ISSN 1725-2628 doi:10.3000/17252628.L_2009.188.swe |
||
Europeiska unionens officiella tidning |
L 188 |
|
Svensk utgåva |
Lagstiftning |
52 årgången |
Innehållsförteckning |
|
I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras |
Sida |
|
|
FÖRORDNINGAR |
|
|
* |
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 av den 18 juni 2009 om typgodkännande av motorfordon och motorer vad gäller utsläpp från tunga fordon (Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon samt om ändring av förordning (EG) nr 715/2007 och direktiv 2007/46/EG och om upphävande av direktiven 80/1269/EEG, 2005/55/EG och 2005/78/EG ( 1 ) |
|
|
* |
||
|
* |
|
|
Rättelser |
|
|
* |
|
|
|
(1) Text av betydelse för EES |
SV |
De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid. Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk. |
I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras
FÖRORDNINGAR
18.7.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 188/1 |
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 595/2009
av den 18 juni 2009
om typgodkännande av motorfordon och motorer vad gäller utsläpp från tunga fordon (Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon samt om ändring av förordning (EG) nr 715/2007 och direktiv 2007/46/EG och om upphävande av direktiven 80/1269/EEG, 2005/55/EG och 2005/78/EG
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och
av följande skäl:
(1) |
Den inre marknaden utgör ett område utan inre gränser där fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital måste säkerställas. I detta syfte har ett övergripande system för gemenskapsgodkännande av motorfordon införts. De tekniska kraven för typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp bör därför harmoniseras för att kraven inte ska skilja sig åt mellan olika medlemsstater och för att säkerställa en hög miljöskyddsnivå. |
(2) |
Denna förordning är en ny särförordning inom gemenskapens typgodkännandeförfarande enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den 5 september 2007 om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon (ramdirektiv) (3). Bilagorna IV, VI och XI till det direktivet bör därför ändras i enlighet med detta. |
(3) |
På Europaparlamentets begäran har en ny regleringsmodell tillämpats för gemenskapens fordonslagstiftning. I denna förordning bör därför endast grundläggande bestämmelser om utsläpp från fordon fastställas, medan tekniska specifikationer bör fastställas i tillämpningsåtgärder som antas enligt kommittéförfaranden. |
(4) |
I gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram, som antogs genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1600/2002/EG av den 22 juli 2002 (4), fastställs att det finns ett behov av att minska föroreningarna till en nivå som innebär minsta möjliga skadliga effekt på människors hälsa, särskilt när det gäller känsliga befolkningsgrupper och miljön som helhet. I gemenskapslagstiftningen fastställs lämpliga normer för luftkvaliteten och skyddet av människors hälsa, särskilt när det gäller känsliga individer, samt för nationella utsläppstak. Som en följd av sitt meddelande av den 4 maj 2001, genom vilket programmet ”Ren luft i Europa” (CAFE) inrättades, antog kommissionen ytterligare ett meddelande den 21 september 2005 med titeln ”Tematisk strategi för luftföroreningar”. En av slutsatserna i den tematiska strategin är att det är nödvändigt att ytterligare minska utsläppen från transportsektorn (luft-, sjö- och landtransport), hushållen och energi-, jordbruks- och industrisektorerna för att EU:s mål för luftkvaliteten ska kunna uppnås. Minskningen av fordonsutsläpp bör i detta sammanhang ses som en del i en global strategi. Euro 6-normen är en av de åtgärder som vidtas för att minska de faktiska utsläppen under drift av luftföroreningar som partikelformiga föroreningar och ozonbildande ämnen som kväveoxider (NOx) och kolväten. |
(5) |
För att EU:s mål för luftkvaliteten ska kunna uppnås krävs fortsatta ansträngningar för att minska fordonsutsläppen. Industrin bör av detta skäl ges tydliga besked om framtida utsläppsgränser och förses med en lämplig tidsram för uppfyllande av dessa gränser och för utveckling av nödvändig ny teknik. |
(6) |
För att luftkvaliteten ska förbättras och gränsvärdena för föroreningar och nationella utsläppstak upprätthållas är det särskilt nödvändigt att NOx-utsläpp från tunga fordon minskas. Fastställande av gränsvärden för att minska NOx-utsläpp på ett tidigt stadium bör ge fordonstillverkarna i hela Europeiska unionen möjlighet att planera långsiktigt. |
(7) |
När utsläppskraven fastställs är det viktigt att beakta konsekvenserna för marknadernas och tillverkarnas konkurrenskraft, de direkta och indirekta kostnader som drabbar företagen samt de vinster som genereras i form av stimulerad innovation, förbättrad luftkvalitet, lägre hälsorelaterade kostnader och ökad förväntad livslängd. |
(8) |
För att förbättra den inre marknadens funktion, särskilt när det gäller fri rörlighet för varor, etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster, krävs obegränsad tillgång till reparationsinformation om fordonen genom ett standardiserat format för att få fram teknisk information, samt en effektiv konkurrens på marknaden för tjänster som avser information om reparation och underhåll av fordon. En stor del av denna information gäller system för omborddiagnos (OBD) och deras samverkan med andra system i fordonet. Det är nödvändigt att fastställa tekniska specifikationer som tillverkarna ska följa rörande tillhandahållandet av information på sina webbplatser, liksom riktade åtgärder som säkerställer rimlig tillgång för små och medelstora företag. |
(9) |
Senast den 7 augusti 2013 bör kommissionen se över systemet för obegränsad tillgång till information om reparation och underhåll av fordon, och på grundval av detta fastställa huruvida det vore lämpligt att konsolidera alla bestämmelser om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon i en reviderad ramlagstiftning om typgodkännande. Om bestämmelserna om tillgång till all fordonsinformation konsolideras på detta sätt bör motsvarande bestämmelser i denna förordning upphävas, på villkor att den rätt till tillgång till information om reparation och underhåll som redan finns behålls. |
(10) |
Kommissionen bör främja utvecklandet av ett internationellt standardformat för obegränsad och standardiserad tillgång till information om fordonsreparationer och fordonsunderhåll, exempelvis genom det arbete som bedrivs av Europeiska standardiseringskommittén (CEN). |
(11) |
Det är nödvändigt att utarbeta en gemensam europeisk standard för formatet för OBD-information och information om fordonsreparationer och fordonsunderhåll. Fram till dess att en sådan standard antas bör OBD-information och information om fordonsreparationer och fordonsunderhåll för tunga fordon presenteras på ett lättillgängligt sätt och i ett format som garanterar icke-diskriminerande tillgång. Informationen bör tillhandahållas på tillverkarnas webbplatser eller, om detta inte är möjligt på grund av informationens art, på annat lämpligt sätt. |
(12) |
Kommissionen bör följa utvecklingen när det gäller utsläpp som hittills inte omfattas av lagstiftning och som uppkommer till följd av den mer omfattande användningen av nya bränsleblandningar, motortekniker och system för begränsning av utsläpp. Kommissionen bör också vid behov lägga fram ett förslag för Europaparlamentet och rådet i syfte att reglera sådana utsläpp. |
(13) |
Det är lämpligt att främja införande av alternativbränslefordon, som kan ha låga NOx- och partikelutsläpp. Gränsvärden bör därför införas för kolväten, andra kolväten än metan samt metan. |
(14) |
För att se till att utsläppen av ultrafina partiklar (0,1 μm eller mindre) begränsas bör kommissionen ges befogenhet att införa en metod som grundar sig på antal partiklar, som ett komplement till den nuvarande metoden som grundar sig på massa. Den antalsbaserade metoden bör bygga på resultaten från det program för partikelmätning (Particulate Measurement Programme – PMP) som genomförs inom ramen för FN:s ekonomiska kommission för Europa och vara förenlig med de nuvarande ambitiösa miljömålen. |
(15) |
För att uppnå dessa miljömål är det lämpligt att ange att gränsvärdena för partikelantal troligen kommer att avspegla de högsta prestandanivåer som för närvarande är möjliga med partikelfilter genom att använda bästa tillgängliga teknik. |
(16) |
Kommissionen bör anta världsomfattande harmoniserade körcykler i den provningsmetod som fungerar som underlag för lagstiftningen om EG-typgodkännande med avseende på utsläpp. Man bör också överväga att använda PEMS (Portable Emissions Measurement Systems) för att kontrollera de faktiska utsläppen och att införa förfaranden för att begränsa utsläpp utanför cyklerna. |
(17) |
Eftermontering av dieselpartikelfilter på tunga fordon kan orsaka förhöjda utsläpp av kvävedioxid (NO2). I samband med den tematiska strategin för luftförorening bör kommissionen därför utarbeta ett lagstiftningsförslag om harmonisering av den nationella lagstiftningen om eftermontering och se till att det inbegriper skyldigheter i fråga om miljöskydd. |
(18) |
OBD-system är viktiga för att begränsa utsläppen när fordonet är i bruk. Eftersom det är viktigt att de verkliga utsläppen kontrolleras bör kommissionen löpande kontrollera kraven för sådana system och toleranströsklarna för felsignaler. |
(19) |
För att övervaka hur denna sektor som helhet bidrar till de globala utsläppen av växthusgaser bör kommissionen införa mätning av bränsleförbrukningen och koldioxidutsläppen från tunga fordon. |
(20) |
För att stimulera marknaden för rena och energieffektiva fordon bör kommissionen studera hur en definition och metoder kan genomföras och utarbetas för energianvändning och koldioxidutsläpp för hela fordon och inte bara för motorer, utan att detta påverkar användningen av virtuell och faktisk provning. En sådan definition och metoder bör även omfatta alternativa kraftöverföringssystem (t.ex. hybridfordon) och effekterna av förbättringar hos fordon som aerodynamik, vikt, lastkapacitet och rullmotstånd. Om en lämplig metod för presentation och jämförelse kan fastställas, bör den bränsleförbrukning och de koldioxidutsläpp som framkommer för respektive fordonstyp offentliggöras. |
(21) |
För att bättre begränsa de faktiska utsläppen, inbegripet utsläpp utanför cyklerna och underlätta överensstämmelsekontrollen av fordon som är i drift bör man införa provningsmetoder och prestandakrav på grundval av användning av PEMS (Portable Emissions Measurement Systems) inom en lämplig tidsram. |
(22) |
För att EU:s mål för luftkvaliteten ska kunna uppnås bör kommissionen införa harmoniserade bestämmelser för att se till att utsläppen utanför cyklerna från tunga fordon och motorer begränsas för en rad olika miljö- och driftsförhållanden. |
(23) |
Ett väl fungerande efterbehandlingssystem och, särskilt i fråga om NOx, är ett grundläggande krav för att följa de etablerade normerna för utsläpp av föroreningar. Åtgärder bör vidtas för att sörja för att system där reagens används fungerar korrekt. |
(24) |
Medlemsstaterna får besluta om ekonomiska incitament för att påskynda utsläppandet på marknaden av fordon som uppfyller de krav som antagits på gemenskapsnivå. Denna förordning bör inte påverka medlemsstaternas rätt att låta utsläpp ligga till grund för metoden för beräkning av fordonsskatter. |
(25) |
Medlemsstaterna bör basera sig på Euro 6-standarderna när de utarbetar bestämmelser för att se till att eftermontering sker i befintliga tunga fordon. |
(26) |
Medlemsstaterna bör föreskriva sanktioner för överträdelser av bestämmelserna i denna förordning och vidta de åtgärder som krävs för att se till att dessa sanktioner tillämpas. Sanktionerna bör vara effektiva, proportionerliga och avskräckande. |
(27) |
Kraven på motoreffekten hos motorfordon enligt rådets direktiv 80/1269/EEG av den 16 december 1980 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om motoreffekten hos motorfordon (5) bör införas i denna förordning och i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 av den 20 juni 2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon (6). Förordning (EG) nr 715/2007 bör därför ändras i enlighet med detta och direktiv 80/1269/EEG bör upphöra att gälla. |
(28) |
För att förenkla gemenskapslagstiftningen är det lämpligt att ersätta den gällande lagstiftningen om utsläpp från tunga fordon, direktiv 2005/55/EG (7) och kommissionens direktiv 2005/78/EG (8) med en förordning. Genom att en förordning används kommer de utförliga tekniska föreskrifterna att vara direkt tillämpliga på tillverkare, godkännandemyndigheter och tekniska tjänster, och uppdateringar kan ske snabbt och effektivt. Därför bör direktiven 2005/55/EG och 2005/78/EG upphöra att gälla och förordning (EG) nr 715/2007 bör ändras i enlighet med detta. |
(29) |
De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (9). |
(30) |
Kommissionen bör särskilt ges befogenhet att införa gränsvärden baserade på partikelantal i bilaga I, vid behov fastställa tillåten NO2-halt i gränsvärdet för NOx, fastställa särskilda förfaranden, prov och krav för typgodkännande och en mätmetod för partikelantal, samt vidta åtgärder som rör utsläpp utanför cyklerna, användning av PEMS-mätsystem (Portable Emissions Measurement Systems), tillgång till information om reparation och underhåll av fordon och körcykler som används för att mäta utsläpp. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG. |
(32) |
Eftersom målet för denna förordning, nämligen att förverkliga den inre marknaden genom införande av gemensamma tekniska krav beträffande utsläpp från motorfordon, motorer och reservdelar och genom att garantera oberoende aktörer samma tillgång till information om reparation och underhåll av fordon som auktoriserade återförsäljare eller verkstäder, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Syfte
I denna förordning fastställs gemensamma tekniska krav för typgodkännande av motorfordon, motorer och reservdelar med avseende på utsläpp.
Därutöver fastställs i denna förordning bestämmelser om överensstämmelse för fordon och motorer i drift, hållbarheten hos utsläppsbegränsande anordningar, OBD-system, mätning av bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp samt tillgång till OBD-information och information om reparation och underhåll av fordon.
Artikel 2
Tillämpningsområde
Denna förordning ska tillämpas på motorfordon med en referensvikt som överstiger 2 610 kg i kategorierna M1, M2, N1 och N2 enligt bilaga II till direktiv 2007/46/EG och alla motorfordon i kategorierna M3 och N3 enligt den bilagan.
Denna förordning ska inte påverka tillämpningen av artikel 2.2 i förordning (EG) nr 715/2007.
På tillverkarens begäran ska ett typgodkännande av ett färdigbyggt fordon som utfärdas enligt denna förordning och dess tillämpningsbestämmelser utvidgas till att även omfatta det ej färdigbyggda fordonet med en referensvikt som inte överstiger 2 610 kg. Typgodkännanden ska utvidgas om tillverkaren kan visa att alla karosskombinationer som förväntas att byggas på det ej färdigbyggda fordonet ökar fordonets referensvikt till över 2 610 kg.
På tillverkarens begäran ska ett typgodkännande av ett fordon som utfärdas enligt denna förordning och dess tillämpningsbestämmelser utvidgas till att även omfatta varianter och versioner med en referensvikt som överstiger 2 380 kg, under förutsättning att det även uppfyller de krav på mätning av växthusgasutsläpp och bränsleförbrukning som fastställts i förordning (EG) nr 715/2007 och dess tillämpningsbestämmelser.
Artikel 3
Definitioner
I denna förordning gäller följande definitioner:
1. motor: framdrivningskällan i ett fordon för vilken typgodkännande får meddelas som separat teknisk enhet enligt definitionen i artikel 3 led 25 i direktiv 2007/46/EG.
2. gasformiga föroreningar: avgasutsläpp som består av kolmonoxid, kväveoxider, uttryckt som NO2-ekvivalenter, och kolväten.
3. partikelformiga föroreningar: avgasämnen som avlägsnas från de utspädda avgaserna vid en högsta temperatur på 325 K (52 °C) med hjälp av de filter som beskrivs i provningsförfarandet för kontroll av genomsnittliga utsläpp från avgasröret.
4. utsläpp från avgasrör: utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar.
5. vevhus: utrymmen i eller utanför motorn som är kopplade till oljetråget med inre eller yttre rörledningar genom vilka gaser och ångor kan avges.
6. utsläppsbegränsande anordning: de komponenter i ett fordon som styr eller begränsar utsläpp från avgasröret.
7. system för omborddiagnos eller OBD-system: system ombord på ett fordon eller kopplat till en motor som kan upptäcka driftsstörningar och i tillämpliga fall signalera dem genom ett larmsystem, identifiera det sannolika felstället med hjälp av information som lagrats i ett datorminne och kommunicera denna information till mätutrustning utanför fordonet.
8. manipulationsstrategi: en strategi för begränsning av utsläpp som försämrar effekten hos systemen för begränsning av utsläpp vid miljö- eller driftsförhållanden som motsvarar normal körning eller ligger utanför typgodkännandeprovningen.
9. ursprunglig utsläppsbegränsande anordning: utsläppsbegränsande anordning eller en kombination av sådana anordningar som omfattas av det typgodkännande som beviljats för fordonet i fråga.
10. ersättande utsläppsbegränsande anordning: en utsläppsbegränsande anordning eller en kombination av sådana anordningar avsedd att ersätta en ursprunglig utsläppsbegränsande anordning och som kan godkännas som separat teknisk enhet enligt definitionen i artikel 3 led 25 i direktiv 2007/46/EG.
11. information om reparation och underhåll av fordon: all information som krävs för diagnos, underhåll, kontroll, periodisk övervakning, reparation, omprogrammering, ominstallation av originaldata eller fjärrdiagnostiskt stöd när det gäller fordonet, och som tillverkarna tillhandahåller sina auktoriserade återförsäljare eller verkstäder, inklusive alla senare ändringar och tillägg till denna information. Denna information omfattar all information som krävs för att installera delar eller anordningar på fordon.
12. tillverkare: person eller organ som inför godkännandemyndigheten ansvarar för samtliga led i typgodkännande- eller tillståndsförfarandet samt för att säkerställa produktionsöverensstämmelse. Det är inte nödvändigt att dessa personer eller organ är direkt engagerade i samtliga etapper av tillverkningen av det fordon, det system, den komponent eller den separata tekniska enhet som godkännandet avser.
13. oberoende aktör: andra företag än auktoriserade återförsäljare och verkstäder som direkt eller indirekt är delaktiga i reparation och underhåll av motorfordon, särskilt reparatörer, tillverkare eller återförsäljare av utrustning för reparation, verktyg eller reservdelar, utgivare av teknisk information, bilklubbar, aktörer som ger hjälp på vägarna, aktörer som erbjuder kontroll och provningstjänster och aktörer som erbjuder utbildning för installatörer, tillverkare och reparatörer av utrustning för fordon som drivs med alternativa bränslen.
14. alternativbränslefordon: fordon som konstruerats för att kunna drivas med minst ett slags bränsle som antingen är gasformigt vid omgivningens temperatur och under atmosfärstryck eller som huvudsakligen har framställts från annat ämne än mineralolja.
15. referensvikt: fordonets vikt i körklart skick utom den enhetliga förarvikten på 75 kg och med ett fast tillägg på 100 kg.
16. manipulering: varje inaktivering, justering eller ändring av fordonets utsläppsbegränsnings- eller framdrivningssystem, inbegripet eventuell programvara eller andra logiska kontrollkomponenter i dessa system, på så sätt att det avsiktligt eller oavsiktligt försämrar fordonets utsläppsresultat.
Kommissionen får anpassa definitionen i punkt 7 i första stycket för att återspegla de tekniska framstegen hos OBD-systemen. Denna åtgärd, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 13.2.
Artikel 4
Tillverkarnas skyldigheter
1. Tillverkarna ska visa att alla nya fordon som säljs, registreras eller tas i bruk inom gemenskapen, alla nya motorer som säljs eller tas i bruk inom gemenskapen och alla nya ersättande utsläppsbegränsande anordningar som kräver typgodkännande enligt artiklarna 8 och 9 och som säljs eller tas i bruk inom gemenskapen, är typgodkända i enlighet med denna förordning och dess tillämpningsåtgärder.
2. Tillverkarna ska se till att typgodkännandeförfarandena för kontroll av produktionsöverensstämmelse, hållbarheten hos utsläppsbegränsande anordningar och överensstämmelsen hos fordon som är i drift följs.
De tekniska åtgärder som tillverkarna vidtar ska i enlighet med denna förordning och dess tillämpningsbestämmelser säkerställa att utsläpp från avgasrör begränsas effektivt under fordonets hela normala livslängd och vid normal användning.
Därför ska följande körsträckor och tidsperioder tillämpas när det gäller provning av hållbarheten hos utsläppsbegränsande anordningar för typgodkännande och kontroll av överensstämmelsen hon fordon eller motorer som är i drift:
a) |
160 000 km eller fem år, beroende på vilket som inträffar först, för motorer monterade i fordon i kategori M1, N1 och M2. |
b) |
300 000 km eller sex år, beroende på vilket som inträffar först, för motorer monterade i fordon i kategori N2, N3 med en totalvikt som inte överstiger 16 ton och M3 kategori I, kategori II och kategori A, samt kategori B med en totalvikt som inte överstiger 7,5 ton. |
c) |
700 000 km eller sju år, beroende på vilket som inträffar först, för motorer monterade i fordon i kategori N3 med en totalvikt som överstiger 16 ton och M3, kategori III och kategori B med en totalvikt som överstiger 7,5 ton. |
3. Kommissionen ska fastställa de särskilda förfaranden och krav som ska gälla för tillämpningen av punkterna 1 och 2. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 13.2.
Artikel 5
Krav och provningar
1. Tillverkarna ska säkerställa att de utsläppsgränser som anges i bilaga I följs.
2. Tillverkarna ska utrusta fordonet och motorn på ett sådant sätt att komponenter som kan påverka utsläppen är utformade, konstruerade och monterade så att fordonet och motorn vid normal användning överensstämmer med denna förordning och dess tillämpningsåtgärder.
3. Det ska vara förbjudet att använda manipulationsstrategier som försämrar effekten hos utrustning för kontroll av utsläpp.
4. Kommissionen ska anta åtgärder för tillämpningen av denna artikel, inbegripet åtgärder när det gäller
a) |
utsläpp från avgasrör, inbegripet testcykler, användning av PEMS-mätsystem för att kontrollera de faktiska utsläppen under körning, kontroll och begränsning av utsläpp utanför cyklerna, fastställande av gränsvärden för partikelantal under iakttagande av de nuvarande ambitiösa miljöskyddskraven och utsläpp vid tomgång, |
b) |
utsläpp från vevhuset, |
c) |
OBD-system och utsläppsbegränsande anordningars funktion efter ibruktagande, |
d) |
hållbarheten hos utsläppsbegränsande anordningar, ersättande utsläppsbegränsande anordningar, överensstämmelsen hos motorer och fordon i drift, produktionsöverensstämmelse och trafikduglighet, |
e) |
koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning, |
f) |
beviljande av förlängning av typgodkännande, |
g) |
provningsutrustning, |
h) |
referensbränslen, såsom bensin, diesel, gasformiga bränslen och biodrivmedel, såsom bioetanol, biodiesel och biogas, |
i) |
mätning av motoreffekt, |
j) |
de utsläppsbegränsande systemens korrekta funktion och regenerering, |
k) |
särskilda bestämmelser för att se till att begränsningen av NOx-utsläpp fungerar korrekt; bestämmelserna ska säkerställa att fordon inte kan användas om begränsningen av NOx-utsläpp inte fungerar på grund av exempelvis avsaknad av en nödvändig reagens, felaktig avgasåtercirkulation (EGR) eller inaktivering av denna. |
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 13.2.
Artikel 6
Tillgång till information
1. Tillverkarna ska ge obegränsad och standardiserad tillgång till OBD-informationen, diagnosutrustning och annan utrustning samt verktyg, inbegripet relevant programvara, och information om reparation och underhåll av fordon till oberoende aktörer.
Tillverkarna ska tillhandahålla en standardiserad, säker anläggning för fjärrdiagnos, så att oberoende reparatörer kan slutföra arbeten som innefattar tillgång till fordonets säkerhetssystem.
Vid typgodkännanden i flera steg ska den tillverkare som ansvarar för respektive godkännande också ansvara för att tillhandahålla reparationsinformation till både den slutliga tillverkaren och oberoende aktörer om varje enskilt steg. Den slutliga tillverkaren ska ansvara för att tillhandahålla information till oberoende aktörer om hela fordonet.
Artiklarna 6 och 7 i förordning (EG) nr 715/2007 ska gälla i tillämpliga delar.
Fram till dess att den relevanta standarden har antagits, till exempel genom CEN:s arbete, ska OBD-informationen och information om fordonsreparationer och fordonsunderhåll presenteras på ett lättillgängligt, icke-diskriminerande sätt.
Informationen ska tillhandahållas på tillverkarnas webbplatser eller, om detta inte är möjligt på grund av informationens art, på annat lämpligt sätt.
2. Kommissionen ska för tillämpningen av punkt 1 fastställa och uppdatera lämpliga tekniska specifikationer för tillhandahållande av OBD-information och information om reparation och underhåll av fordon. Kommissionen ska ta hänsyn till aktuell informationsteknik, förutsebar fordonsteknikutveckling, befintliga ISO-standarder och möjligheten till en världsomspännande ISO-standard.
Kommissionen får anta andra åtgärder som behövs för tillämpningen av punkt 1.
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 13.2.
Artikel 7
Skyldigheter avseende system där förbrukningsbart reagens används
1. Tillverkare, reparatörer och användare får inte manipulera system där förbrukningsbart reagens används.
2. Användarna ska se till att fordonet inte används utan förbrukningsbart reagens.
Artikel 8
Tidtabell för tillämpning av typgodkännande av fordon och motorer
1. Med verkan från den 31 december 2012 ska de nationella myndigheterna av skäl som avser utsläpp vägra att bevilja EG-typgodkännande eller nationellt typgodkännande av nya fordonstyper eller motortyper som inte uppfyller kraven i denna förordning och dess tillämpningsåtgärder.
Typgodkännandeintyg för tidigare utsläppsgränser än Euro 6 får utfärdas för fordon och motorer avsedda för export till tredjeländer, om det tydligt framgår av intygen att fordonen och motorerna i fråga inte får släppas ut på gemenskapsmarknaden.
2. Från den 31 december 2013 ska de nationella myndigheterna när det gäller nya fordon som inte uppfyller kraven i denna förordning och dess tillämpningsåtgärder betrakta intyg om överensstämmelse som ogiltiga med avseende på tillämpningen av artikel 26 i direktiv 2007/46/EG, och de ska av skäl som avser utsläpp förbjuda att sådana fordon registreras, säljs eller tas i drift.
Från samma datum ska de nationella myndigheterna förbjuda att nya motorer, som inte uppfyller kraven i denna förordning och dess tillämpningsåtgärder, säljs eller används, utom när det gäller ersättningsmotorer till fordon i drift.
3. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1 och 2 i denna artikel och när de tillämpningsåtgärder som avses i artikel 4.3, artikel 5.4 och artikel 6.2 första stycket träder i kraft får de nationella myndigheterna inte av skäl som avser utsläpp från fordon vägra att efter ansökan av en tillverkare bevilja EG-typgodkännande eller nationellt typgodkännande för en ny fordonstyp eller motortyp eller förbjuda att ett nytt fordon registreras, säljs eller tas i drift eller nya motorer säljs eller används, om fordonet eller motorerna i fråga uppfyller kraven i denna förordning och dess tillämpningsåtgärder.
Artikel 9
Medlemsstaternas skyldigheter i fråga om typgodkännande av reservdelar
Försäljning och installation i fordon av nya ersättande utsläppsbegränsande anordningar som är avsedda att monteras på fordon som godkänts med stöd av denna förordning och dess tillämpningsåtgärder ska förbjudas, om de inte är av en typ för vilken ett typgodkännande har meddelats i enlighet med denna förordning och dess tillämpningsåtgärder.
Artikel 10
Ekonomiska incitament
1. När tillämpningsåtgärderna för denna förordning träder i kraft får medlemsstaterna införa ekonomiska incitament för serietillverkade motorfordon som uppfyller kraven i denna förordning och dess tillämpningsåtgärder.
Dessa incitament ska gälla alla nya fordon som släpps ut på marknaden i den berörda medlemsstaten och som uppfyller kraven i denna förordning och i dess tillämpningsåtgärder. De ska dock upphöra att gälla senast den 31 december 2013.
2. När åtgärderna för tillämpningen av denna förordning träder i kraft får medlemsstaterna införa ekonomiska incitament för eftermontering på fordon i drift för att hålla sig inom de utsläppsgränser som anges i bilaga I och för skrotning av fordon som inte uppfyller kraven i denna förordning och dess tillämpningsåtgärder.
3. De ekonomiska incitamenten enligt punkterna 1 och 2 får inte för någon motorfordonstyp överskrida merkostnaderna för de tekniska anordningar som används för att säkerställa överensstämmelse med de utsläppsgränser som anges i bilaga I, inklusive kostnaderna för installationen i fordonet.
4. Kommissionen ska informeras om planer på att införa eller ändra sådana ekonomiska incitament som avses i punkterna 1 och 2.
Artikel 11
Sanktioner
1. Medlemsstaterna ska fastställa sanktioner vid överträdelser av bestämmelserna i denna förordning och dess tillämpningsbestämmelser och vidta erforderliga åtgärder för att se till att de verkställs. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionerliga och avskräckande. Medlemsstaterna ska meddela dessa bestämmelser till kommissionen senast den 7 februari 2011 och ska utan dröjsmål meddela eventuella ändringar som påverkar bestämmelserna.
2. Åtminstone följande överträdelser från tillverkarnas sida ska medföra sanktioner:
a) |
Lämnande av falsk uppgift under godkännandeförfarandet eller förfaranden som leder till återkallande. |
b) |
Förfalskning av testresultat, antingen för typgodkännande eller om överensstämmelse för fordon i drift. |
c) |
Undanhållande av uppgifter eller tekniska specifikationer som kan leda till återkallande eller indraget typgodkännande. |
d) |
Användning av manipulationsstrategier. |
e) |
Vägran att lämna tillgång till uppgifter. |
Även manipulering av system för begränsning av NOx-utsläpp ska betraktas som en överträdelse från tillverkarens, reparatörens respektive användarens sida som ska föranleda en sanktion. Detta ska inbegripa till exempel manipulering med system där förbrukningsbart reagens används.
Att köra ett fordon utan förbrukningsbart reagens ska betraktas som en överträdelse från användarens sida som ska föranleda en sanktion.
Artikel 12
Revidering
1. När de relevanta delarna i det partikelmätningsprogram som genomförs inom ramen för FN:s ekonomiska kommission för Europa under ledning av världsforumet för harmonisering av föreskrifter för fordon har avslutats, ska kommissionen utan att försämra miljöskyddet inom gemenskapen
a) |
införa antalsbaserade gränsvärden för partikelutsläpp, som en ytterligare kontroll av partikelutsläppen, på en nivå anpassad till den teknik som faktiskt används vid denna tid för att klara gränsen för partikelmassa, |
b) |
införa en mätmetod för partikelantalet. |
Kommissionen ska även, utan att försämra miljöskyddet inom gemenskapen, vid behov ange ett gränsvärde för utsläpp av NO2 utöver gränsvärdet för utsläpp av NOx totalt. Gränsen för utsläpp av NO2 ska fastställas på en nivå som avspeglar prestandan hos då befintliga tekniker.
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 13.2.
2. Kommissionen ska fastställa korrelationsfaktorer mellan den europeiska transienta cykeln (ETC) och den europeiska stationära cykeln (ESC) enligt direktiv 2005/55/EG å ena sidan, och den internationella harmoniserade transienta körcykeln (WHTC) och den internationella harmoniserade stationära körcykeln (WHSC) å den andra, och för detta ändamål anpassa gränsvärdena. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 13.2.
3. Kommissionen ska se över de förfaranden, prov och krav som avses i artikel 5.4 liksom de provcykler som används för att mäta utsläpp.
Om man vid översynen finner att dessa förfaranden, prov och krav inte längre är adekvata eller inte längre avspeglar de verkliga utsläppen, ska de anpassas så att de avspeglar utsläppen vid verklig körning på väg. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 13.2.
4. Kommissionen ska följa utvecklingen när det gäller de föroreningar som anges i artikel 3.2. Om kommissionen anser det lämpligt att reglera utsläppen av ytterligare föroreningar ska den lägga fram ett förslag för Europaparlamentet och rådet om ändring av denna förordning.
Artikel 13
Kommittéförfarande
1. Kommissionen ska biträdas av den tekniska kommittén för motorfordon som inrättats enligt artikel 40.1 i direktiv 2007/46/EG.
2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1-5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.
Artikel 14
Tillämpning
Kommissionen ska anta de tillämpningsåtgärder som avses i artiklarna 4.3, 5.4, 6.2 och 12.1 a och b senast den 1 april 2010.
Artikel 15
Ändringar av förordning (EG) nr 715/2007
Förordning (EG) nr 715/2007 ska ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 5.3 ska ändras på följande sätt:
|
2. |
Artikel 14.6 ska utgå. |
Artikel 16
Ändringar av direktiv 2007/46/EG
Bilagorna IV, VI och XI till direktiv 2007/46/EG ska ändras i enlighet med bilaga II till denna förordning.
Artikel 17
Upphävande
1. Direktiv 80/1269/EEG, 2005/55/EG och 2005/78/EG ska upphöra att gälla från den 31 december 2013.
2. Hänvisningar till de upphävda direktiven ska betraktas som hänvisningar till denna förordning.
Artikel 18
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Förordningen ska tillämpas från den 7 augusti 2009. Artiklarna 8.3 och 10 ska dock tillämpas från och med den 7 augusti 2009 och punkterna 1 a i, 1 b i, 2 a, 3 a i, 3 b i, 3 c i, 3 d i och 3 e i i bilaga II ska tillämpas från den 31 december 2013.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 18 juni 2009.
På Europaparlamentets vägnar
H.-G. PÖTTERING
Ordförande
På rådets vägnar
Š. FÜLE
Ordförande
(1) EUT C 211, 19.8.2008, s. 12.
(2) Parlamentets yttrande av den 16 december 2008 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 8 juni 2009.
(3) EUT L 263, 9.10.2007, s. 1.
(4) EGT L 242, 10.9.2002, s. 1.
(5) EGT L 375, 31.12.1980, s. 46.
(6) EUT L 171, 29.6.2007, s. 1.
(7) Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/55/EG av den 28 september 2005 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från motorer med kompressionständning som används i fordon samt mot utsläpp av gasformiga föroreningar från motorer med gnisttändning drivna med naturgas eller gasol vilka används i fordon (EUT L 275, 20.10.2005, s. 1).
(8) Kommissionens direktiv 2005/78/EG av den 14 november 2005 om genomförande av direktiv 2005/55/EG om ändring av bilagorna I–IV samt bilaga VI till det direktivet (EUT L 313, 29.11.2005, s. 1).
(9) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.
BILAGA I
Gränsvärden för Euro 6
|
Gränsvärden |
|||||||||||||
CO (mg/kWh) |
THC (mg/kWh) |
NMHC (mg/kWh) |
CH4 (mg/kWh) |
NOX (1) (mg/kWh) |
NH3 (ppm) |
PM massa (mg/kWh) |
PM (2) antal (#/kWh) |
|||||||
ESC (CI) |
1 500 |
130 |
|
|
400 |
10 |
10 |
|
||||||
ETC (CI) |
4 000 |
160 |
|
|
400 |
10 |
10 |
|
||||||
ETC (PI) |
4 000 |
|
160 |
500 |
400 |
10 |
10 |
|
||||||
WHSC (3) |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
WHTC (3) |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
Anmärkning:
|
(1) Tillåten NO2-halt i gränsvärdet för NOx kan fastställas senare.
(2) En gräns för partikelantalet ska bestämmas senare, dock senast den 1 april 2010.
(3) Gränsvärden för internationella harmoniserade stationära och transienta körcykler (WHSC och WHTC), som ersätter ESC- och ETC-gränsvärdena och kommer att införas när korrelationsfaktorer fastställts för de nuvarande cyklerna (ESC och ETC), dock senast den 1 april 2010.
BILAGA II
Ändringar av direktiv 2007/46/EG
Direktiv 2007/46/EG ska ändras på följande sätt:
1. |
Del I i bilaga IV ska ändras på följande sätt:
|
2. |
Tabellen i tillägget till bilaga VI ska ändras på följande sätt:
|
3. |
Bilaga XI ska ändras på följande sätt:
|
18.7.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 188/14 |
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 596/2009
av den 18 juni 2009
om anpassning till rådets beslut 1999/468/EG av vissa rättsakter som omfattas av det förfarande som anges i artikel 251 i fördraget, med avseende på det föreskrivande förfarandet med kontroll
Anpassning till det föreskrivande förfarandet med kontroll – Del fyra
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 47.2, 55, 71.1, 80.2, 95, 152.4 a och b, 175.1 och 285.1,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),
med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande (2),
efter att ha hört Regionkommittén,
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (3), och
av följande skäl:
(1) |
Rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (4) har ändrats genom beslut 2006/512/EG (5), genom vilket det infördes ett föreskrivande förfarande med kontroll för antagande av åtgärder med en allmän räckvidd avsedda att ändra icke väsentliga delar av en grundläggande rättsakt som antagits i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget, bland annat genom att stryka vissa av dessa delar eller komplettera rättsakten med nya icke väsentliga delar. |
(2) |
Enligt Europaparlamentets, rådets och kommissionens uttalande (6) om beslut 2006/512/EG, måste redan gällande rättsakter som antagits i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget anpassas i enlighet med tillämpliga förfaranden för att det föreskrivande förfarandet med kontroll ska vara tillämpligt på dessa rättsakter. |
(3) |
Eftersom de ändringar som görs av rättsakter i detta syfte är av teknisk art och enbart avser kommittéförfarandet behöver de, i fråga om direktiv, inte införlivas av medlemsstaterna. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De rättsakter som anges i bilagan ska i enlighet med den bilagan anpassas till beslut 1999/468/EG, ändrat genom beslut 2006/512/EG.
Artikel 2
Hänvisningar till bestämmelserna i de rättsakter som anges i bilagan ska anses som hänvisningar till dessa bestämmelser i den anpassade lydelse de får genom denna förordning
Artikel 3
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 18 juni 2009.
På Europaparlamentets vägnar
H.-G. PÖTTERING
Ordförande
På rådets vägnar
Š. FÜLE
Ordförande
(1) EUT C 224, 30.8.2008, s. 35.
(2) EUT C 117, 14.5.2008, s. 1.
(3) Europaparlamentets yttrande av den 16 december 2008 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 28 maj 2009.
(4) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.
(5) EUT L 200, 22.7.2006, s. 11.
(6) EUT C 255, 21.10.2006, s. 1.
BILAGA
1. NÄRINGSLIV
1.1 Europaparlamentets och rådets direktiv 97/68/EG av den 16 december 1997 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från förbränningsmotorer som ska monteras i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg (1)
När det gäller direktiv 97/68/EG bör kommissionen särskilt ges befogenhet att fastställa under vilka förhållanden ändringar som krävs för att anpassa direktivet till den tekniska utvecklingen bör antas. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av direktiv 97/68/EG, bland annat genom att komplettera det med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
Direktiv 97/68/EG ska därför ändras på följande sätt:
1. |
I artikel 4.2 ska sista meningen ersättas med följande: ”Kommissionen ska ändra bilaga VIII. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 15.2.” |
2. |
Artikel 7a.4 ska ersättas med följande: ”4. Bilaga VII ska anpassas av kommissionen så att den kommer att omfatta de ytterligare och specifika upplysningar som kan behövas med tanke på typgodkännandeintygen för motorer avsedda att installeras i fartyg i inlandssjöfart. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 15.2.” |
3. |
Artikel 14 ska ersättas med följande: ”Artikel 14 Utom när det gäller avsnitt 1, punkterna 2.1-2.8 och avsnitt 4 i bilaga I ska de ändringar som måste göras för att anpassa detta direktiv till den tekniska utvecklingen antas av kommissionen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 15.2.” |
4. |
Artikel 14a ska ersättas med följande: ”Artikel 14a Kommissionen ska undersöka eventuella tekniska svårigheter med att uppfylla kraven för steg II vid viss användning av motorerna, särskilt mobila maskiner i vilka motorer av klasserna SH:2 och SH:3 är monterade. Om det vid kommissionens undersökningar konstateras att vissa mobila maskiner, särskilt handhållna motorer för yrkesmässig användning i flera olika positioner, av tekniska skäl inte kan uppfylla dessa krav senast vid de fastställda tidsfristerna ska kommissionen senast den 31 december 2003 lägga fram en rapport åtföljd av lämpliga förslag till förlängning av den tidsperiod som anges i artikel 9a.7 och/eller ytterligare undantag som ska gälla högst fem år, förutom under särskilda omständigheter, för sådana maskiner. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 15.2.” |
5. |
Artikel 15 ska ändras på följande sätt:
|
6. |
I bilaga I punkt 4.1.2.7 ska sista meningen ersättas med följande: ”Kontrollområden för vilka procenttalen inte får överskridas och de driftförhållanden som undantas ska fastställas av kommissionen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 15.2.” |
7. |
I bilaga III ska sista stycket i punkt 1.3.2 ersättas med följande: ”Innan den kombinerade kall/varmstartssekvensen införs ska symbolerna (bilaga I, avsnitt 2.18), provsekvensen (bilaga III) och beräkningsformlerna (bilaga III, tillägg 3) ändras av kommissionen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 15.2.” |
1.2 Europaparlamentets och rådets direktiv 98/79/EG av den 27 oktober 1998 om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik (2)
När det gäller direktiv 98/79/EG bör kommissionen särskilt ges befogenhet att vidta särskilda åtgärder för hälsoövervakning och att ändra bilaga II. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av direktiv 98/79/EG, bland annat genom att komplettera det med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
När det föreligger tvingande, brådskande skäl och de normala tidsfristerna för det föreskrivande förfarandet med kontroll inte kan iakttas bör kommissionen få tillämpa det skyndsamma förfarandet i artikel 5a.6 i beslut 1999/468/EG för att anta förbud, inskränkningar eller särskilda krav på vissa produkter.
Direktiv 98/79/EG ska ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 7 ska ersättas med följande: ”Artikel 7 1. Kommissionen ska biträdas av den kommitté som har inrättats i enlighet med artikel 6.2 i direktiv 90/385/EEG. 2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5 och 7 i rådets beslut 1999/468/EG (3) tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG ska vara tre månader. 3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. 4. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1, 5a.2, 5a.4, 5a.6 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. |
2. |
Artikel 10.5 ska ersättas med följande: ”5. Medlemsstater ska vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att de anmälningar som avses i punkterna 1 och 3 omedelbart registreras i den databas som beskrivs i artikel 12. Beslut om sätten för att genomföra denna artikel, särskilt med avseende på anmälans utformning och begreppet väsentlig ändring, ska fattas i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 7.2.” |
3. |
Artikel 11.5 ska ersättas med följande: ”5. Medlemsstaterna ska på begäran underrätta de övriga medlemsstaterna om de uppgifter som avses i punkterna 1 och 4. Tillämpningsföreskrifter för denna artikel ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 7.2.” |
4. |
Artikel 12.3 ska ersättas med följande: ”3. Tillämpningsföreskrifter för denna artikel ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 7.2.” |
5. |
Artikel 13 ska ersättas med följande: ”Artikel 13 Om en medlemsstat anser att tillhandahållandet av en viss produkt eller produktgrupp ska förbjudas, begränsas eller underkastas särskilda krav för att skydda hälsa och säkerhet och/eller för att säkerställa att folkhälsokraven beaktas, i enlighet med artikel 36 i fördraget, får den vidta alla nödvändiga och berättigade tillfälliga åtgärder. Den ska i så fall underrätta kommissionen och de övriga medlemsstaterna om detta samt ange skälen för sitt beslut. Kommissionen ska samråda med de berörda parterna och medlemsstaterna samt, om de nationella åtgärderna är berättigade, vidta nödvändiga gemenskapsåtgärder. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 7.3. Om det föreligger tvingande, brådskande skäl får kommissionen tillämpa det skyndsamma förfarande som avses i artikel 7.4.” |
6. |
Artikel 14.1 ska ersättas med följande: ”1. Om en medlemsstat anser att
ska den till kommissionen inkomma med en vederbörligen motiverad begäran och begära att kommissionen vidtar nödvändiga åtgärder. När dessa åtgärder avser frågor som avses i led a och avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, ska de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll som avses i artikel 7.3. När dessa åtgärder avser frågor som avses i led b ska de antas av kommissionen i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 7.2.” |
1.3 Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/5/EG av den 9 mars 1999 om radioutrustning och teleterminalutrustning och om ömsesidigt erkännande av utrustningens överensstämmelse (4)
När det gäller direktiv 1999/5/EG bör kommissionen särskilt ges befogenhet att i beslut ange vilka väsentliga krav som skall tillämpas på utrustning i vissa utrustningsklasser eller viss slags utrustning och från vilken dag kraven ska tillämpas, inbegripet om det är lämpligt med en övergångsperiod för vissa väsentliga krav på utrustning i vissa utrustningsklasser eller viss slags utrustning samt besluta om utformningen av identifieringsmärket för utrustningsklassen som ska fästas på viss radioutrustning. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av direktiv 1999/5/EG, bland annat genom att komplettera det med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
Direktiv 1999/5/EG ska ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 3.3 ska ersättas med följande: ”3. Kommissionen får besluta att utrustning i vissa utrustningsklasser eller viss slags utrustning ska vara så konstruerad att
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 15a.” |
2. |
Artikel 5.3 ska ersättas med följande: ”3. Om harmoniserade standarder uppvisar brister med avseende på de väsentliga kraven får kommissionen, efter att ha samrått med kommittén och i enlighet med förfarandet i artikel 14, i Europeiska unionens officiella tidning offentliggöra rekommendationer för tolkningen av harmoniserade standarder eller enligt vilka villkor efterlevnad av dessa standarder utgör en presumtion för överensstämmelse. Efter att ha samrått med kommittén, och i enlighet med förfarandet i artikel 14, får kommissionen dra tillbaka de harmoniserade standarderna genom att offentliggöra ett meddelande i Europeiska unionens officiella tidning.” |
3. |
Artikel 6.2 ska ersättas med följande: ”2. När kommissionen fattar beslut om tillämpningen av väsentliga krav enligt artikel 3.3 ska den fastställa datum för tillämpningen av kraven. Om det bestäms att särskilda väsentliga krav enligt artikel 3.3 ska gälla för en utrustningsklass kan all utrustning av samma utrustningsklass som för första gången släpps ut på marknaden före det datum som kommissionen har bestämt för tillämpningen fortsatt släppas ut på marknaden under en rimlig tid, som ska fastställas av kommissionen. De åtgärder som avses i första och andra styckena och som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 15a.” |
4. |
Följande artikel ska införas: ”Artikel 15a Föreskrivande förfarande med kontroll När det hänvisas till denna artikel ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.” |
5. |
Punkt 5 i bilaga VII ska ersättas med följande:
|
1.4 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 141/2000 av den 16 december 1999 om särläkemedel (5)
När det gäller förordning (EG) nr 141/2000 bör kommissionen särskilt ges befogenhet att anta definitioner av liknande läkemedel och klinisk överlägsenhet. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av förordning (EG) nr 141/2000, bland annat genom att komplettera den med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
Förordning (EG) nr 141/2000 ska därför ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 3.2 ska ersättas med följande: ”2. Kommissionen ska anta de bestämmelser som krävs för att genomföra punkt 1 i denna artikel i form av en tillämpningsförordning i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 10a.2.” |
2. |
Artikel 5.8 ska ersättas med följande: ”8. Myndigheten ska omedelbart vidarebefordra kommitténs slutliga yttrande till kommissionen, som inom 30 dagar efter mottagandet av yttrandet ska fatta ett beslut. Om förslaget till beslut i undantagsfall avviker från kommitténs yttrande ska beslutet fattas i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 10a.2. Beslutet ska delges sponsorn och meddelas till myndigheten och de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna.” |
3. |
Artikel 8.4 ska ersättas med följande: ”4. Kommissionen ska anta definitioner av uttrycken liknande läkemedel och klinisk överlägsenhet i form av en tillämpningsförordning. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 10a.3.” |
4. |
Följande artikel ska införas: ”Artikel 10a 1. Kommissionen ska biträdas av ständiga kommittén för humanläkemedel som avses i artikel 121.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel (6). 2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5 och 7 i rådets beslut 1999/468/EG (7) tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG ska vara tre månader. 3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. |
1.5 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/20/EG av den 4 april 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar rörande tillämpning av god klinisk sed vid kliniska prövningar av humanläkemedel (8)
När det gäller direktiv 2001/20/EG bör kommissionen särskilt få befogenhet att anta principer för god klinisk sed samt detaljerade bestämmelser i enlighet med dessa principer, fastställa särskilda krav och anpassa vissa bestämmelser. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av direktiv 2001/20/EG, bland annat genom att komplettera det med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
Direktiv 2001/20/EG ska därför ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 1.3 ska ersättas med följande: ”3. Kommissionen ska anta principerna för god klinisk sed samt detaljerade bestämmelser i enlighet med dessa principer, och vid behov ändra dessa principer och detaljerade bestämmelser för att ta hänsyn till vetenskaplig och teknisk utveckling. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 21.3. Kommissionen ska offentliggöra dessa principer och detaljerade bestämmelser.” |
2. |
Artikel 13.1 ska ersättas med följande: ”1. Medlemsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att tillverkningen och importen av prövningsläkemedel ska omfattas av krav på tillstånd. För att erhålla ett sådant tillstånd bör den sökande och senare innehavaren uppfylla de krav som motsvarar de minsta krav som ska fastställas av kommissionen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 21.3.” |
3. |
Artikel 20 ska ersättas med följande: ”Artikel 20 Kommissionen ska ändra detta direktiv för att ta hänsyn till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 21.3.” |
4. |
Artikel 21 ska ersättas med följande: ”Artikel 21 1. Kommissionen ska biträdas av ständiga kommittén för humanläkemedel, som inrättats enligt artikel 121.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel (9). 2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG ska vara tre månader. 3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. |
1.6 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/82/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för veterinärmedicinska läkemedel (10)
När det gäller direktiv 2001/82/EG bör kommissionen särskilt ges befogenhet att anpassa vissa bestämmelser och bilagor och anta särskilda tillämpningskrav. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av direktiv 2001/82/EG, bland annat genom att komplettera det med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
Direktiv 2001/82/EG ska därför ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 10.3 ska ersättas med följande: ”3. Med avvikelse från artikel 11 ska kommissionen fastställa en förteckning över substanser som är oundgängliga vid behandling av hästdjur och för vilka karenstiden uppgår till minst sex månader enligt det kontrollsystem som föreskrivs i beslut 93/623/EEG och 2000/68/EG. Denna åtgärd, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 89.2a.” |
2. |
I artikel 11.2 ska tredje stycket ersättas med följande: ”De särskilda karenstiderna får emellertid ändras av kommissionen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 89.2a.” |
3. |
I artikel 13.1 ska fjärde stycket ersättas med följande: ”Den period om tio år som anges i andra stycket ska förlängas till tretton år för veterinärmedicinska läkemedel avsedda för fisk eller bin eller andra arter som fastställts av kommissionen. Denna åtgärd som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 89.2a.” |
4. |
I artikel 17.1 ska andra stycket ersättas med följande: ”Om nya vetenskapliga rön motiverar detta får kommissionen ändra bestämmelserna i första stycket b och c. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 89.2a.” |
5. |
I artikel 39.1 ska tredje stycket ersättas med följande: ”Förfarandena ska antas av kommissionen genom en tillämpningsförordning. Denna åtgärd, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 89.2a.” |
6. |
Artikel 50a.2 ska ersättas med följande: ”2. Varje ändring som kan behövas för att anpassa bestämmelserna i denna artikel till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen ska antas av kommissionen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 89.2a.” |
7. |
I artikel 51 ska första stycket ersättas med följande: ”De principer om och riktlinjer för god tillverkningssed för veterinärmedicinska läkemedel som avses i artikel 50 f ska ges formen av ett direktiv som antas av kommissionen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 89.2a.” |
8. |
I artikel 67 ska led aa ersättas med följande:
|
9. |
Artikel 68.3 ska ersättas med följande: ”3. Kommissionen ska anta alla ändringar som behöver göras i den förteckning över substanser som avses i punkt 1. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 89.2a.” |
10. |
Artikel 75.6 ska ersättas med följande: ”6. Kommissionen får ändra punkt 5 mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts under dess tillämpning. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 89.2a.” |
11. |
Artikel 79 ska ersättas med följande: ”Artikel 79 Kommissionen ska anta alla ändringar som krävs för att uppdatera bestämmelserna i artiklarna 72–78 för att ta hänsyn till vetenskapliga och tekniska framsteg. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 89.2a.” |
12. |
Artikel 88 ska ersättas med följande: ”Artikel 88 Kommissionen ska anta de ändringar som krävs för att anpassa bilaga I till tekniska framsteg. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 89.2a.” |
13. |
Artikel 89 ska ändras på följande sätt:
|
1.7 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG av den 17 maj 2006 om maskiner (11)
När det gäller direktiv 2006/42/EG bör kommissionen särskilt ges befogenhet att fastställa villkoren för uppdatering av vägledande förteckning över säkerhetskomponenter och åtgärder för att begränsa utsläppandet på marknaden av potentiellt riskfyllda maskiner. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av direktiv 2006/42/EG, bland annat genom att komplettera det med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
Direktiv 2006/42/EG ska därför ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 8 ska ersättas med följande: ”Artikel 8 Särskilda åtgärder 1. Kommissionen får vidta alla lämpliga åtgärder för att genomföra följande:
2. Kommissionen får i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 22.2 vidta lämpliga åtgärder för att i praktiken tillämpa bestämmelserna i detta direktiv, inbegripet nödvändiga åtgärder för att säkerställa medlemsstaternas samarbete med varandra och med kommissionen i enlighet med artikel 19.1.” |
2. |
Artikel 9.3 ska ersättas med följande: ”3. I de fall som avses i punkt 1 ska kommissionen samråda med medlemsstaterna och andra berörda parter och ange vilka åtgärder den har för avsikt att vidta för att, på gemenskapsnivå, säkerställa hög nivå på skyddet för personers hälsa och säkerhet. Kommissionen ska ta vederbörlig hänsyn till detta samråd och besluta om nödvändiga åtgärder. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 22.3.” |
3. |
Artikel 22 ska ändras på följande sätt:
|
2. MILJÖ
2.1 Rådets direktiv 96/59/EG av den 16 september 1996 om bortskaffande av polyklorerade bifenyler och polyklorerade terfenyler (PCB/PCT) (12)
När det gäller direktiv 96/59/EG bör kommissionen särskilt ges befogenhet att fastställa referensmetoder för mätning av halten av PCB i kontaminerat materiel och tekniska krav för de andra metoder för bortskaffande av PCB, samt att vid behov, och endast för de ändamål som avses i artikel 9.1 b och c, fastställa ersättningar för PCB som är mindre farliga. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av direktiv 96/59/EG genom att komplettera det med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
Direktiv 96/59/EG ska därför ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 10 ska ersättas med följande: ”Artikel 10 1. I enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 10a.2 ska kommissionen tillhandhålla en förteckning över tillverkningsbeteckningar på kondensatorer, motstånd eller induktionsspolar som innehåller PCB. 2. Kommissionen ska göra följande:
Kommissionen får fastställa tekniska krav för de andra metoder för bortskaffande av PCB som avses i artikel 8.2 andra meningen. De åtgärder som avses i första och andra stycket, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 10a.3.” |
2. |
Följande artikel ska införas: ”Artikel 10a 1. Kommissionen ska biträdas av den kommitté som inrättas i enlighet med artikel 18 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/12/EG (13). 2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. 3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1-5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. |
2.2 Rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten (14)
När det gäller direktiv 98/83/EG bör kommissionen särskilt ges befogenhet att anpassa bilagorna II och III till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen och att anta närmare föreskrifter om kontroll enligt bilaga II. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av direktiv 98/83/EG, bland annat genom att komplettera det med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
Direktiv 98/83/EG ska därför ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 7.4 ska ersättas med följande: ”4. Gemenskapsriktlinjer för den kontroll som föreskrivs i denna artikel får utarbetas i enlighet med det förvaltningsförfarande som avses i artikel 12.2.” |
2. |
Artikel 11.2 ska ersättas med följande: ”2. Minst vart femte år ska kommissionen anpassa bilagorna II och III till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen. Dessa åtgärder som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 12.3.” |
3. |
Artikel 12.3 ska ersättas med följande: ”3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.” |
4. |
Artikel 13 ska ändras på följande sätt:
|
5. |
Artikel 15.3 ska ersättas med följande: ”3. Kommissionen ska behandla begäran i enlighet med det förvaltningsförfarande som avses i artikel 12.2.” |
6. |
I bilaga I del C ska anmärkning 10 punkt 1 ersättas med följande:
|
7. |
I bilaga II tabell A ska punkt 2 ersättas med följande: ”2. Parametrar som ska analyseras Syftet med en utvidgad kontroll är att tillhandahålla de uppgifter som krävs för att avgöra om direktivets samtliga parametervärden iakttas eller ej. Alla parametrar som fastställs i enlighet med artikel 5.2 och 5.3 ska underkastas utvidgad kontroll om inte de behöriga myndigheterna, för en tidsperiod som de bestämmer, finner att en parameter sannolikt inte förekommer i en viss täkt i koncentrationer som skulle kunna innebära en risk för att det ifrågavarande parametervärdet inte klaras. Denna punkt är inte tillämplig på parametrarna för radioaktivitet, vilka enligt anmärkningarna 8, 9 och 10 i bilaga I del C kommer att kontrolleras i enlighet med de kontrollkrav som antas av kommissionen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 12.3.” |
8. |
I bilaga III punkt 1 ska första stycket ersättas med följande: ”Följande metodprinciper i fråga om mikrobiologiska parametrar ges antingen som referens när en CEN/ISO-metod finns eller som vägledning i väntan på att kommissionen eventuellt i framtiden antar ytterligare internationella CEN/ISO-metoder för de parametrarna. Medlemsstaterna får använda alternativa metoder under förutsättning att bestämmelserna i artikel 7.5 följs. Dessa åtgärder avseende ytterligare internationella CEN/ISO-metoder som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv bland annat genom att komplettera det ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 12.3.” |
2.3 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2037/2000 av den 29 juni 2000 om ämnen som bryter ned ozonskiktet (15)
När det gäller förordning (EG) nr 2037/2000 bör kommissionen särskilt få befogenhet att anpassa bilaga VI för att fastställa och sänka de beräknade nivåer av metylbromid som får släppas ut på marknaden eller användas av importörer eller producenter för egen räkning vid karantänsättning och före transport. Kommissionen bör vidare få besluta om en mekanism för att tilldela varje producent och importör en viss kvot av de beräknade nivåerna av metylbromid, att vid behov anta ändringar och när så är lämpligt tidsfrister för utfasning av användningsområden av avgörande betydelse när det gäller halon enligt förteckningen i bilaga VII. Kommissionen bör få besluta om anpassning av slutdatum för användningen av klorfluorkolväten, ändring av förteckningen och datum när det gäller kontrollen av klorfluorkolväten, ändring av kraven i samband med ansökan om importlicens, ändring av bilaga IV och ändring av förteckningen över produkter som innehåller kontrollerade ämnen och över KN-nummer som finns i bilaga V. Kommissionen bör även få tidigarelägga exportförbudet för återvunnet, återanvänt eller regenererat halon på användningsområden som är av avgörande betydelse och ändra rapporteringskraven. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av förordning (EG) nr 2037/2000, bland annat genom att komplettera den med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
Förordning (EG) nr 2037/2000 ska därför ändras på följande sätt:
1. |
I artikel 2 ska sextonde strecksatsen ersättas med följande: ”— agens i tillverkningsprocessen: kontrollerade ämnen när dessa används som kemiska agens i tillverkningsprocessen i de tillämpningar som anges i bilaga VI, i befintliga anläggningar per den 1 september 1997 och där utsläppen är obetydliga. Kommissionen ska, mot bakgrund av dessa kriterier och i enlighet med det förvaltningsförfarande som avses i artikel 18.2, upprätta en förteckning över företag där det ska vara tillåtet att använda kontrollerade ämnen som agens i tillverkningsprocessen, en förteckning där de högsta utsläppsnivåerna ska anges för vart och ett av de berörda företagen. Kommissionen får också mot bakgrund av ny kunskap eller teknisk utveckling, inbegripet den översyn som anges i beslut X/14 från mötet mellan parterna i protokollet a)ändra den ovannämnda förteckningen över företag i enlighet med det förvaltningsförfarande som avses i artikel 18.2,b)ändra bilaga VI. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 18.3. |
2. |
Artikel 4 ska ändras på följande sätt:
|
3. |
Artikel 5 ska ändras på följande sätt:
|
4. |
Artikel 6.5 ska ersättas med följande: ”5. Kommissionen får ändra den förteckning som anges i punkt 3 och i bilaga IV. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, ska antas enligt det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 18.3.” |
5. |
Artikel 9.2 ska ersättas med följande: ”2. I bilaga V finns till ledning för medlemsstaternas tullmyndigheter en förteckning över produkter som innehåller kontrollerade ämnen och över KN-nummer. Kommissionen får lägga till eller ta bort produkter från denna förteckning eller ändra den mot bakgrund av förteckningar som parterna har upprättat. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, ska antas enligt det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 18.3.” |
6. |
Artikel 11.1 d ska ersättas med följande:
|
7. |
Artikel 18.3 ska ersättas med följande: ”3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.” |
8. |
Artikel 19.6 ska ersättas med följande: ”6. Kommissionen får ändra de krav beträffande uppgiftslämnande som anges i punkterna 1–4 om det är nödvändigt för att uppfylla förpliktelserna enligt protokollet eller för att förbättra den praktiska tillämpningen av dessa krav. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, ska antas enligt det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 18.3.” |
2.4 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006 av den 18 januari 2006 om upprättande av ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar (16)
När det gäller förordning (EG) nr 166/2006 bör kommissionen särskilt få befogenhet att vidta de åtgärder som avses i artikel 8.3, att anpassa bilagorna II och III till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen och att anpassa bilagorna II och III med hänsyn till eventuella ändringar i bilagorna till FN/ECE:s protokoll om register över utsläpp och överföringar av föroreningar, vilka kan ha antagits av parterna i protokollet. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av förordning (EG) nr 166/2006, bland annat genom att komplettera den med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
Förordning (EG) nr 166/2006 ska därför ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 8.3 ska ersättas med följande: ”3. Om kommissionen konstaterar att det inte finns några uppgifter om utsläpp från diffusa källor ska den se till att rapportering inleds om utsläpp av relevanta föroreningar från en eller flera diffusa källor enligt internationellt godkända metoder. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 19.3.” |
2. |
Artikel 18 ska ersättas med följande: ”Artikel 18 Ändringar av bilagorna Kommissionen ska anta alla de ändringar av bilagorna som behövs för att
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 19.3.” |
3. |
I artikel 19 ska följande punkt läggas till: ”3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.” |
2.5 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/7/EG av den 15 februari 2006 om förvaltning av badvattenkvaliteten (17)
När det gäller direktiv 2006/7/EG bör kommissionen särskilt ges befogenhet att till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen anpassa analysmetoderna för parametrarna i bilaga I och provtagning i bilaga V, samt att specificera EN/ISO-standarden för mikrobiologiska metoders likvärdighet. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av direktiv 2006/7/EG, bland annat genom att komplettera det med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
Direktiv 2006/7/EG ska därför ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 15 ska ersättas med följande: ”Artikel 15 Tekniska anpassningar och genomförandeåtgärder 1. Kommissionen ska i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 16.2 anta följande:
2. Kommissionen ska vidta följande åtgärder:
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att bland annat komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 16.3. 3. Kommissionen ska lägga fram ett utkast till de åtgärder som ska vidtas i enlighet med punkt 1 a med avseende på artikel 12.1 a senast den 24 mars 2010. Innan kommissionen gör detta ska den rådgöra med medlemsstaternas företrädare, regionala och lokala myndigheter, berörda turist- och konsumentorganisationer samt andra berörda parter. Efter att tillämpliga regler har antagits ska kommissionen offentliggöra dessa på Internet.” |
2. |
Artikel 16.3 ska ersättas med följande: ”3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.” |
2.6 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/21/EG av den 15 mars 2006 om hantering av avfall från utvinningsindustrin (18)
När det gäller direktiv 2006/21/EG bör kommissionen särskilt ges befogenhet att anta genomförandebestämmelser till artikel 13.6, komplettera de tekniska kraven för karakterisering av avfall i enlighet med bilaga II, tolka definitionen i artikel 3.3, fastställa kriterier för klassificering av avfallsanläggningar i enlighet med bilaga III, fastställa harmoniserade provtagningsnormer och analysmetoder samt anpassa bilagorna till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av direktiv 2006/21/EG, bland annat genom att komplettera det med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 2006/468/EG.
Direktiv 2006/21/EG ska därför ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 22 ska ersättas med följande: ”Artikel 22 1. Kommissionen ska i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 23.2 anta bestämmelser som krävs för att
2. Kommissionen ska med prioritering av leden b, c och d anta de bestämmelser som krävs för att
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv bland annat genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 23.3. 3. Eventuella kommande ändringar som kan bli nödvändiga för att anpassa bilagorna till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen ska antas av kommissionen. Dessa ändringar ska företas i syfte att uppnå en hög miljöskyddsnivå. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 23.3.” |
2. |
Artikel 23.3 ska ersättas med följande: ”3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.” |
3. EUROSTAT
3.1 Rådets förordning (EG) nr 2494/95 av den 23 oktober 1995 om harmoniserade konsumentprisindex (19)
När det gäller förordning (EG) nr 2494/95 bör kommissionen särskilt ges befogenhet att fastställa de bestämmelser som ska följas för att jämförbara index ska uppnås, samt för att bevara och förbättra deras tillförlitlighet och relevans. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av förordning (EG) nr 2494/95, bland annat genom att komplettera den med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
Förordning (EG) nr 2494/95 ska därför ändras på följande sätt:
1. |
I artikel 3 ska ”artikel 14” ersättas med ”artikel 14.2”. |
2. |
I artikel 4 ska tredje stycket ersättas med följande: ”Kommissionen (Eurostat) ska fastställa de bestämmelser som ska följas för att jämförbara index ska uppnås. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 14.3.” |
3. |
Artikel 5.3 ska ersättas med följande: ”3. De åtgärder för genomförande av denna förordning som är nödvändiga för att garantera HIKP:s jämförbarhet, liksom för att bevara och förstärka deras tillförlitlighet och relevans, ska antas av kommissionen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 14.3. Kommissionen ska begära in ett yttrande från ECB om de åtgärder den föreslår ska läggas fram för kommittén.” |
4. |
I artikel 8.3 ska ”artikel 14” ersättas med ”artikel 14.2”. |
5. |
Artikel 9 ska ersättas med följande: ”Artikel 9 Framställning av resultat Medlemsstaterna ska bearbeta de data som samlas in för att utarbeta HIKP på grundval av ett index av Laspeyres-typ, som omfattar kategorierna i den internationella COICOP-klassifikationen (Classification of Individual Consumption by Purpose) (20), vilka ska anpassas av kommissionen för upprättande av jämförbara HIKP. De metoder, förfaranden och formler som ska trygga att villkoren för jämförbarhet iakttas ska fastställas av kommissionen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, bland annat genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 14.3. |
6. |
I artikel 11 ska ”artikel 14” ersättas med ”artikel 14.2”. |
7. |
Artikel 14 ska ersättas med följande: ”Artikel 14 Kommittéförfarande 1. Kommissionen ska biträdas av den kommitté för det statistiska programmet som inrättats genom rådets beslut 89/382/EEG, Euratom (21) nedan kallad kommittén. 2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5 och 7 i rådets beslut 1999/468/EG (22) tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG ska vara tre månader. 3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. |
8. |
I artikel 15 ska andra stycket ersättas med följande: ”Kommissionen ska i dessa rapporter yttra sig över de förfaranden som avses i artikel 14, och vid behov föreslå de ändringar den anser lämpliga.” |
3.2 Rådets förordning (EG) nr 577/98 av den 9 mars 1998 om anordnande av statistiska urvalsundersökningar av arbetskraften i gemenskapen (23)
När det gäller förordning (EG) nr 577/98 bör kommissionen särskilt ges befogenhet att fastställa ytterligare variabler, anpassa definitionerna, kontrollregler och kodifiering av variablerna samt fastställa förteckningen över strukturella variabler, minimiurvalsstorlek och undersökningsfrekvens. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av förordning (EG) nr 577/98, bland annat genom att komplettera den med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
Förordning (EG) nr 577/98 ska därför ändras på följande sätt:
1. |
I artikel 1 femte stycket tredje strecksatsen ska ”i artikel 8” ersättas med ”i artikel 8.2”. |
2. |
Artikel 4.2-4.4 ska ersättas med följande: ”2. Uppgifterna som omnämns i punkt 1 får kompletteras med en rad ytterligare variabler, nedan kallade ad hoc-moduler. Varje år ska ett flerårigt program med ad hoc-moduler utarbetas av kommissionen. I det programmet ska för varje ad hoc-modul anges ämne, referensperiod, urvalets storlek (lika med eller mindre än vad som föreskrivs i artikel 3) samt tidsfrister för överlämnande av resultaten (som eventuellt avviker från de tidsfrister som anges i artikel 6). De medlemsstater och regioner som omfattas samt en detaljerad förteckning över de uppgifter som ska samlas in genom en ad hoc-modul ska utarbetas senast tolv månader innan referensperioden för den modulen börjar. En ad hoc-modul ska begränsas till elva variabler. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 8.3. 3. Kommissionen ska utarbeta definitioner, kontrollregler, kodifiering av variabler, anpassning av förteckningen över undersökningsvariabler som gjorts nödvändiga av den tekniska utvecklingen och utvecklingen av koncept samt en förteckning över principerna för hur frågorna om arbetsmarknadsstatus ska formuleras. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning bland annat genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 8.3. 4. På kommissionens förslag får en förteckning över variabler (nedan kallade strukturella variabler) fastställas bland de undersökningskarakteristika som anges i punkt 1 och som endast behöver insamlas som årsgenomsnitt för 52 veckor i stället för kvartalsgenomsnitt. Den förteckningen över strukturella variabler, minimiurvalsstorlek och undersökningsfrekvens ska upprättas av kommissionen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 8.3. Spanien, Finland och Förenade kungariket får samla in de strukturella variablerna kvartalsvis under en övergångsperiod till och med utgången av 2007.” |
3. |
Artikel 8 ska ersättas med följande: ”Artikel 8 Kommittéförfarande 1. Kommissionen ska biträdas av den kommitté för det statistiska programmet som inrättats genom rådets beslut 89/382/EEG, Euratom (24). 2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5 och 7 i rådets beslut 1999/468/EG (25) tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG ska vara tre månader. 3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. |
3.3 Rådets förordning (EG) nr 1165/98 av den 19 juni 1998 om konjunkturstatistik (26)
När det gäller förordning (EG) nr 1165/98 bör kommissionen särskilt ges befogenhet att godkänna och tillämpa de europeiska stickprovsundersökningarna, anpassa bilagorna och vidta genomförandeåtgärder för förordningen, däribland åtgärder för anpassning till den ekonomiska och tekniska utvecklingen med avseende på insamling och statistisk bearbetning av uppgifter samt översändning av variabler. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av förordning (EG) nr 1165/98, bland annat genom att komplettera den med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
Förordning (EG) nr 1165/98 ska därför ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 4.2 d ska ersättas med följande:
|
2. |
I artikel 16.1 ska ”i artikel 18” ersättas med ”i artikel 18.2”. |
3. |
Artiklarna 17 och 18 ska ersättas med följande: ”Artikel 17 Tillämpningsföreskrifter Kommissionen ska fastställa tillämpningsföreskrifter för den här förordningen, inbegripet åtgärder för anpassning till den ekonomiska och tekniska utvecklingen med avseende på insamling och statistisk bearbetning av uppgifter samt översändning av variabler. Härvid ska man beakta principen att åtgärdernas fördelar ska uppväga deras kostnader och principen att det inte krävs omfattande ytterligare resurser för varken medlemsstaterna eller företagen jämfört med de ursprungliga bestämmelserna i den här förordningen. Åtgärder för att genomföra denna förordning ska särskilt omfatta följande:
De åtgärder som avses i led j och k ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 18.2. De åtgärder som avses i led a–i samt l och m och som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, bland annat genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 18.3. Artikel 18 Kommittéförfarande 1. Kommissionen ska biträdas av den kommitté för det statistiska programmet som inrättats genom rådets beslut 89/382/EEG, Euratom (27). 2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5 och 7 i rådets beslut 1999/468/EG (28) tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG ska vara tre månader. 3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. |
4. |
Bilaga A (Industri) ska ändras på följande sätt:
|
5. |
Bilaga B (Byggnadsverksamhet) ska ändras på följande sätt:
|
6. |
Bilaga C (Detaljhandel och reparation) ska ändras på följande sätt:
|
7. |
Bilaga D (Andra tjänster) ska ändras på följande sätt:
|
3.4 Rådets förordning (EG) nr 530/1999 av den 9 mars 1999 om strukturstatistik över löner och arbetskraftskostnader (29)
När det gäller förordning (EG) nr 530/1999 bör kommissionen särskilt ges befogenhet att anpassa definitionen och uppdelningen av de uppgifter som ska tillhandahållas och fastställa utvärderingskriterier för kvaliteten. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av förordning (EG) nr 530/1999, bland annat genom att komplettera den med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
Förordning (EG) nr 530/1999 ska därför ändras på följande sätt:
1. |
Artiklarna 11 och 12 ska ersättas med följande: ”Artikel 11 Tillämpningsåtgärder Följande åtgärder som krävs för tillämpningen av denna förordning ska fastställas av kommissionen för varje referensperiod senast nio månader före referensperioden inbegripet åtgärder för beaktande av ekonomiska och tekniska förändringar:
Åtgärderna i led ii och iv ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 12.2. Åtgärderna i led i och iii, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 12.3. Artikel 12 Kommittéförfarande 1. Kommissionen ska biträdas av den kommitté för det statistiska programmet som inrättats genom rådets beslut 89/382/EEG, Euratom (30). 2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5 och 7 i rådets beslut 1999/468/EG (31) tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG ska vara tre månader. 3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. |
2. |
Artikel 13.2 ska ersättas med följande: ”2. För åren 2004 respektive 2006 får det beslutas om undantag från artiklarna 3 och 6 i den mån det nationella statistiska systemet kräver större justeringar, enligt det föreskrivande förfarande som avses i artikel 12.2.” |
3.5 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 450/2003 av den 27 februari 2003 om arbetskostnadsindex (32)
När det gäller förordning (EG) nr 450/2003 bör kommissionen särskilt ges befogenhet att anpassa definitionerna och ändra de tekniska specifikationerna, ta in nya avsnitt i undersökningarna, anpassa uppdelning av index i näringsgrenar, fastställa kvalitetskriterier, utföra genomförbarhetsstudier och anpassa besluten till dessa samt fastställa vilken metod som ska tillämpas för att uppnå kedjeindex. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av förordning (EG) nr 450/2003, bland annat genom att komplettera den med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
Förordning (EG) nr 450/2003 ska därför ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 2.4 ska ersättas med följande: ”4. Tekniska specifikationer av indexet, inklusive revidering av vägningsstrukturen, får omdefinieras av kommissionen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning bland annat genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 12.3.” |
2. |
Artikel 3.2 ska ersättas med följande: ”2. Huruvida förordningens tillämpningsområde ska omfatta näringsgrenarna i avdelningarna O–S i Nace Rev. 2 ska bestämmas av kommissionen med hänsyn till de genomförbarhetsstudier som avses i artikel 10. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning bland annat genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 12.3.” |
3. |
Artikel 4 ska ersättas med följande: ”Artikel 4 Uppdelning av variabler 1. Uppgifterna ska delas upp efter de näringsgrenar som anges i Nace Rev. 2-avdelningar och efter ytterligare uppdelningar, dock inte utöver Nace Rev. 2-delningar (med tvåsiffriga tal) eller grupperingar av delningar, med beaktande av bidragen till totalt antal anställda och till arbetskraftskostnader på gemenskapsnivå och på nationella nivåer, som definieras av kommissionen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning bland annat genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 12.3. Arbetskostnadsindex ska tas fram separat för följande tre kategorier av arbetskraftskostnader:
2. Ett index över de uppskattade totala arbetskostnaderna, exklusive bonus som definieras i D.11112 i bilaga II till förordning (EG) nr 1726/1999, ska anges uppdelade efter näringsgren som definieras av kommissionen och grunda sig på Nace Rev.2-indelningen med beaktande av de genomförbarhetsstudier som definieras i artikel 10. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, bland annat genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 12.3.” |
4. |
Artikel 8 ska ersättas med följande: ”Artikel 8 Kvalitet 1. De överförda aktuella och historiska uppgifterna ska uppfylla separata kvalitetskriterier som ska definieras av kommissionen. Denna åtgärd, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning bland annat genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 12.3. 2. Medlemsstaterna ska, med början år 2003, till kommissionen överlämna årliga kvalitetsrapporter. Innehållet i dessa rapporter ska definieras av kommissionen. Denna åtgärd, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning bland annat genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 12.3.” |
5. |
Artiklarna 11 och 12 ska ersättas med följande: ”Artikel 11 Genomförandebestämmelser Följande åtgärder för att genomföra denna förordning, inklusive åtgärder som tar hänsyn till ekonomiska och tekniska förändringar, ska antas av kommissionen:
Åtgärderna i led e, g och h ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 12.2. Åtgärderna i led a, b, c, d, f och i, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 12.3. Artikel 12 Kommittéförfarande 1. Kommissionen ska biträdas av den kommitté för det statistiska programmet som inrättats genom beslut 89/382/EEG, Euratom (33). 2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG ska vara tre månader. 3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. |
6. |
I bilagan ska punkt 3 ersättas med följande:
|
3.6 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1552/2005 av den 7 september 2005 om statistik över yrkesutbildning på företag (34)
När det gäller förordning (EG) nr 1552/2005 bör kommissionen särskilt ges befogenhet att anpassa definitionerna och urvalsmetoderna, närmare precisera de uppgifter som ska samlas in samt uppställa kvalitetskrav på uppgifterna och deras överföring. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av förordning (EG) nr 1552/2005, bland annat genom att komplettera den med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
Förordning (EG) nr 1552/2005 ska därför ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 5.2 ska ersättas med följande: ”2. Medlemsstaterna får, med hänsyn till deras specifika nationella företagsstorleksfördelning och utvecklingen av politiska behov, utvidga definitionen av en statistisk enhet i sitt land. Kommissionen får också besluta att utvidga den definitionen, om en sådan utvidgning väsentligt skulle förbättra undersökningsresultatens representativitet och kvalitet i de berörda medlemsstaterna. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 14.3.” |
2. |
Artikel 7.3 ska ersättas med följande: ”3. Krav på urval och precision och de urvalsstorlekar som behövs för att kraven ska uppfyllas samt specifikationer av Nace Rev. 2 och storlekskategorier på vilka resultaten ska kunna uppdelas ska bestämmas av kommissionen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 14.3.” |
3. |
Artikel 8.2 ska ersättas med följande: ”2. De särskilda uppgifter som ska samlas in beroende på utbildningsföretag och övriga företag respektive olika slags utbildning ska bestämmas av kommissionen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 14.3.” |
4. |
Artikel 9.4 ska ersättas med följande: ”4. Kvalitetskraven för de uppgifter som ska samlas in och överlämnas för gemenskapsstatistik över yrkesutbildning på företag, utformningen av de kvalitetsrapporter som avses i punkt 2 samt alla åtgärder som krävs för att bedöma eller förbättra uppgifternas kvalitet ska bestämmas av kommissionen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 14.3.” |
5. |
Artikel 10.2 ska ersättas med följande: ”2. Kommissionen ska bestämma det första referensår för vilket uppgifterna ska samlas in. Denna åtgärd, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 14.3.” |
6. |
Artiklarna 13 och 14 ska ersättas med följande: ”Artikel 13 Genomförandeåtgärder De åtgärder som krävs för att ta hänsyn till den ekonomiska och tekniska utvecklingen avseende insamling, överföring och behandling av uppgifterna, ska antas av kommissionen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, bland annat genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 14.3. Andra åtgärder som krävs för genomförandet av denna förordning, inbegripet lämpligt tekniskt format och utbytesstandard för överföring av uppgifterna på elektronisk väg, ska antas av kommissionen i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 14.2. Artikel 14 Kommittéförfarande 1. Kommissionen ska biträdas av den kommitté för det statistiska programmet som inrättats genom beslut 89/382/EEG, Euratom (35). 2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG ska vara tre månader. 3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. |
4. INRE MARKNADEN
4.1 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2195/2002 av den 5 november 2002 om en gemensam terminologi vid offentlig upphandling (CPV) (36)
När det gäller förordning (EG) nr 2195/2002 bör kommissionen särskilt ges befogenhet att uppdatera strukturen och koderna i den gemensamma terminologin för offentlig upphandling, göra tekniska anpassningar av samtliga bilagor till den förordningen för att ge användarna ett verktyg som är väl anpassat till deras behov och utvecklingen på marknaden. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av förordning (EG) nr 2195/2002, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
När det på grund av tvingande, brådskande skäl inte är möjligt att iaktta de normala tidsfristerna för det föreskrivande förfarandet med kontroll, bör kommissionen kunna tillämpa det skyndsamma förfarandet i artikel 5a.6 i beslut 1999/468/EG för antagande av ändringar som är rent tekniska till sin natur.
Artiklarna 2 och 3 i förordning (EG) nr 2195/2002 ska därför ersättas med följande:
”Artikel 2
De bestämmelser som är nödvändiga för revideringen av CPV ska antas av kommissionen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 3.2. Om det föreligger tvingande, brådskande skäl får kommissionen anta sådana bestämmelser i enlighet med det skyndsamma förfarande som avses i artikel 3.3.
Artikel 3
1. Kommissionen ska biträdas av den kommitté som inrättats genom rådets beslut 71/306/EEG (37).
2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.
3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1, 5a.2, 5a.4 och 5a.6 samt artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.
4.2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (försörjningsdirektivet) (38)
När det gäller direktiv 2004/17/EG bör kommissionen särskilt ges befogenhet att vidta tekniska justeringar av vissa bestämmelser i direktivet och dess bilagor, i syfte att anpassa dem till den tekniska utvecklingen eller till utvecklingen i medlemsstaterna och att se över gällande tröskelvärden i bestämmelserna. Dessa åtgärder, som har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av direktiv 2004/17/EG, måste antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
Av effektivitetsskäl, och på grund av de tidsfrister som ska följas när det gäller beräkning och offentliggörande, bör de normala tidsfristerna för det föreskrivande förfarandet med kontroll förkortas för omarbetning av vissa gränsvärden.
När det, på grund av tvingande, brådskande skäl, inte är möjligt att iaktta de normala tidsfristerna för det föreskrivande förfarandet med kontroll bör kommissionen kunna tillämpa det skyndsamma förfarandet i artikel 5a.6 i beslut 1999/468/EG för att anta ändringar av rent teknisk natur.
Direktiv 2004/17/EG ska därför ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 68 ska ersättas med följande: ”Artikel 68 Kommittéförfarande 1. Kommissionen ska biträdas av den kommitté som inrättats genom rådets beslut 71/306/EEG (39). 2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. 3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. 4. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och 5a.5 b samt artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. Den tid som anges i artikel 5a.3 c, 5a.4 b och 5a.4 e i beslut 1999/468/EG ska vara fyra, två respektive sex veckor. 5. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1, 5a.2, 5a.4 och 5a.6 samt artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. |
2. |
Artikel 69 ska ändras på följande sätt:
|
3. |
Artikel 70 ska ersättas med följande: ”Artikel 70 Ändringar 1. Kommissionen får i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 68.2 ändra följande:
2. Kommissionen får ändra följande:
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 68.3. Om det föreligger tvingande, brådskande skäl får kommissionen tillämpa det skyndsamma förfarande som avses i artikel 68.5.” |
4.3 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (40)
När det gäller direktiv 2004/18/EG bör kommissionen särskilt ges befogenhet att vidta tekniska justeringar av vissa bestämmelser i direktivet och dess bilagor, i syfte att anpassa dem till den tekniska utvecklingen eller till utvecklingen i medlemsstaterna och att se över gällande tröskelvärden i bestämmelserna. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av direktiv 2004/18/EG, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
Av effektivitetsskäl, och på grund av de tidsfrister som ska följas när det gäller beräkning och offentliggörande, bör de normala tidsfristerna för det föreskrivande förfarandet med kontroll förkortas för omarbetning av vissa gränsvärden.
När det, på grund av tvingande, brådskande skäl, inte är möjligt att iaktta de normala tidsfristerna för det föreskrivande förfarandet med kontroll bör kommissionen kunna tillämpa det skyndsamma förfarandet i artikel 5a.6 i beslut 1999/468/EG för antagande av ändringar av rent teknisk natur.
Direktiv 2004/18/EG ska därför ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 77 ska ersättas med följande: ”Artikel 77 Kommittéförfarande 1. Kommissionen ska biträdas av den kommitté som inrättats genom rådets beslut 71/306/EEG (41). 2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. 3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. 4. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och 5 b samt artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. Den tid som anges i artikel 5a.3 c, 5a.4 b och 5a.4 e i beslut 1999/468/EG ska vara fyra, två respektive sex veckor. 5. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1, 5a.2, 5a.4 och 5a.6 samt artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. |
2. |
Artikel 78 ska ändras på följande sätt:
|
3. |
Artikel 79 ska ersättas med följande: ”Artikel 79 Ändringar 1. Kommissionen får i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 77.2 ändra följande:
2. Kommissionen får ändra följande:
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 77.3. Om det föreligger tvingande, brådskande skäl får kommissionen tillämpa det skyndsamma förfarande som avses i artikel 77.5.” |
5. HÄLSA OCH KONSUMENTSKYDD
5.1 Rådets förordning (EEG) nr 315/93 av den 8 februari 1993 om fastställande av gemenskapsförfaranden för främmande ämnen i livsmedel (42)
När det gäller förordning (EEG) nr 315/93 bör kommissionen särskilt ges befogenhet att fastställa högsta tillåtna gränsvärden för vissa främmande ämnen. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av förordning (EEG) nr 315/93 genom att komplettera det med icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
Försenat fastställande av högsta tillåtna gränsvärden för vissa främmande ämnen kan medföra en hälsorisk för människor och djur. När det, på grund av tvingande, brådskande skäl, inte är möjligt att iaktta de normala tidsfristerna för det föreskrivande förfarandet med kontroll bör kommissionen kunna tillämpa det skyndsamma förfarandet i artikel 5a.6 i beslut 1999/468/EG för fastställande av gränsvärden.
Förordning (EEG) nr 315/93 ska därför ändras på följande sätt:
1. |
I artikel 2.3 ska första stycket ersättas med följande: ”För att skydda folkhälsan och i enlighet med punkt 1 får, om så behövs, högsta tillåtna gränsvärden för vissa främmande ämnen fastställas av kommissionen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 8.3. Om det föreligger tvingande, brådskande skäl får kommissionen tillämpa det skyndsamma förfarande som avses i artikel 8.4.” |
2. |
Artikel 4.2 ska ersättas med följande: ”2. Kommissionen ska snarast möjligt inom Ständiga livsmedelskommittén, inrättad genom beslut 69/414/EEG (43), granska de skäl som har uppgetts av den medlemsstat som avses i punkt 1 samt genast avge sitt yttrande och vidta nödvändiga åtgärder för att bekräfta, ändra eller upphäva den nationella åtgärden i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 8.2. |
3. |
I artikel 5.3 fjärde stycket ska ”artikel 8” ersättas med ”artikel 8.2”. |
4. |
Artikel 8 ska ändras på följande sätt:
|
5.2 Rådets direktiv 93/74/EEG av den 13 september 1993 om foder för särskilda näringsbehov (45)
När det gäller direktiv 93/74/EEG bör kommissionen särskilt ges befogenhet att anta allmänna bestämmelser om tillämpningen av uppgifterna i förteckningen över användningsområden och att med hänsyn till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen anta ändringar av förteckningen över användningsområden och de allmänna bestämmelserna om tillämpningen av uppgifterna i den förteckningen. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av direktiv 93/74/EEG, bland annat genom att komplettera det med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
Foder för särskilda näringsbehov är viktigt för utfodring av sällskapsdjur och för boskapsuppfödning. Sammansättningen och tillverkningen av sådant foder måste ske på ett speciellt sätt för att täcka specifika näringsbehov hos de sällskapsdjur eller djur för livsmedelsproduktion vars fodersmältning, upptagningsförmåga eller ämnesomsättning under en kort period skulle kunna resultera i störningar eller är tillfälligt eller kroniskt störd. Därför måste de som använder djurfoder för särskilda näringsbehov omedelbart förses med korrekt och meningsfull information om fodret för att kunna göra väl underbyggda val. När det på grund av tvingande, brådskande skäl inte är möjligt att iaktta de normala tidsfristerna för det föreskrivande förfarandet med kontroll, bör kommissionen kunna tillämpa det skyndsamma förfarandet i artikel 5a.6 i beslut 1999/468/EG för antagandet av allmänna bestämmelser om tillämpningen av uppgifterna i förteckningen över användningsområden och för att med hänsyn till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen anta ändringar av förteckningen över användningsområden och de allmänna bestämmelserna om tillämpningen av uppgifterna i den förteckningen.
Direktiv 93/74/EEG ska därför ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 6 ska ersättas med följande: ”Artikel 6 Kommissionen ska anta följande:
Åtgärderna i led b och c, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 9.3. När det föreligger tvingande, brådskande skäl får kommissionen tillämpa det skyndsamma förfarande som avses i artikel 9.4.” |
2. |
Artikel 8.2 ska ersättas med följande: ”2. Kommissionen ska snarast möjligast inleda det föreskrivande förfarande som avses i artikel 9.2 i syfte att vidta lämpliga åtgärder som avser att bekräfta, ändra eller upphäva den nationella åtgärden.” |
3. |
Artikel 9.3 ska ersättas med följande: ”3. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. 4. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1, 5a.2, 5a.4 och 5a.6 samt artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.” |
5.3 Rådets direktiv 96/23/EG av den 29 april 1996 om införande av kontrollåtgärder för vissa ämnen och restsubstanser av dessa i levande djur och i produkter framställda därav (46)
När det gäller direktiv 96/23/EG bör kommissionen särskilt få befogenhet att ändra bilagorna. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av direktiv 96/23/EG, bland annat genom att komplettera det med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
Direktiv 96/23/EG ska därför ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 6 ska ersättas med följande: ”Artikel 6 1. Planen måste överensstämma med provtagningsnivåer och provtagningsfrekvenser som föreskrivs i bilaga IV. På begäran av en medlemsstat får dock kommissionen, i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 33.2, för de berörda medlemsstaterna anpassa de krav på en lägsta kontrollnivå som fastställs i bilaga IV, under förutsättning att det har klarlagts att anpassningen ökar planens allmänna effektivitet i den berörda medlemsstaten och inte på något sätt minskar dess möjligheter att identifiera restsubstanser eller fall av illegal behandling med ämnen som anges i bilaga I. 2. Ny kontroll av grupper av restsubstanser som ska undersökas enligt bilaga II, och fastställande av de provtagningsnivåer och provtagningsfrekvenser för djur och produkter som avses i artikel 3, och som ännu inte fastställts i bilaga IV, ska göras av kommissionen, första gången inom arton månader från antagandet av detta direktiv. Härvid ska kommissionen ta hänsyn till den erfarenhet som vunnits i fråga om befintliga nationella åtgärder och den information som lämnas till kommissionen enligt befintliga gemenskapskrav om undersökning av restsubstanser inom dessa särskilda sektorer. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv bland annat genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 33.4.” |
2. |
Artikel 8 ska ändras på följande sätt:
|
3. |
I artikel 14.1 ska tredje stycket ersättas med följande: ”En förteckning över de utsedda laboratorierna ska upprättas i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 33.3.” |
4. |
I artikel 15.1 ska andra stycket ersättas med följande: ”Närmare bestämmelser för de officiella provtagningarna samt rutin- och referensmetoderna för analys av officiella prover ska fastställas av kommissionen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 33.4.” |
5. |
I artikel 20.2 ska sjätte stycket ersättas med följande: ”Lämpliga åtgärder får vidtas i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 33.2 med beaktande av experternas utlåtande.” |
6. |
Artikel 21.1 andra stycket och 21.2 ska ersättas med följande: ”Den berörda medlemsstaten ska vidta de åtgärder som krävs för att beakta resultaten av den kontrollen och ska till kommissionen meddela vidtagna åtgärder. Om kommissionen anser åtgärderna vara otillräckliga, ska kommissionen efter att ha rådgjort med medlemsstaten i fråga och med beaktande av åtgärder som är nödvändiga för att skydda folkhälsan, vidta lämpliga åtgärder i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 33.2. 2. Allmänna tillämpningsföreskrifter för denna artikel, särskilt vad avser frekvensen av och formerna för genomförandet av de kontroller som avses i punkt 1 första stycket (inbegripet formerna för samarbete med de behöriga myndigheterna) ska fastställas i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 33.3.” |
7. |
Artikel 29 ska ändras på följande sätt:
|
8. |
I artikel 30.3 ska första stycket ersättas med följande: ”3. Om kommissionen, i fall då tredjeländer har ingått likvärdighetsavtal med gemenskapen, efter förfrågningar hos de behöriga myndigheterna i de ifrågavarande tredjeländerna kommer fram till att dessa inte har fullgjort sina förpliktelser och garantier som anges i planerna enligt artikel 29.1, ska kommissionen, i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 33.2, besluta att det berörda landet inte får dra nytta av avtalen i fråga om berörda djur och produkter tills tredjelandet har vidtagit rättelse. Beslutet ska upphävas i enlighet med samma förfarande.” |
9. |
Artikel 32 ska utgå. |
10. |
Artikel 33, 34 och 35 ska ersättas med följande: ”Artikel 33 1. Kommissionen ska biträdas av ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, som inrättats genom artikel 58 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (47). 2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5 och 7 i rådets beslut 1999/468/EG (48) tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG ska vara 15 dagar. 3. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG ska vara tre månader. 4. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. Artikel 34 Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 6.2, får bilagorna I, III, IV och V ändras eller kompletteras av kommissionen. Dessa bilagor får särskilt ändras, med hänsyn till en bedömning av risker beträffande följande aspekter:
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv bland annat genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 33.4. Artikel 35 Kommissionen får anta nödvändiga övergångsåtgärder för genomförandet av de förfaranden som anges i detta direktiv. Övergångsbestämmelser med en allmän räckvidd, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, bland annat genom att komplettera det med nya icke väsentliga delar, särskilt ytterligare specifikationer om de krav som fastställs i bestämmelserna i detta direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 33.4. Andra övergångsbestämmelser får antas i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 33.2. |
5.4 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 258/97 av den 27 januari 1997 om nya livsmedel och nya livsmedelsingredienser (49)
När det gäller förordning (EG) nr 258/97 bör kommissionen särskilt få befogenhet att anpassa bestämmelserna om skydd av uppgifter. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att komplettera förordning (EG) nr 258/97 med nya icke väsentliga delar måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
Förordning (EG) nr 258/97 ska därför ändras på följande sätt:
1. |
I artikel 1.3 ska ”artikel 13” ersättas av ”artikel 13.2”. |
2. |
I artikel 3.4 andra stycket ska ”artikel 13” ersättas med ”artikel 13.2”. |
3. |
I artikel 4.5 ska ”artikel 13” ersättas av ”artikel 13.2”. |
4. |
I artikel 7.1 ska ”artikel 13” ersättas av ”artikel 13.2”. |
5. |
I artikel 8.3 ska ”artikel 13” ersättas av ”artikel 13.2”. |
6. |
Artikel 10 ska ersättas med följande: ”Artikel 10 Närmare bestämmelser om skydd av uppgifter som tillhandahålls av sökanden ska fastställas av kommissionen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 13.3.” |
7. |
Artikel 12.2 ska ersättas med följande: ”2. Kommissionen ska så snart som möjligt, med hjälp av ständiga livsmedelskommittén, undersöka de skäl som avses i punkt 1 och vidta lämpliga åtgärder för att bekräfta, ändra eller upphäva den nationella åtgärden i enlighet med det föreskrivande förfarande som anges i artikel 13.2. Den medlemsstat som har fattat ett sådant beslut som avses i punkt 1 kan upprätthålla det till dess att dessa åtgärder träder i kraft.” |
8. |
Artikel 13.3 ska ersättas med följande: ”3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.” |
5.5 Europaparlamentets och rådets beslut nr 2119/98/EG av den 24 september 1998 om att bilda ett nätverk för epidemiologisk övervakning och kontroll av smittsamma sjukdomar i gemenskapen (50)
När det gäller beslut nr 2119/98/EG bör kommissionen särskilt ges befogenhet att fastställa förteckningen över smittsamma sjukdomar och kriterierna för vilka av sjukdomarna som ska omfattas av gemenskapsnätverket, samt de metoder för epidemiologisk och mikrobiologisk övervakning. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av beslut nr 2119/98/EG, bland annat genom att komplettera det med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
Om det uppstår nödsituationer med anledning av utbrott eller ny utveckling av allvarliga smittsamma sjukdomar bör systemet för epidemiologisk övervakning kopplas på så snart som möjligt för att skydda befolkningen och folkhälsan. När det föreligger tvingande, brådskande skäl och de normala tidsfristerna för det föreskrivande förfarandet med kontroll inte kan iakttas bör kommissionen få tillämpa det skyndsamma förfarandet i artikel 5a.6 i beslut 1999/468/EG för att anta beslut om dessa smittsamma sjukdomar, urvalskriterierna för de sjukdomarna, epidemiologiska och mikrobiologiska övervakningsmetoder samt ändringar av bilagan till beslut nr 2119/98/EG som innehåller förteckningen över smittsamma sjukdomar.
Beslut nr 2119/98/EG ska därför ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 3 ska ändras på följande sätt:
|
2. |
Artikel 6.5 ska ersättas med följande: ”5. Förfarandena för de upplysningar och det samråd som avses i punkterna 1, 2 och 3 och förfarandena för den samordning som avses i punkterna 1 och 4 ska bestämmas i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 7.2.” |
3. |
Artikel 7 ska ändras på följande sätt:
|
4. |
Artikel 8 ska ersättas med följande: ”Artikel 8 Bilagan får ändras eller kompletteras av kommissionen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta beslut, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 7.3. Om det föreligger tvingande, brådskande skäl får kommissionen tillämpa det skyndsamma förfarande som avses i artikel 7.4.” |
5.6 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG av den 20 mars 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel samt om reklam för livsmedel (51)
När det gäller direktiv 2000/13/EG bör kommissionen särskilt få befogenhet att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att genomföra direktivet. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av direktiv 2000/13/EG, bland annat genom att komplettera det med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
När det på grund av tvingande, brådskande skäl inte är möjligt att iaktta de normala tidsfristerna för det föreskrivande förfarandet med kontroll, bör kommissionen kunna tillämpa det skyndsamma förfarandet i artikel 5a.6 i beslut 1999/468/EG för antagande av ändringar av förteckningarna över vissa ingredienser.
Direktiv 2000/13/EG ska därför ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 4.3 ska ersättas med följande: ”3. De gemenskapsbestämmelser som avses i punkterna 1 och 2 ska antas av kommissionen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 20.3.” |
2. |
Artikel 6 ska ändras på följande sätt:
|
3. |
Artikel 7 ska ändras på följande sätt:
|
4. |
Artikel 8 ska ändras på följande sätt:
|
5. |
I artikel 11.2 ska tredje stycket ersättas med följande: ”De gemenskapsbestämmelser som avses i denna punkt ska antas av kommissionen. Denna åtgärd, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 20.3.” |
6. |
I artikel 12 ska andra stycket ersättas med följande: ”För andra drycker som innehåller mer än 1,2 volymprocent alkohol ska dessa bestämmelser fastställas av kommissionen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 20.3.” |
7. |
Artikel 16.1 ska ersättas med följande: ”1. Medlemsstaterna ska säkerställa att det inom deras territorier är förbjudet att saluföra livsmedel för vilka uppgifterna enligt artikel 3 och artikel 4.2 inte ges på ett språk som med lätthet förstås av konsumenten, såvida inte konsumenten faktiskt informeras genom andra åtgärder som fastställs beträffande en eller flera uppgifter i märkningen. Denna åtgärd, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 20.3.” |
8. |
Artikel 20 ska ändras på följande sätt:
|
9. |
Artikel 21 ska ersättas med följande: ”Artikel 21 Kommissionen ska anta tillfälliga åtgärder om det visar sig nödvändigt för att underlätta tillämpningen av detta direktiv. Övergångsbestämmelser med en allmän räckvidd, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera med nya icke väsentliga delar, särskilt ytterligare specifikationer om de krav som anges i bestämmelserna i detta direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 20.3. Andra övergångsbestämmelser får antas i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 20.2.” |
5.7 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/37/EG av den 5 juni 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror (53)
När det gäller direktiv 2001/37/EG bör kommissionen särskilt ges befogenhet att anpassa reglerna om användning av färgfotografier eller andra illustrationer på tobaksvaror och att till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen anpassa bestämmelserna om mätmetoder samt varningstexter. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av direktiv 2001/37/EG, bland annat genom att komplettera det med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
Direktiv 2001/37/EG ska därför ändras på följande sätt:
1. |
I artikel 5.3 ska första stycket ersättas med följande: ”3. Regler för användning av färgfotografier eller andra illustrationer för att skildra eller förklara rökningens följder för hälsan ska antas av kommissionen för att säkerställa att bestämmelserna för den inre marknaden inte åsidosätts. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 10.3.” |
2. |
Artikel 9 ska ersättas med följande: ”Artikel 9 Anpassningsåtgärder 1. Åtgärder för att anpassa de mätmetoder som avses i artikel 4 och de därmed sammanhängande definitionerna till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen ska antas av kommissionen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 10.3. 2. Åtgärder för att anpassa de varningstexter som ska finnas på styckförpackningar med tobaksvaror enligt bilaga I till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen samt åtgärder avseende hur ofta hälsovarningstexterna ska bytas ska antas av kommissionen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 10.3. 3. Märkningen för identifiering och spårning av tobaksvaror ska anpassas till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 10.2.” |
3. |
Artikel 10 ska ersättas med följande: ”Artikel 10 Kommittéförfarande 1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté. 2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. 3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.” |
5.8 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG av den 3 december 2001 om allmän produktsäkerhet (54)
När det gäller direktiv 2001/95/EG bör kommissionen särskilt ges befogenhet att fastställa och anpassa grundregler och rutiner för underrättelser om allvarliga risker för produktsäkerheten. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av direktiv 2001/95/EG, bland annat genom att komplettera det med icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
Av effektivitetsskäl bör de normala tidsfristerna för det föreskrivande förfarandet med kontroll förkortas, i synnerhet som systemet för snabb varning inte kan fungera väl utan lämpliga regler och rutiner för underrättelse om allvarliga risker för produktsäkerheten.
Direktiv 2001/95/EG ska därför ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 4.1 a ska ersättas med följande:
|
2. |
I artikel 5.3 ska andra stycket ersättas med följande: ”Kommissionen ska anpassa de specifika krav angående informationsplikten som anges i bilaga I. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 15.5.” |
3. |
Artikel 12.3 ska ersättas med följande: ”3. Detaljerade förfaranden för RAPEX anges i bilaga II. Kommissionen ska anpassa dem. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 15.5.” |
4. |
Artikel 15 ska ersättas med följande: ”Artikel 15 1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté. 2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG ska vara 15 dagar. 3. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. 4. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. 5. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och 5 b samt artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. Den tid som avses i artikel 5a.3 c, 5a.4 b och 5a.4 e i beslut 1999/468/EG ska vara två månader, en månad respektive två månader.” |
5.9 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (55)
När det gäller förordning (EG) nr 178/2002 bör kommissionen särskilt ges befogenhet att anta bestämmelser om antalet vetenskapliga paneler och deras namn, rutiner för att begära yttrande från myndigheten och kriterier för att föra upp en organisation på förteckningen över de organ som utsetts av medlemsstaterna. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av förordning (EG) nr 178/2002, bland annat genom att komplettera den med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
Förordning (EG) nr 178/2002 ska därför ändras på följande sätt:
1. |
I artikel 28.4 ska andra stycket ersättas med följande: ”Antalet vetenskapliga paneler och deras namn får på begäran av myndigheten anpassas till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen av kommissionen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 58.3.” |
2. |
Artikel 29.6 ska ersättas med följande: ”6. Tillämpningsföreskrifterna för denna artikel ska fastställas av kommissionen efter samråd med myndigheten. Dessa regler ska särskilt avse
Den åtgärd som avses i led a som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 58.3. De riktlinjer som avses i led b ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 58.2.” |
3. |
Artikel 36.3 ska ersättas med följande: ”3. Kommissionen ska, efter samråd med myndigheten, fastställa föreskrifter för kriterier för att ta med ett institut i den förteckning över kompetenta organisationer som utsetts av medlemsstaterna, regler för harmoniserade kvalitetskrav samt regler för ekonomiskt stöd. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, bland annat genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 58.3. Andra tillämpningsföreskrifter för tillämpningen av punkterna 1 och 2 ska fastställas av kommissionen efter samråd med myndigheten, i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 58.2.” |
4. |
Artikel 58.2–58.3 ska ersättas med följande: ”2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG ska vara tre månader. 3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.” |
5.10 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002 av den 3 oktober 2002 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel (56)
När det gäller förordning (EG) nr 1774/2002 bör kommissionen särskilt ges befogenhet att fastställa bestämmelser såväl om bortskaffande, bearbetning, import, export och omvandling av animaliska biprodukter i kategori 1, 2 och 3, som bestämmelser om utsläppande på marknaden av animaliska biprodukter från områden som är föremål för djurhälsorestriktioner och av organiska gödningsmedel och jordförbättringsmedel samt att fastställa villkoren för import från tredjeländer av foder till sällskapsdjur och råvaror för produktion av foder till sällskapsdjur och särskilda eller alternativa hygienkrav som fastställs i bilagorna. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av förordning (EG) nr 1774/2002, bland annat genom att komplettera den med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
När det föreligger tvingande, brådskande skäl och de normala tidsfristerna för det föreskrivande förfarandet med kontroll inte kan iakttas bör kommissionen få tillämpa det skyndsamma förfarandet i artikel 5a.6 i beslut 1999/468/EG för att anta bestämmelser om utsläppande på marknaden av animaliska biprodukter, eller därav framställda produkter som kommer från områden som är föremål för djurhälsorestriktioner, för att anta alternativa bestämmelser i särskilda fall när det gäller utsläppande på marknaden av animaliska biprodukter eller därav framställda produkter från områden som är föremål för djurhälsorestriktioner, samt för att ändra bilagorna.
Förordning (EG) nr 1774/2002 ska därför ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 3.2 ska ersättas med följande: ”2. Medlemsstaterna får dock reglera import och utsläppande på marknaden av produkter som inte anges i bilagorna VII och VIII i sin nationella lagstiftning i väntan på att ett beslut ska fattas av kommissionen. Denna åtgärd, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll som avses i artikel 33.3. Medlemsstaterna ska omedelbart informera kommissionen om de använder sig av den möjligheten.” |
2. |
Artikel 4 ska ändras på följande sätt:
|
3. |
Artikel 5 ska ändras på följande sätt:
|
4. |
I artikel 6.2 ska led g, h och i ersättas med följande:
|
5. |
Artikel 12.5 ska ersättas med följande: ”5. Kraven i punkterna 2 och 3 får ändras av kommissionen med beaktande av nya vetenskapliga rön, efter samråd med den berörda vetenskapliga kommittén. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 33.3.” |
6. |
Artikel 16.3 ska ändras på följande sätt:
|
7. |
Artikel 20.2 ska ersättas med följande: ”2. Medlemsstaterna ska se till att organiska gödningsmedel och jordförbättringsmedel som är framställda av bearbetade produkter, såvida de inte framställts av naturgödsel och mag- och tarminnehåll, släpps ut på marknaden eller exporteras endast om de uppfyller eventuella krav som fastställts av kommissionen, efter samråd med den berörda vetenskapliga kommittén. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 33.3.” |
8. |
Artikel 22.2 ska ersättas med följande: ”2. Kommissionen ska fastställa bestämmelser som rör kontrollåtgärder. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, bland annat genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 33.3. Andra genomförandebestämmelser till denna artikel ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 33.2. Undantag från punkt 1 a får beviljas för fisk och pälsdjur, efter samråd med den berörda vetenskapliga kommittén. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, bland annat genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 33.3.” |
9. |
Artikel 23 ska ändras på följande sätt:
|
10. |
Artikel 25.3 ska ersättas med följande: ”3. Kommissionen får fastställa regler om hur ofta kontroller ska ske och om referensmetoder för mikrobiologiska analyser. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, bland annat genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 33.3. Andra närmare bestämmelser för genomförandet av denna artikel får fastställas i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 33.2.” |
11. |
Artikel 26.5 ska ersättas med följande: ”5. Kommissionen får fastställa regler om hur ofta kontroller ska ske och om referensmetoder för mikrobiologiska analyser. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, bland annat genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 33.3. Andra närmare bestämmelser för genomförandet av denna artikel får fastställas i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 33.2.” |
12. |
I artikel 28 ska andra stycket ersättas med följande: ”Det ska dock vara tillåtet att importera sällskapsdjursfoder och råvaror för produktion av sådant foder från tredjeland även om detta foder och dessa råvaror kommer från djur som har behandlats med vissa ämnen som är förbjudna enligt direktiv 96/22/EG, under förutsättning att dessa råvaror är permanent märkta och i enlighet med vissa särskilda villkor, som fastställts av kommissionen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 33.3.” |
13. |
Artikel 32.1 ska ersättas med följande: ”1. Efter samråd med berörd vetenskaplig kommitté i frågor som kan ha betydelse för djurs och människors hälsa får bilagorna ändras eller kompletteras och lämpliga övergångsbestämmelser antas av kommissionen. Övergångsbestämmelser och åtgärder som ändrar eller kompletterar bilagorna, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, bland annat genom att komplettera den, särskilt ytterligare specifikationer om de krav som anges i bestämmelserna i denna förordning, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 33.3. Om det föreligger tvingande, brådskande skäl får kommissionen tillämpa det skyndsamma förfarande som avses i artikel 33.4. Andra övergångsbestämmelser får antas i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 33.2.” |
14. |
Artikel 33 ska ersättas med följande: ”Artikel 33 Kommittéförfarande 1. Kommissionen ska biträdas av ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, nedan kallad kommittén. 2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG ska vara 15 dagar. 3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. 4. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1, 5a.2, 5a.4 och 5a.6 samt artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.” |
15. |
I bilaga III kapitel II del B ska punkt 11 ersättas med följande:
|
16. |
Bilaga V ska ändras på följande sätt:
|
17. |
Bilaga VI ska ändras på följande sätt:
|
18. |
Bilaga VII ska ändras på följande sätt:
|
19. |
Bilaga VIII ska ändras på följande sätt:
|
5.11 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/98/EG av den 27 januari 2003 om fastställande av kvalitets- och säkerhetsnormer för insamling, kontroll, framställning, förvaring och distribution av humanblod och blodkomponenter (57)
När det gäller direktiv 2002/98/EG bör kommissionen särskilt få befogenhet att anpassa de tekniska kraven i bilaga I-IV till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av direktiv 2002/98/EG, bland annat genom att komplettera det med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
Om den vetenskapliga och tekniska utvecklingen tyder på att ytterligare uppgifter bör lämnas eller begäras av blodgivarna, till exempel för att utesluta givare som innebär en hälsorisk för andra, bör anpassningen göras snarast. Om den vetenskapliga utvecklingen tyder på att nya urvalskriterier bör tillämpas för att välja ut blod- och plasmadonatorer bör nya avstängningskriterier omedelbart läggas till. När det, på grund av tvingande, brådskande skäl, inte är möjligt att iaktta de normala tidsfristerna för det föreskrivande förfarandet med kontroll bör kommissionen kunna tillämpa det skyndsamma förfarandet i artikel 5a.6 i beslut 1999/468/EG för att till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen anpassa de tekniska kraven på information som ska lämnas av eller till givare, samt lämplighetskraven för blod- och plasmagivare enligt bilaga I–IV.
Direktiv 2002/98/EG ska därför ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 28 ska ersättas med följande: ”Artikel 28 Kommittéförfarande 1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté. 2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG ska vara tre månader. 3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. 4. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1, 5a.2, 5a.4, 5a.6 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.” |
2. |
Artikel 29 ska ändras på följande sätt:
|
5.12 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 av den 22 september 2003 om fodertillsatser (58)
När det gäller förordning (EG) nr 1831/2003 bör kommissionen särskilt ges befogenhet att med hänsyn till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen fastställa kategorier av fodertillsatser och ytterligare funktionella grupper, anta ändringar till bilaga III och de allmänna villkoren i bilaga IV med hänsyn till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen samt att ändra bilaga II. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av förordning (EG) nr 1831/2003, bland annat genom att komplettera den med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
Förordning (EG) nr 1831/2003 ska därför ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 3.5 ska ersättas med följande: ”5. Om det till följd av tekniska framsteg eller vetenskaplig utveckling föreligger behov får de allmänna användningsvillkoren i bilaga IV anpassas av kommissionen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 22.3.” |
2. |
Artikel 6.3 ska ersättas med följande: ”3. Om det till följd av tekniska framsteg och vetenskaplig utveckling föreligger behov får ytterligare kategorier av fodertillsatser och funktionella grupper införas av kommissionen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 22.3.” |
3. |
I artikel 7.5 ska andra stycket ersättas med följande: ”Efter samråd med myndigheten ska ytterligare regler för genomförandet av denna artikel fastställas. Genomförandebestämmelser som möjliggör förenklade förfaranden för att godkänna sådana tillsatser som har godkänts för användning i livsmedel ska fastställas av kommissionen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, bland annat genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 22.3. Vid behov kan andra genomförandeåtgärder antas i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 22.2. I dessa regler bör i förekommande fall åtskillnad göras mellan kraven för fodertillsatser när det gäller livsmedelsproducerande djur och de krav som gäller för andra djur, särskilt sällskapsdjur.” |
4. |
Artikel 16.6 ska ersättas med följande: ”6. Ändringar av bilaga III för anpassning till tekniska framsteg och vetenskaplig utveckling får antas av kommissionen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 22.3.” |
5. |
Tredje stycket i artikel 21 ska ersättas med följande: ”Tillämpningsföreskrifter för bilaga II ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 22.2. Bilaga II får ändras av kommissionen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 22.3.” |
6. |
Artikel 22.3 ska ersättas med följande: ”3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.” |
5.13 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2065/2003 av den 10 november 2003 om rökaromer som används eller är avsedda att användas i eller på livsmedel (59)
När det gäller förordning (EG) nr 2065/2003 bör kommissionen särskilt få befogenhet att anta ändringar till bilagorna. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av förordning (EG) nr 2065/2003, bland annat genom att komplettera den med nya icke väsentliga delar måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
Förordning (EG) nr 2065/2003 ska därför ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 17.3 ska ersättas med följande: ”3. Vid behov ska kommissionen, efter inhämtande av vetenskapliga och tekniska råd från myndigheten, anta kvalitetskriterier för de validerade analysmetoder som föreslås i enlighet med punkt 4 i bilaga II, inklusive ämnen som ska analyseras. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 19.3.” |
2. |
Artikel 18 ska ersättas med följande: ”Artikel 18 Ändringar 1. Ändringar av bilagorna ska antas av kommissionen, efter inhämtande av vetenskapliga och/eller tekniska råd från myndigheten. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 19.3. 2. Ändringar av den lista som avses i artikel 6.1 ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 19.2, efter inhämtande av vetenskapliga och/eller tekniska råd från myndigheten.” |
3. |
Artikel 19.3 ska ersättas med följande: ”3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.” |
5.14 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/2003 av den 17 november 2003 om bekämpning av salmonella och vissa andra livsmedelsburna zoonotiska smittämnen (60)
När det gäller förordning (EG) nr 2160/2003 bör kommissionen särskilt ges befogenhet att anpassa gemenskapens mål för att minska prevalensen av zoonoser och zoonotiska smittämnen, särskilda kontrollmetoder och särskilda bestämmelser om kriterier för att bedöma resultaten av provtagningar och att fastställa referenslaboratoriernas ansvarsområden och uppgifter samt regler för genomförandet av gemenskapskontroller. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av förordning (EG) nr 2160/2003, bland annat genom att komplettera den med nya icke väsentliga delar måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
Förordning (EG) nr 2160/2003 ska därför ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 4 ska ändras på följande sätt:
|
2. |
Artikel 5.6 ska ersättas med följande: ”6. De krav och minimikrav för provtagning som fastställs i bilaga II får ändras, anpassas eller utökas av kommissionen, efter det att särskilt kriterierna i artikel 4.6 c har beaktats. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 14.3.” |
3. |
Artikel 8.1 ska ändras enligt följande:
|
4. |
Artikel 9.4 ska ersättas med följande: ”4. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 5.6 får särskilda bestämmelser beträffande medlemsstaternas fastställande av de kriterier som avses i artikel 5.5 och i punkt 2 i den här artikeln, fastställas av kommissionen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 14.3.” |
5. |
Artikel 10.5 ska ersättas med följande: ”5. Den medlemsstat som är slutlig mottagare får bemyndigas att, i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 14.2, under en övergångsperiod kräva att resultaten från de test som avses i punkt 4 i den här artikeln uppfyller samma villkor som i enlighet med artikel 5.5 fastställs i den medlemsstatens nationella program. Bemyndigandet får återkallas och särskilda bestämmelser beträffande sådana villkor får fastställas av kommissionen, utan att det påverkar bestämmelserna i artikel 5.6. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 14.3.” |
6. |
Artikel 11 ska ändras på följande sätt:
|
7. |
I artikel 12.3 ska tredje stycket ersättas med följande: ”Vid behov får andra testmetoder godkännas av kommissionen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 14.3.” |
8. |
Artikel 13 ska ersättas med följande: ”Artikel 13 Genomförande- och övergångsbestämmelser Lämpliga övergångs- eller genomförandebestämmelser, inbegripet de nödvändiga ändringarna i hälsointygen, får antas av kommissionen. Övergångsbestämmelser med en allmän räckvidd, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den med nya icke väsentliga delar, särskilt ytterligare specifikationer om de krav som anges i bestämmelserna i denna förordning, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 14.3. Andra genomförande- och övergångsbestämmelser får antas i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 14.2.” |
9. |
Artikel 14.3 ska ersättas med följande: ”3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.” |
10. |
Artikel 17.2 ska ersättas med följande: ”2. Praktiska bestämmelser för genomförandet av denna artikel, särskilt de som gäller förfarandet för samarbete med de nationella behöriga myndigheterna, ska fastställas i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 14.2.” |
5.15 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/23/EG av den 31 mars 2004 om fastställande av kvalitets- och säkerhetsnormer för donation, tillvaratagande, kontroll, bearbetning, konservering, förvaring och distribution av mänskliga vävnader och celler (61)
När det gäller direktiv 2004/23/EG bör kommissionen särskilt ges befogenhet att fastställa krav på spårbarhet för vävnader och celler och därmed sammanhängande genomförandeåtgärder samt vissa tekniska krav på bland annat ett system för ackreditering av vävnadsinrättningar och donation samt krav i samband med tillvaratagande, kontroll, bearbetning, konservering, förvaring och distribution av mänskliga vävnader och celler. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av direktiv 2004/23/EG, bland annat genom att komplettera det med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
Om den vetenskapliga och tekniska utvecklingen av urvalskriterier och laboratoriekontroller vid donation tyder på att smittsamma sjukdomar kan överföras via donation bör gemenskapslagstiftningen snarast uppdateras. När det föreligger tvingande, brådskande skäl och det inte är möjligt att iaktta de normala tidsfristerna för det föreskrivande förfarandet med kontroll bör kommissionen kunna tillämpa det skyndsamma förfarandet i artikel 5a.6 i beslut 1999/468/EG för att anta urvalskriterier för donation av mänsklig vävnad och celler samt laboratoriekontroller av donation.
Direktiv 2004/23/EG ska därför ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 8 ska ändras på följande sätt:
|
2. |
Artikel 9.4 ska ersättas med följande: ”4. Förfarandena för kontroll av likvärdiga kvalitets- och säkerhetsnormer enligt punkt 1 ska fastställas av kommissionen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 29.3.” |
3. |
Artikel 28 ska ändras på följande sätt:
|
4. |
Artikel 29 ska ändras på följande sätt:
|
5.16 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd (62)
När det gäller förordning (EG) nr 882/2004 bör kommissionen särskilt ges befogenhet att anta tillämpningsåtgärder för provtagning och analys, fastställa villkor för den särskilda behandlingen, uppdatera minsta belopp för eventuella avgifter, fastställa under vilka omständigheter officiell certifiering krävs, ändra och uppdatera förteckningarna över referenslaboratorier på gemenskapsnivå, samt fastställa kriterier för riskbedömningen av varor som exporteras till gemenskapen och särskilda importvillkor. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av förordning (EG) nr 882/2004, bland annat genom att komplettera den med nya icke väsentliga delar måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
Förordning (EG) nr 882/2004 ska därför ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 11.4 ska ändras på följande sätt:
|
2. |
Artikel 20.2 ska ersättas med följande: ”2. Den behöriga myndigheten ska se till att den särskilda behandlingen utförs på anläggningar under myndighetens eller en annan medlemsstats kontroll och i enlighet med de villkor som fastställts av kommissionen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 62.4. Om kommissionen inte fastställt några villkor ska den särskilda behandlingen utföras i enlighet med nationella regler.” |
3. |
I artikel 27.3 ska andra stycket ersättas med följande: ”Beloppen i bilaga IV avsnitt B och i bilaga V avsnitt B ska uppdateras av kommissionen minst vartannat år, i synnerhet för att beakta inflationen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 62.4.” |
4. |
Artikel 30.1 ska ändras på följande sätt:
|
5. |
Artikel 32 ska ändras på följande sätt:
|
6. |
Artikel 33.6 ska ersättas med följande: ”6. Ytterligare ansvarsområden och uppgifter för nationella referenslaboratorier får fastställas av kommissionen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 62.4.” |
7. |
I artikel 46.3 ska andra stycket ersättas med följande: ”Kriterierna för att bestämma risken i enlighet med den riskvärdering som avses i led a ska fastställas av kommissionen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 62.4.” |
8. |
Artikel 48.1 ska ersättas med följande: ”1. I den mån som de villkor och närmare förfaranden som ska iakttas vid import av varor från tredjeländer eller regioner i dessa inte föreskrivs i gemenskapslagstiftningen, särskilt i förordning (EG) nr 854/2004, ska de vid behov fastställas av kommissionen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 62.4.” |
9. |
Artikel 62.4 ska ersättas med följande: ”4. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.” |
10. |
Artikel 63 ska ändras på följande sätt: ”Artikel 63 Genomförandeåtgärder och övergångsbestämmelser 1. Övergångsbestämmelser med en allmän räckvidd, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, bland annat genom att komplettera den med nya icke väsentliga delar, i synnerhet
och ytterligare specifikationer av de krav som fastställs i bestämmelserna i denna förordning ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 62.4. Andra övergångs- och genomförandebestämmelser som krävs för att säkerställa att den här förordningen tillämpas på ett enhetligt sätt kan fastställas i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 62.3. Detta gäller särskilt
2. För att kunna ta hänsyn till den särskilda karaktären hos förordningarna (EEG) nr 2092/91, (EEG) nr 2081/92 och (EEG) nr 2082/92 får det i särskilda bestämmelser som ska antas av kommissionen föreskrivas om nödvändiga undantag från bestämmelserna i den här förordningen och om anpassning av dessa. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 62.4.” |
11. |
Artikel 64 ska ersättas med följande: ”Artikel 64 Ändring av bilagor och referenser till europeiska standarder Följande åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 62.4:
|
5.17 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1935/2004 av den 27 oktober 2004 om material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel (63)
När det gäller förordning (EG) nr 1935/2004 bör kommissionen särskilt ges befogenhet att anta särskilda bestämmelser för olika grupper av material och produkter, gemenskapsgodkännande för ämnen, liksom att ändra samt tillfälligt eller permanent dra in godkännandet. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd som avser att ändra icke väsentliga delar av förordning (EG) nr 1935/2004, bland annat genom att komplettera den med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
För att stärka den europeiska industrins konkurrenskraft och innovation bör material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel släppas ut på marknaden så snart man fastställt att de är säkra. Av effektivitetsskäl bör de normala tidsfristerna för det föreskrivande förfarandet med kontroll förkortas för att kunna anta förteckningar över ämnen som har godkänts för användning vid tillverkning av material och produkter, förteckningar över godkända ämnen som har införlivats i aktiva eller intelligenta material och produkter och förteckningar över aktiva eller intelligenta material och produkter. Detsamma bör gälla för att vid behov kunna anta särskilda villkor för användningen av dessa ämnen och/eller de material och produkter som de har införlivats i, renhetsstandarder för dessa ämnen, speciella användningsvillkor för dessa ämnen och/eller de material och produkter som de används i, en generell gräns för överföring av beståndsdelar till eller på livsmedel. Vidare bör detta gälla för att kunna ändra befintliga särdirektiv om material och produkter, bevilja, ändra samt tillfälligt eller permanent dra in gemenskapsgodkännande.
När det föreligger tvingande, brådskande skäl och det inte är möjligt att iaktta de normala tidsfristerna för det föreskrivande förfarandet med kontroll bör kommissionen kunna tillämpa det skyndsamma förfarandet i artikel 5a.6 i beslut 1999/468/EG för att anta särskilda bestämmelser om ändring, samt tillfälligt eller permanent indragande av gemenskapsgodkännande.
Förordning (EG) nr 1935/2004 ska därför ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 5 ska ändras på följande sätt:
|
2. |
Artikel 11.3 ska ersättas med följande: ”3. Gemenskapsgodkännande i form av en särskild åtgärd i enlighet med punkt 1 ska antas av kommissionen. Denna åtgärd, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 23.4.” |
3. |
Artikel 12.6 ska ersättas med följande: ”6. En slutlig särskild åtgärd avseende ändring eller tillfällig eller slutgiltig indragning av godkännandet ska antas av kommissionen. Denna åtgärd, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 23.4. Om det föreligger tvingande, brådskande skäl får kommissionen tillämpa det skyndsamma förfarande som avses i artikel 23.5.” |
4. |
Artikel 22 ska ersättas med följande: ”Artikel 22 Ändringar i bilaga I och II ska antas av kommissionen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 23.3.” |
5. |
Artikel 23 ska ändras på följande sätt:
|
6. ENERGI OCH TRANSPORT
6.1 Rådets direktiv 96/98/EG av den 20 december 1996 om marin utrustning (64)
När det gäller direktiv 96/98/EG bör kommissionen särskilt ges befogenhet att anpassa provningsstandarderna när internationella organisationer inte kan enas om att anta dem eller vägrar anta dem inom rimlig tid, att överföra utrustning från bilaga A.2 till bilaga A.1 samt att i undantagsfall tillåta ombordtagning av tekniskt innovativ utrustning. Kommissionen bör även ges befogenhet att i det direktivet föra in de senaste ändringarna av internationella bestämmelser, uppdatera bilaga A, lägga till möjligheten att använda vissa moduler för den utrustning som anges i bilaga A.1, ändra kolumnerna för modulerna för bedömning av överensstämmelse samt att föra in nya standardiseringsorgan i den definition för provningsstandarder som ges i artikel 2. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av direktiv 96/98/EG, bland annat genom att komplettera det med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
Direktiv 96/98/EG ska därför ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 7.5 och 7.6 ska ersättas med följande: ”5. Om de internationella organisationerna, inbegripet IMO, misslyckas med eller vägrar att, inom en rimlig tid, anta lämpliga provningsstandarder för en specifik utrustningsdetalj får standarder som grundar sig på de europeiska standardiseringsorganisationernas arbete antas. Denna åtgärd, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 18.3. 6. När provningsstandarderna enligt punkt 1 eller 5 antas eller träder i kraft för en specifik utrustningsdetalj, får sådan utrustning överföras från bilaga A.2 till bilaga A.1. Denna åtgärd, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 18.3. Bestämmelserna i artikel 5 ska gälla för den utrustningen från dagen för överföringen.” |
2. |
I artikel 13.2 ska första strecksatsen ersättas med följande:
|
3. |
Artikel 14.5 ska ersättas med följande: ”5. Utrustning som avses i punkt 1 ska tillfogas bilaga A.2. Denna åtgärd, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 18.3.” |
4. |
I artikel 17 ska första stycket ersättas med följande: ”Detta direktiv får ändras för att
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 18.3.” |
5. |
Artikel 18 ska ersättas med följande: ”Artikel 18 1. Kommissionen ska biträdas av kommittén för sjösäkerhet och förhindrande av förorening från fartyg (Coss), inrättad genom artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2099/2002 (65). 2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5 och 7 i rådets beslut 1999/468/EG (66) tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG ska vara två månader. 3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. |
6.2 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2099/2002 av den 5 november 2002 om inrättande av en kommitté för sjösäkerhet och förhindrande av förorening från fartyg (Coss) och om ändring av förordningarna om sjösäkerhet och förhindrande av förorening från fartyg (67)
När det gäller förordning (EG) nr 2099/2002 bör kommissionen särskilt ges befogenhet att ändra artikel 2.2 genom att föra in en hänvisning till sådana EG-rättsakter som ger Coss genomförandebefogenheter och som har trätt i kraft efter det att förordningen antogs. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av förordning (EG) nr 2099/2002, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
Förordning (EG) nr 2099/2002 ska därför ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 3 ska ersättas med följande: ”Artikel 3 Inrättande av en kommitté 1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté för sjösäkerhet och förhindrande av förorening från fartyg, nedan kallad Coss. 2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG ska vara en månad. 3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.” |
2. |
Artikel 7 ska ersättas med följande: ”Artikel 7 Coss befogenheter Coss ska utöva de befogenheter som den tilldelas i enlighet med gällande gemenskapslagstiftning. Artikel 2.2 får ändras i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 3.3 i syfte att infoga en hänvisning till gemenskapsrättsakter som trätt i kraft efter antagandet av denna förordning och enligt vilka Coss tillerkänns genomförandebefogenheter. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 3.3.” |
6.3 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/42/EG av den 13 juni 2003 om rapportering av händelser inom civil luftfart (68)
Vad avser direktiv 2003/42/EG bör kommissionen särskilt få befogenhet att anpassa bilagorna för att utveckla eller ändra exemplen, underlätta informationsutbytet och vidta åtgärder för att sprida informationen till berörda parter. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av direktiv 2003/42/EG, bland annat genom att komplettera det med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
Direktiv 2003/42/EG ska därför ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 3.2 ska ersättas med följande: ”2. Kommissionen får besluta att ändra bilagorna för att utöka eller ändra exemplen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 10.3.” |
2. |
Artikel 7.2 ska ersättas med följande: ”2. Utan att det påverkar allmänhetens rätt att få tillgång till kommissionens handlingar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 (69), ska kommissionen på eget initiativ besluta om åtgärder och därtill hörande villkor för att sprida den information som avses i punkt 1 till berörda parter. Dessa åtgärder, som får vara allmänna eller avse ett enskilt fall, ska grunda sig på behovet
Särskilda åtgärder ska vidtas i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 10.2. De allmänna åtgärder som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 10.3. Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 8 ska beslutet att sprida information enligt denna punkt begränsas till vad som är absolut nödvändigt för användarens ändamål. |
3. |
Artikel 10 ska ersättas med följande: ”Artikel 10 1. Kommissionen ska biträdas av den kommitté som inrättats genom artikel 12 i rådets förordning (EEG) nr 3922/91 av den 16 december 1991 om harmonisering av tekniska krav och administrativa förfaranden inom området civil luftfart (70). 2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG ska vara tre månader. 3. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. |
6.4 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/36/EG av den 21 april 2004 om säkerheten i fråga om luftfartyg från tredje land som använder flygplatser i gemenskapen (71)
När det gäller direktiv 2004/36/EG bör kommissionen särskilt ges befogenhet att besluta om åtgärder för att till berörda parter sprida information som erhållits vid rampinspektioner som utförts enligt gemenskapsprogrammet för säkerhetskontroll av utländska flygplan (SAFA-förfarandet) samt att ändra bilagorna till direktivet som innehåller tekniska uppgifter för hur rampinspektioner enligt SAFA-förfarandet ska utföras och rapporteras. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av direktiv 2004/36/EG, bland annat genom att komplettera det med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
Direktiv 2004/36/EG ska därför ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 6.3 ska ersättas med följande: ”3. Utan att det påverkar allmänhetens rätt att få tillgång till kommissionens handlingar enligt förordning (EG) nr 1049/2001 ska kommissionen på eget initiativ besluta om åtgärder och därtill hörande villkor för att sprida den information som avses i punkt 1 till berörda parter. Dessa åtgärder kan vara generella eller enskilda, och ska grunda sig på behovet att
De särskilda åtgärderna ska vidtas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 10.3. De allmänna åtgärderna, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 10.4.” |
2. |
Artikel 8.2 ska ersättas med följande: ”2. På grundval av den information som samlas in enligt punkt 1 får kommissionen
|
3. |
Artikel 10 ska ersättas med följande: ”Artikel 10 1. Kommissionen ska biträdas av den kommitté som inrättats genom artikel 12 i förordning (EEG) nr 3922/91. 2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG ska vara tre månader. 3. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. 4. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. 5. Kommissionen får rådgöra med kommittén i varje fråga som gäller tillämpningen av bestämmelserna i detta direktiv.” |
4. |
Artikel 12 ska ersättas med följande: ”Artikel 12 Kommissionen får anta ändringar till detta direktiv. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 10.4.” |
6.5 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 868/2004 av den 21 april 2004 om skydd mot sådana subventioner och sådan illojal prissättning vid tillhandahållandet av lufttrafiktjänster från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen som skadar EG-lufttrafikföretag (72)
När det gäller förordning (EG) nr 868/2004 bör kommissionen särskilt ges befogenhet att utarbeta en detaljerad metod för att fastställa förekomst av illojal prissättning. Metoden ska bland annat avse hur normal konkurrensutsatt prissättning, faktiska kostnader och rimliga vinstmarginaler ska beräknas inom just luftfartssektorn. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd samt avser att ändra icke väsentliga delar av förordning (EG) nr 868/2004 genom att komplettera den, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
Förordning (EG) nr 868/2004 ska därför ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 5.3 ska ersättas med följande: ”3. Kommissionen ska utarbeta en detaljerad metod för att fastställa förekomst av illojal prissättning. Metoden ska bland annat avse hur normal konkurrensutsatt prissättning, faktiska kostnader och rimliga vinstmarginaler ska beräknas inom just luftfartssektorn. Dessa åtgärder som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 15.4.” |
2. |
Artikel 15 ska ersättas med följande: ”Artikel 15 Kommittéförfarande 1. Kommissionen ska biträdas av den kommitté som inrättats enligt artikel 11 i rådets förordning (EEG) nr 2408/92 av den 23 juli 1992 om EG-lufttrafikföretags tillträde till flyglinjer inom gemenskapen (73). 2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. 3. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG ska vara tre månader. 4. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. |
6.6 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/54/EG av den 29 april 2004 om minimikrav för säkerhet i tunnlar som ingår i det transeuropeiska vägnätet (74)
När det gäller direktiv 2004/54/EG bör kommissionen särskilt få befogenhet att införa de ändringar som krävs för att anpassa bilagorna till den tekniska utvecklingen. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av direktiv 2004/54/EG, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
Direktiv 2004/54/EG ska därför ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 13.3 ska ersättas med följande: ”3. Senast den 30 april 2009 ska kommissionen utfärda en rapport om de metoder som används i medlemsstaterna. Vid behov ska kommissionen i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 17.2 lägga fram förslag om antagande av en gemensam harmoniserad riskanalysmetod.” |
2. |
Artikel 16 ska ersättas med följande: ”Artikel 16 Anpassning till den tekniska utvecklingen Kommissionen ska anpassa bilagorna till detta direktiv till den tekniska utvecklingen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 17.3.” |
3. |
Artikel 17 ska ersättas med följande: ”Artikel 17 Kommittéförfarande 1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté. 2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG ska vara tre månader. 3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.” |
6.7 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2111/2005 av den 14 december 2005 om upprättande av en gemenskapsförteckning över alla lufttrafikföretag som förbjudits att bedriva verksamhet inom gemenskapen och om information till flygpassagerare om vilket lufttrafikföretag som utför en viss flygning (75)
När det gäller förordning (EG) nr 2111/2005 bör kommissionen särskilt ges befogenhet att med hänsyn till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen ändra de gemensamma kriterierna för att belägga lufttrafikföretag med verksamhetsförbud. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av förordning (EG) nr 2111/2005, bland annat genom att komplettera den med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
Av effektivitetsskäl bör de normala tidsfristerna för det föreskrivande förfarandet med kontroll förkortas för att ändra bilagan med gemensamma kriterier för att på gemenskapsnivå överväga ett införande av verksamhetsförbud av säkerhetsskäl.
Förordning (EG) nr 2111/2005 ska därför ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 3.2 ska ersättas med följande: ”2. De gemensamma kriterierna för att belägga ett lufttrafikföretag med verksamhetsförbud, vilka ska baseras på de relevanta säkerhetsnormerna, fastställs i bilagan (nedan kallade de gemensamma kriterierna). Kommissionen får ändra bilagorna, särskilt för att ta hänsyn till vetenskapliga och tekniska framsteg. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 15.4.” |
2. |
Artikel 8.1 ska ersättas med följande: ”1. Kommissionen ska vid behov anta genomförandeåtgärder i syfte att föreskriva detaljerade regler för de förfaranden som avses i detta kapitel. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 15.4.” |
3. |
Artikel 15 ska ersättas med följande: ”Artikel 15 1. Kommissionen ska biträdas av den kommitté som anges i artikel 12 i förordning (EEG) nr 3922/91 (nedan kallad kommittén). 2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. 3. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG ska vara tre månader. 4. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och 5a.5 b samt artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. Den tid som avses i artikel 5a.3 c, 5a.4 b och 5a.4 e i beslut 1999/468/EG ska vara en månad, en månad respektive två månader. 5. Kommissionen får rådgöra med kommittén i varje fråga som gäller tillämpningen av denna förordning.” |
(1) EGT L 59, 27.2.1998, s. 1.
(2) EGT L 331, 7.12.1998, s. 1.
(3) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.”
(4) EGT L 91, 7.4.1999, s. 10.
(5) EGT L 18, 22.1.2000, s. 1.
(6) EGT L 311, 28.11.2001, s. 67.
(7) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.”
(8) EGT L 121, 1.5.2001, s. 34.
(9) EGT L 311, 28.11.2001, s. 67.”
(10) EGT L 311, 28.11.2001, s. 1.
(11) EUT L 157, 9.6.2006, s. 24.
(12) EGT L 243, 24.9.1996, s. 31.
(13) EUT L 114, 27.4.2006, s. 9.”
(14) EGT L 330, 5.12.1998, s. 32.
(15) EGT L 244, 29.9.2000, s. 1.
(16) EUT L 33, 4.2.2006, s. 1.
(17) EUT L 64, 4.3.2006, s. 37.
(18) EUT L 102, 11.4.2006, s. 15.
(19) EGT L 257, 27.10.1995, s. 1.
(20) Offentliggjord av Förenta nationerna, serie F nr 2, revidering 3, tabell 6.1, ändrad av OECD (DES/NI/86.9), Paris 1986.”
(21) EGT L 181, 28.6.1989, s. 47.
(22) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.”
(23) EGT L 77, 14.3.1998, s. 3.
(24) EGT L 181, 28.6.1989, s. 47.
(25) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.”
(26) EGT L 162, 5.6.1998, s. 1.
(27) EGT L 181, 28.6.1989, s. 47.
(28) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.”
(29) EGT L 63, 12.3.1999, s. 6.
(30) EGT L 181, 28.6.1989, s. 47.
(31) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.”
(32) EUT L 69, 13.3.2003, s. 1.
(33) EGT L 181, 28.6.1989, s. 47.”
(34) EUT L 255, 30.9.2005, s. 1.
(35) EGT L 181, 28.6.1989, s. 47.”
(36) EGT L 340, 16.12.2002, s. 1.
(37) EGT L 185, 16.8.1971, s. 15.”
(38) EUT L 134, 30.4.2004, s. 1.
(39) EGT L 185, 16.8.1971, s. 15.”
(40) EUT L 134, 30.4.2004, s. 114.
(41) EGT L 185, 16.8.1971, s. 15.”
(42) EGT L 37, 13.2.1993, s. 1.
(43) EGT L 291, 19.11.1969, s. 9.”
(44) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.”
(45) EGT L 237, 22.9.1993, s. 23.
(46) EGT L 125, 23.5.1996, s. 10.
(47) EGT L 31, 1.2.2002, s. 1.
(48) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.”
(49) EGT L 43, 14.2.1997, s. 1.
(50) EGT L 268, 3.10.1998, s. 1.
(51) EGT L 109, 6.5.2000, s. 29.
(52) EGT L 31, 1.2.2002, s. 1.”
(53) EGT L 194, 18.7.2001, s. 26.
(54) EGT L 11, 15.1.2002, s. 4.
(55) EGT L 31, 1.2.2002, s. 1.
(56) EGT L 273, 10.10.2002, s. 1.
(57) EUT L 33, 8.2.2003, s. 30.
(58) EUT L 268, 18.10.2003, s. 29.
(59) EUT L 309, 26.11.2003, s. 1.
(60) EUT L 325, 12.12.2003, s. 1.
(61) EUT L 102, 7.4.2004, s. 48.
(62) EUT L 165, 30.4.2004, s. 1.
(63) EUT L 338, 13.11.2004, s. 4.
(64) EGT L 46, 17.2.1997, s. 25.
(65) EGT L 324, 29.11.2002, s. 1.
(66) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.”
(67) EGT L 324, 29.11.2002, s. 1.
(68) EUT L 167, 4.7.2003, s. 23.
(69) EGT L 145, 31.5.2001, s. 43.”
(70) EGT L 373, 31.12.1991, s. 4.”
(71) EUT L 143, 30.4.2004, s. 76.
(72) EUT L 162, 30.4.2004, s. 1.
(73) EGT L 240, 24.8.1992, s. 8.”
(74) EUT L 167, 30.4.2004, s. 39.
(75) EUT L 344, 27.12.2005, s. 15.
Förteckning enligt datum
1. |
Rådets förordning (EEG) nr 315/93 av den 8 februari 1993 om fastställande av gemenskapsförfaranden för främmande ämnen i livsmedel. |
2. |
Rådets direktiv 93/74/EEG av den 13 september 1993 om foder för särskilda näringsbehov. |
3. |
Rådets förordning (EG) nr 2494/95 av den 23 oktober 1995 om harmoniserade konsumentprisindex. |
4. |
Rådets direktiv 96/23/EG av den 29 april 1996 om införande av kontrollåtgärder för vissa ämnen och restsubstanser av dessa i levande djur och i produkter framställda därav. |
5. |
Rådets direktiv 96/59/EG av den 16 september 1996 om bortskaffande av polyklorerade bifenyler och polyklorerade terfenyler (PCB/PCT). |
6. |
Rådets direktiv 96/98/EG av den 20 december 1996 om marin utrustning. |
7. |
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 258/97 av den 27 januari 1997 om nya livsmedel och nya livsmedelsingredienser. |
8. |
Europaparlamentets och rådets direktiv 97/68/EG av den 16 december 1997 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från förbränningsmotorer som ska monteras i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg. |
9. |
Rådets förordning (EG) nr 577/98 av den 9 mars 1998 om anordnande av statistiska urvalsundersökningar av arbetskraften i gemenskapen. |
10. |
Rådets förordning (EG) nr 1165/98 av den 19 juni 1998 om konjunkturstatistik. |
11. |
Europaparlamentets och rådets beslut nr 2119/98/EG av den 24 september 1998 om att bilda ett nätverk för epidemiologisk övervakning och kontroll av smittsamma sjukdomar i gemenskapen. |
12. |
Europaparlamentets och rådets direktiv 98/79/EG av den 27 oktober 1998 om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik. |
13. |
Rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten. |
14. |
Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/5/EG av den 9 mars 1999 om radioutrustning och teleterminalutrustning och om ömsesidigt erkännande av utrustningens överensstämmelse. |
15. |
Rådets förordning (EG) nr 530/1999 av den 9 mars 1999 om strukturstatistik över löner och arbetskraftskostnader. |
16. |
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 141/2000 av den 16 december 1999 om särläkemedel. |
17. |
Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG av den 20 mars 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel samt om reklam för livsmedel. |
18. |
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2037/2000 av den 29 juni 2000 om ämnen som bryter ned ozonskiktet. |
19. |
Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/20/EG av den 4 april 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar rörande tillämpning av god klinisk sed vid kliniska prövningar av humanläkemedel. |
20. |
Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/37/EG av den 5 juni 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror. |
21. |
Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/82/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för veterinärmedicinska läkemedel. |
22. |
Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG av den 3 december 2001 om allmän produktsäkerhet. |
23. |
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet. |
24. |
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002 av den 3 oktober 2002 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel. |
25. |
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2099/2002 av den 5 november 2002 om inrättande av en kommitté för sjösäkerhet och förhindrande av förorening från fartyg (Coss) och om ändring av förordningarna om sjösäkerhet och förhindrande av förorening från fartyg. |
26. |
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2195/2002 av den 5 november 2002 om en gemensam terminologi vid offentlig upphandling (CPV). |
27. |
Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/98/EG av den 27 januari 2003 om fastställande av kvalitets- och säkerhetsnormer för insamling, kontroll, framställning, förvaring och distribution av humanblod och blodkomponenter. |
28. |
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 450/2003 av den 27 februari 2003 om arbetskostnadsindex. |
29. |
Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/42/EG av den 13 juni 2003 om rapportering av händelser inom civil luftfart. |
30. |
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 av den 22 september 2003 om fodertillsatser. |
31. |
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2065/2003 av den 10 november 2003 om rökaromer som används eller är avsedda att användas i eller på livsmedel. |
32. |
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/2003 av den 17 november 2003 om bekämpning av salmonella och vissa andra livsmedelsburna zoonotiska smittämnen. |
33. |
Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (försörjningsdirektivet). |
34. |
Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster. |
35. |
Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/23/EG av den 31 mars 2004 om fastställande av kvalitets- och säkerhetsnormer för donation, tillvaratagande, kontroll, bearbetning, konservering, förvaring och distribution av mänskliga vävnader och celler. |
36. |
Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/36/EG av den 21 april 2004 om säkerheten i fråga om luftfartyg från tredje land som använder flygplatser i gemenskapen. |
37. |
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 868/2004 av den 21 april 2004 om skydd mot sådana subventioner och sådan illojal prissättning vid tillhandahållandet av lufttrafiktjänster från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen som skadar EG-lufttrafikföretag. |
38. |
Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/54/EG av den 29 april 2004 om minimikrav för säkerhet i tunnlar som ingår i det transeuropeiska vägnätet. |
39. |
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd. |
40. |
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1935/2004 av den 27 oktober 2004 om material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel. |
41. |
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1552/2005 av den 7 september 2005 om statistik över yrkesutbildning på företag. |
42. |
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2111/2005 av den 14 december 2005 om upprättande av en gemenskapsförteckning över alla lufttrafikföretag som förbjudits att bedriva verksamhet inom gemenskapen och om information till flygpassagerare om vilket lufttrafikföretag som utför en viss flygning. |
43. |
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006 av den 18 januari 2006 om upprättande av ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar. |
44. |
Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/7/EG av den 15 februari 2006 om förvaltning av badvattenkvaliteten. |
45. |
Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/21/EG av den 15 mars 2006 om hantering av avfall från utvinningsindustrin. |
46. |
Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG av den 17 maj 2006 om maskiner. |
18.7.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 188/93 |
RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 597/2009
av den 11 juni 2009
om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen
(kodifierad version)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 133,
med beaktande av förordningarna om den gemensamma organisationen av marknaderna för jordbruksprodukter och de förordningar som antagits enligt artikel 308 i fördraget och som är tillämpliga på varor som framställs av jordbruksprodukter, särskilt de bestämmelser i förordningarna som medger undantag från den allmänna principen att skyddsåtgärder vid gränserna endast får ersättas med de åtgärder som föreskrivs i de nämnda förordningarna,
med beaktande av kommissionens förslag, och
av följande skäl:
(1) |
Rådets förordning (EG) nr 2026/97 av den 6 oktober 1997 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1) har ändrats flera gånger på ett väsentligt sätt (2). För att skapa klarhet och överskådlighet bör den förordningen kodifieras. |
(2) |
Avslutningen av de multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för Uruguayrundan ledde till Världshandelsorganisationens (WTO) inrättande. |
(3) |
Bilaga 1 A i avtalet om upprättande av WTO (WTO-avtalet), som godkändes genom rådets beslut 94/800/EG av den 22 december 1994 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar – vad beträffar frågor som omfattas av dess behörighet – av de avtal som är resultatet av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan (1986–1994) (3) innehåller bl.a. 1994 års allmänna tull- och handelsavtal (nedan kallat Gatt 1994), ett avtal om jordbruk, ett avtal om genomförande av artikel VI i Gatt 1994 (nedan kallat 1994 års antidumpningsavtal) och ett avtal om subventioner och utjämningsåtgärder (nedan kallat subventionsavtalet). |
(4) |
För att uppnå större effektivitet och öppenhet vid gemenskapens tillämpning av reglerna i 1994 års antidumpningsavtal respektive i subventionsavtalet har det ansetts nödvändigt att anta två separata förordningar som tillräckligt utförligt lägger fast bestämmelser om tillämpningen av dessa båda avtal till värn för handeln. |
(5) |
För att säkerställa en riktig och öppen tillämpning av reglerna i dessa två avtal, bör deras innehåll i möjligaste mån tas in i gemenskapens lagstiftning. |
(6) |
Det är dessutom önskvärt att tillräckligt utförligt förklara när en subvention ska anses föreligga, enligt vilka principer den ska utjämnas (särskilt om subventionen är selektivt riktad) samt enligt vilka kriterier storleken på den utjämningsbara subventionen ska beräknas. |
(7) |
När förekomsten av en subvention fastställs är det nödvändigt att visa att ett finansiellt bidrag har beviljats av en offentlig myndighet eller annat offentligt organ inom ett lands territorium, eller att någon annan form av inkomst- eller prisstöd enligt artikel XVI i Gatt 1994 har förelegat och att ett mottagande företag härigenom har beviljats en förmån. |
(8) |
För beräkning av förmånen för mottagaren, i de fall ett riktmärke för marknaden inte finns i det berörda landet, bör riktmärket fastställas genom anpassning av de villkor som råder i det berörda landet på grundval av de faktiska uppgifter som är tillgängliga där. Om detta inte är praktiskt genomförbart på grund av att det inte finns några uppgifter om sådana priser och kostnader eller på grund av att dessa är otillförlitliga, bör riktmärket fastställas med hjälp av de villkor som gäller på andra marknader. |
(9) |
Det är önskvärt att bestämma tydliga och detaljerade riktlinjer med avseende på de faktorer som kan bidra till att fastställa huruvida den subventionerade importen har vållat eller riskerar att vålla väsentlig skada. När det ska visas att den skada som har drabbat gemenskapsindustrin kan tillskrivas den berörda importens volym och prisnivå, bör effekten av andra faktorer också uppmärksammas, särskilt de rådande marknadsvillkoren inom gemenskapen. |
(10) |
Det är lämpligt att definiera begreppet ”gemenskapsindustri” och att föreskriva att parter som står i ekonomisk intressegemenskap med exportörer kan uteslutas från denna industri samt att definiera begreppet ”stå i ekonomisk intressegemenskap med”. Det är också nödvändigt att göra det möjligt att vidta åtgärder som innebär utjämningstullar till förmån för producenterna i en region i gemenskapen, och att lägga fast riktlinjer för hur en sådan region ska definieras. |
(11) |
Det är nödvändigt att avgöra vem som kan göra en framställning rörande utjämningstullar, inbegripet i vilken omfattning detta bör stödjas av gemenskapsindustrin samt vilka uppgifter om utjämningsbara subventioner, skada och orsakssamband som en sådan framställning bör innehålla. Det är också tillrådligt att närmare ange förfaranden för hur framställningar ska avslås eller hur förfaranden ska inledas. |
(12) |
Det är nödvändigt att bestämma på vilket sätt berörda parter bör underrättas om vilka uppgifter myndigheterna kräver och att de bör ges tillräckliga möjligheter att framlägga all relevant bevisning och försvara sina intressen. Det är också önskvärt att klart ange vilka regler och förfaranden som ska följas vid undersökningen, särskilt reglerna om hur berörda parter ska ge sig till känna, redogöra för sin inställning och inom bestämda tidsfrister tillhandahålla uppgifter, om denna inställning och dessa uppgifter ska kunna beaktas. Det är även lämpligt att ange villkoren för att en berörd part ska kunna få tillgång till och yttra sig över de uppgifter som lämnats av andra berörda parter. Medlemsstaterna och kommissionen bör även samarbeta när det gäller att inhämta uppgifter. |
(13) |
Det är nödvändigt att bestämma på vilka villkor provisoriska tullar får införas, inbegripet villkoret att de inte får införas tidigare än 60 dagar eller senare än nio månader efter det att ett förfarande har inletts. Kommissionen får under alla omständigheter endast införa sådana tullar för en period om fyra månader. |
(14) |
Det är nödvändigt att närmare ange förfaranden för godtagande av åtaganden som undanröjer eller uppväger utjämningsbara subventioner och skada i stället för att införa provisoriska eller slutgiltiga tullar. Det är även lämpligt att fastställa konsekvenserna av överträdelse eller återtagande av ett åtagande och att föreskriva att provisoriska tullar kan införas vid misstanke om överträdelse eller när ytterligare undersökningar är nödvändiga för att komplettera undersökningsresultaten. När ett åtagande godkänns bör det tillses att det föreslagna åtagandet och dess genomförande inte medför någon konkurrensbegränsning. |
(15) |
Det anses lämpligt att göra det möjligt att återta ett åtagande och införa tullen genom en enda rättsakt. Det är också nödvändigt att se till att förfarandet för återtagande avslutas inom en tidsfrist på normalt sex månader och under alla omständigheter högst nio månader, så att det kan tillses att de åtgärder som gäller efterlevs. |
(16) |
Det är nödvändigt att föreskriva att ett förfarande normalt, oberoende av om slutgiltiga åtgärder vidtas eller inte, ska avslutas inom 12 månader eller senast inom 13 månader efter det att undersökningen inleddes. |
(17) |
En undersökning eller ett förfarande bör avslutas om subventionsbeloppet är försumbart, i synnerhet när det är fråga om import av varor med ursprung i utvecklingsländer, om den subventionerade importens volym eller skadan anses vara negligerbar, och dessa begrepp bör definieras. Om åtgärder ska vidtas är det nödvändigt att föreskriva att undersökningen ska avslutas och att ange att åtgärderna bör ligga på en nivå som understiger beloppet för den utjämningsbara subventionen, om en sådan lägre nivå är tillräcklig för att undanröja skadan. Om stickprov ska tas är det nödvändigt att närmare fastställa en metod för beräkning av tullarnas belopp. |
(18) |
Det är nödvändigt att föreskriva ett retroaktivt uttag av provisoriska tullar om detta bedöms vara lämpligt och att närmare ange de omständigheter som kan leda till att tullar tillämpas retroaktivt för att undvika att effekten av de slutgiltiga åtgärder som ska tillämpas omintetgörs. Det är även nödvändigt att föreskriva att tull kan tas ut retroaktivt vid överträdelse eller återtagande av åtaganden. |
(19) |
Det är nödvändigt att föreskriva att åtgärderna ska upphöra att gälla efter fem år om inte en översyn visar att de bör behållas. När tillräckliga bevis för ändrade förhållanden har lagts fram är det även nödvändigt att möjliggöra interimsöversyn eller undersökningar för att avgöra om det är berättigat att betala tillbaka utjämningstullar. |
(20) |
Trots att subventionsavtalet inte innehåller bestämmelser om kringgående av utjämningsåtgärder finns det en möjlighet att kringgå dessa på ett sätt som liknar men inte är identiskt med kringgående av antidumpningsåtgärder. Det förefaller således lämpligt att i denna förordning införa bestämmelser som syftar till att motverka kringgående. |
(21) |
Det är önskvärt att klargöra vilka parter som har rätt att begära att en undersökning avseende kringgående ska inledas. |
(22) |
Det är också önskvärt att klargöra vilka bruk som utgör kringgående av gällande åtgärder. Kringgående kan ske antingen inom eller utanför gemenskapen. Följaktligen bör det föreskrivas att den befrielse från de utvidgade tullarna som får beviljas importörer även ska kunna beviljas exportörer när tullar utvidgas i syfte att motverka sådant kringgående som sker utanför gemenskapen. |
(23) |
Det är viktigt att tillåta att utjämningsåtgärderna tillfälligt upphävs om det inträder sådana tillfälliga förändringar i marknadsförhållandena som gör att åtgärderna tillfälligtvis inte är ändamålsenliga. |
(24) |
Det är nödvändigt att föreskriva att sådan import som är föremål för undersökning ska kunna registreras vid importtillfället för att åtgärder mot denna import ska kunna vidtas senare. |
(25) |
För att säkerställa att åtgärderna genomförs på ett riktigt sätt måste medlemsstaterna övervaka och till kommissionen avge rapporter rörande importen av de produkter som är föremål för undersökning eller åtgärder och rörande de tullbelopp som tas ut i enlighet med denna förordning. Det är dessutom nödvändigt att införa en möjlighet för kommissionen att begära att medlemsstaterna – med förbehåll för att sekretessbestämmelserna iakttas – lämnar uppgifter som kan användas för övervakning av prisåtaganden och kontroll av de gällande åtgärdernas verkningsgrad. |
(26) |
Det är nödvändigt att föreskriva att samråd med en rådgivande kommitté regelbundet ska äga rum vid bestämda tidpunkter under undersökningens gång. Kommittén bör bestå av företrädare för medlemsstaterna och ha en företrädare för kommissionen som ordförande. |
(27) |
Det är viktigt att meddela föreskrifter om kontrollbesök för att kontrollera de uppgifter som lämnas om utjämningsbara subventioner och skada, men genomförandet av dessa besök bör dock vara beroende av kvaliteten på de svar som tas emot. |
(28) |
För att undersökningarna ska kunna slutföras inom utsatt tid är det väsentligt att stickprov tas om antalet parter eller transaktioner är stort. |
(29) |
När parter inte samarbetar på ett tillfredsställande sätt är det nödvändigt att föreskriva att andra uppgifter kan användas för att utreda de faktiska omständigheterna samt att dessa uppgifter kan vara mindre gynnsamma för parterna än om de hade samarbetat. |
(30) |
Bestämmelser bör antas om behandling av konfidentiella uppgifter så att affärs- eller statshemligheter inte röjs. |
(31) |
Det är oundgängligen nödvändigt att föreskriva att de parter som har rätt till detta ska informeras om de viktigaste omständigheterna och övervägandena på ett riktigt sätt och att detta, med beaktande av beslutsgången inom gemenskapen, ska ske inom en tidsfrist som gör det möjligt för parterna att bevaka sina intressen. |
(32) |
Det är lämpligt att meddela föreskrifter om ett administrativt system på vars grundval argument kan framföras rörande huruvida åtgärderna ligger i gemenskapens, och särskilt konsumenternas, intresse, och att uppställa tidsfrister inom vilka sådana uppgifter ska lämnas samt att ange de berörda parternas rätt att få information. |
(33) |
Vid tillämpning av reglerna i subventionsavtalet är det, för att upprätthålla den jämvikt mellan rättigheter och skyldigheter som eftersträvats i det avtalet, väsentligt att gemenskapen beaktar sina större handelsparters tolkning av dessa regler, såsom denna avspeglas i lagstiftning eller praxis. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Principer
1. En utjämningstull får införas för att kompensera för en subvention som direkt eller indirekt har beviljats för tillverkning, export eller transport av en produkt vars övergång till fri omsättning inom gemenskapen vållar skada.
2. Trots vad som sägs i punkt 1 ska produkter som inte importeras direkt från ursprungslandet utan exporteras till gemenskapen via ett mellanliggande land fullt ut omfattas av bestämmelserna i denna förordning och transaktionen eller transaktionerna ska, i tillämpliga fall, anses ha utförts mellan ursprungslandet och gemenskapen.
Artikel 2
Definitioner
I denna förordning avses med
a) subventionerad produkt: en produkt för vilken en utjämningsbar subvention har beviljats enligt vad som avses i artikel 3. En sådan subvention kan beviljas av de offentliga myndigheterna antingen i den importerade produktens ursprungsland eller i ett mellanliggande land från vilket produkten exporteras till gemenskapen, i denna förordning kallat exportlandet,
b) offentliga myndigheter: offentliga organ inom ursprungslandets eller exportlandets territorium,
c) likadan produkt: en produkt som är identisk med, det vill säga i alla avseenden likadan som, den ifrågavarande produkten, eller, i avsaknad av en sådan produkt, en annan produkt som har egenskaper som i hög grad liknar den berörda produktens egenskaper även om den inte i alla avseenden är likadan,
d) skada: väsentlig skada för gemenskapsindustrin, risk för väsentlig skada för gemenskapsindustrin, eller avsevärd försening vid upprättande av en sådan gemenskapsindustri, om inte annat anges, och begreppet ska tolkas i enlighet med bestämmelserna i artikel 8.
Artikel 3
Definition av en subvention
En subvention ska anses föreligga om
1. |
|
2. |
en förmån därmed beviljas. |
Artikel 4
Utjämningsbara subventioner
1. Subventioner ska vara föremål för utjämningsåtgärder endast om de är selektiva i enlighet med vad som avses i punkterna 2, 3 och 4.
2. För att avgöra om en subvention är selektivt riktad till ett företag eller en industri eller en grupp av företag eller industrier, nedan kallade vissa företag, som ligger under den beviljande myndighetens behörighet, ska följande principer tillämpas:
a) |
Om den myndighet som beviljar subventionen eller den tillämpliga lagstiftningen uttryckligen begränsar subventionen till att avse vissa företag, ska subventionen anses vara selektiv. |
b) |
Om den myndighet som beviljar subventionen eller den tillämpliga lagstiftningen fastställer objektiva kriterier eller villkor som avgör rätten till och storleken av en subvention, ska selektivitet inte anses föreligga under förutsättning att alla som uppfyller kraven för subventionen också automatiskt får den och att de nämnda kriterierna iakttas och villkoren följs strikt. |
c) |
Om det finns anledning att anta att en subvention i själva verket är selektiv, trots att en tillämpning av principerna under leden a och b visar motsatsen, får även andra faktorer beaktas. Sådana faktorer är att ett begränsat antal företag utnyttjar ett subventionsprogram, att vissa företag dominerar vad gäller utnyttjandet av ett subventionsprogram, att vissa företag får oproportionerligt stora subventioner samt det sätt på vilket den myndighet som beviljar subventionen har utövat sina skönsmässiga befogenheter när den beslutar att bevilja en subvention. I detta sammanhang ska särskilt beaktas uppgifter om hur ofta ansökningar om subventioner har avslagits eller godkänts och skälen för dessa beslut. |
I led b avses med objektiva kriterier eller villkor sådana kriterier eller villkor som är neutrala, som inte gynnar vissa företag framför andra, och som är ekonomiska till sin karaktär och tillämpas generellt, exempelvis antalet anställda eller företagets storlek.
Kriterierna och villkoren ska vara tydligt angivna i lag, annan författning eller andra offentliga handlingar så att de kan kontrolleras.
Vid tillämpning av första stycket c ska hänsyn tas såväl till diversifieringsgraden i den ekonomiska verksamheten inom den beviljande myndighetens behörighet som till den tid som subventionsprogrammet har tillämpats.
3. En subvention som är begränsad till att avse vissa företag inom ett bestämt geografiskt område som ligger under den beviljande myndighetens behörighet ska anses vara selektiv. Fastställande och ändringar av allmänt tillämpliga avgiftssatser av offentliga myndigheter på alla nivåer ska inte betraktas som en selektiv subvention enligt denna förordning.
4. Oberoende av bestämmelserna i punkterna 2 och 3 ska följande subventioner betraktas som selektiva:
a) |
Subventioner som rättsligt eller faktiskt är knutna till exportresultat, ensamt eller som ett av flera villkor, inbegripet de exempel som räknas upp i bilaga I. |
b) |
Subventioner som är beroende av att inhemska produkter används framför importerade, oavsett om detta är det enda villkoret eller ett av flera villkor. |
För att uppnå de mål som anges i led a ska subventioner anses faktiskt knutna till exportresultat om omständigheterna visar att beviljandet av subventionen, även om denna rättsligt sett inte är knuten till exportresultatet, rent faktiskt är knutet till verklig eller förväntad export eller verkliga eller förväntade exportintäkter. Enbart det förhållandet att en subvention beviljas ett exportföretag ska inte i sig anses utgöra en exportsubvention i enlighet med denna bestämmelse.
5. Alla beslut om selektivitet enligt bestämmelserna i denna artikel ska vara klart och tydligt underbyggda genom faktiska bevis.
Artikel 5
Beräkning av storleken på den utjämningsbara subventionen
Storleken på utjämningsbara subventioner ska beräknas i förhållande till den förmån som mottagaren konstateras få under den tid som subventionsundersökningen avser. Normalt sett motsvaras denna tid av mottagarens senaste räkenskapsår, men den kan utgöras av varje annan period om minst sex månader som infaller före undersökningens början och för vilken det finns tillförlitliga ekonomiska och andra relevanta uppgifter.
Artikel 6
Beräkning av förmånen för mottagaren
Vid beräkning av förmånen för mottagaren ska följande gälla:
a) |
Offentligt tillskott av kapital till ett företag ska inte anses medföra någon förmån om inte investeringen får anses strida mot sedvanlig investeringspraxis, inbegripet tillhandahållande av riskkapital, bland privata investerare inom ursprungs- eller exportlandets territorium. |
b) |
Offentliga lån ska inte anses medföra en förmån om det inte finns någon skillnad mellan det belopp det lånande företaget betalar för det offentliga lånet och det belopp företaget skulle ha behövt betala för ett likvärdigt kommersiellt lån som det faktiskt skulle ha kunnat få på marknaden. I sådana fall ska förmånen anses utgöra skillnaden mellan dessa två belopp. |
c) |
Offentliga lånegarantier ska inte anses medföra en förmån om det inte finns någon skillnad mellan det belopp som det lånande företaget betalar för ett lån med offentlig lånegaranti och det belopp som företaget skulle behöva betala för ett jämförbart kommersiellt lån utan offentlig lånegaranti. I sådana fall ska förmånen anses utgöra skillnaden mellan dessa två belopp, justerad för att beakta eventuella skillnader i avgifter. |
d) |
Offentligt tillhandahållande av varor eller tjänster, eller offentliga köp av varor, ska inte anses innebära en förmån om inte tillhandahållandet har skett mot för låg ersättning eller köpet har skett mot för hög ersättning. Frågan om huruvida ersättningen är för hög eller för låg ska avgöras med beaktande av rådande marknadsvillkor för produkterna eller tjänsterna i fråga i det land som tillhandahåller eller köper dem, inbegripet pris, kvalitet, tillgänglighet, säljbarhet, transport och andra villkor för köpet eller försäljningen. Om det inte finns några sådana rådande marknadsvillkor för produkterna eller tjänsterna i fråga i det land som tillhandahåller eller köper dem, som kan användas som lämpliga riktmärken, ska en av följande bestämmelser tillämpas:
|
Artikel 7
Allmänna bestämmelser om beräkning
1. Utjämningsbara subventioners storlek ska beräknas per enhet av den subventionerade produkt som exporteras till gemenskapen.
När detta belopp bestäms får följande avdrag göras från det sammanlagda subventionsbeloppet:
a) |
Ansökningsavgifter eller andra kostnader som är nödvändiga för att bli berättigad till eller erhålla subventioner. |
b) |
Exportskatter, tullar eller andra avgifter som tas ut vid export av produkten till gemenskapen med särskild avsikt att utjämna subventionen. |
Om en berörd part begär ett sådant avdrag åligger det honom att visa att denna begäran är berättigad.
2. Om subventionen inte beviljas på grundval av framställda, producerade, exporterade eller transporterade kvantiteter ska den utjämningsbara subventionens storlek, allt efter omständigheterna, bestämmas genom att den sammanlagda subventionens värde fördelas i proportion till produktions-, försäljnings- eller exportvolymen av de ifrågavarande produkterna under perioden för subventionsundersökningen.
3. Om subventionen kan knytas till förvärv eller framtida förvärv av fasta anläggningar ska den utjämningsbara subventionens storlek beräknas genom att subventionen fördelas över en period som motsvarar en normal avskrivningstid för sådana tillgångar i den ifrågavarande industrin.
Det på så sätt beräknade beloppet, som kan hänföras till undersökningsperioden, inbegripet sådana belopp som rör fasta anläggningar som förvärvats före denna period, ska fördelas på det sätt som anges i punkt 2.
Om tillgångarna inte är avskrivningsbara ska subventionen jämställas med ett räntefritt lån och behandlas i enlighet med artikel 6 b.
4. Om subventionen inte kan knytas till förvärv av fasta anläggningar, ska storleken på den fördel som erhålls under undersökningsperioden i princip hänföras till denna period och fördelas i enlighet med punkt 2, om det inte på grund av särskilda omständigheter finns anledning att hänföra den till en annan period.
Artikel 8
Fastställande av skada
1. Skada ska fastställas på grundval av faktiska bevis och fastställelsen ska omfatta en objektiv granskning av
a) |
den subventionerade importens volym och effekter på gemenskapsmarknadens priser för likadana produkter, och |
b) |
denna imports inverkan på gemenskapsindustrin. |
2. Såvitt avser den subventionerade importens volym ska en undersökning göras av huruvida en betydande ökning av subventionerad import ägt rum antingen i absoluta tal eller i förhållande till produktion eller konsumtion i gemenskapen. Såvitt avser den subventionerade importens effekter på priserna ska en undersökning även göras av om huruvida betydande prisunderskridanden skett för de subventionerade importprodukterna i förhållande till en likadan, av gemenskapsindustrin framställd, produkt eller om denna import på något annat sätt får till följd att priserna sänks väsentligt eller till att väsentliga prisökningar som annars skulle ha ägt rum förhindras. Varken en enskild faktor eller flera av dessa faktorer behöver nödvändigtvis vara avgörande.
3. Om en undersökning avseende utjämningstull samtidigt avser en produkt från mer än ett land samtidigt, ska en samlad bedömning av verkningarna av denna import göras endast om det fastställs att
a) |
de utjämningsbara subventionernas storlek i förhållande till importen från varje enskilt land överstiger tröskelvärdet enligt vad som avses i artikel 14.5 och volymen på importen från varje enskilt land inte är negligerbar, samt |
b) |
det är lämpligt att göra en samlad bedömning av verkningarna av denna import under beaktande av de konkurrensvillkor som råder mellan de importerade produkterna och de konkurrensvillkor som råder mellan de importerade produkterna och den likadana gemenskapsprodukten. |
4. Granskningen av den subventionerade importens inverkan på den berörda gemenskapsindustrin ska innefatta en utvärdering av alla relevanta ekonomiska faktorer och förhållanden som påverkar industrins situation, inbegripet den omständigheten att en industri ännu inte har återhämtat sig från effekterna av tidigare subventionering eller dumpning, de utjämningsbara subventionernas storlek, faktisk och möjlig nedgång i försäljning, vinst, tillverkningsvolym, marknadsandel, produktivitet, investeringsavkastning, kapacitetsutnyttjande, faktorer som påverkar priserna inom gemenskapen, faktiska och möjliga negativa effekter på likviditetsflödet, lagerhållning, sysselsättning, löner, tillväxt och förmåga att anskaffa kapital eller investeringsmedel och, såvitt avser jordbruket, om ianspråktagandet av de offentliga stödprogrammen har ökat. Denna uppräkning är inte uttömmande och varken en enskild faktor eller flera av dessa faktorer behöver nödvändigtvis vara avgörande.
5. Med hjälp av de relevanta bevis som framläggs med avseende på punkt 1 ska det visas att den subventionerade importen vållar skada. Detta innebär särskilt att det ska visas att den volym och/eller de prisnivåer som avses i punkt 2 påverkar gemenskapsindustrin på sätt som anges i punkt 4 och att denna påverkan är så omfattande att den kan betraktas som väsentlig.
6. Andra kända faktorer än den subventionerade importen som samtidigt med denna skadar gemenskapsindustrin ska också granskas för att den skada som vållas av dessa faktorer inte ska tillskrivas den subventionerade importen enligt punkt 5. Faktorer som i detta sammanhang kan betraktas som relevanta är bland annat volymen och priserna på den ickesubventionerade importen, minskad efterfrågan eller förändringar i konsumtionsmönstren, restriktiva handelsbruk som tillämpas av producenterna i tredjeland och i gemenskapsländer, konkurrens mellan dessa producenter, den tekniska utvecklingen samt gemenskapsindustrins exportresultat och produktivitet.
7. Den subventionerade importens effekter ska utvärderas i förhållande till gemenskapsindustrins produktion av den likadana produkten när tillgängliga uppgifter gör det möjligt att särskilja denna produktion på grundval av sådana kriterier som produktionsprocessen samt producenternas försäljning och vinst. Om produktionen inte på detta sätt kan särskiljas, ska den subventionerade importens effekter utvärderas genom granskning av produktionen av den minsta varugrupp eller produktserie som inbegriper den likadana produkten och för vilken nödvändiga uppgifter kan tillhandahållas.
8. Ett fastställande av risk för väsentlig skada ska ske på grundval av fakta och inte endast påståenden, antaganden eller avlägsna möjligheter. Den förändring av förhållandena som skulle kunna skapa en situation där subventionen skulle vålla skada måste klart kunna förutses och vara nära förestående.
För att fastställa om det föreligger risk för väsentlig skada ska bland annat följande faktorer beaktas:
a) |
De ifrågavarande subventionernas art och de kommersiella effekter som dessa kan komma att få. |
b) |
En betydande ökningstakt för subventionerad import till gemenskapsmarknaden som talar för att en väsentligt ökad import är sannolik. |
c) |
Tillräcklig och fritt tillgänglig kapacitet hos exportören eller en nära förestående, väsentlig ökning av denna kapacitet som talar för en väsentligt ökad subventionerad export till gemenskapen, med beaktande av förekomsten av andra exportmarknader som skulle kunna ta emot ytterligare export. |
d) |
Om importen sker till priser som väsentligt skulle kunna sänka priserna eller hindra de prisökningar som annars skulle ha ägt rum och som sannolikt skulle öka efterfrågan på ytterligare import. |
e) |
Lagerhållningen av den undersökta produkten. |
Ingen av dessa faktorer i sig är nödvändigtvis en avgörande bedömningsgrund men de faktorer som beaktas måste tillsammans leda till slutsatsen att ytterligare subventionerad export är nära förestående och att väsentlig skada kommer att inträffa om inte skyddsåtgärder vidtas.
Artikel 9
Definition av gemenskapsindustri
1. Vid tillämpning av denna förordning ska med begreppet gemenskapsindustri avses alla producenter inom gemenskapen som tillverkar den likadana produkten eller de av dessa producenter vilkas sammanlagda tillverkning av produkten utgör en betydande del, enligt definitionen i artikel 10.6, av gemenskapens sammanlagda tillverkning av denna produkt, utom i följande fall:
a) |
När producenterna står i ekonomisk intressegemenskap med exportörer eller importörer eller själva importerar den produkt som påstås vara subventionerad, får begreppet gemenskapsindustri tolkas så att det avser de övriga producenterna. |
b) |
I undantagsfall får gemenskapens territorium såvitt avser den ifrågavarande produktionen indelas i två eller flera konkurrerande marknader och producenterna inom varje marknad får betraktas som en separat industri om
|
Under sådana omständigheter kan skada anses föreligga även då en större del av den sammanlagda gemenskapsindustrin inte vållas någon skada, under förutsättning att den subventionerade importen är koncentrerad till en sådan isolerad marknad och att den subventionerade importen vållar de producenter som står för hela eller nästan hela produktionen inom den marknaden skada.
2. Vid tillämpning av punkt 1 ska producenter anses stå i ekonomisk intressegemenskap med en exportör eller en importör endast om
a) |
någon av dem direkt eller indirekt kontrollerar den andra, eller |
b) |
båda direkt eller indirekt kontrolleras av en tredje part, eller |
c) |
de tillsammans, direkt eller indirekt, kontrollerar en tredje part under förutsättning att det finns anledning att tro eller misstänka att detta förhållande är av sådan art att det gör att den berörda producenten uppträder på ett annat sätt än producenter som inte står i ekonomisk intressegemenskap på detta sätt. |
Vid tillämpning av denna punkt ska en producent anses kontrollera den andra om den förra rättsligt eller faktiskt kan inskränka eller påverka inriktningen av den senares verksamhet.
3. När begreppet gemenskapsindustri har tolkats som producenterna inom en viss region ska exportörerna eller de offentliga myndigheter som beviljar utjämningsbara subventioner ges tillfälle att erbjuda åtaganden för den berörda regionen enligt artikel 13. I sådana fall ska vid utvärdering av i vad mån åtgärderna ligger i gemenskapens intresse särskilt avseende fästas vid regionens intressen. Om ett godtagbart åtagande inte görs omedelbart eller om de situationer som avses i artikel 13.9 och 13.10 föreligger, får en provisorisk eller slutgiltig utjämningstull införas för gemenskapen i dess helhet. I sådana fall kan tullarna, om detta är genomförbart, begränsas till att avse särskilda producenter eller exportörer.
4. Bestämmelserna i artikel 8.7 är tillämpliga på denna artikel.
Artikel 10
Inledande av förfaranden
1. Med undantag för punkt 8 ska en undersökning för att fastställa förekomst, grad och effekt av en påstådd subvention inledas när en fysisk eller juridisk person eller en sammanslutning som inte är juridisk person på gemenskapsindustrins vägnar gör en skriftlig framställning.
Framställningen kan göras till kommissionen eller en medlemsstat som ska vidarebefordra den till kommissionen. Kommissionen ska sända medlemsstaterna en kopia av varje framställning den tar emot. Framställningen ska anses gjord den första arbetsdagen efter det att den översändes till kommissionen med rekommenderat brev eller efter det att kommissionen skriftligen erkänt sig ha mottagit det.
Om en medlemsstat utan att en framställning har gjorts förfogar över tillräckliga bevis för en subvention och en därav följande skada för gemenskapsindustrin ska den omedelbart översända dessa bevis till kommissionen.
2. En framställning enligt punkt 1 ska innehålla tillräckliga bevis om förekomsten av en utjämningsbar subvention (och, om möjligt, om dess belopp), skada och orsakssamband mellan den påstått subventionerade importen och den påstådda skadan. Framställningen ska innehålla sådana uppgifter som rimligen är tillgängliga för klaganden och som rör följande förhållanden:
a) |
Klagandens identitet och en beskrivning av volymen och värdet på klagandens tillverkning inom gemenskapen av den likadana produkten. Om en skriftlig framställning görs för gemenskapsindustrins räkning ska i framställningen anges den industri för vars räkning den görs med hjälp av den förteckning över samtliga kända gemenskapsproducenter av den likadana produkten (eller sammanslutningar av gemenskapsproducenter av den likadana produkten), och, i möjligaste mån, uppgift om hur stor del av volymen och värdet på gemenskapens tillverkning av den likadana produkten som dessa producenter står för. |
b) |
En fullständig beskrivning av den produkt som påstås vara subventionerad, namnen på ursprungs- eller exportlandet/länderna, varje känd exportörs eller utländsk producents identitet samt en förteckning över kända importörer av produkten i fråga. |
c) |
Bevis angående förekomsten, omfattningen och arten av subventionen i fråga samt bevis för att den är utjämningsbar. |
d) |
Uppgifter om hur volymen av den påstått subventionerade importen har utvecklats, denna imports inverkan på priset för den likadana produkten på gemenskapsmarknaden och dess påverkan på gemenskapsindustrin, enligt vad som framgår av relevanta faktorer och förhållanden som påverkar tillståndet inom denna bransch, t.ex. de som räknas upp i artikel 8.2 och 8.4. |
3. Kommissionen ska i möjligaste mån pröva riktigheten och tillförlitligheten hos de bevis som framläggs i framställningen för att fastställa om den är tillräcklig för att motivera att en undersökning inleds.
4. En undersökning kan inledas för att avgöra om de påstådda subventionerna är selektiva enligt artikel 4.2 och 4.3.
5. En undersökning kan även inledas angående åtgärder av det slag som räknas upp i bilaga IV, i den mån de inrymmer ett inslag av subvention i enlighet med artikel 3, i syfte att fastställa huruvida åtgärderna i fråga helt och hållet överensstämmer med bestämmelserna i den bilagan.
6. En undersökning enligt punkt 1 ska endast inledas om det, på grundval av en granskning av i vilken grad gemenskapsproducenter av en likadan produkt stöder eller motsätter sig framställningen, konstaterar att framställningen har gjorts av gemenskapsindustrin eller på dess vägnar. Framställningen ska anses gjord av gemenskapsindustrin eller på dess vägnar om den stöds av gemenskapsproducenter vilkas sammanlagda produktion utgör mer än 50 % av den totala produktionen av den likadana produkten för den del av gemenskapsindustrin som antingen uttrycker stöd för eller motsätter sig framställningen. Undersökningen ska dock inte inledas om de gemenskapsproducenter som uttryckligen stöder framställningen tillsammans svarar för mindre än 25 % av gemenskapsindustrins sammanlagda produktion av den likadana produkten.
7. Om ett beslut inte redan har fattats om att en undersökning ska inledas, ska myndigheterna undvika att offentliggöra en ansökan om att en undersökning ska inledas. Kommissionen ska dock, så snart som möjligt efter det att en framställning som är vederbörligen underbyggd i enlighet med denna artikel har tagits emot och i alla händelser innan en undersökning inleds, underrätta det berörda ursprungs- eller exportlandet, som ska uppmanas att inleda samråd i syfte att klargöra situationen såvitt avser de frågor som avses i punkt 2 och för att uppnå en ömsesidigt tillfredsställande lösning.
8. Om kommissionen på grund av särskilda omständigheter beslutar att en undersökning ska inledas utan att en skriftlig framställning av denna innebörd har mottagits från en gemenskapsindustri eller på dess vägnar, ska detta endast göras om den förfogar över tillräckliga bevis för förekomsten av en utjämningsbar subvention, en skada och ett orsakssamband enligt vad som anges i punkt 2.
9. Bevis som rör subventioner och skada ska granskas samtidigt när beslut fattas om huruvida en undersökning ska inledas eller inte. En framställning ska avslås om de bevis som rör utjämningsbar subventionering eller skada inte räcker till för att motivera att förfarandet fortsätter. Förfaranden ska inte inledas mot länder vilkas import motsvarar en marknadsandel som är mindre än 1 %, om inte dessa länder tillsammans svarar för 3 % eller mer av gemenskapens konsumtion.
10. En framställning får återkallas innan undersökningen har inletts och ska då betraktas som icke ingiven.
11. Om det efter samråd klart framgår att det finns tillräckliga bevis för att motivera att ett förfarande inleds, ska kommissionen inleda förfarandet inom 45 dagar efter det att framställningen ingavs och tillkännage detta i Europeiska unionens officiella tidning. Om tillgängliga bevis inte räcker till ska klaganden efter samrådet informeras om detta inom 45 dagar efter det att framställningen gjordes till kommissionen.
12. Tillkännagivandet om att ett förfarande inleds ska innehålla ett meddelande om att en undersökning har inletts, uppgift om vilken produkt och vilka länder som berörs, en sammanfattning av den information som har mottagits och en föreskrift om att alla relevanta uppgifter ska lämnas till kommissionen.
Vidare ska de tidsfrister anges inom vilka berörda parter ska ge sig till känna och skriftligen redogöra för sin ståndpunkt samt lämna uppgifter, om denna ståndpunkt och dessa uppgifter ska kunna beaktas vid undersökningen. I tillkännagivandet ska även anges den tid inom vilken berörda parter kan begära att bli hörda av kommissionen enligt artikel 11.5.
13. Kommissionen ska underrätta de exportörer, importörer och intresseorganisationer för dessa som den vet är berörda samt ursprungs- och/eller exportlandet och klagandena om att förfarandet har inletts och ska, samtidigt som den ser till att skydda konfidentiella uppgifter, tillhandahålla de kända exportörerna och myndigheterna i ursprungs- och/eller exportlandet den fullständiga texten till den skriftliga framställning som avses i punkt 1 och, om de begär det, även förse de andra berörda parterna med texten. Om antalet berörda exportörer är särskilt stort behöver den fullständiga texten till framställningen endast tillställas myndigheterna i ursprungs- och/eller exportlandet eller den berörda branschorganisationen.
14. En undersökning avseende utjämningstull ska inte hindra tullklarering.
Artikel 11
Undersökningen
1. Sedan förfarandet har inletts ska kommissionen i samarbete med medlemsstaterna påbörja undersökningen på gemenskapsnivå. Denna undersökning ska omfatta såväl subvention som skada och dessa företeelser ska undersökas samtidigt.
För att undersökningsresultaten ska bli representativa ska en sådan undersökningsperiod väljas som i fråga om subvention normalt sett motsvarar den undersökningsperiod som anges i artikel 5.
Upplysningar avseende en period som infaller efter undersökningsperioden ska normalt inte beaktas.
2. Parter som får sig frågeformulär tillsända i en undersökning om utjämningstull ska få minst 30 dagar för att besvara dem. Tidsfristen för exportörerna ska börja löpa den dag då de mottar frågeformuläret, vilket anses ha skett en vecka efter det att frågeformuläret sändes till exportörerna eller överlämnades till den behöriga diplomatiska representanten för ursprungs- och/eller exportlandet. Med beaktande av de tidsfrister som gäller för undersökningen kan en förlängning av trettiodagarsfristen medges under förutsättning att parten anför goda skäl härför, i form av särskilda omständigheter.
3. Kommissionen kan begära att medlemsstaterna förser den med uppgifter och medlemsstaterna ska i ett sådant fall vidta nödvändiga åtgärder för att efterkomma en sådan begäran.
De ska sända kommissionen de begärda uppgifterna tillsammans med resultaten av alla inspektioner, kontroller eller undersökningar som utförs.
Om dessa uppgifter är av allmänt intresse eller om en medlemsstat begär det ska kommissionen översända dem till medlemsstaterna, såvida de inte är konfidentiella, i vilket senare fall en icke-konfidentiell sammanfattning ska översändas.
4. Kommissionen kan begära att en medlemsstat ska utföra alla nödvändiga inspektioner och kontroller, särskilt hos importörer, köpmän och gemenskapsproducenter, och att den ska utföra undersökningar i tredjeland, under förutsättning att de berörda företagen ger sitt samtycke och att de offentliga myndigheterna i landet i fråga har blivit officiellt underrättade och inte gör några invändningar.
Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att efterkomma en sådan begäran från kommissionen.
Om kommissionen eller en medlemsstat begär det, får tjänstemän från kommissionen biträda medlemsstaternas tjänstemän när dessa utför sina uppgifter.
5. De berörda parter som har givit sig till känna enligt artikel 10.12 andra stycket ska höras om de har lämnat en skriftlig begäran härom inom den tidsfrist som bestämdes i tillkännagivandet i Europeiska unionens officiella tidning och därvid visat att de verkligen är berörda parter som kan komma att påverkas av resultatet av förfarandet och att det finns särskilda skäl att höra dem.
6. De importörer, exportörer och klagande som har givit sig till känna enligt artikel 10.12 andra stycket samt de offentliga myndigheterna i ursprungs- och/eller exportlandet, ska om de begär det beredas tillfälle att möta parter som har motstridiga intressen så att motsatta ståndpunkter kan redovisas.
Därvid ska hänsyn tas till behovet av att skydda konfidentiella uppgifter och till parternas intressen.
Ingen av parterna ska vara skyldig att delta i ett sådant möte, och en parts frånvaro ska inte skada hans sak.
Muntliga uppgifter som lämnas enligt denna punkt ska beaktas av kommissionen om de senare bekräftas skriftligen.
7. Klagandena, de offentliga myndigheterna i ursprungs- och/eller exportlandet, importörerna och exportörerna och deras intresseorganisationer, användarna och de konsumentorganisationer som har givit sig till känna enligt artikel 10.12 andra stycket, kan om de skriftligen begär det, få ta del av alla de uppgifter som någon av de parter som berörs av undersökningen har försett kommissionen med, förutom handlingar som har upprättats av gemenskapens eller medlemsstaternas myndigheter, under förutsättning att dessa uppgifter är relevanta för att försvara deras intressen och inte är konfidentiella i den mening som avses i artikel 29 och att de används i undersökningen.
Dessa parter får bemöta uppgifterna, och deras synpunkter ska beaktas i den mån de är tillräckligt väl underbyggda.
8. Utom under de omständigheter som avses i artikel 28 ska riktigheten i de uppgifter som lämnas av berörda parter och som läggs till grund för de avgöranden som träffas i möjligaste mån kontrolleras.
9. I fråga om förfaranden som inleds enligt artikel 10.11 ska en undersökning om möjligt avslutas inom en tid av ett år. Sådana undersökningar ska under alla omständigheter avslutas inom en tid av 13 månader efter det att de inletts och detta ska, såvitt avser åtaganden, ske i överensstämmelse med det undersökningsresultat som antas enligt artikel 13 eller, såvitt avser slutgiltiga åtgärder, i överensstämmelse med det undersökningsresultat som antas enligt artikel 15.
10. Under hela den tid som undersökningen pågår ska kommissionen ge ursprungs- och/eller exportlandet rimliga möjligheter att fortsätta att samråda i syfte att klargöra den faktiska situationen och uppnå en ömsesidigt tillfredsställande lösning.
Artikel 12
Provisoriska åtgärder
1. Provisoriska tullar kan införas om
a) |
en undersökning har inletts enligt artikel 10, |
b) |
ett tillkännagivande härav har skett och berörda parter har givits tillräckliga möjligheter att lämna uppgifter och att yttra sig i enlighet med artikel 10.12 andra stycket, |
c) |
det preliminärt har fastställts att den importerade produkten är föremål för utjämningsbara subventioner och att detta leder till skada för gemenskapsindustrin, och |
d) |
gemenskapsintresset kräver att en åtgärd vidtas för att hindra sådan skada. |
De provisoriska tullarna ska införas tidigast 60 dagar och senast nio månader från den dag då förfarandet inleddes.
Den provisoriska utjämningstullens belopp får inte vara högre än det sammanlagda beloppet av den provisoriskt fastställda utjämningsbara subventionen men det bör vara lägre än detta om en sådan lägre tull räcker till för att hindra skadan för gemenskapsindustrin.
2. En säkerhet ska ställas för de provisoriska tullarna, och de ifrågavarande produkternas övergång till fri omsättning inom gemenskapen ska förutsätta att en sådan säkerhet ställs.
3. Kommissionen ska efter samråd eller, i ytterst brådskande fall, efter att ha informerat medlemsstaterna, vidta provisoriska åtgärder. I det senare fallet ska samråd äga rum senast tio dagar efter det att kommissionen har underrättat medlemsstaterna om vilka åtgärder som vidtagits.
4. Om en medlemsstat begär att kommissionen omedelbart ska ingripa och om villkoren i punkt 1 första och andra styckena är uppfyllda, ska kommissionen inom en tid av högst fem arbetsdagar efter att ha mottagit denna begäran besluta om huruvida en provisorisk utjämningstull ska införas.
5. Kommissionen ska omedelbart informera rådet och medlemsstaterna om varje beslut som fattas med stöd av punkterna 1–4. Rådet kan med kvalificerad majoritet fatta ett annat beslut.
6. Provisoriska utjämningstullar ska införas för en tid av högst fyra månader.
Artikel 13
Åtaganden
1. Under förutsättning att det preliminärt har fastställts att subventioner och skada föreligger, får kommissionen godta ett tillfredsställande, frivilligt åtagande med innebörden att
a) |
ursprungs- eller exportlandet går med på att undanröja eller begränsa subventionen eller att vidta andra åtgärder med avseende på dess verkningar, eller |
b) |
exportören åtar sig att revidera sina priser eller att upphöra med export till området i fråga av produkter som är föremål för utjämningsbara subventioner, så att kommissionen efter särskilt samråd med rådgivande kommittén är övertygad om att subventionernas skadliga verkan därigenom undanröjs. |
I sådana fall ska, under den tid åtagandena är i kraft, de provisoriska tullar som införts av kommissionen i enlighet med artikel 12.3 och de slutgiltiga tullar som införts av rådet i enlighet med artikel 15.1 inte tillämpas på import av den berörda produkten när den tillverkas av de företag som anges i kommissionens beslut om godtagande av åtaganden och i eventuella ändringar av detta.
Prishöjningarna i enlighet med sådana åtaganden får inte vara större än vad som krävs för att kompensera för den ifrågavarande utjämningsbara subventionen, och de bör vara lägre än den utjämningsbara subventionens belopp om sådana prishöjningar skulle vara tillräckliga för att undanröja skadan för gemenskapsindustrin.
2. Kommissionen kan föreslå åtaganden, men det föreligger ingen skyldighet för ett land eller en exportör att göra ett sådant åtagande. Det förhållandet att ett land eller en exportör inte erbjuder sig att göra ett sådant åtagande eller inte godtar en uppmaning att göra det ska inte på något sätt påverka bedömningen av ärendet.
Det kan dock fastställas att det är troligare att hot om skada kommer att förverkligas om den subventionerade importen fortsätter. Åtaganden ska inte begäras eller godtas från länder eller exportörer annat än om det provisoriskt har fastställts att subvention och därav följande skada föreligger.
Endast i undantagsfall får åtaganden erbjudas senare än vid utgången av den period under vilken uppgifter kan lämnas enligt artikel 30.5.
3. Åtaganden som erbjudits behöver inte nödvändigtvis godtas om de bedöms som orealistiska, till exempel om antalet faktiska eller möjliga exportörer är alltför stort eller av andra skäl, inbegripet skäl av allmänpolitisk karaktär. Den berörde exportören och/eller det berörda ursprungs- och/eller exportlandet kan informeras om skälen för att föreslå att ett erbjudet åtagande ska avslås och få tillfälle att yttra sig. Skälen för avslaget ska anges i det slutgiltiga beslutet.
4. De parter som erbjuder ett åtagande är skyldiga att tillhandahålla en icke-konfidentiell version av åtagandet så att de parter som berörs av undersökningen kan få tillgång till det.
5. Om ett åtagande godtas efter samråd och rådgivande kommittén inte gör några invändningar, ska undersökningen avslutas. I alla övriga fall ska kommissionen omedelbart underställa rådet en rapport om resultatet av samråden åtföljd av ett förslag om att undersökningen ska avslutas. Undersökningen ska anses avslutad om rådet inte inom en månad med kvalificerad majoritet beslutar något annat.
6. Om ett åtagande godtas ska undersökningen angående subventioner och skada normalt fullföljas. Om det i ett sådant fall fastställs att subventioner och skada inte föreligger, ska åtagandet automatiskt upphöra att gälla utom i de fall då ett sådant undersökningsresultat i stor utsträckning beror på förekomsten av ett åtagande. I sådana fall kan det begäras att åtagandet ska bibehållas under skälig tid.
Om det konstateras att subventioner och skada föreligger, ska åtagandet fortsätta att gälla i enlighet med uppställda villkor och bestämmelserna i denna förordning.
7. Kommissionen ska kräva att varje land eller exportör vars åtagande godtagits regelbundet tillhandahåller uppgifter om åtagandets fullgörande och tillåter kontroll av relevanta uppgifter. Om dessa krav inte uppfylls ska detta betraktas som en överträdelse av åtagandet.
8. Om åtaganden från vissa exportörer godtas medan en undersökning pågår ska de, med avseende på artiklarna 18, 19, 20 och 22, anses börja gälla från och med den dag då undersökningen avslutas för ursprungs- och/eller exportlandet i fråga.
9. Om en part i ett åtagande bryter mot eller återtar åtagandet, eller om kommissionen återtar sitt godtagande av ett åtagande, ska godtagandet av åtagandet efter samråd återtas genom ett beslut av kommissionen eller, i förekommande fall, genom en förordning från kommissionen, och den provisoriska tull som införts av kommissionen i enlighet med artikel 12 eller den slutgiltiga tull som införts av rådet i enlighet med artikel 15.1 tillämpas, under förutsättning att den berörda exportören och/eller det berörda ursprungs- eller exportlandet har givits tillfälle att lämna synpunkter, utom i de fall där exportören eller landet i fråga har återtagit sitt åtagande.
Alla berörda parter eller medlemsstater får lämna uppgifter som innehåller tillräcklig bevisning för att ett åtagande brutits. Den påföljande bedömningen av huruvida åtagandet brutits eller inte ska normalt slutföras inom sex månader och under inga omständigheter senare än nio månader efter det att en välgrundad begäran ingivits.
Kommissionen får begära att medlemsstaternas behöriga myndigheter bistår vid övervakningen av åtaganden
10. En provisorisk tull kan efter samråd införas enligt artikel 12 på grundval av de mest tillförlitliga uppgifter som finns tillgängliga, om det finns anledning anta att ett åtagande har överträtts eller, vid överträdelse eller återtagande av åtagande, om den undersökning som ledde till åtagandet inte har avslutats.
Artikel 14
Avslutande utan åtgärder
1. Om klagomålet återkallas kan förfarandet avslutas såvida inte ett sådant avslutande skulle strida mot gemenskapsintresset.
2. Om det efter samråd visar sig att skyddsåtgärder inte är nödvändiga och om rådgivande kommittén inte gör några invändningar, ska undersökningen eller förfarandet avslutas. I alla övriga fall ska kommissionen omedelbart lämna rådet en rapport om resultatet av samråden åtföljd av ett förslag om att förfarandet ska avslutas. Förfarandet ska anses avslutat om rådet inte inom en månad med kvalificerad majoritet beslutar något annat.
3. Förfarandet ska omedelbart avslutas om det konstateras att de utjämningsbara subventionernas storlek är försumbara enligt punkt 5 eller den faktiska eller potentiella subventionerade importens volym, eller skadan, är negligerbar.
4. För ett förfarande som inleds i enlighet med artikel 10.11 ska skada normalt anses negligerbar när importens marknadsandel understiger procentsatserna enligt artikel 10.9. Såvitt avser undersökningar av import från utvecklingsländer ska den subventionerade importens volym betraktas som negligerbar om den utgör mindre än 4 % av den sammanlagda importen av likadana varor till gemenskapen, under förutsättning att importen från de utvecklingsländer, vilkas enskilda andelar av den sammanlagda importen utgör mindre än 4 %, tillsammans inte utgör mer än 9 % av den sammanlagda importen av den likadana produkten till gemenskapen.
5. En utjämningsbar subventions storlek ska anses vara försumbar om den värdemässigt understiger 1 %, med undantag för undersökningar av import med ursprung i utvecklingsländer där gränsen för att värdet ska anses försumbart ska vara 2 %, förutsatt att det endast är undersökningen som ska avslutas när den utjämningsbara subventionens storlek understiger tröskelvärdet för enskilda exportörer och att exportörerna även fortsättningsvis ska omfattas av förfarandet och kan bli föremål för en undersökning inom ramen för en översyn som utförs för det berörda landet i enlighet med artiklarna 18 och 19.
Artikel 15
Införande av slutgiltiga tullar
1. Om det av de faktiska omständigheter som slutgiltigt konstateras framgår att utjämningsbara subventioner och därav följande skada föreligger och att gemenskapens intresse kräver ett ingripande i enlighet med artikel 31, ska rådet på förslag av kommissionen efter samråd med rådgivande kommittén införa en slutgiltig utjämningstull.
Förslaget ska antas av rådet, såvida inte rådet med enkel majoritet inom en månad efter kommissionens framläggande av förslaget beslutar att avvisa det.
Om provisoriska tullar är i kraft ska ett förslag avseende slutgiltiga åtgärder föreläggas rådet senast en månad innan dessa tullar upphör att gälla.
Några åtgärder ska inte införas om subventionen eller subventionerna dras tillbaka eller om det visas att subventionerna inte längre medför en förmån för de berörda exportörerna.
Beloppet för utjämningstullen får inte överstiga det fastställda beloppet för utjämningsbara subventioner och bör understiga det sammanlagda utjämningsbara subventionsbeloppet om en sådan lägre tull är tillräcklig för att undanröja skadan för gemenskapsindustrin.
2. En utjämningstull ska på ett icke-diskriminerande sätt och med ett i varje enskilt fall lämpligt belopp införas på import av en produkt, oavsett var den kommer ifrån, om det konstateras att importen gynnas av en utjämningsbar subvention och vållar skada, dock inte på import för vilken ett åtagande enligt denna förordning har godtagits. I den förordning genom vilken tullen införs ska den tillämpliga tullsatsen anges för varje leverantör, eller om detta är praktiskt ogenomförbart, för varje berört leverantörsland.
3. Om kommissionen har begränsat sin bedömning i enlighet med artikel 27, får varje utjämningstull som tillämpas på import från de exportörer eller producenter som har givit sig till känna enligt artikel 27 men som inte har omfattats av undersökningen, inte överstiga det vägda genomsnittet av de utjämningsbara subventioner som fastställts för parterna i stickprovet.
Vid tillämpningen av denna punkt ska kommissionen bortse från varje utjämningsbart subventionsbelopp som är noll eller understiger minimitröskeln och från utjämningsbara subventioner som fastställts under de omständigheter som avses i artikel 28.
Enskilda tullsatser ska tillämpas på import från exportörer eller producenter för vilka ett individuellt subventionsbelopp har beräknats i enlighet med artikel 27.
Artikel 16
Retroaktiv verkan
1. Provisoriska åtgärder och slutgiltiga utjämningstullar ska endast tillämpas på produkter som övergår till fri omsättning efter den tidpunkt då åtgärden enligt artikel 12.1 eller 15.1 träder i kraft, om inte annat följer av de undantag som anges i denna förordning.
2. Om en provisorisk tull har tillämpats och de slutligen konstaterade faktiska omständigheterna visar att utjämningsbara subventioner och skada föreligger, ska rådet oberoende av om en slutgiltig utjämningstull ska införas eller ej, besluta i vilken omfattning den provisoriska tullen slutgiltigt ska tas ut.
I detta sammanhang ska begreppet ”skada” inte innefatta vare sig en avsevärd försening vid etablering av en gemenskapsindustri eller en risk för väsentlig skada, utom i de fall där det konstateras att detta skulle ha lett till väsentlig skada om inte provisoriska åtgärder hade vidtagits. I alla övriga fall där sådan risk eller sådan försening föreligger, ska de provisoriska beloppen återställas, och slutgiltiga tullar får införas endast från och med den dag då det slutligen fastställs att risk för skada eller en avsevärd försening föreligger.
3. Om den slutgiltiga utjämningstullen är högre än den provisoriska tullen, ska mellanskillnaden inte tas ut. Om den slutgiltiga tullen är lägre än den provisoriska tullen ska tullen beräknas på nytt. Om ett slutgiltigt fastställande är negativt, ska den provisoriska tullen inte bekräftas.
4. Produkter som har övergått till fri omsättning högst 90 dagar före den dag då de provisoriska åtgärderna började tillämpas men inte innan undersökningen inleddes, kan beläggas med en slutgiltig utjämningstull.
Första stycket ska gälla under förutsättning att
a) |
importen har registrerats enligt artikel 24.5, |
b) |
kommissionen har givit de berörda importörerna tillfälle att yttra sig, |
c) |
det föreligger kritiska omständigheter som innebär att den berörda subventionerade produkten vållas skada som är svår att avhjälpa på grund av omfattande import under en relativt kort tid av en produkt som har förmån av utjämningsbara subventioner enligt bestämmelserna i denna förordning, och |
d) |
det anses nödvändigt att införa retroaktiva utjämningstullar på denna import för att hindra att en sådan uppkommer på nytt. |
5. Om åtaganden bryts eller återtas kan slutgiltiga tullar tas ut på varor som har övergått till fri omsättning högst 90 dagar före den dag då provisoriska åtgärder började tillämpas under förutsättning att importen har registrerats enligt artikel 24.5 och att en sådan bedömning avseende retroaktivitet inte tillämpas på import som skedde innan åtagandet bröts eller återtogs.
Artikel 17
Varaktighet
En utjämningsåtgärd ska vara i kraft endast så länge och i den utsträckning som krävs för att kompensera för utjämningsbara subventioner som vållar skada.
Artikel 18
Översyn när åtgärderna upphör att gälla
1. En slutgiltig utjämningsåtgärd ska upphöra att gälla fem år efter det att den infördes eller fem år från den dag då den senaste översyn som avsåg såväl subvention som skada avslutades, om det inte vid en översyn konstateras att åtgärdernas upphörande skulle innebära att subventionen och skadan fortsätter eller uppkommer på nytt. En sådan översyn i samband med att åtgärderna upphör att gälla ska göras på kommissionens initiativ eller på ansökan av gemenskapsproducenter eller för gemenskapsproducenters räkning och åtgärden ska fortsätta att gälla i avvaktan på resultatet av en sådan översyn.
2. En översyn i samband med att åtgärderna upphör att gälla ska inledas om ansökan innehåller tillräckliga bevis för att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle innebära att subventioneringen och skadan fortsätter eller uppkommer på nytt. Sannolikheten för detta kan exempelvis underbyggas med bevis för fortsatt subvention och skada eller med bevis för att skadans undanröjande helt eller delvis är beroende av förekomsten av åtgärder eller med bevis för att exportörernas situation eller marknadsvillkoren är sådana att det är sannolikt att den skadevållande subventioneringen fortsätter.
3. När undersökningar utförs enligt denna artikel, ska exportörerna, importörerna, ursprungs- och/eller exportlandet och gemenskapsproducenterna ges tillfälle att utveckla, vederlägga eller kommentera de uppgifter som redovisas i ansökan om översyn, och undersökningsresultatet ska beakta alla relevanta och vederbörligen styrkta omständigheter som redovisas beträffande frågan om huruvida åtgärdernas upphörande sannolikt skulle innebära att subventionen och skadan fortsätter eller uppkommer på nytt.
4. Ett tillkännagivande om att åtgärderna snart kommer att upphöra att gälla ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning vid en lämplig tidpunkt under det sista år som åtgärderna är i kraft i enlighet med denna artikel. Därefter ska gemenskapsproducenterna senast tre månader före femårsperiodens utgång ha rätt att inge en ansökan om översyn i enlighet med punkt 2. Ett tillkännagivande om att åtgärderna faktiskt upphör att gälla i enlighet med denna artikel ska också offentliggöras.
Artikel 19
Interimistisk översyn
1. Om det är nödvändigt kan en översyn av behovet av en fortsatt tillämpning av åtgärder utföras på initiativ av kommissionen eller på begäran av en medlemsstat eller, under förutsättning att en rimlig tid om minst ett år har gått sedan den slutgiltiga åtgärden infördes, på ansökan av en exportör eller importör eller av gemenskapsproducenterna eller ursprungs- och/eller exportlandet, om ansökan innehåller tillräckliga bevis som styrker behovet av en sådan interimistisk översyn.
2. En interimistisk översyn ska inledas om ansökan innehåller tillräckliga bevis för att åtgärderna inte längre är nödvändiga för att motverka den utjämningsbara subventionen och/eller för att det är osannolikt att skadan fortsätter eller uppkommer på nytt om åtgärderna upphävs eller ändras eller för att de gällande åtgärderna inte, eller inte längre, är tillräckliga för att kompensera den utjämningsbara subvention som orsakar skadan.
3. I fall då en utjämningstull som är lägre än de utjämningsbara subventionerna har införts, får en interimsöversyn inledas om gemenskapsproducenterna eller någon annan berörd part normalt inom två år från åtgärdens ikraftträdande lämnar tillräcklig bevisning för att exportpriserna har minskat efter den ursprungliga undersökningsperioden och före eller efter det att åtgärderna infördes eller för att åtgärderna inte har lett till några rörelser eller inte har lett till tillräckliga rörelser i återförsäljningspriserna för den importerade produkten i gemenskapen. Om det vid undersökningen framkommer att detta antagande är riktigt får utjämningstullen höjas, så att den prishöjning som krävs för att undanröja skadan uppnås. Den höjda tullen får dock inte överstiga den utjämningsbara subventionens storlek.
Interimsöversynen får också, på de villkor som anges ovan, inledas på kommissionens initiativ eller på begäran av en medlemsstat.
4. Vid undersökningar som genomförs i enlighet med denna artikel kan kommissionen bland annat utreda om de omständigheter som rör subvention och skada har ändrats väsentligt eller om gällande åtgärder har lett till förväntat resultat, och undanröjer den skada som tidigare fastställts enligt artikel 8. I detta sammanhang ska alla relevanta och vederbörligen styrkta omständigheter beaktas vid det slutliga avgörandet.
Artikel 20
Påskyndad översyn
En exportör vars export har påförts en slutgiltig utjämningstull men som, av andra skäl än en vägran att samarbeta med kommissionen, inte har undersökts individuellt vid den ursprungliga undersökningen, har rätt att begära en påskyndad översyn så att kommissionen snabbt kan bestämma en individuell utjämningstullsats för denna exportör.
En sådan översyn ska göras efter samråd med rådgivande kommittén och sedan gemenskapens producenter givits tillfälle att redovisa sin ståndpunkt.
Artikel 21
Återbetalning
1. Utan hinder av artikel 18 kan en importör begära återbetalning av tull som tagits ut, om det visas att den utjämningsbara subventionens belopp, på grundval av vilket den erlagda tullen har betalats, har undanröjts eller återförts till en nivå som är lägre än den gällande tullsatsen.
2. För att erhålla återbetalning av utjämningstull ska importören inge en ansökan till kommissionen. Ansökan ska inges via den medlemsstat på vars territorium produkterna övergått till fri omsättning inom sex månader räknat från den dag då den slutgiltiga tullens storlek vederbörligen fastställdes av de behöriga myndigheterna eller räknat från den dag då ett beslut slutgiltigt fattades om att ta ut de belopp för vilka säkerhet ställts för provisoriska tullar. Medlemsstaterna ska omedelbart vidarebefordra denna ansökan till kommissionen.
3. En ansökan om återbetalning ska anses vederbörligen underbyggd endast om den innehåller exakta uppgifter om storleken på den utjämningstull som begärs återbetalad och åtföljs av alla tullhandlingar som rör beräkning och betalning av detta belopp. Den ska även innehålla bevis på storleken på de utjämningsbara subventioner som under en representativ period har erhållits av den exportör eller producent som tullen gäller. I de fall då importören inte står i intressegemenskap med den berörda exportören eller producenten och denna information inte är omedelbart tillgänglig eller då exportören eller producenten inte är villig att överlämna dem till importören, ska ansökan innehålla en förklaring av exportören eller producenten om att beloppet på den utjämningsbara subventionen har sänkts eller undanröjts enligt denna artikel och att de relevanta bevisen ska tillställas kommissionen. Om denna bevisning inte tillhandahålls inom rimlig tid av exportören eller producenten, ska ansökan avslås.
4. Kommissionen ska efter samråd med rådgivande kommittén besluta huruvida och i vilken omfattning ansökan ska bifallas, eller också kan den när som helst fatta beslut om att inleda en interimistisk översyn, varvid de uppgifter och resultat som framkommer vid översynen vilka ska fastställas i enlighet med de bestämmelser som gäller för denna typ av översyn, ska användas för att avgöra huruvida och i vilken omfattning en återbetalning är berättigad.
Återbetalning av tull ska normalt sett ske inom en tid av tolv månader, och under inga omständigheter senare än arton månader efter den tidpunkt då någon som importerar den produkt som är föremål för utjämningstull har ingivit en ansökan om återbetalning, som på vederbörligt sätt är underbyggd med bevis.
Utbetalning av det belopp som begärs återbetalat bör normalt sett göras av medlemsstaterna inom 90 dagar efter det beslut som avses i första stycket.
Artikel 22
Allmänna bestämmelser om översyn och återbetalning
1. De relevanta bestämmelserna i denna förordning beträffande förfaranden för och utförandet av undersökningar ska med undantag för dem som avser tidsfrister gälla för varje översyn som utförs i enlighet med artiklarna 18, 19 och 20.
Översyner i enlighet med artiklarna 18 och 19 ska utföras snabbt och ska normalt slutföras inom tolv månader efter inledandet. Översyner i enlighet med artiklarna 18 och 19 ska under alla omständigheter slutföras inom 15 månader efter inledandet.
Översyner i enlighet med artikel 20 ska under alla omständigheter slutföras inom nio månader efter inledandet.
Om en översyn i enlighet med artikel 18 inleds medan en översyn i enlighet med artikel 19 pågår inom ramen för samma förfarande, ska översynen i enlighet med artikel 19 slutföras vid samma tidpunkt som föreskrivs ovan för översynen i enlighet med artikel 18.
Kommissionen ska förelägga rådet ett förslag till åtgärder senast en månad innan ovannämnda tidsfrister löper ut.
Om undersökningen inte slutförs inom ovannämnda tidsfrister ska åtgärder
a) |
i fråga om undersökningar i enlighet med artikel 18 upphöra att gälla, |
b) |
i fråga om undersökningar i enlighet med artiklarna 18 och 19 parallellt upphöra att gälla om antingen undersökningen i enlighet med artikel 18 påbörjades medan en översyn i enlighet med artikel 19 pågick i samma förfarande eller om sådana översyner påbörjats på samma gång, |
c) |
i fråga om undersökningar i enlighet med artiklarna 19 och 20 förbli oförändrade. |
Ett tillkännagivande om åtgärdernas faktiska upphörande eller fortsatta tillämpning i enlighet med denna punkt ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.
2. En översyn enligt artiklarna 18, 19 och 20 ska inledas av kommissionen efter samråd med rådgivande kommittén.
3. Om det vid översyn visar sig motiverat ska åtgärderna upphävas eller behållas enligt artikel 18 eller upphävas, bibehållas eller ändras enligt artiklarna 19 och 20 av den gemenskapsinstitution som är ansvarig för deras antagande.
4. Om åtgärderna upphävs för enskilda exportörer, men inte för landet i dess helhet, ska dessa exportörer fortsätta att omfattas av förfarandet och kan bli föremål för en förnyad undersökning vid en senare översyn som utförs för landet i fråga i enlighet med den här artikeln.
5. Om en översyn av åtgärder enligt artikel 19 fortfarande pågår då tiden för tillämpning av åtgärderna löper ut enligt artikel 18, ska åtgärderna även granskas mot bakgrund av bestämmelserna i artikel 18.
6. Vid varje undersökning som görs inom ramen för förfarandet får översyn eller återbetalning som utförs enligt artiklarna 18–21 ska kommissionen, under förutsättning att omständigheterna är oförändrade, med beaktande av artiklarna 5, 6, 7 och 27 tillämpa samma metod som vid den undersökning som ledde till införandet av tullen.
Artikel 23
Kringgående
1. Om gällande åtgärder kringgås får de utjämningstullar som införts i enlighet med denna förordning utvidgas till att omfatta import av den likadana produkten från tredjeländer, oavsett om den obetydligt ändrats, eller import av den obetydligt ändrade likadana produkten från det land som omfattas av åtgärder, eller import av delar av denna produkt.
2. Om gällande åtgärder kringgås får utjämningstullar, som inte får överskrida den övriga utjämningstull som införts i enlighet med artikel 15.2, utvidgas till att omfatta import från företag som omfattas av individuella tullsatser i de länder som omfattas av åtgärder.
3. Kringgående ska definieras som en förändring i handelsmönstret mellan tredjeländer och gemenskapen, eller mellan enskilda företag i det land som omfattas av åtgärder och gemenskapen, som härrör från sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning, för vilka ingen annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering finns än införandet av utjämningstullen, om det finns bevisning för skada eller för att verkningarna av denna tull undergrävs i fråga om priser på eller kvantiteter av den likadana produkten och för att den importerade likadana produkten eller delar av den fortsatt subventioneras.
Till det bruk, de processer eller den bearbetning som avses i första stycket hör bland annat
a) |
obetydliga ändringar av den berörda produkten för att den ska omfattas av nomenklaturnummer som normalt inte omfattas av åtgärder, under förutsättning att dessa ändringar inte påverkar produktens grundläggande egenskaper, |
b) |
sändningen av den produkt som omfattas av åtgärder via tredjeländer, och |
c) |
exportörers eller producenters omorganisation av sina försäljningsmönster eller försäljningskanaler i det land som omfattas av åtgärder i syfte att slutligen exportera sina produkter till gemenskapen via producenter som omfattas av en individuell tullsats som är lägre än den som är tillämplig på producenternas produkter. |
4. Undersökningar i enlighet med denna artikel ska, på kommissionens initiativ eller på begäran av en medlemsstat eller en berörd part, inledas på grundval av tillräcklig bevisning avseende de faktorer som anges i punkterna 1, 2 och 3. Undersökningarna ska efter samråd med rådgivande kommittén inledas genom en förordning från kommissionen genom vilken tullmyndigheterna även får ges instruktion om att antingen registrera importen i enlighet med artikel 24.5 eller kräva säkerheter.
Undersökningarna ska utföras av kommissionen med eventuellt bistånd av tullmyndigheterna och ska slutföras inom nio månader.
Om det av de slutgiltigt fastställda omständigheterna framgår att en utvidgning av åtgärderna är berättigad, ska rådet på förslag av kommissionen fatta beslut om detta efter samråd med rådgivande kommittén. Förslaget ska antas av rådet såvida inte rådet med enkel majoritet inom en månad efter kommissionens framläggande av förslaget beslutar att avvisa det.
Utvidgningen av åtgärderna ska börja gälla från och med den dag då registrering infördes i enlighet med artikel 24.5 eller från och med den dag då säkerheter krävdes. De relevanta bestämmelserna i denna förordning beträffande förfaranden vid inledande och utförande av undersökningar ska gälla i enlighet med denna artikel.
5. Import från företag som omfattas av befrielse från tull ska inte omfattas av registrering i enlighet med artikel 24.5 eller av åtgärder.
6. En väl underbyggd ansökan om befrielse från tull ska inges inom den tidsfrist som fastställs i kommissionens förordning om inledande av undersökningen.
Om det bruk, den process eller den bearbetning som utgör kringgående äger rum utanför gemenskapen, får befrielse från tull beviljas sådana producenter av den berörda produkten, vilka kan visa att de inte har något samband med en producent som omfattas av åtgärder och beträffande vilka det fastställs att de inte är involverade i kringgående i enlighet med definitionen i punkt 3.
Om det bruk, den process eller den bearbetning som utgör kringgående äger rum inom gemenskapen, får befrielse från tull beviljas importörer som kan visa att de inte har något samband med en producent som omfattas av åtgärder.
Denna befrielse från tull ska beviljas genom ett beslut av kommissionen efter samråd med rådgivande kommittén eller ett beslut av rådet om införande av åtgärder, och den ska vara giltig under den period och på de villkor som anges i beslutet.
Under förutsättning att villkoren i artikel 20 är uppfyllda får befrielse från tull även beviljas efter slutförandet av den undersökning som ledde till att åtgärderna utvidgades.
7. Under förutsättning att det har gått minst ett år sedan åtgärderna utvidgades, och om antalet parter som ansöker eller kan tänkas ansöka om befrielse från tull är betydande, får kommissionen besluta att inleda en översyn av utvidgningen av åtgärderna. En sådan översyn ska utföras i enlighet med de bestämmelser i artikel 22.1 som är tillämpliga på översyner i enlighet med artikel 19.
8. Bestämmelserna i denna artikel ska inte hindra normal tillämpning av gällande tullbestämmelser.
Artikel 24
Allmänna bestämmelser
1. Provisoriska eller slutgiltiga utjämningstullar ska införas genom förordning och tas ut av medlemsstaterna på det sätt och enligt den tullsats och de villkor som anges i den förordning genom vilken dessa tullar införs. Dessa tullar ska även tas ut oberoende av de tullar, skatter och andra avgifter som normalt uppbärs vid import.
Ingen produkt får beläggas med både antidumpnings- och utjämningstull i syfte att råda bot på en och samma situation som uppstått till följd av dumpning eller exportsubvention.
2. Förordningar genom vilka provisoriska eller slutgiltiga utjämningstullar införs och förordningar eller beslut genom vilka åtaganden godtas eller genom vilka undersökningar och förfaranden avslutas ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.
Sådana förordningar eller beslut ska, med beaktande av att det är nödvändigt att skydda konfidentiella uppgifter, särskilt innehålla namnen på exportörerna, om det är möjligt, eller de berörda länderna, en produktbeskrivning och en sammanfattning av de förhållanden och överväganden som är väsentliga för att fastställa subvention och skada. I varje enskilt fall ska en kopia av förordningen eller beslutet skickas till de berörda parter som är kända. Bestämmelserna i denna punkt ska i tillämpliga delar även gälla översyn.
3. Särskilda bestämmelser, i synnerhet såvitt avser den gemensamma definitionen av begreppet ursprung enligt rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (4), får antas i enlighet med den här förordningen.
4. Om det ligger i gemenskapens intresse får, efter samråd med rådgivande kommittén, de åtgärder som införs i enlighet med denna förordning tillfälligt upphävas för en period om nio månader genom ett beslut av kommissionen. Detta tillfälliga upphävande får förlängas med en ytterligare period om högst ett år, om rådet på förslag av kommissionen fattar beslut om detta.
Förslaget ska antas av rådet såvida inte rådet med enkel majoritet inom en månad efter kommissionens framläggande av förslaget beslutar att avvisa det.
Åtgärder får endast upphävas tillfälligt om marknadsförhållandena tillfälligt har ändrats i en sådan omfattning att det finns anledning att anta att skada inte kommer att återuppstå om åtgärderna tillfälligt upphävs och under förutsättning att gemenskapsindustrin har givits tillfälle att yttra sig och att dessa yttranden har beaktats. Åtgärder får när som helst och efter samråd återinföras om skälet till att de tillfälligt upphävdes inte längre är tillämpligt.
5. Kommissionen kan efter samråd med rådgivande kommittén ålägga tullmyndigheterna att vidta lämpliga åtgärder för att registrera importen så att åtgärder därefter kan vidtas mot denna import från och med dagen för registreringen.
Importen kan göras till föremål för registrering efter ansökan av gemenskapsindustrin, om ansökan innehåller tillräckliga bevis för att motivera en sådan åtgärd.
Registrering ska införas genom förordning i vilken ändamålet med åtgärden och, i förekommande fall, den uppskattade storleken på eventuell framtida skyldighet att betala tull ska anges. Import får inte göras till föremål för obligatorisk registrering under en längre period än nio månader.
6. Medlemsstaterna ska varje månad till kommissionen lämna en rapport om sådana produkter som är föremål för undersökning eller åtgärder samt om beloppet på de tullar som uppbärs i enlighet med den här förordningen.
7. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 6 får kommissionen begära att medlemsstaterna från fall till fall lämnar uppgifter som är nödvändiga för en effektiv övervakning av åtgärdernas tillämpning. Härvid ska bestämmelserna i artikel 11.3 och 11.4 tillämpas. Alla uppgifter som medlemsstaterna lämnar i enlighet med denna artikel ska omfattas av bestämmelserna i artikel 29.6.
Artikel 25
Samråd
1. De samråd som föreskrivs i denna förordning ska, med undantag för dem som avses i artiklarna 10.7 och 11.10, äga rum i en rådgivande kommitté, som ska bestå av företrädare för varje medlemsstat och ha en företrädare för kommissionen som ordförande. Samråd ska hållas omedelbart på begäran av en medlemsstat eller på initiativ av kommissionen, och under alla omständigheter inom en tidsrymd som gör det möjligt att respektera de tidsfrister som bestäms i denna förordning.
2. Kommittén ska sammanträda på kallelse av ordföranden. Denne ska snarast möjligt, dock senast tio arbetsdagar före sammanträdet, förse medlemsstaterna med all relevant information.
3. När det behövs kan samråd ske enbart skriftligen. I sådana fall ska kommissionen informera medlemsstaterna och ange en tidsfrist inom vilken de har rätt att lämna synpunkter eller begära muntligt samråd, som ordföranden ska ordna, under förutsättning att det muntliga samrådet kan äga rum inom en tidsrymd som gör det möjligt att respektera de tidsfrister som fastställs i denna förordning.
4. Samrådet ska särskilt avse
a) |
förekomsten av utjämningsbara subventioner och metoderna för att bestämma deras storlek, |
b) |
förekomsten och omfattningen av skadan, |
c) |
orsakssambandet mellan den subventionerade importen och skadan, |
d) |
de åtgärder som med beaktande av omständigheterna är lämpliga för att förhindra eller avhjälpa den skada som orsakats av utjämningsbara subventioner samt hur dessa åtgärder ska genomföras. |
Artikel 26
Kontrollbesök
1. Kommissionen ska, om den finner det lämpligt, genomföra besök hos importörer, exportörer, handlare, agenter, producenter, branschföreningar och branschorganisationer för att gå igenom deras bokföring och kontrollera de uppgifter som lämnats om subventionen och skadan. Avsaknaden av ett riktigt och i rätt tid inkommet svar kan medföra att kontrollbesök inte genomförs.
2. Kommissionen kan vid behov utföra undersökningar i tredjeland under förutsättning att de berörda företagen ger sitt samtycke, att det berörda landet offentligen underrättas och att detta inte motsätter sig undersökningen. Så snart de berörda företagens samtycke har erhållits bör kommissionen underrätta myndigheterna i ursprungs- och/eller exportlandet om namn på och adress till de företag som ska besökas och om de datum som överenskommits.
3. De berörda företagen ska underrättas om vilka slags uppgifter som ska kontrolleras vid kontrollbesöket och om alla ytterligare uppgifter som ska tillhandahållas vid sådana besök, vilket inte utesluter att ytterligare detaljuppgifter kan infordras mot bakgrund av de uppgifter som erhålls vid besöket.
4. Vid kontroller som utförs enligt punkterna 1, 2 och 3 ska kommissionen biträdas av tjänstemän från de medlemsstater som begär det.
Artikel 27
Stickprov
1. I de fall där antalet klagande, exportörer eller importörer, slag av produkter eller transaktioner är stort får undersökningen begränsas till
a) |
ett rimligt antal parter, produkter eller transaktioner, varvid begränsningen ska ske med hjälp av statistiskt representativa stickprov på grundval av de upplysningar som finns tillgängliga när urvalet görs, eller |
b) |
den största representativa produktions-, försäljnings- eller exportvolym som rimligen kan undersökas med beaktande av den tid som står till förfogande. |
2. Urvalet av parter, produktslag eller transaktioner som görs i enlighet med denna artikel åligger kommissionen, men urvalet ska helst göras i samråd med de berörda parterna och med deras samtycke, under förutsättning att dessa parter inom tre veckor efter det att undersökningen inletts ger sig till känna och lämnar tillräckliga uppgifter för att ett representativt urval ska kunna göras.
3. När undersökningen begränsas enligt denna artikel ska ett individuellt belopp som motsvarar den utjämningsbara subventionen beräknas för varje exportör eller producent som inte ursprungligen valdes ut och som lämnar de nödvändiga upplysningarna inom de tidsfrister som anges i denna förordning, utom när antalet exportörer eller producenter är så stort att enskilda undersökningar skulle bli orimligt betungande och hindra att undersökningen avslutades i rätt tid.
4. Om beslut fattas om stickprov och några eller alla utvalda parter brister i samarbetet och detta i betydande grad kan komma att påverka resultatet av undersökningen, får ett nytt stickprov väljas.
Om samarbetet fortsätter att uppvisa avsevärda brister eller om det inte finns tillräckligt med tid för att välja ett nytt stickprov ska tillämpliga bestämmelser i artikel 28 gälla.
Artikel 28
Bristande samarbete
1. I fall då någon berörd part vägrar att ge tillgång till eller på något annat sätt inte tillhandahåller nödvändiga uppgifter inom den tid som anges i denna förordning eller på ett påtagligt sätt hindrar undersökningen, kan beslut om provisoriska eller slutgiltiga, positiva eller negativa avgöranden, fattas på grundval av tillgängliga uppgifter.
Om det visar sig att någon berörd part har lämnat oriktiga eller vilseledande upplysningar ska dessa lämnas utan beaktande och tillgängliga uppgifter får användas.
Berörda parter bör göras uppmärksamma på följderna av bristande samarbete.
2. Det förhållandet att svar inte lämnas i datoriserad form ska inte anses innebära bristande samarbete, förutsatt att den berörda parten visar att det skulle vara orimligt betungande eller medföra orimliga extrakostnader att lämna svar på det sätt som begärts.
3. Även om de uppgifter som lämnas av en berörd part inte är fullkomliga i alla hänseenden bör de inte lämnas utan avseende, förutsatt att eventuella brister inte är sådana att de gör det överdrivet svårt att åstadkomma ett rimligen tillförlitligt undersökningsresultat, att uppgifterna lämnas i rätt tid och är kontrollerbara samt att parten har handlat efter bästa förmåga.
4. Om bevis eller upplysningar inte godtas ska den part som lämnat dem omedelbart informeras om orsakerna till detta och ges tillfälle att lämna ytterligare förklaringar inom den fastställda tidsfristen. Om förklaringarna inte anses tillfredsställande ska underrättelse om skälen till att dessa bevis eller uppgifter avvisas lämnas och de ska också anges i de avgöranden som offentliggörs.
5. Om undersökningsresultaten, inbegripet de som rör utjämningsbara subventioners storlek, grundas på bestämmelserna i punkt 1, framför allt på de uppgifter som lämnas i framställningen, ska upplysningarna om det är möjligt och med beaktande av tidsfristerna för undersökningen, kontrolleras genom att jämföras med uppgifter från andra oberoende källor som kan finnas tillgängliga, exempelvis offentliggjorda prislistor, officiell importstatistik och uppgifter om tullintäkter, eller uppgifter som andra berörda parter lämnat under undersökningen. Sådana uppgifter kan, i tillämpliga fall, inbegripa relevanta upplysningar om världsmarknaden eller andra representativa marknader.
6. Om någon berörd part inte samarbetar eller endast delvis samarbetar så att relevanta uppgifter därigenom inte lämnas, kan resultatet bli mindre gynnsamt för parten än om denne hade samarbetat.
Artikel 29
Konfidentiell behandling
1. Uppgifter som till sin karaktär är konfidentiella (t.ex. på grund av att deras utlämnande skulle medföra en klar konkurrensfördel för en konkurrent eller innebära en påtaglig nackdel för den person som lämnar uppgifterna, eller för den person från vilken denne har erhållit uppgifterna) eller som lämnas konfidentiellt av parter i en undersökning, ska, om godtagbara skäl härför anförs, behandlas konfidentiellt av myndigheterna.
2. De berörda parter som lämnar konfidentiella uppgifter är skyldiga att lämna icke-konfidentiella sammanfattningar av dessa. Dessa sammanfattningar ska vara tillräckligt detaljerade för att det ska vara möjligt att bilda sig en rimlig uppfattning om det väsentliga innehållet i de konfidentiella uppgifterna. Under exceptionella omständigheter får de nämnda parterna ange att uppgifterna i fråga inte kan sammanfattas. Under sådana omständigheter ska skälen till att uppgifterna inte kan sammanfattas anges.
3. Om en begäran om konfidentiell behandling inte anses berättigad och om den person som lämnar uppgifterna inte vill offentliggöra uppgifterna och inte heller vill tillåta att de lämnas ut i stora drag eller i sammanfattad form, får dessa uppgifter lämnas utan avseende om det inte med hjälp av lämpliga källor på ett tillfredsställande sätt kan visas att uppgifterna är riktiga. Ansökningar om konfidentiell behandling ska inte avslås godtyckligt.
4. Denna artikel ska inte hindra gemenskapens myndigheter från att lämna ut uppgifter av allmän karaktär, särskilt inte skälen för de beslut som fattas till följd av denna förordning, och inte heller från att lämna ut de bevis som gemenskapens myndigheter stödjer sig på, i den mån det är nödvändigt att redogöra för dessa skäl i samband med förfaranden i domstol. Ett sådant utlämnande måste ske under beaktande av de berörda parternas legitima intresse av att deras affärs- eller statshemligheter inte röjs.
5. Rådet, kommissionen och medlemsstaterna eller deras tjänstemän får inte utan särskilt tillstånd från uppgiftslämnaren lämna ut några uppgifter som mottas i enlighet med denna förordning och med avseende på vilka uppgiftslämnaren har begärt konfidentiell behandling. Uppgifter som utväxlas mellan kommissionen och medlemsstaterna eller uppgifter som rör samråd enligt artikel 25 eller sådant samråd som beskrivs i artiklarna 10.7 och 11.10, eller interna handlingar som utarbetas av gemenskapens eller medlemsstaternas myndigheter får endast lämnas ut om detta uttryckligen anges i denna förordning.
6. Uppgifter som mottas i enlighet med denna förordning får endast användas för de ändamål för vilka de begärdes.
Denna bestämmelse ska inte hindra att uppgifter som mottagits i samband med en undersökning används vid inledandet av en annan undersökning inom ramen för samma förfarande rörande samma likadana produkt.
Artikel 30
Information till parterna
1. Klagandena, importörerna, exportörerna och deras intresseorganisationer samt ursprungs- och/eller exportlandet får begära att få detaljerad information om de omständigheter och överväganden som ligger till grund för beslut om provisoriska åtgärder. En sådan ansökan ska göras skriftligen omedelbart efter det att de provisoriska åtgärderna har införts och informationen ska därefter så snart som möjligt tillhandahållas skriftligen.
2. De parter som avses i punkt 1 får begära att få slutlig information om de väsentliga omständigheter och överväganden som ligger till grund för en planerad rekommendation om införande av slutgiltiga åtgärder eller avslutande av en undersökning eller ett förfarande utan att åtgärder införs, varvid särskild uppmärksamhet ska ägnas information om sådana omständigheter och överväganden som skiljer sig från dem som användes för de provisoriska åtgärderna.
3. En begäran om att slutligen få information ska lämnas skriftligen till kommissionen och, om en provisorisk tull har tillämpats, vara kommissionen tillhanda senast en månad efter det att införandet av tullen i fråga offentliggjordes. Om en provisorisk tull inte har införts ska parterna ha möjlighet att begära att få slutlig information inom den tidsfrist som fastställs av kommissionen.
4. Den slutliga informationen ska lämnas skriftligen. Det ska ske så snart som möjligt med beaktande av det nödvändiga i att skydda konfidentiella uppgifter och normalt sett senast en månad innan ett slutgiltigt beslut fattas eller kommissionen lämnar förslag till slutgiltiga åtgärder enligt artiklarna 14 och 15. Om kommissionen vid den tidpunkten inte kan redovisa vissa omständigheter eller överväganden ska dessa redovisas så snart som möjligt.
Informationslämnandet ska inte inverka på något beslut som kommissionen eller rådet därefter kan fatta, men om ett sådant beslut grundas på andra omständigheter eller överväganden ska uppgift härom överlämnas snarast möjligt.
5. Iakttagelser som redovisas när informationen har lämnats ska endast beaktas om de inkommer inom en tidsfrist som i varje enskilt fall ska fastställas av kommissionen och som ska vara minst tio dagar med beaktande av hur brådskande ärendet är.
Artikel 31
Gemenskapsintresset
1. För att avgöra om ett ingripande ligger i gemenskapens intresse ska en helhetsbedömning göras av alla berörda parters intressen, inbegripet gemenskapsindustrins, användarnas och konsumenternas intressen. Ett avgörande enligt denna artikel får endast ske då alla parter har givits tillfälle att redogöra för sin ståndpunkt enligt punkt 2. Vid en sådan granskning ska särskild uppmärksamhet ägnas behovet att undanröja en snedvridning av handeln som följer av skadlig subventionering och behovet att återställa en effektiv konkurrens. Åtgärder som bestäms på grundval av konstaterade subventioner och skada får inte tillämpas om myndigheterna med beaktande av alla tillhandahållna uppgifter med säkerhet kan fastslå att det inte ligger i gemenskapens intresse att vidta sådana åtgärder.
2. För att få tillgång till ett trovärdigt underlag som gör det möjligt för myndigheterna att beakta alla synpunkter och uppgifter när de fattar beslut om huruvida det ligger i gemenskapens intresse att införa åtgärder, kan klagandena, importörerna och deras intresseorganisationer, organisationer som företräder användarna och representativa konsumentorganisationer ge sig till känna och lämna uppgifter till kommissionen inom de tidsfrister som anges i tillkännagivandet om inledande av undersökning avseende utjämningstull. Dessa uppgifter eller lämpliga sammanfattningar därav ska överlämnas till de övriga parter som anges i denna punkt och de har rätt att yttra sig över uppgifterna.
3. Parter som har handlat i enlighet med punkt 2 får begära att bli hörda. En sådan begäran ska lämnas inom de tidsfrister som bestäms i punkt 2 och innehålla uppgift om de särskilda skälen – med utgångspunkt i gemenskapsintresset – för att höra parten.
4. Parter som har handlat i enlighet med punkt 2 får lämna synpunkter på tillämpningen av de provisoriska tullar som har införts. För att dessa synpunkter ska kunna beaktas ska de inkomma inom en månad efter det att åtgärderna i fråga började tillämpas och synpunkterna eller sammanfattningar av dem ska överlämnas till övriga parter som ska ha rätt att besvara dem.
5. Kommissionen ska granska de uppgifter som lämnats på ett korrekt sätt och avgöra i vilken omfattning de är representativa; resultaten av denna granskning ska tillsammans med ett yttrande rörande uppgifternas trovärdighet överlämnas till rådgivande kommittén. Kommissionen ska när den utarbetar förslag i enlighet med artiklarna 14 och 15 beakta sammanfattningen av kommitténs redovisade ståndpunkter.
6. De parter som har handlat i enlighet med punkt 2 kan begära att få information om de omständigheter och överväganden som troligen kommer att ligga till grund för de slutgiltiga besluten. Denna information ska i görligaste mån tillhandahållas dem utan att detta påverkar sådana beslut som kommissionen eller rådet senare kan komma att fatta.
7. Informationen ska endast beaktas när den underbyggs av faktiska bevis.
Artikel 32
Samband mellan åtgärder avseende utjämningstull och multilaterala lösningar
Om en importerad produkt är föremål för åtgärder som införs med tillämpning av de förfaranden för tvistlösning som föreskrivs i subventionsavtalet och dessa åtgärder är tillräckliga för att undanröja den skada som de utjämningsbara subventionerna vållar, ska varje utjämningstull som införs för produkten i fråga omedelbart avskaffas eller tillfälligt upphävas, beroende på omständigheterna.
Artikel 33
Slutbestämmelser
Denna förordning ska inte utesluta tillämpningen av
a) |
sådana särskilda bestämmelser som anges i överenskommelser mellan gemenskapen och tredjeland, |
b) |
gemenskapens förordningar på jordbruksområdet och rådets förordningar (EEG) nr 2783/75 (5) (EG) nr 3448/93 (6) och (EG) nr 1667/2006 (7); den här förordningen ska komplettera dessa förordningar och tillämpas utan hinder av alla de bestämmelser i dessa förordningar som utesluter tillämpning av utjämningstullar, |
c) |
särskilda åtgärder, under förutsättning att sådana åtgärder inte står i strid med förpliktelser enligt Gatt. |
Artikel 34
Upphävande
Förordning (EG) nr 2026/97 ska upphöra att gälla.
Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga VI.
Artikel 35
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Luxemburg den 11 juni 2009.
På rådets vägnar
G. SLAMEČKA
Ordförande
(1) EGT L 288, 21.10.1997, s. 1.
(2) Se bilaga V.
(3) EGT L 336, 23.12.1994, s. 1.
(4) EGT L 302, 19.10.1992, s. 1.
(5) EGT L 282, 1.11.1975, s. 104.
(6) EGT L 318, 20.12.1993, s. 18.
(7) EUT L 312, 11.11.2006, s. 1.
BILAGA I
FÖRTECKNING ÖVER EXEMPEL PÅ EXPORTSUBVENTIONER
a) |
Direkta subventioner från offentliga myndigheter till ett företag eller en industri, vilka är knutna till exportresultaten. |
b) |
System varigenom en exportör får förfoga över del av intjänad valuta, eller liknande förfarande som innebär exportbidrag. |
c) |
Interna transport- och fraktavgifter för exportleveranser, som beslutas eller fastställs av offentliga myndigheter på mer fördelaktiga villkor än de som gäller för inhemska leveranser. |
d) |
Offentliga myndigheters tillhandahållande, direkt eller indirekt genom offentligt beslutade program, av importerade eller inhemska varor eller tjänster för användning vid tillverkning av exportvaror på mer fördelaktiga villkor än de som gäller vid tillhandahållande av likadana varor eller direkt konkurrerande varor eller tjänster för användning vid tillverkning av varor för inhemsk konsumtion, om (då det är fråga om varor) villkoren är mer fördelaktiga än de affärsmässiga villkor (1) som deras exportörer kan få på världsmarknaderna. |
e) |
Befrielse helt eller delvis från, avskrivning av eller anstånd med direkta skatter (2) eller sociala avgifter som betalats eller ska betalas av industri- eller handelsföretag (3), vilka särskilt beviljas på grund av deras export. |
f) |
Särskilda avdrag som har direkt samband med export eller exportresultat som överstiger dem som beviljas för tillverkning för inhemsk konsumtion, vid beräkning av underlaget för direkta skatter. |
g) |
Befrielse från eller avskrivning av indirekta skatter (4) på tillverkning och distribution av exportvaror utöver de skatter som ska betalas i fråga om tillverkning och distribution av likadana produkter när dessa säljs för inhemsk konsumtion. |
h) |
Befrielse från, avskrivning av eller anstånd med ackumulerade indirekta skatter som tagits ut i tidigare led (5) på varor eller tjänster som används vid tillverkning av exportvaror, utöver befrielse, avskrivning eller anstånd som medges i fråga om samma slag av ackumulerade indirekta skatter som tagits ut i tidigare led på varor eller tjänster som använts vid tillverkning av likadana produkter när dessa säljs för inhemsk konsumtion, dock förutsatt att befrielse, avskrivning eller anstånd medges i fråga om ackumulerade indirekta skatter som tagits ut i tidigare led även om befrielse, avskrivning eller anstånd inte medges när det är fråga om likadana produkter när dessa säljs för inhemsk konsumtion, om de ackumulerade indirekta skatterna tas ut på insatsvaror som förbrukas vid tillverkning av exportvaran (varvid hänsyn tas till normalt bortfall) (6). Detta led ska tolkas i enlighet med riktlinjerna om förbrukning av insatsvaror i tillverkningsprocessen i bilaga II. |
i) |
Avskrivning eller restitution av importavgifter (7) utöver vad som tas ut på importerade insatsvaror som förbrukas vid tillverkning av exportvaran (varvid hänsyn tas till normalt bortfall); förutsatt dock att ett företag i särskilda fall får använda en kvantitet insatsvaror från hemmamarknaden som motsvarar och har samma kvalitet och egenskaper som importvarorna som ersättning för dessa i syfte att dra fördel av denna bestämmelse, om både importen och motsvarande exporttransaktion sker inom rimlig tid, som inte får överstiga två år. Detta led ska tolkas i enlighet med riktlinjerna i bilaga II om förbrukning av insatsvaror i tillverkningsprocessen och riktlinjerna i bilaga III för att avgöra om restitutionssystem som tillåter substitution utgör exportsubventioner. |
j) |
Offentliga myndigheters (eller särskilda, av offentliga myndigheter kontrollerade institutioners) tillhandahållande av exportkreditgarantisystem eller exportkreditförsäkringssystem, av system för försäkring eller garanti mot ökande kostnader för exportvaror eller system för försäkring mot valutarisk, till premier som är otillräckliga för att täcka systemens långsiktiga kostnader och förluster. |
k) |
Offentliga myndigheters (eller särskilda, av offentliga myndigheter kontrollerade eller under dessas överinseende verksamma institutioners) beviljande av exportkrediter till lägre räntor än de som de faktiskt måste betala för medel som används för detta ändamål (eller skulle tvingas betala för lån på internationella kapitalmarknader av motsvarande medel med samma förfallotid, övriga kreditvillkor och i samma valuta som exportkrediten), eller deras betalning av samtliga eller en del av de kostnader som exportörer eller finansiella institutioner bär för att få krediter, i den mån dessa används för att säkerställa ekonomiskt betydelsefulla fördelaktiga exportkreditvillkor. En förutsättning är emellertid att om en WTO-medlem är part i en internationell överenskommelse om officiella exportkrediter, i vilken minst tolv av de ursprungliga medlemmarna per den 1 januari 1979 deltar (eller en efterföljande överenskommelse som dessa ursprungliga medlemmar godkänt), eller om en WTO-medlem i praktiken tillämpar ifrågavarande överenskommelses räntebestämmelser, ska en exportkreditåtgärd som överensstämmer med de bestämmelserna inte betraktas som en exportsubvention. |
l) |
Varje annan offentlig utgift som utgör en exportsubvention enligt artikel XVI i Gatt 1994. |
(1) Med uttrycket ”affärsmässiga villkor” avses att valet mellan inhemska eller importerade varor är fritt och enbart påverkas av affärsmässiga överväganden.
(2) I denna förordning avses med
— direkta skatter: skatter på löner, vinster, räntor, hyror, royalties och alla andra former av inkomst samt skatter på fast egendom,
— importavgifter: tullar, avgifter och andra statliga pålagor som inte finns uppräknade på annan plats i denna not och som tas ut på import,
— indirekta skatter: försäljnings-, tillverknings-, omsättnings-, mervärdes-, koncessions-, stämpel-, överlåtelse-, lager- och utrustningsskatter, gränsskatter och alla andra skatter än direkta skatter och importavgifter,
— indirekt skatt som tagits ut i tidigare led: skatter som tas ut på varor och tjänster som direkt eller indirekt används för tillverkning av produkten,
— ackumulerade indirekta skatter: sådana flerledsskatter som tas ut där det inte finns något system för efterföljande kreditering av skatten, om de varor och tjänster som beskattas i ett tillverkningsled används i ett efterföljande tillverkningsled,
— avskrivning av skatter: även skatteåterbetalning eller skatteavdrag,
— avskrivning eller restitution: hel eller delvis befrielse från eller anstånd med importavgifter.
(3) Uppskov behöver inte innebära en exportsubvention, t.ex. då skäliga ränteavgifter tas ut.
(4) Se fotnot 2.
(5) Se fotnot 2.
(6) Led h gäller inte för system för mervärdesskatt eller gränsskattejusteringar som används i stället för sådana system. Problemet rörande alltför stor avskrivning av mervärdesskatter regleras uteslutande av led g.
(7) Se fotnot 2.
BILAGA II
RIKTLINJER FÖR FÖRBRUKNING AV INSATSVAROR I TILLVERKNINGSPROCESSEN (1)
I
1. |
Rabattsystem för indirekta skatter kan medge befrielse från, avskrivning av eller anstånd med ackumulerade indirekta skatter som tagits ut i tidigare led på insatsvaror som förbrukats vid tillverkningen av exportvaran (varvid hänsyn tas till normalt bortfall). Likaså kan restitutionssystem medge avskrivning eller restitution av importavgifter som tagits ut på insatsvaror som förbrukats vid tillverkningen av exportvaran (varvid hänsyn tas till normalt bortfall). |
2. |
Förteckningen över exempel på exportsubventioner i bilaga I hänvisar till ”insatsvaror som förbrukas i tillverkningen av exportvaran” i leden h och i. I enlighet med led h kan rabattsystem för indirekta skatter utgöra en exportsubvention om de leder till befrielse från, avskrivning av eller anstånd med ackumulerade indirekta skatter som tagits ut i tidigare led och som är högre än det belopp som faktiskt betalats i sådana skatter på insatsvaror som förbrukats vid tillverkningen av exportvaran. I enlighet med led i kan restitutionssystem utgöra en exportsubvention om de leder till avskrivning eller restitution av importavgifter som är högre än det belopp som faktiskt betalats i sådana skatter på insatsvaror som förbrukats vid tillverkningen av exportvaran. Båda leden föreskriver att hänsyn ska tas till normalt bortfall vid bedömningen av förbrukningen av insatsvaror vid tillverkningen av exportvaran. Led i medger även substitution, när det är befogat. |
II
3. |
Vid granskning av om insatsvaror förbrukats vid tillverkningen av exportvaran, som ett led i en utjämningstullundersökning enligt denna förordning, ska kommissionen normalt förfara med ledning av följande principer. |
4. |
Om det hävdas att ett rabattsystem för indirekta skatter eller ett restitutionssystem medför en subvention genom alltför stor rabatt eller restitution av indirekta skatter eller importavgifter på insatsvaror som förbrukats vid tillverkningen av exportvaran, ska kommissionen normalt först fastställa om exportlandets offentliga myndigheter har infört och tillämpar ett system eller förfarande för att kunna avgöra vilka insatsvaror som förbrukas vid tillverkningen av exportvaran och till vilka mängder. När det konstaterats att ett sådant system eller förfarande tillämpas, ska kommissionen normalt granska om systemet eller förfarandet är rimligt, ändamålsenligt och förenligt med allmänt vedertaget handelsbruk i exportlandet. Kommissionen får, om nödvändigt, företa vissa praktiska kontroller i enlighet med artikel 26.2 för att kontrollera riktigheten i uppgifterna eller för att förvissa sig om att systemet eller förfarandet tillämpas effektivt. |
5. |
När ett sådant system eller förfarande saknas, eller när det är oskäligt, eller när ett skäligt system finns men inte tillämpas eller inte tillämpas effektivt, bör exportlandet normalt företa en ytterligare granskning som ska grundas på insatsvaror som faktiskt förbrukats, i syfte att fastställa om ett alltför stort belopp har utbetalats. Om kommissionen anser det nödvändigt, får en ytterligare granskning genomföras i enlighet med punkt 4. |
6. |
Kommissionen ska normalt betrakta insatsvaror som fysiskt införlivade om sådana insatsvaror används i tillverkningsprocessen och fysiskt ingår i exportvarorna. En insatsvara måste inte ingå i den slutliga varan i samma form som när den insattes i tillverkningsprocessen. |
7. |
När mängden av en särskild insatsvara som förbrukats vid tillverkningen av exportvaran ska fastställas, ska hänsyn normalt tas till ”normalt bortfall”, och sådant bortfall ska normalt anses som förbrukat vid tillverkningen av exportvaran. Med bortfall avses den del av en viss insatsvara som inte har en fristående funktion i tillverkningsprocessen, som inte förbrukas vid tillverkningen av exportvaran (t.ex. på grund av ineffektivitet) och som inte återvinns, används eller säljs vidare av samma tillverkare. |
8. |
Vid fastställandet av huruvida påstått bortfall är ”normalt” ska kommissionen beakta tillverkningsprocessen, den genomsnittliga erfarenheten hos industrin i exportlandet och andra tekniska faktorer som kan ha betydelse. Kommissionen ska ta särskild hänsyn till om exportlandets myndigheter har gjort en rimlig beräkning av värdet på bortfallet, när detta värde ska räknas med för skatte- eller tullrabatten eller avskrivningen. |
(1) Insatsvaror förbrukade vid tillverkningsprocessen är insatsvaror som fysiskt införlivas i slutvaran, energi, bränsle och olja som används i tillverkningsprocessen och katalysatorer som förbrukas när de används för att framställa exportvaran.
BILAGA III
RIKTLINJER FÖR ATT AVGÖRA OM RESTITUTIONSSYSTEM SOM TILLÅTER SUBSTITUTION UTGÖR EXPORTSUBVENTIONER
I
Restitutionssystem kan medge återbetalning och restitution av importavgifter på insatsvaror som förbrukas i tillverkningsprocessen för en annan vara och där export av den senare varan innehåller inhemska insatsvaror av samma kvalitet och egenskaper som de ersatta importerade insatsvarorna. Enligt led i i bilaga I, kan restitutionssystem som tillåter substitution utgöra en exportsubvention om de leder till alltför stor restitution av de importavgifter som ursprungligen tagits ut på de importerade insatsvaror för vilka restitution begärs.
II
Vid granskning av restitutionssystem inom ramen för en utjämningstullundersökning enligt denna förordning, ska kommissionen normalt förfara med ledning av följande principer:
1. |
Enligt led i i bilaga I får insatsvaror från hemmamarknaden ersätta importerade insatsvaror vid tillverkningen av en exportvara, om sådana insatsvaror är jämbördiga i kvantitet och har samma kvalitet och egenskaper som de importerade insatsvaror som de ersätter. Det är viktigt att system eller förfaranden för kontroll finns att tillgå för att exportlandets regering ska ha möjlighet att säkerställa och visa att kvantiteten av insatsvaror för vilka restitution begärs inte överstiger kvantiteten av exporterade varor av liknande slag, oavsett i vilken form varorna exporteras, och att värdet av återbetalda importavgifter inte överstiger de ursprungliga importavgifterna för berörda importerade insatsvaror. |
2. |
Om det hävdas att ett restitutionssystem av detta slag medför en subvention ska kommissionen normalt först avgöra om exportlandets offentliga myndigheter infört och tillämpar ett kontrollsystem eller kontrollförfarande. Om så konstateras vara fallet, ska kommissionen i normala fall granska kontrollförfarandet för att bedöma om detta är rimligt, ändamålsenligt och förenligt med allmänt vedertaget handelsbruk i exportlandet. I den omfattning som förfarandet anses uppfylla dessa krav och tillämpas effektivt, anses det inte föreligga någon subvention. Kommissionen får vid behov och i enlighet med artikel 26.2 göra vissa praktiska kontroller i syfte att fastställa att uppgifterna är korrekta eller för att förvissa sig om att systemet eller förfarandet tillämpas effektivt. |
3. |
Om sådana kontrollförfaranden saknas, eller om de är oskäliga, eller när sådana förfaranden finns och anses skäliga men inte tillämpas eller inte tillämpas effektivt, kan en subvention anses föreligga. I sådana fall bör exportlandet göra en ytterligare granskning av berörda transaktioner i syfte att fastställa om ett alltför stort belopp har utbetalats. Om kommissionen anser det nödvändigt, får ytterligare granskning företas i enlighet med punkt 2. |
4. |
Förekomsten av bestämmelser om restitutionssystem som innebär att exportörer kan begära restitution för en särskilt utvald importsändning bör inte i sig anses medföra en subvention. |
5. |
En alltför stor restitution av importavgifter enligt led i i bilaga I ska anses föreligga när en regering, genom sina restitutionssystem, betalat ränta på restituerade belopp, i den omfattning som ränta betalats eller ska betalas. |
BILAGA IV
(Denna bilaga återger bilaga 2 till jordbruksavtalet. Ord och uttryck som inte definieras här eller som inte är självklara ska tolkas i enlighet med det avtalet.)
INTERNSTÖD: BASEN FÖR UNDANTAG FRÅN NEDDRAGNINGSÅTAGANDENA
1. |
Internstöd för vilka undantag från neddragningsåtagandena begärs ska uppfylla det grundläggande kravet att inte ha några, eller endast minimala, handelsstörande effekter eller effekter på produktionen. Följaktligen ska alla internstöd för vilka undantag begärs vara förenliga med följande grundläggande kriterier, nämligen
samt stödspecifika kriterier och villkor enligt nedan. |
Statliga serviceprogram
2. Allmänna tjänster
Internstöd i denna kategori innefattar utgifter (eller uteblivna intäkter) i samband med program som ger stöd eller förmåner till jordbruket eller lantbrukarkåren. De ska inte innefatta direkta betalningar till producenter eller bearbetare. Sådana program, vilka innefattar men inte är begränsade till den följande listan, ska uppfylla de allmänna kriterierna i punkt 1 och stödspecifika villkor där så anges nedan:
a) |
Forskning, inbegripet allmän forskning, forskning med koppling till miljöprogram och forskningsprogram angående särskilda produkter. |
b) |
Bekämpning av skadegörare och sjukdomar, inklusive allmänna och produktspecifika åtgärder, såsom varningssystem, karantän och utrotning. |
c) |
Utbildningstjänster, inkluderande såväl allmänna som fackmässiga utbildningsresurser. |
d) |
Fortbildnings- och rådgivningstjänster, inklusive tillhandahållandet av resurser för att underlätta överförandet av information och forskningsresultat till producenter och konsumenter. |
e) |
Besiktningstjänster, inbegripet allmänna besiktningstjänster och inspektion av särskilda produkter av hälso-, säkerhets-, klassificerings- eller standardiseringsskäl. |
f) |
Försäljnings- och marknadsföringstjänster, inbegripet marknadsinformation, rådgivning och marknadsföring avseende speciella produkter men exklusive utgifter för ospecificerade syften som skulle kunna användas av säljare för att minska försäljningspriset eller ge köparna en direkt ekonomisk förmån. |
g) |
Infrastrukturella tjänster, innefattande: elnät, vägar och andra transportresurser, marknads- och hamnresurser, anordningar för vattenförsörjning, dammar och dräneringssystem och infrastrukturinstallationer i anslutning till miljöprogram. I samtliga fall ska ersättningen endast vara riktad till anskaffning eller uppbyggnad av anläggningar och ska inte innefatta tillhandahållande på subventionerad basis av gårdslokaliserade anläggningar andra än sådana som är allmänt tillgängliga och allmännyttiga. De ska inte innefatta subventioner till insatsvaror eller driftskostnader eller förmånliga användaravgifter. |
3. Offentlig lagerhållning för försörjningsberedskapsändamål (1)
Utgifter (eller uteblivna intäkter) i samband med uppbyggandet och lagerhållandet av produkter vilka utgör en integrerad del av ett program för försörjningsberedskap fastställt i nationell lagstiftning. Häri kan inbegripas statligt stöd till privat lagring såsom en del av ett sådant program.
Volymen och uppbyggandet av sådana lager ska motsvara förutbestämda nivåer relaterade enbart till försörjningsberedskap. Processen för lageruppbyggnad och avyttring ska vara finansiellt transparent. Statliga livsmedelsinköp ska göras till gällande marknadspriser, och försäljningar från försörjningsberedskapslager ska inte ske under det gällande inhemska marknadspriset för produkten och kvaliteten i fråga.
4. Internt livsmedelsbistånd (2)
Utgifter (eller uteblivna intäkter) i samband med tillhandahållandet av internt livsmedelsbistånd till delar av befolkningen i nöd.
Berättigandet till att erhålla livsmedelsbiståndet ska vara klart definierat enligt kriterier knutna till näringsmässiga mål. Sådant stöd ska ha formen av direkt tillhandahållande av livsmedel till de berörda eller tillhandahållande av resurser för att möjliggöra för berättigade mottagare att köpa livsmedel antingen till marknadspriser eller subventionerade priser. Statliga livsmedelsinköp ska göras till gällande marknadspriser och finansieringen och administrationen av stödet ska vara transparent.
5. Direkta utbetalningar till producenter
Stöd tillhandahållet genom direkta utbetalningar (eller uteblivna intäkter, inklusive betalningar in natura) till producenter för vilka undantag från neddragningsåtaganden begärs ska uppfylla de grundläggande kriterierna enligt punkt 1 ovan, plus särskilda kriterier för de speciella former av direkta utbetalningar såsom anges i punkterna 6–13 nedan. Undantag från neddragning för varje existerande eller ny form av direkt utbetalning annan än som anges i punkterna 6–13, ska överensstämma med kriterierna i punkt 6 b–e utöver de allmänna kriterierna i punkt 1.
6. Avlänkat inkomststöd
a) |
Berättigandet till sådana utbetalningar ska vara fastslaget enligt klart definierade kriterier såsom inkomst, ställning som producent eller markägare, faktoranvändning eller produktionsnivå under en definierad och fast basperiod. |
b) |
Storleken på sådana utbetalningar ett visst år ska inte vara knuten till eller grundas på form av eller storlek på produktion (inklusive djurenheter) som bedrivits av producenten under något år efter basperioden. |
c) |
Storleken på sådana utbetalningar ett visst år ska inte vara knuten till eller grundas på priser, inhemska eller internationella, tillämpade på produktion bedriven under något år efter basperioden. |
d) |
Storleken på sådana utbetalningar ett visst år ska inte vara knuten till eller grundas på produktionsfaktorer använda under något år efter basperioden. |
e) |
Krav på produktion ska inte ställas för att sådana utbetalningar ska göras. |
7. Statligt finansiellt deltagande i inkomstförsäkrings- och inkomstskyddsprogram
a) |
Berättigandet till sådana utbetalningar ska vara bestämt av en inkomstförlust, endast beaktande inkomster erhållna från jordbruket, vilken är större än 30 % av genomsnittlig bruttoinkomst eller motsvarande i nettoinkomsttermer (undantaget betalningar från detta program eller liknande system) under den föregående treårsperioden eller ett treårsgenomsnitt grundat på den föregående femårsperioden, med undantag för den högsta och den lägsta noteringen. Varje producent som uppfyller denna förutsättning ska vara berättigad att erhålla utbetalning. |
b) |
Det utbetalade beloppet ska kompensera för mindre än 70 % av producentens inkomstförlust under det år producenten blir berättigad att erhålla detta stöd. |
c) |
Storleken på sådant stöd ska endast vara knuten till inkomst; den ska inte knytas till form av eller storlek på produktion (inklusive djurenheter) bedriven av producenten eller till priser, inhemska eller internationella, tillämpade på sådan produktion eller på nyttjade produktionsfaktorer. |
d) |
I de fall producenten samma år erhåller stöd enligt denna punkt och enligt punkt 8 nedan (bistånd vid naturkatastrofer) ska de totala utbetalningarna uppgå till högst 100 % av producentens totala förlust. |
8. Utbetalningar (gjorda antingen direkt eller genom statligt finansiellt deltagande i skördeförsäkringsprogram) för hjälp vid naturkatastrofer
a) |
Berättigandet till sådana utbetalningar ska endast vara aktuellt efter formellt erkännande av statliga myndigheter att en naturkatastrof eller liknande katastrof (inklusive sjukdomsutbrott, hemsökelse av skadedjur, kärnolyckor och krig på medlemmens territorium) har förekommit eller förekommer och fastställas på grundval av en produktionsförlust vilken överstiger 30 % av den genomsnittliga produktionen under den föregående treårsperioden eller ett treårsgenomsnitt grundat på den föregående femårsperioden, med undantag för den högsta och lägsta noteringen. |
b) |
Utbetalningar efter katastrofer ska endast tillämpas på förlust av inkomst, djur (inbegripet utbetalningar i samband med veterinär behandling av djur), land eller andra produktionsfaktorer till följd av naturkatastrofen i fråga. |
c) |
Utbetalningar ska kompensera högst för den totala kostnaden för att ersätta sådana förluster och ska inte kopplas till krav på eller angivande av typ eller kvantitet på framtida produktion. |
d) |
Utbetalningar gjorda under en katastrof ska inte överstiga den nivå som krävs för att förhindra eller mildra ytterligare förlust enligt kriteriet i led b ovan. |
e) |
I de fall en producent samma år erhåller utbetalningar enligt denna punkt och enligt punkt 7 (inkomstförsäkrings- och inkomstskyddsprogram) ska den totala summan av sådana utbetalningar uppgå till högst 100 % av producentens totala förlust. |
9. Stöd till strukturell anpassning givet genom program för att producenter ska kunna dra sig tillbaka
a) |
Berättigandet till sådana utbetalningar ska vara bestämt genom hänvisning till klart definierade kriterier i program utformade för att underlätta för personer sysselsatta med produktion av säljbara jordbruksvaror att dra sig tillbaka eller övergå till icke jordbrukande aktiviteter. |
b) |
Utbetalningarna ska vara villkorade till att mottagaren fullständigt och permanent upphör med produktion av säljbara jordbruksvaror. |
10. Stöd till strukturell anpassning givet genom program för tillbakadragande av resurser
a) |
Berättigandet till sådana utbetalningar ska vara bestämt genom hänvisning till klart definierade kriterier i program utformade för att ta bort mark och andra resurser, inklusive djur, från produktion av säljbara jordbruksvaror. |
b) |
Utbetalningarna ska vara villkorade till borttagande av mark från produktion av säljbara jordbruksvaror under minst tre år och i fråga om djur att de slaktas eller slutgiltigt och permanent avyttras. |
c) |
Utbetalningar ska inte vara kopplade till krav på eller angivande av någon alternativ användning av sådana marker eller andra resurser som innebär produktion av säljbara jordbruksprodukter. |
d) |
Utbetalningar ska varken vara knutna till form eller kvantitet av produktion eller till priser, inhemska eller internationella, gällande för produktion på den mark eller de resurser som fortfarande används för produktion. |
11. Stöd till strukturell anpassning givet genom investeringsstöd
a) |
Berättigandet till sådana betalningar ska vara bestämt genom hänvisning till klart definierade kriterier i statliga program utformade att stödja den finansiella eller fysiska omstruktureringen av en producents verksamhet som svar på sakligt påvisade strukturella nackdelar. Berättigandet till sådana program kan också vara grundat på klart definierade statliga program för privatisering av jordbruksmark. |
b) |
Storleken på sådana utbetalningar under ett givet år ska inte vara knuten till eller grundad på slag av eller volym på produktion (inklusive djurenheter) bedriven av producenten under något år efter basperioden annat än vad som stadgas under kriteriet i led e. |
c) |
Storleken på sådana utbetalningar under ett givet år ska inte vara knuten till eller grundad på priser, inhemska eller internationella, gällande för produktion bedriven under något år efter basperioden. |
d) |
Utbetalningarna ska endast ske under den period som är nödvändig för genomförandet av avsedd investering. |
e) |
Utbetalningarna ska inte vara kopplade till krav på eller angivande av vilka jordbruksprodukter som ska produceras av mottagarna utöver att de inte producerar en speciell produkt. |
f) |
Betalningarna ska vara begränsade till det belopp som krävs för att kompensera för den strukturella nackdelen. |
12. Utbetalningar enligt miljöprogram
a) |
Berättigandet till sådana utbetalningar ska vara bestämt som en del av klart definierade statliga miljö- och naturvårdsprogram och vara kopplat till att särskilda villkor i det statliga programmet uppfylls, inbegripet villkor knutna till produktionsmetoder eller insatsvaror. |
b) |
Utbetalningsbeloppet ska vara begränsat till de extra kostnader eller förluster av inkomst som uppfyllandet av det statliga programmet medför. |
13. Utbetalningar enligt regionala stödprogram
a) |
Berättigandet till sådana utbetalningar ska vara begränsat till producenter i missgynnade regioner. Varje sådan region ska vara ett klart avgränsat, sammanhängande geografiskt område med en definierbar ekonomisk och administrativ identitet, bedömt som missgynnat på grundval av neutrala och objektiva kriterier som är klart uttryckta i lag eller förordning och som anger att regionens svårigheter beror på mer än temporära omständigheter. |
b) |
Storleken på sådana utbetalningar under ett givet år ska inte vara knuten till eller grundad på form av eller storlek på produktion (inklusive djurenheter) bedriven av producenten under något år efter basperioden annat än för att minska denna produktion. |
c) |
Storleken på sådana utbetalningar under ett givet år ska inte vara knuten till eller grundad på priser, inhemska eller internationella, gällande för produktion bedriven under något år efter basperioden. |
d) |
Utbetalningar ska bara vara tillgängliga för producenter i stödberättigade regioner, men de ska vara generellt tillgängliga för samtliga producenter inom sådana regioner. |
e) |
Där stödet relateras till produktionsfaktorer ska utbetalningar göras med ett successivt minskande belopp ovanför en tröskelnivå för berörd faktor. |
f) |
Utbetalningarna ska vara begränsade till de extra kostnader eller den förlust av inkomster som bedrivandet av jordbruksproduktion i det bestämda området innebär. |
(1) För tillämpningen av punkt 3 i denna bilaga ska statliga lagerhållningsprogram i syfte att trygga försörjningsberedskapen i utvecklingsländer och vilkas verksamhet är transparent och skött i enlighet med officiellt publicerade kriterier eller riktlinjer, anses vara i överensstämmelse med bestämmelserna i denna punkt, inklusive program under vilka lager av livsmedel för försörjningsberedskapsändamål anskaffas och frisläpps till administrativa priser, förutsatt att differensen mellan anskaffningspris och det externa referenspriset är beaktad i AMS.
(2) För tillämpningen av punkterna 3 och 4 i denna bilaga ska anskaffandet av livsmedel till subventionerade priser med syfte att möta livsmedelsbehov hos fattiga stads- eller landsbygdsbor i utvecklingsländer på en regelbunden bas till skäliga priser anses vara förenligt med bestämmelserna i denna punkt.
BILAGA V
Upphävd förordning och en förteckning över dess efterföljande ändringar
Rådets förordning (EG) nr 2026/97 |
|
Rådets förordning (EG) nr 1973/2002 |
|
Rådets förordning (EG) nr 461/2004 |
Endast artikel 2 |
BILAGA VI
JÄMFÖRELSETABELL
Förordning (EG) nr 2026/97 |
Denna förordning |
Artikel 1.1 |
Artikel 1.1 |
Artikel 1.2 inledande ord |
Artikel 2 inledande ord |
Artikel 1.2 avslutande ord |
Artikel 2 a inledande meningen |
Artikel 1.3 första stycket |
Artikel 2 a sista meningen |
Artikel 1.3 andra stycket |
Artikel 2 b |
Artikel 1.4 |
Artikel 1.2 |
Artikel 1.5 |
Artikel 2 c |
Artikel 2 |
Artikel 3 |
Artikel 3.1 |
Artikel 4.1 |
Artikel 3.2 första stycket, inledande ord |
Artikel 4.2 första stycket, inledande ord |
Artikel 3.2 första stycket a |
Artikel 4.2 första stycket a |
Artikel 3.2 första stycket b första meningen |
Artikel 4.2 första stycket b |
Artikel 3.2 första stycket b andra meningen |
Artikel 4.2 andra stycket |
Artikel 3.2 första stycket b tredje meningen |
Artikel 4.2 tredje stycket |
Artikel 3.2 första stycket c |
Artikel 4.2 första stycket c |
Artikel 3.2 andra stycket |
Artikel 4.2 fjärde stycket |
Artikel 3.3 |
Artikel 4.3 |
Artikel 3.4 första stycket, inledningen |
Artikel 4.4 första stycket, inledningen |
Artikel 3.4 första stycket a första meningen |
Artikel 4.4 första stycket a |
Artikel 3.4 första stycket a andra och tredje meningarna |
Artikel 4.4 andra stycket |
Artikel 3.4 första stycket b |
Artikel 4.4 första stycket b |
Artikel 3.5 |
Artikel 4.5 |
Artikel 5 |
Artikel 5 |
Artikel 6 |
Artikel 6 |
Artikel 7.1 och 7.2 |
Artikel 7.1 och 7.2 |
Artikel 7.3 första stycket första meningen |
Artikel 7.3 första stycket |
Artikel 7.3 första stycket andra meningen |
Artikel 7.3 andra stycket |
Artikel 7.3 andra stycket |
Artikel 7.3 tredje stycket |
Artikel 7.4 |
Artikel 7.4 |
Artikel 8.1 |
Artikel 2 d |
Artikel 8.2–8.9 |
Artikel 8.1–8.8 |
Artikel 9 |
Artikel 9 |
Artikel 10.1–10.4 |
Artikel 10.1–10.4 |
Artikel 10.7–10.13 |
Artikel 10.5–10.11 |
Artikel 10.14 första meningen |
Artikel 10.12 första stycket |
Artikel 10.14 andra och tredje meningarna |
Artikel 10.12 andra stycket |
Artikel 10.15 och 10.16 |
Artikel 10.13 och 10.14 |
Artikel 11.1 första och andra meningarna |
Artikel 11.1 första stycket |
Artikel 11.1 tredje meningen |
Artikel 11.1 andra stycket |
Artikel 11.1 fjärde meningen |
Artikel 11.1 tredje stycket |
Artikel 11.2 |
Artikel 11.2 |
Artikel 11.3 första meningen |
Artikel 11.3 första stycket |
Artikel 11.3 andra meningen |
Artikel 11.3 andra stycket |
Artikel 11.3 tredje meningen |
Artikel 11.3 tredje stycket |
Artikel 11.4 första meningen |
Artikel 11.4 första stycket |
Artikel 11.4 andra meningen |
Artikel 11.4 andra stycket |
Artikel 11.4 tredje meningen |
Artikel 11.4 tredje stycket |
Artikel 11.5 |
Artikel 11.5 |
Artikel 11.6 första meningen |
Artikel 11.6 första stycket |
Artikel 11.6 andra meningen |
Artikel 11.6 andra stycket |
Artikel 11.6 tredje meningen |
Artikel 11.6 tredje stycket |
Artikel 11.6 fjärde meningen |
Artikel 11.6 fjärde stycket |
Artikel 11.7 första meningen |
Artikel 11.7 första stycket |
Artikel 11.7 andra meningen |
Artikel 11.7 andra stycket |
Artikel 11.8, 11.9 och 11.10 |
Artikel 11.8, 11.9 och 11.10 |
Artikel 12 |
Artikel 12 |
Artikel 13.1 |
Artikel 13.1 |
Artikel 13.2 första och andra meningarna |
Artikel 13.2 första stycket |
Artikel 13.2 tredje och fjärde meningarna |
Artikel 13.2 andra stycket |
Artikel 13.2 femte meningen |
Artikel 13.2 tredje stycket |
Artikel 13.3, 13.4 och 13.5 |
Artikel 13.3, 13.4 och 13.5 |
Artikel 13.6 första, andra och tredje meningarna |
Artikel 13.6 första stycket |
Artikel 13.6 fjärde meningen |
Artikel 13.6 andra stycket |
Artikel 13.7 och 13.8 |
Artikel 13.7 och 13.8 |
Artikel 13.9 första stycket |
Artikel 13.9 första stycket |
Artikel 13.9 andra stycket första och andra meningarna |
Artikel 13.9 andra stycket |
Artikel 13.9 andra stycket tredje meningen |
Artikel 13.9 tredje stycket |
Artikel 13.10 |
Artikel 13.10 |
Artikel 14.1–14.4 |
Artikel 14.1–14.4 |
Artikel 14.5, inledningen |
Artikel 14.5, första delen av första meningen |
Artikel 14.5 a |
Artikel 14.5, andra delen av meningen, från ”undersökningar” till ”2 %” |
Artikel 14.5 b |
— |
Artikel 14.5, slutet |
Artikel 14.5, sista delen av meningen |
Artikel 15.1 första meningen |
Artikel 15.1 första stycket |
Artikel 15.1 andra meningen |
Artikel 15.1 andra stycket |
Artikel 15.1 tredje meningen |
Artikel 15.1 tredje stycket |
Artikel 15.1 fjärde meningen |
Artikel 15.1 fjärde stycket |
Artikel 15.1 femte meningen |
Artikel 15.1 femte stycket |
Artikel 15.2 |
Artikel 15.2 |
Artikel 15.3 första meningen |
Artikel 15.3 första stycket |
Artikel 15.3 andra meningen |
Artikel 15.3 andra stycket |
Artikel 15.3 tredje meningen |
Artikel 15.3 tredje stycket |
Artikel 16.1 |
Artikel 16.1 |
Artikel 16.2 första meningen |
Artikel 16.2 första stycket |
Artikel 16.2 andra och tredje meningarna |
Artikel 16.2 andra stycket |
Artikel 16.3 |
Artikel 16.3 |
Artikel 16.4, inledningen, första delen |
Artikel 16.4 första stycket |
Artikel 16.4, inledningen, andra delen |
Artikel 16.4 andra stycket, inledningen och leden a och b |
Artikel 16.4 a och b |
Artikel 16.4 andra stycket c och d |
Artikel 16.5 |
Artikel 16.5 |
Artikel 17 |
Artikel 17 |
Artikel 18 |
Artikel 18 |
Artikel 19 |
Artikel 19 |
Artikel 20 första meningen |
Artikel 20 första stycket |
Artikel 20 andra meningen |
Artikel 20 andra stycket |
Artikel 21.1, 21.2 och 21.3 |
Artikel 21.1, 21.2 och 21.3 |
Artikel 21.4 första meningen |
Artikel 21.4 första stycket |
Artikel 21.4 andra meningen |
Artikel 21.4 andra stycket |
Artikel 21.4 tredje meningen |
Artikel 21.4 tredje stycket |
Artikel 22.1 första stycket första meningen |
Artikel 22.1 första stycket |
Artikel 22.1 första stycket andra och tredje meningarna |
Artikel 22.1 andra stycket |
Artikel 22.1 första stycket fjärde meningen |
Artikel 22.1 tredje stycket |
Artikel 22.1 första stycket femte meningen |
Artikel 22.1 fjärde stycket |
Artikel 22.1 andra stycket |
Artikel 22.1 femte stycket |
Artikel 22.1 tredje stycket, inledningen |
Artikel 22.1 sjätte stycket, inledningen |
Artikel 22.1 tredje stycket första, andra och tredje strecksatserna |
Artikel 22.1 sjätte stycket a, b och c |
Artikel 22.1 fjärde stycket |
Artikel 22.1 sjunde stycket |
Artikel 22.2 första meningen |
Artikel 22.2 |
Artikel 22.2 andra meningen |
Artikel 22.3 |
Artikel 22.2 tredje meningen |
Artikel 22.4 |
Artikel 22.3 |
Artikel 22.5 |
Artikel 22.4 |
Artikel 22.6 |
Artikel 23.1 första stycket första meningen |
Artikel 23.1 |
Artikel 23.1 första stycket andra meningen |
Artikel 23.2 |
Artikel 23.1 första stycket tredje meningen |
Artikel 23.3 första stycket |
Artikel 23.1 andra stycket, från ”Till det bruk” till ”bland annat” |
Artikel 23.3 andra stycket, inledande ord |
Artikel 23.1 andra stycket, från ”obetydliga ändringar” till ”producenternas produkter” |
Artikel 23.3 andra stycket a, b och c |
Artikel 23.2 första och andra meningarna |
Artikel 23.4 första stycket |
Artikel 23.2 tredje meningen |
Artikel 23.4 andra stycket |
Artikel 23.2 fjärde och femte meningarna |
Artikel 23.4 tredje stycket |
Artikel 23.2 sjätte och sjunde meningarna |
Artikel 23.4 fjärde stycket |
Artikel 23.3 första stycket första meningen |
Artikel 23.5 |
Artikel 23.3 första stycket andra meningen |
Artikel 23.6 första stycket |
Artikel 23.3 första stycket tredje meningen |
Artikel 23.6 andra stycket |
Artikel 23.3 första stycket fjärde meningen |
Artikel 23.6 tredje stycket |
Artikel 23.3 andra stycket |
Artikel 23.6 fjärde stycket |
Artikel 23.3 tredje stycket |
Artikel 23.6 femte stycket |
Artikel 23.3 fjärde stycket |
Artikel 23.7 |
Artikel 23.4 |
Artikel 23.8 |
Artikel 24.1 första och andra meningarna |
Artikel 24.1 första stycket |
Artikel 24.1 tredje meningen |
Artikel 24.1 andra stycket |
Artikel 24.2 första meningen |
Artikel 24.2 första stycket |
Artikel 24.2 andra och tredje meningarna |
Artikel 24.2 andra stycket |
Artikel 24.3 |
Artikel 24.3 |
Artikel 24.4 första och andra meningarna |
Artikel 24.4 första stycket |
Artikel 24.4 tredje meningen |
Artikel 24.4 andra stycket |
Artikel 24.4 fjärde och femte meningarna |
Artikel 24.4 tredje stycket |
Artikel 24.5 första meningen |
Artikel 24.5 första stycket |
Artikel 24.5 andra meningen |
Artikel 24.5 andra stycket |
Artikel 24.5 tredje och fjärde meningarna |
Artikel 24.5 tredje stycket |
Artikel 24.6 och 24.7 |
Artikel 24.6 och 24.7 |
Artikel 25 |
Artikel 25 |
Artikel 26 |
Artikel 26 |
Artikel 27.1, 27.2 och 27.3 |
Artikel 27.1, 27.2 och 27.3 |
Artikel 27.4 första meningen |
Artikel 27.4 första stycket |
Artikel 27.4 andra meningen |
Artikel 27.4 andra stycket |
Artikel 28 |
Artikel 28 |
Artikel 29.1–29.5 |
Artikel 29.1–29.5 |
Artikel 29.6 första meningen |
Artikel 29.6 första stycket |
Artikel 29.6 andra meningen |
Artikel 29.6 andra stycket |
Artikel 30.1, 30.2 och 30.3 |
Artikel 30.1, 30.2 och 30.3 |
Artikel 30.4 första, andra och tredje meningarna |
Artikel 30.4 första stycket |
Artikel 30.4 sista meningen |
Artikel 30.4 andra stycket |
Artikel 30.5 |
Artikel 30.5 |
Artikel 31 |
Artikel 31 |
Artikel 32 |
Artikel 32 |
Artikel 33 |
Artikel 33 |
Artikel 34 |
— |
— |
Artikel 34 |
Artikel 35 |
Artikel 35 |
Bilagorna I–IV |
Bilagorna I–IV |
— |
Bilaga V |
— |
Bilaga VI |
Rättelser
18.7.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 188/127 |
Rättelse till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 444/2009 av den 28 maj 2009 om ändring av rådets förordning (EG) nr 2252/2004 om standarder för säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken i pass och resehandlingar som utfärdas av medlemsstaterna
( Europeiska unionens officiella tidning L 142 av den 6 juni 2009 )
I titeln i innehållsförteckningen på omslaget och på sidan 1 ska det
i stället för:
vara: