I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras

2.12.2009

Europeiska unionens officiella tidning

L 316/1

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1120/2009

av den 29 oktober 2009

om tillämpningsföreskrifter för det system med samlat gårdsstöd som föreskrivs i avdelning III i rådets förordning (EG) nr 73/2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1782/2003 (1), särskilt artiklarna 36, 39.2, 41.4, 43.3, 57.2 och 68.7, artikel 69.6 första stycket led a och 69.7 fjärde stycket, artikel 71.6 andra stycket och 71.10, artikel 142 c, d, f, g, h och q samt artiklarna 147 och 148, och

av följande skäl:

(1)

Kommissionens förordning (EG) nr 795/2004 av den 21 april 2004 om tillämpningsföreskrifter för det system med samlat gårdsstöd som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (2) har väsentligen ändrats. Senare har kommissionens förordning (EG) nr 639/2009 av den 22 juli 2009 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 73/2009 när det gäller särskilt stöd (3) antagits. Eftersom ytterligare ändringar ska göras av förordning (EG) nr 795/2004 bör av tydlighetsskäl förordningarna (EG) nr 795/2004 och (EG) nr 639/2009 införlivas i en samlad förordning, innehållande alla tillämpningsföreskrifter för avdelning III i förordning (EG) nr 73/2009.

(2)	För att skapa klarhet och förutsebarhet i rättsligt avseende bör vissa begrepp definieras. När det gäller skottskog med kort omloppstid bör medlemsstaterna tillåtas fastställa vilka sorter som är lämpliga utifrån landets klimat och dess agronomiska förutsättningar.

(3)

I artikel 28 i förordning (EG) nr 73/2009 fastställs minimikrav som ska efterlevas, men artikel 28.1 första stycket led b är inte relevant för jordbrukare som fortfarande tar emot direktstöd inom ramen för vissa kopplade stödordningar men som inte innehar några hektar. Bidragen för får och getter i avdelning IV kapitel 1 avsnitt 10 i den förordningen eller nöt- och kalvköttsbidraget i avdelning IV kapitel 1 avsnitt 11 i samma förordning utgör sådana kopplade stödordningar. De jordbrukarna är i samma situation som jordbrukare som innehar särskilda stödrättigheter och för att ordningarna ska fungera effektivt bör de behandlas på samma sätt vid tillämpningen av artikel 28.1 i den förordningen som jordbrukare som innehar särskilda stödrättigheter.

(4)

För att underlätta beräkningen av enhetsvärdet av stödrättigheterna bör det införas tydliga regler om avrundning av siffror och om möjligheten att dela upp befintliga stödrättigheter i de fall då storleken på det jordbruksskifte som deklarerats eller överlåtits med stödrättigheterna endast uppgår till en liten del av arealen samt regler som omfattar sammanslagningen av rättigheter och delrättigheter.

(5)

Enligt artikel 51.1 i förordning (EG) nr 73/2009 är det möjligt att skjuta upp integreringen av sektorn för frukt och grönsaker i systemet med samlat gårdsstöd. Lämpliga bestämmelser för detta bör fastställas. Huvudsakligen det tredje stycket i den bestämmelsen gör det möjligt för medlemsstaterna att se över det beslut som antagits i enlighet med artikel 68b i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 (4) för att skynda på integreringen i systemet med samlat gårdsstöd. Mot bakgrund av artikel 38 i förordning (EG) nr 73/2009 är det emellertid nödvändigt, för att artikel 51.1 tredje stycket i den förordningen ska få verkan, att de berörda områdena blir berättigade till bidrag inom systemet med samlat gårdsstöd. Medlemsstaterna bör därför ha möjlighet att se över sina beslut enligt artikel 51 andra stycket i förordning (EG) nr 1782/2003.

(6)	Särskilda bestämmelser bör fastställas om förvaltningen av den nationella reserven.

(7)

I artikel 41.2 och 41.3 i förordning (EG) nr 73/2009 föreskrivs när medlemsstaterna får fördela stödrättigheter ur den nationella reserven. Det bör fastställas bestämmelser om beräkningen av antalet och värdet av de stödrättigheter som beviljas på detta sätt. För att ge medlemsstaterna en viss flexibilitet, eftersom de är bäst lämpade att bedöma situationen för en jordbrukare som ansöker om dessa åtgärder, bör det högsta antalet stödrättigheter som tilldelas inte överstiga antalet deklarerade hektar och värdet bör inte överstiga ett belopp som fastställs av medlemsstaterna på grundval av objektiva kriterier.

(8)

Under vissa omständigheter kan jordbrukare inneha fler stödrättigheter än hektar att aktivera dem med när en arrendetid löper ut, inklusive i samband med gemensam användning av grovfoderarealer. En mekanism bör därför införas som gör att stödet kan fortsätta att beviljas jordbrukarna genom att det koncentreras till återstående tillgängliga hektar. För att undvika att mekanismen missbrukas bör villkor emellertid fastställas för när den får tas i bruk.

(9)

I enlighet med förordning (EG) nr 73/2009 ska den nationella reserven fyllas på med outnyttjade rättigheter eller, på frivillig grund, genom kvarhållande efter försäljning av stödrättigheter eller försäljning som ägt rum före ett visst datum som ska fastställas av medlemsstaterna när ytterligare frikoppling sker. Ett datum bör därför fastställas för när outnyttjade rättigheter ska återgå till den nationella reserven.

(10)

Vid kvarhållande efter försäljning av stödrättigheter bör maximala procentsatser och tillämpningskriterier fastställas och differentieras med beaktande av typ av överlåtelse och stödrättighet. Sådant kvarhållande bör emellertid inte innebära ett betydande hinder eller leda till förbud mot överlåtelse av stödrättigheter. Vid regional tillämpning inom hybridmodellen bör emellertid kvarhållandet inte påverka det grundläggande regionala värdet av stödrättigheterna, utan endast de belopp som är kopplade till de historiska referenserna.

(11)	För att underlätta förvaltningen av den nationella reserven bör den skötas på regional nivå, utom i de fall som avses i artikel 41.2 eller, i tillämpliga fall, 41.4 i förordning (EG) nr 73/2009, när medlemsstaterna är skyldiga att fördela stödrättigheter.

(12)

Enligt artikel 33.2 i förordning (EG) nr 73/2009 ska stöd inom ramen för systemet med samlat gårdsstöd vara tillgängligt för jordbrukare vid tilldelning eller överlåtelse av stödrättigheter. För att undvika att ändring av jordbruksföretagens rättsliga status utnyttjas för att undvika tillämpning av bestämmelser om normala överlåtelser av företag med tillhörande referensbelopp bör regler fastställas för faktiskt eller förtida arv, sammanslagning och uppdelning.

(13)

Enligt artikel 62.3 i förordning (EG) nr 73/2009 får jordbrukare i en ny medlemsstat som har infört systemet med samlat gårdsstöd överföra sina stödrättigheter utan mark först efter att enligt artikel 34 i den förordningen ha använt minst 80 % av sina stödrättigheter under minst ett kalenderår. För att ta hänsyn till överlåtelser av mark som ägde rum före tillämpningen av systemet med samlat gårdsstöd bör överlåtelsen av jordbruksföretaget eller en del av det tillsammans med framtida stödrättigheter anses vara en giltig överlåtelse av stödrättigheter med mark i enlighet med artikel 43 i den förordningen, dock på vissa villkor. Det främsta villkoret bör vara att säljaren ansöker om fastställande av stödrättigheter när det i förordningen föreskrivs att endast de som fått direktstöd under referensperioden får omfattas av systemet.

(14)

Enligt artikel 41.4 i förordning (EG) nr 73/2009 ska kommissionen fastställa vilka särskilda situationer som ger rätt att fastställa referensbelopp för vissa jordbrukare som befinner sig i en situation som helt eller delvis har hindrat dem från att få direktstöd under referensperioden. Det är därför lämpligt att göra en förteckning över dessa särskilda situationer genom att utforma bestämmelser om hur man ska undvika att samma jordbrukare får stöd genom flera olika tilldelningar av stödrättigheter. Detta ska emellertid inte hindra kommissionen från att vid behov lägga till fler situationer. Medlemsstaterna bör dessutom ges möjlighet att fastställa referensbeloppet.

(15)	I de fall en medlemsstat i enlighet med nationell rätt eller väletablerad praxis låter definitionen av långtidsarrende innefatta arrenden på fem år bör medlemsstaten vid behov ha möjlighet att tillämpa detta kortare arrende.

(16)

När jordbrukare går i pension eller avlider och en del av eller hela jordbruksföretaget överförs till en familjemedlem eller en annan arvtagare som avser att fortsätta med jordbruksverksamheten på företaget, bör denna överlåtelse kunna ske smidigt – i synnerhet om den överförda marken utarrenderades till tredje person under referensperioden – och utan att det påverkar arvtagarens möjlighet att fortsätta jordbruksverksamheten.

(17)

Jordbrukare som har gjort investeringar som har lett till en potentiell ökning av det direktstöd de skulle ha fått om systemet med samlat gårdsstöd inte hade införts eller om sektorn i fråga inte hade frikopplats bör också tilldelas stödrättigheter. Särskilda bestämmelser bör införas för beräkningen av stödrättigheter för de fall då en jordbrukare redan innehar stödrättigheter eller inte innehar några hektar. Under samma omständigheter skulle jordbrukare som köpte eller arrenderade mark eller deltog i nationella program för omställning av produktionen, vilket under referensperioden skulle ha gett rätt till direktstöd inom ramen för det samlade gårdsstödet, bli utan stödrättigheter, trots att de förvärvade mark eller deltog i programmen för att utöva sådan jordbruksverksamhet som i framtiden skulle kunna ge visst direktstöd. Det bör därför fastställas bestämmelser om tilldelning av stödrättigheter i sådana fall.

(18)	För att systemet ska förvaltas väl bör bestämmelser fastställas om överlåtelse och ändring av stödrättigheter, särskilt för att möjliggöra sammanslagning av delar av stödrättigheter.

(19)	Enligt artikel 43.1 i förordning (EG) nr 73/2009 får en medlemsstat besluta att stödrättigheter endast får överföras eller användas inom en och samma region. För att undvika praktiska problem bör särskilda bestämmelser införas för jordbruksföretag som ligger i två eller flera regioner.

(20)	Enligt artikel 39 i förordning (EG) nr 73/2009 får hampa produceras på vissa villkor. En förteckning över stödberättigande sorter bör upprättas och bestämmelser bör antas om certifiering av dessa sorter.

(21)	Särskilda bestämmelser bör införas för beräkning av djurenheter för fastställandet av särskilda stödrättigheter. Den befintliga omräkningstabellen för sektorerna för nöt- och kalvkött, får- och getkött bör användas.

(22)

Om en medlemsstat beslutar att utnyttja möjligheten till regionalisering av systemet med samlat gårdsstöd bör särskilda bestämmelser fastställas för att underlätta beräkningen av det regionala referensbeloppet för jordbruksföretag som ligger i två eller flera regioner och också för att garantera att hela det regionala beloppet fördelas under systemets första tillämpningsår. En del av bestämmelserna i den här förordningen, särskilt de om upprättande av den nationella reserven, den första tilldelningen av stödrättigheter och överlåtelse av stödrättigheter, bör anpassas så att de kan tillämpas i den regionala modellen.

(23)	En gemensam ram bör skapas för särskilda lösningar vid vissa situationer som uppkommer vid ytterligare frikoppling.

(24)	Avdelning III kapitel 5 i förordning (EG) nr 73/2009 innehåller bestämmelser om särskilt stöd till jordbrukare. Tillämpningsföreskrifter bör fastställas för det kapitlet.

(25)

I enlighet med artikel 68.6 i förordning (EG) nr 73/2009 ska det särskilda stöd som beviljas i enlighet med den artikeln vara förenligt med andra gemenskapsstödåtgärder och andra åtgärder som finansieras med statligt stöd. För att få en god förvaltning av stödsystemen bör åtgärder som liknar varandra inte finansieras dubbelt, med stöd från både det särskilda stödet och andra gemenskapsstödåtgärder. På grund av det stora antalet valmöjligheter vid tillämpningen av det särskilda stödet bör medlemsstaterna ha ansvaret för att säkerställa samstämmigheten genom det beslut de antar för att tillämpa de särskilda stödåtgärderna inom den ram som tillhandahålls i förordning (EG) nr 73/2009 och i enlighet med villkoren i den här förordningen.

(26)	Eftersom jordbrukare alltid bör uppfylla de lagstadgade kraven, bör det inte ges något särskilt stöd som kompensation för att de följs.

(27)

I enlighet med artikel 68.1 a i) i förordning (EG) nr 73/2009 får särskilt stöd beviljas för särskilda typer av jordbruk som är viktiga för att skydda eller förbättra miljön. För att upprätthålla medlemsstaternas bestämmanderätt samtidigt som det säkerställs att åtgärderna förvaltas väl, bör ansvaret för att definiera de särskilda typerna av jordbruk ligga hos medlemsstaterna samtidigt som åtgärderna bör ge icke-försumbara och mätbara miljöfördelar.

(28)	I enlighet med artikel 68.1 a ii i förordning (EG) nr 73/2009 får särskilt stöd beviljas för att förbättra kvaliteten på jordbruksprodukter. För att bistå medlemsstaterna bör en vägledande förteckning fastställas över villkor som ska uppfyllas.

(29)

I enlighet med artikel 68.1 a iii i förordning (EG) nr 73/2009 får särskilt stöd beviljas för att förbättra saluföringen av jordbruksprodukter om inte annat följer av artikel 68.2 c i den förordningen som kräver att stödet uppfyller de kriterier som fastställs i artiklarna 2–5 i rådets förordning (EG) nr 3/2008 av den 17 december 2007 om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter på den inre marknaden och i tredjeland (5). Bestämmelser bör antas för att specificera innehållet i de stödberättigande åtgärderna samt de tillämpliga bestämmelserna i kommissionens förordning (EG) nr 501/2008 av den 5 juni 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 3/2008 om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter på den inre marknaden och i tredjeland (6).

(30)

I enlighet med artikel 68.1 a iv i förordning (EG) nr 73/2009 får särskilt stöd beviljas för att tillämpa förbättrade djurskyddsnormer. För att uppnå förbättrade djurskyddsnormer bör bestämmelser antas som ger medlemsstaterna ansvaret för att inrätta ett system som gör det möjligt att utvärdera planerna från de sökande som ämnar förbättra olika djurskyddsaspekter.

(31)

I enlighet med artikel 68.1 a v i förordning (EG) nr 73/2009 får särskilt stöd beviljas för sådan särskild verksamhet inom jordbruket som medför tilläggsfördelar för ett miljövänligt jordbruk. I enlighet med artikel 68.2 a får stödet beviljas särskilt om det har godkänts av kommissionen. Bestämmelser bör därför antas för att specificera de detaljerade ramar som medlemsstaterna ska följa vid fastställandet av kriterierna för stödberättigande. Det bör också fastställas vilket förfarande som ska användas när åtgärden meddelas och när kommissionen utvärderar och godkänner den.

(32)

I enlighet med artikel 68.1 b i förordning (EG) nr 73/2009 får särskilt stöd beviljas för att klara av särskilda olägenheter som drabbar jordbrukarna i särskilda sektorer i ekonomiskt eller miljömässigt känsliga områden eller, i samma sektorer, inom ekonomiskt sårbara typer av jordbruk. För att medlemsstaterna ska få bibehålla sitt handlingsutrymme samtidigt som det säkerställs att åtgärderna förvaltas väl, bör medlemsstaterna få ansvaret för att fastställa vilka områden och/eller typer av jordbruk som är stödberättigande och en lämplig nivå. För att undvika snedvridning av marknaden bör stödbetalningarna emellertid inte utgå från fluktuationer i marknadspriserna eller motsvara ett system med underskottsersättning varigenom nationellt jordbruksstöd betalas av medlemsstater till jordbrukare utifrån skillnaden mellan ett riktpris och ett nationellt marknadspris.

(33)

I enlighet med artikel 68.1 c i förordning (EG) nr 73/2009 får särskilt stöd beviljas i områden som omfattas av omstrukturerings- eller utvecklingsprogram för att säkerställa att jordbruksmark inte överges och/eller för att hantera särskilda olägenheter som drabbar jordbrukarna i sådana områden. Bestämmelser bör antas särskilt för fastställandet av referensbelopp per stödberättigad jordbrukare, tilldelningen av stödrättigheter och beräkningen av deras värdeökning samt för medlemsstaternas kontroll av programmen. Dessa bestämmelser bör för samstämmighetens skull följa dem som fastställs för tilldelningen av beloppen från den nationella reserven.

(34)

I enlighet med artikel 68.1 d i förordning (EG) nr 73/2009 får särskilt stöd beviljas i form av bidrag till premier för skörde-, djur- och växtförsäkringar. En minimiram bör inrättas inom vilken medlemsstaterna fastställer regler, i enlighet med sina nationella lagar, om hur de finansiella bidragen till skörde-, djur- och växtförsäkringspremier fördelas för att säkerställa att bidragen bibehålls på lämplig nivå samtidigt som jordbrukarnas intressen säkerställs.

(35)

I artikel 68.1 e i förordning (EG) nr 73/2009 tillhandahålls en mycket detaljerad beskrivning av det särskilda stöd som syftar till att genom gemensamma fonder ersätta jordbrukare för vissa ekonomiska förluster i samband med djur- eller växtsjukdomar och miljöolyckor. Minimiramar bör tillhandahållas medlemsstaterna, inom vilka de sedan fastställer regler i enlighet med sina nationella lagar för att definiera på vilket sätt de finansiella bidragen till gemensamma fonder organiseras för att säkerställa att bidragen bibehålls på lämplig nivå samtidigt som jordbrukarnas intressen säkerställs.

(36)	De belopp som avses i artikel 69.6 a i förordning (EG) nr 73/2009 ska beräknas av kommissionen i enlighet med punkt 7 i den artikeln. Bestämmelser bör därför antas för att för varje medlemsstat fastställa dessa berörda belopp samt de villkor som är tillämpliga för kommissionens översyn av beloppen.

(37)

Enligt artikel 46 i förordning (EG) nr 73/2009 ska medlemsstaterna fastställa gränserna för regionerna enligt objektiva kriterier. Enligt artikel 47 i samma förordning får medlemsstaterna regionalisera det samlade gårdsstödet i välgrundade fall och i överensstämmelse med objektiva kriterier. Bestämmelser bör därför antas om överlämnande av alla nödvändiga uppgifter inom tillämpliga tidsfrister.

(38)	Datumen för när kommissionen ska meddelas bör fastställas för de fall då en medlemsstat beslutar att utnyttja någon av de möjligheter som ges i artiklarna 28.1, 28.2, 38, 41.2–41.5, 45.1 och 45.3, 46.1 och 46.3, 47.1–47.4, 49, 51.1, 67.1, 68–72 och 136 i förordning (EG) nr 73/2009.

(39)

För att utvärdera tillämpningen av systemet med samlat gårdsstöd bör det fastställas närmare bestämmelser och slutdatum för utbyte av information mellan kommissionen och medlemsstaterna och för information till kommissionen om arealer som fått stöd på nationell eller, om så är fallet, på regional nivå.

(40)	Förordning (EG) nr 795/2004 och förordning (EG) nr 639/2009 bör därför upphävas.

(41)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för direktstöd.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

I denna förordning fastställs tillämpningsföreskrifter för det system med samlat gårdsstöd som föreskrivs i avdelning III i förordning (EG) nr 73/2009.

Artikel 2

Definitioner

I avdelning III i förordning (EG) nr 73/2009 och i den här förordningen gäller följande definitioner:

a)	åkermark: mark som utnyttjas för vegetabilieproduktion eller som uppfyller kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt artikel 6 i förordning (EG) nr 73/2009, oberoende av om marken är täckt av växthus eller annat fast eller rörligt skydd.

b)	permanenta grödor: grödor som inte ingår i växtföljden, utom permanent betesmark, och som odlas på marken i fem år eller mer och ger upprepade skördar, även plantskolor, samt skottskog med kort omloppstid.

permanent betesmark: mark som utnyttjas till att odla gräs eller annat örtartat foder naturligt (självsådd) eller genom odling (insådd) och som under fem år eller mer inte ingår i växtföljden på jordbruksföretaget, dock inte areal uttagen enligt rådets förordning (EEG) nr 2078/92 (7), artiklarna 22, 23 och 24 i rådets förordning (EG) nr 1257/1999 (8) och artikel 39 i rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (9). I detta sammanhang avses med gräs eller annat örtartat foder alla örtartade växter som är vanliga i naturliga betesmarker eller brukar ingå i fröblandningar för betes- eller ängsmark i medlemsstaten, oavsett om sådana marker används för bete. Medlemsstaterna får inbegripa de jordbruksgrödor som förtecknas i bilaga I.

d)	gräsmark: åkermark som används för produktion av gräs (sått eller naturligt). Vid tillämpning av artikel 49 i förordning (EG) nr 73/2009 ska gräsmark innefatta permanent betesmark.

e)	försäljning: försäljning eller annan slutgiltig överlåtelse av äganderätten till mark eller stödrättigheter; den innefattar inte försäljning av mark som överlåts till offentliga myndigheter eller för offentligt bruk och när, i båda fallen, överlåtelsen sker i annat syfte än för jordbruk.

f)	arrende: upplåtelse eller liknande typer av tillfälliga transaktioner.

överlåtelse, försäljning eller utarrendering av stödrättigheter med mark: försäljning eller upplåtelse av stödrättigheter med försäljning eller upplåtelse under samma tidsperiod av ett motsvarande antal stödberättigande hektar, i den mening som avses i artikel 34 i förordning (EG) nr 73/2009, som innehas av den överlåtande parten, utan att detta påverkar tillämpningen av artikel 27.1 i denna förordning. Överlåtelsen av alla de särskilda stödrättigheter, i den mening som avses i artikel 44 i förordning (EG) nr 73/2009, som en jordbrukare innehar ska betraktas som en överlåtelse av stödrättigheter med mark.

sammanslagning: sammanslagning av två eller flera enskilda jordbrukare, i den mening som avses i artikel 2 a i förordning (EG) nr 73/2009, till en ny jordbrukare, i den mening som avses i den artikeln, där administration, bidrag och ekonomiska risker styrs av de jordbrukare som ursprungligen drev företagen eller en av dem.

uppdelning:

uppdelning av en jordbrukare i den mening som avses i artikel 2 a i förordning (EG) nr 73/2009 i minst två nya separata jordbrukare i den mening som avses i den artikeln, där minst den ena jordbrukarens administration, bidrag och ekonomiska risker styrs av minst en av de juridiska eller fysiska personer som ursprungligen drev företaget, eller

ii)	uppdelning av en jordbrukare i den mening som avses i artikel 2 a i förordning (EG) nr 73/2009 i minst en ny separat jordbrukare i den mening som avses i den artikeln, där den andra jordbrukarens administration, bidrag och ekonomiska risker styrs av den jordbrukare som ursprungligen drev företaget.

j)	produktionsenhet: minst en areal som under referensperioden i fråga gav rätt till direktstöd, inklusive grovfoderarealer, eller ett djur som under referensperioden skulle ha gett rätt till direktstöd, tillsammans, i förekommande fall, med en motsvarande bidragsrättighet.

grovfoderareal: den areal på jordbruksföretaget som under hela kalenderåret var tillgänglig för djuruppfödning, inbegripet arealer som brukas gemensamt och arealer med blandad odling; grovfoderareal inbegriper inte

—	byggnader, skog, dammar, gångstigar,

—	arealer som används för andra grödor som berättigar till gemenskapsstöd eller för permanenta grödor eller trädgårdsgrödor,

—	arealer som omfattas av stödsystemet för producenter av vissa jordbruksgrödor som används inom stödsystemet för torkat foder eller omfattas av ett nationellt system för arealuttag.

jordbrukare som etablerar sin jordbruksverksamhet: vid tillämpning av artikel 41.2 i förordning (EG) nr 73/2009 en fysisk eller juridisk person som inte bedrivit jordbruksverksamhet i eget namn och på egen risk och som inte heller kontrollerat en juridisk person som bedrivit jordbruksverksamhet under fem år innan den nya jordbruksverksamheten inleddes.

När det gäller en juridisk person får den eller de fysiska personer som kontrollerar den juridiska personen inte ha bedrivit jordbruksverksamhet i sitt eget namn och på egen risk och inte ha kontrollerat en juridisk person som bedrivit jordbruksverksamhet under de fem år som föregår inledandet av den juridiska personens jordbruksverksamhet.

m)	plantskolor: plantskolor enligt definitionen i punkt G/5 i bilaga I till kommissionens beslut 2000/115/EG (10).

skottskog med kort omloppstid: arealer som planterats med trädarter enligt KN-nummer 0602 90 41 bestående av fleråriga skogsgrödor där rotskott eller stubbskott lämnas kvar i marken efter skörd och där nya skott växer upp följande säsong; dessa grödor ska ingå i en förteckning som medlemsstaterna från 2010 upprättar över arter som är lämpliga att använda som skottskog med kort omloppstid, med angivelse av maximalt avverkningsintervall.

o)	åtgärder för särskilt stöd: åtgärder som verkställer det särskilda stöd som föreskrivs i artikel 68.1 i förordning (EG) nr 73/2009.

annat gemenskapsstöd:

i)	åtgärder som föreskrivs i rådsförordningarna (EG) nr 1698/2005, (EG) nr 509/2006 (11), (EG) nr 510/2006 (12), (EG) nr 834/2007 (13), (EG) nr 1234/2007 (14) och (EG) nr 3/2008, och

ii)	åtgärder som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket enligt artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 1290/2005 (15) inbegripet veterinära åtgärder och växtskyddsåtgärder.

AVDELNING II

GENOMFÖRANDE

KAPITEL 1

Allmänna bestämmelser

Avsnitt 1

Aktivering av stödrättigheter och stödberättigad mark

Artikel 3

Arv och förtida arv

1. I de fall arv eller förtida arv påverkar tilldelningen av stödrättigheter ska den jordbrukare som har fått jordbruksföretaget eller en del av det, i sitt namn ansöka om beräkning av stödrättigheter för företaget eller en del av det.

Referensbeloppet ska fastställas utifrån de produktionsenheter som ärvts.

2. När det gäller förtida arv som kan återkallas ska tillträde till systemet med samlat gårdsstöd ges endast en gång till den utnämnde arvtagaren och senast den dag då ansökan om stöd inom ramen för systemet lämnas in.

Leaseback, arv eller förtida arv från en jordbrukare som är en fysisk person och som arrenderat jordbruksföretaget eller en del av det under referensperioden i fråga, vilket skulle ha gett rätt till stödrättigheter eller ökat stödrättigheternas värde, ska betraktas som arv av jordbruksföretaget.

3. Om en jordbrukare enligt punkt 1 redan har rätt till stödrättigheter eller en ökning av värdet av stödrättigheterna, ska referensbeloppet fastställas på grundval av summan av referensbeloppen för det ursprungliga jordbruksföretaget respektive de ärvda produktionsenheterna.

4. I denna förordning används den nationella lagstiftningens definition av arv och förtida arv.

Artikel 4

Ändrad rättslig status eller registrerat företagsnamn

Om den rättsliga statusen eller det registrerade företagsnamnet ändras ska jordbrukaren ha tillträde till systemet med samlat gårdsstöd på samma villkor som den jordbrukare som ursprungligen drev företaget, inom ramen för de stödrättigheter som innehades av det ursprungliga företaget, eller vid tilldelning av stödrättigheter eller en ökning av värdet av stödrättigheterna, inom ramen för gränserna för de rättigheter det ursprungliga företaget tilldelats.

I samband med ändrad rättslig status för en juridisk person eller från fysisk person till juridisk person eller från juridisk person till fysisk person ska den jordbrukare som driver det nya jordbruksföretaget vara densamma som drev det ursprungliga företaget på områdena administration, bidrag och ekonomiska risker.

Artikel 5

Sammanslagning och uppdelning

I de fall då en sammanslagning eller splittring påverkar tilldelningen av stödrättigheter eller ökar värdet av stödrättigheterna ska den eller de jordbrukare som driver det eller de nya jordbruksföretagen ha tillträde till systemet med samlat gårdsstöd på samma villkor som den eller de jordbrukare som drev det eller de ursprungliga jordbruksföretagen.

Referensbeloppet ska fastställas utifrån de produktionsenheter som var kopplade till det eller de ursprungliga jordbruksföretagen.

Artikel 6

Minimikrav

Vid tillämpningen av artikel 28.1 i förordning (EG) nr 73/2009 ska de jordbrukare som tar emot bidragen för får och getter i enlighet med avdelning IV kapitel 1 avsnitt 10 i den förordningen eller nöt- och kalvköttsbidraget i enlighet med avdelning IV kapitel 1 avsnitt 11 i samma förordning och som innehar färre hektar än den tröskel som medlemsstaten fastställt behandlas på samma sätt som jordbrukare som innehar sådana särskilda stödrättigheter som avses i artikel 44.1 i den förordningen.

Artikel 7

Beräkning av enhetsvärdet för stödrättigheterna

1. Stödrättigheter ska beräknas upp till tre decimaler och avrundas upp eller ner till närmaste andra decimal. Om beräkningen ger ett resultat som ligger exakt mittemellan, görs avrundningen upp till närmaste andra decimal.

2. När storleken på ett jordbruksskifte som överlåts med en stödrättighet i enlighet med artikel 43 i förordning (EG) nr 73/2009 utgör en del av ett hektar, får jordbrukaren överlåta den berörda delrättigheten tillsammans med marken till ett värde som beräknas så att det motsvarar denna del. Den återstående delen av stödrättigheten ska stå till jordbrukarens förfogande till ett värde som beräknas på motsvarande sätt.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 43.2 i den förordningen ska, om en jordbrukare överlåter en delrättighet utan mark, de två delrättigheternas värde beräknas proportionellt.

3. Medlemsstaterna får ändra stödrättigheterna genom att slå samman delar av stödrättigheter av samma slag som innehas av en och samma jordbrukare. Punkt 1 ska omfatta resultatet av en sådan sammanslagning.

Artikel 8

Deklaration och utnyttjande av stödrättigheter

1. Stödrättigheter får endast deklareras för betalning en gång per år av den jordbrukare som innehar dem den sista dagen för inlämnande av den samlade ansökan enligt artikel 11 i kommissionens förordning (EG) nr 1122/2009 (16).

Om en jordbrukare utnyttjar möjligheten att ändra den samlade ansökan enligt artikel 14 i den förordningen får han också deklarera stödrättigheter som han innehar den dag då han meddelar ändringarna till den behöriga myndigheten, förutsatt att de berörda stödrättigheterna inte har deklarerats av en annan jordbrukare för samma år.

Om jordbrukaren har förvärvat de berörda stödrättigheterna genom en överlåtelse från en annan jordbrukare och om den jordbrukaren redan har deklarerat stödrättigheterna, får ytterligare deklaration av de stödrättigheterna endast göras om den som överlåter rättigheterna redan har underrättat den behöriga myndigheten om överlåtelsen i enlighet med artikel 12 i den här förordningen och drar av stödrättigheterna från sin egen samlade ansökan inom de gällande tidsfrister som anges i artikel 14 i förordning (EG) nr 1122/2009.

2. När en jordbrukare efter att ha deklarerat skiften motsvarande alla sina tillgängliga hela stödrättigheter enligt artikel 35.1 i förordning (EG) nr 73/2009 fortfarande innehar ett skifte som uppgår till en del av en hektar, får jordbrukaren deklarera en ytterligare hel stödrättighet, som då ska ge rätt till stöd beräknat i proportion till skiftets storlek. Den stödrättigheten ska emellertid betraktas som fullt utnyttjad vid tillämpning av artikel 42 i den förordningen.

Artikel 9

Huvudsaklig användning för jordbruksverksamhet

Vid tillämpning av artikel 34.2 a i förordning (EG) nr 73/2009 ska en jordbruksareal som även används för andra ändamål än jordbruksverksamhet betraktas som en areal som huvudsakligen används för jordbruksverksamhet om jordbruksverksamheten kan bedrivas utan större hinder av den andra verksamhetens intensitet, slag, varaktighet eller tidpunkt.

Medlemsstaterna ska fastställa villkor för genomförandet av första stycket på sina respektive territorier.

Avsnitt 2

Särskilda kriterier för stödberättigande

Artikel 10

Produktion av hampa

Vid tillämpning av artikel 39 i förordning (EG) nr 73/2009 ska stödrättigheter för arealer med hampa endast beviljas om jordbrukaren använder utsäde av de sorter som förtecknas i gemensamma sortlistan, i den version av denna som är giltig den 15 mars det år då stödet beviljas och som har offentliggjorts i enlighet med artikel 17 i rådets direktiv 2002/53/EG (17), med undantag för sorterna Finola och Tiborszallasi. Utsädet ska vara certifierat enligt rådets direktiv 2002/57/EG (18).

Artikel 11

Uppskjuten integrering av sektorn för frukt och grönsaker i systemet med samlat gårdsstöd

1. Medlemsstater som har utnyttjat en av de möjligheter som ges i tredje stycket i artikel 51.1 i förordning (EG) nr 73/2009 får till och med den 31 december 2010 tillåta att sekundärgrödor odlas på de stödberättigande hektaren under en period av högst tre månader från och med den 15 augusti varje år eller det datum som fastställs i bilaga II för medlemsstaten och regionen i fråga.

2. Om en medlemsstat har utnyttjat en av de möjligheter som ges i artikel 51.1 tredje stycket i förordning (EG) nr 73/2009 får den när så krävs se över det beslut som antagits i enlighet med artikel 51 andra stycket i förordning (EG) nr 1782/2003 inom två veckor från och med ikraftträdandet av denna förordning.

Avsnitt 3

Överlåtelse av stödrättigheter

Artikel 12

Överlåtelse av stödrättigheter

1. Stödrättigheter får överlåtas när som helst under året.

2. Den som överlåter stödrättigheterna ska underrätta den behöriga myndigheten i den medlemsstat där överlåtelsen kommer att ske inom en tidsperiod som ska fastställas av medlemsstaten.

3. En medlemsstat får kräva att den som överlåter stödrättigheterna underrättar den behöriga myndigheten i den medlemsstat där överlåtelsen sker inom en tidsperiod som den medlemsstaten ska fastställa, dock tidigast sex veckor innan överlåtelsen sker och med beaktande av sista dag för inlämnande av ansökan om samlat gårdsstöd. Överlåtelsen ska ske såsom fastställs i underrättelsen, såvida inte den behöriga myndigheten invänder mot överlåtelsen och underrättar den överlåtande parten om detta inom den angivna tidsperioden.

Den behöriga myndigheten får endast göra invändningar mot en överlåtelse om den strider mot förordning (EG) nr 73/2009 eller den här förordningen.

4. Vid tillämpning av artikel 62.3 i förordning (EG) nr 73/2009 ska de andelar av stödrättigheterna som jordbrukaren använt beräknas utifrån det antal stödrättigheter som tilldelades honom eller henne under det första tillämpningsåret för systemet med samlat gårdsstöd, med undantag av stödrättigheter som sålts med mark; andelarna måste ha använts under ett kalenderår.

Artikel 13

Regional begränsning

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 50.1 och 62.1 i förordning (EG) nr 73/2009 ska medlemsstater som utnyttjar den möjlighet som ges i artikel 43.1 tredje stycket i den förordningen fastställa lämplig geografisk nivå för regionen utifrån objektiva kriterier och på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukare garanteras och snedvridning av marknaden och konkurrensen undviks.

2. Medlemsstaten ska definiera gränserna för den region som avses i punkt 1 senast en månad före det datum som medlemsstaten fastställt i enlighet med artikel 35 i förordning (EG) nr 73/2009 under det första tillämpningsåret för den möjlighet som ges i artikel 43.1 tredje stycket i den förordningen.

Jordbrukare, vars jordbruksföretag ligger i regionen i fråga, får inte utanför den regionen överlåta eller utnyttja ett antal stödrättigheter som motsvarar det antal hektar som de deklarerat under det första året då möjligheten gavs enligt artikel 46.1 tredje stycket i förordning (EG) nr 1782/2003 eller som de deklarerar under det första året då möjligheten ges enligt artikel 43.1 i förordning (EG) nr 73/2009.

Jordbrukare, vars jordbruksföretag delvis ligger i regionen i fråga, får inte utanför den regionen överlåta eller utnyttja ett antal stödrättigheter som motsvarar det antal hektar i regionen som de deklarerar under det första året då möjligheten ges.

3. Begränsningen av överlåtelsen av stödrättigheter i artikel 43.1 tredje stycket i förordning (EG) nr 73/2009 ska inte tillämpas vid faktiskt eller förtida arv av stödrättigheter utan motsvarande antal stödberättigande hektar.

Avsnitt 4

Särskilda stödrättigheter

Artikel 14

Beräkning av djurenheter för särskilda stödrättigheter

1. Vid tillämpning av artikel 44.2 a i förordning (EG) nr 73/2009 ska den jordbruksverksamhet som ägt rum under referensperioden uttryckt i djurenheter vara den som beräknats i enlighet med artikel 30 i förordning (EG) nr 795/2004.

2. Vid tillämpning av artikel 65 i förordning (EG) nr 73/2009 och vid beräkning av den jordbruksverksamhet som äger rum vid tillämpning av artiklarna 67 och 68 i förordning (EG) nr 1782/2003 uttryckt i djurenheter enligt artikel 44.2 c i förordning (EG) nr 73/2009, ska följande omräkningstabell användas på det genomsnittliga antal djur som fastställts för beviljande av de direktstöd som avses i artiklarna 67 och 68 i förordning (EG) nr 1782/2003 under den aktuella referensperioden:

Handjur av nötkreatur och kvigor äldre än 24 månader, am- och dikor, mjölkkor	1,0 djurenhet
Handjur av nötkreatur och kvigor mellan sex och 24 månader	0,6 djurenhet
Handjur av nötkreatur och kvigor yngre än sex månader	0,2 djurenhet
Får	0,15 djurenhet
Getter	0,15 djurenhet

När det gäller slaktbidrag får en medlemsstat när nödvändiga uppgifter om djurens ålder inte finns tillgängliga omvandla tjurar, stutar, kor och kvigor till djurenheter med hjälp av koefficienten 0,7 och kalvar med koefficienten 0,25.

Om samma djur omfattades av flera olika stöd ska den tillämpliga koefficienten vara medeltalet av koefficienterna för de olika bidragen.

3. Antalet djurenheter som avses i punkterna 1 och 2 ska beräknas i proportion till de stödrättigheter för vilka jordbrukaren inte har hektar under det år då systemet med kopplade stöd integreras i systemet med samlat gårdsstöd eller då det samlade gårdsstödet införs och för vilka jordbrukaren begär tilldelning av stödrättigheter som omfattas av särskilda villkor. Det ska gälla med utgångspunkt i de stödrättigheter som har det lägsta värdet.

Denna begäran ska endast göras under det första året då systemet med kopplat stöd integreras i systemet med samlat gårdsstöd eller då det samlade gårdsstödet införs. Medlemsstaterna ska fastställa datum för begäran. En begäran kan under följande år förnyas för samma antal särskilda stödrättigheter enligt artikel 44 i förordning (EG) nr 73/2009 som föregående år eller, vid överlåtelse av en del av dessa stödrättigheter eller vid deklaration av en del av dessa stödrättigheter med ett motsvarande antal hektar, för återstoden av stödrättigheterna.

I dessa fall ska antalet djurenheter räknas om i förhållande till återstoden av de stödrättigheter för vilka jordbrukaren begär de särskilda villkoren.

Ingen begäran om att återskapa de villkor som avses i artikel 44 i den förordningen får lämnas in för de stödrättigheterna när de en gång har deklarerats tillsammans med ett motsvarande antal hektar eller när de en gång har överlåtits; detta får inte påverka tillämpningen av artikel 44.3 i förordning (EG) nr 73/2009.

4. För att kontrollera att miniminivån för jordbruksverksamhet uttryckt i djurenheter verkligen bedrivs ska medlemsstaterna använda omräkningstabellen i punkt 2 och fastställa antalet djur enligt en av följande metoder:

a)	Medlemsstaterna ska be samtliga producenter att på grundval av sina jordbruksregister deklarera antalet djurenheter före ett datum som ska fastställas av medlemsstaterna, dock ej senare än betalningsdatumet.

Medlemsstaterna ska använda den datoriserade databas som upprättats enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 (19) för att fastställa antalet djurenheter, på villkor att databasen uppfyller medlemsstatens krav på tillräckliga garantier när det gäller exakta uppgifter för systemet med samlat gårdsstöd.

5. Miniminivån för jordbruksverksamhet ska anses nådd när antalet djurenheter når 50 % under en period eller vid vissa datum som ska fastställas av medlemsstaterna. Alla djur som sålts eller slaktats under kalenderåret i fråga ska beaktas.

6. Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att tillämpa artikel 30 i förordning (EG) nr 73/2009 när producenter uppger onormalt höga siffror för djurenheter under delar av året för att på konstlad väg skapa de villkor som krävs för miniminivån av jordbruksverksamhet.

KAPITEL 2

Nationell reserv

Avsnitt 1

Återflöde till den nationella reserven

Artikel 15

Outnyttjade stödrättigheter

1. Förutom vid force majeure eller exceptionella omständigheter ska outnyttjade stödrättigheter återgå till den nationella reserven dagen efter den sista dagen för ändring av ansökan om samlat gårdsstöd det kalenderår då den period som avses i artiklarna 28.3 och 42 i förordning (EG) nr 73/2009 löper ut.

En stödrättighet ska betraktas som outnyttjad när inget stöd har beviljats för rättigheten under den period som avses i första stycket. Stödrättigheter som är föremål för en ansökan och som åtföljer en areal som fastställts enligt artikel 2.23 i förordning (EG) nr 1122/2009 ska betraktas som utnyttjade.

Om den areal som fastställs inom ramen för systemet med samlat gårdsstöd är mindre än den deklarerade arealen, ska följande gälla för att avgöra vilka stödrättigheter som ska återgå till den nationella reserven i enlighet med artikel 42 i förordning (EG) nr 73/2009:

a)	Den fastställda arealen ska beaktas, med början med de stödrättigheter som har högst värde.

b)	Stödrättigheterna ska tillordnas arealen i fallande ordning, dvs. först stödrättigheterna med högst värde, sedan näst högsta värde osv.

2. Jordbrukare får frivilligt avstå stödrättigheter till den nationella reserven.

Artikel 16

Kvarhållande av stöd vid försäljning av stödrättigheter

1. När en medlemsstat utnyttjar möjligheten i artikel 43.3 i förordning (EG) nr 73/2009 får den besluta att låta följande återgå till den nationella reserven:

a)	Vid försäljning av stödrättigheter utan mark, upp till 30 % av värdet av varje stödrättighet eller motsvarande belopp uttryckt i antal stödrättigheter. Under de första tre åren då det samlade gårdsstödet tillämpas får emellertid upp till 50 % av värdet återgå.

b)	Vid försäljning av stödrättigheter med mark, upp till 10 % av värdet av varje stödrättighet eller motsvarande belopp uttryckt i antal stödrättigheter.

c)	Vid försäljning av stödrättigheter med ett helt jordbruksföretag, upp till 5 % av värdet av varje stödrättighet eller motsvarande belopp uttryckt i antal stödrättigheter.

Stöd ska inte kvarhållas vid försäljning av stödrättigheter med eller utan mark till en jordbrukare som inleder jordbruksverksamhet eller vid faktiskt eller förtida arv av stödrättigheter.

2. När de procentsatser som avses i punkt 1 fastställs får medlemsstaten differentiera procentsatsen inom de fall som nämns i punkt 1 leden a, b och c i enlighet med objektiva kriterier och på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukare garanteras och snedvridning av marknaden och konkurrensen undviks.

3. När en medlemsstat har regionaliserat systemet med samlat gårdsstöd i enlighet med artikel 59.1 i förordning (EG) nr 1782/2003 eller använder den möjlighet som ges i artikel 48.1 i förordning (EG) nr 73/2009 och beslutar att utnyttja den möjlighet som ges i artikel 43.3 i förordning (EG) nr 73/2009 ska procentsatsen för nedsättning enligt punkterna 1 och 2 i denna artikel gälla efter det att ett fristående belopp dragits av från värdet av stödrättigheterna, där det fristående beloppet motsvarar det regionala enhetsvärde som beräknats i enlighet med artikel 59.2 eller 59.3 i förordning (EG) nr 1782/2003 eller artikel 46.2 och 46.3 i förordning (EG) nr 73/2009.

Avsnitt 2

Tilldelning av stödrättigheter från den nationella reserven

Artikel 17

Fastställande av stödrättigheter

1. När en medlemsstat utnyttjar möjligheterna i artikel 41.2 och 41.3 i förordning (EG) nr 73/2009 får jordbrukarna, i enlighet med villkoren i detta avsnitt och i enlighet med de objektiva kriterier som medlemsstaten i fråga fastställer, ges stödrättigheter ur den nationella reserven.

2. Jordbrukare som inte innehar några stödrättigheter och som ansöker om sådana ur den nationella reserven får ges ett antal stödrättigheter som inte överstiger det antal hektar som jordbrukaren vid det tillfället förfogar över (genom ägande eller arrende).

3. Jordbrukare som innehar stödrättigheter och som ansöker om sådana ur den nationella reserven får ges ett antal stödrättigheter som inte överstiger det antal hektar utan stödrättigheter som jordbrukaren förfogar över.

Enhetsvärdet för varje stödrättighet som jordbrukaren redan innehar får ökas.

4. Värdet av varje stödrättighet som förvärvats i enlighet med punkterna 2 eller 3, utom punkt 3 andra stycket, ska beräknas genom att det referensbelopp som medlemsstaterna fastställt i enlighet med objektiva kriterier och på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukare garanteras och snedvridning av marknaden och konkurrensen undviks, divideras med det antal stödrättigheter som ska tilldelas.

Artikel 18

Tillämpning av artikel 41.3 i förordning (EG) nr 73/2009 när hektaren är färre än stödrättigheterna

1. När en medlemsstat utnyttjar möjligheten i artikel 41.3 i förordning (EG) nr 73/2009 får den, på begäran och i enlighet med den här artikeln, tilldela stödrättigheter till jordbrukare som i områdena i fråga deklarerar färre hektar än det antal som motsvarar de stödrättigheter de hade tilldelats i enlighet med artiklarna 43 och 59 i förordning (EG) nr 1782/2003.

I det fallet ska jordbrukarna till den nationella reserven lämna alla stödrättigheter de innehar eller skulle ha tilldelats, utom stödrättigheter som omfattas av villkor enligt artikel 44 i förordning (EG) nr 73/2009.

Vid tillämpning av den här artikeln ska stödrättigheter endast avse de stödrättigheter som tilldelas av medlemsstaten under det första tillämpningsåret för systemet med samlat gårdsstöd inklusive det år då det kopplade stödet integreras i systemet med samlat gårdsstöd.

2. Antalet stödrättigheter som tilldelas ur den nationella reserven ska motsvara det antal hektar som jordbrukaren deklarerat det år då begäran lämnas in.

3. Enhetsvärdet för de stödrättigheter som tilldelas ur den nationella reserven ska beräknas genom att jordbrukarens referensbelopp divideras med antalet deklarerade hektar.

4. Punkterna 1, 2 och 3 ska inte omfatta jordbrukare som deklarerar mindre än 50 % av det totala antalet hektar som de innehade (arrenderade eller ägde) under referensperioden.

5. Vid tillämpning av punkterna 1, 2 och 3 ska de hektar som överlåts via försäljning eller utarrendering utan att ersättas med motsvarande antal hektar ingå i det antal hektar som en jordbrukare deklarerar.

6. Jordbrukarna i fråga ska deklarera samtliga hektar som de förfogar över vid tidpunkten för begäran.

Artikel 19

Allmänna bestämmelser för jordbrukare i särskilda situationer

1. I artikel 41.4 i förordning (EG) nr 73/2009 avses med jordbrukare som befinner sig i en särskild situation jordbrukare enligt artiklarna 20–23 i den här förordningen.

2. Om jordbrukare som befinner sig i en särskild situation uppfyller villkoret för tillämpning av två eller flera av artiklarna 20, 21 och 22 ska de få ett antal stödrättigheter fastställda i enlighet med artikel 17.2 och 17.3 vars värde ska vara det högsta värde som skulle kunna uppnås genom separat tillämpning av någon av de artiklar för vilka de uppfyller villkoren.

När jordbrukare också tilldelas stödrättigheter i enlighet med artikel 22 ska det sammanlagda antalet rättigheter som tilldelas inte överskrida det antal som har fastställts i enlighet med den artikeln.

3. Om det arrende som avses i artiklarna 20 och 22 löper ut efter sista dagen för inlämnande av ansökan om samlat gårdsstöd under det första tillämpningsåret får den berörda jordbrukaren ansöka om fastställande av sina stödrättigheter efter det att arrendet löpt ut; ansökan ska lämnas in senast den dag medlemsstaten fastställer, dock inte senare än sista dagen för ändring av ansökan under det följande året.

4. Om definitionen av långtidsarrende i nationell lag eller i enlighet med väletablerad praxis även omfattar arrende på fem år får medlemsstaterna besluta att tillämpa artiklarna 20, 21 och 22 på dessa arrenden.

Artikel 20

Överlåtelse av arrenderad mark

1. En jordbrukare som genom överlåtelse, antingen genom försäljning eller genom arrende på sex år eller mer, avgiftsfritt eller till ett symboliskt pris eller genom faktiskt eller förtida arv får ett jordbruksföretag eller en del av ett jordbruksföretag som arrenderats ut till en tredje person under referensperioden av en jordbrukare som pensionerats från jordbruksverksamheten eller avlidit före dagen för inlämnande av ansökan om samlat gårdsstöd under första tillämpningsåret, kan få stödrättigheter som då beräknas genom att det referensbelopp, som medlemsstaten fastställt i enlighet med objektiva kriterier och på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukare garanteras och snedvridning av marknaden och konkurrensen undviks, divideras med ett antal hektar som inte överstiger antalet hektar på jordbruksföretaget eller delen av jordbruksföretaget.

2. De jordbrukare som avses i punkt 1 ska vara personer som kan få det jordbruksföretag eller den del av ett jordbruksföretag som avses i punkt 1 genom faktiskt eller förtida arv.

Artikel 21

Investeringar

1. Medlemsstaterna får öka värdet av stödrättigheter eller bevilja stödrättigheter till jordbrukare som har investerat i en sektor som integreras i systemet med samlat gårdsstöd enligt avdelning III kapitel 4 i förordning (EG) nr 73/2009 i enlighet med objektiva kriterier och på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukarna garanteras och snedvridning av marknaden och konkurrensen undviks.

När medlemsstaterna fastställer kriterierna i första stycket ska de ta hänsyn till referensperioden och/eller andra kriterier som används vid integreringen av den berörda sektorn.

2. Punkt 1 ska även gälla när tillämpningen av systemet för enhetlig arealersättning upphör i enlighet med artikel 122 i förordning (EG) nr 73/2009.

Artikel 22

Arrendering och köp av arrenderad mark

1. Jordbrukare som antingen mellan utgången av den relevanta referensperioden för införandet av systemet med samlat gårdsstöd och den 15 maj 2004 när det gäller införandet av systemet med samlat gårdsstöd före 2009, eller före den 31 januari 2009 vid tillämpning av kapitel 3 i avdelning III i förordning (EG) nr 73/2009, under sex år eller mer arrenderade ett jordbruksföretag eller en del av det och vars arrendevillkor inte kan anpassas, kan få stödrättigheter som beräknas genom att ett referensbelopp som medlemsstaten fastställer i enlighet med objektiva kriterier och på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukare garanteras och snedvridning av marknaden och konkurrensen undviks, divideras med ett antal hektar som inte överstiger det antal hektar som arrenderades.

När kriterierna i första stycket fastställs ska medlemsstaterna framför allt ta hänsyn till situationer där jordbrukarna endast har arrenderade hektar till sitt förfogande.

2. Punkt 1 ska omfatta jordbrukare som köpt ett jordbruksföretag eller en del av ett jordbruksföretag med mark som var utarrenderad under referensperioden i fråga, och som inleder eller utvidgar sin jordbruksverksamhet inom ett år efter det att arrendetiden löpt ut, om köpet när det gäller införandet av systemet med samlat gårdsstöd före 2009 ägde rum antingen under den referensperiod som gäller för införandet av systemet eller före den 15 maj 2004, eller, om avsnitt III kapitel 3 i förordning (EG) nr 73/2009 tillämpas, före den 31 januari 2009.

I första stycket avses med mark som var utarrenderad mark som vid tidpunkten för eller efter köpet arrenderades utan att arrendet förnyades, utom då det fanns en rättslig förpliktelse om förnyat arrende.

Artikel 23

Administrativa beslut eller domstolsbeslut

När en jordbrukare med stöd av ett definitivt domstolsbeslut eller ett definitivt administrativt beslut fattat av den behöriga myndigheten i medlemsstaten har rätt att erhålla stödrättigheter eller öka värdet av redan existerande stödrättigheter, ska jordbrukaren erhålla det antal stödrättigheter samt värdet av de stödrättigheter som fastställs i domstolsbeslutet eller det administrativa beslutet vid ett datum som ska fastställas av medlemsstaten, med beaktande av artikel 34 eller 35 i förordning (EG) nr 73/2009, och som inte får infalla senare än den sista dag för inlämnande av ansökan enligt systemet med samlat gårdsstöd som infaller efter dagen för utfärdande av domstolsbeslutet eller det administrativa beslutet.

Avsnitt 3

Regional administration

Artikel 24

Regionala reserver

1. Medlemsstaterna får administrera den nationella reserven på regional nivå.

I detta fall ska medlemsstaterna helt eller delvis överföra de belopp som är tillgängliga på nationell nivå till den regionala nivån i enlighet med objektiva och icke-diskriminerade kriterier på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukarna garanteras och snedvridning av konkurrensen undviks.

2. De belopp som överförs till varje regional nivå kan anses tillgängliga för tilldelning endast inom den berörda regionen, utom i de fall som avses i artikel 41.4 i förordning (EG) nr 73/2009 eller, om medlemsstaten så väljer, vid tillämpning av artikel 41.2 i den förordningen.

AVDELNING III

TILLDELNING AV STÖDRÄTTIGHETER

KAPITEL 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 25

Ansökningar

1. Antalet stödrättigheter som tilldelas utifrån ansökan från jordbrukarna får vara provisoriskt, och detsamma gäller värdet av stödrättigheterna och eventuella ökningar av dem. Det slutgiltiga värdet och antalet ska fastställas efter det att kontroller enligt artikel 20 i förordning (EG) nr 73/2009 har genomförts, dock senast den 1 april året efter antingen det första tillämpningsåret för systemet med samlat gårdsstöd eller integreringen av det kopplade stödet.

2. Utan att föregripa det slutgiltiga fastställandet av stödrättigheter får jordbrukarna lämna in ansökningar om samlat gårdsstöd utifrån de provisoriska stödrättigheterna eller, om medlemsstaten utnyttjar möjligheten i artiklarna 26 och 27, de rättigheter de har förvärvat enligt bestämmelserna om privata kontrakt i de artiklarna.

3. De sökande ska på dagen för ansökan om stödrättigheter kunna lägga fram tillfredsställande bevis för medlemsstaten om att de är jordbrukare enligt definitionen i artikel 2 a i förordning (EG) nr 73/2009.

4. En medlemsstat får besluta att fastställa vilken minimistorlek i jordbruksareal som ska krävas för att ett jordbruksföretag ska få ansöka om stödrättigheter. Minimistorleken får emellertid inte vara större än de trösklar som fastställs enligt artikel 28.1 b i förordning (EG) nr 73/2009.

Ingen minimistorlek i jordbruksareal ska gälla för fastställandet av särskilda stödrättigheter enligt artikel 60 eller 65 i förordning (EG) nr 73/2009 på grundval av artikel 28.1 i samma förordning.

Artikel 26

Bestämmelser om privata kontrakt vid försäljning

1. Om det i ett försäljningskontrakt som ingåtts eller ändrats senast dagen för inlämnande av ansökan om tilldelning av stödrättigheter, antingen under det första tillämpningsåret för systemet med samlat gårdsstöd eller under året då de kopplade stöden integreras däri, föreskrivs att hela jordbruksföretaget eller en del av det säljs, helt eller delvis, tillsammans med de stödrättigheter eller den ökning av värdet av de stödrättigheter som ska tilldelas för de hektar eller den del av företaget som överlåtits, får medlemsstaten betrakta försäljningskontraktet som en överlåtelse av stödrättigheter med mark.

2. Säljaren ska ansöka om tilldelning eller ökning av stödrättigheter och till sin ansökan bifoga en kopia av försäljningskontraktet samt ange för vilka produktionsenheter och antal hektar säljaren vill överlåta stödrättigheterna.

3. En medlemsstat får tillåta köparen att på säljarens vägnar och med säljarens uttryckliga tillstånd ansöka om tilldelning av stödrättigheter. I detta fall ska medlemsstaten kontrollera att säljaren vid dagen för överlåtelsen uppfyller kriterierna för stödberättigande och särskilt villkoret i artikel 25.3. Köparen ska ansöka om samlat gårdsstöd och till sin ansökan bifoga en kopia av försäljningskontraktet.

4. En medlemsstat får begära att köparens och säljarens ansökningar lämnas in tillsammans eller att den andra ansökan innehåller en hänvisning till den första.

Artikel 27

Bestämmelse om privata kontrakt vid arrende

1. En klausul i ett arrendekontrakt om överlåtelse av ett antal stödrättigheter som inte överstiger antalet arrenderade hektar får betraktas som arrendering av stödrättigheter med mark enligt artikel 43.2 i förordning (EG) nr 73/2009, om

a)	en jordbrukare till en annan jordbrukare har utarrenderat sitt jordbruksföretag eller en del av det senast sista dagen för inlämnande av ansökan inom systemet med samlat gårdsstöd under systemets första tillämpningsår eller under det år då de kopplade stöden integreras däri,

b)	arrendekontraktet löper ut senare än sista dagen för inlämnande av ansökan om samlat gårdsstöd, och

c)	jordbrukaren beslutar att utarrendera sina stödrättigheter till den jordbrukare som arrenderat företaget eller en del av det.

2. Utarrenderaren ska ansöka om tilldelning eller ökning av stödrättigheter och till sin ansökan bifoga en kopia av arrendekontraktet samt ange det antal hektar för vilka stödrättigheterna ska utarrenderas.

3. Arrendatorn ska ansöka om samlat gårdsstöd och till sin ansökan bifoga en kopia av arrendekontraktet.

4. En medlemsstat får begära att arrendatorns och utarrenderarens ansökningar lämnas in tillsammans eller att den andra ansökan innehåller en hänvisning till den första.

KAPITEL 2

Införande av systemet med samlat gårdsstöd i de nya medlemsstater som har tillämpat systemet för enhetlig arealersättning

Artikel 28

Allmänna bestämmelser

1. Om inte annat föreskrivs i detta kapitel ska denna förordning gälla för de nya medlemsstater som har tillämpat systemet för enhetlig arealersättning.

2. Varje hänvisning i denna förordning till artikel 41 i förordning (EG) nr 73/2009 ska betraktas som en hänvisning till artikel 57 i den förordningen.

3. Vid tillämpningen av artikel 57.3 i förordning (EG) nr 73/2009 får de nya medlemsstaterna fastställa en representativ period som föregår det första tillämpningsåret för systemet med samlat gårdsstöd.

4. Varje hänvisning i denna förordning till ”referensperioden” ska betraktas som en hänvisning till det första tillämpningsåret för systemet med samlat gårdsstöd eller till den referensperiod som avses i artikel 59.3 i förordning (EG) nr 73/2009.

Artikel 29

Initial tilldelning av stödrättigheter

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 59.3 i förordning (EG) nr 73/2009 ska de nya medlemsstaterna, vid tillämpning av artikel 59.2 i samma förordning, fastställa antalet stödberättigande hektar, enligt samma punkt, på grundval det antal hektar som deklarerats för att fastställa stödrättigheterna under det första tillämpningsåret för systemet med samlat gårdsstöd.

2. Genom undantag från punkt 1 får nya medlemsstater fastställa antalet stödberättigande hektar enligt artikel 59.2 i förordning (EG) nr 73/2009 på grundval av det antal hektar som deklarerats för det år som föregår det första tillämpningsåret för systemet med samlat gårdsstöd.

Om det antal stödberättigande hektar som jordbrukaren deklarerat för det första tillämpningsåret för systemet med samlat gårdsstöd är lägre än antalet stödberättigande hektar som fastställs i enlighet med första stycket får den nya medlemsstaten helt eller delvis omfördela beloppen för de hektar som inte har deklarerats som ett tillägg till varje stödrättighet som tilldelats under systemets första tillämpningsår. Tillägget ska beräknas genom att beloppet i fråga divideras med antalet tilldelade stödrättigheter.

3. Om en medlemsstat önskar utnyttja den möjlighet som ges i artikel 59.3 i förordning (EG) nr 73/2009 får medlemsstaten, med början det kalenderår som föregår det första tillämpningsåret för systemet med samlat gårdsstöd, börja identifiera stödberättigade jordbrukare och preliminärt fastställa antalet hektar enligt samma punkt och preliminärt kontrollera att villkoren i artikel 25.3 i denna förordning är uppfyllda.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 61 i förordning (EG) nr 73/2009 ska stödrättigheternas värde beräknas genom att det belopp som avses i artikel 59.1 i samma förordning divideras med det sammanlagda antalet stödrättigheter som tilldelas enligt denna punkt.

4. Jordbrukarna ska underrättas om den preliminära tilldelningen av stödrättigheter senast en månad före utgången av den tidsfrist för ansökan som fastställs i enlighet med artikel 56.1 i förordning (EG) nr 73/2009.

Vid beräkningen av den jordbruksverksamhet uttryckt i djurenheter som avses i artikel 44.2 b i förordning (EG) nr 73/2009 ska det antal djur som en jordbrukare innehar under en period som fastställs av medlemsstaten räknas om till djurenheter med hjälp av den omräkningstabell som tillhandahålls i artikel 14.2. För kontrollen av miniminivåerna för jordbruksverksamhet i de nya medlemsstaterna enligt artikel 44.2 b i förordning (EG) nr 73/2009 ska artikel 14.4, 14.5 och 14.6 tillämpas.

KAPITEL 3

Integrering av kopplade stöd

Avsnitt 1

Integrering av frukt- och grönsakssektorn i systemet med samlat gårdsstöd

Artikel 30

Allmänna bestämmelser

1. För att fastställa antalet stödrättigheter och dessa stödrättigheters värde inom ramen för integreringen av frukt- och grönsakssektorn i systemet med samlat gårdsstöd, ska avsnitt A i bilaga IX till förordning (EG) nr 73/2009 tillämpas om inte annat följer av artikel 31 i den här förordningen och om medlemsstaterna har använt sig av möjligheten i artikel 59 i förordning (EG) nr 1782/2003, om inte annat följer av artikel 32 i den här förordningen.

2. Alltefter omständigheterna ska artikel 40 i förordning (EG) nr 73/2009 gälla i fråga om värdet av alla stödrättigheter som fanns före integreringen av stödet för frukt och grönsaker samt i fråga om referensbeloppen för stödet för frukt och grönsaker.

3. Vid tillämpning av denna förordning på frukt- och grönsakssektorn ska det första tillämpningsåret för systemet med samlat gårdsstöd vara det år då medlemsstaten fastställer de belopp och stödberättigande hektar som avses i avsnitt A i bilaga IX till förordning (EG) nr 73/2009, med beaktande av den fakultativa övergångsperiod på tre år som avses i punkt 2 andra stycket i det avsnittet.

Artikel 31

Särskilda bestämmelser

1. Jordbrukare som den sista dagen för ansökan om fastställande av stödrättigheter inte innehar några stödrättigheter eller enbart innehar särskilda rättigheter ska tilldelas stödrättigheter som beräknas i enlighet med avsnitt A i bilaga IX till förordning (EG) nr 73/2009 för frukt och grönsaker.

Första stycket ska också tillämpas när jordbrukare har arrenderat stödrättigheter mellan det första tillämpningsåret för systemet med samlat gårdsstöd och året för integreringen av frukt och grönsakssektorn.

2. Om en jordbrukare har tilldelats, köpt eller mottagit stödrättigheter senast sista dagen för ansökan om fastställande av stödrättigheter, ska antalet stödrättigheter jordbrukaren innehar och värdet av dem räknas om enligt följande metod:

a)	Antalet stödrättigheter ska vara lika med det antal stödrättigheter jordbrukaren innehar, plus det antal hektar som fastställs i enlighet med avsnitt A punkt 3 i bilaga IX till förordning (EG) nr 73/2009 för frukt och grönsaker, matpotatis och plantskolor.

Värdet ska räknas fram genom att summan av värdet av de stödrättigheter som jordbrukaren innehar och det referensbelopp som beräknats i enlighet med avsnitt A punkt 2 i bilaga IX till förordning (EG) nr 73/2009 för frukt och grönsaker divideras med det antal som fastställts i enlighet med led a i den här punkten.

Särskilda stödrättigheter ska inte tas med i beräkningen enligt denna punkt.

3. Stödrättigheter som utarrenderats före sista dagen för inlämnande av ansökan om samlat gårdsstöd ska tas med i den beräkning som avses i punkt 2. Stödrättigheter som utarrenderats via en kontraktsklausul i enlighet med artikel 27 ska tas med i den beräkning som avses i punkt 2 i den här artikeln endast om arrendevillkoren kan ändras.

Artikel 32

Regionalt genomförande

1. När en medlemsstat har utnyttjat möjligheten i artikel 59.1 i förordning (EG) nr 1782/2003, ska jordbrukarna erhålla ett antal stödrättigheter som motsvarar det antal nya stödberättigande hektar som används för odling av frukt, grönsaker och matpotatis samt för plantskolor och som deklareras i jordbrukarens samlade ansökan 2008.

Rättigheternas värde ska beräknas på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier.

2. Genom avvikelse från punkt 1 första stycket, får medlemsstaterna fastställa ett kompletterande antal stödrättigheter per jordbrukare på grundval av objektiva kriterier enligt avsnitt A i bilaga IX till förordning (EG) nr 73/2009 för frukt och grönsaker, matpotatis och plantskolor.

Avsnitt 2

Vin

Underavsnitt 1

Övergång från stödprogrammen för vin till systemet med samlat gårdsstöd

Artikel 33

Allmänna bestämmelser

1. Vid fastställandet av antalet stödrättigheter och stödrättigheternas värde i samband med övergången från stödprogrammen för vin till systemet med samlat gårdsstöd ska avsnitt C i bilaga IX till förordning (EG) nr 73/2009 tillämpas med förbehåll för artikel 34 i den här förordningen samt, i de fall då medlemsstaten har utnyttjat den möjlighet som ges i artikel 59 eller 71f i förordning (EG) nr 1782/2003 eller artikel 47 eller 58 i förordning (EG) nr 73/2009, med förbehåll för artikel 35 i den här förordningen.

2. Medlemsstaterna får från och med den 1 januari 2009 identifiera vilka jordbrukare som är berättigade till stödrättigheter i samband med övergången från stödprogrammen för vin till systemet med samlat gårdsstöd.

3. Vid tillämpningen av artikel 18 i denna förordning inom vinsektorn ska med det första tillämpningsåret för systemet med samlat gårdsstöd avses det år då medlemsstaten fastställer belopp och stödberättigande hektar enligt avsnitt C i bilaga IX till förordning (EG) nr 73/2009.

Artikel 34

Särskilda bestämmelser

1. Jordbrukare som den sista dagen för ansökan om fastställande av stödrättigheter enligt denna förordning inte innehar några stödrättigheter eller enbart innehar särskilda rättigheter ska tilldelas stödrättigheter för vin som beräknas i enlighet med avsnitt C i bilaga IX till förordning (EG) nr 73/2009.

Första stycket ska också tillämpas när en jordbrukare har arrenderat stödrättigheter under tiden mellan det första tillämpningsåret för systemet med samlat gårdsstöd och året för övergången från stödprogrammen.

2. Om en jordbrukare har tilldelats, köpt eller mottagit stödrättigheter senast sista dagen för ansökan om fastställande av stödrättigheter enligt denna förordning, ska antalet stödrättigheter och värdet av dessa räknas om enligt följande metod:

a)	Antalet stödrättigheter ska motsvara det antal stödrättigheter som jordbrukaren innehar, plus det antal hektar som fastställs i enlighet med avsnitt C i bilaga IX till förordning (EG) nr 73/2009.

b)	Värdet ska räknas fram genom att summan av värdet av de stödrättigheter som jordbrukaren innehar och det referensbelopp som beräknats i enlighet med avsnitt C i bilaga IX till förordning (EG) nr 73/2009 divideras med det antal som fastställs i enlighet med led a i den här punkten.

Särskilda stödrättigheter ska inte tas med i beräkningen enligt denna punkt.

3. Stödrättigheter som har utarrenderats före dagen för inlämnande av en ansökan inom ramen för systemet med samlat gårdsstöd i enlighet med denna förordning ska tas med i den beräkning som avses i punkt 2.

Artikel 35

Regionalt genomförande

1. När en medlemsstat har utnyttjat den möjlighet som ges i artikel 59 eller 71f i förordning (EG) nr 1782/2003 eller artikel 47 eller 58 i förordning (EG) nr 73/2009 ska en jordbrukare erhålla ett antal stödrättigheter som motsvarar det antal nya stödberättigande hektar odlade med vin som deklareras i dennes samlade ansökan 2009.

Stödrättigheternas värde ska beräknas på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier.

2. Genom avvikelse från punkt 1 får medlemsstaterna fastställa antalet stödrättigheter per jordbrukare på grundval av objektiva kriterier i enlighet med avsnitt C i bilaga IX till förordning (EG) nr 73/2009.

Underavsnitt 2

Röjning

Artikel 36

Regionalt genomsnitt

Vid beräkningen av stödrättigheters värde med tillämpning av avsnitt B i bilaga IX till förordning (EG) nr 73/2009 ska varje medlemsstat fastställa ett regionalt genomsnitt på lämplig geografisk nivå. Medlemsstaterna ska besluta vilket datum genomsnittet ska fastställas. Det får ändras årligen. Det ska grunda sig på värdet av de stödrättigheter som tilldelats jordbrukarna i regionen i fråga. Det ska inte differentieras mellan olika produktionssektorer.

AVDELNING IV

SÄRSKILT STÖD

KAPITEL 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 37

Stödberättigande med avseende på särskilda stödåtgärder

1. Medlemsstaterna ska fastställa kriterierna för stödberättigande med avseende på särskilda stödåtgärder i överensstämmelse med den ram som fastställs i förordning (EG) nr 73/2009 och de villkor som fastställs i denna avdelning.

2. Medlemsstaterna ska tillämpa denna avdelning, och särskilt punkt 1, i enlighet med objektiva kriterier och på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukarna garanteras och snedvridning av marknaden och konkurrensen undviks.

Artikel 38

Samstämmighet och kumulering av stöd

1. Medlemsstaterna ska säkerställa samstämmighet mellan

a)	särskilda stödåtgärder och åtgärder som genomförs i enlighet med annat gemenskapsstöd,

b)	olika särskilda stödåtgärder,

c)	särskilda stödåtgärder och åtgärder som finansieras genom statligt stöd.

Medlemsstaterna ska i synnerhet säkerställa att särskilda stödåtgärder inte hindrar att de åtgärder som genomförs inom ramen för annat gemenskapsstöd, eller åtgärder som finansieras genom statligt stöd, fungerar på ett korrekt sätt.

2. Om stöd enligt en särskild stödåtgärd också får beviljas enligt en åtgärd som genomförs inom ramen för annat gemenskapsstöd, eller enligt en annan särskild stödåtgärd, ska medlemsstaterna säkerställa att en jordbrukare kan erhålla stöd för en viss insats endast enligt en av dessa åtgärder.

Artikel 39

Villkor för stödåtgärder

1. Särskilda stödåtgärder ska inte kompensera fullgörandet av obligatoriska skyldigheter, i synnerhet inte de föreskrivna verksamhetskrav och normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som fastställs i bilagorna II och III till förordning (EG) nr 73/2009 och de andra krav som avses i artikel 39.3 första stycket i förordning (EG) nr 1698/2005.

2. Särskilda stödåtgärder får inte finansiera skatter.

3. Medlemsstaterna ska se till att de särskilda stödåtgärder de genomför kan verifieras och kontrolleras.

KAPITEL 2

Särskilda bestämmelser

Artikel 40

Särskilda typer av jordbruk som är viktiga för att skydda eller förbättra miljön

Medlemsstaterna ska definiera de särskilda typer av jordbruk som är viktiga när det gäller att skydda eller förbättra miljön för vilka ett årligt extra stöd ska tillhandahållas i enlighet med artikel 68.1 a i) i förordning (EG) nr 73/2009. Dessa särskilda typer av jordbruk ska ge icke-försumbara och mätbara miljöfördelar.

Artikel 41

Förbättrad kvalitet på jordbruksprodukter

Det årliga extra stöd för att förbättra kvaliteten på jordbruksprodukter som föreskrivs i artikel 68.1 a ii i förordning (EG) nr 73/2009 får särskilt göra det möjligt för jordbrukare att

uppfylla de villkor som är nödvändiga för att delta i gemenskapens kvalitetssystem för livsmedel i enlighet med de rättsakter som anges i artikel 68.2 b i förordning (EG) nr 73/2009 och i kommissionens förordningar (EG) nr 1898/2006 (20), (EG) nr 1216/2007 (21), (EG) nr 889/2008 (22) och (EG) nr 114/2009 (23), eller

b)	delta i privata eller statliga certifieringsordningar för livsmedelskvalitet.

Om de särskilda stödåtgärderna beviljas med hänsyn till tillämpningen av led b i första stycket ska kraven i artikel 22.2 i kommissionens förordning (EG) nr 1974/2006 (24) gälla i tillämpliga delar.

Artikel 42

Förbättrad saluföring av jordbruksprodukter

1. Det årliga extra stöd jordbrukarna får för att förbättra saluföringen av jordbruksprodukter enligt artikel 68.1 a iii i förordning (EG) nr 73/2009 ska uppmuntra jordbrukare att förbättra saluföringen av sina produkter genom att informera bättre om och/eller göra bättre reklam för produkternas kvalitet, egenskaper eller produktionsmetoder.

2. Artiklarna 4, 5 och 6 och bilagorna I och II till förordning (EG) nr 501/2008 ska gälla i tillämpliga delar.

Artikel 43

Tillämpning av förbättrade djurskyddsnormer

1. Vid fastställande av villkoren för stödberättigande med avseende på det särskilda stödet för jordbrukare som tillämpar förbättrade djurskyddsnormer enligt artikel 68.1 a iv i förordning (EG) nr 73/2009 ska medlemsstaterna i förekommande fall ta hänsyn till

a)	typ av jordbruk,

b)	gårdens storlek vad gäller djurtäthet eller antal djur och arbetskraft, och

c)	tillämpligt system för jordbruksdrift.

2. Med förbättrade djurskyddsnormer avses sådana som går utöver de minimikrav som fastställs i den tillämpliga gemenskapslagstiftningen och den nationella lagstiftningen, särskilt de rättsakter som avses i punkt C i bilaga II till förordning (EG) nr 73/2009. De normerna får inbegripa de strängare normer som avses i artikel 27.7 i förordning (EG) nr 1974/2006.

Artikel 44

Särskild verksamhet inom jordbruket som medför tilläggsfördelar för ett miljövänligt jordbruk

1. Vid fastställande av villkoren för stödberättigande med avseende på det särskilda stödet för jordbrukare som utövar sådan särskild verksamhet inom jordbruket som medför tilläggsfördelar för ett miljövänligt jordbruk enligt artikel 68.1 a v i förordning (EG) nr 73/2009 ska medlemsstatera i synnerhet ta hänsyn till

a)	miljömål i den region där åtgärden ska tillämpas, och

b)	eventuellt stöd som redan beviljats i enlighet med annat gemenskapsstöd eller andra särskilda stödåtgärder eller åtgärder som finansieras genom statligt stöd.

2. Artikel 27.2–27.6, 27.8, 27.9 och 27.13 samt artiklarna 48 och 53 i förordning (EG) nr 1974/2006 ska gälla i tillämpliga delar för särskilt stöd för jordbrukare som utövar sådan särskild verksamhet inom jordbruket som medför tilläggsfördelar för ett miljövänligt jordbruk.

3. Kommissionen ska utvärdera de föreslagna särskilda stödåtgärderna för jordbrukare som utövar sådan särskild verksamhet inom jordbruk som medför tilläggsfördelar för ett miljövänligt jordbruk och som medlemsstaterna har meddelat kommissionen i enlighet med förordning (EG) nr 73/2009 och den här förordningen.

Om kommissionen anser att de föreslagna åtgärderna uppfyller kraven ska den godkänna åtgärderna i enlighet med artikel 68.2 a ii i förordning (EG) nr 73/2009 inom fyra månader från och med mottagandet av den information som tillhandahålls i enlighet med artikel 50.3 i den här förordningen.

Om kommissionen anser att de föreslagna åtgärderna inte uppfyller kraven ska den uppmana medlemsstaten att ändra de föreslagna åtgärderna i enlighet därmed och meddela kommissionen dem. Den ska godkänna åtgärderna om den anser att de har blivit ändrade på lämpligt sätt.

Artikel 45

Särskilda olägenheter som drabbar jordbrukarna inom sektorerna för mjölk, nöt- och kalvkött, får- och getkött och ris

1. Vid fastställande av stödvillkor för särskilt stöd för att klara av särskilda olägenheter som drabbar jordbrukarna inom sektorerna för mjölk, nöt- och kalvkött, får- och getkött och ris i ekonomiskt eller miljömässigt känsliga områden, eller, i samma sektorer, inom ekonomiskt sårbara typer av jordbruk, i enlighet med artikel 68.1 b i förordning (EG) nr 73/2009, ska medlemsstaterna definiera de ekonomiskt och/eller miljömässigt känsliga områdena och/eller de ekonomiskt sårbara typerna av jordbruk som är stödberättigande, särskilt med hänsyn till de relevanta produktionsstrukturerna och produktionsvillkoren.

2. Det särskilda stödet ska inte vara baserat på fluktuationer i marknadspriserna och inte heller motsvara ett system med underskottsersättning.

Artikel 46

Områden som omfattas av omstrukturerings- eller utvecklingsprogram

1. Stödberättigandevillkoren för de särskilda stödåtgärderna i områden som omfattas av omstrukturerings- eller utvecklingsprogram för att säkerställa att jordbruksmark inte överges eller för att hantera särskilda olägenheter som drabbar jordbrukarna i sådana områden i enlighet med artikel 68.1 c i förordning (EG) nr 73/2009 ska särskilt

a)	föreskriva hur enskilda referensbelopp för stödberättigade jordbrukare ska fastställas, och

b)	fastställa omstrukturerings- och/eller utvecklingsprogram och/eller villkoren för deras godkännande.

2. Om en jordbrukare som inte innehar några stödrättigheter ansöker om det stöd som avses i punkt 1 får jordbrukaren erhålla ett antal stödrättigheter som inte överstiger det antal hektar som jordbrukaren vid det tillfället förfogar över (äger eller arrenderar).

Om en jordbrukare som innehar stödrättigheter ansöker om det stöd som avses i punkt 1 får denne erhålla ett antal stödrättigheter som inte överstiger det antal hektar som jordbrukaren förfogar över och för vilka jordbrukaren inte innehar några stödrättigheter.

Enhetsvärdet för varje stödrättighet som jordbrukaren redan innehar får ökas.

Värdet av varje stödrättighet som erhålls i enlighet med denna punkt, utom tredje stycket, ska beräknas genom att det enskilda referensbeloppet som fastställs av medlemsstaten divideras med det antal stödrättigheter som avses i andra stycket.

3. Höjning av de belopp per hektar som beviljas inom ramen för systemet med enhetlig arealersättning som avses i artikel 131.2 i förordning (EG) nr 73/2009 ska fastställas genom att man dividerar jordbrukarens referensbelopp med det antal stödberättigande hektar som jordbrukaren deklarerar för stöd inom ramen för systemet för enhetlig arealersättning.

4. Medlemsstaterna ska säkerställa att de särskilda olägenheter som drabbar jordbrukarna i områden som omfattas av omstrukturerings- eller utvecklingsprogram, för vilka det särskilda stödet beviljas, inte ersätts i enlighet med någon annan bestämmelse i sådana program för samma ändamål.

Artikel 47

Försäkring av skörd, djur och växter

1. Medlemsstaterna ska fastställa på vilka villkor kontrakt ska berättiga till särskilt stöd i form av bidrag till premier för skörde-, djur- och växtförsäkringar i enlighet med artikel 68.1 d i förordning (EG) nr 73/2009.

2. I kontrakten ska det anges

a)	vilka särskilda risker som försäkringen täcker,

b)	vilka särskilda ekonomiska förluster som täcks, och

c)	vilken premie som betalas, exklusive skatter.

3. Kontrakten ska inte omfatta mer än ett års produktion. Om kontraktets löptid omfattar delar av två kalenderår ska medlemsstaten säkerställa att ersättning inte beviljas två gånger för samma kontrakt.

4. Medlemsstaterna ska anta bestämmelser som ska tillämpas vid beräkningen av förstörelsen av den genomsnittliga årsproduktionen för en jordbrukare i enlighet med artikel 70.2 i förordning (EG) nr 73/2009.

5. Jordbrukaren ska varje år informera medlemsstaten om numret på sitt försäkringsavtal och tillhandahålla en kopia av kontraktet och bevis på att premien är betald.

Artikel 48

Gemensamma fonder för djur- och växtsjukdomar och miljöolyckor

1. De regler som fastställs av medlemsstaterna i enlighet med artikel 71.9 i förordning (EG) nr 73/2009 för gemensamma fonder som berättigar till ekonomiskt stöd för djur- och växtsjukdomar och miljöolyckor enligt artikel 68.1 e i den förordningen ska särskilt omfatta

a)	villkoren för finansieringen av den gemensamma fonden,

b)	utbrott av djur- och växtsjukdomar och miljöolyckor som kan föranleda att ersättning betalas ut till jordbrukare, inklusive geografisk utsträckning, om så är lämpligt,

c)	kriterier för att utvärdera om en viss händelse ska föranleda utbetalning av ersättning till jordbrukare,

d)	metoderna för beräkning av de extrakostnader som utgör ekonomiska förluster enligt artikel 71.2 b i förordning (EG) nr 73/2009,

e)	beräkning av de administrativa kostnader som avses i artikel 71.6 i förordning (EG) nr 73/2009,

f)	eventuella begränsningar av de kostnader som kan komma i fråga för det ekonomiska bidrag som tillämpas enligt artikel 71.7 andra stycket i förordning (EG) nr 73/2009,

g)	ett förfarande för godkännandet av en viss gemensam fond enligt den nationella lagstiftningen,

h)	förfaranderegler, och

i)	de granskningar av överensstämmelse och räkenskapsavslutning som den gemensamma fonden ska bli föremål för efter det att den har godkänts.

2. Om de medel som behövs för den ekonomiska ersättning som betalas ut av de gemensamma fonderna kommer från lån på marknadsvillkor ska de kortaste respektive längsta löptiderna ligga på mellan ett och fem år.

3. Medlemsstaterna ska se till att deras jordbrukare blir medvetna om

a)	alla godkända gemensamma fonder,

b)	villkoren för anslutning till en viss gemensam fond, och

c)	finansieringsbestämmelserna för de gemensamma fonderna.

Artikel 49

Finansiella bestämmelser för särskilda stödåtgärder

1. De belopp som avses i artikel 69.6 a i förordning (EG) nr 73/2009 fastställs i bilaga III till den här förordningen.

2. Vid tillämpningen av artikel 69.7 fjärde stycket i förordning (EG) nr 73/2009 får medlemsstaterna senast den 1 augusti under ett visst kalenderår från och med 2010 begära en revidering av de belopp som avses i punkt 1 i denna artikel om det belopp som uppstår genom den beräkning som fastställs i artikel 69.7 första stycket i förordning (EG) nr 73/2009 för det berörda budgetåret avviker med mer än 20 % från det belopp som fastställs i bilaga III till den här förordningen.

Varje reviderat belopp som fastställs av kommissionen ska tillämpas från och med det kalenderår som följer på det år som begäran gjordes.

AVDELNING V

MEDDELANDEN OCH SLUTBESTÄMMELSER

KAPITEL 1

Meddelanden

Artikel 50

Delgivning av beslut

1. När en medlemsstat utnyttjar de möjligheter som ges i artiklarna 28.1 och 28.2, 38, 41.2–41.5, 45.1 och 45.3, 46.1 och 46.3, 47.1–47.4, 48, 49, 51.1 och 67 i förordning (EG) nr 73/2009 och i artikel 11.2 i den här förordningen, ska medlemsstaten meddela kommissionen närmare uppgifter om det beslut som fattats, skälen till beslutet och de objektiva kriterier som legat till grund för beslutet att utnyttja möjligheten i fråga

för beslut som tillämpas 2010 inom två veckor efter

i)	den dag då denna förordning träder i kraft, eller

ii)	den dag då beslutet fattas, om det var efter det att denna förordning trädde i kraft,

b)	i övriga fall senast den 1 augusti 2010.

När en medlemsstat antar ett nytt beslut om att utnyttja de möjligheter som ges i artikel 41.2–41.5 i förordning (EG) nr 73/2009 ska den inom två veckor efter det att beslutet antogs meddela kommissionen närmare uppgifter om det beslut som antagits, skälen till beslutet och de objektiva kriterier som legat till grund för beslutet att utnyttja möjligheten i fråga.

2. Om en ny medlemsstat har för avsikt att avsluta tillämpningen av systemet för enhetlig arealersättning i enlighet med artikel 122.3 i förordning (EG) nr 73/2009, ska den, senast den 1 augusti året före det första tillämpningsåret för systemet med samlat gårdsstöd, meddela kommissionen hur systemet med samlat gårdsstöd kommer att genomföras, vilka val medlemsstaten gör i enlighet med artiklarna 55.3, 57.3–57.6, 59.3 och 61 i samma förordning, samt på vilka objektiva kriterier besluten har fattats.

3. Medlemsstaterna ska informera kommissionen om de särskilda stödåtgärder de avser tillämpa senast den 1 augusti året innan det första tillämpningsåret för den åtgärden.

Informationen ska tillhandahållas i enlighet med del A i bilaga IV, utom för särskilda stödåtgärder för sådan särskild verksamhet inom jordbruket som medför tilläggsfördelar för ett miljövänligt jordbruk, som ska tillhandahållas i enlighet med del B i den bilagan.

Artikel 51

Statistik och rapporter

Medlemsstaterna ska på elektronisk väg meddela kommissionen följande uppgifter på det formulär som kommissionen tillhandahållit:

Senast den 1 september det berörda året:

Det totala antalet ansökningar som lämnats in enligt systemet med samlat gårdsstöd för året i fråga, tillsammans med motsvarande totala antal stödrättigheter och det totala antalet stödberättigande hektar. Uppgifterna ska redovisas per region om systemet med samlat gårdsstöd genomförs regionalt. Det första tillämpningsåret för systemet med samlat gårdsstöd ska uppgifterna grunda sig på de preliminära stödrättigheterna.

b)	Vid tillämpning av åtgärder enligt artikel 68 i förordning (EG) nr 73/2009, det totala beloppet för stöd som begärts under året uppdelat per åtgärd, och i tillämpliga fall per sektor.

2.	Senast den 1 maj följande år för det första tillämpningsåret för systemet med samlat gårdsstöd: De uppgifter som avses i punkt 1 a, men baserat på slutgiltiga stödrättigheter.

Senast den 15 september året efter:

a)	Det totala värdet av befintliga stödrättigheter, både aktiverade och ej aktiverade, under året i fråga och det antal hektar som krävs för aktivering. Uppgifterna ska redovisas per typ av stödrättighet och per region om systemet med samlat gårdsstöd genomförs regionalt.

Slutgiltiga uppgifter om det totala antalet ansökningar inom ramen för systemet med samlat gårdsstöd som godkänts för det föregående året och motsvarande totalt beviljat stödbelopp efter, vid behov, tillämpning av åtgärderna i artiklarna 7, 9, 11.1, 11.2, 21, 22 och 23 i förordning (EG) nr 73/2009 liksom de totala belopp som fanns kvar i den nationella reserven den 31 december föregående år och det totala antalet åtföljande stödberättigande hektar. Uppgifterna ska redovisas per region när så är tillämpligt om systemet med samlat gårdsstöd genomförs regionalt.

c)	Avseende artikel 68 i förordning (EG) nr 73/2009 för föregående år, det totala antalet stödmottagare och beviljat stödbelopp per åtgärd och i tillämpliga fall för varje berörd sektor.

d)	Den årliga rapport som medlemsstaterna ska skicka till kommissionen och som handlar om genomförandet av artikel 71 i förordning (EG) nr 73/2009 ska innehålla den information som anges i bilaga V till denna förordning.

4.	Senast den 1 oktober 2012: En rapport om de särskilda stödåtgärder som genomförs 2009, 2010 och 2011, om deras inverkan på målen och om eventuella problem.

KAPITEL 2

Slutbestämmelser

Artikel 52

Upphävande

Förordning (EG) nr 795/2004 och förordning (EG) nr 639/2009 ska upphöra att gälla.

De ska emellertid fortsätta att tillämpas på stödansökningar för bidragsperioder som inleds före den 1 januari 2010.

Artikel 53

Ikraftträdande och tillämplighet

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2010, utom artiklarna 11.2 och 50.1 a, som ska tillämpas från och med den dag då denna förordning träder i kraft.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 29 oktober 2009.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen

(1) EUT L 30, 31.1.2009, s. 16.

(2) EUT L 141, 30.4.2004, s. 1.

(3) EUT L 191, 23.7.2009, s. 17.

(4) EUT L 270, 21.10.2003, s. 1.

(5) EUT L 3, 5.1.2008, s. 1.

(6) EUT L 147, 6.6.2008, s. 3.

(7) EGT L 215, 30.7.1992, s. 85.

(8) EGT L 160, 26.6.1999, s. 80.

(9) EUT L 277, 21.10.2005, s. 1.

(10) EGT L 38, 12.2.2000, s. 1.

(11) EUT L 93, 31.3.2006, s. 1.

(12) EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.

(13) EUT L 189, 20.7.2007, s. 1.

(14) EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(15) EUT L 209, 11.8.2005, s. 1.

(16) Se sidan 65 i detta nummer av EUT.

(17) EGT L 193, 20.7.2002, s. 1.

(18) EGT L 193, 20.7.2002, s. 74.

(19) EGT L 204, 11.8.2000, s. 1.

(20) EUT L 369, 23.12.2006, s. 1.

(21) EUT L 275, 19.10.2007, s. 3.

(22) EUT L 250, 18.9.2008, s. 1.

(23) EUT L 38, 7.2.2009, s. 26.

(24) EUT L 368, 23.12.2006, s. 15.

BILAGA I

Förteckning över de jordbruksgrödor som avses i artikel 2 c

KN-nummer	Varuslag
I. SPANNMÅL
1001 10 00	Durumvete
1001 90	Vete och blandsäd av vete och råg utom durumvete
1002 00 00	Råg
1003 00	Korn
1004 00 00	Havre
1005	Majs
1007 00	Sorghum
1008	Bovete, hirs och kanariefrö; annan spannmål
0709 90 60	Sockermajs
II. OLJEVÄXTER
1201 00	Sojabönor
ex 1205 00	Raps
ex 1206 00 10	Solrosfrön
III. PROTEINGRÖDOR
0713 10	Ärter
0713 50	Åkerbönor
ex 1209 29 50	Sötlupiner
IV. LIN
ex 1204 00	Linfrön (Linum usitatissimum L.)
ex 5301 10 00	Lin, oberett eller rötat, avsett som spånadslin (Linum usitatissimum L.)
V. HAMPA
ex 5302 10 00	Hampa, oberedd eller rötad, avsedd som spånadshampa (Cannabis sativa L.)

BILAGA II

Datum som avses i artikel 11.1

Medlemsstat och regioner	Datum
Spanien: Kastilien-La Mancha	1 juni
Spanien: Aragonien, Asturien, Balearerna, Kantabrien, Kastilien-León, Katalonien, Galicien, Madrid, Murcia, Baskien, Rioja, regionen Valencia	1 juli
Spanien: Andalusien	1 september
Spanien: Extremadura	15 september
Spanien: Navarra	15 augusti
Frankrike: Aquitaine, Midi-Pyrénées och Languedoc-Roussillon	1 juli
Frankrike: Alsace, Auvergne, Bourgogne, Bretagne, Centre, Champagne-Ardennes, Korsika, Franche-Comté, Île-de-France, Limousin, Lorraine, Nord-Pas-de-Calais, Basse Normandie, Haute Normandie, regionen Loire (utom departementen Loire-Atlantique och Vendée), Picardie, Poitou-Charentes, Provence-Alpes-Côte d’Azur och Rhône-Alpes	15 juli
Frankrike: departementen Loire-Atlantique och Vendée	15 oktober
Österrike	30 juni

BILAGA III

Belopp som avses i artikel 49.1 beräknade i enlighet med artikel 69.6 a i förordning (EG) nr 73/2009

(miljoner euro)
Belgien	8,6
Danmark	15,8
Tyskland	42,6
Irland	23,9
Grekland	74,3
Spanien	144,4
Frankrike	97,4
Italien	144,9
Luxemburg	0,8
Malta	0,1
Nederländerna	31,7
Österrike	11,9
Portugal	21,7
Finland	4,8
Slovenien	2,4
Sverige	13,9
Förenade kungariket	42,8

BILAGA IV

Information som ska tillhandahållas kommissionen enligt artikel 50.3

DEL A

För alla särskilda stödåtgärder, utom för åtgärder för särskild verksamhet inom jordbruket som medför tilläggsfördelar för ett miljövänligt jordbruk, ska informationen inkludera följande:

a)	Beteckningen för varje åtgärd med hänvisning till den relevanta bestämmelsen i artikel 68.1 i förordning (EG) nr 73/2009.

En beskrivning av varje åtgärd, som inbegriper minst

i)	berörda sektorer,

ii)	åtgärdens varaktighet,

iii)	åtgärdens mål,

iv)	tillämpliga villkor för stödberättigande,

v)	en vägledande stödnivå för åtgärden,

vi)	det totala belopp som fastställs för åtgärden,

vii)	den information som är nödvändig för fastställande av de berörda budgettaken, och

viii)

uppgifter om varifrån medlen för åtgärden kommer.

c)	Eventuella befintliga åtgärder som tillämpas enligt andra gemenskapsstödsystem eller åtgärder som finansieras genom statligt stöd inom samma område eller sektor som den särskilda stödåtgärden och, om så är lämpligt, avgränsningen mellan dem.

Om så är lämpligt, en beskrivning av

i)	de särskilda typer av jordbruk som är viktiga när det gäller att skydda eller förbättra miljön enligt artikel 68.1 a i) i förordning (EG) nr 73/2009,

ii)	de förbättrade djurskyddsnormer som avses i artikel 68.1 a iv i förordning (EG) nr 73/2009,

iii)	de ekonomiskt eller miljömässigt känsliga områden eller ekonomiskt sårbara typer av jordbruk som avses i artikel 68.1 b i förordning (EG) nr 73/2009 samt den nuvarande produktionsnivå som avses i artikel 68.3 i den förordningen,

iv)	de omstrukturerings- eller utvecklingsprogram som avses i artikel 68.1 c i förordning (EG) nr 73/2009.

DEL B

För särskilda stödåtgärder för särskild verksamhet inom jordbruket som medför tilläggsfördelar för ett miljövänligt jordbruk, ska informationen inkludera följande:

a)	Åtgärdens beteckning.

b)	Det geografiska område som omfattas av åtgärden.

c)	En beskrivning av den föreslagna åtgärden och de förväntade miljökonsekvenserna med avseende på miljöbehov och -prioriteringar samt särskilda verifierbara mål.

d)	Den logiska grunden för insatsen, tillämpningsområdet och åtgärderna, indikatorerna, de kvantifierade målen och, i förekommande fall, stödmottagarna.

e)	Kriterier och administrativa bestämmelser för att säkerställa att insatserna inte också får stöd genom andra gemenskapsstödsystem.

f)	Bevis enligt artikel 48.2 i förordning (EG) nr 1974/2006 som gör det möjligt för kommissionen att kontrollera samstämmighet och rimlighet i beräkningarna.

g)	En detaljerad beskrivning av det nationella genomförandet av minimikraven för användning av gödningsmedel och växtskyddsmedel och andra relevanta obligatoriska krav som avses i del A punkt 5.3.2.1 i bilaga II till förordning (EG) nr 1974/2006.

En beskrivning av den metod samt de agronomiska antaganden och parametrar (bl.a. beskrivning av de baskrav som anges i artikel 39.3 i förordning (EG) nr 1698/2005 och som är relevanta för varje särskilt slag av åtagande) som används som referenspunkt för de beräkningar som motiverar: a) extrakostnader och b) inkomstbortfall till följd av det åtagande som gjorts. I förekommande fall ska denna metod beakta stöd som beviljats inom ramen för förordning (EG) nr 73/2009; i förekommande fall, den omvandlingsmetod som används för andra enheter i enlighet med artikel 27.9 i förordning (EG) nr 1974/2006.

i)	Stödbelopp.

j)	Om så är lämpligt, den information som avses i punkt 5.3.2.1.4 femte och sjätte strecksatserna i del A i bilaga II till förordning (EG) nr 1974/2006.

BILAGA V

Information som ska ingå i den årliga rapporten om gemensamma fonder i enlighet med artikel 51.3 d

Informationen ska innehålla följande:

a)	En förteckning över godkända gemensamma fonder och antalet anslutna jordbrukare per fond.

b)	I förekommande fall, de administrativa kostnaderna för inrättande av nya gemensamma fonder.

c)	Uppgift om varifrån medlen kommer i enlighet med artikel 69.6 a eller c i förordning (EG) nr 73/2009 och i förekommande fall, beloppen för den linjära minskning som tillämpas samt de berörda betalningarna.

d)	De typer av ekonomiska förluster som ersätts av varje godkänd fond och fördelade efter orsak i enlighet med artikel 71.1 i förordning (EG) nr 73/2009.

e)	Det antal jordbrukare som ersätts av varje godkänd fond och fördelade efter orsak i enlighet med artikel 71.1 i förordning (EG) nr 73/2009.

f)	Utgiften för varje godkänd fond per typ av ekonomisk förlust.

g)	Procentsatsen och det belopp som betalas av varje fond för det ekonomiska stöd som avses i artikel 71.7 i förordning (EG) nr 73/2009.

h)	Erfarenheter som gjorts vid genomförandet av den särskilda stödåtgärden om gemensamma fonder.

2.12.2009

Europeiska unionens officiella tidning

L 316/27

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1121/2009

av den 29 oktober 2009

om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 73/2009 vad gäller de stödordningar för jordbrukare som föreskrivs i avdelningarna IV och V i den förordningen

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1782/2003 (1), särskilt artiklarna 29.4 a, 87.4, 89.2, 91.2, artikel 101.2 andra stycket, artiklarna 103.1, 142 c, 142 e, 142 q, 142 s och 147, och

av följande skäl:

(1)

Förordning (EG) nr 73/2009 upphäver och ersätter rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001 (2). Tillämpningsföreskrifterna för de stödordningar som föreskrivs i avdelningarna IV och IVa i förordning (EG) nr 1782/2003 fastställdes i kommissionens förordning (EG) nr 1973/2004 av den 29 oktober 2004 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1782/2003 när det gäller de stödsystem som avses i avdelning IV och IV a i den förordningen och användningen av uttagen mark för produktion av råvaror (3). Förordning (EG) nr 1973/2004 behöver anpassas till de ändringar som infördes genom förordning (EG) nr 73/2009, särskilt de som föreskrivs i avdelning IV och i kapitlen 2 och 4 i avdelning V. För tydlighetens och enkelhetens skull bör förordning (EG) nr 1973/2004 upphöra att gälla och ersättas med en ny förordning.

(2)

För att kunna förvalta de stödsystem som föreskrivs i avdelning IV i förordning (EG) nr 73/2009 på ett effektivt sätt bör det stöd som ska beviljas enligt vissa av de systemen begränsas till en minsta stödberättigande areal (arealersättning). Arealens minimistorlek bör fastställas med hänsyn till jordbrukens minsta storlek i vissa medlemsstater eller de särskilda förhållandena för viss produktion.

(3)

Det bör förhindras att arealer besås enbart för att arealersättning ska kunna erhållas. Vissa villkor för sådd och odling av grödor bör specificeras, särskilt när det gäller proteingrödor, ris och frukt och grönsaker. För att ta hänsyn till skillnaderna mellan de olika jordbrukstekniska metoder som används inom gemenskapen bör lokala normer beaktas.

(4)	Endast en ansökan om arealersättning bör tillåtas för varje odlat jordbruksskifte och år, utom när stödet avser produktion av utsäde. Arealersättning får beviljas för arealer för vilka stöd erhålls enligt en ordning som omfattas av gemenskapens struktur- eller miljöpolitik.

(5)

I stödsystemen fastställs att om den areal, kvantitet eller det antal djur för vilka stöd begärs överskrider maximigränserna ska den areal, kvantitet eller det antal djur för vilka stöd begärs minskas proportionellt det aktuella året. Det är därför lämpligt att fastställa villkor och tidsgränser för utbyte av information mellan kommissionen och medlemsstaterna för att informera kommissionen om de arealer, kvantiteter eller antal för vilka stöd har betalats ut.

(6)

Stödvillkoren och beräkningen av det grödspecifika stödet för ris beror inte bara på basarealen eller de arealer som fastställts för varje producerande medlemsstat i artikel 75 i förordning (EG) nr 73/2009, utan också på den eventuella uppdelningen av dessa basarealer i delbasarealer, på de objektiva kriterier som varje medlemsstat valt för att genomföra denna uppdelning, på villkoren för odlingen av skiftena och på arealernas minsta storlek. Följaktligen bör detaljerade bestämmelser fastställas för upprättande, förvaltning och odling av basarealer och delbasarealer.

(7)	Om den basareal som avses i artikel 76 i förordning (EG) nr 73/2009 riskerar att överskridas ska det grödspecifika stödet för ris minskas. För att fastställa regler för att beräkna denna minskning bör det fastställas vilka kriterier som ska beaktas och tillämpliga koefficienter.

(8)	Uppföljningen av det grödspecifika stödet för ris förutsätter att kommissionen får vissa uppgifter om odlingen av basarealer och delbasarealer. Därför bör det fastställas vilka detaljerade uppgifter som medlemsstaterna ska meddela kommissionen, liksom tidsfrister för dessa.

(9)

I artiklarna 77 och 78 i förordning (EG) nr 73/2009 föreskrivs stöd till jordbrukare som odlar potatis avsedd för framställning av potatisstärkelse som omfattas av ett odlingsavtal och inom den kvot som fastställs genom rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (4). Det bör därför fastställas villkor för beviljande av stödet, och i förekommande fall bör korshänvisningar göras till befintliga bestämmelser om det kvotsystem som föreskrivs i förordning (EG) nr 1234/2007.

(10)	Normer för sötlupiner bör fastställas, liksom vilka metoder som ska användas för att fastställa om ett lupinprov är sött eller inte.

(11)	I vissa regioner sås proteingrödorna av agronomiska skäl traditionellt i en blandning med spannmål. Skörden består huvudsakligen av proteingrödor. För att proteingrödebidraget ska kunna beviljas bör de arealer som besås på det sättet därför anses vara proteingrödearealer.

(12)	Av skäl som har att göra med effektivitet och god förvaltning av stödsystemet för nötter bör arealersättningen inte användas för att finansiera marginella planteringar eller isolerade träd. En minsta skiftesstorlek och trädtäthet för en specialiserad fruktodling bör därför fastställas.

(13)

I artikel 87 i förordning (EG) nr 73/2009 ges möjligheten att bevilja direktstöd för produktion av en eller flera sorters utsäde. Det stödet kan bara beviljas för produktion av basutsäde eller certifikatsutsäde, och de produkterna ska tydligt definieras genom hänvisning till direktiven om certifiering och saluföring av utsäde: rådets direktiv 66/401/EEG av den 14 juni 1966 om saluföring av utsäde av foderväxter (5), rådets direktiv 66/402/EEG av den 14 juni 1966 om saluföring av utsäde av stråsäd (6) och rådets direktiv 2002/57/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsäde av olje- och spånadsväxter (7).

(14)	För att möjliggöra kontroller ska basutsäde och certifikatsutsäde produceras inom ramen för odlingsavtal eller odlingsdeklarationer som ska bifogas ansökningshandlingen, och utsädesföretag och förädlare ska vara officiellt godkända eller registrerade.

(15)

Enligt bilaga XIII till förordning (EG) nr 73/2009 ska produktionsstöd ges för basutsäde och certifikatsutsäde av sorter av Cannabis sativa L. med en högsta tillåten halt av tetrahydrokannabinol på 0,2 %. För att reglerna för beviljande av stödet ska tillämpas enhetligt i hela gemenskapen bör de sorter av Cannabis sativa L. som berättigar till stöd vara de som berättigar till direktstöd enligt artikel 39 i förordning (EG) nr 73/2009.

(16)

I avdelning IV kapitel 1 avsnitt 6 i förordning (EG) nr 73/2009 fastställs ett grödspecifikt stöd för bomull. Det bör fastställas tillämpningsföreskrifter för stödordningen. Bestämmelserna bör omfatta godkännande av mark för produktion av bomull och godkännande av sorter. Dessutom bör det fastställas ett kriterium för definitionen av ”sådd”. Den lägsta planteringstäthet för sådan mark som fastställs av medlemsstaterna, mot bakgrund av jord- och klimatförhållanden och regionala särdrag, bör utgöra ett objektivt kriterium för fastställande av om sådden skett enligt föreskrifterna.

(17)

Medlemsstaterna bör godkänna branschorganisationer för bomullsproduktion på grundval av objektiva kriterier när det gäller organisationernas storlek och deras interna struktur. En branschorganisations storlek bör fastställas med hänsyn till hur viktigt det är för de rensningsföretag som är medlemmar att få tillgång till tillräckliga kvantiteter orensad bomull.

(18)

För att undvika komplikationer i fråga om förvaltningen av stödsystemet, bör en producent inte få vara medlem i flera branschorganisationer. Av samma skäl bör en producent som är medlem i en branschorganisation, och som åtar sig att leverera sin bomullsproduktion, endast leverera till ett rensningsföretag som är medlem i samma organisation.

(19)

Stödordningen för bomull innebär att medlemsstaterna måste meddela sina producenter viss information rörande bomullsodling, såsom godkända sorter, objektiva kriterier för markgodkännande och bestämmelser om lägsta planteringstäthet. För att jordbrukarna ska kunna få informationen i god tid, bör medlemsstaterna meddela informationen före ett fastställt datum.

(20)

I avdelning IV kapitel 1 avsnitten 8 och 9 i förordning (EG) nr 73/2009 fastställs att stöd för frukt och grönsaker beviljas under förutsättning att det har ingåtts ett bearbetningsavtal. Det är därför lämpligt att kräva att ett avtal måste ingås avseende de berörda jordbruksråvarorna mellan å ena sidan en godkänd förste förädlare och å andra sidan en producent eller en erkänd producentorganisation som representerar denne, eller, när det gäller övergångsstödet för frukt och grönsaker och övergångsstödet för bär, en godkänd mottagare som representerar producenten.

(21)

För att se till att råvaror som omfattas av övergångsstödet för frukt och grönsaker och övergångsstödet för bär i slutändan bearbetas, verkar det vara lämpligt att införa ett system för godkännande av första förädlare och mottagare. Sådana godkända aktörer skulle behöva uppfylla minimikraven, och drabbas av påföljder om de inte fullgör sina skyldigheter, i enlighet med detaljerade bestämmelser som införts på nationell nivå av de behöriga myndigheterna.

(22)	För att kunna förvalta det finansiella rambeloppet för övergångsstödet för frukt och grönsaker på ett korrekt sätt bör medlemsstaterna tidigt under året fastställa ett preliminärt stödbelopp per hektar och, innan stödperioden inleds, ett slutligt stödbelopp per hektar.

(23)	Kriterierna för berättigande till får- och getbidrag enligt avdelning IV kapitel 1 avsnitt 10 i förordning (EG) nr 73/2009, och i synnerhet de villkor som ska vara uppfyllda, bör fastställas.

(24)	Enligt artikel 101.2 i förordning (EG) nr 73/2009 ska jordbruksföretag som producerar getkött i vissa områden i gemenskapen beviljas ett bidrag. Dessa områden bör därför fastställas på grundval av kriterierna i den bestämmelsen.

(25)

Enligt artikel 102.1 i förordning (EG) nr 73/2009 kan jordbrukare med företag där minst 50 % av den areal som används för jordbruk är belägen i ett mindre gynnat område beviljas tilläggsbidrag. I artikel 101.2 hänvisas det till de särskilda geografiska områden i vilka jordbrukare som producerar getkött uppfyller kraven för att beviljas getbidrag. Det bör föreskrivas att de jordbrukare som uppfyller dessa villkor ska lämna en deklaration för att bevisa att minst häften av den areal de använder för jordbruksproduktion är belägen i ett mindre gynnat område eller i ett område som berättigar till getbidrag.

(26)	För att kunna kontrollera berättigande till rätt nivå på tackbidrag bör medlemsstaterna skapa ett register över jordbrukare som saluför fårmjölk eller produkter av fårmjölk.

(27)

För att tillämpa systemet med individuella tak enligt artiklarna 104, 105 och 106 i förordning (EG) nr 73/2009 kan de befintliga administrativa reglerna fortsätta att gälla, i synnerhet när det gäller användningen av bidragsrättigheter som beviljas gratis, användningen av normala bidragsrättigheter inklusive minimianvändning, tillfällig överlåtelse och överföring av bidragsrättigheter, anmälan om ändring av individuella tak och överföring av bidragsrättigheter genom den nationella reserven. En del av dessa regler är särskilda bestämmelser för vederbörligen motiverade undantagsfall, exempelvis när det gäller bidragsrättigheter, de små jordbruksföretagens och jordbrukarnas deltagande i extensifieringsprogram, system för förtidspension och, när det gäller överföringar av bidragsrättigheter, arv av bidragsrättigheter och situationer då jordbrukare använder uteslutande allmän eller kollektivt ägd mark som betesmarker.

(28)	Kommissionen kommer att övervaka de nya förfarandena, och därför måste den få all nödvändig information från medlemsstaterna om införandet och tillämpningen av bidragsreglerna.

(29)	I tillämpliga fall bör detaljerade uppgifter om de nationella bestämmelserna och tillämpningen av dem när det gäller de ytterligare betalningarna lämnas till kommissionen.

(30)	I avdelning IV kapitel 1 avsnitt 11 i förordning (EG) nr 73/2009 föreskrivs bidrag för nöt- och kalvkött. Kriterierna för berättigande till detta bidrag och de villkor som ska uppfyllas måste fastställas.

(31)

Det bör fastställas att det administrativa dokument som avses i artikel 110.3 b i förordning (EG) nr 73/2009 ska utformas och utfärdas på nationell nivå. Med hänsyn till de särskilda förhållandena i medlemsstaterna i fråga om administration och kontroll bör det tillåtas att de administrativa dokumenten utformas på skilda sätt.

(32)	Enligt artikel 110.3 a och artikel 116.1 i förordning (EG) nr 73/2009 ska djuren som ett villkor för det särskilda bidraget och slaktbidraget hållas under en viss period. Denna period bör följaktligen definieras och dess längd bör bestämmas.

(33)

Bestämmelserna för beviljande av det särskilda bidraget vid tidpunkten för slakt bör överensstämma med bestämmelserna för beviljande av slaktbidrag. De typer av dokument som måste åtfölja djuret fram till slakt, avsändning eller export bör fastställas. Med hänsyn till de specifika förhållanden som kännetecknar beviljandet av bidrag vid slakt bör det fastställas ålderskrav för stutar och krav på presentationsform för slaktkroppar av vuxna nötkreatur.

(34)

Begreppet am- och diko enligt artikel 111 i förordning (EG) nr 73/2009 bör definieras. Samma raser bör ingå som i kommissionens förordning (EG) nr 2342/1999 av den 28 oktober 1999 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1254/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött när det gäller bidragstermen (8). De befintliga grundläggande kraven bör tillämpas även i fortsättningen, i synnerhet när det gäller genomsnittlig mjölkavkastning och det nationella tilläggsbidraget.

(35)

De befintliga administrativa reglerna bör fortsätta att tillämpas, i synnerhet när det gäller individuella tak, meddelanden om individuella tak och den nationella reserven, bidragsrättigheter som beviljas gratis, användningen av bidragsrättigheter, tillfällig överlåtelse respektive överföring av bidragsrättigheter och överföring av bidragsrättigheter genom den nationella reserven.

(36)	Kommissionen bör på grundval av tillgängliga uppgifter avgöra vilka medlemsstater som uppfyller villkoren för att tillämpa det särskilda system som avses i artikel 115 i förordning (EG) nr 73/2009. Det bör fastställas särskilda närmare bestämmelser för beviljandet av bidraget.

(37)	Särskilda bestämmelser bör fastställas om tillämpningen av reglerna för bestämning av perioder, datum och frister för djurhållningsperioden.

(38)

För att förenkla administrationen bör ansökan om djurbidrag som avses i det integrerade systemet betraktas som en ansökan om slaktbidrag, under förutsättning att ansökan innehåller alla de uppgifter som krävs för betalningen av slaktbidraget och att djuret slaktas i samma medlemsstat eller i en annan medlemsstat eller exporteras.

(39)

Det bör vara möjligt att använda den databas som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 av den 17 juli 2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 820/97 (9) för att förenkla hanteringen av slaktbidraget, om medlemsstaten anser att databasen ger tillräckliga garantier för att de uppgifter som är avsedda för bidragsbetalningar är korrekta.

(40)	Slaktbidraget för kalvar är förenat med ett villkor om en högsta tillåtna vikt. Det bör alltså fastställas en standardiserad form för presentation av slaktkroppar för vilken det villkoret ska gälla.

(41)

För att jordbrukarna ska kunna få betalningarna så snart som möjligt bör det antas bestämmelser om beviljande av förskott. Med hänsyn till tillämpningen av nationella och regionala tak är det emellertid nödvändigt att undvika att förskottet är högre än slutbetalningen. Medlemsstaten bör därför ha möjlighet att sätta ned den procentsats som gäller för förskottet för bidragssystem som omfattas av sådana tak.

(42)

Det är nödvändigt att fastställa tidpunkten för den avgörande händelsen när det gäller de uppgifter som ska beaktas vid tillämpningen av systemen med särskilt bidrag och am- och dikobidrag. För att säkerställa en effektiv och enhetlig administration bör som en allmän regel väljas den dag då ansökningarna lämnades in. När det gäller det särskilda slaktbidraget bör det emellertid fastställas särskilda bestämmelser för att undvika överföringar från ett år till ett annat i syfte att erhålla ett högre bidragsbelopp. När det gäller slaktbidraget är datum för slakt eller export mer tillförlitligt för att avgöra om transaktionerna faktiskt har genomförts.

(43)

Enligt artikel 124.2 tredje stycket i förordning (EG) nr 73/2009, och för att undvika handläggning av flera ansökningar som skulle innebära mycket små utbetalningar per företag har Bulgarien, Tjeckien, Estland, Lettland, Litauen, Ungern, Polen, Rumänien och Slovakien ansökt om att få fastställa den minsta stödberättigande arealen per jordbruksföretag till mer än 0,3 ha.

(44)

Nya medlemsstater, i den mening som avses i artikel 2 g i förordning (EG) nr 73/2009, som tillämpar systemet för enhetlig arealersättning har uppskattat hur stor del av deras brukade jordbruksareal som den 30 juni 2003 hölls enligt god jordbrukshävd och har föreslagit en anpassning av den i enlighet med den minsta stödberättigande arealen per jordbruksföretag.

(45)	Genom artikel 132 i förordning (EG) nr 73/2009 ges de nya medlemsstaterna möjlighet att, med kommissionens tillstånd, komplettera direktstödet till jordbrukare. De allmänna reglerna för att genomföra denna möjlighet bör fastställas.

(46)

Med hänsyn till de särskilda bestämmelserna om stöd för energigrödor i avdelning IV kapitel 5 och arealuttagsordningen i avdelning IV kapitel 10 i förordning (EG) nr 1782/2003, särskilt för fleråriga grödor, och för att befria jordbrukare och förädlare från en onödig administrativ börda efter stödets avskaffande, bör det fastställas vissa övergångsregler för att avskaffandet ska gå smidigt och för att de säkerheter som ställts av mottagare och förädlare ska kunna frisläppas.

(47)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för direktstöd.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

RÄCKVIDD OCH ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1. I denna förordning fastställs tillämpningsföreskrifter för följande stödordningar enligt avdelning IV kapitel 1 i förordning (EG) nr 73/2009:

a)	Grödspecifikt stöd för ris enligt avsnitt 1.

b)	Stöd till odlare av stärkelsepotatis enligt avsnitt 2.

c)	Bidrag för proteingrödor enligt avsnitt 3.

d)	Arealstöd för nötter enligt avsnitt 4.

e)	Stöd för utsäde enligt avsnitt 5.

f)	Grödspecifikt stöd för bomull enligt avsnitt 6.

g)	Övergångsstöd för frukt och grönsaker och övergångsstöd för bär enligt avsnitt 8 och 9.

h)	Bidrag inom sektorn för får- och getkött enligt avsnitt 10.

i)	Nöt- och kalvköttsbidrag enligt avsnitt 11.

2. I denna förordning fastställs tillämpningsföreskrifter för följande stödordning enligt avdelning V i förordning (EG) nr 73/2009:

a)	System för enhetlig arealersättning enligt kapitel 2.

b)	Kompletterande nationellt direktstöd enligt kapitel 4.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning ska definitionerna i artikel 2 i förordning (EG) nr 73/2009, artikel 2 i kommissionens förordning (EG) nr 1120/2009 (10) och artikel 2 i kommissionens förordning (EG) nr 1122/2009 (11) gälla.

I synnerhet definitionen av skottskog med kort omloppstid i artikel 2 n i förordning (EG) nr 1120/2009 ska gälla i tillämpliga delar i samband med systemet för enhetlig arealersättning.

Artikel 3

Kumulering av arealstöd

Under ett givet år får inte mer än en ansökan om ett arealstöd som förtecknas i bilaga I till förordning (EG) nr 73/2009 göras för något odlat skifte.

Artikel 4

Meddelande om jordbrukares ansökningar och stödbetalningar

1. Medlemsstaterna ska meddela kommissionen följande uppgifter på elektronisk väg på den blankett som kommissionen tagit fram:

Senast den 1 september det berörda året,

den totala areal för vilken stöd begärts när det gäller

—	det grödspecifika stödet för ris enligt artikel 73 i förordning (EG) nr 73/2009,

—	bidraget för proteingrödor enligt artikel 79 i förordning (EG) nr 73/2009,

—	arealstödet för nötter enligt artikel 82 i förordning (EG) nr 73/2009, fördelat på olika kategorier nötträd,

—	det grödspecifika stödet för bomull enligt artikel 88 i förordning (EG) nr 73/2009,

—	systemet för enhetlig arealersättning enligt artikel 122 i förordning (EG) nr 73/2009,

ii)	det totala antalet ansökningar när det gäller får- och getbidraget enligt artikel 99 i förordning (EG) nr 73/2009, fördelat på typ av hondjur och typ av bidrag.

b)	Senast den 15 oktober det berörda året, den totala fastställda arealen när det gäller bidraget för proteingrödor enligt artikel 79 i förordning (EG) nr 73/2009.

Senast den 31 januari året efter,

den totala fastställda areal som ligger till grund för beräkningen av minskningskoefficienten när det gäller

—	det grödspecifika stödet för ris enligt artikel 73 i förordning (EG) nr 73/2009, fördelat per basareal och delbasareal,

—	arealstödet för nötter enligt artikel 82 i förordning (EG) nr 73/2009, fördelat på olika kategorier nötträd,

—	det grödspecifika stödet för bomull enligt artikel 88 i förordning (EG) nr 73/2009,

—	systemet för enhetlig arealersättning enligt artikel 122 i förordning (EG) nr 73/2009,

ii)	det totala antalet handjur av nötkreatur som omfattas av en ansökan om det särskilda bidrag som fastställs i artikel 110 i förordning (EG) nr 73/2009, uppdelat på åldersklasser och typ av djur (tjur eller stut),

iii)	det totala antalet kor som omfattas av en ansökan om det am- och dikobidrag som fastställs i artikel 111 i förordning (EG) nr 73/2009, uppdelat i enlighet med de ordningar som avses i artikel 111.2 a och b.

d)	Senast den 1 mars året efter, det totala antalet djur som omfattas av en ansökan om det slaktbidrag som fastställs i artikel 116 i förordning (EG) nr 73/2009 med uppgift om huruvida djuren har slaktats eller exporterats, uppdelat på typ av djur (kalvar, fullvuxna djur).

e)	Senast den 31 juli året efter, den totala kvantitet för vilken stöd har betalats ut när det gäller det stöd för utsäde som fastställs i artikel 87 i förordning (EG) nr 73/2009, uppdelad på utsädesarter enligt förteckningen i bilaga XIII till förordning (EG) nr 73/2009.

2. I de meddelanden som föreskrivs i punkt 1 ska arealerna anges i hektar med två decimaler. Kvantiteterna ska anges i ton med tre decimaler.

3. Om de uppgifter som ska meddelas enligt punkt 1 ändras, särskilt till följd av kontroller, korrigeringar eller förbättringar av tidigare siffror, ska en uppdatering meddelas kommissionen senast en månad efter det att ändringen gjorts.

AVDELNING II

SPECIFIKA REGLER FÖR AVDELNING IV I FÖRORDNING (EG) nr 73/2009

KAPITEL 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 5

Specifika krav på minsta arealstorlek samt besåning och odling

1. Grödspecifikt stöd för ris, bidrag för proteingrödor, stöd för utsäde och stöd för frukt och grönsaker enligt artikel 1.1 a, c, e och g ska beviljas endast för de arealer, för varje typ av gröda, som omfattas av en stödansökan om minst 0,3 hektar. Varje odlat skifte ska dessutom överstiga den minsta storlek som fastställts av medlemsstaten inom den gräns som fastställs genom artikel 13.9 i förordning (EG) nr 1122/2009.

När det gäller Malta ska de direktstöd som avses i artikel 1.1 a, c, e och g beviljas endast för de arealer, för varje typ av gröda, som omfattas av en ansökan om minst 0,1 hektar där varje odlat skifte överstiger den minsta storlek som fastställts av medlemsstaten inom den gräns som fastställs genom artikel 13.9 i förordning (EG) nr 1122/2009.

När det gäller Grekland ska det övergångsstöd för frukt och grönsaker som avses i artikel 1.1 g beviljas endast för de arealer, för varje typ av gröda, som omfattas av en ansökan om minst 0,1 hektar där varje odlat skifte överstiger den minsta storlek som fastställts av medlemsstaten inom den gräns som fastställs genom artikel 13.9 i förordning (EG) nr 1122/2009.

När det gäller Bulgarien, Lettland, Ungern och Polen ska det stöd för bär som avses i artikel 1.1 g beviljas endast för de arealer, för varje typ av gröda, som omfattas av en ansökan om minst 0,1 hektar där varje odlat skifte överstiger den minsta storlek som fastställts av medlemsstaten inom den gräns som fastställs genom artikel 13.9 i förordning (EG) nr 1122/2009.

2. Den minsta skiftesstorlek som berättigar till arealstöd enligt artikel 1.1 d ska vara 0,10 hektar. Medlemsstaterna får dock fastställa den minsta skiftesstorleken till en högre nivå på grundval av objektiva kriterier som tar hänsyn till de berörda arealernas specifika egenskaper.

3. Grödspecifikt stöd för ris, bidrag för proteingrödor och stöd för frukt och grönsaker enligt artikel 1.1 a, c och g ska beviljas endast för arealer som är helt besådda eller planterade och där alla normala odlingsvillkor respekteras i enlighet med de lokala normerna.

Artikel 6

Minskningskoefficienter

Minskningskoefficienten för arealer i det fall som avses i artiklarna 76, 81.2 och 84 i förordning (EG) nr 73/2009 ska fastställas innan stödet beviljas jordbrukarna och senast den 31 januari det efterföljande året på grundval av de uppgifter som meddelats i enlighet med artikel 4.1 b och c i den här förordningen.

KAPITEL 2

Grödspecifikt stöd för ris

Artikel 7

Datum för sådd

För att berättiga till det grödspecifika stödet för ris ska den deklarerade arealen vara besådd senast

a)	den 30 juni året innan den aktuella skörden äger rum, i Frankrike, Italien, Portugal och Spanien,

b)	den 31 maj i de övriga producerande medlemsstater som anges i artikel 74.2 i förordning (EG) nr 73/2009.

Artikel 8

Minskningskoefficient

Den minskningskoefficient för det grödspecifika stödet för ris som avses i artikel 76 i förordning (EG) nr 73/2009 ska beräknas i enlighet med bilaga I till den här förordningen.

Artikel 9

Meddelanden

Medlemsstaterna får årligen se över uppdelningen av sina basarealer eller arealer fastställda i artikel 75 i förordning (EG) nr 73/2009 i delbasarealer och de objektiva kriterier som uppdelningen grundar sig på. De ska meddela kommissionen denna information senast den 15 maj före den aktuella skörden.

KAPITEL 3

Stöd till odlare av stärkelsepotatis

Artikel 10

Stödberättigande

Det stöd för stärkelsepotatis som föreskrivs i artikel 77 i förordning (EG) nr 73/2009 ska beviljas för potatis som omfattas av ett odlingsavtal enligt artikel 3 i kommissionens förordning (EG) nr 571/2009 (12), på grundval av potatisens nettovikt, som fastställs genom en av de metoder som beskrivs i bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 2235/2003 (13) och den levererade potatisens stärkelseinnehåll, i enlighet med de värden som fastställs i bilaga II till samma förordning.

Inget stöd för stärkelsepotatis får beviljas för potatis med ett stärkelseinnehåll på mindre än 13 %, förutom då artikel 5.3 andra stycket i förordning (EG) nr 571/2009 är tillämpligt.

Artikel 11

Minimipris

För att stöd ska kunna beviljas för stärkelsepotatis ska bevis tillhandahållas för att ett pris som inte understiger det som anges i artikel 95a.2 i förordning (EG) nr 1234/2007 har utbetalats i leveransskedet och i enlighet med de värden som fastställs i bilaga II till förordning (EG) nr 2235/2003.

Artikel 10.2 i förordning (EG) nr 571/2009 ska tillämpas.

Artikel 12

Utbetalningar

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 29 i förordning (EG) nr 73/2009 ska stödet för stärkelsepotatis betalas ut till jordbrukaren av den medlemsstat på vars territorium det företag som levererar potatis för framställning av potatisstärkelse är beläget, när samtliga jordbrukarens kvantiteter för regleringsåret har levererats till det stärkelseproducerande företaget och inom fyra månader från den dag då det bevis som avses i artikel 11 i den här förordningen har lämnats och de villkor som avses i artikel 10 i den här förordningen har uppfyllts.

2. Medlemsstaterna får, från och med den 1 december det aktuella regleringsåret, bevilja förskott på grundval av de olika andelar av kvantiteten stärkelsepotatis per jordbruk som har levererats till det stärkelseproducerande företaget för det regleringsåret. Varje förskottsbetalning ska beviljas för den kvantitet stärkelsepotatis som har levererats då det bevis som avses i artikel 11 i denna förordning har lämnats, och de villkor som avses i artikel 10 har uppfyllts.

KAPITEL 4

Bidrag för proteingrödor

Artikel 13

Sötlupiner

Inom ramen för det bidrag för proteingrödor som föreskrivs i avdelning IV kapitel 1 avsnitt 3 i förordning (EG) nr 73/2009 avses med sötlupiner sådana lupinsorter som ger högst 5 % bittra frön. Andelen bittra frön ska beräknas enligt den undersökningsmetod som anges i bilaga II till den här förordningen.

Artikel 14

Blandning av spannmål och proteingrödor

I regioner där proteingrödor traditionellt sås i en blandning med spannmål ska bidraget för proteingrödor utbetalas på begäran av den sökande, under förutsättning att denne på ett tillfredsställande sätt för de behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten bevisar att proteingrödorna överväger i blandningen.

KAPITEL 5

Arealstöd för nötter

Artikel 15

Villkor för berättigande till gemenskapsstöd

1. Endast jordbruksskiften som är planterade med nötträd som uppfyller de villkor som anges i punkterna 2 och 3 i denna artikel vid ett datum som fastställts i enlighet med artikel 11.2 i förordning (EG) nr 1122/2009 ska berättiga till det arealstöd som föreskrivs i artikel 82 i förordning (EG) nr 73/2009.

När det gäller skiften där olika arter av nötträd odlas, och där stödet är differentierat efter art, ska rätt till stöd endast föreligga om det villkor beträffande minsta antal träd per hektar som föreskrivs i punkt 2 är uppfyllt för åtminstone en av de arter som odlas.

2. Antalet nötträd per hektar får inte understiga

i)	125 för hasselnötter,

ii)	50 för mandlar,

iii)	50 för valnötter,

iv)	50 för pistaschmandlar,

v)	30 för johannesbröd.

Medlemsstaterna får dock fastställa den lägsta trädtätheten till en högre nivå på grundval av objektiva kriterier som tar hänsyn till den berörda produktionens specifika egenskaper.

3. I de fall som avses i punkt 1 andra stycket ska nivån på det stöd som beviljas vara den nivå som gäller för den art för vilken villkoren för stödberättigande är uppfyllda och för vilken det högsta stödbeloppet gäller.

Artikel 16

Villkor för berättigande till nationellt stöd

Artikel 15 i denna förordning ska tillämpas på det nationella stöd som föreskrivs i artiklarna 86 och 120 i förordning (EG) nr 73/2009.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 86 i förordning (EG) nr 73/2009 får en medlemsstat fastställa ytterligare kriterier för berättigande, under förutsättning att dessa kriterier överensstämmer med stödordningens miljömål, landsbygdsmål, sociala och ekonomiska mål och inte inför någon diskriminering mellan producenterna. Medlemsstaterna ska fastställa de rutiner som krävs för att kontrollera att dessa kriterier för stödberättigande iakttas av jordbrukarna.

Artikel 17

Meddelanden

1. Medlemsstaterna ska meddela kommissionen, före det datum som av medlemsstaterna fastställs för inlämnande av ansökan enligt artikel 11 i förordning (EG) nr 1122/2009 och senast

a)	den 31 mars, de högre täthetsnivåerna och kriterierna enligt artikel 15.2 i den här förordningen och de ytterligare kriterierna enligt artikel 16 i den här förordningen,

b)	den 15 maj, om en medlemsstat differentierar stödet enligt artikel 82.2 i förordning (EG) nr 73/2009, nivån på arealstödet per produkt och/eller den ändrade nationella garantiarealen.

2. Varje ändring av de uppgifter som ska meddelas kommissionen enligt punkt 1 ska gälla från och med följande år, och den berörda medlemsstaten ska meddela kommissionen denna ändring och de objektiva kriterier som motiverar ändringen.

KAPITEL 6

Stöd för utsäde

Artikel 18

Certifikatutsäde

Det stöd för utsäde som föreskrivs i artikel 87 i förordning (EG) nr 73/2009 ska beviljas för produktion av basutsäde och certifikatsutsäde enligt definitionen i direktiven 66/401/EEG, 66/402/EEG och 2002/57/EG och i enlighet med de normer och villkor som fastställs i de direktiven, i enlighet med artiklarna 19–23 i den här förordningen.

Artikel 19

Produktion av utsäde

1. Utsäde ska produceras

a)	inom ramen för ett odlingsavtal som ingåtts mellan ett utsädesföretag eller en förädlare och en utsädesodlare, eller

b)	direkt av utsädesföretaget eller förädlaren, då produktionen ska styrkas genom en odlingsdeklaration.

2. De utsädesföretag och utsädesförädlare som avses i punkt 1 ska vara godkända eller registrerade i medlemsstaten. Godkännande eller registrering i en medlemsstat ska gälla i hela gemenskapen.

3. Ett utsädesföretag eller en förädlare som odlar eller låter odla utsäde i en annan medlemsstat än den där godkännandet eller registreringen enligt punkt 2 ägde rum ska på begäran av de behöriga myndigheterna i denna andra medlemsstat överlämna alla upplysningar som krävs för att kontrollera rätten till stöd.

Artikel 20

Geografiska kriterier för rätt till stöd

Varje medlemsstat ska bevilja stöd endast för utsäde som skördats på dess territorium under det kalenderår då det regleringsår inleds som stödet fastställdes för.

Stödet ska beviljas alla utsädesodlare på villkor som garanterar likabehandling för mottagarna oberoende av var i gemenskapen deras företag är beläget.

Artikel 21

Saluföring av utsäde

Stöd ska beviljas bara under förutsättning att mottagaren har salufört utsädet för sådd senast den 15 juni året efter skörden. Med saluföring avses att utsäde hålls tillgängligt eller i lager, förevisas i försäljningssyfte eller utbjuds till försäljning, säljs eller levereras till annan person.

Artikel 22

Förskottsbetalningar

Medlemsstaten får bevilja förskott till utsädesodlare från och med den 1 december det år för vilket stödet beviljas. Förskotten ska stå i proportion till den kvantitet utsäde som redan saluförts för sådd i den mening som avses i artikel 21, under förutsättning att alla villkor i detta kapitel är uppfyllda.

Artikel 23

Sorter av hampa

De sorter av hampa (Cannabis sativa L.) som berättigar till stöd enligt artikel 87.4 i förordning (EG) nr 73/2009 ska vara de sorter som avses i artikel 10 i kommissionens förordning (EG) nr 1120/2009.

KAPITEL 7

Grödspecifikt stöd för bomull

Artikel 24

Godkännande av jordbruksmark för bomullsproduktion

Medlemsstaterna ska fastställa objektiva kriterier på grundval av vilken mark som ska godkännas för grödspecifikt stöd för bomull i enlighet med artikel 88 i förordning (EG) nr 73/2009.

Kriterierna ska vara grundade på en eller flera av följande faktorer:

a)	Jordbruksekonomin i de regioner som har en betydande bomullsproduktion.

b)	Jordmåns- och klimatförhållandena i de områden där de berörda arealerna är belägna.

c)	Förvaltningen av bevattningsresurserna.

d)	Växtföljd och odlingsteknik som tar hänsyn till miljön.

Artikel 25

Godkännande av sorter för sådd

Medlemsstaterna ska godkänna de sorter som registrerats i den gemensamma sortlistan över arter av lantbruksväxter och som är anpassade till marknadsbehoven.

Artikel 26

Villkor för stödberättigande

Sådd på de arealer som avses i artikel 89.1 i förordning (EG) nr 73/2009 ska ske enligt en lägsta planteringstäthet som ska fastställas av medlemsstaten på grundval av jordmåns- och klimatförhållandena och, i förekommande fall, regionala särdrag.

Artikel 27

Jordbrukspraxis

Medlemsstaterna ska ha rätt att fastställa särskilda bestämmelser rörande den jordbrukspraxis som är lämplig för att odling och skörd ska kunna ske inom ramen för normala tillväxtförhållanden.

Artikel 28

Godkännande av branschorganisationer

1. Medlemsstaterna ska varje år, före den 31 december, för det påföljande årets sådd godkänna alla branschorganisationer för bomullsproduktion som ansökt om godkännande och som

a)	omfattar en sammanlagd areal över en gräns (minst 4 000 ha) som fastställts av medlemsstaten och svarar mot kriterierna för godkännande enligt artikel 24 samt omfattar minst ett rensningsföretag,

b)	har antagit en intern arbetsordning, med bestämmelser som i synnerhet rör villkor för medlemskap och avgifter, i överensstämmelse med nationell lagstiftning och gemenskapens lagstiftning.

2. Om det konstateras att en godkänd branschorganisation inte uppfyller kriterierna för godkännande enligt punkt 1 ska medlemsstaten dra in godkännandet, såvida inte åtgärder vidtas för att iaktta kriterierna inom en rimlig tid. Medlemsstaten ska meddela branschorganisationen om den har planer på att dra in godkännandet och samtidigt motivera varför. Medlemsstaten ska ge branschorganisationen möjlighet att lämna synpunkter under en angiven tidsperiod. Om godkännandet dras in ska medlemsstaten se till att lämpliga påföljder införs.

En jordbrukare som är medlem i en godkänd branschorganisation som får sitt godkännande indraget i enlighet med första stycket i denna punkt ska förlora rätten till det ökade stöd som anges i artikel 92.2 i förordning (EG) nr 73/2009.

Artikel 29

Producenternas skyldigheter

1. En producent får inte vara medlem i flera branschorganisationer.

2. En producent som är medlem i en branschorganisation är skyldig att leverera den producerade bomullen till ett rensningsföretag som tillhör samma organisation.

3. Producenternas medlemskap i en godkänd branschorganisation ska vara frivilligt.

Artikel 30

Meddelanden till producenter

1. Före den 31 januari det berörda året ska medlemsstaterna meddela bomullsodlarna följande:

a)	Godkända sorter; sorter som godkänts i enlighet med artikel 25 efter detta datum ska emellertid meddelas odlarna före den 15 mars samma år.

b)	Kriterier för markgodkännande.

c)	Lägsta planteringstäthet för bomullsplantor enligt artikel 26.

d)	Den jordbrukspraxis som krävs.

2. Om godkännandet för en sort återkallas, ska medlemsstaterna meddela odlarna senast den 31 januari för det påföljande årets sådd.

KAPITEL 8

Övergångsstöd för frukt och grönsaker och övergångsstöd för bär

Artikel 31

Definitioner

I detta kapitel avses med

a)	sökande: en jordbrukare som odlar de arealer som avses i artiklarna 96 och 98 i förordning (EG) nr 73/2009 och som ansöker om stöd enligt de artiklarna,

b)	stöd: det övergångsstöd för frukt och grönsaker som föreskrivs i artikel 96 i förordning (EG) nr 73/2009 eller det övergångsstöd för bär som föreskrivs i artikel 98 i den förordningen,

c)	förste förädlare: en användare som svarar för det första förädlingssteget av en jordbruksråvara som avses i artiklarna 96 och 98 i förordning (EG) nr 73/2009 för att framställa en eller flera av de produkter som förtecknas i artikel 1.1 j i förordning (EG) nr 1234/2007,

d)	mottagare: en person som sluter avtal med en sökande enligt led a och som för egen räkning köper upp minst en av de produkter som avses i artikel 54.2 fjärde stycket eller artikel 98.1 i förordning (EG) nr 73/2009,

erkänd producentorganisation: en juridisk person eller klart definierad del av en juridisk person som uppfyller kraven i artiklarna 122, 125a.1 och 125b.1 a i förordning (EG) nr 1234/2007 och som är erkänd av den berörda medlemsstaten i enlighet med artikel 125b i den förordningen, liksom erkända producentgrupper i enlighet med artiklarna 125e och 103a i den förordningen.

Artikel 32

Avtal

1. Utan att det påverkar medlemsstaternas tillämpning av den möjlighet som fastställs i artikel 97.4 i förordning (EG) nr 73/2009, ska det avtal om bearbetning som avses i artiklarna 97.3 och 98.2 i den förordningen ingås mellan å ena sidan en godkänd förste förädlare, i den mening som avses i artikel 33, och å andra sidan en sökande eller en erkänd producentorganisation som representerar den sökande, eller en godkänd mottagare, i den mening som avses i artikel 33, som representerar den sökande.

Om en erkänd producentorganisation också fungerar som en godkänd förste förädlare får avtalet ha formen av ett leveransåtagande.

2. Avtalet eller leveransåtagandet ska specificera åtminstone följande:

a)	Namn och adresser avseende parterna till avtalet eller leveransåtagandet.

b)	Berörda sorter och arealen för varje sort.

c)	I tillämpliga fall, den sökandes åtagande att till den förste förädlaren leverera den totala kvantitet som skördats eller de minimikvantiteter som fastställts av medlemsstaterna.

Om ett avtal ingås mellan en godkänd förste förädlare och en erkänd producentorganisation eller godkänd mottagare som representerar den sökande, ska avtalet också innehålla den berörda sökandes namn och adress, enligt led a, liksom de sorter och den planterade arealen, enligt led b, för varje berörd sökande.

Artikel 33

Godkännande av första förädlare och mottagare

1. När det gäller detta kapitel ska medlemsstaterna inrätta ett system för godkännande av första förädlare och mottagare som är etablerade inom deras territorium. De ska framför allt fastställa villkoren för godkännande och åtminstone säkerställa att

a)	de godkända första förädlarna och mottagarna har den administrativa kapacitet som krävs för att förvalta de avtal som avses i artikel 32,

b)	de godkända första förädlarna har tillräcklig produktionskapacitet.

2. Medlemsstaterna ska inrätta ett förförande för kontroll av godkännanden.

3. Godkännanden som beviljats enligt rådets förordningar (EG) nr 2201/96 (14), (EG) nr 2202/96 (15) och (EG) nr 1234/2007 ska vara giltiga med avseende på detta kapitel.

4. När det konstateras att en godkänd förste förädlare eller mottagare inte fullgör de skyldigheter som fastställs i det här kapitlet eller de nationella bestämmelser som antagits på grundval av kapitlet eller när en godkänd förste förädlare eller mottagare inte godtar eller underlättar de kontroller som ska genomföras av de behöriga myndigheterna i enlighet med förordning (EG) nr 1122/2009 ska medlemsstaterna fastställa lämpliga påföljder. Påföljdsnivån ska beräknas med hänsyn till hur allvarlig överträdelsen är.

5. Medlemsstaterna ska offentliggöra en förteckning över godkända första förädlare och mottagare minst två månader före det datum som fastställts i enlighet med artikel 11.2 eller 13.6 i förordning (EG) nr 1122/2009.

Artikel 34

Nivå på övergångsstödet för frukt och grönsaker

1. Med tillämpning av artikel 97.1 i förordning (EG) nr 73/2009 ska medlemsstaterna, före den 15 mars det år för vilket stödet begärs, fastställa och offentliggöra det preliminära stödbeloppet per hektar.

2. Med tillämpning av artikel 97.1 och 97.2 i förordning (EG) nr 73/2009 ska medlemsstaterna fastställa det slutliga stödbeloppet per hektar på grundval av den fastställda arealen.

KAPITEL 9

Bidrag inom sektorn för får- och getkött

Avsnitt 1

Ansökningar och stöd

Artikel 35

Ansökningar och djurhållningsperiod

1. Utöver de krav som ställs inom ramen för det integrerade administrations- och kontrollsystem som föreskrivs i avdelning II kapitel 4 i förordning (EG) nr 73/2009 (det integrerade systemet) ska jordbrukarna i sina ansökningar om tack- och getbidrag och tilläggsbidrag ange om de saluför fårmjölk eller fårmjölksprodukter under det år ansökan gäller.

2. Ansökningar om tack- och getbidrag och tilläggsbidrag ska lämnas till den behöriga myndigheten under en enda period som medlemsstaten själv ska fastställa och som inte får börja före den 1 november och inte löpa ut efter den 30 april, det vill säga före och efter början av det år ansökan gäller.

3. Den period som avses i artikel 103.1 i förordning (EG) nr 73/2009, under vilken jordbrukarna förbinder sig att hålla så många tackor och/eller hongetter på sitt jordbruksföretag som de sökt bidrag för (djurhållningsperioden) ska uppgå till 100 dagar, med början den första dagen efter den sista dagen i den period för inlämning av ansökningar som avses i punkt 2.

Artikel 36

Arealer som berättigar till getbidrag

De villkor som avses i artikel 101.2 i förordning (EG) nr 73/2009 ska anses vara uppfyllda i de områden som anges i bilaga III till den här förordningen.

Medlemsstaterna ska emellertid regelbundet kontrollera om dessa villkor även fortsättningsvis är uppfyllda i samtliga områden som finns förtecknade i bilaga III och som ligger på deras territorium. Efter denna utvärdering ska medlemsstaterna meddela kommissionen om det finns något behov av att ändra bilaga III före den 31 juli året före det år som ändringen ska tillämpas. Av meddelandet ska särskilt framgå vilka zoner eller delar av zoner som ingår i bilaga III och som inte längre uppfyller de villkor som avses i artikel 101.2 i förordning (EG) nr 73/2009, liksom vilka zoner som eventuellt uppfyller villkoren, men som ännu inte har förtecknats i bilaga III till den här förordningen. För dessa tänkbara nya zoner ska medlemsstaterna till kommissionen lämna en noggrann motivering till att de föreslås.

Artikel 37

Ansökan om tilläggsbidrag och getbidrag

1. För att få tilläggsbidrag eller getbidrag ska en jordbrukare som har ett jordbruksföretag på vilket mer än 50 % men mindre än 100 % av arealen används för jordbruk, och som ligger i sådana områden som avses i artikel 102.1 i förordning (EG) nr 73/2009 eller i områden som förtecknas i bilaga III till den här förordningen, lämna in en eller flera deklarationer som anger markens läge enligt punkterna 2 och 3 i denna artikel.

2. En jordbrukare som är skyldig att varje år vid tillfället för ansökan om stöd lämna en deklaration om jordbruksföretagets totala utnyttjade jordbruksareal, enligt artikel 19.1 i förordning (EG) nr 73/2009, ska i denna deklaration ange vilka jordbruksskiften som ligger i sådana områden som avses i artikel 102.1 i förordning (EG) nr 73/2009, eller i förekommande fall i sådana områden som förtecknas i bilaga III till den här förordningen.

En jordbrukare som inte är skyldig att lämna in en deklaration enligt första stycket ska varje år lämna in en särskild deklaration och i förekommande fall använda det system för identifiering av jordbruksskiften som föreskrivs i det integrerade systemet.

I den särskilda deklarationen ska anges all mark som jordbrukaren äger, hyr eller på något annat sätt använder och dess läge, med uppgift om storlek och om vilka skiften som används för jordbruk och som är belägna i de områden som avses i artikel 102.1 i förordning (EG) nr 73/2009, eller i förekommande fall i de områden som förtecknas i bilaga III till den här förordningen. Medlemsstaterna får föreskriva att denna särskilda deklaration ska ingå i ansökan om tack- och/eller getbidrag. Medlemsstaterna får också kräva att den särskilda deklarationen görs på en blankett för ansökan om samlat gårdsstöd.

3. Den behöriga nationella myndigheten får kräva att det ska lämnas in ett lagfartsbevis, ett hyreskontrakt eller ett skriftligt avtal mellan jordbrukare och, i förekommande fall, ett intyg från den lokala eller regionala myndighet som ställt den mark som används till jordbruk till den berörde jordbrukarens förfogande. Intyget ska visa de arealer som beviljats producenten och de skiften som är belägna i de områden som avses i artikel 102.1 i förordning (EG) nr 73/2009, eller i förekommande fall i de områden som förtecknas i bilaga III till den här förordningen.

Artikel 38

Jordbrukare som tillämpar växling av betesområde

1. Bidragsansökningar som lämnas in av jordbrukare som vill bli berättigade till tilläggsbidrag och med registrerad adress i de områden som anges i artikel 102.2 b i förordning (EG) nr 73/2009, ska innehålla uppgifter om

a)	den eller de platser där växling av betesområde ska tillämpas under innevarande år,

b)	den period på minst 90 dagar som avses i artikel 102.2 a i förordning (EG) nr 73/2009 och som fastställs för innevarande år.

2. Utom i fall av force majeure eller då väl belagda naturliga omständigheter påverkat besättningen, ska bidragsansökningar från de jordbrukare som avses i punkt 1 åtföljas av dokument som styrker att växling av betesområden har genomförts under de två föregående åren och av ett intyg från lokala eller regionala myndigheter på orten för växlingen som styrker att en växling av betesområden ägt rum under minst 90 dagar i följd.

När medlemsstaterna genomför administrativa kontroller av ansökningarna ska de försäkra sig om att den plats för växling av betesområden som anges i ansökan ligger i ett sådant område som avses i artikel 102.1 i förordning (EG) nr 73/2009.

Artikel 39

Utbetalning av bidrag

1. Bidragen ska betalas ut till jordbrukarna på grundval av det antal tackor och/eller hongetter som de håller på sitt jordbruksföretag under hela den djurhållningsperiod som avses i artikel 35.3.

2. Bidragen ska betalas för djur som den sista dagen under djurhållningsperioden uppfyller villkoren enligt definitionerna i artikel 100 i förordning (EG) nr 73/2009.

Artikel 40

Förteckning över jordbrukare som saluför fårmjölk eller fårmjölksprodukter

Medlemsstaterna ska varje år, senast den trettionde dagen under djurhållningsperioden, upprätta en förteckning över de jordbrukare som saluför fårmjölk eller fårmjölksprodukter, på grundval av jordbrukarnas deklarationer enligt artikel 35.1.

När medlemsstaterna upprättar förteckningen ska hänsyn tas till resultaten från kontroller och till övriga informationskällor som är tillgängliga för den behöriga myndigheten, särskilt information från förädlingsföretag eller distributörer om jordbrukarnas saluföring av fårmjölk eller fårmjölksprodukter.

Artikel 41

Meddelande

Senast den 31 oktober varje år ska medlemsstaterna meddela kommissionen eventuella ändringar i den förteckning över geografiska områden där det tillämpas växling av betesområden enligt artikel 102.2 i förordning (EG) nr 73/2009 och artikel 38 i den här förordningen.

Avsnitt 2

Tak, reserver och överlåtelser

Artikel 42

Rättigheter som erhållits gratis

Utom i väl motiverade undantagsfall får den jordbrukare som har erhållit bidragsrättigheter gratis från den nationella reserven inte överlåta dessa eller tillfälligt upplåta dem under de tre åren efter att han fick rättigheterna.

Artikel 43

Användning av bidragsrättigheter

1. En jordbrukare som har rättigheter kan utnyttja dem genom att själv använda dem och/eller genom att tillfälligt upplåta dem till en annan jordbrukare.

2. Om en jordbrukare inte varje år har utnyttjat den lägsta procentsatsen av sina bidragsrättigheter enligt punkt 4, ska den del som inte har använts föras över till den nationella reserven, utom i följande fall:

a)	Om en jordbrukare har högst 20 bidragsrättigheter, och inte har använt den lägsta procentsatsen under vardera av två på varandra följande kalenderår, ska bara den del som inte har använts under det sista kalenderåret föras över till den nationella reserven.

b)	Om en jordbrukare deltar i ett extensifieringsprogram som erkänts av kommissionen.

c)	Om en jordbrukare deltar i ett program för förtidspensionering som erkänts av kommissionen och som inte innebär någon skyldighet att överlåta och/eller tillfälligt upplåta rättigheter.

d)	I väl motiverade undantagsfall.

3. Tillfällig upplåtelse får endast avse hela år och ska minst avse det lägsta antal djur som avses i artikel 44.1. Vid utgången av varje period för tillfällig upplåtelse, som inte får överskrida tre på varandra följande år, ska en jordbrukare, såvida det inte rör sig om en överlåtelse av bidragsrättigheter, återfå samtliga sina bidragsrättigheter under minst två på varandra följande år. Om jordbrukaren inte själv använder minst den lägsta procentsats av sina rättigheter som fastställs enligt punkt 4 under vart och ett av de ovannämnda två åren, ska medlemsstaten, utom i väl motiverade undantagsfall, varje år återkalla de rättigheter som inte har utnyttjats och återföra dem till den nationella reserven.

För jordbrukare som deltar i ett program för förtidspensionering som erkänts av kommissionen får medlemsstaterna fastställa en förlängning av den totala varaktigheten för den tillfälliga upplåtelsen i förhållande till ett sådant program.

Jordbrukare som har åtagit sig att delta i ett extensifieringsprogram i enlighet med den bestämmelse som avses i artikel 2.1 c i rådets förordning (EEG) nr 2078/92 (16) eller i ett extensifieringsprogram enligt artiklarna 22 och 23 i rådets förordning (EG) nr 1257/1999 (17) eller enligt artikel 39 i rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (18), får inte tillfälligt upplåta eller överlåta sina rättigheter så länge deras åtagande varar. Detta förbud ska dock inte gälla om programmet gör det möjligt att överlåta och/eller tillfälligt upplåta rättigheter till jordbrukare som behöver dessa rättigheter för att delta i andra åtgärder än de som avses i detta stycke.

4. Den lägsta procentsats av bidragsrättigheterna som ska utnyttjas ska vara 70 %.

Medlemsstaterna får emellertid höja denna procentsats upp till 100 %. Medlemsstaterna ska i förväg underrätta kommissionen om vilken procentsats de har för avsikt att tillämpa.

Artikel 44

Överlåtelse och tillfällig upplåtelse av rättigheter

1. Medlemsstaterna får, i förhållande till sina produktionsstrukturer, fastställa det lägsta antal bidragsrättigheter som kan omfattas av en partiell överlåtelse utan överlåtelse av jordbruksföretaget. Detta lägsta antal får inte vara högre än 10 bidragsrättigheter.

2. Överlåtelse av bidragsrättigheter och tillfällig upplåtelse av sådana ska ha verkan först efter det att både den jordbrukare som överlåter och/eller upplåter dem och den jordbrukare som erhåller dem har meddelat de behöriga myndigheterna i medlemsstaten detta.

Meddelandet ska ske inom en tidsfrist som fastställs av medlemsstaten och senast den dag då ansökningsperioden för bidraget går ut i medlemsstaten i fråga, utom om överlåtelsen sker i samband med arv. I så fall ska den jordbrukare som erhåller rättigheterna kunna lägga fram giltiga juridiska handlingar som visar att han eller hon är berättigad till arv efter den jordbrukare som har avlidit.

3. Överlåts inte företaget, utan bara bidragsrättigheterna, ska det antal bidragsrättigheter som överlåts utan kompensation till den nationella reserven alltid vara minst en.

Artikel 45

Ändring av individuella tak

Vid överlåtelse eller tillfällig upplåtelse av bidragsrättigheter ska medlemsstaterna fastställa nya individuella tak och meddela de berörda jordbrukarna det antal bidragsrättigheter som de har rätt till senast 60 dagar efter den sista dagen i den period under vilken jordbrukaren lämnade in sin ansökan.

Första stycket ska inte tillämpas om överlåtelsen sker i samband med arv, enligt de villkor som anges i artikel 44.2 andra stycket.

Artikel 46

Jordbrukare som inte äger den mark de brukar

Jordbrukare som brukar enbart offentligt eller gemensamt ägd mark, och som beslutar att sluta använda denna som betesmark och överlåta alla sina rättigheter till en annan jordbrukare, ska behandlas på samma sätt som jordbrukare som säljer eller överlåter sina jordbruksföretag. I alla andra fall ska sådana jordbrukare behandlas på samma sätt som jordbrukare som överlåter enbart sina bidragsrättigheter.

Artikel 47

Överlåtelse via den nationella reserven

Om en medlemsstat fastställer att en överlåtelse av bidragsrättigheter ska ske via den nationella reserven, ska de tillämpa nationella bestämmelser motsvarande bestämmelserna i det här avsnittet. Dessutom ska följande gälla i dessa fall:

a)	Medlemsstaterna får föreskriva en tillfällig upplåtelse via den nationella reserven.

Vid en överlåtelse av bidragsrättigheter eller en tillfällig upplåtelse i enlighet med led a ska överlåtelsen till reserven inte ha verkan förrän de behöriga myndigheterna i medlemsstaten har meddelat den jordbrukare som överlåter och/eller tillfälligt upplåter bidragsrättigheterna detta, och överlåtelser från reserven till en annan jordbrukare ska inte ha verkan förrän myndigheterna meddelat den berörda jordbrukaren detta.

Dessutom måste de nationella bestämmelser som avses i första stycket ge garantier för att den del av bidragsrättigheterna som inte omfattas av artikel 105.2 andra stycket i förordning (EG) nr 73/2009 kompenseras genom en betalning från medlemsstaten som motsvarar det belopp som en direkt överlåtelse mellan jordbrukarna skulle ha betingat, och därvid ska särskilt produktionsutvecklingen i medlemsstaten beaktas. Den betalningen ska vara lika stor som det belopp som debiteras de jordbrukare som erhåller motsvarande antal bidragsrättigheter från den nationella reserven.

Artikel 48

Beräkning av individuella tak

I den första beräkningen och i följande justeringar av individuella tak för bidragsrättigheter ska endast heltal användas.

Om den matematiska beräkningen resulterar i ett värde som inte är ett heltal ska närmaste heltal användas. Om beräkningen resulterar i ett värde som ligger exakt mellan två heltal ska närmast högre heltal användas.

Artikel 49

Meddelande

1. Medlemsstaterna ska senast den 31 december varje år meddela kommissionen eventuella ändringar av den del av de överlåtna bidragsrättigheterna som ska övergå till den nationella reserven enligt artikel 105.2 i förordning (EG) nr 73/2009 och, i förekommande fall, de åtgärder som har vidtagits enligt artikel 105.3 i den förordningen.

2. Senast den 30 april varje år ska medlemsstaterna meddela kommissionen

a)	det antal bidragsrättigheter som under föregående år utan kompensation har återlämnats till den nationella reserven till följd av överlåtelse av bidragsrättigheter utan överlåtelse av företaget,

b)	det antal ej använda bidragsrättigheter som avses i artikel 106.2 i förordning (EG) nr 73/2009 som har förts över till den nationella reserven under föregående år,

c)	det antal bidragsrättigheter som under föregående år har beviljats enligt artikel 106.3 i förordning (EG) nr 73/2009,

d)	det antal bidragsrättigheter som från den nationella reserven har beviljats jordbrukare i mindre gynnade områden under föregående år.

KAPITEL 10

Nöt- och kalvköttsbidrag

Avsnitt 1

Särskilt bidrag

Artikel 50

Ansökningar

1. Förutom de krav som ställs inom ramen för det integrerade systemet ska varje ansökan om direktstöd enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 73/2009 när det gäller det särskilda bidrag som föreskrivs i detta kapitel innehålla

a)	en indelning av antalet djur per åldersgrupp,

b)	hänvisningar till de djurpass eller administrativa dokument som åtföljer de djur som omfattas av ansökan.

2. Ansökningar får endast lämnas in för djur som på den första dagen i den djurhållningsperiod som avses i artikel 53 är

a)	minst sju månader gamla när det gäller tjurar, eller

när det gäller stutar

i)	minst 7 och högst 19 månader gamla, för den första åldersgruppen,

ii)	minst 20 månader gamla, för den andra åldersgruppen.

Artikel 51

Beviljande av bidrag

Djur som inte uppfyller villkoren för det särskilda bidraget på grund av tillämpningen av den proportionella minskning som avses i artikel 110.4 i förordning (EG) nr 73/2009 får inte längre ingå i en ansökan för samma åldersgrupp och ska betraktas som djur för vilka det har betalats bidrag.

Artikel 52

Djurpass och administrativa dokument

1. Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska se till att de djurpass som avses i artikel 6 i förordning (EG) nr 1760/2000 eller de motsvarande administrativa dokument som avses i artikel 110.3 b i förordning (EG) nr 73/2009 säkerställer att endast ett bidrag beviljas per djur och per åldersgrupp.

I detta syfte ska medlemsstaterna bistå varandra i den utsträckning det behövs.

2. Medlemsstaterna får föreskriva att det nationella administrativa dokument som avses i punkt 1 har formen av

a)	ett dokument som åtföljer varje enskilt djur,

en fullständig förteckning som finns hos jordbrukaren och som innehåller alla uppgifter som krävs för det administrativa dokumentet, förutsatt att de berörda djuren stannar kvar hos samma jordbrukare från och med den dag då den första ansökan lämnas in till dess att de släpps ut på marknaden för att slaktas,

en fullständig förteckning som finns hos centrala myndigheter och som innehåller alla uppgifter som krävs för det administrativa dokumentet, förutsatt att den medlemsstat eller den region i en medlemsstat som utnyttjar denna möjlighet på plats kontrollerar alla djur som omfattas av en ansökan och kontrollerar förflyttningar av dessa djur samt på ett obestridligt sätt märker varje kontrollerat djur, vilket jordbrukarna måste godta,

en fullständig förteckning som finns hos centrala myndigheter och som innehåller alla uppgifter som krävs för det administrativa dokumentet, förutsatt att medlemsstaten vidtar alla nödvändiga åtgärder för att undvika att bidrag beviljas två gånger för samma åldersgrupp och säkerställer att det på begäran, utan dröjsmål, lämnas information om bidragsstatusen för alla djur.

3. Medlemsstater som bestämmer sig för att utnyttja någon eller flera av de möjligheter som föreskrivs i punkt 2 ska i god tid meddela kommissionen detta och överlämna de aktuella genomförandebestämmelserna.

Artikel 53

Djurhållningsperiod

Varaktigheten på den djurhållningsperiod som avses i artikel 110.3 a i förordning (EG) nr 73/2009 ska vara två månader och börja dagen efter det att ansökan har lämnats in.

Medlemsstaterna får dock föreskriva att jordbrukaren får välja andra begynnelsedagar, förutsatt att dessa inte infaller mer än två månader efter den dag då ansökan lämnades in.

Artikel 54

Regionala tak

1. Om tillämpningen av den proportionella minskning som föreskrivs i artikel 110.4 i förordning (EG) nr 73/2009 leder till att antalet djur som ger rätt till bidrag inte är ett heltal ska det för decimaldelen beviljas en motsvarande del av bidragets belopp per enhet. Vid denna beräkning ska endast den första decimalen beaktas.

2. Om en medlemsstat beslutar att införa särskilda regioner i den mening som avses i artikel 109 a i förordning (EG) nr 73/2009, eller ändra befintliga regioner inom sitt territorium, ska den underrätta kommissionen om detta före den 1 januari det berörda året, med angivande av en definition av regionen och det tak som har fastställts. Varje senare ändring ska meddelas kommissionen före den 1 januari det berörda året.

Artikel 55

Tak för antalet djur per företag

1. Om en medlemsstat beslutar att ändra den gräns på 90 djur per företag och åldersgrupp som avses i artikel 110.1 i förordning (EG) nr 73/2009, eller beslutar att avvika från den, ska den underrätta kommissionen om detta före den 1 januari det berörda kalenderåret.

Om medlemsstaten fastställer ett lägsta antal djur per företag, under vilket den proportionella minskningen inte ska tillämpas, ska den underrätta kommissionen om detta före den 1 januari det berörda kalenderåret.

2. Varje senare ändring i tillämpningen av punkt 1 ska meddelas till kommissionen före den 1 januari det berörda kalenderåret.

Artikel 56

Beviljande av bidraget vid tidpunkten för slakt

1. Medlemsstaterna får bevilja det särskilda bidraget vid tidpunkten för djurets slakt

a)	när det gäller tjurar, för den enda åldersgruppen,

b)	när det gäller stutar, för den första eller andra åldersgruppen eller genom en kombination av beviljandet av bidragen för de båda åldersgrupperna.

2. Medlemsstater som beslutar att bevilja det särskilda bidraget vid tidpunkten för djurets slakt i enlighet med punkt 1 ska föreskriva att bidraget även ska beviljas när bidragsberättigande djur avsänds till en annan medlemsstat eller exporteras till tredjeland.

3. Om medlemsstater beslutar att bevilja det särskilda bidraget vid tidpunkten för djurets slakt enligt punkt 1 i denna artikel ska detta avsnitt och artikel 77 och artikel 78.1 och 78.2 också gälla i tillämpliga delar vid beviljande av bidraget.

4. Utöver de uppgifter som avses i artikel 78.1 ska bidragsansökan innehålla uppgift om huruvida djuret är en tjur eller en stut och åtföljas av ett dokument som innehåller de uppgifter som behövs för tillämpningen av artikel 52. Det dokumentet ska enligt medlemsstatens eget val vara antingen

a)	djurpasset eller en kopia av djurpasset, om den använda typen av djurpass omfattar flera exemplar, eller

b)	en kopia av djurpasset, om den använda typen av djurpass endast omfattar ett exemplar, som ska lämnas tillbaka till den behöriga myndighet som avses i artikel 6 i förordning (EG) nr 1760/2000; i så fall ska medlemsstaten se till att de uppgifter som anges i kopia är desamma som i originalet, eller

c)	det nationella administrativa dokumentet, om djurpass inte finns att tillgå, på de villkor som anges i artikel 6 i förordning (EG) nr 1760/2000.

Medlemsstaterna får tillfälligt upphäva användningen av det nationella administrativa dokumentet. I sådana fall ska de vidta de åtgärder som krävs för att undvika att bidraget beviljas två gånger för samma åldersgrupp för djur som varit föremål för handel inom gemenskapen.

Om den databas som föreskrivs i artikel 3 b i förordning (EG) nr 1760/2000 på ett för medlemsstaten tillfredsställande sätt innehåller de uppgifter som behövs för att säkerställa att det endast beviljas ett enda bidrag per djur och per åldersgrupp, behöver bidragsansökan inte åtföljas av det dokument som avses i första stycket i denna punkt.

Genom undantag från första stycket i denna punkt ska en medlemsstat om den har valt att tillämpa den möjlighet som avses i artikel 78.2 första stycket, vidta de åtgärder som behövs för att jordbrukaren ska kunna bestämma för vilka djur denne ansöker om det särskilda bidraget.

5. När det gäller tjurar ska slaktvikten anges i slaktintyget.

6. Vid avsändning av djur ska avsändarintyget utgöras av en försäkran från avsändaren med uppgift om den medlemsstat som är djurets destination.

I så fall ska bidragsansökan innehålla

a)	avsändarens namn och adress (eller en motsvarande kod),

b)	djurets identifieringsnummer,

c)	en försäkran om att djuret är minst nio månader gammalt.

Bidragsansökan ska lämnas innan djuret lämnar den berörda medlemsstatens territorium och avsändarintyget ska lämnas in senast tre månader från den dag då djuret lämnade den berörda medlemsstatens territorium.

Artikel 57

Särskilda bestämmelser för bidragssystemet

1. Vid tillämpning av artikel 56 och genom undantag från artikel 53 ska bidraget betalas ut till den jordbrukare som har hållit djuret under en period på minst två månader som löper ut mindre än en månad före dagen för slakt eller avsändning, eller som löper ut mindre än två månader före dagen för export.

För stutar ska följande villkor gälla för betalningen av bidraget:

a)	Bidraget för den första åldersgruppen får endast betalas ut om jordbrukaren har hållit djuret under minst två månader mellan den tidpunkt då djuret var minst 7 månader och mindre än 22 månader gammalt.

b)	Bidraget för den andra åldersgruppen får endast betalas ut om jordbrukaren har hållit djuret under minst 2 månader och djuret varit minst 20 månader gammalt.

c)	Bidragen för de två åldersgrupperna får endast betalas ut tillsammans om jordbrukaren har hållit djuret under minst fyra månader i följd och följt de ålderskrav som anges i a och b.

d)	Bidraget för den andra åldersgruppen får endast betalas ut om djuret har sänts från en annan medlemsstat efter det att det hade uppnått 19 månaders ålder.

2. Slaktkroppens vikt ska bestämmas på grundval av en slaktkropp i den mening som avses i artikel 2 i rådets förordning (EG) nr 1183/2006 (19).

Om slaktkroppens presentation skiljer sig från denna definition ska de korrigeringsfaktorer tillämpas som anges i bilaga III till kommissionens förordning (EG) nr 1249/2008 (20).

Om slakten äger rum i ett slakteri som inte omfattas av tillämpningen av gemenskapens klassificeringsskala för slaktkroppar av vuxna nötkreatur, får medlemsstaterna tillåta att vikten bestäms på grundval av det slaktade djurets levande vikt. I sådana fall ska slaktkroppens vikt anses vara lika med eller högre än 185 kg om slaktdjurets levande vikt var lika med eller högre än 340 kg.

Artikel 58

Meddelanden

Medlemsstaterna ska före den 1 januari det berörda kalenderåret meddela kommissionen sitt beslut eller eventuella ändringar av detta när det gäller tillämpningen av artikel 56 och de förfaranden som hör samman med den.

Avsnitt 2

Bidrag för am- och dikor

Artikel 59

Kor av köttras

Vid tillämpningen av artikel 109 d och artikel 115.2 i förordning (EG) nr 73/2009 ska kor som tillhör de raser av nötkreatur som anges i bilaga IV till den här förordningen inte anses vara av köttras.

Artikel 60

Maximal individuell kvot

1. Om en medlemsstat ändrar gränsen på 120 000 kg för den individuella kvot som avses i artikel 111.2 b i förordning (EG) nr 73/2009 eller avviker från denna, ska den underrätta kommissionen om detta före den 1 januari det berörda kalenderåret.

2. Varje senare ändring i tillämpningen av punkt 1 ska meddelas till kommissionen senast den 31 december det berörda kalenderåret.

Artikel 61

Djurhållningsperiod

Den djurhållningsperiod på sex månader som föreskrivs i artikel 111.2 andra stycket i förordning (EG) nr 73/2009 ska börja dagen efter det att ansökan har lämnats in.

Artikel 62

Ansökningar

1. Utan att det påverkar de krav som ställs inom ramen för det integrerade systemet ska varje ansökan om direktstöd enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 73/2009 som inbegriper en ansökan om det bidrag som beviljas enligt artikel 111.2 b i förordning (EG) nr 73/2009 innehålla följande:

En förklaring med uppgift om den individuella mjölkkvot som tilldelats jordbrukaren den 31 mars före början av den tillämpningsperiod på tolv månader för systemet med överskottsavgift som börjar under det berörda kalenderåret; om denna uppgift är okänd när ansökan lämnas in, ska den meddelas den behöriga myndigheten snarast möjligt.

b)	En utfästelse från jordbrukaren att inte öka sin individuella kvot utöver den kvantitativa gräns som fastställs i artikel 111.2 b i förordning (EG) nr 73/2009 under en period på tolv månader från och med den dag då ansökan lämnas in.

Led b ska inte tillämpas om medlemsstaten har avskaffat den kvantitativa gränsen.

2. Ansökningar om am- och dikobidrag ska lämnas in under loppet av en sexmånadersperiod under ett kalenderår, och denna period ska fastställas av medlemsstaten.

En medlemsstat får föreskriva skilda inlämningsperioder eller inlämningsdatum för ansökningar under den perioden liksom hur många ansökningar en jordbrukare får lämna in för bidraget per kalenderår.

Artikel 63

Genomsnittlig mjölkavkastning

Den genomsnittliga mjölkavkastningen ska beräknas på grundval av den genomsnittliga mjölkavkastning som anges i bilaga V. För denna beräkning får dock medlemsstaten använda ett dokument som är godkänt av medlemsstaten och som bekräftar den genomsnittliga mjölkavkastningen från jordbrukarens mjölkkobesättning.

Artikel 64

Nationellt tilläggsbidrag

1. Ett nationellt tilläggsbidrag för am- och dikor enligt artikel 111.5 i förordning (EG) nr 73/2009 får endast beviljas en jordbrukare som för samma kalenderår tar emot bidrag för am- och dikor.

Det nationella tilläggsbidraget för am- och dikor ska beviljas för högst det antal djur som berättigar till am- och dikobidraget, i förekommande fall efter tillämpning av den proportionella minskning som anges i artikel 115.1 andra stycket i förordning (EG) nr 73/2009.

2. Medlemsstaterna får fastställa ytterligare villkor för beviljandet av tilläggsbidraget för am- och dikor. De ska underrätta kommissionen om dessa villkor i god tid innan de ska börja tillämpas.

3. Kommissionen ska senast den 31 augusti varje kalenderår bestämma vilka medlemsstater som uppfyller de villkor som avses i artikel 111.5 tredje stycket i förordning (EG) nr 73/2009.

Artikel 65

Individuella tak

Medlemsstaterna ska bestämma ett individuellt tak för varje jordbrukare enligt artikel 112.1 i förordning (EG) nr 73/2009.

Artikel 66

Meddelande

1. Senast den 31 december varje år ska medlemsstaterna meddela kommissionen

a)	eventuella ändringar av den minskning som föreskrivs i artikel 113.2 andra stycket i förordning (EG) nr 73/2009,

b)	eventuella ändringar av de åtgärder som har vidtagits enligt artikel 113.3 a i den förordningen.

2. Senast den 31 juli varje kalenderår ska medlemsstaterna meddela kommissionen följande uppgifter på elektronisk väg på den blankett som kommissionen tagit fram:

a)	Det antal bidragsrättigheter som under föregående kalenderår utan kompensation har återlämnats till den nationella reserven till följd av överlåtelse av rättigheter utan överlåtelse av jordbruksföretag.

b)	Det antal ej utnyttjade bidragsrättigheter enligt artikel 69.2 som har återgått till den nationella reserven under föregående kalenderår.

c)	Det antal bidragsrättigheter som under föregående kalenderår har tilldelats med tillämpning av artikel 114.3 i förordning (EG) nr 73/2009.

Artikel 67

Rättigheter som erhållits gratis

Utom i vederbörligen motiverade undantagsfall får en jordbrukare som erhållit bidragsrättigheter gratis från den nationella reserven inte överlåta eller tillfälligt upplåta sina rättigheter under de tre följande kalenderåren.

Artikel 68

Användning av bidragsrättigheter

1. En jordbrukare som har bidragsrättigheter kan utnyttja dem genom att själv använda dem och/eller genom att tillfälligt upplåta dem till en annan jordbrukare.

2. Om en jordbrukare inte under varje kalenderår har utnyttjat minst den lägsta procentsats av sina rättigheter, som fastställs enligt punkt 4, ska den del som inte använts återgå till den nationella reserven, utom i följande fall:

När en jordbrukare innehar högst sju bidragsrättigheter. Om en sådan jordbrukare inte utnyttjar minst den lägsta procentsatsen av sina rättigheter enligt punkt 4, inom vart och ett av två på varandra följande kalenderår, ska den del som inte utnyttjats under det sista kalenderåret återgå till den nationella reserven.

b)	Om en jordbrukare deltar i ett extensifieringsprogram som erkänts av kommissionen.

c)	Om en jordbrukare deltar i ett program för förtidspensionering som erkänts av kommissionen och som inte innebär någon skyldighet att överlåta och/eller tillfälligt upplåta rättigheter.

d)	I vederbörligen motiverade undantagsfall.

3. Tillfällig upplåtelse får endast avse hela kalenderår och ska minst avse det antal djur som fastställs i artikel 69.1. Vid utgången av varje period för tillfällig upplåtelse, som inte får överskrida tre år i följd, ska en jordbrukare, såvida det inte rör sig om en överlåtelse av bidragsrättigheter, återfå samtliga sina bidragsrättigheter under minst två kalenderår i följd. Om jordbrukaren inte själv använder minst den lägsta procentsats av sina rättigheter, som fastställs enligt punkt 4, under vart och ett av de ovannämnda två åren, får medlemsstaten, utom i vederbörligen motiverade undantagsfall, varje år dra tillbaka de rättigheter som inte utnyttjats och återföra dem till den nationella reserven.

Jordbrukare som har åtagit sig att delta i ett extensifieringsprogram i enlighet med den bestämmelse som avses i artikel 2.1 c i förordning (EEG) nr 2078/92 eller i ett extensifieringsprogram enligt artiklarna 22 och 23 i förordning (EG) nr 1257/1999 eller i ett extensifieringsprogram enligt artikel 39 i förordning (EG) nr 1698/2005, får inte tillfälligt upplåta eller överlåta sina rättigheter så länge deras åtagande varar. Detta förbud ska dock inte gälla om programmet gör det möjligt att överlåta och/eller tillfälligt upplåta rättigheter till jordbrukare som behöver dessa rättigheter för att delta i andra åtgärder än de som avses i detta stycke.

4. Den lägsta procentsats av bidragsrättigheterna som ska utnyttjas ska vara 70 %. Medlemsstaterna får emellertid öka denna procentsats till 100 %.

Medlemsstaterna ska i förväg underrätta kommissionen om vilken procentsats de tillämpar eller om någon ändring av denna.

Artikel 69

Överlåtelse och tillfällig upplåtelse av rättigheter

2. Överlåtelse av bidragsrättigheter och tillfällig upplåtelse av sådana ska ha verkan först efter det att den jordbrukare som överlåter och/eller upplåter dem och den jordbrukare som erhåller dem gemensamt har meddelat de behöriga myndigheterna i medlemsstaten detta.

Ett sådant meddelande ska lämnas inom en tidsfrist som medlemsstaten bestämmer, dock senast den dag då den jordbrukare som erhåller rättigheterna lämnar in sin bidragsansökan, utom i de fall då överlåtelsen av rättigheterna sker i samband med arv. Den jordbrukare som erhåller rättigheterna måste i sådana fall kunna lägga fram giltiga juridiska handlingar som visar att han eller hon är berättigad till arv efter den jordbrukare som har avlidit.

Artikel 70

Ändring av individuella tak

Bestämmelsen i första stycket ska inte tillämpas om överlåtelsen sker i samband med arv.

Artikel 71

Jordbrukare som inte äger den mark de brukar

Jordbrukare som endast brukar offentligt eller gemensamt ägd mark, och som beslutar att upphöra att bruka denna mark och överlåta alla sina rättigheter till en annan jordbrukare, ska behandlas på samma sätt som jordbrukare som säljer eller överlåter sina jordbruksföretag. I alla andra fall ska sådana jordbrukare behandlas på samma sätt som jordbrukare som överlåter enbart sina bidragsrättigheter.

Artikel 72

Överlåtelse via den nationella reserven

Om en medlemsstat föreskriver att överlåtelse av rättigheter utan överlåtelse av jordbruksföretaget ska ske via den nationella reserven i enlighet med artikel 113.3 b i förordning (EG) nr 73/2009, ska den tillämpa nationella bestämmelser som är jämförbara med bestämmelserna i artiklarna 69–71. Dessutom gäller i så fall följande:

—	Medlemsstaterna får föreskriva att en tillfällig upplåtelse ska ske via den nationella reserven.

—

När bidragsrättigheter överlåts, eller tillfälligt upplåts med tillämpning av första strecksatsen, ska en överlåtelse till reserven ha verkan först sedan de behöriga myndigheterna i medlemsstaten meddelat detta till den jordbrukare som överlåter och/eller upplåter sina rättigheter, och en överlåtelse från reserven till en annan jordbrukare ska ha verkan först sedan dessa myndigheter har meddelat detta till den sistnämnde jordbrukaren.

Dessutom ska dessa bestämmelser säkerställa att medlemsstaten för den del av rättigheterna som inte avses i artikel 113.2 andra stycket i förordning (EG) nr 73/2009 betalar ett belopp som motsvarar det belopp som en direkt överlåtelse mellan jordbrukare skulle ha betingat, särskilt med hänsyn till produktionsutvecklingen i den berörda medlemsstaten. Betalningen ska vara lika med det belopp som kommer att krävas av jordbrukare som tar emot motsvarande antal rättigheter från den nationella reserven.

Artikel 73

Partiella rättigheter

1. Om de beräkningar som ska göras enligt artiklarna 65–72 inte resulterar i ett heltal, ska endast den första decimalen beaktas.

2. Om tillämpningen av bestämmelserna i detta avsnitt leder till partiella bidragsrättigheter, antingen för en jordbrukare eller för den nationella reserven, ska dessa partiella rättigheter summeras.

3. Om en jordbrukare har en partiell rättighet ska denna rättighet endast ge rätt till motsvarande del av bidragets belopp per enhet och, i förekommande fall, av det nationella tilläggsbidrag som avses i artikel 64.

Artikel 74

Särskilt system för kvigor

1. Medlemsstater som vill utnyttja den möjlighet som föreskrivs i artikel 115.1 i förordning (EG) nr 73/2009 ska underrätta kommissionen om detta, och samtidigt lämna de uppgifter som krävs för att fastställa om villkoren enligt artikel 115.1 i den förordningen är uppfyllda.

Berörda medlemsstater ska också i tillämpliga fall meddela det särskilda nationella tak som har fastställts.

Kommissionen ska besluta vilka medlemsstater som uppfyller de villkor som anges i artikel 115.1 i förordning (EG) nr 73/2009.

De beslut som är i kraft när den här förordningen träder i kraft ska fortsätta att tillämpas.

2. Medlemsstater som uppfyller de villkor som fastställs i artikel 115.1 i förordning (EG) nr 73/2009 ska före den 1 januari det aktuella året meddela kommissionen eventuella beslut om ändringar av det särskilda nationella taket.

3. En medlemsstat som tillämpar det särskilda systemet ska fastställa kriterier som säkerställer att bidraget betalas ut till uppfödare vars kvigbesättning är avsedd att förnya kobesättningar. Dessa kriterier kan särskilt omfatta en åldersgräns och/eller krav på ras. Medlemsstaten ska senast den 31 december året före det berörda året underrätta kommissionen om de kriterier som fastställts. Varje senare ändring ska meddelas kommissionen senast den 31 december året före det berörda året.

4. Om tillämpningen av den proportionella minskning som avses i artikel 115.1 andra stycket i förordning (EG) nr 73/2009 av det antal djur som ger rätt till bidrag leder till ett tal som är mindre än ett heltal, ska det för decimaldelen beviljas en motsvarande del av bidragets belopp per enhet och, i förekommande fall, av det nationella tilläggsbidrag som avses i artikel 64. Vid denna beräkning ska endast den första decimalen beaktas.

5. I en medlemsstat som tillämpar den särskilda ordningen ska den skyldighet som avses i artikel 111.2 i förordning (EG) nr 73/2009 avseende lägsta antal hållna djur uppfyllas till hundra procent, antingen av am- och dikor, om jordbrukaren har lämnat in en ansökan avseende am- och dikor, eller av kvigor, om jordbrukaren har lämnat in en ansökan avseende kvigor.

6. Bestämmelserna i artiklarna 65–73 ska inte tillämpas på denna särskilda ordning.

Artikel 75

Avrundning av antalet djur

Om det vid den procentuella beräkningen av det maximala antalet kvigor enligt artikel 111.2 andra stycket i förordning (EG) nr 73/2009 visar sig att resultatet inte är ett heltal, ska siffran avrundas neråt till närmaste heltal om den är mindre än 0,5 och uppåt till närmaste heltal om den är 0,5 eller mer.

Avsnitt 3

Gemensamma bestämmelser om det särskilda bidraget och bidraget för am- och dikor

Artikel 76

Ansökningar om det särskilda bidraget och am- och dikobidraget

Medlemsstaterna får av administrativa skäl föreskriva att ansökningar om direktstöd enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 73/2009 när det gäller det särskilda bidraget och am- och dikobidraget ska avse ett lägsta antal djur, förutsatt att detta inte överstiger tre.

Avsnitt 4

Slaktbidrag

Artikel 77

Anmälan om deltagande

Medlemsstaterna får föreskriva att varje jordbrukare, för att kunna få slaktbidraget enligt artikel 116 i förordning (EG) nr 73/2009 för ett kalenderår, ska lämna in en anmälan om deltagande innan eller samtidigt som den första ansökan lämnas in för det kalenderåret.

Om jordbrukaren inte gör några ändringar i sin anmälan om deltagande, kan medlemsstaten emellertid godkänna att den anmälan som gjorts tidigare förblir giltig.

Artikel 78

Ansökningar

1. Bidragsansökningar ska innehålla de uppgifter som behövs för betalningen av slaktbidraget, särskilt djurets födelsedatum när det gäller djur som är födda efter den 1 januari 1998.

Ansökan om bidrag ska lämnas in inom en tidsfrist som medlemsstaten fastställer som inte får överstiga sex månader efter det att djuret har slaktats, eller om djuret exporteras, efter den dag då det lämnar gemenskapens tullområde. Tidsfristen får löpa ut senast vid utgången av februari påföljande år, utom i undantagsfall som ska fastställas av den berörda medlemsstaten då det rör sig om djur som ska avsändas eller exporteras. Inom ramen för den tidsfristen får medlemsstaterna fastställa perioder och datum för inlämnande av stödansökningar och hur många ansökningar varje jordbrukare får lämna in per kalenderår.

Medlemsstaterna får tillåta att ansökan lämnas in genom en annan person än jordbrukaren. I så fall ska ansökan innehålla uppgift om namn och adress på den jordbrukare som ska ta emot slaktbidraget.

Utöver de krav som följer av det integrerade systemet ska varje ansökan innehålla följande:

Om bidraget beviljas vid slakten, ett intyg från slakteriet, eller något annat dokument som slakteriet utfärdat eller attesterat och som minst innehåller samma upplysningar, med uppgift om

i)	slakteriets namn och adress (eller motsvarande kod),

ii)	slaktdatum och det slaktade djurets identifierings- och slaktnummer,

iii)	när det gäller kalvar, slaktkroppsvikten (utom när artikel 79.4 är tillämplig).

Om djuret exporteras till ett tredjeland

i)	exportörens namn och adress (eller motsvarande kod),

ii)	djurets identifieringsnummer,

iii)	exportdeklarationen med uppgift om djurens ålder när det gäller djur födda efter den 1 januari 1998, och när det gäller kalvar, utom när artikel 79.4 är tillämplig, uppgift om levande vikt, som inte får överstiga 300 kg,

iv)	intyg som visar att djuret förts ut från gemenskapens tullområde, framlagt på samma sätt som gäller för exportbidrag.

Medlemsstaterna får föreskriva att de uppgifter som avses i fjärde stycket a och b ska lämnas via ett eller flera organ som medlemsstaten har godkänt och att uppgifterna får lämnas på elektronisk väg.

Medlemsstaterna ska regelbundet och oanmält kontrollera riktigheten av de utfärdade intygen eller dokumenten samt, i förekommande fall, av de uppgifter som avses i fjärde stycket.

2. Genom undantag från punkt 1 får medlemsstaterna föreskriva att slaktuppgifterna om djuren som förts in i den databas som avses i artikel 3 b i förordning (EG) nr 1760/2000 och som av slakterierna vidarebefordrats till den behöriga myndigheten ska betraktas som ansökningar om slaktbidrag på jordbrukarnas vägnar, förutsatt att denna databas på ett för medlemsstaten tillfredsställande sätt erbjuder tillräckliga garantier för att de uppgifter den innehåller är riktiga med avseende på systemet med slaktbidrag och i förekommande fall betalningen vid slakt av det särskilda bidraget.

Medlemsstaterna får emellertid föreskriva att en ansökan är nödvändig. I sådana fall får medlemsstaterna fastställa vilka uppgifter ansökan ska innehålla.

Medlemsstater som väljer att tillämpa denna bestämmelse ska underrätta kommissionen om eventuella ändringar innan den genomförs.

Medlemsstaterna ska se till att de uppgifter som lämnas till utbetalningsstället innehåller alla de uppgifter som är nödvändiga för betalningen av slaktbidraget, särskilt

a)	de djurkategorier och antal djur som avses i artikel 116.1 förordning (EG) nr 73/2009 som slaktats under det berörda året,

b)	upplysningar om att de bestämmelser som avses i nämnda artikel har följts när det gäller djurens ålder och slaktkroppsvikt, liksom djurhållningsperioden enligt artikel 80 i den här förordningen,

c)	i förekommande fall de uppgifter som är nödvändiga för betalningen av det särskilda bidraget vid slakt.

3. För djur som har varit föremål för handel inom gemenskapen efter den djurhållningsperiod som avses i artikel 80, ska slakteriet utfärda det dokument som avses i punkt 1 fjärde stycket led a i denna artikel, även om den medlemsstat där slakten äger rum har valt att tillämpa det undantag som anges i punkt 2.

Om två medlemsstaters databaser för informationsutbyte är kompatibla, får dessa medlemsstater komma överens om att tillämpa punkt 2.

Medlemsstaterna ska bistå varandra för att säkerställa en effektiv kontroll av översända dokuments äkthet och/eller av utväxlade uppgifters riktighet. För detta ändamål ska den medlemsstat där betalningen görs till den medlemsstat där djurets slaktades regelbundet sända en sammanställning, per slakteri, över de slaktintyg (eller motsvarande uppgifter) som den har tagit emot från den sistnämnda medlemsstaten.

Artikel 79

Slaktkroppens vikt och presentation

1. Vid tillämpningen av artikel 116.1 b i förordning (EG) nr 73/2009 ska kalvslaktkropparna presenteras flådda, urtagna och avblodade, utan huvud och fötter, med lever, njurar och njurfett.

2. Den vikt som ska beaktas ska vara slaktkroppens vikt efter kylning, eller slaktkroppens varma vikt snarast möjligt efter slakt, minus 2 %.

3. Om slaktkroppen presenteras utan lever, njurar och/eller njurfett ska slaktkroppens vikt ökas med

a)	3,5 kg för levern,

b)	0,5 kg för njurarna,

c)	3,5 kg för njurfettet.

4. Om kalven vid slakt eller export är yngre än sex månader får medlemsstaterna föreskriva att det viktkrav som anges i artikel 116.1 b i förordning (EG) nr 73/2009 ska anses som uppfyllt.

Om slaktkroppens vikt inte kan bestämmas på slakteriet ska det viktkrav som avses i artikel 116.1 b i förordning (EG) nr 73/2009 anses som uppfyllt om den levande vikten inte överstiger 300 kg.

Artikel 80

Djurhållningsperiod

1. Slaktbidraget ska betalas till en jordbrukare som har hållit djuret under en djurhållningsperiod på minst två månader som löper ut mindre än en månad före slakt eller mindre än två månader före export.

2. När det gäller kalvar som slaktas före tre månaders ålder, ska djurhållningsperioden vara en månad.

Artikel 81

Nationella tak

1. De nationella tak som avses i artikel 116.1 och 116.3 i förordning (EG) nr 73/2009 anges i bilaga VI till den här förordningen.

2. Om tillämpningen av den proportionella minskning som föreskrivs i artikel 116.4 i förordning (EG) nr 73/2009 leder till att antalet djur som ger rätt till bidrag inte är ett heltal ska det för decimaldelen beviljas en motsvarande del av slaktbidragets belopp per enhet. Vid denna beräkning ska endast den första decimalen beaktas.

Avsnitt 5

Allmänna bestämmelser

Artikel 82

Förskott

1. I enlighet med artikel 29.4 a i förordning (EG) nr 73/2009 ska den behöriga myndigheten med utgångspunkt från den administrativa kontrollen och kontrollen på plats för det antal djur som bedöms uppfylla bidragsvillkoren betala ett förskott till jordbrukaren som motsvarar 60 % av det särskilda bidraget, bidraget för am- och dikor och slaktbidraget.

När det gäller det särskilda bidraget, den särskilda ordningen för kvigor som avses i artikel 74 och slaktbidraget, får medlemsstaterna sätta ned procentsatsen för förskottet, dock inte till lägre än 40 %.

Förskottet får endast betalas ut från och med den 16 oktober det kalenderår som bidragsansökan avser.

2. Den slutliga bidragsutbetalningen ska utgöras av ett belopp som motsvarar skillnaden mellan förskottet och det bidragsbelopp som jordbrukaren har rätt till.

Artikel 83

Tilldelningsår

1. Dagen för inlämnande av en ansökan ska utgöra den avgörande händelsen för att fastställa till vilket år de djur ska hänföras som omfattas av systemen för särskilt bidrag och am- och dikobidrag, och det antal djurenheter som ska beaktas vid beräkningen av djurtäthetsfaktorn.

Om det särskilda bidraget emellertid beviljas enligt artikel 56 ska beloppet på bidraget i följande fall vara det som gällde den 31 december det år slakt eller export ägde rum:

a)	Om djuret har slaktats eller exporterats senast den 31 december.

b)	Om bidragsansökan för det djuret lämnades in efter det datumet.

2. När det gäller slaktbidraget ska tilldelningsåret vara slaktåret eller exportåret vid tillämpning av stödsatsen och för beräkningen av den proportionella minskningen i enlighet med artikel 81.

Artikel 84

Påföljder vid illegal användning eller olaga innehav av vissa ämnen eller produkter

Vid upprepade överträdelser i form av användning eller olaga innehav av ämnen eller produkter som är förbjudna enligt gemenskapens bestämmelser på veterinärområdet ska medlemsstaterna, med hänsyn till hur allvarlig överträdelsen är, fastställa längden på den period för uteslutning från stödordningarna som anges i artikel 119.1 andra stycket i förordning (EG) nr 73/2009.

Artikel 85

Fastställande av den individuella kvoten för mjölk

Genom undantag från datumen i artikel 62.1 a i den här förordningen får medlemsstaterna fram till slutet av den sjunde på varandra följande period som fastställs i artikel 66 i förordning (EG) nr 1234/2007 besluta att när det gäller mjölkproducenter som släpper eller övertar alla eller delar av individuella kvoter från och med den 31 mars respektive den 1 april enligt artikel 65 i och k i förordning (EG) nr 1234/2007 eller enligt nationella bestämmelser som antagits för tillämpningen av artiklarna 73, 74 och 75 i den förordningen ska den maximala individuella mjölkkvot som kan berättiga till am- och dikobidraget samt det maximala antalet am- och dikor fastställas den 1 april.

Artikel 86

Fastställande av djurhållningsperioder

Den sista dagen i de djurhållningsperioder som avses i artiklarna 53, 57.1, 61 och 80 ska vara den dag, oavsett om det är en arbetsdag eller ej, som föregår den dag som har samma nummer som den dag som inleder perioden.

Artikel 87

Identifiering och registrering av djur

Det krav på identifiering och registrering av djur som avses i artikel 117 i förordning (EG) nr 73/2009 ska tillämpas på djur som är födda före den 1 januari 1998 enligt det förfarande som fastställs i rådets direktiv 2008/71/EG (21), utom för djur som är föremål för handel inom gemenskapen.

AVDELNING III

SPECIFIKA REGLER FÖR AVDELNING V I FÖRORDNING (EG) nr 73/2009

KAPITEL 1

Systemet för enhetlig arealersättning

Artikel 88

Minsta stödberättigande areal per företag

Minsta stödberättigande areal per företag för vilket stöd kan sökas på en nivå som är högre än 0,3 ha, enligt artikel 124.2 tredje stycket i förordning (EG) nr 73/2009 fastställs i bilaga VII till den här förordningen.

Artikel 89

Jordbruksareal

De jordbruksarealer som avses inom ramen för systemet för enhetlig arealersättning enligt artikel 124.1 i förordning (EG) nr 73/2009 fastställs i bilaga VIII till den här förordningen.

Artikel 90

Produktion av hampa

De bestämmelser för sorter av hampa som avses i artikel 39.1 i förordning (EG) nr 73/2009 och artikel 10 i förordning (EG) nr 1120/2009 ska gälla på motsvarande sätt som för berättigande till systemet med enhetlig arealersättning.

KAPITEL 2

Kompletterande nationella direktstöd

Artikel 91

Minskningskoefficient

Om det kompletterande nationella direktstödet inom en viss sektor skulle överskrida den högsta nivå som fastställts av kommissionen i enlighet med artikel 132.7 i förordning (EG) nr 73/2009 ska det kompletterande nationella direktstödets andel inom den berörda sektorn sättas ner proportionellt genom tillämpning av en minskningskoefficient.

Artikel 92

Villkor för stödberättigande

Vid tillämpningen av artikel 132.7 b i förordning (EG) nr 73/2009 ska kommissionen framför allt ta hänsyn till de särskilda rambelopp per (del)sektor som avses i artikel 132.5 i den förordningen och de villkor för stödberättigande som är tillämpliga på motsvarande direktstöd som vid samma tid tillämpas i medlemsstater som inte är nya medlemsstater och som avses i artikel 132.2 fjärde stycket i den förordningen.

Vid tillämpningen av artikel 132 i förordning (EG) nr 73/2009 och av detta kapitel ska ”motsvarande direktstöd som vid samma tid tillämpas i medlemsstater som inte är nya medlemsstater” avse direktstöd som förtecknas i bilaga I till förordning (EG) nr 73/2009 som beviljats under året för tillämpning av de kompletterande nationella direktstöden och vars villkor för stödberättigande liknar villkoren för det berörda kompletterande nationella direktstödet.

Artikel 93

Kontroller

Nya medlemsstater ska vidta lämpliga kontrollåtgärder för att säkerställa att de villkor för att bevilja kompletterande nationella direktstöd uppfylls som definieras i kommissionens tillstånd enligt artikel 132.7 i förordning (EG) nr 73/2009.

Artikel 94

Årsrapport

Nya medlemsstater ska lämna en rapport med uppgift om de åtgärder som vidtagits för genomförandet av de kompletterande nationella direktstöden före den 30 juni året efter genomförandet. Rapporten ska åtminstone omfatta följande:

a)	Eventuella förändringar i situationen som påverkar de kompletterande nationella direktstöden.

b)	För varje kompletterande nationellt direktstöd, antalet mottagare, totalbeloppet för beviljat kompletterande nationellt stöd, hektar och antalet djur eller andra enheter för vilka utbetalningar gjorts.

c)	En rapport om kontrollåtgärder som har tillämpats enligt artikel 93.

Artikel 95

Statligt stöd

Kompletterande nationellt direktstöd som inte betalats ut i enlighet med kommissionens tillstånd enligt artikel 132.7 i förordning (EG) nr 73/2009 ska betraktas som olagligt statligt stöd i den mening som avses i rådets förordning (EG) nr 659/1999 (22).

AVDELNING IV

UPPHÄVANDE, ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 96

Upphävande

1. Förordning (EG) nr 1973/2004 ska upphöra att gälla från och med den 1 januari 2010.

Den ska emellertid fortsätta att gälla för stödansökningar för 2009 och tidigare bidragsår.

2. Hänvisningar till förordning (EG) nr 1973/2004 ska anses som hänvisningar till den här förordningen och de ska tolkas enligt jämförelsetabellen i bilaga IX.

Artikel 97

Övergångsbestämmelser

Genom undantag från artiklarna 32.2 och 159.1 i förordning (EG) nr 1973/2004 och när det gäller stöd för energigrödor enligt kapitel 8 och frivilligt uttag av mark enligt kapitel 16 i den förordningen, ska förädlingen av råvaror som skördats under 2009 ha skett senast det datum som den berörda medlemsstaten fastställer, dock inte senare än den 31 juli 2011.

För andra grödor än ettåriga grödor som ska skördas efter 2009 ska kapitlen 8 och 16 i förordning (EG) nr 1973/2004 upphöra att gälla för sådana skördar från och med 2010 och de säkerheter som ställts enligt artiklarna 31.3 och 158.1 i förordning (EG) nr 1973/2004 ska frisläppas senast det datum som den berörda medlemsstaten fastställer, dock inte senare än den 31 juli 2010.

Artikel 98

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas på stödansökningar som avser bidragsperioder som inleds från och med den 1 januari 2010.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 29 oktober 2009.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen

(1) EUT L 30, 31.1.2009, s. 16.

(2) EUT L 270, 21.10.2003, s. 1.

(3) EUT L 345, 20.11.2004, s. 1.

(4) EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(5) EGT 125, 11.7.1966, s. 2298/66.

(6) EGT 125, 11.7.1966, s. 2309/66.

(7) EGT L 193, 20.7.2002, s. 74.

(8) EGT L 281, 4.11.1999, s. 30.

(9) EGT L 204, 11.8.2000, s. 1.

(10) Se sidan 1 i detta nummer av EUT.

(11) Se sidan 65 i detta nummer av EUT.

(12) EUT L 171, 1.7.2009, s. 6.

(13) EUT L 339, 24.12.2003, s. 36.

(14) EGT L 297, 21.11.1996, s. 29.

(15) EGT L 297, 21.11.1996, s. 49.

(16) EGT L 215, 30.7.1992, s. 85.

(17) EGT L 160, 26.6.1999, s. 80.

(18) EUT L 277, 21.10.2005, s. 1.

(19) EUT L 214, 4.8.2006, s. 1.

(20) EUT L 337, 16.12.2008, s. 3.

(21) EUT L 213, 8.8.2008, s. 31.

(22) EGT L 83, 27.3.1999, s. 1.

BILAGA I

GRÖDSPECIFIKT STÖD FÖR RIS

Beräkning av den minskningskoefficient som avses i artikel 8

1. För att kunna konstatera ett eventuellt överskridande av den basareal som avses i artikel 76 i förordning (EG) nr 73/2009 ska den berörda myndigheten i medlemsstaten ta hänsyn till å ena sidan de basarealer eller delbasarealer som fastställs i artikel 75 i den förordningen och å andra sidan den sammanlagda arealen för vilka stödansökningar har lämnats in för dessa basarealer och delbasarealer.

2. Vid fastställande av den totala areal för vilken stödansökningar har lämnats in ska det inte tas hänsyn till ansökningar eller delar av ansökningar som vid en kontroll har visat sig vara klart oberättigade.

3. Om det konstateras ett överskridande för vissa basarealer eller delbasarealer ska medlemsstaterna för dessa fastställa överskridandets procentsats, beräknat med två decimalers noggrannhet i enlighet med den tidsgräns som fastställs i artikel 6 i denna förordning. När ett överskridande kan förutses ska medlemsstaten snarast underrätta producenterna.

4. Minskningskoefficienten för det grödspecifika stödet för ris ska enligt artikel 76 i förordning (EG) nr 73/2009 beräknas med följande formel:

Minskningskoefficienten = referensarealen av delbasarealen dividerad med den totala areal för vilken stödansökningar har lämnats in för denna delbasareal.

Det minskade grödspecifika stödet för ris ska beräknas med följande formel:

Det minskade grödspecifika stödet för ris = det grödspecifika stödet för ris multiplicerat med minskningskoefficienten.

Denna minskningskoefficient och detta minskade grödspecifika stöd för ris ska beräknas för varje delbasareal, efter tillämpning av den omfördelning som fastställs i artikel 76.2 i förordning (EG) nr 73/2009. Omfördelningen ska göras till förmån för de delbasarealer vars gränser har överskridits. Den ska göras proportionellt mot de överskridanden som har konstaterats för de delbasarealer vars gränser har överskridits.

BILAGA II

DEN UNDERSÖKNING AV LUPINERS BITTERHET SOM AVSES I ARTIKEL 13

Undersökningen ska utföras på ett prov bestående av 200 kärnor från en sats på 1 kg från varje parti på högst 20 ton.

Undersökningen ska begränsas till att kvalitativt påvisa bittra kärnor i provet. Toleransen i fråga om enhetlighet ska vara 1 kärna per 100. Grain-Cut-metoden enligt von Sengbusch (1942), Ivanov och Smirnova (1932) och Eggebrecht (1949) ska användas som undersökningsmetod. De torkade eller svällda kärnorna klyvs. Kärnhalvorna placeras i en sil och doppas under tio sekunder i jodlösning och sköljs sedan under fem sekunder i vatten. Bittra kärnors snittyta får en brun missfärgning medan kärnor med låg alkaloidhalt förblir gula.

Jodlösningen bereds genom att 14 g kaliumjodid löses i så lite vatten som möjligt, 10 g jod tillsätts och vatten fylls på till 1 000 cm3. Lösningen ska stå en vecka innan den används. Den ska förvaras i brun glasflaska. Stamlösningen ska spädas mellan 1:3 och 1:5 innan den används.

BILAGA III

OMRÅDEN SOM BERÄTTIGAR TILL GETBIDRAG

1. Bulgarien: hela landet.

2. Cypern: hela landet.

3. Portugal: hela landet, med undantag av Azorerna.

4. Slovenien: hela landet.

5. Slovakien: alla bergsområden enligt artikel 18 i förordning (EG) nr 1257/1999.

BILAGA IV

FÖRTECKNING ÖVER DE RASER AV NÖTKREATUR SOM AVSES I ARTIKEL 59

—	Angler Rotvieh (Angeln) – Rød dansk mælkerace (RMD) – German Red – Lithuanian Red

—

Ayrshire

—	Armoricaine

—	Bretonne pie noire

—

Fries-Hollands (FH), Française frisonne pie noire (FFPN), Friesian-Holstein, Holstein, Black and White Friesian, Red and White Friesian, Frisona española, Frisona Italiana, Zwartbonten van België/pie noire de Belgique, Sortbroget dansk mælkerace (SDM), Deutsche Schwarzbunte, Schwarzbunte Milchrasse (SMR), Czarno-biała, Czerwono-biała, Magyar Holstein-Friz, Dutch Black and White, Estonian Holstein, Estonian Native, Estonian Red, British Friesian, črno-bela, German Red and White, Holstein Black and White, Red Holstein

—	Groninger Blaarkop

—

Guernsey

—

Jersey

—	Malkeborthorn

—

Reggiana

—	Valdostana Nera

—	Itäsuomenkarja

—	Länsisuomenkarja

—	Pohjoissuomenkarja.

BILAGA V

DEN GENOMSNITTLIGA MJÖLKAVKASTNING SOM AVSES I ARTIKEL 63

(kg)
Belgien	6 920
Tjeckien	5 682
Estland	5 608
Spanien	6 500
Frankrike	5 550
Cypern	6 559
Lettland	4 796
Litauen	4 970
Ungern	6 666
Österrike	4 650
Polen	3 913
Portugal	5 100
Slovakien	5 006

BILAGA VI

DE NATIONELLA TAK FÖR SLAKTBIDRAGET SOM AVSES I ARTIKEL 81.1

	Vuxna nötkreatur	Kalvar
Belgien	—	335 935
Spanien	1 982 216	25 629
Portugal	325 093	70 911

BILAGA VII

MINSTA STÖDBERÄTTIGANDE AREAL PER FÖRETAG ENLIGT SYSTEMET FÖR ENHETLIG AREALERSÄTTNING

Nya medlemsstater	Den minsta stödberättigande areal per företag som avses i artikel 124.2 i förordning (EG) nr 73/2009 (ha)
Bulgarien	1 Jordbruksföretag med minst 0,5 hektar permanenta grödor kan dock ansöka om stöd
Cypern	0,3
Tjeckien	1
Estland	1
Ungern	1 Företag med mer än 0,3 hektar frukt- eller vinodling kan dock ansöka om stöd
Lettland	1
Litauen	1
Polen	1
Rumänien	1
Slovakien	1

BILAGA VIII

JORDBRUKSAREAL ENLIGT SYSTEMET FÖR ENHETLIG AREALERSÄTTNING

Nya medlemsstater	Jordbruksareal enligt det system för enhetlig arealersättning som avses i artikel 124.1 i förordning (EG) nr 73/2009 (tusen hektar)
Bulgarien	3 492
Cypern	140
Tjeckien	3 469
Estland	800
Ungern	4 829
Lettland	1 475
Litauen	2 574
Polen	14 337
Rumänien	8 716
Slovakien	1 880

BILAGA IX

Jämförelsetabell

Förordning (EG) nr 1973/2004	Denna förordning
Artikel 1	Artikel 1
Artikel 2	Artikel 5
Artikel 2.2	Artikel 5.3
Artikel 2.3	Artikel 3
Artikel 2.5	Artikel 13
Artikel 3	Artikel 4
Artikel 4	Artikel 6
Artikel 5	—
Artikel 6	—
Artikel 7	—
Artikel 8	—
Artikel 9	—
Artikel 10	—
Artikel 11	Artikel 14
Artikel 12	Artikel 7
Artikel 13	Artikel 8
Artikel 14	Artikel 9
Artikel 15	Artikel 15
Artikel 16	Artikel 16
Artikel 17	Artikel 17
Artikel 18	—
Artikel 19	Artikel 10
Artikel 20	Artikel 11
Artikel 21	Artikel 12
Artikel 22	—
Artikel 23	—
Artikel 24	—
Artikel 25	—
Artikel 26	—
Artikel 27	—
Artikel 28	—
Artikel 29	—
Artikel 30	—
Artikel 31	—
Artikel 32	—
Artikel 33	—
Artikel 34	—
Artikel 35	—
Artikel 36	—
Artikel 36a	—
Artikel 37	—
Artikel 38	—
Artikel 39	—
Artikel 40	—
Artikel 41	—
Artikel 42	—
Artikel 43	—
Artikel 44	—
Artikel 45	—
Artikel 46	Artikel 18
Artikel 47	Artikel 19
Artikel 48	Artikel 20
Artikel 49	Artikel 21
Artikel 49a	Artikel 22
Artikel 50	Artikel 23
Artikel 51	—
Artikel 52	—
Artikel 53	—
Artikel 54	—
Artikel 55	—
Artikel 56	—
Artikel 57	—
Artikel 58	—
Artikel 59	—
Artikel 60	—
Artikel 61	—
Artikel 62	—
Artikel 63	—
Artikel 64	—
Artikel 65	—
Artikel 66	—
Artikel 67	—
Artikel 68	—
Artikel 69	—
Artikel 70	Artikel 35
Artikel 71	Artikel 36
Artikel 72	Artikel 37
Artikel 73	Artikel 38
Artikel 74	Artikel 39
Artikel 75	Artikel 40
Artikel 76	Artikel 41
Artikel 77	Artikel 42
Artikel 78	Artikel 43
Artikel 79	Artikel 44
Artikel 80	Artikel 45
Artikel 81	Artikel 46
Artikel 82	Artikel 47
Artikel 83	Artikel 48
Artikel 84	Artikel 49
Artikel 85	—
Artikel 86	—
Artikel 87	Artikel 50
Artikel 88	Artikel 51
Artikel 89	Artikel 52
Artikel 90	Artikel 53
Artikel 91	Artikel 54
Artikel 92	Artikel 55
Artikel 93	Artikel 56
Artikel 94	Artikel 57
Artikel 95	Artikel 58
Artikel 96	—
Artikel 97	—
Artikel 98	—
Artikel 99	Artikel 59
Artikel 100	Artikel 60
Artikel 101	Artikel 61
Artikel 102	Artikel 62
Artikel 103	Artikel 63
Artikel 104	Artikel 64
Artikel 105	Artikel 65
Artikel 106	Artikel 66
Artikel 107	Artikel 67
Artikel 108	Artikel 68
Artikel 109	Artikel 69
Artikel 110	Artikel 70
Artikel 111	Artikel 71
Artikel 112	Artikel 72
Artikel 113	Artikel 73
Artikel 114	Artikel 74
Artikel 115	Artikel 75
Artikel 116	Artikel 76
Artikel 117	—
Artikel 118	—
Artikel 118a	—
Artikel 118b	—
Artikel 118c	—
Artikel 118d	—
Artikel 119	—
Artikel 120	Artikel 77
Artikel 121	Artikel 78
Artikel 122	Artikel 79
Artikel 123	Artikel 80
Artikel 124	Artikel 81
Artikel 125	—
Artikel 126	Artikel 82
Artikel 127	Artikel 83
Artikel 128	—
Artikel 129	Artikel 84
Artikel 130	Artikel 85
Artikel 130a	Artikel 86
Artikel 131	—
Artikel 132	Artikel 87
Artikel 133	—
Artikel 134	Artikel 88
Artikel 135	Artikel 89
—	Artikel 90
Artikel 136	—
Artikel 137	—
Artikel 138	—
Artikel 139	Artikel 91
Artikel 139a	Artikel 92
Artikel 140	Artikel 93
Artikel 141	Artikel 94
Artikel 142	Artikel 95
Artikel 142a	—
Artikel 143	—
Artikel 144	—
Artikel 145	—
Artikel 146	—
Artikel 147	—
Artikel 148	—
Artikel 149	—
Artikel 150	—
Artikel 151	—
Artikel 152	—
Artikel 153	—
Artikel 154	—
Artikel 155	—
Artikel 156	—
Artikel 157	—
Artikel 158	—
Artikel 159	—
Artikel 160	—
Artikel 163	—
Artikel 164	—
Artikel 165	—
Artikel 166	—
Artikel 167	—
Artikel 168	—
Artikel 169	—
Artikel 170	—
Artikel 171	—
Artikel 171a	Artikel 24
Artikel 171aa	Artikel 25
Artikel 171ab	Artikel 26
Artikel 171ac	Artikel 27
Artikel 171ad	Artikel 28
Artikel 171ae	Artikel 29
Artikel 171af	Artikel 30
Artikel 171ag	—
Artikel 171ah	—
Artikel 171ai	—
Artikel 171b	—
Artikel 171ba	—
Artikel 171bb	—
Artikel 171bc	—
Artikel 171c	—
Artikel 171ca	—
Artikel 171cb	—
Artikel 171cc	—
Artikel 171cd	—
Artikel 171ce	—
Artikel 171cf	—
Artikel 171cg	—
Artikel 171ch	—
Artikel 171ci	—
Artikel 171cj	—
Artikel 171ck	—
Artikel 171cl	—
Artikel 171cm	—
Artikel 171cn	—
Artikel 171co	—
Artikel 171cp	—
Artikel 171d	Artikel 31
Artikel 171da	Artikel 32
Artikel 171db	Artikel 33
Artikel 171dc	Artikel 34
Artikel 172	Artikel 96
—	Artikel 97
Artikel 173	Artikel 98
Bilaga I	Bilaga II
Bilaga II	Bilaga I
Bilagorna III, IV, V, VI, VII, VIII, IX	—
Bilaga X	Bilaga III
Bilagorna XI, XII, XIII, XIV	—
Bilaga XV	Bilaga IV
Bilaga XVI	Bilaga V
Bilaga XVII	Bilaga VI
Bilagorna XVIII, XIX	—
Bilaga XX	Bilaga VII
Bilaga XXI	Bilaga VIII
Bilagorna XXII–XXX	—

2.12.2009

Europeiska unionens officiella tidning

L 316/65

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1122/2009

av den 30 november 2009

om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 73/2009 vad gäller tvärvillkor, modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem inom de system för direktstöd till jordbrukare som införs genom den förordningen och om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller tvärvillkoren för stöd inom vinsektorn

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaderna”) (1), särskilt artiklarna 85x och 103za jämförda med artikel 4, och

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1782/2003, särskilt artikel 142 b, c, d, e, h, k, l. m, n, o, q och s, och

av följande skäl:

(1)

Genom förordning (EG) nr 73/2009 upphävs och ersätts rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001 och det införs ett antal ändringar av systemet med samlat gårdsstöd och av vissa andra system för direktstöd. Genom förordningen upphävs också ett antal system för direktstöd från och med 2010. Vidare fastställs i förordningen ett antal ändringar när det gäller principen om minskning av eller uteslutning från direktstöd för jordbrukare som inte uppfyller vissa villkor avseende folkhälsa, djurhälsa, växtskydd, miljön och djurskydd (de så kallade tvärvillkoren).

(2)

Systemen med direktstöd infördes till följd av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken 1992 och har därefter utvecklats i takt med efterföljande reformer. Systemen har förvaltats genom det integrerade systemet för administration och kontroll (nedan kallat det integrerade systemet). Det systemet infördes genom kommissionens förordning (EG) nr 796/2004 av den 24 april 2004 om närmare föreskrifter för tillämpningen av de tvärvillkor, den modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem som föreskrivs i rådets förordningar (EG) nr 1782/2003 och (EG) nr 73/2009 och för tillämpningen av de tvärvillkor som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 479/2008 (2), och har visat sig fungera effektivt när det gäller genomförandet av systemen för direktstöd. Förordning (EG) nr 73/2009 bygger vidare på det integrerade systemet.

(3)

Med tanke på de ändringar av direktstöden som införs genom förordning (EG) nr 73/2009 bör förordning (EG) nr 796/2004 upphävas och ersättas, men den nya förordningen bör bygga på de principer som införs genom förordning (EG) nr 796/2004. Dessutom är det, till följd av att vinsektorn har införlivats med rådets förordning (EG) nr 1234/2007, lämpligt att ersätta de hänvisningar till rådets förordning (EG) nr 479/2008 (3) som görs i förordning (EG) nr 796/2004 med hänvisningar till förordning (EG) nr 1234/2007. Av koherensskäl bör vissa bestämmelser i förordning (EG) nr 796/2004 införlivas med kommissionens förordning (EG) nr 1122/2009 (4), som upphäver och ersätter kommissionens förordning (EG) nr 795/2004 av den 21 april 2004 om tillämpningsföreskrifter för det system med samlat gårdsstöd som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (5).

(4)

Förordning (EG) nr 73/2009 ger medlemsstaterna möjlighet att själva avgöra om de vill tillämpa vissa stödsystem i förordningen eller inte. I denna förordning bör det därför ingå bestämmelser om hur denna valmöjlighet bör administreras och kontrolleras i medlemsstaterna. De relevanta bestämmelserna i denna förordning bör därför bara gälla om en medlemsstat har valt att utnyttja valmöjligheten.

(5)

Genom förordning (EG) nr 73/2009 införs, som ett led i tvärvillkoren, vissa skyldigheter för både medlemsstaterna och de enskilda jordbrukarna när det gäller bevarandet av permanent betesmark. Det krävs närmare föreskrifter för fastställandet av vilket förhållandet bör vara mellan andelen permanent betesmark och andelen jordbruksmark som bör bibehållas och det bör fastställas vilka skyldigheter som åligger den enskilde jordbrukaren, om det visar sig att andelen permanent betesmark minskar.

(6)

För att säkerställa effektiv kontroll och för att undvika att samma stödansökan lämnas in till olika utbetalningsställen inom en och samma medlemsstat, bör medlemsstaterna se till att de har ett enhetligt system för registrering av identiteten på de jordbrukare som lämnar in stödansökningar inom ramen för det integrerade systemet.

(7)

Det behövs tillämpningsföreskrifter för det identifieringssystem för jordbruksskiften som medlemsstaterna ska tillämpa enligt artikel 17 i förordning (EG) nr 73/2009. Enligt samma artikel ska datoriserade geografiska informationssystem (nedan kallade GIS) användas. Det bör klargöras ned till vilken nivå systemet bör fungera och hur detaljerade uppgifterna i de datoriserade geografiska informationssystemen bör vara.

(8)

För att säkra att systemet med samlat gårdsstöd enligt avdelning III i förordning (EG) nr 73/2009 tillämpas på rätt sätt bör medlemsstaterna upprätta ett system för identifiering och registrering enligt vilket stödrättigheterna måste vara spårbara och som bland annat möjliggör dubbelkontroller mellan de arealer som deklarerats för samlat gårdsstöd med de stödrättigheter som alla jordbrukare har tillgång till samt mellan själva stödrättigheterna.

(9)

För övervakningen av att de olika tvärvillkoren verkligen uppfylls krävs ett kontrollsystem och lämpliga minskningar. Medlemsstaternas olika myndigheter måste därför utbyta information om stödansökningar, stickprov, resultat av kontroller på plats, osv. Det bör införas bestämmelser om de grundläggande inslagen i ett sådant system.

(10)	Av förenklingsskäl bör medlemsstaterna få besluta att låta ansökan om samlat gårdsstöd omfatta samtliga ansökningar om stöd enligt avdelningarna III och IV i förordning (EG) nr 73/2009.

(11)	Medlemsstaterna bör vidta lämpliga åtgärder för att se till att det integrerade systemet fungerar även om mer än ett utbetalningsställe hanterar utbetalningarna till en och samma jordbrukare.

(12)

För att möjliggöra effektiva kontroller bör samtliga former av arealanvändning och samtliga stödsystem deklareras samtidigt. Det bör därför föreskrivas en samlad stödansökan, vilken bör omfatta alla ansökningar om arealstöd. Blanketten för den samlade ansökan bör dessutom fyllas i av jordbrukare som inte ansöker om något av de stöd som den samlade ansökan avser, men som förfogar över jordbruksmark. Medlemsstaterna bör emellertid kunna befria jordbrukarna från denna skyldighet, om myndigheterna redan förfogar över informationen i fråga.

(13)

Medlemsstaterna bör fastställa en sista dag för inlämnande av den samlade ansökan, vilken med tanke på den tid som behövs för handläggning och kontroll av ansökan, inte bör läggas senare än den 15 maj. Med tanke på de särskilda klimatförhållandena i Estland, Lettland, Finland och Sverige bör de medlemsstaterna ges möjlighet att fastställa tidsfristen till ett senare datum, dock senast den 15 juni. Det bör dessutom vara möjligt att på samma rättsliga grund bevilja undantag i enskilda fall om detta under ett visst år visar sig nödvändigt på grund av klimatförhållandena.

(14)

I den samlade ansökan bör jordbrukaren inte bara deklarera vilken areal som denne använder för jordbruksändamål, utan också vilka stödrättigheter som denne förfogar över; vidare bör jordbrukaren i den samlade ansökan ombes att tillhandahålla all annan information som behövs för bedömningen av stödberättigandet. Medlemsstaterna bör emellertid ges möjlighet att bevilja undantag från vissa skyldigheter i de fall då de ännu inte har fastställts vilka stödrättigheter som kommer att beviljas under ett visst år.

(15)	För att förenkla ansökningsförfarandena bör det i enlighet med artikel 19.2 i förordning (EG) nr 73/2009 föreskrivas att medlemsstaterna i görligaste mån bör förse jordbrukarna med förtryckt information.

(16)

Det bör föreskrivas att det till den samlade ansökan bör bifogas specifik information om produktion av hampa, nötter, stärkelsepotatis, utsäde, bomull, frukt och grönsaker samt om särskilt stöd som omfattas av samlade ansökan, eller, om detta på grund av informationens natur inte är möjligt, att sådan information får lämnas i ett senare skede. Det bör dessutom föreskrivas att även de arealer för vilka det inte ansöks om något stöd bör deklareras i den samlade ansökan. För vissa former av markanvändning behövs detaljerade uppgifter och dessa bör därför deklareras separat, medan andra former av markanvändning kan deklareras under en och samma rubrik. Om en medlemsstat emellertid redan förfogar över de aktuella uppgifterna, bör undantag från denna regel vara tillåtna.

(17)	För att säkra effektiva kontroller bör varje medlemsstat dessutom bestämma vilken minsta storlek på jordbruksskiftena som en stödansökan får avse.

(18)

För att ge jordbrukarna största möjliga flexibilitet i sin planering av arealens användning, bör de tillåtas ändra sin samlade ansökan fram till den dag då sådden normalt äger rum, förutsatt att alla särskilda krav i de olika stödsystemen är uppfyllda, och den behöriga myndigheten ännu varken informerat jordbrukaren om eventuella fel i ansökan eller anmält en kontroll på plats vid vilken fel uppdagats i den del som berörs av ändringen. Efter ändringen måste det vara möjligt att ändra de styrkande handlingar eller avtal som måste lämnas in.

(19)

Det är av avgörande betydelse för en effektiv förvaltning att ansökningarna om ökning av värdet på stödrättigheter och om tilldelning av stödrättigheter inom systemet med samlat gårdsstöd kommer in i tid. Medlemsstaterna bör därför fastställa en sista dag för ansökan, vilken inte bör läggas senare än den 15 maj. För att förenkla bör medlemsstaterna få besluta att ansökan får lämnas samtidigt som den samlade ansökan. Estland, Lettland, Litauen, Finland och Sverige får emellertid fastställa tidsfristen till ett senare datum, dock senast den 15 juni.

(20)	Om en medlemsstat väljer att tillämpa de olika ordningarna för djurbidrag, bör det fastställas gemensamma bestämmelser om vilka uppgifter som ansökningarna om djurbidrag ska omfatta.

(21)

Enligt artikel 117 i förordning (EG) nr 73/2009 får bidrag inom stödsystemen för nötkreatur endast betalas ut för djur som har identifieras och registreras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 av den 17 juli 2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 820/97 (6). De jordbrukare som lämnar in ansökningar inom ramen för dessa ordningar bör därför i god tid ges relevant information.

(22)

Bestämmelserna om den samlade ansökan omfattar inte stödet till producenter av sockerbetor och sockerrör, det separata sockerstödet och inte heller det separata frukt- och grönsaksstöd då de stöden inte är kopplade till jordbruksareal. Det bör därför fastställas bestämmelser om ett lämpligt ansökningsförfarande.

(23)

Det bör också fastställas vika ytterligare krav som bör gälla för de ansökningar om särskilt stöd enligt artikel 68 i förordning (EG) nr 73/2009 som inte avser arealstöd eller djurbidrag. Med tanke på att det finns många olika sorters särskilt stöd är det särskilt viktigt att jordbrukarna lämnar in alla upplysningar som behövs för bedömningen av stödberättigandet. Av praktiska skäl bör medlemsstaterna ges möjlighet att kräva in de styrkande handlingarna till ett senare datum än sista ansökningsdagen.

(24)

Vid tillämpning av artikel 68.1 e i förordning (EG) nr 73/2009 är stödmottagarna inte jordbrukarna utan de gemensamma fonder som har gett jordbrukarna ersättning för ekonomiska förluster. Det bör fastställas särskilda villkor för stödet till de gemensamma fonderna och villkoren bör baseras på vilken information som behövs för att avgöra om fonderna är stödberättigade eller inte.

(25)

Det bör skapas en allmän ram för förenkling av förfarandena för hur jordbrukarna och medlemsstaternas myndigheter kommunicerar med varandra. Denna bör framför allt främja användandet av elektroniska hjälpmedel. Det måste emellertid säkras att de uppgifter som bearbetas på detta sätt verkligen är tillförlitliga och att ingen jordbrukare diskrimineras i samband därmed. För att förenkla administrationen, både för jordbrukarna och för de nationella myndigheterna, bör det dessutom vara möjligt för de nationella myndigheterna att begära in de styrkande handlingar som behövs för bedömningen av stödberättigandet direkt från en informationskälla i stället för från jordbrukaren.

(26)	Om stödansökningar innehåller uppenbara fel bör de kunna rättas till när som helst.

(27)	Det bör fastställas regler för vad som gäller i de fall då den sista dagen för inlämnande av ansökningar, underlag eller ändringar är en helgdag, en lördag eller söndag.

(28)

Det är av yttersta vikt att man följer tidsfristerna för inlämnande av stödansökningar, för ändring av arealstödsansökningar och för inlämnande av eventuella styrkande handlingar, avtal eller intyg, så att de nationella myndigheterna kan planera och därefter utföra effektiva kontroller av att stödansökningarna är korrekta. Det bör därför införas bestämmelser om inom vilka tidsfrister förseningar kan godtas. Dessutom bör en minskning tillämpas för att få jordbrukarna att följa tidsfristerna.

(29)

Det är av avgörande betydelse att jordbrukarna lämnar in sina ansökningar om stödrättigheter i tid så att medlemsstaterna i sin tur kan fastställa stödrättigheterna i tid. Sena ansökningar bör därför endast godtas inom samma tidsfrister som gäller för andra sena stödansökningar. Det bör också göras ett avdrag i avskräckande syfte, utom i de fall då förseningen beror på force majeure eller exceptionella omständigheter.

(30)	Jordbrukarna bör ha rätt att när som helst dra tillbaka sina stödansökningar eller delar av dessa, så länge som den behöriga myndigheten ännu inte informerat jordbrukaren om eventuella fel i stödansökan eller anmält en kontroll på plats där fel uppdagas.

(31)

Efterlevnaden av bestämmelserna avseende de stödsystem som förvaltas inom ramen för det integrerade systemet bör övervakas på ett effektivt sätt. I detta syfte, och för att uppnå en enhetlig kontrollnivå i alla medlemsstater, är det nödvändigt att fastställa detaljerade kriterier och tekniska förfaranden för genomförandet av de administrativa kontrollerna och kontrollerna på plats, både beträffande stödsystemens stödkriterier och beträffande tvärvillkoren. Kontroller på plats är nödvändiga för övervakningen. Om en jordbrukare ställer hinder i vägen för sådana kontroller bör dennes ansökningar avslås.

(32)

Förhandsanmälan av kontroller på plats avseende stödberättigande och tvärvillkor bör endast få förekomma i de fall då detta inte innebär någon risk för felaktiga kontrollresultat och det bör fastställas lämpliga tidsfrister. I de fall då det i sektorsspecifika regler avseende de rättsakter och normer som gäller för tvärvillkoren anges att kontrollerna ska ske utan förhandsanmälan ska de reglerna iakttas.

(33)	Det bör föreskrivas att medlemsstaterna i lämpliga fall bör kombinera de olika kontrollerna.

(34)	För att säkra att det verkligen upptäcks oegentligheter vid de administrativa kontrollerna bör det antas bestämmelser för detta, särskilt beträffande innehållet i dubbelkontrollerna. Oegentligheter bör följas upp genom ett lämpligt förfarande.

(35)

Ett fel som ofta konstateras vid dubbelkontrollerna är att den totala jordbruksarealen på ett referensskifte uppges vara något större än den faktiskt är. Om två eller flera jordbrukare som ansöker om stöd enligt samma stödsystem lämnar in en stödansökan för ett referensskifte och den totala anmälda arealen överstiger jordbruksarealen, men skillnaden ligger innanför den fastställda toleransnivån för mätning av jordbruksskiften bör medlemsstaterna för enkelhetens skull ha rätt att besluta om en proportionell minskning av de berörda arealerna. Emellertid bör de berörda jordbrukarna ha rätt att överklaga sådana beslut.

(36)

När en medlemsstat utnyttjar möjligheten i artikel 68 i förordning (EG) nr 73/2009 och stöd beviljas för arealer eller djur är det lämpligt att tillämpa samma kontrollfrekvens som för andra arealstöd och djurbidrag. När det gäller andra särskilda stöd bör stödmottagarna ses som en separat population för vilken en särskild lägsta kontrollfrekvens bör gälla.

(37)

Det bör fastställas hur många jordbrukare som bör komma i fråga för kontroller på plats inom de olika stödsystemen. Om en medlemsstat väljer att tillämpa de olika systemen för djurbidrag, bör man i fråga om de jordbrukare som ansöker om stöd inom ramen för dessa system fastställa ett integrerat gårdsbaserat tillvägagångssätt.

(38)

Om betydande oegentligheter och överträdelser konstateras bör detta medföra en ökning av antalet kontroller på plats under det innevarande året och under påföljande år så att en godtagbar säkerhetsnivå kan uppnås i fråga om stödansökningarnas riktighet. När det gäller tvärvillkoren bör stickprovet inriktas på relevanta rättsakter och normer.

(39)

Kontrollerna på plats av jordbrukare som lämnar in stödansökningar behöver inte nödvändigtvis avse varje enskilt djur eller varje enskilt jordbruksskifte. I vissa fall kan kontrollerna genomföras genom stickprov. I sådana fall bör stickprovet vara tillräckligt stort för att garantera en pålitlig och representativ säkerhetsnivå. I vissa fall kan det bli nödvändigt att utöka stickprovet till en fullständig kontroll. Medlemsstaterna bör fastställa kriterier för urvalet av det stickprov som ska kontrolleras.

(40)

Det stickprov som görs för minimiandelen kontroller på plats bör väljas ut delvis på grundval av en riskanalys och delvis slumpmässigt. Den behöriga myndigheten bör fastställa vilka riskfaktorer som bör beaktas, eftersom myndigheten är bäst skickad att göra detta. För att garantera att riskanalyserna är lämpliga och effektiva bör det varje år göras en utvärdering och en uppdatering av hur effektiva riskanalyserna har varit med hänsyn till hur lämplig varje riskfaktor är, genom att resultaten från det slumpmässiga urvalet jämförs med resultaten från det riskbaserade urvalet och med hänsyn till särskilda förhållanden i medlemsstaten.

(41)	För att kunna utföra effektiva kontroller på plats är det viktigt att kontrollanterna informeras om varför ett jordbruksföretag ska kontrolleras på plats. Medlemsstaterna bör föra register över sådana uppgifter.

(42)	I vissa fall är det lämpligt att genomföra kontroller på plats innan alla ansökningar har kommit in och medlemsstaterna bör därför tillåtas att göra ett delurval av stickprovet före ansökningsperiodens utgång.

(43)

För att de nationella myndigheterna och gemenskapens behöriga myndigheter ska kunna följa upp kontroller på plats bör dessutom detaljuppgifter om kontrollerna anges i en kontrollrapport. Jordbrukaren eller dennes företrädare bör få möjlighet att skriva under rapporten. Vid kontroller på plats genom fjärranalys bör medlemsstaterna dock ha rätt att ge jordbrukaren denna möjlighet endast om det konstateras oegentligheter vid kontrollerna. Oavsett vilken typ av kontroll på plats som utförs bör jordbrukaren få en kopia av rapporten, om oegentligheter har konstaterats.

(44)

De kontroller på plats som görs avseende arealstöd bör för att säkra effektiv övervakning omfatta samtliga deklarerade jordbruksskiften. Av förenklingsskäl bör det emellertid vara möjligt att minska ner andelen skiften som ska fastställas till ett prov på 50 % av skiftena. Provet bör dock vara tillförlitligt och representativt och om det förekommer avvikelser bör dess omfattning utvidgas. Resultaten för provet bör extrapoleras för övriga skiften. Det bör föreskrivas att medlemsstaterna får använda tekniska hjälpmedel för kontrollerna på plats.

(45)	Det bör fastställas föreskrifter för hur arealerna ska fastställas och för vilka mätningsmetoder som bör användas så att kvaliteten på mätningarna motsvarar de tekniska normer som fastställs på gemenskapsnivå.

(46)

Vid fastställandet av arealen för de jordbruksskiften som berättigar till arealstöd, har erfarenheten visat att det är nödvändigt att definiera vilken bredd som är godtagbar för vissa markelement på ägorna, särskilt gärdsgårdar, diken och murar. När det gäller särskilda miljöbehov är det lämpligt att tillåta en viss flexibilitet inom de gränser som beaktas när de regionala avkastningarna fastställs.

(47)	Det bör fastställas på vilka villkor jordbruksskiften med träd bör få komma i fråga för arealstöd. Det är också lämpligt att fastställa regler för det administrativa förfarande som bör tillämpas avseende areal som brukas gemensamt.

(48)

Det bör fastställas villkor för användningen av fjärranalys för kontroller på plats och det bör fastställas att fysiska kontroller bör utföras, när fotografierna inte kan tolkas otvetydigt. I de fall då det ska göras ytterligare kontroller på grund av en ökning av kontrollfrekvensen på plats, men väderförhållandena är sådana att det inte är möjligt att göra kontrollerna genom fjärranalys, bör kontrollerna göras på traditionellt sätt.

(49)

Inom systemet med samlat gårdsstöd kan jordbrukare med särskilda stödrättigheter få stöd om de uppfyller verksamhetskravet. För att det ska vara möjligt att effektivt kontrollera att verksamhetskravet uppfylls bör medlemsstaterna fastställa förfaranden för kontroller på plats avseende jordbrukare med särskilda stödrättigheter.

(50)	Med tanke på särdragen i stödsystemen för utsäde, bomull, och socker enligt avdelning IV kapitel 1 avsnitten 5, 6 och 7 i förordning (EG) nr 73/2009 bör särskilda kontrollbestämmelser antas.

(51)

I artikel 39.1 i förordning (EG) nr 73/2009 anges att direktstöd för produktion av hampa endast kan beviljas om de sorter som används har en tetrahydrokannabinolhalt som inte överstiger 0,2 %. För genomförandet av denna bestämmelse bör det fastställas vilka system medlemsstaterna bör använda för att kontrollera halterna av tetrahydrokannabinol i hampa.

(52)	För att möjliggöra föreskrivna kontroller bör hampa som odlas för fiberproduktion inte få skördas förrän en viss tid efter blomningens slut.

(53)

Om en medlemsstat väljer att tillämpa de olika ordningarna för djurbidrag, bör det för stödansökningar inom ramen för dessa system fastställas vad kontrollerna på plats minst bör omfatta och när sådana kontroller bör utföras. För att det ska vara möjligt att effektivt kontrollera att de uppgifter som anges i stödansökningarna och de som förs in i databasen för nötkreatur är korrekta, är det viktigt att en övervägande del av kontrollerna utförs på plats medan djuren fortfarande hålls på jordbruket i enlighet med hållandekravet.

(54)

Korrekt identifiering och registrering av nötkreatur är ett villkor för stödberättigande enligt artikel 117 i förordning (EG) nr 73/2009. Om en medlemsstat väljer att tillämpa de olika stödsystemen för nötkreatur, bör det därför säkerställas att gemenskapsstöd endast beviljas för nötkreatur som är identifierade och registrerade på rätt sätt. Kontrollerna bör också omfatta nötkreatur för vilka det ännu inte ansökts om stöd, men som kan bli föremål för en stödansökan i framtiden, eftersom det för sådana djur ofta ansöks om stöd först efter det att djuren har lämnat jordbruksföretaget, vilket är en följd av hur flera av stödsystemen för nötkreatur är utformade.

(55)	När det gäller får och getter bör kontrollerna på plats huvudsakligen avse huruvida hållandeperioden har iakttagits och huruvida uppgifterna i registret är korrekta.

(56)

Om en medlemsstat väljer att tillämpa slaktbidrag, bör det fastställas särskilda bestämmelser för kontroll på plats vid slakterierna för att man ska kunna förvissa sig om att djur för vilka stöd har sökts är stödberättigande och att uppgifterna i databasen är korrekta. Medlemsstaterna bör ges rätt att tillämpa två olika grunder för urvalet av slakterier för sådana kontroller.

(57)	När det gäller slaktbidrag som beviljas efter export av nötkreatur behövs särskilda bestämmelser som kompletterar gemenskapens kontrollbestämmelser beträffande export i allmänhet, eftersom syftena med kontrollerna skiljer sig åt.

(58)

Det har införts särskilda kontrollbestämmelser i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 1082/2003 av den 23 juni 2003 om närmare föreskrifter för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 när det gäller miniminivån för de kontroller som skall utföras inom ramen för systemet för identifiering och registrering av nötkreatur (7). Resultaten från kontroller enligt den förordningen bör anges i kontrollrapporten för det integrerade systemet.

(59)

Det behöver dessutom fastställas bestämmelser om kontrollrapporten för eventuella kontrollbesök på plats i slakthusen eller för de fall då stöd beviljas efter export. Av koherensskäl bör det föreskrivas att det vid överträdelser av bestämmelserna i avdelning I förordning (EG) nr 1760/2000 eller rådets förordning (EG) nr 21/2004 av den 17 december 2003 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av får och getter och om ändring av förordning (EG) nr 1782/2003 samt direktiven 92/102/EEG och 64/432/EEG (8) bör skickas kopior av kontrollrapporterna till de myndigheter som ansvarar för tillämpningen av förordningarna i fråga.

(60)

I de fall då en medlemsstat utnyttjar den möjlighet att bevilja särskilt stöd som föreskrivs i artikel 68 i förordning (EG) nr 73/2009 bör de kontrollbestämmelser som fastställs i denna förordning tillämpas i så stor utsträckning som möjligt. Om bestämmelserna inte kan tillämpas bör medlemsstaterna sörja för kontroller på motsvarande nivå. Det bör fastställas särskilda villkor för kontroll av stödansökningar från gemensamma fonder och av ansökningar som rör investeringar.

(61)

Genom förordning (EG) nr 73/2009 införs tvärvillkor för alla jordbrukare som får stöd inom de stödsystem som förtecknas i bilaga I till den förordningen och det införs ett system med minskningar och uteslutningar för de fall då tvärvillkoren inte iakttas. Detta gäller även för stöd enligt artiklarna 85p, 103q och 103r i förordning (EG) nr 1234/2007. Det krävs närmare föreskrifter för det systemet.

(62)	Det bör fastställas vilka myndigheter i medlemsstaterna som ska kontrollera att tvärvillkoren är uppfyllda.

(63)	I vissa fall kan det vara bra om medlemsstaterna utför administrativa kontroller av tvärvillkoren. Detta bör emellertid inte vara obligatoriskt för medlemsstaterna.

(64)	Det bör fastställas en minimikontrollandel för de kontroller som bör göras avseende tvärvillkoren. Kontrollandelen bör uppgå till 1 % av de jordbrukare under tvärvillkor som omfattas av respektive kontrollmyndighets behörighet, och urvalet bör göras på grundval av en riskanalys.

(65)	Medlemsstaterna bör tillåtas att uppfylla minimikontrollandelen på den behöriga kontrollmyndighetens nivå, på utbetalningsställets nivå eller på rättsakts- eller normnivå.

(66)

I de fall då det i den lagstiftning som är tillämplig avseende en rättsakt eller norm fastställs en minimikontrollandel bör medlemsstaterna iaktta den kontrollandelen. Medlemsstaterna bör emellertid ha rätt att tillämpa en enhetlig kontrollandel för kontrollbesök på plats som avser tvärvillkoren. Om en medlemsstat väljer denna möjlighet bör varje fall där en överträdelse avslöjats under kontroller på plats enligt sektorslagstiftningen rapporteras och följas upp inom ramen för kontrollerna av tvärvillkoren.

(67)

I förordning (EG) nr 73/2009 fastställs regler för de fall då det krävs att den behöriga myndigheten följer upp huruvida jordbrukarna har vidtagit åtgärder eller inte. För att undvika att kontrollsystemet försvagas, framför allt vad gäller stickprovsurvalet av kontroller på plats avseende tvärvillkoren, bör det klargöras att den typen av fall som följs upp inte bör beaktas vid fastställandet av minimikontrollandelen.

(68)	Stickprovet för kontroll av tvärvillkoren bör antingen väljas ut bland de jordbrukare som ingår i stickproven för kontroll av stödkriterierna på plats eller bland samtliga jordbrukare som söker direktstöd. I det senare fallet bör man tillåta vissa delalternativ.

(69)

Det stickprov som tas för kontrollerna av tvärvillkoren på plats kan förbättras genom att det tillåts att man för riskanalysen tar hänsyn till jordbrukarnas deltagande i systemet för rådgivning till jordbrukare enligt artikel 12 i förordning (EG) nr 73/2009 och jordbrukarnas deltagande i relevanta certifieringssystem. Det bör emellertid beaktas att de jordbrukare som deltar i sådana program utgör en mindre risk för bristande efterlevnad än jordbrukare som inte deltar i sådana program.

(70)

Kontroller på plats avseende tvärvillkoren förutsätter normalt sett flera besök på en och samma gård. För att minska denna börda för både jordbrukarna och förvaltningen kan kontrollerna begränsas till ett enda kontrollbesök. Tidsplaneringen för ett sådant kontrollbesök bör klargöras. Under alla omständigheter bör medlemsstaterna se till att en representativ och effektiv kontroll avseende krav och normer genomförs inom samma kalenderår.

(71)	För att underlätta kontroller av tvärvillkoren på plats och bättre utnyttja befintlig kontrollkapacitet bör det vara möjligt att ersätta kontroller på gårdsnivå med administrativa kontroller eller kontroller på företagsnivå om dessa kontroller minst är lika effektiva som kontroller på plats.

(72)	Medlemsstaterna bör dessutom kunna använda specifika objektiva indikatorer för vissa krav och normer när de genomför kontroller på plats avseende tvärvillkoren. Dessa indikatorer bör emellertid direkt kopplas till de krav och normer de berör och täcka alla element som ska kontrolleras.

(73)

Det bör fastställas regler för hur de detaljerade och specifika rapporterna om kontroller avseende tvärvillkoren bör utformas. De kontrollanter som gör specialiserade kontroller på plats bör redovisa alla kontrollresultat och ange hur allvarliga överträdelserna är, så att utbetalningsstället kan besluta om minskning av eller uteslutning från direktstöd.

(74)

Jordbrukarna bör upplysas om eventuella överträdelser som upptäcks vid kontroller på plats. Det är lämpligt att sätta vissa tidsfrister inom vilka jordbrukarna bör få denna information. Om dessa tidsfrister överskrids bör det emellertid inte innebära att de berörda jordbrukarna slipper de följder som den uppdagade bristande efterlevnaden normalt medför.

(75)

Eventuella minskningar och uteslutningar bör fastställas med beaktande av proportionalitetsprincipen och eventuella fall av force majeure, exceptionella händelser och naturliga omständigheter. När det gäller tvärvillkoren får minskning av och uteslutning från stöd bara tillämpas om jordbrukaren gjort sig skyldig till försumlighet eller uppsåtliga oegentligheter. Besluten om minskning av och uteslutning från stöd bör ta hänsyn till hur allvarlig den begångna oegentligheten är, och bör gå så långt som till fullständig uteslutning från ett eller flera stödsystem under en viss tid. När det gäller stödkriterier bör besluten fattas med hänsyn till de särskilda inslagen i de olika stödsystemen.

(76)

För att underlätta medlemsstaternas kontroller, särskilt i fråga om tvärvillkoren, bör jordbrukarna enligt artikel 19.1 a i förordning (EG) nr 73/2009 deklarera alla arealer de förfogar över, även arealer för vilka de inte söker något stöd. Det bör införas ett system som ser till att jordbrukarna fullgör den skyldigheten.

(77)	För fastställandet av arealer och beräkningen av minskningarna är det nödvändigt att definiera vilka arealer som omfattas av samma odlingsgrupp. En areal bör räknas flera gånger om det för denna ansöks om stöd från mer än ett system.

(78)

För att stöd ska kunna betalas ut inom systemet med samlat gårdsstöd krävs att antalet stödrättigheter åtföljs av motsvarande antal stödberättigande hektar. För detta system är det således lämpligt att föreskriva att beräkningen av stödet, i de fall då de deklarerade stödrättigheterna och den deklarerade arealen inte stämmer överens, bör baseras på den mindre arealen. För att motverka att stöd beräknas på grundval av icke-existerande stödrättigheter bör det föreskrivas att det antal stödrättigheter som används för beräkningen inte får vara större än det antal stödrättigheter som jordbrukaren förfogar över.

(79)

Oegentligheter i arealstödsansökningar avser vanligtvis delar av arealer. För högt deklarerade skiften kan därför räknas av mot för lågt deklarerade skiften inom samma odlingsgrupp. Det bör fastställas att man inom en viss toleransmarginal bara behöver justera arealstödsansökningar med hänsyn till den faktiska arealen, och att stödet bara bör minskas om marginalen överskrids.

(80)

När det gäller ansökningar om arealstöd är skillnaderna mellan den totala deklarerade arealen i ansökan och den totala fastställda stödberättigade arealen ofta obetydliga. För att undvika ett stort antal mindre justeringar av ansökningarna bör det föreskrivas att en stödansökan endast behöver justeras till den fastställda arealen om skillnaden överstiger en viss nivå.

(81)	Det krävs särskilda föreskrifter för att man ska kunna ta hänsyn till de särskilda inslagen i stödansökningar inom ramen för stödsystemen för stärkelsepotatis, utsäde och bomull.

(82)	I de fall då en överdeklaration har gjorts avsiktligt bör särskilda minskningsregler gälla.

(83)	Det bör fastställas tillämpningsföreskrifter för beräkningen av djurbidrag.

(84)	Jordbrukarna bör ges rätt att ersätta nötkreatur och får och getter på vissa villkor och inom de begränsningar som anges i relevanta sektorsbestämmelser.

(85)

Oegentligheter i fråga om ansökningar om djurbidrag leder till att djuren inte längre är stödberättigande. Stödet bör minskas från och med det första djuret för vilket oegentligheter konstateras, men påföljden bör, oberoende av minskningens storlek, bli lindrigare när oegentligheter konstateras för högst tre djur. I alla andra fall bör påföljdens stränghet bero på andelen djur för vilka oegentligheter konstateras.

(86)	När det gäller får och getter bör det antas specifika bestämmelser mot bakgrund av sektorns särdrag.

(87)	Om en jordbrukare på grund av naturliga omständigheter inte kan uppfylla de hållandeskyldigheter som anges i sektorsbestämmelserna bör det inte göras några minskningar eller uteslutningar.

(88)

Med tanke på att slakterierna spelar en viktig roll för att vissa stödsystem för nötkreatur ska fungera tillfredsställande bör det, om en medlemsstat väljer att tillämpa slaktbidrag, fastställas bestämmelser för de fall där slakterier, av grov försumlighet eller avsiktligt, utfärdar oriktiga intyg eller deklarationer.

(89)

I de fall då särskilt stöd enligt artikel 68 i förordning (EG) nr 73/2009 beviljas som arealstöd eller djurbidrag bör de bestämmelser om minskningar och uteslutning som kommer att fastställas för sådana stöd i görligaste mån tillämpas på motsvarande sätt. För övriga åtgärder som kan beviljas särskilt stöd bör medlemsstaterna fastställa motsvarande minskningar och uteslutningar.

(90)	Uppgifter om resultatet av tvärvillkorskontroller bör göras tillgängliga för samtliga utbetalningsställen som har ansvar för de olika betalningar som omfattas av tvärvillkor, så att lämpliga minskningar kan göras om det motiveras av undersökningsresultaten.

(91)

När den möjlighet att inte tillämpa någon minskning för mindre överträdelser eller att inte tillämpa nedsättningar som avser högst 100 euro, enligt artiklarna 23.2 eller 24.2 i förordning (EG) nr 73/2009, tillämpas av en medlemsstat, bör regler fastställas för de fall när jordbrukare inte genomför de korrigeringsåtgärder som krävs av dem.

(92)	Utöver graderad minskning av och uteslutning från stöd i enlighet med proportionalitetsprincipen bör upprepade överträdelser av ett och samma tvärvillkor från och med en viss tidpunkt, och efter det att jordbrukaren har varnats, betraktas som avsiktliga överträdelser.

(93)	När det gäller stödkriterier bör minskning och uteslutning normalt inte tillämpas, om jordbrukaren lämnat sakligt riktiga uppgifter eller på annat sätt kan visa att han eller hon inte har gjort sig skyldig till något fel.

(94)

Jordbrukare som underrättar de behöriga nationella myndigheterna om felaktigheter i stödansökningarna bör, oavsett när detta sker eller oavsett anledningen till felaktigheten, inte drabbas av minskning eller uteslutning, förutsatt att jordbrukaren inte har informerats om den behöriga myndighetens avsikt att utföra en kontroll på plats och att myndigheten inte redan har underrättat jordbrukaren om att oegentligheter förekommer i ansökan.

(95)

Samma sak bör gälla för felaktiga uppgifter i databasen, både när det gäller nötkreatur för vilka bidrag har sökts, där sådana oegentligheter inte bara innebär bristande uppfyllande av ett tvärvillkor utan också av ett stödkriterium, och när det gäller nötkreatur som eventuellt kan omfattas av en stödansökan, där sådana oegentligheter endast har betydelse för tvärvillkoren.

(96)

I artikel 31 i förordning (EG) nr 73/2009 definieras vilka former av force majeure eller exceptionella omständigheter som bör erkännas av medlemsstaten. Om en jordbrukare inte kan fullgöra sina skyldigheter på grund av sådana omständigheter bör detta inte betyda att jordbrukaren förlorar sin rätt till stöd. Det bör emellertid fastställas en tidsfrist inom vilken jordbrukaren bör anmäla fall av force majeure eller exceptionella omständigheter.

(97)	Hanteringen av små belopp är en betungande uppgift för de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna. Det är därför lämpligt att tillåta att medlemsstaterna inte behöver betala ut belopp som är mindre än ett visst minimibelopp.

(98)

Det bör antas särskilda och detaljerade bestämmelser för att säkra att de olika minskningar som ska göras avseende en eller flera stödansökningar från en och samma jordbrukare görs på ett rättvist sätt. De minskningar och uteslutningar som föreskrivs i denna förordning bör tillämpas utan förbehåll för andra påföljder som fastställs i andra gemenskapsbestämmelser eller i nationell lagstiftning.

(99)

Det bör fastställas en ordningsföljd för beräkningen av de olika potentiella minskningarna inom varje stödsystem. För att säkra att de olika budgettaken inom systemen för direktstöd inte överskrids bör det föreskrivas att stöden bör minskas med en viss koefficient i de fall då taken annars skulle komma att överskridas.

(100)

I artiklarna 7, 10 och 11 i förordning (EG) nr 73/2009 föreskrivs att alla direktstöd som beviljas för ett kalenderår ska minskas och vid behov justeras på grund av modulering respektive finansiell disciplin. Tillämpningsföreskrifterna bör innehålla ett underlag för beräkningen av sådana minskningar och justeringar i samband med beräkningen av de stödbelopp som ska betalas ut till jordbrukarna.

(101)

För att säkerställa en enhetlig tillämpning av principen om god tro i hela gemenskapen, särskilt i de fall då felaktigt utbetalda belopp krävs tillbaka, bör det fastställas villkor för när principen kan åberopas, utan att detta påverkar utgifternas hantering i samband med att räkenskaperna avslutas i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1290/2005 av 21 juni 2005 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken (9).

(102)

Det bör fastställas regler för den händelse jordbrukare felaktigt tilldelas ett antal stödrättigheter eller enskilda stödrättigheter har tilldelats ett inkorrekt värde och det inte är fråga om något av de fall som anges i artikel 137 i förordning (EG) nr 73/2009. Emellertid bör medlemsstaterna, i de fall då felaktigt tilldelade stödrättigheter inte påverkar det sammanlagda värdet utan bara påverkar jordbrukarens sammanlagda antal stödrättigheter, göra en korrigering av tilldelningen eller av typen av stödrättigheter utan att minska stödrättigheternas värde. Denna bestämmelse bör endast gälla i de fall då jordbrukaren inte rimligtvis kunde ha upptäckt felet. I vissa fall utgör felaktigt tilldelade stödrättigheter mycket små belopp, och det krävs en stor administrativ insats för att återkräva dessa. I syfte att bidra till förenkling och jämvikt mellan administrativ börda och det belopp som ska återkrävas är det motiverat att införa ett minimibelopp för återkrav. Bestämmelserna bör täcka eventualiteten att stödrättigheterna har överförts eller att stödrättigheterna har överförts utan hänsyn till artikel 46.2 i förordning (EG) nr 1782/2003 eller i strid med artiklarna 43, 62.1, 62.2 och 68.5 i förordning (EG) nr 73/2009.

(103)

Det bör antas bestämmelser för vad som ska gälla vid överlåtelse av hela jordbruksföretag, i de fall då dessa omfattas av vissa skyldigheter avseende direktstöd inom ramen för det integrerade systemet.

(104)

Som en allmän regel bör medlemsstaterna vidta de åtgärder som behövs för att säkerställa att det integrerade administrations- och kontrollsystemet fungerar väl. Medlemsstaterna bör vid behov hjälpa varandra.

(105)

Kommissionen bör vid behov informeras om eventuella åtgärder som medlemsstaterna vidtar för att göra ändringar i tillämpningen av det integrerade systemet. För att göra det möjligt för kommissionen att effektivt övervaka det integrerade systemet bör medlemsstaterna varje år skicka kontrollstatistik till kommissionen. Medlemsstaterna bör också informera kommissionen om eventuella åtgärder som vidtas beträffande bibehållande av permanent betesmark och om eventuella minskningar i enlighet med artikel 8.1 i förordning (EG) nr 73/2009.

(106)

I artikel 9 i förordning (EG) nr 73/2009 fastställs regler för de belopp som frigörs till följd av modulering. En del av beloppen bör fördelas i enlighet med en fördelningsnyckel och regler för fördelningen bör fastställas på grundval av de kriterier som anges i den artikeln.

(107)

Denna förordning gäller från och med den 1 januari 2010. Förordning (EG) nr 796/2004 bör därför upphöra att gälla från och med den dagen. Den bör emellertid fortsätta att tillämpas i fråga om stödansökningar som avser regleringsår eller bidragsperioder som börjar före den 1 januari 2010.

(108)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna och från förvaltningskommittén för direktstöd.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

DEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

AVDELNING I

TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Tillämpningsområde

Genom denna förordning fastställs tillämpningsföreskrifter för de tvärvillkor, den modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem (nedan kallat det integrerade systemet) som införs genom avdelning II kapitel 4 i förordning (EG) nr 73/2009, samt för genomförandet av tvärvillkoren enligt artiklarna 85t och 103z i rådets förordning (EG) nr 1234/2007. Den ska inte påverka tillämpningen av de särskilda bestämmelser som fastställs i de förordningar som avser de enskilda stödsystemen.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning ska definitionerna i artikel 2 i förordning (EG) nr 73/2009 gälla.

Dessutom gäller följande definitioner:

(1)

jordbruksskifte: ett stycke sammanhängande jordbruksmark som deklareras av en jordbrukare och som inte omfattar mer än en odlingsgrupp. I de fall då det enligt denna förordning krävs en separat deklaration om markanvändningen inom en odlingsgrupp ska den specifika användningen vid behov innebära att jordbruksskiftets avgränsas ytterligare. Medlemsstaterna får fastställa kompletterande kriterier för ytterligare avgränsning av jordbruksskiftet.

(2)	permanent betesmark: permanent betesmark enligt artikel 2 c i kommissionens förordning (EG) nr 1120/2009 (10).

(3)	systemet för identifiering och registrering av nötkreatur: det system för identifiering och registrering av nötkreatur som införs genom Europaparlamentet och rådets förordning (EG) nr 1760/2000.

(4)	öronmärke: det öronmärke för individuell identifiering av djur som avses i artikel 3 a och artikel 4 i förordning (EG) nr 1760/2000.

(5)	databas för nötkreatur: den databas som avses i artikel 3 b och artikel 5 i förordning (EG) nr 1760/2000.

(6)	djurpass: det pass för djur som avses i artikel 3 c och artikel 6 i förordning (EG) nr 1760/2000.

(7)	register: det register som förs av djurhållare i enlighet med artikel 5 i förordning (EG) nr 21/2004 respektive artikel 3 d och artikel 7 i förordning (EG) nr 1760/2000.

(8)	delar av systemet för identifiering och registrering av nötkreatur: de delar som avses i artikel 3 i förordning (EG) nr 1760/2000.

(9)	identitetskod: den identitetskod som avses i artikel 4.1 i förordning (EG) nr 1760/2000.

(10)	oegentligheter: varje form av bristande efterlevnad av de bestämmelser som är av betydelse för beviljandet av stödet i fråga.

(11)	samlad ansökan: ansökan om direktstöd inom system med samlat gårdsstöd och andra system för arealstöd.

(12)

arealstöd: stöd inom systemet med samlat gårdsstöd, arealstöd inom ramen för särskilt stöd, samt alla stödsystem som inrättas enligt avdelningarna IV och V i förordning (EG) nr 73/2009, utom de stödsystem som inrättas genom avsnitten 7, 10 och 11 i avdelning IV i förordningen, det separata sockerstöd som inrättas genom artikel 126 i den förordningen och det separata frukt- och grönsaksstöd som inrättas genom artikel 127 i den förordningen.

(13)	ansökan om djurbidrag: stödansökan inom de system för tack- och getbidrag respektive nötköttsbidrag som avses i avdelning IV avsnitt 10 respektive avsnitt 11 i förordning (EG) nr 73/2009, och stöd per djur eller per djurenhet i form av särskilt stöd.

(14)	särskilt stöd: stöd enligt artikel 68 i förordning (EG) nr 73/2009.

(15)	användning: hur en areal används vad beträffar typ av gröda, marktäcke eller frånvaro av gröda.

(16)	stödsystem för nötkreatur: stödsystem enligt artikel 108 i förordning (EG) nr 73/2009.

(17)	stödsystem för får och getter: stödsystem enligt artikel 99 i förordning (EG) nr 73/2009.

(18)	nötkreatur för vilka bidrag har sökts: nötkreatur som omfattas av en ansökan om djurbidrag enligt stödsystemen för nötkreatur eller om särskilt stöd.

(19)	nötkreatur för vilka inget bidrag har sökts: nötkreatur som ännu inte omfattas av någon ansökan om djurbidrag, men som kan komma i fråga för stöd inom stödsystemen för nötkreatur.

(20)	potentiellt stödberättigande djur: djur som på förhand potentiellt uppfyller villkoren för stöd under det aktuella ansökningsåret.

(21)

Hållandeperiod (djurhållningsperiod i förordning (EG) nr 73/2009): den period under vilken ett djur för vilket bidrag har sökts måste hållas på jordbruksföretaget och som anges i följande bestämmelser i förordning (EG) nr 1121/2009 (11):

a)	Artiklarna 53 och 57 när det gäller det särskilda bidraget för handjur av nötkreatur.

b)	Artikel 61 när det gäller am- och dikobidraget.

c)	Artikel 80 när det gäller slaktbidraget.

d)	Artikel 35.3 när det gäller stöd för får och getter.

(22)	djurhållare: varje fysisk eller juridisk person som ansvarar för djur, antingen permanent eller tillfälligt, även under transport eller på en marknad.

(23)	fastställd areal: en areal för vilken alla villkor för beviljande av stödet är uppfyllda. Inom systemet med samlat gårdsstöd får en deklarerad areal endast betraktas som fastställd om arealen i fråga kopplas till ett motsvarande antal stödrättigheter.

(24)	fastställt djur: ett djur för vilket alla villkor för beviljande av stödet är uppfyllda.

(25)	bidragsperiod: den period som en stödansökan avser, oavsett när den lämnas in.

(26)	geografiskt informationssystem (nedan kallat GIS): de metoder för datoriserade geografiska informationssystem som avses i artikel 17 i förordning (EG) nr 73/2009.

(27)	referensskifte: ett geografiskt begränsat område som registrerats med en unik identitet i GIS inom ramen för medlemsstatens identifieringssystem enligt artikel 15 i förordning (EG) nr 73/2009.

(28)	geografiskt material: kartor och andra dokument som används för överföring av GIS-innehållet mellan de sökande och medlemsstaterna.

(29)	nationellt referenskoordinatsystem: ett system i enlighet med definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG (12), som möjliggör standardiserade mätningar och fastställande av unika identiteter för jordbruksskiften i hela den berörda medlemsstaten.

(30)	utbetalningsställe: myndigheter och organ enligt artikel 8.1 i rådets förordning (EG) nr 1290/2005.

(31)	tvärvillkor: föreskrivna verksamhetskrav och god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt artiklarna 5 och 6 i förordning (EG) nr 73/2009.

(32)	tvärvillkorsområden: de olika områden inom vilka föreskrivna verksamhetskrav ska uppfyllas enligt artikel 5.1 i förordning (EG) nr 73/2009 liksom de krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som anges i artikel 6 i samma förordning.

(33)	rättsakt: de direktiv och förordningar som förtecknas i bilaga II till förordning (EG) nr 73/2009.

(34)	normer: de normer som fastställts av medlemsstaterna i enlighet med artikel 6 i förordning (EG) nr 73/2009 och bilaga III till den förordningen, samt skyldigheterna avseende permanent betesmark enligt artikel 4 i denna förordning.

(35)	krav: vart och ett av de föreskrivna verksamhetskrav som i samband med tvärvillkoren kan härledas från någon av rättsaktsartiklarna i bilaga II till förordning (EG) nr 73/2009 och som i allt väsentligt skiljer sig från andra krav i den rättsakt där de ingår.

(36)	överträdelse: varje avvikelse från krav och normer.

(37)	specialiserade kontrollorgan: de nationella behöriga kontrollmyndigheter som avses i artikel 48 i denna förordning och som ska se till att föreskrivna verksamhetskrav och kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden iakttas enligt artikel 22.2 första stycket i förordning (EG) nr 73/2009.

(38)	efter betalningen: för tillämpningen av tvärvillkoren enligt artiklarna 85t och 103z i förordning (EG) nr 1234/2007 perioden från och med den 1 januari det år som följer på det kalenderår under vilket den första utbetalningen beviljades.

AVDELNING II

BIBEHÅLLANDE AV PERMANENT BETESMARK

Artikel 3

Bibehållande av permanent betesmark på medlemsstatsnivå

1. Utan att det påverkar tillämpningen av de undantag som anges i artikel 6.2 tredje stycket i förordning (EG) nr 73/2009 ska medlemsstaterna, i enlighet med artikel 6.2 första stycket i den förordningen, se till att den permanenta betesmarkens andel av den totala jordbruksarealen bibehålls. Denna skyldighet ska gälla på nationell eller regional nivå.

Om mängden permanent betesmark i absoluta tal enligt punkterna 4 a, 5 a, 6 a och 7 a i denna artikel bibehålls ska skyldigheten enligt artikel 6.2 första stycket i förordning (EG) nr 73/2009 anses fullgjord.

2. Vid tillämpningen av artikel 6.2 andra stycket i förordning (EG) nr 73/2009 ska medlemsstaterna se till att den andel permanent betesmark som avses i punkt 1 i denna artikel inte minskar med mer än 10 % i förhållande till det referensår som avses i artikel 6.2 första stycket i den förordningen (nedan kallad referensandelen).

3. Den andel som avses i punkt 1 ska fastställas varje år på grundval av de arealer som deklareras av jordbrukarna för det berörda året.

4. När det gäller andra medlemsstater än de nya medlemsstaterna ska referensandelen fastställas enligt följande:

Permanent betesmark ska vara den permanenta betesmark som deklarerades av jordbrukarna 2003 plus den permanenta betesmark som deklarerades 2005 i enlighet med artikel 14.1 i förordning (EG) nr 796/2004 och som inte deklarerades för någon annan användning än vall- och betesmark 2003, såvida inte jordbrukarna kan påvisa att marken inte var permanent betesmark under 2003.

Arealer som deklarerades som permanent betesmark 2005 och som 2003 berättigade till arealersättning för jordbruksgrödor enligt artikel 1.3 i rådets förordning (EG) nr 1251/1999 (13) ska räknas bort.

Mark som var permanent betesmark 2003 och som har beskogats i enlighet med artikel 6.2 tredje stycket i förordning (EG) nr 73/2009 ska räknas bort.

b)	Den totala jordbruksarealen ska utgöras av den totala jordbruksareal som deklarerades av jordbrukarna 2005.

5. För de nya medlemsstater som under 2004 inte tillämpade systemet för enhetlig arealersättning enligt artikel 143 b i förordning (EG) nr 1782/2003 ska referensandelen fastställas enligt följande:

Permanent betesmark ska vara den permanenta betesmark som deklarerades av jordbrukarna 2004 plus den permanenta betesmark som deklarerades 2005 i enlighet med artikel 14.1 i förordning (EG) nr 796/2004 och som inte deklarerades för någon annan användning än vall- och betesmark 2004, såvida inte jordbrukarna kan påvisa att marken inte var permanent betesmark under 2004.

Arealer som deklarerades som permanent betesmark 2005 och som 2004 var stödberättigande för arealersättning för jordbruksgrödor enligt artikel 1.3 i förordning (EG) nr 1251/1999 ska räknas bort.

Mark som var permanent betesmark 2004 och som har beskogats i enlighet med artikel 6.2 tredje stycket i förordning (EG) nr 73/2009 ska räknas bort.

b)	Den totala jordbruksarealen ska utgöras av den totala jordbruksareal som deklarerades av jordbrukarna 2005.

6. För de nya medlemsstater som under 2004 tillämpade systemet för enhetlig arealersättning enligt artikel 143 b i förordning (EG) nr 1782/2003 ska referensandelen fastställas enligt följande:

a)	Permanent betesmark ska vara den permanenta betesmark som deklarerades av jordbrukarna 2005 i enlighet med artikel 14.1 i förordning (EG) nr 796/2004. Mark som var permanent betesmark 2005 och som har beskogats i enlighet med artikel 6.2 tredje stycket i förordning (EG) nr 73/2009 ska räknas bort.

b)	Den totala jordbruksarealen ska utgöras av den totala jordbruksareal som deklarerades av jordbrukarna 2005.

7. För Bulgarien och Rumänien ska referensandelen fastställas på följande sätt:

a)	Permanent betesmark ska vara den permanenta betesmark som deklarerades av jordbrukarna 2007 i enlighet med artikel 14.1 i förordning (EG) nr 796/2004. Mark som var permanent betesmark 2005 och som har beskogats i enlighet med artikel 6.2 tredje stycket i förordning (EG) nr 73/2009 ska räknas bort.

b)	Den totala jordbruksarealen ska utgöras av den totala jordbruksareal som deklarerades av jordbrukarna 2007.

8. Om det finns objektiva faktorer som tyder på att referensandelens utveckling inte motsvarar den faktiska utvecklingen när det gäller permanent betesmark ska medlemsstaterna anpassa referensandelen. Om så är fallet ska kommissionen utan dröjsmål informeras om vilken anpassning som har gjorts och om skälen för denna.

Artikel 4

Bibehållande av permanent betesmark på individuell nivå

1. Om det konstateras att den andel som avses i artikel 3.1 i denna förordning minskar ska den berörda medlemsstaten på nationell eller regional nivå införa en skyldighet för jordbrukare som ansöker om stöd enligt något av de system för direktstöd som förtecknas i bilaga I till förordning (EG) nr 73/2009 att inte ställa om permanent betesmark utan förhandsgodkännande.

Om förhandsgodkännandet enligt första stycket bara ges på villkor att mark avsätts till permanent betesmark ska den marken utan hinder av definitionen i artikel 2.2 betraktas som permanent betesmark från och med den första omställningsdagen. Marken ska användas för odling av gräs och annat örtartat foder under fem år från omställningsdagen.

2. Om det konstateras att den skyldighet som avses i artikel 3.2 i denna förordning inte kan uppfyllas ska den berörda medlemsstaten, utöver de åtgärder som ska vidtas i enlighet med punkt 1, på nationell eller regional nivå införa en skyldighet för jordbrukare som ansöker om stöd enligt något av de system för direktstöd som förtecknas i bilaga I till förordning (EG) nr 73/2009 och som förfogar över mark som har ställts om från permanent betesmark till annan användning att återställa marken till permanent betesmark.

Denna skyldighet ska gälla mark som ställts om till annan användning efter inledningen av den period på 24 månader som föregår den sista dagen för inlämnande av samlade ansökningar i den berörda medlemsstaten i enlighet med artikel 11.2 i denna förordning.

I dessa fall ska jordbrukarna återställa en procentandel av arealen i fråga till permanent betesmark eller anlägga motsvarande areal permanent betesmark. Procentandelen ska beräknas på grundval av den areal som jordbrukaren har ställt om och den areal som krävs för att återställa balansen.

Om marken har överförts efter det att den omställdes till mark för annan användning, ska denna skyldighet endast gälla om överföringen skedde efter det att förordning (EG) nr 796/2004 trädde i kraft.

Genom undantag från artikel 2.2 ska arealer som återställts till eller anlagts som permanent betesmark, från och med den första omställningsdagen eller anläggandet betraktas som permanent betesmark. Arealerna ska användas för odling av gräs och annat örtartat foder under fem år från omställningsdagen.

3. Den skyldighet för jordbrukarna som anges i punkterna 1 och 2 ska inte gälla i de fall då jordbrukare anlägger permanent betesmark inom ramen för de program som föreskrivs i rådets förordning (EEG) nr 2078/92 (14), rådets förordning (EG) nr 1257/1999 (15) och rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (16).

DEL II

DET INTEGRERADE ADMINISTRATIONS- OCH KONTROLLSYSTEMET

AVDELNING I

SYSTEMKRAV OCH TVÄRVILLKOR

KAPITEL I

Identifierings- och registreringssystem

Artikel 5

Identifiering av jordbrukare

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 19.3 i förordning (EG) nr 73/2009 ska det enhetliga system för registrering av varje jordbrukare som lämnar in en stödansökan som avses i artikel 15.1 f i den förordningen säkerställa en unik identifiering av alla stödansökningar som lämnas in av en och samma jordbrukare.

Artikel 6

Identifiering av jordbruksskiften

1. Det system för identifiering av jordbruksskiften som avses i artikel 17 i förordning (EG) nr 73/2009 ska bygga på referensskiften motsvarande fastighetsskiften eller odlingsenheter, vilket ska säkerställa att varje referensskifte ges en unik identitet.

För varje referensskifte ska det fastställas vilken maximal stödberättigande areal som ska gälla inom systemet med samlat gårdsstöd och systemet för enhetlig arealersättning. De datoriserade geografiska informationssystemen ska utformas på grundval av nationella referenskoordinatsystem. Om flera koordinatsystem används ska dessa vara kompatibla inom var och en av medlemsstaterna.

Medlemsstaterna ska också säkerställa att jordbruksskiftena identifieras på ett tillförlitligt sätt och särskilt kräva att samlade ansökningar förses med de uppgifter eller åtföljs av de handlingar som den behöriga myndigheten fastställer och som gör det möjligt att lokalisera och mäta upp varje enskilt jordbruksskifte.

2. Avseende minst 75 % av de referensskiften som omfattas av en stödansökan ska medlemsstaterna säkra att minst 90 % av arealerna är stödberättigande inom systemet med samlat gårdsstöd eller systemet för enhetlig arealersättning. Denna bedömning ska göras varje år med hjälp av lämpliga statistiska metoder.

Artikel 7

Identifiering och registrering av stödrättigheter

1. Det system för identifiering och registrering av stödrättigheter som föreskrivs i artikel 18 i förordning (EG) nr 73/2009 ska vara ett elektroniskt register på medlemsstatsnivå och ska, särskilt i samband med de dubbelkontroller som avses i artikel 28 i denna förordning, säkerställa en effektiv spårbarhet för stödrättigheter, särskilt avseende följande faktorer:

a)	Innehavare.

Värde.

c)	Datum för fastställande.

d)	Datum för senaste aktivering.

e)	Ursprung, särskilt när det gäller tilldelning, ursprunglig eller nationell reserv, förvärv, arrende och arv.

f)	Typ av stödrättighet, framför allt när det gäller särskilda stödrättigheter enligt artikel 44 i förordning (EG) nr 73/2009 och stödrättigheter som tilldelas enligt artikel 68.1 c i förordning (EG) nr 73/2009.

g)	Eventuella regionala begränsningar.

2. De medlemsstater som har mer än ett utbetalningsställe får besluta att det elektroniska registret ska föras vid utbetalningsställena. I sådana fall ska den berörda medlemsstaten se till att de olika registren är kompatibla.

KAPITEL II

Tvärvillkor

Artikel 8

Kontrollsystem för tvärvillkor

1. Medlemsstaterna ska inrätta ett system som säkerställer effektiv kontroll av efterlevnaden av tvärvillkoren. Systemet ska i överensstämmelse med avdelning III kapitel III i denna förordning särskilt omfatta följande:

I de fall den behöriga kontrollmyndigheten inte är utbetalningsstället, överföring av nödvändig information om de jordbrukare som ansöker om direktstöd, från utbetalningsstället till de specialiserade kontrollorganen eller, i tillämpliga fall, via den samordnande myndighet som avses i artikel 20.3 i förordning (EG) nr 73/2009.

b)	De metoder som ska användas för urvalet av stickprov.

c)	Uppgifter om vilken typ av kontroller som ska genomföras och om deras omfattning.

d)	Kontrollrapporter med uppgifter om upptäckta överträdelser och om överträdelsernas allvar, omfattning och varaktighet samt om huruvida de är återkommande.

e)	I de fall den behöriga kontrollmyndigheten inte är utbetalningsstället, överföring av kontrollrapporter från de specialiserade kontrollorganen, antingen till utbetalningsstället eller till den samordnande myndighet som avses i artikel 20.3 i förordning (EG) nr 73/2009, eller till båda,

f)	Uppgifter om utbetalningsställets tillämpning av systemet för minskning och uteslutning.

2. Medlemsstaterna får också föreskriva ett förfarande enligt vilket jordbrukaren till utbetalningsstället lämnar de uppgifter som fordras för att fastställa vilka krav och normer som jordbrukaren omfattas av.

Artikel 9

Utbetalning av stöd i samband med kontroller av tvärvillkor

När de kontroller av tvärvillkoren som avses i denna del avdelning III kapitel III inte kan avslutas före utbetalning ska eventuella felaktiga utbetalningar återkrävas enligt artikel 80.

AVDELNING II

STÖDANSÖKNINGAR

KAPITEL I

Den samlade ansökan

Artikel 10

Allmänna bestämmelser om den samlade ansökan

1. Medlemsstaterna får besluta att alla ansökningar om stöd enligt avdelningarna III och IV i förordning (EG) nr 73/2009 ska omfattas av en samlad ansökan. I det fallet ska kapitlen II till V i denna avdelning gälla i tillämpliga delar för de särskilda krav som gäller för ansökan om stöd enligt dessa system.

2. Om mer än ett utbetalningsställe ansvarar för förvaltningen av de stödsystem som berörs av en jordbrukares samlade ansökan ska medlemsstaten i fråga vidta lämpliga åtgärder för att säkra att de uppgifter som lämnas i den samlade ansökan görs tillgängliga för samtliga berörda utbetalningsställen.

Artikel 11

Datum för inlämnande av den samlade ansökan

1. En jordbrukare som ansöker om stöd enligt något av systemen för arealstöd får endast lämna in en samlad ansökan per år.

Den jordbrukare som inte ansöker om något stöd inom systemen för arealstöd utan ansöker om stöd inom något av de system som förtecknas i bilaga I till förordning (EG) nr 73/2009 eller stöd enligt artiklarna 85p, 103q och 103r i förordning (EG) nr 1234/2007 ska, om han eller hon eller hon förfogar över jordbruksmark, lämna in en samlad ansökan i vilken de aktuella arealerna anges i enlighet med artikel 13 i denna förordning.

En jordbrukare som endast omfattas av tvärvillkor enligt artiklarna 85t och 103z i förordning (EG) nr 1234/2007 ska lämna in en samlad ansökan för varje kalenderår som tvärvillkoren gäller.

Medlemsstaterna får dock undanta jordbrukare från de skyldigheter som föreskrivs i andra och tredje stycket om de behöriga myndigheterna har tillgång till denna information inom ramen för andra administrations- och kontrollsystem som är förenliga med det integrerade systemet i enlighet med artikel 26 i förordning (EG) nr 73/2009.

2. Den samlade ansökan ska lämnas in senast det datum som fastställs av medlemsstaten, dock senast den 15 maj. Estland, Lettland, Litauen, Finland och Sverige får emellertid fastställa ett senare datum, dock senast den 15 juni.

När datumet fastställs ska medlemsstaten ta hänsyn till den tid som behövs för att få fram alla de uppgifter som behövs för handläggningen och den ekonomiska förvaltningen och se till det planeras in effektiva kontroller.

Enligt det förfarande som avses i artikel 141.2 i förordning (EG) nr 73/2009 kan det tillåtas att de datum som anges i första stycket i denna punkt senareläggs i vissa zoner där de normala datumen inte kan tillämpas på grund av exceptionella klimatförhållanden.

Artikel 12

Den samlade ansökans innehåll

1. Den samlade ansökan ska innehålla alla uppgifter som behövs för att fastställa stödberättigandet, särskilt följande:

a)	Jordbrukarens identitet.

b)	Stödsystemet eller stödsystemen i fråga.

c)	Uppgift om identifiering av stödrättigheterna i enlighet med det identifierings- och registreringssystem som föreskrivs i artikel 7 för systemet med samlat gårdsstöd.

d)	Uppgifter som gör det möjligt att identifiera jordbruksföretagets samtliga jordbruksskiften, deras areal uttryckt i hektar med två decimaler, läge samt, i tillämpliga fall, användning och huruvida de är konstbevattnade,

e)	En försäkran från jordbrukaren om att han eller hon känner till villkoren för stödsystemen i fråga.

2. För den identifiering av stödrättigheter som avses i punkt 1 c ska det i de förtryckta formulär som jordbrukaren tillhandahålls i enlighet med artikel 19.2 i förordning (EG) nr 73/2009 anges stödrättigheternas identifiering enligt det system för identifiering och registrering av stödrättigheter som anges i artikel 7 i denna förordning.

3. För den identifiering av jordbruksföretagets samtliga jordbruksskiften som avses i punkt 1 d ska i de förtryckta formulär som jordbrukaren tillhandahålls i enlighet med artikel 19.2 i förordning (EG) nr 73/2009 anges maximal stödberättigande areal per referensskifte enligt systemet med samlat gårdsstöd eller systemet för enhetlig arealersättning. I det geografiska material som tillhandahålls jordbrukaren enligt den bestämmelsen ska referensskiftenas gränslinjer samt deras unika identifiering anges, och jordbrukaren ska ange läget för varje jordbruksskifte.

4. När ansökan lämnas in ska jordbrukaren ha korrigerat det förtryckta formulär som nämns i punkterna 2 och 3 om ändringar har skett (framför allt överföringar av stödrättigheter i enlighet med artikel 43 i förordning (EG) nr 73/2009) eller om uppgifterna i de förtryckta formulären är felaktiga.

Om referensskiftesområdet är felaktigt angivet ska jordbrukaren för varje jordbruksskifte deklarera den aktuella arealen och vid behov ange referensskiftets nya gränslinjer.

5. Under det första årets tillämpning av systemet med samlat gårdsstöd får medlemsstaterna göra undantag från denna artikel och artikel 13 i denna förordning om stödrättigheterna ännu inte är slutgiltigt fastställda vid sista datum för inlämnande av den samlade ansökan.

De undantag som föreskrivs i första stycket ska också gälla under det första året när nya sektorer införs i systemet med samlat gårdsstöd och stödrättigheterna ännu inte är slutgiltigt fastställda för de berörda jordbrukarna.

Artikel 13

Särskilda krav för den samlade ansökan och deklarationer i samband med vissa markanvändningar

1. Om en jordbrukare avser att producera hampa i enlighet med artikel 39 i förordning (EG) nr 73/2009 ska den samlade ansökan innehålla följande:

a)	Alla uppgifter som behövs för att identifiera de skiften som besås med hampa och uppgift om vilka typer av utsäde som används.

b)	Uppgift om vilka kvantiteter utsäde som används (kg per hektar).

c)	De officiella märken som återfinns på utsädesförpackningen i enlighet med rådets direktiv 2002/57/EG (17), särskilt artikel 12 eller i enlighet med en annan handling som betraktas som likvärdig av medlemsstaten.

Genom undantag från första stycket led c ska märkena lämnas in senast den 30 juni, i de fall då sådden äger rum efter den sista dagen för inlämnande av den samlade ansökan. Om märkena också ska lämnas till andra nationella myndigheter får myndigheterna föreskriva att märkena ska återlämnas till jordbrukaren så snart de har lämnats in i enlighet med den punkten. De återlämnade märkena ska märkas med uppgift om att de använts för en ansökan.

2. Vid ansökan om arealstöd för nötter enligt avdelning IV kapitel 1 avsnitt 4 i förordning (EG) nr 73/2009 ska den samlade ansökan innehålla uppgift om antalet nötträd, uppdelade efter art.

3. Vid ansökan om stöd för stärkelsepotatis enligt avdelning IV kapitel 1 avsnitt 2 i förordning (EG) nr 73/2009 ska den samlade ansökan innehålla en kopia av odlingsavtalet, men medlemsstaterna får föreskriva att kopian ska lämnas in till ett senare datum, dock senast den 30 juni.

4. Vid ansökan om stöd för utsäde enligt avdelning IV kapitel 1 avsnitt 5 i förordning (EG) nr 73/2009 ska den samlade ansökan innehålla följande:

a)	En kopia av odlingsavtalet eller odlingsdeklarationen, men medlemsstaterna får föreskriva att kopian ska lämnas in till ett senare datum, dock senast den 15 september.

b)	Uppgift om vilka typer av utsäde som såtts på varje skifte.

c)	De kvantiteter certifikatutsäde som producerats, uttryckt i enheter à 100 kg med en decimal, men medlemsstaterna får besluta att dessa uppgifter ska lämnas in till ett senare datum, dock senast den 15 juni året efter skörden.

d)	En kopia av styrkande handlingar som visar att de aktuella kvantiteterna utsäde har certifierats officiellt, men medlemsstaterna får besluta att dessa uppgifter ska lämnas in till ett senare datum, dock senast den 15 juni året efter skörden.

5. Vid ansökan om grödspecifikt stöd för bomull enligt avdelning IV kapitel 1 avsnitt 6 i förordning (EG) nr 73/2009 ska den samlade ansökan innehålla följande:

a)	Uppgift om namnet på den sort av bomullsfrö som använts.

b)	Namn och adress för den eventuella godkända branschorganisation som jordbrukaren är medlem av.

6. Vid ansökan om övergångsstöd för frukt och grönsaker enligt avdelning IV kapitel 1 avsnitt 8 i förordning (EG) nr 73/2009 eller om övergångsstöd för bär enligt avsnitt 9 i kapitel 1 ska den samlade ansökan innehålla en kopia av avtalet om bearbetning eller leveransåtagandet enligt artikel 33 i förordning (EG) nr 1121/2009

Medlemsstaterna får besluta att uppgifterna i första stycket ska lämnas in till ett senare datum, dock senast den 1 december det år då ansökan görs.

7. Vid ansökan om arealstöd inom ramen för särskilt stöd ska den samlade ansökan innehålla de handlingar som fastställs av medlemsstaten.

8. De former av markanvändning som avses i artikel 6.2 och artikel 38 i förordning (EG) nr 73/2009 samt i bilaga VI till den förordningen och de areraler som deklarerats för särskilt stöd enligt artikel 68 i förordning (EG) nr 73/2009 ska, i de fall då arealerna i fråga inte behöver deklareras i enlighet med denna artikel, deklareras under en separat rubrik i den samlade ansökan.

Former av markanvändning som varken omfattas av de stödsystem som anges i avdelningarna III, IV och V i förordning (EG) nr 73/2009 eller förtecknas i bilaga VI till den förordningen ska deklareras under en eller flera rubriker för ”annan markanvändning”.

Medlemsstaterna får besluta att första och andra stycket inte ska tillämpas om de behöriga myndigheterna har tillgång till den aktuella informationen inom ramen för andra administrations- och kontrollsystem som är förenliga med det integrerade systemet i enlighet med artikel 26 i förordning (EG) nr 73/2009.

9. Varje medlemsstat ska fastställa vilken minsta areal som ett jordbruksskifte ska omfatta för att kunna komma i fråga för en ansökan. Den minsta arealstorleken får dock inte överstiga 0,3 ha.

Artikel 14

Ändringar av den samlade ansökan

1. Efter det att tidsfristen för inlämnande av den samlade ansökan har löpt ut får enskilda jordbruksskiften eller enskilda stödrättigheter läggas till i den samlade ansökan, på villkor att kraven för de berörda stödsystemen iakttas.

Ändringar av markanvändning eller stödsystem för enskilda jordbruksskiften eller stödrätter som redan har deklarerats i den samlade ansökan får göras på samma villkor.

Om de ändringar som avses i första och andra stycket har betydelse för de styrkande handlingar eller avtal som ska lämnas in ska motsvarande ändringar av dessa handlingar eller avtal också tillåtas.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av de datum som Estland, Lettland, Litauen, Finland och Sverige fastställer för inlämnande av den samlade ansökan i enlighet med artikel 11.2 första stycket ska ändringar som görs i enlighet med punkt 1 i denna artikel anmälas skriftligt till den behöriga myndigheten senast den 31 maj det aktuella kalenderåret, utom för Estland, Lettland, Litauen, Finland och Sverige i fråga om vilka ändringar ska anmälas skriftligt senast den 15 juni, det aktuella kalenderåret.

3. Om den behöriga myndigheten redan har informerat jordbrukaren om oegentligheter i den samlade ansökan eller om den har informerat jordbrukaren om sin avsikt att genomföra en kontroll på plats och om oegentligheter uppdagas vid kontrollen, får inga ändringar i enlighet med punkt 1 tillåtas när det gäller de jordbruksskiften som berörs av oegentligheterna.

KAPITEL II

Ansökan om stödrättigheter

Artikel 15

Tilldelning och ökning av stödrättigheter

1. Ansökningar om tilldelning eller ökning av stödrättigheter inom systemet med samlat gårdsstöd ska lämnas in till det datum som fastställs av medlemsstaterna, dock senast den 15 maj under det första år då systemet med samlat gårdsstöd tillämpas, då kopplade stöd integreras, då artiklarna 46–48 i förordning (EG) nr 73/2009 tillämpas eller de år då artiklarna 41, 57 och 68.1 c i samma förordning tillämpas. Estland, Lettland, Litauen, Finland och Sverige får emellertid fastställa ett senare datum, dock senast den 15 juni.

2. Medlemsstaterna får besluta att ansökan om stödrättigheter ska lämnas in samtidigt med ansökan om utbetalning inom systemet med samlat gårdsstöd.

KAPITEL III

Ansökan om djurbidrag

Artikel 16

Villkor för ansökan om djurbidrag

1. En ansökan om djurbidrag ska innehålla alla uppgifter som behövs för att fastställa stödberättigandet, särskilt följande:

a)	Jordbrukarens identitet.

b)	En hänvisning till den samlade ansökan, om den redan har lämnats in.

c)	Antalet djur av varje typ för vilka stöd söks och, när det gäller nötkreatur, djurens identitetskod.

d)	I tillämpliga fall, ett åtagande av jordbrukaren om att de djur som avses i c på sitt kommer att hållas på jordbruksföretaget under hållandeperioden och uppgifter om var djuren kommer att hållas, inklusive den eller de aktuella perioderna,

e)	I tillämpliga fall, den individuella gränsen eller det individuella taket för de berörda djuren.

I tillämpliga fall, jordbrukarens individuella referenskvantitet för mjölk per den 31 mars eller, om den berörda medlemsstaten beslutar att tillämpa det undantag som föreskrivs i artikel 85 i förordning (EG) nr 1121/2009, den 1 april under det berörda kalenderåret. Om kvantiteten är okänd när ansökan lämnas in, ska uppgift om denna meddelas den behöriga myndigheten snarast möjligt.

g)	En försäkran från jordbrukaren om att han eller hon känner till villkoren för stödet i fråga.

Om ett djur flyttas till en annan plats under hållandeperioden ska jordbrukaren underrätta den behöriga myndigheten om detta skriftligen och i förväg, utom om medlemsstaten i fråga beslutar att informationen inte behöver skickas på villkor att databasen för nötkreatur ger den säkerhet och fungerar på det sätt som krävs för en korrekt förvaltning av de berörda stödsystemen och att informationen i databasen är tillräcklig för att det ska vara möjligt att identifiera var djuret hålls.

2. Medlemsstaterna ska garantera att samtliga djurhållare, utan begränsningar, med rimliga mellanrum och utan onödigt dröjsmål, från de behöriga myndigheterna får information om de uppgifter i databasen för nötkreatur som berör dem eller de djur som de håller. När stödansökan lämnas in ska jordbrukaren intyga att uppgifterna är korrekta och fullständiga eller, i förekommande fall, ändra felaktigheter eller komplettera ofullständiga uppgifter.

3. Medlemsstaterna får besluta att vissa av de uppgifter som avses i punkt 1 inte behöver tas med i stödansökan, om uppgifterna redan har meddelats till den behöriga myndigheten.

Medlemsstaterna får särskilt införa förfaranden enligt vilka uppgifter i databasen för nötkreatur kan användas för stödansökan, förutsatt att databasen för nötkreatur ger den säkerhet och fungerar på det sätt som krävs för en korrekt förvaltning av de berörda stödsystemen. Dessa förfaranden kan bestå i ett system där jordbrukaren får ansöka om stöd för alla djur som, vid ett datum som fastställs av medlemsstaten, berättigar till stöd på grundval av de uppgifter som finns i databasen för nötkreatur. I detta fall ska medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att

a)	i enlighet med de bestämmelser som gäller för stödsystemet i fråga, de datum då de aktuella hållandeperioderna börjar och slutar är klart fastställda och kända av jordbrukaren,

b)	jordbrukaren är medveten om att potentiellt stödberättigande djur som inte är korrekt identifierade och registrerade i systemet för identifiering och registrering av nötkreatur ska räknas som djur för vilka oegentligheter konstaterats enligt artikel 65 i denna förordning.

4. Medlemsstaterna får föreskriva att vissa av de uppgifter som avses i punkt 1 kan eller ska skickas via ett eller flera av medlemsstaterna godkända organ. Jordbrukaren ska dock fortfarande vara ansvarig för de uppgifter som lämnas.

KAPITEL IV

Stöd till producenter av sockerbetor och sockerrör, separat sockerstöd och separat frukt- och grönsaksstöd

Artikel 17

Villkor för ansökan om stöd till producenter av sockerbetor och sockerrör, separat sockerstöd och separat frukt- och grönsaksstöd

1. Jordbrukare som ansöker om det stöd till producenter av sockerbetor och sockerrör som avses i avdelning IV kapitel 1 avsnitt 7 i förordning (EG) nr 73/2009, det separata sockerstöd som avses i artikel 126 i den förordningen eller det separata frukt- och grönsaksstöd som avses i artikel 127 i den förordningen ska lämna in en ansökan om stöd som innehåller alla de uppgifter som krävs för att fastställa stödberättigandet och särskilt följande:

a)	Jordbrukarens identitet.

b)	En försäkran från jordbrukaren om att han eller hon känner till villkoren för stödet i fråga.

Ansökan om stöd till producenter av sockerbetor och sockerrör ska också innehålla en kopia av det leveransavtal som avses i artikel 94 i förordning (EG) nr 73/2009.

2. Stödansökningar enligt punkt 1 ska lämnas in senast det datum som fastställs av medlemsstaten, dock senast den 15 maj eller, när det gäller Estland, Lettland och Litauen, senast den 15 juni.

Medlemsstaterna får föreskriva att en kopia av det leveransavtal som avses i punkt 1 andra stycket får lämnas in separat vid en senare tidpunkt, dock senast den 1 december det år då ansökan görs.

KAPITEL V

Ansökan om annat särskilt stöd än arealstöd och djurbidrag

Artikel 18

Villkor för ansökan om annat särskilt stöd än arealstöd och djurbidrag

1. Jordbrukare som ansöker om särskilt stöd som inte omfattas av de ansökningar som aves i kapitlen I, II och III i denna avdelning ska lämna in ansökningar som ska innehålla alla de uppgifter som krävs för att fastställa stödberättigandet och särskilt följande:

a)	Jordbrukarens identitet.

b)	En försäkran från jordbrukaren om att han eller hon känner till villkoren för stödet i fråga.

c)	De eventuella styrkande handlingar som krävs för att fastställa stödberättigandet inom den aktuella åtgärden.

Stödansökningarna ska skickas in senast till det datum som medlemsstaterna fastställer. Datumet ska fastställas på ett sådant sätt att det finns tid att kontrollera om stödvillkoren uppfylls i enlighet med artikel 29.3 i förordning (EG) nr 73/2009 innan stödet betalas ut.

2. För tillämpningen av punkt 1 c ska ansökan, i de fall då en jordbrukare ansöker om särskilt stöd i samband med en investering, innehålla kopior av samtliga relevanta styrkande handlingar, som fakturor och betalningsbevis. Om inga sådana kopior eller styrkande handlingar kan lämnas in ska de betalningar som jordbrukaren har gjort styrkas med andra handlingar med likvärdigt bevisvärde.

3. För tillämpningen av punkt 1 c ska ansökan, i de fall då en jordbrukare ansöker om särskilt stöd i enlighet med artikel 68.1 a v i förordning (EG) nr 73/2009 och det enskilda stödet baseras på faktiska kostnader eller faktiskt inkomstbortfall, innehålla kopior av samtliga relevanta styrkande handlingar som visar de faktiska extrakostnaderna eller det faktiska inkomstbortfallet i enlighet med artikel 68.2 a i i den förordningen.

4. För tillämpningen av punkt 1 c ska ansökan, i de fall då en jordbrukare ansöker om särskilt stöd i enlighet med artikel 68.1 d i förordning (EG) nr 73/2009, innehålla en kopia av det försäkringsavtal som avses i artikel 13 i förordning (EG) nr 1121/2009 och bevis för att försäkringspremien har betalats.

5. Medlemsstaterna får föreskriva att de kopior och handlingar som avses i punkterna 2, 3 och 4 får lämnas in separat till ett senare datum. Datumet ska fastställas på ett sådant sätt att det finns tid att kontrollera om stödvillkoren uppfylls i enlighet med artikel 29.3 i förordning (EG) nr 73/2009 innan stödet betalas ut.

Artikel 19

Ansökningar från gemensamma fonder

1. En gemensam fond som ansöker om särskilt stöd ska lämna in en stödansökan som ska innehålla alla de uppgifter som krävs för att fastställa stödberättigandet och särskilt följande:

a)	Den gemensamma fondens identitet.

b)	Dokumentation om den händelse som gav upphov till utbetalningen av ersättning till de anslutna jordbrukarna.

c)	Datum då ersättningen till de anslutna jordbrukarna betalades ut.

d)	Identitetsuppgifter för de jordbrukare som fått ersättning från fonden.

e)	Totalt belopp som har betalats ut som ersättning.

f)	En försäkran från den gemensamma fonden om att fonden känner till villkoren för stödet i fråga.

2. Medlemsstaterna ska fastställa ett sista datum för inlämnande av de gemensamma fondernas ansökningar om särskilt stöd. Datumet ska fastställas på ett sådant sätt att det finns tid att kontrollera om stödvillkoren uppfylls i enlighet med artikel 29.3 i förordning (EG) nr 73/2009 innan stödet betalas ut.

KAPITEL VI

Gemensamma bestämmelser

Artikel 20

Förenklade förfaranden

1. Utan att det påverkar tillämpningen av särskilda bestämmelser i denna förordning eller i förordning (EG) nr 73/2009 får medlemsstaterna tillåta eller kräva att alla meddelanden enligt denna förordning, både från jordbrukarna till myndigheterna och omvänt, ska lämnas elektroniskt. I sådana fall ska lämpliga åtgärder vidtas för att säkerställa särskilt följande:

a)	Jordbrukaren har identifierats otvetydigt.

b)	Jordbrukaren uppfyller alla krav inom det berörda stödsystemet.

c)	Överförda uppgifter är tillförlitliga med avseende på en korrekt förvaltning av det berörda stödsystemet. Om de uppgifter som finns i databasen för nötkreatur används ska databasen ge den säkerhet och fungera på det sätt som krävs för en korrekt förvaltning av de berörda stödsystemen.

d)	Om kompletterande handlingar inte kan översändas elektroniskt ska sådana handlingar översändas till de behöriga myndigheterna inom de tidsfrister som gäller för ansökningar som inte överförs elektroniskt.

e)	Det får inte göras någon åtskillnad mellan jordbrukare som inte lämnar in ansökningar elektroniskt och jordbrukare som väljer elektronisk överföring,

2. Medlemsstaterna får på de villkor som anges i punkt 1 föreskriva förenklade förfaranden för inlämnande av stödansökningar om uppgifter redan finns tillgängliga för myndigheterna, särskilt om situationen inte har ändrats sedan ansökan om stöd enligt det berörda stödsystemet senast lämnades in.

3. Om det är möjligt får den behöriga myndigheten vända sig direkt till en informationskälla för att begära in de styrkande handlingar som ska lämnas in tillsammans med stödansökan.

Artikel 21

Korrigeringar av uppenbara fel

Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 11–20 får en stödansökan ändras när som helst efter inlämnandet, om den innehåller uppenbara fel som den behöriga myndigheten godkänner.

Artikel 22

Avvikelse från sista dagen för inlämnande

Om sista dagen för inlämnande av stödansökningar, styrkande handlingar, avtal och deklarationer enligt denna avdelning, eller sista dagen för ändringar av en samlad ansökan, är en helgdag, lördag eller söndag ska, genom undantag från artikel 5.1 i rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71, sista dagen anses infalla påföljande arbetsdag (18).

Första stycket ska också gälla för jordbrukarnas ansökningar inom systemet med samlat gårdsstöd enligt artikel 56 i förordning (EG) nr 73/2009 och för jordbrukarnas ansökningar om stödrättigheter enligt artikel 15 i denna förordning,

Artikel 23

Försenad inlämning

1. Utom vid force majeure och exceptionella omständigheter enligt artikel 75 ska inlämnande av en stödansökan enligt denna förordning efter utgången av den tillämpliga tidsfristen medföra att det stödbelopp som jordbrukaren skulle ha haft rätt till om ansökan lämnats inom tidsfristen, minskas med 1 % per arbetsdag.

Utan att det påverkar särskilda åtgärder som vidtas av medlemsstaterna när det gäller kravet på att styrkande handlingar ska lämnas in i god tid för att möjliggöra planering och genomförande av effektiva kontroller, ska första stycket också gälla dokument, avtal och deklarationer som ska lämnas in till den behöriga myndigheten enligt artiklarna 12 och 13 i de fall sådana handlingar ligger till grund för berättigandet till stödet i fråga. I sådana fall ska minskningen göras på det stödbelopp som ska betalas ut.

Om förseningen överstiger 25 kalenderdagar, ska ansökan inte godtas.

2. Utom i fall av force majeure eller exceptionella omständigheter enligt artikel 75 ska det faktum att en anmälan av en ändring av den samlade ansökan lämnas in efter den sista dag som anges i artikel 14.2 leda till att de belopp som avser den faktiska användningen av de berörda jordbruksskiftena ska minskas med 1 % per arbetsdag.

Ändringar av en samlad ansökan ska godtas endast till och med den sista dag för att lämna in en försenad samlad ansökan som anges i punkt 1 tredje stycket. Om den dagen infaller före eller samtidigt med den sista dagen enligt artikel 14.2, ska ändringar av en samlad ansökan inte godtas efter den dag som avses i artikel 14.2.

Artikel 24

Försenad inlämning av en ansökan om stödrättigheter

Utom i fall av force majeure eller exceptionella omständigheter enligt artikel 75 ska det faktum att en ansökan om stödrättigheter eller om ökning av stödrättigheterna lämnas in efter den sista dag som fastställs i enlighet med i artikel 15 i denna förordning eller i enlighet med artikel 56.1 i förordning (EG) nr 73/2009 leda till en minskning med 3 % per arbetsdag av de belopp som under året ska betalas ut till jordbrukaren för de stödrättigheter som denne tilldelas.

Om förseningen är på mer än 25 dagar ska ansökan inte tas emot och jordbrukaren ska inte tilldelas några stödrättigheter.

Artikel 25

Återkallande av stödansökningar

1. En stödansökan får när som helst skriftligen återkallas helt eller delvis.

Om en medlemsstat utnyttjar de möjligheter som anges i artikel 16.3 andra stycket får medlemsstaten föreskriva att anmälan till databasen för nötkreatur om ett djur som har lämnat jordbruksföretaget får ersätta en skriftlig återkallelse.

2. Om den behöriga myndigheten redan har informerat jordbrukaren om oegentligheter i stödansökan eller om den har underrättat jordbrukaren om sin avsikt att genomföra en kontroll på plats och om oegentligheter uppdagas vid kontrollen, får de delar av stödansökan som berörs av oegentligheterna emellertid inte återkallas.

3. Efter en återkallelse enligt punkt 1 ska den sökande befinna sig i samma situation som han eller hon befann sig i innan stödansökan eller en del av denna lämnades in.

AVDELNING III

KONTROLLER

KAPITEL I

Gemensamma regler

Artikel 26

Allmänna principer

1. De administrativa kontroller och kontroller på plats som föreskrivs i denna förordning ska genomföras på ett sådant sätt att det är möjligt att effektivt kontrollera att villkoren för beviljande av stöd samt de krav och normer som omfattas av tvärvillkoren är uppfyllda.

2. Om jordbrukaren eller dennes företrädare sätter hinder i vägen för kontrollerna på plats ska stödansökan avslås.

Artikel 27

Förhandsanmälan av kontroller på plats

1. Förutsatt att detta inte strider mot kontrollens syfte kan kontroller på plats förhandsanmälas. Förhandsanmälan ska göras så sent som möjligt och får inte göras mer än 14 dagar i förväg. För kontroller på plats som avser ansökningar om djurbidrag får förhandsanmälan inte göras tidigare än 48 timmar i förväg, utom i väl motiverade fall. I de fall där den lagstiftning som gäller för rättsakter och normer avseende tvärvillkor kräver att kontrollerna på plats ska vara oanmälda ska dessa bestämmelser dessutom även gälla för kontroller på plats som avser tvärvillkor.

2. Där så är lämpligt ska kontroller på plats enligt denna förordning genomföras samtidigt med andra kontroller enligt gemenskapslagstiftningen.

KAPITEL II

Kontroller av stödkriterier

Avsnitt I

Administrativa kontroller

Artikel 28

Dubbelkontroller

1. De administrativa kontroller som avses i artikel 20 i förordning (EG) nr 73/2009 ska göra det möjligt att upptäcka oegentligheter, särskilt genom automatiska sökningar med elektroniska hjälpmedel, inbegripet dubbelkontroller, enligt följande:

Kontroller avseende deklarerade stödrättigheter och jordbruksskiften, för att förhindra att ett och samma stöd felaktigt beviljas flera gånger under ett och samma kalenderår eller regleringsår och för att förhindra orättmätig kumulering av stöd inom de system för arealstöd som förtecknas i bilagorna I och V till förordning (EG) nr 73/2009.

b)	Kontroller av stödrättigheterna för att verifiera deras existens och stödberättigandet.

c)	Kontroller som innebär att de jordbruksskiften som deklareras i den samlade ansökan jämförs med de referensskiften som ingår i identifieringssystemet för jordbruksskiften, för att verifiera att arealerna är stödberättigande.

d)	Kontroller som innebär att stödrättigheterna jämförs med den fastställda arealen, för att verifiera att stödrättigheterna åtföljs av motsvarande antal stödberättigande hektar enligt definitionen i artikel 34.2 i förordning (EG) nr 73/2009.

e)	Kontroller som görs med hjälp av databasen för nötkreatur, för att verifiera stödberättigandet och för att förhindra att ett och samma stöd felaktigt beviljas flera gånger under ett och samma kalenderår,

f)	Kontroller som innebär att de jordbruksskiften som deklareras i den samlade ansökan jämförs med de skiften som har varit föremål för officiell undersökning och befunnits uppfylla kraven i artikel 87.1 i förordning (EG) nr 73/2009.

g)	Kontroller som innebär att de jordbruksskiften som deklareras i den samlade ansökan jämförs med de skiften som av medlemsstaten har godkänts för bomullsproduktion i enlighet med artikel 89 i förordning (EG) nr 73/2009.

Kontroller som innebär att man jämför de uppgifter jordbrukarna lämnar i den samlade ansökan om att de är medlemmar i en godkänd branschorganisation med de uppgifter som lämnas enligt artikel 13.5 b i denna förordning och med de uppgifter som överlämnas av de godkända branschorganisationerna i fråga, för att verifiera att jordbrukarna är berättigade till den kontrolleras om de är berättigade till det tillägg till stödet som föreskrivs i artikel 92.2 i förordning (EG) nr 73/2009.

i)	Kontroller som innebär att de uppgifter som anges i det leveransavtal som avses i artikel 94 i förordning (EG) nr 73/2009 jämförs med de leveransuppgifter som lämnas av sockerproducenten.

2. Eventuella indikationer på oegentligheter som framkommer till följd av en dubbelkontroll ska följas upp med lämpliga administrativa förfaranden och, vid behov, kontroller på plats.

3. Om två eller flera jordbrukare ansöker om stöd enligt samma stödsystem för ett och samma referensskifte och den totala deklarerade arealen överstiger jordbruksarealen, men skillnaden ligger innanför den toleransgräns som fastställs enligt artikel 34.1, får medlemsstaterna besluta om en proportionell minskning av de berörda arealerna. De berörda jordbrukarna får i detta fall överklaga beslutet om minskning av arealen och därvid ange som skäl att en av de andra aktuella jordbrukarna på deras bekostnad har deklarerat arealer som går utöver denna toleransgräns.

Artikel 29

Administrativa kontroller beträffande särskilt stöd

1. När det gäller de åtgärder som ingår i det särskilda stödet och för vilka det är tekniskt möjligt att göra administrativa kontroller ska samtliga ansökningar kontrolleras. Kontrollerna ska särskilt avse följande aspekter:

a)	Villkoren för berättigande till särskilt stöd är uppfyllda.

b)	Det förekommer ingen dubbelfinansiering via andra gemenskapsordningar.

c)	Det förekommer ingen överkompensation till jordbrukarna när det gäller det stöd som föreskrivs i artikel 70.3 och 71.7 i förordning (EG) nr 73/2009.

d)	De eventuella styrkande handlingar som krävs har lämnats in och bevisar stödberättigandet.

2. I lämpliga fall får medlemsstaterna använda sig av styrkande dokument och underlag från andra instanser, organ eller organisationer för kontrollerna av stödberättigandet. Medlemsstaterna bör dock försäkra sig om att de aktuella instanserna, organen eller organisationerna fungerar på ett sätt som ger garantier för att det går att kontrollera att stödkriterierna iakttagits.

Avsnitt II

Kontroller på plats

Underavsnitt I

Gemensamma bestämmelser

Artikel 30

Kontrollandel

1. Det sammanlagda antalet kontroller på plats som genomförs per år ska omfatta minst 5 % av alla jordbrukare som ansöker om stöd inom systemet med samlat gårdsstöd, systemet för samlad arealersättning eller om arealstöd inom ramen för särskilt stöd. Medlemsstaterna ska se till att kontrollerna på plats omfattar minst 3 % av alla jordbrukare som ansöker om stöd enligt något av de andra system för arealstöd som anges i avdelningarna III, IV och V i förordning (EG) nr 73/2009.

2. Det totala antalet kontroller på plats som genomförs varje år ska minst omfatta följande:

Den minimiandel kontroller på 30 % eller 20 % av de arealer som deklareras för produktion av hampa som anges i artikel 39 i förordning (EG) nr 73/2009.

Om en medlemsstat redan har infört ett system för förhandsgodkännande av sådan odling och har underrättat kommissionen om sina föreskrifter och villkor för systemet innan förordning (EG) nr 796/2004 trädde ikraft ska alla ändringar av föreskrifterna och villkoren anmälas till kommissionen utan dröjsmål.

5 % av alla jordbrukare som ansöker om stöd inom stödsystemen för nötkreatur, stöd per djur för nötkreatur eller per djurenhet för nötkreatur i form av särskilt stöd eller om särskilt stöd som baseras på den individuella mjölkkvot som fastställs i enlighet med artikel 65 i förordning (EG) nr 1234/2007 eller om särskilt stöd som baseras på den faktiska mjölkproduktionen. Om databasen för nötkreatur inte ger den säkerhet eller fungerar på det sätt som krävs för en korrekt förvaltning av de berörda stödsystemen ska procentsatsen dock ökas till 10 %.

Kontrollerna på plats ska per stödsystem även omfatta minst 5 % av alla djur för vilka stöd söks.

5 % av alla jordbrukare som ansöker om stöd inom stödsystemet för får och getter och stöd per djur eller per djurenhet i form av särskilt stöd. Kontrollerna på plats ska omfatta minst 5 % av alla djur för vilka det ansöks om stöd. Om databasen för får och getter enligt artikel 8 i förordning (EG) nr 21/2004 inte ger den säkerhet eller fungerar på det sätt som krävs för en korrekt förvaltning av de berörda stödsystemen ska procentsatsen dock ökas till 10 % av jordbrukarna.

d)	10 % av alla jordbrukare som ansöker om annat särskilt stöd än det som avses i punkt 1 och leden b och c i denna punkt, med undantag för den åtgärd som avses i artikel 68.1 d i förordning (EG) nr 73/2009.

e)	10 % av de övriga instanser, organ eller organisationer som lämnar in bevis för att stödkriterierna har iakttagits i enlighet med artikel 29.2.

f)	100 % av de gemensamma fonder som ansöker om stöd enligt artikel 68.1 e i förordning (EG) nr 73/2009.

20 % av de branschorganisationer som har godkänts i enlighet med artikel 91 i förordning (EG) nr 73/2009 och som jordbrukarna, i sina samlade ansökningar om det grödspecifika stödet för bomull i enlighet med avdelning IV kapitel 1 avsnitt 6 i förordning (EG) nr 73/2009, har angivit att de är medlemmar av.

När det gäller ansökningar om det stöd till producenter av sockerbetor och sockerrör enligt avdelning IV kapitel 1 avsnitt 7 i förordning (EG) nr 73/2009, ska de kontroller som görs vid sockertillverkarens anläggning av den kvantitet kvotsocker som framställts ur sockerbetor och sockerrör och levererats enligt artikel 94 i den förordningen avse minst 5 % av de sökande som levererar till den berörde tillverkaren.

3. Om det vid kontroller på plats konstateras betydande oegentligheter inom ett stödsystem, en region eller del av region, ska den behöriga myndigheten i lämplig utsträckning öka antalet kontroller på plats under det aktuella året och den andel jordbrukare som ska kontrolleras på plats under påföljande år.

4. Om det föreskrivs att vissa delar av kontrollen på plats kan genomföras som stickprovskontroll, ska denna genomföras på ett sätt som säkerställer en tillförlitlig och representativ kontrollnivå. Medlemsstaterna ska fastställa kriterier för urvalet av stickprovet. Om stickprovet visar på oegentligheter ska dess omfattning och räckvidd utökas i lämplig omfattning.

Artikel 31

Urval av stickprovet

1. Ett stickprov för de kontroller på plats som ska göras enligt denna förordning ska sammanställas av den behöriga myndigheten på grundval av en riskanalys och representativa stödansökningar.

För att säkra att stickprovet är representativt ska medlemsstaterna slumpmässigt välja ut 20–25 % av det minsta antal jordbrukare som är föremål för kontroller på plats enligt artikel 30.1 och 30.2.

Om antalet jordbrukare som ska kontrolleras på plats är större än det minsta antal jordbrukare som ska kontrolleras på plats enligt artikel 30.1 och 30.2 får antalet slumpvis utvalda jordbrukare i det kompletterande provet inte överskrida 25 %.

2. Riskanalysens effektivitet ska bedömas och analyseras årligen enligt följande:

a)	Varje riskfaktors relevans fastställs.

b)	Resultaten från det riskbaserade stickprovet jämförs med det slumpvisa stickprovet enligt punkt 1 andra stycket.

c)	Den särskilda situationen i varje medlemsstat beaktas.

3. Den behöriga myndigheten ska föra register över orsakerna till att en viss jordbrukare väljs ut för en kontroll på plats. Den inspektör som genomför kontrollen på plats ska vara informerad om orsakerna innan kontrollen på plats inleds.

4. En del av stickprovet kan i tillämpliga fall tas fram före utgången av den aktuella ansökningsperioden, på grundval av tillgängliga uppgifter. Det preliminära urvalet ska kompletteras när samtliga relevanta ansökningar finns tillgängliga.

Artikel 32

Kontrollrapport

1. För varje kontroll på plats enligt detta avsnitt ska en kontrollrapport upprättas som gör det möjligt att närmare granska kontrollbesökets detaljer. Rapporten ska särskilt innehålla följande:

a)	Vilka stödsystem och stödansökningar som har kontrollerats.

b)	Vilka personer som närvarade.

c)	De jordbruksskiften som kontrollerades eller mättes upp samt mätresultatet för varje uppmätt jordbruksskifte, och de mätmetoder som användes.

Antalet djur och djurtyper som noterades och, i förekommande fall, numren på öronmärkena, uppgifter i registret och i databaserna för nötkreatur respektive får och getter och i andra styrkande handlingar som kontrollerats, samt resultaten av dessa kontroller och, i förekommande fall, särskilda iakttagelser beträffande enskilda djur och/eller deras identitetskod.

e)	Uppgift om huruvida besöket var anmält i förväg till jordbrukaren och, i så fall, hur lång tid i förväg.

f)	Uppgifter om eventuella särskilda kontrollåtgärder som ska utföras inom ramen för enskilda stödsystem.

g)	Uppgifter om andra kontrollåtgärder som har genomförts.

2. Jordbrukaren ska ges möjlighet att underteckna rapporten, för att bekräfta sin närvaro vid kontrollen, och för att lämna synpunkter på innehållet. Om oegentligheter konstateras, ska jordbrukaren få en kopia av kontrollrapporten.

Om kontrollen på plats sker genom fjärranalys i enlighet med artikel 35, får medlemsstaten besluta att inte ge jordbrukaren eller dennes företrädare möjlighet att underteckna kontrollrapporten om inga oegentligheter uppdagas under denna kontroll. Om oegentligheter uppdagas till följd av sådan kontroll ska möjlighet ges att underteckna rapporten innan den behöriga myndigheten fattar beslut om eventuell minskning eller uteslutning.

Underavsnitt II

Kontroller på plats av den samlade ansökan när det gäller stödsystem för arealstöd

Artikel 33

Inslag i kontrollerna på plats

Kontroller på plats ska omfatta alla jordbruksskiften för vilka stöd söks inom de stödsystem som förtecknas i bilaga I till förordning (EG) nr 73/2009, utom skiften som berörs av ansökningar om stöd för utsäde enligt artikel 87 i den förordningen. Det faktiska fastställandet av de arealer som ingår i kontrollen på plats får dock begränsas till en stickprovskontroll som omfattar minst 50 % av de skiften för vilka en ansökan har lämnats in enligt de stödsystem som anges i avdelningarna III, IV och V i förordning (EG) nr 73/2009, förutsatt att stickprovet garanterar en pålitlig och representativ kontrollnivå, både avseende den kontrollerade arealen och det sökta stödet. När stickprovskontrollen avslöjar oegentligheter ska stickprovets omfattning av faktiskt kontrollerade jordbruksskiften utökas.

Medlemsstaterna får använda fjärranalys enligt artikel 35 och det globala systemet för satellitnavigering i de fall detta är möjligt.

Artikel 34

Fastställande av arealer

1. Jordbruksskiftenas areal ska bestämmas på ett sätt som garanterar mätningar som håller en kvalitet som minst motsvarar den som krävs enligt tillämpliga tekniska normer som utarbetats på gemenskapsnivå.

En toleransgräns för mätningarna ska fastställas till högst 1,5 meter utanför jordbruksskiftets omkrets. Den högsta toleransen för varje jordbruksskifte får i absoluta tal dock inte överstiga 1,0 hektar.

2. Ett jordbruksskiftes totala areal får beaktas endast om den fullt ut används i enlighet med vad som är brukligt i den berörda medlemsstaten eller regionen. I övriga fall ska den faktiskt använda arealen beaktas.

I regioner där vissa landskapselement, särskilt häckar, diken och murar, traditionellt är en del av goda jordbruksmetoder och gott markutnyttjande, får medlemsstaterna besluta att motsvarande areal ska anses ingå i den fullt ut använda arealen, förutsatt att den inte överskrider en sammanlagd bredd som ska fastställas av medlemsstaterna. Denna bredd ska motsvara den traditionella bredden i regionen i fråga, men den får inte överstiga två meter.

I de fall en medlemsstat, före denna förordnings ikraftträdande, i enlighet med artikel 30.2 tredje stycket i förordning (EG) nr 796/2004 har meddelat kommissionen en bredd på mer än två meter får den bredden emellertid fortfarande tillämpas.

3. Alla element som ingår i de rättsakter som förtecknas i bilaga II till förordning (EG) nr 73/2009 eller som ingår i god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt artikel 6 i den förordningen och bilaga III till den förordningen ska ingå i den totala arealen för ett jordbruksskifte.

4. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 34.2 i förordning (EG) nr 73/2009 ska ett jordbruksskifte som innehåller träd anses vara stödberättigande areal inom systemen för arealstöd, förutsatt att jordbruksverksamheten eller, i tillämpliga fall, den planerade produktionen kan utföras på ett liknande sätt som på skiften utan träd i samma område.

5. Om en areal används gemensamt, ska de behöriga myndigheterna på ett fiktivt sätt fördela denna areal mellan de enskilda jordbrukarna i förhållande till deras användning av den eller till rätten till sådan användning.

6. Jordbruksskiftenas stödberättigande ska kontrolleras med lämpliga hjälpmedel. För detta ändamål ska vid behov kompletterande styrkande handlingar begäras in.

Artikel 35

Fjärranalys

1. Medlemsstater som utnyttjar den möjligheten som ges i artikel 33 andra stycket att genomföra kontroller på plats genom fjärranalys ska

a)	utföra bildanalys av satellit- eller flygbilder över samtliga jordbruksskiften i den ansökan som ska kontrolleras för att bestämma marktäcket och för att mäta arealen,

b)	utföra fysiska kontroller på plats av alla jordbruksskiften för vilka bildanalysen inte tillåter kontroll av deklarationens riktighet på ett för den behöriga myndigheten godtagbart sätt.

2. De ytterligare kontroller som avses i artikel 30.3 ska genomföras som traditionella kontroller på plats, om det under det aktuella året inte längre är möjligt att genomföra dem med fjärranalys.

Artikel 36

Kontroller på plats i samband med särskilda stödrättigheter

Medlemsstaterna ska fastställa förfaranden för kontroller på plats hos jordbrukare som deklarerar särskilda stödrättigheter i syfte kontrollera att skyldigheten att aktivera stödrättigheterna enligt artikel 44 i förordning (EG) nr 73/2009 är uppfylld.

Artikel 37

Omfattning av kontroller på plats som avser ansökningar om stöd för utsäde

Kontroller på plats som avser ansökningar om stöd för utsäde enligt artikel 87 i förordning (EG) nr 73/2009 ska särskilt omfatta följande:

Hos jordbrukare som ansöker om stöd ska det göras

i)	kontroller av alla skiften för att verifiera art eller sortgrupp av utsäde som såtts på varje deklarerat skifte,

ii)	kontroller av handlingar för att åtminstone verifiera första destination för det utsäde för vilket stöd har sökts,

iii)	andra kontroller som medlemsstaten bedömer vara nödvändiga för att säkerställa att stöd inte betalas för ocertifierat utsäde eller utsäde från tredjeländer.

Om utsädets första destination är en förädlings- eller utsädesanläggning ska ytterligare kontroller göras på anläggningen för att säkerställa

i)	att utsädet har inköpts och betalats av förädlings- eller utsädesanläggningen i enlighet med odlingsavtalet,

ii)	att betalningen för utsädet är registrerad i förädlings- eller utsädesanläggningens ekonomiska bokföring,

iii)	att utsädet har saluförts för sådd. I detta syfte ska det göras fysiska kontroller och dokumentkontroller av förädlings- eller utsädesanläggningens lager och ekonomiska bokföring.

c)	I tillämpliga fall ska kontroller göras hos slutanvändarna.

I första stycket led b iii avses med saluföring: hålla tillgängligt eller i lager, i försäljningssyfte förevisa eller utbjuda till försäljning, sälja eller leverera till annan person.

Artikel 38

Kontroller på plats av godkända branschorganisationer

Vid kontroller på plats av godkända branschorganisationer i samband med ansökningar om grödspecifikt stöd för bomull enligt avdelning IV kapitel 1 avsnitt 6 i förordning (EG) nr 73/2009, ska efterlevnaden av kriterierna för godkännande av dessa organisationer och deras medlemsförteckningar kontrolleras.

Artikel 39

Kontroller på plats av sockertillverkare

Vid kontroller på plats av sockertillverkare som ansöker om stöd till producenter av sockerbetor och sockerrör enligt avdelning IV kapitel 1 avsnitt 7 i förordning (EG) nr 73/2009 ska följande kontrolleras:

a)	Uppgifterna i de leveransavtal som jordbrukaren visar.

b)	Riktigheten i de uppgifter om leveranser som har lämnats till den behöriga myndigheten.

c)	Certifieringen av de vågar som används vid leveranser.

d)	Resultatet av de officiella laboratorieanalyser som görs för att fastställa procentandelen sackaros i de sockerbetor och sockerrör som levereras.

Artikel 40

Kontroll av halten av tetrahydrokannabinol i odlad hampa

1. Den metod som medlemsstaterna ska använda för att kontrollera halten av tetrahydrokannabinol (THC) i grödan, i enlighet med artikel 39 i förordning (EG) nr 73/2009, ska vara den som anges i bilaga I till den här förordningen.

2. Den behöriga myndigheten i medlemsstaten ska föra ett register över resultaten av kontrollerna av halterna av tetrahydrokannabinol. Registret ska, som ett minimikrav, för varje sort innehålla uppgifter om resultatet av analysen av tetrahydrokannabinolhalten, uttryckt med två decimaler, vidare uppgifter om den metod som har använts, om hur många analyser som har gjorts, om vid vilken tidpunkt stickprovet togs och om de åtgärder som har vidtagits på nationell nivå.

Om halten av tetrahydrokannabinol i ett prov överskrider det gränsvärde som anges i artikel 39.1 i förordning (EG) 73/2009 ska medlemsstaten senast den 15 november det aktuella regleringsåret, på elektronisk väg på det formulär som kommissionen tillhandahållit, skicka in en rapport till kommissionen om resultaten av samtliga analyser av halten av tetrahydrokannabinol i den aktuella sorten. Rapporten ska, för varje prov, innehålla uppgifter om resultatet av analysen av tetrahydrokannabinolhalten, uttryckt med två decimaler, vidare uppgifter om den metod som har använts, om hur många analyser som har gjorts, om vid vilken tidpunkt stickprovet togs och om de åtgärder som har vidtagits på nationell nivå.

3. Om ett genomsnitt av alla prov avseende en viss sort överskrider det gränsvärde för halten av tetrahydrokannabinol som anges i artikel 39.1 i förordning (EG) nr 73/2009 ska medlemsstaten tillämpa förfarande B i bilaga I till denna förordning avseende den berörda sorten under nästa regleringsår. Förfarandet ska också tillämpas under de efterföljande regleringsåren utom om samtliga analysresultat för den aktuella sorten visar en tetrahydrokannabinolhalt som är lägre än det gränsvärde som anges i artikel 39.1 i förordning (EG) nr 73/2009.

Om ett genomsnitt av alla prov avseende en viss sort för andra året i följd överskrider det gränsvärde för halten av tetrahydrokannabinol som anges i artikel 39.1 i förordning (EG) nr 73/2009 ska medlemsstaten ansöka om tillstånd att förbjuda saluföringen av sorten i enlighet med artikel 18 i rådets direktiv 2002/53/EG (19). Ansökan ska skickas till kommissionen senast den 15 november under det aktuella regleringsåret. Från och med det efterföljande året ska sorten inte komma i fråga för direktstöd i den aktuella medlemsstaten.

4. För att möjliggöra de kontroller som avses i punkterna 1, 2 och 3 ska hampodlingar bibehållas under normala odlingsförhållanden enligt lokal praxis under minst tio dagar efter det att blomningen har upphört.

Medlemsstaten får dock tillåta att hampa skördas från det att blomningen har börjat fram till utgången av perioden på tio dagar efter det att blomningen har upphört, på villkor att en inspektör för varje berört skifte markerar representativa delar som ska bibehållas i åtminstone tio dagar efter det att blomningen upphör för att kunna kontrolleras i enlighet med den metod som anges i bilaga I.

Underavsnitt III

Kontroller på plats av ansökningar om djurbidrag

Artikel 41

Val av tidpunkt för kontroller på plats

1. Minst 60 % av minimiandelen kontroller på plats enligt artikel 30.2 b andra stycket ska genomföras under den hållandeperiod som anges i det aktuella stödsystemet. Den återstående procentandelen kontroller på plats ska fördelas över året.

Om hållandeperioden infaller innan ansökan lämnas in eller om den inte kan fastställas i förväg ska kontroller på plats enligt artikel 30.2 b andra stycket fördelas över året.

2. Minst 50 % av minimiandelen kontroller på plats enligt artikel 30.2 c ska genomföras under hållandeperioden. I medlemsstater där det system som inrättats genom förordning (EG) nr 21/2004 beträffande får och getter inte genomförts och tillämpas fullt ut, särskilt när det gäller identifiering och korrekt registerhållning, ska minimiandelen kontroller på plats dock genomföras i full utsträckning under hållandeperioden.

Artikel 42

Omfattning av kontroller på plats

1. Kontroller på plats ska omfatta alla djur för vilka ansökningar har lämnats in enligt de stödsystem som ska kontrolleras och, i fråga om kontroller av stödsystemen för nötkreatur, även nötkreatur som ännu inte omfattas av en stödansökan.

Kontroller på plats ska särskilt omfatta kontroll av att antalet djur som finns på jordbruksföretaget för vilka ansökningar har lämnats in och att antalet nötkreatur som ännu inte omfattas av någon ansökan motsvarar det antal djur som förts in i registren och, beträffande nötkreatur, det antal djur som anmälts till databasen för nötkreatur.

2. I fråga om stödsystemen för nötkreatur ska det kontrolleras

att registeruppgifterna är korrekta liksom anmälningarna till databasen för nötkreatur, på grundval av en stickprovskontroll av styrkande handlingar såsom inköps- och försäljningsfakturor, slaktintyg, veterinärintyg och i tillämpliga fall djurpass, avseende djur för vilka stödansökningar lämnats in under de sex månader som föregår kontrollen på plats; om avvikelser konstateras ska kontrollen dock utökas till de tolv månader som föregår kontrollen på plats,

att uppgifterna i databasen för nötkreatur motsvarar registeruppgifterna, på grundval av en stickprovskontroll av djur för vilka stödansökningar lämnats in under de sex månader som föregår kontrollen på plats, om avvikelser konstateras ska kontrollen dock utökas till de tolv månader som föregår kontrollen på plats,

c)	att alla djur som finns på jordbruksföretaget och som fortfarande hålls inom ramen för en hållandeperiod berättigar till det sökta stödet,

d)	att alla nötkreatur som finns på jordbruksföretaget är identifierade med öronmärke, i tillämpliga fall är försedda med djurpass samt är registerförda och anmälda till databasen för nötkreatur.

Kontrollerna enligt led d ska genomföras individuellt för varje enskilt nötkreatur av hankön som fortfarande hålls inom ramen för en hållandeperiod och för vilket en stödansökan har lämnats in avseende det särskilda handjursbidraget, med undantag för de ansökningar som lämnats in enligt artikel 110.6 i förordning (EG) nr 73/2009. I alla övriga fall kan kontrollen av att uppgifterna i djurpassen, i registret samt i anmälan till databasen är korrekta kontrolleras genom en stickprovskontroll.

3. I fråga om stödsystemen för får och getter ska det

a)	på grundval av registret kontrolleras att samtliga djur, för vilka stödansökningar lämnats in, har hållits på jordbruksföretaget under hela hållandeperioden,

på grundval av ett stickprov av styrkande handlingar såsom inköps- och försäljningsfakturor och veterinärintyg för de sex månader som föregår kontrollen på plats kontrolleras att registeruppgifterna för de sex månader som föregår kontrollen på plats är korrekta; om avvikelser konstateras ska kontrollen dock utökas till de tolv månader som föregår kontrollen på plats.

Artikel 43

Kontrollåtgärder när det gäller kontroller på plats i slakterier

1. När det gäller det särskilda handjursbidraget enligt artikel 110.6 i förordning (EG) nr 73/2009 och slaktbidraget enligt artikel 116 i den förordningen, samt om en medlemsstat utnyttjar möjligheterna enligt artikel 53 i den förordningen, ska det göras kontroller på plats i slakterierna. I så fall ska medlemsstaterna genomföra kontroller på plats antingen

a)	i minst 30 % av alla slakterier, som valts ut på grundval av en riskanalys, varvid kontrollerna ska omfatta ett urval på 5 % av det totala antalet nötkreatur som slaktats på det berörda slakteriet under de tolv månader som föregår kontrollen på plats, eller

i minst 20 % av de slakterier som i förväg godkänts enligt särskilda av medlemsstaterna fastställda tillförlitlighetskriterier och som valts ut på grundval av en riskanalys, varvid kontrollerna ska omfatta ett urval på 2 % av det totala antalet nötkreatur som slaktats på det berörda slakteriet under de tolv månader som föregår kontrollen på plats.

2. Slakterikontrollerna på plats ska omfatta en efterhandsgranskning av dokument, en jämförelse med uppgifterna i databasen för nötkreatur samt en kontroll av de sammanfattningar avseende slaktintyg, eller uppgifter som ersätter dessa, som skickats till övriga medlemsstater i enlighet med artikel 78.3 i förordning (EG) nr 1121/2009.

3. Slakterikontrollerna på plats ska dessutom omfatta fysisk kontroll av slaktförfarandena, vilken ska utföras på dagen för kontrollen på plats på grundval av ett stickprov. Vid behov ska det kontrolleras om de slaktkroppar som vägs är stödberättigande.

Artikel 44

Kontrollåtgärder när det gäller bidrag som beviljas efter export

1. När det gäller slaktbidrag för nötkreatur som exporteras till tredjeland i enlighet med artikel 116 i förordning (EG) nr 73/2009 och om en medlemsstat utnyttjar möjligheterna enligt artikel 53 i den förordningen, ska all lastning kontrolleras på plats, vilket ska genomföras enligt följande:

a)	Vid lastningen ska det kontrolleras att alla nötkreatur är identifierade med öronmärken; dessutom ska minst 10 % av dessa nötkreatur kontrolleras individuellt med avseende på identitet.

Då lasten avgår från gemenskapens territorium ska följande kontrolleras:

i)	Att den officiella tullförseglingen, om en sådan anbringats på transportmedlet, är oskadad. Om förseglingen är oskadad, ska stickprovskontroller bara genomföras om det råder tvivel om huruvida lasten uppfyller kraven i bestämmelserna.

ii)	Om ingen officiell tullförsegling har anbringats på transportmedlet eller om en tullförsegling är skadad, ska en förnyad kontroll göras av minst 50 % av de nötkreatur som kontrollerades individuellt vid lastningen.

2. Djurpassen ska överlämnas till den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 6.5 i förordning (EG) nr 1760/2000.

3. Utbetalningsstället ska utifrån betalningsregistret och andra tillgängliga uppgifter granska stödansökningarna, och särskilt uppmärksamma exportrelaterade dokument och kommentarer från behöriga kontrollmyndigheter samt kontrollera att djurpassen har överlämnats i enlighet med punkt 2.

Artikel 45

Särskilda bestämmelser om kontrollrapporterna

1. Om medlemsstaterna genomför kontroller på plats enligt den här förordningen och samtidigt genomför inspektioner enligt förordning (EG) nr 1082/2003, ska kontrollrapporten enligt artikel 32 i den här förordningen kompletteras med rapporter i enlighet med artikel 2.5 i förordning (EG) nr 1082/2003.

2. När det gäller slakterikontroller på plats enligt artikel 43.1 och 43.2, får kontrollrapporten enligt artikel 32 bestå av en notering i slakteriets redovisningssystem av vilka djur som kontrollerats. När det gäller fysiska kontroller enligt artikel 43.3, ska rapporten bl.a. innehålla identitetskoder, slaktkroppsvikter samt slaktdatum för alla djur som slaktats och kontrollerats den dag kontrollen på plats ägde rum.

3. När det gäller kontroller enligt artikel 44, behöver kontrollrapporten bara innehålla uppgift om de djur som kontrollerats på detta sätt.

4. Om det vid kontroller på plats enligt den här förordningen konstateras fall där bestämmelserna i avdelning I i förordning (EG) nr 1760/2000 eller förordning (EG) nr 21/2004 inte följts, ska kopior av kontrollrapporten enligt artikel 32 i den här förordningen utan dröjsmål skickas till de myndigheter som har ansvaret för att genomföra de förordningarna.

Underavsnitt IV

Kontroller på plats av särskilt stöd

Artikel 46

Särskilda bestämmelser rörande särskilt stöd

1. När det gäller särskilt stöd enligt artikel 68 i förordning (EG) nr 73/2009 ska medlemsstaterna tillämpa bestämmelserna i denna avdelning. Om bestämmelserna inte går att tillämpa på grund av det aktuella stödsystemets struktur, ska medlemsstaterna införa kontroller som garanterar en kontrollnivå motsvarande den nivå som fastställs i denna avdelning.

Medlemsstaterna ska särskilt

vid kontroll av ansökningar om stöd genom gemensamma jordbruksfonder enligt artikel 68.1 e i förordning (EG) nr 73/2009 verifiera att

i)	jordbrukarna faktiskt var berättigade till det stöd som betalats ut genom fonden,

ii)	ersättningen verkligen betalades ut till anslutna jordbrukare i enlighet med artikel 71 i förordning (EG) nr 73/2009,

b)	vid kontroll på platsen av investeringsåtgärder som kommer att omfattas av särskilt stöd enligt artikel 68 i förordning (EG) nr 73/2009, verifiera att investeringen har genomförts.

Kontroller enligt andra stycket led a får genomföras på grundval av ett urval omfattande minst 10 % av de berörda jordbrukarna.

2. Kontroller på gårdsnivå kan ersättas med administrativa kontroller eller kontroller på tjänste- eller organisationsnivå som resulterar i underlag som möjliggör kontroll av att kriterierna för stödberättigande enligt artikel 29.2 har efterlevts, förutsatt att medlemsstaten ser till att dessa kontroller är minst lika effektiva som kontroller på plats.

KAPITEL III

Kontroller avseende tvärvillkor

Avsnitt I

Gemensamma bestämmelser

Artikel 47

Allmänna bestämmelser om tvärvillkor

1. I detta kapitel ska med upprepad överträdelse avses en överträdelse av samma krav, norm eller skyldighet enligt artikel 4 som konstateras mer än en gång under en period av tre kalenderår, förutsatt att jordbrukaren har uppmärksammats på den tidigare överträdelsen och, med hänsyn till omständigheterna, har haft möjlighet att åtgärda den tidigare överträdelsen.

2. Överträdelsens omfattning ska fastställas bland annat med hänsyn till huruvida överträdelsen har långtgående verkningar eller bara berör jordbruksföretaget i fråga.

3. Överträdelsens allvar ska framför allt bero på hur stora följder överträdelsen har fått med hänsyn till syftet med kravet eller normen i fråga.

4. Överträdelsens varaktighet ska i första hand bedömas utifrån hur länge effekterna är kännbara eller vilka möjligheter det finns att komma till rätta med dem på ett rimligt sätt.

Artikel 48

Behörig kontrollmyndighet

1. De specialiserade kontrollorganen ska ha ansvaret för kontrollerna av att kraven och normerna i fråga är uppfyllda.

Det ska vara utbetalningsställets ansvar att i varje enskilt fall besluta om minskningar av eller uteslutningar från stöd i enlighet med kapitel III i avdelning IV.

2. Genom avvikelse från punkt 1 får medlemsstaterna besluta att kontroll av samtliga eller vissa krav, normer, rättsakter eller tvärvillkorsområden ska utföras av utbetalningsstället, förutsatt att kontrollerna är minst lika effektiva som när de utförs av ett specialiserat kontrollorgan.

Avsnitt II

Administrativa kontroller

Artikel 49

Administrativa kontroller

Medlemsstaterna får besluta att utföra administrativa kontroller mot bakgrund av de krav, normer, rättsakter eller tvärvillkorsområden som berörs, särskilt om detta redan är föreskrivet enligt de kontrollsystem som är tillämpliga på respektive krav, norm, rättsakt eller tvärvillkorsområde.

Avsnitt III

Kontroller på plats

Artikel 50

Minsta kontrollandel

1. Den behöriga kontrollmyndigheten ska kontrollera efterlevnaden av de krav och normer som ingår i dess ansvarsområde hos minst 1 % av alla jordbrukare som lämnar in stödansökningar inom ramen för system för direktstöd i den mening som avses i artikel 2 d i förordning (EG) nr 73/2009 och som den behöriga kontrollmyndigheten ansvarar för. Den behöriga kontrollmyndigheten ska även kontrollera efterlevnaden av de krav och normer som ingår i dess ansvarsområde hos minst 1 % av alla de jordbrukare som är skyldiga att under det aktuella kalenderåret iaktta tvärvillkor i enlighet med artiklarna 85t och 103z i förordning (EG) nr 1234/2007 och som står under den behöriga kontrollmyndighetens ansvar.

Den minimiandel kontroller som anges i första stycket kan uppnås för varje behörig kontrollmyndighet eller för varje rättsakt eller norm eller rättsakts- eller normgrupp. I fall där kontrollerna inte genomförs av utbetalningsställena i enlighet med artikel 48 kan denna minsta kontrollandel dock även uppnås för varje enskilt utbetalningsställe.

Om det i lagstiftningen rörande rättsakten och normerna redan fastställs en minimiandel kontroller, ska den kontrollandelen tillämpas i stället för den minimiandel som anges i första stycket. Medlemsstaterna kan alternativt besluta att fall av bristande efterlevnad som upptäcks i samband med kontroller på plats enligt den lagstiftning som gäller för rättsakterna och standarderna och som genomförs utanför det stickprovsurval som avses i första stycket ska rapporteras till den behöriga kontrollmyndighet som har ansvar för den berörda rättsakten eller normen; denna myndighet ska sedan följa upp ärendet. Bestämmelserna i denna avdelning ska vara tillämpliga.

2. När den minimiandel kontroller som avses i första stycket i denna artikel fastställs, ska de åtgärder som avses i artikel 23.2 eller i artikel 24.2 tredje stycket i förordning (EG) nr 73/2009 inte beaktas.

3. Om det vid kontroll på plats upptäcks bristande efterlevnad av betydande omfattning av en viss rättsakt eller norm, ska antalet kontroller på plats avseende denna rättsakt eller norm ökas under nästa kontrollperiod. Den behöriga kontrollmyndigheten kan besluta att i förbindelse med en viss rättsakt begränsa dessa ytterligare kontroller på plats till att endast omfatta de krav som överträdelserna oftast avser.

Artikel 51

Urval

1. Stickprovsurvalet av jordbruksföretag för kontroll enligt artikel 50 ska, i tillämpliga fall, bygga på en riskanalys i enlighet med tillämplig lagstiftning, eller på en riskanalys som lämpar sig för kraven eller normerna i fråga, utan att detta påverkar uppföljningskontroller av sådana överträdelser som den behöriga kontrollmyndigheten fått kännedom om på annat sätt. Riskanalysen kan baseras på enskilda gårdar eller på kategorier av jordbruksföretag eller geografiska områden, eller – vad gäller punkt 5 b i denna artikel – på företag.

Vid riskanalysen får hänsyn tas till ett eller båda av följande kriterier:

a)	Jordbrukarens deltagande i det system för jordbruksrådgivning som avses i artikel 12 i förordning (EG) nr 73/2009.

b)	Jordbrukarens deltagande i ett system för certifiering om det berörda systemet är relevant för de krav och normer det som avses.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 50.1 får en medlemsstat besluta att välja ut jordbrukare som erhåller direktstöd och jordbrukare som är skyldiga att iaktta tvärvillkor enligt artiklarna 85t och 103z i förordning (EG) nr 1234/2007 på grundval av samma riskanalys.

2. För ett representativt urval ska 20–25 % av det minsta antal jordbrukare som ska kontrolleras på plats i enlighet med artikel 50.1 första stycket väljas ut slumpvis.

Om antalet jordbrukare som ska kontrolleras på plats överskrider det lägsta antal som ska kontrolleras på plats enligt första stycket i artikel 50.1 ska andelen slumpmässigt utvalda jordbrukare i det nya urvalet inte överstiga 25 %.

3. En del av stickprovsurvalet kan i tillämpliga fall göras på grundval av tillgängliga uppgifter före utgången av den aktuella ansökningsperioden. Det preliminära urvalet ska fullgöras när samtliga relevanta ansökningar finns tillgängliga.

4. Urvalet av jordbrukare som ska kontrolleras i enlighet med artikel 50 ska väljas från de urval av jordbrukare som redan gjorts i enlighet med artiklarna 30 och 31 och för vilka de berörda kraven och normerna gäller. Det stickprov som avses i artikel 50.1 första stycket andra meningen ska dock väljas ut bland jordbrukare som omfattas av tillämpningen av artiklarna 85t och 103z i förordning (EG) nr 1234/2007 för det aktuella kalenderåret.

5. Genom undantag från punkt 4 får urvalet av jordbrukare som ska kontrolleras i enlighet med artikel 50 göras bland populationen jordbrukare som har lämnat in stödansökningar inom ramen för de stödprogram för direktstöd som avses i artikel 2 d i förordning (EG) nr 73/2009 och bland jordbrukare som omfattas av tillämpningen av artiklarna 85t och 103z i förordning (EG) nr 1234/2007 och som är skyldiga att iaktta de berörda kraven eller normerna.

I sådana fall gäller följande:

Om det på grundval av en riskanalys på gårdsnivå visar sig att jordbrukare som inte får direktstöd utgör en större risk än de jordbrukare som har ansökt om stöd, får jordbrukare som ansökt om stöd ersättas med jordbrukare som inte får stöd. Även i detta fall ska det totala antalet kontrollerade jordbrukare motsvara den kontrollandel som föreskrivs i artikel 50.1. Ersättningar av detta slag ska vederbörligen motiveras och dokumenteras.

b)	Av effektivitetsskäl får riskanalysen företas på företagsnivå i stället för på gårdsnivå, särskilt när det gäller slakterier, återförsäljare eller leverantörer. I detta fall får de jordbrukare som på så sätt kontrollerats räknas med när det gäller den kontrollandel som föreskrivs i artikel 50.1.

6. De olika förfarandena i punkterna 4 och 5 får kombineras, om detta ökar kontrollsystemets effektivitet.

Artikel 52

Efterlevnaden av krav och normer

1. I tillämpliga fall ska frågan huruvida ett krav eller en norm efterlevs avgöras på det sätt som föreskrivs i den lagstiftning som är tillämplig för det krav eller den norm som berörs.

2. I andra fall ska detta vid behov avgöras på lämpligt sätt som anges av den behöriga kontrollmyndigheten och som säkerställer en noggrannhet som minst motsvarar den som krävs för officiella kontroller enligt nationella regler.

3. Där så är lämpligt kan kontroller på plats utföras med hjälp av teknik för fjärranalys.

Artikel 53

Omfattning av kontroller på plats

1. Vid kontroll av stickprovet enligt artikel 50 ska den behöriga kontrollmyndigheten se till att det för alla utvalda jordbrukare kontrolleras att de krav och normer som omfattas av myndighetens ansvarsområde är uppfyllda.

Om minimiandelen kontroller uppnås på rättsakts- eller normnivå eller med avseende på en grupp av rättsakter eller normer ska de utvalda jordbrukarna kontrolleras när det gäller efterlevnaden av den berörda normen eller normerna eller gruppen av rättsakter eller normer i enlighet med bestämmelserna i artikel 50.1, utan att detta påverkar första stycket.

I allmänhet ska varje jordbrukare som valts ut för en kontroll på plats kontrolleras vid ett tillfälle då de flesta av de krav och normer för vilka urvalet gjorts kan kontrolleras. Medlemsstaterna ska emellertid se till att en adekvat kontrollnivå uppnås för alla krav och normer under årets lopp.

2. I tillämpliga fall ska kontroller på plats omfatta jordbruksföretagets hela jordbruksareal. Den fysiska kontroll av marken som utgör en del av kontrollen på plats får dock begränsas till en stickprovskontroll som omfattar minst hälften av de skiften på jordbruksföretaget som kraven eller normerna berör, förutsatt att ett sådant urval garanterar en tillförlitlig och representativ kontrollnivå vad gäller efterlevnaden av kraven och normerna. När stickprovskontrollen avslöjar brister i efterlevnaden ska stickprovet av faktiskt kontrollerade jordbruksskiften utökas.

Om så föreskrivs i den lagstiftning som berör rättsakten eller normerna får den faktiska kontrollen av överensstämmelse med krav och normer som ingår i kontrollen på plats dessutom begränsas till ett representativt urval av de objekt som ska kontrolleras. Medlemsstaten ska emellertid se till att kontrollerna genomförs för alla krav och normer vars efterlevnad kan kontrolleras vid besökstillfället.

3. Kontrollerna enligt punkt 1 ska generellt utföras inom ramen för ett enda kontrollbesök där man granskar efterlevnaden av de krav och normer som kan kontrolleras vid tidpunkten för besöket, i syfte att dels upptäcka eventuella överträdelser av dessa krav och normer, dels se i vilka fall det kan komma att behövas ytterligare kontroller.

4. Kontroller på gårdsnivå kan ersättas med administrativa kontroller eller kontroller på företagsnivå enligt artikel 51.5 andra stycket led b, förutsatt att medlemsstaten ser till att dessa kontroller är minst lika effektiva som kontroller på plats.

5. Vid genomförandet av kontroller på plats kan medlemsstaterna tillämpa objektiva specifika kontrollindikatorer för vissa krav och normer, förutsatt att de ser till att kontrollen av de berörda kraven och normerna är minst lika effektiv som kontroller på plats utan tillämpning av dessa indikatorer.

Indikatorerna ska vara direkt kopplade till de krav eller normer de står för och omfatta alla element som ska granskas vid en kontroll av de aktuella kraven eller normerna.

6. Kontroller på plats beträffande det urval som föreskrivs i artikel 50.1 ska genomföras inom det kalenderår då stödansökningarna lämnas in.

Artikel 54

Kontrollrapport

1. Den behöriga kontrollmyndigheten ska för varje kontroll på plats enligt detta kapitel utarbeta en kontrollrapport, oberoende av om jordbrukarna i fråga valdes ut för kontroll på plats i enlighet med artikel 51 eller om de valdes ut för en uppföljningskontroll av överträdelser som den behöriga kontrollmyndigheten fått kännedom om på annat sätt.

Rapporten ska omfatta följande delar:

En allmän del med bland annat uppgift om följande:

i)	Den jordbrukare som valts ut för kontroll på plats.

ii)	Vilka personer som närvarat.

iii)	Om besöket var anmält i förväg till jordbrukaren och, i så fall, hur lång tid i förväg.

En del där det särskilt redogörs för hur efterlevnaden av varje enskild rättsakt och norm har kontrollerats, med bland annat följande uppgifter:

i)	De krav och normer som kontrollerades på plats.

ii)	Kontrollernas utformning och omfattning.

iii)	Resultaten.

iv)	De rättsakter och normer som överträtts.

En utvärderingsdel där man för varje enskild rättsakt eller norm gör en bedömning av överträdelsens omfattning på grundval av dess allvar, omfattning, varaktighet och upprepning i enlighet med artikel 24.1 i förordning (EG) nr 73/2009, med uppgift om alla eventuella faktorer som kan tänkas öka eller minska den minskning som ska tillämpas.

I rapporten ska särskilt anges om de bestämmelser som gäller för kravet eller normen i fråga lämnar utrymme för beslut om att inte gå vidare med den konstaterade överträdelsen. Detta ska även gälla när en medlemsstat beviljar jordbrukare ett uppskov för att uppfylla nyligen införda gemenskapsnormer i enlighet med artikel 26.1 i förordning (EG) nr 1698/2005 eller när de beviljar unga jordbrukare ett uppskov för att uppfylla befintliga gemenskapsnormer i enlighet med samma artikel.

2. Jordbrukaren ska inom tre månader efter datumet för kontrollen på plats informeras om de brister som upptäckts.

Om jordbrukaren inte omedelbart åtgärdat de brister som konstaterats enligt artikel 24.2 i förordning (EG) nr 73/2009 ska jordbrukaren informeras om att korrigeringsåtgärder kommer att vidtas i enlighet med samma bestämmelse och inom den tidsfrist som anges i första stycket.

När en medlemsstat använder sig av möjligheten att inte tillämpa en minskning eller uteslutning i enlighet med artikel 23.2 i förordning (EG) nr 73/2009 ska den berörda jordbrukaren, inom en månad från det att beslutet att inte tillämpa minskning eller uteslutning från stöd fattades, informeras om att korrigeringsåtgärder kommer att vidtas.

3. Om inte annat följer av i någon särskild bestämmelse i den lagstiftning som är tillämplig för kraven och normerna i fråga ska kontrollrapporten färdigställas inom en månad efter kontrollen på plats. Denna period får dock förlängas till tre månader om så är motiverat, särskilt om en kemisk eller fysikalisk analys kräver detta.

I de fall den behöriga kontrollmyndigheten inte är utbetalningsstället, ska rapporten skickas till utbetalningsstället inom en månad efter det att den har färdigställts.

AVDELNING IV

BERÄKNINGSGRUND FÖR STÖD, MINSKNING OCH UTESLUTNING

KAPITEL I

Icke deklarerade arealer

Artikel 55

Alla arealer har inte deklarerats

1. Om en jordbrukare för ett visst år inte deklarerar alla arealer som avses i artikel 13.8, och skillnaden mellan den totala areal som deklareras i den samlade ansökan, å ena sidan, och den deklarerade arealen plus de icke deklarerade skiftenas totala areal, å andra sidan, överstiger 3 % av den deklarerade arealen, ska det totala direktstödet till jordbrukaren för året i fråga minskas med upp till 3 %, beroende på hur allvarligt utelämnandet är.

2. När jordbrukaren är skyldig att iaktta tvärvillkor i enlighet med artiklarna 85t och 103z i förordning (EG) nr 1234/2007 ska punkt 1 även gälla för stöd knutet till stödsystem enligt artiklarna 85p, 103q och 103r i samma förordning. Procentsatsen för avdraget ska tillämpas på det totalbelopp som ska betalas dividerat med det antal år som avses i artiklarna 85t och 103z i samma förordning.

KAPITEL II

Iakttagelser med avseende på stödvillkor

Avsnitt I

Systemet med samlat gårdsstöd och andra arealrelaterade stödsystem

Artikel 56

Allmänna principer

1. I detta avsnitt ska åtskillnad göras mellan följande odlingsgrupper:

a)	Arealer som deklarerats för aktivering av stödrättigheter enligt systemet med samlat gårdsstöd och som, beroende på omständigheterna, uppfyller de särskilda villkor som gäller för varje enskild areal.

b)	Arealer som omfattas av systemet för enhetlig arealersättning enligt avdelning V kapitel 2 i förordning (EG) nr 73/2009.

c)	En grupp för areal som omfattas av något annat stödsystem för arealstöd där en annan stödsats tillämpas.

d)	Arealer som deklareras under rubriken ”annan markanvändning”.

Vid tillämpning av punkt 1 a ska man utgå från genomsnittsvärdet av de olika stödrättigheter som gäller för respektive deklarerad areal.

2. Om en och samma areal ligger till grund för stödansökningar inom ramen för flera arealrelaterade stödsystem, ska arealen beaktas separat för varje berört stödsystem.

Artikel 57

Beräkningsgrund när det gäller deklarerade arealer

1. När det gäller ansökningar om stöd inom ramen för arealrelaterade stödsystem, utom i fråga om stärkelsepotatis och utsäde enligt i avdelning IV kapitel 1 avsnitten 2 och 5 i förordning (EG) nr 73/2009, ska den deklarerade arealen användas för beräkning av stödet, förutsatt att det konstateras att den faktiskt fastställda arealen för en viss odlingsgrupp är större än den deklarerade arealen.

2. För ansökningar om stöd enligt systemet med samlat gårdsstöd ska följande gälla:

—	Om de deklarerade stödrättigheterna och den deklarerade arealen inte stämmer överens ska beräkningen av stödet baseras på den mindre arealen.

—	Om antalet deklarerade stödrättigheter överstiger det antal stödrättigheter som bonden förfogar över ska de deklarerade stödrättigheterna minskas till det antal stödrättigheter som bonden förfogar över.

3. Vid ansökningar om stöd inom ramen för stödsystem för arealstöd, med undantag för stärkelsepotatis och utsäde enligt avdelning IV kapitel 1 avsnitten 2 och 5 i förordning (EG) nr 73/2009, ska stödet beräknas på grundval av den för den relevanta odlingsgruppen fastställda arealen, förutsatt att den areal som deklareras i en samlad ansökan är större än den för odlingsgruppen fastställda arealen och att detta inte påverkar minskningar och uteslutningar i enlighet med artiklarna 58 och 60 i den här förordningen.

Utan att det påverkar artikel 30 i förordning (EG) nr 73/2009 ska den fastställda arealen emellertid anses motsvara den deklarerade arealen om skillnaden mellan den totala areal som fastställts och den totala areal som deklarerats för stöd enligt de stödsystem som anges i avdelningarna III, IV och V i förordning (EG) nr 73/2009 inte överstiger 0,1 hektar. Endast för högt deklarerade arealer på odlingsgruppsnivå ska tas med i beräkningen.

Andra stycket gäller inte när skillnaden utgör mer än 20 % av den totala areal som deklarerats för stöd.

Artikel 58

Minskning och uteslutning vid för hög deklaration

Om, i fråga om en odlingsgrupp, den areal som deklarerats för ett stödsystem för arealstöd, undantaget stödsystem för stärkelsepotatis och utsäde enligt avdelning IV kapitel 1 avsnitten 2 och 5 i förordning (EG) nr 73/2009, överskrider den fastställda arealen enligt artikel 57 i den här förordningen, ska stödet beräknas på grundval av den fastställda arealen, minskad med två gånger den konstaterade skillnaden, om denna skillnad utgör mer än 3 % eller två hektar, dock högst 20 % av den fastställda arealen.

Om skillnaden utgör mer än 20 % av den fastställda arealen får arealstöd inte beviljas för den berörda odlingsgruppen.

Om skillnaden överstiger 50 %, ska jordbrukaren återigen uteslutas från stöd upp till ett belopp som motsvarar skillnaden mellan den deklarerade arealen och den areal som fastställts enligt artikel 57 i den här förordningen. Detta belopp ska avräknas i enlighet med artikel 5b i kommissionens förordning (EG) nr 885/2006 (20). Om beloppet inte kan avräknas helt i enlighet med den artikeln under de tre kalenderår som följer på det kalenderår då skillnaden konstateras, ska det utestående beloppet annulleras.

Artikel 59

Minskningar vid oegentligheter som rör storleken på de arealer som deklarerats i samband med utbetalning av stöd för stärkelsepotatis, utsäde och tobak

1. Om det visar sig att den areal som faktiskt odlas med potatis är mer än 10 % mindre än den areal som deklarerats för stöd för stärkelsepotatis enligt avdelning IV kapitel 1 avsnitt 2 i förordning (EG) nr 73/2009, ska det stöd som ska betalas minskas med två gånger den konstaterade skillnaden.

2. Om det visar sig att den areal som faktiskt odlas med utsäde är mer än 10 % större än den areal som deklarerats för stöd för utsäde enligt avdelning IV kapitel 1 avsnitt 5 i förordning (EG) nr 73/2009, ska det stöd som ska betalas minskas med två gånger den konstaterade skillnaden.

3. Om det visar sig att jordbrukaren avsiktligt har begått de oegentligheter som avses i punkterna 1 och 2 ska utbetalning av hela det stödbelopp som avses i de punkterna avslås.

Jordbrukaren ska i detta fall ännu en gång uteslutas från stöd motsvarande det beloppet. Detta belopp ska avräknas i enlighet med artikel 5b i förordning (EG) nr 885/2006. Om beloppet inte kan avräknas till fullo i enlighet med den artikeln under de tre kalenderår som följer på det kalenderår då oegentligheten konstateras, ska det utestående beloppet annulleras.

Artikel 60

Avsiktligt höga deklarationer

Om skillnaden mellan den deklarerade arealen och den areal som fastställts enligt artikel 57 beror på avsiktligt höga deklarationer, ska det stöd som jordbrukaren i enlighet med artikel 57 skulle ha varit berättigad till enligt det berörda stödsystemet inte beviljas för kalenderåret i fråga, om skillnaden överstiger 0,5 % av den fastställda arealen eller överstiger ett hektar.

Om skillnaden överstiger 20 % av den fastställda arealen, ska jordbrukaren ännu en gång uteslutas från stöd upp till ett belopp som motsvarar skillnaden mellan den deklarerade arealen och den areal som fastställts i enlighet med artikel 57. Detta belopp ska avräknas i enlighet med artikel 5b i förordning (EG) nr 885/2006. Om beloppet inte kan avräknas till fullo enligt den artikeln under de tre kalenderår som följer på det kalenderår då skillnaden konstateras, ska det utestående beloppet annulleras.

Artikel 61

Minskning och uteslutning i samband med ansökningar om stöd för utsäde

1. Om det visar sig att utsäde som omfattas av en stödansökan inte har saluförts för sådd i den mening som avses i artikel 37 första stycket led b iii, ska det stöd som betalas för den berörda arten, efter eventuell minskning i enlighet med artikel 59, minskas med 50 % om den ej saluförda kvantiteten uppgår till mer än 2 % men högst 5 % av den kvantitet som omfattas av stödansökan. Om den ej saluförda kvantiteten överstiger 5 % ska inget stöd för utsäde beviljas för det berörda regleringsåret.

2. Om det visar sig att stöd har sökts för icke officiellt certifierat utsäde eller för utsäde som inte har skördats i den berörda medlemsstaten under det kalenderår då det regleringsår för vilket stödet fastställts börjar, ska inget stöd beviljas för det aktuella regleringsåret eller för det påföljande regleringsåret.

Artikel 62

Minskning och uteslutning i samband med grödspecifikt stöd för bomull

Om det konstateras att jordbrukaren inte uppfyller sina åtaganden enligt artikel 30.1 och 30.2 i förordning (EG) nr 1121/2009 ska jordbrukaren, utan att det påverkar eventuella minskningar och uteslutningar som tillämpas i enlighet med artikel 58 eller 60 i den här förordningen, mista rätten till det ökade stödet enligt artikel 92.2 i förordning (EG) nr 73/2009. Dessutom ska stödet för bomull per stödberättigande hektar enligt artikel 90 i förordning (EG) nr 73/2009 minskas för den jordbrukaren med det tilläggsbelopp som anges i artikel 92.2 i samma förordning.

Avdelning II

Djurbidrag

Artikel 63

Beräkningsgrund

1. Om en individuell gräns eller ett individuellt tak är tillämpligt, ska det antal djur som anges i stödansökan minskas till det antal som har fastställts som gräns eller tak för den berörda jordbrukaren.

2. Stöd får under inga omständigheter beviljas för ett större antal djur än vad som anges i stödansökan.

3. Om det antal djur som deklarerats i stödansökan överstiger det antal som fastställts vid administrativa kontroller eller kontroller på plats, ska stödet beräknas på grundval av antalet djur som fastställts, utan att detta påverkar tillämpningen av artiklarna 65 och 66.

4. Om det konstateras oegentligheter i samband med systemet för identifiering och registrering av nötkreatur, ska följande gälla:

a)	Ett nötkreatur som förlorat ett av de två öronmärkena ska anses vara fastställt, förutsatt att det säkert kan identifieras på annat sätt i systemet för identifiering och registrering av nötkreatur.

Om de konstaterade oegentligheterna avser felaktiga uppgifter i registret eller i djurpasset, ska det berörda djuret betraktas som ej fastställt endast om felen konstateras vid minst två kontroller under loppet av 24 månader. I alla övriga fall ska de berörda djuren anses som ej fastställda efter den första iakttagelsen.

Artikel 21 ska tillämpas på uppgifter i och anmälningar till systemet för identifiering och registrering av nötkreatur.

Artikel 64

Ersättning av djur

1. Nötkreatur som finns på jordbruksföretaget ska betraktas som fastställda djur endast om de är identifierade i stödansökan. Under förutsättning att de gränser som anges i artikel 111 eller artikel 115 i förordning (EG) nr 73/2009 iakttas, får am- och dikor eller kvigor som omfattas av en stödansökan enligt nämnda artiklar ersättas under hållandeperioden utan att rätten till det sökta stödet förloras.

2. Ersättning av djur enligt punkt 1, ska ske inom 20 dagar efter den händelse som gjorde ersättandet nödvändigt, och en uppgift om detta ska föras in i registret senast tre dagar efter det att djuren ersattes. Den behöriga myndighet som stödansökan lämnades in till ska informeras inom sju dagar efter det att djuren ersatts.

Om en medlemsstat utnyttjar möjligheterna i artikel 16.3 andra stycket får den medlemsstaten föreskriva att anmälan till databasen för nötkreatur om att ett djur har lämnat jordbruksföretaget och att ett annat djur har kommit till jordbruksföretaget inom de tidsfrister som föreskrivs i första stycket får ersätta den information som ska skickas till de behöriga myndigheterna.

3. Om en jordbrukare ansöker om stöd för både tackor och getter, och om det utbetalade stödet är lika stort för båda, får en tacka ersättas av en get och en get av en tacka. Tackor och getter för vilka stöd söks i enlighet med artikel 101 i förordning (EG) nr 73/2009 får bytas ut under hållandeperioden inom de gränser som anges i den artikeln utan att rätten till det sökta stödet går förlorad.

4. Ersättanden av djur enligt punkt 3 ska ske inom 10 dagar efter den händelse som gjorde ersättandet nödvändigt, och en uppgift om detta ska föras in i registret senast tre dagar efter det att djuren ersattes. Den behöriga myndighet som stödansökan lämnades in till ska informeras inom sju arbetsdagar efter det att djuren ersatts.

Artikel 65

Minskning och uteslutning avseende nötkreatur för vilka bidrag har sökts

1. Om det i fråga om en stödansökan enligt stödsystem för nötkreatur konstateras en skillnad mellan antalet deklarerade djur och det antal som fastställts i enlighet med artikel 63.3, ska det totala stödbelopp som jordbrukaren är berättigad till enligt dessa stödsystem för den berörda bidragsperioden minskas med den procentsats som ska fastställas i enlighet med punkt 3, om högst tre djur berörs av oegentligheterna.

2. Om oegentligheterna berör fler än tre djur, ska det totala stödbelopp som jordbrukaren är berättigad till enligt de stödsystem som avses i punkt 1 för den berörda bidragsperioden minskas med

a)	den procentsats som ska fastställas i enlighet med punkt 3, om denna inte är större än 10 %, eller

b)	två gånger den procentsats som ska fastställas i enlighet med punkt 3, om denna är större än 10 %, dock högst 20 %.

Om den procentsats som fastställts i enlighet med punkt 3 överstiger 20 %, ska det stöd som jordbrukaren skulle ha varit berättigad enligt artikel 63.3 avslås inom ramen för de aktuella stödsystemen, för den berörda bidragsperioden.

Om procentsatsen som fastställts i enlighet med punkt 3 överstiger 50 %, ska jordbrukaren dessutom ännu en gång uteslutas från stöd upp till ett belopp motsvarande skillnaden mellan antalet deklarerade djur och det antal djur som fastställs i enlighet med artikel 63.3. Detta belopp ska avräknas i enlighet med artikel 5b i förordning (EG) nr 885/2006. Om beloppet inte kan avräknas helt i enlighet med den artikeln under de tre kalenderår som följer på det kalenderår då oegentligheten konstateras, ska det utestående beloppet annulleras.

3. Vid beräkningen av de procentsatser som avses i punkterna 1 och 2, ska de nötkreatur som omfattas av en ansökan om djurbidrag enligt stödsystemen för nötkreatur och för vilka oegentligheter har konstaterats divideras med alla fastställda nötkreatur för den berörda bidragsperioden.

Vid tillämpning av artikel 16.3 andra stycket ska potentiellt stödberättigande djur som befinns ha identifierats eller registrerats felaktigt i systemet för identifiering och registrering av nötkreatur räknas som djur för vilka oegentligheter har konstaterats. När det gäller slaktbidraget enligt artikel 116 i förordning (EG) nr 73/2009 ska, vid tillämpning av detta stycke, endast djur som faktiskt slaktats under det aktuella året räknas som potentiellt stödberättigande djur.

När det gäller am- och dikobidrag enligt artikel 111 i förordning (EG) nr 73/2009 ska alla oegentligheter som upptäcks med hänsyn till systemet för identifiering och registrering av nötkreatur fördelas proportionellt mellan det antal djur som krävs för att få bidraget och de djur som krävs för leverans av mjölk och mjölkprodukter enligt artikel 111.2 b i den förordningen. Dessa oegentligheter ska dock först fördelas på det antal djur som inte krävs inom de enskilda gränser eller tak som avses i artikel 111.2 b och artikel 112 i samma förordning.

4. Om skillnaden mellan antalet deklarerade djur och det antal som fastställs i enlighet med artikel 63 beror på avsiktliga oegentligheter, ska det stöd som jordbrukaren skulle ha varit berättigad till enligt artikel 63 avslås inom ramen för stödsystemet för nötkreatur eller de berörda stödsystemen, för den aktuella bidragsperioden.

Om skillnaden som fastställts i enlighet med punkt 3 överstiger 20 %, ska jordbrukaren ännu en gång uteslutas från stöd upp till ett belopp motsvarande skillnaden mellan antalet deklarerade djur och det antal djur som fastställs i enlighet med artikel 63.3. Detta belopp ska avräknas i enlighet med artikel 5b i förordning (EG) nr 885/2006. Om beloppet inte kan avräknas helt i enlighet med den artikeln under de tre kalenderår som följer på det kalenderår då oegentligheten konstateras, ska det utestående beloppet annulleras.

Artikel 66

Minskning och uteslutning avseende tackor eller getter för vilka bidrag har sökts

1. Om det i stödansökningar enligt stödsystemet för får och getter konstateras en skillnad mellan antalet deklarerade djur och det antal djur som fastställs enligt artikel 63.3, ska artikel 65.2, 65.3 och 65.4 gälla i tillämpliga delar från och med det första djur beträffande för vilket oegentligheter konstateras.

2. Om det fastställs att en fårproducent som saluför fårmjölk och fårmjölksprodukter inte uppgett detta i sin bidragsansökan ska det stöd denne är berättigad till minskas till det bidrag som betalas ut till fårproducenter som saluför fårmjölk och fårmjölksprodukter, minus skillnaden mellan detta belopp och det fulla tackbidraget.

3. Om det i samband med en ansökan om tilläggsbidrag fastställs att mindre än 50 % av den areal på jordbruksföretaget som används för jordbruk ligger i sådana områden som avses i artikel 102.1 i förordning (EG) nr 73/2009 får tilläggsbidraget inte betalas ut, och tack- och getbidraget ska minskas med 50 % av tilläggsbidraget.

4. Om det fastställs att den procentandel av arealen på jordbruksföretaget som används för jordbruk och som är belägen i områden som anges i förteckningen i bilaga III till förordning (EG) nr 1121/2009 är lägre än 50 % ska getbidraget inte betalas ut.

5. Om det fastställs att en producent som tillämpar växling av betesområde och som lämnar in en ansökan om tilläggsbidrag inte har haft 90 % av sina djur på bete i minst 90 dagar i ett sådant område som avses i artikel 102.2 b i förordning (EG) nr 73/2009, ska tilläggsbidraget inte betalas ut, och får- eller getbidraget ska minskas med 50 % av tilläggsbidraget.

6. Om det visar sig vara avsiktliga överträdelser som ligger bakom de oegentligheter som avses i punkterna 2, 3, 4 och 5 ska en utbetalning av det totala stödbeloppet enligt dessa punkter avslås.

Jordbrukaren ska i detta fall ännu en gång uteslutas från stöd motsvarande det beloppet. Detta belopp ska avräknas i enlighet med artikel 5b i förordning (EG) nr 885/2006. Om beloppet inte kan avräknas helt i enlighet med den artikeln under de tre kalenderår som följer på det kalenderår då oegentligheten konstateras, ska det utestående beloppet annulleras.

7. När jordbrukare håller både tackor och getter med samma bidragsnivå och kontroller på plats visar en skillnad i sammansättningen av besättningen när det gäller antal djur per art ska djuren anses tillhöra samma grupp.

Artikel 67

Naturliga omständigheter

Om jordbrukaren på grund av naturliga omständigheter som drabbat besättningen eller flocken inte kan fullfölja sitt åtagande att hålla de djur som omfattas av bidragsansökan under hela hållandeperioden, ska minskningar och uteslutningar enligt artiklarna 65 och 66 inte tillämpas, förutsatt att jordbrukaren skriftligen har underrättat den behöriga myndigheten inom 10 arbetsdagar från det att han eller hon konstaterade minskningen av antalet djur.

Om inte annat följer av de faktiska omständigheter som måste beaktas i varje enskilt fall, kan den behöriga myndigheten godkänna särskilt följande naturliga omständigheter som en besättning eller flock kan drabbas av:

a)	Att djur dör på grund av sjukdom.

b)	Att djur dör på grund av olyckor för vilka jordbrukaren inte kan ställas till ansvar.

Artikel 68

Felaktiga intyg och uppgifter från slakterier

Om det beträffande deklarationer eller intyg som utfärdas av slakterier i samband med det särskilda bidrag som föreskrivs i artikel 110.6 i förordning (EG) nr 73/2009 och det slaktbidrag som föreskrivs i artikel 116 i den förordningen konstateras att ett slakteri genom allvarlig försummelse eller med avsikt lämnar felaktiga uppgifter eller utfärdar falska intyg, ska den berörda medlemsstaten tillämpa lämpliga nationella påföljder. När sådana oegentligheter konstateras för andra gången, ska det berörda slakteriet under minst ett år fråntas rätten att lämna sådana deklarationer och utfärda sådana intyg som kan användas för bidragsändamål.

Avdelning III

Särskilt stöd

Artikel 69

Iakttagelser i samband med särskilt stöd

När det gäller särskilt stöd ska medlemsstaterna, för varje åtgärd, föreskriva minskningar och uteslutningar som till innehållet ska vara likvärdiga med dem som föreskrivs i denna avdelning. När det gäller arealrelaterade stöd eller djurbidrag ska bestämmelserna i denna avdelning gälla i tillämpliga delar. I tillämpliga fall ska även artikel 18 i kommissionens förordning (EG) nr 1975/2006 (21) gälla, efter nödvändiga ändringar.

Om sådana styrkande handlingar som tillhandahållits av instanser, organ eller organisationer enligt artikel 29.2 i denna förordning visar sig innehålla oriktiga uppgifter och detta är en följd av allvarlig försummelse eller har skett med avsikt, ska den berörda medlemsstaten tillämpa lämpliga nationella påföljder. När sådana oegentligheter konstateras för andra gången, ska den instans, det organ eller den organisation som berörs under minst ett år fråntas rätten att utfärda styrkande handlingar som kan användas för bidragsändamål.

KAPITEL III

Iakttagelser i samband med tvärvillkor

Artikel 70

Allmänna principer och definitioner

1. I samband med detta kapitel ska artikel 47 tillämpas.

2. Vid tillämpning av artikel 23.1 i förordning (EG) nr 73/2009 på jordbrukare som omfattas av tvärvillkor i enlighet med artiklarna 85t och 103z i förordning (EG) nr 1234/2007 avses med inlämnande av stödansökan enligt artikel 23.1 i förordning (EG) nr 73/2009 det årliga inlämnandet av den samlade ansökan.

3. När mer än ett utbetalningsställe har ansvaret för förvaltningen av de olika stödsystem som anges i bilaga I till förordning (EG) nr 73/2009, av de åtgärder som avses i artikel 36 a i–v och artikel 36 b i, iv och v i förordning (EG) nr 1698/2005 samt av utbetalningar knutna till de system som anges i artiklarna 85p, 103q och 103r i förordning (EG) nr 1234/2007 ska medlemsstaterna se till att alla utbetalningsställen som berörs av de aktuella utbetalningarna får kännedom om konstaterade överträdelser och, i tillämpliga fall, om tillhörande minskningar och uteslutningar, samt om de fall bland dessa där det faktum att stödkriterierna inte följts också utgör en överträdelse och vice versa. Medlemsstaterna ska, i tillämpliga fall, se till att en enhetlig minskningssats tillämpas.

4. Överträdelser ska anses konstaterade om de upptäcks i samband med någon typ av kontroller som utförs i enlighet med den här förordningen eller efter att ha kommit till den behöriga kontrollmyndighetens eller, i tillämpliga fall, utbetalningsställets, kännedom på något annat sätt.

5. Om en jordbrukare som är skyldig att iaktta tvärvillkor i enlighet med artiklarna 85t och 103z i förordning (EG) nr 1234/2007 inte lämnar in den samlade ansökan inom den tidsfrist som föreskrivs i artikel 11 i den här förordningen ska, utom vid force majeure och exceptionella omständigheter enligt artikel 75, ett avdrag på 1 % per arbetsdag tillämpas. Det högsta avdraget uppgår till 25 %. Avdraget ska tillämpas på det totalbelopp som ska betalas ut som stöd inom ramen för stödsystem enligt artiklarna 85p, 103q och 103r i förordning (EG) nr 1234/2007, dividerat med det antal år som avses i artiklarna 85t och 103z i samma förordning.

6. Om mer än ett fall av överträdelse avseende olika rättsakter eller normer konstateras inom ett och samma tvärvillkorsområde ska de fallen betraktas som en enda överträdelse i samband med fastställandet av minskningen i enlighet med artiklarna 71.1 och 72.1.

7. En överträdelse av en norm som samtidigt utgör ett krav ska räknas som en enda överträdelse. Vid beräkningen av minskningar ska överträdelsen räknas som en del av det område som kravet tillhör.

8. Vid tillämpning av minskningar ska procentsatsen för minskningen tillämpas på det totala belopp som utgörs av

a)	det totala beloppet för samtliga direktstöd som har beviljats eller som ska beviljas den berörda jordbrukaren till följd av de stödansökningar som denne redan har lämnat in eller kommer att lämna in under det kalenderår då iakttagelsen görs, och

b)	det totalbelopp som ska betalas ut som stöd inom ramen för stödsystem enligt artiklarna 85p, 103q och 103r i förordning (EG) nr 1234/2007, dividerat med det antal år som avses i artiklarna 85t och 103z i den förordningen.

Artikel 71

Minskning vid försummelse

1. Om inte annat följer av artikel 77 ska en konstaterad överträdelse som beror på jordbrukarens försummelse leda till en minskning. Minskningen ska som allmän regel vara 3 % av det totala belopp som avses i artikel 70.8

Utbetalningsstället får dock på grundval av den bedömning som den behöriga kontrollmyndigheten ska lämna i kontrollrapportens utvärderingsdel enligt artikel 54.1 c besluta att antingen minska den procentsatsen till 1 % eller öka den till 5 % av det totala beloppet eller, i de fall som avses i artikel 54.1 c andra stycket, inte tillämpa några minskningar alls.

2. När en medlemsstat använder sig av möjligheten att inte tillämpa en minskning eller uteslutning i enlighet med artikel 23.2 i förordning (EG) nr 73/2009 och jordbrukaren inte har åtgärdat situationen inom en given tidsfrist, ska minskning eller uteslutning tillämpas.

Tidsfristen ska bestämmas av den behöriga myndigheten och får inte löpa ut efter utgången av det år som följer på det år då överträdelserna konstaterades.

3. När en medlemsstat använder sig av möjligheten att betrakta en överträdelse som mindre, i enlighet med artikel 24.2 andra och tredje stycket i förordning (EG) nr 73/2009, och jordbrukaren inte har åtgärdat situationen inom en angiven tidsfrist, ska en minskning tillämpas.

Tidsfristen ska bestämmas av den behöriga myndigheten och får inte löpa ut efter utgången av det år som följer på det år då överträdelserna konstaterades.

Överträdelsen ska inte betraktas som mindre och en minskning med åtminstone 1 % i enlighet med punkt 1 ska tillämpas.

Dessutom ska en överträdelse som har betraktats som mindre och som har åtgärdats av jordbrukaren inom den angivna tidsfristen i första stycket inte betraktas som en överträdelse enligt punkt 5.

4. Om mer än en överträdelse konstaterats för olika tvärvillkorsområden, ska det förfarande för att fastställa minskningen som anges i punkt 1 tillämpas för varje enskild överträdelse.

De resulterande procentsatserna för minskningarna ska adderas. Minskningen får dock uppgå till högst 5 % av det totala belopp som avses i punkt 70.8.

5. Om upprepade fall av överträdelser konstaterats ska den procentsats som för den upprepade överträdelsen fastställts enligt punkt 1 multipliceras med tre för den första upprepningen, utan att det påverkar fall av avsiktlig överträdelse enligt artikel 72. Om procentsatsen fastställts i enlighet med punkt 70.6 ska utbetalningsstället fastställa den procentsats som skulle ha tillämpats på den upprepade överträdelsen av kravet eller normen i fråga.

Vid ytterligare upprepningar ska resultatet av den minskning som fastställts för den föregående upprepade överträdelsen multipliceras med tre varje gång. Minskningen får dock uppgå till högst 15 % av det totala belopp som avses i punkt 70.8.

När den högsta procentsatsen 15 % har uppnåtts ska utbetalningsstället informera den berörda jordbrukaren om att om samma överträdelse konstateras igen, kommer det att anses att han eller hon har handlat avsiktligt i den mening som avses i artikel 72. Om en ytterligare överträdelse konstateras därefter ska procentsatsen för minskningen fastställas genom att resultatet av den tidigare multiplikationen, i förekommande fall, före tillämpning av begränsningen på 15 % enligt andra stycket sista meningen, multipliceras med tre.

6. Om en upprepad överträdelse konstateras tillsammans med en annan överträdelse eller en annan upprepad överträdelse ska de resulterande procentsatserna för minskningarna adderas. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 5 tredje stycket får minskningen dock inte överstiga 15 % av det totala belopp som avses i punkt 70.8.

Artikel 72

Minskning och uteslutning vid avsiktlig överträdelse

1. Om jordbrukaren har begått den konstaterade överträdelsen med avsikt ska minskningen av det totala belopp som avses i artikel 70.8 första stycket i allmänhet vara 20 % av det totala beloppet, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 77.

Utbetalningsstället får dock på grundval av den bedömning som den behöriga kontrollmyndigheten ska lämna i kontrollrapportens utvärderingsdel enligt artikel 54.1 c besluta att minska den procentsatsen till lägst 15 % eller, i lämpliga fall, öka den upp till 100 % av det totala beloppet.

2. Om den avsiktliga överträdelsen rör ett särskilt stödsystem ska jordbrukaren uteslutas från det stödsystemet för kalenderåret i fråga. Om det konstateras avsiktliga överträdelser av extrem karaktär när det gäller omfattning, allvar, varaktighet eller upprepning ska jordbrukaren dessutom uteslutas från stödsystemet i fråga under det följande kalenderåret.

KAPITEL IV

Gemensamma bestämmelser

Artikel 73

Undantag från tillämpningen av minskning och uteslutning

1. Minskningar och uteslutningar enligt kapitlen I och II ska inte tillämpas om jordbrukaren har lämnat sakligt riktiga uppgifter eller om han eller hon på annat sätt kan visa att han eller hon inte har gjort något fel.

2. Minskningar och uteslutningar enligt kapitlen I och II ska inte heller tillämpas för de delar av stödansökan för vilka jordbrukaren skriftligen informerar den behöriga myndigheten om att ansökan är felaktig eller har blivit felaktig sedan den lämnades in, under förutsättning att jordbrukaren inte har informerats om den behöriga myndighetens avsikt att genomföra en kontroll på plats och att myndigheten inte redan har informerat jordbrukaren om att oegentligheter förekommer i ansökan.

Jordbrukarens meddelande enligt första stycket ska innebära att stödansökan anpassas till den faktiska situationen.

Artikel 74

Ändringar och justeringar av uppgifter i databasen för nötkreatur

För nötkreatur som omfattas av en ansökan om djurbidrag ska artikel 73 tillämpas på fel och ofullständigheter i uppgifter i databasen för nötkreatur, från den tidpunkt då stödansökan lämnas in.

För nötkreatur som inte omfattas av en ansökan om djurbidrag ska samma sak gälla vid tillämpning av minskningar och uteslutningar enligt kapitel III i denna avdelning.

Artikel 75

Force majeure och exceptionella omständigheter

1. Om en jordbrukare på grund av force majeure eller exceptionella omständigheter i den mening som avses i artikel 31 i förordning (EG) nr 73/2009 inte har kunnat fullgöra sina åtaganden, ska han eller hon behålla rätten till stöd för den areal eller de djur som var stödberättigande vid tidpunkten då den händelse som utgjorde force majeure eller de exceptionella omständigheterna inträffade. När överträdelsen till följd av sådana fall av force majeure eller exceptionella omständigheter rör tvärvillkor, ska den tillhörande minskningen inte tillämpas.

2. Fall av force majeure och exceptionella omständigheter i den mening som avses i artikel 31 i förordning (EG) nr 73/2009 ska, tillsammans med för den behöriga myndigheten tillfredsställande underlag, skriftligen anmälas till myndigheten inom tio arbetsdagar från den tidpunkt då jordbrukaren är i stånd att göra detta.

AVDELNING V

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 76

Lägsta utbetalningar

Medlemsstaterna får besluta att inte bevilja något stöd om beloppet per stödansökan inte överstiger 100 euro.

Artikel 77

Kumulerade minskningar

Om en överträdelse samtidigt utgör en oegentlighet och därmed är av betydelse när det gäller tillämpningen av minskningar eller uteslutningar enligt både kapitel II och kapitel III i avdelning IV ska

a)	minskningar eller uteslutningar enligt avdelning IV kapitel II tillämpas för stödsystemen i fråga,

b)	minskningar och uteslutningar enligt avdelning IV kapitel III tillämpas på det totalbelopp som ska betalas ut enligt systemet med samlat gårdsstöd, systemet för enhetlig arealersättning och alla andra stödsystem som inte omfattas av minskningar eller uteslutningar enligt a.

De minskningar eller uteslutningar som avses i första stycket ska tillämpas i enlighet med artikel 78.2 utan att det påverkar ytterligare påföljder enligt andra bestämmelser i gemenskapens lagstiftning eller i nationell lagstiftning.

Artikel 78

Tillämpning av minskningar för varje stödsystem

1. Det stödbelopp som ska beviljas en jordbrukare enligt ett stödsystem i bilaga I till förordning (EG) nr 73/2009, ska beräknas av medlemsstaterna på grundval av de villkor som fastställts för stödsystemet i fråga, vid behov med beaktande av överskridande av basareal, av maximal garantiareal eller av det antal djur som berättigar till bidrag.

2. Minskningar och uteslutningar som är nödvändiga på grund av oegentligheter, försenad inlämning, odeklarerade arealer, överskridande av budgettak, modulering, finansiell disciplin och överträdelse av tvärvillkoren ska, för varje stödsystem i bilaga I till förordning (EG) nr 73/2009, genomföras på följande sätt och i denna ordningsföljd:

a)	De minskningar och uteslutningar som avses i avdelning IV kapitel II ska tillämpas vid oegentligheter.

b)	Det belopp som följer av tillämpningen av a ska ligga till grund för beräkning av de minskningar som ska tillämpas vid försenad inlämning enligt artiklarna 23 och 24.

c)	Det belopp som följer av tillämpningen av b ska ligga till grund för beräkning av de minskningar som ska tillämpas vid odeklarerade arealer enligt artikel 55.

När det gäller stödsystem för vilka budgettak har fastställts i enlighet med artiklarna 51.2, 69.3, 123.1 och 128.1 i förordning (EG) nr 73/2009 eller som tillämpas i enlighet med artiklarna 126.2, 127.2 och 129.2 i den förordningen, ska medlemsstaterna lägga till de belopp som följer av tillämpningen av a, b och c.

För vart och ett av dessa stödsystem ska det fastställas en koefficient som erhålls genom att det aktuella budgettaket divideras med summan av de belopp som avses i första stycket. Om den erhållna koefficienten är större än 1 ska en koefficient som är lika med 1 tillämpas.

För beräkning av det stöd som ska beviljas en enskild jordbrukare enligt ett stödsystem för vilket ett budgettak är fastställt, ska det belopp som följer av tillämpningen av a, b och c multipliceras med den koefficient som fastställts enligt andra stycket.

Artikel 79

Beräkningsgrund för minskningar till följd av modulering, finansiell disciplin och tvärvillkor

1. Minskningar till följd av modulering enligt artiklarna 7 och 10 i förordning (EG) nr 73/2009 och, i tillämpliga fall, enligt artikel 1 i rådets förordning (EG) nr 378/2007 (22), och minskningar till följd av finansiell disciplin enligt artikel 11 i förordning (EG) nr 73/2009 samt minskningar enligt artikel 8.1 i den förordningen, ska i enlighet med förfarandet i artikel 78 i den här förordningen tillämpas på summan av de utbetalningar från olika stödsystemen enligt bilaga I till förordning (EG) nr 73/2009 som varje jordbrukare har rätt till.

2. Det stödbelopp som följer av tillämpningen av punkt 1 ska ligga till grund för beräkningen av de minskningar som ska tillämpas vid överträdelse av tvärvillkoren enligt avdelning IV kapitel III.

Artikel 80

Återvinning av felaktigt utbetalda belopp

1. Om en felaktig utbetalning har gjorts, ska jordbrukaren betala tillbaka beloppet i fråga jämte ränta, beräknad i enlighet med punkt 2.

2. Räntan ska beräknas på grundval av den tid som förflyter från det att jordbrukaren underrättas om återbetalningsskyldigheten till dess återbetalningen eller avdraget görs.

Den tillämpliga räntesatsen ska beräknas i enlighet med nationell lagstiftning men får inte vara lägre än den räntesats som tillämpas när belopp återvinns i enlighet med nationell lagstiftning.

3. Den återbetalningsskyldighet som avses i punkt 1 ska inte gälla om den behöriga myndigheten eller någon annan myndighet gjort utbetalningen av misstag och felet rimligtvis inte kunde ha upptäckts av jordbrukaren.

Om felet kan hänföras till faktiska omständigheter som är av betydelse för beräkningen av utbetalningen i fråga, ska emellertid första stycket endast tillämpas om beslutet om återbetalning inte har meddelats inom tolv månader efter utbetalningen.

Artikel 81

Återvinning av felaktigt tilldelade stödrättigheter

1. Om det efter det att jordbrukare tilldelats stödrättigheter i enlighet med förordning (EG) nr 795/2004 eller förordning (EG) nr 1120/2009 konstateras att en jordbrukare har tilldelats vissa stödrättigheter felaktigt, ska den berörda jordbrukaren lämna över de felaktigt tilldelade stödrättigheterna till den nationella reserv som avses i artikel 41 i förordning (EG) nr 73/2009, utan att detta påverkar artikel 137 i förordning (EG) nr 73/2009.

Om jordbrukaren dessförinnan redan har överfört stödrättigheter till andra jordbrukare och inte längre har tillräckligt många stödrättigheter för att täcka värdet av de felaktigt tilldelade stödrättigheterna, ska skyldigheten enligt första stycket även gälla de jordbrukare till vilka stödrättigheterna har överförts, i proportion till det antal stödrättigheter som har överförts till var och en av dem.

De felaktigt tilldelade stödrättigheterna ska behandlas som om de aldrig tilldelats.

2. Om det efter det att jordbrukare tilldelats stödrättigheter i enlighet med förordning (EG) nr 795/2004 eller förordning (EG) nr 1120/2009, konstateras att värdet av stödrättigheterna är för högt ska värdet justeras, utan att det påverkar artikel 137 i förordning (EG) nr 73/2009. Justeringen ska göras även om stödrättigheterna dessförinnan har överförts till andra jordbrukare. Värdet av minskningen ska återgå till den nationella reserv som avses i artikel 41 i förordning (EG) nr 73/2009.

Stödrättigheterna ska behandlas som om de ursprungligen tilldelats till det justerade värdet.

3. Om det vid tillämpning av punkterna 1 och 2 konstateras att det antal stödrättigheter som tilldelats en jordbrukare i enlighet med förordning (EG) nr 795/2004 eller förordning (EG) nr 1120/2009 är felaktigt och om den felaktiga tilldelningen inte påverkar det totala värdet av de stödrättigheter som jordbrukaren tilldelats ska medlemsstaten göra en omräkning av stödrättigheterna och i tillämpliga fall korrigera den typ av stödrättigheter som jordbrukaren tilldelats.

Första stycket ska dock inte tillämpas om jordbrukarna rimligtvis kunde ha upptäckt felen.

4. Medlemsstaterna får välja att inte återkräva felaktigt tilldelade stödrättigheter om det sammanlagda beloppet som felaktigt tilldelats är högst 50 euro. Om det sammanlagda värde som avses i punkt 3 uppgår till högst 50 euro får medlemsstaterna dessutom besluta att inte genomföra någon omräkning.

5. En situation där en jordbrukare har överfört stödrättigheter utan hänsyn till artikel 46.2 i förordning (EG) nr 1782/2003 eller artiklarna 43.1, 43.2, 62.1, 62.3 och 68.5 i förordning (EG) nr 73/2009 ska uppfattas som att ingen överföring har skett.

6. Felaktigt utbetalda belopp ska återvinnas i enlighet med artikel 80.

Artikel 82

Överlåtelse av jordbruksföretag

1. I denna artikel avses med

a)	överlåtelse av ett jordbruksföretag: försäljning, utarrendering eller annan liknande överlåtelse av de berörda produktionsenheterna,

b)	överlåtande part: den jordbrukare vars jordbruksföretag överlåts till en annan jordbrukare,

c)	övertagande part: den jordbrukare som jordbruksföretaget överlåts till.

2. Om ett jordbruksföretag i sin helhet överlåts av en jordbrukare till en annan jordbrukare efter att en stödansökan har lämnats in, men innan alla villkor för beviljande stödet har uppfyllts, ska inget stöd beviljas den överlåtande parten för jordbruksföretaget i fråga.

3. Det stöd som den överlåtande parten har ansökt om ska beviljas den övertagande parten om

a)	den övertagande parten inom en av medlemsstaterna fastställd period efter det att överlåtelsen ägt rum informerar den behöriga myndigheten om överlåtelsen och begär att stödet betalas ut,

b)	den övertagande parten företer alla underlag som begärs av den behöriga myndigheten,

c)	alla villkor för beviljande av stödet är uppfyllda när det gäller det överlåtna jordbruksföretaget.

4. När den övertagande parten har informerat den behöriga myndigheten och begär att stödet betalas ut enligt punkt 3 a

a)	ska den överlåtande partens alla juridiska rättigheter och skyldigheter gentemot den behöriga myndigheten, som uppkommit genom stödansökan, överföras till den övertagande parten,

b)	ska alla de åtgärder som måste vidtas för att stödet ska kunna beviljas och alla uppgifter som lämnats av den överlåtande parten före överlåtelsen anses vara vidtagna eller lämnade av den övertagande parten vad avser tillämpningen av de relevanta gemenskapsreglerna,

c)	ska det jordbruksföretag som överlåtits, i tillämpliga fall, betraktas som ett självständigt jordbruksföretag när det gäller regleringsåret eller bidragsperioden i fråga.

5. Om en stödansökan lämnas in sedan nödvändiga åtgärder vidtagits för att stödet ska kunna beviljas, och ett jordbruksföretag överlåts i sin helhet från en jordbrukare till en annan jordbrukare efter det att åtgärder har börjat vidtas men innan alla villkor för beviljande av stödet har uppfyllts, får stödet beviljas den övertagande parten förutsatt att villkoren i punkterna 3 a och 3 b är uppfyllda. I detta fall ska punkt 4 b tillämpas.

6. Medlemsstater får, om det är lämpligt, besluta att bevilja stödet till den överlåtande parten. I sådana fall ska

a)	inget stöd beviljas den övertagande parten,

b)	medlemsstaterna garantera att kraven i punkterna 2–5 tillämpas på motsvarande sätt.

Artikel 83

Ytterligare åtgärder och ömsesidig hjälp mellan medlemsstater

Medlemsstaterna ska vidta alla ytterligare åtgärder som är nödvändiga för en korrekt tillämpning av det integrerade systemet och ska ge varandra den ömsesidiga hjälp som är nödvändig för de kontroller som krävs enligt denna förordning.

I detta avseende får medlemsstaterna, om denna förordning inte innehåller bestämmelser om tillämpliga minskningar och uteslutningar, införa lämpliga nationella påföljder för producenter eller andra aktörer, t.ex. slakterier eller organisationer som är delaktiga i förfarandet för beviljande av stöd, i syfte att se till att kontrollkraven uppfylls exempelvis när det gäller jordbruksföretagets djurregister eller skyldigheten att anmäla vissa uppgifter.

Artikel 84

Meddelanden

1. För de stödsystem som omfattas av det integrerade administrations- och kontrollsystemet ska medlemsstaterna senast den 15 juli varje år överlämna en rapport för föregående kalenderår till kommissionen; rapporten ska särskilt innehålla följande:

En redogörelse för hur det integrerade systemet tillämpas, framför allt med uppgift om vilka alternativ som valts för kontroll av tvärvillkoren och om vilka behöriga kontrollorgan som ansvarar för kontroll av tvärvillkoren samt om vilka särskilda åtgärder som vidtagits för handläggning och kontroll av det särskilda stödet.

b)	Uppgifter om antalet sökande, sammanlagd areal, det totala antalet djur och totala kvantiteter.

c)	Uppgifter om det antal sökande, den sammanlagda arealen, det totala antalet djur och de totala kvantiteter som omfattas av kontroll.

d)	Resultatet av genomförda kontroller, med uppgift om vilka minskningar och uteslutningar som tillämpats i enlighet med avdelning IV.

e)	Resultaten av kontrollerna av tvärvillkoren i enlighet med avdelning III kapitel III.

2. Medlemsstaterna ska senast den 31 oktober varje år på tillhandahållet formulär och på elektronisk väg meddela kommissionen uppgifter om den permanenta betesmarkens andel av den totala jordbruksmarken enligt artikel 3.1 i denna förordning.

3. I väl motiverade undantagsfall får medlemsstaterna efter överenskommelse med kommissionen avvika från de datum som anges i punkterna 1 och 2.

4. De elektroniska uppgifter som upprättas som ett led i det integrerade systemet ska användas som stöd för de uppgifter som medlemsstaterna enligt de sektoriella bestämmelserna ska överlämna till kommissionen.

5. Vid linjär minskning av direktstöden i enlighet med artikel 8.1 i förordning (EG) nr 73/2009 och artikel 79 i denna förordning, ska medlemsstaterna utan dröjsmål underrätta kommissionen om den procentsats för minskning som tillämpas.

Artikel 85

Fördelningsnyckel

Fördelningen av de belopp motsvarande 4 procentenheter som avses i artikel 9.2 första stycket i förordning (EG) nr 73/2009 ska göras utifrån medlemsstaternas andel av jordbruksareal och sysselsättning inom jordbruket, med en vikt av 65 % respektive 35 %.

Varje medlemsstats andel i areal och sysselsättning ska justeras i förhållande till medlemsstatens relativa bruttonationalprodukt (BNP) per capita i köpkraft, med en tredjedel av skillnaden av de medlemsstaters genomsnitt i vilka modulering tillämpas.

För det ändamålet ska följande grundläggande uppgifter, baserade på uppgifter från Eurostat i augusti 2003, användas:

a)	När det gäller jordbruksareal, undersökningen av företagsstrukturen i jordbruket 2000 enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1166/2008 (23).

b)	När det gäller sysselsättningen inom jordbruket, resultaten av arbetskraftsundersökningen 2001 inom jordbruk, jakt och fiske enligt rådets förordning (EG) nr 577/98 (24).

c)	När det gäller BNP per capita i köpkraft, genomsnittet under tre år baserat på uppgifter i nationalräkenskaperna 1999–2001.

DEL III

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 86

Upphävande

1. Förordning (EG) nr 796/2004 ska upphöra att gälla från och med 1 januari 2010.

Den ska dock fortsätta att tillämpas i fråga om stödansökningar som avser regleringsår eller bidragsperioder som börjar före den 1 januari 2010.

2. Hänvisningar till förordning (EG) nr 796/2004 ska tolkas som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga II.

Artikel 87

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas på stödansökningar som avser regleringsår eller bidragsperioder som börjar från och med den 1 januari 2010.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 30 november 2009.

På kommissionens vägnar

Mariann FISHER BOEL

Ledamot av kommissionen

(1) EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2) EUT L 141, 30.4.2004, s. 18.

(3) EUT L 148, 6.6.2008, s. 1.

(4) Se sidan 1 i detta nummer av EUT.

(5) EUT L 141, 30.4.2004, s. 1.

(6) EGT L 204, 11.8.2000, s. 1.

(7) EUT L 156, 25.6.2003, s. 9.

(8) EUT L 5, 9.1.2004, s. 8.

(9) EUT L 171, 2.7.2005, s. 6.

(10) Se sidan 1 i detta nummer av EUT.

(11) Se sidan 27 i detta nummer av EUT.

(12) EUT L 108, 25.4.2007, s. 1.

(13) EGT L 160, 26.6.1999, s. 1.

(14) EGT L 215, 30.7.1992, s. 85.

(15) EGT L 160, 26.6.1999, s. 80

(16) EUT L 277, 21.10.2005, s. 1.

(17) EGT L 193, 20.7.2002, s. 74.

(18) EGT L 124, 8.6.1971, s. 1

(19) EGT L 193, 20.7.2002, s. 1.

(20) EUT L 171, 23.6.2006, s. 90.

(21) EUT L 368, 23.12.2006, s. 74.

(22) EUT L 95, 5.4.2007, s. 1.

(23) EUT L 321, 1.12.2008, s. 14.

(24) EGT L 77, 14.3.1998, s. 3.

BILAGA I

Gemenskapsmetod för kvantitativ bestämning av Δ9-tetrahydrokannabinol i vissa hampsorter

1. Syfte och tillämpningsområde

Metoden används för att bestämma halten av Δ9-tetrahydrokannabinol (THC) i olika hampsorter (Cannabis sativa L.). Beroende på omständigheterna används antingen förfarande A eller B, vilka beskrivs nedan.

Metoden baseras på kvantitativ bestämning av halten Δ9-THC med gaskromatografi efter extraktion med lämpligt lösningsmedel.

1.1. Förfarande A

Förfarande A används för sådana kontroller på produktionsnivå som anges i artikel 39 i förordning (EG) nr 73/2009 och i artikel 30.2 a i den här förordningen.

1.2. Förfarande B

Förfarande B används för de fall som anges i artikel 39.1 i förordning (EG) nr 73/2009 och i artikel 40.3 i den här förordningen.

2. Provtagning

2.1. Prov

Förfarande A: I ett skördemoget bestånd av en viss hampsort, tas för varje vald planta, en del på 30 cm innehållande minst en honblomställning. Provet tas dagtid under en period som inleds 20 dagar efter blomningens början och avslutas 10 dagar efter dess slut, enligt ett systematiskt tillvägagångssätt, varvid prov inte tas utefter fältkanterna, vilket gör att man får ett urval som är representativt för skiftet.

Medlemsstaten får tillåta att provet tas under en period som inleds vid blomningens början och avslutas 20 dagar efter blomningens början, under förutsättning att det för varje odlad sort kontrolleras att andra representativa prov tas i enlighet med första stycket under den period som inleds 10 dagar efter blomningens början och avslutas 20 dagar efter dess slut.

Förfarande B: I ett skördemoget bestånd av en viss hampsort tas övre tredjedelen av varje vald planta. Provet tas dagtid inom 10 dagar efter blomningens slut, enligt ett systematiskt tillvägagångssätt, varvid prov inte tas utefter fältkanterna, vilket gör att man får ett urval som är representativt för skiftet. Om det rör sig om dioika sorter tas endast honväxterna.

2.2. Provets storlek

Förfarande A: Provet tas på 50 plantor per skifte.

Förfarande B: Provet tas på 200 plantor per skifte.

Varje prov placeras, utan att pressas samman, i en säck av tyg eller papper och sänds till analyslaboratoriet.

Medlemsstaten får föreskriva att ett andra prov ska samlas in för eventuell kontrollanalys och bevaras antingen av producenten eller av det organ som ansvarar för analysen.

2.3. Torkning och lagring av proverna

Torkningen av proverna påbörjas så snart som möjligt, och senast inom 48 timmar, med en metod där temperaturen är lägre än 70 °C.

Proverna torkas tills vikten är konstant och fukthalten mellan 8 % och 13 %.

De torra proven lagras i mörker, utan att pressas samman, vid en temperatur lägre än 25 °C.

3. Analys THC-halten

3.1. Provberedning

De torkade proverna befrias från stjälkar och frön större än 2 mm.

De torkade proverna mals till ett halvfint pulver (sikt med maskstorlek på 1 mm).

Pulvret lagras under högst 10 veckor i ett torrt, mörkt utrymme med en temperatur under 25 °C.

3.2. Reagens, extraktionslösning

Reagens

—	Δ9-tetrahydrokannabinol med renhetsgrad för kromatografiskt ändamål.

—	Skvalan med renhetsgrad för kromatografiskt ändamål som intern standard.

Extraktionslösning

—	35 mg skvalan per 100 ml hexan.

3.3. Extraktion aν Δ9-THC

Ett prov på 100 mg av pulvret vägs in för analys och placeras i ett centrifugeringsrör. Tillsätt 5 ml av extraktionslösningen med den interna standarden.

Provet placeras i ett ultraljudsbad under 20 minuter. Det centrifugeras under 5 minuter med 3 000 varv per minut och sedan avlägsnas supernatanten THC. Lösningen injiceras i gaskromatografen och en kvantitativ analys genomförs.

3.4. Gaskromatografi

Apparatur

—	Gaskromatografiutrustning försedd med flamjonisationsdetektor och en split/splitless-injektor.

—	Kolonn som möjliggör god separering av cannabinoider, exempelvis en kapillärkolonn av glas med en längd på 25 meter och en diameter på 0,22 mm,

impregnerad med en opolär fas av 5 % fenyl-metyl-silikon.

b)	Kalibrering Kalibreringskurvan ska innehålla minst tre punkter för förfarande A och minst 5 punkter för förfarande B varav två punkter ska motsvara 0,04 respektive 0,50 mg/ml Δ9-THC i extraktionslösningen.

Försöksbetingelser

Följande betingelser anges som exempel för den kolonn som avses i led a.

—	Ugnstemperatur: 260 °C

—	Injektortemperatur: 300 °C

—	Detektortemperatur: 300 °C

d)	Injicerad volym: 1 μl

4. Resultat

Resultatet anges med två decimaler i gram Δ9-THC per 100 g analysprov torkat till konstant vikt. Toleransen är 0,03 %.

—	Förfarande A: Resultatet motsvarar en bestämning per analysprov.

Om det på detta sätt erhållna resultatet överstiger den gräns som anges i artikel 39.1 i förordning (EG) nr 73/2009 ska ytterligare en bestämning utföras på analysprovet och resultatet utgöras av medelvärdet av dessa båda bestämningar.

—	Förfarande B: Resultatet ska motsvara medelvärdet av två bestämningar per analysprov.

BILAGA II

Förordning (EG) nr 796/2004	Den här förordningen	Förordning (EG) nr 1120/2009
Artikel 1	Artikel 1
Artikel 2.1	—	Artikel 2 a
Artikel 2.1a	Artikel 2.1
Artikel 2.1b	—
Artikel 2.2	—	Artikel 2 c
Artikel 2.2a	—	Artikel 2 d
Artikel 2.3	Artikel 2.3
Artikel 2.4	Artikel 2.4
Artikel 2.5	Artikel 2.5
Artikel 2.6	Artikel 2.6
Artikel 2.7	Artikel 2.7
Artikel 2.8	Artikel 2.8
Artikel 2.9	Artikel 2.9
Artikel 2.10	Artikel 2.10
Artikel 2.11	Artikel 2.11
Artikel 2.12	Artikel 2.12
Artikel 2.13	Artikel 2.14
Artikel 2.14	—
Artikel 2.15	Artikel 2.15
Artikel 2.16	Artikel 2.16
Artikel 2.17	Artikel 2.17
Artikel 2.18	Artikel 2.18
Artikel 2.19	Artikel 2.19
Artikel 2.20–2.36	Respektive artikel 2.21–2.37
Artikel 2.37	—
Artikel 2, nästa sista stycket	Artikel 2.38
Artikel 2, sista stycket	—
Artikel 3.1 och 3.7	Artikel 3.1 och 3.7
Artikel 4	Artikel 4
Artikel 5	Artikel 5
Artikel 6	Artikel 6
Artikel 7	Artikel 7
Artikel 8.1	Artikel 34.4
Artikel 8.2	Artikel 34.5
Artikel 9 första stycket	Artikel 8.1
Artikel 9 andra stycket	Artikel 8.2
Artikel 10	Artikel 9
Artikel 11.1	Artikel 11.1
Artikel 11.2 första stycket	Artikel 11.2 första stycket
Artikel 11.2 andra stycket	Artikel 11.2 tredje stycket
Artikel 11.2 tredje stycket	Artikel 11.2 andra stycket
Artikel 11.3	Artikel 10.2
Artikel 12.1 a, b, c och d	Artikel 12.1 a, b, c respektive d
Artikel 12.1 e	—
Artikel 12.1 f	Artikel 12.1 e
Artikel 12.2, 12.3 och 12.4	Artikel 12.2, 12.3 och 12.4
Artikel 13.1, första och andra styckena	Artikel 13.1
Artikel 13.1 tredje stycket	—
Artikel 13.2, 12.3 och 12.4	—
Artikel 13.5	Artikel 13.2
Artikel 13.6	—
Artikel 13.7	Artikel 13.3
Artikel 13.8	Artikel 13.4
Artikel 13.9	—
Artikel 13.10	Artikel 13.5
Artikel 13.11 och 13.12	—
Artikel 13.13a	Artikel 13.6
Artikel 13.14	Artikel 20.3
Artikel 14.1 första stycket	Artikel 13.8 första stycket
Artikel 14.1 andra stycket	—
Artikel 14.1 tredje stycket	Artikel 13.8 andra stycket
Artikel 14.1 fjärde stycket	Artikel 13.8 tredje stycket
Artikel 14.1a	Artikel 55.1 och 55.2
Artikel 14.2	Artikel 12.5
Artikel 14.3	Artikel 10.1
Artikel 14.4	Artikel 13.9
Artikel 15	Artikel 14
Artikel 15a	—
Artikel 16.1, 16.2 och 16.3	Respektive artikel 16.1, 16.2 och 16.3
Artikel 16.3 tredje stycket	Artikel 65.3 tredje stycket
Artikel 16.4	Artikel 16.4
Artikel 17	—
Artikel 17a	Artikel 17
Artikel 18	Artikel 20
Artikel 19	Artikel 21
Artikel 20	Artikel 22
Artikel 21	Artikel 23
Artikel 21a.1 och 2a.2	Artikel 24
Artikel 21a.3 andra stycket	Artikel 15.1
Artikel 22	Artikel 25
Artikel 23	Artikel 26
Artikel 23a.1 första och andra styckena	Artikel 27.1
Artikel 23a.2	Artikel 27.2
Artikel 24.1 a, b, c, d, e, g, i, j och k	Artikel 28.1 a, b, c, d, e, g, i, j respektive k
Artikel 24.1 f och h	—
Artikel 24.2 första stycket	Artikel 28.2
Artikel 24.2 andra stycket	Artikel 28.3
Artikel 26.1, 26.3 och 26.4	Artikel 30.1, 30.3 respektive 30.4
Artikel 26.2 a, b, c, f och h	Artikel 30.2 a, b, c, g respektive h
Artikel 26.2 d, e och g	—
Artikel 27.1 första stycket första meningen	Artikel 31.1 första stycket
Artikel 27.1 första stycket anda meningen leden b, c och d	Artikel 31.2
Artikel 27.1 andra och tredje styckena	Artikel 31.1 andra och tredje styckena
Artikel 27.3 och 27.4	Artikel 31.3 och 31.4
Artikel 28	Artikel 32
Artikel 29	Artikel 33
Artikel 30.1 första och andra styckena och 30.2, 30.3 och 30.4	Artikel 34.1, 34.2, 34.3 respektive 34.6
Artikel 30.1 tredje stycket	—
Artikel 31	Artikel 37
Artikel 31a	Artikel 38
Artikel 31b	Artikel 39
Artikel 32	Artikel 35
Artikel 33.1	—
Artikel 33.2, 33.3, 33.4 och 33.5	Artikel 40.1, 40.2, 40.3 respektive 40.4
Artikel 33a	—
Artikel 33b	—
Artikel 33c	—
Artikel 34.1 första stycket	Artikel 41.1 första stycket
Artikel 34.1 andra stycket	—
Artikel 34.2	Artikel 41.2
Artikel 35.1	Artikel 42.1 första stycket
Artikel 35.2 a	Artikel 42.1 andra stycket
Artikel 35.2 första stycket första till fjärde strecksatsen	Artikel 42.2 första stycket leden a–d
Artikel 35.2 b andra stycket	Artikel 42.2 andra stycket
Artikel 35.2 första och andra strecksatsen	Artikel 42.3 a respektive b
Artikel 36	Artikel 43
Artikel 37	Artikel 44
Artikel 38	—
Artikel 39	Artikel 45
Artikel 40	—
Artikel 41 a, b, c och d	Artikel 47.1, 47.2, 47.3 och 47.4
Artikel 42	Artikel 48
Artikel 43	Artikel 49
Artikel 44.1, 44.1a och 44.2	Respektive artikel 50.1, 50.2 respektive 50.3
Artikel 45.1, 45.1a, 45.2, 45.3 och 45.4	Artikel 51.1, 51.2, 51.3, 51.4, 51.5 respektive 51.6
Artikel 46	Artikel 52
Artikel 47.1, 47.1a, 47.2, 47.3, 47.4 och 47.5	Artikel 53.1, 53.2, 53.3, 53.4, 53.5 respektive 53.6
Artikel 48	Artikel 54
Artikel 49.1	Artikel 56.1
Artikel 49.2		Artikel 19.1 tredje stycket
Artikel 49.3	Artikel 56.2
Artikel 50.1, 50.2 och 50.3	Respektive artikel 57.1, 57.2 respektive 57.3
Artikel 50.5	—
Artikel 50.7	Artikel 75.1
Artikel 51.1	Artikel 58
Artikel 51.2 a	Artikel 57.2
Artikel 51.3	—
Artikel 52	Artikel 59
Artikel 53 första och andra styckena	Artikel 60
Artikel 53.3 tredje och fjärde styckena	Artikel 57.2
Artikel 54	Artikel 61
Artikel 54a	—
Artikel 54b	Artikel 62
Artikel 57.1	Artikel 63.1
Artikel 57.2	Artikel 63.2
Artikel 57.3 första stycket	Artikel 63.3
Artikel 57.3 andra stycket	Artikel 75.1
Artikel 57.4	Artikel 63.4
Artikel 58	Artikel 64
Artikel 59	Artikel 65
Artikel 60	Artikel 66
Artikel 61	Artikel 67
Artikel 62	Artikel 68
Artikel 63	—
Artikel 64	—
Artikel 65.1, 65.2a, 65.3, 65.4 och 65.5	Artikel 70.1, 70.2, 70.3, 70.4 respektive 70.5
Artikel 66.1	Artikel 70.8 och 71.1
Artikel 66.2	Artikel 70.6
Artikel 66.2a och 66.2b	Artikel 71.2 respektive 71.3
Artikel 66.3 första och tredje styckena	Artikel 71.4
Artikel 66.3 andra stycket	Artikel 70.7 första meningen
Artikel 66.4 och 66.5	Artikel 71.5 respektive 71.6
Artikel 57.1	Artikel 70.8 och 72.1
Artikel 67.2	Artikel 72.2
Artikel 68	Artikel 73
Artikel 69	Artikel 74
Artikel 70	Artikel 76
Artikel 71	Artikel 77
Artikel 71a	Artikel 78
Artikel 71b	Artikel 79
Artikel 72	Artikel 75.2
Artikel 73.1,73.3 och 73.4	Respektive artikel 80.1, 80.2 respektive 80.3
Artikel 73.5, 73.6 och 73.7	—
Artikel 73a.1, 73a.2, 73a.2a, 73a.2b, 73a.3 och 73a.4	Artikel 81, 81.2, 81.3, 81.4, 81.5 respektive 81.6
Artikel 74	Artikel 82
Artikel 75	Artikel 83
Artikel 76	Artikel 84
Artikel 77	—
Artikel 78	Artikel 85
Artikel 80	—
Artikel 81	—
Bilaga I	Bilaga II

		ISSN 1725-2628 doi:10.3000/17252628.L_2009.316.swe
Europeiska unionens officiella tidning		L 316

Svensk utgåva	Lagstiftning	52 årgången 2 december 2009

Innehållsförteckning		I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras	Sida
		FÖRORDNINGAR
	*	Kommissionens förordning (EG) nr 1120/2009 av den 29 oktober 2009 om tillämpningsföreskrifter för det system med samlat gårdsstöd som föreskrivs i avdelning III i rådets förordning (EG) nr 73/2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare	1
	*	Kommissionens förordning (EG) nr 1121/2009 av den 29 oktober 2009 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 73/2009 vad gäller de stödordningar för jordbrukare som föreskrivs i avdelningarna IV och V i den förordningen	27
	*	Kommissionens förordning (EG) nr 1122/2009 av den 30 november 2009 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 73/2009 vad gäller tvärvillkor, modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem inom de system för direktstöd till jordbrukare som införs genom den förordningen och om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller tvärvillkoren för stöd inom vinsektorn	65