ISSN 1725-2628 doi:10.3000/17252628.L_2009.167.swe |
||
Europeiska unionens officiella tidning |
L 167 |
|
Svensk utgåva |
Lagstiftning |
52 årgången |
Innehållsförteckning |
|
I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras |
Sida |
|
|
FÖRORDNINGAR |
|
|
* |
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 543/2009 av den 18 juni 2009 om skördestatistik och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 837/90 och (EEG) nr 959/93 ( 1 ) |
|
|
* |
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 544/2009 av den 18 juni 2009 om ändring av förordning (EG) nr 717/2007 om roaming i allmänna mobiltelefonnät i gemenskapen och direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster ( 1 ) |
|
|
* |
||
|
* |
|
|
|
(1) Text av betydelse för EES |
SV |
De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid. Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk. |
I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras
FÖRORDNINGAR
29.6.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 167/1 |
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) NR 543/2009
av den 18 juni 2009
om skördestatistik och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 837/90 och (EEG) nr 959/93
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 285.1,
med beaktande av kommissionens förslag,
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (1), och
av följande skäl:
(1) |
Rådets förordning (EEG) nr 837/90 av den 26 mars 1990 om medlemsstaternas statistiska rapportering om spannmålsproduktion (2) och rådets förordning (EEG) nr 959/93 av den 5 april 1993 om medlemsstaternas statistiska rapportering om andra grödor än spannmål (3) har ändrats flera gånger. Eftersom det nu krävs ytterligare ändringar och förenklingar bör dessa rättsakter av tydlighetsskäl ersättas med en enda rättsakt, i enlighet med den nya metoden för förenklad och förbättrad gemenskapslagstiftning (4). |
(2) |
Statistik över grödor är väsentlig för förvaltningen av gemenskapens marknader. Det anses även väsentligt att statistik över grönsaker och fleråriga grödor omfattas utöver den statistik över spannmål och andra grödor från åkermark som för närvarande omfattas av gemenskapslagstiftningen. |
(3) |
För att garantera att den gemensamma jordbrukspolitiken förvaltas på lämpligt sätt kräver kommissionen att uppgifter om arealer, avkastning och produktion av grödor regelbundet tillhandahålls. |
(4) |
I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1166/2008 av den 19 november 2008 om undersökningar om jordbrukets struktur och en undersökning om produktionsmetoder inom jordbruket (5) fastställs ett program för gemenskapsundersökningar för tillhandahållande av statistik över företagsstrukturen i jordbruket fram till 2016. |
(5) |
I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS) (6) ska all statistik som överförs från medlemsstaterna till kommissionen och som specificeras i territoriella enheter använda Nuts-nomenklaturen. För att jämförbar regional statistik ska kunna utarbetas bör de territoriella enheterna därför definieras i enlighet med Nuts-nomenklaturen. |
(6) |
För att minska bördan för medlemsstaterna bör regionala uppgiftskrav inte vara strängare än de krav som fastställs i tidigare lagstiftning, såvida inte nya regionala nivåer har uppstått under tiden. Det bör därför tillåtas att regionala statistiska uppgifter för Tyskland och Förenade kungariket endast lämnas i territoriella enheter på Nuts 1-nivå. |
(7) |
För att underlätta tillämpningen av denna förordning krävs ett nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen, i synnerhet med stöd av ständiga kommittén för jordbruksstatistik som inrättades genom rådets beslut 72/279/EEG av den 31 juli 1972 (7). |
(8) |
För att säkerställa en smidig övergång från det system som är tillämpligt enligt förordningarna (EEG) nr 837/90 och (EEG) nr 959/93 bör det i denna förordning fastställas en möjlighet att bevilja ett undantag för en period på högst två år för medlemsstater, om tillämpningen av denna förordning på deras nationella statistiksystem skulle kräva omfattande anpassningar och sannolikt komma att medföra betydande praktiska problem. |
(9) |
Åtgärderna för att framställa den statistik som föreskrivs i denna förordning är nödvändiga för genomförandet av gemenskapens verksamhet. Eftersom målet för denna förordning, nämligen att skapa en gemensam rättslig ram för systematisk framställning av gemenskapsstatistik över odlade arealer, avkastning och produktion av spannmål och andra grödor än spannmål i medlemsstaterna, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och det därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål. |
(10) |
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik (8) utgör referensramen för bestämmelserna i denna förordning, särskilt när det gäller överensstämmelsen med standarderna för opartiskhet, tillförlitlighet, relevans, kostnadseffektivitet, förtrolighet med avseende på statistik samt insyn och för överföring och skydd av insynsskyddade statistiska uppgifter som föreskrivs i denna förordning, för att säkerställa att varken olagligt röjande eller icke-statistisk användning förekommer när gemenskapsstatistik framställs och sprids. |
(11) |
De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som ska tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (9). |
(12) |
Kommissionen bör särskilt ges befogenhet att ändra överföringstabellerna. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, bland annat genom att komplettera den med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG. |
(13) |
I rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter (10) föreskrivs en skyldighet att till kommissionen lämna relevanta statistiska uppgifter, så som de definieras inom ramen för gemenskapens statistiska program. Eftersom det kan konstateras att gemenskapsstatistik om ekologisk produktion och ekologiskt jordbruk behöver framställas systematiskt, förväntas det att kommissionen kommer att vidta lämpliga åtgärder, bland annat genom att lägga fram ett lagstiftningsförslag, för att behandla denna fråga på ett tillfredsställande sätt. |
(14) |
Denna förordning påverkar inte medlemsstaternas frivilliga tillhandahållande av statistik avseende tidiga beräkningar av grödor. |
(15) |
Ständiga kommittén för jordbruksstatistik har hörts. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Syfte
Genom denna förordning upprättas en gemensam ram för systematisk framställning av gemenskapsstatistik om användning av jordbruksmark och om vegetabilieproduktion.
Artikel 2
Definitioner och förtydliganden
1. I denna förordning avses med
a) |
skördeår: det kalenderår under vilket skörden börjar, |
b) |
utnyttjad jordbruksareal: den sammanlagda areal av åkermark, permanent gräsmark, fleråriga grödor och köksträdgårdar som används av jordbruksföretagen, oberoende av brukningsform och om den används som allmänning, |
c) |
odlad areal: den areal som motsvarar den totala besådda arealen, men efter skörden undantas förstörda arealer (t.ex. till följd av naturkatastrofer), |
d) |
besådd areal: den areal som motsvarar den totala besådda arealen för produktion av en specifik gröda under ett visst år, |
e) |
skördad areal: den del av den besådda arealen som har skördats. Den kan därför vara lika med eller mindre än den besådda arealen, |
f) |
produktionsareal: i samband med fleråriga grödor, den areal som potentiellt kan skördas under referensskördeåret. Den utesluter alla icke-producerande arealer, t.ex. nyplanteringar som ännu inte har börjat ge avkastning, |
g) |
bärgad skörd: produktion inbegripet förluster och spill på jordbruksföretagen, kvantiteter som konsumeras direkt på gården och saluförda kvantiteter, angivna i basproduktens viktenheter, |
h) |
avkastning: den bärgade produktionen per odlad areal, |
i) |
grödor under glas eller högt skydd (som ger tillträde): grödor som under hela odlingsperioden eller under större delen av denna odlas i växthus eller under annat fast eller rörligt högt skydd (glas eller styv eller böjlig plast); detta omfattar inte plastfilm som läggs direkt på marken, eller mark under glaskupor eller tunnlar som inte ger tillträde för människor, samt flyttbara glastäckta bänkar; arealer med grödor som odlas dels under glas, dels på friland anses vara odlade helt under glas, såvida inte perioden under glas är mycket kort, |
j) |
primär areal av ett givet skifte: den areal där skiftet har använts endast en gång under ett visst skördeår, entydigt definierad av denna användning. |
2. på varandra följande grödor: avser odling av grödor på ett skifte åkermark som används mer än en gång under ett givet skördeår men på vilket det varje gång endast odlas en gröda. Den arealen ska anses som odlad areal för varje gröda; begreppen primär och sekundär areal är inte tillämpliga i detta sammanhang,
samodlade grödor: används om en kombination av grödor som samtidigt utnyttjar ett skifte jordbruksareal; den odlade arealen fördelas i detta fall mellan grödorna proportionellt i förhållande till den utnyttjade markarealen; begreppen primär och sekundär areal är inte tillämpliga i detta sammanhang,
grödor med flera användningsområden: dvs. grödor med mer än ett användningsområde och som av hävd anses vara grödor för sin primära användning och som sekundära grödor för sin tilläggsanvändning.
Artikel 3
Omfattning
1. Varje medlemsstat ska framställa statistik över de grödor som förtecknas i bilagan och som produceras på den utnyttjade jordbruksarealen inom dess territorium.
2. Statistiken ska vara representativ för åtminstone 95 % av följande arealer:
a) |
Den sammanlagda odlade arealen med grödor från åkermark (tabell 1). |
b) |
Den sammanlagda skördade arealen med grönsaker, meloner och jordgubbar (tabell 2). |
c) |
Den sammanlagda produktionsarealen med fleråriga grödor (tabell 3). |
d) |
Den utnyttjade jordbruksarealen (tabell 4). |
3. Variabler som endast förekommer i ringa omfattning eller inte förekommer alls i en medlemsstat får uteslutas från statistiken, under förutsättning att den medlemsstaten informerar kommissionen om alla sådana grödor och om den tillämpliga tröskeln för ringa förekomst för varje sådan gröda vid utgången av det kalenderår som omedelbart föregår varje referensperiod.
Artikel 4
Frekvens och referensperiod
Medlemsstaterna ska årligen förse kommissionen med de uppgifter som anges i bilagan. Referensperioden ska vara skördeåret. Det första referensåret ska vara 2010.
Artikel 5
Precisionskrav
1. De medlemsstater som genomför urvalsundersökningar för att erhålla statistik ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att uppgifterna i tabell 1 uppfyller följande precisionskrav: variationskoefficienten för de uppgifter som ska lämnas senast den 30 september år n + 1 får inte på nationell nivå överstiga 3 % för den odlade arealen för var och en av följande av de viktigaste grupperna av grödor: spannmål för produktion av säd (inklusive utsäde), trindsäd och proteingrödor för produktion av säd (inklusive utsäde och blandningar av spannmål och trindsäd), rotfrukter, industrigrödor och växter som skördas omogna.
2. En medlemsstat som beslutar att använda andra källor för statistisk information än statistiska undersökningar ska se till att information från dessa källor har minst lika hög kvalitet som den information som erhålls från statistiska undersökningar.
3. En medlemsstat som beslutar att använda en annan administrativ källa ska i förväg informera kommissionen och lämna uppgifter om den metod som skat användas samt kvaliteten på uppgifterna från denna administrativa källa.
Artikel 6
Överföring till kommissionen
1. Medlemsstaterna ska till kommissionen (Eurostat) överföra de uppgifter som anges i bilagan inom de tidsfrister som anges för varje tabell.
2. De överföringstabeller som anges i bilagan får anpassas av kommissionen. Dessa åtgärder som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, bland annat genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 9.3.
Artikel 7
Regional statistik
1. Uppgifter om grödor som markeras med ”R” i bilagan ska anges i territoriella enheter på Nuts 1- och Nuts 2-nivå enligt förordning (EG) nr 1059/2003. Som ett undantag får de anges i territoriella enheter på Nuts 1-nivå för Tyskland och Förenade kungariket.
2. Variabler som endast förekommer i ringa omfattning eller inte förekommer alls i en medlemsstat får uteslutas från den regionala statistiken, under förutsättning att den medlemsstaten informerar kommissionen om alla sådana grödor och om den tillämpliga tröskeln för ringa förekomst för varje sådan gröda vid utgången av det kalenderår som omedelbart föregår varje referensperiod.
Artikel 8
Statistikkvalitet och rapport
1. Vid tillämpningen av denna förordning ska följande kvalitetskriterier tillämpas på de uppgifter som överförs:
a) |
relevans: mått på i hur hög grad statistiken tillgodoser användarnas nuvarande och potentiella behov. |
b) |
noggrannhet: grad av överensstämmelse mellan skattningarna och de okända sanna värdena. |
c) |
aktualitet: perioden mellan den tidpunkt då de statistiska uppgifterna finns tillgängliga och den händelse eller företeelse som de beskriver. |
d) |
punktlighet: den tid som förflyter mellan det datum uppgifterna görs tillgängliga och det datum som de skulle ha lämnats. |
e) |
tillgänglighet och tydlighet: de villkor och sätt på vilka användarna kan få tillgång till, använda och tolka uppgifter. |
f) |
jämförbarhet: mätning av effekten av skillnader i de statistiska begrepp, mätverktyg och mätförfaranden som använts, när statistik från olika geografiska områden eller sektorsområden eller från olika tidsperioder jämförs. |
g) |
samstämmighet: mått på i vilken utsträckning uppgifterna med tillförlitlighet kan kombineras på olika sätt och för olika ändamål. |
2. Vart tredje år, och första gången senast den 1 oktober 2011, ska medlemsstaterna överlämna en rapport till kommissionen (Eurostat) om kvaliteten på de uppgifter som överförts.
3. I kvalitetsrapporten ska de kvalitetskriterier som avses i punkt 1 användas och följande ska beskrivas:
a) |
Uppläggningen av de undersökningar som omfattas av denna förordning samt de använda metoderna. |
b) |
Uppnådda tillförlitlighetsnivåer för de urvalsundersökningar som avses i denna förordning. |
c) |
Kvaliteten på andra använda källor än undersökningar. |
4. Medlemsstaterna ska informera kommissionen om ändrade metoder och andra förändringar som kan ha ett avsevärt inflytande på statistiken. Detta ska ske senast tre månader efter det att denna förändring har trätt i kraft.
5. Principen att tilläggskostnader och bördor ska förbli rimliga ska beaktas.
Artikel 9
Kommittéförfarande
1. Kommissionen ska biträdas av ständiga kommittén för jordbruksstatistik, som inrättades genom artikel 1 i beslut 72/279/EEG.
2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.
Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG ska vara tre månader.
3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.
Artikel 10
Undantag
1. Om tillämpningen av denna förordning på en medlemsstats nationella statistiksystem kräver omfattande anpassningar och sannolikt kommer att medföra betydande praktiska problem får kommissionen i enlighet med det förvaltningsförfarande som avses i artikel 9.2 bevilja ett undantag från tillämpningen av denna förordning till och med den 31 december 2010 eller till och med den 31 december 2011.
2. Medlemsstaterna ska för detta ändamål lägga fram en väl motiverad ansökan till kommissionen senast den 31 juli 2009.
Artikel 11
Upphävande
1. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 ska förordningarna (EEG) nr 837/90 och (EEG) nr 959/93 upphöra att gälla med verkan från och med den 1 januari 2010.
Hänvisningar till de upphävda förordningarna ska anses som hänvisningar till den här förordningen.
2. Med avvikelse från artikel 12 andra stycket ska en medlemsstat som har beviljats ett undantag i enlighet med artikel 10 fortsätta att tillämpa bestämmelserna i förordningarna (EEG) nr 837/90 och (EEG) nr 959/93 under den tid undantaget gäller.
Artikel 12
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2010. Artikel 10 ska tillämpas från och med dagen för denna förordnings ikraftträdande.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel, 18 juni 2009.
På Europaparlamentets vägnar
Ordförande
H.-G. PÖTTERING
På rådets vägnar
Ordförande
Š. FÜLE
(1) Europaparlamentets yttrande av den 19 februari 2009 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 8 juni 2009.
(3) EGT L 98, 24.4.1993, s. 1.
(4) Interinstitutionellt avtal om bättre lagstiftning (EUT C 321, 31.12.2003, s. 1).
(5) EUT L 321, 1.12.2008, s. 14.
(6) EUT L 154, 21.6.2003, s. 1.
(7) EGT L 179, 7.8.1972, s. 1.
(8) EUT L 87, 31.3.2009, s. 164.
(9) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.
(10) EUT L 189, 20.7.2007, s. 1.
BILAGA
Tabell 1
Grödor från åkermark
DEL A
|
Odlad areal (1 000 hektar) |
Bärgad skörd (1 000 ton) |
Avkastning (100 kg/ha) |
|||||||||
Tidsfrister för överföring |
31 jan |
30 juni |
31 aug |
30 sept |
31 jan |
30 sept |
30 sept |
31 okt |
31 jan |
30 sept |
31 aug |
|
år n |
år n |
år n |
år n |
år n + 1 |
år n + 1 |
år n |
år n |
år n + 1 |
år n + 1 |
år n |
||
|
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
|
|
Medlemsstater över tröskel |
Medlemsstater över tröskel |
Medlemsstater över tröskel |
Alla medlemsstater |
Alla medlemsstater |
Alla medlemsstater |
Alla medlemsstater |
Alla medlemsstater |
Alla medlemsstater |
Alla medlemsstater |
Medlemsstater över tröskel |
|
Spannmål för produktion av säd (inklusive utsäde) (1) |
— |
— |
— |
— |
X |
R |
— |
— |
X |
R |
— |
|
Spannmål (exklusive ris) (1) |
— |
— |
— |
— |
X |
X |
— |
— |
X |
X |
— |
|
Vanligt vete och speltvete (1) |
— |
X |
X |
X |
X |
R |
X |
X |
X |
R |
X |
|
varav: Höstvete (1) |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
Durumvete (1) |
X |
X |
X |
X |
X |
R |
X |
X |
X |
R |
X |
|
Råg och blandsäd (1) |
X |
X |
X |
X |
X |
R |
X |
X |
X |
R |
X |
|
Korn (1) |
— |
X |
X |
X |
X |
R |
X |
X |
X |
R |
X |
|
varav: Höstkorn (1) |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
Havre (1) |
— |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
Blandad spannmål av annat slag än blandsäd (1) |
— |
— |
— |
— |
X |
X |
— |
— |
X |
X |
— |
|
Majskorn och majskolvsblandning (1) |
— |
X |
X |
X |
X |
R |
X |
X |
X |
R |
X |
|
Sorghum (1) |
— |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
Rågvete (1) |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
Hirs, bovete, kanariefrö (1) |
— |
— |
— |
— |
X |
X |
— |
— |
X |
X |
— |
|
Ris (1) |
— |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
varav: |
Indicaris |
— |
— |
— |
— |
X |
X |
— |
— |
X |
X |
— |
Japonicaris |
— |
— |
— |
— |
X |
X |
— |
— |
X |
X |
— |
DEL B
|
Odlad areal (1 000 hektar) |
Bärgad skörd (1 000 ton) |
Avkastning (100 kg/ha) |
||||||||
Tidsfrister för överföring |
31 jan |
30 juni |
31 aug |
30 sept |
31 jan |
30 sept |
30 sept |
31 okt |
31 jan |
30 sept |
31 aug |
år n |
år n |
år n |
år n |
år n + 1 |
år n + 1 |
år n |
år n |
år n + 1 |
år n + 1 |
år n |
|
|
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
|
Medlemsstater över tröskel |
Medlemsstater över tröskel |
Medlemsstater över tröskel |
Alla medlemsstater |
Alla medlemsstater |
Alla medlemsstater |
Alla medlemsstater |
Alla medlemsstater |
Alla medlemsstater |
Alla medlemsstater |
Medlemsstater över tröskel |
Trindsäd och proteingrödor för produktion av säd (inklusive utsäde och blandningar av spannmål och trindsäd) (1) |
— |
— |
— |
— |
X |
R |
— |
— |
X |
X |
— |
Foderärter (1) |
— |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
Bondbönor och åkerbönor (1) |
— |
X |
X |
X |
X |
X |
— |
X |
X |
X |
— |
Sötlupiner (1) |
— |
— |
— |
— |
X |
X |
— |
— |
X |
X |
— |
Annan trindsäd som inte klassificeras på annat ställe |
— |
— |
— |
— |
X |
X |
— |
— |
— |
— |
— |
Rotfrukter |
— |
— |
— |
— |
X |
X |
— |
— |
X |
X |
— |
Potatis (inklusive tidig potatis och utsädespotatis) |
— |
X |
X |
X |
X |
X |
— |
X |
X |
X |
— |
Sockerbetor (exklusive utsäde) |
— |
X |
X |
X |
X |
R |
— |
X |
X |
R |
— |
Andra rotfrukter som inte klassificeras på annat ställe |
— |
— |
— |
— |
X |
X |
— |
— |
— |
— |
— |
Industrigrödor |
— |
— |
— |
— |
X |
X |
— |
— |
X |
X |
— |
Raps och rybs (1) |
— |
X |
X |
X |
X |
R |
X |
X |
X |
R |
X |
varav: höstraps |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
Solrosfrön (1) |
— |
X |
X |
X |
X |
R |
X |
X |
X |
R |
X |
Linfrö (oljelin) (1) |
— |
— |
— |
— |
X |
R |
— |
— |
X |
X |
— |
Sojabönor (1) |
— |
X |
X |
X |
X |
R |
X |
X |
X |
R |
X |
Bomullsfrön (1) |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
X |
X |
— |
Andra oljefröväxter (1) |
— |
— |
— |
— |
X |
X |
— |
— |
— |
— |
— |
Spånadslin |
— |
— |
— |
— |
X |
R |
— |
— |
X |
X |
— |
Hampa |
— |
— |
— |
— |
X |
X |
— |
— |
X |
X |
— |
Bomull |
— |
— |
— |
— |
X |
R |
— |
— |
X |
X |
— |
Humle |
— |
— |
— |
— |
X |
X |
— |
— |
X |
X |
— |
Tobak |
— |
— |
— |
— |
X |
R |
— |
— |
X |
R |
— |
Aromatiska växter, medicinalväxter och köksväxter |
— |
— |
— |
— |
X |
X |
— |
— |
— |
— |
— |
Energigrödor som inte klassificeras på annat ställe |
— |
— |
— |
— |
X |
X |
— |
— |
X |
X |
— |
Växter som skördas omogna |
— |
— |
— |
— |
X |
X |
— |
— |
— |
— |
— |
Ettåriga växter som skördas omogna |
— |
— |
— |
— |
X |
X |
— |
— |
X |
X |
— |
varav: Grönfodermajs |
— |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
Spannmål som skördas omogna |
— |
— |
— |
— |
X |
X |
— |
— |
X |
X |
— |
Baljväxter |
— |
— |
— |
— |
X |
X |
— |
— |
— |
— |
— |
Tillfällig gräsmark och betesmark |
— |
— |
— |
— |
X |
X |
— |
— |
— |
— |
— |
Anm.: Skattningarna för kolumnerna 1, 2, 3 och 11 är obligatoriska för medlemsstater med en genomsnittlig nationell produktion per år under de senaste tre åren som överstiger
3 000 000 ton för vanligt vete,
1 000 000 ton för durumvete,
900 000 ton för korn,
100 000 ton för råg och blandsäd,
1 500 000 ton för majskorn,
200 000 ton för rågvete,
150 000 ton för havre,
150 000 ton för sorghum
150 000 ton för ris
70 000 ton för foderärtor,
50 000 ton för åkerbönor,
300 000 ton för raps,
200 000 ton för solrosfrön,
60 000 ton för sojabönor,
700 000 ton för potatis,
2 500 000 ton för sockerbetor,
och 4 500 000 ton för grönfodermajs.
Tabell 2
Grönsaker, meloner och jordgubbar
|
Skördad areal (1 000 hektar) |
Bärgad skörd (1 000 ton) |
Tidsfrister för överföring |
31 mars år n + 1 |
31 mars år n + 1 |
|
1 |
2 |
GRÖNSAKER, MELONER OCH JORDGUBBAR |
X |
|
Kålväxter |
||
Blomkål och broccoli |
X |
X |
Kål (vit) |
X |
X |
Blad- eller stjälkgrönsaker |
||
Bladselleri |
X |
X |
Purjolök |
X |
X |
Sallad |
X |
X |
Varav under glas eller högt skydd som ger tillträde (2) |
X |
|
Friséesallad |
X |
X |
Spenat |
X |
X |
Sparris |
X |
X |
Cikoriasallad |
X |
X |
Kronärtskockor |
X |
X |
Fruktgrönsaker |
||
Tomater |
X |
X |
Varav: Tomater avsedda att konsumeras färska |
X |
X |
Varav under glas eller högt skydd som ger tillträde (2) |
X |
|
Gurka |
X |
X |
Varav under glas eller högt skydd som ger tillträde (2) |
X |
|
Inläggningsgurkor |
X |
X |
Meloner |
X |
X |
Vattenmeloner |
X |
X |
Auberginer |
X |
X |
Squash |
X |
X |
Paprika |
X |
X |
Varav under glas eller högt skydd som ger tillträde (2) |
X |
|
Rot-, knöl- och lökgrönsaker |
||
Morötter |
X |
X |
Vitlök |
X |
X |
Gul lök |
X |
X |
Schalottenlök |
X |
X |
Rotselleri |
X |
X |
Rädisor |
X |
X |
Trindsäd |
X |
|
Ärtor |
X |
X |
Bönor |
X |
X |
Jordgubbar |
X |
X |
Varav under glas eller högt skydd som ger tillträde (2) |
X |
|
Odlad svamp |
X |
X |
Tabell 3
Fleråriga grödor
|
Produktionsareal (1 000 hektar) |
Bärgad skörd (1 000 ton) |
||
Tidsfrister för överföring |
31 mars år n + 1 |
31 mars år n + 1 |
30 sept år n + 1 |
|
|
1 |
2 |
3 |
|
FLERÅRIGA GRÖDOR |
X |
|
|
|
Fruktarter från temperade klimatzoner |
||||
Äpplen |
X |
X |
|
|
Varav äpplen avsedda att konsumeras färska |
|
X |
|
|
Päron |
X |
X |
|
|
Persikor |
X |
X |
|
|
Nektariner |
X |
X |
|
|
Aprikoser |
X |
X |
|
|
Körsbär |
X |
X |
|
|
Varav: Surkörsbär |
X |
X |
|
|
Plommon |
X |
X |
|
|
Bärarter |
||||
Svarta vinbär |
X |
X |
|
|
Hallon |
X |
X |
|
|
Nötter (3) |
||||
Valnötter |
X |
X |
|
|
Hasselnötter |
X |
X |
|
|
Mandlar |
X |
X |
|
|
Kastanjer |
X |
X |
|
|
Fruktarter i subtropiska klimatzoner |
||||
Fikon |
X |
X |
|
|
Kiwi |
X |
X |
|
|
Avokado |
X |
X |
|
|
Bananer |
X |
X |
|
|
Citrusfrukter (3) |
X |
|
|
|
Pomelo och grapefrukter |
X |
|
X |
|
Citroner och lime |
X |
|
X |
|
Apelsiner |
X |
|
X |
|
Små citrusfrukter |
X |
|
X |
|
Satsumas |
X |
|
X |
|
Clementiner |
X |
|
X |
|
Vinodlingar (3) |
X |
X |
|
|
Vinodlingar för vinframställning: |
X |
X |
|
|
Varav: |
Vin med skyddad ursprungsbeteckning |
X |
X |
|
Vin med skyddad geografisk beteckning |
X |
X |
|
|
Annat vin |
X |
X |
|
|
Vinodlingar för bordsdruvor |
X |
X |
|
|
Vinodlingar för russin |
X |
X |
|
|
Olivträd (3) |
||||
Olivträd för bordsoliver |
X |
X |
|
|
Olivträd för olivolja |
X |
X |
|
Tabell 4
Användning av jordbruksmark
|
Primär areal (1 000 hektar) |
|
Tidsfrist för överföring |
30 sept år n + 1 |
|
Utnyttjad jordbruksareal |
R |
|
Åkermark |
R |
|
Spannmål för produktion av säd (inklusive utsäde) |
X |
|
Trindsäd och proteingrödor för produktion av säd (inklusive utsäde och blandningar av spannmål och trindsäd) |
X |
|
Potatis (inklusive tidig potatis och utsädespotatis) |
X |
|
Sockerbetor (exklusive utsäde) |
X |
|
Industrigrödor |
X |
|
Färska grönsaker, meloner och jordgubbar |
X |
|
Blommor och prydnadsväxter (exklusive plantskolor) |
X |
|
Växter som skördas omogna |
X |
|
Andra grödor på åkermark |
X |
|
Träda |
R |
|
Permanent gräsmark |
R |
|
Fleråriga grödor |
X |
|
Varav: |
Frukt- och bärodlingar |
R |
Olivodlingar |
R |
|
Vinodlingar |
R |
|
Plantskolor |
X |
(1) Uppgifter om produktionen av dessa produkter ska anges i genomsnittlig fuktighetsgrad som varje medlemsstat ska meddela kommissionen i januari/mars år n + 1 (kolumn 9).
(2) . Skattningar är obligatoriska för medlemsstater som har en skördad areal på minst 500 ha.
(3) Obligatoriskt för medlemsstater med en nationell produktionsareal på minst 500 ha.
29.6.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 167/12 |
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 544/2009
av den 18 juni 2009
om ändring av förordning (EG) nr 717/2007 om roaming i allmänna mobiltelefonnät i gemenskapen och direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),
efter att ha hört Regionkommittén,
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och
av följande skäl:
(1) |
Genom förordning (EG) nr 717/2007 (3) införs, undantagsvis och tillfälligt, begränsningar av de avgifter som mobiloperatörerna får ta ut i grossist- och slutkundsledet för internationella roamingsamtal som rings eller tas emot inom gemenskapen. Genom den förordningen infördes det också bestämmelser som syftar till en större insyn i priser och förbättrad tillgång till information om avgifter för användare av roamingtjänster inom hela gemenskapen. |
(2) |
Kommissionen har utfört en översyn i enlighet med artikel 11 i förordning (EG) nr 717/2007, enligt vilken kommissionen ska bedöma huruvida målen i den förordningen uppnåtts, se över utvecklingen av avgifterna i grossist- och slutkundsledet för röst- och datakommunikationstjänster för roamingkunder, inbegripet sms och mms, och, i lämpliga fall, ge rekommendationer avseende behovet av att reglera dessa tjänster. Kommissionen drog i sin rapport till Europaparlamentet och rådet, vilken finns med i dess meddelande av den 23 september 2008 om resultaten av översynen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 717/2007 av den 27 juni 2007 om roaming i allmänna mobiltelefonnät i gemenskapen och om ändring av direktiv 2002/21/EG, slutsatsen att det är lämpligt att förlänga giltighetstiden för förordning (EG) nr 717/2007 efter den 30 juni 2010. |
(3) |
Kommissionen fann även att tillämpningsområdet för förordning (EG) nr 717/2007 bör utvidgas till att även omfatta tillhandahållandet av sms- och dataroaming inom gemenskapen. De internationella roamingmarknadernas särdrag, som motiverade antagandet av förordning (EG) nr 717/2007 och införandet av mobiloperatörernas skyldighet att tillhandahålla roamingsamtal inom hela gemenskapen, gäller i samma utsträckning för tillhandahållandet av sms- och dataroaming inom gemenskapen. Liksom roamingsamtalstjänster kan inte sms- och dataroamingtjänster köpas separat på nationell nivå utan utgör en del av ett större paket som kunden kan köpa av sin hemmaleverantör, vilket därigenom begränsar konkurrensmöjligheterna. På samma sätt, och på grund av det faktum att de berörda tjänsterna är gränsöverskridande, har inte de nationella regleringsmyndigheterna, som har ansvaret för att bevaka och främja intressena för de mobilkunder som bor inom deras territorium, möjlighet att påverka värdnätsoperatören, eftersom denna finns i en annan medlemsstat. |
(4) |
Strukturella problem i samband med roamingtjänster bör vara lättare att lösa på en verklig inre marknad för mobilkommunikationstjänster, vilken ännu inte har skapats helt och hållet men vilken bör vara slutmålet för varje regelverk. |
(5) |
De nationella regleringsmyndigheterna har därför, inom ramen för Europeiska gruppen av regleringsmyndigheter för nät och tjänster inom området elektronisk kommunikation (ERG), som bildades genom kommissionens beslut 2002/627/EG (4), i sitt svar på det offentliga samrådet avseende översynen av förordning (EG) nr 717/2007, på nytt uppmanat kommissionen att agera på gemenskapsnivå, både när det gäller en förlängning av förordningen och en reglering av sms-roaming och dataroaming. |
(6) |
Uppgifterna om prisutvecklingen för roamingsamtalstjänster i gemenskapen efter ikraftträdandet av förordning (EG) nr 717/2007, inbegripet särskilt de uppgifter som samlats in av de nationella regleringsmyndigheterna och rapporterats en gång i kvartalet via Europeiska gruppen av regleringsmyndigheter, ger inte tillräckliga bevis för att det skulle vara troligt att konkurrensförhållandena i grossist- och slutkundsledet kommer att vara hållbara från och med juni 2010 utan nya regleringsåtgärder. Dessa uppgifter visar att priserna i grossist- och slutkundsledet nu ligger på eller är nära de gränsnivåer som fastställs i förordning (EG) nr 717/2007, och att det förekommer begränsad konkurrens under de nivåerna. |
(7) |
I och med att de regleringsåtgärder som avser roamingsamtalstjänster i grossist- och slutkundsledet inom gemenskapen upphör att gälla i juni 2010 inom ramen för förordning (EG) nr 717/2007 är det stor risk för att den bristande konkurrensen på marknaden för roamingsamtal och den motivation som finns hos mobiloperatörerna när det gäller att få in maximala intäkter skulle resultera i en återgång till priser i grossist- och slutkundsledet för roaming inom gemenskapen som inte på ett mer rimligt sätt skulle avspegla de underliggande kostnaderna för tillhandahållande av tjänsten, och därmed äventyras målen i förordning (EG) nr 717/2007. Giltighetstiden för förordning (EG) nr 717/2007 bör därför förlängas efter den 30 juni 2010 med en tvåårsperiod för att säkerställa en välfungerande inre marknad, genom att se till att konsumenterna fortsättningsvis inte får betala ett orimligt pris för att ringa eller ta emot ett reglerat roamingsamtal i jämförelse med de konkurrensutsatta nationella priserna, samtidigt som detta tidsmässigt gör det möjligt för konkurrensen att utvecklas. |
(8) |
Skyldigheterna enligt denna förordning bör inte snedvrida konkurrensförhållandena mellan mobiloperatörer inom gemenskapen och inte heller medföra någon form av konkurrensfördelar, särskilt på grund av storlek, typ av roamingtrafik eller roamingleverantörens hemmamarknad. |
(9) |
De maximala nivåer för grossistavgifter för reglerade roamingsamtal som fastställs i förordning (EG) nr 717/2007 bör fortsättningsvis minskas under förordningens förlängda giltighetstid för att avspegla allt lägre kostnader, inbegripet sänkningar av de reglerade mobiltermineringstaxorna i medlemsstaterna, för att säkerställa en välfungerande inre marknad, samtidigt som detta fortsätter att uppfylla det dubbla målet att undanröja orimliga priser och ge operatörerna fria konkurrens- och innovationsförhållanden. |
(10) |
I syfte att stimulera och stärka hållbar konkurrens inom de olika roamingtjänsterna bör de nationella regleringsmyndigheterna, särskilt i samband med beräkningen av grossistpriserna, kontrollera huruvida det förekommer diskriminering mellan stora och små grossister. |
(11) |
Datumet för sänkningen av pristaken för reglerade roamingsamtal i både grossist- och slutkundsledet under 2009 bör tidigareläggas från den 30 augusti till den 1 juli för att uppnå enhetlighet med den prissättning av reglerade sms-meddelanden som fastställs i denna förordning. På så sätt kommer användare av både roamingsamtalstjänster och sms-roamingtjänster att kunna dra fördel av de nya tarifferna under den period som efterfrågan på tjänsterna är som störst. |
(12) |
Om avgiftstaken inte anges i euro bör de tillämpliga avgiftstaken för de första taken och de reviderade värdena för dessa tak fastställas i den aktuella valutan genom tillämpning av de referensvalutakurser som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning de datum som anges i denna förordning. Om det inte gjorts något offentliggörande det angivna datumet bör den tillämpliga referensvalutakursen vara den som offentliggörs i det första nummer av Europeiska unionens officiella tidning efter detta datum där sådana referensvalutakurser anges. |
(13) |
Eftersom efterlevnaden av det tak för grossisstavgifter som föreskrivs i förordning (EG) nr 717/2007 mäts i förhållande till det genomsnittliga grossistpris som gäller mellan två operatörer, oavsett vilka de är, under en tolvmånadersperiod, är det lämpligt att klargöra att perioden kan vara kortare, t.ex. i de fall en planerad sänkning av den högsta genomsnittliga grossistavgiften infaller före utgången av tolvmånadersperioden. |
(14) |
Den praxis som vissa mobilnätsoperatörer har när det gäller att fakturera för tillhandahållande av roamingsamtal i grossistledet på grundval av debiteringsintervall på upp till 60 sekunder, till skillnad från den metod där priset beräknas per sekund och som normalt tillämpas för andra samtrafikavgifter i grossistledet, skapar en snedvridning av konkurrensen mellan dessa operatörer och de som tillämpar andra debiteringsmetoder och undergräver en enhetlig tillämpning av de gränser för grossistpriser som infördes genom förordning (EG) nr 717/2007. Den medför även en extra avgift som genom att öka grossistavgiften får negativa följder för prissättningen av roamingsamtalstjänster i slutkundsledet. Mobiloperatörerna bör därför vara tvungna att fakturera för tillhandahållande av reglerade roamingsamtal i grossistledet per sekund. |
(15) |
Eurotaxans högsta tillåtna nivåer, både för ringda och mottagna samtal, bör fortsätta att sänkas årligen under den förlängda giltighetstiden för förordning (EG) nr 717/2007 på ett sätt som är enhetligt med de sänkningar som krävdes under förordningens första tillämpningsperiod, för att avspegla de fortsatt minskande nationella mobilpriserna i allmänhet samt de fortsatt minskande underliggande kostnaderna för tillhandahållandet av reglerade roamingsamtal. På så sätt kommer effekterna av den förordningen att upprätthållas. |
(16) |
De ökade marginalerna mellan de högsta grossistavgifter och de högsta slutkundsavgifter som fastställs i denna förordning bör innebära ett ökat utrymme för operatörerna att konkurrera med hjälp av priset i slutkundsledet, vilket maximalt bör öka chanserna för att en välfungerande konkurrensutsatt marknad uppstår. |
(17) |
Vissa operatörer har högre grossistkostnader än andra på grund av geografiska eller andra omständigheter, exempelvis svår topografi, glesbygdsområden och stor tillströmning av turister under korta tidsperioder. |
(18) |
Europeiska gruppen av regleringsmyndigheter har uppskattat att mobiloperatörernas praxis att använda debiteringsintervall på mer än en sekund vid fakturering av roamingtjänster till slutkunder har medfört att en normal eurotaxafaktura har ökat med 24 % för ringda samtal och 19 % för mottagna samtal. De konstaterade även att dessa ökningar utgör en form av dolda avgifter, eftersom de inte klart framgår för de flesta kunder. Europeiska gruppen av regleringsmyndigheter rekommenderar därför brådskande åtgärder för att ta itu med de olika faktureringsmetoderna i slutkundsledet vid tillämpning av eurotaxan. |
(19) |
Till följd av inrättandet av eurotaxan i gemenskapen genom förordning (EG) nr 717/2007 infördes en gemensam metod för att säkerställa att roamingkunderna inte får betala orimliga priser för reglerade roamingsamtal, men mobiloperatörernas olika debiteringsintervall undergräver radikalt en enhetlig tillämpning av förordningen. Detta innebär även att det, trots roamingtjänsternas gemenskapsomfattande och gränsöverskridande särdrag, förekommer divergerande faktureringsmetoder för reglerade roamingsamtal vilket snedvrider konkurrensvillkoren på den inre marknaden. |
(20) |
En gemensam uppsättning regler för debiteringsintervall på eurotaxafakturor i slutkundsledet bör därför införas för att ytterligare stärka den inre marknaden och inom hela gemenskapen tillhandahålla en gemensam skyddsnivå för konsumenterna av roamingtjänster inom hela gemenskapen. |
(21) |
Leverantörerna av reglerade roamingsamtal i slutkundsledet bör därför vara tvungna att fakturera sina kunder per sekund för alla samtal som omfattas av en eurotaxa, med undantag endast för en möjlighet att ta ut en inledande avgift för högst 30 sekunder för ringda samtal. Detta kommer att göra det möjligt för operatörerna att täcka rimliga öppningskostnader samt ge flexibilitet att konkurrera genom att erbjuda kortare debiteringsintervall. När det gäller mottagna eurotaxasamtal kan dock inget första debiteringsintervall motiveras, eftersom den underliggande grossistkostnaden tas ut per sekund och alla särskilda öppningskostnader redan täcks av mobiltermineringstaxan. |
(22) |
Kunderna bör inte vara skyldiga att betala för att ta emot röstmeddelanden i ett värdnät, eftersom de inte kan kontrollera tidslängden på sådana meddelanden. Detta bör inte påverka andra tillämpliga avgifter för röstmeddelanden, till exempel avgifterna för att lyssna på sådana meddelanden. |
(23) |
När det gäller sms-roaming framgår det av de marknadsuppgifter som samlats in av Europeiska gruppen av regleringsmyndigheter och kommissionen sedan förordning (EG) nr 717/2007 trädde i kraft, att det råder en situation i gemenskapen där grossistavgifterna för dessa tjänster har förblivit relativt stabila och inte har någon rimlig koppling till underliggande kostnader. På samma sätt som när det gäller roamingsamtalstjänster förefaller det som om konkurrensen mellan operatörerna inte är tillräcklig för att få grossistpriserna att sjunka. Slutkundspriserna för sms-roamingtjänster har också förblivit relativt stabila, med undantag för stora marginaler och prissättningar avsevärt över motsvarande nationella sms-tjänster utan någon klar motivering. |
(24) |
Liksom är fallet för roamingsamtal finns det stor risk för att enbart ett införande av skyldigheter vid prissättningen i grossistledet inte automatiskt skulle leda till några lägre slutkundspriser. En åtgärd som innebär att nivån på slutkundspriserna sänks, utan att ta itu med de kostnader som grossisterna har för att tillhandahålla dessa tjänster, kan å andra sidan skada vissa, särskilt mindre, operatörer genom att öka risken för prispress. |
(25) |
På grund av roamingmarknadens speciella uppbyggnad och det faktum att den är gränsöverskridande kan regelverket från 2002 dessutom inte förse de nationella regleringsmyndigheterna med de verktyg som är lämpliga för att på ett effektivt sätt lösa de konkurrensrelaterade problem som ligger till grund för de höga grossist- och slutkundspriserna för reglerade sms-roamingtjänster. Detta leder till att den inre marknaden inte fungerar väl och bör rättas till. |
(26) |
Europeiska gruppen av regleringsmyndigheter konstaterade även i sitt svar på kommissionens offentliga samråd avseende översynen av tillämpningen av förordning (EG) nr 717/2007 att den anser att sms-roaming måste regleras både i grossist- och slutkundsledet för att få en prissättning som bättre stämmer överens med kostnaderna och de nationella priserna. Gruppen ansåg att de åtgärder som vidtagits för roamingsamtal skulle vara lämpliga även i detta fall. Europeiska gruppen av regleringsmyndigheter rekommenderade framför allt att det bör införas ett tak för den genomsnittliga grossistavgift som tas ut av en operatör från en annan för sms-roaming och att skyldigheten att tillämpa eurotaxan ändras så att den inbegriper ett erbjudande för sms-roaming till ett pris som inte är högre än ett fastställt maximibelopp. |
(27) |
Lagstadgade skyldigheter bör därför införas när det gäller reglerade sms-roamingtjänster i grossistledet för att fastställa en mer rimlig koppling mellan grossistavgifterna och de underliggande kostnaderna för tillhandahållandet, och i slutkundsledet för att skydda roamingkundernas intressen. |
(28) |
Dessa skyldigheter bör träda i kraft så snart som möjligt och ge de berörda operatörerna rimlig tid för att anpassa sina priser och sitt tjänsteutbud för att säkerställa fullgörande av skyldigheterna. |
(29) |
Den mest verkningsfulla och proportionerliga metoden för att reglera prisnivån för reglerade sms-roamingmeddelanden i grossistledet är att på gemenskapsnivå fastställa en högsta genomsnittlig avgift per sms som skickas från ett värdnät. Den genomsnittliga grossistavgiften bör gälla mellan två mobiloperatörer inom gemenskapen under en angiven period. |
(30) |
Gränsen för grossistpriserna för reglerad sms-roaming bör inbegripa alla kostnader som uppkommer för leverantören av grossisttjänsten, bl.a. för originering, förmedling och kostnader som inte täckts för terminering av sms-roamingmeddelanden i värdnätet. Grossistleverantörerna av reglerade sms-roamingtjänster bör därför förbjudas att införa en särskild avgift för terminering av sms-roamingmeddelanden i deras nät för att säkerställa en enhetlig tillämpning av de regler som införs genom denna förordning. |
(31) |
Den mest verkningsfulla och proportionerliga metoden för att reglera prisnivån för sms-roamingmeddelanden inom gemenskapen i slutkundsledet är att införa en skyldighet för mobiloperatörerna att erbjuda sina roamingkunder en eurotaxa för sms som inte överskrider ett angivet pristak. Eurotaxan för sms bör fastställas på en nivå som garanterar en tillräcklig marginal för operatörerna samtidigt som den på ett mer rimligt sätt avspeglar de underliggande slutkundskostnaderna. |
(32) |
Denna regleringsmetod bör säkerställa att slutkundsavgiften för reglerade sms-roamingmeddelanden mer korrekt avspeglar de underliggande kostnaderna för tillhandahållande av tjänsten än vad som hittills varit fallet. Den högsta eurotaxan för sms som kan erbjudas roamingkunder bör därför avspegla en rimlig marginal i förhållande till kostnaderna för att tillhandahålla en reglerad sms-roamingtjänst, samtidigt som operatörerna fritt får fortsätta att konkurrera genom att variera sitt utbud och anpassa prisstrukturen till marknadsförhållandena och konsumenternas preferenser. Denna regleringsmetod bör inte tillämpas på sms-tjänster med tilläggstjänster. |
(33) |
Roamingkunderna bör inte vara skyldiga att betala någon extra avgift för att ta emot ett reglerat sms- eller röstroamingmeddelande i ett värdnät, eftersom sådana kostnader för terminering redan ersätts av den slutkundsavgift som tas ut för skickandet av sms- eller röstroamingmeddelanden. |
(34) |
En eurotaxa för sms bör automatiskt gälla alla roamingkunder, både nya och gamla, som inte avsiktligt valt eller väljer en särskild taxa för sms-roaming eller ett paket för roamingtjänster som inbegriper reglerade sms-roamingtjänster. |
(35) |
I syfte att säkerställa att slutanvändarna kan kopplas upp mot varandra och att samverkan uppnås mellan tjänster för roamingkunder vad gäller reglerade sms-roamingtjänster, bör de nationella regleringsmyndigheterna ingripa i god tid, när en operatör av ett markbundet mobilnät som är etablerad i en medlemsstat klagar till sin nationella regleringsmyndighet att dennes abonnenter inte kan skicka eller ta emot reglerade sms-roamingmeddelanden till eller från abonnenter i ett markbundet mobilnät i en annan medlemsstat på grund av att de två berörda operatörerna inte lyckats ingå ett avtal med varandra. Ett sådant ingripande bör ske i enlighet med artikel 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/19/EG av den 7 mars 2002 om tillträde till och samtrafik mellan elektroniska kommunikationsnät och tillhörande faciliteter (tillträdesdirektiv) (5) och på ett samordnat sätt, samt i enlighet med artikel 8.1 i förordning (EG) nr 717/2007 och artikel 21 i direktiv 2002/21/EG (6). |
(36) |
Ett sms-meddelande är ett kort textmeddelande (sms, short message service) och skiljer sig tydligt från andra typer av meddelanden, såsom mms-meddelanden och e-postmeddelanden. För att se till att förordningen inte berövas sin verkan och att dess syfte helt uppnås bör alla ändringar av de tekniska parametrarna för ett sms-roamingmeddelande som skulle särskilja det från ett nationellt sms-meddelande förbjudas. |
(37) |
De uppgifter som samlats in av de nationella regleringsmyndigheterna visar att de genomsnittliga grossistavgifterna för reglerade dataroamingtjänster som tas ut av en värdnätsoperatör från roamingkundernas hemmaleverantör förefaller vara på nedåtgående, även om de höga priserna för dataroamingtjänster i grossistledet kvarstår. |
(38) |
De höga priserna i slutkundsledet för dataroamingtjänster fortsätter att vara bekymmersamt och visar att konkurrensen inom detta område fortfarande är otillräcklig. Till skillnad från vad som gäller för roamingsamtalstjänster och sms-roamingtjänster finns det emellertid ett konkurrenstryck på slutkundsnivå, eftersom roamingkunderna på flera olika sätt kan få tillgång till datatjänster när de är utomlands, exempelvis allmän trådlös uppkoppling till Internet, utan tillhörande nummerbegränsningar. Det skulle därför vara för tidigt att i detta läge reglera priserna i slutkundsledet. Varje anslutning till ett roamingnät bör dessutom godkännas av användaren. Det bör därför inte förekomma någon datanedladdning vid roaming, inbegripet uppdateringar av programvara och hämtning av e-post, utan att användaren på förhand har godkänt eller begärt detta, med undantag för om användaren har avsagt sig sådant skydd. |
(39) |
Hemmaleverantörerna bör inte ta betalt av roamingkunden för eventuella reglerade dataroamingtjänster, om inte och fram till dess att roamingkunden godkänner tillhandahållandet av tjänsten. |
(40) |
Åtgärder bör emellertid införas för att förbättra insynen beträffande slutkundspriserna för dataroamingtjänster, särskilt för att undanröja problemet med oväntat höga räkningar som utgör ett hinder för en välfungerande inre marknad, och för att ge roamingkunderna ett sätt att övervaka och kontrollera sina utgifter för dataroamingtjänster. Det bör inte heller förekomma några hinder för uppkomsten av tillämpningar eller teknik som kan ersätta eller fungera som ett alternativ till roamingtjänster, såsom WiFi, IP-telefoni (Voice over Internet Protocol) och snabbmeddelandetjänster. Konsumenterna bör informeras om detta, så att de kan göra ett välgrundat val. |
(41) |
Framförallt bör mobiloperatörerna ge sina roamingkunder individuell information om taxorna för de avgifter som gäller för dessa kunder för dataroamingtjänster varje gång de startar en dataroamingtjänst vid ankomsten till en annan medlemsstat. Denna information bör levereras till ifrågavarande mobiltelefon eller någon annan typ av mobil enhet på det sätt som bäst är lämpat för att informationen på ett enkelt sätt ska kunna tas emot och förstås. |
(42) |
I syfte att göra det lättare för kunderna att förstå de ekonomiska konsekvenserna av utnyttjandet av reglerade dataroamingtjänster och göra det möjligt för dem att övervaka och kontrollera sina utgifter, bör hemmaleverantören ge exempel på dataroamingtillämpningar, till exempel e-post, bilder och webbläsare, och ange deras ungefärliga storlek i form av dataanvändning. |
(43) |
Dessutom bör mobiloperatörerna, för att förhindra oväntat höga räkningar, fastställa ett eller flera kostnads- och/eller volymtak för de utestående avgifterna för dataroamingtjänster (uttryckt i den valuta som roamingkunden faktureras i), vilka de bör erbjuda alla sina roamingkunder kostnadsfritt, med ett lämpligt meddelande när detta tak snart är nått. När detta tak nåtts bör kunderna inte längre ges tillgång till eller faktureras för dessa tjänster om de inte särskilt begär att tjänsten även fortsättningsvis ska tillhandahållas i enlighet med de bestämmelser och villkor som angetts i meddelandet. Roamingkunder bör ges möjlighet att inom rimlig tidsfrist välja något av dessa kostnads- eller volymtak eller välja att inte ha något sådant tak. Om inte kunderna anger något annat bör de omfattas av ett system med standardtak. |
(44) |
Dessa åtgärder för att öka insynen bör ses som minsta möjliga skyddsåtgärder för roamingkunder och bör inte hindra mobiloperatörerna från att erbjuda sina kunder en rad andra faciliteter för att hjälpa dem att förutsäga och kontrollera sina utgifter för dataroamingtjänster. Många operatörer håller exempelvis på att utarbeta nya roamingerbjudanden till fasta slutkundstaxor som tillåter dataroaming till ett fast pris under en angiven period för en volym som begränsas till ”normal användning”. På samma sätt utvecklar operatörerna system som ska göra det möjligt för deras roamingkunder att få uppdaterad information i realtid om sina samlade utestående dataroamingavgifter. För att säkerställa en välfungerande inre marknad bör denna utveckling på de nationella marknaderna avspeglas i de harmoniserade reglerna. |
(45) |
Det faktum att de höga grossistavgifterna kvarstår för dataroamingtjänster beror dessutom främst på de höga grossistpriser som tas ut av operatörer av ej valda nät. Sådana avgifter uppkommer genom trafikstyrningsbegränsningar som inte ger operatörerna något incitament att ensidigt sänka sina standardgrossistpriser eftersom trafiken kommer att tas emot oberoende av vilket pris som ska betalas. Detta resulterar i extrema skillnader när det gäller grossistkostnader. I vissa fall är grossistpriserna för dataroaming i ej valda nät trettio gånger högre än i valda nät. Dessa orimligt höga grossistavgifter för dataroamingtjänster leder till en uppenbar snedvridning av konkurrensförhållandena mellan mobiloperatörerna i gemenskapen, vilket undergräver en välfungerande inre marknad. De begränsar även hemmaleverantörernas möjlighet att förutsäga sina grossistkostnader och därmed erbjuda sina kunder tydliga och konkurrenskraftiga slutkundspriser. Med tanke på de nationella regleringsmyndigheternas begränsade förmåga att effektivt lösa dessa problem på nationell nivå bör en grossistprisbegränsning gälla för dataroamingtjänster. För att förbättra konkurrensvillkoren och möjliggöra utvecklingen av en konkurrenstrend på marknaden samtidigt som man gör den inre marknaden mer välfungerande till fördel för kunderna, bör grossistpriserna begränsas till en skyddsnivå som väl överskrider de lägsta grossistpriser som för närvarande finns på marknaden. Genom att undanröja de orimligt höga grossistavgifter för dataroamingtjänster som i vissa fall kvarstår på marknaden bör denna skyddsnivå under hela tillämpningsperioden för förordning (EG) nr 717/2007 förhindra att konkurrensen mellan mobiloperatörer snedvrids eller begränsas. |
(46) |
För att avspegla marknadsutvecklingen och den gällande ramlagstiftningen för elektronisk kommunikation krävs det att man hänvisar till ”allmänna kommunikationsnät” i stället för till ”allmänna telefoninät” Av konsekvensskäl bör artikel 1.5 i direktiv 2002/21/EG därför ändras i enlighet med detta. |
(47) |
Eftersom målen för denna förordning, nämligen att ändra förordning (EG) nr 717/2007 och direktiv 2002/21/EG för att bibehålla och utveckla gemensamma regler för att säkerställa att användare av allmänna mobila kommunikationsnät under resor i gemenskapen inte betalar orimliga priser för roamingtjänster inom gemenskapen (oberoende av om det gäller rösttelefonisamtal, sms-meddelanden eller dataöverföringar) och på så sätt bidra till en välfungerande inre marknad, samtidigt som en hög konsumentskyddsnivå uppnås och konkurrensen mellan mobiloperatörerna bevaras, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna på ett säkert, enhetligt och snabbt sätt och de därför, på grund av den föreslagna åtgärdens omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. |
(48) |
Denna gemensamma metod bör emellertid bibehållas under en begränsad period men kan, mot bakgrund av en översyn som kommissionen ska utföra, ytterligare förlängas eller ändras eller ersättas av andra regleringsalternativ på grundval av lämpliga rekommendationer från kommissionen. |
(49) |
Kommissionen bör se över effektiviteten hos förordning (EG) nr 717/2007 i dess ändrade lydelse enligt den här förordningen mot bakgrund av dess mål och dess bidrag till genomförandet av regelverket och en välfungerande inre marknad. I detta sammanhang bör kommissionen beakta denna förordnings inverkan på konkurrensställningen för mobilkommunikationsleverantörer av olika storlek och från olika delar av gemenskapen samt utvecklingen av, tendenserna kring och insynen i avgifterna i grossist- och slutkundsledet, deras koppling till de faktiska omkostnaderna, den utsträckning i vilken antagandena i den konsekvensanalys som åtföljde denna förordning har bekräftats och operatörernas kostnader för att efterleva bestämmelserna samt effekterna på investeringarna. Vidare bör kommissionen mot bakgrund av den tekniska utvecklingen bedöma tillgången till och kvaliteten på tjänster som kan fungera som alternativ till roaming (till exempel IP-telefoni). |
(50) |
I syfte att säkerställa en kontinuerlig övervakning av roamingtjänster inom gemenskapen bör kommissionen före den ovannämnda översynen lägga fram en delrapport för Europaparlamentet och rådet, med en allmän sammanfattning av de senaste tendenserna när det gäller roamingtjänster samt en halvtidsbedömning av framstegen mot uppnåendet av målen för förordning (EG) nr 717/2007 i dess ändrade lydelse enligt denna förordning och eventuella alternativa sätt att uppnå dessa mål. |
(51) |
Innan kommissionen avger lämpliga rekommendationer bör den dessutom bedöma huruvida regleringen av roamingtjänster på ett tillfredsställande sätt skulle kunna täckas av regelverket för elektronisk kommunikation. Kommissionen bör grundligt analysera alternativa metoder att uppnå målen i förordning (EG) nr 717/2007, till exempel att
|
Kommissionen bör särskilt i samråd med ett europeiskt organ för tillsynsmyndigheter inom elektronisk kommunikation undersöka och bedöma på vilket sätt konkurrensstrukturen på marknaden för mobil kommunikation leder till icke konkurrenskraftiga priser samt informera Europaparlamentet och rådet om sina slutsatser och förslag för att komma till rätta med strukturella problem på marknaderna för mobil kommunikation, särskilt när det gäller hinder mot inträde och expansion på marknaden.
(52) |
Förordning (EG) nr 717/2007 och direktiv 2002/21/EG bör därför ändras i enlighet med detta. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Ändringar av förordning (EG) nr 717/2007
Förordning (EG) nr 717/2007 ska ändras på följande sätt:
1. |
Titeln ska ersättas med följande: |
2. |
Artikel 1 ska ändras på följande sätt:
|
3. |
Artikel 2.2 ska ändras på följande sätt:
|
4. |
Artikel 3 ska ändras på följande sätt:
|
5. |
Artikel 4 ska ändras på följande sätt:
|
6. |
Följande artiklar ska införas: ”Artikel 4a Grossistavgifter för reglerade sms-roamingtjänster 1. Den högsta genomsnittliga grossistavgift som en värdnätsoperatör får ta ut av en roamingkunds hemmaleverantör för ett reglerat sms-roamingmeddelande från ifrågavarande värdnät får från och med den 1 juli 2009 inte överskrida 0,04 EUR per sms-meddelande. 2. Den genomsnittliga grossistavgift som avses i punkt 1 ska gälla mellan två operatörer, oavsett vilka de är, och beräknas för en tolvmånadersperiod eller den eventuella kortare period som återstår innan denna förordning upphör att gälla. 3. Den genomsnittliga grossistavgift som avses i punkt 1 ska beräknas genom att den totala intäkt för roaming i grossistledet som värdnätsoperatören får in från varje hemmaleverantör för originering och överföring av reglerade sms-roamingmeddelanden inom gemenskapen under den aktuella perioden divideras med det totala antalet sådana sms-meddelanden som origineras och översänds på den relevanta hemmaleverantörens vägnar inom samma period. 4. Vid sidan av den avgift som avses i punkt 1 ska värdnätsoperatören inte debitera en hemmaleverantör till en roamingkunds nätverk för avslutande av ett reglerat sms-roamingmeddelande som skickas till en roamingkund under roaming på det aktuella värdnätet. Artikel 4b Slutkundsavgifter för reglerade sms-roamingtjänster 1. En hemmaleverantör ska på ett tydligt och öppet sätt tillhandahålla alla sina roamingkunder en sms-eurotaxa i enlighet med punkt 2. Denna sms-eurotaxa får inte vara förenad med ett åtföljande abonnemang eller andra fasta eller återkommande avgifter, men får kombineras med vilken annan slutkundstaxa som helst, med förbehåll för övriga bestämmelser i denna artikel. 2. Den slutkundsavgift (exklusive moms) för en sms-eurotaxa som en hemmaleverantör får ta ut av sin roamingkund för ett reglerat sms-roamingmeddelande som skickas av roamingkunden, får från och med den 1 juli 2009 variera mellan sms-roamingmeddelanden, men får inte överstiga 0,11 EUR. 3. Hemmaleverantörer får inte debitera sina roamingkunder för mottagande av reglerade sms-roamingmeddelanden. 4. Från och med den 1 juli 2009 ska hemmaleverantörerna automatiskt tillämpa en sms-eurotaxa för alla existerande roamingkunder, med undantag av roamingkunder som redan hade gjort ett avsiktligt val av en annan särskild roamingtaxa eller ett annat särskilt roamingpaket som ger dem rätt till en annan taxa för reglerade sms-roamingmeddelanden än vad de skulle ha tilldelats om inget sådant val hade gjorts. 5. Från och med den 1 juli 2009 ska hemmaleverantörerna tillämpa en sms-eurotaxa för alla nya roamingkunder som inte gör ett avsiktligt val av en annan sms-roamingtaxa eller en pakettaxa för roamingtjänster som ger rätt till en annan taxa för reglerade sms-roamingmeddelanden. 6. En roamingkund har rätt att när som helst begära byte till eller från en sms-eurotaxa. Ett sådant byte ska göras inom en arbetsdag efter det att begäran mottagits och ska vara kostnadsfritt och får inte medföra några villkor eller begränsningar för de befintliga delarna i abonnemanget annat än för roaming. En hemmaleverantör får vänta med ett sådant byte tills den tidigare roamingtaxan har gällt under en specificerad minimiperiod som inte får överskrida tre månader. En sms-eurotaxa kan alltid kombineras med en eurotaxa. 7. Hemmmaleverantörerna ska senast den 30 juni 2009 ge samtliga sina roamingkunder enskild information om sms-eurotaxan, om att denna kommer att gälla senast från och med den 1 juli 2009 för alla roamingkunder som inte har gjort ett avsiktligt val av en särskild taxa eller ett särskilt paket för reglerade sms-tjänster, samt om deras rätt att byta till och från taxan i enlighet med punkt 6. Artikel 4c Tekniska egenskaper hos reglerade sms-roamingtjänster Ingen hemmaleverantör eller värdnätsoperatör får ändra de tekniska egenskaperna hos reglerade sms-tjänster på ett sätt som gör att de skiljer sig från de tekniska egenskaperna hos sms-tjänster på den inhemska marknaden.” |
7. |
Artikel 5 ska utgå. |
8. |
Artikel 6 ska ersättas med följande: ”Artikel 6 Öppenhet i fråga om slutkundsavgifter för reglerade roamingsamtal och sms-roamingtjänster 1. För att uppmärksamma en roamingkund på att han kommer att få betala en roamingavgift när han ringer eller tar emot ett samtal eller skickar ett sms-meddelande, ska varje hemmaleverantör, utom när kunden har meddelat sin hemmaleverantör om att han avsäger sig denna tjänst, via ett automatiskt meddelande till kunden när denne reser in i en annan medlemsstat än den där hans hemmanät finns, utan oskäligt dröjsmål och kostnadsfritt ge denne grundläggande individuell prisinformation om de roamingavgifter (inklusive moms) som gäller när han ringer och tar emot samtal samt skickar sms-meddelanden i den besökta medlemsstaten. Denna grundläggande individuella prisinformation ska inbegripa de maximiavgifter som kunden kan komma att behöva betala enligt detta taxesystem för att
Den ska också inbegripa uppgifter om det gratisnummer som avses i punkt 2 för erhållande av mer detaljerad information och information om att larm- och räddningstjänst kan ringas kostnadsfritt på det europeiska larmnumret 112. En kund som har meddelat att han avsäger sig ett automatiskt meddelande ska ha rätt att när som helst och kostnadsfritt begära att hemmaleverantören tillhandahåller denna tjänst igen. Hemmaleverantörerna ska automatiskt och kostnadsfritt tillhandahålla blinda eller synskadade kunder denna grundläggande individuella prisinformation via ett rösttelefonisamtal, om kunden så önskar. 2. Utöver det som fastställs i punkt 1 ska kunder, oberoende av var de befinner sig i gemenskapen, ha rätt att kostnadsfritt begära samt få mer detaljerad individuell prisinformation om de roamingavgifter som gäller i värdnätet för rösttelefonisamtal, sms, mms och andra datakommunikationstjänster, samt information om de öppenhetsbestämmelser som gäller enligt denna förordning, genom ett mobilt rösttelefonisamtal eller ett sms-meddelande. En sådan begäran ska ställas till ett gratisnummer som hemmaleverantören avdelat för detta ändamål. 3. Hemmaleverantörerna ska förse alla användare med fullständiga upplysningar om gällande roamingavgifter, särskilt om eurotaxan och sms-eurotaxan, när abonnemanget tecknas. De ska dessutom förse sina roamingkunder med uppdaterade uppgifter om gällande roamingavgifter utan oskäligt dröjsmål, varje gång dessa avgifter ändras. Hemmaleverantörerna ska dessutom vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att alla deras roamingkunder känner till att det finns en eurotaxa och en sms-eurotaxa. De ska senast den 30 juli 2007 meddela alla roamingkunder de villkor som rör eurotaxan och senast den 30 juni 2009 meddela villkoren rörande sms-eurotaxan. Med lämpliga mellanrum ska de därefter skicka påminnelser till samtliga kunder som valt en annan taxa.” |
9. |
Följande artikel ska införas: ”Artikel 6a Öppenhets- och skyddsmekanism för reglerade dataroamingtjänster 1. Hemmaleverantörerna ska se till att deras roamingkunder både före och efter det att de tecknar avtal får lämplig information om de avgifter som gäller när dessa använder reglerade dataroamingtjänster, och informationen ska ges så att kunderna utan svårighet kan förstå de ekonomiska konsekvenserna av användandet och på så sätt att de kan övervaka och kontrollera sina utgifter eller reglerade dataroamingtjänster i enlighet med punkterna 2 och 3. Hemmaleverantörerna ska i lämpliga fall före tecknandet av ett avtal och regelbundet därefter informera sina kunder om risken med automatisk och okontrollerad dataroaminganslutning och nedladdning av data vid roaming. Dessutom ska hemmaleverantörerna på ett tydligt och lättbegripligt sätt förklara för sina kunder hur man stänger av dessa automatiska dataroaminganslutningar för att förhindra okontrollerat utnyttjande av dataroamingtjänster. 2. Senast från och med den 1 juli 2009 ska roamingkunden, genom ett automatiskt meddelande från hemmaleverantören, upplysas om när han kopplats via ett annat nät än hemmanätet; meddelandet ska även innehålla grundläggande individuell information om vilka taxor som gäller i den berörda medlemsstaten vid leverans av reglerade dataroamingtjänster till den kunden, utom om kunden har upplyst sin hemmaleverantör om att han avsäger sig sådan information. Sådan grundläggande individuell information om taxor ska meddelas till roamingkundens mobiltelefon eller annan utrustning, till exempel via ett sms-meddelande, e-post eller ett pop-up-fönster på datorn, varje gång roamingkunden reser in i en annan medlemsstat än den där hans hemmanät finns och för första gången utnyttjar en reglerad dataroamingtjänst i den medlemsstaten. Informationen ska lämnas kostnadsfritt vid den tidpunkt då roamingkunden inleder en reglerad dataroamingtjänst och på ett sådant sätt att den är lätt att ta emot och förstå. En kund som har meddelat sin hemmaleverantör att han avsäger sig automatisk information om taxor, ska ha rätt att när som helst och kostnadsfritt begära att hemmaleverantören tillhandahåller denna tjänst igen. 3. Senast den 1 mars 2010 ska alla hemmaleverantörerna ge alla sina roamingkunder möjlighet att medvetet och kostnadsfritt välja en tjänst som tillhandahåller information om den sammanlagda konsumtionen, uttryckt i volym eller i den valuta som roamingkunden faktureras i för sina kostnader för reglerade dataroamingtjänster, och som garanterar att de sammanlagda utgifterna för reglerade dataroamingtjänster under en given användningsperiod inte överskrider ett visst kostnadstak, om inte kunden gett sitt uttryckliga medgivande till detta. I detta syfte ska hemmaleverantören erbjuda ett eller flera kostnadstak för specifika användningsperioder, förutsatt att kunden i förväg informeras om de motsvarande volymerna. Ett av dessa tak (standardkostnadstaket) ska vara nära, men inte överstiga, 50 EUR för utestående avgifter per månatlig faktureringsperiod (exklusive moms). Alternativt får hemmaleverantören fastställa kostnadstak uttryckta i volym, förutsatt att kunden i förväg informeras om de motsvarande beloppen. Beloppet för ett av dessa tak (standardvolymtaket) ska utgöras av ett motsvarande belopp som inte överstiger 50 EUR för utestående avgifter per månatlig faktureringsperiod (exklusive moms). Utöver detta får hemmaleverantören erbjuda sina roamingkunder andra kostnadstak med andra, dvs. högre eller lägre, maximala månadsbelopp. Senast den 1 juli 2010 ska de standardtak som avses i andra och tredje stycket gälla för alla kunder som inte har valt ett annat tak. Varje hemmaleverantör ska också se till att ett lämpligt meddelande skickas till roamingkundens mobiltelefon eller annan utrustning, till exempel via ett sms-meddelande, e-post eller ett pop-up-fönster på datorn när dataroamingtjänsterna har nått 80 % av det överenskomna kostnads- eller volymtaket. Kunderna ska ha rätt att begära att operatörerna slutar att skicka sådana meddelanden samt att när som helst och kostnadsfritt begära att hemmaleverantören tillhandahåller denna tjänst igen. När detta kostnads- eller volymtak annars skulle överskridas ska ett meddelande skickas till roamingkundens mobiltelefon eller annan utrustning. Detta meddelande ska upplysa kunden om hur man ska gå tillväga för att få fortsatt tillgång till sådana tjänster och om kostnaderna för varje ytterligare enhet som används. Om roamingkunden inte svarar enligt uppmaningen i det mottagna meddelandet ska hemmaleverantören omedelbart upphöra med att tillhandahålla och med att ta betalt av roamingkunden för reglerade dataroamingtjänster, om inte och till dess att roamingkunden begär fortsatt eller förnyad tillgång till dessa tjänster. Från och med den 1 november 2010 ska, närhelst en roamingkund begär att få välja eller upphäva ett ’kostnads- eller volymtak’, ändringen kostnadsfritt utföras inom en arbetsdag från mottagandet av begäran och den får inte vara förenad med villkor eller restriktioner gällande andra delar av abonnemanget. 4. Från och med den 1 juli 2009 gäller följande:
|
10. |
Artikel 7 ska ändras på följande sätt:
|
11. |
Artikel 9 ska ersättas med följande: ”Artikel 9 Sanktioner Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner för överträdelser av denna förordning och vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att se till att de tillämpas. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionerliga och avskräckande. Medlemsstaterna ska anmäla dessa bestämmelser till kommissionen senast den 30 mars 2008 eller, när det gäller de kompletterande krav som införts i artiklarna 3.2, 3.3, 4.2, 4.4, 4a, 4b, 4c, 6, 6a och 7 genom förordning (EG) nr 544/2009 (7), senast den 30 mars 2010, och ska utan dröjsmål meddela eventuella senare ändringar som påverkar bestämmelserna. |
12. |
Artikel 11 ska ersättas med följande: ”Artikel 11 Översyn 1. Kommissionen ska göra en översyn över hur denna förordning fungerar och, efter ett offentligt samråd, rapportera resultaten till Europaparlamentet och rådet senast den 30 juni 2011. Kommissionen ska särskilt bedöma huruvida målen i denna förordning uppnåtts. I samband med detta ska kommissionen bland annat se över
Kommissionen ska även utvärdera andra metoder än prisreglering som skulle kunna användas för att skapa en konkurrenskraftig inre marknad för roaming, varvid den ska beakta en oberoende analys utförd av ett europeiskt organ för tillsynsmyndigheter inom elektronisk kommunikation. På grundval av denna utvärdering ska kommissionen sedan avge lämpliga rekommendationer. 2. Kommissionen ska dessutom senast den 30 juni 2010 lägga fram en delrapport för Europaparlamentet och rådet, med en sammanfattning av övervakningen av tillhandahållandet av roamingtjänster i gemenskapen och en bedömning av framstegen mot uppnåendet av denna förordnings mål, inbegripet med hänvisning till de aspekter som anges i punkt 1.” |
13. |
I artikel 12 ska ”senast den 30 augusti 2007” utgå. |
14. |
I artikel 13 ska ”2010” ersättas med ”2012”. |
Artikel 2
Ändring av direktiv 2002/21/EG
Artikel 1.5 i direktiv 2002/21/EG ska ersättas med följande:
”5. Detta direktiv och särdirektiven skall inte påverka tillämpningen av särskilda åtgärder som antas för reglering av internationell roaming i allmänna mobila kommunikationsnät inom gemenskapen.”
Artikel 3
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel, 18 juni 2009.
På Europaparlamentets vägnar
Ordförande
H.-G. PÖTTERING
På rådets vägnar
Ordförande
Š. FÜLE
(1) Yttrande av den 15 januari 2009 (ännu ej offentliggjort i EUT).
(2) Europaparlamentets yttrande av den 22 april 2009 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 8 juni 2009.
(3) EUT L 171, 29.6.2007, s. 32.
(4) EGT L 200, 30.7.2002, s. 38.
(5) EGT L 108, 24.4.2002, s. 7.
(6) EGT L 108, 24.4.2002, s. 33.
(7) EUT L 167, 29 Juni 2009, s. 12.”
29.6.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 167/24 |
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 545/2009
av den 18 juni 2009
om ändring av förordning (EEG) nr 95/93 om gemensamma regler för fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens flygplatser
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 80.2,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),
efter att ha hört Regionkommittén,
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och
av följande skäl:
(1) |
Den globala ekonomiska krisen och finanskrisen får allvarliga följder för lufttrafikföretagens verksamhet. Krisen har lett till en kraftig minskning av luftfarten under tidtabellsperioden för vintern 2008–2009. Tidtabellsperioden för sommaren 2009 kommer också att påverkas av denna ekonomiska kris. |
(2) |
För att säkerställa att outnyttjade ankomst- och avgångstider för tidtabellsperioden för sommaren 2009 inte leder till att lufttrafikföretagen förlorar sina rättigheter till dessa tider, är det nödvändigt att klart och otvetydigt slå fast att denna tidtabellsperiod påverkas av den rådande ekonomiska krisen. |
(3) |
Kommissionen bör fortsätta att analysera hur den ekonomiska krisen påverkar luftfarten. Om den ekonomiska situationen förvärras ytterligare före tidtabellsperioden för vintern 2009–2010 skulle kommissionen kunna lägga fram ett förslag om att låta ordningen i denna förordning gälla även under tidtabellsperioden för vintern 2010–2011. Ett sådant förslag bör föregås av en fullständig konsekvensbedömning där man analyserar möjliga konsekvenser för konkurrens och konsumenter och förslaget bör endast läggas fram om det utgör en del av ett förslag till allmän översyn av rådet förordning (EEG) nr 95/93 av den 18 januari 1993 om gemensamma regler för fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens flygplatser (3) i syfte att finna en lösning på den nuvarande ineffektiva fördelningen av ankomst- och avgångstider och säkerställa ett optimalt utnyttjande av den knappa kapaciteten på hårt belastade flygplatser. |
(4) |
Förordning (EEG) nr 95/93 bör därför ändras i enlighet med detta och frågan bör behandlas skyndsamt. Denna ändring påverkar på intet sätt de befogenheter som kommissionen har tilldelats när det gäller tillämpning av artiklarna 81 och 82 i fördraget. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förordning (EEG) nr 95/93 ska ändras på följande sätt:
1) |
Artikel 10a ska ersättas med följande: ”Artikel 10a För tillämpningen av artikel 10.2 ska samordnarna godta att lufttrafikföretagen är berättigade till de serier ankomst- och avgångstider under tidtabellsperioden för sommaren 2010 som de har tilldelats vid början av tidtabellsperioden för sommaren 2009 i enlighet med denna förordning.” |
2) |
Artikel 10b ska utgå. |
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel, 18 juni 2009.
På Europaparlamentets vägnar
Ordförande
H.-G. PÖTTERING
På rådets vägnar
Ordförande
Š. FÜLE
(1) Yttrande av den 24 mars 2009 (ännu ej offentliggjort i EUT).
(2) Europaparlamentets yttrande av den 7 maj 2009 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 8 juni 2009.
(3) EGT L 14, 22.1.1993, s. 1.
29.6.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 167/26 |
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 546/2009
av den 18 juni 2009
om ändring av förordning (EG) nr 1927/2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 159 tredje stycket,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),
med beaktande av Regionkommitténs yttrande (2),
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (3), och
av följande skäl:
(1) |
Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1927/2006 av den 20 december 2006 (4) inrättades Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EGF) för att göra det möjligt för gemenskapen att ge stöd och visa solidaritet med arbetstagare som blivit arbetslösa till följd av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln beroende på globaliseringen. |
(2) |
I sitt meddelande av den 2 juli 2008 lade kommissionen, i enlighet med artikel 16 i förordning (EG) nr 1927/2006, fram sin första årsrapport till Europaparlamentet och rådet. Kommissionen drog slutsatsen att det vore lämpligt att stärka fondens inverkan när det gäller att skapa arbetstillfällen och utbildningsmöjligheter för Europas arbetstagare. |
(3) |
I ”Gemensamma principer om kombinerad flexibilitet och trygghet”, som godkändes av Europeiska rådet den 14 december 2007 och i kommissionens meddelande med titeln ”Ny kompetens för nya arbetstillfällen: Att förutse och möta arbetsmarkandens behov”, betonas målet att främja arbetstagarnas ständiga anpassningsbarhet och anställbarhet genom bättre inlärningsmöjligheter på alla nivåer och genom strategier för kompetensutveckling som motsvarar ekonomins behov, däribland exempelvis utveckling av sådan kompetens som krävs för omställningen till en koldioxidsnål och kunskapsbaserad ekonomi. |
(4) |
Den 26 november 2008 utfärdade kommissionen meddelandet ”En ekonomisk återhämtningsplan för Europa” baserat på de grundläggande principerna om solidaritet och social rättvisa. Som en del av bemötandet av krisen måste bestämmelserna för EGF ändras så att ett undantag införs för att tillfälligt utvidga EGF:s tillämpningsområde och för att göra det möjligt för fonden att reagera mer effektivt. Medlemsstater som ansöker om bidrag från EGF enligt detta undantag måste påvisa en direkt och påvisbar koppling mellan uppsägningarna och den finansiella och ekonomiska krisen. |
(5) |
För att säkerställa att interventionskriterierna tillämpas på ett öppet sätt bör en definition av den för uppsägningen avgörande händelsen införas. För att ge medlemsstaterna ökad flexibilitet för att ansöka om stöd och för att uppfylla solidaritetsmålet på ett bättre sätt bör tröskeln för uppsägningar sänkas. |
(6) |
I enlighet med målet om rättvis och icke-diskriminerande behandling bör alla arbetstagare vars uppsägningar tydligt kan kopplas till samma uppsägningsgrund vara berättigade till stöd från paketet med individanpassade tjänster som läggs fram för att få bidrag från EGF. |
(7) |
Tekniskt stöd på kommissionens initiativ bör användas för att underlätta genomförandet av EGF. |
(8) |
För att tillhandahålla ytterligare EGF-stöd under den finansiella och ekonomiska krisen bör samfinansieringsgraden tillfälligt höjas. |
(9) |
För att förbättra kvaliteten på åtgärderna och se till att de ges tillräckligt med tid för att på ett effektivt sätt återintegrera de mest sårbara arbetstagarna på arbetsmarknaden bör genomförandeperioden för de stödberättigande åtgärderna utvidgas och förtydligas. |
(10) |
Det är lämpligt att granska hur EGF fungerar, inklusive det tillfälliga undantaget för att stödja arbetstagare som har blivit uppsagda till följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen. |
(11) |
Förordning (EG) nr 1927/2006 bör därför ändras i enlighet med detta. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förordning (EG) nr 1927/2006 ska ändras på följande sätt:
1. |
I artikel 1 ska följande punkt införas: ”1a. Genom undantag från punkt 1 ska EGF också tillhandahålla stöd till arbetstagare som har blivit uppsagda som en direkt följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen, under förutsättning att ansökningarna överensstämmer med de kriterier som fastställs i artikel 2 a, b eller c. Medlemsstater som ansöker om bidrag från EGF enligt detta undantag ska påvisa en direkt och konstaterbar koppling mellan uppsägningarna och den finansiella och ekonomiska krisen. Detta undantag ska tillämpas på alla ansökningar som lämnats in före den 31 december 2011.” |
2. |
Artikel 2 ska ersättas med följande: ”Artikel 2 Interventionskriterier Ekonomiskt stöd från EGF ska lämnas när genomgripande strukturförändringar inom världshandeln leder till en allvarlig ekonomisk störning, i synnerhet en väsentligt ökad import till EU, snabbt minskade marknadsandelar för EU inom en viss sektor eller en utflyttning av ekonomisk verksamhet till tredjeländer, som får till följd att
För att beräkna det antal uppsägningar som föreskrivs i leden a, b och c ovan ska en uppsägning räknas från och med
För varje berört företag ska medlemsstaten i ansökan ange hur uppsägningarna beräknas. |
3. |
Följande artikel ska införas: ”Artikel 3a Stödberättigade personer Medlemsstaterna får tillhandahålla individanpassade tjänster som samfinansieras via EGF och riktar sig till berörda arbetstagare, till vilka räknas
|
4. |
Artikel 5.2 a ska ersättas med följande:
|
5. |
Artikel 8 ska ersättas med följande: ”Artikel 8 Tekniskt stöd på kommissionens initiativ
|
6. |
Artikel 10.1 ska ersättas med följande: ”1. Kommissionen ska, på grundval av sin bedömning enligt artikel 5.5 med särskilt beaktande av antalet arbetstagare som ska få stöd, förslagen till åtgärder och de beräknade kostnaderna, så snart som möjligt uppskatta och föreslå det eventuella stödbeloppet inom ramen för tillgängliga resurser. Detta belopp får uppgå till högst 50 % av de totala beräknade kostnader som avses i artikel 5.2 d. För ansökningar som lämnats in före det datum som anges i artikel 1.1a får beloppet inte överstiga 65 %.” |
7. |
I artikel 11 ska följande punkt läggas till: ”När det gäller bidrag ska indirekta kostnader angivna som ett schablonbelopp berättiga till stöd från EGF på upp till 20 % av de direkta kostnaderna för en åtgärd, förutsatt att de indirekta kostnaderna uppstår i enlighet med nationella regler, redovisningsregler inbegripna.” |
8. |
Artikel 13.2 ska ersättas med följande: ”2. Medlemsstaten/medlemsstaterna ska genomföra alla stödberättigande åtgärder som ingår i det samordnade paketet med individanpassade tjänster så snart som möjligt, dock senast 24 månader efter tillämpningsdatumet i enlighet med artikel 5, eller efter det datum då dessa åtgärder påbörjas, förutsatt att det sistnämnda datumet infaller högst tre månader efter tillämpningsdatumet.” |
9. |
I artikel 20 ska följande stycke införas efter första stycket: ”På grundval av ett förslag från kommissionen får Europaparlamentet och rådet se över denna förordning, inbegripet det tillfälliga undantag som föreskrivs i artikel 1.1a.” |
Artikel 2
Övergångsbestämmelser
Denna förordning ska gälla alla ansökningar om stöd från EGF som inkommer från och med den 1 maj 2009. För ansökningar som inkommer före det datumet ska de regler som gäller vid ansökningsdatumet fortsätta att gälla under hela den tid som EGF-stödet varar.
Artikel 3
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel 18 juni 2009
På Europaparlamentets vägnar
Ordförande
H.-G. PÖTTERING
På rådets vägnar
Ordförande
Š. FÜLE
(1) Yttrande av den 24 mars 2009 (ännu ej offentliggjort i EUT).
(2) Yttrande av den 22 april 2009 (ännu ej offentliggjort i EUT).
(3) Europaparlamentets yttrande av den 6 maj 2009 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 11 juni 2009.
(4) EUT L 48, 22.2.2008, s. 82.
(5) EGT L 225, 12.8.1998, s. 16.”