12.11.2009

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 295/1

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1080/2009

av den 11 november 2009

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1580/2007 av den 21 december 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordningar (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1182/2007 avseende sektorn för frukt och grönsaker (2), särskilt artikel 138.1, och

av följande skäl:

I förordning (EG) nr 1580/2007 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilaga XV, del A till den förordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 138 i förordning (EG) nr 1580/2007 ska fastställas i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 12 november 2009.

---

(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 350, 31.12.2007, s. 1.

---

---

12.11.2009

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 295/3

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1081/2009

av den 11 november 2009

om införande av en beteckning i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Limone Interdonato Messina [SGB])

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 7.4 första stycket, och

av följande skäl:

(1)	I enlighet med artikel 6.2 första stycket i förordning (EG) nr 510/2006 har Italiens ansökan om registrering av beteckningen ”Limone Interdonato Messina” offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning  (2).

(2)	Inga invändningar enligt artikel 7 i förordning (EG) nr 510/2006 har inkommit till kommissionen och därför bör denna beteckning registreras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den beteckning som anges i bilagan till denna förordning ska föras in i registret.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

---

(1)  EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.

(2)  EUT C 74, 28.3.2009, s. 70.

---

---

12.11.2009

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 295/5

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1082/2009

av den 11 november 2009

om godkännande av större ändringar av produktspecifikationen för en skyddad beteckning som tagits upp i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Prosciutto di Norcia [SGB])

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 7.4 första stycket, och

av följande skäl:

(1)

Kommissionen har i enlighet med artikel 9.1 första stycket i kommissionens förordning (EG) nr 510/2006, granskat Italiens ansökan om godkännande av ändringar av produktspecifikationen för den skyddade geografiska beteckningen ”Prosciutto di Norcia”. Denna har registrerats med stöd av kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 (2) i dess ändrade lydelse enligt förordning (EG) nr 1065/97 (3).

(2)

Eftersom de berörda ändringarna inte är mindre i den mening som avses i artikel 9 i förordning (EG) nr 510/2006, har kommissionen i Europeiska unionens officiella tidning  (4) offentliggjort ansökan om ändringar, i enlighet med artikel 6.2 första stycket i samma förordning. Då inga invändningar enligt artikel 7 i förordning (EG) nr 510/2006 har inkommit till kommissionen, bör ändringarna godkännas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De ändringar av produktspecifikationen godkänns som har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning rörande den beteckning som anges i bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

---

(1)  EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.

(2)  EGT L 148, 21.6.1996, s. 1.

(3)  EGT L 156, 13.6.1997, s. 5.

(4)  EUT C 71, 25.3.2009, s. 21.

---

---

12.11.2009

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 295/7

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1083/2009

av den 11 november 2009

om införande av en beteckning i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Sobao Pasiego [SGB])

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 7.4 första stycket, och

av följande skäl:

(1)	I enlighet med artikel 6.2 första stycket och artikel 17.2 i förordning (EG) nr 510/2006 har Spaniens ansökan om registrering av beteckningen ”Sobao Pasiego” offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning  (2).

(2)	Inga invändningar enligt artikel 7 i förordning (EG) nr 510/2006 har inkommit till kommissionen och därför bör denna beteckning registreras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den beteckning som anges i bilagan till denna förordning ska föras in i registret.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

---

(1)  EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.

(2)  EUT C 75, 31.3.2009, s. 41.

---

---

12.11.2009

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 295/9

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1084/2009

av den 11 november 2009

om ändring av de representativa priser och tilläggsbelopp för import av vissa sockerprodukter som fastställs genom förordning (EG) nr 877/2009 för regleringsåret 2009/10

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 951/2006 av 30 juni 2006 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 318/2006 för handel med tredjeländer i sockersektorn (2), särskilt artikel 36.2 andra stycket andra meningen, och

av följande skäl:

(1)	De representativa priserna och tilläggsbeloppen för import av vitsocker, råsocker och vissa sockerlösningar för regleringsåret 2009/10 har fastställts genom kommissionens förordning (EG) nr 877/2009 (3). Priserna och tillläggen ändrades senast genom kommissionens förordning (EG) nr 1075/2009 (4).

(2)	De uppgifter som kommissionen för närvarande har tillgång till medför att dessa belopp bör ändras i enlighet med bestämmelserna i förordning (EG) nr 951/2006,

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De representativa priser och tilläggsbelopp för import av de produkter som avses i artikel 36 i förordning (EG) nr 951/2006, och som fastställs i förordning (EG) nr 877/2009 för regleringsåret 2009/10, ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 12 november 2009.

---

(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 178, 1.7.2006, s. 24.

(3)  EUT L 253, 25.9.2009, s. 3.

(4)  EUT L 292, 10.11.2009, s. 3.

---

---

12.11.2009

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 295/11

---

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 11 november 2009

om ändring av bilagan till beslut 2007/453/EG vad gäller BSE-statusen i Chile, Colombia och Japan

[delgivet med nr K(2009) 8590]

(Text av betydelse för EES)

(2009/830/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 av den 22 maj 2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati (1), särskilt artikel 5.2 tredje stycket, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EG) nr 999/2001 fastställs bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av transmissibel spongiform encefalopati (TSE) hos djur. För detta ändamål ska statusen i fråga om bovin spongiform encefalopati (BSE) i medlemsstaterna eller tredjeländer eller regioner i dessa (nedan kallade länder eller regioner) bestämmas genom klassificering i en av tre kategorier efter BSE-risk: försumbar BSE-risk, kontrollerad BSE-risk och ej fastställd BSE-risk.

(2)	I bilagan till kommissionens beslut 2007/453/EG av den 29 juni 2007 om fastställande av BSE-statusen i medlemsstaterna eller tredjeländer eller regioner i dessa utifrån deras BSE-risk (2) förtecknas länder eller regioner i enlighet med deras BSE-riskstatus.

(3)

Världsorganisationen för djurhälsa (OIE) spelar en ledande roll när det gäller indelning av länder eller regioner efter BSE-risk. I förteckningen i bilagan till beslut 2007/453/EG tas det hänsyn till OIE:s resolution nr XXI, Recognition of the Bovine Spongiform Encephalopathy Status of Members, från maj 2008 när det gäller medlemsstaternas och tredjeländers BSE-status.

(4)

I beslut 2007/453/EG anges för närvarande Finland och Sverige som länder med en försumbar BSE-risk och övriga medlemsstater som länder med en kontrollerad BSE-risk. I beslutet anges även tredjeländers BSE-status. I maj 2009 antog OIE resolution nr XXII, Recognition of the Bovine Spongiform Encephalopathy Risk Status of Members. I den resolutionen erkänns Chile som ett land med en försumbar BSE-risk samt Colombia och Japan som länder med en kontrollerad BSE-risk. Förteckningen i beslut 2007/453/EG bör därför anpassas till den resolutionen när det gäller dessa tre tredjeländer. I avvaktan på ett slutgiltigt beslut av OIE om alla medlemsstaters BSE-riskstatus och med hänsyn till de harmoniserade stränga skyddsåtgärder mot BSE som tillämpas inom gemenskapen, bör dock för närvarande inga ändringar göras när det gäller medlemsstaternas erkända BSE-status.

(5)	Beslut 2007/453/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(6)	De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagan till beslut 2007/453/EG ska ersättas med texten i bilagan till det här beslutet.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

---

(1)  EGT L 147, 31.5.2001, s. 1.

(2)  EUT L 172, 30.6.2007, s. 84.

---

---

12.11.2009

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 295/14

---

BESLUT AV EFTAS ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET

nr 356/08/KOL

av den 11 juni 2008

om ordningen för återbäring, till fartygsägare, av skatter för sjöfolk anställda på passagerarfartyg registrerade i Norges ordinarie fartygsregister (NOR) (Norge)

EFTAS ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET (1) HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (2), särskilt artiklarna 61–63 och protokoll 26,

med beaktande av avtalet mellan Eftastaterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol (3), särskilt artikel 24,

med beaktande av artikel 1.3 i del I och artikel 4.3 i del II i protokoll 3 till övervakningsavtalet,

med beaktande av myndighetens riktlinjer (4) för tillämpning och tolkning av artiklarna 61 och 62 i EES-avtalet, särskilt kapitlet om stöd till sjötransport,

med beaktande av beslut nr 195/04/KOL av den 14 juli 2004 om de genomförandebestämmelser som avses i artikel 27 i del II i protokoll 3 till övervakningsavtalet (5),

med beaktande av besluten nr 280/06/KOL (6) och nr 412/06/KOL (7), och

av följande skäl:

I.   BAKGRUND

1.   Förfarande

Genom en skrivelse av den 23 februari 2007 (diarienr 411169) anmälde de norska myndigheterna, i enlighet med artikel 1.3 i del I i protokoll 3 till övervakningsavtalet, en ändring av ordningen för återbäring, till fartygsägare, av skatter för sjöfolk anställda på passagerarfartyg registrerade i Norges ordinarie fartygsregister (NOR).

Genom en skrivelse daterad den 7 mars 2007 (diarienr 412343) begärde myndigheten ytterligare upplysningar. De norska myndigheterna svarade på begäran genom en skrivelse daterade den 22 april 2008 (diarienr 474517).

2.   Beskrivning av de föreslagna åtgärderna

2.1   Namn på stödordningen

Genom föreliggande anmälan ändras tillämpningsområdet för ordningen Ordning för återbäring, till fartygsägare, av skatter för sjöfolk anställda på passagerarfartyg registrerade i Norges ordinarie fartygsregister (NOR)  (8), ursprungligen godkänd av myndigheten genom beslut nr 280/06/KOL och ändrad genom beslut nr 412/06/KOL (9).

2.2   Syftet med stödordningen

Huvudsyftet med ordningen för återbäring av skatter för sjöfolk är enligt de norska myndigheterna att trygga sysselsättningen för sjöfolk från Norge och andra EES-länder, skapa mer sådan sysselsättning, trygga rekrytering av och kvalificerad utbildning för sjöfolk från EES-länderna och förbättra konkurrenskraften för företag som anställer sjöfolk från dessa länder. Denna ordning har samtidigt ett mer vittfamnande strategiskt syfte att bevara och utveckla kunnandet inom sjöfartsbranschen i allmänhet och förbättra säkerheten.

Ordningen för återbäring av skatter för sjöfolk omfattar återbetalning av inkomstskatt och socialförsäkringsavgifter som arbetsgivaren är skyldig att betala för sjöfolk (s.k. nettolöneordning). Norska myndigheterna föreslår att ordningen utvidgas till att även omfatta passagerarfartyg som trafikerar rutten Bergen–Kirkenes, är utsatta för konkurrens och är registrerade i Norges ordinarie fartygsregister (NOR).

De norska myndigheterna har beräknat att ändringen av ordningen för återbäring av skatter för sjöfolk anställda på fartyg registrerade i Norges ordinarie fartygsregister (NOR) kommer att påverka ungefär 750 sjömän.

2.3   Nationell rättslig grund för stödet

Den rättsliga grunden för den ändrade ordningen är statsbudgeten Budsjett-innst. S. nr. 8 (2006–2007) och stortingets budgetbeslut nr 197 av den 12 december 2006, Budgsjett-innst. S. nr. 13 (2006–2007), jf St.prp.nr. 1 (2006–2007) Bevilgninger på statsbudsjettet 2007.

Budgetbeslut nr 197 genomförs genom förordning nr 1720 av den 21 december 2005 (Forskrift om forvaltning av tilskudd til sysselsetting av sjøfolk), som därför kommer att ändras. De norska myndigheterna har angett att riktlinjerna för genomförandet av ordningen kommer att ändras i överensstämmelse med förslaget om ändring av ordningen.

2.4   Rätt till stöd

Ordningen för återbäring av skatter för sjöfolk omfattar säkerhetsbesättning anställda på fartyg som är registrerade i Norges ordinarie fartygsregister (NOR), väger minst 100 bruttoton och används för sjötransporter. De anmälda ändringarna av den godkända ordningen utvidgar dess omfattning till att även omfatta säkerhetsbesättning anställda på fartyg som trafikerar rutten Bergen–Kirkenes. De norska myndigheterna har uppgett att detta i praktiken innebär de s.k. Hurtigrutskeppen.

De norska myndigheterna har inte anmält några andra ändringar av ordningen för skatteåterbäring som godkändes av myndigheten i besluten nr 280/06/KOL and nr 412/06/KOL. Ägare till fartyg som omfattas av ordningen kommer därför att erhålla stöd för sjöfolk

a)	som är skatterättsligt hemmahörande i Norge eller i en annan EES-stat eller medborgare i en EES-stat,

b)	som är skatteskyldiga i Norge för inkomster från utlandet,

c)	som är berättigade till skattelättnad för sjöfolk enligt avsnitt 6–61 i skattelagen,

d)	vars lön anmäls till det nationella pensionsförsäkringssystemet för sjöfolk eller dokumenteras separat.

2.5   Budget och varaktighet

Ändringen av ordningen för skatteåterbäring skulle enligt anmälan träda i kraft den 1 juli 2007 (10). Ordningen för skatteåterbäring är underkastad Stortingets årliga budgetbeslut. Den är därför begränsad till räkenskapsåret. Dess fortsättning är avhängig av det påföljande räkenskapsårets budgetanslag. De norska myndigheterna har angett att ordningen i princip inte är begränsad till en särskild tidsperiod, men om den fortfarande är i drift kommer den att nyanmälas efter tio år.

Budgetanslaget för räkenskapsåret 2007 för den anmälda ändringen uppgår till 30 miljoner norska kronor (ungefär 3,6 miljoner euro) (11). Den årliga inverkan av stödordningen uppskattas till 90 miljoner norska kronor för 2007 (ungefär 10,94 miljoner euro).

3.   Synpunkter från de norska myndigheterna, inklusive ändringar av anmälan

De norska myndigheterna ansåg i en skrivelse av den 22 april 2008 att affärsavtalet med företaget Hurtigruten ASA om köp av transportkapacitet på rutten Bergen–Kirkenes inte rymde något inslag av statligt stöd. De norska myndigheterna anser därför att det stöd som beviljas inom ramen för ordningen för återbäring av skatter för sjöfolk inte är kumulerat med stöd som erhålls från andra lokala, regionala eller nationella ordningar eller gemenskapsordningar för att täcka samma kostnader och att det inte föreligger någon överkompensation.

II.   BEDÖMNING AV STÖDET

1.   Förekomst av statligt stöd

Artikel 61.1 i EES-fördraget lyder enligt följande:

I beslut nr 280/06/KOL bedömde myndigheten ordningen för återbäring av skatter för sjöfolk, som vid den tidpunkten omfattade färjor i utlandstrafik, havsgående fartyg och skytteltankrar. I detta beslut ansåg myndigheten att stödordningen utgjorde statligt stöd som var förenligt med EES-marknadens funktion på grundval av bestämmelserna i myndighetens riktlinjer för statligt stöd till sjötransport (12). Myndigheten bedömde också två ändringar av den anmälda ordningen i beslut nr 412/06/KOL och konstaterade att ordningen i dess ändrade form utgjorde en förenligt statligt stöd, återigen på grundval av riktlinjerna för sjötransport.

Nedan bedömer myndigheten huruvida den föreslagna ändringen av den nuvarande anmälan ändrar de tidigare slutsatserna att ordningen utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 61.1 i EES-fördraget.

1.1   Förekomst av statliga medel

Stödet ska beviljas av staten eller finansieras med statliga resurser. Eftersom återbäringen av inkomstskatten och arbetsgivaravgifterna kommer att finansieras genom budgetanslag, är detta kriterium uppfyllt.

1.2   Gynna vissa företag eller viss produktion

Återbäringen av inkomstskatten och arbetsgivaravgifterna kompenserar fartygsägarna för avgifter som normalt finansieras via deras budget och utgör därför en fördel för dem som gynnas av stödordningen. Stödet utgör även en selektiv åtgärd, eftersom det endast riktar sig till sjöfartssektorn och ägarna till vissa fartyg inom denna sektor. Den anmälda ändringen förändrar inte detta förhållande. Den utvidgar endast tillämpningen av ordningen för skatteåterbäring till att omfatta ytterligare en typ av fartyg och påverkar för närvarande endast ett ytterligare företag, nämligen Hurtigruten ASA.

1.3   Snedvridning av konkurrensen och påverkan på handeln mellan de avtalsslutande parterna

De fartygsägare som gynnas av ordningen, inklusive de företag som ordningen har utvidgats till att omfatta till följd av den föreliggande anmälan, bedriver en affärsverksamhet i konkurrens med fartygsägare/företag från andra EES-länder, och stödet enligt ordningen stärker deras ställning på marknaden. Stödet snedvrider därför eller hotar att snedvrida konkurrensen och påverkar handeln mellan de avtalsslutande parterna.

1.4   Slutsats

Mot bakgrund av ovanstående drar myndigheten slutsatsen att ordningen för återbäring av skatter för sjöfolk, i synnerhet den anmälda ändringen av denna, utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 61.1 i EES-fördraget.

2.   Förfarandekrav

I artikel 1.3 i del I av protokoll 3 till övervakningsavtalet anges att ”Eftas övervakningsmyndighet skall underrättas i så god tid att den kan yttra sig om alla planer på att vidta eller ändra stödåtgärder […]. Staten i fråga får inte genomföra åtgärden förrän detta förfarande lett till ett slutgiltigt beslut.”

De norska myndigheterna angav i sin anmälan att utvidgningen av ordningen för återbäring av skatter för sjöfolk skulle träda i kraft den 1 juli 2007. De norska myndigheterna angav emellertid att ingen utbetalning skulle ske förrän myndigheten hade fattat ett beslut i ärendet. Det förefaller som om inga utbetalningar har gjorts. Därför anser myndigheten att de norska myndigheterna har uppfyllt de ovanstående anmälningskraven och upprätthållit stilleståndsskyldigheten.

3.   Stödets förenlighet

Enligt artikel 61.3 c i EES-avtalet kan stöd betraktas som förenligt med EES-avtalets funktion om dess syfte är att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter, om stödet inte påverkar handeln mellan de avtalsslutande parterna i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. Stöd till förmån för sjöfartssektorn måste undersökas separat utifrån riktlinjerna för sjötransport.

Nedan kommer myndigheten att bedöma huruvida den anmälda utvidgningen av ordningen för återbäring av skatter för sjöfolk till att även omfatta säkerhetsbesättning anställda på fartyg som trafikerar rutten Bergen–Kirkenes är sådan att den ändrar myndighetens bedömning av förenligheten i besluten nr 280/06/KOL och nr 412/06/KOL.

3.1   Tillämpning på sjötransportverksamheten

Bestämmelserna i riktlinjerna för sjötransport gäller ”sjötransport”-verksamhet. Definitionen av sjötransportverksamhet i dessa riktlinjer överensstämmer med den i förordning (EEG) nr 4055/86 (13), som inarbetats i EES-avtalet som punkt 53 i bilaga XIII, respektive förordning (EEG) 3577/92 (14), som inarbetats i EES-avtalet som punkt 53 a i bilaga XIII (15). ”Sjötransport” hänför sig alltså till ”transport av passagerare eller gods till sjöss”.

Ändringarna i ordningen utvidgar den till att även omfatta passagerarfartyg som trafikerar rutten Bergen–Kirkenes, är registrerade i Norges ordinarie fartygsregister (NOR) och är utsatta för konkurrens. Så länge fartygen bedriver sjötransportverksamhet i den mening som avses i riktlinjerna för sjötransport är de berättigade till stöd enligt den ändrade ordningen för skatteåterbäring.

3.2   Överensstämmelse med målen i riktlinjerna för sjötransport

I riktlinjerna för sjötransport föreskrivs att stödordningar kan införas för att främja EES-områdets sjöfartsintressen för att uppnå allmänna mål, såsom att

—	förbättra en tillförlitlig, effektiv, säker och miljövänlig sjötransport,

—	främja registrering och återregistrering av fartyg i EES-området,

—	bidra till en konsolidering av de sjöfartskluster som etablerats i EES-länderna, samtidigt som man upprätthåller en flotta som är konkurrenskraftig på världsmarknaderna,

—	upprätthålla och förbättra sakkunskap i fråga om sjöfart samt skydda och främja sysselsättningen för sjömän i Europa, och

—	bidra till att främja nya tjänster inom närsjöfarten.

Såsom anges i det föregående beslutet angående ordningen för återbäring av skatter för sjöfolk, har de norska myndigheterna som uttryckligt mål att försvara Norges position som ledande sjöfartsnation. Detta mål grundar sig bland annat på att sjöfarten är av avgörande vikt för många kustsamhällen.

Mot denna bakgrund verkar den bästa lösningen enligt de norska myndigheterna vara att man sörjer för förhållanden som möjliggör en rättvisare konkurrens med bekvämlighetsflaggade fartyg (och fartyg från andra EES-stater). Genom ordningen för återbäring av skatter för sjöfolk strävar Norge efter att främja landets sjöfartsintressen, i syfte att förbättra en tillförlitlig, effektiv, säker och miljövänlig sjötransport, främja registrering och återregistrering i Norges ordinarie fartygsregister (NOR), bidra till en konsolidering av det norska sjöfartsklustret, samtidigt som man upprätthåller en flotta som är konkurrenskraftig på världsmarknaderna, samt upprätthålla och förbättra sakkunskap i fråga om sjöfart samt skydda och främja sysselsättningen för sjöfolk från EES-staterna. De norska myndigheterna har angett att utvidgningen av nettolöneordningen till fartyg som trafikerar rutten Bergen–Kirkenes främjar dessa mål. Omkring 750 sjömän kommer att påverkas av utvidgningen.

Myndigheten anser att de norska myndigheterna har lämnat tillräckligt underlag som visar att den föreslagna ordningen för återbäring av skatter för sjöfolk överensstämmelser med de allmänna målen i riktlinjerna för sjötransport.

3.3   Stöd som beviljas i form av lägre arbetskraftsrelaterade kostnader

I riktlinjerna för sjötransport föreskrivs att stöd i form av lägre arbetskraftsrelaterade kostnader för EES-sjöfolk ska tillåtas på villkor att det rör sig om sjöfolket ombord på fartyg som är registrerade i en EES-stat. I riktlinjerna för sjötransport tillåts sådant stöd upp till ett tak på 100 % befrielse från avgifter. Sådant stöd ska sträva efter att trygga sysselsättningen inom EES, såväl på fartygen som i hamnarna, bevara och utveckla kunnandet inom sjöfartsbranschen inom EES och förbättra säkerheten. Beträffande sysselsättningskostnaderna föreskrivs i avsnitt 3.2.2 i riktlinjerna att följande åtgärder för minskning av sysselsättningskostnader är tillåtna inom EES-sjöfarten:

—	Minskade socialförsäkringssatser för EES-sjöfolk ombord på fartyg som är registrerade i en EES-stat.

—	Minskade inkomstskattesatser för EES-sjöfolk ombord på fartyg som är registrerade i en EES-stat.

I denna punkt avses med EES-sjöfolk

—	EES-medborgare, i fråga om sjöfolk som arbetar ombord på fartyg (även ro-ro-passagerarfartyg) som bedriver regelbunden persontransport mellan hamnar i EES-området, och

—	allt sjöfolk som är skattepliktigt och/eller skyldigt att betala socialförsäkringsavgifter i ett EES-land, i alla andra fall.

Ordningen för återbäring av skatter för sjöfolk rör återbetalning av inkomstskatt och socialförsäkringsavgifter som arbetsgivaren betalar för sjöfolk. Enligt ordningen som godkänts genom besluten nr 280/06/KOL och nr 412/06/KOL kommer ägare till fartyg som omfattas av ordningen att erhålla stöd för sjöfolk som är skatterättsligt hemmahörande i Norge eller i en annan EES-stat eller medborgare i en EES-stat, som är skatteskyldiga i Norge för inkomster från utlandet, som är berättigade till skattelättnad för sjöfolk enligt avsnitt 6–61 i skattelagen, och vars lön anmäls till det nationella pensionsförsäkringssystemet för sjöfolk eller dokumenteras separat. Inga ändringar i denna riktning har anmälts. Myndigheten anser följaktligen att sjöfolk som omfattas av ändringen kommer att falla inom den kategori som avses i riktlinjerna.

3.4   Tak

I avsnitt 3.2 i riktlinjerna för sjötransport medges en sänkning av socialförsäkringsavgifterna för EES-sjöfolk och lägre inkomstskattesatser. Enligt avsnitt 11 i riktlinjerna för sjötransport får en minskning beviljas upp till ett tak på 100 %, dvs. en sänkning till noll av inkomstskatt och sociala avgifter. Enligt den ursprungliga anmälan av ordningen får återbetalningarna inte överskrida totalbeloppet av de faktiskt inbetalade skatterna och socialförsäkringsavgifterna. Eftersom inga ändringar rörande detta har anmälts, anser myndigheten att de skatter och socialförsäkringsavgifter som ska återbetalas till följd av den anmälda ändringen även fortsättningsvis kommer att vara i överensstämmelse med riktlinjerna för sjötransport.

3.5   Kumulering av stöd

I enlighet med avsnitt 11 i riktlinjerna för sjötransport är den högsta stödnivå som kan tillåtas en sänkning till noll av inkomstskatt och sociala avgifter. Andra stödordningar får inte medföra mer stöd än så. De norska myndigheterna har angett att stödet inom ramen för ordningen för återbäring av skatter för sjöfolk inte kan kumuleras med stöd som erhålls från andra lokala, regionala eller nationella ordningar eller gemenskapsordningar för att täcka samma stödberättigade kostnader.

3.6   Slutsats

På grundval av ovanstående bedömning anser övervakningsmyndigheten att den anmälda ändringen av ordningen för återbäring av skatter för sjöfolk, genom vilken återbetalningen av inkomstskatt och socialförsäkringsavgifter som arbetsgivaren betalar för sjöfolk utvidgas till att även omfatta säkerhetsbesättning anställda på fartyg som trafikerar rutten Bergen–Kirkenes, som är utsatta för konkurrens och som är registrerade i Norges ordinarie fartygsregister (NOR), är förenlig med EES-avtalets funktion i den mening som avses i artikel 61.3 c i EES-avtalet samt i riktlinjerna för sjötransport. Följaktligen gör övervakningsmyndigheten inte några invändningar mot den anmälda ändringen.

De norska myndigheterna erinras om sin skyldighet enligt artikel 21 i del II i protokoll 3 till övervakningsavtalet i förening med artikel 6 i beslut nr 195/04/KOL att överlämna årsrapporter om genomförandet av ordningen. De norska myndigheterna uppmanas att snarast möjligt till myndigheten överlämna samtliga juridiska och administrativa underlag om genomförandet av ovanstående ändringar av stödordningen, om detta ännu inte har skett.

Enligt bestämmelserna i avsnitt 12 i riktlinjerna för sjötransport erinras de norska myndigheterna om att Efta-staterna för alla stödordningar som omfattas av riktlinjerna för sjötransport under det sjätte tillämpningsåret till myndigheten ska överlämna en bedömning av deras inverkan.

De norska myndigheterna erinras också om att varje plan på att ändra denna ordning ska anmälas till myndigheten.

Ordningen för återbäring av skatter för sjöfolk som godkändes i besluten nr 280/06/KOL och nr 412/06/KOL ska enligt anmälan gälla till den 1 januari 2016. I den nuvarande anmälan anges att ordningen för skatteåterbäring i princip inte är begränsad till en särskild tidsperiod, men om den fortfarande är i drift kommer den att nyanmälas efter tio år. De norska myndigheterna har inte motiverat varför den anmälda ändringen skulle ha längre löptid än ordningen i dess ursprungligen anmälda form, och myndigheten drar därför slutsatsen att den senaste ändringen av ordningen bör upphöra att gälla samma dag. Myndigheten erinrar de norska myndigheterna om att riktlinjerna för sjötransport, inom ramen för vilka ordningen för skatteåterbäring har godkänts, kommer att ses över 2011. Om bestämmelserna i riktlinjerna för sjötransport ändras, kan detta ha en inverkan på alla befintliga stödordningar som omfattas av riktlinjerna, inklusive den ändring av ordningen som godkänns genom detta beslut.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Eftas övervakningsmyndighet har beslutat att inte göra några invändningar mot den anmälda ändringen av ordningen för återbäring, till fartygsägare, av skatter för sjöfolk anställda på fartyg registrerade i Norges ordinarie fartygsregister (NOR), genom vilken återbetalningen av inkomstskatt och socialförsäkringsavgifter som arbetsgivaren betalar för sjöfolk utvidgas till att även omfatta säkerhetsbesättning anställda på fartyg som trafikerar rutten Bergen–Kirkenes, som är utsatta för konkurrens och som är registrerade i Norges ordinarie fartygsregister (NOR).

Den ändrade ordningen är förenlig med artikel 61.3 c i EES-avtalet.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till Konungariket Norge.

Artikel 3

Endast den engelska texten är giltig.

---

(1)  Nedan kallad myndigheten.

(2)  Nedan kallat EES-avtalet.

(3)  Nedan kallat övervakningsavtalet.

(4)  Riktlinjer för tillämpning och tolkning av artiklarna 61 och 62 i EES-avtalet och artikel 1 i protokoll 3 till övervakningsavtalet, antagna och utfärdade av Eftas övervakningsmyndighet den 19 januari 1994 (EGT L 231, 3.9.1994, s. 1 och EES-supplement nr 32, 3.9.1994, s. 1). Riktlinjerna ändrades senast 19 december 2007. Nedan kallas de riktlinjerna för statligt stöd.

(5)  EUT L 139, 25.5.2006, s. 37.

(6)  Eftas övervakningsmyndighets beslut nr 280/06/KOL av den 4 oktober 2006 om ändringarna av ordningarna för återbäring till fartygsägare av skatter för sjöfolk anställda på fartyg registrerade i Norges ordinarie fartygsregister (NOR) och landets internationella fartygsregister (NIS). EUT C 143, 28.6.2007, s. 5 och EES-supplement nr 30, 28.6.2007, s. 6. Beslutet i sin helhet finns på övervakningsmyndighetens webbplats på http://www.eftasurv.int/fieldsofwork/fieldstateaid/stateaidregistry/

(7)  Eftas övervakningsmyndighets beslut nr 412/06/KOL av den 19 december 2006 om ändringarna av ordningarna för återbäring av skatter för sjöfolk anställda på fartyg registrerade i Norges ordinarie fartygsregister (NOR). EUT C 111, 17.5.2007, s. 20 och EES-supplement nr 23, 17.5.2007, s. 2. Beslutet i sin helhet finns på övervakningsmyndighetens webbplats på http://www.eftasurv.int/fieldsofwork/fieldstateaid/stateaidregistry/

(8)  Nedan kallad ordningen för återbäring av skatter för sjöfolk.

(9)  Se fotnoterna 6 och 7.

(10)  Företag som är stödberättigade enligt ordningen ska varannan månad inkomma med en ansökan avseende de två föregående månaderna. Återbetalningen sker vanligtvis inom två månader.

(11)  Växelkursen NOK/EUR för 2007 är 8,2224 och har offentliggjorts på myndighetens webbplats.

(12)  Nedan kallade riktlinjerna för sjötransport.

(13)  Rådets förordning (EEG) nr 4055/86 av den 22 december 1986 om tillämpning av principen om frihet att tillhandahålla tjänster på sjötransportområdet mellan medlemsstater samt mellan medlemsstater och tredje land (EGT L 378, 31.12.1986, s. 1).

(14)  Rådets förordning (EEG) 3577/92 av den 7 december 1992 om tillämpning av principen om frihet att tillhandahålla tjänster på sjötransportområdet inom medlemsstaterna (cabotage) (EGT L 364, 12.12.1992, s. 7).

(15)  Beslut av EES-kommittén nr 70/97 (EGT L 30, 5.2.1998, s. 42 och EES-supplement nr 5, 5.2.1998, s. 175), som trädde i kraft den 1 augusti 1998.

---

12.11.2009

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 295/20

---

Rättelse till kommissionens förordning (EG) nr 289/2009 av den 7 april 2009 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av vissa sömlösa rör av järn eller stål med ursprung i Folkrepubliken Kina

( Europeiska unionens officiella tidning L 94 av den 8 april 2009 )

På sidan 72, artikel 1.1, ska det

i stället för:

vara:

---