I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras

17.11.2009

Europeiska unionens officiella tidning

L 301/6

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1097/2009

av den 16 november 2009

om ändring av bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 när det gäller gränsvärdena för resthalter av dimetoat, etefon, fenamifos, fenarimol, metamidofos, metomyl, ometoat, oxidemetonmetyl, procymidon, tiodikarb och vinklozolin i eller på vissa produkter

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 av den 23 februari 2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG (1), särskilt artikel 14.1 a jämförd med artiklarna 15.1 a och 49.2, och

av följande skäl:

(1)	I bilaga II till förordning (EG) nr 396/2005 fastställs gränsvärden för resthalter av dimetoat, etefon, fenamifos, fenarimol, metamidofos, metomyl, ometoat, oxidemetonmetyl, procymidon, tiodikarb och vinklozolin.

(2)	Det har framkommit nya rön om toxikologi, konsumenternas exponering och förväntade bekämpningsmedelsrester som tyder på att gränsvärdena kan ge anledning till farhågor beträffande konsumentskyddet.

(3)

I sitt yttrande av den 20 oktober 2008 (2) om dimetoat och ometoat konstaterade Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) särskilt att det med de nuvarande gränsvärdena för huvudkål, sallat, blomkål, körsbär, vete, ärter med skida och brysselkål finns risk för att det acceptabla dagliga intaget och den akuta referensdosen kan överskridas för en eller flera konsumentgrupper. De nuvarande gränsvärdena för dessa grödor bör därför sänkas.

(4)

I sitt yttrande av den 15 september 2008 (3) om etefon konstaterade Efsa att det med de nuvarande gränsvärdena för ananas, vinbär, druvor och paprikor finns risk för att den akuta referensdosen kan överskridas för en eller flera konsumentgrupper. De nuvarande gränsvärdena för dessa grödor bör därför sänkas.

(5)

I sitt yttrande av den 15 september 2008 (4) om fenamifos konstaterade Efsa att det med de nuvarande gränsvärdena för bananer, morötter, paprikor, slanggurkor, meloner, huvudkål och sockerbetor finns risk för att det acceptabla dagliga intaget och den akuta referensdosen kan överskridas för en eller flera konsumentgrupper. De nuvarande gränsvärdena för dessa grödor bör därför sänkas.

(6)

I sitt yttrande av den 15 september 2008 (5) om fenarimol konstaterade Efsa att det med de nuvarande gränsvärdena för bananer, tomater och paprikor finns risk för att den akuta referensdosen kan överskridas för en eller flera konsumentgrupper. De nuvarande gränsvärdena för dessa grödor bör därför sänkas.

(7)

I sitt yttrande av den 15 september 2008 (6) om metamidofos konstaterade Efsa att det med de nuvarande gränsvärdena för aprikoser, bönor med skida och sockerbetor finns risk för att den akuta referensdosen kan överskridas för en eller flera konsumentgrupper. De nuvarande gränsvärdena för dessa grödor bör därför sänkas.

(8)

I sitt yttrande av den 26 september 2008 (7) om metomyl och tiodikarb konstaterade Efsa att det med de nuvarande gränsvärdena för druvor, huvudkål, sallat, blomkål, potatis, tomater, auberginer, slanggurkor, grapefrukter, apelsiner, citroner, limefrukter, mandariner, persikor, plommon, paprikor, äpplen, päron, kvitten, bananer, mango, ananas, morötter, rotselleri, rädisor, kålrötter, meloner, vattenmeloner, pumpor, sockermajs, broccoli, grönkål, kålrabbi, escarole, purjolök och sockerbetor finns risk för att det acceptabla dagliga intaget och den akuta referensdosen kan överskridas för en eller flera konsumentgrupper. De nuvarande gränsvärdena för dessa grödor bör därför sänkas.

(9)

I sitt yttrande av den 16 september 2008 (8) om oxidemetonmetyl konstaterade Efsa att det med de nuvarande gränsvärdena för brysselkål, huvudkål, kålrabbi, sallat och övriga sallatväxter, inklusive Brassicacea, korn, havre och sockerbetor finns risk för att det acceptabla dagliga intaget och den akuta referensdosen kan överskridas för en eller flera konsumentgrupper. Efsa konstaterade också att det är tekniskt möjligt att sänka den analytiska bestämningsgränsen och att en sänkning skulle förbättra kontrollen. Därför bör de nuvarande gränsvärdena för brysselkål, huvudkål, kålrabbi, sallat och övriga sallatväxter, inklusive Brassicacea, korn, havre och sockerbetor samt de analytiska bestämningsgränserna för alla andra grödor sänkas.

(10)

I sitt yttrande av den 21 januari 2009 (9) om procymidon konstaterade Efsa att det med de nuvarande gränsvärdena för aprikoser, druvor, jordgubbar, hallon, kiwifrukter, sallat, vårklynne, tomater, paprikor, auberginer, slanggurkor, druvgurkor, zucchini, persikor, plommon, päron, meloner, vattenmeloner, pumpor, escarole, senapskål, endivesallat, bönor med skida, solrosfrön, rapsfrön, sojabönor och produkter av animaliskt ursprung finns risk för att det acceptabla dagliga intaget och den akuta referensdosen kan överskridas för en eller flera konsumentgrupper. De nuvarande gränsvärdena för dessa grödor bör därför sänkas.

(11)

I sitt yttrande av den 16 september 2008 (10) om vinklozolin konstaterade Efsa att det med de nuvarande gränsvärdena för äpplen, päron, bordsdruvor, escarole, auberginer, salladskål, plommon, aprikoser, sallat, vinbär, endivesallat, jordgubbar, bönor, humle, rapsfrön, morötter, schalottenlök, knipplök, pumpor, okra, kryddkrasse, senapskål och andra sallatväxter, meloner och vattenmeloner finns risk för att det acceptabla dagliga intaget och den akuta referensdosen kan överskridas för en eller flera konsumentgrupper. De nuvarande gränsvärdena för dessa grödor bör därför sänkas.

(12)

Nya gränsvärden bör fastställas med hänsyn till Efsas yttranden. De nya gränsvärden som Efsa rekommenderar bygger på befintliga tillåtna användningar inom jordbruket som leder till lägre resthalter eller, om sådana användningar inte finns, på den analytiska bestämningsgränsen. För etefon på ananas fastställs det i denna förordning ett gränsvärde som inte rekommenderades av Efsa, men som angavs som säkert i Efsas motiverade yttrande.

(13)	Gemenskapens handelspartner har via Världshandelsorganisationen ombetts att yttra sig om de nya gränsvärdena, och deras synpunkter har beaktats.

(14)	Innan de ändrade gränsvärdena blir tillämpliga bör medlemsstaterna och berörda parter ges en rimlig tidsfrist för att anpassa sig till de nya krav som kommer att följa av ändringen av gränsvärdena.

(15)	Bilaga II till förordning (EG) nr 396/2005 bör därför ändras i enlighet med detta.

(16)	För att möjliggöra normal saluföring, bearbetning och konsumtion av produkter föreskriver förordningen övergångsåtgärder för produkter som lagligen framställts före ändringen av gränsvärdena och för vilka det i Efsas yttranden visas att en hög konsumentskyddsnivå upprätthålls.

(17)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, och varken Europaparlamentet eller rådet har motsatt sig dem.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga II till förordning (EG) nr 396/2005 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

När det gäller de verksamma ämnena och produkterna i följande förteckning ska förordning (EG) nr 396/2005 i dess lydelse före ändringarna enligt den här förordningen fortsätta att gälla för produkter framställda före den 7 juni 2010:

a)	Dimetoat: körsbärssaft, vete efter lagring och frysta ärter med skida.

b)	Etefon: konserverad ananas, ananassaft och konserverade paprikor.

c)	Fenarimol: tomatsaft, konserverade tomater och konserverade paprikor.

d)	Metamidofos: aprikossaft, konserverade aprikoser och frysta bönor med skida.

e)	Metomyl/tiodikarb: russin och konserverade persikor.

f)	Oxidemetonmetyl: oljeväxtfröer, spannmål, mjölkpulver, te, vin, safter, konserverade, frysta och torkade frukter och grönsaker samt nötter.

g)	Procymidon: oljeväxtfröer, konserverade persikor, tomater, apelsinsaft och russin.

h)	Vinklozolin: hallonsaft, äppelsaft, kvittengelé, päronsaft, konserverade aprikoser och aprikossaft.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 7 juni 2010.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 16 november 2009.

På kommissionens vägnar

Androulla VASSILIOU

Ledamot av kommissionen

(1) EUT L 70, 16.3.2005, s. 1.

(2) EFSA Scientific Report, nr 172, 2008.

(3) EFSA Scientific Report, nr 159, 2008.

(4) EFSA Scientific Report, nr 160, 2008.

(5) EFSA Scientific Report, nr 161, 2008.

(6) EFSA Scientific Report, nr 162, 2008.

(7) EFSA Scientific Report, nr 173, 2008.

(8) EFSA Scientific Report, nr 227, 2008.

(9) EFSA Scientific Report, nr 163, 2008.

(10) EFSA Scientific Report, nr 166, 2008.

BILAGA

Bilaga II till förordning (EG) nr 396/2005 ska ändras på följande sätt:

Raderna för dimetoat, etefon, fenamifos, fenarimol, metamidofos, metomyl, ometoat, oxidemetonmetyl, procymidon, tiodikarb och vinklozolin ska ersättas med följande:

”Bekämpningsmedelsrester och gränsvärden (mg/kg)

Kod

Grupper och exempel på enskilda produkter som omfattas av gränsvärdena (1)

Dimetoat (summan av dimetoat och ometoat uttryckt som dimetoat)

Etefon

Fenamifos (summan av fenamifos och dess sulfoxid och sulfon uttryckt; fenamifos)

Fenarimol

Metamidofos

Metomyl och tiodikarb (summan av metomyl och tiodikarb, uttryckt som metomyl

Oxidemetonmetyl (summan av oxidemetonmetyl och demeton-S- metylsulfon uttryckt som oxidemetonmetyl)

Procymidon (4)

Vinklozolin (summan av vinklozoliner och alla metaboliter som innehåller 3,5 dikloranilinstruktur, uttryckt som vinklozolin) (4)

(1)

(2)

(3)

(4)

(5)

(6)

(7)

(8)

(9)

(10)

(11)

0100000

1.	FRUKT, FÄRSK ELLER FRYST; NÖTTER

0,01 (2)

0,02 (2)

0110000

i)	Citrusfrukter

0,02 (2)

0,05 (2)

0,02 (2)

0,01 (2)

0,02 (2)

0,05 (2)

0110010

grapefrukter (pompelmus, pomelo, sweetie, tangelo, ugli och andra hybrider)

0110020

apelsiner (bergamott, pomerans, chinotto och andra hybrider)

0110030

citroner (suckatcitron, citron)

0110040

limefrukter

0110050

mandariner (klementiner, tangeriner och andra hybrider)

0110990

övriga

0120000

ii)	Trädnötter (skalade eller oskalade)

0,05 (2)

0,1

0,02 (2)

0,01 (2)

0,02 (2)

0,05 (2)

0120010

mandlar

0120020

paranötter

0120030

cashewnötter

0120040

kastanjer

0120050

kokosnötter

0120060

hasselnötter (filberthasselnöt)

0120070

macadamianötter

0120080

pekannötter

0120090

pinjenötter

0120100

pistaschmandlar

0120110

valnötter

0120990

övriga

0130000

iii)	Kärnfrukter

0,02 (2)

0,3

0,01 (2)

0130010

äpplen (vildapel)

0,5

0,02 (2)

0,05 (2)

0130020

päron (nashipäron)

0,05 (2)

0,02 (2)

0,05 (2)

0130030

kvitten

0,05 (2)

0,02 (2)

0130040

mispel

(3)

0130050

japansk mispel

(3)

0130990

övriga

0,05 (2)

0,2

0,05 (2)

0140000

iv)	Stenfrukter

0,02 (2)

0140010

aprikoser

0,02 (2)

0,05 (2)

0,5

0,01 (2)

0,02 (2)

0,05 (2)

0140020

körsbär (sötkörsbär, surkörsbär)

0,2 (+)

0,01 (2)

0,1

0,5

0140030

persikor (nektariner och liknande hybrider)

0,02 (2)

0,05 (2)

0,5

0,05

0,02 (2)

0,05 (2)

0140040

plommon (krikon, gröna plommon, mirabell)

0,02 (2)

0,05 (2)

0,02 (2)

0,01 (2)

0,02 (2)

0,05 (2)

0140990

övriga

0,02 (2)

0,05 (2)

0,02 (2)

0,01 (2)

0,02 (2)

0,05 (2)

0150000

v)	Bär och små frukter

0,02 (2)

0,01 (2)

0151000

a)	Bordsdruvor och druvor för vinframställning

0,3

0151010

bordsdruvor

0,05 (2)

0,3

0,02 (2)

0,05 (2)

0151020

druvor för vinframställning

1 (+)

0,3

0,5

0152000

b)	Jordgubbar

0,05 (2)

0,3

0,02 (2)

0,05 (2)

0153000

c)	Rubusfrukter

0,05 (2)

0,02 (2)

0153010

björnbär

0,02 (2)

0153020

blåhallon (loganbär, boysenbär och hjortron)

0,02 (2)

0153030

hallon (vinhallon)

0,1

0153990

övriga

0,02 (2)

0,05 (2)

0154000

d)	Andra små frukter och bär

0,05 (2)

0,02 (2)

0,05 (2)

0154010

blåbär (lingon)

0,05 (2)

0,02 (2)

0154020

tranbär

0,05 (2)

0,02 (2)

0154030

vinbär (röda, svarta och vita)

0,05 (2)

0154040

krusbär (inklusive hybrider med andra Ribesarter)

0,05 (2)

0154050

nypon

(3)

0154060

mullbär (frukt av jordgubbsträd)

(3)

0154070

azarolhagtorn

(3)

0154080

fläderbär (svart aronia, rönn, azarol, havtorn, hagtorn, häggmispel och andra bär från träd)

(3)

0154990

övriga

0,05 (2)

0,02 (2)

0160000

vi)	Diverse frukter

0,01 (2)

0,02 (2)

0161000

a)	Ätligt skal

0,05 (2)

0,02 (2)

0,05 (2)

0161010

dadlar

0,02 (2)

0161020

fikon

0,02 (2)

0161030

bordsoliver

0161040

kumquat (marumi (rund kumquat), nagami (oval kumquat))

0,02 (2)

0161050

carambola (bilimbi)

(3)

0161060

persimon

(3)

0161070

jambolanäpple (javaplommon) (javaäpple, vattenäpple, malajäpple, rosenäpple, grumichama, pitanga)

(3)

0161990

övriga

0,02 (2)

0162000

b)	Oätligt skal, små

0,02 (2)

0,05 (2)

0,02 (2)

0162010

kiwifrukter

0162020

litchiplommon (pulasan, rambutan)

0,05 (2)

0162030

passionsfrukter

0,05 (2)

0162040

kaktusfikon

(3)

0162050

stjärnäpple

(3)

0162060

amerikansk persimon (Verginia kaki) (svart sapot, vit sapot, grön sapot, canistel (gul sapot) och mameysapot)

(3)

0162990

övriga

0,05 (2)

0163000

c)	Oätligt skal, stora

0,02 (2)

0,05 (2)

0163010

avokado

0,05 (2)

0,02 (2)

0163020

bananer (dvärgbanan, mjölbanan, äppelbanan)

0,05 (2)

0,05

0,2

0163030

mango

0,05 (2)

0,02 (2)

0163040

papaya

0,05 (2)

0,02 (2)

0163050

granatäpplen

0,05 (2)

0,02 (2)

0163060

kirimoja (sockerannona, ilama och andra medelstora sorter av familjen Annonaceae)

(3)

0163070

guava

(3)

0163080

ananas

0,5 (+)

0,02 (2)

0163090

brödfrukt (jackfrukt)

(3)

0163100

durian

(3)

0163110

taggannona

(3)

0163990

övriga

0,05 (2)

0,02 (2)

0200000

2.	GRÖNSAKER, FÄRSKA ELLER FRYSTA

0,01 (2)

0210000

i)	Rot- och knölgrönsaker

0,05 (2)

0,02 (2)

0,01 (2)

0,02 (2)

0,05 (2)

0211000

Potatis

0,02 (2)

0212000

b)	Tropiska rot- och knölgrönsaker

0,02 (2)

0212010

maniok (dasheen,taro, eddo, tannia)

0212020

sötpotatis

0212030

jamsrot (jamsböna, mexikansk jamsböna)

0212040

arrowrot

(3)

0212990

övriga

0213000

c)	Övriga rot- och knölgrönsaker utom sockerbetor

0213010

rödbetor

0,02 (2)

0213020

morötter

0,02 (2)

0213030

rotselleri

0,1

0213040

pepparrot

0,02 (2)

0213050

jordärtskockor

0,02 (2)

0213060

palsternackor

0,02 (2)

0213070

rotpersilja

0,02 (2)

0213080

rädisor (svart rättika, japansk rättika och liknande sorter)

0,02 (2)

0213090

haverrot (svartrot, spansk taggfibbla)

0,02 (2)

0213100

kålrötter

0,02 (2)

0213110

rovor

0,02 (2)

0213990

övriga

0,02 (2)

0220000

ii)	Lökgrönsaker

0,05 (2)

0,02 (2)

0,01 (2)

0,02 (2)

0220010

vitlök

0,02 (2)

0,2

0220020

kepalök (gul och röd lök) (silverlök)

0,02 (2)

0,2

0220030

schalottenlök

0,02 (2)

0,2

0,05 (2)

0220040

knipplök (piplök (salladslök) och liknande sorter)

0,02 (2)

0,05 (2)

0220990

övriga

0,02 (2)

0,05 (2)

0230000

iii)	Fruktgrönsaker

0,02 (2)

0,01 (2)

0,02 (2)

0231000

Solanacea

0,02 (2)

0,05 (2)

0231010

tomater (körsbärstomater)

0,05

0,02 (2)

0231020

paprikor (chilipeppar)

0,05 (2)

0,05

0,02 (2)

0231030

auberginer (äggplanta) (pepino)

0,05 (2)

0,05

0,02 (2)

0231040

okra

0,05 (2)

0,02 (2)

0231990

övriga

0,05 (2)

0,02 (2)

0232000

b)	Gurkväxter – ätligt skal

0,05 (2)

0,2

0,02 (2)

0232010

slanggurkor

0,02 (2)

0232020

druvgurkor

0,02 (2)

0232030

zucchini (sommarsquash, patisson)

0,05

0232990

övriga

0,02 (2)

0233000

c)	Gurkväxter – oätligt skal

0,05 (2)

0,05

0,02 (2)

0,05 (2)

0233010

meloner (kiwano)

0,02 (+)

0233020

pumpor (vintersquash)

0,02 (2)

0233030

vattenmeloner

0,05

0233990

övriga

0,02 (2)

0234000

d)	Sockermajs

0,05 (2)

0,02 (2)

0,05 (2)

0239000

e)	Övriga fruktgrönsaker

0,05 (2)

0,02 (2)

0,05 (2)

0240000

iv)	Kålgrönsaker

0,02 (2)

0,05 (2)

0,02 (2)

0,05 (2)

0241000

a)	Blommande kål

0,02 (2)

0,02

0,02 (2)

0241010

broccoli (calabrese, daggkål (kinesisk broccoli), raab-broccoli (broccolirybs))

0241020

blomkål

0241990

övriga

0242000

b)	Huvudbildande kål

0,01 (2)

0242010

brysselkål

0,05

0242020

huvudkål (spetskål, rödkål, savojkål, vitkål)

0,02 (2)

0242990

övriga

0,02 (2)

0243000

c)	Bladbildande kål

0,02 (2)

0,01 (2)

0,02 (2)

0243010

salladskål (indisk (kinesisk) senap, paksoi, tai goo choi, pe-tsai, fodermärgskål)

0243020

grönkål (garneringskål, foderkål)

0243990

övriga

0244000

Kålrabbi

0,02 (2)

0,01 (2)

0,02 (2)

0250000

v)	Bladgrönsaker och färska örter

0,02 (2)

0,05 (2)

0,02 (2)

0,01 (2)

0251000

a)	Sallat och övriga sallatväxter, inklusive Brassicacea

0,02 (2)

0,05 (2)

0251010

Vårklynne (vårsallat) (Vintersallat)

0,02 (2)

0251020

sallat (huvudsallat, bladsallat (Lollo Rosso), isbergssallad, bindsallat, romansallat)

0,02 (2)

0,05

0,02 (2)

0251030

escarole (bredbladig endiv) (cikoria, rossisallat, rosensallat, radicchio, friséesallat, sommarcikoria)

0,02 (2)

0251040

kryddkrasse

0,02 (2)

0251050

vinterkrasse (vårgyllen)

(3)

0251060

senapskål, ruccolasallat (sandsenap)

0,02 (2)

0251070

sareptasenap

(3)

0251080

blad och groddar av Brassica spp (mizuna)

0,02 (2)

0251990

övriga

0,02 (2)

0252000

b)	Spenat och liknande (blad)

0,02 (2)

0,05 (2)

0252010

spenat (nyzeeländsk spenat, blast från majrova)

0,02 (2)

0,05

0252020

portlak (vinterportlak, trädgårdsportlak, ängssyra, glasört)

(3)

0252030

betblad (mangold) (rödbetsblad)

0,02 (2)

0252990

övriga

0,02 (2)

0253000

c)	Vinblad (vinrankeblad)

(3)

0254000

d)	Vattenkrasse

0,02 (2)

0,05 (2)

0255000

e)	Endivesallat

0,02 (2)

0,05 (2)

0256000

Örter

0,02 (2)

0,05 (2)

0256010

körvel

0,02 (2)

0,3

0256020

gräslök

0,02 (2)

0,3

0256030

snittselleri (fänkålsblad, korianderblad, dill kumminblad, libbsticka, angelika, spansk körvel och övriga Apiacea)

0,02 (2)

0,3

0256040

persilja

0,02 (2)

0,3

0256050

salvia (vinterkyndel, sommarkyndel)

(3)

0256060

rosmarin

(3)

0256070

timjan (mejram, oregano)

(3)

0256080

basilika (citronmeliss, mynta, pepparmynta)

(3)

0256090

lagerblad

(3)

0256100

dragon (isop)

(3)

0256990

övriga

0,02 (2)

0,3

0260000

vi)	Baljväxter (färska)

0,02 (2)

0,05 (2)

0,02 (2)

0260010

bönor (med skida) (Trädgårdsböna (brytböna, krypböna), rosenböna, snittböna, långböna)

0,01 (2)

0,05 (2)

0260020

bönor (utan skida) (bondböna, krypböna, jackböna, limaböna, vignaböna)

0,01 (2)

0,02 (2)

0,5

0260030

ärter (med skida) (sockerärt)

0,5

0,05 (2)

0260040

ärter (utan skida) (trädgårdsärt, grönärt, kikärt)

0,01 (2)

0,3

0,05 (2)

0260050

linser

0,01 (2)

0,02 (2)

0,05 (2)

0260990

övriga

0,01 (2)

0,02 (2)

0,05 (2)

0270000

vii)	Stjälkgrönsaker (färska)

0,02 (2)

0,05 (2)

0,02 (2)

0,05 (2)

0270010

sparris

0,01 (2)

0270020

kardon

0,01 (2)

0270030

stjälkselleri

0,01 (2)

0270040

fänkål

0,01 (2)

0270050

kronärtskockor

0,1

0270060

purjolök

0,01 (2)

0270070

rabarber

0,01 (2)

0270080

bambuskott

(3)

0270090

palmhjärtan

(3)

0270990

övriga

0,01 (2)

0280000

viii)

Svampar

0,02 (2)

0,05 (2)

0,02 (2)

0,01 (2)

0,02 (2)

0,05 (2)

0280010

Odlade (odlad champinjon (trädgårdschampinjon), ostronmussling, shiitake)

0280020

Vilda (kantarell, sommartryffel, toppmurkla, stensopp)

0280990

övriga

0290000

ix)	Havsväxter

(3)

0300000

3.	BALJVÄXTER, TORKADE

0,02 (2)

0,05 (2)

0,02 (2)

0,01 (2)

0,02 (2)

0,01 (2)

0300010

bönor (bondböna, krypböna, jackböna, limaböna, åkerböna, vignaböna)

0,02 (2)

0,5

0300020

linser

0,02 (2)

0,05 (2)

0300030

ärter (kikärter, foderärter, rödvial)

0,2 (2)

0,05 (2)

0300040

lupin

0,02 (2)

0,05 (2)

0300990

övriga

0,02 (2)

0,05 (2)

0400000

4.	OLJEVÄXTFRÖER OCH OLJEVÄXTFRUKTER

0,05 (2)

0,02 (2)

0,01 (2)

0,05 (2)

0401000

i)	Oljeväxtfröer

0,05 (2)

0401010

linfrön

0,1 (2)

0,01 (2)

0,05 (2)

0,02 (2)

0401020

jordnötter

0,1 (2)

0,01 (2)

0,1

0,02 (2)

0401030

vallmofrön

0,1 (2)

0,01 (2)

0,05 (2)

0,02 (2)

0401040

sesamfrön

0,1 (2)

0,01 (2)

0,05 (2)

0,02 (2)

0401050

solrosfrön

0,1 (2)

0,01 (2)

0,05 (2)

0,2

0401060

rapsfrön (åkerkål, rybs)

0,1 (2)

0,01 (2)

0,05 (2)

0,05

0401070

sojabönor

0,1 (2)

0,2

0,1

0,05

0401080

senapsfrön

0,1 (2)

0,01 (2)

0,05 (2)

0,02 (2)

0401090

bomullsfrön

0,2

0,1

0,02 (2)

0401100

pumpafrön

0,1 (2)

0,01 (2)

0,05 (2)

0,02 (2)

0401110

safflor

(3)

0401120

gurkört

(3)

0401130

oljedådra

(3)

0401140

hampa

0,01 (2)

0,05 (2)

0,02 (2)

0401150

ricin

(3)

0401990

övriga

0,1 (2)

0,01 (2)

0,05 (2)

0,02 (2)

0402000

ii)	Oljeväxtfrukter

0,05 (2)

0,01 (2)

0,05 (2)

0,02 (2)

0402010

oliver för oljeproduktion

0402020

palmnöt (oljepalmkärnor)

(3)

0402030

palmfrukt

(3)

0402040

kapok

(3)

0402990

övriga

0,05 (2)

0500000

SPANNMÅL

0,02 (2)

0,01 (2)

0,02 (2)

0,05 (2)

0500010

korn

0,02 (2)

0,5

0500020

bovete

0,02 (2)

0,05 (2)

0500030

majs

0,02 (2)

0,05 (2)

0500040

hirs (kolvhirs, teff)

0,02 (2)

0,05 (2)

0500050

havre

0,02 (2)

0,05 (2)

0500060

ris

0,02 (2)

0,05 (2)

0500070

råg

0,05

0,5

0500080

sorghum

0,02 (2)

0,05 (2)

0500090

vete (speltvete (dinkel), rågvete)

0,05

0,2

0500990

övriga

0,02 (2)

0,05 (2)

0600000

6.	TE, KAFFE, ÖRTTE OCH KAKAO

0,1 (2)

0,05 (2)

0,1 (2)

0,02 (2)

0,1 (2)

0610000

i)	Te (torkade blad och stjälkar, jästa eller ojästa av Camellia sinensis)

0,05 (2)

0,02 (2)

0620000

ii)	Kaffebönor

(3)

0630000

iii)	Örtteer (torkade)

(3)

0631000

Blommor

(3)

0631010

kamomill

(3)

0631020

rosellhibiskus

(3)

0631030

rosenblad

(3)

0631040

jasmin

(3)

0631050

lind

(3)

0631990

övriga

(3)

0632000

Blad

(3)

0632010

jordgubbsblad

(3)

0632020

blad av rooibosbuske

(3)

0632030

maté (paraguansk järnek)

(3)

0632990

övriga

(3)

0633000

Rötter

(3)

0633010

vänderot

(3)

0633020

ginsengrot

(3)

0633990

övriga

(3)

0639000

d)	Andra örtteer

(3)

0640000

iv)	Kakao (jästa bönor)

(3)

0650000

v)	Johannesbröd

(3)

0700000

7.	HUMLE (torkad), inkl. humlepellets och icke-koncentrerat

0,05 (2)

0,1 (2)

0,05 (2)

0,02 (2)

0,1 (2)

0,05 (2)

0800000

KRYDDOR

(3)

0810000

Fröer

(3)

0810010

anisfrö

(3)

0810020

svartkummin

(3)

0810030

sellerifrö (libbstickafrö)

(3)

0810040

korianderfrö

(3)

0810040

spiskummin

(3)

0810060

dillfrö

(3)

0810070

fänkålsfrö

(3)

0810080

bockhornsklöver

(3)

0810090

muskotnöt

(3)

0810990

övriga

(3)

0820000

ii)	Frukt och bär

(3)

0820010

kryddpeppar

(3)

0820020

anispeppar (japansk peppar)

(3)

0820030

kummin

(3)

0820040

kardemumma

(3)

0820050

enbär

(3)

0820060

peppar, svart och vit (långpeppar, rosé peppar)

(3)

0820070

vaniljstänger

(3)

0820080

tamarind

(3)

0820990

övriga

(3)

0830000

iii)

Bark

(3)

0830010

kanel (kassia)

(3)

0830990

övriga

(3)

0840000

iv)	Rötter eller jordstammar

(3)

0840010

lakritsrot

(3)

0840020

ingefära

(3)

0840030

gurkmeja

(3)

0840040

pepparrot

(3)

0840990

övriga

(3)

0850000

Knoppar

(3)

0850010

kryddnejlika

(3)

0850020

kapris

(3)

0850990

övriga

(3)

0860000

vi)	Pistillmärken

(3)

0860010

saffran

(3)

0860990

övriga

(3)

0870000

vii)	Frömantlar

(3)

0870010

muskotblomma

(3)

0870990

övriga

(3)

0900000

9.	SOCKERVÄXTER

(3)

0900010

sockerbetor (roten)

(3)

0900020

sockerrör

(3)

0900030

cikoriarötter

(3)

0900990

övriga

(3)

1000000

10.	ANIMALISKA PRODUKTER – LANDDJUR

0,01 (2)

0,02

1010000

i)	Kött, köttberedningar, slaktbiprodukter, blod, djurfett, färskt, kylt eller fruset, saltat, i saltlake, torkat eller rökt eller bearbetat som mjöl samt andra bearbetade produkter, t.ex. korvar och livsmedelsberedningar baserade på dessa

0,05 (2)

0,02 (2)

0,01 (2)

0,02 (2)

0,05 (2)

1011000

Svin

1011010

kött

1011020

fett utan kött

1011030

lever

1011040

njure

1011050

ätliga slaktbiprodukter

1011990

övriga

1012000

b)	Nötkreatur

1012010

kött

1012020

fett

1012030

lever

1012040

njure

1012050

ätliga slaktbiprodukter

1012990

övriga

1013000

Får

1013010

kött

1013020

fett

1013030

lever

1013040

njure

1013050

ätliga slaktbiprodukter

1013990

övriga

1014000

Getter

1014010

kött

1014020

fett

1014030

lever

1014040

njure

1014050

ätliga slaktbiprodukter

1014990

övriga

1015000

e)	Hästar, åsnor, mulor eller mulåsnor

(3)

1015010

kött

(3)

1015020

fett

(3)

1015030

lever

(3)

1015040

njure

(3)

1015050

ätliga slaktbiprodukter

(3)

1015990

övriga

(3)

1016000

f)	Fjäderfä, kycklingar, gäss, ankor, kalkoner, pärlhöns, strutsar, duvor

0,02 (2)

1016010

kött

1016020

fett

1016030

lever

1016040

njure

1016050

ätliga slaktbiprodukter

1016990

övriga

1017000

g)	Övriga husdjur (kanin, känguru)

(3)

1017010

kött

(3)

1017020

fett

(3)

1017030

lever

(3)

1017040

njure

(3)

1017050

ätliga slaktbiprodukter

(3)

1017990

övriga

(3)

1020000

ii)	Mjölk och grädde, icke-koncentrerad utan tillsatt socker eller sötningsmedel, smör och andra fetter från mjölk, ost och ostmassa

0,05 (2)

0,005 (2)

0,02 (2)

0,01 (2)

0,02 (2)

0,05 (2)

1020010

nötkreatur

1020020

får

1020030

getter

1020040

hästar

1020990

övriga

1030000

iii)	Fågelägg, färska, konserverade eller kokta ägg utan skal och äggula, färska, torkade, ångkokta eller kokta i vatten, tillredda i form, frysta eller på annat sätt konserverade, med eller utan tillsättning av socker eller sötningsmedel

0,05 (2)

0,02 (2)

0,01 (2)

0,02 (2)

0,05 (2)

1030010

kycklingar

1030020

ankor

(3)

1030030

gäss

(3)

1030040

vaktlar

(3)

1030990

övriga

(3)

1040000

iv)	Honung (bidrottninggelé, pollen)

(3)

1050000

v)	Amfibier och reptiler (grodlår, krokodiler)

(3)

1060000

vi)

Sniglar

(3)

1070000

vii)	Övriga produkter från landdjur

(3)

(1) För en fullständig förteckning över produkter av vegatabiliskt och animaliskt ursprung för vilka gränsvärden gäller, se bilaga I.

(2) Par bekämpningsmedel-kod för vilket det gränsvärde som fastställs i bilaga III del B gäller.

(3) Lägsta analytiska bestämningsgräns.

(4) En annan definition för resthalter används för följande par bekämpningsmedel-kod:

Vinklozolin – kod 1000000: Vinklozolin, iprodion, procymidon, summan av föreningar och alla metaboliter med 3,5-dikloranilinstruktur uttryckt som 3,5-dikloranilin

Procymidon – kod 1000000: Vinklozolin, iprodion, procymidon, summan av föreningar och alla metaboliter med 3,5-dikloranilinstruktur uttryckt som 3,5-dikloranilin

(+): Etefon – kod 0151020: Gränsvärdet har fastställts tillfälligt i avvaktan på Efsas utvärdering.

(+): Etefon – kod 0163080: Gränsvärdet har fastställts tillfälligt i avvaktan på Efsas utvärdering.

(+): Fenamifos – kod 0233010: Gränsvärdet har fastställts tillfälligt i avvaktan på avslutandet av översynen enligt artikel 12.2.

(+): Dimetoat – kod 0140020: Gränsvärdet har fastställts tillfälligt i avvaktan på avslutandet av översynen enligt artikel 12.2.”

II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

17.11.2009

Europeiska unionens officiella tidning

L 301/26

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 10 december 2008

om stödåtgärd C 11/08 (ex N 908/06) som Polen planerar att genomföra till förmån för BVG Medien Beteiligungs GmbH

[delgivet med nr K(2008) 7813]

(Endast den polska texten är giltig)

(Text av betydelse för EES)

(2009/837/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 88.2 första stycket,

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a,

efter att i enlighet med nämnda artiklar ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig (1), och

av följande skäl:

1. FÖRFARANDE

(1)

Genom ett elektroniskt meddelande av den 27 december 2006, som inkom till kommissionen samma dag (2), anmälde de polska myndigheterna i enlighet med artikel 88.3 i EG-fördraget och enligt de sektorsövergripande rambestämmelserna för regionalstöd till stora investeringsprojekt (3) att de hade för avsikt att bevilja regionalstöd för ett stort investeringsprojekt till förmån för BVG Medien Beteiligungs GmbH.

(2)

Genom skrivelser av den 2 mars 2007 (D/50921), den 15 juni 2007 (D/52553) och den 21 december 2007 (D/55146) begärde kommissionen ytterligare upplysningar. De polska myndigheterna svarade genom skrivelser av den 13 april 2007 (A/33156), den 23 oktober 2007 (A/38722) och den 23 januari 2008 (A/1392).

(3)	Genom en skrivelse av den 11 mars 2008 underrättade kommissionen Polen om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 88.2 i EG-fördraget avseende detta stöd.

(4)	Kommissionens beslut om att inleda förfarandet har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (4). Kommissionen har uppmanat berörda parter att inkomma med sina synpunkter på stödet i fråga.

(5)	Kommissionen har inte mottagit några synpunkter från berörda parter. De polska myndigheterna svarade genom skrivelser av den 9 maj 2008 (A/8753) och den 13 maj 2008 (A/8829), som båda inkom till kommissionen den 13 maj 2008.

2. DETALJERAD BESKRIVNING AV STÖDET

2.1 Stödets syfte

(6)

Stödets syfte är att inrätta ett nytt rotogravyrtryckeri för att främja den regionala utvecklingen och sysselsättningen i provinsen Nedre Schlesien i sydvästra Polen, som är ett stödberättigat område i enlighet med artikel 87.3 a i EG-fördraget med ett regionalt stödtak på 50 procent i nettobidragsekvivalent i enlighet med Polens regionala stödkarta, som var tillämplig från den 1 maj 2004 till den 31 december 2006 (5).

2.2 Stödmottagare

(7)	De polska myndigheterna har förklarat att detta investeringsprojekt ska genomföras och ledas av BDN Sp. z. o.o. Sp. k., som är ett kommanditbolag (nedan kallat kommanditbolaget).

(8)	Kommanditbolaget består av följande parter: komplementären, BDN Sp. z o.o. (nedan kallad BDN), ett aktiebolag som är etablerat i Polen, och kommanditdelägaren BVG Medien Beteiligungs GmbH (nedan kallat BVG), ett bolag med begränsad ansvarighet som är etablerat i Tyskland.

(9)

De polska myndigheterna har också uppgett att ett kommanditbolag inte är en juridisk person enligt handelslagen. Bolagsskatten för kommanditbolagets ekonomiska verksamhet betalades därför av partnerna. Eftersom stödet beviljades i form av undantag från inkomstskatten är de verkliga stödmottagarna partnerna, dvs. BDN och BVG.

(10)	Enligt de polska myndigheterna delar partnerna på eventuell vinst (och följaktligen på eventuella avdrag på de skatter som påförs dessa vinster) proportionellt till deras bidrag till kommanditbolaget, dvs. över 99 procent för BVG och mindre än 1 procent för BDN.

(11)

Eftersom BDN dessutom är ett helägt dotterbolag till BVG anser kommissionen, i linje med de polska myndigheternas åsikt, att mottagaren av stödåtgärden är BVG. Om man emellertid beaktar det totala stödbeloppet (dvs. den del som tillkommer BVG respektive den del som tillkommer BDN) anser kommissionen att det är BVG-koncernen som är slutmottagaren av stödet.

(12)

När kommissionen beräknade stödmottagarens marknadsandel (6), tog man även hänsyn till att BVG är ett stort företag som är helägt av BVG Medien KG, ett kommanditbolag som ägs av privata investerare. För att vara mer exakt ägs […] (7) procent av aktierna av Heinz H. Bauer och hans familj. Heinz Bauer äger även 96 procent av aktierna i en annan koncern, Heinrich Bauer Verlag, ett bokförlag med ett antal dotterbolag världen över.

2.3 Investeringsprojektet

2.3.1 Produkter och teknik

(13)	Kommanditbolaget ska inrätta ett nytt rotogravyrtryckeri i Nowogrodziec, i den särskilda ekonomiska zonen Kamienna Góra.

(14)	Med rotogravyrteknik överförs tryckfärgen till en yta (t.ex. papper) av en tryckcylinder i stål som graveras genom elektromekanik eller genom laser.

(15)

Det nya tryckeriet kommer att ha […] rotogravyrtryckmaskiner som utför tre huvudsakliga produktionssteg. Det första steget i produktionen är att tryckplåtarna (cylindrarna) förbehandlas med de digitala data som lämnas av kunden. Nästa steg är rotogravyrtryck – pappret trycks i fyra grundfärger, skärs, viks och häftas för att framställa slutprodukten. I det sista steget förpackas slutprodukten och skickas till bestämmelseorten.

(16)	Den huvudsakliga verksamheten vid den nya anläggningen kommer att vara tryckning av tidskrifter, affärskataloger och iläggsblad (reklammaterial som läggs in i tidskrifter och tidningar).

2.3.2 Projektets genomförande

(17)

Investeringsprojektet inleddes 2004 och består av inrättande av […] produktionslinjer. […] rotogravyrlinjer samt kompletterande utrustning har redan inrättats. En beställning på en […] linje har också gjorts och den kommer enligt planerna att levereras under […] kvartalet 2008. Det beräknas att detta kommer att följas av installation av en […] linje. Enligt de beräkningar som har lämnats av de polska myndigheterna kommer hela projektet att slutföras 2009.

(18)	Tryckeriproduktionen inleddes i juli 2006. Det förväntas att full kapacitet för samtliga […] linjer, vilket motsvarar 152 000 ton per år, kommer att uppnås 2010.

2.4 Stödberättigande utgifter

(19)

De stödberättigande investeringsutgifterna beräknas på grundval av kostnaderna för nyinvesteringen. De stödberättigande utgifterna uppgår till 857,998 miljoner zloty (cirka 184,6 miljoner euro (8) i nominellt värde, vilket blir 734,031 miljoner zloty (cirka 157,95 miljoner euro) (nuvärde). I tabell 1 visas en uppdelning av de stödberättigande utgifter som är förknippade med investeringsprojektet (uttryckta i nominellt värde).

Tabell 1

Uppdelning av projektkostnaderna för nyinvesteringen

(miljoner zloty, nominellt värde)
Mark	[…]
Byggnader, lokaler, väg- och vattenbyggnad	[…]
Maskiner, installationer och utrustning	[…]
Sammanlagda bidragsberättigande utgifter	858,000

2.5 Finansiering av projektet

(20)	De polska myndigheterna bekräftade att stödmottagarens eget bidrag översteg 25 procent av de stödberättigande utgifterna och inte omfattade statligt stöd.

2.6 Rättslig grund

(21)

Följande rättsliga grund har angetts:

—	Lagen om särskilda ekonomiska zoner av den 20 oktober 1994.

—	Regeringsförordningen av den 14 september 2004 om den särskilda ekonomiska zonen Kamienna Góra.

2.7 Stödåtgärden

2.7.1 Stödets form och belopp

(22)

Stödet beviljades i enlighet med den godkända stödordningen PL 39/2004 (9). Det består av ett fullständigt avdrag av bolagsskatten (som för närvarande uppgår till 19 procent i Polen) till slutet av den period för vilken den särskilda ekonomiska zonen inrättades (dvs. till den 1 december 2017) eller till dess att det tillämpliga taket för regionalstöd nås.

(23)	Även om skattelättnadens faktiska belopp beror på stödmottagarens inkomst före skatt, och därför kan bli lägre än det högsta tillåtna beloppet, ska det tak som stödmottagaren är berättigad till beaktas i beräkningen av stödintensitet.

(24)	Detta tak motsvarar det belopp som blir resultatet av det sänkta regionala stödtaket och uppgår till 220,057 miljoner zloty (47,35 miljoner euro) (nuvärde). De polska myndigheterna har bekräftat att om de stödberättigande kostnaderna blir lägre än beräknat kommer taket att sänkas proportionellt.

(25)	För att få tillgodogöra sig skatteavdraget måste stödmottagaren ansöka om ett tillstånd för att bedriva verksamhet i den särskilda ekonomiska zonen. Tillståndet beviljades den 21 juni 2004. Detta datum kan enligt de polska myndigheterna betraktas som det datum då stödet beviljades.

(26)

Stödet anmäldes inte förrän 2006 när de polska myndigheterna efter de olika investeringsskedena och den resulterande ökningen av de stödberättigande utgifterna insåg att stödåtgärden krävde enskild anmälan i enlighet med punkt 24 i de sektorsövergripande rambestämmelserna för regionalstöd till stora investeringsprojekt.

(27)

De polska myndigheterna har förklarat att det enligt stödordningen i fråga (PL 39/2004) endast krävs ett minimibelopp för investeringskostnader. Det är tillåtet att göra avdrag för bolagsskatten upp till det tillåtna stödtaket. När tillståndet och därmed också stödet beviljades kände myndigheterna varken till det exakta beloppet för de stödberättigande utgifterna eller stödbeloppet.

(28)

Mot bakgrund av ovanstående och för att följa frysningsklausulen beslutade de polska myndigheterna att begränsa det stödbelopp som fanns tillgängligt för stödmottagaren till det högsta belopp som inte kräver enskild anmälan i enlighet med punkt 24 i de sektorsövergripande rambestämmelserna för regionalstöd till stora investeringsprojekt (dvs. 37,5 miljoner euro i nuvärde). Stöd utöver detta belopp kommer inte att genomföras förrän kommissionen har gett sitt godkännande.

(29)	Den ansvariga myndigheten är ekonomiministeriet.

2.7.2 Kumulering

(30)

Det skatteavdrag som beviljats enligt stödordningen PL 39/2004 kan kumuleras med stöd som mottas från andra källor för att täcka samma bidragsberättigande utgifter. Polen har emellertid bekräftat att det sammanlagda beloppet av regionalstöd i detta fall inte kommer att överstiga det belopp som blir resultatet av det sänkta taket för regionalstöd.

2.8 Underhåll av den stödda verksamheten

(31)	De polska myndigheterna har bekräftat att investeringsprojektet måste underhållas under fem år från och med dagen för slutförandet.

2.9 Stimulanseffekt

(32)

När det gäller stödets stimulanseffekt har det bekräftats att stödmottagaren ansökte om det tillstånd som berättigar till stöd och att tillståndet beviljades innan arbetet med projektet inleddes. Såsom nämns ovan ges stödmottagaren genom tillståndet rätt till stöd i form av skatteavdrag upp till det tillämpliga taket för regionalstöd, beräknat med hänsyn till de sammanlagda bidragsberättigande utgifterna för projektet.

2.10 Bidrag till regional utveckling

(33)	Nedre Schlesien är en region med allvarliga socioekonomiska problem. BNP per capita uppgick endast till 51,7 procent av genomsnittet för EU-27 år 2004 (10), och arbetslösheten låg på 24,9 procent, vilket motsvarar 268 procent av genomsnittet för EU-27 och 131 procent av det polska genomsnittet.

(34)

Investeringen i de […] produktionslinjerna förväntas skapa omkring 500 direkta arbetstillfällen samt indirekta arbetstillfällen för leverantörer av papper och tryckfärg och leverantörer av andra stödtjänster. På grund av användningen av toppmodern teknik (tryckplåtar med lasergravyr och datorstödd tillverkning) kommer projektet dessutom att skapa efterfrågan på personal med högre utbildning och garantera kunskapsöverföring.

2.11 Allmänna skyldigheter

(35)

De polska myndigheterna har åtagit sig att inlämna följande handlingar till kommissionen:

—	En delrapport (som innehåller information om utbetalade stödbelopp, genomförandet av stödavtalet och eventuella andra investeringsprojekt som inleds vid samma företag/fabrik) ska inlämnas vart femte år med början från den dag då kommissionen godkänner stödet.

—	En detaljerad slutrapport ska inlämnas inom sex månader efter den sista delbetalningen enligt den anmälda betalningsplanen.

3. SKÄL FÖR ATT INLEDA DET FORMELLA GRANSKNINGSFÖRFARANDET

3.1 Tvivel angående definitionen av den relevanta geografiska marknaden

(36)

När det gäller den marknadsanalys som ska genomföras i enlighet med punkt 24 i de sektorsövergripande rambestämmelserna för regionalstöd till stora investeringsprojekt anser Polen att den geografiska marknaden är EES-omfattande på grund av att Nowogrodziec-anläggningen och andra tryckerier som är lokaliserade i Polen redan levererar till så avlägsna marknader som Storbritannien (det understödda tryckeriet trycker redan den brittiska tidskriften Take a Break (11). Detta skulle visa att transport- och logistikkostnaderna inom EES inte utgör ett verkligt hinder för rotogravyrtryckning.

(37)

De polska myndigheterna uppgav även att endast [0–10] procent av det understödda tryckeriets försäljning kommer att levereras till den polska marknaden, medan återstående [90–100] procent kommer att ske till andra EES-länder. År 2007 såg uppdelningen i värdetermer av utländska beställningar på tryckarbeten som utförts av stödmottagaren ut på följande sätt: Tyskland – [75–85] procent, Storbritannien – [10–15] procent, Österrike – mindre än [0–3] procent. Dessutom pågick förhandlingar med företag i Frankrike, Danmark och Sverige.

(38)	De polska myndigheterna hänvisade även i allmänhet till den snabba globaliseringstendensen på tryckmarknaden genom att tryckverksamhet expanderas till tredjeländer och trycktjänster beställs av förläggare från avlägsna orter.

(39)

I detta skede av granskningen tvivlade kommissionen på om transport- och logistikkostnader verkligen kunde utgöra ett verkligt hinder för att tillhandahålla rotogravyrtrycktjänster även till mer avlägsna marknader i EES-området. Internetsökningar visar att Take a Break i själva verket ges ut av H. Bauer Publishing Ltd, som är ett brittiskt dotterbolag till Bauer Verlag-koncernen. Att ha utgivning och tryckning av tidskrifter samlade inom samma koncern kan ge fördelar i form av integration, prioritering och flexibilitet i den övergripande processen, vilket uppväger svårigheterna med transport och logistik.

(40)	Dessutom förefaller det antal marknader som det understödda tryckeriet för närvarande levererar till att vara begränsat, och Tyskland är det ojämförligt viktigaste landet.

(41)	När kommissionen analyserade marknadsandelen och kapacitetsökningen på EES-nivå enligt de polska myndigheternas förslag uppmanade den därför även berörda parter att inkomma med synpunkter på om den relevanta marknaden verkligen var EES-omfattande.

3.2 Tvivel angående den kapacitet som skapas genom projektet

(42)

De polska myndigheterna har förklarat att det är svårt att göra en exakt uppdelning av den kapacitet som skapas genom projektet mellan tryckning av tidskrifter och tryckning av kataloger/iläggsblad eftersom tidskrifter och kataloger/iläggsblad produceras på samma produktionslinjer. Stödmottagarens produktionskapacitet för iläggsblad och kataloger kommer i hög grad att vara beroende av tryckeriets arbetsbörda när det gäller tidskrifter (material som inte utkommer regelbundet trycks när maskinerna blir lediga). Som de polska myndigheterna angett är en möjlig lösning dock att beräkna uppdelningen av kapacitet på grundval av den förväntade andelen tidskrifter och kataloger/iläggsblad i den understödda anläggningens försäljning.

(43)

Den planerade uppdelning som angetts av Polen var omkring [90–100] procent för tidskrifter och [0–10] procent för andra produkter. De polska myndigheterna förklarade att denna situation avspeglade det faktum att tryckeriet redan hade en stabil orderingång för tidskrifter, bland annat internt från förlag som tillhör samma koncern som stödmottagaren. Ökningen av marknadsandelen för kataloger förväntas emellertid bli en gradvis process.

(44)

På grundval av ovanstående uppdelning uppgick kapacitetsökningen i förhållande till den EES-omfattande marknaden för rotogravyrtryckning av tidskrifter till [5–10] procent, vilket innebär att det tak på 5 procent som fastställs i punkt 24b i de sektorsövergripande rambestämmelserna för regionalstöd till stora investeringsprojekt överskrids.

4. SYNPUNKTER FRÅN POLEN

(45)	Inga synpunkter från berörda parter inkom till kommissionen. Polens synpunkter kan sammanfattas enligt följande.

4.1 Rotogravyr- och offsetteknik tillhör samma relevanta marknad

(46)	Polen hävdade att till följd av den senaste tekniska utvecklingen i offsettryckning kan båda teknikerna användas omväxlande utan några betydande skillnader för kunden och till en jämförbar kostnad, även vid högre tryckningsvolymer för tidskrifter och kataloger.

(47)

Polen hänvisade särskilt till följande innovationer inom offsettryckning:

—

Introduktion av maskiner med en bredare tryckcylinder, vilket möjliggör tryckning av sektioner av liknande omfång som de som trycks med rotogravyr (72, 80 och till och med 96 sidor). Offsettryck har följaktligen blivit ett lönsamt alternativ för publikationer med upp till 96 sidor, som utgör huvuddelen av BVG:s målmarknad.

—	En ökning av tryckproduktiviteten (tryckningens hastighet), som är jämförbar med hastigheten för rotogravyrtryckning (hastigheten för dokumentmatningen når 15 m/s).

—	Ökad produktivitet räknat per timme, minskade förluster och tidsbesparingar vid byten av tryckplåtar.

—	Rotogravyrtryckapparater har införts (ökad flexibilitet när det gäller att dela upp sektioner).

—	Förbehandling av tryckplåtar med digitala data (Computer-to-plate, CTP). Med hjälp av CTP-tekniken produceras tryckplåtarna mycket snabbare och billigare jämfört med den tidigare tekniken.

—	Användning av dokumentmatning som är utrustad med ett automatiskt registrerings- och kontrollsystem som justerar det relevanta färglagret mycket snabbare och genererar mycket mindre avfallspapper.

(48)	Som bevis för att kunderna inte längre skiljer mellan produkter efter använd tryckteknik nämner Polen exempel på kunder som beställt tryckning av kataloger som hade bytt från offset- till rotogravyrtryckning.

(49)

Polen anser därför att konvergensen av tryckteknikerna har bidragit till att skapa en enhetlig marknad för tryckprodukter, där de eventuella skillnader som tidigare identifierats av kommissionen är marginella eller inte längre existerar. Enligt Polen bekräftas detta av ett fusionsbeslut nyligen (12).

(50)

Polen lämnade uppgifter om den kombinerade marknaden för offset- och rotogravyrtryckning för att visa att marknadens genomsnittliga årliga tillväxttakt räknat i volym var 2,54 procent under referensperioden 2001–2006, vilket innebär att marknadens genomsnittliga årliga tillväxttakt för BNP inom EES-området (2 procent) överskrids (13). De uppgifter som lämnats av de polska myndigheterna härrör från CEPIPRINT A.S.B.L., en oberoende sammanslutning av papperstillverkare, och avser den troliga förbrukningen i Europa (Väst- och Östeuropa) av två allmänna papperstyper som används för att trycka tidskrifter och kataloger, oberoende av den teknik som används av tryckeriet. Uppgifterna möjliggör inte differentiering mellan marknaden för tidskrifter och marknaden för kataloger.

(51)

Polen lämnade även uppgifter om den kapacitet som skapats genom projektet i förhållande till storleken på den kombinerade marknaden för offset- och rotogravyrpublikationer (återigen utan differentiering mellan marknaden för tidskrifter och marknaden för kataloger), som uppgår till [0–5] procent räknat i volym. Stödmottagarens marknadsandel av denna kombinerade marknad förblir även långt under tröskelvärdet på 25 procent (14).

4.2 Rotogravyrmarknaden underpresterar inte

(52)	De polska myndigheterna ansåg att även om den relevanta marknaden begränsades till endast rotogravyrtryckning skulle dess genomsnittliga årliga tillväxttakt för perioden 2001–2006 överskrida den genomsnittliga årliga tillväxttakten för BNP inom EES-området.

(53)

I detta sammanhang lämnade Polen nya uppgifter som presenterats av ERA (European Rotogravure Association) till ”Premedia-konferensen”, som hölls i Neapel den 14–16 januari 2008. Uppgifterna täcker perioden 2002–2006 och avser förbrukningen av papper som används för rotogravyrtryckning. Uppgifter från 2001 fanns inte tillgängliga från den källan och uppskattades av Polen på grundval av de uppgifter från CEPIPRINT som det hänvisas till ovan.

(54)

Uppgifterna från CEPIPRINT omfattar förbrukningen av papper som används för både offset- och rotogravyrtryckning av tidskrifter och kataloger. Dessa uppgifter visar på en tillväxt på 1 procent 2002 jämfört med 2001, och Polen räknade med samma tillväxt på 1 procent för rotogravyrtryckning för att lägga till de saknade uppgifterna för 2001 till datauppsättningen för 2002–2006.

(55)	På grundval av dessa antaganden uppgår marknadens genomsnittliga årliga tillväxttakt för rotogravyrtryckning av tidskrifter 2001–2006 till 2,03 procent, dvs. något över marknadens genomsnittliga årliga tillväxttakt för BNP inom EES-området (15) under samma period (2 procent).

4.3 Kapacitetsökningen överstiger inte 5 procent på några av de rimliga relevanta marknaderna

(56)	Polen lämnade även reviderade uppgifter som visar att den kapacitet som skapas genom projektet inte överstiger 5 procent av storleken på de rotogravyrmarknader som identifierats som relevanta i beslutet om att inleda förfarandet.

(57)

Såsom anges ovan är det svårt att göra en definitiv uppdelning av den kapacitet som skapas genom projektet mellan tryckning av tidskrifter och tryckning av kataloger/iläggsblad, med tanke på att tidskrifter och kataloger/iläggsblad trycks på samma produktionslinjer. Beslutet om att inleda förfarandet grundas därför på prognosen för andelarna i det nya tryckeriets sammanlagda produktion av tidskrifttryckning ([90–100] procent) respektive tryckning av kataloger/iläggsblad ([0–10] procent). På grundval av detta var kapacitetsökningen något högre än tröskelvärdet på 5 procent.

(58)	De polska myndigheterna hänvisade återigen till denna uppdelning i sina synpunkter, och lämnade de senaste tillgängliga uppgifterna om tryckeriets nuvarande och förväntade försäljning.

(59)

Polen uppgav att uppdelningen [90–100] procent – [0–10] procent endast var avsedd som en kortsiktig prognos baserad på de första uppskattningarna vid tiden för inlämnandet. Förhandlingar om beställningar av tryckning av kataloger pågick fortfarande vid den tidpunkten. Polen hänvisade även till de upplysningar som inlämnats under den inledande undersökningsfasen, som visade att det är en gradvis process att förvärva andelar i katalogmarknaden, medan stödmottagaren redan hade en bra och stabil orderingång för tidskrifter. Eftersom BVG är ett nytt tryckeri kan det förutsättas att beställningarna på kataloger kommer att öka långsamt men konstant.

(60)

Polen konstaterade vidare att det inte fanns några tryckerier inom EES som endast specialiserade sig på tidskrifts- eller katalogtryckning. Tryckerierna kan inte bara specialisera sig på tryckning av tidskrifter eftersom de då inte skulle kunna utnyttja hela sin tillgängliga produktionskapacitet på ett effektivt sätt. För att undvika minskad produktion till följd av avbrott/uppehåll mellan tryckningen av olika tidskrifter behövs även katalogbeställningar.

(61)

För att bestyrka sina uppgifter hänvisade Polen till ett tidigare fusionsbeslut (16), där det anges att tryckerierna för att kunna utnyttja så mycket som möjligt av den installerade kapaciteten normalt sett försöker skapa en mix av olika trycksaker, eftersom de har olika egenskaper (periodicitet, tryckningstid och volymer). Med tanke på att det är nödvändigt att bevara en viss flexibilitet förklarade Polen att de tre rotogravyrtryckerier som nämns i detta beslut skulle försöka se till att tryckningen av tidskrifter inte utgjorde mer än 70–85 procent av deras produktmix.

(62)	Polen bekräftade att BVG också siktade på att skapa en mer välavvägd produktmix med tiden. Detta kommer att uppnås gradvis när nya produktionslinjer lanseras, produktionskapaciteten ökar och kundernas förtroende ökar.

(63)

Färskare uppgifter som lämnats av Polen visar på en gradvis ökning av BVG-tryckeriets andel av katalogmarknaden. Under tryckåret juli 2007–juni 2008 (17) (uppgifterna grundas på historiska värden fram till mars 2008 samt bekräftade kundbeställningar mellan april och juni 2008), uppgick tryckningen av tidskrifter till [90–95] procent och tryckningen av kataloger/iläggsblad till [5–10] procent.

(64)

En försiktig uppskattning för 2008–2009, där endast beställningar som redan bekräftats av kunderna och två beställningar (18) som befann sig i ett mycket avancerat skede av förhandlingarna beaktas, ger en andel på [85–90] procent för tidskrifter och [10–15] procent för kataloger/iläggsblad. En andra variant för 2008–2009 grundades på antagandet att beställningarna för den andra halvan av denna period skulle nå samma nivåer som för den första halvan (riktat tillvägagångssätt). Enligt detta scenario kommer tidskriftstryckningens andel att minska till [80–85] procent under denna period, mot [15–20] procent för kataloger/iläggsblad.

(65)

I tabell 2 nedan visas hur olika uppdelningar mellan tidskriftstryckning å ena sidan och tryckning av kataloger/iläggsblad å andra sidan påverkar kapacitetsökningen på de relevanta marknaderna (19).

Tabell 2

Kapacitetsökning i förhållande till storleken på marknaden för rotogravyrtryckning

	Skapad kapacitet (ton)	Storlek på marknaden 2003 (ton)	Kapacitetsökning (%)
Rotogravyrtryckning av publikationer (tidskrifter, kataloger och iläggsblad)	152 000	4 600 000	3,3
Tryckning av tidskrifter 2007–2008 (verkliga uppgifter)	[136 800–152 000] ([90–100] %)	2 760 000	[5–10]
Tryckning av kataloger/iläggsblad 2007–2008 (verkliga uppgifter)	[0–15 200] ([0–10] %)	1 840 000	[0–5]
Tryckning av tidskrifter – uppskattning för 2008–2009 (försiktig beräkning)	[121 600 – 136 800] ([80–90] %)	2 760 000	[0–5]
Tryckning av kataloger och iläggsblad – uppskattning för 2008–2009 (försiktig beräkning)	[15 200–30 400] ([10–20] %)	1 840 000	[0–5]
Tryckning av tidskrifter – uppskattning för 2008–2009 (målinriktat tillvägagångssätt)	[121 600 – 136 800] ([80–90] %)	2 760 000	[0–5]
Tryckning av kataloger och iläggsblad – uppskattning för 2008–2009 (målinriktat tillvägagångssätt)	[15 200–30 400] ([10–20] %)	1 840 000	[0–5]

(66)

Polen anser att eftersom även de försiktiga prognoserna för säsongen 2008–2009 visar på en så betydande andel för katalogtryckning att den beräknade produktionskapaciteten för tidskriftstryckning skulle falla under tröskelvärdet på 5 procent, innebär detta att punkt 24 b i de sektorsövergripande rambestämmelserna för regionalstöd till stora investeringsprojekt följs, även om den relevanta marknaden endast begränsas till rotogravyrtryckning.

4.4 Den geografiska marknaden för rotogravyrtryckning är EES-omfattande

(67)

Polen konstaterade först att transportkostnaderna inte utgjorde ett betydande belopp av de sammanlagda kostnaderna eftersom de, enligt stödmottagarens egna beräkningar, endast utgjorde [4 till 15] procent av de sammanlagda kostnaderna för tjänsten. Följande transportkostnader gäller för de enskilda länderna:

—	BVG (stödmottagarens tryckeri) till Frankrike (extern kund): [4–10] procent.

—	BVG till Österrike (extern kund): [4–10] procent.

—	BVG till Schweiz (extern kund): [4–10] procent.

—	BVG till Storbritannien (associerad kund): [10–15] procent.

—	BDC (Bauer Verlag Publishing i Ciechanów) till Storbritannien (associerad kund): [10–15] procent.

—	BDC till Ryssland (associerad kund): [10–15] procent.

(68)	Enligt Polens åsikt innebär det faktum att dessa beställningar kan verkställas att transportkostnaderna inte utgör ett betydande hinder. Därför anser inte Polen att det är motiverat att godta en mer begränsande definition av den geografiska marknaden än EES.

(69)

De polska myndigheterna har också påpekat att de flesta tidskrifts- och katalogtryckerierna har kunder över hela Europa (både inom och utanför EU). Dessa tryckerier (20) har försäljningskontor som specialiserar sig på tjänster till utlandskunder, som erbjuder mycket avancerad rådgivning och stödtjänster för särskilda avtal och beställningar.

(70)

Ett av de största tryckerierna i Polen, Winkowski (ett oberoende tryckeri med tre produktionsenheter i Radzymin, Piła och Wyszków), har ett centralt kontor för utlandsbeställningar som sysselsätter 15 personer. Deras uppgift är att få in utlandsbeställningar och fungera som en kundtjänst för enskilda utlandsmarknader. Andra anställda tillhandahåller tjänster till den inhemska marknaden. Tryckeriet äger även försäljningskontor i Tyskland, Sverige, Österrike och Storbritannien. Det har även sin egen internationella transporttjänst. Winkowski levererar till hela Europa. Tryckeriets viktigaste marknader är Frankrike, Skandinavien, Tyskland och Storbritannien. Företaget levererar även till Ukraina, Ryssland, Slovenien, Rumänien och andra länder.

(71)

En liknande strategi och försäljningsmetod används av ett annat stort tryckeri, RR Donnelley, som har fyra filialer i Polen (två i Kraków, en i Starachowice och en i Kielce). Företaget levererar till de viktigaste marknaderna i Europa från sin bas i Polen. RR Donnelley äger även egna försäljningskontor i Beneluxstaterna, Tyskland, Schweiz, Storbritannien, Ungern, Skandinavien och Ryssland. Företagets tryckeri i Polen producerar tidskrifter och kataloger för export till alla dessa länder. RR Donnelley äger även en specialiserad internationell transport- och logistikenhet.

(72)

Ett exempel på ett västeuropeiskt tryckeri som visar att långdistanstransporter inte behöver utgöra ett hinder på tryckerimarknaden om det finns lämpliga distributionssystem är Prinovis i Tyskland. Enligt fritt tillgänglig information (21) trycks några franska tidskriftstitlar för Prisma Presse i Tyskland och levereras till Paris för ytterligare efterbehandling eller distribution. Det rör sig om följande tidskrifter:

—	Femme Actuelle, en veckotidning för kvinnor, trycks i Dresden. (De polska myndigheterna har påpekat att avståndet mellan Dresden och Paris är cirka 1 035 km. Avståndet från BDN skulle vara ytterligare 120 km.)

—	Prima, en månatlig kvinnotidskrift i två format (tidskrift och pocket) i Itzehoe (avståndet mellan Itzehoe och Paris är 942 km).

—	De månatliga facktidskrifterna Ça m’intéresse, Guide Cuisine och Cuisine Actuelle i Itzehoe.

—	En särskild utgåva av Cuisine Actuelle i Dresden.

—	Pocketutgåvan av den månatliga kvinnotidskriften Bien dans ma vie i Itzehoe.

—	Dessutom ingick Prisma Presse nyligen ett avtal med Prinovis om att trycka en fransk tidskrift som är kopplad till tv-programmet Télé Loisirs, som kommer ut en gång i veckan med en tryckt upplaga på 1,6 miljoner exemplar. Varje nummer har i genomsnitt 140 sidor.

(73)

Enligt Polens åsikt visar detta att ett lämpligt distributionsnät garanterar leverans i tid för de tidskrifter där detta är särskilt viktigt, trots att Prinovis franska kund inte är en extern enhet. Framgången för denna verksamhet beror särskilt på att lämpliga distributionsnät för långa distanser och leveransövervakningssystem har inrättats. Dessa system introduceras av alla förlag och tryckerier som arbetar över långa distanser.

(74)

Mot bakgrund av dessa exempel på enheter som betjänar kunder i olika länder i hela EES-området och i Östeuropa anser de polska myndigheterna att tids-, kostnads- och distributionsfrågor inte utgör några större hinder för samarbetet med förlag över långa distanser. Den gemensamma praxisen att trycka tidskrifter och kataloger i EES för den ryska marknaden skulle motivera en ännu bredare definition av marknaden så att den skulle omfatta EES och Ryssland.

(75)

De polska myndigheterna betonade även att förlag med huvudkontor utanför de länder där den största tryckningskapaciteten finns och där marknadsförsörjningen är bättre än i andra delar av Europa vanligen använder tryckerier från en lång rad olika företag, och det faktum att de kan tillhöra samma koncern är inte en avgörande faktor. Eftersom den geografiska belägenheten inte är något problem väljer förlagen vanligen tryckerier på grundval av konkurrenskraftiga erbjudanden och fördelarna med ett permanent samarbete. Med tanke på den tekniska utvecklingen i offsetpressar och möjligheten att använda presstekniker omväxlande, oavsett storleken på beställningen, har antalet potentiella konkurrenter som kan delta i samma anbud nu ökat avsevärt.

5. BEDÖMNING AV STÖDET

5.1 Förekomst av statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget

(76)

Stödet ges i form av avdrag för företagsinkomstskatt, vilket innebär en förlust av statsinkomster för de polska myndigheterna. Det utgör statliga medel i den mening som avses i artikel 87.1 EG-fördraget. Eftersom stödet beviljas ett enda företag är åtgärden selektiv. Genom stödet befrias stödmottagaren från utgifter som företaget skulle behöva bära under normala marknadsförhållanden, och därför ges företaget en ekonomisk fördel jämfört med sina konkurrenter som hotar att snedvrida konkurrensen. Eftersom det sker handel med de produkter som berörs av projektet finns det en risk för att stödet kan påverka handeln mellan medlemsstaterna.

(77)	Kommissionen anser därför att omstruktureringsplanen utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget.

5.2 Anmälningsskyldighet, stödets laglighet och tillämplig lagstiftning

(78)

Genom att anmäla stödåtgärden följde de polska myndigheterna den enskilda anmälningsskyldigheten i punkt 24 i de sektorsövergripande rambestämmelserna för regionalstöd till stora investeringsprojekt. Allt stöd som överskrider tröskelvärdet för enskild anmälan kommer inte att genomföras till dess att kommissionen har gett sitt godkännande.

(79)

I enlighet med punkt 63 och fotnot 58 i riktlinjerna för statligt regionalstöd för perioden 2007–2013 (22) bedömde kommissionen stödåtgärden enligt bestämmelserna i 1998 års riktlinjer för statligt stöd för regionala ändamål (23) och de sektorsövergripande rambestämmelserna för regionalstöd till stora investeringsprojekt.

5.3 Stödets förenlighet med 1998 års riktlinjer för statligt stöd

(80)

Såsom anges i beslutet om inledande av det formella granskningsförfarandet har stödet beviljats i enlighet med den godkända stödordningen PL 39/2004. Följaktligen har de standardkriterier för förenlighet som fastställs i riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål (t.ex. nyinvesteringar i regioner som är berättigade till regionalstöd, stödberättigande utgifter, eget bidrag, stimulanseffekt, underhåll av investeringen, kumulering) följts.

5.4 Förenlighet med de sektorsövergripande rambestämmelserna för regionalstöd till stora investeringsprojekt

5.4.1 Stödintensitet

(81)

Med de stödberättigande utgifterna på 734,031 miljoner zloty (cirka 157,95 miljoner euro) (nuvärde) och ett tillämpligt standardtak för regionalstöd på 50 procent i nettobidragsekvivalent, uppgår den justerade högsta stödintensitet som är tillåten enligt punkt 21 i de sektorsövergripande rambestämmelserna för regionalstöd till stora investeringsprojekt till 29,98 procent i nettobidragsekvivalent.

(82)	Det planerade stödbeloppet på 220,057 miljoner zloty (47,35 miljoner euro) (nuvärde), som utgör en stödintensitet på 29,98 procent i nettobidragsekvivalent (24), uppfyller detta tak. Den föreslagna stödintensiteten är därför i linje med den sänkningsskala som anges i punkt 21 i rambestämmelserna.

5.4.2 Förenlighet med reglerna i punkt 24 a och b i de sektorsövergripande rambestämmelserna för regionalstöd till stora investeringsprojekt

(83)	Eftersom det föreslagna sammanlagda stödbeloppet på cirka 47,35 miljoner euro överskrider tröskelvärdet för anmälan på 37,5 miljoner euro måste det föreslagna stödets förenlighet med punkt 24 a och b i de sektorsövergripande rambestämmelserna för regionalstöd till stora investeringsprojekt bedömas.

(84)

Kommissionens beslut att tillåta regionalstöd till stora investeringsprojekt som omfattas av punkt 24 i rambestämmelserna beror på stödmottagarens marknadsandel före och efter investeringen och på den kapacitet som skapas genom investeringen. För att utföra de relevanta testerna enligt punkt 24 a och b i rambestämmelserna måste kommissionen först fastställa vilka produkter som berörs av investeringen och fastställa den relevanta produkten och de geografiska marknaderna.

(85)

Enligt punkt 52 i rambestämmelserna avses med en ”relevant produkt” de produkter som investeringsprojektet gäller och i tillämpliga fall produkter som anses utgöra substitut till dessa av konsumenterna (på grund av produkternas egenskaper, pris och användningsändamål) eller av tillverkaren (på grund av flexibla produktionsanläggningar). Om projektet gäller en mellanprodukt och en stor del av produktionen inte säljs på marknaden, kommer den relevanta produkten att anses omfatta produkterna i följande marknadsled.

(86)

Det granskade investeringsprojektet rör tryckning av tidskrifter, affärskataloger och iläggsblad med rotogravyrteknik. Stödmottagaren är kopplad till Heinrich Bauer Verlag, ett stort förlag, genom sin ägarstruktur. Heinrich Bauer Verlag-koncernen kommer att vara det nya tryckeriets största kund, och kommer att utgöra uppskattningsvis […] procent av den nya anläggningens försäljning. Därför bör man först fastställa om försäljningen av de tryckalster som berörs av investeringen till Heinrich Bauer Verlag sker till marknadsvillkor.

(87)

De polska myndigheterna har bekräftat att transaktionerna mellan det kommanditbolag som driver det nya tryckeriet och Heinrich Bauer Verlag kommer att ske enligt normala marknadsmässiga villkor (Bauer Verlag tar minst 3 erbjudanden från ledande europeiska rotogravyrtryckerier, och det pris som tas ut av kommanditbolaget fastställs som genomsnittet av dessa). Skattemyndigheterna har rätt att kontrollera denna beräkning och kräva ytterligare bestyrkande handlingar.

(88)

Dessutom förväntas försäljningsandelarna till Heinrich Bauer Verlag-koncernen minska när produktionskapaciteten ökar. Skälet till detta är att med fler produktionslinjer installerade blir följderna av tekniska fel mindre allvarliga, och detta gör det i sin tur möjligt att vinna nya externa kunder på en marknad där punktliga leveranser och tillförlitlighet är centrala faktorer.

(89)	Mot bakgrund av ovanstående anser kommissionen att BVG:s produkter kommer att säljas till marknadsvillkor och att den relevanta produktmarknaden i detta fall bör vara marknaden för tryckeriverksamhet och inte marknaden för produkter i följande marknadsled (förlagsverksamhet).

(90)

Investeringsprojektet avser rotogravyrtryckningsteknik varigenom en tryckcylinder i stål som graveras med laser överför tryckfärgen till en yta (t.ex. papper). I motsats till rotogravyr är offsettryckning en teknik där både de tryckta och de icke-tryckta delarna är på samma plan som bildbäraren. De icke tryckta områdena hålls fria från bläck genom att de är bläckavstötande, medan de tryckta delarna är mottagliga för bläck. Detta åstadkoms genom att offsetbläcket är oljebaserat och de icke tryckta delarna hålls rena med vatten eller vattenbaserade lösningar, eftersom vatten och olja stöter bort varandra.

(91)

Det finns betydande skillnader mellan de båda teknikerna. För det första är investeringskostnaderna för en rotogravyrpress dubbelt så höga som för jämförbara offsetpressar. Detta uppvägs av rotogravyrens kapacitet att garantera enhetlig kvalitet även i långa tryckningar, medan offsettryckningens kvalitet är relativt varierande på grund av svårigheten att upprätthålla en balans mellan vatten och bläck under tryckningen. Rotogravyrpressar är också effektivare (ett stort antal kopior kan tryckas på kortare tid med en rotogravyrpress än med en offsetpress), och deras livslängd är längre.

(92)

Rotogravyren har följaktligen lägre produktionskostnader över en viss tryckvolym. Ju högre tryckvolymen är, desto lägre blir produktionskostnaderna jämfört med andra processer. För mindre tryckningar minskas emellertid rotogravyrens kostnadseffektivitet genom de relativt höga kostnaderna för att förbehandla cylindrarna jämfört med förbehandling av en tryckplåt i offset.

(93)	Rotogravyr är därför särskilt lämpad för stora tryckvolymer (25), medan offsetmetoden i hög grad begränsas till mindre volymer. På grund av den högre och mer stabila kvaliteten på rotogravyrtryckning finns det också en skillnad på efterfrågesidan.

(94)

När det gäller de synpunkter som inkommit från Polen om konvergensen mellan rotogravyr och offsettekniker bör det påpekas att den marknadsundersökning som genomförts i ett tidigare fusionsmål (26) bekräftade att offsettryckmaskinernas kapacitet ökar konstant. I nuläget är de emellertid ett trovärdigt substitut för tidskriftstryckning enbart för de tidskrifter med de lägsta upplagorna och sidantalen som för närvarande trycks med rotogravyr.

(95)

I det ovannämnda fusionsbeslutet fastställs inte de exakta gränserna, vare sig när det gäller volym eller sidantal, över eller under vilka användning av offset eller rotogravyr är att föredra. Den exakta definitionen av marknaden lämnades följaktligen öppen, och marknaden analyserades på snävaste möjliga nivå (dvs. begränsad till rotogravyrtryckning).

(96)

En lika försiktig inställning är också motiverad i föreliggande ärende. Det ska också noteras att enligt den information som finns tillgänglig på webbplatsen för European Rotogravure Association (27) är rotogravyren fortfarande överlägsen i kvalitet: ”Eftersom gravyr, till skillnad från alla andra tryckningsprocesser, garanterar konstant hög kvalitet under långa tryckningar, fortsätter den att inneha en ledarroll som den viktigaste tryckmetoden för tidskrifter, kataloger och märkesartiklar på en alltmer internationaliserad marknad.”

(97)	Trots den märkbara konkurrensen mellan offset- och rotogravyrteknik inom vissa segment av tryckmarknaden för publikationer anser kommissionen följaktligen att marknadsanalysen i detta fall bör begränsas till rotogravyrtryckning i linje med ett ”värsta scenario”.

(98)

Rotogravyr används för att trycka två huvudsakliga grafiska produkter: publikationer och flexibla förpackningar. Eftersom pressar som är utformade för tryckning av tidskrifter och kataloger inte kan användas för att trycka förpackningsmaterial och de understödda tryckerierna endast kommer att arbeta med tryckning av publikationer, begränsas den relevanta marknaden i detta fall till rotogravyrtryckning av publikationer.

(99)

Rotogravyrtryckning av publikationer försörjer tidskrifts- och katalogmarknaden. I ett fusionsbeslut (28) drogs slutsatsen att det finns en särskild produktmarknad för rotogravyrtryckning av tidskrifter på grund av de tidsbegränsningar som är förknippade med tryckningen av dessa produkter och de speciella kraven på efterbehandling och distribution. En separat behandling av tidskriftsmarknaden är också berättigad eftersom merparten av Nowogrodziec-tryckeriets försäljning kommer att bestå av tidskrifter, vilket innebär att projektet främst inriktas på denna undermarknad.

(100)

Mot bakgrund av dessa överväganden kommer marknadsundersökningarna i detta fall att genomföras för följande tre rimliga relevanta marknader:

—	Rotogravyrtryckning av publikationer (bred marknadsdefinition).

—	Rotogravyrtryckning av tidskrifter.

—	Rotogravyrtryckning av kataloger och iläggsblad.

(101)

Även om marknadsundersökningen i ett tidigare fusionsmål (29) inte gjorde det möjligt att fastställa en exakt gräns under vilken alla rotogravyrpressar skulle vara konkurrenskraftiga, bekräftades det i alla fall att marknaden är större än en nationell marknad på grund av gränsöverskridande marknadsflöden och konkurrens. Detta blir ännu mer uppenbart med tanke på att det inte finns rotogravyrpressar i vissa länder (t.ex. i Sverige, där flera kunder har uppgett att polska pressar också kan vara konkurrenskraftiga).

(102)

I fusionsbeslutet drogs därför slutsatsen i Belgiens och Sveriges fall (dvs. de länder där fusionen skulle leda till avsevärda överlappningar) att definitionen av geografisk marknad för rotogravyrtryckning av tidskrifter borde omfatta alla rotogravyrtryckerier som är belägna i grannländerna (30). Slutsatsen blev att omfattningen av marknaden för rotogravyrtryckning av kataloger skulle kunna vara ännu större eftersom tidsbegränsningarna inte var särskilt stora och det inte fanns några särskilda distributionssvårigheter.

(103)

I det här fallet har de polska myndigheterna lämnat exempel som visar att långdistansleveranser av tidskriftstryckningstjänster är genomförbara på villkor att det finns lämpliga distributionsnät. Sådana distributionsnät på lång distans och leveransövervakningssystem verkar bidra mer till punktliga leveranser av tidskrifterna än de fördelar som den integrerade organisationsstrukturen hos de berörda företagen ger.

(104)

Dessutom har Polen lämnat exempel på stödmottagarens transportkostnader för tidskriftsleveranser. Dessa kostnader kan betraktas som relativt låga även när tidskriftsleveranserna sker över längre distanser. Stödmottagaren har för närvarande kunder även utanför grannländerna (i Österrike, Schweiz, Storbritannien och Frankrike). Detta visar även att stödmottagaren kan konkurrera i en stor del av EES-området.

(105)

Exempel på polska tryckerier (andra än stödmottagaren) som tillhandahåller tjänster till kunder som finns på långt avstånd visar dessutom att det är möjligt att tillhandahålla tidskriftstryckningstjänster på avlägsna marknader utan att distributionskostnaderna blir oöverkomliga. Polska tryckerier kan även konkurrera på marknader utanför EES (t.ex. Ukraina och Ryssland).

(106)

Uppgifter som sammanställts av MillwardBrown SMG/KRC (31) och inlämnats till de polska myndigheterna visar att det finns rotogravyrtryckerier i endast 14 av EES-länderna. I diagram 1 visas kapacitetsuppdelningen per land.

Diagram 1

Rotogravyrkapacitet i Europa, 1 000 ton/år (uppskattningar för 2006)

(107)

Som framgår av diagram 1 står Tyskland för 43 procent av all rotogravyrkapacitet inom EES, medan dess befolkning (och följaktligen den beräknade andelen av konsumtionen av tidskrifter/kataloger) endast uppgår till cirka 17 procent av den sammanlagda andelen för EES. Den gemensamma kapaciteten hos de fyra största producenterna (Tyskland, Italien, Frankrike och Storbritannien) är 78 procent, medan deras befolkning uppgår till 53 procent av den sammanlagda befolkningen i EES. Detta tyder även på att produktionen är koncentrerad och att det finns en betydande gränsöverskridande handel med rotogravyrtryckningstjänster inom EES.

(108)

På grundval av den information som kommissionen för närvarande har tillgång till och med tanke på att det inte finns någon erkänd alternativ geografisk segmentering och att det inte har inkommit några synpunkter från tredje parter, anser kommissionen att den relevanta geografiska marknaden i detta fall är EES. Det bör även noteras att synlig konsumtion enligt de sektorsövergripande rambestämmelserna för regionalstöd avgörs på EES-nivå för tillämpningen av punkt 24 b i rambestämmelserna.

(109)

För att undersöka om projektet är förenligt med punkt 24 a i rambestämmelserna måste kommissionen analysera stödmottagarens marknadsandel på koncernnivå före och efter investeringen. Eftersom investeringen inleddes 2004 och beräknas slutföras under 2009, kommer kommissionen att undersöka BVG:s marknadsandel för åren 2003 och 2010.

(110)

För att fastställa BVG:s marknadsandel på koncernnivå jämförde kommissionen BVG:s försäljningsvolymer på EES-nivå mot den sammanlagda mängden rotogravyrpapper som förbrukas i EES.

(111)

Inga uppgifter om värden finns tillgängliga, men Polen har bekräftat att stödmottagaren sätter priserna vid, eller mycket nära, de genomsnittliga marknadspriserna. Detta innebär att marknadsandelarna (och kapacitetsökningen) i värdetermer ligger mycket nära volymandelarna, och därför är det motiverat att endast grunda analysen på volymer.

(112)

Siffrorna för den sammanlagda förbrukningen i EES i volym (dvs. den mängd papper som trycks med rotogravyrteknik) grundas på uppgifter från European Rotogravure Association (32) (ERA) som inlämnats av de polska myndigheterna. ERA har också bekräftat kapaciteten för de […] produktionslinjer som ska installeras av stödmottagaren. Uppdelningen av den sammanlagda förbrukningen/försäljningen i undersegmenten för tidskrifter och kataloger/iläggsblad har lämnats av MillwardBrown SMG/KRC. Denna procentuppdelning (60,2 procent för tidskrifter och 39,8 procent för andra publikationer) rörde året 2006 och förväntades förbli stabil.

(113)

De polska myndigheterna lämnade in ERA-uppgifter för åren 2002–2006. Detaljerade övergripande prognoser för 2010 finns inte tillgängliga, men ERA förväntar sig att en måttlig tillväxt på cirka 1 procent kommer att fortsätta under de kommande åren. I ett värsta scenario antas marknaden emellertid bli stagnerande, och därför har uppgifterna för 2006 använts för att uppskatta sammanlagd förbrukning för 2010.

(114)

BVG:s marknadsandel har beräknats på EES-nivå på grundval av de tre rimliga relevanta produktmarknader som anges i skäl 100. Marknadsandelarna på koncernnivå (dvs. inklusive Heinrich Bauer Verlags tryckerier) året före och efter investeringen visas i tabell 3 nedan.

Tabell 3

Marknadsandelar i volym i EES

(%)
	2003	2010
Marknadsandel i rotogravyrtryckning av publikationer (bred marknadsdefinition)	[0–5]	[5–10]
Marknadsandel i rotogravyrtryckning av tidskrifter	[5–10]	[10–15]
Marknadsandel i rotogravyrtryckning av kataloger och iläggsblad	[0–5]	[0–5]

(115)

Uppgifter som sammanställts av MillwardBrown SMG/KRC om rotogravyrtryckningskapacitet visar även att Bauerkoncernen har en blygsam andel av EES-marknaden och att den har starka konkurrenter.

Diagram 2

Tryckningskapacitet för rotogravyrföretag i Europa – procent av sammanlagd rotogravyrkapacitet (uppskattningar för 2006)

(116)

Som tabell 3 visar förblir BVG:s marknad på koncernnivå, för alla marknadsdefinitioner, avsevärt under det tröskelvärde på 25 procent som anges i punkt 24 a i de sektorsövergripande rambestämmelserna för regionalstöd till stora investeringsprojekt. Kommissionen anser därför att stödåtgärden, även med utrymme för den felmarginal som är förbunden med de uppskattningar som presenterats ovan, är förenlig med punkt 24 a i rambestämmelserna.

(117)

I enlighet med punkt 24 b i rambestämmelserna är ett projekt inte berättigat till investeringsstöd om den kapacitet som skapas genom projektet motsvarar mer än 5 procent av storleken på en underpresterande marknad (dvs. där sektorstillväxten ligger under EES-tillväxten). Det planerade projektet kommer att nå sin fulla kapacitet 2010.

(118)

Eftersom den genomsnittliga årliga tillväxttakten för marknaden 2001–2006 (2,03 procent) beräknat på grundval av de siffror som Polen lämnat är högre än den genomsnittliga årliga tillväxttakten för BNP inom EES-området (2,00 procent), finns det inget behov av att undersöka om den kapacitet som skapas utgör mer än 5 procent av marknaden.

(119)

Uppgifter för 2001, dvs. det viktigaste året för beräkningen av den genomsnittliga årliga tillväxttakten under 2001–2006, fanns inte direkt tillgängliga men uppskattades av Polen på grundval av den tillväxt som registrerats på tidskriftsmarknaden som helhet under åren 2001–2002. Detta är kanske inte representativt för tillväxten i rotogravyrryckning av tidskrifter, och det krävs därför viss försiktighet. Av detta skäl har kommissionen också kontrollerat om den kapacitet som skapas genom projektet utgör mer än 5 procent av marknaden.

(120)

Den sammanlagda kapacitet som skapas genom projektet (inklusive samtliga […] nya produktionslinjer) uppgår till 152 000 ton per år, enligt antagandet att en produktionslinje står för […] ton per år.

(121)

Denna uppskattning rör verklig kapacitet, med beaktande av faktorer som driftstopp för reparationer och underhåll (den maximala arbetstiden för produktionsmaskiner uppskattades till 61 procent av den sammanlagda teoretiska tiden) och faktorer som är specifika för rotogravyrtryckningsteknik.

(122)

Tryckmaskiner med denna teknik har särskilt en angiven maximal cylinderlängd, dvs. bredden på det papper som används, som motsvarar en given kvantitet av standardtryckta sidor (när det gäller de maskiner som används av stödmottagaren möjliggör den bredaste cylinder som kan användas tryckning av högst […] standardsidor). En cylinder av en given längd möjliggör tryckning av några få tydligt definierade volymer av tidskrifter/kataloger (dvs. för en cylinder med en omkrets på […] som används i det understödda företaget är detta […] sidor).

(123)

Den teoretiska kapaciteten grundas på den högsta kapacitet som kan fås ut av den cylinder som har den högsta omkretsen – i stödmottagarens fall motsvarar detta endast en tryckningskapacitet för tidskrifter på exakt […] sidor. I verkligheten trycks tidskrifter i olika volymer, och maskinkapaciteten varierar efter detta. I uppskattningen beaktades även det faktum att produktionen sker vid olika pressbreddar och olika cylinderomkretsar, dvs. inte alltid till maximal kapacitet. Uppskattningen gjordes med hänsyn till planerad tryckningskapacitet som grundades på beställningar som det ingåtts avtal om.

(124)

Eftersom tidskrifter och kataloger/iläggsblad trycks på samma produktionslinjer är det enligt de polska myndigheterna svårt att göra en entydig uppdelning av den kapacitet som skapas genom projektet mellan tryckning av tidskrifter och tryckning av kataloger/iläggsblad. Som de polska myndigheterna angett är emellertid en möjlig lösning att uppskatta kapacitetsuppdelningen på grundval av den förväntade andelen tidskrifter respektive kataloger/iläggsblad i det understödda företagets försäljning.

(125)

I detta sammanhang har Polen uppgett de senaste produktionssiffrorna som stöder påståendet att stödmottagaren försöker skapa en mer balanserad produktmix än vad som uppgavs under den inledande granskningsfasen. Den andel på [90–100] procent för tidskrifttryckning vid det nya tryckeriet som först uppgavs grundades på de befintliga beställningarna vid den tidpunkten. Sedan dess har företaget dock fått nya kunder, vilket leder till en gradvis ökning av andelen för tryckning av kataloger/iläggsblad.

(126)

Såsom visas i tabell 2 uppgår kapacitetsökningen på grundval av den förväntade uppdelningen för 2008–2009 mellan tryckning av tidskrifter och tryckning av kataloger till mindre än 5 procent på alla rimliga relevanta marknader. Dessutom grundades analysen på ett värsta scenario, dvs. att den relevanta marknaden endast består av rotogravyrtryckning.

(127)

Eftersom de två villkor som anges i punkt 24 b i de sektorsövergripande rambestämmelserna för regionalstöd till stora investeringsprojekt har uppfyllts (marknaden underpresterar inte, och kapacitetsökningen uppgår till mindre än 5 procent) anser kommissionen att stödåtgärden är förenlig med punkt 24 b i rambestämmelserna.

6. SLUTSATS

(128)

På grundval av ovanstående överväganden anser kommissionen att de tvivel man hyste om huruvida projektet överskrider det tröskelvärde som fastställs i punkt 24 a och b i de sektorsövergripande rambestämmelserna för regionalstöd till stora investeringsprojekt har undanröjts och drar följaktligen slutsatsen att stödet är förenligt med den gemensamma marknaden.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det statliga stöd som Polen planerar att genomföra till förmån för BVG Medien Beteiligungs GmbH är förenligt med den gemensamma marknaden enligt artikel 87.3 a i EG-fördraget.

Genomförandet av detta stöd till ett belopp som inte får överstiga 220,057 miljoner zloty i nuvärde (vilket utgör en stödintensitet på 29,98 procent i nettobidragsekvivalent av de stödberättigande utgifterna, som uppgår till 734,031 miljoner zloty i nuvärde), godkänns följaktligen. Om de stödberättigande utgifterna är lägre får stödintensiteten inte överstiga 29,98 procent i nettobidragsekvivalent av dessa utgifter.

Artikel 2

De polska myndigheterna ska inlämna en detaljerad slutlig rapport inom sex månader från utbetalningen av den senaste stöddelen på grundval av den anmälda utbetalningsplanen.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till Republiken Polen.

Utfärdat i Bryssel den 10 december 2008.

På kommissionens vägnar

Neelie KROES

Ledamot av kommissionen

(1) EUT C 159, 24.6.2008, s. 18.

(2) Den inledande tvåmånadersperiod inom vilken bedömningen måste slutföras började löpa den 3 januari 2007.

(3) EGT C 70, 19.3.2002, s. 8.

(4) Se fotnot 1.

(5) PL 1/2004 – kommissionens skrivelse av den 13 augusti 2004 (K(2004) 3230/5).

(6) Se punkt 5.4.2.

(7) Affärshemlighet.

(8) På grundval av växelkursen mellan zloty och euro när stödet beviljades, dvs. 4,6474.

(9) Regionala stödordningar för företag som bedriver affärsverksamhet i särskilda ekonomiska zoner. Kommissionens skrivelse av den 9 mars 2005, (K(2005) 735).

(10) Mätt i köpkraftsstandard.

(11) Take a Break är den bäst säljande veckotidningen för kvinnor i Storbritannien med en upplaga på över 1 miljon exemplar.

(12) COMP/M.4893 – Quebecor World/RSDB.

(13) Uppgifter om EU-27 användes som underlag.

(14) De uppgifter som lämnats av Polen visar på marknadsandelar på [0–5] procent 2003 och [0–5] procent 2010 på den kombinerade marknaden. I dessa siffror verkar inte försäljningen av offsettrycksaker som tillhör Bauer Verlag beaktas. Eftersom Polen emellertid under den inledande bedömningsfasen uppgav att Bauer Verlag-koncernen endast har två offsettryckerier med låg produktionskapacitet (den sammanlagda kapaciteten uppgår till cirka 50 000 ton per år), är de korrekta marknadsandelarna för den kombinerade marknaden för offset- och rotogravyr marginellt högre än de marknadsandelar som angavs av de polska myndigheterna.

(15) Uppgifter från EU-27 har använts som underlag, BNP i miljoner euro till 1995 års priser.

(16) COMP/M.3178 – Bertelsmann Springer/JV.

(17) Säsongen för de flesta katalogbeställningarna löper från juli till juni nästa år.

(18) Den första av dessa beställningar rör WeltBild, och förhandlingarna om priser pågår fortfarande. Det faktum att denna kund redan har samarbetat med BVG gör det mycket sannolikt att beställningen kommer att bekräftas. Den andra beställningen rör material för Carrefour för vilket ett pris redan överenskommits och körning av ett tryckprov redan förberetts, men inget formellt avtal har undertecknats till dags dato. I båda fallen skulle tryckningen börja i juli 2008.

(19) Siffrorna för den sammanlagda förbrukningen inom EES räknat i volym bygger på uppgifter från European Rotogravure Association (ERA), som lämnats in av de polska myndigheterna. Uppdelningen av sammanlagd förbrukning/försäljning i undersegmenten tidskrifter och kataloger/iläggsblad har lämnats av MillwardBrown SMG/KRC.

(20) De exempel som angetts på distribution och tjänster till geografiska marknader omfattar även offsettryckerier. De polska myndigheterna anser emellertid att produktionsmetoden för den färdiga produkten (tidskrifter) inte är relevant när det gäller leveranser, eftersom produktionsteknikerna inte påverkar distributionskanalerna.

(21) http://www.prinovis.de/en/unternehmen/aktuelle_nachrichten/2008/03/neuer-frankreich-auftrag-fuer-prinovis.php

(22) EUT C 54, 4.3.2006, s. 13.

(23) EGT L 74, 10.3.1998, s. 9.

(24) Eftersom stödet ges i form av skatteavdrag är stödets nettobidragsekvivalent likvärdig dess bruttobidragsekvivalent.

(25) Förutom tryckning av dagstidningar, där dålig kvalitet på tidningspappret inverkar på det tekniska skicket på de maskiner som är avsedda för användning av material av hög kvalitet (t.ex. tidskrifter). Dagstidningar trycks därför med coldsettryckning eller i flexografi.

(26) Se fotnot 11 ovan.

(27) http://www.era.eu.org/upload/File/press_releases/PressReleaseDrupa08_eng(2).doc

(28) Beslut av den 3 maj 2005 i mål nr COMP/M.3178 – Bertelsmann/Springer/JV.

(29) Se fotnot 11 ovan.

(30) I Belgiens fall fastställdes detta som Nederländerna, östra Tyskland och norra Frankrike, och i Sveriges fall minst alla rotogravyrtryckerier i Finland, norra Tyskland, Danmark och Nederländerna.

(31) Millward Brown Internationals polska kontor. Millward Brown International är ett av de största oberoende marknadsundersökningsföretagen.

(32) European Rotogravure Association (ERA) är den ledande internationella organisationen för rotogravyrindustrin. ERA är en ideell organisation som stöder användare av rotogravyrteknik.

17.11.2009

Europeiska unionens officiella tidning

L 301/41

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 17 juni 2009

om det statliga stöd C 33/08 (f.d. N 732/07) som Sverige planerar att genomföra till förmån för Volvo Aero Corporation för FoU

[delgivet med nr K(2009) 4542]

(Endast den svenska texten är giltig)

(Text av betydelse för EES)

(2009/838/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 88.2 första stycket,

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a,

efter att i enlighet med nämnda artiklar ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig (1), och

med beaktande av dessa yttranden, och

av följande skäl:

1. FÖRFARANDE

(1)

Genom en skrivelse av den 10 december 2007 underrättade de svenska myndigheterna kommissionen om åtgärder avseende ett stöd som de avsåg att bevilja Volvo Aero Corporation. Kommissionen begärde ytterligare upplysningar i en skrivelse av den 28 januari 2008. De svenska myndigheterna inkom med vissa svar på denna begäran genom en skrivelse av den 18 mars 2008.

(2)

Den 15 april 2008 hölls ett möte mellan de svenska myndigheterna och kommissionens avdelningar, varefter kommissionen skickade ytterligare en skrivelse med begäran om närmare upplysningar den 21 april 2008. De svenska myndigheterna besvarade skrivelsen och lämnade ytterligare synpunkter genom en skrivelse av den 2 juni 2008. I denna skrivelse hänvisade de svenska myndigheterna till ytterligare upplysningar, bland annat intern utväxling av e-postmeddelanden mellan företrädare för det stödmottagande företagets ledning. Dessa kompletterande upplysningar lämnades den 19 juni 2008.

(3)

Genom en skrivelse av den 16 juli 2008 underrättade kommissionen Sverige om sitt beslut om att inleda det förfarande som anges i artikel 88.2 i EG-fördraget avseende ovannämnda åtgärd. Kommissionens beslut om att inleda förfarandet har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (2). Kommissionen har uppmanat berörda parter att inkomma med sina synpunkter på åtgärden i fråga. Sverige inkom med synpunkter den 17 oktober 2008.

(4)

Genom en skrivelse per fax av den 28 oktober 2008 inkom Volvo Aeros f.d. styrelseordförande och vd, Fred Bodin, med sina synpunkter. Genom en skrivelse av den 31 oktober 2008 inkom GE Aviation med sina synpunkter. Genom en skrivelse per e-post av den 3 november 2008 inkom IF Metalls avdelning vid Volvo Aero med sina synpunkter.

(5)	Genom en skrivelse av den 3 november 2008 översände kommissionen dessa synpunkter till de svenska myndigheterna som gav in kommentarer den 12 december 2008.

(6)	Kommissionen begärde kompletterande upplysningar från de svenska myndigheterna genom en skrivelse av den 30 mars 2009. Sverige besvarade skrivelsen den 3 april 2009.

2. SYFTET MED STÖDORDNINGEN

(7)

De svenska myndigheterna avser att bevilja Volvo Aero (nedan även kallat företaget) stöd till forskning och utveckling (nedan förkortat FoU) av delar till den s.k. GEnx-motorn, som är en motor utvecklad av General Electric (nedan förkortat GE) för flygplanstyperna Boeing B787 och B747–8. Den 15 december 2004 ingick Volvo Aero och GE ett inledande partneravtal om riskdelning, varefter FoU-projektet inleddes.

(8)

Volvo Aero utvecklar och tillverkar komponenter till civila och militära flygplansmotorer och hade 2008 ett rörelseresultat på 359 miljoner svenska kronor (omkring 39 miljoner euro (3) och en rörelsemarginal på 4,8 %. Företaget är en liten aktör på den s.k. sekundära marknaden (4) och tillverkar komponenter åt alla tillverkare av originalutrustning: General Electric (GE) och Pratt & Whitney (nedan förkortat PW) i Nordamerika samt Rolls-Royce (nedan förkortat RR) i Europa.

(9)

Volvo Aero är en del av Volvokoncernen (nedan även kallad koncernen). Koncernen är främst aktiv inom sektorerna lastbilar, byggutrustning och bussar. Gruppen tillverkar även motorer till fritidsbåtar och kommersiella fartyg, dieseldrivna generatorer och utrustning till rymd- och flygindustrin (genom dotterbolaget Volvo Aero) (5). Under 2008 uppgick koncernens rörelseresultat till 15 851 miljoner kronor (omkring 1 704 miljoner euro) med en rörelsemarginal om 5,2 %. Volvo Aero står för 2 % av koncernens nettoförsäljning och rörelseresultat.

(10)

GEnx utvecklas av GE och ett antal partnerföretag med vilka GE har risk- och intäktsdelningsavtal och som förutom Volvo Aero inbegriper följande företag: Avio (Italien), som står för 12 % och ansvarar för konstruktion och tillverkning av växelhus för tillbehör; Techspace Aero (Belgien), som står för 5 % och ansvarar för lågtryckkompressorer; och andra partner i Japan (IHI och MHI med en sammanlagd andel på 15 %) och i Förenta staterna.

(11)

Den GEnx-motor som är avsedd för B787 certifierades i mars 2008 och GEnx-motorn för B747–8 är tänkt att certifieras i mitten av 2009. Totalt har 1120 order på GEnx säkrats för flygplansmodellerna B787 och B747–8, men lanseringen av modellen B787 har skjutits upp nära två år av Boeing och ingen motor har ännu faktiskt sålts.

(12)

Volvo Aeros ekonomiska engagemang till följd av partneravtalet om risk- och intäktsdelning med avseende på GEnx-motorn motsvarar 5,6 % av de totala investeringskostnaderna för motorn. Volvo Aero ansvarar för utvecklingen av ett antal delar i GEnx-motorn, nämligen kompressorstruktur (fan hub frame), lågtryckskompressor-rotor (booster spool), bakre turbinstruktur (turbine rear frame), fläkthus (after fan case) och turbintätningsring (high pressure turbine root seal), med totala FoU-kostander på 927 miljoner kronor (omkring 100 miljoner euro).

(13)

Det föreslagna FoU-projektet är fyra gånger större än något annat FoU-projekt som företaget hitintills bedrivit och det är första gången som Volvo Aero tar på sig ett så omfattande ansvar. Dessutom är de tekniska och ekonomiska riskerna med GEnx-motorn avsevärda. GEnx-motorn innehåller komplexa lättviktskomponenter som måste appliceras på ett nytt sätt. De ambitiösa tekniska mål som ställts upp av GE för utvecklingen av komponenter till GEnx-motorn syftar till låg bränsleförbrukning, låga buller- och utsläppsnivåer samt ringa vikt.

(14)

De svenska myndigheterna avsåg att bevilja Volvo Aero ett förskott med återbetalningsskyldighet (6) på 362 miljoner kronor (omkring 39 miljoner euro enligt växelkursen när stödet beviljades), vilket skulle motsvara 39 % av de totala stödberättigande kostnaderna. Stödet har ännu inte utbetalats och måste först godkännas av kommissionen. Enligt de svenska myndigheterna skulle ersättningsmekanismen garantera en avkastning på 7,32 % på lånet, vilket är högre än den nuvarande referensräntan för Sverige (5,49 % 2007).

(15)

Återbetalningen av förskottet fastställs på grundval av de intäkter projektet ger Volvo Aero (i form av betalningar från GE till Volvo Aero). De svenska myndigheterna utgår från prognosen 23 miljarder kronor (7), som grundar sig på en försäljningsprognos på 4 937 motorer till 2028. Till dess att denna volym har uppnåtts förväntas Volvo Aero betala […] (8) % av GE:s betalningar till staten, vilket inkluderar betalningar från andra vidareutvecklade modeller av GEnx-motorn. När försäljningen väl överstiger 23 miljarder kronor kommer Volvo Aero att fortsätta att betala royalty motsvarande […] % av den årliga omsättningen från GEnx-motorn (exklusive framtida vidareutvecklade motorer), utan tidsbegränsning.

(16)

Volvo Aero begärde stöd i en skrivelse till den svenska regeringen den 7 december 2004, dvs. innan projektet inleddes. De svenska myndigheterna gav Volvo Aero en muntlig försäkran i december 2004 om att de skulle bevilja visst stöd till FoU-projektet (dock utan att ange det exakta beloppet eller stödets form). Regeringen meddelade endast informellt genom ett telefonsamtal från näringsdepartementet till Volvo Aero att den förhöll sig positiv till stödet.

(17)

Volvo Aero framhåller att man litade på denna försäkran och undertecknade avtalet med GE den 15 december 2004, trots att företaget inte erhållit någon skriftlig bekräftelse om stödet från regeringen. De svenska myndigheterna godkände stödet formellt först den 14 juni 2007, när de svenska myndigheterna uppdrog åt riksgäldskontoret att formalisera lånet, sedan, enligt vad de svenska myndigheterna uppgett, omfattningen av Volvo Aeros del i projektet hade klarlagts. Då hade redan en stor del av FoU-projektet avslutats.

3. SKÄL TILL ATT INLEDA DET FORMELLA GRANSKNINGSFÖRFARANDET

(18)	Kommissionen beslöt att inleda det formella granskningsförfarandet på grund av ett antal betänkligheter som räknas upp nedan.

(19)

Kommissionen hyste betänkligheter avseende de marknadsmisslyckanden som åberopats av Sverige, dvs. den asymmetriska information om finansieringen som gäller denna typ av projekt (9). Eftersom Volvo Aero inte är finansiellt fristående från Volvokoncernen och projektkostnaderna de facto har finansierats med hjälp av Volvo Aeros operativa kassaflöde och koncernens gemensamma kassafond, ifrågasattes det om Volvo Aero verkligen saknar medel för att delta i GEnx-projektet.

(20)

Kommissionen hyste tvivel i fråga om stödets stimulanseffekt och nödvändighet och ifrågasatte i vilken grad stödet hade varit en avgörande faktor för att Volvo Aero skulle påbörja projektet, eftersom det godkändes formellt först när nästan halva projektet var avslutat. Kommissionen ansåg att den muntliga förhandling som ägde rum mellan regeringen och företaget inte kunde ersätta ett formellt förfarande för beviljande av stöd.

(21)	Reglerna för återbetalning av förskottet gjorde att kommissionen ifrågasatte stödets proportionalitet. Kommissionen hyste farhågor om att växelkursriskerna ålåg staten i stället för Volvo Aero.

(22)

I sitt beslut om att inleda ett förfarande ansåg kommissionen att stödets inverkan på konkurrensen var begränsad, eftersom stödmottagaren har en mycket liten marknadsandel (2 % av marknaden för stora civila flygplansmotorer). Kommissionen uppmanade emellertid konkurrenter och andra tredjeparter att inkomma med synpunkter på konkurrenseffekterna.

4. SYNPUNKTER FRÅN SVERIGE OCH BERÖRDA PARTER

(23)

I enlighet med artikel 20.2 i rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (10), och som svar på tillkännagivandet till allmänheten i Europeiska unionens officiella tidning (11), mottog kommissionen synpunkter från de svenska myndigheterna, från Volvo Aeros tidigare styrelseordförande och vd, från GE Aviation och från IF Metalls avdelning på Volvo Aero.

4.1 Sveriges synpunkter

4.1.1 Marknadsmisslyckande

(24)

De svenska myndigheterna tillhandahöll upplysningar för att skingra kommissionens betänkligheter i fråga om marknadsmisslyckandet och förklara förekomsten av marknadsmisslyckande i föreliggande fall, varvid myndigheterna lade tonvikten på tillgängligheten till lämplig intern och extern finansiering samt Volvokoncernens inställning till bruket av externa finansieringskällor och offentligt stöd.

(25)

Sverige tillhandahöll närmare upplysningar om Volvokoncernens finansieringspolicy samt om reglerna och villkoren för det koncerninterna lånet till Volvo Aero. Dessa upplysningar visar att koncernens gemensamma kassafond snarast utgjorde en tillfällig nödåtgärd för att Volvo Aero, i väntan på det överenskomna statliga stödet, skulle kunna leva upp till sina avtalsskyldigheter gentemot GE. Förlängningen av ett sådant lån skulle emellertid kunna skapa obalans i finansieringen av koncernens övriga verksamhet och är därför inte någon hållbar möjlighet.

(26)

Vad gäller tillgängligheten till extern finansiering, förklarade Sverige varför projektet inte hade någon tillgång till extern finansiering. Volvokoncernen har aldrig erhållit något villkorslån som liknar det återbetalningspliktiga förskottet från någon affärsbank eller något finansinstitut. Volvokoncernen tar vanligen inte upp lån från affärsbankerna om återbetalningsfristen överstiger 10 år, och det begärda återbetalningspliktiga förskottet löper på 20 år. Nordea, som är Volvokoncernens oftast anlitade bank, var inte villig att erbjuda Volvokoncernen villkorslån med 20–30 års löptid.

4.1.2 Stimulanseffekt

(27)

De svenska myndigheterna förklarade de underliggande skälen till tidsspannet mellan regeringens inledande försäkran om att bevilja stödet, påbörjandet av FoU-projektet och det formella godkännandet av stödet. Enligt Sverige bekräftade regeringen för Volvo Aero 2004 att den skulle bevilja stödet. På grund av en rad objektiva skäl, såsom projektets omfattning som inte hade klarlagts förrän hösten 2006, och valet 2006, formaliserades godkännandet av stödet emellertid först 2007.

(28)

Sverige tillhandahöll dokumentation för att visa att den tydliga och positiva försäkran om stödet som Volvo Aero fått år 2004 hade en stimulanseffekt, eftersom denna gjorde att företaget kunde engagera sig i GEnx-projektet. De svenska myndigheterna framhöll att regeringens mål var att Volvo Aero skulle lita på dess uttalade försäkran och på grundval av detta vara villigt att sluta ett avtal med GE. Intern dokumentation översändes till kommissionen för att visa att regeringens försäkran verkligen återspeglade de svenska myndigheternas avsikter vid den tiden.

(29)

Mot bakgrund av regeringens försäkran 2004 som föranledde företaget att ändra sitt förhållningssätt, anser de svenska myndigheterna att det formella beviljandet av stödet 2007 bara var en formalisering av det erbjudande om stöd som regeringen de facto lämnat 2004. Tidsspannet mellan regeringens försäkran och formaliseringen av den innebar, enligt de svenska myndigheterna, inte att det rådde någon osäkerhet om den faktiska utbetalningen. Dessutom betonade de svenska myndigheterna att det formella beslutet om att bevilja stöd togs när en stor del av FoU-arbetet fortfarande pågick.

(30)

Vidare upprepade de svenska myndigheterna att GEnx-projektets exceptionella natur, dess storlek och omfattning samt de tekniska och ekonomiska riskerna kopplade till det gjorde villkorslånet till en förutsättning för att Volvo Aero skulle sluta ett avtal med GE. Myndigheterna tillhandahöll ingående upplysningar om ekonomiska och tekniska risker i samband med projektet, både i dess inledningsskede och när det återbetalningspliktiga förskottet formaliserades i mitten av 2007 och därefter. Med tanke på de tekniska och finansiella riskerna, hade GE inledningsvis allvarliga reservationer mot att inbegripa Volvo Aero i GEnx-projektet, eftersom företaget endast hade begränsade erfarenheter av motordelsutveckling. Avsevärda tekniska och ekonomiska risker återstod i mitten av 2007 och därefter på grund av pågående FoU-arbete och till följd av en svagare försäljning av flygplan med GEnx-motorer än ursprungligen väntat.

(31)

Enligt de svenska myndigheterna innebär Volvo Aeros de facto-situation (att FoU-projektet genomfördes med företags- och koncerninterna medel) inte att den långsiktiga finansieringen eller finansieringen som bygger på riskdelning var tillgänglig för alla koncernens företag. När Volvo Aero hade undertecknat avtalet med GE, hade Volvo Aero avtalsenliga åtaganden att fortsätta med projektet. Varje form av underlåtenhet skulle ha fått dramatiska konsekvenser, exempelvis avtalsbrott och förseningar i arbetet, dåligt rykte och risken att uppfattas som en opålitlig partner. Därför var det en tvingande nödvändighet att förlita sig på koncernens gemensamma kassafond, även om denna åtgärd inte kunde ersätta långsiktig finansiering. De svenska myndigheterna underströk att företaget, på grund av förseningar i det förväntade statliga stödet, står inför sin mest dramatiska kassaflödessituation någonsin.

4.1.3 Stödets proportionalitet

(32)

De svenska myndigheterna lade fram argument som visade att Volvo Aero och inte staten skulle stå för växelkursriskerna. Dessutom hävdade de att då återbetalningen av förskotten grundar sig på intäkter från försäljning (oavsett valuta) och inte antalet sålda enheter, är instrumentet mer proportionerligt, eftersom det också inbegriper försäljning av reservdelar. De svenska myndigheterna hävdade vidare att det främst var reglerna för återbetalning av förskottet som gjorde stödet proportionerligt.

4.1.4 Snedvridning av konkurrensen

(33)

De svenska myndigheterna medgav att snedvridningen av konkurrensen och handeln var begränsad. De betonade att risken för utträngning av konkurrenter var begränsad, eftersom varje motorprojekt innebär en ny möjlighet för många komponenttillverkare att arbeta med ny FoU. Enligt de svenska myndigheterna skulle stödet endast marginellt öka företagets marknadsandel, eftersom GEnx-projektet kommer att ersätta det tidigare CF6–80-programmet. Tack vare stödet skulle företaget slutligen kunna arbeta med utveckling och produktion av komponenter till civila flygplansmotorer.

4.2 Synpunkter från berörda parter

(34)

Volvo Aeros f.d. styrelseordförande och vd, Fred Bodin, tillhandahöll ingående uppgifter från förhandlingarna med GE och regeringen. Mot bakgrund av GEnx-projektets konsekvenser för kassaflödet, fattade styrelsen sitt beslut om att godkänna ett avtal med GE utifrån vetskapen att Volvo Aero skulle få stöd, vilket framgår av risk- och intäktsdelningsavtalet med GE av den 15 december 2004. Fred Bodin betonade att regeringen klart och tydligt hade bekräftat att den skulle bevilja stödet och att han inte skulle ha tillåtit avtalet med GE utan ett tydligt åtagande från regeringens sida.

(35)

GE Aviations synpunkter innehöll förklarande uppgifter om förhandlingsprocessen med GE som visade att GE betvivlade att Volvo Aero hade tillräckliga tekniska och finansiella tillgångar för att delta i GEnx-projektet, vilket var det största FoU-projekt som Volvo Aero någonsin gått in i. Företaget lät vid flera tillfällen GE förstå att regeringens stöd till projektet var helt avgörande för Volvo Aeros beslut om att träda in som riskdelande part i GEnx-projektet. Dessutom förklarade Volvo Aero att man ingick avtalet på grundval av överenskommelsen om att regeringen skulle bevilja företaget detta lån. GE underströk också att det fortfarande finns risker med GEnx-programmet.

(36)

I sina synpunkter betonar fackföreningarna att GEnx-programmet är nytt och unikt för både Sverige och Volvo Aero. Volvo Aeros tidigare arbete inom den civila sektorn har gått ut på tillverkning av motordelar, medan en betydande del av det nya projektet kommer att inbegripa utveckling av nya motordelar. GEnx-programmet har större tyngd än tidigare samarbetsprojekt med Rolls-Royce.

(37)

Fackföreningarna gav uttryck åt sina farhågor avseende flygplansmarknaden för en liten aktör som Volvo Aero, för vilken denna typ av program är avgörande för att kunna fortsätta att verka på världsmarknaden. De är medvetna om vilka ekonomiska konsekvenser och problem programmet innebar för Volvo men också vilka möjligheter som det statliga lånet innebär. Utan statligt stöd skulle Volvo Aero aldrig ha kunnat delta i ett så stort program.

(38)

Enligt dem är utvecklingsarbetet ännu inte avslutat och därför föreligger fortfarande betydande tekniska risker. Dessutom är de ekonomiska riskerna fortfarande betydande, eftersom lagda order inte alltid resulterar i försäljning, bl.a. beroende på den ekonomiska nedgången. Fackföreningarna är oroliga för de negativa konsekvenserna på Volvo Aeros kassaflödessituation, som är allvarligare än någonsin, om statligt stöd inte betalas ut.

4.3 Sveriges kommentarer till synpunkterna från tredje parter

(39)

Genom en skrivelse av den 12 december 2008 gav de svenska myndigheterna dels in kommentarer till synpunkterna från tredjeparterna, dels kompletterande uppgifter som byggde på närmare upplysningar från Volvo Aero för att visa att det återbetalningspliktiga förskottet var en förutsättning för att Volvo Aero skulle kunna sluta avtal med GE.

(40)

De svenska myndigheterna var eniga med GE och fackföreningarna i deras uppfattning att GEnx utgjorde en mycket ovanlig utmaning för Volvo Aero samt att FoU-arbete med näraliggande tekniska utmaningar fortfarande pågår. Dessutom överensstämmer dessa synpunkter, enligt de svenska myndigheterna, med de uppgifter som tillhandahållits av Volvo Aeros f.d. styrelseordförande och vd, Fred Bodin. Dessa uppgifter visar också på ett korrekt sätt kopplingen mellan förhandlingarna med GE och regeringens försäkran om att bevilja stöd.

4.4 Övriga upplysningar från Sverige

(41)

I sitt svar på kommissionens skrivelse av den 30 mars 2009 tillhandahöll Sverige ytterligare uppgifter om den koncerninterna finansieringen för att motivera varför AB Volvo inte bidragit till den långsiktiga finansieringen av GE-projektet. Med tanke på att marknadsmisslyckandet och stimulanseffekten kunde ifrågasättas till följd av den sena formaliseringen av stödet, signalerade de svenska myndigheterna att de var redo att godta en ändring av det ursprungligen anmälda stödbeloppet.

(42)

Den 14 juni 2007, dvs. den dag då regeringen fattade sitt formella beslut om att bevilja stödet, hade Volvo Aero de facto redan betalt omkring 66,5 % av de stödberättigande kostnaderna. Detta är mer än det ursprungligen planerade bidraget 60 %. Därför borde också stödet minskas till omkring 33,5 % av de stödberättigande kostnaderna, vilket motsvarar omkring 304 miljoner kronor (omkring 33 miljoner euro), jämfört med de 362 miljoner kronor (omkring 39 miljoner euro) som ursprungligen planerats.

5. FÖREKOMST AV STATLIGT STÖD

5.1 Förekomst av statligt stöd

(43)	Som framgår av beslutet om att inleda förfarandet, faller bedömningen av åtgärden under artikel 87.1 i fördraget. Denna slutsats har inte bestridits av någon av parterna.

(44)

Den anmälda åtgärden avser ett lån som riksgäldskontoret beviljat Volvo Aero. Det är fråga om statliga medel, eftersom de ställdes till förfogande av riksdagen och eftersom instruktionerna för deras användning har utfärdats av Sveriges regering. Åtgärden är selektiv eftersom den riktar sig till ett enda företag, nämligen Volvo Aero som är ett stort företag som bedriver handel med andra medlemsstater. Åtgärden ger Volvo Aero en fördel eftersom den ger företaget tillgång till medel på villkor som marknaden inte kan erbjuda. Åtgärden utgör därför statligt stöd i enlighet med artikel 87.1 i EG-fördraget.

5.2 Åtgärdens laglighet

(45)	Genom att anmäla åtgärden innan den genomförts har de svenska myndigheterna fullgjort sina skyldigheter enligt artikel 88.3 i EG-fördraget. Den anmälda åtgärden kommer att genomföras först efter kommissionens godkännande, vilket är i enlighet med artikel 88.3 i EG-fördraget.

6. FÖRENLIGHET MED DEN GEMENSAMMA MARKNADEN

(46)	Kommissionen har bedömt åtgärden enligt artikel 87.3 c i fördraget, med särskilt stöd i bestämmelserna om stöd till FoU som sedan den 1 januari 2007 är gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation (12) (nedan kallade rambestämmelserna för FoUI).

6.1 Marknadsmisslyckande

(47)

För att korrekt bedöma ett stöd till ett stort FoU-projekt är det nödvändigt att granska målen med åtgärden, särskilt vilka marknadsmisslyckanden som den är tänkt att angripa. Endast i de fall där marknadskrafterna själva inte kan nå ett ekonomiskt effektivt resultat, anses det vara fråga om ett marknadsmisslyckande. I sin anmälan förklarade de svenska myndigheterna att på grund av att ofullständig och asymmetrisk information föreligger har företaget inte kunnat skaffa privat finansiering som bygger på riskdelning till GEnx-projektet, då detta utmärks av stora teknikrisker och långsiktig avkastning.

(48)

Kommissionen har i tidigare beslut konstaterat att det förekommer sådana marknadsmisslyckanden i samband med stora program inom rymd- och flygsektorn (13). Detta innebär emellertid inte att varje projekt inom sektorn skulle vara drabbat av marknadsmisslyckanden. Det är uppenbart att olika företag inom sektorn vid flera tillfällen har kunnat finansiera nya projekt, antingen med hjälp av egna medel eller genom finansmarknaden. Kommissionen måste bedöma förekomsten av ett marknadsmisslyckande och dess omfattning i det specifika ärende som granskas.

(49)

I sitt beslut om att inleda ett förfarande frågade sig kommissionen om det förelåg ett marknadsmisslyckande, eftersom regeringens formella beslut om att bevilja stöd inkommit i ett mycket sent skede i programmet – i ett skede då Volvo Aero redan hade finansierat projektet med hjälp av företagets operativa kassaflöde och koncernens gemensamma kassafond. Kommissionen ifrågasatte därför att finansieringen genom koncernens gemensamma kassafond de facto kunde utgöra en långsiktig finansiering av GEnx-projektet.

(50)

Kommissionen noterar de uppgifter som de svenska myndigheterna tillhandahållit angående Volvokoncernens finansiella policy, inklusive reglerna och villkoren för det koncerninterna lånet till Volvo Aero. Med dessa uppgifter har man försökt visa att finansiering från koncernens gemensamma kassafondsystem inte kunde betraktas som ett sätt att långsiktigt finansiera GEnx-projektet. Finansiering på detta sätt var snarare en tillfällig nödåtgärd för att Volvo Aero skulle kunna leva upp till de avtalsskyldigheter som företaget hade gentemot GE, men en fortsatt sådan finansiering hotade att skapa obalans i finansieringen av koncernens övriga verksamhet.

(51)

Som framgår av Sveriges förklaringar föreskriver koncernens finansiella policy att dotterbolagen finansieras genom sina operativa kassaflöden eller koncernens gemensamma kassafond som i sin tur finansieras genom koncernens företag och med externa medel. Volvo Treasury ansvarar för förvaltningen av koncernens kassafond för att säkerställa att det finns tillräckliga reserver för att säkerställa den fortlöpande finansieringen av Volvos drift. Företaget ansvarar för att kvartalsvis bedöma de övergripande behoven och möjligheterna inom koncernens samtliga affärsområden och besluta om begränsningarna (i fråga om in- och utlån) i Volvokoncernens kassafond.

(52)

Som de svenska myndigheterna vidare har förklarat är den koncerninterna finansieringen inte avsedd för att användas till finansiering av projekt. Det är dotterbolagens ansvar att själva finansiera sina FoU-kostnader. Dessutom kan koncernens kassafond endast användas kortsiktigt, på strikta återbetalningsvillkor och i förhållande till det bidrag som lämnas till koncernens rörelseresultat, så att den koncerninterna finansieringen inte går ut över andra affärsområden inom koncernen. Enligt de svenska myndigheterna erbjuds den koncerninterna finansieringen på marknadsmässiga villkor.

(53)

Kommissionen noterar att Volvo Aeros beroende av den gemensamma kassafonden under närmare fyra år är ett undantag från koncernens finansieringspolicy. Enligt Sverige var Volvo Aero det enda rörelsedrivande företag som konstant försågs med en betydande kreditgivning från kassafonden negativt begränsad till mellan […] och […] miljoner kronor (omkring […] miljoner euro) mellan 2004 och 2008. Dessutom fastställs inte längre kassafondens kreditgränser en gång om året utan kvartalsvis. Med tanke på företagets begränsade bidrag till koncernens rörelseresultat, som uppgick till 2 %, var dess beroende av koncernintern finansiering oproportionerligt jämfört med företagets relativa betydelse inom koncernen (14).

(54)

Kommissionen noterar också de svenska myndigheternas förklaring om att ett sådant exceptionellt beroende av koncernens kassafond hotar att underminera koncernens möjligheter att hålla samman sina verksamhetsområden. Volvo Aero har förlitat sig på koncernens kassafond på ett sätt som gått ut över finansieringen av andra affärsområden inom koncernen, vilket hotar förutsättningarna för kontinuitet och balanserad tillväxt inom koncernens övriga verksamhetsområden (15). Detta beror på att det uppstår obalans i riskspridningen mellan rymd- och flygdivisionerna och övriga divisioner inom Volvokoncernen. En sådan utveckling skulle begränsa koncernens förmåga att finansiera andra projekt inom koncernen som är mindre riskfyllda och ger bättre avkastning.

(55)

Kommissionen beaktar att det kontinuerliga beroendet av den gemensamma kassafonden inte är hållbart på lång sikt, eftersom koncernen sätter stark ekonomisk press på Volvo Aero att återbetala lånet, trots företagets stora problem med negativt kassaflöde. Volvo Aero hade ett negativt operativt kassaflöde efter skatt på […] miljoner kronor (omkring […] miljoner euro) under 2008. Volvo Aero har därför tvingats vidta ett antal interna åtgärder för att generera ett tillräckligt kassaflöde, bl.a. […] (16).

(56)

Utifrån dessa argument kan kommissionen sluta sig till att den gemensamma kassafonden har försett Volvo Aero med likviditetstäckning för att göra det möjligt för företaget att fullfölja sina skyldigheter gentemot GE. Sådan finansiering har emellertid inte kunnat bära den långsiktiga finansieringen av projektet, eftersom den skulle kunna underminera sammanhållningen av den koncerninterna finansieringen och skapa risker för balansen mellan koncernens affärsområden.

(57)

Med tanke på att rymd- och flygteknik är ett av koncernens affärsområden, om än inte större än 2 % av koncernens rörelseresultat, borde koncernen ändå bidra med viss långsiktig finansiering till projektet, även om företaget enligt de svenska myndigheterna inte har rätt att söka ett mer strukturerat långsiktigt åtagande från Volvo Treasury i fråga om GEnx. På grundval av de uppgifter som kommissionen erhållit, förefaller marknadsmisslyckandets omfattning och karaktär i fråga om GEnx-projektet tämligen begränsade, vilket skulle kunna antyda att det föreslagna stödbeloppet inte riktigt står i proportion till projektet.

(58)

Med tanke på att Volvo Aero inte har tillräcklig finansiell autonomi för att söka extern finansiering till sådana investeringar som stöds i och med beslutet, ifrågasatte kommissionen i sitt beslut om att inleda ett förfarande huruvida Volvokoncernen verkligen saknade möjligheter att garantera extern finansiering till GEnx-projektet.

(59)

I sina synpunkter bekräftade de svenska myndigheterna först att företagen inom Volvokoncernen inte får ta emot direkt extern finansiering från banker och andra finansinstitut. Innan koncernen ansökte om statligt stöd undersökte den förgäves andra möjliga källor till externt riskkapital. Trots att AB Volvo har en mycket god förmåga att skaffa sig extern finansiering, är den externa finansiering som finns tillgänglig för denna typ av långsiktiga FoU-projekt med rymd- och flygteknisk inriktning mycket begränsad, bl.a. eftersom de uppfattas som högriskprojekt.

(60)	De svenska myndigheterna lade också fram argument som förklarade varför upplåning inte vore ett lämpligt sätt att finansiera kapitalintensiva FoU-projekt med rymd- och flygteknisk inriktning som innebär stora tekniska och ekonomiska risker och som har mycket lång återbetalningstid.

(61)

De svenska myndigheterna förklarade att Volvokoncernen utan framgång sökt extern finansiering på riskdelningsbasis av GEnx-projektet. Volvokoncernen kontaktade Nordea i ärendet, men banken kunde inte erbjuda finansiering som bygger på riskdelning. Volvokoncernen kontaktade också informellt riskkapitalaktörer, dock utan framgång. Slutligen kunde Volvo Aero säkerställa ett mindre bidrag från en underleverantör (Carlton ForgeWorks) för att täcka den inledande avgiften till GE.

(62)	Kommissionen kan därför sluta sig till att det inte fanns någon extern finansiering för GEnx-projektet.

(63)

Dessutom noterade kommissionen i sitt beslut om att inleda ett förfarande att Volvokoncernens finanspolicy förefaller bygga på statlig finansiering för att koncernen skulle kunna säkerställa finansiering för sina dotterbolag. De svenska myndigheterna förklarade i sina synpunkter att statlig finansiering inte var en förutsättning för att koncernen skulle finansiera sina dotterbolag. I koncernens finanspolicy definieras förfarandena för att söka alternativa finansieringskällor, antingen genom att ta upp lån utanför Volvokoncernen eller handelskrediter och andra former av strukturerade produkter, inklusive offentlig finansiering.

(64)

På grundval av de inkomna synpunkterna anser kommissionen att även om den omständigheten att stödet inte fanns tillgängligt har tvingat Volvo Aero att i stor utsträckning utnyttja koncernintern finansiering, förefaller koncernen inte kunna upprätthålla denna typ av finansiering på lång sikt utan att äventyra sin övriga verksamhet. Mot bakgrund av de nya elementen och minskningen av stödet från de svenska myndigheterna för att beakta koncernens eget faktiska bidrag till projektet vid tidpunkten för det formella beviljandet av stödet, kan kommissionen sluta sig till att stödet är inriktat på att avhjälpa ett marknadsmisslyckande.

6.2 Stimulanseffekt

(65)

I sitt beslut om att inleda ett förfarande uttryckte kommissionen betänkligheter om stödets stimulanseffekt, eftersom den svenska regeringens formella beslut att bevilja stödet fattades när projektet till stora delar redan var genomfört, åtminstone i fråga om Boeing B787. Eftersom beslutet fattades när projektet nästan var klart, föreföll det som om det skulle avhjälpa risker som inte var kopplade till projektets FoU-innehåll.

(66)

Enligt kapitel 6 i rambestämmelserna för FoUI ska kommissionen först kontrollera om ansökan om stöd lämnats in av stödmottagaren innan FoU-projektet inleddes. Som redan framgår av beslutet om att inleda ett förfarande ansökte Volvo Aero om stöd innan projektet inleddes, vilket innebär att företaget följde bestämmelserna i kapitel 6 andra stycket i rambestämmelserna för FoUI.

(67)

Kommissionen vill framhålla att den normalt ifrågasätter stimulanseffekten av en åtgärd när det formella beslutet om att bevilja stöd fattats av staten i ett skede då ett projekt redan till stora delar är avslutat och de facto finansierat av stödmottagaren. Vad gäller FoU, är det mycket viktigt att stödet påverkar företagets uppträdande så att det föranleder en större och snabbare investering i projektet. Utan en sådan effekt skulle stödet inte ha någon stimulanseffekt och därför inte vara nödvändigt.

(68)

För att stödet ska ha en sådan effekt, måste staten fatta ett beslut om stöd antingen formellt, men med ett förebehåll om att kommissionen måste godkänna stödets förenlighet med gemenskapslagstiftningen med stöd i artikel 88.3 i fördraget, eller genom en skriftlig avsiktsförklaring, som inte skulle ge upphov till berättigade förväntningar men ändå med tillräcklig tydlighet markerar statens vilja att stödja projektet (17).

(69)

Kommissionen noterar även att ett nödvändigt villkor för att stöd till ett FoU-projekt ska vara förenligt med gemenskapslagstiftningen är att stödet anmäls i god tid i enlighet med artikel 88.3 i fördraget. En anmälan av stöd till ett projekt som är nära att avslutas skulle innebära att staten inte är övertygad om det stöd som den avser att bevilja, eller inte kan lämna en försäkran med avseende på sådant stöd. Om företaget, trots denna osäkerhet, inte bara kan genomföra projektet utan också avsluta det, är det troligt att stödet till stora delar inte är nödvändigt för företaget.

(70)

Enligt kapitel 6 i rambestämmelserna för FoUI ska kommissionen i varje enskilt fall bedöma ett antal kriterier på stödets stimulanseffekt med avseende på om stödet leder till en ökning av projektets storlek, omfattning eller intensitet eller om stödmottagarens totala utgifter för FoU ökat. Kommissionen har i sin ingående bedömning av stimulanseffekten utgått från punkt 7.3.3 i rambestämmelserna.

(71)

Vid bedömningen av stödets stimulanseffekt för att åstadkomma en förändring i företagets uppträdande, ifrågasatte kommissionen värdet av den muntliga försäkran som regeringen givit Volvo Aero i december 2004. I sina synpunkter upprepade de svenska myndigheterna och tredjeparterna att regeringens försäkran om att tillhandahålla stödet var en avgörande faktor i Volvo Aeros beslut om att gå in i projektet. Volvo Aeros kontakter med näringsdepartementet under hösten 2004 stärkte företaget ytterligare i dess uppfattning att de medel som ställts till förfogande av riksdagen skulle användas till att stödja projektet för forskning kring och utveckling av GEnx (18).

(72)

De svenska myndigheterna har också tillhandahållit intern dokumentation som visar att företaget räknade med försäkringarna om stöd innan det gick in i projektet (19). Som företagets tidigare vd meddelat skulle avtalet med GE inte ha slutits om Volvo Aero inte hade fått sådana försäkringar från regeringen, eftersom projektet skulle innebära en oacceptabel risknivå och en alltför stor investering för företaget och koncernen.

(73)

Enligt Sverige visar det faktum att det inte fanns något kontrafaktiskt projekt (dvs. ett projekt som företaget skulle genomföra om det inte fick stöd) att Volvo Aero förväntade sig att erhålla stöd, precis som i samband med projektet Trent 900 (20). GE har i sina synpunkter också bekräftat att utsikterna att erhålla stöd var viktiga för Volvo Aeros beslut om att bli en partner som delade på risken med GE. I avtalet mellan GE och Volvo Aero av den 15 december 2004 omtalas också stödet från svenska staten.

(74)

Kommissionen beaktade de svenska myndigheternas ekonomiska argument för att GEnx-projektet inte skulle ha genomförts utan statligt stöd. Främst skulle de höga förhandskostnaderna anstränga företagets finansiella ställning på ett oacceptabelt sätt. Som framgår av den finansiella dokumentationen kunde Volvo Aero finansiera högst 60 % av projektkostnaderna ur sitt operativa kassaflöde, medan återstående 40 % av projektkostnaderna, i väntan på den väntade offentliga finansieringen, tillfälligt bestreds med hjälp av den gemensamma kassafonden.

(75)

Kommissionen noterar att stödet förefaller ha spelat en begränsad roll i fråga om likviditeten (projektet finansierades ju trots allt med hjälp av Volvo Aeros interna kassaflöde och koncernens gemensamma kassafond), och det har uppenbarligen haft begränsad effekt på lönsamheten samt den interna räntabiliteten och avkastningsvärdet. Däremot innebar stödet en minskning av Volvo Aeros finansiella exponering, vilket minskade riskerna med projektet om det skulle misslyckas tekniskt eller ekonomiskt.

(76)

Kommissionen noterar att GEnx-projektet är mer omfattande än Volvo Aeros tidigare FoU-projekt (Trent 900). Dessutom gjorde det att företaget kunde ta på sig ansvaret för annan FoU. FoU-arbetet med GEnx innebar ytterligare risker som inte förelåg inom CF6–80-programmet, vilket utgjorde ett rent tillverkningsuppdrag, utan några FoU-inslag.

(77)

I sitt beslut om att inleda ett förfarande ifrågasatte kommissionen stödets stimulanseffekt som skulle uppträda när projektet nära nog var avslutat och de tekniska och ekonomiska riskerna ändrade karaktär. I sina synpunkter visade de svenska myndigheterna tillräcklig tydligt att de tekniska och ekonomiska riskerna fortfarande var betydande, även om FoU-projektet befann sig i ett förhållandevis långt framskridet skede. Dessa risker berodde på den nya tekniken och Volvo Aeros begränsade erfarenhet av denna typ av projekt.

(78)

Mot bakgrund av ovanstående kan kommissionen sluta sig till att både interna beslutsunderlag och GE:s synpunkter visar att stödet var av avgörande vikt för Volvo Aero i företagets beslut om att gå in i projektet, eftersom stödet reducerar riskerna till nivåer som är acceptabla och som gör att företaget kan genomföra projektet. På grund av dessa uppgifter kan kommissionen godta att stödet hade en stimulanseffekt, då det ansågs nödvändigt för att Volvo Aero skulle kunna gå in i GEnx-projektet.

6.3 Proportionalitet

(79)

I sitt beslut om att inleda ett förfarande konstaterade kommissionen att den inte var helt övertygad om att stödet var proportionerligt i fråga om reglerna för återbetalning av det återbetalningspliktiga förskottet. Med tanke på att återbetalningen av förskottet bygger på försäljningsresultat räknat i svenska kronor, medan inkomsterna från försäljningen till GE utgår från Förenta staterna-dollarn, hyste kommissionen misstankar om att staten och inte företaget kanske stod för växelkursriskerna.

(80)

Kommissionen noterar de svenska myndigheternas argument om att det är Volvo Aero och inte staten som står för växelkursrisken, eftersom Volvo Aero får betalt av GE i Förenta staterna-dollar, medan stödet måste återbetalas i svenska kronor. Eftersom återbetalningen av förskottet dessutom grundar sig på försäljningsintäkter (oavsett valuta) och inte antalet sålda enheter, är instrumentet mer proportionerligt då det även omfattar försäljning av reservdelar.

(81)	Reglerna för återbetalning av det återbetalningspliktiga förskottet förfaller bekräfta att stödet är proportionerligt: räntan är fastställd till 7,32 %, återbetalningarna av överskott är inte tidsbestämda och återbetalningen sker kvartalsvis utifrån intäkterna från GE.

(82)

Kommissionen noterar att företaget bör stå för växelkursrisken, men konstaterar samtidigt att det faktum att återbetalningen sker för alla intäkter och inte enbart på försäljningen av motorer uppväger den potentiella fördelen av växelkursvinster för företaget. Dessutom ligger återbetalningen av förskottet i linje med rambestämmelserna för FoUI och den är dessutom ett mindre snedvridande stödinstrument. Med tanke också på den relativt höga ränta som Sverige tar ut, kan stödet anses proportionerligt också i fråga om växelkursriskerna.

(83)

Kommissionen vill vidare peka på att ett återbetalningspliktigt förskott är ett riskdelningsinstrument som, i fall projektet är framgångsrikt, medför en mer än proportionerlig återbetalning från stödmottagaren. Om försäljningsprognoserna håller, återbetalas stödet inklusive räntor till fullo. Om försäljningen hamnar under prognosen, reduceras återbetalningen proportionellt (21). Om försäljningen överträffar prognosen, blir återbetalningen större än det förskott som företaget erhållit.

(84)

I sin bedömning av stödets proportionalitet i förhållande till marknadsmisslyckandets karaktär och omfattning, måste kommissionen säkerställa att stödet är begränsat till ett nödvändigt minimum. Genom en skrivelse av den 12 november 2008 ifrågasatte kommissionen därför om hela stödbeloppet verkligen var nödvändigt, med tanke på att det formella beslutet om stöd fattades när projektet befann sig i ett förhållandevis långt framskridet skede och Volvo Aero hade lyckats finansiera kostnaderna genom sin ovan beskrivna kassafond.

(85)

I sitt svar på kommissionens betänkligheter om att stödet kanske inte var begränsat till ett minimum, medgav de svenska myndigheterna att förfarandet för beviljande av stöd och koncernens finansiella läge tydde på att stödbeloppet skulle kunna minskas, jämfört med den ursprungliga avsikten. De föreslog en minskning av stödet, grundad på den rådande situationen inom Volvo Aero när myndigheterna beslöt sig för att bevilja stödet den 14 juni 2007. Den dagen bestred Volvo Aero omkring 66,5 % av de stödberättigande kostnaderna, varav 60 % härrörde från Volvo Aeros interna kassaflöde. Återstående 6,5 %, vilket motsvarar 58 miljoner kronor (omkring 6 miljoner euro) finansierades genom den gemensamma kassafonden. Totalt föreslår Sverige en minskning av det totala stödbeloppet från ursprungligen begärda 362 miljoner kronor (omkring 39 miljoner euro) till omkring 304 miljoner kronor (omkring 33 miljoner euro).

(86)

Kommissionen anser att en minskning av stödet till föreslagna 304 miljoner kronor (omkring 33 miljoner euro), vilket motsvarar 33,5 % av de stödberättigande projektkostnaderna, jämfört med 39 % av de stödberättigande kostnaderna som ursprungligen föreslogs, innebär att stödet begränsas till ett nödvändigt minimum. Detta beror på att det föreslagna stödbeloppet motsvarar Volvo Aeros faktiska finansieringsbehov vid det tillfälle då stödet formaliserades, och därmed återspeglar det på ett bättre sätt marknadsmisslyckandets omfattning. Kommissionen kan därför sluta sig till att det reducerade stödbeloppet innebär att stödet förblir proportionerligt och inte överstiger ett absolut minimum.

(87)	Därför kan kommissionen sluta sig till att reglerna för återbetalning av stödet och reduktionen av stödbeloppet till 33,5 % av de stödberättigande kostnaderna står i proportion till marknadsmisslyckandets nivå och omfattning.

6.4 Påverkan på konkurrensen

(88)

I sitt beslut om att inleda ett förfarande ansåg kommissionen att den relevanta marknaden var liktydig med marknaden för motorer till stora civila flygplan. Kommissionen slöt sig preliminärt till att stödets effekt på konkurrensen var begränsad till följd av den begränsade marknadsandelen och investeringens storlek. Konkurrenter uppmanades emellertid ändå till att inkomma med synpunkter och beskriva eventuella betydande effekter på konkurrensen.

(89)

De svenska myndigheterna uppgav att på den globala marknaden för delar till flygmotorer är Volvo Aero en liten aktör, jämfört med företagets konkurrenter i Europa, exempelvis Rolls-Royce, Snecma, Avio och MTU. Med tanke på att Volvo Aero endast står för 2 % av marknaden för motorer till stora civila flygplan, skulle stödet ha en mycket begränsad påverkan. De delar som utvecklas och tillverkas av Volvo kan inte utan svårighet betraktas som en separat undermarknad, bl.a. då de kan utvecklas antingen av de stora tillverkarna av originalutrustning eller av andra företag.

(90)

Kommissionen noterar att inga konkurrenter inkom med några synpunkter efter det att kommissionen inlett sitt formella granskningsförfarande. Av denna avsaknad av synpunkter och mot bakgrund av att beslutet om att inleda ett förfarande fick stor publicitet, att Volvo Aeros andel av marknaden för stora civila flygmotorer är mycket begränsad och att det förefaller saknas europeiska partnerföretag som skulle kunna tillverka samma delar, sluter sig kommissionen till att ingen konkurrent hade farhågor om att stödet skulle snedvrida dynamiska initiativ, skapa ett starkt marknadsinflytande eller bidra till att ineffektiva strukturer blir kvar på marknaden. Kommissionen har också beaktat synpunkter från GE Aviation till stöd för Volvo Aero, liksom från Volvo Aeros tidigare vd och fackföreningarna på Volvo.

(91)

Det föreslagna stödet förefaller av allt att döma inte ha en snedvridande effekt på dynamiska initiativ från konkurrenterna (tillverkare av motordelar) till att investera och konkurrera. I första hand kan det bero på att många tillverkare på sekundär- och tertiärmarknaderna gärna söker etablera långvariga relationer med en enda tillverkare av originalutrustning som sin preferenspartner. Volvo Aero är ett oberoende företag som arbetar i projekt med olika tillverkare av originalutrustning, främst Rolls-Royce och GE.

(92)

Vad gäller konkurrensen på produktmarknaderna, omfattar stödet endast ett begränsat antal delar till flygmotorer, närmare bestämt kompressorstruktur (fan hub frame), lågtryckskompressor-rotor (booster spool) och bakre turbinstruktur (turbine rear frame). Dessutom är dessa delar särskilt utformade för GEnx-motorn och berör därför inte andra motortyper. Därutöver är de berörda investeringarnas omfattning begränsad, jämfört med de investeringar som krävs för att utveckla en ny motor. Därför har stödet inte någon betydande påverkan på företagets marknadsinflytande. Detta innebär att stödet har en begränsad effekt på konkurrensen på marknaden för delar till flygplansmotorer.

(93)	Slutligen är stödet inte kopplat till viss input för de berörda produkterna eller till en viss lokalisering av FoU-verksamheten.

(94)	Med stöd av ovanstående överväganden, med beaktande av att konkurrenter eller andra tredjeparter inte inkommit med några synpunkter, och med beaktande av Volvo Aeros mycket begränsade marknadsandel, kan kommissionen därför sluta sig till att konkurrensen påverkas i mycket begränsad omfattning.

6.5 Avvägningstest

(95)

Mot bakgrund av ovan anförda positiva och negativa faktorer har kommissionen att i enlighet med punkt 7.5 i rambestämmelserna för FoUI göra en avvägning av vilka effekter stödåtgärden får och fatta beslut om de uppkomna snedvridningarna påverkar handelsvillkoren i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset.

(96)

I föreliggande fall anser kommissionen att stödet har en positiv effekt i den mån som det avser ett marknadsmisslyckande, att det har en stimulanseffekt för stödmottagaren och att det beviljas i form av ett lämpligt instrument som gör att stödet är proportionerligt och att konkurrensen påverkas i begränsad omfattning.

(97)	Kommissionen anser också att de negativa effekterna av åtgärden är begränsade eftersom den snedvridning av konkurrensen som stödet orsakar inte är betydande, då det inte tränger ut konkurrenternas investeringar och inte ger upphov till ett starkt marknadsinflytande.

(98)	Vid avvägningen av dessa faktorer noterar kommissionen vidare att de svenska myndigheterna har reducerat stödbeloppet för att se till att det begränsas till ett nödvändigt minimum.

(99)	De svenska myndigheterna kommer att lägga fram en årlig rapport om genomförandet av stödet, så att kommissionen kan övervaka åtgärden.

(100)

Sammanfattningsvis kan kommissionen konstatera att resultatet av avvägningstestet för det granskade stödet är positivt.

7. SLUTSATSER

(101)

På grundval av ovanstående faktorer drar kommissionen därför slutsatsen att den bör fatta ett slutligt positivt beslut i fråga om stödet på 304 miljoner kronor (omkring 33 miljoner euro) som Sverige avser att bevilja Volvo Aero för utvecklingen av delar till den GEnx-motor som GE utvecklat till flygplanen Boeing B787 och Boeing B747–8.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det statliga stöd på 304 miljoner kronor (omkring 33 miljoner euro) som Sverige planerar att bevilja Volvo Aero, är förenligt med den gemensamma marknaden.

Genomförandet av detta stöd godkänns följaktligen.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till Konungariket Sverige.

Utfärdat i Bryssel den 17 juni 2009.

På kommissionens vägnar

Neelie KROES

Ledamot av kommissionen

(1) EUT C 253, 4.10.2008, s. 31.

(2) Se fotnot 1.

(3) Enligt Europeiska centralbanken var växelkursen mellan den svenska kronan och euron ungefär 9,3 när anmälan gjordes den 10 december 2007.

(4) Sekundärmarknaden omfattar exempelvis följande tillverkare av flygstrukturer: Hamilton (US), Honeywell (US), IHI (JP), MTU (DE), Snecma (FR), Avio (IT) och ITP (ES).

(5) Gruppen tillhandahåller även andra tjänster såsom finansiering, hyrköp, försäkringar, aktionärstjänster, garantier, uthyrning, it-lösningar och logistiksystem.

(6) Förskott med återbetalningsskyldighet: ett lån till ett projekt, som utbetalas i en eller flera omgångar och där villkoren för återbetalning beror på FoUI-projektets resultat.

(7) Förväntade intäkter från Volvo Aeros försäljning av motorer och reservdelar.

(8) Affärshemlighet

(9) Den asymmetriska informationen beror på storleken av de investeringar som betalas på förhand, som är mycket betydande, medan avkastningen kommer först på lång sikt. Ekonomisk balans uppnås först efter 15–20 år. Vidare spelar de tekniska och ekonomiska riskerna en stor roll.

(10) EGT L 83, 27.3.1999, s. 1.

(11) Se fotnot 1.

(12) EUT C 323, 30.12.2006, s. 1.

(13) Se exempelvis kommissionens beslut i ärendena N 165/03 (Spanien, stöd till ITP för motorn Trent 900), N 372/05 (Frankrike, stöd till Snecma för motorn SaM 146), N 120/01 (Storbritannien, stöd till Rolls-Royce för utveckling av motorerna Trent 600 och Trent 900), och relativt nyligen i ärende N 195/07 (Tyskland, stöd till Rolls-Royce Deutschland) och N 447/07 (Frankrike, stöd till Turbomeca) samt senast i ärende C 9/2007 (Spanien, stöd till ITP).

(14) Volvo Construction Equipment beviljades en generös kreditgräns från kassafonden, men då bara under ett enda år, och företagets bidrag till rörelseresultatet uppgick dessutom till 11 %.

(15) Detta framgår av en skrivelse av den 27 november 2008 från Volvokoncernen till Volvo Aero.

(16) Det bör noteras att Volvo Aero i januari 2009 tillkännagav att företaget skulle inleda förhandlingar med fackföreningarna om att minska antalet arbetare med 250 personer och antalet tjänstemän med omkring 100 personer. Detta visar tydligt vilka ekonomiska svårigheter Volvo Aero står inför för tillfället.

(17) Se t.ex. punkt 38 i Riktlinjer för statligt regionalstöd för 2007–2013 (EUT C 54, 4.3.2006, s. 13).

(18) År 2002 beslöt riksdagen att ställa medel till förfogande för framtida FoU-insatser inom svensk flygindustri.

(19) Presentation från den tidigare VD:n för styrelsen i slutet av 2004.

(20) Statligt stöd nr N 301/03.

(21) Dessutom är snedvridningen mer begränsad, eftersom produkten inte blev någon framgång.

		ISSN 1725-2628 doi:10.3000/17252628.L_2009.301.swe
Europeiska unionens officiella tidning		L 301

Svensk utgåva	Lagstiftning	52 årgången 17 november 2009

Innehållsförteckning		I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras	Sida
		FÖRORDNINGAR
		Kommissionens förordning (EG) nr 1095/2009 av den 16 november 2009 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker	1
	*	Kommissionens förordning (EG) nr 1096/2009 av den 16 november 2009 om godkännande av ett enzympreparat av endo-1,4-beta-xylanas framställt av Aspergillus niger (CBS 109.713) som fodertillsats för slaktkycklingar, om godkännande av ett nytt användningsområde för detta preparat som fodertillsats för ankor (innehavare av godkännandet: BASF SE) och om ändring av förordning (EG) nr 1458/2005 ( 1 )	3
	*	Kommissionens förordning (EG) nr 1097/2009 av den 16 november 2009 om ändring av bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 när det gäller gränsvärdena för resthalter av dimetoat, etefon, fenamifos, fenarimol, metamidofos, metomyl, ometoat, oxidemetonmetyl, procymidon, tiodikarb och vinklozolin i eller på vissa produkter ( 1 )	6
	*	Kommissionens förordning (EG) nr 1098/2009 av den 16 november 2009 om ändring av förordning (EG) nr 2535/2001 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1255/1999 när det gäller ordningen för import av mjölk och mjölkprodukter och om öppnande av tullkvoter	23

(EUR/100 kg)
KN-nr	Kod för tredjeland (1)	Schablonvärde vid import
0702 00 00	MA	32,0
	MK	38,6
	TR	58,8
	ZZ	43,1
0707 00 05	EG	171,8
	JO	161,3
	MA	69,5
	TR	96,9
	ZZ	124,9
0709 90 70	MA	67,9
	TR	113,4
	ZZ	90,7
0805 20 10	MA	79,8
	ZA	117,3
	ZZ	98,6
0805 20 30, 0805 20 50, 0805 20 70, 0805 20 90	CN	52,3
	HR	64,7
	MA	58,8
	TR	73,1
	ZZ	62,2
0805 50 10	AR	55,7
	TR	73,1
	ZA	72,0
	ZZ	66,9
0806 10 10	AR	196,3
	BR	249,9
	LB	279,3
	TR	125,5
	US	288,8
	ZZ	228,0
0808 10 80	AU	171,8
	CA	69,4
	NZ	100,7
	US	91,0
	ZA	89,8
	ZZ	104,5
0808 20 50	CN	62,9
	TR	84,0
	US	72,0
	ZZ	73,0

Kvotnummer	KN-nummer	Varubeskrivning (1)	Ursprungsland	Årlig kvot från 1 januari till 31 december (i ton)	Tillämplig importtull (EUR/100 kg nettovikt)
09.0243	0406 90 29	Kashkaval-ost	Turkiet	2 300	0
	0406 90 50	Ost av fårmjölk eller buffelmjölk i behållare innehållande saltlake eller i behållare av får- eller getskinn
	ex 0406 90 86 ex 0406 90 87 ex 0406 90 88	Tulum Peyniri, framställd av fårmjölk eller buffelmjölk, i separat plastförpackning eller annat slag av förpackning om mindre än 10 kg

	II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt
	BESLUT
	Kommissionen
	2009/837/EG
*	Kommissionens beslut av den 10 december 2008 om stödåtgärd C 11/08 (ex N 908/06) som Polen planerar att genomföra till förmån för BVG Medien Beteiligungs GmbH [delgivet med nr K(2008) 7813] ( 1 )	26
	2009/838/EG
*	Kommissionens beslut av den 17 juni 2009 om det statliga stöd C 33/08 (f.d. N 732/07) som Sverige planerar att genomföra till förmån för Volvo Aero Corporation för FoU [delgivet med nr K(2009) 4542] ( 1 )	41
	2009/839/EG
*	Kommissionens beslut av den 13 november 2009 om ändring av beslut 2004/4/EG om tillstånd för medlemsstaterna att tillfälligt vidta nödåtgärder för att förhindra spridning av Pseudomonas solanacearum (Smith) Smith från Arabrepubliken Egypten [delgivet med nr K(2009) 8702]	52