—

med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2007 (1),

—

med beaktande av Europeiska gemenskapernas slutliga årsredovisning för budgetåret 2007 – Volym I (SEK(2008) 2359 – C6-0416/2008) (2),

—

med beaktande av rapporten om budget- och ekonomiförvaltningen – budgetåret 2007, avsnitt I – Europaparlamentet (3),

—

med beaktande av internrevisorns årsrapport för 2007,

—

med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2007, samt de granskade institutionernas svar (4),

—

med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten i enlighet med artikel 248 i EG-fördraget (5),

—

med beaktande av artikel 272.10 och artikel 275 i EG-fördraget samt artikel 179a i Euratomfördraget,

—

med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (6), särskilt artiklarna 145, 146 och 147,

—

med beaktande av artikel 13 i de interna bestämmelserna för genomförandet av Europaparlamentets budget (7),

—

med beaktande av artikel 147.1 i budgetförordningen, enligt vilken institutionerna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att rätta sig efter iakttagelserna i Europaparlamentets beslut om ansvarsfrihet,

—

med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 15 mars 2006 om riktlinjer för avsnitten II, IV, V, VI, VII, VIII(A) och VIII(B) och om Europaparlamentets preliminära förslag till en budgetberäkning (avsnitt I) för budgetförfarandet för budgetåret 2007 (8),

—

med beaktande av artikel 71, artikel 74.3 och bilaga V i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A6-0184/2009), och av följande skäl:

A.

Angående administrativa utgifter under 2007, uppger revisionsrätten att de system för övervakning och kontroll som krävs enligt budgetförordningen fungerade tillfredsställande vid samtliga institutioner, samt att de granskade transaktionerna inte innehöll några väsentliga fel (9).

B.

Generalsekreteraren intygade den 3 juni 2008 med rimlig säkerhet att parlamentets budget har genomförts i enlighet med principerna för sund ekonomisk förvaltning och att den kontrollram som har införts ger nödvändiga garantier för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

1.

Europaparlamentet påpekar att detta är den sista ansvarsfriheten för mandatperioden 2004–2009, under vilken det har skett många förändringar i EU:s budgetförvaltning, särskilt i parlamentets förvaltning.

2.

Europaparlamentet påpekar att den nya budgetförordningen har genomförts fullt ut under denna mandatperiod och att den reviderades 2008, vilket ledde till stora förändringar i ekonomiförvaltningen, i synnerhet i form av skärpta upphandlingsregler och förbättrad struktur av kontrollkedjan för finansiella förfaranden. Detta ledde till ökat ansvar för utanordnarna och decentraliserade den finansiella kontrollen. Förändringarna medförde en ökning av kvalificerad personal och mer administrativt arbete, och parlamentets generaldirektorat bekräftar att förändringarna har varit effektiva för en sund ekonomisk förvaltning.

3.

Europaparlamentet noterar dock att det kanske är nödvändigt att göra en grundlig genomgång av budgetförordningen, eftersom vissa förfaranden har visat sig allt för besvärliga för parlamentets avdelningar att genomföra. Parlamentet beklagar att detta har lett till en ökning av undantag (enligt förteckningen i bilagorna till de årliga verksamhetsrapporterna).

4.

Europaparlamentet påpekar att den nya budgetförordningen har medfört en kraftig ökning av personal med specialkunskaper samt att den trädde i kraft samtidigt som de reviderade tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren för övriga anställda (10), vilket blev en tung börda för parlamentets administration.

5.

Europaparlamentet påpekar att tio nya medlemsstater anslöt sig till EU 2004 och Bulgarien och Rumänien anslöt sig 2007, vilket var det främsta skälet till att personalantalet ökade från 4 662 den 1 januari 2004 (alla kategorier) till 6 101 den 31 december 2008. Parlamentet välkomnar administrationens försök att hantera den stora personalökningen på ett effektivt sätt, och noterar även att nästan alla nya tjänster är kopplade till utvidgningen samt att den faktiska ökningen av personal som inte har någon koppling till utvidgningen endast är 1,2 procent.

6.

Europaparlamentet noterar att 99,9 procent av 2007 års utbetalningar från assistentstödet till parlamentsledamöterna visade sig vara motiverade, och att denna ökning berodde på presidiets förbättringar av förfaranden för verifierande underlag samt administrationens omfattande arbete och ledamöternas ökade medvetenhet.

7.

Europaparlamentet påpekar att medlemsstaterna för första gången sedan parlamentets tillkomst har enats om en gemensam ledamotsstadga. Tack vare denna stadga kommer alla ledamöter att få lika ersättning och lika försäkring, de stora skillnaderna mellan deras nationella löner kommer att försvinna och ett öppet system för alla typer av lön och ersättning kommer att införas.

8.

Europaparlamentet påpekar att antagandet av assistentstadgan var en av de viktiga frågor som lyftes fram i resolutionen om riktlinjer för budgeten 2007, och välkomnar därför rådets antagande av den 19 december 2008 av kommissionens förslag (KOM(2008) 786) i dess lydelse efter parlamentets ändringar (11). Dess ikraftträdande i juli 2009 bör leda till en betydligt bättre insyn i användningen av dessa medel samt fungera som en garanti för att assistenters sociala rättigheter och anställningsrättigheter respekteras.

9.

Europaparlamentet noterar att parlamentet under 2007 hade inkomster motsvarande 144 449 007 EUR (126 126 604 EUR under 2006).

10.

Europaparlamentet noterar följande belopp utifrån vilka parlamentets räkenskaper för budgetåret 2007 avslutades:

11.

Europaparlamentet noterar att de godkända anslagen i parlamentets ursprungliga budget för 2007 uppgick till 1 397 460 174 EUR, vilket motsvarar en ökning på 6 procent jämfört med 2006 års budget (1 321 600 000 EUR). Ingen ändringsbudget infördes under 2007.

12.

Europaparlamentet påpekar att, i stället för att skicka tillbaka de pengar som inte använts till medlemsstaterna, beslöt man liksom tidigare år att i slutet av året göra en uppsamlingsöverföring från olika budgetposter. Överföringen uppgick till 25 000 000 EUR (2006 var summan 37 246 425 EUR), och avsattes till köp av en byggnad i Wien där man tillsammans med kommissionen vill inrätta ett Europeiska unionens hus. Parlamentet konstaterar dock att det i sin resolution av den 24 april 2007 om ansvarsfrihet för budgetåret 2005 (13) krävde att man för att öka tydligheten i budgeten skulle föra in utgifter för byggnaderna i budgeten i stället för att finansiera dem genom uppsamlingsöverföringar.

13.

Europaparlamentet välkomnar att rapporten om budget- och ekonomiförvaltningen i enlighet med begäran i tidigare resolutioner om ansvarsfrihet har blivit en tydlig och öppen guide till parlamentets ekonomiförvaltning det budgetår som rapporten avser.

14.

Europaparlamentet noterar att dess räkenskapsförare i sin attestering av slutliga redovisningar har uppgett med rimlig säkerhet att de ger en sann och rättvis bild av parlamentets finansiella ställning i allt väsentligt. Räkenskapsföraren uppger att han inte stött på några frågor som kräver en reservation.

15.

Europaparlamentet påminner om beslutet som dess talman tagit om antagandet av redovisningarna för budgetåret 2007.

16.

Europaparlamentet konstaterar att det ekonomiska resultatet för budgetåret 2007 var ett negativt resultat på 209 985 279 EUR. Detta förklaras främst av att skulderna har ökat med 256 095 000 EUR, vilket motsvarar en avsättning för grundpensionerna för vissa kategorier av ledamöter, som finansieras direkt av parlamentet i enlighet med bilaga III till bestämmelser för kostnadsersättningar och andra ersättningar till Europaparlamentets ledamöter.

17.

Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren att göra en uppskattning av hur stor avsättningen för ledamöternas pensioner kommer att bli när ledamotsstadgan träder i kraft, och hur den avsättningen kommer att redovisas i parlamentets balansräkning.

18.

Europaparlamentet noterar att i bilagorna till balansräkningen värderas parlamentets byggnader till 1 015 159 978 EUR, efter en värdeminskning i förhållande till anskaffningskostnaden på 1 650 945 693 EUR. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att tillhandahålla en översikt över det aktuella marknadsvärdet för alla byggnader som parlamentet äger jämfört med det pris som de köptes för.

19.

Europaparlamentet välkomnar generalsekreterarens förklaring av den 3 juni 2008, där han i egenskap av förste delegerade utanordnare angående utanordnarnas årliga verksamhetsrapporter för 2007 med rimlig säkerhet intygar att parlamentets budget genomförts i enlighet med principerna för sund ekonomisk förvaltning och att ramen för kontroller som införts utgör en garanti för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

20.

Europaparlamentet noterar dock generalsekreterarens iakttagelse i revisionsförklaringen att regelverket för parlamentsledamöternas ersättningar, till exempel utgifter för parlamentsledamöternas assistentstöd, har blivit så komplext att det praktiska genomförandet försvåras betydligt, och att han därför tagit initiativet att skapa ett nytt system som förväntas träda i kraft i juli 2009.

21.

Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att alla generaldirektörer kunde ge en oförbehållsam revisionsförklaring för respektive avdelnings budgetgenomförande 2007.

22.

Europaparlamentet är medvetet om att verksamhetsrapporter är ett internt förvaltningsredskap vars främsta syfte är att ge generalsekreteraren en tydlig överblick av administrationens verksamhet, och i synnerhet dess eventuella brister.

23.

Europaparlamentet påpekar att alla generaldirektörernas verksamhetsrapporter innehåller en bilaga med en förteckning över undantag där avvikelser från budgetförordningen och underordnade regler specificeras. Parlamentet uttrycker oro över att antalet undantag är betydligt högre än det genomsnittliga antalet nekanden av anslagsansökningar per år före 2003, det vill säga innan budgetförordningen reformerades och samtliga transaktioner var tvungna att godkännas av styrekonomen.

24.

Europaparlamentet noterar revisionsrättens uppgift beträffande administrativa utgifter 2007 att de system för övervakning och kontroll som krävs enligt budgetförordningen fungerade tillfredsställande vid samtliga institutioner, och att de granskade transaktionerna inte innehöll några väsentliga fel.

25.

Europaparlamentet noterar de särskilda uppgifterna om parlamentet i revisionsrättens årsrapport för 2007 samt parlamentets svar angående multiplikationsfaktorn för personalens löner i enlighet med de reviderade tjänsteföreskrifterna som antogs den 1 maj 2004 och utbetalningar under 2007 av anslag som överförts från 2006 för installering av högupplösningskameror för sändningsändamål i D5-byggnaden 2008.

26.

Europaparlamentet uppmärksammar även den del av årsrapporten där en uppföljning görs av tidigare rapporters iakttagelser om schablonersättning av logikostnader som uppkommit i samband med tjänsteresa, verifikationer för användningen av parlamentsledamöternas assistentstöd, och behovet av att i anslutning till den frivilliga tilläggspensionsplanen ta fram tydliga bestämmelser som fastställer vilka ansvarsförbindelser och skyldigheter parlamentets och pensionsplanens medlemmar har om det skulle bli underskott.

27.

Europaparlamentet noterar parlamentets svar i det kontradiktoriska förfarandet med revisionsrätten.

28.

Europaparlamentet välkomnar presidiets beslut av den 10 mars 2008, 19 maj 2008 och 7 juli 2008 (genomförandeåtgärder för ledamotsstadgan och ersättningen för ledamöternas assistenter) som utgör en direkt uppföljning av rekommendationerna i samband med beslutet att bevilja ansvarsfrihet för budgetåret 2006. Presidiet välkomnar även talmannens åtagande när det gäller genomförandet av dessa beslut.

29.

Europaparlamentet påminner om att enligt artikel 147.1 i budgetförordningen ska kommissionen och de andra institutionerna vidta alla nödvändiga åtgärder för att rätta sig efter iakttagelserna i parlamentets beslut om ansvarsfrihet.

30.

Europaparlamentet uppskattar att generalsekreteraren inkom med de rapporter som administrationen efterfrågade i den senaste ansvarsfrihetsresolutionen i god tid innan ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2007 påbörjades.

31.

Europaparlamentet noterar den juridiska avdelningens slutsats av den 29 april 2008 (SJ 775/06) angående punkterna i ansvarsfrihetsresolutionen från 2006 om den frivilliga pensionsfonden: ”Presidiet har självständiga befogenheter och skyldigheter, som fastställts i parlamentets arbetsordning. Det tillstår således presidiet att avgöra om det vill följa den vilja som uttryckts i plenum i dess resolution av den 22 april 2008.” Parlamentet anser dock att slutsatsen, som grundas på parlamentets arbetsordning, inte är förenlig med innebörden av artikel 147.1 i budgetförordningen, som grundas på artikel 276 i EG-fördraget.

32.

Europaparlamentet noterar att under det ansvariga utskottets öppna sammanträde med internrevisorn den 20 januari 2009, som sändes på webb-tv, presenterade internrevisorn sin årsrapport och förklarade att under 2007 antog eller mottog han förslag till 18 rapporter om bland annat

33.

Europaparlamentet påpekar att dessa var några av de viktigaste slutsatserna i internrevisorns årsrapport:

34.

Europaparlamentet noterar och stöder internrevisorns uppfattning:

35.

Europaparlamentet påminner om att man publicerar allmän information om tilldelade kontrakt på sin webbplats under ”genvägar” (14), samt att man i enlighet med budgetförordningen offentliggör i) detaljerad information om kontrakt vars värde överstiger 60 000 EUR i Europeiska unionens officiella tidning och ii) en lista över kontrakt vars värde uppgår till mellan 25 000 EUR och 60 000 EUR på den egna webbplatsen. Parlamentet välkomnar denna insyn, men föreslår att webbplatsen för tillgänglighetens skull bör innehålla en enda fullständig lista över samtliga kontrakt.

36.

Europaparlamentet noterar att administrationens årsrapport till budgetmyndigheten för kontrakt innehåller följande information om kontrakt som tilldelats 2007:

37.

Europaparlamentet välkomnar informationen att andelen kontrakt som slöts genom öppet förfarande ökade från 2006 till 2007, både vad gäller det totala värdet och procentsatsen av det totala antalet kontrakt, enligt följande:

38.

Europaparlamentet uppmärksammar att administrationen har installerat den centrala databasen för uteslutning av anbud som nämns i artikel 95 i budgetförordningen, och att administrationen nu inväntar instruktioner från kommissionen om hur databasen ska samordnas med de åtgärder som kommissionen vidtagit mot bakgrund av förordningen (15) och beslutet som kommissionen antog den 17 december 2008.

39.

Europaparlamentet noterar att trots de ändringar av budgetförordningen som genomförts så ställer bestämmelserna för upphandlingar fortfarande till mycket besvär för mindre institutioner, särskilt när det gäller anbud för kontrakt på mindre summor. Parlamentet uppmanar kommissionen att under förberedelsestadiet för framtida ändringsförslag till budgetförordningen rådfråga generalsekreterarna och andra institutioners handläggare, så att deras intressen tillvaratas i det slutgiltiga förslaget.

40.

Europaparlamentet välkomnar det engagemang som generaldirektoratet för parlamentets ledning visat när det gäller att fortsätta förbättra ekonomiförvaltningen med hjälp av djupgående undersökningar av de olika aspekterna av budgetgenomförandet och tillhörande förfaranden. Parlamentet uppskattar i synnerhet det arbete som gjorts för att öka personalens kunskap om budgettransaktioner.

41.

Europaparlamentet påminner om den egna begäran, som först uttrycktes i ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2004, om att anställa en riskförvaltare med stor yrkeserfarenhet inom området, frihet att fatta oberoende beslut, omfattande kunskap om organisationens uppbyggnad och styrning, och auktoritet, eftersom personens åsikt skulle kunna påverka politiska eller administrativa beslut.

42.

Europaparlamentet anser det nödvändigt att riskförvaltaren ingår i en administrativ struktur som garanterar att dessa kriterier respekteras till fullo.

43.

Europaparlamentet betonar att säkerhet är ett mycket känsligt område för parlament i allmänhet, och i synnerhet för ett multinationellt parlament som syns mycket och ständigt får besök av statschefer från världens alla hörn. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att lämna en nulägesrapport om säkerhet till ansvarigt utskott. Parlamentet påminner i detta hänseende om betydelsen av tydliga förfaranden för kommunikation vid allvarliga säkerhetsöverträdelser inom parlamentet.

44.

Europaparlamentet påminner om presidiets beslut av den 29 november 2006 att godkänna den strategi för kontinuitet i verksamheten och krishantering som generalsekreteraren föreslagit, och betonar att det är absolut nödvändigt att tillämpa tydliga bestämmelser om befälsordning och krishanteringsstruktur för parlamentets administration, och förväntar sig att generaldirektoratet för parlamentets ledning gör sitt yttersta för att förverkliga detta.

45.

Europaparlamentet uttrycker oro över den ökade småbrottsligheten i parlamentets lokaler, som huvudsakligen består i stöld av personliga ägodelar såsom portföljer, bärbara datorer och mobiltelefoner. Parlamentet stöder administrationens insatser för att förbättra säkerheten i lokalerna.

46.

Europaparlamentet noterar att under 2005 införskaffade parlamentet till följd av en riskanalys och på en extern konsults inrådan sex kroppsskannrar. Efter att kroppsskannrarna införskaffats röstade parlamentet emot användningen av liknande skannrar på flygplatser, och därför uppmanar parlamentet generalsekreteraren att undersöka möjligheten att sälja dem. Parlamentet uppmanar förvaltningen att i framtiden informera ledamöterna och göra dem delaktiga i beslutsprocessen innan liknande inköp görs.

47.

Europaparlamentet noterar att 2007 var utredningsavdelningarna på generaldirektoraten för intern politik och extern politik operativa med en budget på 6 519 600 EUR, och konstaterar med tillfredsställelse att dessa avdelningar på ett allt bättre sätt uppfyller sin främsta uppgift, nämligen att assistera parlamentet i dess arbete. Parlamentet uppskattar utredningsavdelningarnas inställning att kvalitet är det viktigaste när det gäller extern expertis, och uppmanar dessa avdelningar att noga överväga vilken typ av kontrakt som innebär bäst rådgivning för utskottet i fråga.

48.

Europaparlamentet noterar att generaldirektoratet för kommunikation har en ständigt ökande efterfrågan inom området för audiovisuella projekt och genomförandet av besökscentret, som närmar sig slutskedet. Förberedelserna av det nya besökscentret medför långdragna och omfattande förfaranden, och har resulterat i 13 anbudsförfaranden samt 20 enskilda kontrakt.

49.

Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren att snarast tillsätta de nya tjänsterna i projektgruppen för besökscentret som planerats till 2009, så att besökscentret kan öppna för allmänheten i början av 2010.

50.

Europaparlamentet välkomnar det arbete som generaldirektoratet för kommunikation gjort för att förbereda lanseringen av webb-tv-projektet, som efter vissa svårigheter i den inledande anbudsfasen nu sänder en testversion. Parlamentet konstaterar att testfasen ägde rum under perioden september 2008 till mars 2009, och att en offentlig informationskampanj drogs igång i mars 2009 för att informera och engagera medborgarna. Parlamentet noterar de svårigheter som är kopplade till lanseringen av världens första webb-tv med mer än 20 språk.

51.

Europaparlamentet välkomnar den ökade insyn i parlamentets arbete som webb-tv ger, då utskottens sammanträden, utfrågningar och övriga verksamhet direktsänds via Internet, så att intresserade medborgare kan följa viktiga ämnen online.

52.

Europaparlamentet noterar presidiets enhälliga antagande av ”Strategi- och handlingsplan för 2009 års val till Europaparlamentet” den 22 oktober 2007, vars första genomförandefas inleddes 2008 och kommer att nå sin kulmen strax före valet till Europaparlamentet.

53.

Europaparlamentet välkomnar parlamentets ständigt ökande medverkan i Europas samhälls- och kulturliv, med följande evenemang som lanserades 2007, utöver de traditionella evenemangen: LUX-priset, Europaparlamentets journalistpris, medborgarpriset, Europeiska Karlpriset för ungdomar, Energy Globe-priset, Agora och Europeiska mediedagarna för ungdomar.

54.

Europaparlamentet noterar att användarna är nöjda med det nya audiovisuella centret i JAN-byggnaden i Bryssel, som inrättades mellan 2006 och 2008 för att erbjuda modern utrustning till medier och interna tjänster.

55.

Europaparlamentet välkomnar de förbättringar som gjorts inom förvaltningen av informationskontoren, vars ekonomiförvaltning i synnerhet verkar ha förbättrats, enligt den information som den interna revisorn gav under ansvarigt utskotts utfrågning som hölls den 20 januari 2009. Informationskontorens nya verksamhetsmål är mycket viktigt, eftersom det gör dem synligare och mer tillgängliga för medborgarna.

56.

Europaparlamentet beklagar att beslutsfattandet om viktiga tjänster på generaldirektoratet för kommunikation drog ut mycket på tiden, så att ledningstjänster stod tomma, vilket gav en extra arbetsbörda för de ledare som var i tjänst.

57.

Europaparlamentet uppskattar att generaldirektoratet för personal har infört ”Streamline”, som ökar effektiviteten betydligt och utan svårighet kan användas av all personal.

58.

Europaparlamentet välkomnar den granskning som generaldirektoratet för personal utfört, och uppmanar det att fortsätta sin granskning och att anta ett liknande förhållningssätt till kommissionens granskning, som leder till stora förbättringar av personaltilldelning och effektivitet.

59.

Europaparlamentet noterar att antagna övergångsbestämmelser som inför multiplikationsfaktorn (bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna) är så pass ogenomträngliga och rentav självmotsägande (16) att de gett upphov till varierande tolkningar mellan de olika institutionerna och ett flertal fall i domstolen. Parlamentet betonar hur viktigt det är att juridiska texter är tydliga och enkla, och yrkar på att övergångsperioden mellan den lönetabell som gällde till 2004 och den nya lönetabellen bör vara så kort som möjligt (i kommissionens förklarande dokument inför reformen antogs övergångsperioden upphöra år 2006), och inväntar spänt resultatet av analysen som ska utföras av den arbetsgrupp som generalsekreteraren satt ihop.

60.

Europaparlamentet påminner om att samtidigt som man var tvungen att utöka ekonomi- och budgetpersonalen betydligt på grund av den reviderade budgetförordningen, minskade institutionens möjligheter att locka till sig kvalificerad ekonomipersonal 2004 när tjänsteföreskrifterna förändrades drastiskt, bland annat genom en ansenlig minskning av lönenivåer och andra förmåner för nyrekryterade tjänstemän.

61.

Europaparlamentet konstaterar att åtminstone ett generaldirektorat i sin verksamhetsrapport framhåller nyttan av efterhandskontroller för att upptäcka felaktigheter eller brister för framtida justering. Parlamentet påpekar att inte alla generaldirektorat har någon efterhandskontrollant för närvarande.

62.

Europaparlamentet yrkar på att ett oberoende externt organ utvärderar effekterna av 2004 års reform av tjänsteföreskrifterna, analyserar reformens kostnader och vinster samt tar reda på eventuella oavsiktliga konsekvenser som drabbar driften av institutionerna. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att samtidigt beställa en undersökning om hur nöjd personalen är.

63.

Europaparlamentet tog del av den översikt över antalet ansökningar till lediga tjänster på nivå högre än enhetschefsnivå som generalsekreteraren tillhandahöll. Parlamentet känner oro inför det faktum att antalet kandidater till ett stort antal av dessa tjänster var begränsat (en eller två). Parlamentet efterlyser tillbörliga åtgärder som leder till en ökning av antalet interna kandidater till sådana tjänster.

64.

Europaparlamentet beklagar att man efter att ha köpt SDM-, WIC- och IP3-byggnaderna i Strasbourg upptäckte betydligt högre halter av asbest än vad den franska experten angett. Det har tagits ett beslut om att avlägsna asbesten, för att ge ett långsiktigt skydd för dem som arbetar i och besöker byggnaderna.

65.

Europaparlamentet uppmanar talmannen och generalsekreteraren att se till att asbestsaneringen sker i enlighet med ingripandeprotokollet och expertrapporterna som bifogats svaret på ansvarsfrihetsenkäten, och under ständig övervakning av experterna, för att garantera maximal säkerhet för alla som besöker eller arbetar i byggnaderna medan saneringen utförs.

66.

Europaparlamentet noterar att de slutgiltiga kostnadsberäkningarna för utbyggnaden av sportcentret i Bryssel kommer att fastställas när det nuvarande förhandlade förfarandet avslutas och uppmanar generalsekreteraren att meddela presidiet och budgetutskottet de slutgiltiga kostnadsberäkningarna innan det slutgiltiga beslutet att påbörja utbyggnaden fattas. Parlamentet konstaterar att det arbete som utförts så här långt varken ligger i ledamöternas eller de europeiska skattebetalarnas intresse.

67.

Europaparlamentet konstaterar med oro att generaldirektoratet för översättning uppger i sin verksamhetsrapport att uppförandekoden om flerspråkighet respekteras i endast 60 procent av fallen, och att detta misslyckande att följa uppförandekoden är oacceptabelt utbrett i vissa utskott. Parlamentet anser att alla avsteg från flerspråkigheten allvarligt skadar demokratin och ledamöternas möjligheter att utföra sitt uppdrag på ett normalt sätt och uppmanar generalsekreteraren att se till uppförandekoden tillämpas korrekt.

68.

Europaparlamentet stöder generalsekreterarens förslag att införa medvetandehöjande åtgärder bland användare av översättnings- och tolktjänster, som till exempel utskott, delegationer och politiska grupper, och anser att ett framtida förslag skulle kunna inkludera att användare virtuellt debiteras.

69.

Europaparlamentet noterar att presidiet antog en betydligt reviderad uppförandekod under dess sammanträde den 17 november 2008.

70.

Europaparlamentet välkomnar den insats som generaldirektoratet för översättning och generaldirektoratet för tolkning och konferenser gjort för att snabbt klara av den stora ökningen från elva officiella språk 2004 till 23 språk 2009.

71.

Europaparlamentet noterar att arbetsvillkoren för tolkar har försämrats under denna mandatperiod på grund av det ständigt ökande arbetstrycket och en övertolkning av bestämmelserna för tjänsteresor. Parlamentet uppmanar generaldirektoratet för tolkning och konferenser att undersöka saken för att öka tolkarnas motivation, och påpekar att dessa problem oftast berör dem som arbetar med de största språken, då deras tidsscheman är mycket pressade till följd av den stora efterfrågan på deras tjänster.

72.

Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren att tillhandahålla en översyn för 2007, och, om möjligt, för 2008, över sammanträden som ställdes in i ett så sent skede att tolkar och annan stödpersonal inte kunnat avbokas, inbegripet de totalkostnader som detta innebar och vem som fakturerats för dessa kostnader.

73.

Europaparlamentet noterar det arbete som utförts av arbetsgruppen för förenkling, och uppmanar generalsekreteraren att lämna en kort rapport om arbetsgruppens slutsatser till ansvarigt utskott. Utskottet bör uppmanas att komma med ett formellt yttrande innan man överväger att ändra de finansiella bestämmelserna.

74.

Europaparlamentet insisterar på att genomförandebestämmelserna för ledamotsstadgan ska vara tydliga och enkla att följa.

75.

Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren att inrätta en tjänst, som ska vara tillgänglig för alla ledamöter från juli 2009, som informerar dem om hur de bäst tillämpar den nya ledamotsstadgan samt vilka rättigheter respektive skyldigheter de har, och hur de ska hantera assistenternas kontrakt.

76.

Europaparlamentet anser att ledamöterna i sitt arbete borde ha rätt att använda det färdmedel som är bäst lämpat för deras arbetsschema i parlamentet, och som är snabbast och minst kostsamt för parlamentet.

77.

Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren att frigöra de ekonomiska och mänskliga resurser som krävs för ett snabbt genomförande av den nya assistentstadgan.

78.

Europaparlamentet yrkar på att ett oberoende organ granskar den sunda ekonomiförvaltningen samt undersöker hur pass effektiva kontrakten är med externa tjänsteföretag inom exempelvis it, säkerhet, barer, restauranger, matsalar, resekontor, rengöring, fastighetsunderhåll. Undersökningen bör särskilt inriktas på

79.

Europaparlamentet råder internrevisorn att ta med nämnda områden och frågor i beräkningen i den riskanalys som kommer att ligga till grund för dennes framtida arbetsprogram.

80.

Europaparlamentet påminner om att det enligt ansvarigt utskotts utfrågning av internrevisorn den 20 januari 2009 fanns stora problem inom parlamentets it-förvaltning 2007, vilket krävde viktiga förändringar av dess struktur, traditioner och förvaltning. Parlamentet anser att det är av yttersta vikt att snarast införa det som krävs för en modern it-förvaltning och planeringsverktyg, vilket skulle få parlamentets it-avdelning att närma sig Cobits it-standarder (Control objectives for information and related technology).

81.

Europaparlamentet betonar att detta mål kräver en djupgående analys av parlamentets behov och strategier, för att kunna sammanföra politiska krav och it-verktygen. Den allt mer digitaliserade globala miljön är ett faktum, och politisk inriktning bör vara en riktlinje och den bör stödjas av it-verktygen. Parlamentet anser att detta tillvägagångssätt endast är möjligt när strukturerna för it-förvaltning finns på plats, och uppmanar därför presidiet att fatta lämpliga beslut.

82.

Europaparlamentet uppskattar generalsekreterarens insats att, som ett svar på tidigare ansvarsfrihetsresolutioner och rapporter från revisionsrätten och internrevisorn, ha samlat in de nödvändiga verifikationerna för att kunna reglera praktiskt taget alla fordringar (99,9 procent av beloppen) för perioden 2004–2007. Den 13 december 2006 infördes en förenkling av fordringsförfarandet, som innebär att ledamöterna inte längre måste skicka in fakturor och kostnadsuppgifter från betalningsombud och tjänsteföretag, utan ska behålla dem och endast behöver skicka in kopior av ”intyg” på utgifter och fakturerade belopp från betalningsombud och tjänsteföretag.

83.

Europaparlamentet påminner om punkterna 59 och 61 i sin resolution om ansvarsfrihet för budgetåret 2006 (17) och uppmanar generalsekreteraren att ge de ledamöter som följt bestämmelserna för parlamentsledamöternas assistentstöd ett brev från administrationen som intygar det.

84.

Europaparlamentet välkomnar det åtagande som generalsekreteraren gjorde under det ansvariga utskottets offentliga utfrågning den 20 januari 2009 att i juli 2009 ge ledamöterna minst ett officiellt utbetalningsombud per medlemsstat. Ombuden anställs av parlamentet för att sköta kontrakt och allt som berör ledamöternas lokala assistenter. Parlamentet erinrar om de andra alternativen som nämns i genomförandebestämmelserna.

85.

Europaparlamentet uppmanar presidiet att garantera att lokala assistenter ges samma tillträde till parlamentets byggnader på de tre arbetsorterna.

86.

Europaparlamentet välkomnar att de politiska gruppernas räkenskaper och interna finansiella bestämmelser offentliggörs på parlamentets webbsida (18), men påpekar att de politiska gruppernas interna finansiella bestämmelser varierar mycket sinsemellan.

87.

Europaparlamentet noterar att anslagen under budgetpost 4 0 0 0 användes enligt följande 2007:

88.

Europaparlamentet påpekar att två politiska gruppers redovisningar fick ett uttalande med reservation från deras externa revisorer 2007.

89.

Europaparlamentet noterar att presidiet under sitt sammanträde den 7 juli 2008 beslöt att avsluta budgetåret 2007 för de politiska grupperna och utan diskussion

90.

Europaparlamentet noterar vidare att före detta ITS-gruppen, som upplöstes den 14 november 2007, lämnade sin redovisning till budgetkontrollutskottets ordförande den 4 november 2008 och bifogade ett intyg från en revisor som i) innehöll ett uttalande med reservation om tecken på bristfällig intern kontroll i form av utbetalning av lön till en anställd där det inte fanns något kontrakt som underlag, och ii) hänvisade till disciplinära åtgärder mot en tidigare anställd.

91.

Europaparlamentet noterar att ITS-gruppen i april 2008 återbetalade återstoden av sitt anslag till parlamentet, som uppgick till 317 310,23 EUR.

92.

Europaparlamentet noterar att när presidiet under sitt sammanträde den 7 juli 2008 beslöt att avsluta budgetåret 2007 för de politiska partierna, beslöt det även utan diskussion att godkänna de slutgiltiga rapporterna om genomförandet av respektive arbetsprogram och årsredovisningar från de politiska partier som får bidrag från parlamentets budget.

93.

Europaparlamentet noterar att anslagen under budgetpost 4 0 2 0 användes enligt följande 2007:

94.

Europaparlamentet påpekar att i samtliga rapporter intygade revisorerna utan förbehåll att de redovisningar som överlämnades följde bestämmelserna i förordning (EG) nr 2004/2003 (21) samt att de gav en sann bild av de politiska gruppernas situation vid avslutandet av budgetåret 2007. Parlamentets internrevisor gjorde dock en mer kritisk bedömning av huruvida relevanta bestämmelser följts.

95.

Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren att offentliggöra revisorernas rapporter om de politiska partier som får anslag och partiernas ekonomiska redovisningar på parlamentets webbplats.

96.

Europaparlamentet ber att dess ansvariga utskott ska informeras om uppföljningen av den rapport som internrevisorn publicerade i augusti 2007 om genomförandet av bestämmelserna för bidrag till politiska partier på europeisk nivå (som nämns i punkt 55 i 2006 års ansvarsfrihetsresolution av den 22 april 2008).

97.

Europaparlamentet noterar att, i likhet med 2005 och 2006, två partier (AEN och PDE) misslyckades att hålla sig till preliminär budget, och utanordnaren uppmanades att återkräva

98.

Europaparlamentet påminner om att presidiet under sitt sammanträde den 8 oktober 2008 noterade förslaget till uppförandekod för politiska partiers valkampanjer i samband med valet till Europaparlamentet.

99.

Europaparlamentet påminner om att ansökningar om ekonomiskt stöd till politiska stiftelser på europeisk nivå från parlamentets budget, i enlighet med förordning (EG) nr 1524/2007 (22), för första gången behandlades 2008, och uppmanar ansvarigt utskott att undersöka hur dessa medel använts när det beviljar ansvarsfrihet för budgetåret 2008.

100.

Europaparlamentet noterar att den frivilliga pensionsfonden våren 2008 hade 1 113 medlemmar, varav 478 aktiva parlamentsledamöter (61 procent av alla parlamentsledamöter), 493 pensionärer (varav 56 var anhöriga till avlidna ledamöter) och 142 ledamöter med uppskjuten pension.

101.

Europaparlamentet noterar att den 31 december 2007 motsvarade fondens tillgångar 214 887 336 EUR och att 2007 var avkastningen på investeringarna 1,2 procent.

102.

Europaparlamentet noterar att ASBL Pensionsfond som förvaltar ledamöternas frivilliga pensionsfond enligt oberoende revisor, som inte gav något uttalande med reservation, den 31 december 2007 hade ett försäkringstekniskt underskott på 30 917 229 EUR (2006 var underskottet 26 637 836 EUR).

103.

Europaparlamentet noterar även den externa revisorns förklaring att parlamentet bär det yttersta ansvaret för utbetalning av bidrag, enligt artikel 27 i Europaparlamentets ledamotsstadga, som lyder: ”De förvärvade rättigheterna skall till fullo kvarstå.”

104.

Europaparlamentet anser att denna tolkning inte överensstämmer helt med grundidén om den frivilliga pensionsfonden som en självstyrande enhet utanför institutionen. Parlamentet uppmanar den juridiska avdelningen att yttra sig innan den nya stadgan träder i kraft i frågan om huruvida det yttersta ekonomiska ansvaret för den frivilliga pensionsfonden ligger på fonden och dess medlemmar eller på parlamentet. De europeiska skattebetalarnas intresse bör särskilt beaktas.

105.

Europaparlamentet noterar att det finns en intention att förhandla om ett avtal mellan parlamentet och fonden. Parlamentet påpekar att det i det rådande ekonomiska läget under inga omständigheter kommer att anslå ytterligare medel ur budgeten för att täcka fondens underskott, vilket det gjort tidigare, och även att parlamentet bör ha full kontroll över fonden och dess investeringsstrategi, om det måste garantera pensionsrättigheterna.

106.

Europaparlamentet påminner om de slutsatser som drogs i den oberoende försäkringstekniska värdering (23) av den frivilliga pensionsfonden som parlamentet beställt, nämligen att i) kassaflödets intäkter var tillräckliga för att finansiera pensionsutbetalningarna fram till 2015 och sedan skulle det bli nödvändigt att börja realisera tillgångar för att kunna betala ut de innestående pensionerna, och att ii) om de antaganden som fondens försäkringstekniker gjort visar sig stämma, kommer fonden vid slutdatumet att ha ett överskott. Parlamentet noterar att generalsekreteraren beställt en uppdaterad försäkringsteknisk undersökning av situationen efter den senaste finans- och bankkrisen.

107.

Europaparlamentet välkomnar informationen att medlemmar av fonden nu betalar sin tredjedel med ett privat externt konto, som förespråkats i tidigare ansvarsfrihetsresolutioner, i stället för att parlamentets förvaltning automatiskt ska dra denna del från den allmänna kostnadsersättningen.

108.

Europaparlamentet noterar dock att när det gäller grundpensionen i enlighet med bilaga III till bestämmelser för kostnadsersättningar och andra ersättningar till Europaparlamentets ledamöter fortsätter berörda ledamöters bidrag att dras från den allmänna kostnadsersättningen.

109.

Europaparlamentet noterar att presidiet under sitt sammanträde den 22 oktober 2007 beslöt att inte följa europeiska ombudsmannens rekommendation (klagomål 655/2006/(SAB)ID) att parlamentet bör offentliggöra listan över medlemmar av den frivilliga pensionsfonden, trots att europeiska datatillsynsmannen är positivt inställd till detta. Parlamentet uppmanar presidiet att ompröva sin ståndpunkt och offentliggöra denna lista i enlighet med yttrandet från parlamentets egen rättstjänst och i linje med EU:s politik för öppenhet som innebär att man gör namnen på alla slutmottagare av EU-medel offentliga.

110.

Europaparlamentet påminner om att talmannen och generalsekreteraren den 27 november 2007 undertecknade ett avtal för miljöcertifiering av parlamentets byggnader samt att generalsekreteraren samtidigt påbörjade förfarandet för att parlamentet ska komma med på listan över organ som ingår i gemenskapens miljöledningsordning EMAS i Belgien, Frankrike och Luxemburg.

111.

Europaparlamentet påpekar att parlamentet nu har EMAS-certifiering (Environmental Management Scheme) för alla tre arbetsplatserna, och att det är den enda EU-institution som har godkända miljönormer.

112.

Europaparlamentet påpekar att presidiet den 18 juni 2007 satte som första och huvudsakliga mål för miljöförvaltningssystemet att minska koldioxidutsläppen med 30 procent till år 2020, i överensstämmelse med parlamentets beslut av den 24 april 2007 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2005.

113.

Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren att i god tid före nästa års ansvarsfrihetsförfarande informera det behöriga utskottet om all uppföljning som gjorts av rekommendationerna om miljöåtgärder i parlamentets resolution om ansvarsfrihet 2005, inklusive exakta uppgifter om vilka minskningar av koldioxidutsläpp som dessa åtgärder åstadkommit.

114.

Europaparlamentet noterar att 2007 löstes målet från 1982 avseende diskrepansen på 4 136 125 belgiska franc mellan likvida medel och redovisade medel. Även frågan om garantikontot vad beträffar förskottsförvaltaren och assisterande räkenskapsförare i tjänst vid tidpunkten kunde lösas därefter.

—

med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2007 (1),

—

med beaktande av Europeiska gemenskapernas slutliga årsredovisning för budgetåret 2007 – Volym I (C6-0417/2008) (2),

—

med beaktande av rådets årsrapport om internrevisioner som genomförts under 2007, riktad till den myndighet som beviljar ansvarsfrihet,

—

med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2007, samt de granskade institutionernas svar (3),

—

med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten i enlighet med artikel 248 i EG-fördraget (4),

—

med beaktande av artiklarna 272.10, 274, 275 och 276 i EG-fördraget,

—

med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (5), särskilt artiklarna 50, 86, 145, 146 och 147,

—

med beaktande av rådets beslut nr 190/2003 av rådets generalsekreterare/den höge representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken om ersättning för reseutgifter för rådsmedlemmarnas delegater (6),

—

med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (7),

—

med beaktande av artikel 71 i och bilaga V till arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A6-0150/2009), och av följande skäl:

A.

Rådet vägrar att tillhandahålla parlamentet sitt fullständiga dokument om budgetgenomförandet och sin fullständiga årliga verksamhetsrapport och har enbart överlämnat internrevisorns årliga verksamhetsrapport.

B.

Rådet vägrar att hålla något officiellt möte med parlamentet avseende sin ansvarsfrihet.

C.

I slutsatserna från Europeiska rådets möte i Köln den 3 och 4 juni 1999 angavs planer på att ge rådet operativa befogenheter inom området för en förstärkt gemensam europeisk säkerhets- och försvarspolitik (GESFP).

D.

I sitt beslut nr 190/2003 klargör rådet mycket tydligt att det använder anslagen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) i enlighet med bestämmelserna i budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget och särskilt att rådets generalsekreterare/den höge representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, biträdd av den ställföreträdande generalsekreteraren, ska vara fullt ut ansvarig för förvaltningen av de anslag som tas upp i avsnitt II i budgeten – rådets avsnitt – och ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de förvaltas väl. Han ska använda dessa anslag i enlighet med bestämmelserna i budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget.

E.

Genom rådets beslut 2004/582/Gusp av den 23 februari 2004 (8) inrättades en mekanism för att förvalta finansieringen av de gemensamma kostnaderna för Europeiska unionens operationer med militära eller försvarsmässiga konsekvenser, kallad Athena, och genom detta beslut och beslutet av företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, av den 28 april 2004 om privilegier och immunitet för Athena (9), inrättas en mekanism för att förvalta finansieringen av de gemensamma kostnaderna för Europeiska unionens operationer med militära eller försvarsmässiga konsekvenser, beviljas privilegier och immunitet till den och ges operativa befogenheter till rådet.

F.

Rådets beslut 2000/178/Gusp av den 28 februari 2000 om de regler som skall gälla för utstationerade militära nationella experter vid rådets generalsekretariat under den interimistiska perioden (10) och rådets beslut 2001/80/Gusp av den 22 januari 2001 om inrättande av Europeiska unionens militära stab (11) specificerar att utgifter till följd av utstationering av militära experter belastar rådets budget.

G.

Rådets årliga rapport till Europaparlamentet om de viktigaste aspekterna och de grundläggande vägvalen på Gusp-området, som överlämnades till parlamentet i enlighet med punkt 43 i det interinstitutionella avtalet, begränsas till en beskrivning av Gusp-verksamhet såsom gemensamma ståndpunkter, gemensamma åtgärder och genomförandebeslut.

1.

Europaparlamentet konstaterar att rådet under 2007 hade tillgång till åtagandebemyndiganden som uppgick till sammanlagt 650 miljoner EUR (2006: 626 miljoner EUR) och att utnyttjandegraden var 81,89 procent, vilket var lägre än 2006 (91,79 procent) och under genomsnittet för de övriga institutionerna (93,82 procent).

2.

Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt i resolutionen av den 25 april 2002 om ansvarsfrihet för budgetåret 2000 att ”[…] Europaparlamentet och rådet [har] tidigare inte granskat genomförandet av varandras avsnitt i budgeten. [Parlamentet] anser mot bakgrund av att utgifterna i allt högre grad är driftsutgifter, vilka finansieras från rådets administrativa budget, på områdena utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik samt rättsliga och inrikes frågor, att räckvidden för detta arrangemang bör tydliggöras i syfte att skilja på traditionella administrativa utgifter och driftsutgifter inom dessa nya politikområden” (12).

3.

Europaparlamentet tillbakavisar rådets antydan att det faktum att parlamentet och rådet tidigare inte granskat genomförandet av varandras avsnitt i budgeten var ett resultat av ”Gentlemen’s agreement”. Parlamentet anser att eftersom utgifterna i allt högre grad är driftsutgifter, borde rådets utgifter granskas på samma sätt som andra institutioners, såsom en del av ansvarsfrihetsförfarandet enligt artikel 276 i fördraget.

4.

Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt från punkt 3 i resolutionen av den 22 april 2008 om ansvarsfriheten för budgetåret 2006: ”Europaparlamentet beklagar att rådet, till skillnad från övriga institutioner, inte lämnar in en årlig verksamhetsrapport till parlamentet, med hänvisning till Gentlemen’s Agreement från 1970 […] och i avsaknad av ett motsvarande krav i budgetförordningen. Rådet uppmanas att åter överväga beslutet att inte offentliggöra och till parlamentet överlämna en verksamhetsrapport, i syfte att bli mer redovisningsskyldigt gentemot allmänheten och skattebetalarna” (13). Parlamentet påminner om att detta uttalande också är helt förenligt med punkterna 44 och 45 i dess resolution av den 19 februari 2008 om öppenhet i ekonomiska frågor (14). Parlamentet anmodar rådet att på nytt överväga sitt beslut att inte offentliggöra sin årliga verksamhetsrapport på sin webbplats.

5.

Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt från punkt 12 i resolutionen av den 24 april 2007 om ansvarsfriheten för budgetåret 2005: ”Europaparlamentet uppmanar till största möjliga öppenhet inom området för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP). Parlamentet uppmanar rådet att säkerställa att det i enlighet med punkt 42 i det interinstitutionella avtalet […] inte förekommer några driftsutgifter inom GUSP-området i rådets budget. Parlamentet förbehåller sig möjligheten att i förekommande fall vidta nödvändiga åtgärder i händelse av överträdelse av detta avtal” (15).

6.

Europaparlamentet begär att rådet anger den exakta arten på utgifterna, artikel för artikel, punkt för punkt, inom avdelning 3 (Utgifter på grund av särskilda uppgifter som institutionen utför), så att parlamentet kan kontrollera att inga av utgifterna är driftsutgifter, i enlighet med det interinstitutionella avtalet.

7.

Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt från punkt 58 i resolutionen av den 23 maj 2007 om rådets årliga rapport till Europaparlamentet om de viktigaste aspekterna och de grundläggande vägvalen på GUSP-området, inbegripet de finansiella konsekvenserna för Europeiska unionens allmänna budget 2005 (16): ”Europaparlamentet anser att en verklig bedömning av de finansiella effekterna av EU:s budget hittills har hindrats på grund av brist på förhandsinformation från rådets sida, […]. Parlamentet menar att undertecknandet av det nya interinstitutionella avtalet innebär att stunden har kommit att genomföra både bokstaven och andan i dessa bestämmelser vilka nu har formaliserats på ett tydligt sätt.”

8.

Europaparlamentet anser att planeringen, förberedelsen och kontrollen av en insats av Gusp-personal i rådets sekretariat är grundläggande delar av insatsen och att denna verksamhet genomförs som en del av en åtgärd eller insats, snarare än som en del av sekretariatets normala arbete inom rådet.

9.

Europaparlamentet är förvånat över att en väsentlig del (upp till 66 procent) av budgetpost 2 2 0 2 överfördes från tolkning vid Gusp/GESFP-resor. Parlamentet konstaterar att år 2006 var detta belopp 12 672 984 EUR och ber att få bli informerat om beloppet för samma budgetpost för 2007. Parlamentet begär att det inrättas en lämplig budgetpost för dessa ändamål för att åstadkomma bättre transparens.

10.

Europaparlamentet begär att få insyn i utgifterna för EU:s samordnare mot terrorism samt dennes utgifter.

11.

Europaparlamentet ber att rådet ska tillhandahålla en efterhandsutvärdering av enskilda insatser inom den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP).

12.

Europaparlamentet bekräftar den ståndpunkt det intog i punkt 47 i sin ovannämnda resolution av den 23 maj 2007: ”Europaparlamentet upprepar […] sin besvikelse över att rådet har begränsat sig till att endast informera parlamentet och redogöra för de GUSP-åtgärder som vidtagits under det föregående året, vilket även rådet själv angivit i förordet, i stället för att i början av varje år genomföra ett konkret samråd med parlamentet rörande de viktigaste aspekterna och de grundläggande valmöjligheterna inför det kommande året, inbegripet budgeteffekterna i enlighet med artikel 28 i EU-fördraget, och därefter rapportera till parlamentet om – och i det fallet hur – parlamentets bidrag har beaktats. Parlamentet betonar att detta förfarande de facto utgör en överträdelse av artikel 21.”

13.

Europaparlamentet noterar att rådet har antagit ett beslut för att förhindra kvarvarande betalningar kopplade till kompensationsdagar vid pensionering och för att inrätta ett obligatoriskt system som syftar till att senast 2009 fullständigt få slut på all återstående outtagen ledighet. Rådet uppmanas att respektera denna självpåtagna tidsfrist.

14.

Europaparlamentet välkomnar det faktum att ett nytt integrerat system för förvaltning och finansiell kontroll (SAP), som är i verksamhet sedan den 1 januari 2008, har utvecklats på interinstitutionell basis av rådet, revisionsrätten och domstolen. Detta innebär betydande budgetbesparingar och också effektivitetsvinster för de tre inblandade institutionerna.

15.

Europaparlamentet beklagar att rådet inte kunna fylla de lediga tjänsterna i sin avdelning för internrevision, enligt den årliga verksamhetsrapporten från rådets internrevisor.

16.

Europaparlamentet noterar det faktum att internrevisorn, enligt samma årliga verksamhetsrapport, rekommenderade att comptes hors budget (konton utanför budgeten) fullständigt skulle avskaffas. Rådet anmodas att fullständigt och omedelbart avskaffa alla sådana konton.

17.

Europaparlamentet begär att rådet ska lösa problemen avseende vérification des factures (fakturakontroll), såsom rådets internrevisor rekommenderat.

18.

Europaparlamentet anser att dess upprepade och hittills alltid tillbakavisade begäran om större insyn och intensivare parlamentarisk granskning av rådets utgifter i samband med Gusp och GESFP bör framhävas med budgetändringsförslag som syftar till att vissa relevanta budgetposter i rådets budget för 2010 förs till reserven.

19.

Europaparlamentet påminner om att det, i sin resolution av den 4 december 2008 om Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 8/2007 om administrativt samarbete i fråga om mervärdesskatt (17), uppmanade rådet att anta formella slutsatser om revisionsrättens iakttagelser. Parlamentet beklagar att rådet inte följt upp denna uppmaning. Rådet uppmanas att överlämna information till parlamentets behöriga utskott om orsakerna till varför det inte antagit formella slutsatser och om sin uppföljning av denna särskilda rapport.

20.

Europaparlamentet anmodar Europeiska revisionsrätten att i sin nästa årsrapport rikta särskild uppmärksamhet på rådets genomförande av budgeten.

21.

Europaparlamentet anger att orsakerna till uppskjutandet är följande:

22.

Europaparlamentet uppmanar rådets generalsekreterare/den höge representanten för Gusp att senast den 15 maj 2009 tillhandahålla parlamentets behöriga utskott heltäckande skriftliga svar på följande frågor:

23.

Europaparlamentet uppmanar rådets generalsekreterare/den höge representanten för Gusp att senast den 15 maj 2009 tillhandahålla parlamentets behöriga utskott följande:

—

med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2007 (1),

—

med beaktande av Europeiska gemenskapernas slutliga årsredovisning för budgetåret 2007 – Volym I (SEK(2008) 2359 – C6-0415/2008) (2),

—

med beaktande av kommissionens årsrapporter till Europaparlamentet och rådet om uppföljningen av besluten om ansvarsfrihet 2006 (KOM(2008) 629 och KOM(2008) 628) samt av de arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer dessa rapporter (SEK(2008) 2579 och SEK(2008) 2580),

—

med beaktande av kommissionens meddelande med titeln ”Sammanfattande rapport om kommissionens förvaltning 2007” (KOM(2008) 338),

—

med beaktande av kommissionens årsrapport om de internrevisioner som genomförts under 2007, riktad till den myndighet som beviljar ansvarsfrihet (KOM(2008) 499) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SEK(2008) 2361),

—

med beaktande av kommissionens rapport om medlemsstaternas svar på revisionsrättens årsrapport 2006 (KOM(2008) 112),

—

med beaktande av grönboken om det europeiska öppenhetsinitiativet som antogs av kommissionen den 3 maj 2006 (KOM(2006) 194),

—

med beaktande av revisionsrättens yttrande nr 2/2004 över en modell för ”samordnad granskning (single audit)” (samt ett förslag till ram för gemenskapens interna kontroll) (3),

—

med beaktande av kommissionens meddelande om en färdplan för en integrerad ram för intern kontroll (KOM(2005) 252),

—

med beaktande av kommissionens handlingsplan för en integrerad ram för intern kontroll (KOM(2006) 9), kommissionens lägesrapport till rådet, Europaparlamentet och Europeiska revisionsrätten om kommissionens handlingsplan för en integrerad ram för intern kontroll (KOM(2007) 86) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer rapporten (SEK(2007) 311),

—

med beaktande av den första resultattavlan för genomförandet av kommissionens handlingsplan för en integrerad ram för intern kontroll, offentliggjord den 19 juli 2006 (SEK(2006) 1009), i enlighet med parlamentets begäran i resolutionen som åtföljde beslutet om ansvarsfrihet för budgetåret 2004,

—

med beaktande av revisionsrättens yttrande nr 6/2007 över medlemsstaternas årliga sammanfattningar, medlemsstaternas nationella förklaringar och nationella revisionsorgans revisionsarbete rörande EU-medel (4),

—

med beaktande av kommissionens handlingsplan för att stärka kommissionens tillsynsfunktion vid delad förvaltning av strukturåtgärder (KOM(2008) 97),

—

med beaktande av meddelandet från kommissionens ledamöter Danuta Hübner och Vladimír Špidla till kommissionen med en lägesrapport om genomförandet av handlingsplanen för att stärka kommissionens tillsynsfunktion vid delad förvaltning av strukturåtgärder (SEK(2008) 2756) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer detta meddelande (SEK(2008) 2755),

—

med beaktande av kommissionens rapport till Europaparlamentet, rådet och Europeiska revisionsrätten om kommissionens handlingsplan för en integrerad ram för intern kontroll (KOM(2008) 110) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SEK(2008) 259),

—

med beaktande av revisionsrättens årsrapport om budgetgenomförandet för budgetåret 2007 samt institutionernas svar (5) och dess särskilda rapporter,

—

med beaktande av den revisionsförklaring om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten i enlighet med artikel 248 i EG-fördraget (6),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 december 2008 med titeln ”Mot en samsyn på begreppet acceptabel risk” (KOM(2008) 866) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer detta meddelande (SEK(2008) 3054),

—

med beaktande av rådets rekommendation av den 10 februari 2009 om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2007 (5587/2009 – C6-0055/2009),

—

med beaktande av rådets rekommendation av den 10 februari 2009 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2007 (5589/2009 – C6-0056/2009),

—

med beaktande av artiklarna 274, 275 och 276 i EG-fördraget samt artiklarna 179a och 180b i Euratomfördraget,

—

med beaktande av artikel 246 och följande artiklar om revisionsrätten i EG-fördraget,

—

med beaktande av internationella revisionsstandarder och internationella redovisningsstandarder, särskilt dem som avser den offentliga sektorn,

—

med beaktande av revisionsrättens internationella sakkunnighetsbedömning,

—

med beaktande av rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 av den 29 februari 1968 om fastställande av tjänsteföreskrifter för tjänstemännen i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkor för övriga anställda i dessa gemenskaper (7), särskilt avdelning V kapitel 3 om pensioner och invaliditetspension och bilaga XII om genomförandebestämmelserna i artikel 83a i tjänsteföreskrifterna,

—

med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (8), särskilt artiklarna 145, 146 och 147,

—

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram (9), särskilt artiklarna 14.2 och 14.3,

—

med beaktande av artikel 70 i och bilaga V till arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A6-0168/2009), och av följande skäl:

A.

Enligt artikel 274 i EG-fördraget åligger ansvaret för genomförandet av gemenskapsbudgeten kommissionen, som ska genomföra budgeten i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning i samarbete med medlemsstaterna.

B.

Kommissionen måste anstränga sig på alla sätt för att fullt ut stödja initiativ som syftar till att förbättra kvaliteten hos den ekonomiska förvaltningen för att erhålla en positiv revisionsförklaring (DAS, förkortning av det franska begreppet déclaration d’assurance) från Europeiska revisionsrätten.

C.

Enligt artikel 184 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 ska en översyn av denna förordning göras varje gång det visar sig nödvändigt och åtminstone vart tredje år. Denna tidsfrist löper ut den 1 januari 2010. I samma artikel fastslås att parlamentet om det så önskar kan begära att medlingsförfarandet tillämpas.

D.

Det verkar som om Europeiska gemenskapernas politiska makt över de gemenskapsbyråer som inte har genomförandeuppgifter, något som är en förutsättning för att deras budgetar ska konsolideras i gemenskapsbudgeten, utökas för varje år som går och deras plats i det politiska organisationsschemat för gemenskapens operativa strukturer blir allt svårare att skönja.

E.

Genomförandet av vissa av EU:s politikområden kännetecknas av ”delad förvaltning” av gemenskapsbudgeten mellan kommissionen och medlemsstaterna, vilket innebär att omkring 80 procent av gemenskapsutgifterna förvaltas av medlemsstaterna.

F.

I sin resolution av den 24 april 2007 (10) om ansvarsfrihet för budgetåret 2005 ansåg Europaparlamentet att varje medlemsstat måste kunna ta ansvar för de gemenskapsmedel som man tar emot, antingen genom en enda nationell förvaltningsförklaring eller genom flera förklaringar inom en nationell ram.

G.

I sin årsrapport om budgetåret 2007 underströk revisionsrätten i sin utvärdering av framstegen i införandet av en integrerad ram för intern kontroll att ”EU-utgifternas karaktär innebär att risken för fel är störst hos den slutliga stödmottagaren” (punkt 1.47).

H.

De årliga sammanfattningar av revisioner och förklaringar från medlemsstaterna som finns tillgängliga på området för delad förvaltning i enlighet med punkt 44 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (11) (nedan kallat det interinstitutionella avtalet) skulle vara ett första steg mot nationella förvaltningsförklaringar och skulle tveklöst bidra till att förbättra förvaltningen av gemenskapsbudgeten för att uppnå det gemensamma målet om att erhålla en positiv revisionsförklaring för EU:s utgifter som helhet.

I.

Begreppet godtagbar felfrekvens (acceptabel risk för fel) infördes på EU-nivå av revisionsrätten i dess yttrande nr 2/2004 över en modell för ”samordnad granskning (single audit)” (12) och revisionsrätten har förklarat att ”alla kontrollsystem är en avvägning mellan å ena sidan kostnaden för att genomföra kontroller med den frekvens som fastställts, och å andra sidan den nytta dessa förfaranden innebär. Inom gemenskapen handlar nyttan om att minska risken för att medel slösas bort, och att hålla risken för felaktigheter på en godtagbar nivå”.

J.

I sin årsrapport 2007 ansåg revisionsrätten att ”kontrollkostnaderna är en viktig fråga, både för EU:s budget och för medlemsstaterna” och att ”balansen mellan kostnad och kvarstående risk när det gäller vissa utgiftsområden är av sådan betydelse att den bör godkännas på politisk nivå (det vill säga av budgetmyndigheten/den myndighet som beviljar ansvarsfrihet) i unionsmedborgarnas namn” (punkt 1.52 b och 1.52 c) och i punkt 2.42 c rekommenderade revisionsrätten att man skulle gå vidare med utvecklingen av begreppet tolererbar risk.

K.

I punkt 5 i slutsatserna från Ekofinrådets sammanträde den 8 november 2005 anges det att det att det är mycket viktigt att införa en integrerad ram för internkontroll och att förenkla lagstiftningen för kontrollerna och rådet uppmanade ”kommissionen att bedöma kostnaden för kontroller per utgiftsområde”.

L.

Rådets slovenska ordförandeskap ansåg i juni 2008 att det i linje med rådets slutsatser 2005 borde upprättas ett avtal mellan Europaparlamentet och rådet om de kvarstående risker som kan godtas i de underliggande transaktionerna, med hänsyn till kostnader och fördelar med kontroller inom ramen för olika politikområden och motsvarande utgiftsbelopp (13).

M.

Om det emellertid krävs en dialog mellan den externa revisorn (revisionsrätten) och det granskade organet (kommissionen) är det tveklöst upp till den externa revisorn att, i enlighet med de internationella revisionsstandarder som bör utgöra den övergripande ramen för budgetkontroll, bedöma de risker som får ligga till grund för valet av revisionsförfaranden.

N.

Dessutom beror kostnaderna för en kontroll inte bara på den godtagbara felfrekvensen utan även på komplexiteten i den granskade organisationen och kvaliteten på dess interna kontroll.

O.

I enlighet med internationella revisionsstandarder ska den externa revisorn välja lämpliga metoder för att välja ut de delar som ska kontrolleras för att inhämta revisionsbevis som gör det möjligt att uppnå målen med revisionen. Vilken metod som väljs beror på omständigheterna, men framför allt på revisionsrisken och effektivitetsmålet för kontrollerna. Den externa revisorn ska se till att de metoder som används ger revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att uppnå verifieringsmålen.

P.

I den nya generationens program har generaldirektoratet för utbildning och kultur harmoniserat handlingsprogrammen, särskilt genom att ha infört konceptet med en enda internrevision. Europaparlamentet anser i detta sammanhang att medlemsstaternas förhands- och efterhandsgranskningar utgör nya inslag i övervakningen och kontrollen av systemen.

Q.

Det årliga förfarandet för att bevilja ansvarsfrihet ger parlamentet möjlighet att få direktkontakt med dem som har det främsta ansvaret för denna förvaltning och att mot bakgrund av resultaten av revisionsrättens granskning säkerställa en bättre förvaltning av EU:s utgifter för medborgarna och därmed skapa ett bättre beslutsunderlag.

R.

I artikel 83 i förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 fastslås att pensionsbetalningar ska ske från budgeten och att medlemsstaterna kollektivt garanterar dessa betalningar enligt en fördelningsnyckel som bestäms av finansieringen av dessa utgifter. De anställda betalar 10,25 procent av sin lön till den allmänna budgeten för att delta i finansieringen av pensionssystemet.

S.

I artikel 83 i förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 införs en kollektiv garanti från medlemsstaternas sida, vilket innebär att denna garanti kan inträda om en eller flera medlemsstater fallerar men detta betyder inte att gemenskaperna inte har en fordran gentemot de medlemsstater som ingått detta åtagande.

T.

2007 var det första året för genomförandet av instrumentet för utvecklingssamarbete.

U.

År 2007 var Europeiska året för lika möjligheter för alla, vilket riktade särskild uppmärksamhet på de olika former av diskriminering som kvinnor ofta möter.

V.

På grund av den bestående bristen på jämställdhet mellan män och kvinnor har användningen av budgetmedel olika effekter på dessa.

W.

Under nästa budgetförfarande bör rådet ta hänsyn till resultatet av och rekommendationerna i beslutet om ansvarsfrihet 2007 och stödja de reformförslag som syftar till att stärka medlemsstaternas ansvar i syfte att slutligt lösa de problem som revisionsrätten har påpekat i flera år.

X.

Kommissionen, rådet och parlamentet bör i samarbete med revisionsrätten fastställa som ett gemensamt mål att erhålla en positiv revisionsförklaring.

1.

Europaparlamentet välkomnar de ytterligare framsteg som kommissionen och vissa av medlemsstaterna gjort mot en effektivare användning av gemenskapsmedel och den förbättrade övergripande kontrollen, vilket revisionsrätten påpekar i sin revisionsförklaring (DAS).

2.

Europaparlamentet välkomnar de avsevärda framsteg som kommissionens forskningsansvariga enheter gjort i förvaltningen av det sjunde ramprogrammet jämfört med tidigare ramprogram. Parlamentet erinrar om att förvaltningen av utgifterna inom den gemensamma jordbrukspolitiken har förbättrats ytterligare, särskilt tack vare det integrerade administrations- och kontrollsystemet (IACS). Parlamentet beklagar djupt att Grekland år 2007 fortfarande inte uppfyller sitt åtagande att införa IACS.

3.

Europaparlamentet noterar att 2007 var det första året då fleråriga program från perioden 2000–2006 avslutades och att mycket medel återvanns.

4.

Europaparlamentet noterar avsevärda förbättringar för den ekonomiska förvaltningen inom forskning och teknisk utveckling, där felfrekvensen minskat med mer än 50 procent under tre år. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sina förenklingssträvanden så att slutmottagarnas utnyttjande av programmen kan förbättras.

5.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens ansträngningar när det gäller medel kopplade till sammanhållningspolitiken vid genomförandet av handlingsplanen för att stärka kommissionens tillsynsfunktion vid delad förvaltning av strukturåtgärder som antogs inom ramen för ansvarsfriheten för 2006. Parlamentet hoppas att de första resultaten av denna handlingsplan och förenklingssträvanden kommer att synas i revisionsrättens årsrapport för 2008.

6.

Europaparlamentet är fortsatt oroat över bristen på gemenskapskapacitet för krishantering. Parlamentet anser att EU förlorar i politisk ledning, synlighet och ansvarsskyldighet när man utnyttjar internationella förvaltningsfonder som hade kunnat förvaltas av kommissionen om den respekterat ansvarsfrihetsbetänkandena 2005 och 2006 och byggt upp sitt eget efterkrisinstrument. Parlamentet är djupt oroat över bristen på kontroll av gemenskapsmedel som används av vissa FN-organ och dessas ovilja att göra uppföljningar av bedrägerifall där gemenskapsmedel är inblandade.

7.

Europaparlamentet noterar förbättringar i enskilda delar av revisionsförklaringen, men beklagar att revisionsförklaringen i revisionsrättens årsrapport 2007 för fjortonde året i rad innehåller ett uttalande med reservationer om lagligheten och korrektheten i de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna. Parlamentet konstaterar att revisionsrätten anser att utbetalningarna inom en rad utgiftsområden (jordbruk och naturresurser, sammanhållning, forskning, energi och transporter, bistånd till tredjeland, utvecklingssamarbete och utvidgning, utbildning och medborgarskap) fortfarande innehåller väsentliga fel, om än i olika grad.

8.

Europaparlamentet välkomnar att revisionsrättens rapport visar att det inte finns några betydande fel i inkomster, administrativa utgifter, utgifter på området ekonomi och finans eller utgifter inom ramen för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ).

9.

Europaparlamentet konstaterar att situationen har förbättrats, särskilt i fråga om kontrollsystemen, men att detta inte är tillräckligt och att det går alltför långsamt.

10.

Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens förklaring om att Europeiska gemenskapernas årsredovisning i allt väsentligt ger en rättvisande bild av gemenskapernas finansiella ställning per den 31 december 2007 och av resultaten av transaktioner och kassaflöden för året (kapitel 1 punkt VII i revisionsförklaringen). Parlamentet uppmanar dock kommissionen uppmanas dock att fästa vederbörlig uppmärksamhet vid de kommentarer som revisionsrätten redovisat i syfte att förbättra fullständigheten och korrektheten i de grundläggande redovisningsuppgifterna.

11.

Europaparlamentet anser att det är onormalt att det uppges ett negativt eget kapital på 58 600 000 000 EUR i årsredovisningen och undrar om de belopp som ska inkrävas från medlemsstaterna inte borde redovisas som tillgångar eftersom de cirka 33 500 000 000 EUR för personalens pensioner är ett klart åtagande. Parlamentet efterlyser ytterligare specificeringar av noterna till de övriga belopp på totalt 27 900 000 000 EUR som kan inkrävas från medlemsstaterna. Parlamentet noterar förklaringarna från kommissionens räkenskapsförare enligt vilka man tillämpar internationella redovisningsstandarder för den offentliga sektorn. Parlamentet föreslår en studie av möjligheten att inrätta en gemenskapsfond för pensioner så att de finansiella åtagandena för personalen läggs utanför budgeten.

12.

Europaparlamentet förstår inte varför de tillgångar som Europeiska gemenskaperna har fått in i samband med Galileo-programmet inte redovisas i årsredovisningen. Enligt revisionsrättens rapport undertecknades ett avtal i slutet av 2007 mellan Europeiska rymdorganisationen, det gemensamma företaget Galileo och tillsynsmyndigheten för det europeiska GNSS-systemet (globalt system för satellitnavigering), som inrättades 2004 med uppdrag att överta verksamheten från det gamla gemensamma företaget Galileo den 1 januari 2007. Parlamentet uppmanar kommissionen i detta sammanhang att lägga fram ett förslag för de stora europeiska projekten (Galileo och TEN) som kräver en finansiering som inte ryms inom budgetramen och för kontrollen av dessa.

13.

Europaparlamentet begär att det undersöks vilka möjligheter det finns att i årsredovisningarna göra avsättningar för stora underhålls- eller renoveringsarbeten för Europeiska gemenskapernas fastighetsbestånd, eftersom det inte görs några avskrivningar av fastigheter i specifika poster där de viktigaste komponenterna i de fasta anläggningstillgångarna som ska bytas ut med jämna mellanrum framgår. Parlamentet anser att avsättningar för stora underhålls- eller renoveringsarbeten bör utgå från de fleråriga underhållsprogrammen som har till syfte att hålla fastigheterna i gott funktionellt skick utan att förlänga deras livslängd.

14.

Europaparlamentet begär att det när det saknas kapitalförbindelser bör göras en noggrann kontroll av att Europeiska gemenskapernas politiska inflytande i de organ som ingår i området för konsolideringen av räkenskaperna är förenligt med de villkor som anges i de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn.

15.

Europaparlamentet uttrycker oro och tvivel kring möjligheten att utse högre tjänstemän ”utanför kategori”, såvida detta inte uttryckligen nämns i tjänsteförteckningen, under alla omständigheter i det sista steget av AD 16, och uppmanar kommissionen att klarlägga möjligheterna enligt tjänsteföreskrifterna i ljuset av denna specifika budgetposition.

16.

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att det inte finns några väsentliga fel inom de områden där kommissionen har genomfört ändamålsenliga kontroll- och övervakningssystem (inkomster, åtaganden och betalningar när det gäller administrativa och andra utgifter samt ekonomi och finans) när det gäller lagligheten och korrektheten i de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna (kapitel 1 punkt IX i revisionsförklaringen).

17.

Europaparlamentet beklagar emellertid att revisionsrätten i fråga om mycket viktiga områden inom förvaltningen av gemenskapsbudgeten (jordbruksutgifter utom EGFJ, sammanhållning, forskning, energi och transport, externa åtgärder, utbildning och kultur) än en gång konstaterar att komplexa eller oklara rättsliga krav både medför ett stort antal fel hos den slutliga stödmottagaren och påverkar effektiviteten i övervaknings- och kontrollsystemet, och beklagar att denna komplexitet bidrar till att revisionsrätten inte kan avge en positiv revisionsförklaring (kapitel 1 punkterna X och XI i revisionsförklaringen). Parlamentet uppmanar därför kommissionen att göra en analys för att ta reda på problemens omfattning och hur de ska kunna lösas. Parlamentet betonar i detta sammanhang att bestämmelserna och regelverken som ligger till grund för räkenskaperna måste förenklas för att man ska kunna uppnå en positiv revisionsförklaring.

18.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att framför allt förstärka sin övervakning av de kontroller som delegerats till medlemsstaterna och att utfärda tydliga riktlinjer för att förhindra, identifiera och korrigera felaktigheter och kräver att kommissionen, när medlemsstaternas kontrollsystem är ineffektiva, vidtar alla åtgärder för att förmå medlemsstaterna att respektera sina förpliktelser och göra nödvändiga förbättringar, särskilt genom att ställa in betalningar och verkställa finansiella korrigeringar.

19.

Europaparlamentet noterar att revisionsrätten konstaterar att jämfört med början av föregående programplaneringsperiod har utnyttjandet av åtaganden förbättrats tydligt under 2007, som är det första året av den nya programplaneringsperioden 2007–2013.

20.

Europaparlamentet anser emellertid att kommissionen när det gäller den delade eller decentraliserade förvaltningen fullt ut bör tillämpa förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 och ta sitt slutgiltiga ansvar i genomförandet av budgeten. Parlamentet betonar vikten av att göra finansiella korrigeringar så snart det upptäcks oriktigheter som inte har korrigerats av medlemsstaterna, och att inte vänta till slutet av den fleråriga perioden.

21.

Europaparlamentet noterar med oro svårigheterna att återvinna gemenskapsmedel som har betalats ut oriktigt och den dåliga kvaliteten på de ibland motstridiga och ofullständiga uppgifterna om de korrigeringsmekanismer som används på medlemsstatsnivå i fråga om sammanhållningspolitiken. När det gäller jordbruket ifrågasätter revisionsrätten dessutom tillförlitligheten i den information som lämnats (punkterna 3.26 och 5.44 i årsrapporten 2007).

22.

Europaparlamentet påpekar också att det är mycket viktigt att fatta beslut och vidta slutgiltiga korrigerande åtgärder för att utesluta utgifter som inte har verkställts i enlighet med gemenskapslagstiftningen ur gemenskapsfinansieringen och upprepar sitt krav på att det måste anges exakt vilken budgetrubrik och vilket år som de enskilda återvinningarna avser, i likhet med vad som görs för jordbruket och naturresurserna.

23.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra effektiviteten i de fleråriga återvinningssystemen, inbegripet på medlemsstatsnivå, och att konsolidera uppgifterna om återvinningar och finansiella korrigeringar, särskilt när det gäller strukturfonderna, för att få fram tillförlitliga och jämförbara siffror för de olika politikområdena och villkoren för att förvalta medlen. Parlamentet uppmanar kommissionen att rapportera till parlamentet i noterna till årsredovisningarna så att en helhetsbild kan ges.

24.

Europaparlamentet kräver med hänsyn till att problemen med återvinningar kvarstår att systemet utvärderas.

25.

Europaparlamentet ger kommissionen sitt fulla stöd i dess stränga tillämpning av lagstiftningen om uppskjutande av betalningar och välkomnar de åtgärder som har vidtagits för att inga överföringar ska ske så länge kommissionen inte har fått absoluta garantier i fråga om tillförlitligheten i förvaltnings- och kontrollsystemet hos den medlemsstat som tar emot medlen i fråga.

26.

Europaparlamentet välkomnar att medlemsstaternas årliga sammanfattningar av revisioner blir tillgängliga från och med 2008, liksom den utvärdering och de förklaringar som läggs fram i de årliga verksamhetsrapporterna 2007 från de generaldirektorat som berörs av strukturfonderna, och uppmanar kommissionen att vidta åtgärder så att dessa årliga sammanfattningar kan offentliggöras tillsammans med kommissionens svar. Parlamentet anser att medlemsstaternas årliga sammanfattningar är offentliga dokument och att de därför också bör översändas till parlamentets ansvariga utskott i samband med ansvarsfrihetsförfarandet.

27.

Europaparlamentet konstaterar dock med oro att revisionsrätten anser att dessa sammanfattningar ännu inte ger en tillförlitlig bedömning av funktionen hos och effektiviteten i kontrollsystemen, eftersom de har utformats på så skilda sätt och inte innebär något mervärde. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens reviderade vägledning som syftar till att höja kvaliteten i de årliga sammanfattningarna för 2008 och uppmanar kommissionen att ytterligare förbättra riktlinjerna till medlemsstaterna om hur de årliga sammanfattningarna ska utformas. Parlamentet anser att riktiga årliga sammanfattningar kommer att minska antalet revisioner på plats.

28.

I detta sammanhang begär Europaparlamentet att kommissionen analyserar de sammanfattningar som mottas 2009 i syfte att optimera deras mervärde när det gäller de garantier som ges för hur medlemsstaternas interna kontrollsystem fungerar. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att i den årliga rapport som föreskrivs i artikel 86.4 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 inkludera en analys av de årliga sammanfattningar som medlemsstaterna lämnat, och samtidigt tar bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning som riktmärken.

29.

Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte har följt parlamentets begäran i resolutionen av den 22 april 2008 om ansvarsfrihet för budgetåret 2006 (14) om att kommissionen skulle utarbeta och till parlamentet och rådet översända ett särskilt dokument med en analys av styrkorna och svagheterna i varje medlemsstats nationella system på grundval av de mottagna årliga sammanfattningarna i fråga om administration och kontroll av gemenskapsmedlen samt resultatet av genomförda revisioner. Parlamentet beklagar dessutom att man ännu inte fått de detaljerade uppgifterna från kommissionen om utvärderingen och den jämförande analysen av de första årliga sammanfattningarna. Parlamentet anser att det är ytterst viktigt att fastställa kvaliteten på dessa årliga sammanfattningar så att processen kan uppvärderas, särskilt genom att identifiera gemensamma problem, möjliga lösningar och bästa metoder.

30.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet lägga fram en kvalitativ och kvantitativ utvärdering av de årliga sammanfattningarna i verksamhetsrapporterna och att göra denna information tillgänglig för alla berörda parter och till allmänheten under ansvarsfrihetsförfarandet. Parlamentet förväntar sig att få dessa utvärderingar före september 2009 och begär att denna analys av nationella sammanfattningar, förutom att den officiellt bör läggas fram inför parlamentet varje år, också bör översändas till alla nationella parlamentsutskott som ansvarar för offentliga finanser.

31.

Kommissionen uppmanas att efter tre år utföra en fullständig utvärdering, med en analys av det mervärde som de årliga sammanfattningarna innebär för en sund ekonomisk förvaltning av EU-medel i medlemsstaterna, samt av graden av oberoende hos de berörda revisorerna.

32.

Europaparlamentet anser att de årliga sammanfattningar som medlemsstaterna ska utarbeta varje år tillsammans med en översikt över tillgängliga revisioner och redovisningar i enlighet med artikel 44 i det interinstitutionella avtalet bör utgöra ett första steg mot nationella förvaltningsförklaringar i samtliga medlemsstater. Parlamentet uppmanar kommissionen att förklara vad man gjort i detta hänseende med beaktande av tidigare ansvarsfrihetsresolutioner och att genast vidta alla nödvändiga åtgärder för att uppgradera de årliga sammanfattningarna så att de får samma politiska tyngd som de nationella förvaltningsförklaringarna. Parlamentet anser att kommissionen bör utnyttja sin initiativrätt vad avser lagstiftning för att föreslå ett rådsbeslut om att göra nationella förklaringar obligatoriska.

33.

Europaparlamentet välkomnar att några medlemsstater (Danmark, Nederländerna, Sverige och Storbritannien) har tagit initiativ till att anta en nationell förklaring om förvaltningen av gemenskapsmedel, men beklagar att majoriteten av de övriga medlemsstaterna trots detta initiativ motsätter sig införandet av en sådan förklaring och beklagar djupt att Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Tyskland, Estland, Irland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Cypern, Lettland, Litauen, Luxemburg, Ungern, Malta, Österrike, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Slovakien och Finland ännu inte vidtar några åtgärder för att utveckla ett effektivt system för nationella förklaringar.

34.

Europaparlamentet begär i enlighet med artikel 248.3 i EG-fördraget att samarbetet mellan de nationella revisionsorganen och revisionsrätten betonas när det gäller kontrollen av den delade förvaltningen och föreslår att det bör undersökas om nationella revisionsorgan, i egenskap av oberoende externa revisorer och med respekt för internationella revisionsstandarder, kan utfärda nationella revisionsintyg om förvaltningen av gemenskapsmedel som sedan bör översändas till medlemsstaternas regeringar för att läggas fram under ansvarsfrihetsförfarandet enligt ett ändamålsenligt interinstitutionellt förfarande som bör införas.

35.

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse de framsteg som har gjorts i genomförandet av handlingsplanen, att majoriteten av åtgärderna har vidtagits och att de flesta brister som tas upp i handlingsplanen har åtgärdats.

36.

Europaparlamentet uttrycker sin oro över revisionsrättens upprepade kritik av den bristande kvaliteten på kontrollerna i medlemsstaterna och noterar bekymrat klagomålen från mottagare och nationella kontrollinstanser om antalet kontroller och om avgifterna.

37.

Europaparlamentet noterar även med oro mottagarnas kritik av antalet manualer, handböcker, arbetsdokument och deltaganderegler som ska tillämpas på stöd och begär att dessa dokument konsolideras och att en diskussion bör föras med parlamentet för att förenkla dessa tillämpningsföreskrifter.

38.

Europaparlamentet betonar att kontrollsystemen är ett uttryck för komplexiteten i regler och föreskrifter för de olika, ofta överlappande nivåerna. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att påskynda förenklingsarbetet samtidigt som parlamentet hålls underrättat och uppmanar medlemsstaterna och regionerna att göra samma ansträngningar.

39.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över villkoren för att använda den schablonmässiga beräkningsmetoden för att skapa större tillförlitlighet för mottagarna och anser att det är oacceptabelt att i efterhand ifrågasätta valen av schablonbelopp.

40.

Europaparlamentet beklagar att genomförandet av åtgärd 4 i handlingsplanen för en integrerad ram för intern kontroll, som gäller införandet av ett interinstitutionellt initiativ om de grundprinciper som ska beaktas i fråga om acceptabla risker i underliggande transaktioner, kommer att försenas.

41.

Europaparlamentet påminner också om vikten i detta sammanhang av att genomföra åtgärd 10 i handlingsplanen som syftar till att göra en ”analys av kostnaderna för kontrollerna”, med tanke på behovet ”att uppnå en lämplig balans mellan kostnaderna för och nyttan med kontroller”.

42.

Europaparlamentet förväntar sig också att generaldirektoratens årliga verksamhetsrapporter återigen kommer att innehålla uppgifter om kvaliteten på kontrollerna i medlemsstaterna och om deras förbättringar och kräver att kommissionen ska klassificera samtliga utbetalande och attesterande organ.

43.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet lägga fram utvärderingar av det integrerade interna kontrollsystemet och kräver att de årliga verksamhetsrapporterna och den sammanfattande rapporten på ett ännu bättre sätt omfattar kommissionens tjänsteavdelningars och medlemsstaternas system för den delade förvaltningen, särskilt när det gäller den tekniska kvaliteten och de etiska övervägandena, t.ex. i fråga om de nationella revisionsmyndigheternas oberoende.

44.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en mer fullständig och uttömmande utvärdering av kostnaderna för de resurser som läggs på kontrollsystem per utgiftsområde och att göra detta för samtliga av EU:s utgiftsområden, precis som parlamentet har begärt i sina resolutioner om beviljande av ansvarsfrihet under föregående år, och med tanke på begreppet ”att uppnå resultat”.

45.

Europaparlamentet uppmanar även kommissionen att på grundval av de mottagna årliga sammanfattningarna göra en analys av styrkor och svagheter hos de nationella systemen i varje medlemsstat i fråga om förvaltning och kontroll av gemenskapsmedel tillsammans med en beräkning av kostnaderna för de nationella systemen för kontroll av gemenskapsmedel. Parlamentet påminner kommissionen om sitt åtagande att höja kvaliteten på medlemsstaternas årliga sammanfattningar så att de blir användbara instrument för att minska risken för fel under kommande år. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppfylla sina åtaganden i detta hänseende.

46.

Europaparlamentet anser att denna jämförande analys bör överlämnas till parlamentet, rådet och revisionsrätten i slutet av 2009 eller i början av 2010 och att den bör ligga till grund för en interinstitutionell dialog om den godtagbara felfrekvensen.

47.

Europaparlamentet konstaterar att även om begreppet tolererbar risknivå (acceptabel risk för fel) är grundläggande för den integrerade ramen för intern kontroll som revisionsrätten måste beakta när den utfärdar sin revisionsförklaring i enlighet med revisionsrättens yttrande nr 4/2006 över förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (15), har det ännu inte definierats hur denna tolererbara risknivå ska fastställas.

48.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande av den 16 december 2008”Mot en samsyn på begreppet acceptabel risk” som en gemensam solid metodologisk grund för den ekonomiska analysen av den tolererbara risknivån och förväntar sig att kommissionen slutför detta arbete när den utformar sitt förslag om den tolererbara risknivån per budgetområde. Parlamentet erkänner i detta sammanhang att detta meddelande är viktigt som första utgångspunkt för att ur en strikt ekonomisk synvinkel diskutera den tolererbara risknivån för två av EU:s utgiftsområden, nämligen strukturfonderna och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). Parlamentet begär emellertid att denna dialog mellan den externa revisorn och det granskade organet bedrivs i enlighet med de internationella revisionsstandarderna, som innebär att det är den externa revisorn som ska välja revisionsmetoder på grundval av sin riskbedömning.

49.

Europaparlamentet beklagar att kommissionen i sitt meddelande förklarar att den har svårigheter med att få in tillräckligt tillförlitliga uppgifter från medlemsstaterna och anser att denna bedömning skadar EU:s framtoning.

50.

Europaparlamentet tvivlar på tillförlitligheten i uppgifterna som medlemsstaterna lämnar och uppmanar kommissionen att samla in sifferuppgifter på nytt, med tekniskt stöd från revisionsrätten, och att göra en fördjupad analys så snart som effekterna av bestämmelserna för perioden 2007–2013 blir synliga och att översända denna analys till parlamentet och rådet före utgången av 2011.

51.

Europaparlamentet anser att det är ytterst viktigt och samtidigt mycket komplicerat att fastställa en tolererbar risknivå och att denna nivå bör hänga nära samman med en fördjupad undersökning av kostnadseffektiviteten i kommissionens och medlemsstaternas kontrollsystem för vart och ett av gemenskapens utgiftsområden.

52.

Med tanke på hur viktigt det är att fortsätta att analysera kostnader och fördelar av kontroller uppmanar Europaparlamentet kommissionen att med tekniskt stöd från revisionsrätten göra en fördjupad analys av områdena för forskning, yttre förbindelser och administrativa utgifter och att leverera en rapport om detta före utgången av 2010.

53.

Europaparlamentet anser att beloppet för de EU-medel som går förlorade på grund av felaktigheter också bör beaktas när en godtagbar felfrekvens fastställs.

54.

Europaparlamentet anser att det behövs konkreta förslag om hur förvaltningen och kontrollen av gemenskapsmedlen kan förbättras och rentav harmoniseras i vissa fall och föreslår att parlamentet vid nästa budgetförfarande ger kommissionen de resurser som krävs för att genomföra en undersökning.

55.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål överlämna sina förslag till hur målet om en positiv revisionsförklaring ska kunna uppnås.

56.

Europaparlamentet påminner om kommissionens beslut att börja med ett frivilligt register för lobbyister och utvärdera systemet efter ett år. Parlamentet känner till den rättsliga grunden för ett obligatoriskt register i Lissabonfördraget. Parlamentet erinrar om att dess befintliga register redan är obligatoriskt och att ett eventuellt gemensamt register i praktiken skulle bli obligatoriskt, eftersom registrering i båda fallen är en förutsättning för att få tillträde till parlamentet.

57.

Europaparlamentet beklagar att dess begäran om en ny uppförandekod för ledamöter av kommissionen, vilken skulle förbättra och tydligare definiera deras individuella och kollektiva politiska ansvar och redovisningsskyldighet för sina beslut och för tjänsteavdelningarnas genomförande av politiken, inte hörsammats.

58.

Europaparlamentet påminner återigen om kommissionens ansvar för att säkerställa att uppgifter om mottagare av EU-finansiering är fullständiga, sökbara och jämförbara, och beklagar att detta mål ännu inte har uppnåtts.

59.

Europaparlamentet påminner återigen om vikten av fullständig öppenhet och offentlighet när det gäller personal vid kommissionsledamöternas kabinett som inte har rekryterats enligt personalföreskrifterna.

60.

Europaparlamentet noterar att det från och med budgetåret 2007 är obligatoriskt att offentliggöra mottagarna av EU-medel och beklagar att parlamentet inte har någon övergripande bild av vare sig offentliggörande eller de närmare uppgifterna om mottagarna och deras projekt. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera nyttan med de uppgifter som offentliggörs av medlemsstaterna mot bakgrund av de uttalade politiska målen.

61.

Europaparlamentet förvånas över uppgifterna att kommissionen har erbjudit 1 500 000 EUR i bidrag till parlamentets träningslokaler från kommissionens konton som hänförde sig till de tidigare Economat-kontona och som förvaltas utanför den allmänna budgeten (KOM(2008) 692) och motsätter sig detta sätt att uppnå överenskommelser med parlamentet för att använda pengar. Parlamentet påminner om punkt 6 i sin ovannämnda resolution av den 24 april 2007 om ansvarsfrihet för budgetåret 2005 och punkterna 6 och 7 i sin resolution av den 27 april 2006 med iakttagelser som ingår som en integrerad del i beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2004 (16). Parlamentet uppmanar kommissionen att införa pengarna från de tidigare Economat-kontona utanför budgeten till den ordinarie budgeten innan man lägger fram förslag om deras användning

62.

Europaparlamentet påminner kommissionen om att en fullständig och lättåtkomlig databas med uppgifter om alla slutmottagare av gemenskapsfinansiering bör vara tillgänglig och öppen för en bredare publik före nästa val till Europaparlamentet.

63.

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att den förenkling som gjordes vid den senaste revideringen av förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 har gett de önskade effekterna för offentliga upphandlingar.

64.

Europaparlamentet påpekar emellertid att de åtgärder som har vidtagits i fråga om stöd endast delvis har gett effekt. Parlamentet uppmanar kommissionen att före den 1 januari 2010 överlämna förslag till en reviderad och fullständigt konsoliderad budgetförordning till parlamentet, med särskilda kapitel för enskilda utgiftsprogram där samtliga krav som en stödmottagare inom ett program måste uppfylla samlas i en uttömmande källa, och med ytterligare förenklingar vad avser tilldelning och kontroll av bidrag. Parlamentet begär att medlingsförfarandet enligt artikel 184 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 tillämpas vid nästa översyn av förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002, vilket ska ske vart tredje år.

65.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på ett mycket tidigt stadium konsultera andra institutioner som omfattas av förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002.

66.

Europaparlamentet noterar med oro arbetsvillkoren för Olaf och uppmanar kommissionen att se till att Olaf får direkt tillgång till kommissionens databaser när det uppstår behov i samband med en undersökning för att det ska vara möjligt att inleda och administrera undersökningar utan dröjsmål.

67.

Europaparlamentet begär också garantier för att tredjeländer som mottar stöd ska erbjuda Olaf all nödvändig assistans vid kontroller och verifieringar på plats och all information som är relevant för uppföljningen av genomförda undersökningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att garantera att det i alla framtida avtal anges att myndigheterna i de berörda länderna ska samarbeta fullt ut med Olaf.

68.

Europaparlamentet är djupt bekymrat över att endast 6,7 procent av Olafs fall som sägs kräva rättslig uppföljning verkligen har lett till rättsliga åtgärder. Parlamentet är medvetet om att 60 procent av Olafs samtliga ärenden under 2007 innebar rekommendationen ”rättslig uppföljning”. Parlamentet anser att denna situation är oacceptabel, då den underminerar rättsstaten och medborgarnas förtroende, och är endast till fördel för presumtiva bedragare. Parlamentet uppmanar därför helhjärtat kommissionen att utnyttja alla de möjligheter som fördragen ger för att säkerställa ett effektivt samarbete mellan nationella myndigheter i kampen mot bedrägerier.

69.

Europaparlamentet konstaterar oroat att endast 37 av 222 interna ärenden under perioden 2006–2008 lett till disciplinära åtgärder. Av dessa 37 fall har endast två lett till verkliga påföljder, medan tre fall lagts ned på grund av brist på bevis och de övriga 32 fallen – 87 procent – har hittills inte lett till några resultat. Parlamentet uppmanar kommissionen att behandla dessa interna disciplinära fall med samma kraft som de externa fallen och att komma fram till resultat för de fall som ännu inte lett till några riktiga disciplinära åtgärder.