I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras

1.7.2009

Europeiska unionens officiella tidning

L 171/6

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 571/2009

av den den 30 juni 2009

om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 om upprättande av ett kvotsystem avseende produktionen av potatisstärkelse

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaderna) (1), särskilt artikel 85 och artikel 95a.3 jämförda med artikel 4, och

av följande skäl:

(1)

Kommissionens förordning (EG) nr 2236/2003 av den 23 december 2003 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1868/94 om upprättande av ett kvotsystem avseende produktionen av potatisstärkelse (2) har flera gånger ändrats på ett genomgripande sätt (3). Eftersom nya ändringar ska göras, bör förordningen av tydlighetsskäl omarbetas.

(2)

Dessa ytterligare ändringar är nödvändiga efter ändringar av förordning (EG) nr 1234/2007 och antagande av rådets förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1782/2003 (4).

(3)	För att kunna få gemenskapsbidrag inom det kvotsystem som fastställs genom förordning (EG) nr 1234/2007 ska stärkelseproducenter ingå odlingsavtal med potatisproducenter.

(4)

För att förhindra att avtal ingås som får till följd att den underkvot som tilldelats stärkelseproducenten överskrids, är det nödvändigt att införa bestämmelser om vad som ska ingå i de odlingsavtal som sluts mellan en stärkelseproducent och en potatisproducent. Stärkelseproducenter bör förbjudas att ta emot potatisleveranser som inte omfattas av något odlingsavtal, eftersom detta kan hota kvotsystemets effektivitet och respekten för den bestämmelse som föreskriver att det minimipris som anges i artikel 95a.2 i förordning (EG) nr 1234/2007 ska betalas för all potatis som är ämnad för framställning av stärkelse. Om produktionen på den mark som omfattas av ett odlingsavtal av klimatskäl ändå överstiger den kvantitet som ursprungligen förutsågs eller har ett högre stärkelseinnehåll än vad som förutsetts, bör emellertid stärkelseproducenter ha möjlighet att ta emot denna potatis, förutsatt att minimipriset betalas.

(5)

Potatis med ett stärkelseinnehåll på mindre än 13 % kan inte anses vara potatis som är ämnad för framställning av stärkelse. Potatis med ett stärkelseinnehåll på mindre än 13 % bör inte tas emot av stärkelseproducenter. Om ett lågt stärkelseinnehåll beror på klimatförhållanden bör kommissionen, på en medlemsstats begäran, kunna godkänna att potatis med ett stärkelseinnehåll på mindre än 13 % tas emot på vissa villkor.

(6)

Kontrollåtgärder bör införas för att säkerställa att bidraget utbetalas endast för sådan stärkelse som producerats i enlighet med bestämmelserna i denna förordning. För att skydda producenter av potatis ämnad för framställning av stärkelse måste det minimipris som avses i artikel 95a.2 i förordning (EG) nr 1234/2007 betalas för all potatis. Därför är det nödvändigt att fastställa påföljder för de fall då minimipriset inte har betalats eller då stärkelseproducenter har tagit emot potatis som inte omfattas av ett odlingsavtal.

(7)	Det är nödvändigt att införa bestämmelser för att säkerställa att stärkelse som tillverkats utöver den underkvot som tilldelats en stärkelseproducent exporteras utan exportbidrag, vilket föreskrivs i artikel 84a.4 i förordning (EG) nr 1234/2007. Påföljder bör tillämpas vid överträdelse.

(8)	Det bör fastställas hur underkvoterna ska behandlas hos stärkelseproducenter som slår sig samman, byter ägare eller upphör med handel.

(9)	Medlemsstaterna och kommissionen bör ges möjlighet att kontrollera driften av kvotsystemet. Det bör anges vilka uppgifter som stärkelseproducenter ska lämna till medlemsstaten, som medlemsstaten sedan ska vidarebefordra till kommissionen.

(10)

I enlighet med del I i bilaga I till förordning (EG) nr 1234/2007 ska potatisstärkelse omfattas av reglerna för spannmål. Följaktligen gäller samma regleringsår för potatisstärkelse som för spannmål. I artikel 204.5 i förordning (EG) nr 1234/2007 fastställs att när det gäller potatisstärkelse ska del II avdelning I kapitel III avsnitt IIIa i den förordningen tillämpas fram till utgången av regleringsåret 2011–2012 för potatisstärkelse. Denna förordning bör därför tillämpas till och med det datumet.

(11)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

DEFINITIONER – KVOTSYSTEM

Artikel 1

I denna förordning avses med:

a) kvot: den kvot för varje medlemsstat som avses i artikel 84a.1 och bilaga Xa i förordning (EG) nr 1234/2007,

b) underkvot: den del av en kvot som medlemsstaten tilldelar en stärkelseproducent,

c) stärkelseproducent: varje fysisk eller juridisk person som är etablerad i den berörda medlemsstaten som får de underkvoter och bidrag som avses i artikel 95a.1 i förordning (EG) nr 1234/2007,

d) producent: varje fysisk eller juridisk person eller grupp av personer som till en stärkelseproducent levererar potatis som producerats av personen själv eller av gruppmedlemmarna, i eget namn och för egen räkning, inom ramen för ett odlingsavtal som slutits av personen eller i dess namn,

e) odlingskontrakt: varje avtal som sluts mellan en potatisproducent eller en grupp av potatisproducenter å ena sidan och stärkelseproducenten å andra sidan,

f) potatis: potatis som är ämnad för framställning av potatisstärkelse enligt artikel 77 i förordning (EG) nr 73/2009 och som har ett stärkelseinnehåll på minst 13 %,

g) råstärkelse: framställd stärkelse som omfattas av KN-nummer 1108 13 00 och som inte har bearbetats,

h) samgående mellan stärkelseproducenter: sammanslagning av två eller flera stärkelseproducenter till en enda,

i) avyttring av ett stärkelseproducerande företag (ägarbyte): en eller flera stärkelseproducenters överföring eller införlivande av tillgångarna hos en stärkelseproducent som tilldelats underkvoter,

j) avyttring av en stärkelsefabrik (ägarbyte): överföring av ägandet av en teknisk enhet som innehåller alla nödvändiga installationer för framställning av stärkelse till en eller flera stärkelseproducenter, så att produktionen hos den stärkelseproducent som överför egendom helt eller delvis införlivas,

k) hyra av en fabrik: hyresavtal gällande en teknisk enhet som innehåller alla nödvändiga installationer för framställning av stärkelse, vilket i syfte att utnyttja enheten sluts för en period på minst tre på varandra följande regleringsår med en stärkelseproducent som är etablerad i samma medlemsstat som den där fabriken i fråga ligger, förutsatt att den stärkelseproducent som hyr fabriken, efter det att hyresavtalet har trätt i kraft, vad gäller den totala produktionen kan betraktas som en enda stärkelseproducent,

l) stöd för stärkelsepotatis: stöd som fastställs för producenter av potatis avsedd för stärkelseproduktion enligt artikel 77 i förordning (EG) nr 73/2009.

Artikel 2

Om artikel 84a.5 i förordning (EG) nr 1234/2007 tillämpas, ska de underkvoter som tilldelats anpassas i enlighet därmed vid början av regleringsåret efter det regleringsår då underkvoten överskreds.

KAPITEL II

PRIS- OCH BIDRAGSSYSTEM

Artikel 3

1. Ett odlingsavtal ska slutas för varje regleringsår. Detta avtal ska förses med ett identifikationsnummer och åtminstone innehålla följande uppgifter:

a)	Namn och adress på potatisproducenten eller gruppen av potatisproducenter.

b)	Stärkelseproducentens namn och adress.

c)	Odlad areal uttryckt i hektar med två decimaler och fastställd enligt kommissionen förordning (EG) nr 796/2004 (5) om det intergrerade administrations- och kontrollsystemet.

d)	Den kvantitet potatis (i ton) som man planerar skörda på denna yta och leverera till stärkelseproducenten.

Potatisens förväntade stärkelseinnehåll, på grundval av det genomsnittliga stärkelseinnehållet i den potatis som potatisproducenten i fråga under de tre senaste regleringsåren har levererat till stärkelseproducenten, eller, om denna uppgift inte är tillgänglig, på grundval av det genomsnittliga stärkelseinnehållet i odlingsområdet.

f)	Stärkelseproducentens förbindelse att till potatisproducenten betala det minimipris som avses i artikel 95a.2 i förordning (EG) nr 1234/2007.

2. Varje stärkelseproducent ska till den behöriga myndigheten överlämna en förteckning över avtalen, av vilken det för varje avtal framgår identifikationsnumret, potatisproducentens namn och adress, odlad areal och kvantiteten i ton, uttryckt i stärkelse, före ett datum som ska fastställas av medlemsstaten före regleringsårets början, så att de nödvändiga kontrollerna kan göras.

3. Summan, uttryckt som stärkelse, av de kvantiteter som fastställs i odlingsavtalen får inte överstiga den underkvot som fastställts för stärkelseproducenten i fråga.

4. Om den kvantitet som faktiskt produceras inom ramen för odlingsavtalet, uttryckt som stärkelse, överstiger den kvantitet som fastställts i avtalet, får denna kvantitet levereras om stärkelseproducenten så önskar, under förutsättning att det minimipris som avses i artikel 95a.2 i förordning (EG) nr 1234/2007 betalas för kvantiteten.

5. Det är förbjudet för en stärkelseproducent att ta emot potatisleveranser som inte omfattas av något odlingsavtal.

Artikel 4

1. Stärkelseproducenterna ska ta emot potatisleveranser antingen vid själva stärkelsefabriken eller vid de mottagningsställen som hör till denna.

2. Potatisens vikt och stärkelseinnehållet ska i enlighet med artiklarna 5 och 6 bestämmas vid leveransen, under ledning av en inspektör som godkänts av medlemsstaten.

Artikel 5

1. Om användningen av de metoder som beskrivs i bilaga I till kommissionenes förordning (EG) nr 2235/2003 (6) kräver detta, ska potatisens bruttovikt bestämmas för varje parti vid leveranstillfället genom jämförande vägning av det använda transportmedlet, med respektive utan last.

2. Potatisens nettovikt ska bestämmas med hjälp av någon av de metoder som beskrivs i bilaga I till förordning (EG) nr 2235/2003.

3. De leveranser som godkänns ska ha ett stärkelseinnehåll på minst 13 %.

Stärkelseproducenter kan emellertid ta emot potatisleveranser med ett stärkelseinnehåll på mindre än 13 % under förutsättning att kvantiteten stärkelse som kan produceras av denna potatis inte överskrider 1 % av underkvoten. I sådana fall ska minimipriset vara det som gäller för ett stärkelseinnehåll på 13 %.

Artikel 6

Potatisens stärkelseinnehåll ska bestämmas på grundval av vikten under vatten av 5 050 g levererad potatis.

Det använda vattnet ska vara rent och utan tillsatser och ha en temperatur som är lägre än 18 °C.

Artikel 7

1. Bidraget till stärkelseproducenter ska beviljas för stärkelse som framställts av potatis av sund och god handelskvalitet på grundval av den använda kvantiteten potatis och dess stärkelseinnehåll, enligt de satser som anges i bilaga II till förordning (EG) nr 2235/2003 och inom ramarna för den kvantitet stärkelse som motsvarar deras underkvot. Inget bidrag ska beviljas till stärkelse som producerats ur potatis som inte uppfyller kraven på sund och god handelskvalitet eller till stärkelse som producerats ur potatis med ett stärkelseinnehåll på mindre än 13 %, utom när andra stycket i artikel 5.3 är tillämpligt.

Om potatisens stärkelseinnehåll beräknas med hjälp av Reimanns eller Parows skala och detta motsvarar ett värde som förekommer i två eller tre rader i andra kolumnen i bilaga II till förordning (EG) nr 2235/2003, gäller de satser som anges i rad två eller tre.

2. Om de levererade partierna innehåller 25 % eller mer av potatis som kan passera genom ett såll med kvadratiska maskor med en bredd av 28 mm (nedan kallad ”avfallspotatis”), ska den nettovikt som används för att fastställa det minimipris som stärkelseproducenten ska betala, sänkas enligt följande:

Procentuell andel avfallspotatis	Procentuell nedsättning
25 till 30 %	10 %
31 till 40 %	15 %
41 till 50 %	20 %

Om partierna innehåller mer än 50 % avfallspotatis, ska handel med denna ske enligt ömsesidig överenskommelse, och inget bidrag utbetalas för detta.

Den procentuella andelen avfallspotatis ska bestämmas samtidigt med nettovikten.

3. Stärkelseproducenterna ska på grundval av den använda kvantiteten potatis och dess stärkelseinnehåll, enligt de satser som anges i bilaga II till förordning (EG) nr 2235/2003, säkerställa att underkvoten inte överskrids.

Artikel 8

1. Ett mottagningsbevis ska utfärdas under stärkelseproducentens, den godkände inspektörens och leverantörens gemensamma ansvar. Stärkelseproducenten ska överlämna en kopia till potatisproducenten och förvara originalet så att det vid behov kan överlämnas till det organ som ansvarar för kontrollen av bidragen.

2. Mottagningsbeviset ska innehålla de av nedanstående upplysningar som framkommer i samband med åtgärder som vidtas enligt artiklarna 4–7:

a)	Leveransdatum.

b)	Leveransnummer.

c)	Odlingsavtalets nummer.

d)	Potatisproducentens namn och adress.

e)	Transportmedlets vikt vid ankomst till stärkelsefabriken eller mottagningsstället.

f)	Transportmedlets vikt efter lossning och tömning av kvarvarande jord.

g)	Leveransens bruttovikt.

h)	Avdrag, uttryckt i procent, från leveransens bruttovikt av främmande beståndsdelar och vikten av vatten som absorberas under tvättning.

i)	Avdrag, uttryckt i vikt, från leveransens bruttovikt som en funktion av de främmande beståndsdelarna.

j)	Procentuell andel avfallspotatis.

k)	Leveransens sammanlagda nettovikt (bruttovikten minus avdrag, inbegripet justeringen för avfallspotatis).

l)	Stärkelseinnehåll, uttryckt i procent eller vikt under vatten.

m)	Det pris per enhet som ska betalas.

Artikel 9

Stärkelseproducenten ska för varje potatisproducent upprätta en sammanfattande betalningsspecifikation där särskilt följande uppgifter anges:

a)	Stärkelseproducentens firmanamn.

b)	Potatisproducentens namn och adress.

c)	Odlingsavtalets nummer.

d)	Mottagningsbevisets datum och nummer.

e)	Nettovikten av varje leverans med eventuella avdrag som anges i artikel 8.2.

f)	Pris per enhet per leverans.

g)	Det sammanlagda belopp som ska betalas till potatisproducenten.

h)	Belopp som har betalats till potatisproducenten samt betalningsdag.

i)	Stärkelseproducentens underskrift och stämpel.

KAPITEL III

BETALNINGAR OCH PÅFÖLJDER

Artikel 10

1. Bidrag enligt artikel 95a.1 i förordning (EG) nr 1234/2007 ska utbetalas på villkor att stärkelseproducenten visar att följande krav är uppfyllda:

a)	Stärkelsen har framställts under det aktuella regleringsåret.

b)	Det utbetalade priset fritt fabrik inte är lägre än det som avses i artikel 95a.2 i förordning (EG) nr 1234/2007 för hela den kvantitet potatis som producerats i gemenskapen och är avsedd för stärkelseframställning.

c)	Stärkelsen producerades av potatis som omfattas av de odlingsavtal som avses i artikel 3.

2. Det betalningsbevis som avses i punkt 1 ska framläggas i form av den sammanfattande betalningsspecifikation som föreskrivs i artikel 9, åtföljd av antingen en betalningsbekräftelse från potatisproducenten eller en verifikation från det finansiella institut som har gjort utbetalningen för stärkelseproducentens räkning, av vilken det framgår att utbelning har skett.

3. Bidraget till stärkelseproducerande företag ska betalas ut av den medlemsstat inom vilkens territorium potatisstärkelsen har framställts, inom fyra månader efter den dag då de bevis som avses i punkt 1 lämnades.

Artikel 11

1. Medlemsstaterna ska införa ett kontrollsystem för kontroll på plats av de verksamheter som berättigar till bidraget och även för kontroll av att stärkelseproducenten inte överskrider sin underkvot. För genomförandet av sådana kontroller ska kontrollanterna ha tillgång till stärkelseproducenternas lagerbokföring och ekonomiska bokföring samt till produktions- och lagerutrymmen.

Under varje produktionsperiod ska kontrollen omfatta hela produktionskedjan för minst 10 % av den potatis som levereras till stärkelseproducenten.

2. Medlemsstaterna ska i tillämpliga fall meddela varje stärkelseproducent de kvantiteter stärkelse med vilka underkvoten har överskridits.

3. Om det behöriga organet konstaterar att stärkelseproducenten inte har fullgjort de åtaganden som anges i artikel 10.1.b, ska denne, utom i fall av force majeure, helt eller delvis förlora sin rätt till bidrag enligt följande:

a)	Om kraven inte har uppfyllts för en stärkelsekvantitet som är mindre än 20 % av producentens totala kvantitet ska det beviljade bidraget nedsättas med fem gånger den konstaterade procentsatsen.

b)	Om procentsatsen i fråga är 20 % eller högre ska inget bidrag beviljas.

4. Om det konstateras att förbudet i artikel 3.5 inte följs ska det beviljade bidraget för underkvoten minskas på följande sätt:

a)	Om kontrollen visar att stärkelseproducenten har tagit emot en kvantitet uttryckt i stärkelse som är mindre än 10 % av producentens underkvot ska det totala bidragsbeloppet för det aktuella regleringsåret minskas med tio gånger den bokförda procentsatsen.

b)	Om denna kvantitet, som inte omfattas av odlingsavtal, överskrider gränsen i led a) ska inget bidrag beviljas för det aktuella regleringsåret. Dessutom ska inget bidrag beviljas för det kommande regleringsåret.

5. Om stärkelse som kan tillverkas från leveranser med ett stärkelseinnehåll på mindre än 13 %, som har mottagits i strid med artikel 5.3 andra stycket,

a)	överskrider 1 % av det stärkelseproducerande förtagets underkvot ska inget bidrag beviljas för den kvantitet som överskrider gränsen, och dessutom ska det bidrag som beviljas för underkvoten sättas ned med tio gånger den registrerade överskridna procentandelen,

b)	överskrider 11 % av stärkelseproducentens underkvot, ska inget bidrag beviljas för det aktuella regleringsåret, och dessutom ska stärkelseproducenten inte vara berättigad till bidraget under påföljande regleringsår.

6. De kontroller som görs i enlighet med denna artikel påverkar inte eventuella kontroller som görs av behöriga myndigheter.

Artikel 12

1. Den export som avses i artikel 84a.4 i förordning (EG) nr 1234/2007 ska betraktas som genomförd i följande fall:

a)	När de bevis som avses i artikel 13.2 har lämnats till producentmedlemsstatens behöriga organ, oberoende av vilken medlemsstat stärkelseexporten har skett från.

b)	När den aktuella exportdeklarationen har godkänts av den exporterande medlemsstaten före den 1 januari efter utgången av det regleringsår under vilket stärkelsen har framställts.

c)	När den aktuella stärkelsen har lämnat gemenskapens tullområde senast inom en frist på 60 dagar från den 1 januari enligt led b).

d)	När produkten exporteras utan exportbidrag.

Utom i fall av force majeur ska den kvantitet stärkelse som överskrider underkvoten betraktas som avsatt på den inre marknaden om inte alla villkoren i första stycket är uppfyllda.

2. I fall av force majeur ska det behöriga organet i den medlemsstat på vilkens territorium stärkelsen har framställts fastställa nödvändiga åtgärder i proportion till de förhållanden som åberopas.

Om stärkelsen exporteras från en annan medlemsstat än den där framställningen skedde ska dessa åtgärder vidtas efter meddelande från den medlemsstatens behöriga myndigheter.

3. Vid tillämpningen av denna förordning får bestämmelsena i artikel 36 i kommissionens förordning (EG) nr 800/1999 (7) inte användas.

Artikel 13

1. Genom undantag från bestämmelserna i artikel 12 i kommissionens förordning (EG) nr 1342/2003 (8) ska säkerheten för exportlicensen vara 23 euro/ton.

2. Bevis för att de villkor som avses i artikel 12.1 är uppfyllda av stärkelseproducenten ska lämnas till det behöriga organet i den medlemsstat på vilkens territorium stärkelsen har framställts, före den 1 april kalenderåret efter utgången av det regleringsår under vilket stärkelsen har framställts.

3. Bevisningen kan ske genom uppvisande av följande:

a)	Trots bestämmelserna i artikel 3 i förordning (EG) nr 388/2009 (9), en exportlicens som har utfärdats till stärkelseproducenten i fråga av medlemsstatens behöriga organ enligt punkt 2 och som innehåller en av noteringarna i bilaga I.

(b)	De handlingar som avses i artiklarna 31 och 32 i kommissionens förordning (EG) nr 376/2008 (10) vilka behövs för frisläppande av säkerheten.

c)	En försäkran från stärkelseproducenten som intygar att denne har framställt stärkelsen.

4. Om en stärkelseproducent, i avsikt att exportera varan, lagrar råstärkelse som denne producerat i en silo, en lagerlokal eller en behållare som ligger utanför fabriken, i den medlemsstat där produktionen ägt rum eller i en annan medlemsstat, och där även annan råstärkelse som producerats av andra producenter eller av samma producent hålls lagrad, utan att det finns någon möjlighet att fysiskt skilja dem åt, ska hela den kvantitet stärkelse som lagras på detta sätt, fram till dess att den exportdeklaration som avses i artikel 12.1 b godkänts, ställas under myndighetskontroll som ger samma garantier som tullkontroll, och från och med detta godkännande ställas under tullkontroll.

I de fall som beskrivs i första stycket, i samband med uttag ur lager före godkännandet av den exportdeklaration som avses i artikel 12.1 b, ska ett bevis utfärdas av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där lagringen har skett.

I samband med uttag ur lager efter godkännandet av den exportdeklaration som avses i artikel 12.1 b, ska ett bevis enligt artikel 32.2 a i förordning (EG) nr 376/2008 utfärdas av tullmyndigheterna i den medlemsstat där lagringen har skett.

Det bevis som avses i andra och tredje stycket ska styrka att produkten eller motsvarande utbytbara kvantitet enligt första stycket har tagits ut ur lagret.

Artikel 14

1. Den berörda medlemsstaten ska, för de kvantiteter som enligt artikel 12.1 andra stycket har avsatts på den inre marknaden, när det gäller råstärkelse eller härledda produkter enligt bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 388/2009 eller som omfattas av kommissionens förordning (EG) nr 1043/2005 (11) påföra en avgift som motsvarar den fasta tullsats per ton stärkelse enligt KN-nummer 1108 13 00 eller härledd produkt som gällde under det regleringsår under vilket stärkelsen eller den härledda produkten framställdes, plus 10 %.

2. Medlemsstaten ska före den 1 maj som följer efter den 1 januari som avses i artikel 12.1 b underrätta stärkelseproducenten om det totala belopp som ska betalas.

Stärkelseproducenten ska betala detta belopp före den 20 maj samma år.

Artikel 15

1. I samband med samgående mellan stärkelseproducenter ska medlemsstaten tilldela det företag som uppstår ur samgåendet en underkvot som motsvarar summan av de underkvoter som producenterna hade tilldelats före samgåendet.

I samband med avvyttring av ett stärkelseproducerande företag (ägarbyte) ska medlemsstaten överföra den avyttrade producentens underkvot till den nya ägaren. Om det finns flera nya ägare ska kvotfördelningen göras proportionellt mot de produktionskvantiteter som ägarna tar över.

I samband med avyttring av en stärkelsefabrik (ägarbyte) ska medlemsstaten minska underkvoten för den producent som avyttrar äganderätten till fabriken och öka underkvoten för den producent eller de producenter som tar över fabriken med en kvantitet som är proportionell mot de produktionskvantiteter som har tagits över.

2. I händelse av nedläggning av ett stärkelseproducerande företag under andra förhållanden än de som avses i punkt 1, eller av en eller flera fabriker som tillhör ett stärkelseproducerande företag kan medlemsstaten överföra de berörda underkvoterna till ett eller flera stärkelseproducerande företag.

3. I samband med hyra av en fabrik som tillhör en stärkelseproducent ska medlemsstaten minska underkvoten för den producent som hyr ut fabriken och överföra denna del till den producent som hyr fabriken för att där framställa stärkelse.

Om hyresförhållandet varar kortare tid än den tid som anges i artikel 1 k ska den ändring av underkvoten som har gjorts i enlighet med första stycket tas tillbaka av medlemsstaten retroaktivt från och med den dag då hyresavtalet trädde i kraft.

4. Om produktionen efter tillämpning av punkt 1 första stycket upphör i de fabriker som tillhör ett eller flera av de stärkelseproducerande företag som har slagits samman, så att det uppstår en risk för kontinuiteten i produktionen av potatis för stärkelseframställning i det område som tidigare försåg företaget eller företagen med råvaran, får medlemsstaten anmoda det sammanslagna företaget att till medlemsstaten överföra de underkvoter som ursprungligen beviljades de fabriker som sedan har avbrutit produktionen. Kvoter som överförs enligt första stycket i punkt 1 kan av medlemsstaten omfördelas till ett stärkelseproducerande företag som åtar sig att framställa stärkelsen i det berörda området.

Artikel 16

Om stärkelseproducentens eller fabrikens verksamhet upphör eller sammanslagningen eller ägarbytet äger rum mellan den 1 juli och den 31 mars påföljande år ska de åtgärder som avses i artikel 15 vidtas för det innevarande regleringsåret.

Om stärkelseproducentens eller fabrikens verksamhet upphör eller sammanslagningen eller ägarbytet äger rum mellan den 1 april och den 30 juni samma år ska de åtgärder som avses i artikel 15 vidtas för det påföljande regleringsåret.

KAPITEL IV

ANMÄLNINGAR

Artikel 17

Stärkelseproducenten ska vid ett datum som den berörda medlemsstaten fastställer informera de behöriga myndigheterna om följande:

—	De kvantiteter stärkelsepotatis som har beviljats bidrag enligt artikel 77 i förordning (EG) nr 73/2009.

—	De kvantiteter stärkelse för vilka det bidrag har utbetalats som avses i artikel 95a.1 i förordning (EG) nr 1234/2007.

Artikel 18

1. Senast den 30 juni varje regleringsår ska medlemsstaterna informera kommissionen om följande:

a)	De kvantiteter stärkelsepotatis som omfattas av bestämmelserna i artikel 77 i förordning (EG) nr 73/2009. Om potatis som odlats i andra medlemsstater används, ska kvantiteterna redovisas per ursprungsmedlemsstat.

b)	De kvantiteter stärkelse för vilka det bidrag har utbetalats som avses i artikel 95a.1 i förordning (EG) nr 1234/2007.

c)	De kvantiteter och underkvoter för de stärkelseproducerande företag som omfattas av artikel 84a.5 i förordning (EG) nr 1234/2007 under regleringsåret, och de underkvoter som finns tillgängliga för påföljande regleringsår.

d)	De kvantiteter som ska exporteras utan exportbidrag enligt artikel 84a.4 i förordning (EG) nr 1234/2007.

e)	De kvantiteter som avses i artikel 11.3 och 11.4 i den här förordningen.

f)	De kvantiteter som avses i artikel 14.1 i denna förordning.

2. Vid tillämpning av artikel 15 ska medlemsstaten senast den 30 juni varje regleringsår lämna samtliga uppgifter om detta till kommissionen, tillsammans med dokument som styrker detta och som visar att de fastställda villkoren är uppfyllda.

KAPITEL V

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 19

Förordning (EG) nr 2236/2003 ska upphöra att gälla.

Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till denna förordning och ska läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga III.

Artikel 20

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2009.

Den ska gälla för regleringsåren 2009–2010, 2010–2011 och 2011–2012.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 30 juni 2009.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen

(1) EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2) EUT L 339, 24.12.2003, s. 45.

(3) Se bilaga II.

(4) EUT L 30, 31.10.2009, s. 16.

(5) EUT L 141, 30.4.2004, s. 18.

(6) EUT L 339, 24.12.2003, s. 36.

(7) EUT L 102, 17.4.1999, s. 11.

(8) EUT L 189, 29.7.2003, s. 12.

(9) EUT L 118, 13.5.2009, s. 72.

(10) EUT L 114, 26.4.2008, s. 3.

(11) EUT L 172, 5.7.2005, s. 24.

BILAGA I

Noteringar som avses i artikel 13.3 a

—	på bulgariska	:	За износ без възстановяване в съответствие с член 84а, параграф 4 от Регламент (ЕО) № 1234/2007
—	på spanska	:	Para exportación sin restitución, de conformidad con el artículo 84 bis, apartado 4 del Reglamento (CE) no 1234/2007
—	på tjeckiska	:	K vývozu bez náhrady podle článku 84a odst. 4 nařízení (ES) č. 1234/2007
—	på danska	:	Skal eksporteres uden restitution, jf. artikel 84a, stk. 4 i forordning (EF) nr. 1234/2007
—	på tyska	:	Ausfuhr ohne Erstattung gemäß Artikel 84a Absatz 4 der Verordnung (EG) Nr. 1234/2007
—	på estniska	:	Eksportimiseks ilma eksporditoetuseta määruse (EÜ) nr 1234/2007 artikli 84a lõike 4 kohaselt
—	på grekiska	:	Προς εξαγωγή χωρίς επιστροφή σύμφωνα με το άρθρο 84α παράγραφος 4 του κανονισμού (ΕΚ) αριθ. 1234/2007
—	på engelska	:	For export without refund under Article 84a(4) of Regulation (EC) No 1234/2007
—	på franska	:	À exporter sans restitution conformément à l'article 84 bis, paragraphe 4, du règlement (CE) no 1234/2007
—	på italienska	:	Da esportare senza restituzione a norma dell'articolo 84 bis, paragrafo 4 del regolamento (CE) n. 1234/2007
—	på lettiska	:	Eksportam bez kompensācijas saskaņā ar Regulas (EK) Nr. 1234/2007 84.a panta 4. punktu
—	på litauiska	:	Eksportui be grąžinamosios išmokos pagal Reglamento (EB) Nr. 1234/2007 84a straipsnio 4 dalį
—	på ungerska	:	Visszatérítés nélkül exportálandó az 1234/2007/EK rendelet 84a cikke 4. bekezdése szerint
—	på maltesiska	:	Għall-esportazzjoni mingħajr rifużjoni skont l-Artikolu 84a (4) tar-Regolament (KE) Nru 1234/2007
—	på nederländska	:	Overeenkomstig artikel 84 bis, lid 4 van Verordening (EG) nr. 1234/2007 zonder restitutie uit te voeren
—	på polska	:	Wywóz bez refundacji zgodnie z art. 84a ust. 4 rozporządzenia (WE) nr 1234/2007
—	på portugisiska	:	A exportar sem restituição em conformidade com o n.o 4 do artigo 84.o-A do Regulamento (CE) n.o 1234/2007
—	på rumänska	:	Pentru export fără restituire conform articolului 84a alineatul (4) din Regulamentul (CE) nr. 1234/2007
—	på slovakiska	:	Na vývoz bez náhrady podľa článku 84a ods. 4 nariadenia (ES) č. 1234/2007
—	på slovenska	:	Za izvoz brez nadomestila v skladu s členom 84a (4) Uredbe (ES) št. 1234/2007
—	på finska	:	Viedään tuetta asetuksen (EY) N:o 1234/2007 84a artiklan 4 kohdan mukaisesti
—	på svenska	:	För export utan exportbidrag enligt artikel 84a.4 i förordning (EG) nr 1234/2007

BILAGA II

Upphävd förordning och ändringar av den i kronologisk ordning

Kommissionens förordning (EG) nr 2236/2003 (EUT L 339, 24.12.2003, s. 45)
Kommissionens förordning (EG) nr 1950/2005 (EUT L 312, 24.12.2003, s. 45)	Endast artikel 9 och bilaga VIII
Kommissionens förordning (EG) nr 1713/2006 (EUT L 321, 21.11.2006, s. 11)	Endast artikel 13.
Kommissionens förordning (EG) nr 1913/2006 (EUT L 365, 21.12.2006, s. 52)	Endast artikel 25.
Kommissionens förordning (EG) nr 1996/2006 (EUT L 398, 30.12.2006, s. 1)	Endast artikel 14 och bilaga X

BILAGA III

Jämförelsetabell

Förordning (EG) nr 2236/2003	Denna förordning
Artiklarna 1 till 9	Artiklarna 1 till 9
Artikel 10.1, inledande meningen	Artikel 10.1, inledande meningen
Artikel 10.1, första strecksatsen	Artikel 10.1 a
Artikel 10.1, andra strecksatsen	Artikel 10.1 b
Artikel 10.1, tredje strecksatsen	Artikel 10.1 c
Artikel 10.2-3	Artikel 10.2-3
Artikel 11.1-2	Artikel 11.1-2
Artikel 11.3, inledande meningen	Artikel 11.3, inledande meningen
Artikel 11.3, första strecksatsen	Artikel 11.3 a
Artikel 11.3, andra strecksatsen	Artikel 11.3 b
Artikel 11.4, inledande meningen	Artikel 11.4, inledande meningen
Artikel 11.4, första strecksatsen	Artikel 11.4 a
Artikel 11.4, andra strecksatsen	Artikel 11.4 b
Artikel 11.5, inledande meningen	Artikel 11.5, inledande meningen
Artikel 11.5 första strecksatsen	Artikel 11.5 a
Artikel 11.5, andra strecksatsen	Artikel 11.5 b
Artikel 11.6	Artikel 11.6
Artiklarna 12 och 13	Artiklarna 12 och 13
Artikel 15	Artikel 14
Artikel 16	Artikel 15
Artikel 17	Artikel 16
Artikel 18	Artikel 17
Artikel 19	Artikel 18
Artikel 21	—
—	Artikel 19
Artikel 22, första stycket	Artikel 20, första stycket
Artikel 22, andra stycket	—
—	Artikel 20, andra stycket
Bilaga	Bilaga I
—	Bilaga II
—	Bilaga III

II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

1.7.2009

Europeiska unionens officiella tidning

L 171/17

RÅDETS BESLUT

av den 19 januari 2009

om ingående av ett avtal om förnyande av avtalet om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Indiens regering

(2009/501/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 170.2 jämförd med artikel 300.2 första stycket första meningen och artikel 300.3 första stycket,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1)

av följande skäl:

(1)	Rådet godkände genom beslut 2002/648/EG (2) ingåendet av ett avtal om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Indiens regering (nedan kallat avtalet).

(2)	I artikel 11 b i avtalet anges att avtalet ska ingås för en inledande period på fem år och att det därefter kan förlängas genom ömsesidig överenskommelse mellan parterna efter utvärdering under det sista året av varje period.

(3)	Vid det möte i EG–Indien-styrkommittén för vetenskapligt och tekniskt samarbete som hölls i Bryssel den 15 och 16 november 2006 utryckte de båda parterna sitt intresse att förnya avtalet för ytterligare fem år.

(4)	Sakinnehållet i det förnyade avtalet är identiskt med sakinnehållet i det avtal som löpte ut den 14 oktober 2007. Parterna anser att det vore av ömsesidigt intresse om avtalet förnyades snarast.

(5)	Avtalet grundas på principerna om partnerskap för avvägd inbördes nytta, ömsesidighet, informationsutbyte i rätt tid och lämpligt skydd av immateriella rättigheter.

(6)

I samarbetsavtalet mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Indien om partnerskap och utveckling (3), undertecknat den 20 december 1993, föreskrivs att de avtalsslutande parterna förbinder sig att upprätta lämpliga förfaranden för att underlätta största möjliga deltagande av deras vetenskapsmän och forskningscentrum i vetenskapligt och tekniskt samarbete.

(7)

Vetenskapligt och tekniskt samarbete är också ett av områdena som det hänvisas till i den gemensamma handlingsplanen för ett strategiskt partnerskap mellan Indien och EU av den 7 september 2005 som bland annat syftar till att öka rörlighet, utbyten och tillträde av forskare mellan Indien och Europa.

(8)	Genom sitt beslut av den 26 november 2007 beslutade rådet att avtalet om förnyande av avtalet (nedan kallat det förnyade avtalet) skulle undertecknas på gemenskapens vägnar.

(9)	Det förnyade avtalet undertecknades den 30 november 2007.

(10)	Det förnyade avtalet bör godkännas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Avtalet om förnyande av avtalet om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Indiens regering godkänns härmed på gemenskapens vägnar.

Texten till det förnyade avtalet åtföljer detta beslut.

Artikel 2

I enlighet med artikel 11 a i det förnyade avtalet ska rådets ordförande på gemenskapens vägnar underrätta Republiken Indien om att de förfaranden som krävs för att avtalet ska kunna träda i kraft har slutförts (4).

Utfärdat i Bryssel den 19 januari 2009.

På rådets vägnar

P. GANDALOVIČ

Ordförande

(1) Yttrande av den 8 juli 2008 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2) EUT L 213, 9.8.2002, s. 29.

(3) EGT L 223, 27.8.1994, s. 24.

(4) Dagen för avtalets ikraftträdande kommer att offentliggöras av rådets generalsekretariat i Europeiska unionens officiella tidning.

AVTAL

om förnyande av avtalet om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Indiens regering

EUROPEISKA GEMENSKAPEN, nedan kallad ”gemenskapen”,

å ena sidan, och

REPUBLIKEN INDIENS REGERING, nedan kallad ”Indien”,

å andra sidan,

nedan kallade ”parterna”,

SOM BEAKTAR betydelsen av vetenskap och teknik för sin ekonomiska och sociala utveckling,

SOM ERKÄNNER att gemenskapen och Indien har gemensamma mål inom forskning och teknik på ett antal områden av gemensamt intresse, samt att ömsesidiga fördelar kan uppnås om parterna underlättar samarbetet,

SOM KONSTATERAR att det har förekommit aktivt samarbete och informationsutbyte på ett antal vetenskapliga och tekniska områden inom ramen för det samarbetsavtal mellan gemenskapen och Indien om partnerskap och utveckling som undertecknades den 20 december 1993,

SOM BEAKTAR slutsatserna från toppmötet i Helsingfors mellan EU och Indien i oktober 2006, i vilka det anges att ledarna ser fram emot förnyandet 2007 av det vetenskapliga och tekniska avtalet mellan EU och Indien,

SOM ÖNSKAR utvidga samarbetet inom vetenskaplig och teknisk forskning i syfte att stärka samarbetet inom områden av gemensamt intresse och uppmuntra användningen av resultaten av sådant samarbete till gagn för parternas ekonomiska och sociala utveckling,

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

Parterna ska uppmuntra och underlätta forsknings- och utvecklingssamarbetet mellan gemenskapen och Indien inom vetenskapliga och tekniska områden av gemensamt intresse.

Artikel 2

Definitioner

I detta avtal avses med

a) ”samarbete”: varje verksamhet som parterna bedriver eller stödjer enligt detta avtal, inbegripet gemensam forskning,

b) ”information”: vetenskapliga eller tekniska data, resultat av eller metoder för forskning och utveckling som härrör från gemensam forskning som bedrivs i enlighet med detta avtal, samt alla andra data som bedöms vara nödvändiga av deltagarna i samarbetet, i förekommande fall inbegripet parterna själva,

c) ”immateriella rättigheter”: den betydelse som ges i artikel 2 i Konventionen om upprättande av Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (Stockholm den 14 juli 1967),

d) ”gemensam forskning”: forskning, teknisk utveckling eller demonstrationsverksamhet som genomförs med ekonomiskt stöd från den ena eller båda parterna och som inbegriper samarbete mellan deltagare från både gemenskapen och Indien och som skriftligen klassificeras som gemensam forskning av parterna eller av dem som genomförandet uppdragits åt; om endast den ena parten står för finansieringen ska klassificeringen göras av den parten och av deltagaren i det aktuella projektet,

e) ”deltagare eller forskningsenheter”: juridiska eller fysiska personer, utbildningsinstitutioner, forskningsinstitut eller andra rättssubjekt eller företag, inbegripet parterna själva, som är etablerade i gemenskapen eller i Indien och som deltar i samarbetet.

Artikel 3

Principer

Samarbetet ska bedrivas enligt följande principer:

a)	Partnerskap för ömsesidig nytta fördelad jämnt på båda parter.

b)	Ömsesidigt tillträde till de verksamheter inom forskning och teknisk utveckling som respektive part bedriver.

c)	Utbyte i god tid av sådan information som kan påverka samarbetet.

d)	Erforderligt skydd av immateriella rättigheter.

Artikel 4

Områden för samarbetet

I samarbetet som omfattas av detta avtal kan ingå all den verksamhet inom forskning, teknisk utveckling och demonstration, nedan kallad ”FoTU”, som är upptagen i ramprogrammet i enlighet med artikel 164 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, liksom all liknande FoTU-verksamhet i Indien på motsvarande vetenskapliga och tekniska områden.

Detta avtal påverkar inte Indiens deltagande i övrig gemenskapsverksamhet.

Artikel 5

Former för samarbetet

Samarbetet kan ske i följande former:

—	Deltagande av indiska forskningsenheter i FoTU-projekt inom ramprogrammet, och motsvarande deltagande av gemenskapens forskningsenheter i indiska projekt inom liknande FoTU-områden. Sådant deltagande omfattas av de bestämmelser och förfaranden som tillämpas hos respektive part.

—	Gemensamma FoTU-projekt; de gemensamma FoTU-projekten ska inledas när deltagarna har utarbetat en plan för teknikutnyttjande (när det gäller spridning och användning av samt tillgång till kunskap), enligt bilagan till detta avtal.

—	Gemensamt utnyttjande av resultaten från redan genomförda FoTU-projekt, i enlighet med de förfaranden som tillämpas inom FoTU-programmen hos respektive part.

—	Besök och utbyte av forskare och tekniska specialister.

—	Gemensamt anordnande av vetenskapliga seminarier, konferenser, symposier och workshopar, samt deltagande av specialister i dessa aktiviteter.

—	Samordnade åtgärder för spridning av resultat samt utbyte av erfarenheter från gemensamma FoTU-projekt som har finansierats.

—	Utbyte och gemensamt utnyttjande av utrustning och materiel, däribland gemensam användning av avancerade forskningsanläggningar.

—	Utbyte av information om arbetsmetoder, lagar, förordningar och program som är av betydelse för samarbetet enligt detta avtal.

—	Alla andra samarbetsformer som rekommenderas av förvaltningskommittén och som bedöms vara förenliga med de riktlinjer och förfaranden som är tillämpliga hos båda parter.

Artikel 6

Samordning och underlättande av samarbetet

Samordningen och underlättandet av samarbetet enligt detta avtal ska på Republiken Indiens vägnar utföras av ministeriet för vetenskap och teknik (departementet för vetenskap och teknik) och på gemenskapens vägnar av Europeiska gemenskapernas kommission, varvid dessa två organ ska uppträda som verkställande ombud.

De verkställande ombuden ska upprätta en förvaltningskommitté för det vetenskapliga och tekniska samarbetet, nedan kallad ”förvaltningskommittén”, för förvaltningen av detta avtal. Kommittén ska bestå av lika antal officiella företrädare från vardera parten och den ska ha medordförande från parterna; den ska själv fastställa sin arbetsordning.

I förvaltningskommitténs uppgifter ingår följande:

i)	Att främja och övervaka det samarbete som avses i artikel 4 i detta avtal, liksom det samarbete som genomförs inom ramen för gemenskapens övriga verksamhet, som inte omfattas av ramprogrammet, men som skulle kunna påverka och förstärka samarbetet inom ramen för detta avtal.

ii)

Att underlätta utvecklingen av gemensamma FoTU-projekt, som ska finansieras på grundval av kostnadsdelning mellan parterna, och som erhålls som svar på gemensamma ansökningsomgångar som offentliggjorts samtidigt av de verkställande ombuden. De gemensamma projekten kommer att väljas ut av varje part i enlighet med deras respektive urvalsprocess; experter från båda sidor kan deltaga i urvalsprocessen.

iii)	Att i enlighet med artikel 5 första och andra strecksatserna, för varje kommande år, välja ut – bland de områden där FoTU-samarbete är möjligt – de prioriterade områden eller delområden av ömsesidigt intresse inom vilka samarbete eftersträvas.

iv)	Att, i enlighet med artikel 5 tredje strecksatsen, föreslå deltagarna hos båda parter gemensamt utnyttjande av projekt som kan vara till ömsesidig nytta och komplettera varandra.

v)	Att lägga fram rekommendationer i enlighet med artikel 5 fjärde till åttonde strecksatserna.

vi)	Att ge parterna råd om sätt att utvidga och förbättra samarbetet i enlighet med principerna i detta avtal.

vii)	Att övervaka genomförandet av detta avtal och verksamheten som omfattas av det, så att de fungerar effektivt.

viii)

Att varje år lämna en rapport till parterna om läget för det samarbete som genomförs enligt detta avtal, uppnådda resultat och effektivitet. Rapporten ska vidarebefordras till den gemensamma kommitté som inrättats inom ramen för samarbetsavtalet mellan Europeiska gemenskapen och Indien om partnerskap och utveckling.

Förvaltningskommittén ska som regel sammanträda en gång årligen enligt en gemensamt fastställd tidsplan, företrädesvis före den gemensamma kommitté som inrättats inom ramen för samarbetsavtalet mellan Europeiska gemenskapen och Indien om partnerskap och utveckling. Sammanträdena bör hållas omväxlande i gemenskapen och Indien. Extra sammanträden kan hållas på begäran av endera parten.

e)	Förvaltningskommitténs beslut ska fattas i samförstånd. Protokoll, inbegripet anteckningar om de beslut och viktigaste frågor som diskuterats, ska föras vid varje sammanträde. Dessa protokoll ska godkännas av de personer som utsetts till medordförande för förvaltningskommittén.

f)	För förvaltningskommitténs möte ska kostnaderna för deltagarnas resor och inkvartering betalas av den part deltagaren företräder. Övriga kostnader förbundna med förvaltningskommitténs sammanträden ska betalas av värdlandet.

Artikel 7

Finansiering

a)	Samarbetet ska ske under förutsättning att penningmedel finns tillgängliga och i enlighet med gällande lagar och andra bestämmelser (däribland sådana som gäller skatte- och tullbefrielse) som är tillämpliga på varje parts territorium och i enlighet med riktlinjer och program hos parterna.

b)	Kostnader för visst utvalt samarbete ska delas av deltagarna utan att några penningmedel överförs mellan parterna.

c)	De administrativa och ekonomiska formerna för samarbetet kan anges mer utförligt i genomförandebestämmelser.

d)	FoTU-projekt där Indien deltar och som finansieras inom ramen för gemenskapsverksamhet som inte omfattas av ramprogrammet, ska undantas från de bestämmelser som anges i b och c.

Artikel 8

Inresor för personal och införsel av utrustning

Respektive part ska vidta alla rimliga åtgärder och göra sitt bästa för att inom ramen för lagar och bestämmelser som tillämpas på respektive parts territorium underlätta inresa till, uppehälle i och utresa från dess territorium för personer och utrustning som deltar i eller används i samarbetet och som specificeras av parterna i enlighet med detta avtal.

Artikel 9

Spridning och utnyttjande av information

Spridning och utnyttjande av information samt förvaltning, tilldelning och utövande av immateriella rättigheter som härrör från gemensam forskning enligt detta avtal ska ske enligt villkoren i bilagan till detta avtal. Bilagan ska utgöra en integrerad del av detta avtal.

Artikel 10

Territoriell tillämpning

Detta avtal ska tillämpas dels på de territorier där fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen tillämpas, på de villkor som fastställs i fördraget, dels på Indiens territorium. Detta får inte förhindra att samarbete bedrivs på öppna havet, i yttre rymden eller på tredjelands territorium, i enlighet med internationell rätt.

Artikel 11

Ikraftträdande, uppsägning och tvistlösning

a)	Detta avtal träder i kraft den dag då parterna skriftligen har underrättat varandra om att de respektive interna förfaranden som krävs för att avtalet ska träda i kraft har slutförts.

b)	Detta avtal ingås för en period på fem år och kan därefter förlängas genom ömsesidig överenskommelse mellan parterna efter utvärdering under det sista året av den nämnda perioden.

c)	Detta avtal får ändras genom överenskommelse mellan parterna. Ändringarna ska träda i kraft den dag då parterna skriftligen har underrättat varandra om att de respektive interna förfaranden som krävs för att ändra detta avtal har slutförts.

Detta avtal kan när som helst skriftligen sägas upp av endera parten med sex månaders varsel. Om detta avtal upphör att gälla får detta inte påverka giltigheten eller varaktigheten av åtgärder som genomförts enligt avtalet eller påverka särskilda rättigheter och skyldigheter som uppkommit i enlighet med bilagan.

e)	Alla frågor eller tvister om tolkningen eller genomförandet av detta avtal ska lösas genom överenskommelse mellan parterna.

Artikel 12

Detta avtal är upprättat i två exemplar på bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska samt på hindi, vilka alla texter är lika giltiga.

Till bestyrkande varav undertecknade, med vederbörlig fullmakt därtill, undertecknat detta av

Съставено в Ню Делхи на тридесети ноември две хиляди и седма година.

Hecho en Nueva Delhi, el treinta de noviembre de dos mil siete.

V Dillí dne třicátého listopadu dva tisíce sedm.

Udfærdiget i New Delhi den tredivte november to tusind og syv.

Geschehen zu New Delhi am dreißigsten November zweitausendsieben.

Kahe tuhande seitsmenda aasta novembrikuu kolmekümnendal päeval New Delhis.

Έγινε στo Nέο Δελχί, στις τριάντα Νοεμβρίου δύο χιλιάδες επτά.

Done at New Delhi on the thirtieth day of November in the year two thousand and seven.

Fait à New Delhi, le trente novembre deux mille sept.

Fatto a Nuova Delhi, addì trenta novembre duemilasette.

Ņūdeli, divtūkstoš septītā gada trīsdesmitajā novembrī.

Priimta du tūkstančiai septintųjų metų lapkričio trisdešimtą dieną Naujajame Delyje.

Kelt Újdelhiben, a kétezer-hetedik év november harmincadik napján.

Magħmul fi New Delhi, fit-tletin jum ta' Novembru tas-sena elfejn u sebgħa.

Gedaan te New Delhi, de dertigste november tweeduizend zeven.

Sporządzono w Nowym Delhi, dnia trzydziestego listopada roku dwa tysiące siódmego.

Feito em Nova Delhi, em trinta de Novembro de dois mil e sete.

Întocmit la New Delhi, la treizeci noiembrie două mii șapte.

V Dillí tridsiateho novembra dvetisícsedem.

V New Delhiju, dne tridesetega novembra leta dva tisoč sedem.

Tehty New Delhissä kolmantenakymmenentenä päivänä marraskuuta vuonna kaksituhattaseitsemän.

Som skedde i New Delhi den trettionde november țjugohundrasju.

За Европейската общност

Por la Comunidad Europea

Za Evropské spolecenství

På vegne af Det Europæiske Fællesskab

Für die Europäische Gemeinschaft

Euroopa Ühenduse nimel

Για την Ευρωπαïκή Κοινότητα

For the European Community

Pour la Communauté européenne

Per la Comunità europea

Eiropas Kopienas vārdā

Europos Bendrijos vardu

Az Európai Közösség részéről

Gћall-Komunità Ewropea

Voor de Europese Gemeenschap

W imieniu Wspólnoty Europejskiej

Pela Comunidade Europeia

Pentru Comunitatea Europeană

Za Európske spoločenstvo

Za Evropsko skupnost

Euroopan yhteisön puolesta

För Europeiska gemenskapen

За правителството на Република Индия

Por el Gobierno de la República de la India

Za vládu Indické republiky

På vegne af regeringen for Republikken Indien

Für die Regierung der Republik Indien

India Vabariigi valitsuse nimel

Για την κυβέρνηση της Δημοκρατίας της Ινδίας

For the Government of the Republic of India

Pour le gouvernement de la République de l'Inde

Per il governo della Republica dell'India

Indijas Republikas valdības vārdā

Indijos Respublikos Vyriausybės vardu

Az Indiai Köztársaság kormánya részéről

Għall-Gvern tar-Repubblika ta' l-Indja

Voor de Regering van de Republiek India

W imieniu Rządu Republiki Indii

Pelo Governo da República Índia

Pentru Guvernul Republicii India

Za vládu Indickej republiky

Za Vlado Republike Indije

Intian tasavallan hallituksen puolesta

För Republiken Indiens regering

BILAGA

IMMATERIELLA RÄTTIGHETER

Immateriella rättigheter som skapas eller tillhandahålls inom ramen för avtalet ska fördelas enligt bestämmelserna i denna bilaga.

TILLÄMPNING

Denna bilaga är tillämplig på gemensam forskning som bedrivs enligt avtalet, om inte annat särskilt avtalats mellan parterna.

I. Äganderätt, fördelning och utövande av rättigheter

”Immateriella rättigheter” används i denna bilaga med den innebörd som avses i artikel 2 c i avtalet.

I denna bilaga behandlas fördelningen av rättigheter och intressen mellan parterna och deras deltagare. Vardera parten och dess deltagare ska sörja för att den andra parten och dess deltagare kan erhålla rättigheter avseende immateriella rättigheter som fördelas enligt denna bilaga. Denna bilaga ändrar eller förhindrar inte på något annat sätt fördelningen av rättigheter, intressen och royalties mellan en part och dess medborgare eller deltagare, eller reglerna för spridning och utnyttjande av information, som ska bestämmas av varje parts lagar och praxis.

Parterna ska också rätta sig efter följande principer, och detta bör framgå av avtalen:

Väl fungerande skydd av immateriella rättigheter. Parterna ska försäkra sig om att de och/eller deras deltagare underrättar varandra inom en rimlig tidsperiod om skapandet av varje form av immateriella rättigheter inom ramen för avtalet, liksom om arrangemang för genomförande, och de ska i god tid ansöka om skydd för sådana immateriella rättigheter.

b)	Effektivt utnyttjande av resultat, med beaktande av parternas och deras deltagares bidrag.

c)	Icke-diskriminerande behandling av deltagare från den andra parten, jämfört med den behandling som ges till de egna deltagarna, med avseende på äganderätt, utnyttjande och spridning av information och äganderätt till, tilldelning av och utövande av immateriella rättigheter.

d)	Skydd av affärshemligheter.

Deltagarna ska gemensamt upprätta en plan för teknikutnyttjande. Planen för teknikutnyttjande är ett särskilt avtal som ska ingås mellan deltagarna som håller på med gemensam forskning och i vilken deras respektive rättigheter och skyldigheter fastställs, inbegripet sådana som avser äganderätt och användning, inbegripet offentliggörande av information samt immateriella rättigheter som ska skapas inom ramen för den gemensamma forskningen. Med avseende på immateriella rättigheter ska planen för teknikutnyttjande normalt sett omfatta bland annat följande: äganderätt, skydd, rätt till användning i forsknings- och utvecklingssyfte, utnyttjande och spridning, inbegripet åtgärder för gemensamt offentliggörande, rättigheter och skyldigheter för besökande forskare samt förfaranden för tvistlösning. Planen för teknikutnyttjande kan också omfatta allmän eller särskild information, licenstilldelning och resultat. Planen för teknikutnyttjande ska upprättas enligt de regler och förordningar som gäller hos vardera parten, och man ska i planen beakta målen för den gemensamma forskningen, parternas och deras deltagares relativa bidrag, finansiella eller andra, fördelarna och nackdelarna med licensiering efter territorium eller användningsområde, krav som följer av tillämpliga lagar, behovet av tvistlösningsförfaranden och andra faktorer som bedöms vara lämpliga av deltagarna. Rättigheter och skyldigheter avseende forskningsresultat som genererats av besökande forskare (dvs. forskare som inte kommer från en part eller från en deltagare) med avseende på immateriella rättigheter ska också tas upp i de gemensamma planerna för teknikutnyttjande. Planen för teknikutnyttjande ska godkännas av den finansierande partens behöriga finansinrättning eller finansavdelning före ingåendet av de specifika avtal om forsknings- och utvecklingssamarbete som planerna berör.

Information eller immateriella rättigheter som uppkommit inom ramen för gemensam forskning och som inte tas med i planen för teknikutnyttjande ska tilldelas i enlighet med principerna i planen för teknikutnyttjande. Om det uppstår en tvist, som inte kan lösas med hjälp av det överenskomna tvistlösningsförfarandet, ska sådan information eller immateriella rättigheter ägas gemensamt av alla deltagare som varit inblandade i den gemensamma forskning som givit upphov till informationen eller de immateriella rättigheterna. Varje deltagare för vilken denna bestämmelse gäller har rätt att använda denna information och dessa immateriella rättigheter för eget kommersiellt utnyttjande utan några geografiska begränsningar.

I överensstämmelse med tillämpliga lagar ska vardera parten och dess deltagare sörja för att den andra parten och dess deltagare kan erhålla de immateriella rättigheter som tilldelats dem.

Under upprätthållande av konkurrensförhållanden inom de områden som berörs av detta avtal, ska vardera parten sträva efter att se till att rättigheter som förvärvats enligt avtalet, och arrangemang som träffats i enlighet med det, utnyttjas på ett sådant sätt att det särskilt uppmuntrar

i)	spridning och utnyttjande av information som skapats, offentliggjorts eller på annat sätt gjorts tillgänglig inom ramen för avtalet, och

ii)	antagande och tillämpning av internationella normer.

Om avtalet sägs upp eller upphör att gälla ska detta inte påverka rättigheter och skyldigheter för deltagare med avseende på immateriella rättigheter inom ramen för godkända pågående projekt enligt denna bilaga.

II. Upphovsrättsskyddade verk och vetenskapliga skrifter

Upphovsrätt som tillhör parterna eller deras deltagare ska förvaltas i enlighet med Bernkonventionen (Parisakten från 1971) och TRIPs-avtalet. Utan att det påverkar tillämpningen av avsnitt III, och om inte annat överenskommes i planen för teknikutnyttjande, ska forskningsresultat offentliggöras gemensamt av parterna eller deltagarna. Enligt den ovannämnda allmänna regeln ska följande förfaranden tillämpas:

Om en part, eller offentliga organ hos denna part, offentliggör vetenskapliga och tekniska tidskrifter, artiklar, rapporter, böcker, inbegripet videofilm och dataprogram som härrör från gemensam forskning enligt avtalet, ska den andra parten ha ett världsomfattande, icke-exklusivt, oåterkalleligt, royaltyfritt tillstånd att översätta, reproducera, anpassa, vidarebefordra och till allmänheten distribuera sådana verk.

2.	Parterna ska sträva efter att i största möjliga mån sprida vetenskapliga skrifter som härrör från gemensam forskning i enlighet med detta avtal och som publicerats av oberoende utgivare.

Samtliga exemplar av ett upphovsrättsskyddat verk som ska spridas till allmänheten och som färdigställs enligt denna bestämmelse, ska innehålla författarens eller författarnas namn, om inte författaren uttryckligen avböjer att nämnas. På exemplaren ska även det samarbetsstöd som parterna lämnat tydligt anges.

III. Ej offentliggjord information

A. Ej offentliggjord skriftlig information

Vardera parten, eller i förekommande fall dess organ eller dess deltagare, ska så snart det är möjligt, och helst i planen för teknikutnyttjande, bestämma vilken information de önskar hålla hemlig i förhållande till avtalet, varvid bland annat följande kriterier ska beaktas:

a)	Information som är hemlig i den meningen att den inte, som helhet eller med avseende på den exakta sammansättningen eller sammanställningen av dess beståndsdelar, är allmänt känd bland eller allmänt tillgänglig med lagliga medel för experter inom området.

b)	Det faktiska eller potentiella kommersiella värdet som informationen har på grund av sin hemliga karaktär.

Tidigare skydd av informationen i den meningen att åtgärder som under de rådande omständigheterna var rimliga har vidtagits för att bevara dess hemliga karaktär av den person som hade laglig kontroll över den. Parterna och deras deltagare kan i vissa fall komma överens om att, såvida inte annat anges, inte offentliggöra delar av eller all den information som tillhandahålls, utbyts eller skapas inom ramen för gemensam forskning enligt avtalet.

Vardera parten ska se till att den och dess deltagare klart anger vilken information som är hemlig, till exempel genom lämplig markering eller text som anger begränsningen. Detta gäller även för helt eller delvis återgivande av denna information. En part som erhåller ej offentliggjord information enligt avtalet ska respektera den hemliga karaktären hos sådan information. Dessa begränsningar ska automatiskt upphöra om rättighetsinnehavaren offentliggör informationen.

Ej offentliggjord information som lämnas enligt avtalet får spridas av den mottagande parten till personer som verkar hos eller är anställda av den mottagande parten, och till andra berörda avdelningar eller organ hos den mottagande parten, vilka är auktoriserade särskilt för den aktuella gemensamma forskningen, förutsatt att all ej offentliggjort information som sprids på detta sätt omfattas av ett skriftligt avtal om sekretess och att den tydligt framstår som sekretesskyddad enligt ovan.

Med ett skriftligt medgivande på förhand från den part som tillhandahåller ej offentliggjord information enligt detta avtal får den mottagande parten sprida sådan information i större utsträckning än vad som annars medges enligt punkt 3. Parterna ska samarbeta för att ta fram förfaranden för begäran om och erhållande av skriftligt medgivande på förhand för sådan mer omfattande spridning, och vardera parten ska ge sådant godkännande i den utsträckning detta medges av dess egna riktlinjer, lagar och övriga bestämmelser.

B. Ej offentliggjord information som inte är skriftlig

Ej offentliggjord information som inte är skriftlig, eller annan konfidentiell information som tillhandahålls vid seminarier och andra sammanträden som anordnas inom ramen för detta avtal, eller information som kommer från anlitad personal eller härrör från användning av anläggningar eller från gemensamma projekt, ska behandlas av parterna eller deras deltagare i enlighet med de principer som fastställts för skriftlig information i avtalet. Detta gäller dock endast under förutsättning att mottagaren av sådan ej offentliggjord information, eller annan konfidentiell eller hemlig information, skriftligen och i förväg har uppmärksammats på den hemliga karaktären hos den information som ska meddelas.

C. Övervakning

Vardera parten ska sträva efter att se till att ej offentliggjord information som parten mottagit enligt detta avtal övervakas på det sätt som anges i avtalet. Om en av parterna inser att den inte kommer att kunna följa bestämmelserna om icke-spridning i avsnitten A och B, eller att det på goda grunder finns anledning att tro att den inte kommer att kunna följa dem, ska den parten omedelbart underrätta den andra parten. Parterna ska därefter överlägga för att fastställa ett lämpligt handlingssätt.

1.7.2009

Europeiska unionens officiella tidning

L 171/27

RÅDETS BESLUT

av den 19 januari 2009

om ingående på gemenskapens vägnar av avtalet om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan Europeiska gemenskapen och Nya Zeelands regering

(2009/502/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 170 jämförd med artikel 300.2 första stycket första meningen och artikel 300.3 första stycket,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1), och

av följande skäl:

(1)	Kommissionen har på gemenskapens vägnar förhandlat fram ett avtal om vetenskapligt och tekniskt samarbete med Nya Zeelands regering.

(2)	Avtalet undertecknades den 16 juli 2008 i Bryssel, med förbehåll för att avtalet senare ingås.

(3)	Avtalet bör godkännas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Avtalet om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan Europeiska gemenskapen och Nya Zeelands regering (nedan kallat avtalet) godkänns härmed på gemenskapens vägnar.

Artikel 2

Kommissionen ska företräda gemenskapen och anta gemenskapens ståndpunkt i den gemensamma kommitté för vetenskapligt och tekniskt samarbete som inrättas genom artikel 6.1 i avtalet i fråga om tekniska ändringar av avtalet i enlighet med artikel 6.3 c i avtalet.

Artikel 3

Rådets ordförande ska på Europeiska gemenskapens vägnar lämna det meddelande som anges i artikel 13.1 i avtalet.

Utfärdat i Bryssel den 19 januari 2009.

På rådets vägnar

P. GANDALOVIČ

Ordförande

(1) Yttrande avgivet den 21 oktober 2008 (ännu ej offentliggjort i EUT).

AVTAL

om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan Europeiska gemenskapen och Nya Zeelands regering

EUROPEISKA GEMENSKAPEN (nedan kallad ”gemenskapen”)

och

NYA ZEELANDS REGERING,

nedan kallade ”parterna”,

SOM BEAKTAR att parterna bedriver forskning, teknisk utveckling och demonstration på en rad områden av gemensamt intresse, och som är medvetna om den snabba vetenskapliga kunskapsutvecklingen och dess viktiga bidrag till att främja ett bilateralt och internationellt samarbete,

SOM KONSTATERAR att samarbete och informationsutbyte har förekommit på ett antal vetenskapliga och tekniska områden inom ramen för överenskommelsen mellan de Europeiska gemenskapernas kommission och Nya Zeelands regering om samarbete inom vetenskap och teknik av den 17 maj 1991,

SOM ÖNSKAR utvidga det vetenskapliga och tekniska samarbetet på en rad områden av gemensamt intresse genom att skapa ett produktivt partnerskap för fredliga ändamål och ömsesidig nytta,

SOM KONSTATERAR att ett sådant samarbete, liksom tillämpningen av dess resultat, kommer att gagna parternas ekonomiska och sociala utveckling,

SOM ÖNSKAR skapa en formell ram för de övergripande insatser som ska stärka samarbetet inom vetenskap och teknik mellan parterna,

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

Artikel 1

Definitioner

I detta avtal gäller följande definitioner:

1. samarbete: omfattar både direkt och indirekt samarbete.

2. direkt samarbete: samarbete inom vetenskap och teknik mellan parterna eller deras genomförandeorgan.

3. indirekt samarbete: annan typ av samarbete än direkt samarbete inom vetenskap och teknik mellan Nya Zeelands regering eller deltagare från Nya Zeeland å ena sida och gemenskapen eller deltagare från gemenskapen å andra sidan, genom

a)	att Nya Zeelands regering eller deltagare från Nya Zeeland deltar i gemenskapens ramprogram enligt artikel 166 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (nedan kallat ”ramprogrammet)”,

b)	att gemenskapen eller deltagare från gemenskapen deltar i nyzeeländska forskningsprogram eller forskningsprojekt inom vetenskapliga och tekniska områden liknande dem som omfattas av ramprogrammet.

4. immateriella rättigheter: den betydelse som anges i artikel 2 i konventionen om upprättande av Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten, upprättad i Stockholm den 14 juli 1967.

5. deltagare: en fysisk person som är fast bosatt i Nya Zeeland eller i gemenskapen, eller en juridisk person med säte i Nya Zeeland eller i gemenskapen, som har rättskapacitet och förmåga att i eget namn ha alla slags rättigheter och skyldigheter och som inte inbegriper parterna. För att undvika tveksamheter räknas nyzeeländska statliga företag och organ som deltagare och ingår inte i definitionen av ”en part”. EU:s gemensamma forskningscentrum (GFC) räknas som deltagare när det deltar i indirekt samarbete och som genomförandeorgan när det bedriver direkt samarbete.

Artikel 2

Syfte och principer

1. Parterna ska uppmuntra, utveckla och underlätta samarbete för fredliga ändamål, i enlighet med avtalet och båda parters lagar och förordningar.

2. Samarbetet ska bedrivas på grundval av följande principer:

a)	Ömsesidiga och likvärdiga bidrag och fördelar.

b)	Möjlighet för deltagare att delta i forskningsprogram eller forskningsprojekt som bedrivs eller finansieras av den andra parten.

c)	Utbyte utan dröjsmål av information som kan vara av intresse för samarbetet.

d)	Främjande av ett kunskapsbaserat samhälle för att gynna båda parters sociala och ekonomiska utveckling.

e)	Skydd av immateriella rättigheter enligt artikel 8.

Artikel 3

Samarbete

1. Det direkta samarbetet enligt detta avtal får omfatta följande:

a)	Sammanträden av olika slag, däribland expertmöten, för att diskutera och utbyta information om vetenskapliga och tekniska frågor av allmän eller specifik karaktär samt välja ut program och projekt för forskning och teknisk utveckling som kan bedrivas inom samarbetet.

b)	Utbyte av information om verksamheter, riktlinjer, metoder, lagar och förordningar om forskning och utveckling.

c)	Besök och utbyte av forskare, teknisk personal och andra experter inom allmänna eller specifika områden.

d)	Andra former av samarbete inom vetenskap och teknik, inbegripet genomförande av samarbetsprojekt och samarbetsprogram, som den gemensamma kommitté som avses i artikel 6 kan besluta om i enlighet med parternas respektive lagar och förordningar.

2. I syfte att utveckla det indirekta samarbetet får alla deltagare från Nya Zeeland eller från gemenskapen, med de övriga program- eller projektdeltagarnas samtycke och i enlighet med parternas respektive lagar och förordningar samt med de regler för deltagande som gäller för sådana program eller projekt, samarbeta i alla forskningsprogram eller forskningsprojekt som bedrivs eller finansieras av den andra parten.

3. Om en part inom ramen för detta avtal tecknar ett kontrakt om indirekt samarbete med en deltagare från den andra parten ska den andra parten på begäran bemöda sig om att i möjligaste mån tillhandahålla den hjälp som behövs, eller som kan underlätta, för den förstnämnda parten att genomföra kontraktet på ett smidigt sätt.

4. Uppgiften att samordna och underlätta samarbetet enligt detta avtal ska på Nya Zeelands vägnar skötas av Nya Zeelands ministerium för forskning, vetenskap och teknik eller dess efterträdande organ och på gemenskapens vägnar av Europeiska kommissionens avdelningar som ska fungera som genomförandeorgan.

Artikel 4

Genomförandeavtal

1. Samarbetet får i tillämpliga fall bedrivas enligt genomförandeavtal mellan parterna eller mellan kommissionen och nyzeeländska organisationer som finansierar forskningsprogram eller forskningsprojekt för den nyzeeländska regeringens räkning. Följande får regleras i dessa avtal:

a)	Samarbetets art och längd inom ett visst område eller för ett visst ändamål.

b)	Hanteringen av immateriella rättigheter som uppstår vid samarbetet, i enlighet med detta avtal.

c)	Eventuella tillämpliga finansiella åtaganden.

d)	Fördelningen av kostnader förenade med samarbetet.

e)	Andra relevanta frågor.

2. Samarbete som pågår den dag då detta avtal träder i kraft ska samma dag införlivas i detta avtal.

Artikel 5

Inresa för personal och införsel av utrustning

Parterna ska, i enlighet med parternas och EU-medlemsstaternas lagar och förordningar, på sitt territorium underlätta in- och utresa respektive in- och utförsel när det gäller den personal respektive material och utrustning som deltagarna avser att använda i samarbetet.

Artikel 6

Gemensamma kommittén

1. Genomförandeorganen ska inrätta en gemensam kommitté för vetenskapligt och tekniskt samarbete (nedan kallad ”gemensamma kommittén”) för att se till att avtalet genomförs effektivt. Den gemensamma kommittén ska bestå av företrädare för respektive part och ordförandeskapet ska delas mellan företrädare för båda parter.

2. Den gemensamma kommittén ska sammanträda minst en gång vartannat år, varannan gång i Nya Zeeland och varannan gång i gemenskapen.

3. Den gemensamma kommittén ska ha följande uppgifter:

a)	Att utbyta synpunkter och information om vetenskapliga och tekniska policyfrågor.

b)	Att ge parterna rekommendationer om avtalets genomförande, däribland identifiera och rekommendera ytterligare områden som ska ingå i samarbetet enligt artikel 3 och konkreta åtgärder för att förbättra parternas möjlighet att delta i varandras program och projekt enligt artikel 3.2.

c)	Att i enlighet med parternas inhemska godkännandeprocesser göra erforderliga tekniska ändringar av detta avtal.

d)	Att vid varje sammanträde göra en översyn och lämna en lägesrapport till parterna om vilka resultat som uppnåtts genom samarbetet och hur väl det fungerar, inbegripet möjligheterna att delta i varandras program och projekt enligt artikel 3.2 och parternas mottagande av gästforskare.

4. Den gemensamma kommittén ska anta en arbetsordning. Kommitténs beslut ska fattas i samförstånd.

5. Parterna ska stå för sina egna utgifter, såsom kostnader för representanternas resor och uppehälle, i samband med den gemensamma kommitténs sammanträden. Alla andra kostnader förenade med dessa sammanträden ska betalas av värdparten.

Artikel 7

Finansiering

1. Parterna ska genomföra detta avtal under förutsättning att medel har anslagits och i enlighet med parternas lagar och förordningar.

2. Kostnaderna för samarbetet ska fördelas enligt överenskommelse mellan de berörda deltagarna eller parterna.

3. När den ena parten ger ekonomiskt stöd till deltagare från den andra parten i samband med indirekt samarbete ska alla sådana anslag och ekonomiska eller andra bidrag undantas från skatter och tullar i enlighet med de lagar och förordningar som gäller inom respektive parts territorium vid den tidpunkt då sådana anslag och ekonomiska eller andra bidrag ges.

Artikel 8

Information och immateriella rättigheter

1. En part får offentliggöra oskyddad vetenskaplig och teknisk information som uppkommer vid samarbetet genom gängse kanaler och i enlighet med partens allmänna förfaranden.

2. Parterna ska hantera de immateriella rättigheter och skyldigheter som tillfaller deltagarna i indirekt samarbete, samt de relaterade rättigheter och skyldigheter som härrör från ett sådant deltagande, i enlighet med tillämpliga lagar, förordningar och internationella konventioner, bland annat avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (TRIPs-avtalet), bilaga 1 C till Marrakechavtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen, och Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk (Parisakten av den 24 juli 1971) och Pariskonventionen för skydd av den industriella äganderätten, senast ändrad i Stockholm den 14 juli 1967.

3. Vid indirekt samarbete ska respektive part försäkra sig om att den andra partens deltagare behandlas på samma sätt i fråga om immateriella rättigheter som den första partens deltagare, enligt de regler för deltagande som gäller för respektive forskningsprogram eller forskningsprojekt eller partens tillämpliga lagar och förordningar.

Artikel 9

Geografiskt tillämpningsområde

Detta avtal ska tillämpas

a)	inom de territorier inom vilka fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen tillämpas och på de villkor som fastställs i det fördraget,

b)	inom Nya Zeelands territorium.

Detta får inte förhindra att samarbete bedrivs på öppna havet, i yttre rymden eller på tredjelands territorium, i enlighet med internationell rätt.

Artikel 10

Andra avtal och tvistlösning

1. Bestämmelserna i detta avtal ska inte påverka parternas rättigheter och skyldigheter i befintliga och/eller framtida avtal mellan parterna eller mellan någon av gemenskapens medlemsstater och Nya Zeelands regering.

2. Alla frågor eller tvister om tolkningen eller genomförandet av detta avtal ska lösas genom samråd mellan parterna.

Artikel 11

Bilagans status

Bilagan till detta avtal utgör en icke-bindande överenskommelse mellan genomförandeorganen om immateriella rättigheter och andra äganderätter som skapats eller införts under direkt samarbete.

Artikel 12

Ändringar

Utöver de tekniska ändringar som den gemensamma kommittén gör enligt artikel 6.3 c får detta avtal ändras genom överenskommelse mellan parterna i form av utväxling av diplomatiska noter. Såvida parterna inte har kommit överens om någonting annat träder en ändring av detta avtal i kraft den dag då parterna genom utväxling av diplomatiska noter meddelar varandra att de har vidtagit de åtgärder som krävs för att ändringen ska kunna träda ikraft.

Artikel 13

Ikraftträdande och uppsägning

1. Detta avtal träder i kraft den dag då parterna genom utväxling av diplomatiska noter meddelar varandra att de har vidtagit de åtgärder som krävs för att avtalet ska kunna träda ikraft.

2. Detta avtal ska gälla under en inledande period på fem år. Förutsatt att ingen av parterna meddelar den andra parten att avtalet ska upphöra vid den inledande periodens slut ska avtalet fortsätta att gälla efter den inledande perioden tills en av parterna skriftligen meddelar den andra parten att den avser att säga upp avtalet. I detta fall upphör avtalet att gälla sex månader efter mottagandet av ett sådant meddelande.

3. Uppsägningen av detta avtal ska inte påverka påbörjade samarbetsprojekt som inte slutförts när avtalet sägs upp eller de rättigheter och skyldigheter som följer av bilagorna till detta avtal.

TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknade bemyndigade av Europeiska gemenskapen respektive Nya Zeelands regering undertecknat avtalet.

UPPRÄTTAT i två exemplar i Bryssel den sextonde juli tjugohundraåtta på bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska, vilka alla texter är lika giltiga.

Съставено в Брюксел на шестнадесети юли две хиляди и осма година.

Hecho en Bruselas, el dieciséis de julio de dos mil ocho.

V Bruselu dne šestnáctého července dva tisíce osm.

Udfærdiget i Bruxelles den sekstende juli to tusind og otte.

Geschehen zu Brüssel am sechzehnten Juli zweitausendacht.

Kahe tuhande kaheksanda aasta juulikuu kuueteistkümnendal päeval Brüsselis.

Έγινε στις Βρυξέλλες, στις δεκαέξι Ιουλίου δύο χιλιάδες οκτώ.

Done at Brussels on the sixteenth day of July in the year two thousand and eight.

Fait à Bruxelles, le seize juillet deux mille huit.

Fatto a Bruxelles, addì sedici luglio duemilaotto.

Briselē, divtūkstoš astotā gada sešpadsmitajā jūlijā.

Priimta du tūkstančiai aštuntų metų liepos šešioliktą dieną Briuselyje.

Kelt Brüsszelben, a kétezer-nyolcadik év július tizenhatodik napján.

Magħmul fi Brussell, fis-sittax-il jum ta’ Lulju tas-sena elfejn u tmienja.

Gedaan te Brussel, de zestiende juli tweeduizend acht.

Sporządzono w Brukseli, dnia szesnastego lipca roku dwa tysiące ósmego.

Feito em Bruxelas, em dezasseis de Julho de dois mil e oito.

Întocmit la Bruxelles, la data de șaisprezece iulie două mii opt.

V Bruseli šestnásteho júla dvetisícosem.

V Bruslju, dne šestnajstega julija leta dva tisoč osem.

Tehty Brysselissä kuudentenatoista päivänä heinäkuuta vuonna kaksituhattakahdeksan.

Som skedde i Bryssel den sextonde juli tjugohundraåtta.

За Европейската общност

Por la Comunidad Europea

Za Evropské společenství

På vegne af Det Europæiske Fællesskab

Für die Europäische Gemeinschaft

Euroopa Ühenduse nimel

Για την Ευρωπαϊκή Κοινότητα

For the European Community

Pour la Communauté européenne

Per la Comunità europea

Eiropas Kopienas vārdā

Europos bendrijos vardu

Az Európai Közösség részéről

Għall-Komunitá Ewropea

Voor de Europese Gemeenschap

W imieniu Wspólnoty Europejskiej

Pela Comunidade Europeia

Pentru Comunitatea Europeană

Za Európske spoločenstvo

Za Evropsko skupnost

Euroopan yhteisön puolesta

På Europeiska gemenskapen

За правителството на Нова Зеландия

Por el Gobierno de Nueva Zelanda

Za vládu Nového Zélandu

På vegne af New Zealands regering

Für die Regierung Neuseelands

Uus-Meremaa valitsuse nimel

Για την κυβέρνηση της Νέας Ζηλανδίας

For the Government of New Zealand

Pour le gouvernement de la Nouvelle-Zélande

Per il governo della Nuova Zelanda

Jaunzēlandes valdības vārdā

Naujosios Zelandijos Vyriausybės vardu

Új-Zéland kormánya részéről

Għall-Gvern ta’ New Zealand

Voor de regering van Nieuw-Zeeland

W imieniu rządu Noweij Zelandii

Pelo Governo da Nova Zelândia

Pentru Guvernul Noii Zeelande

Za vládu Nového Zélandu

Za vlado Nove Zelandije

Uuden-Seelannin hallituksen puolesta

För Nya Zeelands regering

BILAGA

Överenskommelse om immateriella rättigheter och andra äganderätter som skapats eller införts under direkt samarbete mellan Nya Zeeland och Europeiska gemenskapen

Ministeriet för forskning, vetenskap och teknik och Europeiska gemenskapernas kommission (”genomförandeorganen”) har, enligt artikel 11 i avtalet om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan Europeiska gemenskapen och Nya Zeelands regering (”avtalet”), kommit överens om följande när det gäller skydd av immateriella rättigheter som skapats eller införts under direkt samarbete (såsom det definieras i artikel 1 i avtalet) inom ramen för avtalet:

Om genomförandeorganen inte har kommit överens om någonting annat gäller följande bestämmelser för immateriella rättigheter som parterna skapar eller inför under direkt samarbete:

a)	Den part som skapar den immateriella rättigheten ska ha full äganderätt. Om de immateriella rättigheterna har skapats gemensamt och det inte går att fastställa hur stor del respektive part har haft i arbetet ska parterna äga dessa gemensamt.

b)	Med undantag för bestämmelserna i punkt 2 ska den part som äger eller inför de immateriella rättigheterna ge den andra parten nyttjanderätt för att kunna bedriva direkt samarbete. Denna nyttjanderätt ska beviljas utan avgift.

c)	Om parterna äger de immateriella rättigheterna gemensamt ska de, med undantag för bestämmelserna i punkt 2, bevilja varandra en icke-exklusiv, oåterkallelig, avgiftsfri licens att använda och utnyttja de immateriella rättigheterna för sina egna syften.

Om genomförandeorganen inte har kommit överens om någonting annat gäller följande bestämmelser för parternas upphovsrätter och andra relaterade rättigheter som parterna skapar eller inför under direkt samarbete:

När en part publicerar vetenskapliga eller tekniska uppgifter, information eller resultat, som uppkommer vid eller har att göra med samarbetet, i tidskrifter, artiklar, rapporter, böcker, på Internet eller i annan form, såsom på videoband och elektroniska lagringsenheter, ska denna part göra sitt yttersta för att för den andra partens räkning erhålla icke-exklusiva, oåterkalleliga, avgiftsfria licenser i alla länder där det tillhandahålls upphovsrättsligt skydd som ger rätt att översätta, kopiera, anpassa, överföra och offentligt sprida sådana verk. Den publicerande parten är dock inte skyldig att förvärva sådana licenser från tredje part om den publicerande parten vid publiceringstillfället inte kände till att denne tredje part ägde immateriella rättigheter till dessa verk.

b)	På alla offentligt distribuerade exemplar av ett enligt bestämmelserna i punkt 2 a upphovsrättsskyddat verk ska författarens eller författarnas namn anges, såvida de inte uttryckligen avböjer detta. På exemplaren ska även det samarbetsstöd som parterna lämnat tydligt anges.

3.	Om genomförandeorganen inte har kommit överens om någonting annat ska alla immateriella rättigheter enligt punkterna 1 och 2 lämnas utan någon garanti, vare sig uttrycklig eller underförstådd, inbegripet garantier för ett särskilt ändamål, en viss rättighet eller mot intrång.

Om genomförandeorganen inte har kommit överens om någonting annat ska följande bestämmelser gälla för parternas konfidentiella uppgifter:

a)	Den part som ger den andra parten information som är nödvändig för att bedriva direkt samarbete ska ange vilka uppgifter man önskar hålla hemliga (”konfidentiell information”).

Den part som erhåller konfidentiell information får endast vidarebefordra den till sina organ, eller till personer som är anställda i dessa organ, i syfte att bedriva direkt samarbete. Den erhållande parten ålägger organen, deras anställda och tredje part, bland annat leverantörer och underleverantörer, tystnadsplikt avseende den konfidentiella informationen.

En part får endast sprida konfidentiell information i vidare kretsar än vad som medges i punkt 4 b efter att ha inhämtat skriftligt förhandsgodkännande från den part som har lämnat de konfidentiella uppgifterna. Parterna ska samarbeta för att ta fram förfaranden för att begära och erhålla skriftligt förhandsgodkännande för sådan vidare spridning. En part ska på begäran lämna ett sådant godkännande i den mån det är tillåtet enligt dess lagar och förordningar.

d)	Information som härrör från seminarier, möten, anlitande av personal och användning av anläggningar inom ramen för avtalet ska behandlas som konfidentiell om den part som lämnar informationen betraktar den som sådan, enligt punkt 4 a.

e)	Om en part inser eller befarar att den inte kommer att kunna följa restriktionerna och villkoren avseende spridning i denna bilaga ska den omedelbart underrätta den andra parten om detta. Parterna ska därefter samråda för att besluta om vilka åtgärder som ska vidtas.

5.	Denna överenskommelse kan ändras genom skriftligt samtycke från genomförandeorganen.

6.	Denna överenskommelse blir gällande samma dag som avtalet träder ikraft.

1.7.2009

Europeiska unionens officiella tidning

L 171/37

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 28 maj 2009

om ändring av beslut 97/245/EG, Euratom om fastställande av närmare regler för medlemsstaternas översändande av viss information till kommissionen inom ramen för systemet med gemenskapens egna medel

[delgivet med nr K(2009) 4072]

(2009/504/EG, Euratom)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

med beaktande av rådets beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel (1),

med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 av den 22 maj 2000 om genomförande av beslut 2007/436/EG, Euratom om systemet för gemenskapernas egna medel (2), särskilt artikel 6.4 tredje stycket och artikel 17.3 och 17.5,

efter samråd med den rådgivande kommitté för egna medel som avses i artikel 20 i förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000, och

av följande skäl:

(1)	Genom kommissionens beslut 97/245/EG, Euratom (3) fastställs förlagor för hur medlemsstaterna ska redovisa egna medel för kommissionen.

(2)

Sedan de överenskommelser som slöts som en följd av de multilaterala handelsförhandlingarna under Uruguayrundan införlivats i gemenskapslagstiftningen görs inte längre någon klar åtskillnad mellan jordbrukstullar och övriga tullar. Någon sådan åtskillnad görs inte heller i beslut 2007/436/EG, Euratom. Således bör denna åtskillnad inte heller göras i förlagorna i bilagorna I och III till beslut 97/245/EG, Euratom.

(3)

Genom rådets förordning (EG) nr 318/2006 av den 20 februari 2006 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (4) införs bland annat en produktionsavgift och en överskottsavgift, i syfte att förebygga att överskottskvantiteter ackumuleras. På vissa villkor ska också en engångsavgift tas ut på tilläggskvoter på socker och på kompletterande isoglukoskvoter. Eftersom dessa avgifter utgör egna medel bör förlagorna i bilagorna I och III till beslut 97/245/EG, Euratom anpassas.

(4)	Man bör också utnyttja erfarenheterna från medlemsstaternas översändande av den bokföring som avses i artikel 6.3 a och b i förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 och förbättra strukturen på de formulär som utformats enligt förlagorna i bilagorna I och III till beslut 97/245/EG, Euratom.

(5)

I beslut 97/245/EG, Euratom fastställs närmare regler för medlemsstaternas översändande av viss information till kommissionen samt en förlaga för meddelande, inom ramen för årsrapporten, av fall där anspråk varit omöjliga att uppbära, enligt vad som avses i artikel 17.2 i förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000.

(6)

Mot bakgrund av de erfarenheter som förvärvats vid överföringen av den relevanta informationen är det nödvändigt att vidta åtgärder för att garantera att kommissionen får tillgång till alla de uppgifter som behövs för en fullständig undersökning av de fall där anspråk varit omöjliga att uppbära som medlemsstaterna meddelat kommissionen.

(7)

Bestämmelserna om överföring av rapporterna och om effektiv handläggning av informationen bör anpassas till det växande antalet fall där anspråk är omöjliga att uppbära, genom att man inför ett nytt elektroniskt förvaltnings- och informationssystem som medlemsstaterna bör använda för att på elektronisk väg meddela fall där beloppen förklarats eller bedömts omöjliga att uppbära.

(8)

Genom rådets förordning (EG, Euratom) nr 2028/2004 (5) infördes det i förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 en tydlig skillnad mellan meddelanden avseende fall där de fastställda anspråken förklarats eller bedömts omöjliga att uppbära, enligt vad som avses i artikel 17.3 tredje stycket i förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000, och de årsrapporter som avses i artikel 17.5 i förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000. Det bör därför fastställas en förlaga till dessa meddelanden och den förlaga som ska användas för årsrapporterna bör ersättas.

(9)	Lämpliga tidsfrister bör också fastställas i fråga om när den ändrade rapporteringen ska börja tillämpas.

(10)	Beslut 97/245/EG, Euratom bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Beslut 97/245/EG, Euratom ska ändras på följande sätt:

1.	I artikel 1.1 ska ”i artikel 6.3 a och b i förordning (EEG, Euratom) nr 1552/89” ersättas med ”i artikel 6.4 första stycket a och b i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 (*1).

2.	I artikel 2.1 ska ”i artikel 6.4 i förordning (EEG, Euratom) nr 1552/89” ersättas med ”i artikel 6.5 i förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000”.

Artikel 3 ska ersättas med följande:

”Artikel 3

1. Medlemsstaterna ska använda den förlaga som fastställs i bilaga VI för den årsrapport som avses i artikel 17.5 i förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000.

2. Medlemsstaterna ska sända det meddelande som avses i artikel 17.3 tredje stycket i förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 på elektronisk väg med användning av det elektroniska förvaltnings- och informationssystemet.

3. I bilaga VII fastställs det formulär som ska användas för det meddelande som avses i artikel 17.3 tredje stycket i förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000.”

4.	Bilaga I ska ersättas med texten i bilaga I till det här beslutet.

5.	Bilaga III ska ersättas med texten i bilaga II till det här beslutet.

6.	Bilaga VI ska ersättas med texten i bilaga III till det här beslutet.

7.	En ny bilaga VII, vars text anges i bilaga IV till det här beslutet, ska läggas till.

Artikel 2

De första rapporter som ska utarbetas med användning av förlagorna i bilagorna I och III till beslut 97/245/EG, Euratom, i dess lydelse enligt det här beslutet, ska vara den månatliga rapporten för juni 2009 respektive kvartalsrapporten för det andra kvartalet 2009.

Artikel 3

Det elektroniska förvaltnings- och informationssystem och det formulär som avses i artikel 3.2 respektive 3.3 i beslut 97/245/EG, Euratom, i dess lydelse enligt det här beslutet, ska användas från och med det datum som kommissionen underrättar medlemsstaterna om.

Fram till dess att medlemsstaterna har underrättats ska de använda den förlaga som anges i bilaga VI till beslut 97/245/EG, Euratom, i dess lydelse enligt beslut 2002/235/EG, Euratom (6).

Artikel 4

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 28 maj 2009.

På kommissionens vägnar

Siim KALLAS

Vice ordförande

(1) EUT L 163, 23.6.2007, s. 17.

(2) EGT L 130, 31.5.2000, s. 1.

(3) EGT L 97, 12.4.1997, s. 12.

(4) EUT L 58, 28.2.2006, s. 1.

(5) EUT L 352, 27.11.2004, s. 1.

(6) EGT L 79, 22.3.2002, s. 61.

BILAGA I

”BILAGA I

’A’-RÄKENSKAPER FÖR EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS EGNA MEDEL

Sammanställning av fastställda anspråk (*1)

Medlemsstat:

månad/år :

(i nationell valuta)
TYP AV MEDEL		Hänvisning medlemsstat (ej obligatorisk uppgift)	Fastställda belopp för månaden (1) (1)	Belopp som uppburits från de särskilda räkenskaperna (2)	Rättelser av tidigare fastställelser (2)		Belopp brutto (5) = (1) + (2) + (3) – (4)	Belopp netto (6)
TYP AV MEDEL		Hänvisning medlemsstat (ej obligatorisk uppgift)	Fastställda belopp för månaden (1) (1)	Belopp som uppburits från de särskilda räkenskaperna (2)	+ (3)	– (4)	Belopp brutto (5) = (1) + (2) + (3) – (4)	Belopp netto (6)
1210	Tullar, utom utjämnings- och antidumpningstullar
1230	Utjämnings- och antidumpningstullar på produkter
1240	Utjämnings- och antidumpningstullar på tjänster
12	TULLAR
1100	Produktionsavgifter för regleringsåret 2005/06 och tidigare
1110	Lagringsavgifter på socker
1130	Produktionsavgifter på C-socker , C-isoglukos och C-inulinsirap som inte exporteras samt avgifter på socker- och isoglukosersättning inom C-kvoten
1170	Produktionsavgifter
1180	Engångsavgift på tilläggskvoter på socker och på kompletterande isoglukoskvoter
1190	Överskottsavgift
11	SOCKERAVGIFTER
Totalt 12 + 11
					— 25 % för uppbördskostnader 3 — 10 % för uppbördskostnader (3)
					Totalt att betala

(*1) Däri inbegripet fastställelser till följd av kontroller och upptäckta fall av bedrägeri eller oegentligheter.”

(1) Däri inbegripet bokföringsmässiga korrigeringar.

(2) Det rör sig om rättelser av ursprungliga fastställelser, t.ex. via efterkrav och återbetalningar. När det gäller socker ska korrigeringar för tidigare regleringsår redovisas med angivelse av vilket regleringsår de hänför sig till.

(3) Procentsatsen 10 % ska tillämpas på belopp som enligt gemenskapsreglerna skulle ha gjorts tillgängliga före den 28 februari 2001.

BILAGA II

”BILAGA III

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS EGNA MEDEL – SÄRSKILDA RÄKENSKAPER (*1)

Sammanställning av fastställda anspråk som inte anges i A-räkenskaperna

Medlemsstat:

kvartal/år:

(i nationell valuta)
TYP AV MEDEL		Ännu icke uppburna belopp brutto för det föregående kvartalet (1)	Fastställda avgifter för det berörda kvartalet (2)	Rättelser av fastställda belopp (Art. 8) (1) (3)	Belopp som inte kan tillhandahållas (Art. 17.2) (2) (4)	Totalt (1 + 2 ± 3 – 4) (5)	Uppburna under kvartalet (3) (6)	Återstår att uppbära brutto vid slutet av det berörda kvartalet (7) = (5) – (6)
1210	Tullar, utom utjämnings- och antidumpningstullar
1230	Utjämnings- och antidumpningstullar på produkter
1240	Utjämnings- och antidumpningstullar på tjänster
12	TULLAR
1100	Produktionsavgifter för regleringsåret 2005/06 och tidigare
1110	Lagringsavgifter på socker
1130	Produktionsavgifter på C-socker , C-isoglukos och C-inulinsirap som inte exporteras samt avgifter på socker- och isoglukosersättning inom C-kvoten
1170	Produktionsavgifter
1180	Engångsavgift på tilläggskvoter på socker och på kompletterande isoglukoskvoter
1190	Överskottsavgift
11	SOCKERAVGIFTER
Totalt 12 + 11
						Uppskattning av fastställanden som det bedöms osäkert om de kan uppbäras (4)

(*1) De s.k. B-räkenskaper som förs enligt artikel 6.3 b i förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000, däri inbegripet fastställelser till följd av kontroller och upptäckta fall av bedrägeri eller oegentligheter.”

(1) Detta innefattar, för de senaste kvartalen, bl.a. rättelser i form av annulleringar som följer av att tidigare fastställda belopp omprövats. Av naturliga skäl avviker de från de belopp som anges i kolumn (4).

(2) Alla sådana fall ska redovisas i närmare detalj i bilaga IIIa, vilken ska läggas fram samtidigt med kvartalsrapporten. Totalbeloppet för kolumn (4) ska vara identiskt med det totalbelopp som anges i bilaga IIIa.

(3) Totalbeloppet för denna kolumn ska sammanfalla med de belopp som anges i kolumn i redovisningen av A-räkenskaperna för de tre månader som avses.

(4) Obligatoriskt för den fjärde kvartalsrapporten varje budgetår. Om beräkningen uppgår till ’noll’ ska detta klart anges.

BILAGA III

”BILAGA VI

ÅRSRAPPORT

som det hänvisas till i artikel 17.5 i förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000

20…

Medlemsstat: …

1. Kontrollåtgärder i medlemsstaterna

Kontrollåtgärder	Antal
Godkända tulldeklarationer (inom de berörda tullordningarna och tullbehandlingarna)
Tulldeklarationer som kontrollerats i efterhand inom de berörda tullordningarna och tullbehandlingarna (kontroll i efterhand)
Totalt antal anställda inom tullväsendet på nationell nivå (1)
Totalt antal anställda på nationell nivå för att utföra kontroller efter tullklareringen

2. Principiella problem

Förteckning över de viktigaste problemen rörande fastställande, bokföring och tillhandahållande som uppkommit vid tillämpningen av förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000, inklusive frågor som uppkommit i samband med tvister.

…

(Fortsätt om nödvändigt redogörelsen i en bilaga, med hänvisning till denna punkt.) ”

(1) Totala personalresurser uttryckta i antal anställda/år.

BILAGA IV

”BILAGA VII

Förlaga till det meddelande som avses i artikel 17.3 tredje stycket i förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000

Om inget annat anges ska all tillgänglig och relevant information lämnas. Alla belopp ska anges i respektive medlemsstats gällande valuta vid tidpunkten för översändandet av meddelandet.

1. ALLMÄNNA UPPGIFTER

Medlemsstat: …

Meddelandets referensnummer: …

(medlemsstatens kod/rapporteringsår/serienummer per rapporteringsår)

Hänvisning till ett relaterat uppgiftsformulär som sänts på förhand i enlighet med artikel 6.5 i förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000: …

Motivering till avsaknad av en hänvisning till ett sådant uppgiftsformulär: …

Ärende som har samband med en gemenskapskontroll (Ja/Nej)

Hänvisning till en relaterad gemenskapskontroll: …

Hela beloppet är omöjligt att uppbära: …

Myndighet som har förklarat eller bedömt beloppet vara omöjligt att uppbära: …

Nationell hänvisning till det administrativa beslutet om att beloppet är omöjligt att uppbära: …

(se andra kolumnen i bilaga IIIa till beslut 97/245/EG i dess lydelse enligt kommissionens beslut 2006/246/EG, Euratom (1))

Datum för det administrativa beslutet om att beloppet var omöjligt att uppbära: …

Datum då beloppet bedömdes vara omöjligt att uppbära: …

2. TULLSKULDENS UPPKOMST

Datum eller period då tullskulden uppstått: …

Rättslig grund för uppkomsten av tullskulden: …

(rättsliga grunder som föregick rådets förordning (EEG) nr 2913/92 (2) ska anges genom användning av relevant artikel i förordning (EEG) nr 2913/92)

Tullstatus: …

(gällande tullförfarande, varornas situation eller godkänd tullbehandling av varorna vid den tidpunkt då tullskulden uppstod)

Ytterligare uppgifter som ska anges vid transiteringsförfaranden: …

—	Datum för godkännande av tulldeklarationen: …

—	Medlemsstat(er) för utförsel från eller införsel till gemenskapen (ISO-kod): …

—	Bestämmelsemedlemsstat(er) eller medlemsstat(er) för avsändning från gemenskapen (ISO-kod): …

—	TIR-nummer: …

Typ av kontroll som ledde till fastställandet av fordran: …

—	Kontroller som inte har samband med godkännandet av en tulldeklaration: …

—	Kontroller utförda under tullklarering, inklusive stickprovskontroll: …

—	Kontroller utförda efter tullklarering men före avslut av tullförfarandet: …

—	Kontroller utförda efter avslut av tullförfarandet för de berörda varorna: …

—	Kontroller utförda efter tullklarering och övergång i fri omsättning: …

Datum för avslut meddelas om tullstatusen innebär suspensiva arrangemang: …

…

En kortfattad beskrivning av de händelser som ledde till fastställandet av fordran: …

3. ÖMSESIDIGT BISTÅND

Ärende som avser ömsesidigt bistånd i enlighet med rådets förordning (EG) nr 515/97 (3) som involverar kommissionens tjänstegrenar (Ja/Nej)

Referensnummer till meddelandet om ömsesidigt bistånd: …

Datum för mottagande: …

Kommentarer (frivilligt): …

4. FASTSTÄLLANDE AV TULLFORDRAN

Kontor där fordran fastställdes: …

Datum för fastställande: …

Hänvisning till bokföring av fastställandet (frivillig): …

Datum för införande i B-räkenskaperna (artikel 6 i förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000): …

Hänvisning till bokföring i B-räkenskaperna (frivillig): …

Totalt fastställt belopp: …

Fastställda tullar och jordbrukstullar, med undantag för utjämnings- och antidumpningstullar: …

…

Fastställda utjämnings- och antidumpningstullar: …

Fastställda socker- och isoglukosavgifter: …

Motsvarande belopp för nationella punktskatter och mervärdesskatt (frivilligt): …

Totalbelopp för korrigering (ökning eller minskning) efter det ursprungliga fastställandet: …

Belopp för korrigering (ökning eller minskning) av tullar och jordbrukstullar efter det ursprungliga fastställandet, med undantag för utjämnings- och antidumpningstullar: …

Belopp för korrigering (ökning eller minskning) av utjämnings- och antidumpningstullar efter det ursprungliga fastställandet: …

…

Belopp för korrigering (ökning eller minskning) av socker och isoglukosavgifter efter det ursprungliga fastställandet: …

…

Belopp för korrigering (ökning eller minskning) av nationella punktskatter och mervärdesskatt efter det ursprungliga fastställandet (frivilligt): …

Totalt belopp för säkerheten: …

(det belopp som täcker gemenskapernas egna medel och, i förekommande fall, nationella tullavgifter – beloppet kan vara ’0’om befrielse från kravet på säkerhet beviljats eller om ingen säkerhet har ställts)

Del av säkerheten som ska överföras till gemenskapens egna medel: …

Typ av säkerhet (obligatorisk/frivillig/inte planerad): …

Typ av obligatorisk säkerhet: …

Orsak till att en planerad säkerhet inte ställts: …

Del av säkerheten (belopp) som ställts till gemenskapens förfogande: …

Datum då beloppet som omfattas av säkerheten ställdes till förfogande: …

5. UPPBÖRDSFÖRFARANDE

(Om det finns flera gäldenärer för samma skuld ska följande uppgifter lämnas för varje gäldenär:)

Huvudgäldenär eller gäldenär som är solidariskt betalningsansvarig för tullskulden: …

Datum för underrättelse om skulden: …

Datum för betalningspåminnelse(r): …

Fastställande som är föremål för ett överklagande i den mening som avses i artikel 243.1 i förordning (EEG) nr 2913/92 (Ja/Nej)

Nivåer som nåtts i överklagandeförfarandet: …

Datum för det första överklagandet: …

Datum för delgivning av slutligt beslut eller slutlig dom: …

Kommentarer (frivilligt): …

Uppskjutande av verkställighet i enlighet med artiklarna 222 och 244 i kommissionens förordning (EEG) nr 2913/92 och artikel 876a i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 (4) (Ja/Nej)

Har säkerhet ställts vid uppskjutande av verkställighet (Ja/Nej)

Belopp för säkerheten vid uppskjutande av verkställighet: …

Orsaker till att ingen säkerhet ställts vid uppskjutande av verkställighet: …

(medlemsstaterna ska ange om de befriats från kravet att ställa säkerhet på grund av förutsebara ekonomiska och sociala svårigheter eller ej, och grunden för detta beslut)

Betalningslättnader i enlighet med artikel 229 i förordning (EEG) nr 2913/92 (ingen begäran/begäran avslagen/begäran godkänd)

Beskrivning av betalningslättnaderna: …

Säkerhet ställd i enlighet med reglerna för betalningslättnader (Ja/Nej)

Belopp för säkerhet som ställts i enlighet med reglerna om betalningslättnader: …

Reason why no security was lodged on payment facilities: …

(medlemsstaterna ska specificera om de befriats från kravet på att ställa en säkerhet på grund av förutsägbara ekonomiska och sociala svårigheter eller ej, och grunden för detta beslut)

Datum för utfärdande av exekutionstitel: …

Exekutionstiteln delgiven (Ja/Nej)

Datum för delgivning av exekutionstiteln: …

Kommentarer till exekutionstitel (frivilligt): …

Datum för den första betalningen: …

Belopp för den första betalningen: …

Datum för den senaste betalningen: …

Belopp för den senaste betalningen: …

Totalt belopp som betalats: …

Datum för beslag: …

Belopp som erhållits genom beslag: …

Kommentarer till utmätning (frivilligt): …

Datum för inledande av konkurs-/likvidations-/insolvensförfarande: …

Datum för framställan av fordran inom ramen för förfarandet: …

Datum för avslutande av konkurs-/likvidations-/insolvensförfarande: …

Egna medel som indrivits i konkurs-/likvidations-/insolvensförfarandet: …

…

Ömsesidigt bistånd från andra indrivande medlemsstater (rådets direktiv 2008/55/EG (5) eller rådets direktiv 76/308/EEG (6) (Ja/Nej)

Hänvisning till ömsesidigt bistånd för indrivning: …

Medlemsstat som tar emot begäran: …

Datum för begäran: …

Indrivet belopp: …

Svarsdatum: …

Kommentarer till svaret (särskilt om den medlemsstat som tar emot begäran inte har reagerat på begäran): …

…

6. ORSAKER TILL ATT DET INTE VAR MÖJLIGT ATT DRIVA IN RESTERANDE BELOPP

(I denna del ska medlemsstaterna klart ange t.ex. alla konkreta verkställighetsåtgärder som vidtagits och orsakerna till att det indrivna beloppet, i fall av konkurs-/likvidations-/insolvensförfarande, inte var tillräckligt för att täcka skulden eller varför det bara täckte en del av skulden.)

(Medlemsstaterna behöver inte lämna uppgifter som de redan har lämnat under punkterna 1 till 5.)

7. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR

(1) EUT L 89, 28.3.2006, s. 46.

(2) EGT L 302, 19.10.1992, s. 1.

(3) EGT L 82, 22.3.1997, s. 1.

(4) EGT L 253, 11.10.1993, s. 1.

(5) EUT L 150, 10.6.2008, s. 28.

(6) EGT L 73, 19.3.1976, s. 18.”

1.7.2009

Europeiska unionens officiella tidning

L 171/48

Rättelse till kommissionens förordning (EG) nr 41/2009 av den 20 januari 2009 om sammansättning och märkning av livsmedel som är lämpliga för personer med glutenintolerans

( Europeiska unionens officiella tidning L 16 av den 21 januari 2009 )

Förordning (EG) nr 41/2009 ska vara som följer:

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 41/2009

av den 20 januari 2009

om sammansättning och märkning av livsmedel som är lämpliga för personer med glutenintolerans

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 89/398/EEG av den 3 maj 1989 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om specialdestinerade livsmedel (1) (numera: livsmedel för särskilda näringsändamål), särskilt artiklarna 2.3 och 4a, och

av följande skäl:

(1)

Direktiv 89/398/EEG gäller livsmedel för särskilda näringsändamål som på grund av sin särskilda sammansättning eller det särskilda sätt som de är framställda på är avsedda att uppfylla de särskilda näringsbehoven hos vissa befolkningskategorier. Personer med celiaki är en sådan särskild befolkningsgrupp, som lider av kronisk glutenintolerans.

(2)

Livsmedelsindustrin har utvecklat en rad produkter som fått benämningen ”glutenfri” eller andra liknande benämningar. Skillnader mellan de nationella bestämmelserna om villkoren för användning av sådana produktbeskrivningar kan begränsa den fria rörligheten av dessa produkter och kan leda till att man misslyckas med att säkerställa samma höga konsumentskyddsnivå. För tydlighetens skull och för att man ska undvika att förvirra konsumenterna med olika typer av produktbeskrivningar på nationell nivå, bör användningen av termer för att beskriva avsaknaden av gluten fastställas på gemenskapsnivå.

(3)	Vete (dvs. alla Triticum-arter, såsom durumvete, spelt och kamut), råg och korn är sädesslag vars korn vetenskapligt rapporterats innehålla gluten. Det gluten som finns i dessa sädesslag kan ha skadliga hälsoeffekter på personer med glutenintolerans, som därför bör undvika det.

(4)	Avlägsnandet av gluten från gluteninnehållande sädeskorn är tekniskt mycket svårt och dyrt, och därför är det svårt att tillverka helt glutenfria livsmedel. Följaktligen kan många livsmedel på marknaden som är avsedda för detta särskilda näringsändamål innehålla låga resthalter av gluten.

(5)

De flesta men inte alla personer med glutenintolerans kan inkludera havre i sin kost utan skadliga effekter på hälsan. Denna fråga undersöks och utreds löpande av forskarsamhället. Ett stort problem är dock att havren kan ha kontaminerats av vete, råg eller korn, vilket kan inträffa under skörd, transport, lagring och bearbetning. Därför bör man vid märkningen av produkter som innehåller havre ta hänsyn till risken för glutenkontamination.

(6)

Olika personer med glutenintolerans kan tolerera olika låga halter av gluten inom vissa gränser. För att enskilda personer ska ha möjlighet att hitta ett urval av produkter som är lämpliga för deras behov och deras känslighet bör det vara möjligt att hitta produkter som innehåller låga halter av gluten vilka ligger inom sådana bestämda gränser. Det är dock viktigt att sådana produkter märks på lämpligt sätt, så att man ser till att personer med glutenintolerans vet hur de ska använda dessa produkter. I detta syfte bör informationskampanjer genomföras i medlemsstaterna.

(7)

Livsmedel för särskilda näringsändamål, som är särskilt sammansatta, bearbetade eller beredda för att uppfylla kostbehoven hos personer med glutenintolerans och som marknadsförs som sådana, bör märkas antingen med ”mycket låg glutenhalt” eller ”glutenfri” i enlighet med bestämmelserna i denna förordning. Dessa bestämmelser kan följas genom att man använder livsmedel som särskilt bearbetats så att glutenhalten reducerats i en eller flera ingredienser som innehåller gluten och/eller livsmedel i vilka ingredienser som innehåller gluten har ersatts med andra ingredienser som är naturligt glutenfria.

(8)

I artikel 2.3 i direktiv 89/398/EEG föreskrivs möjligheten att livsmedel för normal konsumtion som är lämpat för ett påstått dietändamål märks på ett sätt som framhåller denna lämplighet. Därför bör ett normalt livsmedel, som kan ingå i en glutenfri kost eftersom det inte innehåller ingredienser som härrör från gluteninnehållande sädeskorn eller havre, kunna förses med en märkning som anger frånvaro av gluten. Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG av den 20 mars 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel samt om reklam för livsmedel (2) får en sådan uppgift inte vilseleda konsumenten genom att antyda att livsmedlet har speciella egenskaper, då alla liknande livsmedel i själva verket har sådana egenskaper.

(9)

Kommissionens direktiv 2006/141/EG av den 22 december 2006 om modersmjölksersättning och tillskottsnäring och om ändring av direktiv 1999/21/EG (3) förbjuder användningen av ingredienser som innehåller gluten vid tillverkning av sådana livsmedel. Därför bör användningen av benämningarna ”mycket låg glutenhalt” eller ”glutenfri” på etiketten till sådana produkter förbjudas eftersom denna märkning enligt denna förordning används för att ange en glutenhalt på högst 100 mg/kg respektive 20 mg/kg.

(10)

Enligt kommissionens direktiv 2006/125/EG av den 5 december 2006 om spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn (4) ska förekomst eller frånvaro av gluten anges om produkten är avsedd för spädbarn som är under sex månader. Frånvaro av gluten i dessa produkter bör anges i enlighet med kraven i denna förordning.

(11)

Codex standard för livsmedel för särskilda näringsändamål avsedda för personer med glutenintolerans (The Codex Standard for Foods for Special Dietary Use for Persons Intolerant to Gluten) antogs vid det 31:a mötet i Codex Alimentarius-kommissionen i juli 2008 (5) för att dessa personer ska ha möjlighet att hitta olika livsmedel på marknaden som är lämpliga för deras behov och deras glutenkänslighet. Hänsyn bör tas på lämpligt sätt till den standarden i denna förordning.

(12)

För att ge de ekonomiska aktörerna möjlighet att anpassa sina produktionsprocesser bör det datum då den här förordningen träder i kraft medge en nödvändig övergångsperiod. Däremot får produkter som redan uppfyller kraven i denna förordning den dag förordningen träder i kraft marknadsföras inom gemenskapen från förordningens ikraftträdande.

(13)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Tillämpningsområde

Denna förordning ska tillämpas på andra livsmedel än den modersmjölksersättning och tillskottsnäring som omfattas av direktiv 2006/141/EG.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning avses med

a) livsmedel för personer med glutenintolerans: livsmedel för särskilda näringsändamål som särskilt framställts, beretts och/eller bearbetats för att uppfylla de särskilda kostbehoven hos personer med glutenintolerans,

b) gluten: proteinfraktion från vete, råg, korn, havre eller dessas korsningshybrider, och derivat av denna, som vissa personer är intoleranta mot och som är olösliga i vatten och 0,5 M koksaltlösning,

c) vete: alla arter av Triticum.

Artikel 3

Sammansättning och märkning av livsmedel för personer med glutenintolerans

1. Livsmedel för personer med glutenintolerans som består av eller innehåller en eller flera sådana ingredienser framställda av vete, råg, korn, havre eller dessas korsningshybrider som särskilt bearbetats för att reducera glutenhalten, får inte innehålla mer än 100 mg gluten/kg i livsmedel som säljs till slutkonsumenten.

2. Märkning och presentation av samt reklam för de produkter som avses i punkt 1 ska förses med benämningen ”mycket låg glutenhalt”. De får förses med benämningen ”glutenfri” om glutenhalten inte överstiger 20 mg/kg i livsmedel som säljs till slutkonsumenten.

3. Havre i livsmedel för personer med glutenintolerans måste vara särskilt framställd, beredd och/eller bearbetad för att undvika kontamination med vete, råg, korn eller korsningar av dessa, och glutenhalten i sådan havre får inte överstiga 20 mg/kg.

4. Livsmedel för personer med glutenintolerans, som består av eller innehåller en eller flera ingredienser som ersätter vete, råg, korn, havre eller dessas korsningshybrider, får inte innehålla mer än 20 mg/kg gluten i livsmedel som säljs till slutkonsumenten. Märkning och presentation av samt reklam för dessa produkter ska förses med beteckningen ”glutenfri”.

5. Om livsmedel för personer med glutenintolerans innehåller både ingredienser som ersätter vete, råg, korn, havre eller dessas korsningshybrider och sådana ingredienser av vete, råg, korn, havre eller dessas korsningshybrider som särskilt bearbetats för att reducera glutenhalten, ska punkterna 1, 2 och 3 tillämpas, medan punkt 4 inte ska vara tillämplig.

6. Benämningarna ”mycket låg glutenhalt” och ”glutenfri” som avses i punkterna 2 och 4 ska anges nära namnet på det livsmedel som säljs.

Artikel 4

Sammansättning och märkning av andra livsmedel som är lämpliga för personer med glutenintolerans

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 2.1 a iii i direktiv 2000/13/EG får man märka, presentera och göra reklam för följande produkter med angivande av beteckningen ”glutenfri” under förutsättning att glutenhalten inte överstiger 20 mg/kg i livsmedel som säljs till slutkonsumenten:

a)	Livsmedel för normal konsumtion.

Livsmedel för särskilda näringsändamål, som särskilt framställts, beretts eller bearbetats för att uppfylla de särskilda kostbehoven hos andra personer än dem med glutenintolerans, men som trots det genom sin sammansättning lämpar sig för att uppfylla de särskilda kostbehoven hos personer med glutenintolerans.

2. Märkning och presentation av samt reklam för de produkter som avses i punkt 1 får inte förses med benämningen ”mycket låg glutenhalt”.

Artikel 5

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Förordningen ska tillämpas från och med den 1 januari 2012.

Livsmedel som redan uppfyller kraven i denna förordning den dag förordningen träder i kraft får dock släppas ut på gemenskapsmarknaden.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 20 januari 2009.

På kommissionens vägnar

Androulla VASSILIOU

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 186, 30.6.1989, s. 27.

(2) EGT L 109, 6.5.2000, s. 29.

(3) EUT L 401, 30.12.2006, s. 1.

(4) EUT L 339, 6.12.2006, s. 16.

(5) http://www.codexalimentarius.net/download/standards/291/cxs_118e.pdf

		ISSN 1725-2628 doi:10.3000/17252628.L_2009.171.swe
Europeiska unionens officiella tidning		L 171

Svensk utgåva	Lagstiftning	femtioandra årgången 1 juli 2009

Innehållsförteckning		I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras	Sida
		FÖRORDNINGAR
		Kommissionens förordning (EG) nr 569/2009 av den 30 juni 2009 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker	1
		Kommissionens förordning (EG) nr 570/2009 av den 30 juni 2009 om fastställande av importtullar inom spannmålssektorn som ska gälla från och med den 1 juli 2009	3
	*	Kommissionens förordning (EG) nr 571/2009 av den den 30 juni 2009 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 om upprättande av ett kvotsystem avseende produktionen av potatisstärkelse	6

(EUR/100 kg)
KN-nr	Kod för tredjeland (1)	Schablonvärde vid import
0702 00 00	MA	46,5
	MK	21,6
	TR	97,2
	ZZ	55,1
0707 00 05	MK	27,4
	TR	76,9
	ZZ	52,2
0709 90 70	TR	94,2
0709 90 70	ZZ	94,2
0805 50 10	AR	50,1
	TR	64,2
	ZA	64,9
	ZZ	59,7
0808 10 80	AR	78,9
	BR	74,6
	CL	89,4
	CN	97,8
	NZ	106,2
	US	101,3
	UY	55,1
	ZA	85,9
	ZZ	86,2
0809 10 00	TR	232,2
	US	172,2
	ZZ	202,2
0809 20 95	SY	197,7
	TR	323,1
	ZZ	260,4
0809 30	TR	92,3
	US	175,8
	ZZ	134,1
0809 40 05	US	196,2
0809 40 05	ZZ	196,2

KN-nr	Varuslag	Importtull (1) (EUR/t)
1001 10 00	Durumvete: av hög kvalitet	0,00
	av medelhög kvalitet	0,00
	av låg kvalitet	0,00
1001 90 91	Vanligt vete, för utsäde	0,00
ex 1001 90 99	Vanligt vete av hög kvalitet, av annat slag än för utsäde	0,00
1002 00 00	Råg	42,90
1005 10 90	Utsädesmajs annan än hybridmajs	17,34
1005 90 00	Majs av annat slag än för utsäde (2)	17,34
1007 00 90	Sorghum av andra slag än hybrider för utsäde	47,89

(miljoner euro)
2009	2010	2011	2012
32,8	29,0	25,0	21,0 ”

	II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt
	BESLUT
	Rådet
	2009/501/EG
*	Rådets beslut av den 19 januari 2009 om ingående av ett avtal om förnyande av avtalet om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Indiens regering	17
	Avtal om förnyande av avtalet om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Indiens regering	19
	2009/502/EG
*	Rådets beslut av den 19 januari 2009 om ingående på gemenskapens vägnar av avtalet om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan Europeiska gemenskapen och Nya Zeelands regering	27
	Avtal om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan Europeiska gemenskapen och Nya Zeelands regering	28
	2009/503/EG
*	Beslut nr 3/2009 av AVS–EG-ambassadörskommittén av den 5 juni 2009 om utnämning av nya styrelseledamöter för Centrum för företagsutveckling (CDE)	36
	Kommissionen
	2009/504/EG, Euratom
*	Kommissionens beslut av den 28 maj 2009 om ändring av beslut 97/245/EG, Euratom om fastställande av närmare regler för medlemsstaternas översändande av viss information till kommissionen inom ramen för systemet med gemenskapens egna medel [delgivet med nr K(2009) 4072]	37
	2009/505/EG
*	Kommissionens beslut av den 30 juni 2009 om ändring av beslut 2008/788/EG om fastställande av de nettobelopp som följer av tillämpningen av frivillig modulering i Portugal för kalenderåren 2009–2012 [delgivet med nr K(2009) 5095]	46
	2009/506/EG
*	Kommissionens beslut av den 30 juni 2009 om utnämning av ledamöter i kommittén för särläkemedel ( 1 )	47

	Rättelser
*	Rättelse till kommissionens förordning (EG) nr 41/2009 av den 20 januari 2009 om sammansättning och märkning av livsmedel som är lämpliga för personer med glutenintolerans ( EUT L 16 av den 21.1.2009 )	48
*	Rättelse till kommissionens förordning (EG) nr 826/2008 av den 20 augusti 2008 om allmänna bestämmelser för beviljande av stöd för privat lagring för vissa jordbruksprodukter ( EUT L 223 av den 21.8.2008 )	51
*	Rättelse till kommissionens förordning (EG) nr 657/2008 av den 10 juli 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 i fråga om gemenskapsstöd för utdelning av mjölk och vissa mjölkprodukter till skolelever ( EUT L 183 av den 11.7.2008 )	51