ISSN 1725-2628 doi:10.3000/17252628.L_2009.191.swe |
||
Europeiska unionens officiella tidning |
L 191 |
|
Svensk utgåva |
Lagstiftning |
52 årgången |
|
|
II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt |
|
|
|
BESLUT |
|
|
|
Kommissionen |
|
|
|
2009/557/EG |
|
|
* |
|
|
|
(1) Text av betydelse för EES |
SV |
De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid. Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk. |
I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras
FÖRORDNINGAR
23.7.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 191/1 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 634/2009
av den 22 juli 2009
om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1),
med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1580/2007 av den 21 december 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordningar (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1182/2007 avseende sektorn för frukt och grönsaker (2), särskilt artikel 138.1, och
av följande skäl:
I förordning (EG) nr 1580/2007 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilaga XV, del A till den förordningen.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De schablonvärden vid import som avses i artikel 138 i förordning (EG) nr 1580/2007 ska fastställas i bilagan till den här förordningen.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den 23 juli 2009.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 22 juli 2009.
På kommissionens vägnar
Jean-Luc DEMARTY
Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling
(1) EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.
(2) EUT L 350, 31.12.2007, s. 1.
BILAGA
Fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker
(EUR/100 kg) |
||
KN-nr |
Kod för tredjeland (1) |
Schablonvärde vid import |
0702 00 00 |
MK |
19,3 |
ZZ |
19,3 |
|
0707 00 05 |
TR |
98,3 |
ZZ |
98,3 |
|
0709 90 70 |
TR |
97,9 |
ZZ |
97,9 |
|
0805 50 10 |
AR |
60,0 |
ZA |
57,8 |
|
ZZ |
58,9 |
|
0806 10 10 |
EG |
150,6 |
MA |
167,5 |
|
TR |
109,9 |
|
US |
141,6 |
|
ZZ |
142,4 |
|
0808 10 80 |
AR |
90,5 |
BR |
72,1 |
|
CL |
90,0 |
|
CN |
97,8 |
|
NZ |
93,7 |
|
US |
91,3 |
|
ZA |
86,0 |
|
ZZ |
88,8 |
|
0808 20 50 |
AR |
81,7 |
CL |
81,8 |
|
NZ |
138,3 |
|
ZA |
98,6 |
|
ZZ |
100,1 |
|
0809 10 00 |
TR |
163,1 |
ZZ |
163,1 |
|
0809 20 95 |
TR |
285,7 |
US |
236,3 |
|
ZZ |
261,0 |
|
0809 30 |
TR |
153,8 |
ZZ |
153,8 |
|
0809 40 05 |
IL |
167,2 |
ZZ |
167,2 |
(1) Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ”ZZ” betecknar ”övrigt ursprung”.
23.7.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 191/3 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 635/2009
av den 14 juli 2009
om ändring av förordning (EG) nr 1580/2007 när det gäller tröskelvolymerna för tilläggstullen för äpplen
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1), särskilt artikel 143 b jämförd med artikel 4, och
av följande skäl:
(1) |
Genom kommissionens förordning (EG) nr 1580/2007 av den 21 december 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordningar (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1182/2007 avseende sektorn för frukt och grönsaker (2) införs bestämmelser om övervakning av importen av de produkter som förtecknas i bilaga XVII till förordningen. Denna övervakning ska ske i enlighet med artikel 308d i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (3). |
(2) |
I enlighet med artikel 5.4 i det jordbruksavtal (4) som slöts inom ramen för de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan, och på grundval av de senast tillgängliga uppgifterna för 2006, 2007 och 2008, bör en anpassning göras av tröskelvolymerna för tilläggstullen för äpplen |
(3) |
Förordning (EG) nr 1580/2007 bör därför ändras i enlighet med detta. |
(4) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Bilaga XVII till förordning (EG) nr 1580/2007 ska ersättas med texten i bilagan till denna förordning.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 september 2009.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 14 juli 2009.
På kommissionens vägnar
Mariann FISCHER BOEL
Ledamot av kommissionen
(1) EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.
(2) EUT L 350, 31.12.2007, s. 1.
(3) EGT L 253, 11.10.1993, s. 1.
(4) EGT L 336, 23.12.1994, s. 22.
BILAGA
”BILAGA XVII
TILLÄGGSIMPORTTULLAR: AVDELNING IV KAPITEL II AVSNITT 2
Utan att tillämpningen av reglerna för tolkning av Kombinerade nomenklaturen påverkas ska varuslaget endast anses som vägledande. Tillämpningsområdet för tilläggstullarna i denna bilaga avgörs genom KN-numrens omfattning vid den tidpunkt då den här förordningen antogs.
Löpnummer |
KN-nummer |
Varuslag |
Tillämpningsperiod |
Tröskelvolymer (ton) |
||
78.0015 |
0702 00 00 |
Tomater |
|
415 817 |
||
78.0020 |
|
40 105 |
||||
78.0065 |
0707 00 05 |
Gurka |
|
19 309 |
||
78.0075 |
|
17 223 |
||||
78.0085 |
0709 90 80 |
Kronärtskockor |
|
16 421 |
||
78.0100 |
0709 90 70 |
Zucchini |
|
65 893 |
||
78.0110 |
0805 10 20 |
Apelsiner |
|
700 277 |
||
78.0120 |
0805 20 10 |
Klementiner |
|
385 569 |
||
78.0130 |
0805 20 30 0805 20 50 0805 20 70 0805 20 90 |
Mandariner (inbegripet tangeriner och satsumas); wilkings och hybrider som liknar citrusfrukter |
|
95 620 |
||
78.0155 |
0805 50 10 |
Citroner |
|
329 947 |
||
78.0160 |
|
61 422 |
||||
78.0170 |
0806 10 10 |
Bordsdruvor |
|
89 140 |
||
78.0175 |
0808 10 80 |
Äpplen |
|
824 442 |
||
78.0180 |
|
327 526 |
||||
78.0220 |
0808 20 50 |
Päron |
|
223 485 |
||
78.0235 |
|
70 116 |
||||
78.0250 |
0809 10 00 |
Aprikoser |
|
5 785 |
||
78.0265 |
0809 20 95 |
Körsbär, andra än surkörsbär |
|
133 425 |
||
78.0270 |
0809 30 |
Persikor, inbegripet nektariner |
|
131 459 |
||
78.0280 |
0809 40 05 |
Plommon och sviskon |
|
129 925” |
23.7.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 191/5 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 636/2009
av den 22 juli 2009
om ändring av förordning (EG) nr 1126/2008 om antagande av vissa internationella redovisningsstandarder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 med avseende på tolkning 15 från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC)
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpningen av internationella redovisningsstandarder (1), särskilt artikel 3.1, och
av följande skäl:
(1) |
Genom kommissionens förordning (EG) nr 1126/2008 (2) antogs vissa internationella standarder och tolkningar som förelåg per den 15 oktober 2008. |
(2) |
Den 3 juli 2008 offentliggjorde International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) tolkning nr 15, Avtal om uppförande av fastigheter, (nedan kallad IFRIC 15). IFRIC 15 är en tolkning som ger förtydliganden och vägledning om när intäkter från uppförande av fastigheter bör redovisas, och i synnerhet om huruvida ett avtal om uppförande faller inom tillämpningsområdet för IAS 11, Entreprenadavtal, eller IAS 18, Intäkter. |
(3) |
Överläggningarna med den tekniska expertgruppen inom European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG) ger stöd för att IFRIC 15 uppfyller de tekniska kriterier för antagande som anges i artikel 3.2 i förordning (EG) nr 1606/2002. I enlighet med kommissionens beslut 2006/505/EG av den 14 juli 2006 om inrättande av en granskningsgrupp för redovisningsstandarder med uppgift att bistå kommissionen med yttranden om objektivitet och opartiskhet i rekommendationer från European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG) (3) har granskningsgruppen för redovisningsstandarder granskat EFRAG:s rekommendation om godkännande och meddelat Europeiska kommissionen att den är välavvägd och objektiv. |
(4) |
Förordning (EG) nr 1126/2008 bör därför ändras i enlighet med detta. |
(5) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning överensstämmer med yttrandet från Föreskrivande kommittén för redovisningsfrågor. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
I bilagan till förordning (EG) nr 1126/2008 ska IFRIC:s tolkning nr 15, Avtal om uppförande av fastigheter, införas enligt bilagan till denna förordning.
Artikel 2
Alla företag ska tillämpa IFRIC 15, enligt bilagan till den här förordningen, senast från och med den första dagen av det första räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2009.
Artikel 3
Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 22 juli 2009.
På kommissionens vägnar
Charlie McCREEVY
Ledamot av kommissionen
(1) EGT L 243, 11.9.2002, s. 1.
(2) EUT L 320, 29.11.2008, s. 1.
(3) EUT L 199, 21.7.2006, s. 33.
BILAGA
INTERNATIONELLA REDOVISNINGSSTANDARDER
IFRIC 15 |
IFRIC-tolkning 15 Avtal om uppförande av fastigheter |
Mångfaldigande tillåts inom EES-området. Alla rättigheter förbehålles utanför EES, med undantag för rätten att mångfaldiga för enskilt bruk eller annars i överensstämmelse med god sed. Ytterligare information från IASB kan hämtas från www.iasb.org
IFRIC-TOLKNING 15
Avtal om uppförande av fastighet
REFERENSER
— |
IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (enligt omarbetning 2007) |
— |
IAS 8 Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel |
— |
IAS 11 Entreprenadavtal |
— |
IAS 18 Intäkter |
— |
IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar |
— |
IFRIC 12 Avtal om ekonomiska eller samhälleliga tjänster |
— |
IFRIC 13 Kundlojalitetsprogram |
BAKGRUND
1 |
I fastighetsbranschen kan företag som åtar sig att uppföra en fastighet, direkt eller genom underentreprenörer, teckna avtal med en eller flera köpare innan uppförandet är avslutat. Sådana avtal har olika former. |
2 |
Exempelvis kan företag som åtar sig att uppföra bostäder börja marknadsföra enskilda enheter (lägenheter eller hus) under uppförandet, eller till och med innan det har påbörjats. Varje köpare tecknar ett avtal med företaget om att förvärva en viss enhet när den är färdig för inflyttning. Vanligen betalar köparen en handpenning till företaget som kan återbetalas endast om företaget inte klarar att leverera den färdiga enheten enligt de avtalade villkoren. Återstoden av köpeskillingen betalas vanligen till företaget först vid avtalets uppfyllande, när köparen blir ägare till enheten. |
3 |
Företag som åtar sig att uppföra kommersiella fastigheter eller industrifastigheter kan teckna avtal med en enskild köpare. Köparen kan vara tvungen att göra betalningar i takt med uppförandet från tidpunkten för det inledande avtalet till avtalets uppfyllande. Uppförande kan ske på mark som köparen äger eller genom leasingavtal förfoga över innan uppförandet påbörjas. |
TILLÄMPNINGSOMRÅDE
4 |
Denna tolkning tillämpas på redovisning av intäkter och tillhörande kostnader av företag som åtar sig att uppföra fastigheter direkt eller genom underentreprenörer. |
5 |
Avtal i denna tolkning är avtal om uppförandet av fastighet. Utöver uppförandet av fastighet kan sådana avtal innefatta leverans av andra varor eller tjänster. |
FRÅGESTÄLLNINGAR
6 |
Tolkningen behandlar två frågor:
|
BESLUT
7 |
I följande diskussion förutsätts att företaget tidigare har analyserat avtalet för uppförandet av fastighet och tillhörande avtal och kommit fram till att det inte kommer att behålla vare sig ett sådant engagemang i den löpande förvaltningen som vanligtvis förknippas med ägande eller någon reell kontroll över den uppförda fastigheten i en omfattning som skulle utesluta redovisning av del av eller hela köpeskillingen som intäkt. Om intäktsredovisning av del av köpeskillingen är utesluten gäller följande diskussion endast den del av avtalet för vilken intäkt kommer att redovisas. |
8 |
I ett enskilt avtal kan ett företag avtala att leverera varor eller tjänster utöver uppförandet av fastighet (t.ex. försäljning av mark eller tillhandahållande av fastighetsförvaltningstjänster). Enligt punkt 13 i IAS 18 kan ett sådant avtal behöva delas upp i separat identifierbara delar, däribland en del avseende uppförandet av fastighet. Det verkliga värdet på den totala köpeskilling som erhållits eller kan erhållas för avtalet ska fördelas på varje del. Om separata delar identifieras tillämpar företaget punkt 10–12 i denna tolkning på delen som avser uppförandet av fastighet i syfte att fastställa om den delen ligger inom tillämpningsområdet för IAS 11 eller IAS 18. Uppdelningskriterierna i IAS 11 tillämpas då på varje del i avtalet som bestäms vara ett entreprenaduppdrag. |
9 |
Följande diskussion gäller ett avtal om uppförandet av fastighet men tillämpas också på delavtal om uppförandet av fastighet som identifieras i ett avtal som innefattar andra delar. |
Fastställande av om avtalet ligger inom tillämpningsområdet för IAS 11 eller IAS 18
10 |
Fastställandet av om ett avtal om uppförande av fastighet ligger inom tillämpningsområdet för IAS 11 eller IAS 18 beror på villkoren för avtalet och alla omgivande fakta och omständigheter. Sådant fastställande kräver bedömning av varje avtal. |
11 |
IAS 11 tillämpas när avtalet motsvarar definitionen på ett entreprenadavtal i punkt 3 i IAS 11: ”ett uppdrag som följer av ett särskilt framförhandlat avtal och som avser produktion av ett objekt eller flera objekt …” Ett avtal om uppförandet av fastighet uppfyller definitionen av ett entreprenadavtal när köparen kan specificera byggnadselement i fastighetens konstruktion innan uppförandet påbörjas och/eller specificera större ändringar i dessa under uppförandet (oavsett om köparen utnyttjar denna möjlighet eller ej). När IAS 11 tillämpas innefattar entreprenadavtalet även alla avtal eller delavtal avseende tillhandahållande av tjänster som har direkt koppling till uppförandet av fastigheten enligt punkt 5 (a) i IAS 11 och punkt 4 i IAS 18. |
12 |
Däremot är ett avtal om uppförandet av fastighet i vilket köpare endast har begränsad möjlighet att påverka utformningen av fastigheten, exempelvis välja en ritning ur ett urval av alternativ som företaget anger, eller att bestämma endast mindre variationer av den grundläggande ritningen, ett avtal om försäljning av varor som ligger inom tillämpningsområdet för IAS 18. |
Redovisning av intäkter från uppförandet av fastighet
Avtalet är ett entreprenadavtal
13 |
När avtalet ligger inom tillämpningsområdet för IAS 11 och dess utfall kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt ska företaget redovisa intäkter genom hänvisning till uppdragsverksamhetens färdigställandegrad enligt IAS 11. |
14 |
Det kan vara så att avtalet inte motsvarar definitionen på ett entreprenadavtal och därför ligger inom tillämpningsområdet för IAS 18. I det fallet ska företaget bestämma om avtalet gäller tillhandahållandet av tjänster eller försäljning av varor. |
Avtalet är ett avtal om tillhandahållande av tjänster
15 |
Om företaget inte måste köpa och tillhandahålla byggnadsmaterial kan avtalet vara endast ett avtal om tillhandahållande av tjänster enligt IAS 18. I det fallet, om kriterierna i punkt 20 i IAS 18 är uppfyllda, krävs enligt IAS 18 att intäkter redovisas genom hänvisning till uppdragets färdigställandegrad med hjälp av successiv vinstavräkning. Kraven i IAS 11 tillämpas i regel vid redovisning av intäkter och tillhörande kostnader för sådan transaktion (IAS 18, punkt 21). |
Avtalet är ett avtal om försäljning av varor
16 |
Om företaget måste tillhandahålla tjänster tillsammans med byggnadsmaterial för att kunna uppfylla sin avtalsenliga förpliktelse att leverera fastigheten till köparen, är avtalet ett avtal om försäljning av varor och kriterierna för redovisning av intäkter som anges i punkt 14 i IAS 18 gäller. |
17 |
Företaget kan till köparen överlåta kontrollen över och de betydande risker och fördelar som är förknippade med ägande av det pågående arbetet i dess aktuella skick under uppförandet. I det fallet, om alla kriterier i punkt 14 i IAS 18 kontinuerligt uppfylls under uppförandets gång, ska företaget redovisa intäkter genom hänvisning till färdigställandegrad med hjälp av successiv vinstavräkning. Kraven i IAS 11 tillämpas i regel vid redovisning av intäkter och tillhörande kostnader för sådan transaktion. |
18 |
Företaget kan till köparen överlåta kontrollen över och de betydande risker och fördelar som förknippas med ägande av fastigheten i sin helhet vid ett enskilt tillfälle (exempelvis vid färdigställande, vid eller efter leverans). I det fallet ska företaget endast redovisa intäkt när alla kriterier i punkt 14 i IAS 18 är uppfyllda. |
19 |
När företaget måste utföra ytterligare arbete på fastighet som redan levererats till köparen ska det redovisa en skuld och en kostnad enligt punkt 19 i IAS 18. Skulden ska värderas enligt IAS 37. När företaget måste leverera fler varor eller tjänster som går att identifiera skilt från den fastighet som redan levererats till köparen skulle det ha identifierat återstående varor och tjänster som en separat del av försäljningen, enligt punkt 8 i denna tolkning. |
Upplysningar
20 |
När ett företag redovisar intäkter genom användning av successiv vinstavräkning för avtal som kontinuerligt uppfyller alla kriterier i punkt 14 i IAS 18 under uppförandet (se punkt 17 i tolkningen) ska det lämna upplysning om
|
21 |
För de avtal som beskrivs i punkt 20 som är pågående per balansdagen ska företaget också lämna upplysning om
|
ÄNDRINGAR I BILAGAN TILL IAS 18
22–23 |
[Ändringen är inte tillämplig på formella, numrerade standarder] |
IKRAFTTRÄDANDE OCH ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
24 |
Ett företag ska tillämpa denna tolkning för räkenskapsår som börjar 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar tolkningen för en period som börjar före 1 januari 2009, ska det lämna upplysning om detta. |
25 |
Byten av redovisningsprincip ska redovisas retroaktivt enligt IAS 8. |
23.7.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 191/10 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 637/2009
av den 22 juli 2009
om tillämpningsföreskrifter beträffande lämpligheten hos sortbenämningar för arter av lantbruks- och köksväxter
(kodifierad version)
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets direktiv 2002/53/EG av den 13 juni 2002 om den gemensamma sortlistan för arter av lantbruksväxter (1), särskilt artikel 9.6,
med beaktande av rådets direktiv 2002/55/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsäde av köksväxter (2), särskilt artikel 9.6, och
av följande skäl:
(1) |
Kommissionens förordning (EG) nr 930/2000 av den 4 maj 2000 om tillämpningsföreskrifter beträffande lämpligheten hos sortbenämningar för arter av lantbruks- och köksväxter (3) har ändrats flera gånger (4) på ett väsentligt sätt. För att skapa klarhet och överskådlighet bör den förordningen kodifieras. |
(2) |
I direktiven 2002/53/EG och 2002/55/EG fastställs allmänna bestämmelser om lämpligheten hos sortbenämningar med hänvisning till artikel 63 i rådets förordning (EG) nr 2100/94 av den 27 juli 1994 om gemenskapens växtförädlarrätt (5). |
(3) |
När det gäller tillämpningen av direktiven 2002/53/EG och 2002/55/EG är det lämpligt att fastställa detaljerade tillämpningsföreskrifter för de kriterier som anges i artikel 63 i förordning (EG) nr 2100/94, särskilt beträffande de omständigheter som försvårar fastställandet av en sortbenämning enligt punkterna 3 och 4 i nämnda artikel. Till att börja med bör dessa tillämpningsföreskrifter bara omfatta följande omständigheter:
|
(4) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för utsäde och förökningsmaterial för jordbruk, trädgårdsnäring och skogsbruk. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
För att underlätta tillämpningen av artikel 9.6 första stycket i direktiv 2002/53/EG och av artikel 9.6 första stycket i direktiv 2002/55/EG fastställs i denna förordning tillämpningsföreskrifter för vissa kriterier i artikel 63 i förordning (EG) nr 2100/94 beträffande lämpligheten hos sortbenämningar.
Artikel 2
1. När det gäller ett varumärke till vilket en tredje part har äldre rätt, ska användning av en sortbenämning inom gemenskapen anses hindrad genom anmälan till den behöriga myndighet som godkände sortbenämningen, om varumärket registrerats i en eller flera medlemsstater eller på gemenskapsnivå före godkännandet av sortbenämningen, och är identiskt med eller liknar sortbenämningen, samt är registrerat för varor som är identiska med eller liknar den berörda sorten.
2. När det gäller en geografisk beteckning eller en ursprungsbeteckning för jordbruksprodukter och livsmedel till vilken en tredje part har äldre rätt ska en sortbenämning inom gemenskapen anses hindrad om sortbenämningen strider mot artikel 13 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 (6) i fråga om sådana geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar som i en medlemsstat eller i gemenskapen skyddas enligt artikel 3.3, artikel 5.4 andra stycket, artikel 5.6, artikel 6 och artikel 7.4 i den förordningen, eller f.d. artikel 17 i rådets förordning (EEG) nr 2081/92 (7) för varor som är identiska med eller liknar den berörda växtsorten.
3. Ett hinder mot lämpligheten hos en sortbenämning på grund av en tidigare rättighet enligt punkt 2 får undanröjas om skriftligt samtycke från innehavaren av den tidigare rättigheten att använda sortbenämningen har erhållits för sorten, förutsatt att detta samtycke inte kan vilseleda allmänheten beträffande produktens verkliga ursprung.
4. Om den sökande har äldre rätt till hela eller delar av den föreslagna benämningen ska artikel 18.1 i förordning (EG) nr 2100/94 gälla i tillämpliga delar.
Artikel 3
1. En sortbenämning ska anses vara svår att känna igen eller återge i följande fall:
a) |
Om benämningen har formen av ett fantasinamn och
|
b) |
Om benämningen har formen av en kod och
|
2. Då ansökan med förslag på en sortbenämning lämnas in ska den sökande uppge om den föreslagna benämningen är avsedd att utgöras av ett fantasinamn eller en kod.
3. Om den sökande inte gör något särskilt påpekande beträffande den föreslagna benämningens form ska benämningen anses vara ett fantasinamn.
Artikel 4
Vid bedömning av om en sortbenämning är identisk med eller kan förväxlas med benämningen på en annan sort ska följande gälla:
a) |
Kan förväxlas med ska anses syfta på bland annat en sortbenämning som skiljer sig åt med bara en bokstav, eller genom accenttecken på bokstäver, från benämningen på en sort av en nära besläktad art som officiellt har godkänts för saluföring i gemenskapen, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i någon av de stater som anslutit sig till UPOV-konventionen, eller som är skyddad med växtförädlarrätt i sådant område. En skillnad på bara en bokstav i en vedertagen förkortning i form av en särskild enhet för sortbenämningen ska dock inte anses kunna leda till förväxling. Om den särskiljande bokstaven dessutom är så framträdande att benämningen tydligt skiljer sig från redan registrerade sortbenämningar, ska den inte anses leda till förväxling. Skillnader på två eller fler bokstäver ska inte anses leda till förväxling utom då två bokstäver helt enkelt byter plats. En skillnad på en siffra i tal (om siffror är tillåtna i ett fantasinamn) ska inte anses leda till förväxling. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 6 ska första stycket inte gälla sortbenämningar i kodform om den andra sortbenämningen också är en kod. Då det handlar om en kod ska en skillnad på bara ett tecken, en bokstav eller siffra anses vara tillräckligt för att två koder ska vara särskilda på ett tillfredsställande sätt. Mellanslag ska inte beaktas när två benämningar i kodad form jämförs. |
b) |
Nära besläktad art ska ha den betydelse som anges i bilaga I. |
c) |
Sort som inte längre existerar ska anses vara en sort som inte längre förekommer i handeln. |
d) |
Officiellt register över växtsorter ska anses vara den gemensamma sortlistan för arter av lantbruks- eller köksväxter, eller ett register som har upprättats och som handhas av Gemenskapens växtsortmyndighet eller av ett officiellt organ i någon av gemenskapens medlemsstater, i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller i någon av de stater som har anslutit sig till UPOV-konventionen. |
e) |
Med sortbenämning som inte längre har någon särskild betydelse avses en situation där en sortbenämning som en gång förts in i ett officiellt register över växtsorter och därigenom har fått en särskild betydelse anses ha förlorat denna betydelse tio år efter det att sorten strukits ur registret. |
Artikel 5
Med beteckningar som är i allmänt bruk vid saluföringen av varor och beteckningar som måste hållas fria enligt annan lagstiftning avses särskilt
a) |
valutabeteckningar eller beteckningar som är kopplade till vikter och mått, |
b) |
uttryck som enligt lag inte får användas för andra syften än dem som anges i lagstiftningen. |
Artikel 6
En sortbenämning ska anses vara vilseledande eller kunna leda till missförstånd om
a) |
den på oriktiga grunder antyder att sorten i fråga har särskilda egenskaper eller särskilt värde, |
b) |
den på oriktiga grunder antyder att sorten är besläktad med eller härstammar från en viss annan sort, |
c) |
den hänför sig till en särskild egenskap eller ett särskilt värde på ett sätt som antyder att endast denna sort av arten i fråga har denna egenskap eller detta värde, trots att detta kanske inte är fallet, |
d) |
den, genom sin likhet med ett välkänt handelsnamn som inte är ett registrerat varumärke eller sortbenämning, ger intryck av att sorten är en annan sort än den faktiskt är, eller om den ger ett felaktigt intryck av den sökandes identitet, identiteten för den person som svarar för upprätthållande av sorten, eller förädlarens identitet, |
e) |
om den består av eller innehåller
|
f) |
det innehåller ett geografiskt namn som skulle kunna vara vilseledande vad gäller sortens egenskaper eller värde. |
Artikel 7
Då en godkänd sortbenämning har formen av en kod ska detta tydligt anges i den eller de sortlistor som förs av medlemsstaterna över officiellt godkända växtsorter eller i tillämplig gemensam sortlista genom att en fotnot läggs till med följande förklaring: ”sortbenämning som godkänts i form av en kod”.
Artikel 8
Förordning (EG) nr 930/2000 ska upphöra att gälla.
Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till denna förordning och ska läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga III.
Artikel 9
1. Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
2. Förordningen ska inte tillämpas på sådana sortbenämningar för vilka en sökande har ansökt om godkännande hos den behöriga myndigheten före den 25 maj 2000.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdat i Bryssel den 22 juli 2009.
På kommissionens vägnar
Androulla VASSILIOU
Ledamot av kommissionen
(1) EGT L 193, 20.7.2002, s. 1.
(2) EGT L 193, 20.7.2002, s. 33.
(3) EGT L 108, 5.5.2000, s. 3.
(4) Se bilaga II.
(5) EGT L 227, 1.9.1994, s. 1.
(6) EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.
(7) EGT L 208, 24.7.1992, s. 1.
BILAGA I
NÄRA BESLÄKTADE ARTER
I syfte att definiera nära besläktade arter enligt artikel 4 b ska följande gälla:
a) |
Om flera klasser ingår i ett släkte ska förteckningen över klasser enligt punkt 1 gälla. |
b) |
Om klasser sträcker sig över fler än ett släkte ska företeckningen över klasser enligt punkt 2 gälla. |
c) |
Allmänt gäller för släkten och arter som inte tas upp i klassförteckningarna i punkterna 1 och 2 att släktet anses vara en klass. |
1. Klasser som ingår i ett släkte
Klasser |
Vetenskapliga namn |
Klass 1.1 |
Brassica oleracea |
Klass 1.2 |
Brassica andra än Brassica oleracea |
Klass 2.1 |
Beta vulgaris – sockerbeta, foderbeta |
Klass 2.2 |
Beta vulgaris – rödbeta (inklusive Cheltenhambeta) mangold |
Klass 2.3 |
Beta andra än klass 2.1 och 2.2 |
Klass 3.1 |
Cucumis sativus |
Klass 3.2 |
Cucumis melo |
Klass 3.3 |
Cucumis andra än klass 3.1 och 3.2 |
Klass 4.1 |
Solanum tuberosum |
Klass 4.2 |
Solanum andra än klass 4.1 |
2. Klasser som sträcker sig över fler än ett släkte
Klasser |
Vetenskapliga namn |
Klass 201 |
Secale, Triticale, Triticum |
Klass 203 (1) |
Agrostis, Dactylis, Festuca, Festulolium, Lolium, Phalaris, Phleum och Poa |
Klass 204 (1) |
Lotus, Medicago, Ornithopus, Onobrychis, Trifolium |
Klass 205 |
Cichorium, Lactuca |
(1) Klasserna 203 och 204 är inte uteslutande bildade på grundval av nära besläktade arter.
BILAGA II
Upphävd förordning och en förteckning över dess efterföljande ändringar
Kommissionens förordning (EG) nr 930/2000 |
|
Kommissionens förordning (EG) nr 1831/2004 |
|
Kommissionens förordning (EG) nr 920/2007 |
BILAGA III
Jämförelsetabell
Förordning (EG) nr 930/2000 |
Denna förordning |
Artikel 1 |
Artikel 1 |
Artikel 2 |
Artikel 2 |
Artikel 3 |
Artikel 3 |
Artikel 4 |
Artikel 4 |
Artikel 5 a |
Artikel 5 a |
Artikel 5 c |
Artikel 5 b |
Artikel 6 a–d |
Artikel 6 a–d |
Artikel 6 e i och ii |
Artikel 6 e i och ii |
Artikel 6 e iv |
Artikel 6 e iii |
Artikel 6 f |
Artikel 6 f |
Artikel 7 |
Artikel 7 |
— |
Artikel 8 |
Artikel 8 |
Artikel 9 |
Bilagan |
Bilaga I |
— |
Bilagorna II och III |
23.7.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 191/15 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 638/2009
av den 22 juli 2009
om ändring av kommissionens förordning (EG) nr 1145/2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 637/2008 om upprättande av nationella omstruktureringsprogram för bomullssektorn
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 av den 23 juni 2008 om ändring av förordning (EG) nr 1782/2003 och om upprättande av nationella omstruktureringsprogram för bomullssektorn (1), särskilt artikel 9, och
av följande skäl:
(1) |
I artikel 4.1 andra stycket i förordning (EG) nr 637/2008 ändrad genom förordning (EG) nr 472/2009 (2) införs möjligheten för medlemsstater att lägga fram ett samlat förslag till ändrat omstruktureringsprogram för en åttaårsperiod. Det är nödvändigt att anpassa tillämpningsföreskrifterna till denna möjlighet. |
(2) |
Med tanke på en eventuell förlängning av programmens tidslängd måste den högsta procentsats som får betalas ut i form av förskott ökas. Villkoren för frisläppande av de säkerheter som är kopplade till dessa förskott måste anges, och det måste förtydligas att säkerheter inte krävs för förskott som betalats efter det att de relevanta uppgifterna har utförts fullständigt. |
(3) |
För att rensningsföretag inte ska utsättas för diskriminerande behandling bör de kontroller som avses i artikel 7.1 andra stycket i kommissionens förordning (EG) nr 1145/2008 (3) omfatta alla de åtgärder som anges i artikel 7.1 i förordning (EG) nr 637/2008. |
(4) |
Det bör dessutom anges att medlemsstaterna har ett ansvar för att åtagandet om att inte använda produktionsanläggningen för rensning av bomull under en period på tio år från och med tidpunkten för godkännandet av avvecklingsansökan följs. |
(5) |
I syfte att optimera effekterna av omstruktureringsprogrammen är det nödvändigt att medlemsstaterna får ytterligare flexibilitet när det gäller fastställandet av stödbeloppet för avveckling per ton orensad bomull, som tar hänsyn till rensningsindustrins heterogenitet, samtidigt som överkompensation i varje fall undviks. |
(6) |
Förordning (EG) nr 1145/2008 bör därför ändras i enlighet med detta. |
(7) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förordning (EG) nr 1145/2008 ska ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 6 ska ändras på följande sätt:
|
2. |
Artikel 7 ska ändras på följande sätt:
|
3. |
I artikel 10.1 ska led e ersättas med följande:
|
4. |
I artikel 11.2 ska ”100 euro” ersättas med ”190 euro”. |
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 22 juli 2009.
På kommissionens vägnar
Mariann FISCHER BOEL
Ledamot av kommissionen
(1) EUT L 178, 5.7.2008, s. 1.
(2) EUT L 144, 9.6.2009, s. 1.
(3) EUT L 308, 19.11.2008, s. 17.
23.7.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 191/17 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 639/2009
av den 22 juli 2009
om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 73/2009 när det gäller särskilt stöd
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1782/2003 (1), särskilt artiklarna 68.7, 69.6 första stycket punkt a, 69.7 fjärde stycket, 71.6 andra stycket, 71.10 och 142 c och q, och
av följande skäl:
(1) |
Kapitel 5 i avdelning III i förordning (EG) nr 73/2009 innehåller bestämmelser om särskilt stöd till jordbrukare. Tillämpningsföreskrifter för det kapitlet bör fastställas. |
(2) |
I enlighet med artikel 68.6 i förordning (EG) nr 73/2009 ska det särskilda stöd som beviljas i enlighet med den artikeln vara förenligt med andra gemenskapsstödåtgärder och andra åtgärder som finansieras genom statligt stöd. För en ordnad förvaltning av stödsystemen bör liknande åtgärder inte finansieras två gånger med stöd av både det särskilda stödet och andra gemenskapsstödåtgärder. På grund av det stora antalet valmöjligheter som finns för tillämpning av det särskilda stödet bör medlemsstaterna ha ansvaret för att säkerställa förenligheten i enlighet med det beslut de fattar för att tillämpa de särskilda stödåtgärderna inom den ram som fastställs genom förordning (EG) nr 73/2009 och i enlighet med de villkor som fastställs i den här förordningen. |
(3) |
I artiklarna 71.10 och 140 i förordning (EG) nr 73/2009 föreskrivs att medlemsstaterna i detalj ska informera kommissionen om vilka åtgärder de vidtar för att genomföra särskilt artiklarna 68–72 i den förordningen. Bestämmelser bör därför antas för att specificera tidpunkten för och innehållet i sådana meddelanden så att kommissionen kan övervaka deras genomförande. |
(4) |
Eftersom jordbrukare alltid bör uppfylla de lagstadgade kraven, bör det inte ges något särskilt stöd som kompensation för att de följs. |
(5) |
I enlighet med artikel 68.1 a i i förordning (EG) nr 73/2009 får särskilt stöd beviljas för särskilda typer av jordbruk som är viktiga när det gäller att skydda eller förbättra miljön. För att upprätthålla medlemsstaternas bestämmanderätt samtidigt som det säkerställs att åtgärderna förvaltas väl, bör ansvaret för att definiera de särskilda typerna av jordbruk ligga hos medlemsstaterna medan åtgärderna bör ge icke-försumbara och mätbara miljöfördelar. |
(6) |
I enlighet med artikel 68.1 a ii i förordning (EG) nr 73/2009 får särskilt stöd beviljas för att förbättra kvaliteten på jordbruksprodukter. För att bistå medlemsstaterna bör det fastställas en vägledande förteckning över villkor som ska uppfyllas. |
(7) |
I enlighet med artikel 68.1 a iii i förordning (EG) nr 73/2009 får särskilt stöd beviljas för att förbättra saluföringen av jordbruksprodukter om inte annat följer av artikel 68.2 c i den förordningen som kräver att stödet uppfyller de kriterier som fastställs i artiklarna 2–5 i rådets förordning (EG) nr 3/2008 av den 17 december 2007 om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter på den inre marknaden och i tredjeland (2). Bestämmelser bör antas för att specificera innehållet i de stödberättigande åtgärderna samt de tillämpliga bestämmelserna i kommissionens förordning (EG) nr 501/2008 av den 5 juni 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 3/2008 om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter på den inre marknaden och i tredjeland (3). |
(8) |
I enlighet med artikel 68.1 a iv i förordning (EG) nr 73/2009 får särskilt stöd beviljas för att tillämpa förbättrade djursskyddsnormer. För att uppnå förbättrade djurskyddsnormer bör bestämmelser antas för att ge medlemsstaterna ansvaret för att inrätta ett system som gör det möjligt att utvärdera planerna från de sökande som ämnar förbättra olika djurskyddsaspekter. |
(9) |
I enlighet med artikel 68.1 a v i förordning (EG) nr 73/2009 får särskilt stöd beviljas för särskild verksamhet inom jordbruket som medför tilläggsfördelar för ett miljövänligt jordbruk. I enlighet med artikel 68.2 a får stödet beviljas särskilt om det har godkänts av kommissionen. Bestämmelser bör därför antas för att specificera den detaljerade ram som medlemsstaterna ska följa vid fastställandet av kriterierna för stödberättigande. Bestämmelser bör också antas för fastställande av förfarandet för kommissionens meddelande, utvärdering och godkännande av åtgärden. |
(10) |
I enlighet med artikel 68 1 b i förordning (EG) nr 73/2009 får särskilt stöd beviljas för att klara av särskilda olägenheter som drabbar jordbrukarna i ekonomiskt eller miljömässigt känsliga områden eller, inom samma sektorer, inom ekonomiskt sårbara typer av jordbruk. För att upprätthålla medlemsstaternas spelutrymme samtidigt som det säkerställs att åtgärderna förvaltas väl, bör det antas bestämmelser för att ge medlemsstaterna ansvaret för att definiera de områden och/eller typer av jordbruk som är stödberättigande och fastställa den lämpliga nivån. För att undvika snedvridningar av marknaden bör betalningarna emellertid inte vara baserade på fluktuationer i marknadspriserna eller motsvara ett system med underskottsersättning varigenom nationellt jordbruksstöd betalas av medlemsstater till jordbrukare som är baserat på skillnaden mellan ett riktpris och ett nationellt marknadspris. |
(11) |
I enlighet med artikel 68.1 c i förordning (EG) nr 73/2009 får särskilt stöd beviljas i områden som omfattas av omstrukturerings- eller utvecklingsprogram för att säkerställa att jordbruksmark inte överges och/eller för att hantera särskilda olägenheter som drabbar jordbrukarna i sådana områden. Bestämmelser bör antas särskilt när det gäller fastställandet av referensbelopp per stödberättigade jordbrukare, tilldelningen av stödrättigheter och beräkningen av deras värdeökning samt vad gäller medlemsstaternas kontroll av programmen, och dessa bestämmelser bör för enhetlighetens skull följa de som fastställs för tilldelningen av beloppen från den nationella reserven. |
(12) |
I enlighet med artikel 68.1 d i förordning (EG) nr 73/2009 får särskilt stöd beviljas i form av bidrag till premier för skörde-, djur- och växtförsäkringar. En minimiram bör inrättas inom vilken medlemsstaterna ska fastställa regler i enlighet med sina nationella lagar för att definiera på vilket sätt de finansiella bidragen till skörde-, djur- och växtförsäkringspremier tilldelas för att säkerställa att bidragen upprätthålls på lämplig nivå samtidigt som jordbrukarnas intressen säkerställs. |
(13) |
I artikel 68.1 e i förordning (EG) nr 73/2009 tillhandahålls en mycket detaljerad beskrivning av det särskilda stöd som syftar till att ersätta jordbrukare för vissa ekonomiska förluster i samband med djur- eller växtsjukdomar och miljöolyckor genom gemensamma fonder. En minimiram bör inrättas i vilken medlemsstaterna ska fastställa regler i enlighet med sina nationella lagar för att definiera på vilket sätt de finansiella bidragen till gemensamma fonder organiseras för att säkerställa att bidragen upprätthålls på lämplig nivå samtidigt som jordbrukarnas intressen säkerställs. |
(14) |
De belopp som avses i artikel 69.6 a i förordning (EG) nr 73/2009 ska beräknas av kommissionen i enlighet med punkt 7 i den artikeln. Bestämmelser bör därför antas för att för varje medlemsstat fastställa de berörda beloppen samt de villkor som är tillämpliga för kommissionens ändring av de beloppen. |
(15) |
Eftersom vissa bestämmelser om särskilt stöd som föreskrivs i artikel 69.1 i förordning (EG) nr 73/2009 börjar gälla den 1 augusti 2009, bör motsvarande närmare bestämmelser bli tillämpliga så snart som möjligt sedan de blivit antagna. |
(16) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för direktstöd. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 1
Definitioner
I denna förordning avses med
a) särskilda stödåtgärder: åtgärder för att genomföra det särskilda stöd som föreskrivs i artikel 68.1 i förordning (EG) nr 73/2009,
b) andra gemenskapsstödinstrument:
i) |
åtgärder som föreskrivs i rådets förordningar (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (4), (EG) nr 509/2006 av den 20 mars 2006 om garanterade traditionella specialiteter av jordbruksprodukter och livsmedel (5), (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (6), (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91 (7), (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (8) och (EG) nr 3/2008, och |
ii) |
de åtgärder som finansieras av Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket enligt artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 1290/2005 av den 21 juni 2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken (9) inbegripet veterinära åtgärder och växtskyddsåtgärder. |
Artikel 2
Stödberättigande med avseende på särskilda stödåtgärder
1. Medlemsstaterna ska fastställa kriterierna för stödberättigande med avseende på särskilda stödåtgärder i överensstämmelse med den ram som fastställs i förordning (EG) nr 73/2009 och de villkor som fastställs i denna förordning.
2. Medlemsstaterna ska tillämpa denna förordning, och särskilt punkt 1, i enlighet med objektiva kriterier och på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukarna kan garanteras och snedvridning av marknaden och konkurrensen undviks.
Artikel 3
Överensstämmelse och kumulering av stöd
1. Medlemsstaterna ska säkerställa överensstämmelse mellan
a) |
särskilda stödåtgärder och åtgärder som genomförs i enlighet med andra gemenskapsstödinstrument, |
b) |
olika särskilda stödåtgärder, |
c) |
särskilda stödåtgärder och åtgärder som finansieras genom statligt stöd. |
Medlemsstaterna ska i synnerhet säkerställa att särskilda stödåtgärder inte hindrar att de åtgärder som genomförs i enlighet med andra gemenskapsstödinstrument, eller åtgärder som finansieras genom statligt stöd, fungerar på ett korrekt sätt.
2. Om stöd enligt en särskild stödåtgärd också får beviljas enligt en åtgärd som genomförs enligt andra gemenskapsstödinstrument, eller enligt en annan särskild stödåtgärd, ska medlemsstaterna säkerställa att en jordbrukare kan erhålla stöd för en viss insats endast enligt en av dessa åtgärder.
Artikel 4
Villkor för stödåtgärder
1. Särskilda stödåtgärder ska inte kompensera för fullgörandet av obligatoriska skyldigheter och i synnerhet av de föreskrivna verksamhetskraven och normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som fastställs i bilagorna II respektive III till förordning (EG) nr 73/2009 eller de andra krav som avses i artikel 39.3 första stycket i förordning (EG) nr 1698/2005.
2. Särskilda stödåtgärder ska inte finansiera skatter.
3. Medlemsstaterna ska se till att de särskilda stödåtgärder de tillämpar är verifierbara och kontrollerbara.
Artikel 5
Överföring av information till kommissionen
1. Medlemsstaterna ska informera kommissionen om de särskilda stödåtgärder de avser tillämpa senast den 1 augusti året innan den åtgärden tillämpas för första gången.
Informationen ska tillhandahållas i enlighet med del A i bilaga I, utom för särskilda stödåtgärder för särskild verksamhet inom jordbruket som medför tilläggsfördelar för ett miljövänligt jordbruk, som ska tillhandahållas i enlighet med del B i bilaga I.
2. Medlemsstaterna ska senast den 1 augusti 2009 informera kommissionen om alla beslut som tas i enlighet med artikel 136 i förordning (EG) nr 73/2009.
3. Medlemsstaterna ska varje år informera kommissionen om stöd som beviljas jordbrukare per åtgärd och sektor, senast den 15 september året efter det år som betalningarna beviljades.
4. Den årliga rapport som medlemsstaterna ska skicka till kommissionen och som handlar om genomförandet av artikel 71 i förordning (EG) nr 73/2009 ska skickas senast den 15 september varje år och ska innehålla den information som anges i bilaga II till denna förordning.
5. Medlemsstaterna ska senast den 1 oktober 2012 skicka en rapport till kommissionen om de särskilda stödåtgärder som genomförs 2009, 2010 och 2011, om deras inverkan på målen och om eventuella problem.
KAPITEL II
SÄRSKILDA REGLER
Artikel 6
Särskilda typer av jordbruk som är viktiga när det gäller att skydda eller förbättra miljön
Medlemsstaterna ska definiera de särskilda typer av jordbruk som är viktiga när det gäller att skydda eller förbättra miljön för vilka ett årligt extra stöd ska tillhandahållas i enlighet med artikel 68.1 a i i förordning (EG) nr 73/2009. Dessa särskilda typer av jordbruk ska ge icke-försumbara och mätbara miljöfördelar.
Artikel 7
Att förbättra kvaliteten på jordbruksprodukter
Det årliga extra stöd för att förbättra kvaliteten på jordbruksprodukter som föreskrivs i artikel 68.1 a ii i förordning (EG) nr 73/2009 får särskilt göra det möjligt för jordbrukare att
a) |
uppfylla de villkor som är nödvändiga för att delta i gemenskapens kvalitetssystem för livsmedel i enlighet med de rättsakter som anges i artikel 68.2 b i förordning (EG) nr 73/2009 och i kommissionens förordningar (EG) nr 1898/2006 av den 14 december 2006 om fastställande av närmare tillämpningsbestämmelser för rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (10), (EG) nr 1216/2007 av den 18 oktober 2007 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 509/2006 om garanterade traditionella specialiteter av jordbruksprodukter och livsmedel (11), (EG) nr 889/2008 av den 5 september 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter med avseende på ekologisk produktion, märkning och kontroll (12) och (EG) nr 114/2009 av den 6 februari 2009 om övergångsbestämmelser för tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 479/2008 beträffande hänvisningar till vin med skyddad ursprungsbeteckning och skyddad geografisk beteckning (13), eller |
b) |
delta i privata eller statliga certifieringsordningar för livsmedelskvalitet. |
Om de särskilda stödåtgärderna beviljas med hänsyn till tillämpningen av led b i första stycket ska kraven i artikel 22.2 i kommissionens förordning (EG) nr 1974/2006 av den 15 december 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (14) gälla i tillämpliga delar.
Artikel 8
Att förbättra saluföringen av jordbruksprodukter
1. Det årliga extra stöd för jordbrukarna för att förbättra saluföringen av jordbruksprodukter som föreskrivs i artikel 68.1 a iii i förordning (EG) nr 73/2009 ska uppmuntra jordbrukare att förbättra saluföringen av sina jordbruksprodukter genom att säkerställa tillhandahållandet av bättre information om och/eller främjandet av produkternas kvalitet eller egenskaper eller deras produktionsmetoder.
2. Artiklarna 4, 5 och 6 och bilagorna I och II till förordning (EG) nr 501/2008 ska gälla i tillämpliga delar.
Artikel 9
Att tillämpa förbättrade djursskyddsnormer
1. Vid fastställande av villkoren för stödberättigande med avseende på det särskilda stödet för jordbrukare som tillämpar förbättrade djurskyddsnormer enligt artikel 68.1 a iv i förordning (EG) nr 73/2009 ska medlemsstatera i förekommande fall ta hänsyn till
a) |
typ av jordbruk |
b) |
gårdens storlek vad gäller djurtäthet eller antal djur och arbetskraft, och |
c) |
tillämpligt system för jordbruksdrift. |
2. Med förbättrade djurskyddsnormer avses sådana som går utöver de minimikrav som fastställs i den tillämpliga gemenskapslagstiftningen och den nationella lagstiftningen, särskilt de rättsakter som avses i led C i bilaga II till förordning (EG) nr 73/2009. De normerna får inbegripa de strängare normer som avses i artikel 27.7 i förordning (EG) nr 1974/2006.
Artikel 10
Särskild verksamhet inom jordbruket som medför tilläggsfördelar för ett miljövänligt jordbruk
1. Vid fastställande av villkoren för stödberättigande med avseende på det särskilda stödet för jordbrukare som utövar särskild verksamhet inom jordbruket som medför tilläggsfördelar för ett miljövänligt jordbruk enligt artikel 68.1 a v i förordning (EG) nr 73/2009 ska medlemsstatera i synnerhet ta hänsyn till
a) |
miljömål i den region där åtgärden ska tillämpas, och |
b) |
eventuellt stöd som redan beviljats i enlighet med andra gemenskapsstödsinstrument eller andra särskilda stödåtgärder eller åtgärder som finansieras genom statligt stöd. |
2. Artikel 27.2–6, 8–9 och 27.13, artiklarna 48 och 53 i förordning (EG) nr 1974/2006 ska gälla i tillämpliga delar för särskilt stöd för jordbrukare som utövar särskild verksamhet inom jordbruket som medför tilläggsfördelar för ett miljövänligt jordbruk.
3. Kommissionen ska utvärdera de föreslagna särskilda stödåtgärderna för jordbrukare som utövar särskild verksamhet inom jordbruk som medför tilläggsfördelar för ett miljövänligt jordbruk och som medlemsstaterna har anmält till den i enlighet med förordning (EG) nr 73/2009 och denna förordning.
Om kommissionen anser att de föreslagna åtgärderna uppfyller kraven ska den godkänna åtgärderna i enlighet med artikel 68.2 a ii i förordning (EG) nr 73/2009 inom fyra månader från och med mottagandet av den information som tillhandahålls i enlighet med artikel 5.1 i denna förordning.
Om kommissionen anser att de föreslagna åtgärderna inte uppfyller kraven ska den uppmana medlemsstaten att ändra de föreslagna åtgärderna i enlighet därmed och anmäla dem till kommissionen. Den ska godkänna åtgärderna om den anser att de har blivit ändrade på lämpligt sätt.
Artikel 11
Särskilda olägenheter som drabbar jordbrukarna inom mjölk-, nöt- och kalvkötts-, får- och getkötts- och rissektorerna
1. Vid fastställande av stödvillkor för särskilt stöd för att klara av särskilda olägenheter som drabbar jordbrukarna inom mjölk-, nöt- och kalvkötts-, får- och getkötts- och rissektorerna i ekonomiskt eller miljömässigt känsliga områden, eller, i samma sektorer, inom ekonomiskt sårbara typer av jordbruk, i enlighet med artikel 68.1 b i förordning (EG) nr 73/2009, ska medlemsstaterna definiera de ekonomiskt eller miljömässigt känsliga områdena och/eller ekonomiskt sårbara typer av jordbruk som är stödberättigande, särskilt med hänsyn till de relevanta produktionsstrukturerna och produktionsvillkoren.
2. Det särskilda stödet ska inte vara baserat på fluktuationer i marknadspriserna eller motsvara ett system med underskottsersättning.
Artikel 12
Områden som omfattas av omstrukturerings- eller utvecklingsprogram
1. Stödberättigandevillkoren för de särskilda stödåtgärderna i områden som omfattas av omstrukturerings- eller utvecklingsprogram för att säkerställa att jordbruksmark inte överges och/eller för att hantera särskilda olägenheter som drabbar jordbrukarna i sådana områden i enlighet med artikel 68.1 c i förordning (EG) nr 73/2009 ska särskilt
a) |
föreskriva hur enskilda referensbelopp för stödberättigande jordbrukare ska fastställas, och |
b) |
fastställa omstrukturerings- och/eller utvecklingsprogrammen och/eller villkoren för deras godkännande. |
2. Om en jordbrukare som inte äger några stödrättigheter ansöker om det stöd som avses i punkt 1 får jordbrukaren erhålla ett antal stödrättigheter som inte överstiger det antal hektar som jordbrukaren vid det tillfället förfogar över (genom ägande eller arrende).
Om en jordbrukare som äger stödrättigheter ansöker om det stöd som avses i punkt 1 får denne erhålla ett antal stödrättigheter som inte överstiger det antal hektar som jordbrukaren vid det tillfället förfogar över och för vilka jordbrukaren inte äger några stödrättigheter.
Enhetsvärdet för varje stödrättighet som jordbrukaren redan äger får ökas.
Värdet av varje stödrättighet som erhålls i enlighet med detta stycke, utom tredje stycket, ska beräknas genom att man dividerar det enskilda referensbeloppet som fastställs av medlemsstaten med det antal rättigheter som avses i föregående stycke.
3. Höjning av de belopp per hektar som beviljas inom ramen för systemet med enhetlig arealersättning som avses i artikel 131.2 i förordning (EG) nr 73/2009 ska fastställas genom att man dividerar jordbrukarens referensbelopp med det antal stödberättigande hektar som jordbrukaren anmäler inom ramen för systemet för enhetlig arealersättning.
4. Medlemsstaterna ska säkerställa att de särskilda olägenheter som drabbar jordbrukarna i områden som omfattas av omstrukturerings- eller utvecklingsprogram, för vilka det särskilda stödet beviljas, inte ersätts i enlighet med någon annan bestämmelse i sådana program för samma ändamål.
Artikel 13
Skörde-, djur- och växtförsäkring
1. Medlemsstaterna ska fastställa villkor för att kontrakt ska berättiga till särskilt stöd i form av bidrag till premier för skörde-, djur- och växtförsäkringar i enlighet med artikel 68.1 d i förordning (EG) nr 73/2009.
2. I kontrakten ska
a) |
de särskilda risker som försäkringen täcker, |
b) |
de särskilda ekonomiska förluster som täcks och |
c) |
den premie som betalas, exklusive skatter, fastställas. |
3. Kontrakten ska inte omfatta mer än ett års produktion. Om kontraktets löptid omfattar delar av två kalenderår ska medlemsstaten säkerställa att ersättning inte beviljas två gånger för samma kontrakt.
4. Medlemsstaterna ska anta regler som ska användas för att fastställa beräkningen av förstörelsen av den genomsnittliga årsproduktionen för en jordbrukare i enlighet med artikel 70.2 i förordning (EG) nr 73/2009.
5. Jordbrukaren ska varje år informera medlemsstaten om numret på sitt försäkringsavtal och tillhandahålla en kopia av kontraktet och bevis på att premien är betald.
Artikel 14
Gemensamma fonder för djur- och växtsjukdomar och miljöolyckor
1. De regler som definieras av medlemsstaterna i enlighet med artikel 71.9 i förordning (EG) nr 73/2009 för gemensamma fonder som berättigar till ekonomiskt stöd för djur- och växtsjukdomar och miljöolyckor enligt artikel 68.1 e i den förordningen ska särskilt omfatta
a) |
villkoren för finansieringen av den gemensamma fonden, |
b) |
utbrott av djur- och växtsjukdomar och miljöolyckor som kan föranleda att ersättning betalas ut till jordbrukare, inklusive geografisk utsträckning, om så är lämpligt, |
c) |
kriterier för att utvärdera om en viss händelse ska föranleda utbetalning av ersättning till jordbrukare, |
d) |
metoderna för beräkning av de extrakostnader som utgör ekonomiska förluster enligt artikel 71.2 b i förordning (EG) nr 73/2009, |
e) |
beräkning av de administrativa kostnader som avses i artikel 71.6 i förordning (EG) nr 73/2009, |
f) |
eventuella begränsningar av de kostnader som kan komma ifråga för det ekonomiska bidrag som tillämpas enligt artikel 71.7 andra stycket i förordning (EG) nr 73/2009, |
g) |
ett förfarande för godkännandet av en viss gemensam fond enligt den nationella lagstiftningen, |
h) |
förfaranderegler, och |
i) |
de granskningar av överensstämmelse och räkenskapsavslutning som den gemensamma fonden ska bli föremål för efter det att den har godkänts. |
2. Om de medel som behövs för den ekonomiska ersättning som betalas ut av de gemensamma fonderna kommer från lån på marknadsvillkor ska deras kortaste och längsta löptider vara mellan ett och fem år.
3. Medlemsstaterna ska se till att deras jordbrukare blir medvetna om
a) |
alla godkända gemensamma fonder, |
b) |
villkoren för anslutning till en viss gemensam fond, och |
c) |
finansieringsbestämmelserna för de gemensamma fonderna. |
Artikel 15
Finansiella bestämmelser för särskilda stödåtgärder
1. De belopp som avses i artikel 69.6 a i förordning (EG) nr 73/2009 fastställs i bilaga III till den här förordningen.
2. Vid tillämpningen av artikel 69.7 fjärde stycket i förordning (EG) nr 73/2009 får medlemsstaterna senast den 1 augusti under ett visst kalenderår från och med 2010 begära en revidering av de belopp som avses i stycke 1 i denna artikel om det belopp som uppstår genom den beräkning som fastställs i artikel 69.7 första stycket i förordning (EG) nr 73/2009 för det berörda budgetåret avviker med över 20 % från det belopp som fastställs i bilaga III.
Varje reviderat belopp som fastställs av kommissionen ska tillämpas från och med det kalenderår som följer på det år som begäran gjordes.
KAPITEL III
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 16
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 22 juli 2009.
På kommissionens vägnar
Mariann FISCHER BOEL
Ledamot av kommissionen
(1) EUT L 30, 31.1.2009, s. 16.
(3) EUT L 147, 6.6.2008, s. 3.
(4) EUT L 277, 21.10.2005, s. 1.
(5) EUT L 93, 31.3.2006, s. 1.
(6) EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.
(7) EUT L 189, 20.7.2007, s. 1.
(8) EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.
(9) EUT L 209, 11.8.2005, s. 1.
(10) EUT L 369, 23.12.2006, s. 1.
(11) EUT L 275, 19.10.2007, s. 3.
(12) EUT L 250, 18.9.2008, s. 1.
(13) EUT L 38, 7.2.2009, s. 26.
(14) EUT L 368, 23.12.2006, s. 15.
BILAGA I
Information som ska skickas till kommissionen enligt artikel 5.1
DEL A
För alla särskilda stödåtgärder, utom för åtgärder för särskild verksamhet inom jordbruket som medför tilläggsfördelar för ett miljövänligt jordbruk, ska informationen inkludera följande:
— |
Beteckningen för varje åtgärd med hänvisning till den relevanta bestämmelsen i artikel 68.1 i förordning (EG) nr 73/2009. |
— |
En beskrivning av varje åtgärd, som inbegriper minst
|
— |
eventuella befintliga åtgärder som tillämpas enligt andra gemenskapsstödsystem eller åtgärder som finansieras genom statligt stöd inom samma område eller sektor som den särskilda stödåtgärden och, om så är lämpligt, avgränsningen mellan dem, |
— |
om så är lämpligt, en beskrivning av
|
DEL B
För särskilda stödåtgärder för särskild verksamhet inom jordbruket som medför tilläggsfördelar för ett miljövänligt jordbruk, ska informationen inkludera följande:
— |
Åtgärdens beteckning. |
— |
Det geografiska område som omfattas av åtgärden. |
— |
En beskrivning av den föreslagna åtgärden och de förväntade miljökonsekvenserna med avseende på miljöbehov och -prioriteringar samt särskilda verifierbara mål. |
— |
Den logiska grunden för insatsen, tillämpningsområdet och åtgärderna, indikatorerna, de kvantifierade målen och, i förekommande fall, stödmottagarna. |
— |
Kriterier och administrativa regler för att säkerställa att insatserna inte också får stöd genom andra gemenskapsstödsystem. |
— |
Bevis enligt artikel 48.2 i förordning (EG) nr 1974/2006 som gör det möjligt för kommissionen att kontrollera konsekvens och rimlighet i beräkningarna. |
— |
En detaljerad beskrivning av det nationella genomförandet av minimikraven för användning av gödningsmedel och växtskyddsmedel och andra relevanta obligatoriska krav som avses i punkt 5.3.2.1 i del A i bilaga II till förordning (EG) nr 1974/2006. |
— |
En beskrivning av den metod samt de agronomiska antaganden och parametrar (bl.a. beskrivning av de baskrav som anges i artikel 39.3 i förordning (EG) nr 1698/2005 och som är relevanta för varje särskilt slag av åtagande) som används som referenspunkt för de beräkningar som motiverar: a) extrakostnader och b) inkomstbortfall till följd av det åtagande som gjorts; i förekommande fall ska denna metod beakta stöd som beviljats inom ramen för förordning (EG) nr 73/2009; i förekommande fall, den omvandlingsmetod som används för andra enheter i enlighet med artikel 27.9 i förordning (EG) nr 1974/2006. |
— |
Stödbelopp. |
— |
Om så är lämpligt, den information som avses i punkt 5.3.2.1.4 femte och sjätte strecksatserna i del A i bilaga II till förordning (EG) nr 1974/2006. |
BILAGA II
Information som ska ingå i den årliga rapporten om gemensamma fonder i enlighet med artikel 5.4
— |
En förteckning över godkända gemensamma fonder och antalet anslutna jordbrukare per fond. |
— |
I förekommande fall, de administrativa kostnaderna för inrättande av nya gemensamma fonder. |
— |
Uppgift om varifrån medlen kommer i enlighet med artikel 69.6 a eller c i förordning (EG) nr 73/2009 och i förekommande fall, beloppen för den linjära minskning som tillämpas samt de berörda betalningarna. |
— |
De typer av ekonomiska förluster som ersätts av varje godkänd fond och fördelade efter orsak i enlighet med artikel 71.1 i den förordningen. |
— |
Det antal jordbrukare som ersätts av varje godkänd fond och fördelade efter orsak i enlighet med artikel 71.1 i den förordningen. |
— |
Utgiften för varje godkänd fond per typ av ekonomisk förlust. |
— |
Procentsatsen och det belopp som betalas av varje fond för det ekonomiska stöd som avses i artikel 71.7 i den förordningen. |
— |
Erfarenheter som gjorts vid genomförandet av den särskilda stödåtgärden om gemensamma fonder. |
BILAGA III
Belopp som avses i artikel 15.1 beräknade i enlighet med artikel 69.6 a i förordning (EG) nr 73/2009
(miljoner euro) |
|
Belgien |
8,6 |
Danmark |
15,8 |
Tyskland |
42,6 |
Irland |
23,9 |
Grekland |
74,3 |
Spanien |
144,4 |
Frankrike |
97,4 |
Italien |
144,9 |
Luxemburg |
0,8 |
Malta |
0,1 |
Nederländerna |
31,7 |
Österrike |
11,9 |
Portugal |
21,7 |
Finland |
4,8 |
Slovenien |
2,4 |
Sverige |
13,9 |
Förenade kungariket |
42,8 |
23.7.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 191/26 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 640/2009
av den 22 juli 2009
om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/32/EG avseende krav på ekodesign för elektriska motorer
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/32/EG av den 6 juli 2005 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energianvändande produkter och om ändring av rådets direktiv 92/42/EEG (1) och Europaparlamentets och rådets direktiv 96/57/EG och 2000/55/EG, särskilt artikel 15.1,
efter att ha hört samrådsforumet för ekodesign, och
av följande skäl:
(1) |
Enligt direktiv 2005/32/EG ska kommissionen fastställa krav på ekodesign för energianvändande produkter som står för betydande försäljnings- och handelsvolymer, har betydande miljöpåverkan och har en betydande potential för förbättring när det gäller miljöpåverkan utan att det medför orimliga kostnader. |
(2) |
Enligt artikel 16.2 första strecksatsen i direktiv 2005/32/EG ska kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 19.3 och kriterierna i artikel 15.2 och efter att ha hört samrådsforumet för ekodesign på lämpligt sätt införa en genomförandeåtgärd för produkter som används i elektriska motorsystem. |
(3) |
Elektriska motorer är den mest betydande typen av elektrisk belastning vid industrier inom gemenskapen där motorer används i produktionsprocessen. De system i vilka dessa motorer fungerar står för omkring 70 % av den el som förbrukas av industrin. Den totala potentialen för kostnadseffektiv förbättring av dessa motorsystems energieffektivitet är cirka 20 % till 30 %. En av de viktigaste faktorerna vid en sådan förbättring är användning av motorer med hög verkningsgrad. Motorer i elektriska motorsystem är därför en prioriterad produkt för vilken krav på ekodesign bör fastställas. |
(4) |
Elektriska motorsystem innefattar flera energianvändande produkter, bland annat motorer, växlar, pumpar och fläktar. Motorer och varvtalsreglerare är viktiga komponenter i dessa produkter. Därför ska enligt denna förordning vissa typer av motorer vara försedda med varvtalsreglerare. |
(5) |
Många motorer är inbyggda i andra produkter och släpps aldrig ut på marknaden separat eller tas i bruk enligt artikel 5 i direktiv 2005/32/EG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG (2). För att den fullständiga potentialen för kostnadseffektiv energibesparing ska kunna uppnås ska motorer som är inbyggda i andra produkter följa bestämmelserna i denna förordning. |
(6) |
Kommissionen har gjort en förberedande studie med en analys av de tekniska, miljömässiga och ekonomiska aspekterna av elektriska motorer. Studien har genomförts tillsammans med berörda parter i gemenskapen och tredjeländer, och resultaten finns allmänt tillgängliga. |
(7) |
Den förberedande studien visar att elektriska motorer släpps ut på marknaden i gemenskapen i stora volymer, att den viktigaste miljöaspekten under alla faser av motorernas livscykel är deras energiförbrukning under användningsfasen och att motorernas årliga elförbrukning uppgick till 1 067 TWh 2005, vilket motsvarar 427 Mt CO2-utsläpp. Utan åtgärder för att begränsa elförbrukningen kommer denna enligt prognosen att öka till 1 252 TWh 2020. Man har kommit fram till att energiförbrukningen under livscykeln och elförbrukningen under användningsfasen kan förbättras betydligt, särskilt om motorer som används i tillämpningar med varierande varvtal och belastning förses med växlar. |
(8) |
Den förberedande studien visar att energianvändning vid drift är den enda betydande parametern för ekodesign i fråga om produktdesign enligt bilaga I del 1 i direktiv 2005/32/EG. |
(9) |
Förbättringar av elektriska motorers elförbrukning bör uppnås genom tillämpning av befintliga, allmänt tillgängliga och kostnadseffektiva tekniker som kan minska den totala sammanlagda kostnaden för inköp och drift. |
(10) |
Kraven på ekodesign ska harmonisera kraven på energiförbrukning för motorer i hela gemenskapen och därmed bidra till den inre marknadens funktion och till att förbättra dessa produkters miljöprestanda. |
(11) |
Tillverkarna bör få tillräckligt med tid att förnya utformningen av produkterna. Tidtabellen ska vara sådan att motorernas funktionalitet inte påverkas negativt och att kostnaderna för tillverkarna, särskilt små och medelstora företag, beaktas, samtidigt som man bör se till att målen enligt denna förordning nås så snabbt som möjligt. |
(12) |
Effektförbrukningen ska bestämmas med tillförlitliga, exakta och reproducerbara mätmetoder med hänsyn till allmänt godtagna metoder på modern teknisk nivå, bland annat, i den mån sådana finns att tillgå, harmoniserade standarder som har antagits av de europeiska standardiseringsorgan som listas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (3). |
(13) |
Denna förordning bör leda till ökat inträde på marknaden av tekniker som förbättrar elektriska motorers miljöpåverkan under livscykeln, vilket leder till en beräknad energibesparing under livscykeln på 5 500 PJ (4) och en minskning av elförbrukningen med 135 TWh till 2020 jämfört med om inga åtgärder vidtas. |
(14) |
Enlig artikel 8 i direktiv 2005/32/EG bör denna förordning ange tillämpliga förfaranden för bedömning av överensstämmelse. |
(15) |
För att underlätta kontrollerna av överensstämmelse måste tillverkarna lämna information i den tekniska dokumentation som avses i bilagorna IV och V i direktiv 2005/32/EG. |
(16) |
I syfte att ytterligare begränsa motorernas miljöpåverkan bör tillverkarna tillhandahålla uppgifter om demontering, materialåtervinning eller omhändertagande av uttjänta produkter. |
(17) |
Riktmärken för nu tillgängliga tekniker med hög energieffektivitet bör identifieras. Riktmärkena ska bidra till att säkerställa en allmänt tillgänglig och lättfattlig information, framför allt för små och medelstora företag och mikroföretag, vilket ytterligare ska underlätta integrationen av bästa designlösningar för att minska energiförbrukningen. |
(18) |
De åtgärder som fastställs i denna förordning är i överensstämmelse med yttrandet från den kommitté som har inrättats enligt artikel 19.1 i direktiv 2005/32/EG. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Syfte och tillämpningsområde
1. Denna förordning fastställer ekodesignkrav för utsläppande på marknaden och ibruktagande av motorer, inbegripet när motorerna är inbyggda i andra produkter.
2. Denna förordning ska inte tillämpas på
a) |
motorer som är konstruerade för att fungera helt nedsänkta i en vätska, |
b) |
motorer som är inbyggda i en produkt (till exempel växel, pump, fläkt eller kompressor) och vars energiprestanda inte kan testas fristående från produkten, |
c) |
motorer som är utformade för att fungera
|
d) |
motorbromsar, |
utom beträffande informationskraven i bilaga 1 punkterna 2.3–2.6 och 2.12.
Artikel 2
Definitioner
Utöver definitionerna i direktiv 2005/32/EG gäller följande definitioner:
1. motor: en elektrisk, enväxlad trefas 50 Hz eller 50/60 Hz motor med burlindningsinduktion som
har 2 till 6 poler,
har en märkspänning UN upp till 1 000 V,
har en märkeffekt PN mellan 0,75 kW och 375 kW,
vars märkvärden gäller kontinuerlig drift.
2. varvtalsreglerare: en elektronisk frekvensomformare som anpassar den elektriska energi som tillförs den elektriska motorn för att reglera dess mekaniska uteffekt efter det vridmomentsvarvtal som kännetecknar belastningen (som drivs av motorn) genom justering av den trefasiga 50 Hz strömförsörjningen till en variabel frekvens och spänning som tillförs motorn.
3. burlindad motor: en elektrisk motor utan borstar, kommutatorer, släpringar eller elektriska anslutningar till rotorn.
4. fas: elförsörjningsnätets konfiguration.
5. pol: det totala antalet magnetiska nord- och sydpoler som genereras av motorns roterande magnetiska fält. Antalet poler bestämmer motorns grundhastighet.
6. kontinuerlig drift: förmågan hos en elektrisk motor med ett inbyggt kylsystem att fungera enligt märkeffekten utan avbrott vid en lägre temperatur än den maximala märktemperaturen.
7. bromsmotor: en motor försedd med en elektromekanisk bromsenhet som verkar direkt på motoraxeln utan kopplingar.
Artikel 3
Krav på ekodesign
Ekodesignkraven för motorer anges i bilaga I.
Varje krav på ekodesign ska gälla enligt följande tidtabell:
1. |
Från och med den 16 juni 2011 ska motorer minst uppfylla effektivitetskraven i verkningsgradsnivå IE2 enligt bilaga I, punkt 1: |
2. |
Från och med den 1 januari 2015:
|
3. |
Från och med 1 januari 2017:
|
Produktinformationskraven för motorer återfinns i bilaga I. Huruvida kraven på ekodesign uppfylls fastställs och beräknas i enlighet med de krav som återfinns i bilaga II.
Artikel 4
Bedömning av överensstämmelse
Förfarandet för bedömning av överensstämmelse enligt artikel 8 i direktiv 2005/32/EG ska vara intern designkontroll enligt bilaga IV till direktiv 2005/32/EG eller ledningssystemet enligt bilaga V till direktiv 2005/32/EG.
Artikel 5
Kontrollförfarande för marknadsövervakningsändamål
När medlemsstaternas myndigheter genomför marknadsövervakningskontroller enligt artikel 3.2 i direktiv 2005/32/EG ska de använda nedan beskrivna kontrollförfarande i fråga om de krav som anges i bilaga III.
Artikel 6
Vägledande riktmärken
De vägledande riktmärken för motorer som har bäst prestanda av dem som för närvarande finns på marknaden anges i bilaga IV.
Artikel 7
Översyn
Kommissionen ska se över denna förordning mot bakgrund av den tekniska utvecklingen av såväl motorer som växlar senast sju år efter det att förordningen har trätt i kraft och presentera resultaten av denna översyn för samrådsforumet för ekodesign. Översynen ska inbegripa resurseffektivitet, återanvändning och materialåtervinning samt mätosäkerhet.
Artikel 8
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdat i Bryssel den 22 juli 2009.
På kommissionens vägnar
Andris PIEBALGS
Ledamot av kommissionen
(1) EUT L 191, 22.7.2005, s. 29.
(2) EUT L 157, 9.6.2006, s. 24.
(3) EGT L 204, 21.7.1998, s. 37.
(4) 1 TWh = 3,6 PJ.
(5) EGT L 100, 19.4.1994, s. 1.
BILAGA I
EKODESIGNKRAV FÖR MOTORER
1. KRAV PÅ VERKNINGSGRAD FÖR MOTORER
Kraven på lägsta verkningsgrad för motorer återfinns i tabellerna 1 och 2.
Tabell 1
Nominella gränser (η) för verkningsgradsnivån IE2 (50 Hz)
Nominell uteffekt (kW) |
Antal poler |
||
2 |
4 |
6 |
|
0,75 |
77,4 |
79,6 |
75,9 |
1,1 |
79,6 |
81,4 |
78,1 |
1,5 |
81,3 |
82,8 |
79,8 |
2,2 |
83,2 |
84,3 |
81,8 |
3 |
84,6 |
85,5 |
83,3 |
4 |
85,8 |
86,6 |
84,6 |
5,5 |
87,0 |
87,7 |
86,0 |
7,5 |
88,1 |
88,7 |
87,2 |
11 |
89,4 |
89,8 |
88,7 |
15 |
90,3 |
90,6 |
89,7 |
18,5 |
90,9 |
91,2 |
90,4 |
22 |
91,3 |
91,6 |
90,9 |
30 |
92,0 |
92,3 |
91,7 |
37 |
92,5 |
92,7 |
92,2 |
45 |
92,9 |
93,1 |
92,7 |
55 |
93,2 |
93,5 |
93,1 |
75 |
93,8 |
94,0 |
93,7 |
90 |
94,1 |
94,2 |
94,0 |
110 |
94,3 |
94,5 |
94,3 |
132 |
94,6 |
94,7 |
94,6 |
160 |
94,8 |
94,9 |
94,8 |
200 upp till 375 |
95,0 |
95,1 |
95,0 |
Tabell 2
Nominella gränser (η) för verkningsgradsnivån IE3 (50 Hz)
Nominell uteffekt (kW) |
Antal poler |
||
2 |
4 |
6 |
|
0,75 |
80,7 |
82,5 |
78,9 |
1,1 |
82,7 |
84,1 |
81,0 |
1,5 |
84,2 |
85,3 |
82,5 |
2,2 |
85,9 |
86,7 |
84,3 |
3 |
87,1 |
87,7 |
85,6 |
4 |
88,1 |
88,6 |
86,8 |
5,5 |
89,2 |
89,6 |
88,0 |
7,5 |
90,1 |
90,4 |
89,1 |
11 |
91,2 |
91,4 |
90,3 |
15 |
91,9 |
92,1 |
91,2 |
18,5 |
92,4 |
92,6 |
91,7 |
22 |
92,7 |
93,0 |
92,2 |
30 |
93,3 |
93,6 |
92,9 |
37 |
93,7 |
93,9 |
93,3 |
45 |
94,0 |
94,2 |
93,7 |
55 |
94,3 |
94,6 |
94,1 |
75 |
94,7 |
95,0 |
94,6 |
90 |
95,0 |
95,2 |
94,9 |
110 |
95,2 |
95,4 |
95,1 |
132 |
95,4 |
95,6 |
95,4 |
160 |
95,6 |
95,8 |
95,6 |
200 upp till 375 |
95,8 |
96,0 |
95,8 |
2. KRAV PÅ PRODUKTINFORMATION OM MOTORER
Från och med den 16 juni 2011 ska information om motorer enligt punkterna 1–12 vara synlig på/i
a) |
den tekniska dokumentationen till motorer, |
b) |
den tekniska dokumentationen till produkter i vilka motorerna ingår, |
c) |
motortillverkarens fritt tillgängliga webbplatser, |
d) |
fritt tillgängliga webbplatser tillhörande tillverkarna av produkter i vilka motorerna ingår. |
Beträffande den tekniska dokumentationen måste informationen anges i den ordning som presenteras i punkterna 1–12. Den exakta lydelsen som anges i listan behöver inte användas. Den kan anges i form av diagram, bilder eller symboler i stället för i form av text.
1. |
Nominell effekt (η) vid full, 75 % och 50 % märklast och märkspänning (UN). |
2. |
Verkningsgrad: ”IE2” eller ”IE3”. |
3. |
Tillverkningsår. |
4. |
Tillverkarens namn eller varumärke, företagsregistreringsnummer och tillverkningsställe. |
5. |
Produktens modellnummer. |
6. |
Motorns antal poler. |
7. |
Märkuteffekt(er) eller märkuteffektområde (kW). |
8. |
Motorns märkinfrekvens(er) (Hz). |
9. |
Märkspänning(ar) eller märkspänningsområde (V). |
10. |
Märkvarvtal eller märkvarvtalsområde (rpm). |
11. |
Uppgifter om demontering, materialåtervinning eller omhändertagande av uttjänta produkter. |
12. |
Uppgifter om vilka driftförhållanden motorn är utformad för:
|
Den information som avses i punkterna 1, 2 och 3 ska vara varaktigt märkt på eller nära motorns märkplåt.
Den information som avses i punkterna 1–12 behöver inte anges på motortillverkarens fritt tillgängliga webbplatser för skräddarsydda motorer med speciell mekanisk och elektrisk design som tillverkats efter kundens begäran. Information om de obligatoriska kraven för att utrusta motorer som inte uppfyller verkningsgradsnivån IE3, med varvtalsreglerare, ska vara synlig på märkplåten och i den tekniska dokumentationen
a) |
från och med den 1 januari 2015 för motorer med en märkeffekt på 7,5–375 kW, |
b) |
från och med den 1 januari 2017 för motorer med en märkeffekt på 0,75–375 kW. |
Tillverkarna ska tillhandahålla information i den tekniska dokumentationen om alla specifika försiktighetsåtgärder som måste vidtas när motorn monteras, installeras, underhålls eller används med varvtalsreglerare, inklusive information om hur elektriska och magnetiska fält från varvtalsreglerare minimeras.
3. I BILAGA I GÄLLER FÖLJANDE DEFINITIONER
1. |
nominell gräns (η): effekten vid full märklast och märkspänning utan toleranser. |
2. |
tolerans: den maximala tillåtna variationen i testmätningsresultat för varje given motor jämfört med det deklarerade värdet på märkplåten eller i den tekniska dokumentationen. |
BILAGA II
MÄTNINGAR OCH BERÄKNINGAR
När det gäller överensstämmelse och kontroll av att kraven i denna förordning uppfylls ska parametrarna nedan fastställas med tillförlitliga, exakta och reproducerbara metoder med hänsyn till allmänt godtagna metoder på modern teknisk nivå som bedöms ge resultat med låg osäkerhet, inklusive metoder som återfinns i dokument vilkas referensnummer har offentliggjorts för detta ändamål i Europeiska unionens officiella tidning. De ska uppfylla samtliga av följande tekniska parametrar.
Energieffektiviteten är förhållandet mellan mekanisk uteffekt och elektrisk ineffekt.
Motorns verkningsgrad som anges i bilaga I ska fastställas vid märkeffekt (PN), märkspänning (UN) och märkfrekvens (fN).
Skillnaden mellan mekanisk uteffekt och elektrisk ineffekt beror på förluster i motorn.
Bestämningen av totala förluster ska göras med någon av följande metoder:
— |
Mätning av totala förluster, eller |
— |
bestämning av separata förluster för summering. |
BILAGA III
KONTROLLFÖRFARANDE
När medlemsstaternas myndigheter genomför marknadsövervakningskontroller enligt artikel 3.2 i direktiv 2005/32/EG ska de använda nedan beskrivna kontrollförfarande i fråga om de krav som anges i bilaga I.
1. |
Medlemsstatens myndigheter ska testa en enda enhet. |
2. |
Modellen ska anses uppfylla de bestämmelser som anges i denna förordning om förlusterna (1-η) enligt motorns nominella verkningsgrad (η) inte skiljer sig från de värden som återfinns i bilaga I med mer än 15 % i effektintervallet 0,75–150 kW och 10 % i effektintervallet 150–375 kW. |
3. |
Om resultatet i punkt 2 inte uppnås ska marknadsövervakningsmyndigheten slumpmässigt testa ytterligare tre enheter, utom för motorer som produceras i mindre kvantiteter än fem per år. |
4. |
Samma modell ska anses uppfylla de bestämmelser som anges i denna förordning om förlusterna (1-η) för de tre enheter som avses i punkt 3 enligt resultaten för medelverkningsgraden (η) inte skiljer sig från de värden som återfinns i bilaga I med mer än 15 % i effektintervallet 0,75–150 kW och 10 % i effektintervallet 150–375 kW. |
5. |
Om de resultat som avses i punkt 4 inte uppnås ska modellen inte anses följa denna förordning. |
Vid kontrollen av efterlevnaden av denna förordning ska medlemsstaterna använda det förfarande som anges i bilaga II och tillförlitliga, exakta och reproducerbara mätmetoder med hänsyn till allmänt godtagna metoder på modern teknisk nivå, inklusive metoder som fastställs i standarder vars referensnummer har offentliggjorts för detta ändamål i Europeiska unionens officiella tidning.
BILAGA IV
RIKTMÄRKEN SOM AVSES I ARTIKEL 6
Vid tidpunkten för denna förordnings antagande var den bästa tillgängliga tekniken på marknaden för motorer identifierad på IE3-nivå, eller en IE3-motor försedd med varvtalsreglerare, enligt definitionen i bilaga I.
23.7.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 191/35 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 641/2009
av den 22 juli 2009
om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/32/EG vad gäller krav på ekodesign för fristående cirkulationspumpar utan axeltätning och produktintegrerade cirkulationspumpar utan axeltätning
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/32/EG av den 6 juli 2005 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energianvändande produkter och om ändring av rådets direktiv 92/42/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 96/57/EG och 2000/55/EG (1), särskilt artikel 15.1,
efter samråd med samrådsforumet för ekodesign, och
av följande skäl:
(1) |
Enligt direktiv 2005/32/EG ska krav på ekodesign fastställas av kommissionen för energianvändande produkter med betydande försäljnings- och handelsvolym, som har betydande inverkan på miljön och som erbjuder stora möjligheter till förbättringar i fråga om deras miljöeffekter, utan att detta medför orimliga kostnader. |
(2) |
Enligt artikel 16.2 första strecksatsen i direktiv 2005/32/EG ska kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 19.3 och kriterierna i artikel 15.2 i det direktivet, och efter att ha hört samrådsforumet för ekodesign, vid behov införa nya genomförandeåtgärder för apparater i elektriska motorsystem och värmeanläggningar, exempelvis cirkulationspumpar. |
(3) |
Kommissionen har genomfört en förstudie av de tekniska, miljömässiga och ekonomiska aspekterna av de cirkulationspumpar som vanligtvis används i hushållen. Studien har utarbetats tillsammans med berörda parter och andra intressenter från EU och tredjeländer, och resultaten har gjorts tillgängliga för allmänheten. |
(4) |
Cirkulationspumpar står för en stor del av energiförbrukningen i byggnaders värmesystem. Dessutom är de flesta standard-cirkulationspumpar ständigt i gång, oberoende av värmebehovet. Cirkulationspumpar är därför en prioriterad produktgrupp för införandet av krav på ekodesign. |
(5) |
Den miljöaspekt hos cirkulationspumpar som identifierats som viktig för denna förordning är elförbrukningen i användarfasen. |
(6) |
Förstudien visar att ungefär 14 miljoner cirkulationspumpar släpps ut på gemenskapsmarknaden varje år, och att den fas i deras livscykel som har den största miljöeffekten är användarfasen, där energiförbrukningen 2005 uppgick till 50 TWh, motsvarande 23 miljoner ton koldioxidutsläpp. Om inga särskilda åtgärder vidtas förväntas elförbrukningen öka till 55 TWh till 2020. Förstudien visar att elförbrukningen i användarfasen kan förbättras kraftigt. |
(7) |
Förstudien har visat att krav avseende de andra ekodesignparametrar som anges i del 1 i bilaga I till direktiv 2005/32/EG inte behövs, eftersom den i särklass viktigaste miljöaspekten är pumparnas elförbrukning i användarfasen. |
(8) |
Cirkulationspumpar bör göras effektivare genom tillämpning av befintlig, generisk och kostnadseffektiv teknik som kan minska de sammanlagda kombinerade kostnaderna av cirkulationspumparnas inköp och drift. |
(9) |
Ekodesignkraven bör harmonisera elförbrukningskraven för cirkulationspumpar i hela gemenskapen för att därigenom bidra till den inre marknadens funktion och en förbättring av dessa produkters miljöprestanda. |
(10) |
För att öka återanvändning och materialåtervinning av cirkulationspumpar måste tillverkarna tillhandahålla information om montering och demontering av cirkulationspumparna. |
(11) |
Ekodesignkraven bör inte få någon negativ effekt på cirkulationspumparnas funktion och de bör inte påverka hälsa, säkerhet eller miljö negativt. Framför allt bör vinsterna från en minskad elförbrukning under användningsfasen mer än väl uppväga alla ytterligare miljöeffekter under tillverkningen. |
(12) |
Ekodesignkraven bör introduceras gradvis så att tillverkarna får en tillräcklig tidsfrist för att vid behov ge de produkter som omfattas av förordningen en ny design. Tidsschemat för införandet av dessa krav bör vara sådant att man undviker negativa effekter på funktionerna för de cirkulationspumpar som finns på marknaden, och att man tar hänsyn till kostnadseffekterna för tillverkare, framför allt små och medelstora företag, samtidigt som man garanterar att målen för förordningen uppnås i tid. |
(13) |
Kontroll av överensstämmelse och mätning av relevanta produktparametrar bör utföras med pålitliga, korrekta och reproducerbara mätmetoder som tar hänsyn till allmänt erkänd bästa praxis för mätmetoder, inklusive, i förekommande fall, de harmoniserade standarder som antagits av europeiska standardiseringsorgan enligt förteckningen i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (2). |
(14) |
Denna förordning bör snabbt leda till att teknik som minskar cirkulationspumpars miljöeffekter under deras livscykel släpps ut på marknaden, och ge en beräknad elbesparing på 23 TWh till 2020, motsvarande 11 Mt koldioxidekvivalenter, jämfört med om inga åtgärder vidtas |
(15) |
I enlighet med artikel 8 i direktiv 2005/32/EG bör denna förordning ange tillämpliga förfaranden för bedömning av överensstämmelse. |
(16) |
För att underlätta överensstämmelsekontrollerna bör tillverkarna lämna information i den tekniska dokumentation som anges i bilagorna IV och V till direktiv 2005/32/EG. |
(17) |
Förutom de juridiskt bindande krav som anges i denna förordning bör man ange indikativa riktmärken för bästa tillgängliga teknik för att garantera en bred och enkel tillgång på information om miljöprestanda under hela livscykeln för cirkulationspumpar. |
(18) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats enligt artikel 19.1 direktiv 2005/32/EG. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Syfte och tillämpningsområde
1. I denna förordning fastställs ekodesignkrav för utsläppande på marknaden av fristående cirkulationspumpar utan axeltätning och produktintegrerade cirkulationspumpar utan axeltätning.
2. Förordningen ska inte gälla för
a) |
cirkulationspumpar för dricksvatten, med undantag för de informationskrav som ingår i bilaga I, punkt 2.4, |
b) |
cirkulationspumpar som är integrerade i produkter och som släpps ut på marknaden före den 1 januari 2020 för att ersätta identiska cirkulationspumpar integrerade i produkter som släppts ut på marknaden före den 1 augusti 2015. På ersättningsprodukten eller dess förpackning ska det tydligt anges för vilken/vilka produkter den är avsedd. |
Artikel 2
Definitioner
Förutom de definitioner som anges i artikel 2 i direktiv 2005/32/EG gäller följande definitioner i denna förordning:
1. cirkulationspump: vingpump med hydraulisk märkeffekt mellan 1 W och 2 500 W och är konstruerad för användning i värmesystem eller i sekundärkretsen i kylningssystem,
2. cirkulationspump utan axeltätning: cirkulationspump vars motoraxel är direkt kopplad till pumphjulet, och där motorn är nedsänkt i pumpmediumet,
3. fristående cirkulationspump: cirkulationspump som är konstruerad för att fungera oberoende av produkten,
4. produkt: apparat som genererar och/eller överför värme,
5. cirkulationspump för dricksvatten: cirkulationspump särskilt konstruerad för cirkulation av dricksvatten enligt definition i rådets direktiv 98/83/EG (3).
Artikel 3
Ekodesignkrav
Ekodesignkraven för cirkulationspumpar anges i bilaga I.
Efterlevnaden av ekodesignkraven kommer att kontrolleras enligt de krav som anges i bilaga II.1.
Beräkningsmetoden för cirkulationspumpars energieffektivitetsindex anges i bilaga II.2.
Artikel 4
Bedömning av överensstämmelse
Det förfarande för bedömning av överensstämmelse som anges i artikel 8 i direktiv 2005/32/EG ska vara det interna designkontrollsystem som anges i bilaga IV till det direktivet eller det ledningssystem för att bedöma överensstämmelse som anges i bilaga V till det direktivet.
Artikel 5
Kontrollförfarande i samband med marknadsövervakning
När en marknadsövervakning som anges i artikel 3.2 i direktiv 2005/32/EG utförs för de syften som anges i bilaga I till denna förordning, ska medlemsstaternas myndigheter tillämpa det kontrollförfarande som beskrivs i bilaga III till denna förordning.
Artikel 6
Riktmärken
De indikativa riktmärkena för cirkulationspumpar med bästa prestanda som finns på marknaden när denna förordning träder i kraft anges i bilaga IV.
Artikel 7
Översyn
Före den 1 januari 2012 ska kommissionen se över de beräkningsmetoder för energieffektivitetsindex för produktintegrerade cirkulationspumpar utan axeltätning som anges i bilaga II.2 till denna förordning.
Före den 1 januari 2017 ska kommissionen se över denna förordning i ljuset av den tekniska utvecklingen. Översynen ska inbegripa analys av konstruktionsalternativ som kan underlätta återanvändning och materialåtervinning.
Resultaten av dessa översyner ska läggas fram inför samrådsforumet för ekodesign.
Artikel 8
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska gälla i enlighet med följande tidtabell:
1. |
Från och med den 1 januari 2013 ska fristående cirkulationspumpar utan axeltätning uppnå den energieffektivitetsnivå som fastställs i bilaga I, punkt 1.1, med undantag för cirkulationspumpar som särskilt konstruerats för primärkretsen i system som distribuerar termisk solenergi och i värmepumpar. |
2. |
Från och med den 1 augusti 2015 ska fristående cirkulationspumpar utan axeltätning och produktintegrerade cirkulationspumpar utan axeltätning uppnå den energieffektivitet som fastställs i bilaga I, punkt 1.2. |
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 22 juli 2009.
På kommissionens vägnar
Andris PIEBALGS
Ledamot av kommissionen
(1) EUT L 191, 22.7.2005, s. 29.
(2) EGT L 204, 21.7.1998, s. 37.
(3) EGT L 330, 5.12.1998, s. 32.
BILAGA I
EKODESIGNKRAV
1. ENERGIEFFEKTIVITETSKRAV
1. |
Från och med den 1 januari 2013 ska fristående cirkulationspumpar utan axeltätning, med undantag för cirkulationspumpar som särskilt konstruerats för primärkretsen i system som distribuerar termisk solenergi och i värmepumpar, ha ett energieffektivitetsindex (EEI) på högst 0,27, beräknat i enlighet med bilaga II.2. |
2. |
Från och med den 1 augusti 2015 ska fristående cirkulationspumpar utan axeltätning och produktintegrerade cirkulationspumpar utan axeltätning ha ett energieffektivitetsindex (EEI) på högst 0,23, beräknat i enlighet med bilaga II.2. |
2. KRAV PÅ PRODUKTINFORMATION
Från och med den 1 januari 2013
1. |
ska energieffektivitetsindex för cirkulationspumpar, beräknat enligt bilaga II, anges på produktens märkskylt och förpackning, och i den tekniska dokumentationen, på följande sätt: ”EEI ≤ 0,[xx]”. |
2. |
Följande information ska lämnas: ”Riktmärket för de mest effektiva cirkulationspumparna är EEI ≤ 0,20”. |
3. |
Uppgifter om demontering, materialåtervinning eller omhändertagande av uttjänta komponenter och material ska tillhandahållas för behandlingsanläggningar. |
4. |
Följande uppgifter ska tillhandahållas på förpackningen och i den tekniska dokumentationen för cirkulationspumpar för dricksvatten: ”Denna cirkulationspump är endast avsedd för dricksvatten.” |
Tillverkarna ska tillhandhålla uppgifter om hur cirkulationspumpen ska installeras, användas och underhållas för att minimera dess miljöpåverkan.
Tillverkarna av cirkulationspumpar ska tillhandahålla de uppgifter som förtecknas ovan väl synligt på en fritt tillgänglig webbplats.
BILAGA II
MÄTMETODER OCH METODER FÖR BERÄKNING AV ENERGIEFFEKTIVITETSINDEX
1. MÄTMETODER
För att kontrollera att kraven i denna förordning efterlevs ska mätningar utföras enligt ett pålitligt, noggrant och reproducerbart mätförfarande som tar hänsyn till metoderna i allmänt erkänd bästa mätpraxis, inklusive de metoder som anges i dokument vilkas referensnummer har offentliggjorts i det syftet i Europeiska unionens officiella tidning.
2. METOD FÖR BERÄKNING AV ENERGIEFFEKTIVITETSINDEX
Följande metod ska användas för att beräkna energieffektivitetsindex (EEI) för cirkulationspumpar:
1. |
Om cirkulationspumpen har fler än en inställning för tryckhöjd och flöde ska den mätas med maximal inställning. Tryckhöjd (H) är den tryckhöjd (i meter) som cirkulationspumpen producerar på den angivna driftsplaceringen. Flöde (Q) är volymflödet för vatten genom cirkulationspumpen (m3/h). |
2. |
Finn den punkt där Q · H är maximalt, och ange flöde och tryckhöjd vid den punkten som: Q100 % och H100 % . |
3. |
Beräkna den hydrauliska effekten Phyd vid denna punkt. Hydraulisk effekt uttrycker den aritmetiska produkten av flödet (Q), tryckhöjden (H) och en omvandlingsfaktor som anpassar de måttenheter som använts i beräkningen. ”Phyd” är den hydrauliska effekt som cirkulationspumpen levererar till den vätska som pumpas vid den angivna driftsplaceringen (i watt). |
4. |
Referenseffekten beräknas som: Pref = 1,7 · Phyd + 17 · (1 – e–0,3 · Phyd ), 1 W ≤ Phyd ≤ 2 500 W Referenseffekten är förhållandet mellan en cirkulationspumps hydrauliska effekt och elförbrukning, varvid sambandet mellan cirkulationspumpens effektivitet och storlek beaktas. ”Pref” är cirkulationspumpens referens-elförbrukning (i watt). |
5. |
Referenskontrollkurvan definieras som den raka linjen mellan följande punkter: (Q 100 %, H 100 %) and (Q 0 %, ) |
6. |
Välj en inställning på cirkulationspumpen som medför att cirkulationspumpen på den valda kurvan når punkten Q · H = max. |
7. |
Mät P1 och H vid följande flöden: Q100 % , 0,75 · Q100 % , 0,5 · Q100 % , 0,25 · Q100 % . ”P1” är den elektriska effekt (i watt) som cirkulationspumpen förbrukar vid den fastställda driftsplaceringen. |
8. |
Dessa flöden beräknas , if Hmeas ≤ Href PL = P1,meas, if Hmeas > Hrefdär Href är tryckhöjden på referenskontrollkurvan vid de olika flödena. |
9. |
Med hjälp av PL och denna belastningsprofil:
Beräkna den viktade genomsnittliga effekten PL,avg som PL,avg = 0,06 · PL,100 % + 0,15 · PL,75 % + 0,35 · PL,50 % + 0,44 · PL,25 % Energieffektivitetsindex (1) beräknas som , where C20 % = 0,49 |
(1) CXX % är en skalfaktor som gör det möjligt att garantera att vid tidpunkten för skalfaktorns fastställande endast XX % av cirkulationspumparna av en viss typ har EEI ≤ 0,20.
BILAGA III
KONTROLLFÖRFARANDE
För kontroll av överensstämmelse med kraven i bilaga I ska medlemsstaternas myndigheter använda de mät- och beräkningsförfaranden som anges i bilaga II.
Medlemsstaterna ska prova en enda cirkulationspump. Om energieffektivitetsindex överstiger de värden som tillverkaren angivit med mer än 7 % ska mätningen genomföras på ytterligare tre cirkulationspumpar. Modellen ska anses överensstämma om det aritmetiska medlet för de uppmätta värdena för de ytterligare tre cirkulationspumparna inte överskrider de värden som tillverkaren angivit med mer än 7 %.
I annat fall ska det anses att modellen inte överensstämmer med kraven i denna förordning.
Förutom det förfarande som anges i denna bilaga ska medlemsstaternas myndigheter utnyttja pålitliga, korrekta och reproducerbara mätmetoder som tar hänsyn till allmänt accepterad bästa praxis, inklusive metoder som anges i dokument vilkas referensnummer har offentliggjorts för det syftet i Europeiska unionens officiella tidning.
BILAGA IV
VÄGLEDANDE RIKTMÄRKEN
Vid tidpunkten för denna förordnings antagande är riktmärket för marknadens bästa tillgängliga teknik för cirkulationspumpar EEI ≤ 0,20.
23.7.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 191/42 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 642/2009
av den 22 juli 2009
om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/32/EG vad gäller krav på ekodesign för tv-mottagare
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/32/EG av den 6 juli 2005 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energianvändande produkter och om ändring av rådets direktiv 92/42/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 96/57/EG och 2000/55/EG (1), särskilt artikel 15.1,
efter samråd med samrådsforumet för ekodesign, och
av följande skäl:
(1) |
Enligt direktiv 2005/32/EG ska krav på ekodesign fastställas av kommissionen för energianvändande produkter med betydande försäljnings- och handelsvolym, som har betydande inverkan på miljön och som erbjuder stora möjligheter till förbättringar i fråga om deras miljöeffekter, utan att detta medför orimliga kostnader. |
(2) |
Enligt artikel 16.2 första strecksatsen i direktiv 2005/32/EG ska kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 19.2 och kriterierna i artikel 15.2 och efter att ha hört samrådsforumet för ekodesign vid behov införa genomförandeåtgärder som avser konsumentelektronik. |
(3) |
Kommissionen har genomfört en förberedande studie av de tekniska, miljömässiga och ekonomiska aspekterna av tv-mottagare. Studien har genomförts tillsammans med intressenter och berörda parter från gemenskapen och tredjeländer, och resultaten har offentliggjorts på kommissionens webbplats Europa. |
(4) |
Tv-mottagare är en viktig produktgrupp inom hemelektronik vad gäller elförbrukning och därför prioriterad i ekodesignpolitiken. |
(5) |
Den miljöaspekt hos tv-mottagare som identifierats som viktig för denna förordning är elförbrukningen i användarfasen. |
(6) |
Den årliga elförbrukningen för tv-mottagare i gemenskapen beräknades till 60 TWh år 2007, vilket motsvarar ett koldioxidutsläpp på 24 miljoner ton. Om inga åtgärder vidtas för att begränsa denna förbrukning beräknas den stiga till 132 TWh år 2020. Den förberedande studien visar att elförbrukningen i användarfasen kan minskas kraftigt. |
(7) |
Andra viktiga miljöaspekter avser de farliga ämnen som används vid tillverkningen av tv-mottagare och avfall från uttjänta tv-mottagare som omhändertas. Förbättring av miljöpåverkan från dessa ämnen tas upp i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/95/EG av den 27 januari 2003 om begränsning av användningen av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter (2) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/96/EG av den 27 januari 2003 om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter (3), och bör inte behandlas ytterligare i denna förordning. |
(8) |
Den förberedande studien har visat att krav avseende de andra ekodesignparametrar som anges i del 1 i bilaga I till direktiv 2005/32/EG inte behövs. |
(9) |
En minskning av tv-mottagarnas elförbrukning är möjlig/genomförbar om man tillämpar befintliga generiska kostnadseffektiva tekniska lösningar som leder till en minskning av de kombinerade kostnaderna för att köpa och använda tv-apparater. |
(10) |
Ekodesignkraven bör harmonisera elförbrukningskraven för tv-mottagare i hela gemenskapen för att därigenom bidra till den inre marknadens funktion och en förbättring av dessa produkters miljöprestanda. |
(11) |
Ekodesignkraven bör inte få någon negativ effekt på produktens funktion och bör inte påverka hälsa, säkerhet eller miljö negativt. Framför allt bör vinsterna från en minskad elförbrukning under användningsfasen mer än väl uppväga alla ytterligare miljöeffekter under tillverkningen av de produkter som omfattas av denna förordning. |
(12) |
Ett stegvis införande av ekodesignkraven bör ge en lämplig tidsram för tillverkarna att anpassa sina produkter. Tidsschemat bör vara sådant att man undviker negativa effekter på funktionerna för den utrustning som redan finns på marknaden och att man tar hänsyn till kostnadseffekterna för tillverkarna, framför allt små och medelstora företag, samtidigt som man garanterar att målen för denna förordning uppnås i tid. |
(13) |
Mätning av relevanta produktparametrar bör utföras med pålitliga, korrekta och reproducerbara mätmetoder som tar hänsyn till allmänt erkänd bästa praxis för mätmetoder, inklusive, i förekommande fall, de harmoniserade standarder som antagits av europeiska standardiseringsorgan enligt förteckningen i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (4). |
(14) |
Denna förordning bör leda till en ökad marknadspenetrering av tekniska lösningar som minskar tv-mottagarnas miljöpåverkan och ge en beräknad elbesparing på 28 TWh till 2020 jämfört med om inga åtgärder vidtas. |
(15) |
I enlighet med artikel 8 i direktiv 2005/32/EG bör denna förordning ange tillämpliga förfaranden för bedömning av överensstämmelse. |
(16) |
För att underlätta överensstämmelsekontrollerna bör tillverkarna lämna information i den tekniska dokumentation som anges i bilagorna IV och V till direktiv 2005/32/EG i den utsträckning som informationen har samband med de krav som anges i denna förordning. |
(17) |
Den nuvarande bästa tillgängliga energieffektiviteten för påslagna tv-apparater och bästa tillgängliga minskning av miljöeffekterna från farliga ämnen anges i kommissionens beslut 2009/300/EG av den 12 mars 2009 som fastställer reviderade miljökriterier för miljömärkning av tv-mottagare (5). Det beslutet kommer att bidra till att garantera allmän tillgänglighet för och enkel tillgång till information, framför allt för små och medelstora företag och mycket små företag, vilket kommer att ytterligare underlätta integreringen av bästa designteknik för att minska tv-mottagarnas miljöpåverkan. Riktmärken för bästa tillgängliga teknik bör därför inte anges i denna förordning. |
(18) |
De ekodesignkrav som gäller från och med den 7 januari 2013 enligt kommissionens förordning (EG) nr 1275/2008 av den 17 december 2008 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/32/EG om krav på ekodesign för elektriska och elektroniska hushålls- och kontorsprodukters elförbrukning i standby- och frånläge (6) bör träda i kraft för tv-mottagare vid en tidigare tidpunkt än vad som anges i den förordningen, eftersom de tekniska lösningar som uppfyller förordningens bestämmelser kan genomföras snabbare för tv-mottagare och ytterligare energibesparingar kan uppnås. Förordning (EG) nr 1275/2008 bör därför inte gälla tv-mottagare och bör ändras i enlighet därmed. |
(19) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats enligt artikel 19.1 direktiv 2005/32/EG. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:
Artikel 1
Syfte och tillämpningsområde
I denna förordning fastställs ekodesignkrav för utsläppande på marknaden av tv-mottagare.
Artikel 2
Definitioner
Förutom de definitioner som anges i direktiv 2005/32/EG gäller följande definitioner i denna förordning:
1. tv-mottagare: en tv-apparat eller tv-monitor.
2. tv-apparat: en produkt som i första hand är avsedd för att visa och ta emot audiovisuella signaler och som släpps ut på marknaden under en viss modell- eller systembeteckning, och som består av
3. tv-monitor: en produkt som är utformad för att på en integrerad bildskärm återge en videosignal från flera olika källor, inklusive tv-utsändningar, som också kan kontrollera och återge ljudsignaler från en extern mottagningsanordning, som anslutits via standardiserade signalingångar, inklusive standarderna cinch (component, composite), SCART, HDMI och kommande trådlösa standarder (men exklusive videosignalingångar som inte är standard, såsom DVI och SDI), men som inte kan ta emot och behandla sändningssignaler.
4. påläge: när tv-mottagaren är ansluten till nätet och producerar ljud och bild.
5. hemläge: den tv-inställning som rekommenderas av tillverkaren för normal användning i hemmet.
6. standbyläge: ett läge där utrustningen är ansluten till nätet, är beroende av energi från nätet för att kunna fungera som avsett och därvid endast erbjuder följande funktioner som kan kvarstå på obestämd tid:
Reaktiveringsfunktion eller reaktiveringsfunktion med enbart visning av påslagen reaktiveringsfunktion, och/eller
informations- eller statusmeny.
7. frånläge: ett läge där utrustningen är ansluten till nätet och inte erbjuder någon funktion. Detta läge omfattar också följande:
8. reaktiveringsfunktion: en funktion som gör det möjligt att aktivera andra lägen, inklusive påläge, via en fjärromkopplare, inklusive fjärrkontroll, en intern sensor, en timer eller ett villkor för att erhålla ytterligare funktioner, inklusive påläge.
9. informations- eller statusmeny: en kontinuerlig funktion som ger information om eller anger status för utrustningen på en skärm, inklusive klockslag.
10. fast meny: en uppsättning tv-inställningar som fördefinierats av tillverkaren och där tv-mottagarens användare måste välja en viss uppsättning när tv-mottagaren tas i bruk första gången.
11. full HD-upplösning: en skärmupplösning med ett fysiskt antal pixlar på minst 1 920 × 1 080.
Artikel 3
Ekodesignkrav
Ekodesignkraven för tv-mottagare anges i bilaga I.
Efterlevnaden av ekodesignkraven kommer att kontrolleras enligt de metoder som anges i bilaga II.
Artikel 4
Bedömning av överensstämmelse
Det förfarande för bedömning av överensstämmelse som anges i artikel 8 i direktiv 2005/32/EG ska vara det interna designkontrollsystem som anges i bilaga IV till det direktivet eller det ledningssystem för att bedöma överensstämmelse som anges i bilaga V till det direktivet.
Den tekniska dokumentation som ska tillhandahållas för bedömning av överensstämmelse anges i punkt 1 del 5 i bilaga I till denna förordning.
Artikel 5
Kontrollförfarande för marknadsövervakning
Övervakningskontroller ska genomföras i enlighet med det kontrollförfarande som anges i bilaga III.
Artikel 6
Översyn
Kommissionen ska se över denna förordning senast tre år efter ikraftträdandet mot bakgrund av den tekniska utvecklingen och redovisa resultatet av denna översyn inför samrådsforumet för ekodesign.
Artikel 7
Ändring av förordning (EG) nr 1275/2008
Punkt 3 i bilaga I till förordning (EG) nr 1275/2008 ska ersättas med den text som anges i bilaga IV till denna förordning.
Artikel 8
Ikraftträdande
1. Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
2. De ekodesignkrav som anges i punkt 1 i del 1, del 3, del 4 och punkt 2 i del 5 i bilaga I ska gälla från och med den 20 augusti 2010.
De ekodesignkrav som anges i punkt 2 del 1 i bilaga I ska gälla från och med den 1 april 2012.
De ekodesignkrav som anges i punkterna 1 a–e i del 2 i bilaga I ska gälla från och med den 7 januari 2010.
De ekodesignkrav som anges i punkterna 2 a–e i del 2 i bilaga I ska gälla från och med den 20 augusti 2011.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 22 juli 2009.
På kommissionens vägnar
Andris PIEBALGS
Ledamot av kommissionen
(1) EUT L 191, 22.7.2005, s. 29.
(2) EUT L 37, 13.2.2003, s. 19.
(3) EUT L 37, 13.2.2003, s. 24.
(4) EGT L 204, 21.7.1998, s. 37.
(5) EUT L 82, 28.3.2009, s. 3.
(6) EUT L 339, 18.12.2008, s. 45.
(7) EUT L 390, 31.12.2004, s. 24.
BILAGA I
KRAV PÅ EKODESIGN
1. EFFEKTFÖRBRUKNING I PÅLÄGE
1) |
Från den 20 augusti 2010: Effektförbrukningen i påläge för en tv-mottagare med synbar skärmarea A, utryckt i dm2 får inte överstiga följande gränsvärden:
|
2) |
Från och med den 1 april 2012: Effektförbrukningen i påläge för en tv-mottagare med synbar skärmarea A, utryckt i dm2 får inte överstiga följande gränsvärden:
|
2. EFFEKTFÖRBRUKNING I STANDBY- ELLER FRÅNLÄGE
1) |
Från och med den 7 januari 2010:
|
2) |
Från och med den 20 augusti 2011:
|
3. ”HEMLÄGE” FÖR TV-MOTTAGARE SOM LEVERERAS MED FAST MENY
Från och med den 20 augusti 2010:
Tv-mottagare med fast meny när apparaten aktiveras första gången ska erbjuda ett ”hemläge” i den fasta menyn, som ska vara standardalternativ när tv-mottagaren slås på första gången. Om användaren väljer ett annat läge än ”hemläge” när tv-mottagaren slås på första gången ska han i en andra urvalsprocess uppmanas bekräfta sitt val.
4. KVOTEN FÖR TOPPNIVÅN AV LUMINANS
Från och med den 20 augusti 2010:
— |
Tv-mottagare utan fast meny: toppnivå av luminans i påläge för tv-mottagaren som den levererats av tillverkaren får inte understiga 65 % av toppnivån av luminansen för det ljusstarkaste pålägesförhållande som tv-mottagaren erbjuder. |
— |
Tv-mottagare med fast meny: toppnivå av luminans i hemläge får inte understiga 65 % av toppnivån av luminansen för det ljusstarkaste pålägesförhållande som tv-mottagaren erbjuder. |
5. INFORMATION SOM SKA TILLHANDAHÅLLAS AV TILLVERKARNA
1) |
För att utföra den bedömning av överensstämmelse som anges i artikel 5 ska den tekniska dokumentationen innehålla följande:
|
2) |
Från och med den 20 augusti 2010: Följande information ska finnas offentligt tillgänglig på avgiftsfria webbplatser:
|
BILAGA II
MÄTNINGAR
1. Mätning av effektförbrukning i påläge
Mätningar av effektförbrukningen som anges i del 1 i bilaga I ska uppfylla samtliga följande villkor:
a) |
Mätningarna ska utföras med hjälp av en pålitlig, korrekt och reproducerbar mätningsmetod som tar hänsyn till allmänt vedertagen bästa praxis för mätmetoder. |
b) |
Villkor för tv-mottagare för mätning av effektförbrukningen i påläge:
|
c) |
Allmänna villkor:
|
2. Mätning av effektförbrukning i standby- eller frånläge
Mätningar av den effektförbrukning som avses i del 2 i bilaga I ska uppfylla samtliga följande villkor.
a) |
Den effektförbrukning som avses i punkterna 1 a–b och 2 a–b ska fastställas genom en pålitlig, korrekt och reproducerbar mätmetod som tar hänsyn till allmänt vedertagen bästa praxis för mätmetoder. |
b) |
Mätning av effekter på 0,5 watt eller mer ska göras med en osäkerhet på mindre än eller motsvarande 2 % vid konfidensnivån 95 %. Mätning av effekter understigande 0,5 watt ska göras med en osäkerhet på mindre än eller motsvarande 0,01 watt vid konfidensnivån 95 %. |
3. Mätningar av toppnivån av luminansen
Mätningar av den toppnivå av luminansen som avses i del 4 i bilaga I ska uppfylla samtliga följande krav:
a) |
Mätningarna ska utföras med hjälp av ett pålitligt, korrekt och reproducerbart mätningsförfarande som tar hänsyn till allmänt accepterad bästa praxis för mätmetoder. |
b) |
Mätningar av toppnivån av luminansen ska göras med en luminansmätare som detekterar den del av skärmen som visar en helt (100 %) vit bild och som ingår i ett testmönster för fullskärmstest och inte överskrider det bildmedelvärde där skärmens luminanssystem sätter in effektbegränsning. |
c) |
Mätningar av luminansen ska göras utan att luminansmätarens detektionspunkt på displayen påverkas vid växling mellan de lägen som avses i del 4 i bilaga I. |
BILAGA III
KONTROLLFÖRFARANDE
När den marknadsövervakning genomförs som anges i artikel 3.2 i direktiv 2005/32/EG ska medlemsstaternas myndigheter tillämpa följande kontrollförfarande för de krav som anges i bilaga I.
1. |
Myndigheterna i medlemsstaterna ska prova en enda tv-enhet. |
2. |
Modellen ska anses uppfylla kraven i bilaga I, om
|
3. |
Om resultaten som anges i punkterna 2 a eller b eller c inte uppnås, ska ytterligare tre enheter av samma modell provas. |
4. |
Sedan ytterligare tre enheter av samma modell har provats, ska modellen anses uppfylla kraven i bilaga I, om
|
5. |
Om resultaten som anges i punkterna 4 a, b och c inte uppnås, ska modellen anses inte uppfylla kraven. |
6. |
För att kontrollera överensstämmelsen med kraven ska medlemsstaternas myndigheter tillämpa det förfarande som anges i bilaga II och pålitliga, korrekta och reproducerbara mätförfaranden, som tar hänsyn till allmänt vedertagen bästa praxis för mätmetoder, inklusive metoder som anges i dokument vars referensnummer har offentliggjorts för det syftet i Europeiska unionens officiella tidning. |
BILAGA IV
Förteckning över energianvändande produkter som omfattas av punkt 3 i bilaga i till förordning (EG) nr 1275/2008
|
Radioapparater |
|
Videokameror |
|
Videobandspelare |
|
Hi-fi-anläggningar |
|
Förstärkare |
|
System för hemmabio |
|
Musikinstrument |
Andra produkter för inspelning eller återgivning av ljud eller bilder, även signaler eller teknik för annan överföring av ljud och bilder än genom telekommunikation, men med undantag av tv-mottagare i enlighet med definitionen i kommissionens förordning (EG) nr 642/2009.
23.7.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 191/53 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 643/2009
av den 22 juli 2009
om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/32/EG vad gäller krav på ekodesign för kylar och frysar för hushållsbruk
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/32/EG av den 6 juli 2005 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energianvändande produkter och om ändring av rådets direktiv 92/42/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 96/57/EG och 2000/55/EG (1), särskilt artikel 15.1,
efter att ha hört samrådsforumet för ekodesign, och
av följande skäl:
(1) |
Europaparlamentets och rådets direktiv 96/57/EG av den 3 september 1996 om energieffektivitetskrav för elektriska kylskåp och frysar (även i kombination) för hushållsbruk (2) innehåller bestämmelser om kylar och frysar för hushållsbruk. De krav som anges i det direktivet och som har gällt sedan 1999, är nu föråldrade. |
(2) |
Enligt direktiv 2005/32/EG ska krav på ekodesign fastställas av kommissionen för energianvändande produkter med betydande försäljnings- och handelsvolym, som har betydande inverkan på miljön och som erbjuder stora möjligheter till förbättringar i fråga om deras miljöeffekter, utan att detta medför orimliga kostnader. |
(3) |
Enligt artikel 16.2 första strecksatsen i direktiv 2005/32/EG ska kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 19.2 och kriterierna i artikel 15.2 och efter att ha hört samrådsforumet för ekodesign vid behov införa nya genomförandeåtgärder för kylar och frysar för hushållsbruk som innebär att direktiv 96/57/EG upphävs. |
(4) |
Kommissionen har genomfört en förberedande studie av de tekniska, miljömässiga och ekonomiska aspekterna av de kylar och frysar som vanligtvis används i hushållen. Studien har genomförts tillsammans med intressenter och berörda parter från gemenskapen och tredjeländer, och resultaten har offentliggjorts på kommissionens webbplats Europa. |
(5) |
Energieffektiviteten för kylskåp av absorbtionstyp och termoelektriska kylapparater, till exempel minidryckeskylare, kan förbättras kraftigt. Dessa produkter bör därför omfattas av denna förordning. |
(6) |
De miljöaspekter som identifierats som viktiga för denna förordning är energiförbrukningen när produkterna används och funktioner som är avsedda att garantera att slutanvändaren använder kylen eller frysen på ett miljövänligare sätt. |
(7) |
Den förberedande studien har visat att krav avseende de andra ekodesignparametrar som anges i del 1 i bilaga I till direktiv 2005/32/EG inte behövs. |
(8) |
Den årliga elförbrukningen för de produkter som omfattas av denna förordning i gemenskapen beräknades till 122 TWh under 2005, motsvarande 56 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Den beräknade energiförbrukningen för kylar och frysar kommer visserligen att minska till 2020, men minskningstakten förväntas avta som resultat av föråldrade krav och energimärkningar. Möjligheterna till kostnadseffektiva energibesparingar skulle därför inte kunna förverkligas om inga ytterligare åtgärder vidtas för att uppdatera de befintliga ekodesignkraven. |
(9) |
Elförbrukningen hos de produkter som omfattas av denna förordning bör sänkas genom att man tillämpar befintliga generiska, kostnadseffektiva tekniska lösningar som minskar den sammanlagda kostnaden för inköp och användning av produkterna. |
(10) |
Denna förordning bör snabbt leda till att energieffektivare produkter av den typ som omfattas av förordningens bestämmelser släpps ut på marknaden. |
(11) |
Ekodesignkraven bör inte påverka produkternas funktion ur slutanvändarens perspektiv och de bör inte påverka hälsa, säkerhet eller miljö negativt. Framför allt bör vinsterna från en minskad elförbrukning under användningsfasen mer än väl uppväga alla ytterligare miljöeffekter under tillverkningen av de produkter som omfattas av denna förordning. |
(12) |
Ekodesignkraven bör introduceras gradvis så att tillverkarna får en tillräcklig tidsfrist för att vid behov ge de produkter som omfattas av förordningen en ny design. Tidsschemat bör vara sådant att man undviker negativa effekter på funktionerna för den utrustning som finns på marknaden, och att man tar hänsyn till kostnadseffekterna för slutanvändare och tillverkare, framför allt små och medelstora företag, samtidigt som man garanterar att målen för denna förordning uppnås i tid. |
(13) |
Kontroll av överensstämmelse och mätning av relevanta produktparametrar bör utföras med pålitliga, korrekta och reproducerbara mätmetoder som tar hänsyn till allmänt erkänd bästa praxis för mätmetoder, inklusive, i förekommande fall, de harmoniserade standarder som antagits av europeiska standardiseringsorgan enligt förteckningen i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (3). |
(14) |
I enlighet med artikel 8 i direktiv 2005/32/EG bör denna förordning ange tillämpliga förfaranden för bedömning av överensstämmelse. |
(15) |
För att underlätta överensstämmelsekontrollerna bör tillverkarna lämna information i den tekniska dokumentation som anges i bilagorna V och VI till direktiv 2005/32/EG i den utsträckning som informationen har samband med de krav som anges i denna förordning. |
(16) |
Förutom de juridiskt bindande krav som anges i denna förordning bör man ange indikativa riktmärken för bästa tillgängliga teknik för att garantera en bred tillgång på information om miljöprestanda under hela livscykeln för de produkter som omfattas av denna förordning. |
(17) |
Direktiv 96/57/EG bör därför upphävas. |
(18) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats enligt artikel 19.1 i direktiv 2005/32/EG. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Syfte och tillämpningsområde
1. Genom denna förordning fastställs ekodesignkrav för utsläppande på marknaden av elektriska nätanslutna kylar och frysar för hushållsbruk med en förvaringsvolym på upp till 1 500 liter.
2. Förordningen ska gälla för elektriska nätanslutna kylar och frysar för hushållsbruk, inklusive sådana som säljs för att inte användas i hushållen eller för att kyla andra produkter än matvaror.
Den ska också gälla för elektriska nätanslutna kylar och frysar för hushållsbruk som kan vara batteridrivna.
3. Förordningen ska inte gälla för
a) |
kylar och frysar som i första hand drivs av andra energikällor än elektricitet, t.ex. gasol (LPG), fotogen och biodiesel, |
b) |
batteridrivna kylar och frysar som kan anslutas till elnätet med en ac/dc-omvandlare som inköps separat, |
c) |
specialtillverkade kylar och frysar som tillverkas i enstaka exemplar och som inte motsvarar några andra kyl- eller frysmodeller, |
d) |
kylar eller frysar för användning i tjänstesektorn där avlägsnandet av de frysta matvarorna känns av elektroniskt och den informationen kan förmedlas automatiskt genom en nätverksanslutning till ett fjärrstyrt redovisningssystem, |
e) |
kylar och frysar där huvudfunktionen inte är att förvara matvaror genom kylning, såsom fristående ismaskiner eller automater för kylda drycker. |
Artikel 2
Definitioner
Utöver definitionerna i direktiv 2005/32/EG gäller följande definitioner:
1. matvaror: mat, ingredienser, drycker inklusive vin och andra produkter som i första hand är avsedda för konsumtion och som kräver kylning till angivna temperaturer.
2. kyl eller frys för hushållsbruk: ett isolerat skåp med ett eller flera utrymmen, avsett för att kyla eller frysa in matvaror eller för att förvara kylda eller frysta matvaror i icke-kommersiellt syfte, som kyls med en eller flera energiförbrukande processer inklusive apparater som säljs som byggsatser som monteras av slutanvändaren.
3. kylskåp: en produkt som är avsedd för förvaring av matvaror och som har minst en avdelning som är lämplig för förvaring av färska matvaror och/eller drycker, inklusive vin.
4. kyl eller frys av kompressortyp: en kyl eller frys där kylningen sker med hjälp av en motordriven kompressor.
5. kyl eller frys av absorbtionstyp: en kyl eller frys där kylningen sker genom en absorbtionsprocess där värme används som energikälla.
6. kyl- och frysskåp: en produkt med minst ett förvaringsutrymme avsett för färska matvaror och minst ett utrymme avsett för infrysning av färska matvaror och förvaring av frysta matvaror under trestjärniga förvaringsförhållanden (frysutrymme för matvaror).
7. förvaringsskåp för frysta matvaror: en produkt med ett eller flera utrymmen som är lämpliga för förvaring av frysta matvaror.
8. matvarufrys: ett frysskåp med en eller flera avdelningar lämpliga för att frysa in matvaror vid temperaturer som sträcker sig från omgivningstemperatur ned till – 18 °C och som också är lämpligt för förvaring av frysta matvaror under trestjärniga förvaringsförhållanden. En matvarufrys kan också innehålla tvåstjärniga sektioner och/eller utrymmen i det aktuella utrymmet eller skåpet.
9. vinkylskåp: en produkt som enbart innehåller ett eller flera utrymmen för förvaring av vin.
10. universalskåp: en kyl eller frys som endast har ett eller flera utrymmen för ospecificerad användning.
11. ekvivalent kyl och frys: en modell som släppts ut på marknaden med samma brutto- och lagringsvolymer, samma egenskaper vad gäller teknik, effektivitet och prestanda och samma slags utrymmen som en annan kyl- eller frysmodell som släppts ut på marknaden med ett annat kommersiellt kodnummer av samma tillverkare.
Ytterligare definitioner som avser bilagorna II–VI anges i bilaga I.
Artikel 3
Krav på ekodesign
De allmänna ekodesignkraven för kylar och frysar för hushållsbruk inom ramen för denna förordning anges i punkt 1 i bilaga II. De specifika ekodesignkraven för kylar och frysar för hushållsbruk inom ramen för denna förordning anges i punkt 2 i bilaga II.
Artikel 4
Bedömning av överensstämmelse
1. Det förfarande för bedömning av överensstämmelse som anges i artikel 8 i direktiv 2005/32/EG ska vara det interna designkontrollsystem som anges i bilaga IV till direktiv 2005/32/EG eller det ledningssystem som anges i bilaga V till det direktivet.
2. För att man ska kunna göra en bedömning av överensstämmelse enligt artikel 8 i direktiv 2005/32/EG ska den tekniska dokumentationen innehålla en kopia av den produktinformation som lämnats i enighet med del 4 punkt 2 i bilaga III, och resultaten från beräkningarna enligt bilaga IV till denna förordning.
Om den information som ingår i den tekniska dokumentationen för en viss kyl- eller frysmodell för hushållsbruk har erhållits genom beräkningar på grundval av design och/eller extrapolering från andra ekvivalenta kylar och frysar för hushållsbruk, ska dokumentationen innehålla uppgifter om sådana beräkningar och/eller extrapoleringar och om provning som utförts av tillverkare för att verifiera korrektheten för de beräkningar som utförts. I sådana fall ska den tekniska dokumentationen även omfatta en förteckning över alla övriga ekvivalenta kylar och frysar för hushållsbruk där informationen i den tekniska dokumentationen erhölls på samma grunder.
Artikel 5
Kontrollförfarande för marknadsövervakning
När en marknadsövervakning som anges i artikel 3.2 i direktiv 2005/32/EG utförs för de syften som anges i bilaga II till denna förordning, ska medlemsstaternas myndigheter tillämpa det kontrollförfarande som beskrivs i bilaga V till denna förordning.
Artikel 6
Riktmärken
De indikativa riktmärken för kylar och frysar med bästa prestanda som finns på marknaden när denna förordning träder i kraft anges i bilaga VI.
Artikel 7
Översyn
Kommissionen ska se över denna förordning mot bakgrund av den tekniska utvecklingen senast fem år efter det att den trätt i kraft och redovisa resultatet av denna översyn inför samrådsforumet för ekodesign. Vid översynen bör man särskilt utvärdera kontrolltoleranserna i bilaga V och möjligheterna att avlägsna eller minska värdena av korrigeringsfaktorerna i bilaga IV.
Kommissionen ska utvärdera behovet av att anta särskilda ekodesignkrav för vinkylskåp senast två år efter det att denna förordning trätt i kraft.
Artikel 8
Upphävande
Direktiv 96/57/EG ska upphöra att gälla från och med den 1 juli 2010.
Artikel 9
Ikraftträdande
1. Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
2. De allmänna ekodesignkrav som fastställs i punkt 1.1 i bilaga II ska gälla från och med den 1 juli 2010.
De allmänna ekodesignkrav som fastställs i punkt 1.2 i bilaga II ska gälla från och med den 1 juli 2013.
De specifika ekodesignkrav för energieffektivitetsindexet som fastställs i punkt 2 i bilaga II ska gälla i enlighet med tidtabellen i tabellerna 1 och 2 i bilaga II.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 22 juli 2009.
På kommissionens vägnar
Andris PIEBALGS
Ledamot av kommissionen
(1) EUT L 191, 22.7.2005, s. 29.
(2) EGT L 236, 18.9.1996, s. 36.
(3) EGT L 204, 21.7.1998, s. 37.
BILAGA I
Definitioner som gäller för bilagorna II–VI
I bilagorna II–VI gäller följande definitioner:
a) kyl och frys av annat slag: en kyl eller frys där kylningen åstadkoms genom någon annan teknik eller process än kompression eller absorbtion.
b) avfrostningssystem: ett automatiskt system som ska förhindra konstant frostbildning, där kylningen tillhandahålls genom mekanisk luftcirkulation, förångaren eller förångarna avfrostas av ett automatiskt avfrostningssystem och vattnet från avfrostningen leds bort automatiskt.
c) frostfritt utrymme: ett utrymme som avfrostas av ett avfrostningssystem.
d) inbyggd produkt: en fast kyl eller frys som är avsedd att installeras i ett skåp, i en i förväg förberedd nisch i en vägg eller på liknande plats och som kräver möbelpanel.
e) kyl- och svalskåp: en kyl där det finns minst ett utrymme för färska matvaror och ett svalutrymme, som inte är ett utrymme för förvaring av frysta matvaror eller ett isfack.
f) svalskåp: en kyl där det bara finns ett eller flera svalutrymmen.
g) kylskåp-dryckeskylare: en kyl där det finns minst ett utrymme för förvaring av färska matvaror och ett kylutrymme för drycker, men inget utrymme för frysta matvaror.
h) utrymme: något av de utrymmen som anges i punkterna i–p.
i) utrymme för förvaring av färska matvaror: ett utrymme som är avsett för förvaring av icke frysta matvaror, som i sig kan delas upp ytterligare.
j) svalutrymme: ett utrymme som är avsett för förvaring av särskilda matvaror eller drycker vid en temperatur som är högre än i ett utrymme för förvaring av färska matvaror.
k) kylutrymme: ett utrymme som är särskilt avsett för förvaring av lättfördärvliga matvaror.
l) isfack: ett utrymme med låg temperatur som är särskilt avsett för att framställa och förvara is.
m) förvaringsutrymme för frysta matvaror: ett utrymme med låg temperatur som är avsett för förvaring av frysta matvaror och som klassas enligt temperaturen som följer:
n) vinförvaringsutrymme: ett utrymme som uteslutande utformats för att under kort tid förvara viner för att ge dem en idealisk dricktemperatur eller för lagring av viner under lång tid för att låta vinet mogna, och som har följande egenskaper:
o) universalutrymme: ett utrymme som är avsett att användas vid två eller flera av utrymmestypernas temperaturer som kan ställas in av slutanvändaren så att de konstant håller sig inom det drifttemperaturintervall som gäller för varje utrymmestyp enligt tillverkarens instruktioner. Om en viss funktion kan ändra temperaturen i ett utrymme till ett annat driftstemperarturintervall under enbart en kort period (såsom en snabbinfrysningsfunktion) är utrymmet emellertid inte ett ”universalutrymme” enligt definitionen som gäller för denna förordning.
p) övrigt utrymme: ett utrymme, som inte är ett utrymme för vinförvaring, som är avsett för att förvara vissa matvaror vid en temperatur som överstiger + 14 °C.
q) tvåstjärnig sektion: en del av en matvarufrys eller ett utrymme för infrysning av matvaror, ett trestjärnigt utrymme eller ett trestjärnigt förvaringsskåp för frysta matvaror som inte har egen dörr eller egen lucka och i vilken temperaturen inte överstiger – 12 °C.
r) frysbox: en matvarufrys där utrymmet eller utrymmena kan nås från produktens ovansida eller som både har utrymmen som kan nås ovanifrån och framifrån, men där bruttovolymen för utrymmena som öppnas ovanifrån överstiger 75 % av produktens totala bruttovolym.
s) toppöppnande eller box: en kyl eller frys där utrymmet eller utrymmena enbart kan nås från produktens ovansida.
t) skåptyp: en kyl eller frys där utrymmet eller utrymmena enbart kan nås från produktens framsida.
u) snabbinfrysning: en reversibel funktion som kan aktiveras av slutanvändaren enligt tillverkarens instruktioner som sänker frysens eller frysutrymmenas förvaringstemperatur för att uppnå en snabbare infrysning av ofrysta matvaror.
BILAGA 2
Ekodesignkrav för kylar och frysar för hushållsbruk
1. ALLMÄNNA EKODESIGNKRAV
1) |
Följande ska gälla från den 1 juli 2010:
|
2) |
Följande ska gälla från den 1 juli 2013:
|
2. SPECIFIKA EKODESIGNKRAV
Kylar och frysar för hushållsbruk som omfattas av denna förordning och som har en förvaringsvolym som är större än 10 liter ska uppfylla de krav för energieffektivitetsindex som anges i tabellerna 1 och 2.
De särskilda ekodesignkraven i tabellerna 1 och 2 ska inte gälla för
— |
vinkylskåp, eller |
— |
kylar och frysar av absorbtionstyp och kylar och frysar av annat slag som tillhör kategorierna 4–9 enligt vad som anges i punkt 1 av bilaga IV. |
Energieffektivitetsindex (EEI) för kylar och frysar för hushållsbruk har beräknats enligt förfarandet som beskrivs i bilaga IV.
Tabell 1
Kyl eller frys av kompressortyp
Införandedatum |
Energieffektivitetsindex (EEI) |
1 juli 2010 |
EEI < 55 |
1 juli 2012 |
EEI < 44 |
1 juli 2014 |
EEI < 42 |
Tabell 2
Kylar eller frysar av absorbtionstyp och kylar eller frysar av annat slag
Införandedatum |
Energieffektivitetsindex (EEI) |
1 juli 2010 |
EEI < 150 |
1 juli 2012 |
EEI < 125 |
1 juli 2015 |
EEI < 110 |
BILAGA III
Mätningar
För efterlevnaden av denna förordning ska mätningar utföras med tillförlitliga, exakta och reproducerbara mätmetoder med hänsyn till allmänt godtagna metoder på modern teknisk nivå, inklusive metoder som fastställs i standarder vars referensnummer har offentliggjorts för detta ändamål i Europeiska unionens officiella tidning.
1. ALLMÄNNA VILLKOR FÖR PROVNING
Följande allmänna provningsvillkor gäller:
1) |
Om det finns kondenshindrande element som slutanvändaren kan slå på och stänga av ska de vara påslagna och, om värmen kan justeras, ställas in på maximal värme. |
2) |
Om det finns anordningar för utmaning via dörren (exempelvis isautomater och kallvatten- och dryckesautomater) som slutanvändaren kan slå på och stänga av, ska de vara påslagna när energiförbrukningen mäts, men utan att användas. |
3) |
För universalskåp och -utrymmen ska förvaringstemperaturen när energiförbrukningen mäts vara den nominella temperaturen för den kallaste utrymmestypen under kontinuerlig normal användning enligt vad som anges i tillverkarens instruktioner. |
4) |
Energiförbrukningen för en kyl och frys ska fastställas för den kallaste konfigurationen enligt tillverkarens instruktioner för kontinuerlig normal användning för ett ”övrigt utrymme” enligt vad som anges i tabell 5 i bilaga IV. |
2. TEKNISKA PARAMETRAR
Följande parametrar ska fastställas:
a) |
”Totalmått” som anges till närmaste millimeter. |
b) |
”Totalutrymme som krävs vid användning” som anges till närmaste millimeter. |
c) |
”Totala(a) bruttovolym(er)” som anges till närmaste hela antal kubikdecimeter eller liter. |
d) |
”Förvaringsvolym(er) och totala(a) förvaringsvolym(er)” som anges till närmaste hela antal kubikdecimeter eller liter. |
e) |
”Typ av avfrostning” |
f) |
”Förvaringstemperatur” |
g) |
”Energiförbrukning”, som uttrycks i kilowattimmar per 24 timmar (kWh/24h) till och med tredje decimalen. |
h) |
”Temperaturökning” |
i) |
”Infrysningskapacitet” |
j) |
”Effektförbrukning” som mäts i watt, avrundat till andra decimalen. |
k) |
”Vinkylskåpets luftfuktighet” som mäts i procent, avrundat till närmaste heltal. |
BILAGA IV
Metod för beräkning av energieffektivitetsindex
1. KLASSIFICERING AV KYLAR OCH FRYSAR FÖR HUSHÅLLSBRUK
Kylar och frysar för hushållsbruk klassificeras i kategorier enligt tabell 1. Varje kategori definieras genom sin specifika kombination av utrymmen enligt vad som anges i tabell 2, oberoende av dörrar och/eller lådor.
Tabell 1
Kategorier av kylar och frysar för hushållsbruk
Kategori |
Utseende |
1 |
Kylskåp med ett eller flera utrymmen för färska matvaror |
2 |
Kyl- och svalskåp, svalar och vinkylskåp |
3 |
Kylskåp-dryckeskyl och kylskåp med ett nollstjärnigt utrymme |
4 |
Kylskåp med minst ett enstjärnigt utrymme |
5 |
Kylskåp med minst ett tvåstjärnigt utrymme |
6 |
Kylskåp med minst ett trestjärnigt utrymme |
7 |
Kylfrys |
8 |
Frysskåp |
9 |
Frysbox |
10 |
Universalskåp och övriga kylar och frysar |
Kylar och frysar för hushållsbruk som inte kan klassificeras i kategorierna 1–9 på grund av utrymmestemperaturen klassificeras i kategori 10.
Tabell 2
Klassificering av kylar och frysar för hushållsbruk och relevant kombination av utrymmen
Nominell temperatur (för EEI) (°C) |
Design T |
+12 |
+12 |
+5 |
0 |
0 |
–6 |
–12 |
–18 |
–18 |
Kategori (nummer) |
|||||||||
Utrymmestyper |
Övrigt |
Vinförvaring |
Sval |
Förvaring av färska matvaror |
Kyl |
Nollstärnig/isfack |
Enstjärnig |
Tvåstjärnig |
Trestjärnig |
Fyrstjärnig |
||||||||||
Produktkategori |
Kombination av utrymmen |
|||||||||||||||||||
KYLSKÅP MED ETT ELLER FLERA UTRYMMEN FÖR FÄRSKA MATVAROR |
N |
N |
N |
Y |
N |
N |
N |
N |
N |
N |
1 |
|||||||||
KYL- OCH SVALSKÅP, SVALAR OCH VINKYLSKÅP |
O |
O |
O |
Y |
N |
N |
N |
N |
N |
N |
2 |
|||||||||
O |
O |
Y |
N |
N |
N |
N |
N |
N |
N |
|||||||||||
N |
Y |
N |
N |
N |
N |
N |
N |
N |
N |
|||||||||||
KYLSKÅP-DRYCKESKYL OCH KYLSKÅP MED ETT NOLLSTJÄRNIGT UTRYMME |
O |
O |
O |
Y |
Y |
O |
N |
N |
N |
N |
3 |
|||||||||
O |
O |
O |
Y |
O |
Y |
N |
N |
N |
N |
|||||||||||
KYLSKÅP MED MINST ETT ENSTJÄRNIGT UTRYMME |
O |
O |
O |
Y |
O |
O |
Y |
N |
N |
N |
4 |
|||||||||
KYLSKÅP MED MINST ETT ENSTJÄRNIGT UTRYMME |
O |
O |
O |
Y |
O |
O |
O |
Y |
N |
N |
5 |
|||||||||
KYLSKÅP MED MINST ETT ENSTJÄRNIGT UTRYMME |
O |
O |
O |
Y |
O |
O |
O |
O |
Y |
N |
6 |
|||||||||
KYL- OCH FRYSSKÅP |
O |
O |
O |
Y |
O |
O |
O |
O |
O |
Y |
7 |
|||||||||
FRYSSKÅP |
N |
N |
N |
N |
N |
N |
N |
O |
Y (1) |
Y |
8 |
|||||||||
FRYSBOX |
N |
N |
N |
N |
N |
N |
N |
O |
N |
Y |
9 |
|||||||||
UNIVERSALSKÅP OCH ÖVRIGA KYLAR OCH FRYSAR |
O |
O |
O |
O |
O |
O |
O |
O |
O |
O |
10 |
|||||||||
Anmärkningar:
|
Kylarna och frysarna för hushållsbruk klassificeras i en eller flera klimatklasser enligt vad som anges i tabell 3
Tabell 3
Klimatklasser
Klass |
Beteckning |
Referenstemperatur (°C) |
Utökad tempererad |
SN |
+ 10 till + 32 |
Tempererad |
N |
+ 16 till + 32 |
Subtropisk |
ST |
+ 16 till + 38 |
Tropisk |
T |
+ 16 till + 43 |
Kylarna och frysarna ska kunna bibehålla den förvaringstemperatur som krävs i de olika utrymmena samtidigt och inom tillåtna temperaturramar (under avfrostningscykeln) enligt definitionen i tabell 4 för de olika typerna av kylar och frysar för hushållsbruk och för rätt klimatklasser.
Universalskåp och/eller universalutrymmen ska kunna bibehålla den förvaringstemperatur som krävs för de olika typerna av utrymmen om de temperaturerna kan ställas in av slutanvändaren enligt tillverkarens instruktioner.
Tabell 4
Förvaringstemperaturer
Förvaringstemperaturer (°C) |
||||||||||||||||||||||||||||
Övrigt utrymme |
Vinförvaring |
Svalutrymme |
Färska matvaror |
Kylutrymme |
Enstjärnigt utrymme |
Tvåstjärnigt utrymme/sektion |
Frysfack och trestjärnigt utrymme/skåp |
|||||||||||||||||||||
tom |
twma |
tcm |
t1m, t2m, t3m, tma |
tcc |
t* |
t** |
t*** |
|||||||||||||||||||||
> + 14 |
+ 5 ≤ twma ≤ + 20 |
+ 8 ≤ tcm ≤ + 14 |
0 ≤ t1m, t2m, t3m ≤ + 8; tma ≤ + 4 |
– 2 ≤ tcc ≤ + 3 |
≤ – 6 |
≤ – 12 (2) |
≤ – 18 (2) |
|||||||||||||||||||||
Anmärkningar:
förvaringstemperaturen för isfacket och för det nollstjärniga utrymmet ligger under 0 °C |
2. BERÄKNING AV EKVIVALENT VOLYM
Den ekvivalenta volymen för en kyl eller frys för hushållsbruk är summan av de ekvivalenta volymerna för samtliga utrymmen. Den beräknas i liter och rundas av till närmaste heltal som:
där:
— |
n är antalet utrymmen |
— |
Vc är utrymmets/utrymmenas förvaringsvolym |
— |
Tc är utrymmets/utrymmenas nominella temperatur enligt tabell 2 |
— |
är den termodynamiska faktor som anges i tabell 5 |
— |
FFc , CC och BI är volymkorrigeringsfaktorer enligt tabell 6 |
Den termodynamiska korrigeringsfaktorn är temperaturskillnaden mellan den nominella temperaturen för ett utrymme T c (definierat i tabell 2) och omgivningstemperaturen under normala provningsförhållanden vid + 25 C, uttryckt som en kvot av samma skillnad för ett utrymme för färska matvaror vid + 5 C.
Den termodynamiska faktorn för de utrymmen som beskrivs i punkterna i–p i bilaga I anges i tabell 5.
Tabell 5
Termodynamiska faktorer för kylarnas och frysarnas utrymmen
Utrymme |
Nominell temperatur |
(25 – T c)/20 |
Övrigt utrymme |
Designtemperatur |
|
Svalutrymme/vinförvaring |
+ 12 °C |
0,65 |
Förvaring av färska matvaror |
+ 5 °C |
1,00 |
Dryckeskylning |
0 °C |
1,25 |
Isframställning och 0-stjärnigt utrymme |
0 °C |
1,25 |
Enstjärnigt utrymme |
– 6 °C |
1,55 |
Tvåstjärnigt utrymme |
– 12 °C |
1,85 |
Trestjärnigt utrymme |
– 18 °C |
2,15 |
Frysutrymme för matvaror (fyrstjärnigt utrymme) |
– 18 °C |
2,15 |
Anmärkningar:
i) |
För universalutrymmen bestäms den termodynamiska faktorn av den nominella temperaturen enligt tabell 2 för den kallaste typen av utrymme för vilken temperaturen kan ställas in av slutanvändaren och bibehållas konstant enligt tillverkarens instruktioner. |
ii) |
För alla tvåstjärniga sektioner (i en frys) bestäms den termodynamiska faktorn till T c = – 12 °C. |
iii) |
För övriga utrymmen bestäms den termodynamiska faktorn av den lägsta designtemperatur som kan ställas in av slutanvändaren och bibehållas konstant enligt tillverkarens instruktioner. |
Tabell 6
Korrektionsfaktorernas värde
Korrektionsfaktor |
Värde |
Villkor |
FF (frostfritt) |
1,2 |
För frostfria förvaringsfack för frysta matvaror |
1 |
Övriga |
|
CC (klimatklass) |
1,2 |
För produkter i T klass (tropiska) |
1,1 |
För produkter i ST klass (subtropiska) |
|
1 |
Övriga |
|
BI (inbyggda) |
1,2 |
För inbyggda produkter under 58 cm i bredd |
1 |
Övriga |
Anmärkningar:
i) |
FF är volymkorrektionsfaktorn för frostfria avdelningar. |
ii) |
CC är volymkorrektionsfaktorn för en given klimatklass. Om en kyl eller frys klassificeras i mer än en klimatklass används klimatklassen med den högsta korrektionsfaktorn vid beräkningen av ekvivalent volym. |
iii) |
BI är volymkorrektionsfaktor för inbyggda produkter. |
3. BERÄKNING AV ENERGIEFFEKTIVITETSINDEX
Vid beräkning av energieffektivitetsindex (EEI) jämförs den årliga energiförbrukningen för en kyl eller frys för hushållsbruk med den normala årliga energiförbrukningen.
1) |
Energieffektivitetsindex beräknas enligt: där:
|
2) |
Den årliga energiförbrukningen (AE C) för en kyl eller frys beräknas i kWh/år och avrundas till två decimaler, som: AEc = E24h × 364 där:
|
3) |
Den normala årliga energiförbrukningen (SAE C) för en kyl eller frys beräknas i kWh/år och avrundas till två decimaler, enligt: SAEc = Veq × M + N + CH där:
|
Tabell 7
Värden för M och N per produktkategori
Kategori |
M |
N |
1 |
0,233 |
245 |
2 |
0,233 |
245 |
3 |
0,233 |
245 |
4 |
0,643 |
191 |
5 |
0,450 |
245 |
6 |
0,777 |
303 |
7 |
0,777 |
303 |
8 |
0,539 |
315 |
9 |
0,472 |
286 |
10 |
||
(1) Inkluderar även trestjärniga skåp för frysta matvaror.
(2) För frostfria kylar och frysar för hushållsbruk tillåts en temperaturavvikelse under avfrostningscykeln på högst 3 K under det som kortast av antingen en period på 4 timmar eller 20 % av driftcykelns varaktighet.
(3) För kylar och frysar för hushållsbruk av kategori 10 är M- och N-värdena beroende av temperatur och antal stjärnor för utrymmet med lägst förvaringstemperatur som kan ställas in av slutanvändaren och bibehållas konstant enligt tillverkarens instruktioner. När det bara finns ett ”övrigt utrymme” enligt definitionen i tabell 2 och punkt p i bilaga I används M- och N-värdena för kategori 1. Produkter med trestjärniga utrymmen eller utrymmen för frysta matvaror betraktas som kyl- och frysskåp.
BILAGA V
Kontrollförfarande för marknadsövervakning
För att kontrollera överensstämmelsen med kraven som anges i bilaga II ska medlemsstaternas myndigheter prova en enda kyl eller frys för hushållsbruk. Om den uppmätta parametern inte motsvarar de värden som angetts av tillverkaren i enlighet med artikel 4.2 inom det intervall som anges i tabell 1, ska mätningarna utföras på ytterligare tre kylar eller frysar för hushållsbruk. Det aritmetiska medelvärdet av de uppmätta värdena för dessa tre ytterligare kylar eller frysar för hushållsbruk ska uppfylla kraven i bilaga II inom det intervall som anges i tabell 1 i den bilagan.
I annat fall ska alla övriga ekvivalenta kylar och frysar för hushållsbruk anses inte uppfylla kraven.
Tabell 1
Uppmätt parameter |
Kontrolltoleranser |
Angiven bruttovolym |
Det uppmätta värdet får inte understiga märkvärdet (1) med mer än det som är störst av 3 % eller 1 liter. |
Angiven förvaringsvolym |
Det uppmätta värdet får inte understiga märkvärdet (1) med mer än det som är störst av 3 % eller 1 liter. Om volymerna för svalutrymmen och utrymmen för färska matvaror kan justeras i förhållande till varandra av användaren, gäller denna mätosäkerhet när svalutrymmet justerats till sin minsta volym. |
Frysningskapacitet |
Det uppmätta värdet får inte understiga märkvärdet med mer än 10 %. |
Energiförbrukning |
Det uppmätta värdet får inte överstiga märkvärdet (E24h ) med mer än 10 %. |
Energiförbrukningen för kylar och frysar för hushållsbruk med en förvaringsvolym under 10 liter |
Det uppmätta värdet får inte överstiga det gränsvärde som anges i bilaga II punkt 1.2 c med mer än 0,10 W vid 95 % konfidensnivå. |
Vinkylskåp |
Det uppmätta värdet för relativ luftfuktighet får inte överstiga det nominella intervallet med mer än 10 %. |
Utöver det förfarande som anges i bilaga III ska medlemsstaterna använda tillförlitliga, exakta och reproducerbara mätmetoder med hänsyn till allmänt godtagna metoder på modern teknisk nivå, inklusive metoder som fastställs i standarder vars referensnummer har offentliggjorts för detta ändamål i Europeiska unionens officiella tidning
(1) Med ”märkvärde” avses ett värde som angetts av tillverkaren.
BILAGA VI
Indikativa riktmärkena för kylar och frysar för hushållsbruk
När denna förordning trädde i kraft identifierades följande bästa tänkbara tillgängliga teknik på marknaden för kylar och frysar för hushållsbruk vad gäller deras energieffektivitetsindex.
Kylskåp, kompressortyp:
— |
EEI = 29,7 och en årlig energiförbrukning på 115 kWh/år för en total förvaringsvolym på 300 liter i utrymmen för färska matvaror plus en 25 liters dryckeskyl och klimatklass T (tropisk). |
— |
Buller: 33 dB(A). |
Kylskåp, absorbtionstyp:
— |
EEI = 97,2 och en årlig energiförbrukning på 245 kWh/år för en total förvaringsvolym på 28 liter i utrymmen för färskvaror och klimatklass N (tempererat). |
— |
Buller ≈ 0 dB(A). |
Kyl- och frysskåp, kompressortyp:
— |
EEI = 28,0 och en årlig energiförbrukning på 157 kWh/år för en total förvaringsvolym på 255 liter, varav 236 liter i ett utrymme för färska matvaror och ett 19 liters fyrstjärnigt frysutrymme och klimatklass T (tropisk). |
— |
Buller = 33 dB(A). |
Frysskåp, kompressortyp:
— |
EEI = 29,3 och en årlig energiförbrukning på 172 kWh/år för en total förvaringsvolym på 195 liter i ett fyrstjärnigt frysutrymme och klimatklass T (tropisk). |
— |
Buller = 35 dB(A). |
Frysboxar, kompressortyp:
— |
EEI = 27,4 och en årlig energiförbrukning på 153 kWh/år för en total förvaringsvolym på 223 liter i ett fyrstjärnigt frysutrymme och klimatklass T (tropisk). |
— |
Buller =37 dB(A). |
23.7.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 191/69 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 644/2009
av den 22 juli 2009
om ändring av förordning (EG) nr 623/2009 om fastställande av importtullar inom spannmålssektorn som ska gälla från och med den 16 juli 2009
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1),
med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1249/96 av den 28 juni 1996 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 1766/92 vad avser importtullarna inom spannmålssektorn (2), särskilt artikel 2.1, och
av följande skäl:
(1) |
De importtullar inom spannmålssektorn som ska gälla från och med den 16 juli 2009 fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 623/2009 (3). |
(2) |
Eftersom de beräknade genomsnittsvärdena av importtullarna avviker med 5 EUR/t från de fastställda värdena, bör de importtullar som fastställs i förordning (EG) nr 623/2009 justeras i motsvarande mån. |
(3) |
Förordning (EG) nr 623/2009 bör därför ändras i enlighet med detta. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Bilagorna I och II till förordning (EG) nr 623/2009 ska ersättas med bilagorna till denna förordning.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 23 juli 2009.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 22 juli 2009.
På kommissionens vägnar
Jean-Luc DEMARTY
Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling
(1) EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.
(2) EGT L 161, 29.6.1996, s. 125.
(3) EUT L 184, 16.7.2009, s. 3.
BILAGA I
Importtullar för de produkter som avses i artikel 136.1 i förordning (EG) nr 1234/2007 och som ska gälla från och med den 23 juli 2009
KN-nr |
Varuslag |
Importtull (1) (EUR/t) |
1001 10 00 |
Durumvete: av hög kvalitet |
0,00 |
av medelhög kvalitet |
0,00 |
|
av låg kvalitet |
0,00 |
|
1001 90 91 |
Vanligt vete, för utsäde |
0,00 |
ex 1001 90 99 |
Vanligt vete av hög kvalitet, av annat slag än för utsäde |
0,00 |
1002 00 00 |
Råg |
61,37 |
1005 10 90 |
Utsädesmajs annan än hybridmajs |
31,15 |
1005 90 00 |
Majs av annat slag än för utsäde (2) |
31,15 |
1007 00 90 |
Sorghum av andra slag än hybrider för utsäde |
66,36 |
(1) Enligt artikel 2.4 i förordning (EG) nr 1249/96 ska importtullen för varor, som anländer till gemenskapen via Atlanten eller Suezkanalen, minskas med
— |
3 EUR/ton om lossningshamnen ligger i Medelhavet, |
— |
2 EUR/ton om lossningshamnen ligger i Danmark, Estland, Irland, Lettland, Litauen, Polen, Finland, Sverige eller Förenade kungariket eller vid den Iberiska halvöns Atlantkust. |
(2) Om villkoren i artikel 2.5 i förordning (EG) nr 1249/96 är uppfyllda har importören rätt till en schablonmässig minskning av importtullen med 24 euro/ton.
BILAGA II
Beräkningsgrunder för importtullarna i bilaga I
15.7.2009-21.7.2009
1. |
Genomsnitt enligt artikel 2.2 i förordning (EG) nr 1249/96:
|
2. |
Genomsnitt enligt artikel 2.2 i förordning (EG) nr 1249/96:
|
(1) Bidrag med 14 EUR/ton ingår (artikel 4.3 i förordning (EG) nr 1249/96).
(2) Avdrag med 10 EUR/ton (artikel 4.3 i förordning (EG) nr 1249/96).
(3) Avdrag med 30 EUR/ton (artikel 4.3 i förordning (EG) nr 1249/96).
II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt
BESLUT
Kommissionen
23.7.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 191/72 |
KOMMISSIONENS BESLUT
av den 22 juli 2009
om ett finansiellt stöd från gemenskapen till nödåtgärder för bekämpning av vesikulär svinsjuka i Italien under 2008
[delgivet med nr K(2009) 5608]
(Endast den italienska texten är giltig)
(2009/557/EG)
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets beslut 90/424/EEG av den 26 juni 1990 om utgifter inom veterinärområdet (1), särskilt artikel 3.3, och
av följande skäl:
(1) |
Vesikulär svinsjuka är en smittsam virussjukdom hos svin som kliniskt inte kan skiljas från mul- och klövsjuka och som därför stör handeln inom gemenskapen och exporten till tredjeländer. |
(2) |
Om vesikulär svinsjuka bryter ut finns det risk för att smittämnet sprids till andra svinuppfödningsanläggningar inom medlemsstaten, samt till andra medlemsstater och till tredjeländer genom handel med levande svin eller produkter från svin. |
(3) |
I kommissionens beslut 2005/779/EG av den 8 november 2005 om djurhälsoskyddsåtgärder mot vesikulär svinsjuka i Italien (2) fastställs djurhälsobestämmelser när det gäller vesikulär svinsjuka för de regioner i Italien som erkänts som fria från vesikulär svinsjuka och för de regioner som inte erkänts som fria från den sjukdomen. De italienska myndigheterna har uppfyllt informationskraven i artikel 11 i det beslutet. |
(4) |
I beslut 90/424/EEG fastställs förfaranden för finansiellt stöd från gemenskapen för särskilda veterinära åtgärder, inbegripet nödåtgärder. Enligt artikel 3.2 i det beslutet ska medlemsstaterna beviljas ett finansiellt stöd på villkor att åtgärder tillämpas för att utrota vesikulär svinsjuka. |
(5) |
I artikel 3.5 första strecksatsen i beslut 90/424/EEG fastställs hur stor andel av vissa av medlemsstatens kostnader som gemenskapens finansiella stöd får täcka. |
(6) |
Bestämmelser om utbetalning av finansiellt stöd från gemenskapen för nödåtgärder för att utrota vesikulär svinsjuka fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 349/2005 av den 28 februari 2005 om villkor för gemenskapsbidrag för nödåtgärder och bekämpning av vissa djursjukdomar som avses i rådets beslut 90/424/EEG (3). |
(7) |
Italien har till fullo uppfyllt sina tekniska och administrativa skyldigheter enligt artikel 3.3 i beslut 90/424/EEG och artikel 6 i förordning (EG) nr 349/2005. |
(8) |
Den 10 december 2008 lämnade Italien in en uppskattning av kostnaderna för åtgärderna för att utrota vesikulär svinsjuka. |
(9) |
De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Finansiellt stöd från gemenskapen till Italien
Italien kan beviljas ett finansiellt stöd från gemenskapen för vissa av medlemsstatens kostnader i samband med åtgärder enligt artikel 3.2 i beslut 90/424/EEG för att bekämpa vesikulär svinsjuka under 2008.
Artikel 2
Adressat
Detta beslut riktar sig till Republiken Italien.
Utfärdat i Bryssel den 22 juli 2009.
På kommissionens vägnar
Androulla VASSILIOU
Ledamot av kommissionen
(1) EGT L 224, 18.8.1990, s. 19.
(2) EUT L 293, 9.11.2005, s. 28.
(3) EUT L 55, 1.3.2005, s. 12.