1.10.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 258/1

(1)

Genom förordning (EG) nr 1174/2005 (2) införde rådet en slutgiltig antidumpningstull och ett slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av gaffelvagnar och väsentliga delar till dessa med ursprung i Folkrepubliken Kina. För de fyra företagen med individuella tullsatser varierar tullsatserna från 7,6 % till 39,9 %. Tullsatsen som tillämpas på ”alla övriga företag” är 46,7 %. Rådets förordning (EG) nr 684/2008 (3) tydliggjorde tillämpningsområdet för de antidumpningsåtgärder som infördes genom rådets förordning (EG) nr 1174/2005.

(2)

Kommissionen har från en exporterande tillverkare av gaffelvagnar och väsentliga delar till dessa med ursprung i Folkrepubliken Kina tagit emot en begäran om översyn av förordning (EG) nr 1174/2005, avseende en ny exportör, i enlighet med artikel 11.4 i grundförordningen.

(3)

Begäran lämnades in av Crown Equipment (Suzhou) Company Limited (Crown Suzhou eller sökanden).

(4)

Sökanden gjorde gällande att företaget inte exporterade den berörda produkten till gemenskapen under den undersökningsperiod som låg till grund för antidumpningsåtgärderna, dvs. perioden 1 april 2003–31 mars 2004 (den ursprungliga undersökningsperioden), och att företaget inte är närstående någon av de exporterande tillverkare av den berörda produkten vilka omfattas av antidumpningsåtgärderna. Sökanden hävdade vidare att företaget hade börjat exportera gaffelvagnar och väsentliga delar till dessa till gemenskapen först efter utgången av den ursprungliga undersökningsperioden.

(5)

Efter samråd med rådgivande kommittén fastställde kommissionen att bevisningen var tillräcklig för att motivera att det inleddes en översyn, avseende en ny exportör, enligt artikel 11.4 i grundförordningen. Efter det att den berörda gemenskapsindustrin fått möjlighet att lämna synpunkter, inledde kommissionen genom förordning (EG) nr 52/2009 (4) en översyn av förordning (EG) nr 1174/2005 med avseende på sökanden (översynen).

(6)

I enlighet med artikel 2 i förordning (EG) nr 52/2009 upphävdes den antidumpningstull på 46,7 % som infördes genom förordning (EG) nr 1174/2005 på import av gaffelvagnar och väsentliga delar till dessa som framställs av sökanden. I enlighet med artikel 14.5 i grundförordningen fick tullmyndigheterna samtidigt instruktioner om att vidta lämpliga åtgärder för att registrera sådan import.

(7)

Den berörda produkten är densamma som den som anges i förordning (EG) nr 1174/2005, ändrad genom förordning (EG) nr 684/2008, dvs. gaffelvagnar och väsentliga delar till dessa, dvs. chassin och hydraulik, med ursprung i Folkrepubliken Kina, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 8427 90 00 och ex 8431 20 00. Gaffelvagnar definieras som vagnar med hjul och gafflar för hantering av lastpallar som är avsedda att skjutas, dras och styras manuellt på slätt, jämnt och hårt underlag av en gående förare som använder en styrarm. Gaffelvagnarna är endast avsedda för att med hjälp av styrarmen lyfta lasten tillräckligt högt för att den ska kunna transporteras och har inga ytterligare funktioner eller användningsområden såsom exempelvis i) att flytta och lyfta lasten för att placera den högre upp eller att stuva lasten i lagerutrymmen (höglyftare), ii) att stapla en lastpall ovanpå en annan (staplare), iii) att lyfta lasten till arbetsnivå (saxliftar) eller iv) att lyfta och väga lasten (lyftvagnar med våg).

(8)

Kommissionen underrättade officiellt sökanden, företrädarna för gemenskapsindustrin och företrädarna för exportlandet om att översynen hade inletts. De berörda parterna gavs tillfälle att inom den tidsfrist som anges i förordning (EG) nr 52/2009 skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda.

(9)

Kommissionens avdelningar sände också en blankett för ansökan om marknadsekonomisk status och ett frågeformulär till sökanden och mottog svar inom de fastställda tidsfristerna.

(10)

Undersökningen av dumpning omfattade perioden 1 januari 2008–31 december 2008.

(11)

Genom en skrivelse till kommissionen av den 22 maj 2009 återkallade Crown Suzhou formellt sin begäran om översyn, avseende en ny exportör, enligt artikel 11.4 i grundförordningen.

(12)

Kommissionen övervägde huruvida det var befogat att på eget initiativ fortsätta undersökningen. Kommissionen ansåg att ett avslutande av undersökningen inte skulle påverka den redan gällande antidumpningsåtgärden, att tullen för alla övriga företag skulle återinföras retroaktivt för Crown Suzhou och att ett sådant avslutande inte skulle strida mot gemenskapens intresse. På grundval av detta bör undersökningen avslutas.

(13)

Berörda parter underrättades om avsikten att avsluta undersökningen och retroaktivt återinföra en slutgiltig antidumpningstull på import av den berörda produkten som framställs och säljs på export till gemenskapen av Crown Suzhou. Parterna gavs tillfälle att lämna synpunkter på detta. Det lämnades emellertid inga synpunkter som kunde ändra beslutet.

(14)

Man drog därför slutsatsen att den import till gemenskapen av gaffelvagnar och väsentliga delar till dessa, dvs. chassin och hydraulik, med ursprung i Folkrepubliken Kina, för närvarande klassificerade enligt KN-nummer ex 8427 90 00 och ex 8431 20 00, som tillverkas och säljs på export till gemenskapen av Crown Suzhou ska omfattas av den landsomfattande tullsats som tillämpas på alla övriga företag (46,7 %), som infördes genom förordning (EG) nr 1174/2005 och att den tullsatsen därför bör återinföras.

(15)

Mot bakgrund av ovanstående resultat bör den antidumpningstull som är tillämplig på Crown Suzhou tas ut retroaktivt, från och med den dag då förordning (EG) nr 52/2009 trädde i kraft, på import av den berörda produkten som registrerats i enlighet med artikel 3 i den förordningen.

(16)

Översynen påverkar inte det datum då de åtgärder som infördes genom förordning (EG) nr 1174/2005 upphör att gälla i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

1.10.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 258/4

1.10.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 258/6

(1)

Enligt artikel 136.1 i förordning (EG) nr 1234/2007 ska importtullen för produkter som omfattas av KN-numren 1001 10 00, 1001 90 91, ex 1001 90 99 (vanligt vete av hög kvalitet), 1002, ex 1005 utom hybrider för utsäde, samt ex 1007, utom hybrider för utsäde, motsvara det interventionspris som gäller för sådana produkter vid import och ökas med 55 % minus det cif-importpris som gäller för sändningen i fråga. Denna tull får dock inte vara högre än tullsatsen i Gemensamma tulltaxan.

(2)

Enligt artikel 136.2 i förordning (EG) nr 1234/2007 ska, för beräkning av den importtull som avses i punkt 1 i den artikeln, representativa cif-importpriser upprättas regelbundet för produkterna i fråga.

(3)

Enligt artikel 2.2 i förordning (EG) nr 1249/96 ska det pris som ska användas vid beräkningen av importtullen för produkter som omfattas av KN-nummer 1001 10 00, 1001 90 91, ex 1001 90 99 (vete av hög kvalitet), 1002 00, 1005 10 90, 1005 90 00 och 1007 00 90 vara det dagliga representativa cif-importpris som fastställs på det sätt som anges i artikel 4 i den förordningen.

(4)

De importtullar som ska gälla från och med den 1 oktober 2009 och som ska tillämpas till dess att ett nytt fastställande träder i kraft bör fastställas.

1.10.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 258/9

(1)

I rådets förordning (EG) nr 43/2009 av den 16 januari 2009 om fastställande för år 2009 av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i gemenskapens vatten och, för gemenskapens fartyg, i andra vatten där fångstbegränsningar krävs (3) fastställs kvoter för 2009.

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, gjorda av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, medfört att kvoten för 2009 är uppfiskad.

(3)

Det är därför nödvändigt att förbjuda fiske efter detta bestånd samt förvaring ombord, omlastning och landning av fångster av detta bestånd.

1.10.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 258/11

(1)

Rådets första direktiv 68/151/EEG av den 9 mars 1968 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 58 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga inom gemenskapen (4) har ändrats flera gånger på väsentliga punkter (5). För att skapa klarhet och överskådlighet bör det direktivet kodifieras.

(2)

Det är särskilt viktigt att samordna medlemsstaternas bestämmelser om offentlighet, om giltigheten av förpliktelser för aktiebolag och andra bolag med begränsat ansvar och om bolagens ogiltighet, framför allt för att skydda tredje mans intressen.

(3)

Offentligheten bör ge tredje man möjlighet att ta del av viktiga handlingar om ett bolag och att få vissa upplysningar om detta, särskilt personuppgifter om dem som företräder bolaget.

(4)

Utan att det påverkar sådana materiella krav och formaliteter som fastställs i medlemsstaternas lagstiftning bör bolagen kunna välja att ge in sina obligatoriska handlingar och uppgifter på papper eller på elektronisk väg.

(5)

Berörda parter bör kunna erhålla kopior från registret av dessa handlingar och uppgifter på papper eller på elektronisk väg.

(6)

Medlemsstaterna bör kunna besluta om att ge ut sina nationella tidningar, som är avsedda för offentliggörandet av obligatoriska handlingar och uppgifter, på papper eller i elektronisk form eller att ersätta ett sådant offentliggörande med lika effektiva metoder.

(7)

Tillgången till bolagsinformation över nationsgränserna bör förenklas genom att, utöver det obligatoriska offentliggörandet på ett officiellt språk i bolagets medlemsstat, de bolag som så önskar tillåts offentliggöra handlingar och uppgifter på ytterligare språk. Tredje man som handlar i god tro bör kunna förlita sig på sådana översättningar.

(8)

Det bör klargöras att de obligatoriska uppgifter som avses i detta direktiv ska anges i alla brev och orderblanketter som används av bolagen, oavsett om de är i pappersform eller i någon annan form. Med tanke på den tekniska utvecklingen bör det också föreskrivas att samma uppgifter ska förekomma på bolagens webbplatser.

(9)

Skyddet för tredje man bör säkerställas genom bestämmelser som så mycket som möjligt begränsar ogiltighetsgrunderna när det gäller förpliktelser i bolagets namn.

(10)

För att skapa rättssäkerhet i förhållandet mellan bolaget och tredje man samt mellan bolagsmännen inbördes måste ogiltighetsfallen och den retroaktiva verkan av ett avgörande om ogiltighet begränsas, samt en kort frist fastställas för tredje mans möjlighet att överklaga avgörandet.

(11)

Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas skyldigheter vad gäller tidsfristerna för införlivande med nationell lagstiftning och tillämpning av de direktiv som anges i bilaga I del B.

—

I Belgien:

—

I Bulgarien:

акционерно дружество, дружество с ограничена отговорност, командитно дружество с акции.

—

I Tjeckien:

společnost s ručením omezeným, akciová společnost.

—

I Danmark:

aktieselskab, kommanditaktieselskab, anpartsselskab.

—

I Tyskland:

die Aktiengesellschaft, die Kommanditgesellschaft auf Aktien, die Gesellschaft mit beschränkter Haftung.

—

I Estland:

aktsiaselts, osaühing.

—

I Irland:

companies incorporated with limited liability.

—

I Grekland:

ανώνυμη εταιρία, εταιρία περιωρισμένης ευθύνης, ετερόρρυθμη κατά μετοχές εταιρία.

—

I Spanien:

la sociedad anónima, la sociedad comanditaria por acciones, la sociedad de responsabilidad limitada.

—

I Frankrike:

société anonyme, société en commandite par actions, société à responsabilité limitée, société par actions simplifiée.

—

I Italien:

società per azioni, società in accomandita per azioni, società a responsabilità limitata.

—

I Cypern:

δημόσιες εταιρείες περιορισμένης ευθύνης με μετοχές ή με εγγύηση, ιδιωτικές εταιρείες περιορισμένης ευθύνης με μετοχές ή με εγγύηση.

—

I Lettland:

akciju sabiedrība, sabiedrība ar ierobežotu atbildību, komanditsabiedrība.

—

I Litauen:

akcinė bendrovė, uždaroji akcinė bendrovė.

—

I Luxemburg:

société anonyme, société en commandite par actions, société à responsabilité limitée.

—

I Ungern:

részvénytársaság, korlátolt felelősségű társaság.

—

I Malta:

kumpannija pubblika/public limited liability company, kumpannija privata/private limited liability company.

—

I Nederländerna:

naamloze vennootschap, besloten vennootschap met beperkte aansprakelijkheid.

—

I Österrike:

die Aktiengesellschaft, die Gesellschaft mit beschränkter Haftung.

—

I Polen:

spółka z ograniczoną odpowiedzialnością, spółka komandytowo-akcyjna, spółka akcyjna.

—

I Portugal:

a sociedade anónima de responsabilidade limitada, a sociedade em comandita por acções, a sociedade por quotas de responsabilidade limitada.

—

I Rumänien:

societate pe acțiuni, societate cu răspundere limitată, societate în comandită pe acțiuni.

—

I Slovenien:

delniška družba, družba z omejeno odgovornostjo, komaditna delniška družba.

—

I Slovakien:

akciová spoločnosť, spoločnosť s ručením obmedzeným.

—

I Finland:

yksityinen osakeyhtiö/privat aktiebolag, julkinen osakeyhtiö/publikt aktiebolag.

—

I Sverige:

aktiebolag.

—

I Förenade kungariket:

companies incorporated with limited liability.

a)

Stiftelseurkunden och, om den har tagits in i en särskild handling, bolagsordningen.

b)

Ändringar i de under a nämnda handlingarna, däribland förlängning av tiden för bolagets bestånd.

c)

Efter varje ändring i stiftelseurkunden eller bolagsordningen, den fullständiga och gällande lydelsen av den ändrade handlingen.

d)

Tillsättande och entledigande av samt personuppgifter om dem som i egenskap av i lagstiftningen föreskrivet bolagsorgan eller som medlemmar i ett sådant organ

e)

Under förutsättning att stiftelseurkunden eller bolagsordningen anger ett bolagskapital, minst en gång om året det tecknade kapitalets storlek, om inte varje ökning av detta kapital kräver ändring av bolagsordningen.

f)

De redovisningshandlingar för varje räkenskapsår som obligatoriskt ska offentliggöras enligt rådets direktiv 78/660/EEG (6), 83/349/EEG (7), 86/635/EEG (8) och 91/674/EEG (9).

g)

Varje byte av bolagets säte.

h)

Upplösning av bolaget.

i)

Ett rättsligt avgörande varigenom bolaget förklaras ogiltigt.

j)

Utseende av likvidatorer och personuppgifter om dem samt uppgift om likvidatorernas behörighet, om inte behörigheten uttryckligen och uteslutande framgår av lag eller av bolagsordningen.

k)

Avslutandet av likvidationen och, i de medlemsländer där avregistrering av ett bolag medför rättsverkningar, uppgift om avregistreringen.

a)

De uppgifter som krävs för att identifiera det register där den i artikel 3 nämnda akten är upplagd samt bolagets nummer i registret.

b)

Bolagets rättsliga form och dess säte samt, i förekommande fall, att bolaget har trätt i likvidation.

a)

redovisningshandlingarna inte offentliggörs enligt vad som föreskrivs i artikel 2 f,

b)

de obligatoriska uppgifter som avses i artikel 5 inte lämnas i de där nämnda handlingarna eller på bolagets webbplats.

a)

Ogiltigheten ska beslutas av domstol.

b)

I de fall som avses i punkterna ivi:

1.10.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 258/20

(1)

Rådets tolfte direktiv 89/667/EEG av den 21 december 1989 på bolagsrättens område om enmansbolag med begränsat ansvar (3) har ändrats flera gånger på väsentliga punkter (4). För att skapa klarhet och överskådlighet bör det direktivet kodifieras.

(2)

Det är nödvändigt att samordna vissa skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 48 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga i hela gemenskapen.

(3)

På detta område föreligger dels rådets första direktiv 68/151/EEG av den 9 mars 1968 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 58 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga inom gemenskapen (5) och rådets fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om årsbokslut i vissa typer av bolag (6), samt rådets sjunde direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om sammanställd redovisning (7), vilka i fråga om offentlighet, giltigheten av bolagets förpliktelser, bolagets ogiltighet, årsbokslut och koncernbokslut gäller för alla bolag med kapitalandelar, dels rådets andra direktiv 77/91/EEG av den 13 december 1976 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 58 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen när det gäller att bilda ett aktiebolag samt att bevara och ändra dettas kapital, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga (8) och rådets tredje direktiv 78/855/EEG av den 9 oktober 1978 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om fusioner av aktiebolag (9) samt rådets sjätte direktiv 82/891/EEG av den 17 december 1982 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om delning av aktiebolag (10), vilka i fråga om bildande och kapital samt fusion och delning gäller endast för aktiebolag.

(4)

Ett rättsligt instrument som tillåter en begränsning av ensamföretagarens ansvar inom hela gemenskapen är nödvändigt, dock med förbehåll för den lagstiftning i medlemsstaterna som i undantagsfall kräver att en sådan företagare ska ansvara för sitt företags förpliktelser.

(5)

Ett bolag med begränsat ansvar kan vara ett enmansbolag redan från bildandet eller kan bli det genom att alla andelarna samlas på en hand. I avvaktan på en samordning av den nationella lagstiftningen om grupper av företag får medlemsstaterna föreskriva vissa särskilda bestämmelser eller påföljder för det fall då en fysisk person är ensam bolagsman i flera bolag eller då ett enmansbolag eller någon annan juridisk person är ensam bolagsman i ett bolag. Denna möjlighet har tillkommit enbart av hänsyn till de olikheter som finns mellan vissa nationella rättsordningar. Medlemsstaterna får i detta syfte i särskilda fall begränsa möjligheten att bilda enmansbolag eller föreskriva obegränsat ansvar för en ensam bolagsman. Medlemsstaterna har frihet att föreskriva regler som syftar till att möta den risk som ett enmansbolag utgör till följd av det finns endast en bolagsman, särskilt när det gäller att tillse att det tecknade kapitalet betalas in.

(6)

Om alla andelar har samlats på en hand bör detta förhållande och den ende bolagsmannens identitet offentliggöras genom att föras in i ett offentligt register.

(7)

Beslut som fattas av en ensam bolagsman i hans egenskap av bolagsstämma bör ges skriftlig form.

(8)

Också avtal mellan en ensam bolagsman och det bolag som han företräder bör vara skriftliga, om inte avtalen avser löpande transaktioner på normala villkor.

(9)

Detta direktiv får inte påverka medlemsstaternas skyldigheter vad gäller tidsfristerna för införlivande med nationell lagstiftning och tillämpning av de direktiv som anges i bilaga II del B.

a)

en fysisk person är ensam bolagsman i flera bolag, eller

b)

ett enmansbolag eller någon annan juridisk person är ensam bolagsman i ett bolag.

1.10.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 258/26

1.10.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 258/27

(1)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 av den 22 maj 2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati (2) gäller för produktion och utsläppande på marknaden av levande djur och produkter av animaliskt ursprung.

(2)

I bilaga VII till förordning (EG) nr 999/2001 fastställs vilka åtgärder som ska genomföras vid misstanke om eller bekräftad förekomst av någon typ av transmissibel spongiform encefalopati (TSE) hos får eller getter i gemenskapen. I bilagorna VIII och IX till förordningen fastställs bestämmelser om utsläppande på gemenskapsmarknaden samt import till gemenskapen av sådana djur och produkter från dessa.

(3)

I förordning (EG) nr 178/2002 fastställs allmänna bestämmelser för livsmedel och foder i allmänhet, och för livsmedels- och fodersäkerhet i synnerhet, på gemenskapsnivå och på nationell nivå. Enligt artikel 53 i förordningen ska kommissionen, om det är uppenbart att livsmedel eller foder med ursprung i gemenskapen eller som importerats från ett tredjeland kan förmodas utgöra en allvarlig risk för människors hälsa, djurhälsan eller miljön, och att denna risk inte kan hanteras på ett tillfredsställande sätt med hjälp av de åtgärder som den eller de berörda medlemsstaterna vidtar, genast vidta vissa åtgärder, t.ex. tillfälligt upphäva utsläppandet på marknaden eller importen av det berörda animaliska livsmedlet.

(4)

Vidare fastställs det i artikel 54 i förordning (EG) nr 178/2002 att om en medlemsstat officiellt underrättar kommissionen om behovet av att genomföra nödåtgärder, och kommissionen inte har handlat i överensstämmelse med artikel 53 i förordningen, kan medlemsstaten vidta tillfälliga skyddsåtgärder, och ska då genast underrätta de andra medlemsstaterna och kommissionen om detta. Kommissionen ska i detta fall inom 10 arbetsdagar förelägga ärendet för ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa i syfte att förlänga, ändra eller upphäva de nationella interimistiska skyddsåtgärderna. Fram tills det att gemenskapsåtgärder har antagits kan medlemsstaten bibehålla de tillfälliga nationella skyddsåtgärderna.

(5)

Den 8 mars 2007 antog Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) ett yttrande från vetenskapliga panelen för biologiska faror på begäran från Europeiska kommissionen om vissa aspekter rörande TSE-risken hos får och getter (3). I yttrandet drar Efsa slutsatsen att det inte finns några bevis för ett epidemiologiskt eller molekylärt samband mellan klassisk och/eller atypisk skrapie och TSE hos människor. BSE-smittämnet är det enda TSE-smittämne som identifierats som zoonotiskt. Men med hänsyn till smittämnenas mångfald är det för närvarande inte möjligt att utesluta att andra TSE-smittämnen hos djur kan överföras till människor (4).

(6)

Efter det yttrandet antogs kommissionens förordning (EG) nr 727/2007 av den 26 juni 2007 om ändring av bilagorna I, III, VII och X till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati (5). Genom förordning (EG) nr 727/2007 upphävdes skyldigheten att slakta hela besättningen och vissa alternativa metoder infördes för slakt i sådana fall då ett utbrott av TSE har bekräftats på en anläggning med får och getter och då förekomsten av bovin spongiform encefalopati (BSE) har uteslutits. Efter en talan om ogiltigförklaring och en begäran från Frankrike om interimistiska åtgärder mot vissa bestämmelser i förordning (EG) nr 727/2007, uppsköt rätten genom ett beslut som fattades den 28 september 2007 av domaren som behandlade begäran om interimistiska åtgärder (6) tillämpningen av de omtvistade bestämmelserna tills dom hade avkunnats i huvudmålet.

(7)

Den 24 januari 2008 antog Efsa efter begäran från kommissionen ett vetenskapligt och tekniskt förtydligande med en tolkning av vissa delar av slutsatserna i yttrandet av den 8 mars 2007 om vissa aspekter av TSE-risken hos får och getter (7), som hade beaktats i samband med antagandet av förordning (EG) nr 727/2007.

(8)

Efter att noggrant ha behandlat förtydligandet och övervägt sina valmöjligheter i fråga om beslut om riskhanteringen antog kommissionen förordning (EG) nr 746/2008 av den 17 juni 2008 om ändring av bilaga VII till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati (8). I förordning (EG) nr 746/2008 bibehålls i allt väsentligt de bestämmelser som redan fastställts i förordning (EG) nr 727/2007. Sedan Frankrike väckt ny talan upphävde rätten tills vidare genom ett beslut som rättens ordförande fattade den 30 oktober 2008 (9) tillämpningen av de berörda bestämmelserna, i avvaktan på en slutlig dom, som omfattar en fullständig bedömning av lagligheten hos de riskhanteringsåtgärder som kommissionen har vidtagit genom förordning (EG) nr 746/2008.

(9)

Efsa offentliggjorde den 6 november 2008 på begäran av Europeiska kommissionen ett yttrande från vetenskapliga panelen för biologiska faror om risken för människor och djur i samband med exponering för transmissibel spongiform encefalopati genom mjölk och mjölkprodukter från små idisslare (10). I yttrandet konstaterade Efsa att klassisk skrapie kan överföras från tacka till lamm via mjölk eller råmjölk. Efsa anger även att användning av mjölk och mjölkprodukter från en besättning med klassisk skrapie kan utgöra en risk för att människor och djur exponeras för TSE. En ytterligare slutsats var att avelsprogrammen för skrapieresistens hos får kan förväntas minska människors och djurs exponering genom mjölkprodukter från små idisslare. När det gäller atypisk skrapie konstaterade Efsa vidare att smittämnets uppenbarligen begränsade spridning i organismen hos drabbade individer skulle kunna reducera överförbarheten genom mjölk. I fråga om BSE påpekades det att det inte förelåg några uppgifter om förekomst av smittsamhet eller PrPSc i råmjölk eller mjölk från BSE-smittade små idisslare. På grund av den tidiga, progressiva perifera spridningen av BSE-smittämnet i experimentellt smittade mottagliga djur konstaterade Efsa dock att det bör anses sannolikt att råmjölk och mjölk från BSE-smittade mottagliga små idisslare är smittsam.

(10)

Frankrikes livsmedelssäkerhetsverk, Afssa, offentliggjorde den 6 november 2008 ett yttrande om risken för spridning av klassisk skrapie via mjölk från små idisslare (11) där det drog samma slutsatser som Efsas yttrande när det gäller överförbarheten av klassisk skrapie från tacka till lamm genom mjölk eller råmjölk. När det gäller människor och TSE-exponering fann Afssa att intag av mjölk eller mjölkprodukter från smittade besättningar av små idisslare eller från besättningar där det finns misstanke om smitta, kan medföra för stor exponering för konsumenterna, och rekommenderade därför att utsläppande på marknaden av mjölk och mjölkprodukter från en sådan besättning, för användning som livsmedel, skulle förbjudas mot bakgrund av den höga potentiella sjukdomsincidensen i besättningar där det förekommer klassisk skrapie.

(11)

På grundval av yttrandena från Efsa och Afssa vidtog Frankrike den 7 november 2008 åtgärder begränsade till den nationella marknaden, som förbjöd användning av mjölk och mjölkprodukter från skrapiesmittade besättningar i Frankrike för livsmedels- och foderändamål (12).

(12)

Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa undersökte den 11 och 26 november 2008 närmare vilka slutsatser som ska dras av dessa nya vetenskapliga rön.

(13)

På kommitténs möte den 11 november 2008 lades det, med hänsyn till de nya vetenskapliga rönen och i synnerhet den dokumenterade risken för överföring av klassisk skrapie via mjölk från tacka till lamm, fram ett utkast till kommissionens förordning om ändring av bilagorna VII och IX till förordning (EG) nr 999/2001 för att förbjuda användning av mjölk och mjölkprodukter från skrapiesmittade besättningar för foderändamål, för att påskynda utrotningsprocessen i mjölkdjursbesättningar som är smittade med klassisk skrapie och för att införa restriktioner för användningen av mjölk och mjölkprodukter för livsmedelsändamål på den nationella marknaden. Då denna senare del av utkastet inte stöddes av en majoritet av medlemsstaterna röstade man emellertid inte om förslaget.

(14)

Den 26 november 2008 förelades ett ändrat förslag till kommissionens förordning om ändring av bilagorna VII och IX till förordning (EG) nr 999/2001 för att förbjuda att mjölk och mjölkprodukter från anläggningar med ett fall av klassisk skrapie används för foderändamål, och det fick stöd av en kvalificerad majoritet i kommittén. Den franska delegationen välkomnade antagandet av förslaget och uppmanade kommissionen att lägga fram ett annat förslag till kommissionens förordning om ändring av förordning (EG) nr 999/2001 för fastställande av liknande åtgärder rörande livsmedel. Som svar på denna begäran bekräftade kommissionen att diskussionerna skulle fortsätta när det gäller livsmedel.

(15)

Följaktligen antogs kommissionens förordning (EG) nr 103/2009 av den 3 februari 2009 om ändring av bilagorna VII och IX till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati (13). Förordning (EG) nr 103/2009 innehåller ett antal ändringar av bilaga VII till förordning (EG) nr 999/2001, bl.a. en bestämmelse om att om ett bekräftat TSE-fall är klassisk skrapie, får mjölk och mjölkprodukter från de djur som ska destrueras på anläggningen inte användas för utfodring av idisslare, utom för utfodring av idisslare på den berörda anläggningen. Dessutom begränsas utsläppandet på marknaden av sådana produkter som foder för icke-idisslare till den berörda medlemsstatens territorium. Slutligen föreskrivs i förordning (EG) nr 103/2009 att utrotningsprocessen för mjölkdjursbesättningar som är smittade med klassisk skrapie ska påskyndas för att minska TSE-exponeringsrisken för människor.

(16)

Frankrike begärde den 18 december 2008 att kommissionen skulle vidta nödåtgärder i enlighet med artikel 53.1 förordning (EG) nr 178/2002 när det gäller människors exponering för smittämnen som orsakar klassisk skrapie. Vidare informerade Frankrike på kommitténs möte den 14 januari 2009 de övriga medlemsstaterna om begäran.

(17)

I linje med diskussionerna som fördes i samband med föreläggandet den 26 november 2008 för kommittén av ett utkast till en kommissionsförordning om ändring av bilagorna VII och IX till förordning (EG) nr 999/2001 förde kommissionen den 20 januari 2009 diskussionerna vidare i en arbetsgrupp rörande användning för livsmedelsändamål av mjölk och mjölkprodukter från anläggningar med ett fall av klassisk skrapie. Det framgick av diskussionerna att de allra flesta medlemsstaterna inte kunde ansluta sig till Frankrikes hållning i fråga om nödvändigheten av att vidta kompletterande riskhanteringsåtgärder som begränsar användningen av sådan mjölk och sådana mjölkprodukter för livsmedelsändamål.

(18)

Genom en skrivelse av den 11 mars 2009 till Frankrike bekräftade kommissionen att den inte hade för avsikt att anta nödåtgärder rörande användning av mjölk och mjölkprodukter för livsmedelsändamål.

(19)

Frankrike antog den 25 februari 2009 en åtgärd rörande förbud mot import till Frankrikes territorium av mjölk och mjölkprodukter för livsmedelsändamål från får och getter (14). I enlighet med artikel 54.1 i förordning (EG) nr 178/2002 anmälde Frankrike den 9 mars 2009 åtgärderna till kommissionen som tillfälliga skyddsåtgärder. Enligt åtgärderna får mjölk och mjölkprodukter endast importeras från en annan medlemsstat till Frankrikes område, om den eller de kommer från en anläggning som vid tiden för produktionen inte omfattades av officiella begränsningar i fråga om flyttning av djur, och om den eller de inte kommer från djur som skulle destrueras eller avlivas som en följd av ett bekräftat fall av klassisk skrapie.

(20)

Kommissionen förelade följaktligen ärendet för kommittén på mötet den 23 mars 2009 för förlängning, ändring eller upphävande av de tillfälliga nationella skyddsåtgärderna i överensstämmelse med i artikel 54.2 i förordning (EG) nr 178/2002.

(21)

Som närmare framgår av ingressen till förordning (EG) nr 746/2008, särskilt skäl 12, erkänner Efsa att det inte finns någon vetenskaplig bevisning för ett direkt samband mellan TSE hos får och getter (bortsett från BSE) och TSE hos människor, även om biodiversiteten hos smittämnena hos får och getter är en viktig faktor, som gör att man inte kan utesluta överföring till människor.

(22)

Efsas ståndpunkt att överföring till människor av TSE-smittämnen hos får eller getter inte kan uteslutas bygger på experimentella undersökningar av artbarriären hos människor och djurmodeller (primater och möss). I dessa modeller tar man dock inte hänsyn till människans genetiska egenskaper som har en stor betydelse för den relativa mottagligheten för prionsjukdomar. Det förekommer även vissa begränsningar när det gäller hur väl resultaten motsvarar resultat under naturliga förhållanden, särskilt hur väl de representerar artbarriären hos människor och osäkerhet om hur väl det valda ympningssättet motsvarar exponering under naturliga förhållanden. Därför kan man anse att även om man inte kan utesluta en risk för att TSE-smittämnen hos får eller getter överförs till människor, är denna risk extremt liten med hänsyn till att belägg för överföring bygger på experimentella modeller som inte representerar naturliga förhållanden för en verklig artbarriär hos människan och de verkliga infektionsvägarna.

(23)

Vid genomförandet av gemenskapens politik säkerställs ett gott skydd för människors liv och hälsa. Gemenskapens åtgärder angående livsmedel och foder måste grundas på en lämplig bedömning av de eventuella riskerna för människors och djurs hälsa och måste med beaktande av befintliga vetenskapliga rön behålla eller, om det finns vetenskapliga skäl för det, öka skyddsnivån för människors och djurs hälsa. Det är dock orealistiskt att i riskhanteringsbeslut om säkra livsmedel ha som mål att helt eliminera risken. Kostnader och fördelar med riskreducerande åtgärder måste vägas noga mot varandra för att avgöra om åtgärden är proportionell. Det är riskhanterarens uppgift och ansvar att väga in alla aspekter av den vetenskapliga riskbedömningen och fastställa vilken risknivå som kan godtas.

(24)

Kommissionen är ansvarig i egenskap av riskhanterare på EU-nivå, i nära samarbete med medlemsstaterna, för att fastställa vilken risknivå som kan godtas och anta de lämpligaste åtgärderna för att upprätthålla en hög folkhälsonivå. Den har granskat och bedömt de senaste vetenskapliga rönen om överföring av TSE till människor. Den har bedömt att risken för närvarande är mycket liten och godtagbar. Som en komplettering till bestämmelserna om foder och utan att vidta oproportionella åtgärder har kommissionen genom förordning (EG) nr 103/2009 föreskrivit att utrotningsprocessen för mjölkdjursbesättningar som är smittade med klassisk skrapie ska påskyndas, vilket leder till en ytterligare reduktion av människors exponering för TSE.

(25)

Tills förstainstansrätten har avkunnat dom om lagligheten hos de omtvistade bestämmelserna i förordning (EG) nr 746/2008, en fråga som också är relevant för den omstridda punkten i Frankrikes anmälan, är det därför på grundval dels av den vetenskapliga bevisning som det hänvisas till i de föreliggande vetenskapliga yttrandena, dels av samrådet med kommittén, kommissionens uppfattning efter att ha hört kommittén, att de tillfälliga skyddsåtgärder som Frankrike har antagit går längre än vad som är nödvändigt för att undvika en allvarlig risk för människors hälsa, även med försiktighetsprincipen i åtanke.

(26)

Kommissionen anser därför att de åtgärder som Frankrike antog den 25 februari 2009 och anmälde till kommissionen den 9 mars 2009 tillfälligt bör upphävas i enlighet med artikel 54.2 i förordning (EG) nr 178/2002, tills det har avkunnats dom i mål T-257/07, Frankrike mot kommissionen.

(27)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

1.10.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 258/31

(1)

I förordning (EG) nr 178/2002 fastställs allmänna principer för livsmedel och foder i allmänhet, och för livsmedels- och fodersäkerhet i synnerhet, på gemenskapsnivå och på nationell nivå. I förordningen fastställs att nödvändiga åtgärder ska vidtas om det visar sig att livsmedel eller foder som importeras från ett tredjeland sannolikt kommer att innebära en allvarlig risk för människors hälsa, djurs hälsa eller miljön och att en sådan risk inte tillfredsställande kan undanröjas genom åtgärder som vidtas av den eller de berörda medlemsstaterna.

(2)

Enligt rådets direktiv 96/23/EG av den 29 april 1996 om införande av kontrollåtgärder för vissa ämnen och restsubstanser av dessa i levande djur och i produkter framställda därav (2) ska animalieproduktionen och animalieprodukterna kontrolleras avseende förekomst av vissa restsubstanser och ämnen i levande djur, deras exkrementer, kroppsvätskor och vävnader samt i animaliska produkter, foder och dricksvatten. Enligt artikel 29 i direktiv 96/23/EG ska tredjeländernas garantier ha en effekt som minst motsvarar den som följer av de säkerheter som ges i direktivet.

(3)

Resultaten från kommissionens senaste inspektionsbesök i Indien visade på brister i kontrollsystemet för restsubstanser i levande djur och djurprodukter.

(4)

Trots de garantier som Indien lämnat har medlemsstaterna underrättat kommissionen om en ökning av antalet fynd av nitrofuraner och deras metaboliter i kräftdjur som importerats från Indien och som är avsedda att användas som livsmedel eller foder. Dessa ämnen får enligt rådets förordning (EEG) nr 2377/90 (3) inte förekomma i livsmedel och de utgör en allvarlig risk för människors hälsa.

(5)

Dessa produkter av animaliskt ursprung används även vid framställningen av foder till vattenbruksdjur. Nitrofuraner eller deras metaboliter är enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 (4) inte godkända som fodertillsatser. Därutöver får produkter av animaliskt ursprung innehållande nitrofuraner som används som antibakteriella ämnen inte användas i foder till livsmedelsproducerande djur, eftersom de enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002 (5) är animaliska biprodukter i kategori 2.

(6)

Det är därför lämpligt att på gemenskapsnivå vidta särskilda nödåtgärder för import från Indien av kräftdjur från vattenbruk för att ett effektivt och enhetligt skydd av människors hälsa i samtliga medlemsstater ska kunna säkerställas.

(7)

Följaktligen bör medlemsstaterna tillåta import av kräftdjur från vattenbruk från Indien endast om det kan styrkas att djuren på ursprungsorten har genomgått en analytisk undersökning för kontroll av att koncentrationen av nitrofuraner eller deras metaboliter inte överskrider beslutsgränsen för den konfirmeringsmetod som använts i överensstämmelse med kommissionens beslut 2002/657/EG (6).

(8)

Import av sändningar som inte åtföljs av resultaten av de analytiska undersökningarna på ursprungsorten bör emellertid tillåtas under förutsättning att de importerande medlemsstaterna ser till att sändningarna testas vid ankomsten till gemenskapens gräns och hålls under officiell tillsyn tills resultaten föreligger.

(9)

Detta beslut bör ses över mot bakgrund av de garantier som lämnas av Indien och på grundval av resultaten från medlemsstaternas analyser.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

1.10.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 258/34

(1)

Genom beslut 2006/660/EG (2) beviljade kommissionen begränsat gemenskapserkännande av det polska skeppsregistret för en treårsperiod. Erkännandet avser organisationer som går under beteckningen klassificeringssällskap, vilka uppfyller alla kriterier med undantag för dem som fastställs i punkterna 2 och 3 i avsnitt A (Allmänna kriterier) i bilagan till rådets direktiv 94/57/EG av den 22 november 1994 om gemensamma regler och standarder för organisationer som utför inspektioner och utövar tillsyn av fartyg och för sjöfartsadministrationernas verksamhet i förbindelse därmed (3). Effekterna av detta erkännande är begränsat till Tjeckien, Cypern, Litauen, Malta, Polen och Slovakien.

(2)

Kommissionens bedömning av det polska skeppsregistret gjordes i enlighet med artikel 11.3 i direktiv 94/57/EG. Bedömningen baserades på resultaten av fyra undersökningsinspektioner som genomfördes 2007 av experter från den europeiska sjösäkerhetsbyrån i enlighet med artikel 2 b iii i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1406/2002 (4). De tjeckiska, cypriotiska, litauiska, maltesiska, polska och slovakiska myndigheterna inbjöds att delta i bedömningen. Kommissionen har även beaktat resultaten av ytterligare två inspektioner som utfördes av Europeiska sjösäkerhetsbyrån i april och maj 2009 i syfte att studera det polska skeppsregistrets verksamhet när det gäller att övervaka konstruktion av nya fartyg och kontrollera de korrigerande åtgärder som det poliska skeppsregistret genomfört till följd av kommissionens bedömning.

(3)

I de fall då brister konstaterats har det polska skeppsregistret i de flesta fallen omedelbart vidtagit lämpliga och tillräckliga korrigerande åtgärder. Återstående brister avser huvudsakligen genomförandet av organisationens regler och förfaranden, framför allt när det gäller kontroll av kvaliteten på skeppsvarv och av nya konstruktioner, inspektörers utbildning och kvalifikationer samt överföring av klass. Det polska skeppsregistret har därför uppmanats att vidta ytterligare korrigerande åtgärder vad avser dessa återstående brister. Trots att dessa brister är allvarliga ger de inte anledning till att ifrågasätta den totala kvaliteten på organisationens huvudsystem och kontrollmekanismer.

(4)

Under tiden har förordning (EG) nr 391/2009 trätt i kraft. I denna föreskrivs att organisationer som vid datumet för detta direktivs ikraftträdande var erkända i enlighet med direktiv 94/57/EG ska behålla erkännandet. Kommissionen ska senast den 17 juni 2010 ha undersökt sådana erkännanden för att besluta om begränsningarna ska ersättas av andra begränsningar eller tas bort.

(5)

Den information som kommissionen haft tillgång till och som grundar sig på bedömningar och inspektioner ger vid handen att det polska skeppsregistret generellt sett i all verksamhetsutövning och för alla fartygstyper efterlever de krav och skyldigheter som fastställs i förordning (EG) nr 391/2009.

(6)

Baserat på de uppgifter som senast offentliggjordes av det i Paris ingångna samförståndsavtalet om hamnstatskontroll, och som avser inspektioner som genomförts av signatärstaterna fram till 2008, ligger frekvensen för kvarhållande av fartyg av skäl som har samband med certifikat utfärdade av det polska skeppsregistret under perioden 2006–2008 fortfarande på 0,77 % av totala antalet inspektioner, medan den genomsnittliga frekvensen för erkända organisationer låg på 0,34 %.

(7)

För att kontinuiteten ska kunna tillgodoses bör en förlängning av gemenskapserkännandet av det polska skeppsregistret träda i kraft den 29 september 2009.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från kommitté för sjösäkerhet och förhindrande av förorening från fartyg (Coss) som inrättas genom artikel 12 i rådets förordning (EG) nr 391/2009.

1.10.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 258/36