21.4.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 101/1

(1)

Efter inledandet av ett antidumpningsförfarande i oktober 2004 (2) införde kommissionen genom förordning (EG) nr 628/2005 (3) preliminära antidumpningstullar på import av odlad lax med ursprung i Norge i form av en värdetull.

(2)

Den 1 juli 2005 ändrade kommissionen genom förordning (EG) nr 1010/2005 (4) de preliminära tullarnas form till ett minimiimportpris.

(3)

Genom förordning (EG) nr 85/2006 (5) införde rådet en slutgiltig antidumpningstull på import av odlad lax med ursprung i Norge (nedan kallade den ursprungliga undersökningen och förordningen om slutgiltig tull). Den slutgiltiga tullen infördes i form av ett minimiimportpris.

(4)

Efter en interimsöversyn som var begränsad till frågan om dumpning och syftade till att avgöra behovet av att fortsätta, avsluta eller ändra de gällande åtgärderna upphävde rådet genom förordning (EG) nr 685/2008 (6) de antidumpningsåtgärder som införts genom förordningen om slutgiltig tull.

(5)

Kommissionen inledde på eget initiativ en partiell interimsöversyn efter en begäran från förvaltningsdomstolen i Tallinn om ett förhandsavgörande av EG-domstolen i frågan om huruvida fryst ryggben (fiskben med fiskkött) av lax ska klassificeras enligt ett av de Taric-nummer som anges i artikel 1 i förordningen om slutgiltig tull. Enligt artikel 1 i förordningen om slutgiltig tull är presentationen av den berörda produkten avgörande för nivån på åtgärderna. En av presentationerna är ”Annan (även urtagen utan huvud), färsk, kyld eller fryst”.

(6)

Det ansågs därför lämpligt att undersöka om fryst ryggben av lax omfattas av definitionen av den berörda produkten, särskilt av presentationen ”Annan (även urtagen utan huvud), färsk, kyld eller fryst”, och slutsatsen kan få retroaktiv verkan från och med det datum då antidumpningsåtgärderna i fråga infördes.

(7)

Efter samråd med rådgivande kommittén meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning  (7) att en partiell interimsöversyn av antidumpningsförfaranden tillämpliga på import av odlad lax med ursprung i Norge begränsad till en undersökning av produktdefinitionen inleddes i enlighet med artikel 11.3 i grundförordningen.

(8)

Kommissionen underrättade officiellt de norska myndigheterna, de norska producenternas intresseorganisation, kända importörer i gemenskapen, kända användare i gemenskapen, gemenskapsproducenternas intresseorganisationer och andra kända producenter i gemenskapen om att undersökningen inleddes. Berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter skriftligen och begära att bli hörda inom tidsfristen i tillkännagivandet om inledande.

(9)

Kommissionen sände frågeformulär till alla parter som såvitt känt var berörda och till alla andra företag som gav sig till känna inom tidsfristerna i tillkännagivandet om inledande.

(10)

Med hänsyn till den partiella översynens syfte fastställdes ingen undersökningsperiod. Svaren på frågeformulären omfattade perioden 2005–2007. För denna period begärdes uppgifter om volymer och värde av inköp och försäljning. Dessutom ombads de berörda parterna kommentera eventuella skillnader eller likheter mellan ryggben av lax och odlad lax i fråga om deras fysiska, kemiska och/eller biologiska egenskaper, användningsområden, utbytbarhet och konkurrens med varandra.

(11)

Två importörer i gemenskapen och de norska producenternas intresseorganisation var samarbetsvilliga i den aktuella undersökningen och lämnade de begärda grundläggande uppgifterna.

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den bedömde vara nödvändiga för att klargöra de gällande antidumpningsåtgärdernas tillämpningsområde och genomförde undersökningar på plats hos följande importörer:

Besök gjordes även hos följande företag som bereder ryggben av lax:

(12)

Alla berörda parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för de slutsatser man kommit fram till. I enlighet med artikel 20.5 i grundförordningen gavs parterna tillfälle att inom en viss tid lämna synpunkter efter det att dessa uppgifter meddelats. Parternas muntliga och skriftliga synpunkter beaktades, och undersökningsresultaten ändrades när så var tillämpligt i enlighet med detta.

(13)

Den produkt som berörs är densamma som i den ursprungliga undersökningen, dvs. odlad lax (dvs. annan än vild), även filead, färsk, kyld eller fryst, med ursprung i Norge (nedan kallad den berörda produkten). Definitionen utesluter andra liknande odlade fiskprodukter, t.ex. stor laxöring, biomassa (levande lax), vild lax och förädlade produkter såsom rökt lax.

(14)

Produkten klassificeras för närvarande enligt KN-nummer ex 0302 12 00, ex 0303 11 00, ex 0303 19 00, ex 0303 22 00, ex 0304 19 13 och ex 0304 29 13 beroende på produktens presentation (färsk eller kyld fisk, färska eller kylda filéer, fryst fisk och frysta filéer).

(15)

För att avgöra om ryggben av lax bör omfattas av produktdefinitionen i artikel 1 i förordningen om slutgiltig tull, undersökte man huruvida ryggben av lax och odlad lax hade samma grundläggande fysiska och/eller biologiska egenskaper och användningsområden. I detta sammanhang bedömde man också utbytbarheten och konkurrensen mellan ryggben av lax och annan odlad lax.

(16)

Ryggben av lax, som vanligen utgör ca 10 % av en hel fisks vikt, är en biprodukt som uppstår när laxen fileas. Efter det att fisken tagits ur och huvudet avlägsnats framställs filéer genom att laxen delas i minst tre separata delar: två filéer och ett ryggben vid vilket en del kött ännu sitter kvar. Fisken kan trimmas ytterligare genom att t.ex. ryggfenor, gällockskrage, nålben, bukbit och skinn avlägsnas.

(17)

I artikel 1 i förordningen om slutgiltig tull hänvisas det till olika presentationer av odlad lax, bl.a. hel fisk, urtagen hel fisk med huvud och filéer i olika presentationer (vikt, med eller utan skinn).

(18)

Det är ingen tvekan om att ryggben av lax inte omfattas av de presentationer som rör hel fisk eller urtagen fisk med eller utan huvud eller någon av de presentationer som rör filéer i artikel 1 i förordningen om slutgiltig tull. Dessa presentationer och ryggben av lax kan tydligt och enkelt särskiljas eftersom de, såsom beskrivs nedan, har uppenbarligen olika fysiska egenskaper.

(19)

Därför inställer sig frågan om ryggben av lax omfattas av kategorin ”Annan” i artikel 1 i förordningen om slutgiltig tull, som omfattar urtagen lax utan huvud (färsk, kyld eller fryst) men inte är begränsad till denna presentation.

(20)

I detta sammanhang ansåg man att förordningen om slutgiltig tull endast särskilde två produkttyper, filead och icke-filead lax, där den sistnämnda avsåg hela laxen. Detta framgår av den ursprungliga undersökningen, där uppgifter endast samlades in om hel fisk och filéer, men inte om andra delar av fisken, vilket innebär att de tillämpliga minimiimportpriserna enbart beräknades på grundval av dessa uppgifter. Det verkar således som att undersökningen vid den tidpunkten inte omfattade ryggben av lax, även om ryggben inte uttryckligen undantogs.

(21)

Såsom nämns ovan sitter det ännu kvar en del kött på ryggbenet, och detta kött är också delvis avsett som livsmedel. Ryggben kännetecknas dock, såsom benämningen antyder, främst av benet, medan odlad lax, filead eller inte, främst kännetecknas av köttet. Ryggben av lax utgör ca 10 % av vikten på en hel lax, och köttet på ryggbenet utgör mellan 25 % och 40 % av ryggbenets vikt. Köttet på fiskbenet står således endast för 2,5–4 % av en hel fisks vikt, medan laxkött från en hel fisk utgör mer än 65 % av den hela fiskens vikt.

(22)

Man drog därför slutsatsen att ryggben av lax och odlad lax enligt definitionen i förordningen om slutgiltig tull inte har samma grundläggande fysiska egenskaper.

(23)

Undersökningen visade vidare att odlad lax enligt definitionen i förordningen om slutgiltig tull har flera användningsområden inom det övre marknadssegmentet. Den saluförs som urtagen fisk med eller utan huvud, som filé eller som stek, eller fileas före rökning eller marinering. Dessa produkter säljs vanligen i stormarknader eller bearbetas ytterligare och tillhandahålls i restauranger eller specialbutiker. Med tanke på prisnivån marknadsförs de som produkter inom det övre marknadssegmentet och kan nästan betraktas som lyxprodukter.

(24)

Ryggben av lax betraktas ofta som avfall och bortskaffas under fileteringen. När ryggben av lax inte bortskaffas vid den förpackningsanläggning där laxen fileas, säljs de för det mesta som produkter inom det lägre marknadssegmentet och används främst som djurfoder, men också som ingredienser i soppor, biffar och patéer. Endast i mycket begränsad omfattning röks även ryggben av lax och säljs som livsmedel i denna presentation (dvs. utan att köttet först skrapas av). Vikten av det rökta köttet på ryggbenet är dock ännu lägre.

(25)

De uppgifter som samlats in visade att ryggben av lax betingar ett väsentligt lägre pris än odlad lax. Medan odlad lax aldrig importerades till ett lägre pris än 2,88 EUR/kg under perioden januari 2006–juli 2008, importerades ryggben av lax till ett genomsnittligt pris av 0,50 EUR/kg under samma period. Det bör även noteras att priset på odlad lax varierade kraftigt under ovannämnda period, medan priset för ryggben av lax var stabilt.

(26)

Med tanke på ovanstående dras slutsatsen att de båda produkterna inte har samma grundläggande användningsområden och är avsedda för olika marknadssegment. Medan odlad lax hör till det övre marknadssegmentet är ryggben av lax en biprodukt som är avsedd för det lägre marknadssegmentet och som främst används som ingrediens i foder- och livsmedelsindustrin.

(27)

Av ovanstående framgår att odlad lax och ryggben av lax inte har samma grundläggande användningsområden och inte är utbytbara.

(28)

Ovanstående undersökningsresultat visar att ryggben av lax och odlad lax enligt definitionen i förordningen om slutgiltig tull inte har samma grundläggande fysiska egenskaper och användningsområden. De är inte utbytbara och konkurrerar inte med varandra på gemenskapsmarknaden. På grundval av detta dras slutsatsen att ryggben av lax och odlad lax enligt definitionen i artikel 1 i förordningen om slutgiltig tull är två olika produkter. Eftersom ryggben av lax inte omfattades av den ursprungliga undersökningen borde antidumpningstullen inte ha tillämpats på import av ryggben av lax.

(29)

Av ovanstående skäl bör åtgärdernas tillämpningsområde klargöras retroaktivt genom en ändring av förordningen om slutgiltig tull.

(30)

Eftersom den aktuella översynen är begränsad till klargörandet av produktdefinitionen och ryggben av lax inte omfattades av den ursprungliga undersökningen och den påföljande antidumpningsåtgärden, anses det lämpligt att slutsatserna tillämpas från och med det datum då förordningen om slutgiltig tull trädde i kraft, inklusive eventuell import som omfattades av preliminära tullar.

(31)

Följaktligen bör de preliminära tullar som slutgiltigt tagits ut och de slutgiltiga antidumpningstullar som betalats i enlighet med förordning (EG) nr 85/2006 på import till gemenskapen av ryggben av lax återbetalas eller efterskänkas. Ansökan om återbetalning eller efterskänkning ska göras hos de nationella tullmyndigheterna i enlighet med tillämplig nationell tullagstiftning.

21.4.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 101/5

21.4.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 101/7

(1)

De representativa priserna och tilläggsbeloppen för import av vitsocker, råsocker och vissa sockerlösningar för regleringsåret 2008/2009 har fastställts genom kommissionens förordning (EG) nr 945/2008 (3). Priserna och tilläggen ändrades senast genom kommissionens förordning (EG) nr 306/2009 (4).

(2)

De uppgifter som kommissionen för närvarande har tillgång till medför att dessa belopp bör ändras i enlighet med bestämmelserna i förordning (EG) nr 951/2006,

21.4.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 101/9

(1)

Förordning (EG) nr 1831/2003 innehåller bestämmelser om godkännande av fodertillsatser.

(2)

I artikel 25 i förordning (EG) nr 1831/2003 fastställs övergångsbestämmelser för de ansökningar om godkännande av fodertillsatser som lämnats in i enlighet med direktiv 70/524/EEG innan förordning (EG) nr 1831/2003 började tillämpas.

(3)

Ansökningarna om godkännande av de fodertillsatser som förtecknas i bilagorna till den här förordningen lämnades in innan förordning (EG) nr 1831/2003 började tillämpas.

(4)

De första synpunkterna på dessa ansökningar i enlighet med artikel 4.4 i direktiv 70/524/EEG lämnades in till kommissionen innan förordning (EG) nr 1831/2003 började tillämpas. Dessa ansökningar ska därför fortfarande behandlas enligt artikel 4 i direktiv 70/524/EEG.

(5)

Användning av det enzympreparat av endo-1,4-beta-xylanas som producerats av Bacillus subtilis (LMG S-15136) godkändes provisoriskt för värphöns genom kommissionens förordning (EG) nr 358/2005 (3). Det godkändes för slaktkycklingar utan tidsbegränsning genom kommissionens förordning (EG) nr 1259/2004 (4), för avvanda smågrisar genom kommissionens förordning (EG) nr 1206/2005 (5), för slaktsvin och slaktkalkoner genom kommissionens förordning (EG) nr 516/2007 (6) och för tio år för ankor genom kommissionens förordning (EG) nr 242/2007 (7). Nya uppgifter har lämnats in till stöd för en ansökan om godkännande utan tidsbegränsning av detta enzympreparat för värphönor. Granskningen visar att de villkor som anges i artikel 3a i direktiv 70/524/EEG för ett sådant godkännande är uppfyllda. Användning av detta enzympreparat i enlighet med bilaga I till denna förordning bör därför godkännas utan tidsbegränsning.

(6)

Användning av det enzympreparat av endo-1,4-beta-xylanas som producerats av Trichoderma longibrachiatum (IMI SD 135) godkändes provisoriskt för värphöns, slaktsvin och avvanda smågrisar genom kommissionens förordning (EG) nr 1436/1998 (8). Det godkändes utan tidsbegränsning för slaktkycklingar genom kommissionens förordning (EG) nr 2148/2004 (9) och för slaktkalkoner genom kommissionens förordning (EG) nr 828/2007 (10). Nya uppgifter har lämnats in till stöd för en ansökan om godkännande utan tidsbegränsning av detta enzympreparat för värphönor och avvanda smågrisar. Granskningen visar att villkoren i artikel 3a i direktiv 70/524/EEG för ett sådant godkännande är uppfyllda. Användning av detta enzympreparat i enlighet med bilaga II till denna förordning bör därför godkännas utan tidsbegränsning.

(7)

Användning av det enzympreparat av endo-1,3(4)-beta-glukanas och endo-1,4-beta-xylanas som producerats av Penicillium funiculosum (IMI SD 101) godkändes provisoriskt för avvanda smågrisar och slaktankor genom förordning (EG) nr 2148/2004. Det godkändes för slaktkycklingar utan tidsbegränsning genom förordning (EG) nr 1259/2004, för värphöns och slaktkalkoner genom kommissionens förordning (EG) nr 943/2005 (11) och för slaktsvin genom förordning (EG) nr 1206/2005. Nya uppgifter har lämnats in till stöd för en ansökan om godkännande utan tidsbegränsning av detta enzympreparat för slaktankor och avvanda smågrisar. Granskningen visar att villkoren i artikel 3a i direktiv 70/524/EEG för ett sådant godkännande är uppfyllda. Användning av detta enzympreparat i enlighet med bilaga III till denna förordning bör därför godkännas utan tidsbegränsning.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

21.4.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 101/14

(1)

I enlighet med artiklarna 6.2 första stycket och 17.2 i förordning (EG) nr 510/2006 har Polens ansökan om registrering av beteckningen ”Wielkopolski ser smażony” och Ungerns ansökan om registrering av beteckningen ”Budapesti téliszalámi” offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning  (2).

(2)

Eftersom kommissionen inte har mottagit några invändningar i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 510/2006, bör dessa beteckningar registreras.

21.4.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 101/16

(1)

I enlighet med artikel 9.1 första stycket i förordning (EG) nr 510/2006 och med tillämpning av artikel 17.2 i den förordningen har kommissionen granskat Spaniens ansökan om godkännande av en ändring av produktspecifikationen för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Jamón de Teruel”, som registrerats i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 (2).

(2)

Eftersom ändringen inte är mindre i den mening som avses i artikel 9 i förordning (EG) nr 510/2006 har kommissionen offentliggjort ansökan om ändring i Europeiska unionens officiella tidning  (3) med tillämpning av artikel 6.2 första stycket i den förordningen. Ingen invändning av det slag som avses i artikel 7 i förordning (EG) nr 510/2006 har inkommit till kommissionen och ändringen bör därför godkännas.

21.4.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 101/18

(1)

I beslut 90/424/EEG fastställs förfarandena för gemenskapens ekonomiska bidrag till särskilda veterinära åtgärder, framför allt med avseende på informationsprogram för djurhälsa och djurskydd, livsmedelssäkerhet, tekniska och vetenskapliga åtgärder samt kontroll.

(2)

Enligt artikel 16 i beslut 90/424/EEG ska gemenskapen bidra ekonomiskt till ett informationsprogram för djurhälsa, djurskydd och livsmedelssäkerhet i fråga om produkter av animaliskt ursprung, vilket omfattar undersökningar som är nödvändiga för att utarbeta och utveckla lagstiftning på djurskyddsområdet.

(3)

Gemenskapen bör därför under 2009 finansiera undersökningar, konsekvensanalyser, utvärderingar och informationsprogram på områdena livsmedelssäkerhet, djurhälsa, djurskydd och avel. Det bör fastställas ett högsta belopp för dessa insatser.

(4)

Det bör göras en genomförbarhetsstudie rörande den allmänna översynen av gemenskapslagstiftningen om djurskydd inom jordbruket och integreringen av indikatorer för djurskydd inom jordbruket i lagstiftningen. Det bör också göras en konsekvensanalys rörande djurskyddet vid transport och slakt av odlad fisk. Dessa undersökningar kommer att stödja de insatser som fastställs i gemenskapens handlingsplan för djurskydd och djurs välbefinnande 2006–2010.

(5)

Enligt gemenskapens handlingsplan för djurskydd och djurs välbefinnande 2006–2010 (2) bör man särskilt utvärdera framstegen och utarbeta planer för uppföljning efter 2010. Det behövs därför en övergripande utvärdering av gemenskapens djurskyddspolitik före 2010.

(6)

Enligt meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om en ny strategi för djurhälsa för Europeiska unionen (2007–2013) enligt principen ”Det är bättre att förebygga än att behandla” (3) bör det utarbetas en allmän europeisk djurhälsolagstiftning och en harmoniserad EU-ram med kriterier för ansvarsfördelning och uppdelning av kostnader. Det bör därför göras en undersökning till stöd för konsekvensanalysen rörande den allmänna djurhälsolagstiftningen och en genomförbarhetsstudie rörande översynen av beslut 90/424/EEG.

(7)

Alla undersökningar utom genomförbarhetsstudien rörande översynen av beslut 90/424/EEG omfattas av specifika avtal inom generaldirektoratet för hälso- och konsumentfrågors ramavtal om utvärdering, konsekvensanalyser och relaterade tjänster, del 3 (livsmedelskedjan), som var föremål för en inbjudan att lämna anbud 2004. Dessa specifika avtal ska undertecknas av kommissionen och den valda uppdragstagaren enligt villkoren i ramavtalet. En inbjudan att lämna anbud för utförandet av genomförbarhetsstudien rörande översynen av beslut 90/424/EEG kommer att utlysas under 2009.

(8)

Enligt artikel 37a.1 b i beslut 90/424/EEG kan ekonomiskt bidrag från gemenskapen beviljas till datorisering av veterinära förfaranden för värdtjänster för samt förvaltning och underhåll av integrerade datoriserade veterinära system, vid behov inklusive samverkan med nationella databaser. Ett ekonomiskt bidrag från gemenskapen bör därför beviljas till värdtjänster för samt förvaltning och underhåll av det integrerade veterinärdatasystemet Traces (Trade Control and Expert System), som infördes genom kommissionens beslut 2003/24/EG av den 30 december 2002 om att utveckla ett integrerat veterinärdatasystem (4), för att man ska kunna säkerställa att systemet är tillgängligt, säkert och uppdaterat.

(9)

Enligt artikel 37.1 i beslut 90/424/EEG kan ekonomiskt bidrag från gemenskapen ges till införande av system för att identifiera djur och anmäla sjukdomar enligt den lagstiftning som gäller veterinärkontroller i handel med levande djur inom gemenskapen med tanke på upprättandet av den inre marknaden. Ett ekonomiskt bidrag från gemenskapen bör därför beviljas till uppdatering av systemet för anmälan av djursjukdomar (ADNS), som grundas på kommissionens beslut 2005/176/EG av den 1 mars 2005 om fastställande av den kodade formen och koderna för anmälan av djursjukdomar enligt rådets direktiv 82/894/EEG (5), och för nödvändiga tekniska förbättringar.

(10)

I meddelandet om en ny strategi för djurhälsa för EU (2007–2013) framhålls vikten av dialog mellan medborgarna, organisationer i det civila samhället och gemenskapsinstitutionerna (särskilt kommissionen). Det behövs därför en effektiv kommunikationsstrategi för att öka kunskapen om djurhälsofrågor och principerna i djurhälsostrategin hos berörda parter och organisationer samt i samhället som helhet.

(11)

Enligt artikel 19 i beslut 90/424/EEG kan gemenskapen vidta eller hjälpa medlemsstaterna eller internationella organisationer att vidta de tekniska och vetenskapliga åtgärder som är nödvändiga för att utveckla gemenskapens veterinärlagstiftning och veterinärutbildning.

(12)

Världsorganisationen för djurhälsa (OIE) är den mellanstatliga organisation som ansvarar för bättre djurhälsovillkor internationellt. OIE är av Världshandelsorganisationen (WTO) erkänd som en referensorganisation för fastställande av standarder för internationell handel med djur och djurprodukter.

(13)

OIE planerar en internationell konferens om mul- och klövsjuka. Denna konferens kommer att stödja de insatser som fastställs i meddelandet om en ny strategi för djurhälsa för EU (2007–2013). Gemenskapen bör därför bidra till detta initiativ för att uppnå ett bättre skydd mot mul- och klövsjuka. Gemenskapen bör därför stödja detta OIE-initiativ.

(14)

OIE har ett faktiskt monopol på sitt område i enlighet med artikel 168.1 c i kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 (6) om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget. Det krävs därför ingen inbjudan att lämna förslag för att gemenskapen ska kunna ge bidrag till anordnandet och avhållandet av en internationell konferens om mul- och klövsjuka.

(15)

Det här beslutet utgör ett sådant finansieringsbeslut som avses i artikel 75 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (7) och i artikel 90 i förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002.

(16)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

a)

600 000 euro för värdtjänster.

b)

450 000 euro för införskaffande av nödvändig logistik för stöd till användarna.

c)

400 000 euro för inköp av underhållstjänster som behövs för att anpassa systemet till den rättsliga och tekniska utvecklingen.

d)

380 000 euro för nödvändig databehandlingsutveckling.

e)

300 000 euro för utveckling av gränssnittet mellan de nationella databaserna för identifiering av nötkreatur.

f)

120 000 euro för inköp av datalicenser.

—

1 400 000 euro för publikationer och spridning av information om djurhälsa och strategin för djurhälsa.

—

150 000 euro för publikationer och spridning av information om djurskydd och strategin för djurskydd.

21.4.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 101/22

(1)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 683/2008 av den 9 juli 2008 om det fortsatta genomförandet av de europeiska satellitnavigeringsprogrammen (Egnos och Galileo) (1) ändrar på ett avgörande sätt inriktningen för och finansieringen av dessa två program.

(2)

I artikel 13.1 i förordning (EG) nr 683/2008 fastställs att kommissionen ska handlägga alla frågor som har att göra med systemens säkerhetsskydd, med vederbörligt beaktande av behovet av övervakning och integrering av säkerhetsskyddskraven i de övergripande programmen. Enligt artikel 13.2 ska kommissionen anta genomförandebestämmelser som fastställer de viktigaste tekniska kraven för kontroll av tillgången till och hanteringen av teknik som tillhandahåller säkerhetsskydd för systemen. I artikel 13.3 fastställs att kommissionen ska säkerställa att nödvändiga åtgärder vidtas för att följa de bestämmelser som avses i punkt 2 och att alla ytterligare krav som har samband med systemens säkerhetsskydd är uppfyllda, med fullt beaktande av råd från experter.

(3)

Vidare upphäver artikel 23 i förordning (EG) nr 683/2008, från och med den 25 juli 2009, artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 876/2002 av den 21 maj 2002 om bildande av det gemensamma företaget Galileo (2). För att behandla säkerhetsfrågor som rör Galileosystemet inrättas en säkerhetsstyrelse genom denna artikel 7.

(4)

Kommissionen har behov av assistans från experter från medlemsstaterna för att kunna fullgöra det uppdrag som den åläggs enligt bestämmelserna i artikel 13 i förordning (EG) nr 683/2008 och för att från och med den 25 juli 2009 kunna utföra de uppgifter som tidigare anförtrotts den säkerhetsstyrelse som inrättas enligt artikel 7 i förordning (EG) nr 876/2002.

(5)

I samband med att förordning (EG) nr 683/2008 antogs förklarade kommissionen dessutom att den har för avsikt att inrätta en expertgrupp med företrädare från medlemsstaterna för att genomföra de bestämmelser som fastställs i artikel 13.1 i den förordningen och för att diskutera frågor som rör systemens säkerhetsskydd.

(6)

I förklaringen preciserar kommissionen att man avser att se till att det i expertgruppen ingår företrädare för samtliga medlemsstater och en företrädare från kommissionen, samt att den leds av kommissionens representant och antar en arbetsordning som bland annat föreskriver att yttranden ska antas i samförstånd och att experterna ska ha möjlighet att ta upp alla relevanta frågor som rör systemens säkerhetsskydd.

(7)

Enligt förklaringen åtar sig kommissionen också att vid utövandet av sina befogenheter fullt ut beakta expertgruppens yttranden och att samråda med den, framför allt innan man fastställer de viktigaste kraven som har samband med systems säkerhetsskydd i enlighet med bestämmelserna i artikel 13 i förordning (EG) nr 683/2008.

(8)

I förklaringen framför kommissionen även synpunkten att företrädare för Europeiska tillsynsmyndigheten för GNSS, Europeiska rymdorganisationen och generalsekreteraren/den höge representanten bör medverka som observatörer i expertgruppens arbete enligt de villkor som fastställs i arbetsordningen samt att det i de avtal som ingås av Europeiska gemenskapen kan föreskrivas att företrädare för tredjeländer får medverka i expertgruppens arbete enligt bestämmelserna i arbetsordningen.

(9)

Man bör således inrätta en expertgrupp med benämningen ”styrelsen för de europeiska GNSS-systemens säkerhetsskydd”, vars inrättande, uppdrag, sammansättning och verksamhet överensstämmer med innehållet i kommissionens förklaring och samtidigt överensstämmer med de horisontella bestämmelser som gäller för kommissionens expertgrupper, vilka regleras i kommissionens beslut K(2005) 2817.

(10)

Vidare bör man föreskriva att företrädare från tredjeländer ska ha möjlighet att delta i denna expertgrupps arbete. Med hänsyn till att Norge och Schweiz, som är medlemmar av Europeiska rymdorganisationen, deltar i de europeiska GNSS-programmen och är mycket involverade i säkerhetsfrågor med anknytning till dessa program är det synnerligen viktigt att dessa länder kan ansluta sig till expertgruppens arbete under en tidsbegränsad period på tre år som kan förlängas genom ett avtal som ska ingås mellan Europeiska gemenskapen och vart och ett av dessa två tredjeländer.

21.4.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 101/25

(1)

För att säkerställa ett gemensamt tillvägagångssätt i medlemsstaterna när den finansiella säkerhet som avses i artikel 14 i direktiv 2006/21/EG upprättas bör minimikrav för beräkningen av säkerheten definieras, i synnerhet när det gäller den information som ska beaktas och metoden för beräkning av säkerheten.

(2)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats enligt artikel 23.2 i direktiv 2006/21/EG.

a)

Avfallsanläggningens troliga påverkan på miljön och på människors hälsa.

b)

Definitionen av rehabilitering inbegripet användningen av avfallsanläggningen efter rehabilitering.

c)

Tillämpliga miljönormer och miljömål, inklusive avfallsanläggningens fysiska stabilitet, minimikvalititetsnormer för mark- och vattenresurser och högsta tillåtna utsläppsnivåer för förorenande ämnen.

d)

De tekniska åtgärder som krävs för att uppnå miljömässiga mål, i synnerhet de åtgärder som syftar till att säkerställa avfallsanläggningens stabilitet och begränsa miljöskadorna.

e)

De åtgärder som krävs för att uppnå målen under och efter stängningen av anläggningen, inklusive markrehabilitering, behandling och övervakning efter stängningen om så krävs, och i tillämpliga fall åtgärder för att återupprätta den biologiska mångfalden.

f)

Beräknat tidsperspektiv för påverkan och de mildrande åtgärder som krävs.

g)

En bedömning av de kostnader som krävs för att säkerställa rehabilitering av mark, stängning och åtgärder efter stängning inbegripet eventuell övervakning och behandling av förorenande ämnen.

21.4.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 101/26

(1)

Genom beslut 2005/56/EG (2) inrättade kommissionen genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur (nedan kallat genomförandeorganet) och gav det i uppgift att förvalta gemenskapens verksamhet inom utbildning, audiovisuella medier och kultur.

(2)

Kommissionen ändrade sedan genomförandeorganets uppgifter vid flera tillfällen så att de omfattade förvaltningen av nya projekt och program.

(3)

Eftersom det nu görs nya ändringar är det av tydlighetsskäl lämpligt att ersätta beslut 2005/56/EG med detta beslut.

(4)

Förordning (EG) nr 58/2003 ger kommissionen behörighet att inrätta genomförandeorgan enligt de allmänna stadgarna i förordningen och ge dem i uppdrag att sköta vissa uppgifter som avser förvaltningen av ett eller flera gemenskapsprogram.

(5)

Genom att inrätta genomförandeorgan kan kommissionen inrikta sig på prioriterade insatser och uppdrag som inte kan läggas ut på entreprenad, men samtidigt behålla kontrollen över och det slutliga ansvaret för den verksamhet som förvaltas av genomförandeorganen.

(6)

Förvaltningen av vissa centraliserade delar av ett antal program inom utbildning, audiovisuella medier och kultur omfattar genomförandet av projekt av teknisk karaktär som inte kräver politiska beslut men däremot avancerade tekniska och ekonomiska kunskaper under hela projektets löptid.

(7)

Genomförandet av programmen får delegeras till ett genomförandeorgan med tydlig åtskillnad mellan å ena sidan de olika etapperna i programplaneringen och finansieringsbesluten, som bör skötas av kommissionens avdelningar, å andra sidan projektens genomförande, som får anförtros genomförandeorganet.

(8)

Inrättandet av ett genomförandeorgan påverkar inte rådets delegering till kommissionen av förvaltningen av vissa delar av åtgärder inom de olika programmen och inte heller delegeringen inom vissa program av förvaltningsuppgifter till nationella organ.

(9)

En kostnadseffektivitetsanalys som genomförts för detta ändamål visade att det mest fördelaktiga alternativet av både ekonomiska och andra skäl var att låta ett genomförandeorgan förvalta vissa centraliserade delar av program inom utbildning och kultur.

(10)

Programmet för att höja kvaliteten i den högre utbildningen och främja interkulturell förståelse genom samarbete med tredjeländer (Erasmus Mundus) ingår i genomförandeorganets aktuella uppgifter. Programmet löpte ut den 31 december 2008 och ersattes för perioden 1 januari 2009–31 december 2013 med handlingsprogrammet Erasmus Mundus 2009–2013 som är avsett att förbättra den högre utbildningen och främja interkulturell förståelse genom samarbete med tredjeland (nedan kallat Erasmus Mundus II).

(11)

En extern utvärdering som kommissionen slutförde i februari 2009 visade att den bästa lösningen är att låta genomförandeorganet förvalta programmet Erasmus Mundus II. I utvärderingen rekommenderades alltså att organets uppgifter utvidgas till att omfatta förvaltningen av detta program.

(12)

I kommissionens förordning (EG) nr 1653/2004 (3) anges en standardbudgetförordning för genomförandeorgan enligt förordning (EG) nr 58/2003.

(13)

Åtgärderna i detta beslut är förenliga med yttrandet från kommittén för genomförandeorgan.

(14)

Beslut 2005/56/EG bör därför upphävas.

1.

Projekt inom högre utbildning som kan finansieras med stöd av bestämmelserna om bistånd till vissa länder i Central- och Östeuropa (Phare) som fastställs i rådets förordning (EEG) nr 3906/89 (4).

2.

Programmet för att stimulera utveckling och distribution av europeiska audiovisuella verk (Media II – Utveckling och distribution) (1996–2000), godkänt genom rådets beslut 95/563/EG (5).

3.

Utbildningsprogrammet för branschfolk inom den europeiska industrin för audiovisuella program (Media II – Utbildning) (1996–2000), godkänt genom rådets beslut 95/564/EG (6).

4.

Den andra etappen av gemenskapens åtgärdsprogram för utbildning ”Sokrates” (2000–2006), godkänd genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 253/2000/EG (7).

5.

Den andra etappen av gemenskapens åtgärdsprogram för yrkesutbildning ”Leonardo da Vinci” (2000–2006), godkänd genom rådets beslut 1999/382/EG (8).

6.

Gemenskapens åtgärdsprogram ”Ungdom” (2000–2006), godkänt genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1031/2000/EG (9).

7.

Programmet ”Kultur 2000” (2000–2006), godkänt genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 508/2000/EG (10).

8.

Projekt inom högre utbildning som kan finansieras med stöd av bestämmelserna om bistånd till partnerstaterna i Östeuropa och Centralasien (2000–2006) enligt rådets förordning (EG, Euratom) nr 99/2000 (11).

9.

Projekt inom högre utbildning som kan finansieras med stöd av bestämmelserna om bistånd till Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kroatien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Montenegro, Serbien och Kosovo (FN:s säkerhetsråds resolution 1244) (2000–2006), vilka godkänts i enlighet med rådets förordning (EG) nr 2666/2000 (12).

10.

Projekt inom högre utbildning som kan finansieras med stöd av bestämmelserna om finansiella och tekniska stödåtgärder (Meda) för reformering av ekonomiska och sociala strukturer inom ramen för partnerskapet mellan Europa och Medelhavsområdet, vilka godkänts genom rådets förordning (EG) nr 2698/2000 (13).

11.

Den tredje etappen i det alleuropeiska samarbetsprogrammet för högre utbildning (Tempus III) (2000–2006), godkänd genom rådets beslut 1999/311/EG (14).

12.

Projekt som kan finansieras med stöd av bestämmelserna i avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Amerikas förenta stater om förlängning av samarbetsprogrammet inom högre utbildning och yrkesutbildning (2001–2005), vilket godkändes genom rådets beslut 2001/196/EG (15).

13.

Projekt som kan finansieras med stöd av bestämmelserna i avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Kanadas regering om förlängning av samarbetsprogrammet inom högre utbildning och yrkesutbildning (2001–2005), vilket godkändes genom rådets beslut 2001/197/EG (16).

14.

Programmet för att stimulera utveckling av europeiska audiovisuella verk (Media Plus – Utveckling, distribution och marknadsföring) (2001–2006), godkänt genom rådets beslut 2000/821/EG (17).

15.

Utbildningsprogrammet för branschfolk inom den europeiska audiovisuella programindustrin (Media-yrkesutbildning) (2001–2006), godkänt genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 163/2001/EG (18).

16.

Det fleråriga programmet för en effektiv integrering av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i de europeiska utbildningssystemen (eLearning-programmet) (2004–2006), godkänt genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 2318/2003/EG (19).

17.

Gemenskapens åtgärdsprogram för att främja ett aktivt europeiskt medborgarskap (medborgardeltagande) (2004–2006), godkänt genom rådets beslut 2004/100/EG (20).

18.

Handlingsprogrammet för gemenskapen för att främja organ verksamma på europeisk nivå inom ungdomsområdet (2004–2006), godkänt genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 790/2004/EG (21).

19.

Handlingsprogrammet för gemenskapen för att främja organ verksamma på europeisk nivå inom utbildningsområdet och för att stödja särskilda insatser på samma område (2004–2006), godkänt genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 791/2004/EG (22).

20.

Handlingsprogrammet för gemenskapen för att främja organ verksamma på europeisk nivå inom ungdomsområdet (2004–2006), godkänt genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 792/2004/EG (23).

21.

Programmet för att höja kvaliteten i den högre utbildningen och främja interkulturell förståelse genom samarbete med tredje land (Erasmus Mundus) (2004–2008), godkänt genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 2317/2003/EG (24).

22.

Projekt som kan finansieras med stöd av bestämmelserna i avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Amerikas förenta stater om förlängning av samarbetsprogrammet inom högre utbildning och yrkesutbildning (2006–2013), vilket godkändes genom rådets beslut 2006/910/EG (25).

23.

Projekt som kan finansieras med stöd av bestämmelserna i avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Kanadas regering om fastställande av en ram för samarbete inom högre utbildning, yrkesinriktad utbildning och ungdomsfrågor (2006–2013), vilket godkändes genom rådets beslut 2006/964/EG (26).

24.

Handlingsprogrammet för livslångt lärande (2007–2013), godkänt genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1720/2006/EG (27).

25.

Programmet Kultur (2007–2013), godkänt genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1855/2006/EG (28).

26.

Programmet ”Ett Europa för medborgarna” som syftar till att främja ett aktivt europeiskt medborgarskap (2007–2013), godkänt genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1904/2006/EG (29).

27.

Programmet ”Aktiv ungdom” (2007–2013), godkänt genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1719/2006/EG (30).

28.

Stödprogrammet för den europeiska audiovisuella sektorn (Media 2007) (2007–2013), godkänt genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1718/2006/EG (31).

29.

Programmet för att höja kvaliteten i den högre utbildningen och främja interkulturell förståelse genom samarbete med tredjeländer (Erasmus Mundus II) (2009–2013), godkänt genom Europaparlamentets och rådets beslut nr. 1298/2008/EG (32).

30.

Projekt inom högre utbildning som kan finansieras med stöd av bestämmelserna om bistånd till ekonomiskt samarbete med utvecklingsländerna i Asien, godkända genom rådets förordning (EEG) nr 443/92 (33).

31.

Projekt inom högre utbildning och ungdomsfrågor som kan finansieras med stöd av bestämmelserna i instrumentet för stöd inför anslutningen, upprättat genom rådets förordning (EG) nr 1085/2006 (34).

32.

Projekt inom högre utbildning som kan finansieras med stöd av bestämmelserna i det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet, upprättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1638/2006 (35).

33.

Projekt inom högre utbildning som kan finansieras med stöd av finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete, upprättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1905/2006 (36).

34.

Projekt inom högre utbildning och ungdomsfrågor som kan finansieras med stöd av bestämmelserna i finansieringsinstrument för samarbete med industriländer och andra höginkomstländer och territorier, upprättat genom rådets förordning (EG) nr 1934/2006 (37).

35.

Projekt inom högre utbildning som kan finansieras med medel ur Europeiska utvecklingsfonden, med tillämpning av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000 (rådets beslut 2003/159/EG (38), ändrat genom avtalet undertecknat i Luxemburg den 25 juni 2005 (rådets beslut 2005/599/EG (39).

a)

Förvalta hela genomförandet av projekten som ett led i genomförandet av de gemenskapsprogram som organet ansvarar för, på grundval av det årliga arbetsprogram som gäller som finansieringsbeslut i samband med kontraktstilldelning och bidrag inom utbildning, audiovisuella medier och kultur och som antagits av kommissionen, eller på grundval av särskilda finansieringsbeslut som antagits av kommissionen, och genomföra nödvändiga kontroller samt fatta relevanta beslut på grundval av kommissionens delegering.

b)

Anta de budgetdokument som krävs för att genomföra gemenskapsprogrammet såväl när det gäller inkomster som utgifter, samt på grundval av kommissionens delegering genomföra alla åtgärder som förvaltningen av gemenskapsprogrammen kräver, särskilt i samband med kontraktstilldelning och bidrag.

c)

Samla in, analysera och till kommissionen överlämna alla uppgifter som är nödvändiga för att styra genomförandet av gemenskapsprogrammen.

d)

Genomföra på gemenskapsnivå informationsnätet om utbildning i Europa (”Eurydike”) för insamling, analys och spridning av information samt framställning av studier och publikationer.