsparter märkta med bokstäverna INT upptäcks utanför de avdelade områdena ska medlemsstaten utföra en undersökning, vidta nödvändiga åtgärder samt meddela kommissionen detta.

6.	Om mer än 20 % avvisas av antalet halva slaktkroppar eller kvartsparter i ett parti som presenteras, ska hela partiet avvisas och samtliga produkter märkas som avvisade, och får inte presenteras igen, vare sig för preliminär kontroll eller för godkännande.

DEL IV

Urbening

I. Allmänna bestämmelser för urbening

Urbening får endast ske i styckningsanläggningar som registrerats eller godkänts i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 853/2004 och är utrustade med en eller flera angränsande frystunnlar.

På begäran av en medlemsstat kan kommissionen medge ett tidsbegränsat undantag från bestämmelserna i första stycket. Vid sitt beslut ska kommissionen beakta den rådande utvecklingen när det gäller utrustning samt hälso- och kontrollvillkor och att en gradvis harmonisering inom detta område eftersträvas.

2.	De urbenade styckningsdelarna ska uppfylla villkoren i förordning (EG) nr 853/2004 och kraven i del VIII i denna bilaga.

3.	Urbeningen får inte påbörjas förrän hela partiet har tagits över.

4.	När nötkött för intervention benas ur, putsas och paketeras får inget annat kött finnas i styckningslokalen. Samtidigt med nötköttet får emellertid griskött finnas i styckningslokalen, under förutsättning att det behandlas på ett annat produktionsband.

Urbening ska ske mellan kl. 7.00 och kl. 18.00, dock inte på lördagar, söndagar eller helgdagar. Arbetstiden kan förlängas med högst två timmar på villkor att kontrollmyndigheterna är närvarande vid urbeningen.

Om urbeningen inte blir klar samma dag som köttet övertas ska interventionsorganet försegla de kyl- och frysrum där produkterna förvaras, och förseglingen får endast brytas av samma myndighet när urbeningen påbörjas på nytt.

II. Kontrakt och närmare anvisningar

1.	Urbening ska ske på kontraktsbasis på de villkor som fastställs av interventionsorganen och i enlighet med deras närmare anvisningar.

De krav som ska uppfyllas av styckningsanläggningarna samt den inredning och utrustning som ska finnas där ska fastställas i interventionsorganens närmare anvisningar, vilka även ska säkerställa att styckningen sker enligt gemenskapens bestämmelser.

Anvisningarna ska särskilt innehålla detaljerade anvisningar för urbening och precisera metoderna för beredning, putsning, paketering, infrysning och förvaring av styckningsdelarna till dess att de övertas av interventionsorganet.

III. Övervakning av urbening

Interventionsorganen ska svara för löpande fysisk kontroll av hela urbeningsprocessen.

Denna kontroll kan överlämnas till organ som är helt oberoende av berörda handelsparter, slakterier och lagerhållare. I sådana fall ska interventionsorganen se till att deras tjänstemän gör en oanmäld kontroll av den urbening som omfattas av varje anbud. Vid denna kontroll ska stickprov tas på kartongerna med styckningsdelar före och efter infrysning samt överensstämmelsen kontrolleras mellan de använda och de producerade kvantiteterna å ena sidan och ben, fett och puts å andra sidan. Dessa kontroller ska för varje enskild styckningsdel omfatta minst 5 % av de kartonger som fyllts under dagen och, om antalet kartonger så medger, minst fem kartonger per styckningsdel.

Fram- och bakkvartsparter ska benas ur separat. För varje urbeningsdag ska

a)	en jämförelse göras mellan antalet styckningsdelar och fyllda kartonger,

b)	en blankett fyllas i som visar utbytet av urbenade fram- respektive bakkvartsparter.

IV. Särskilda villkor för urbening

1.	Under den urbening, putsning och paketering som föregår infrysningen får nötköttets innertemperatur inte vid något tillfälle överstiga + 7 oC. Transport av styckningsdelar ska inte tillåtas före snabbfrysning, förutom i de undantagsfall som anges i avsnitt I punkt 1 i denna del.

2.	Alla etiketter och allt främmande material ska omedelbart före urbening avlägsnas helt.

3.	Samtliga ben, senor och ligament (ligamentum nuchae), allt brosk och all överflödig bindväv ska avlägsnas omsorgsfullt. Putsningen av styckningsdelarna ska begränsas till borttagande av fett, brosk, senor, ledkapslar och annat specificerat puts. All synlig nerv- och lymfvävnad ska avlägsnas.

4.	Stora blodkärl, koagulerat blod samt nedsmutsade partier ska med minsta möjliga putsning noggrant avlägsnas.

V. Paketering av styckningsdelar

1.	Styckningsdelarna ska paketeras omedelbart efter urbeningen på så sätt att inte någon del av köttet kommer i direkt kontakt med kartongen i enlighet med kraven i del VIII i denna bilaga.

2.	Polyetylen som används för att invändigt klä kartonger och polyetylenfolie eller polyetylenpåsar för paketering av styckningsdelar ska ha en tjocklek på minst 0,05 mm och vara avsedda för förpackning av livsmedel.

3.	Kartonger, pallar och köttburar ska uppfylla kraven i del IX i denna bilaga.

VI. Lagring av styckningsdelar

Interventionsorganen ska se till att allt uppköpt urbenat kött lagras separat och är lätt att identifiera per anbudsgivare, styckningsdel och inlagringsmånad.

Styckningsdelarna ska lagras i kyl- och fryshus i den medlemsstat till vilken interventionsorganet hör.

VII. Urbeningskostnader

De kontrakt som avses i avsnitt II i denna del och betalningar i enlighet med dessa ska täcka de transaktioner och kostnader som tillkämpningen av denna förordning ger upphov till, särskilt

a)	kostnaden för eventuella transporter till styckningsanläggningen av kött med ben efter det att det har godkänts,

b)	urbening, putsning, paketering och snabbfrysning,

c)	lagring, lastning, transport och interventionsorganets övertagande av de frysta styckningsdelarna vid det kyl- och fryshus det har anvisat,

d)	materialkostnader, särskilt för förpackning,

e)	värdet av de ben, fettbitar och andra avfallsprodukter från putsningen som interventionsorganet lämnar på styckningsanläggningen.

VIII. Tidsfrister

Urbening, putsning och paketering ska avslutas senast tio kalenderdagar efter slakt. Medlemsstaterna kan dock fastställa kortare tidsfrister.

Snabbfrysning ska ske omedelbart efter paketering och i varje fall påbörjas samma dag. Det urbenade köttets volym får inte överstiga frystunnlarnas kapacitet.

Infrysningstemperaturen ska vara sådan att en innertemperatur av – 7 oC eller lägre uppnås inom högst 36 timmar.

IX. Avvisande av produkter

Om kontrollerna enligt avsnitt III punkt 1 i denna del visar att urbeningsföretaget för en viss styckningsdel har brutit mot bestämmelserna i punkterna 1–8 i denna del, ska kontrollerna utökas till att omfatta ytterligare 5 % av de kartonger som fyllts under dagen i fråga. Skulle ytterligare överträdelser avslöjas ska ytterligare prov om 5 % av det totala antalet kartonger med den aktuella styckningsdelen kontrolleras. Om det vid den fjärde femprocentskontrollen visar sig att minst 50 % av kartongerna inte följer ovannämnda artiklar ska hela dagens produktion av den aktuella styckningsdelen kontrolleras. Kontroll av hela dagsproduktionen ska emellertid inte krävas så snart minst 20 % av kartongerna med en viss styckningsdel har befunnits bryta mot bestämmelserna.

Om, under de förutsättningar som anges i punkt 1, mindre än 20 % av kartongerna med en viss styckningsdel befinns bryta mot bestämmelserna, ska hela innehållet i dessa kartonger avvisas, och ingen betalning ska erläggas för dem. För de avvisade styckningsdelarna ska urbeningsföretaget till interventionsorganet betala ett belopp som är lika med priset enligt del X i denna bilaga.

Om minst 20 % av kartongerna med en viss styckningsdel befinns bryta mot bestämmelserna, ska hela dagens produktion av den aktuella styckningsdelen avvisas av interventionsorganet, och betalning ska inte erläggas. För de avvisade styckningsdelarna ska urbeningsföretaget till interventionsorganet betala ett belopp som är lika med priset enligt del X i denna bilaga.

Om minst 20 % av kartongerna med olika styckningsdelar i dagsproduktionen befinns bryta mot bestämmelserna, ska hela dagsproduktionen avvisas av interventionsorganet, och ingen betalning ska erläggas. Urbeningsföretaget ska till interventionsorganet betala ett belopp som är lika med det pris som ska betalas av interventionsorganet till den antagne anbudsgivaren enligt artiklarna 19.2, 27, 37 och 39 för de ursprungliga, för intervention uppköpta produkterna med ben som har avvisats efter urbening, ökat med 20 %.

Om tredje stycket är tillämpligt ska första och andra stycket inte gälla.

Utan hinder av punkterna 1 och 2 ska, om urbeningsföretaget genom grov oaktsamhet eller bedrägeri underlåter att uppfylla bestämmelserna i punkterna I, II, III, IV, V, VI, VII, VIII och IX i denna del,

a)	alla produkter som erhållits efter urbening under den dag för vilken det konstaterats att ovannämnda bestämmelser inte följts avvisas av interventionsorganet, och betalning ska inte erläggas,

urbeningsföretaget till interventionsorganet betala ett belopp som är lika med det pris som ska betalas av interventionsorganet till den antagne anbudsgivaren enligt artiklarna 19.2, 27, 37 och 39 för de ursprungliga, för intervention uppköpta produkterna med ben som har avvisats efter urbening enligt led a, ökat med 20 %.

DEL V

Klassificering av produkter

BELGIQUE/BELGIË

Carcasses, demi-carcasses: Hele dieren, halve dieren:

—	Catégorie A, classe U2/

—	Categorie A, klasse U2

—	Catégorie A, classe U3/

—	Categorie A, klasse U3

—	Catégorie A, classe R2/

—	Categorie A, klasse R2

—	Catégorie A, classe R3/

—	Categorie A, klasse R3

БЪЛГАРИЯ

Tрупове, половинки трупове:

—	категория А, клас R2

—	категория А, клас R3

ČESKÁ REPUBLIKA

Jatečně upravená těla, půlky jatečně upravených těl:

—	Kategorie A, třída R2

—	Kategorie A, třída R3

DANMARK

Hele og halve kroppe:

—	Kategori A, klasse R2

—	Kategori A, klasse R3

DEUTSCHLAND

Ganze oder halbe Tierkörper:

—	Kategorie A, Klasse U2

—	Kategorie A, Klasse U3

—	Kategorie A, Klasse R2

—	Kategorie A, Klasse R3

EESTI

Rümbad, poolrümbad:

—	Kategooria A, klass R2

—	Kategooria A, klass R3

EIRE/IRELAND

Carcases, half-carcases:

—	Category C, class U3

—	Category C, class U4

—	Category C, class R3

—	Category C, class R4

—	Category C, class O3

ΕΛΛΑΔΑ

Ολόκληρα ή μισά σφάγια:

—	Κατηγορία A, κλάση R2

—	Κατηγορία A, κλάση R3

ESPAÑA

Canales o semicanales:

—	Categoría A, clase U2

—	Categoría A, clase U3

—	Categoría A, clase R2

—	Categoría A, clase R3

FRANCE

Carcasses, demi-carcasses:

—	Catégorie A, classe U2

—	Catégorie A, classe U3

—	Catégorie A, classe R2/

—	Catégorie A, classe R3/

—	Catégorie C, classe U2

—	Catégorie C, classe U3

—	Catégorie C, classe U4

—	Catégorie C, classe R3

—	Catégorie C, classe R4

—	Catégorie C, classe O3

ITALIA

Carcasse e mezzene:

—	Categoria A, classe U2

—	Categoria A, classe U3

—	Categoria A, classe R2

—	Categoria A, classe R3

ΚΥΠΡΟΣ

Ολόκληρα ή μισά σφάγια:

—	Κατηγορία A, κλάση R2

LATVIJA

Liemeņi, pusliemeņi:

—	A kategorija, R2 klase

—	A kategorija, R3 klase

LIETUVA

Skerdenos ir skerdenų pusės:

—	A kategorija, R2 klasė

—	A kategorija, R3 klasė

LUXEMBOURG

Carcasses, demi-carcasses:

—	Catégorie A, classe U2

—	Catégorie A, classe U3

—	Catégorie A, classe R2

—	Catégorie A, classe R3

MAGYARORSZÁG

Hasított test vagy hasított féltest:

—	A kategória, R2 osztály

—	A kategória, R3 osztály

MALTA

Karkassi u nofs karkassi:

—	Kategorija A, klassi R3

NEDERLAND

Hele dieren, halve dieren:

—	Categorie A, klasse R2

—	Categorie A, klasse R3

ÖSTERREICH

Ganze oder halbe Tierkörper:

—	Kategorie A, Klasse U2

—	Kategorie A, Klasse U3

—	Kategorie A, Klasse R2

—	Kategorie A, Klasse R3

POLSKA

Tusze, półtusze:

—	Kategoria A, klasa R2

—	Kategoria A, klasa R3

PORTUGAL

Carcaças ou meias-carcaças

—	Categoria A, classe U2

—	Categoria A, classe U3

—	Categoria A, classe R2

—	Categoria A, classe R3

ROMÂNIA

Carcase, jumătăți de carcase

—	categoria A, clasa R2

—	categoria A, clasa R3

SLOVENIJA

Trupi, polovice trupov:

—	Kategorija A, razred R2

—	Kategorija A, razred R3

SLOVENSKO

Jatočné telá, jatočné polovičky:

—	kategória A, akostná trieda R2

—	kategória A, akostná trieda R3

SUOMI/FINLAND

Ruhot, puoliruhot/Slaktkroppar, halva slaktkroppar:

—	Kategoria A, luokka R2/Kategori A, klass R2

—	Kategoria A, luokka R3/Kategori A, klass R3

SVERIGE

Slaktkroppar, halva slaktkroppar:

—	Kategori A, klass R2

—	Kategori A, klass R3

UNITED KINGDOM

Great Britain

Carcases, half-carcases:

—	Category C, class U3

—	Category C, class U4

—	Category C, class R3

—	Category C, class R4

II.

Northern Ireland

Carcases, half-carcases:

—	Category C, class U3

—	Category C, class U4

—	Category C, class R3

—	Category C, class R4

—	Category C, class O3

DEL VI

Bestämmelser avseende hela och halva slaktkroppar samt kvartsparter

1.	Hela eller halva slaktkroppar, färska eller kylda (KN-nummer 0201) från djur som har slaktats högst sex dagar och minst två dagar tidigare.

I denna förordning gäller följande definitioner:

slaktkropp: hela kroppen av det slaktade djuret hängande på slaktkrok fäst i halssenan, avblodad, urtagen, flådd och presenterad

—	utan huvud och utan fötter, med huvudet avskuret från kroppen vid nackleden och fötterna avskurna vid övre eller nedre fotleden,

—	utan bröst- och bukhålans organ och utan njurar, njurfett och bäckenfett,

—	utan könsorgan och dithörande muskler,

—	utan mellangärde och njurtapp,

—	utan svans och utan den första svanskotan,

—	utan ryggmärg,

—	utan testikelfett och vidhängande fett på insidan av slaksidan,

—	utan bukmuskulaturens yttersta bindvävssträng,

—	utan innanlårsfett,

—	utan stora halsvenen med vidhängande fett, med halsen avskuren enligt veterinära krav,

—	utan att någon halsmuskel tas bort, med ett fettlager på bringans spets som ej överstiger 1 cm.

halv slaktkropp: den produkt som erhålls genom symmetrisk delning av den slaktkropp som avses i led a genom mitten av hals-, rygg-, länd- och korskotorna och genom mitten av bröstbenet och bäckenbensfogen. Under uppslaktning och hantering av slaktkroppen får inte rygg- och ländkotorna tydligt förskjutas. Tillhörande muskler och senor får inte skadas allvarligt av såg eller kniv.

framkvartspart: del av slaktkroppen som

—	styckas efter avkylning,

—	är rakt avskuren innehållande fem revben.

bakkvartspart: del av slaktkroppen som

—	styckas efter avkylning,

—	är rakt avskuren innehållande åtta revben.

De produkter som avses i punkterna 1 och 2 ska komma från väl avblodade slaktkroppar. Djuret ska vara ordentligt flått, och slaktkroppens yta får inte uppvisa några skadade hinnor, blodutgjutningar eller blåmärken. Inte heller får ytfettet ha rivits loss eller ha avlägsnats i större omfattning. Lungsäcken ska vara oskadad, utom då den punkteras för att underlätta upphängning av framkvartsparter. Slaktkropparna får inte vara nedsmutsade med någon typ av förorening, särskilt inte fekalier eller större blodfläckar.

4.	De produkter som avses i punkt 2 c och d ska komma från hela eller halva slaktkroppar som uppfyller kraven i punkt 2 a och b.

5.	De produkter som avses i punkterna 1 och 2 ska kylas omedelbart efter slakt i minst 48 timmar så att innertemperaturen efter denna tid inte överstiger + 7 oC. Denna temperatur ska bibehållas till dess att produkterna övertas.

DEL VII

Koefficienter enligt artikel 21.3

Metod A

Koefficient n = (a/b)

där

a	=	genomsnittet av de genomsnittliga marknadspriser som noteras i medlemsstaterna eller regioner i medlemsstaterna under de två eller tre veckor som följer på beslut om kontraktstilldelning,
b	=	det genomsnittliga marknadspris som noterats i den ifrågavarande medlemsstaten eller region i denna i enlighet med artikel 21.1 och som gäller för anbudsinfordran i fråga.

Metod B

Koefficient n’ = (a’/b’)

där

a’	=	genomsnittet av de uppköpspriser som betalats av anbudsgivaren för djur av samma kvalitet och kategori som de på vilka det genomsnittliga marknadspriset beräknas under de två eller tre veckor som följer på beslut om kontraktstilldelning,
b’	=	genomsnittet av de uppköpspriser som betalats av anbudsgivaren för djur på vilka det genomsnittliga marknadspriset beräknas under de två veckor under vilka beräkningen görs av det genomsnittliga marknadspriset för anbudsinfordran i fråga.

DEL VIII

Bestämmelser för urbening av interventionskött

1. STYCKNINGSDELAR AV BAKKVARTSPARTER

1.1 Beskrivning av styckningsdelarna

1.1.1 Interventionslägg (INT-kod 11)

Styckning och urbening: Läggen avlägsnas med hjälp av ett snitt genom knäleden och skiljs från innan- och ytterlåret längs med den naturliga hinnan. Hälmuskeln ska sitta kvar på läggen. Läggen benas ur (skenben och has avlägsnas).

Putsning: Senspetsarna skärs av tätt intill köttet.

Förpackning och emballering: Dessa styckningsdelar ska förpackas separat i polyetylen innan de läggs i kartonger som är invändigt klädda med polyetylen.

1.1.2 Interventionsfransyska (INT-kod 12)

Styckning och urbening: Fransyskan skiljs från innanlåret genom ett rakt snitt ned till och längs med lårbenet och från ytterlåret genom att snittet fortsätter längs med den naturliga hinnan. Kappan ska lämnas kvar.

Putsning: Knäskålen, ledkapseln och senor avlägsnas. Det yttre fettskiktet får inte på något ställe vara tjockare än 1 cm.

Förpackning och emballering: Dessa styckningsdelar ska förpackas separat i polyetylen innan de läggs i kartonger som är invändigt klädda med polyetylen.

1.1.3 Interventionslägg (INT-kod 13)

Styckning och urbening: Innanlåret skiljs från ytterlåret och läggen genom ett snitt längs med den naturliga hinnan och lossas från lårbenet; blygdbenet avlägsnas.

Putsning: Penisroten, vidhängande brosk samt den ytliga könslymfknutan hos handjur avlägsnas. Brosk och bindväv på bäckenbenet avlägsnas. Det yttre fettskiktet får inte på något ställe vara tjockare än 1 cm.

Förpackning och emballering: Dessa styckningsdelar ska förpackas separat i polyetylen innan de läggs i kartonger som är invändigt klädda med polyetylen.

1.1.4 Interventionsytterlår (INT-kod 14)

Styckning och urbening: Ytterlåret skiljs från innanlåret och läggen genom att ett snitt längs med den naturliga hinnan. Lårbenet avlägsnas.

Putsning: Det kraftiga brosket vid knäleden samt knälymfknutan och vidhängande fett avlägsnas. Det yttre fettskiktet får inte på något ställe vara tjockare än 1 cm.

Förpackning och emballering: Dessa styckningsdelar ska förpackas separat i polyetylen innan de läggs i kartonger som är invändigt klädda med polyetylen.

1.1.5 Interventionsfilé (INT-kod 15)

Styckning: Den hela filén skärs ut genom att den tjockaste delen lossas från höftbenet (ilium) och ett snitt läggs längs med ryggraden varigenom filén lösgörs från ryggen.

Putsning: Körtlar och fett avlägsnas. Den silverglänsande hinnan och hela filén ska vara intakta i ett stycke. Särskild omsorg ska läggas vid avskiljandet, putsningen och förpackningen av denna värdefulla styckningsdel.

Förpackning och emballering: Filéer ska förpackas försiktigt på längden med de tjocka och smala ändarna växelvis mot varandra och med den silverglänsande hinnan uppåt. Filéerna får inte vikas.

Dessa styckningsdelar ska förpackas separat i polyetylen innan de läggs i kartonger som är invändigt klädda med polyetylen.

1.1.6 Interventionsrumpstek (INT-kod 16)

Styckning och urbening: Rumpsteken ska skiljas från ytterlåret och fransyskan genom ett rakt snitt med början cirka 5 cm bakom det femte korsbenet och som slutar cirka 5 cm framför blygdbenet så att fransyskan inte skadas.

Rumpsteken avskiljs från ryggraden genom ett snitt mellan den sista ryggkotan och den första korskotan och längs med framkanten av höftbenet. Ben och brosk avlägsnas.

Putsning: Fettfickan på insidan under ryggmuskelns mitt avlägsnas. Det yttre fettskiktet får inte på något ställe vara tjockare än 1 cm. Särskild omsorg ska läggas vid avskiljandet, putsningen och förpackningen av denna värdefulla styckningsdel.

Förpackning och emballering: Dessa styckningsdelar ska förpackas separat i polyetylen innan de läggs i kartonger som är invändigt klädda med polyetylen.

1.1.7 Interventionsryggbiff (INT-kod 17)

Styckning och urbening: Denna styckningsdel skiljs från rumpsteken med ett rakt snitt mellan den sista ländkotan och den första korskotan. Den ska avskiljas från entrecoten med ett rakt snitt mellan det elfte och det tionde revbensfästet. Ryggkotorna avlägsnas omsorgsfullt. Revbenen och tornutskotten avlägsnas i ett stycke.

Putsning: Allt brosk som blivit kvar efter urbeningen ska avlägsnas. Senorna ska avlägsnas. Det yttre fettskiktet får inte på något ställe vara tjockare än 1 cm. Särskild omsorg ska läggas vid avskiljandet, putsningen och förpackningen av denna värdefulla styckningsdel.

Förpackning och emballering: Dessa styckningsdelar ska förpackas separat i polyetylen innan de läggs i kartonger som är invändigt klädda med polyetylen.

1.1.8 Interventionsslaksida (INT-kod 18)

Styckning och urbening: Hela slaksidan ska avlägsnas från den vid det åttonde revbenet avskurna bakkvartsparten med ett snitt från den punkt där slaksidan lossats, längs med den naturliga hinnan och runt lårets muskler ned till den punkt som är horisontell mot mitten av den sista ländkotan.

Snittet ska därefter fortsätta i en rak linje parallellt med filén fram genom det trettonde till och med det sjätte revbenet och löpa parallellt med ryggkotornas kant så att hela det lodräta snittet ligger högst 5 cm från filéns kant.

Alla ben och allt brosk avlägsnas i ett stycke. Slaksidan ska förbli hel.

Putsning: Den grova bindvävshinnan som täcker slaksidan ska avlägsnas utan att slaksidan skadas. Fett putsas av så att den totala andelen synligt fett (utvändigt och mellan enskilda muskler) inte överstiger 30 %.

Förpackning och emballering: Den hela slaksidan får endast vikas en gång vid förpackning. Den får inte skäras itu eller rullas ihop. Den ska packas så att insidan av slaksidan är väl synlig. Kartongerna ska vara invändigt klädda med polyetylen så att köttet blir fullständigt täckt.

1.1.9 Interventionsentrecote (med fem revben) (INT-kod 19)

Styckning och urbening: Denna styckningsdel ska avskiljas från ryggbiffen med ett rakt snitt mellan det elfte och det tionde revbenet och ska omfatta det sjätte till det tionde revbenet. Muskulaturen mellan revbenen samt lungsäcken avlägsnas tillsammans med revbenen i ett stycke. Ryggkotor, brosk och bogbladsspetsen avlägsnas.

Putsning: Ryggsenan avlägsnas. Det yttre fettskiktet får inte på något ställe vara tjockare än 1 cm. Kappan ska sitta kvar.

Förpackning och emballering: Dessa styckningsdelar ska förpackas separat i polyetylen innan de läggs i kartonger som är invändigt klädda med polyetylen.

2. STYCKNINGSDELAR AV FRAMKVARTSPARTER

2.1 Beskrivning av styckningsdelarna

2.1.1 Interventionsframlägg (INT-kod 21)

Styckning och urbening: Framläggen skärs av med ett snitt längs leden mellan underarmsbenet (radius) och överarmsbenet (humerus). Underarmsbenet (radius) avlägsnas.

Putsning: Senspetsarna skärs av tätt intill köttet.

Förpackning och emballering: Dessa styckningsdelar ska förpackas separat i polyetylen innan de läggs i kartonger som är invändigt klädda med polyetylen.

Framläggar får inte förpackas tillsammans med bakläggar.

2.1.2 Interventionsbog (INT-kod 22)

Styckning och urbening: Bogen avskiljs från framkvartsparten med ett snitt som följer den naturliga hinnan runt bogkanten och brosket på bogbladskanten och fortsätter runt hinnan så att bogen kan lyftas ur sin naturliga ficka. Bogbladet avlägsnas. Muskeln under bogbladet viks tillbaka (men ska inte avlägsnas) så att benet kan avlägsnas ordentligt. Överarmsbenet (humerus) avlägsnas.

Putsning: Brosk, senor och ledkapslar avlägsnas. Fett putsas av så att den totala andelen synligt fett (utvändigt och mellan enskilda muskler) inte överstiger 10 %.

Förpackning och emballering: Dessa styckningsdelar ska förpackas separat i polyetylen innan de läggs i kartonger som är invändigt klädda med polyetylen.

2.1.3 Interventionsbringa (INT-kod 23)

Styckning och urbening: Bringan skärs ut ur framkvartsparten med ett rakt snitt vinkelrätt mot mitten av det första revbenet. Muskulaturen mellan revbenen samt lungsäcken avlägsnas tillsammans med revbenen, bröstbenet och allt brosk i ett tunt stycke. Ytmuskulaturen ska inte avlägsnas, men allt fett därunder ska avlägsnas, liksom fettet under bröstbenet.

Putsning: Fett putsas av så att den totala andelen synligt fett (utvändigt och mellan enskilda muskler) inte överstiger 30 %.

Förpackning och emballering: Varje styckningsdel ska förpackas separat i polyetylen innan den läggs i kartonger klädda med polyetylen så att delarna är helt täckta.

2.1.4 Framkvartsparter för intervention (INT-kod 24)

Styckning och urbening: Då bringan, bogen och framläggen avlägsnats ska den styckningsdel som återstår betecknas framkvartspart.

Revbenen avlägsnas i ett stycke. Halsbenen avlägsnas omsorgsfullt.

Filén ska sitta kvar på denna styckningsdel.

Putsning: Brosk, senor och ledkapslar avlägsnas. Fett putsas av så att den totala andelen synligt fett (utvändigt och mellan enskilda muskler) inte överstiger 10 %.

Förpackning och emballering: Dessa styckningsdelar ska förpackas separat i polyetylen innan de läggs i kartonger som är invändigt klädda med polyetylen.

3. VAKUUMFÖRPACKNING AV VISSA STYCKNINGSDELAR

Medlemsstaterna får besluta att tillåta vakuumförpackning i stället för separat förpackning enligt punkt 1, när det gäller styckningsdelar med koderna INT 12, 13, 14, 15, 16, 17 och 19.

DEL IX

Bestämmelser avseende kartonger, pallar och köttburar

I. Kartonger

1.	Kartongerna ska vara av handelskvalitet och handelsvikt och vara tillräckligt starka för att kunna staplas på pallar.

2.	Kartongerna får inte utvisa namn på det slakteri eller den styckningsanläggning som köttet kommer ifrån.

3.	Varje kartong ska vägas efter packning. Det är inte tillåtet att förutfastställa kartongernas vikt.

4.	Nettovikten av styckningsdelar per kartong får inte överstiga 30 kg.

5.	Endast styckningsdelar med samma benämning identifierade genom deras fullständiga namn eller genom gemenskapskoden och härstammande från samma djurslag får placeras i samma kartong. Kartongerna får under inga omständigheter innehålla fettdelar eller annat avfall från putsningen.

Kartongerna ska förseglas med

—	interventionsorganets etiketter på båda kortsidorna,

—	en officiell etikett från veterinärbesiktning mitt på fram- och baksidan, men endast på framsidan om det gäller kartonger i ett stycke (monobloc).

Etiketterna ska vara försedda med löpnummer och fästas så att de förstörs när kartongen öppnas.

7.	Av interventionsorganets etikett ska följande framgå: kontraktsnummer, styckningsdelarnas art och antal, nettovikt samt paketeringsdatum. Etiketterna får inte vara mindre än 20 × 20 cm. Etiketten från veterinärbesiktningen ska vara försedd med styckningsanläggningens auktorisationsnummer.

8.	Löpnumren på de etiketter som avses i punkt 6 ska registreras för varje kontrakt, och det ska vara möjligt att jämföra antalet använda kartonger med antalet utställda etiketter.

9.	Kartongerna ska vara ombundna med fyra spännband, två på längden och två på bredden, ca 10 cm från varje hörn.

10.	Om etiketterna bryts vid kontroll ska de ersättas med etiketter med serienummer som interventionsorganet utfärdar till den berörda myndigheten. Två etiketter per kartong ska användas.

II. Pallar och köttburar

1.	Kartongerna ska lagras på skilda pallar per anbudsinfordran eller per inlagringsmånad och per styckningsdel. Pallarna ska märkas med etiketter med uppgift om nummer på anbudsinfordran, slag av styckningsdelar, produkternas nettovikt, tara och antal kartonger per styckningsdel.

2.	Pallarnas och köttburarnas placering ska föras in på en lagerplan.

DEL X

Priser som enligt del IV avsnitt IX. 2 i denna bilaga ska tillämpas vid avvisning av respektive styckningsdel

(euro/ton)
Interventionsfilé	22 000
Interventionsrygg	14 000
Interventionsinnanlår, interventionsrumpstek	10 000
Interventionsytterlår, interventionsfransyska, interventionsentrecote (med fem revben)	8 000
Interventionsbog, interventionsframkvartspart	6 000
Interventionsbringa, interventionsbaklägg, interventionsframlägg	5 000
Interventionsslaksida	4 000

DEL XI

Produktkontroller

1.	Interventionsorganen ska säkerställa att det kött som omfattas av denna förordning inlagras och förvaras lättåtkomligt och i enlighet med bestämmelserna i del IV avsnitt VI första stycket i denna förordning.

2.	Lagringstemperaturen får inte överstiga – 17 oC.

Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de lagrade produkternas kvalitet och kvantitet bevaras och att skadade förpackningar omedelbart byts ut. De ska täcka härmed förbundna risker genom en försäkring antingen i form av ett kontraktsåtagande av lagerhållaren eller i form av en heltäckande försäkring tecknad av interventionsorganet. Medlemsstaten får även uppträda som sin egen försäkringsgivare.

Under lagringstiden ska behöriga myndigheter utföra regelbundna kontroller som ska omfatta en betydande del av de produkter som inlagras efter varje månads anbudsinfordran.

Produkter som vid kontrollerna visar sig inte uppfylla kraven i denna förordning ska avvisas och märkas som avvisade. Den behöriga myndigheten ska vid behov och utan att det påverkar tillämpningen av påföljder återkräva betalningen från de ansvariga berörda parterna.

De tjänstemän som utför kontrollen får inte ta emot instruktioner från den avdelning som köper köttet.

5.	De behöriga myndigheterna ska vidta de åtgärder beträffande spårbarhet och lagring som behövs för att kommande utlagring och avsättning ska kunna ske så effektivt som möjligt, särskilt med hänsyn till eventuella krav beträffande den veterinära situationen för de berörda djuren.

(1) EUT L 139, 30.4.2004, s. 206.

(2) EGT L 253, 11.10.1993, s. 1.

(3) EGT L 204, 11.8.2000, s. 1.

(4) EGT L 125, 23.5.1996, s. 3.

BILAGA IV

SMÖR

DEL I

Kriterier för smör

1.	Interventionsorganet ska endast köpa in smör som uppfyller kraven i artikel 10.1 e första stycket i förordning (EG) nr 1234/2007 och i punkterna 3, 4, 5 och 6 i denna del samt i artikel 28 i denna förordning.

2.	Kriterierna för godkännande av företag enligt artikel 10.1 e i förordning (EG) nr 1234/2007 förtecknas i del III i denna bilaga.

Interventionsorganet ska kontrollera smörkvaliteten enligt de metoder som anges i del IV i denna bilaga I och på grundval av prover som ska tas enligt föreskrifterna i del V i denna bilaga. Medlemsstaterna får emellertid, efter skriftligt medgivande från kommissionen, upprätta ett system för självkontroll under eget överinseende för vissa kvalitetskrav och för vissa godkända företag.

4.	Radioaktivitetsnivåerna i smöret får inte överstiga de högsta tillåtna nivåerna, i tillämpliga fall fastställda i gemenskapsbestämmelserna. Nivån av radioaktiv kontamination ska enbart kontrolleras om situationen kräver det och endast under den tid som krävs.

5.	Smöret ska ha framställts under de 31 dagar som föregår den dag då det behöriga organet tog emot erbjudandet om försäljning till fast pris eller, om det är fråga om ett anbudsförfarande, 31 dagar före sista dagen för inlämnande av anbud avseende delperioden i fråga.

När smör erbjuds för intervention i en annan medlemsstat än den där det tillverkades, ska uppköpet ske på villkor att det visas upp ett intyg, som är utfärdat av det behöriga organet i den medlemsstat där tillverkningen ägde rum.

Intyget ska visas upp för det behöriga organet i den uppköpande medlemsstaten senast 35 dagar efter den dag då erbjudandet togs emot eller efter den sista dagen för inlämnande av anbud och ska innehålla de uppgifter som avses i artikel 28.1 a, b och d i denna förordning samt en bekräftelse på att smöret direkt och uteslutande har framställts av pastöriserad grädde enligt artikel 6.2 i förordning (EG) nr 1234/2007 i en godkänd anläggning i gemenskapen.

Om den medlemsstat där tillverkningen ägde rum har genomfört de kontroller som avses i punkt 3 i denna del, ska intyget även innehålla resultaten av dessa kontroller och en bekräftelse på att det rör sig om smör som uppfyller kraven i artikel 10.1 e första stycket i förordning (EG) nr 1234/2007. I detta fall ska förpackningen, i enlighet med artikel VI.6 i denna bilaga, vara förseglad med en numrerad etikett som utfärdats av det behöriga organet i den medlemsstat där tillverkningen ägde rum. På intyget ska etikettens nummer finnas angivet.

DEL II

Övertagande och inledande kontroller avseende smör

1.	Smöret ska lagras under en provperiod. Denna period ska uppgå till 30 dagar räknat från och med dagen för övertagandet.

2.	Interventionsorganen ska kräva att inlagringen och lagringen av smör sker på pallar på ett sådant sätt att partierna lätt kan identifieras och är lättåtkomliga.

DEL III

Kriterier för godkännande av företag enligt artikel 10.1 e och f i förordning (EG) nr 1234/2007 (gemensamma kriterier för smör och skummjölkspulver)

De företag som avses i artikel 10.1 e och f i förordning (EG) nr 1234/2007 ska godkännas endast om de

a)	har godkänts i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 853/2004 och har lämplig teknisk utrustning,

förbinder sig att löpande föra register i den form som det behöriga organet i varje medlemsstat fastställt, med angivande av råvarornas leverantörer och ursprung; när det gäller smör ska det anges vilka kvantiteter som har erhållits och när det gäller mjölkpulver ska det anges vilka kvantiteter skummjölkspulver, kärnmjölk och vassle som erhållits; vidare ska det anges paketeringsform, identifikation och utlagringsdag för varje parti som tillverkats för offentlig intervention,

c)	samtycker till att låta den produktion av smör och skummjölkspulver som kan komma att erbjudas till offentlig intervention genomgå en särskild officiell kontroll,

d)	förbinder sig att underrätta det behöriga organet, minst två arbetsdagar i förväg, om sin avsikt att tillverka smör och skummjölkspulver för offentlig intervention; medlemsstaten får emellertid fastställa en kortare frist.

För att säkerställa att denna förordning efterlevs, ska de behöriga organen företa oanmälda kontroller på plats utifrån de berörda produktionsanläggningarnas tillverkningsplaner för interventionssmör och interventionsskummjölkspulver.

Dessa kontroller ska minst omfatta följande:

a)	Ett kontrollbesök per period om 28 dagar då tillverkning sker för intervention, dock minst ett kontrollbesök per år, för granskning av de register som avses i punkt 1 b.

b)	Ett kontrollbesök per år för att kontrollera att de övriga villkoren för det godkännande som avses i punkt 1 är uppfyllda.

Godkännandet ska dras in om de villkor som anges i punkt 1 a inte längre är uppfyllda. På begäran av det berörda företaget får godkännandet utfärdas på nytt efter en period på minst sex månader och efter ett noggrant kontrollbesök.

Om det konstateras att ett företag inte har uppfyllt ett av sina åtaganden enligt punkt 1 b, c och d ska godkännandet, med undantag för fall av force majeure, dras in under en period på mellan en och tolv månader beroende på hur allvarlig oegentligheten är.

Medlemsstaten ska inte dra in godkännandet om det kan fastställas att oegentligheten inte begicks avsiktligt eller till följd av grov försumlighet och att den är av mindre betydelse för effektiviteten hos de kontrollbesök som föreskrivs i punkt 2.

En rapport ska utarbetas utifrån kontrollbesöken i enlighet med punkterna 2 och 3, av vilken följande ska framgå:

a)	Datum för kontrollbesöket.

b)	Kontrollbesökets varaktighet.

c)	De åtgärder som vidtogs.

Rapporten ska undertecknas av den ansvariga kontrollanten.

DEL IV

Krav på sammansättning, kvalitetsegenskaper och analysmetoder

Smör är en fast emulsion, huvudsakligen av typen vatten-i-olja, med följande sammansättning och kvalitetsegenskaper:

Parametrar	Halt och kvalitetsegenskaper
Fett	Minst 82 %
Vatten	Högst 16 %
Fettfri torrsubstans	Högst 2 %
Fria fettsyror	Högst 1,2 mmol/100 g fett
Peroxidtal	Högst 0,3 mekv syre/1 000 g fett
Koliforma bakterier	Ej påvisbart i 1 g
Annat fett än mjölkfett	Ej påvisbart genom triglyceridanalys
Sensoriska egenskaper	Minst 4 poäng av 5 för utseende, smak och konsistens
Vattendispersion	Minst 4 poäng

De referensmetoder som ska tillämpas anges i förordning (EG) nr 213/2001 (EGT L 37, 7.2.2001, s. 1) och i förordning (EG) nr 273/2008 (EUT L 88, 29.3.2008, s. 1).

DEL V

Provtagning för kemisk och mikrobiologisk analys samt för sensorisk bedömning

1. Kemisk och mikrobiologisk analys

Kvantitet smör (kg)	Minsta antal prov (> 100 g)
≤ 1 000	2
> 1 000 ≤ 5 000	3
> 5 000 ≤ 10 000	4
> 10 000 ≤ 15 000	5
> 15 000 ≤ 20 000	6
> 20 000 ≤ 25 000	7
> 25 000	7 + 1 per 25 000 kg eller del därav

Provtagning för mikrobiologisk analys ska utföras aseptiskt.

Upp till 5 prover om 100 g får slås samman till ett prov, som analyseras efter noggrann blandning.

Proven ska tas slumpmässigt ur olika delar av partiet och testas före eller i samband med inlagringen i det fryshus som det behöriga organet utsett.

Beredning av ett blandprov av smör (kemisk analys):

a)	Ta ut ett prov om minst 30 g med hjälp av en ren och torr smörprovare eller ett liknande lämpligt instrument och lägg provet i en provbehållare. Blandprovet ska sedan förseglas och sändas till laboratoriet för analys.

b)	I laboratoriet värms blandprovet i den ursprungliga slutna provbehållaren till 30 oC tills provet genom att ofta skakas har blivit en homogen vätska utan osmälta bitar. Provbehållaren ska vara fylld till hälften eller till två tredjedelar.

För varje tillverkare som erbjuder smör för intervention ska varje år två prover analyseras för annat fett än mjölkfett och ett prov analyseras för spårämnen.

2. Sensorisk bedömning

Kvantitet smör (kg)	Minsta antal prov
1 000 ≤ 5 000	2
> 5 000 ≤ 25 000	3
> 25 000	3 + 1 per 25 000 kg eller del därav

Proven ska tas slumpmässigt ur olika delar av det erbjudna partiet mellan dag 30 och dag 45 efter det villkorliga övertagandet och ska sedan klassas.

Varje prov ska bedömas för sig i enlighet med bilaga IV till förordning (EG) nr 278/2008. Ingen ny provtagning eller ny bedömning är tillåten.

3. Riktlinjer för defekta prover

Kemisk och mikrobiologisk analys:

—

När enskilda prover analyseras tillåts ett enda defekt prov per 10 prover eller två prover med en enda defekt per 11–15 prover. Om ett prov är defekt ska två nya prover tas, ett på vardera sidan av det defekta provet. Dessa ska kontrolleras med avseende på den parameter defekten gäller. Om inget av de två nya proverna uppfyller minimikraven ska den kvantitet smör av den erbjudna kvantiteten som återfinns mellan de två prov som ursprungligen togs på vardera sidan om det defekta provet underkännas.

Kvantitet som ska underkännas om ett nytt prov befinns vara defekt.

—

När blandprover analyseras ska, om ett blandprov befinns vara defekt med avseende på en parameter, den kvantitet av den erbjudna kvantiteten som blandprovet representerar underkännas. Den kvantitet som representeras av ett blandprov kan fastställas genom att den erbjudna kvantiteten delas upp och att stickprov sedan tas slumpmässigt från varje del.

Sensorisk bedömning:

—	Om ett prov befinns vara defekt vid den sensoriska bedömningen ska den kvantitet smör av den erbjudna kvantiteten som återfinns mellan de två närliggande proverna, ett på vardera sidan om det defekta, underkännas.

c)	Om ett prov uppvisar en sensorisk defekt och en kemisk eller mikrobiologisk defekt ska hela kvantiteten underkännas.

BILAGA V

SKUMMJÖLKSPULVER

DEL I

Kriterier för skummjölkspulver

1.	Interventionsorganen ska endast köpa upp skummjölkspulver som uppfyller kraven i artikel 10.1 f i förordning (EG) nr 1234/2007, i punkterna 2 och 5 i denna bilaga samt i artikel 28.2.

2.	Kriterierna för godkännande av företag enligt artikel 10.1 e i förordning (EG) nr 1234/2007 förtecknas i del III i bilaga IV.

Interventionsorganen ska kontrollera skummjölkspulvrets kvalitet enligt analysmetoderna i del IV i denna bilaga och på grundval av de prov som tagits enligt bestämmelserna i del VI i denna bilaga. Genom kontrollerna ska det fastställas att skummjölkspulvret inte innehåller några andra produkter, särskilt inte kärnmjölk och vassle enligt definitionen i del IV i denna bilaga I, utöver sådana tillåtna råvaror som används för proteinjustering enligt bilaga I.4 b till rådets direktiv 2001/114/EG (1).

Proteinjustering ska, i förekommande fall, ske i den flytande fasen. De råvaror som används för proteinjustering ska ha sitt ursprung i gemenskapen.

Medlemsstaterna får emellertid efter kommissionens medgivande upprätta ett system för självkontroll under eget överinseende i fråga om vissa kvalitetskrav och för vissa godkända företag.

4.	Radioaktivitets nivåerna i skummjölkspulvret får inte överstiga de högsta tillåtna nivåerna, i tillämpliga fall fastställda i gemenskapsbestämmelserna. Nivån av radioaktiv kontamination ska enbart kontrolleras om situationen kräver det och endast under den tid som krävs.

Skummjölkspulvret ska ha framställts under de 31 dagar som föregår den dag då interventionsorganet tog emot erbjudandet om försäljning till fast pris eller, om det är fråga om ett anbudsförfarande, 31 dagar före sista dagen för inlämnande av anbud avseende delperioden i fråga. Om skummjölkspulvret förvaras i silor som innehåller mer än en dags produktion ska allt skummjölkspulver ha framställts under en treveckorsperiod före den vecka då erbjudandet om försäljning till fast pris togs emot eller, om det är fråga om ett anbudsförfarande, fyra veckor före sista dagen för inlämnande av anbud avseende delperioden i fråga.

Om skummjölkspulver bjuds ut för intervention i en annan medlemsstat än den där det har framställts får uppköpet ske bara om det senast inom 35 dagar efter det att erbjudandet tas emot eller efter sista dagen för inlämnande av anbud visas upp ett intyg från det behöriga organet i den medlemsstat där skummjölkspulvret har framställts.

Intyget ska innehålla de uppgifter som avses i artikel 28 a, b och c och en bekräftelse på att skummjölkspulvret har framställts av mjölk i ett godkänt företag i gemenskapen och att eventuell proteinjusteringen har skett i den flytande fasen, i enlighet med artikel 10.1 f i förordning (EG) nr 1234/2007.

Om den medlemsstat där framställningen har ägt rum har genomfört de kontroller som avses i punkt 2 ovan ska intyget även innehålla resultaten av dessa kontroller och en bekräftelse på att det är fråga om skummjölkspulver enligt artikel 10.1 f i förordning (EG) nr 1234/2007. I så fall ska de förpackningar som avses i artikel 28 vara förseglade med en etikett som numrerats av interventionsorganet i den medlemsstat där framställningen ägt rum. Detta nummer ska anges på det intyg som avses i första stycket.

DEL II

Övertagande och inledande kontroller avseende skummjölkspulver

Interventionsorganen ska kräva att inlagringen och lagringen av skummjölkspulver sker på pallar på ett sådant sätt att partierna lätt kan identifieras och är lättåtkomliga.

DEL III

Kriterier för godkännande av företag enligt artikel 10.1 e och f i förordning (EG) nr 1234/2007

Del III i bilaga IV i denna förordning ska tillämpas.

DEL IV

Krav på sammansättning, kvalitetsegenskaper och analysmetoder

Parametrar	Halt och kvalitetsegenskaper
Proteinhalt	Minst 34,0 % av den fettfria torrsubstansen
Fetthalt	Högst 1,00 %
Vattenhalt	Högst 3,5 %
Surhetsgrad mätt i ml av natriumhydroxidvätska	Högst 19,5 ml
Laktathalt	Högst 150 mg/100 g
Tillsatser	Inga
Fosfatastest	Negativt, dvs., en fosfatasaktivitet på högst 350 mU per liter rekonstituerad mjölk
Lösningsindex	Högst 0,5 ml (24 oC)
Halt av brända partiklar	Högst 15,0 mg, dvs. minst skiva B
Halt av mikroorganismer	Högst 40 000 per gram
Kontroll av kolibakterier	Negativt i 0,1 g
Kontroll av kärnmjölk (2)	Ingen reaktion (3)
Kontroll av löpevassle (4)	Ingen reaktion
Kontroll av sur vassle (5)	Ingen reaktion
Smak och lukt	Neutral
Utseende	Vit eller gulaktig, utan orenheter eller färgade partiklar
Bakteriedödande medel	Inget (6)

Referensmetoderna i kommissionens förordning (EG) nr 273/2008 ska tillämpas (EUT L 88, 29.3.2008, s. 1).

DEL V

Förpackning

1.	Skummjölkspulver ska förpackas i nya papperssäckar som ska vara rena, torra och hela, och med en nettovikt på 25 kg.

2.	Säckarna ska bestå av minst tre skikt, som tillsammans utgör minst 420 J/m3 genomsnittlig TEA (Tension Energy Absorption). Det andra skiktet ska utgöras av ett polyetylenskikt på minst 15 g/m2. Varje pappersskikt ska innehålla ett polyetylenskikt på minst 0,08 mm tjock som är bottensvetsat.

3.	Säckarna ska följa standarden EN 770.

4.	Vid fyllningen bör säcken packas väl. Löst pulver får absolut inte tränga in mellan säckarnas olika skikt.

DEL VI

Provtagning och analys av skummjölkspulver som erbjuds för intervention

1.	Provtagning ska ske i enlighet med det förfarande som föreskrivs i den internationella standarden ISO 707. Medlemsstaterna får dock använda andra provtagningsmetoder om dessa är likvärdiga med nämnd standard.

Antal säckar som ska väljas ut slumpmässigt för provtagning:

a)	Erbjudanden som omfattar upp till 800 säckar på 25 kg: minst 8.

b)	Erbjudanden som omfattar mer än 800 säckar på 25 kg: minst 8 plus 1 för varje påbörjad mängd om 800 säckar.

3.	Provernas vikt: minst 200 g tas ur varje förpackning.

4.	Provgrupper: högst 9 prover samlas till en provtagning.

5.	Analys av proverna: varje provgrupp underställs en analys för att kontrollera alla de kvalitetsegenskaper som anges i del III i denna bilaga.

Vid bristfälliga prov:

a)	Om ett prov uppvisar brister i fråga om en parameter, ska hela den mängd som provmaterialet kommer ifrån avvisas.

Om ett prov uppvisar brister i fråga om flera parametrar, ska hela den mängd som provmaterialet kommer ifrån avvisas och från den resterande mängden från samma fabrik, ska ett andra avgörande urval prover tas. I sådana fall gäller följande:

—	Antalet prover enligt punkt 2 ska fördubblas.

—	Om ett prov uppvisar brister i fråga om en eller flera parametrar ska den kvantitet som provmaterialet kommer ifrån avvisas.

(1) EGT L 15, 17.1.2002, s. 19.

(2) Med kärnmjölk avses den biprodukt som erhålls vid framställning av smör efter kärning av grädden och avskiljning av det fasta fettet.

(3) Frånvaro av kärnmjölk kan fastställas antingen genom en oanmäld kontroll på plats, minst en gång per vecka, eller genom en laboratorieanalys av slutprodukten med ett värde på högst 69,31 mg PEDP/100 g.

(4) Med vassle avses den biprodukt som erhålls vid framställning av ost eller kasein genom försurning, löpe eller kemisk behandling.

(5) Med vassle avses den biprodukt som erhålls vid framställning av ost eller kasein genom försurning, löpe eller kemisk behandling. Den metod som används ska ha godkänts av interventionsorganet.

(6) Obehandlad mjölk som används vid tillverkning av skummjölkspulver måste uppfylla de krav som anges i avsnitt IX i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004.

Förteckning över bilagor

BILAGA I

SPANNMÅL

Del I

Kriterier för spannmål

Del II

Minimikrav för kvalitet enligt del I

Del III

Definition av andra beståndsdelar än basspannmål av felfri kvalitet

Del IV

Metoder för att bestämma kvaliteten på spannmål som erbjuds interventionsorganen

Del V

Referensmetod för bestämning av andra beståndsdelar än basspannmål av felfri kvalitet

Del VI

Referensmetod för bestämning av vattenhalt

Del VII

Metod för att fastställa om deg av vete är icke-klistrig och maskinbearbetningsbar

Del VIII

Bestämning av graden av förlorat glasaktigt utseende

Del IX

Pristillägg och prisavdrag

Del X

Metod för hur interventionsorganen ska beräkna prisavdrag för sorghum

Del XI

Beräkning av pristillägg och prisavdrag

Del XII

Metoder för provtagning och analys av spannmål

BILAGA II

RIS

Del I

Kriterier för paddyris

Del II

Pristillägg och prisavdrag

Del III

Kriterier avseende avkastningen efter bearbetning

Del IV

Högsta tillåtna procentandelar

Del V

Prisavdrag på grundval av defekta korn

Del VI

Metoder för provtagning och analys av paddyris

BILAGA III

NÖTKÖTT

Del I

Kriterier för nötkött

Del II

Omräkningskoefficienter

Del III

Villkor och kontroller i samband med övertagande

Del IV

Urbening

Del V

Klassificering av produkter

Del VI

Bestämmelser avseende hela och halva slaktkroppar samt kvartsparter

Del VII

Koefficienter enligt artikel 21.3

Del VIII

Bestämmelser för urbening av interventionskött

Del IX

Bestämmelser avseende kartonger, pallar och köttburar

Del X

Priser som enligt del IV avsnitt IX. 2 i denna bilaga ska tillämpas vid avvisning av respektive styckningsdel

Del XI

Produktkontroller

BILAGA IV

SMÖR

Del I

Kriterier för smör

Del II

Övertagande och inledande kontroller avseende smör

Del III

Kriterier för godkännande av företag enligt artikel 10.1 e och f i förordning (EG) nr 1234/2007 (gemensamma kriterier för smör och skummjölkspulver)

Del IV

Krav på sammansättning, kvalitetsegenskaper och analysmetoder

Del V

Provtagning för kemisk och mikrobiologisk analys samt för sensorisk bedömning

BILAGA V

SKUMMJÖLKSPULVER

Del I

Kriterier för skummjölkspulver

Del II

Övertagande och inledande kontroller avseende skummjölkspulver

Del III

Kriterier för godkännande av företag enligt artikel 10.1 e och f i förordning (EG) nr 1234/2007

Del IV

Krav på sammansättning, kvalitetsegenskaper och analysmetoder

Del V

Förpackning

Del VI

Provtagning och analys av skummjölkspulver som erbjuds för intervention

		ISSN 1725-2628 doi:10.3000/17252628.L_2009.349.swe
Europeiska unionens officiella tidning		L 349

Svensk utgåva	Lagstiftning	52 årgången 29 december 2009

Innehållsförteckning		V Rättsakter som från och med den 1 december 2009 antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och Euratomfördraget	Sida
		RÄTTSAKTER VARS OFFENTLIGGÖRANDE ÄR OBLIGATORISKT.
	*	Kommissionens förordning (EU) nr 1272/2009 av den 11 december 2009 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för genomförandet av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller uppköp och försäljning av jordbruksprodukter inom ramen för offentlig intervention	1