2.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 315/1

(1)

Genom en skrivelse av den 13 september 2005 (2) anmälde Danmark till kommissionen en ändring av den danska tonnageskatteordningen. Denna ordning godkändes ursprungligen genom ett beslut av den 12 mars 2002 (3) (ärende N 563/01).

(2)

Ändringen har registrerats som anmält stöd N 469/05. Den anmälda ändringen infördes genom lag nr 408 av den 1 juni 2005.

(3)

Genom skrivelser av den 28 oktober 2005, den 19 maj och den 29 augusti 2006 (4), bad kommissionen de danska myndigheterna att lämna ytterligare information, vilken skickades i myndigheternas svar av den 22 november 2005, den 30 juni 2006 och den 29 september 2006 (5).

(4)

Genom beslut av den 7 februari 2007 (nedan kallat beslutet om inledande) beslutade kommissionen att inleda det formella granskningsförfarandet enligt artikel 4.4 i rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (6) (nedan kallad förordningen om statliga stöd). Genom ett beslut av den 4 april 2007 antog kommissionen, på de danska myndigheternas begäran, en rättelse till beslutet om inledande. Ett meddelande med en sammanfattning av beslutet och skrivelsens fullständiga innehåll på det giltiga språket – korrigerad version – offentliggjordes i EUT C 135 av den 19.6.2007, s. 6  (7).

(5)

I en skrivelse av den 7 mars 2007 (8) kommenterade Danmark beslutet om inledande. Bara en berörd part inkom med synpunkter, genom en skrivelse av den 19 juli 2007 (9).

(6)

Den anmälda åtgärden har beskrivits i beslutet om inledande och sammanfattas i detta avsnitt.

(7)

Affärstransaktioner mellan två företag inom samma koncern ska ske på grundval av armslängdsprincipen. Denna princip innebär att det ska kontrolleras att priserna i transaktioner mellan närstående företag inom samma koncern är marknadsmässiga. För att skattemyndigheterna ska kunna kontrollera att denna princip följs måste företagen lämna all nödvändig information om sina affärstransaktioner med företag inom samma koncern.

(8)

Genom lag nr 408 av den 1 juni 2005 undantas danska rederier som omfattas av den danska tonnageskatteordningen (10) från kravet att till skattemyndigheterna lämna all nödvändig information om sina finansiella transaktioner med utländska företag inom samma koncern.

(9)

Närmare bestämt föreskrivs i artikel 1.9 i lagen att punkterna 1–8 varken ska tillämpas på företag osv. som deklarerar inkomster enligt tonnageskatteordningen med avseende på kontrollerade transaktioner med utländska juridiska personer eller permanenta företag (se punkt 1.2–1.4) om intäkterna från dessa transaktioner ska fördelas till intäkter som är föremål för tonnagebeskattning. Punkterna 1–8 som artikeln hänvisar till finns i artikel 3B.9 i skattekontrollagen (konsoliderad lag nr 869 av den 12 augusti 2004, senast ändrad genom artikel 1 i lag nr 1441 av den 22 december 2004). Dessa punkter gäller två huvudkrav som ställs på alla danska företag som bedriver verksamhet i Danmark, nämligen

(10)

De anmälda ändringarna innebär att tonnagebeskattade företag undantas från båda dessa skyldigheter i samband med gränsöverskridande affärstransaktioner, medan skyldigheterna fortfarande gäller för tonnagebeskattade företag i samband med transaktioner mellan företag inom samma koncern i Danmark.

(11)

Den anmälda åtgärden skulle därför påverka den armslängdsprincip som det hänvisas till i avsnitt 2.11.1 i det inledande beslutet av den 12 mars 2002 om godkännande av den danska tonnageskatteordningen (11), eftersom den kommer att ändra det informations- och dokumentationskrav som ställs på de tonnagebeskattade företagen i samband med deras gränsöverskridande transaktioner.

(12)

Undantaget från informations- och dokumentationskravet omfattar bara tonnagebeskattade företag.

(13)

Tonnageskatteordningen beskrivs i kommissionens beslut av den 12 mars 2002 i ärende N 563/01 och av den 7 februari 2007 i ärende N 469/05. Huvuddragen sammanfattas nedan i detta avsnitt.

(14)

Den inkomst från skattepliktiga verksamheter som ska beskattas enligt tonnageskatteordningen fastställs till en klumpsumma som beräknas på grundval av fartygens nettodräktighet, oavsett rederiets reella vinst, på följande sätt:

(15)

Den inkomst som beräknas på detta sätt beskattas med den sedvanliga bolagsskattesatsen.

(16)

Ordningen började tillämpas den 1 januari 2001 och kan utnyttjas av företag som är skattskyldiga i Danmark (företag som har ett fast driftställe i Danmark) och som tillhandahåller sjötransporttjänster. Ordningen kan även utnyttjas av utländska företag som registreras i Danmark genom att de flyttar sin administrativa bas dit. Bara inkomster från sjöfartsverksamhet kan omfattas av denna ordning.

(17)

Rederier kan välja att omfattas av ordningen eller inte. Valet ska göras senast i samband med inlämnandet av skattedeklarationen för det år då tonnagebeskattningen ska tillämpas för första gången. Beslutet om att omfattas av tonnageskatteordningen eller inte är bindande för en tioårsperiod. Inom Danmark måste rederier som tillhör samma koncern göra samma val när det gäller tonnageskatteordningen. När ett rederi väljer att omfattas av tonnageskatteordningen gäller detta alla dess fartyg och verksamheter som uppfyller villkoren.

(18)

Såvitt kommissionen känner till tillämpar Danmark för närvarande bara en annan stödordning förutom tonnageskatteordningen på rederier, nämligen den ordning genom vilken redare är befriade från inkomstskatt och sociala avgifter för sjömän som arbetar på vissa fartyg (den så kallade DIS-ordningen) (12).

(19)

Som redan nämnts i beslutet av den 7 februari 2007 åtog sig de danska myndigheterna genom en skrivelse av den 14 februari 2006 att inom tio år på nytt anmäla den anmälda åtgärden. Den anmälda åtgärden anses därmed upphöra att gälla vid utgången av 2015.

(20)

Som noterats i beslutet av den 7 februari 2007 har de danska myndigheterna angivit att ändringen inte har någon budgetrelaterad effekt på den befintliga åtgärden. Enskilda stöd kommer inte att ändras till följd av den planerade ändringen.

(21)

I sitt beslut om inledande tog kommissionen upp två viktiga invändningar beträffande den anmälda åtgärden.

(22)

Kommissionen erinrade om att avgränsningar (ring-fencing) är avgörande för att tonnageskatteordningar ska vara vattentäta.

(23)

Utan en effektiv tillämpning av den aktuella avgränsningen kan andra sektorer än sjötransport, i den berörda medlemsstaten eller i andra länder, utnyttja möjligheten att undandra bolagsskatt genom affärstransaktioner med ett närstående företag som beskattas enligt tonnageskatteordningen i den berörda medlemsstaten.

(24)

Kommissionen befarade också att en ändring av den avgränsning som berörs av anmälan kommer att leda till en situation där verksamheter som är skattskyldiga i andra länder, och som alltså inte omfattas av tonnageskatteordningen i Danmark, kommer att dra orättmätig fördel av denna ordning genom att tillämpa illojala priser i transaktioner med närstående företag baserade i Danmark som beskattas med den danska tonnageskatten.

(25)

Kommissionen noterade att de danska skattemyndigheterna dock skulle behålla möjligheten att göra kontroller i efterhand av transaktioner inom koncernen som bara involverar danska tonnagebeskattade företag.

(26)

Genom en skrivelse av den 15 mars 2007 (14) svarade de danska myndigheterna på beslutet om inledande. De hade inga ytterligare kommentarer och hänvisade därför till de svar de tidigare hade lämnat i skrivelser av den 22 november 2005, 30 juni 2006 och 29 september 2006.

(27)

I skrivelsen av den 22 november 2005 angavs följande: ”Den anmälda ordningen innebär inte överföring av statliga medel till de företag den gäller. Den innebär en lättnad av informations- och dokumentationskraven som inte har något ekonomiskt värde i sig. Den anmälda ordningen innebär därför inte några ytterligare finansiella eller skattemässiga fördelar jämfört med de ordningar som tidigare har godkänts av kommissionen. Rederier som omfattas av tonnageskatteordningen måste följa armlängdsprincipen vid alla kontrollerade transaktioner. Detta förändras inte av den anmälda ordningen. Ordningen består bara av en minskning av kraven på dokumentering av att armslängdsprincipen följs vid vissa kontrollerade transaktioner.”

(28)

I skrivelsen av den 30 juni 2006 angav de danska myndigheterna att före ikraftträdandet av lag nr 408 av den 1 juni 2005 gäller informations- och dokumentationskravet bara gränsöverskridande transaktioner mellan närstående företag. Lagen har utökat detta krav till att omfatta transaktioner mellan danska tonnagebeskattade företag och deras närstående företag i Danmark som inte tonnagebeskattas.

(29)

I sin skrivelse av den 29 september 2006 uppgav de danska myndigheterna följande med avseende på frågan om andra länder, däribland övriga medlemsstater, bör ansvara för kontroller av gränsöverskridande transaktioner med företag som omfattas av den danska tonnageskatteordningen:

”Ett lands skattemyndigheter är skyldiga att kontrollera inkomstdeklarationerna från företag och personer som är skattskyldiga i det landet. Enligt internationella åtaganden kan det också bli nödvändigt att skicka information till andra länder – antingen på eget initiativ eller på begäran.

Det måste ligga inom medlemsstaternas skattemyndigheters eget ansvarsområde att besluta hur de ska uppfylla sina kontrolluppgifter. Det är av avgörande betydelse för de danska skattemyndigheterna att de danska skatteintäkterna skyddas med beaktande av de tillgängliga resurserna. Det innebär också att dess kontrollarbete naturligtvis kommer att koncentreras på beskattningsbara enheter som har riskbedömts och funnits vara värda att övervaka närmare.

Den föreslagna ändringen av den danska tonnageskatteordningen ändrar inte detta. Däremot kan den påverka de danska skattemyndigheternas möjligheter att efterkomma begäranden om information från andra länders skattemyndigheter.

När det gäller internprissättning kan det vara svårt att i efterhand få fram nödvändiga bevis på att interna transaktioner inom koncernen har skett i enlighet med armslängdsprincipen. Den jämförelsegrund som ska användas för bedömningen är ofta inte fullständig. Det är därför betydligt enklare att får fram den dokumentation som behövs vid själva tidpunkten för den interna transaktionen. Skyldigheten att tillhandahålla dokumentation är ett klart och fortlöpande incitament att se till att det finns underlag för att styrka slutsatsen att de interna transaktionerna har utförts med beaktande av armslängdsprincipen.

Den anmälda ändringen innebär att tonnagebeskattade företag undantas från skyldigheten att tillhandahålla dokumentation i de fall transaktionerna gäller närstående företag i utlandet. Enligt detta undantag kommer sådana enheter inte att omfattas av samma krav på att se till att det fortlöpande finns dokumentation, eller ens av skyldigheten att styrka slutsatsen att transaktionerna med de närstående företagen utförts med beaktande av armslängdsprincipen. En begäran om information från ett annat land kan efterkommas om det finns sådan dokumentation, exempelvis företagsbokföring med kvitton. De danska skattemyndigheterna kommer dock inte att kunna kräva att ny dokumentation ska upprättas enbart för ett annat lands skattemyndigheter. Om en skattepliktig enhet inte omfattas av skyldigheten att tillhandahålla dokumentation så blir det till exempel omöjligt att kräva att den enheten upprättar en jämförande analys för ett annat lands skull. I det avseendet kan undantaget missgynna andra länder.”

(30)

I samma skrivelse av den 29 september 2006 uppgavs följande som svar på frågan om Danmark efter genomförandet av de anmälda åtgärderna ändå kan se till att avgränsningarna förblir vattentäta mot försök att undandra skatt av utländska företag som är närstående danska tonnagebeskattade rederier:

”För att kunna göra en sådan försäkran skulle det minst krävas att alla tonnagebeskattade enheter som har närstående företag i utlandet kontrolleras varje år och att alla transaktioner mellan de två parterna kontrolleras i samband med detta. Detta är dock helt orealistiskt. De danska skattemyndigheterna måste prioritera sina resurser och försöka optimera sitt kontrollarbete.

De tillämpliga reglerna är ett uttryck för det faktum att man har försökt skapa bästa möjliga avgränsningar mot undandragande av skatt. Den anmälda ändringen – undantag från informations- och dokumentationskravet – kommer att försvaga avgränsningen något. Därför anmäldes den till kommissionen.”

(31)

Genom den ovannämnda skrivelsen meddelade de danska myndigheterna att ändringen kommer att undergräva avgränsningarna lite, men preciserade att ”lite betyder bara lite”. De danska myndigheterna menar att ”i de fall den andra medlemsstaten som berörs av en gränsöverskridande transaktion också har en tonnageskatteordning kommer ändringen inte att ha någon betydelse. Problem kan bara uppstå med de länder som inte har någon sådan tonnageskatteordning. Det viktiga här blir dock frågan om landet självt har infört ett dokumentationskrav eller om det inte funnit det nödvändigt att införa ett sådant krav för sina skattepliktiga enheter”.

(32)

På frågan om hur man kan motivera skillnaden i behandling när det gäller informations- och dokumentationskravet mellan å ena sidan företag som beskattas enligt den danska tonnageskatteordningen och å andra sidan företag som inte gör det (utan i stället beskattas enligt den danska bolagsskatten) svarade de danska myndigheterna att den särskilda inkomstdeklarationen, inbegripet avsaknaden av avdrag, innebär att informations- och dokumentationskravet är mindre relevant för tonnagebeskattade enheter.

(33)

Danmarks Rederiforening var den enda berörda parten som reagerade när sammanfattningen av beslutet om inledande publicerades i EUT.

(34)

Genom en skrivelse av den 19 juli 2007 (15) påpekade Danmarks Rederiforening att danska rederier liksom tidigare måste agera på armslängds avstånd, såväl internt, dvs. mellan den tonnagebeskattade verksamheten och den allmänna verksamheten, som externt, dvs. i förhållande till utländska närstående företag. Företaget måste dessutom även fortsättningsvis kunna bevisa sin prissättning.

(35)

Danmarks Rederiforening underströk att företagen enligt den anmälda åtgärden inte skulle behöva tillhandahålla information om affärstransaktioner med utländska närstående företag i förväg, utan bara på begäran.

(36)

När det gäller frågan om det rättmätiga i att behandla företag olika i fråga om administrativa förfaranden påpekade Danmarks Rederiforening att det väl ändå inte kunde vara kommissionens åsikt att vissa företag ska åläggas onödiga administrativa bördor enbart för att de ska behandlas lika i konkurrenshänseende med andra företag för vilka myndigheterna anser att de administrativa förfarandena är nödvändiga.

(37)

Danmark har inte kommenterat de synpunkter som lämnats av Danmarks Rederiforening.

(38)

Enligt artikel 87.1 i EG-fördraget är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.

(39)

Genom tonnageskatteordningen skapar de danska myndigheterna en fördel med hjälp av statliga medel, i och med att man sänker den bolagsskatt som denna sektor annars skulle omfattas av. Detta gynnar vissa företag eftersom åtgärden är specifik för den internationella delen av sjöfartssektorn. Sådana subventioner hotar att snedvrida konkurrensen och kan påverka handeln mellan medlemsstaterna eftersom transaktionerna inom sjöfarten i huvudsak sker på en världsomfattande marknad.

(40)

Kommissionen anser att den anmälda åtgärden inte ändrar ordningens egenskap av statligt stöd enligt vad som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget.

(41)

I detta sammanhang är huvudfrågan huruvida den planerade åtgärden kan ändra den bedömning som görs i kommissionens beslut av den 12 mars 2002 (16) om ordningens förenlighet med den gemensamma marknaden.

(42)

Enligt artikel 87.3 c i fördraget kan ett stöd vara förenligt med den gemensamma marknaden om det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset, eftersom det då kan finnas en grund för ett undantag från det allmänna förbudet mot statligt stöd. I det aktuella fallet anser kommissionen att den anmälda åtgärden bör granskas mot bakgrund av artikel 87.3 c i EG-fördraget.

(43)

Statligt stöd till sektorn för sjötransporter bör särskilt granskas mot bakgrund av gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till sjötransport från 2004 (17) (nedan kallade riktlinjerna).

(44)

Som påpekas i beslutet om inledande är ett av huvudvillkoren för att tonnageskatteordningar ska vara förenliga med den gemensamma marknaden att det finns en uppsättning avgränsningar kring dessa ordningar. Detta villkor framgår särskilt av avsnitt 3.1 sista stycket i riktlinjerna: ”Om ett rederi även är verksamt inom andra affärsområden, krävs det följaktligen insyn i bokföringen för att förhindra att stödet ’spiller över’ till verksamhet som inte är sjöfartsrelaterad”.

(45)

De avgränsande åtgärder som är en integrerad del av ordningen ska se till att ingen annan verksamhet än sjötransporter indirekt ska kunna gynnas av ordningen, vare sig i den berörda medlemsstaten, i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland. Om tonnageskatteordningen genom ändringen skulle kunna medföra att annan verksamhet än sjöfart gynnas av den danska tonnageskatteordningen kan ordningens förenlighet med fördraget ifrågasättas.

(46)

En av de främsta avgränsande åtgärderna är den kontroll som på grundval av armslängdsprincipen görs av affärstransaktioner mellan tonnagebeskattade företag och deras eventuella närstående företag (eller den delen av företaget som är föremål för vanlig bolagskatt), oavsett om de närstående företagen är inhemska eller utländska.

(47)

Även om de danska myndigheterna anser att informations- och dokumentationskraven inte har något ekonomiskt värde i sig är de i själva verket kopplade till finansiella transaktioner som i sig är av ekonomisk art. Om inte de avgränsande åtgärderna för affärstransaktioner tillämpas effektivt kan andra sektorer än sjöfarten, i den ifrågavarande medlemsstaten eller i andra länder, gynnas av möjligheten att undvika bolagsskatt genom affärstransaktioner med ett närstående företag som beskattas enligt medlemsstatens tonnageskatteordning, utan att detta legitimt kan motiveras med något gemensamt intresse.

(48)

Om avgränsningar visar sig vara helt eller delvis ineffektiva, eller kan förmodas vara det, anser kommissionen att tonnageskatteordningar kan skapa möjligheter till att undandra skatt till nackdel för andra medlemsstater eller EES-länder.

(49)

Redan av dessa skäl måste försvagningen av de avgränsande åtgärderna anses ha en negativ effekt på handelsvillkoren i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. Ordningen är under dessa förhållanden oförenlig med den gemensamma marknaden.

(50)

Kommissionen har dessutom uppfattat det som att de danska myndigheterna har för avsikt att – med tillämpning av den avgränsning som baseras på armslängdsprincipen – fortsätta kontrollera transaktioner mellan närstående företag när ett av dem är tonnagebeskattat, men bara om båda företagen är skattskyldiga i Danmark.

(51)

Det innebär att medan övervakningen av och ansvaret för kontroller av inhemska transaktioner med ett tonnagebeskattat företag även i fortsättningen skulle vila på de danska skattemyndigheterna, skulle ansvaret för kontroller av gränsöverskridande transaktioner mellan ett tonnagebeskattat företag i Danmark och dess närstående företag utomlands följaktligen vila på myndigheterna i det andra landet, vilket skulle leda till bristande kontroll och övervakning av internationella finansiella transaktioner.

(52)

Följaktligen ändrar den anmälda åtgärden den danska tonnageskatteordningen som godkändes av kommissionen 2002 (18) genom att tonnagebeskattade företag undantas från krav som gällde 2002. Andra aktiviteter än sjötransporter som utövas i en annan medlemsstat eller en EES-stat av ett företag som är närstående till ett tonnagebeskattat företag i Danmark kan lättare dra nytta av den danska tonnageskatteordningen och undvika normal bolagsskatt i den berörda medlemsstaten eller EES-staten. Detta erkänner Danmark när man hävdar att avgränsningen kommer att försvagas ”lite”. Principerna om icke-diskriminering och likabehandling av alla företag inom sektorn måste dock tillämpas. De danska myndigheterna antar att bedrägeri och undandragande av skatt vid affärstransaktioner är ovanligt, men även om så vore fallet krävs kontroller för att garantera en adekvat praxis vid internationella transaktioner.

(53)

Kommissionen anser att de avgränsningar som gäller för transaktioner inom koncerner måste skydda mot snedvridningar på den gemensamma marknaden som kan uppstå till följd av fördelar för närstående företag såväl i den berörda medlemsstaten som i övriga medlemsstater. Annars kan möjligheterna till undandragande av skatt genom ett tonnagebeskattat företag få till följd att den gemensamma marknadens funktion påverkas allvarligt.

(54)

Följaktligen anser kommissionen att den medlemsstat som har infört en tonnagebeskattningsordning måste behandla gränsöverskridande transaktioner mellan närstående företag (gränsöverskridande transaktioner som kan gynna närstående företag i en annan medlemsstat eller en EES-stat) som om dessa transaktioner gynnade sådana företag inom dess egna gränser. För att kunna tillämpa avgränsningen beträffande transaktioner mellan närstående företag måste en medlemsstat med andra ord tillämpa samma normer på ett tonnagebeskattat företags transaktioner med sina närstående företag i utlandet som medlemsstaten tillämpar på transaktioner med ett inhemskt närstående företag som inte tonnagebeskattas.

(55)

Enligt principerna om icke-diskriminering och likabehandling måste den medlemsstat som tillämpar tonnagebeskattning med hänsyn till den ifrågavarande avgränsningen ställa samma informations- och dokumentationskrav på transaktioner inom landet (som kan skada den medlemsstaten) som på gränsöverskridande transaktioner (som kan skada andra medlemsstater och EES-stater). Denna information krävs nämligen för att kontrollera internprissättningen inom en koncern.

(56)

Genom att minska de kontroller som de danska myndigheterna måste göra av transaktionerna mellan ett företag som omfattas av den danska tonnageskatteordningen och dess utländska närstående företag efterlever Danmark inte principerna om icke-diskriminering och likabehandling. Genom åtgärden skulle Danmark överföra åtminstone en del av bördan att kontrollera att systemets syften respekteras, och därmed sammanhängande eventuella snedvridningar på den gemensamma marknaden, till den andra medlemsstaten eller EES-staten där det andra, inte tonnagebeskattade, företaget som berörs av transaktionen beskattas.

(57)

Kommissionen drar därför slutsatsen att den anmälda åtgärden kommer att försvaga avgränsningen från en annan medlemsstat eller EES-stat.

(58)

Dessutom anser kommissionen att skillnaden i behandling när det gäller informations- och dokumentationskravet mellan å ena sidan företag som enbart har inhemska icke tonnagebeskattade närstående företag och å andra sidan företag som också har närstående företag utomlands är orättmätig. Åtgärden skulle skapa en orättmätig snedvridning av konkurrensen mellan företag med utländska närstående företag och företag som inte har det.

(59)

Följden blir att effekterna av den anmälda åtgärden har en så negativ inverkan på handelsvillkoren att den strider mot det gemensamma intresset enligt vad som avses i artikel 87.3 c i EG-fördraget och att den inte uppfyller kraven i avsnitt 3.1 sista stycket i riktlinjerna. Åtgärden bör därför förklaras vara oförenlig med den gemensamma marknaden enligt vad som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget.

(60)

Sammanfattningsvis anser kommissionen att den anmälda åtgärden skulle leda till snedvridningar som strider mot det gemensamma intresset i enlighet med artikel 87.3 c i EG-fördraget och göra den danska tonnageskatteordningen oförenlig med den gemensamma marknaden i enlighet med artikel 87.1 i EG-fördraget.

2.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 315/8

(1)

I direktiv 2003/85/EG anges ett minimum av bekämpningsåtgärder som ska vidtas i händelse av ett utbrott av mul- och klövsjuka samt vissa förebyggande åtgärder som syftar till att göra de behöriga myndigheterna och jordbrukarna mer medvetna om och bättre förberedda på sjukdomen.

(2)

I artikel 65 i direktiv 2003/85/EG fastställs det att medlemsstaterna ska säkerställa att levande mul- och klövsjukevirus som används för forskning, diagnos eller framställning endast hanteras på de godkända laboratorier som förtecknas i bilaga XI och bedrivs åtminstone enligt de normer för biosäkerhet som anges i bilaga XII till det direktivet.

(3)

I del A i bilaga XI till direktiv 2003/85/EG finns en förteckning över godkända nationella laboratorier som hanterar levande mul- och klövsjukevirus för forsknings- och diagnosändamål. I del B i den bilagan finns en förteckning över laboratorier som hanterar virusantigen vid framställning av vaccin.

(4)

Frankrike har officiellt underrättat kommissionen om att ett av deras nationella referenslaboratorier och ett laboratorium för framställning av vaccin inte längre anses uppfylla de normer för biosäkerhet som anges i artikel 65 d i direktiv 2003/85/EG.

(5)

Nederländerna har officiellt underrättat kommissionen om ytterligare ett namnbyte på landets nationella diagnoslaboratorium med tillstånd att hantera levande mul- och klövsjukevirus, och att det privata företaget Lelystad Biologicals BV, Lelystad har tagit över den delen av det förra centrala institutet för bekämpning av djursjukdomar (CIDC-Lelystad), med tillstånd att hantera levande mul- och klövsjukevirus för framställning av vaccin.

(6)

Det är nödvändigt att anpassa förteckningen över nationella laboratorier med tillstånd att hantera levande mul- och klövsjukevirus i enlighet med i bilaga XI till direktiv 2003/85/EG.

(7)

Punkt 1 i bilaga XII till direktiv 2003/85/EG innehåller normer för biosäkerhet för laboratorier som hanterar levande mul- och klövsjukevirus. Det föreskrivs att laboratorier som hanterar levande mul- och klövsjukevirus minst ska uppfylla de säkerhetskrav som fastställs i ”Minimikrav för laboratorier som arbetar med mul- och klövsjukevirus in vitro och in vivo”, Europakommissionen för bekämpning av mul- och klövsjuka, tjugosjätte sessionen, Rom, april 1985, ändrad 1993.

(8)

Enligt punkt 1 i bilaga XV till direktiv 2003/85/EG ska alla nationella laboratorier som hanterar levande mul- och klövsjukevirus arbeta under de stränga säkerhetsvillkor som fastställs i ”Minimikrav för laboratorier som arbetar med mul- och klövsjukevirus in vitro och in vivo”, Europakommissionen för bekämpning av mul- och klövsjuka, tjugosjätte sessionen, Rom, 1985, ändrad genom tillägg 6 ii i rapporten från trettionde sessionen, Rom, 1993.

(9)

Enligt punkt 7 i bilaga XVI till direktiv 2003/85/EG ska dessutom gemenskapens referenslaboratorium arbeta enligt de villkor för strikt sjukdomssäkerhet som fastställs i ”Minimikrav för laboratorier som arbetar med mul- och klövsjukevirus in vitro och in vivo”, Europakommissionen för bekämpning av mul- och klövsjuka, tjugosjätte sessionen, Rom, april 1985, ändrad genom tillägg 6 ii till rapporten från trettionde sessionen, Rom, 1993, i enlighet med bilaga XII till det direktivet.

(10)

Efter ett utbrott i en medlemsstat år 2007 av mul- och klövsjuka som kunde härledas till att ett mul- och klövsjukevirus sluppit ut ur ett laboratorium, ändrades dessa ”Minimikrav för laboratorier som arbetar med mul- och klövsjukevirus in vitro och in vivo” (normer för biosäkerhet). Efter diskussioner med medlemsstaterna om normerna för biosäkerhet inom ramen för ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, antogs den ändrade versionen av dessa normer vid trettiåttonde sessionen, Europakommissionen för bekämpning av mul- och klövsjuka den 29 april 2009 (2) och infogades i rapporten från trettiåttonde sessionen, Europakommissionen för bekämpning av mul- och klövsjuka, Rom 28–30 april 2009 (nedan kallad rapporten). Den nya versionen ersätter de normer för biosäkerhet som fastställdes 1985 och ändrades 1993. Bilagorna XII, XV och XVI till direktiv 2003/85/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(11)

Direktiv 2003/85/EG bör ändras i enlighet med detta.

(12)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

2.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 315/11

(1)

I kommissionens beslut 2009/821/EG av den 28 september 2009 om upprättande av en förteckning över gränskontrollstationer, om fastställande av vissa regler för inspektioner som utförs av kommissionens veterinärexperter och om fastställande av veterinärenheter i Traces (3) ingår en förteckning över gränskontrollstationer som godkänts i enlighet med direktiven 91/496/EEG och 97/78/EG. Förteckningen återfinns i bilaga I till det beslutet.

(2)

Kommissionens inspektionstjänst, kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor, har inspekterat gränskontrollstationen vid Köpenhamns flygplats i Danmark. Resultaten av inspektionen var tillfredsställande. Ytterligare en kontrollanläggning bör därför läggas till för den gränskontrollstationen i förteckningen i bilaga I till beslut 2009/821/EG.

(3)

Enligt anmälningar från Danmark, Frankrike, Italien och Portugal bör vissa kategorier av djur eller produkter av animaliskt ursprung som kan kontrolleras vid vissa gränskontrollstationer som redan godkänts enligt beslut 2009/821/EG läggas till i förteckningen över gränskontrollstationer i bilaga I till det beslutet för de medlemsstaterna.

(4)

Enligt resultaten av inspektioner utförda av kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor i enlighet med beslut 2009/821/EG och enligt anmälningar från Frankrike, Irland och Italien bör vissa kategorier av djur eller produkter av animaliskt ursprung som kan kontrolleras vid vissa gränskontrollstationer som redan godkänts enligt beslut 2009/821/EG strykas från förteckningen över gränskontrollstationer i bilaga I till det beslutet för de medlemsstaterna.

(5)

Enligt en anmälan från Lettland bör förteckningen över gränskontrollstationer för den medlemsstaten ändras på grund av att en av dess gränskontrollstationer lagts ned.

(6)

Enligt anmälningar från Belgien, Tyskland och Frankrike bör vissa gränskontrollstationer för de medlemsstaterna strykas från förteckningen över gränskontrollstationer i bilaga I till beslut 2009/821/EG.

(7)

Enligt en anmälan från Italien bör förteckningen över gränskontrollstationer för den medlemsstaten ändras på grund av att namnet på en av dess gränskontrollstationer ändrats.

(8)

Dessutom har Belgien anmält att OCHZ-anläggningen vid gränskontrollstationen i Zeebrugge stängts och att en ny kontrollanläggning tagits i drift.

(9)

Beslut 2009/821/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

2.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 315/15

(1)

I förordning (EG) nr 1085/2006 fastställs målen med och de viktigaste principerna för föranslutningsstöd till kandidatländer och potentiella kandidatländer för perioden 2007–2013; ansvaret för genomförandet av sådant stöd läggs på kommissionen.

(2)

Genom artiklarna 11, 12, 13, 14, 18 och 186 i förordning (EG) nr 718/2007 får kommissionen möjlighet att överföra förvaltningsbefogenheter till mottagarlandet och fastställa villkoren för ett sådant överförande avseende del V – jordbruk och landsbygdsutveckling inom instrumentet för stöd inför anslutningen.

(3)

Enligt artikel 7 i förordning (EG) nr 718/2007 ska kommissionen och det stödmottagande landet ingå ett ramavtal där de slår fast reglerna för samarbete om ekonomiskt stöd från gemenskapen till det stödmottagande landet. Om det behövs får ramavtalet kompletteras med ett eller flera sektorsavtal med särskilda bestämmelser för den berörda Ipa-delen.

(4)

En förutsättning för att förvaltningsbefogenheter ska kunna överföras till mottagarlandet är att villkoren i artikel 53c och 56.2 i budgetförordningen och artikel 35 i genomförandebestämmelserna uppfylls.

(5)

Ramavtalet om regler för samarbete om ekonomiskt stöd från gemenskapen till Republiken Kroatien inom ramen för genomförandet av stöd inför anslutningen (Ipa) mellan Republiken Kroatiens regering och Europeiska gemenskapernas kommission slöts den 17 december 2007.

(6)

Kroatiens jordbruks- och landsbygdsutvecklingsprogram inom ramen för Ipa (nedan kallat Ipard-programmet), som godkändes genom kommissionens beslut K(2008) 690 av den 25 februari 2008, i enlighet med artikel 7.3 i förordning (EG) nr 1085/2006 och artikel 184 i förordning (EG) nr 718/2007, omfattar en plan för gemenskapens årliga bidrag och en finansieringsöverenskommelse.

(7)

Det sektorsavtal som den 12 januari 2009 slöts mellan Europeiska gemenskapernas kommission, på Europeiska gemenskapens vägnar, och Republiken Kroatiens regering, på Republiken Kroatiens vägnar, kompletterar ramavtalets bestämmelser med särskilda bestämmelser om genomförandet av Ipard-programmet för Kroatiens jordbruk och landsbygdsutveckling inom ramen för instrumentet för stöd inför anslutningen (Ipa).

(8)

Ipard-programmet ändrades senast den 10 september 2009 genom kommissionens beslut K(2009) 6770.

(9)

I enlighet med artikel 21 i kommissionens förordning (EG) nr 718/2007 ska mottagarlandet utse organ och myndigheter som ansvarar för genomförandet av Ipard-programmet: den behöriga ackrediterande tjänstemannen, den nationella utanordnaren, den nationella fonden, den förvaltande myndigheten, Ipard-organ och revisionsmyndigheten.

(10)

Kroatiens regering har utnämnt den nationella fondsektorn, en organisatorisk enhet i statskassan inom finansministeriet, till att fungera som nationell fond med de uppgifter och ansvarsområden som anges i bilaga I till sektorsavtalet.

(11)

Kroatiens regering har utnämnt direktoratet för jordbrukets marknads- och strukturstöd, en organisatorisk enhet i ministeriet för jordbruk, fiske och landsbygdsutveckling, till Ipard-organ, med de uppgifter och ansvarsområden som anges i bilaga I till sektorsavtalet.

(12)

Kroatiens regering har utsett direktoratet för landsbygdsutveckling, myndigheten för förvaltning av Sapard/Ipard-programmen, inom ministeriet för jordbruk, fiske och landsbygdsutveckling, till förvaltande myndighet, med de uppgifter och ansvarsområden som anges i bilaga I till sektorsavtalet.

(13)

Den 12 november 2008 anmälde den behöriga ackrediterande tjänstemannen ackrediteringen av den nationella utanordnaren och den nationella fonden till kommissionen i enlighet med artikel 12.3 i förordning (EG) nr 718/2007.

(14)

Den nationella utanordnaren anmälde den 12 november 2008 ackrediteringen av de operativa strukturerna för förvaltning och genomförande av Ipa del V – landsbygdsutveckling till kommissionen, i enlighet med artikel 13.3 i förordning (EG) nr 718/2007.

(15)

Direktoratet för jordbrukets marknads- och strukturstöd, som fungerar som Ipard-organ, och direktoratet för landsbygdsutveckling, Sapard/Ipard-programmets förvaltningsmyndighet, som fungerar som förvaltningsmyndighet, kommer att ha ansvar för genomförandet av de tre av sammanlagt sju åtgärder inom Ipard-programmet som ackrediterats av den nationella utanordnaren: 101 ”Investeringar i jordbruksföretag för att omstrukturera och uppgradera dem till EU-standard”, 103 ”Investeringar i bearbetning och marknadsföring av jordbruks- och fiskeriprodukter i syfte att omstrukturera denna verksamhet och uppgradera den till EU-standard” och 301 ”Förbättring och utveckling av landsbygdens infrastruktur” så som de definieras i programmet.

(16)

Den 16 mars 2009 lämnade de kroatiska myndigheterna in den omarbetade förteckningen över stödberättigande utgifter enligt artikel 32.3 i sektorsavtalet. Kommissionen godkände denna förteckning den 8 april 2009.

(17)

I syfte att ta hänsyn till kraven i artikel 19.1 i ramavtalet bör utgifter enligt detta beslut endast vara behöriga för samfinansiering från gemenskapen om de inte gjorts innan delegeringsbeslutet fattats, med undantag för allmänna kostnader enligt artikel 172.3 c i förordning (EG) nr 718/2007. Utgifter bör vara stödberättigande om de är förenliga med principerna om sund ekonomisk förvaltning, särskilt dem som gäller sparsamhet och kostnadseffektivitet.

(18)

Enligt förordning (EG) nr 718/2007 får kommissionen avstå från det krav på förhandsgodkännande som anges i artikel 18.2 i förordning (EG) nr 718/2007, på grundval av en analys från fall till fall av de berörda förvaltnings- och kontrollsystemens effektivitet; förordningen omfattar också detaljerade bestämmelser om hur denna analys bör genomföras.

(19)

I enlighet med artiklarna 14 och 18 i förordning (EG) nr 718/2007 har de ackrediteringar som avses i artiklarna 11–13 i förordning (EG) nr 718/2007 setts över; samtidigt har de berörda organens och myndigheternas förfaranden och strukturer så som de anges i den ansökan som den nationella utanordnaren lämnat in granskats, bland annat genom kontroller på plats.

(20)

De kontroller som kommissionen genomfört för åtgärd 101 ”Investeringar i jordbruksföretag för att omstrukturera och uppgradera dem till EU-standard” och åtgärd 103 ”Investeringar i bearbetning och marknadsföring av jordbruks- och fiskeriprodukter i syfte att omstrukturera denna verksamhet och uppgradera den till EU-standard” är emellertid i alla relevanta punkter grundade på ett driftsklart system som dock ännu inte tagits i drift.

(21)

Revisionsmyndigheten omfattas visserligen inte själv av detta beslut, men dess beredskap att fungera som driftsmässigt oberoende revisionsorgan vid den tidpunkt då ackrediteringspaketet lämnades in till kommissionen för delegation av förvaltningsuppgifter har prövats genom kontroller på plats.

(22)

Kroatiens efterlevnad av kraven i artikel 56.2 i budgetförordningen och artiklarna 11–13 i förordning (EG) nr 718/2007 har prövats genom kontroller på plats.

(23)

Denna granskning har visat att Kroatien uppfyller kraven för åtgärderna 101 och 103. Däremot har direktoratet för jordbrukets marknads- och strukturstöd, som fungerar som Ipard-organ, ännu inte på tillfredsställande sätt uppfyllt ackrediteringskriterierna för de uppgifter det ska utföra inom ramen för genomförandet av åtgärd 301 i programmet för Kroatien.

(24)

Det är därför lämpligt att avstå från de krav på förhandsgodkännande som avses i artikel 18.1 i förordning (EG) nr 718/2007 och artikel 165 i budgetförordningen, och att på ett decentraliserat sätt delegera de förvaltningsbefogenheter som rör åtgärderna 101 och 103 i programmet för Kroatien till den nationella utanordnaren, den nationella fonden, Ipard-organet och förvaltningsmyndigheten.

a)

Den nationella utanordnaren.

b)

Den nationella fonden.

c)

Den operativa strukturen för Ipa – del V:

2.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 315/18

(1)

Kommissionen fastställde i sin vitbok för utveckling av EU:s hälsostrategi, ”Tillsammans för hälsa: Strategi för EU 2008–2013” (1) av den 23 oktober 2007, att sällsynta sjukdomar är ett prioriterat insatsområde.

(2)

Samtidigt antog Europaparlamentet och rådet beslut nr 1350/2007/EG av den 23 oktober 2007 om inrättande av ett andra gemenskapsprogram för åtgärder på hälsoområdet (2008–2013) (2). Enligt artikel 7.2 och bilagan till det beslutet ska åtgärderna för att ta fram och sprida kunskap och information om hälsofrågor genomföras i nära samarbete med medlemsstaterna och genom utveckling av samrådsmekanismer och delaktighetsprocesser.

(3)

Europeiska kommissionen antog den 11 november 2008 ett ”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om sällsynta sjukdomar: utmaningar för Europa” (3) (nedan kallat kommissionens meddelande) och rådet antog den 8 juni 2009 en rekommendation om en satsning avseende sällsynta sjukdomar (4) (nedan kallad rådets rekommendation).

(4)

Att förbereda och genomföra gemenskapens åtgärder inom området sällsynta sjukdomar kräver ett nära samarbete med specialiserade organisationer i medlemsstaterna och med berörda parter.

(5)

Därför behövs ett ramverk för regelbundet samråd med dessa organisationer, med ledare för projekt som stöds av Europeiska kommissionen inom forskning och folkhälsoåtgärder samt med andra berörda aktörer inom området.

(6)

Behovet av ett sådant ramverk belystes i meddelandet KOM(2008) 679 slutlig om sällsynta sjukdomar. I punkt 7 i meddelandet rekommenderades att kommissionen skulle bistås av en rådgivande kommitté för sällsynta sjukdomar inom EU.

(7)

Kommittén bör inte agera som en kommitté i den mening som anges i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som ska tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (5).

a)

bistå kommissionen vid uppföljning, utvärdering och spridning av resultaten av de åtgärder som vidtagits på gemenskapsnivå och på nationell nivå inom området sällsynta sjukdomar,

b)

bidra till genomförandet av gemenskapsåtgärder på detta område, framför allt genom att granska resultaten av de vidtagna åtgärderna och föreslå förbättringar,

c)

bidra till att förbereda kommissionens rapporter om genomförandet av kommissionens meddelande och rådets rekommendation,

d)

lämna yttranden, rekommendationer eller rapporter till kommissionen, antingen på kommissionens begäran eller på eget initiativ,

e)

bistå kommissionen i internationellt samarbete kring frågor som rör sällsynta sjukdomar,

f)

hjälpa kommissionen att fastställa riktlinjer, rekommendationer och eventuella andra åtgärder som anges i kommissionens meddelande och i rådets rekommendation,

g)

sammanställa en årlig rapport för kommissionen om sina aktiviteter.

a)

En företrädare för varje medlemsstat från de ministerier eller de statliga organ som har ansvar för sällsynta sjukdomar. Företrädaren ska utses av regeringen i varje medlemsstat.

b)

Fyra företrädare för patientorganisationer.

c)

Fyra företrädare för läkemedelsindustrin.

d)

Nio företrädare för pågående eller förflutna gemenskapsprojekt på området sällsynta sjukdomar som finansierats genom gemenskapens åtgärdsprogram på hälsoområdet (8), inklusive tre ledamöter från pilotprojektet europeiska referensnätverk om sällsynta sjukdomar.

e)

Sex företrädare för pågående och/eller avslutade projekt om sällsynta sjukdomar som finansierats genom Europeiska gemenskapens ramprogram för forskning och teknisk utveckling (9).

f)

En företrädare för Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar vars mandat, som inrättats i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 851/2004 av den 21 april 2004 om inrättande av ett europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (10), innefattar åtgärder som rör sällsynta nya smittsamma sjukdomar.

2.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 315/22

(1)

I direktiv 89/556/EEG fastställs de djurhälsovillkor som ska gälla vid handel inom gemenskapen med färska och djupfrysta embryon från tamdjur av nötkreatur och vid import av sådana från tredjeländer.

(2)

I kommissionens beslut 2006/168/EG av den 4 januari 2006 om fastställande av djurhälsokrav och krav på veterinärintyg för import till gemenskapen av embryon från nötkreatur (2) fastställs att medlemsstaterna ska tillåta import av embryon från tamdjur av nötkreatur som samlats in eller producerats i de tredjeländer som anges i förteckningen i bilaga I till det beslutet av de godkända embryosamlingsgrupper eller embryoproduktionsgrupper som förtecknas i bilagan till kommissionens beslut 92/452/EEG av den 30 juli 1992 om upprättande av en förteckning över embryosamlingsgrupper som godkänts i tredje land för export av embryon från nötkreatur till gemenskapen (3).

(3)

Genom kommissionens beslut 2008/155/EG av den 14 februari 2008 om upprättande av en förteckning över embryosamlings- och embryoproduktionsgrupper i tredjeländer som godkänts för import av embryon från nötkreatur till gemenskapen (4) upphävdes och ersattes beslut 92/452/EEG. I beslut 2008/155/EG fastställs att medlemsstaterna endast får importera embryon från tredjeländer om dessa har samlats, behandlats och förvarats av embryosamlings- och embryoproduktionsgrupper som förtecknas i bilagan till det beslutet.

(4)

Genom rådets direktiv 2008/73/EG av den 15 juli 2008 om förenkling av förfarandena för förteckning och offentliggörande av information på det veterinära och zootekniska området och om ändring av direktiven 64/432/EEG, 77/504/EEG, 88/407/EEG, 88/661/EEG, 89/361/EEG, 89/556/EEG, 90/426/EEG, 90/427/EEG, 90/428/EEG, 90/429/EEG, 90/539/EEG, 91/68/EEG, 91/496/EEG, 92/35/EEG, 92/65/EEG, 92/66/EEG, 92/119/EEG, 94/28/EG, 2000/75/EG, beslut 2000/258/EG samt direktiven 2001/89/EG, 2002/60/EG och 2005/94/EG (5) ändrades direktiv 89/556/EEG och ett förenklat förfarande infördes för upprättandet och offentliggörandet av förteckningen över embryosamlings- och embryoproduktionsgrupper i tredjeländer som godkänts för import av embryon från nötkreatur till gemenskapen. Enligt detta nya förfarande som ska tillämpas från och med den 1 januari 2010 är det inte längre kommissionens uppgift att upprätta förteckningen. Den förteckning över embryosamlings- och embryoproduktionsgrupper som den behöriga myndigheten i tredjelandet har godkänt i enlighet med villkoren i direktiv 89/556/EEG, och från vilka embryon får sändas till gemenskapen, behöver endast meddelas till kommissionen, som sedan ska göra den tillgänglig för allmänheten i informationssyfte.

(5)

Till följd av det nya förfarande som införts genom direktiv 2008/73/EG kommer beslut 2008/155/EG att tillämpas till och med den 31 december 2009.

(6)

Beslut 2006/168/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

2.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 315/24

(1)

Kommissionens direktiv 2003/23/EG (2) innehåller ett fel rörande den lägsta renhetsgraden för det verksamma ämnet oxasulfuron. Detta fel måste korrigeras.

(2)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

2.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 315/25

(1)

Enligt förordning (EG) nr 689/2008 ska kommissionen på gemenskapens vägnar besluta huruvida import till gemenskapen av sådana kemikalier som omfattas av förfarandet med förhandsgodkännande sedan information lämnats (nedan kallat PIC-förfarandet) bör tillåtas eller inte.

(2)

FN:s miljöprogram (Unep) och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) har utsetts att tillhandahålla sekretariatstjänster för tillämpningen av PIC-förfarandet, som har fastställts genom Rotterdamkonventionen om förfarandet med förhandsgodkännande sedan information lämnats för vissa farliga kemikalier och bekämpningsmedel i internationell handel, nedan kallad Rotterdamkonventionen, godkänd av gemenskapen genom rådets beslut 2006/730/EG (3).

(3)

Kommissionen måste i egenskap av gemensam utsedd myndighet vidarebefordra beslut om import av kemikalier som omfattas av PIC-förfarandet till sekretariatet för Rotterdamkonventionen på gemenskapens och medlemsstaternas vägnar.

(4)

Genom beslut RC.4/5 vid det fjärde mötet i partskonferensen utvidgades PIC-förfarandet till kemikaliegruppen tributyltennföreningar som bekämpningsmedel, för vilken Rotterdamkonventionens sekretariat hade gett kommissionen information i form av ett beslutsunderlag. Tributyltennföreningar omfattas av tillämpningsområdet för förordning (EG) nr 1907/2006 och tillhör de tennorganiska föreningar som är underkastade stränga restriktioner för användning som ämnen och som beståndsdelar i beredningar som fungerar som biocider.

(5)

Det verksamma ämnet bis(tributyltenn)oxid omfattas av tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG av den 16 februari 1998 om utsläppande av biocidprodukter på marknaden (4). Bis(tributyltenn)oxid tillhör gruppen tributyltennföreningar och användes som träskyddsmedel fram till dess att denna användning förbjöds genom kommissionens förordning (EG) nr 1048/2005 av den 13 juni 2005 om ändring av förordning (EG) nr 2032/2003 om andra fasen av det tioåriga arbetsprogram som avses i artikel 16.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG om utsläppande av biocidprodukter på marknaden (5).

(6)

I enlighet med detta bör det fattas ett slutgiltigt importbeslut om tributyltennföreningar.

2.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 315/30

(1)

Genom rådets beslut 2004/512/EG av den 8 juni 2004 om inrättande av informationssystemet för viseringar (VIS) (2) skapades VIS som ett system för utbyte av uppgifter mellan medlemsstaterna, och kommissionen fick i uppdrag att utveckla VIS.

(2)

I förordning (EG) nr 767/2008 fastställs ändamål, funktioner och ansvarsfördelning för VIS samt villkor och förfaranden för utbytet av viseringsuppgifter mellan medlemsstaterna för att underlätta prövningen av viseringsansökningar och beslut som fattas i samband med dessa.

(3)

I artikel 45.2 i förordning (EG) nr 767/2008 anges att de åtgärder som är nödvändiga för det tekniska genomförandet av det centrala VIS, de nationella gränssnitten och kommunikationsinfrastrukturen mellan det centrala VIS och de nationella gränssnitten ska antas i enlighet med förfarandet i artikel 49.2.

(4)

I kommissionens beslut 2009/377/EG (3) anges genomförandeåtgärder för den samrådsmekanism och de övriga förfaranden som avses i artikel 16 i förordning (EG) nr 767/2008. I kommissionens beslut 2009/756/EG (4) fastställs specifikationer för bildupplösning och användning av fingeravtryck för biometrisk identifiering och kontroll i informationssystemet för viseringar.

(5)

Enligt artikel 45.2 i förordning (EG) nr 767/2008 ska åtgärder som är nödvändiga för det tekniska genomförandet av det centrala VIS, särskilt avseende införande av uppgifter och länkning av sökningar, åtkomst till uppgifter, ändring, radering och radering i förtid av uppgifter samt förande av och åtkomst till registren över all uppgiftsbehandling antas.

(6)

En teknisk definition av äganderätten ska antas för att säkerställa att uppgifterna i VIS bara kan underhållas av viseringsmyndigheterna i de medlemsstater som är ansvariga för att föra in uppgifterna i VIS.

(7)

De åtgärder som anges i detta beslut för det tekniska genomförandet av VIS ska kompletteras med de detaljerade tekniska specifikationerna och dokumentet för gränssnittskontroll i VIS.

(8)

I enlighet med artikel 2 i det till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen fogade protokollet om Danmarks ställning, deltar inte Danmark i antagandet av förordning (EG) nr 767/2008, som därför inte är bindande för eller tillämplig i Danmark. Eftersom förordning (EG) nr 767/2008 bygger på Schengenregelverket enligt bestämmelserna i avdelning IV i tredje delen i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, meddelade Danmark, i enlighet med artikel 5 i ovannämnda protokoll, genom en skrivelse av den 13 oktober 2008 att landet hade genomfört förordningen i nationell rätt. Danmark är därför, i kraft av internationell rätt, skyldigt att genomföra detta beslut.

(9)

I enlighet med rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (5), har Förenade kungariket inte deltagit i antagandet av förordning (EG) nr 767/2008 som därför inte är bindande för eller tillämplig i Förenade kungariket eftersom den utgör en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket. Detta beslut riktar sig därför inte till Förenade kungariket.

(10)

I enlighet med rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (6), har Irland inte deltagit i antagandet av förordning (EG) nr 767/2008 som därför inte är bindande för eller tillämplig i Irland eftersom den utgör en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket. Detta beslut riktar sig därför inte till Irland.

(11)

Detta beslut utgör en rättsakt som bygger vidare på Schengenregelverket eller som på annat sätt har samband med det regelverket i den mening som avses i artikel 3.2 i 2003 års anslutningsakt och artikel 4.2 i 2005 års anslutningsakt.

(12)

I enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa två staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (7), innebär detta beslut en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket vilka omfattas av det område som avses i artikel 1.B i rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtal som har ingåtts mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa båda staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (8).

(13)

I enlighet med rådets beslut om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, innebär detta beslut en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket vilka omfattas av det område som avses i artikel 1.B i rådets beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/146/EG (9) om ingående av avtalet på Europeiska gemenskapens vägnar.

(14)

I enlighet med protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, innebär detta beslut en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket vilka omfattas av det område som avses i artikel 1.B i beslut 1999/437/EG, jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/261/EG (10) om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och provisorisk tillämpning av vissa bestämmelser i det protokollet.

(15)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 51.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1987/2006 av den 20 december 2006 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) (11).

2.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 315/35

(1)

Den 2 juni 2008 antog Förenta nationernas säkerhetsråd resolution 1816 (2008) i vilken alla stater uppmanas att samarbeta för att fastställa jurisdiktionen och att utreda och åtala personer som är ansvariga för piratdåd och väpnade rån utanför Somalias kuster. Dessa bestämmelser bekräftades genom FN:s säkerhetsråds resolution 1846 (2008), som antogs den 2 december 2008.

(2)

Den 10 november 2008 antog rådet gemensam åtgärd 2008/851/Gusp om Europeiska unionens militära insats i syfte att bidra till avvärjande, förebyggande och bekämpande av piratdåd och väpnade rån utanför Somalias kust (1) (insatsen Atalanta).

(3)

I artikel 12 i gemensam åtgärd 2008/851/Gusp föreskrivs att personer som har begått, eller misstänks ha begått, piratdåd eller väpnade rån i Somalias territorialvatten, som tillfångatagits och kvarhålls, i syfte att de ska åtalas, och egendom som använts för att genomföra sådana dåd, får överföras till en tredjestat som önskar utöva sin jurisdiktion över ovannämnda personer och egendom, förutsatt att villkoren för överföringen har överenskommits med den tredjestaten på ett sätt som överensstämmer med internationell rätt, särskilt den internationella lagstiftningen om mänskliga rättigheter för att garantera i synnerhet att ingen ska bli föremål för dödsstraff, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling.

(4)

I enlighet med artikel 24 i fördraget förhandlade ordförandeskapet, biträtt av generalsekreteraren/den höge representanten, fram en skriftväxling mellan Europeiska unionen och Republiken Seychellerna om villkoren och formaliteterna för att överföra personer som misstänks ha begått piratdåd och väpnade rån från Eunavfor till Republiken Seychellerna och behandlingen av dessa efter en sådan överföring.

(5)

Skriftväxlingen bör undertecknas och tillämpas provisoriskt, med förbehåll för att den ingås vid en senare tidpunkt.

2.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 315/44

2.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 315/46

(1)

I artikel 4 i protokollet om övergångsbestämmelser anges det i fråga om förteckningen över rådskonstellationer att förteckningen över rådskonstellationer utöver allmänna frågor och utrikes frågor fram till ikraftträdandet av det beslut av Europeiska rådet som avses i artikel 16.6 första stycket i fördraget om Europeiska unionen bör fastställas av rådet (allmänna frågor) med enkel majoritet.

(2)

Förteckningen över rådskonstellationer fastställdes av rådet (allmänna frågor) den 22 juli 2002 som en del av bilaga I till rådets arbetsordning och i enlighet med den förteckning som man enats om vid Europeiska rådets möte i Sevilla den 21–22 juni 2002.

(3)

För att följa bestämmelserna i fördragen bör man anpassa denna förteckning, vilken ska infogas i rådets arbetsordning.

2.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 315/48

(1)

Genom Lissabonfördraget inrättas det nya ordförandeskapet för Europeiska rådet.

(2)

Det bör väljas en ordförande för Europeiska rådet.

2.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 315/49

(1)

I och med Lissabonfördraget inrättas en ny befattning som unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik.

(2)

I enlighet med artikel 5 i protokoll nr 36 om övergångsbestämmelser och förklaring nr 12 som är fogad till slutakten från den regeringskonferens som antagit Lissabonfördraget bör unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik som utnämns under en kommissions mandatperiod bli ledamot av kommissionen under återstoden av dennas mandatperiod.

(3)

Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik bör utnämnas.

2.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 315/50

(1)

Förklaring nr 9, som fogas till slutakten från den regeringskonferens som antagit Lissabonfördraget, föreskriver att Europeiska rådet, samma dag som fördraget träder i kraft, antar det beslut som anges i den nämnda förklaringen.

(2)

Detta beslut bör därför antas.

2.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 315/51

(1)

I och med Lissabonfördraget blir Europeiska rådet en av Europeiska unionens institutioner.

(2)

Europeiska rådet bör därför anta sin arbetsordning.

(3)

För att arbetsordningen omedelbart ska kunna antas den dag som Lissabonfördraget träder i kraft bör Europeiska rådet i detta beslut ges möjlighet att för antagandet av arbetsordningen använda det skriftliga förfarande som anges i artikel 7 i Europeiska rådets arbetsordning.