5.3.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 61/1

(1)

Rådets förordning (EEG) nr 1017/68 av den 19 juli 1968 om tillämpning av konkurrensregler på transporter på järnväg, landsväg och inre vattenvägar (3) har ändrats flera gånger (4) på ett väsentligt sätt. För att skapa klarhet och överskådlighet bör den förordningen kodifieras.

(2)

Konkurrensregler för transporter på järnväg, landsväg och inre vattenvägar är ett led i den gemensamma transportpolitiken och i den allmänna ekonomiska politiken.

(3)

Konkurrensregler för dessa områden bör ta hänsyn till transportområdets särskilda karaktär.

(4)

Eftersom konkurrensreglerna för transportområdet avviker från de allmänna konkurrensreglerna bör företagen ges möjlighet att få kännedom om vilka regler som gäller i varje särskilt fall.

(5)

Systemet med konkurrensregler på transportområdet bör gälla såväl gemensam finansiering eller gemensamt köp av transportutrustning för transportverksamhet som drivs gemensamt av grupper av företag som viss verksamhet med anknytning till transporter på järnväg, landsväg och inre vattenvägar som drivs av företag som tillhandahåller transportrelaterade tjänster.

(6)

För att säkerställa att handeln mellan medlemsstaterna inte påverkas och att konkurrensen inom den inre marknaden inte snedvrids är det nödvändigt att för de tre ovannämnda transportgrenarna i princip förbjuda alla avtal mellan företag, beslut av företagssammanslutningar och samordnade förfaranden mellan företag samt varje missbruk av en dominerande ställning inom den inre marknaden som skulle kunna ha sådana verkningar.

(7)

Vissa typer av avtal, beslut och samordnade förfaranden på transportområdet, som endast har till syfte eller resultat att utnyttja tekniska förbättringar eller uppnå tekniskt samarbete, kan undantas från förbudet mot konkurrensbegränsande avtal eftersom de bidrar till att öka produktiviteten. Mot bakgrund av de erfarenheter som kommer att vinnas genom tillämpningen av denna förordning kan rådet på kommissionens förslag ändra listan över sådana typer av avtal.

(8)

För att främja en förbättring av den ibland alltför splittrade branschstrukturen inom trafiken på landsväg och inre vattenvägar bör även sådana avtal, beslut och samordnade förfaranden som har till syfte att skapa och driva grupper av företag inom dessa två transportgrenar för att idka transportverksamhet, inklusive gemensam finansiering eller gemensamt köp av transportutrustning för transportverksamhet som drivs gemensamt, undantas från förbudet mot konkurrensbegränsande avtal. Ett sådant generellt undantag kan medges endast under förutsättning att den totala transportkapaciteten för en grupp av företag inte överstiger en bestämd maximigräns och att den individuella kapaciteten hos de företag som tillhör gruppen inte överstiger vissa gränser som är satta på så sätt att inget av dessa företag kan uppnå en dominerande ställning inom gruppen. Kommissionen bör dock ha befogenhet att ingripa om i enstaka fall sådana avtal har verkningar som är oförenliga med de villkor enligt vilka ett konkurrensbegränsande avtal kan erkännas som lagligt och som utgör ett missbruk av undantaget. Det förhållandet att en grupp av företag har en total transportkapacitet som överstiger den fastställda maximigränsen eller inte är berättigad till det generella undantaget på grund av den individuella kapaciteten hos de företag som tillhör gruppen utesluter dock inte att det kan röra sig om ett lagligt avtal, beslut eller samordnat förfarande, om det i övrigt uppfyller villkoren enligt denna förordning.

(9)

I första hand åligger det företagen själva att bedöma om deras avtal, beslut eller samordnade förfaranden huvudsakligen medför konkurrensbegränsningar eller sådana ekonomiska vinster som kan rättfärdiga dessa begränsningar och att i enlighet med denna bedömning på eget ansvar bestämma om dessa avtal, beslut eller samordnade förfaranden är lagliga eller olagliga.

(10)

Företagen bör därför tillåtas att träffa eller tillämpa avtal utan att behöva offentliggöra dem. Det föreligger således en risk att sådana avtal kan förklaras ogiltiga med retroaktiv verkan om de skulle undersökas till följd av en anmälan eller på kommissionens eget initiativ, men detta utesluter inte att de med retroaktiv verkan kan förklaras lagliga i händelse av en sådan senare undersökning.

a)

standardisering av utrustning, transporttillbehör, fordon eller fasta installationer,

b)

utbyte eller gemensam användning av personal, utrustning, fordon eller fasta installationer för utförandet av transporttjänster,

c)

organisation och utförande av successiva, kompletterings-, ersättnings- eller kombinerade transporter och fastställande och tillämpning av totalpriser och -villkor för sådan verksamhet, inklusive särskilda priserbjudanden,

d)

användning för resor med ett enda transportmedel av de sträckor som är mest rationella från driftssynpunkt,

e)

samordning av tidtabeller för anslutande förbindelser,

f)

sammanslagning av enstaka försändelser,

g)

uppställande av enhetliga regler för tariffernas struktur och villkoren för tillämpningen av dessa, förutsatt att dessa regler inte omfattar transportpriser och -villkor.

a)

upprättande och drift av grupper av företag inom trafiken på landsväg och inre vattenvägar för att bedriva transportverksamhet,

b)

gemensam finansiering eller gemensamt köp av transportutrustning eller -tillbehör, om denna verksamhet har direkt samband med tillhandahållandet av transporttjänster och behövs för den gemensamma verksamhet som bedrivs av ovannämnda grupper av företag,

i)

10 000 ton vid transport på landsväg,

ii)

500 000 ton vid transport på inre vattenvägar.

5.3.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 61/6

5.3.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 61/8

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 341/2007 (3) finns bestämmelser om öppnande och administration av tullkvoter och om införande av ett system med importlicenser och ursprungsintyg för vitlök och andra jordbruksprodukter som importeras från tredjeländer.

(2)

De kvantiteter för vilka A-licensansökningar har lämnats in av traditionella importörer och nya importörer under de fem första arbetsdagarna efter den 15 februari 2009 i enlighet med artikel 10.1 i förordning (EG) nr 341/2007 överskrider de kvantiteter som finns tillgängliga för produkter med ursprung i Kina och alla andra tredjeländer utöver Kina.

(3)

Enligt artikel 7.2 i förordning (EG) nr 1301/2006 är det nu därför nödvändigt att fastställa i vilken utsträckning som de A-licensansökningar som överlämnats till kommissionen senast vid utgången av februari 2009, i enlighet med artikel 12 i förordning (EG) nr 341/2007, kan beviljas.

5.3.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 61/10

(1)

På grundval av uppgifter från de behöriga myndigheterna kan kommissionen konstatera att importlicenser för råris som omfattas av KN-nr 1006 20, bortsett från importlicenser för basmatiris, har utfärdats för en kvantitet på 221 765 ton för perioden 1 september 2008–28 februari 2009. Importtullen för råris som omfattas av KN-nr 1006 20, med undantag av basmatiris, bör därför ändras.

(2)

Eftersom tullen ska fastställas inom tio dagar efter utgången av ovannämnda period bör denna förordning träda i kraft så snart som möjligt.

5.3.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 61/11

(1)

På grundval av uppgifter från de behöriga myndigheterna kan kommissionen konstatera att importlicenser för helt eller delvis slipat ris som omfattas av KN-nr 1006 30 har utfärdats för en kvantitet på 160 203 ton för perioden 1 september 2008 – 28 februari 2009. Importtullen för helt eller delvis slipat ris som omfattas av KN-nr 1006 30 bör därför ändras.

(2)

Eftersom tullen måste fastställas inom tio dagar efter ovannämnda periods utgång bör denna förordning träda i kraft så snart som möjligt.

5.3.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 61/12

(1)

Från och med den 23 till och med den 27 februari 2009 lämnades det i enlighet med rådets förordningar (EG) nr 950/2006 och/eller (EG) nr 508/2007 av den 7 maj 2007 om öppnande av tullkvoter för import till Bulgarien och Rumänien av rårörsocker för raffinering under regleringsåren 2006/2007, 2007/2008 och 2008/2009 (3) in ansökningar om importlicenser till de behöriga myndigheterna för en kvantitet som motsvarar eller överskrider den tillgängliga kvantiteten för löpnummer 09.4351 (juli–september 2009).

(2)

Kommissionen bör därför fastställa en tilldelningskoefficient så att licenser kan utfärdas i proportion till den tillgängliga kvantiteten och meddela medlemsstaterna att den gällande gränsen har uppnåtts.

5.3.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 61/17

(1)

Bilaga 2 förteckning A till de gemensamma konsulära anvisningarna angående viseringar för diplomatiska beskickningar och karriärkonsulat (2) innehåller en förteckning över länder vilkas medborgare inte omfattas av viseringskrav i en eller flera Schengenstater när de innehar diplomat- eller tjänstepass men vilka omfattas av det kravet om de innehar vanliga pass.

(2)

Österrike önskar undanta innehavare av indonesiska diplomat- och tjänstepass från viseringskrav. De gemensamma konsulära anvisningarna bör därför ändras i enlighet med detta.

(3)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokollet om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, deltar Danmark inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Danmark. Eftersom detta beslut är en utveckling av Schengenregelverket enligt bestämmelserna i avdelning IV i tredje delen av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, ska Danmark, i enlighet med artikel 5 i nämnda protokoll, inom en tid av sex månader efter dagen för antagande av detta beslut besluta huruvida landet ska genomföra det i sin nationella lagstiftning.

(4)

När det gäller Island och Norge utgör detta beslut, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa båda staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket (3) vilka omfattas av det område som avses i artikel 1 punkt B i rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtalet (4).

(5)

Detta beslut utgör en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Förenade kungariket inte deltar i enlighet med rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (5). Förenade kungariket deltar därför inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt i Förenade kungariket.

(6)

Detta beslut utgör en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar i enlighet med rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (6). Irland deltar därför inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt i Irland.

(7)

När det gäller Schweiz, utgör detta beslut, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket (7) vilka omfattas av det område som avses i artikel 1 punkt B i rådets beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/146/EG (8).

(8)

När det gäller Liechtenstein, utgör detta beslut, i enlighet med protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Lichtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 punkt B i rådets beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/261/EG (9).

(9)

När det gäller Cypern utgör detta beslut en rättsakt som grundas på Schengenregelverket eller som på annat sätt har samband med detta, i den mening som avses i artikel 3.2 i 2003 års anslutningsakt.

(10)

Detta beslut utgör en rättsakt som bygger vidare på Schengenregelverket eller som på annat sätt har samband med det i den mening som avses i artikel 4.2 i 2005 års anslutningsakt.

5.3.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 61/19