ISSN 1725-2628 |
||
Europeiska unionens officiella tidning |
L 17 |
|
![]() |
||
Svensk utgåva |
Lagstiftning |
52 årgången |
Innehållsförteckning |
|
I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras |
Sida |
|
|
FÖRORDNINGAR |
|
|
* |
||
|
* |
||
|
* |
||
|
* |
||
|
|
||
|
|
||
|
|
||
|
* |
||
|
* |
||
|
* |
Kommissionens förordning (EG) nr 53/2009 av den 21 januari 2009 om ändring av förordning (EG) nr 1126/2008 om antagande av vissa internationella redovisningsstandarder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 med avseende på IAS (International Accounting Standard) 32 och IAS 1 ( 1 ) |
|
|
* |
|
|
III Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen |
|
|
|
RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN |
|
|
* |
|
|
||
|
* |
|
|
|
(1) Text av betydelse för EES |
SV |
De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid. Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk. |
I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras
FÖRORDNINGAR
22.1.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 17/1 |
RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 44/2009
av den 18 december 2008
om ändring av förordning (EG) nr 1338/2001 om fastställande av nödvändiga åtgärder för skydd av euron mot förfalskning
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 123.4 tredje meningen,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande (1),
med beaktande av Europaparlamentets yttrande (2), och
av följande skäl:
(1) |
Enligt rådets förordning (EG) nr 1338/2001 (3) ska kreditinstitut och andra berörda inrättningar ha skyldighet att ta alla de eurosedlar och euromynt ur omlopp som de tar emot och som de vet eller har tillräckliga skäl att tro är falska och överlämna dem till behöriga nationella myndigheter. |
(2) |
Det är viktigt att se till att eurosedlar och euromynt som är i omlopp inte är falska. Därför bör kreditinstitut, övriga betaltjänstleverantörer och andra ekonomiska aktörer som medverkar vid hantering och distribution av sedlar och mynt kontrollera äktheten hos alla eurosedlar och euromynt som de tar emot innan de åter sätts i omlopp, utom när de kommer från andra institut eller personer som själva har kontrollskyldighet eller från myndigheter som är behöriga att ge ut dem. Övriga ekonomiska aktörer, exempelvis näringsidkare och kasinon, bör också omfattas av denna skyldighet när de, inom ramen för en sekundär verksamhet, fyller på uttagsautomater (bankomater), men de bör inte omfattas utöver denna sekundära verksamhet. Dessa ekonomiska aktörer behöver trots allt tid för att anpassa sin interna organisation för att kunna uppfylla skyldigheten att genomföra äkthetskontroller. När det gäller sedlar kan de förfaranden som definierats för de medlemsstater som antagit euron som gemensam valuta, också gälla fastställande av om de kontrollerade sedlarna är lämpade för att sättas i omlopp. |
(3) |
En förutsättning för att kunna kontrollera äktheten hos eurosedlar och euromynt är att på ett lämpligt sätt justera den utrustning som används i detta syfte. För att kunna justera den använda utrustningen för kontroll av äktheten måste tillgången på falska sedlar och mynt vara tillräckligt stor där utrustningen testas. Därför bör det vara tillåtet att överföra falska sedlar och mynt mellan de behöriga nationella myndigheterna samt Europeiska unionens institutioner och organ. |
(4) |
Europeiska tekniska och vetenskapliga centrumet (nedan kallat ETSC) har formellt inrättats vid kommissionen genom rådets beslut 2003/861/EG (4) och kommissionens beslut 2005/37/EG (5). Därför behövs inte längre bestämmelsen om att ETSC ska lämna uppgifter till kommissionen. |
(5) |
Förordning (EG) nr 1338/2001 bör därför ändras i enlighet med detta. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Ändringar
Förordning (EG) nr 1338/2001 ska ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 2 ska ändras på följande sätt:
|
2. |
Artikel 4 ska ändras på följande sätt:
|
3. |
Artikel 5 ska ändras på följande sätt:
|
4. |
Artikel 6 ska ändras på följande sätt:
|
Artikel 2
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater i enlighet med fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.
Utfärdad i Bryssel den 18 december 2008.
På rådets vägnar
M. BARNIER
Ordförande
(1) EUT C 27, 31.1.2008, s. 1.
(2) Yttrandet avgivet den 17 december 2008 (ännu ej offentliggjort i EUT). Yttrande till följd av ett icke-obligatoriskt samråd.
(3) EGT L 181, 4.7.2001, s. 6.
(4) Rådets beslut 2003/861/EG av den 8 december 2003 om analys av och samarbete om falska euromynt (EGT L 325, 12.12.2003, s. 44).
(5) Kommissionens beslut 2005/37/EG av den 29 oktober 2004 om inrättande av Europeiskt tekniskt och vetenskapligt centrum (CTSE) och om samordning av tekniska åtgärder för skydd av euromynt mot förfalskning (EUT L 19, 21.1.2005, s. 73).
(6) EUT L 177, 30.6.2006, s. 1.”
(7) EUT L 319, 5.12.2007, s. 1.”
(8) Se den ram för upptäckt av förfalskningar och för kvalitetssortering av sedlar av kreditinstitut och andra som yrkesmässigt hanterar kontanter som finns på ECB:s webbplats: http://www.ecb.europa.eu/pub/pdf/other/recyclingeurobanknotes2005.en.pdf”;
(9) Den av ECB offentliggjorda listan är tillgänglig på följande webbplats: http://www.ecb.int/euro/cashhand/devices/results/html/index.fr.html
(10) Den av kommissionen offentliggjorda listan är tillgänglig på följande webbplats: http://ec.europa.eu/anti_fraud/pages_euro/euro-coins/machines.pdf’
22.1.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 17/4 |
RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 45/2009
av den 18 december 2008
om ändring av förordning (EG) nr 1339/2001 om att låta verkningarna av förordning (EG) nr 1338/2001 om fastställande av nödvändiga åtgärder för skydd av euron mot förfalskning även omfatta de medlemsstater som inte har antagit euron som gemensam valuta
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 308,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europaparlamentets yttrande,
med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande, och
av följande skäl:
(1) |
Genom rådets förordning (EG) nr 1339/2001 (1) utvidgades tillämpningsområdet för rådets förordning (EG) nr 1338/2001 (2) till att gälla även andra medlemsstater än dem som definieras som deltagande medlemsstater i rådets förordning (EG) nr 974/98 av den 3 maj 1998 om införande av euron (3). |
(2) |
Rådets förordning (EG) nr 1338/2001 har ändrats genom förordning (EG) nr 44/2009 (4). Emellertid är det viktigt att skyddet av euron också säkerställs i medlemsstater som inte har antagit den som gemensam valuta och det är lämpligt att vidta de åtgärder som krävs för detta ändamål, med iakttagande av proportionalitetsprincipen. |
(3) |
Förordning (EG) nr 1339/2001 bör därför ändras i enlighet med detta. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Artikel 1 i förordning (EG) nr 1339/2001 ska ersättas med följande:
”Artikel 1
Tillämpningsområdet för artiklarna 1–11 i förordning (EG) nr 1338/2001, ändrad genom förordning (EG) nr 44/2009 (5), ska utvidgas till att omfatta även de medlemsstater som inte har antagit euron som gemensam valuta.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 18 december 2008.
På rådets vägnar
M. BARNIER
Ordförande
(1) EGT L 181, 4.7.2001, s. 11.
(2) EGT L 181, 4.7.2001, s. 6.
(3) EGT L 139, 11.5.1998, s. 1.
(4) Se sidan 1 i detta nummer av EUT.
(5) Rådets förordning (EG) nr 44/2009 av den 18 december 2008 om ändring av förordning (EG) nr 1338/2001 om fastställande av nödvändiga åtgärder för skydd av euron mot förfalskning (EUT L 17, 22.1.2009, s. 1).”
22.1.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 17/5 |
RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 46/2009
av den 18 december 2008
om ändring av förordning (EG) nr 2182/2004 om medaljer och symboliska mynt som liknar euromynt
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 123.4 tredje meningen,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande (1)
med beaktande av Europaparlamentets yttrande, och
av följande skäl:
(1) |
Enligt rådets förordning (EG) nr 2182/2004 (2) ska medaljer och symboliska mynt som liknar euromynt vara förbjudna. De erfarenheter som har erhållits vid tillämpningen av förbudet mot medaljer och symboliska mynt som liknar euromynt har visat på behovet att göra skyddsåtgärderna tydligare och göra beslutsprocessen mera transparent. |
(2) |
Allmänheten kan förledas att tro att vissa medaljer eller symboliska mynt gäller som lagliga betalningsmedel inte bara när de är försedda med motiv som är snarlika dem som förekommer på euromynt utan också när de är försedda med en igenkännlig del av dessa motiv. Vissa delar av motiven på euromynt som gäller som lagliga betalningsmedel bör därför inte mångfaldigas på samma sätt som de återges på euromynten. Dessutom bör symboler för suveräniteten för den medlemsstat som ger ut myntet inte mångfaldigas på medaljer och symboliska mynt på samma sätt som de återges på euromynt. |
(3) |
Kommissionen ska, efter samråd med experter i fråga om den myntförfalskning som avses i kommissionens beslut 2005/37/EG av den 29 oktober 2004 om inrättande av Europeiskt tekniskt och vetenskapligt centrum (CTSE) och om samordning av tekniska åtgärder för skydd av euromynt mot förfalskning (3), ange huruvida de skyddsåtgärder som anges i beslut 2182/2004 har iakttagits och huruvida ett metallföremål är en medalj eller ett symboliskt mynt. |
(4) |
De särskilda kriterier som kommissionen använder vid bedömningen av om skyddsåtgärderna har iakttagits bör tydliggöras och fastställas. |
(5) |
Risken för att förväxla en medalj eller ett symboliskt mynt som bär orden ”euro”, ”eurocent” eller eurosymbolen med ett mynt som gäller som lagligt betalningsmedel är större om medaljen eller det symboliska myntet också har försetts med en uppgift om nominellt värde. I sådana fall bör uppgiften ”Gäller inte som betalningsmedel” präglas på medaljens eller det symboliska myntets åtsida eller frånsida. |
(6) |
Förordning (EG) nr 2182/2004 bör därför ändras i enlighet med detta. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Ändringar
Förordning (EG) nr 2182/2004 ska ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 2 ska ersättas med följande: ”Artikel 2 Skyddsåtgärder 1. Försäljning, produktion, import och distribution i försäljningssyfte eller för andra kommersiella ändamål av medaljer och symboliska mynt ska, med förbehåll för artiklarna 3 och 4, vara förbjudna
2. Kommissionen ska ange
Utan hinder av punkt 1 i denna artikel ska kommissionen bland annat beakta den mängd medaljer och symboliska mynt som har framställts, försäljningspriset, förpackningen, inskrifter på medaljerna och de symboliska mynten och tillhörande reklam.” |
2. |
Artikel 3.1 ska ersättas med följande: ”1. Medaljer och symboliska mynt som bär orden ”euro” eller ”eurocent” eller eurosymbolen utan uppgift om nominellt värde ska inte vara förbjudna om de storleksmässigt ligger utanför referensområdet, såvida det på ytan inte förekommer något motiv som liknar ett av de inslag som avses i artikel 2.1 c.” |
3. |
Artikel 4 ska ersättas med följande: ”Artikel 4 Särskilt tillstånd Kommissionen får bevilja särskilt tillstånd för användning av orden ”euro” eller ”eurocent” eller eurosymbolen på ytan av medaljer eller symboliska mynt på vissa villkor i fall då det inte finns någon risk för förväxling. I de fallen ska uppgift om den berörda ekonomiska aktören i medlemsstaten tydligt anges på medaljen eller det symboliska myntet, och när medaljen eller det symboliska myntet förses med en uppgift om nominellt värde ska uppgiften ”Gäller inte som lagligt betalningsmedel” präglas på medaljens eller det symboliska myntets åtsida eller frånsida.” |
Artikel 2
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater i enlighet med fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.
Utfärdad i Bryssel den 18 december 2008.
På rådets vägnar
M. BARNIER
Ordförande
(1) EUT C 283, 7.11.2008, s. 1.
(2) EUT L 373, 21.12.2004, s. 1.
(3) EUT L 19, 21.1.2005, s. 73.
22.1.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 17/7 |
RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 47/2009
av den 18 december 2008
om ändring av förordning (EG) nr 2183/2004 om utvidgning av tillämpningsområdet för förordning (EG) nr 2182/2004 om medaljer och symboliska mynt som liknar euromynt till att gälla även icke-deltagande medlemsstater
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 308,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europaparlamentets yttrande,
med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande (1), och
av följande skäl:
(1) |
Genom rådets förordning (EG) nr 2183/2004 (2) utvidgades tillämpningsområdet för rådets förordning (EG) nr 2182/2004 (3) till att gälla även andra medlemsstater än dem som definieras som deltagande medlemsstater i rådets förordning (EG) nr 974/98 av den 3 maj 1998 om införande av euron (4). |
(2) |
Förordning (EG) nr 2182/2004 har ändrats genom rådets förordning (EG) nr 46/2009 (5). Det är viktigt att reglerna avseende medaljer och symboliska mynt som liknar euromynt är enhetliga i hela gemenskapen, och det bör därför antas bestämmelser för att åstadkomma detta. |
(3) |
Förordning (EG) nr 2183/2004 bör därför ändras i enlighet med detta, |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Artikel 1 i förordning (EG) nr 2183/2004 ska ersättas med följande:
”Artikel 1
Tillämpningsområdet för förordning (EG) nr 2182/2004, ändrad genom förordning (EG) nr 46/2009 (6), ska utvidgas till att omfatta även andra medlemsstater än dem som definieras som deltagande medlemsstater i artikel 1 a i förordning (EG) nr 974/98.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 18 december 2008.
På rådets vägnar
M. BARNIER
Ordförande
(1) EUT C 283, 7.11.2008, s. 1.
(2) EUT L 373, 21.12.2004, s. 7.
(3) EUT L 373, 21.12.2004, s. 1.
(4) EGT L 139, 11.5.1998, s. 1.
(5) Se sidan 5 i detta nummer av EUT.
(6) Rådets förordning (EG) nr 46/2009 av den 18 december 2008 om ändring av förordning (EG) nr 2182/2004 om medaljer och symboliska mynt som liknar euromynt (EUT L 17, 22.1.2009, s. 5).”
22.1.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 17/8 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 48/2009
av den 21 januari 2009
om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1),
med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1580/2007 av den 21 december 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordningar (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1182/2007 avseende sektorn för frukt och grönsaker (2), särskilt artikel 138.1, och
av följande skäl:
I förordning (EG) nr 1580/2007 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilaga XV, del A till den förordningen.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De schablonvärden vid import som avses i artikel 138 i förordning (EG) nr 1580/2007 ska fastställas i bilagan till den här förordningen.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den 22 januari 2009.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 21 januari 2009.
På kommissionens vägnar
Jean-Luc DEMARTY
Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling
(1) EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.
(2) EUT L 350, 31.12.2007, s. 1.
BILAGA
Fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker
(EUR/100 kg) |
||
KN-nr |
Kod för tredjeland (1) |
Schablonvärde vid import |
0702 00 00 |
IL |
138,6 |
JO |
75,8 |
|
MA |
44,4 |
|
TN |
134,4 |
|
TR |
99,6 |
|
ZZ |
98,6 |
|
0707 00 05 |
JO |
155,5 |
MA |
116,0 |
|
TR |
132,3 |
|
ZZ |
134,6 |
|
0709 90 70 |
MA |
164,3 |
TR |
98,4 |
|
ZZ |
131,4 |
|
0805 10 20 |
EG |
56,8 |
IL |
49,6 |
|
MA |
64,1 |
|
TN |
61,5 |
|
TR |
62,6 |
|
ZZ |
58,9 |
|
0805 20 10 |
MA |
91,6 |
ZZ |
91,6 |
|
0805 20 30, 0805 20 50, 0805 20 70, 0805 20 90 |
CN |
63,5 |
EG |
88,6 |
|
IL |
68,2 |
|
JM |
93,4 |
|
PK |
46,6 |
|
TR |
77,2 |
|
ZZ |
72,9 |
|
0805 50 10 |
EG |
52,5 |
MA |
67,1 |
|
TR |
63,2 |
|
ZZ |
60,9 |
|
0808 10 80 |
CN |
79,9 |
MK |
32,6 |
|
TR |
67,5 |
|
US |
104,9 |
|
ZZ |
71,2 |
|
0808 20 50 |
CN |
66,8 |
KR |
148,7 |
|
TR |
97,0 |
|
US |
118,2 |
|
ZZ |
107,7 |
(1) Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ”ZZ” betecknar ”övrigt ursprung”.
22.1.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 17/10 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 49/2009
av den 21 januari 2009
om fastställande av tilldelningskoefficienten för utfärdande av importlicenser från och med den 12 till och med den 16 januari 2009 för sockerprodukter inom ramen för tullkvoter och förmånsavtal
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden) (1),
med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 950/2006 av den 28 juni 2006 om tillämpningsföreskrifter för regleringsåren 2006/2007, 2007/2008 och 2008/2009 för import av produkter från sockersektorn inom ramen för vissa tullkvoter och förmånsavtal (2), särskilt artikel 5.3, och
av följande skäl:
(1) |
Från och med den 12 till och med den 16 januari 2009 lämnades det i enlighet med rådets förordningar (EG) nr 950/2006 och/eller (EG) nr 508/2007 av den 7 maj 2007 om öppnande av tullkvoter för import till Bulgarien och Rumänien av rårörsocker för raffinering under regleringsåren 2006/2007, 2007/2008 och 2008/2009 (3) in ansökningar om importlicenser till de behöriga myndigheterna för en kvantitet som motsvarar eller överskrider den tillgängliga kvantiteten för löpnummer 09.4319. |
(2) |
Kommissionen bör därför fastställa en tilldelningskoefficient så att licenser kan utfärdas i proportion till den tillgängliga kvantiteten och meddela medlemsstaterna att den gällande gränsen har uppnåtts. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
För de ansökningar om importlicenser som lämnades in under perioden från och med den 12 till och med den 16 januari 2009 i enlighet med artikel 4.2 i förordning (EG) nr 950/2006 och/eller artikel 3 i förordning (EG) nr 508/2007 ska licenser utfärdas inom ramen för de kvantiteter som anges i bilagan till den här förordningen.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 21 januari 2009.
På kommissionens vägnar
Jean-Luc DEMARTY
Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling
(1) EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.
(2) EUT L 178, 1.7.2006, s. 1.
(3) EUT L 122, 11.5.2007, s. 1.
BILAGA
Förmånssocker AVS–Indien
Kapitel IV i förordning (EG) nr 950/2006
Regleringsåret 2008/2009
Löpnummer |
Land |
% som ska beviljas av de kvantiteter som omfattas av ansökningar under veckan 12.1.2009-16.1.2009 |
Gräns |
09.4331 |
Barbados |
100 |
|
09.4332 |
Belize |
100 |
|
09.4333 |
Elfenbenskusten |
100 |
|
09.4334 |
Kongo |
100 |
|
09.4335 |
Fiji |
100 |
|
09.4336 |
Guyana |
100 |
|
09.4337 |
Indien |
0 |
Uppnådd |
09.4338 |
Jamaica |
100 |
|
09.4339 |
Kenya |
100 |
|
09.4340 |
Madagaskar |
100 |
|
09.4341 |
Malawi |
100 |
|
09.4342 |
Mauritius |
100 |
|
09.4343 |
Moçambique |
0 |
Uppnådd |
09.4344 |
Saint Kitts och Nevis |
— |
|
09.4345 |
Surinam |
— |
|
09.4346 |
Swaziland |
0 |
Uppnådd |
09.4347 |
Tanzania |
100 |
|
09.4348 |
Trinidad och Tobago |
100 |
|
09.4349 |
Uganda |
— |
|
09.4350 |
Zambia |
100 |
|
09.4351 |
Zimbabwe |
100 |
|
Förmånssocker AVS–Indien
Kapitel IV i förordning (EG) nr 950/2006
Regleringsåret juli–september 2009
Löpnummer |
Land |
% som ska beviljas av de kvantiteter som omfattas av ansökningar under veckan 12.1.2009-16.1.2009 |
Gräns |
09.4331 |
Barbados |
— |
|
09.4332 |
Belize |
— |
|
09.4333 |
Elfenbenskusten |
— |
|
09.4334 |
Kongo |
— |
|
09.4335 |
Fiji |
— |
|
09.4336 |
Guyana |
— |
|
09.4337 |
Indien |
0 |
Uppnådd |
09.4338 |
Jamaica |
— |
|
09.4339 |
Kenya |
— |
|
09.4340 |
Madagaskar |
— |
|
09.4341 |
Malawi |
— |
|
09.4342 |
Mauritius |
— |
|
09.4343 |
Moçambique |
100 |
|
09.4344 |
Saint Kitts och Nevis |
— |
|
09.4345 |
Surinam |
— |
|
09.4346 |
Swaziland |
100 |
|
09.4347 |
Tanzania |
— |
|
09.4348 |
Trinidad och Tobago |
— |
|
09.4349 |
Uganda |
— |
|
09.4350 |
Zambia |
— |
|
09.4351 |
Zimbabwe |
— |
|
Tilläggssocker
Kapitel V i förordning (EG) nr 950/2006
Regleringsåret 2008/2009
Löpnummer |
Land |
% som ska beviljas av de kvantiteter som omfattas av ansökningar under veckan 12.1.2009-16.1.2009 |
Gräns |
09.4315 |
Indien |
— |
|
09.4316 |
Länder som undertecknat AVS-protokollet |
— |
|
Socker enligt CXL-medgivanden
Kapitel VI i förordning (EG) nr 950/2006
Regleringsåret 2008/2009
Löpnummer |
Land |
% som ska beviljas av de kvantiteter som omfattas av ansökningar under veckan 12.1.2009-16.1.2009 |
Gräns |
09.4317 |
Australien |
0 |
Uppnådd |
09.4318 |
Brasilien |
0 |
Uppnådd |
09.4319 |
Kuba |
100 |
Uppnådd |
09.4320 |
Andra icke-medlemsländer |
0 |
Uppnådd |
Balkansocker
Kapitel VII i förordning (EG) nr 950/2006
Regleringsåret 2008/2009
Löpnummer |
Land |
% som ska beviljas av de kvantiteter som omfattas av ansökningar under veckan 12.1.2009-16.1.2009 |
Gräns |
09.4324 |
Albanien |
100 |
|
09.4325 |
Bosnien och Hercegovina |
0 |
Uppnådd |
09.4326 |
Serbien och Kosovo (1) |
100 |
|
09.4327 |
F.d. jugoslaviska republiken Makedonien |
100 |
|
09.4328 |
Kroatien |
100 |
|
Socker för exceptionell eller industriell import
Kapitel VIII i förordning (EG) nr 950/2006
Regleringsåret 2008/2009
Löpnummer |
Typ |
% som ska beviljas av de kvantiteter som omfattas av ansökningar under veckan 12.1.2009-16.1.2009 |
Gräns |
09.4380 |
Exceptionell import |
— |
|
09.4390 |
Industriell import |
100 |
|
Tilläggssocker enligt ekonomiska partnerskapsavtal
Kapitel VIIIa i förordning (EG) nr 950/2006
Regleringsåret 2008/2009
Löpnummer |
Land |
% som ska beviljas av de kvantiteter som omfattas av ansökningar under veckan 12.1.2009-16.1.2009 |
Gräns |
09.4431 |
Komorerna, Madagaskar, Mauritius, Seychellerna, Zambia, Zimbabwe |
100 |
|
09.4432 |
Burundi, Kenya, Rwanda, Tanzania, Uganda |
100 |
|
09.4433 |
Swaziland |
100 |
|
09.4434 |
Moçambique |
0 |
Uppnådd |
09.4435 |
Antigua och Barbuda, Bahamas, Barbados, Belize, Dominica, Dominikanska republiken, Grenada, Guyana, Haiti, Jamaica, Saint Kitts och Nevis, Saint Lucia, Saint Vincent och Grenadinerna, Surinam, Trinidad och Tobago |
0 |
Uppnådd |
09.4436 |
Dominikanska republiken |
0 |
Uppnådd |
09.4437 |
Fiji, Papua Nya Guinea |
100 |
|
Import av socker inom ramen för de övergångstullkvoter som öppnats för Bulgarien och Rumänien
Artikel 1 i förordning (EG) nr 508/2007
Regleringsåret 2008/2009
Löpnummer |
Typ |
% som ska beviljas av de kvantiteter som omfattas av ansökningar under veckan 12.1.2009-16.1.2009 |
Gräns |
09.4365 |
Bulgarien |
0 |
Uppnådd |
09.4366 |
Rumänien |
100 |
|
(1) Enligt definitionen i FN:s säkerhetsråds resolution 1244 av den 10 juni 1999.
22.1.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 17/15 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 50/2009
av den 21 januari 2009
om ändring av de representativa priser och tilläggsbelopp för import av vissa sockerprodukter som fastställs genom förordning (EG) nr 945/2008 för regleringsåret 2008/2009
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden) (1),
med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 951/2006 av 30 juni 2006 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 318/2006 för handel med tredjeländer i sockersektorn (2), särskilt artikel 36.2 andra stycket andra meningen, och
av följande skäl:
(1) |
De representativa priserna och tilläggsbeloppen för import av vitsocker, råsocker och vissa sockerlösningar för regleringsåret 2008/2009 har fastställts genom kommissionens förordning (EG) nr 945/2008 (3). Priserna och tilläggen ändrades senast genom kommissionens förordning (EG) nr 10/2009 (4). |
(2) |
De uppgifter som kommissionen för närvarande har tillgång till medför att dessa belopp bör ändras i enlighet med bestämmelserna i förordning (EG) nr 951/2006, |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De representativa priser och tilläggsbelopp för import av de produkter som avses i artikel 36 i förordning (EG) nr 951/2006, och som fastställs i förordning (EG) nr 945/2008 för regleringsåret 2008/2009, ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den 22 januari 2009.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 21 januari 2009.
På kommissionens vägnar
Jean-Luc DEMARTY
Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling
(1) EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.
(2) EUT L 178, 1.7.2006, s. 24.
(3) EUT L 258, 26.9.2008, s. 56.
BILAGA
De ändrade representativa priser och tilläggsbelopp för import av vitsocker, råsocker och produkter enligt KN-nummer 1702 90 95 som gäller från och med den 22 januari 2009
(EUR) |
||
KN-nummer |
Representativt pris per 100 kg netto av produkten i fråga |
Tilläggsbelopp per 100 kg netto av produkten i fråga |
1701 11 10 (1) |
24,73 |
3,93 |
1701 11 90 (1) |
24,73 |
9,17 |
1701 12 10 (1) |
24,73 |
3,74 |
1701 12 90 (1) |
24,73 |
8,74 |
1701 91 00 (2) |
26,92 |
11,77 |
1701 99 10 (2) |
26,92 |
7,25 |
1701 99 90 (2) |
26,92 |
7,25 |
1702 90 95 (3) |
0,27 |
0,38 |
(1) Fastställande för den standardkvalitet som definieras i punkt III i bilaga IV till förordning (EG) nr 1234/2007.
(2) Fastställande för den standardkvalitet som definieras i punkt II i bilaga IV till förordning (EG) nr 1234/2007.
(3) Fastställande per 1 % sackarosinnehåll.
22.1.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 17/17 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 51/2009
av den 15 januari 2009
om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (1), särskilt artikel 9.1 a, och
av följande skäl:
(1) |
För att säkerställa en enhetlig tillämpning av Kombinerade nomenklaturen, som är en bilaga till förordning (EEG) nr 2658/87, är det nödvändigt att anta bestämmelser för klassificering av de varor som avses i bilagan till denna förordning. |
(2) |
Genom förordning (EEG) nr 2658/87 har allmänna bestämmelser fastställts för tolkningen av Kombinerade nomenklaturen. Dessa bestämmelser gäller också för varje annan nomenklatur som helt eller delvis grundar sig på denna eller som tillfogar underuppdelningar till den och som har upprättats genom särskilda gemenskapsbestämmelser för tillämpningen av tulltaxebestämmelser eller andra åtgärder för varuhandeln. |
(3) |
I enlighet med de allmänna bestämmelserna bör sådana varor som avses i kolumn 1 i tabellen i bilagan klassificeras enligt det KN-nummer som anges i kolumn 2 i tabellen, av de skäl som anges i kolumn 3 i samma tabell. |
(4) |
Det är lämpligt att bindande klassificeringsbesked som utfärdas av medlemsstaternas tullmyndigheter avseende varuklassificeringen i Kombinerade nomenklaturen och som inte överensstämmer med denna förordning fortfarande kan åberopas av innehavaren enligt artikel 12.6 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (2), under en period av tre månader. |
(5) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen som anges i bilagan ska klassificeras i Kombinerade nomenklaturen enligt motstående KN-nummer i kolumn 2 i samma tabell.
Artikel 2
Bindande klassificeringsbesked som utfärdats av medlemsstaternas tullmyndigheter och som inte stämmer överens med reglerna i denna förordning får under en period av tre månader fortfarande åberopas i enlighet med artikel 12.6 i förordning (EEG) nr 2913/92.
Artikel 3
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 15 januari 2009.
På kommissionens vägnar
László KOVÁCS
Ledamot av kommissionen
(1) EGT L 256, 7.9.1987, s. 1.
(2) EGT L 302, 19.10.1992, s. 1.
BILAGA
Varubeskrivning |
Klassificering (KN-nummer) |
Motivering |
(1) |
(2) |
(3) |
Kviltad vara, med rektangulär form, ca 260 × 240 cm, bestående av tre skikt, varav de båda yttersta är av vävt bomullstyg och det mittersta av syntetisk vaddering, som utgör fyllningen. Det översta skiktet har en påsydd rand, ca 30 cm bred, i kontrasterande färg. Skikten hålls ihop av dekorativa sömmar. (Sängöverkast) (Se foto nr 645) (1) |
9404 90 90 |
Klassificering på grundval av de allmänna bestämmelserna 1 och 6 för tolkning av Kombinerade nomenklaturen, anmärkning 1 s till avdelning XI samt texten till KN-nummer 9404, 9404 90 och 9404 90 90. Sängkläder och liknande inredningsartiklar med inlägg av vilket material som helst ska klassificeras enligt nr 9404. Se även de förklarande anmärkningarna till HS nr 9404 punkt B och delpunkt B.2 där matelasserade sängöverkast och sängtäcken uttryckligen nämns. Klassificering enligt nr 6304 kan uteslutas eftersom avdelning XI inte omfattar sängkläder enligt kapitel 94 (se anmärkning 1 s till avdelning XI). Dessutom är sängutrustning, som t.ex. sängöverkast enligt 9404, utesluten från nr 6304 (se även förklarande anmärkningar till HS, nr 6304 andra stycket). Produkten ska således klassificeras enligt KN nr 9404 90 90. |
(1) Fotot är av rent vägledande karaktär.
22.1.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 17/19 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 52/2009
av den 21 januari 2009
om inledande av en översyn, avseende en ny exportör, av rådets förordning (EG) nr 1174/2005 beträffande införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av gaffelvagnar och väsentliga delar till dessa med ursprung i Folkrepubliken Kina, samt om upphävande av tullen på import från en exportör i det landet och om registrering av denna import
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (nedan kallad grundförordningen) (1), särskilt artikel 11.4,
efter samråd med rådgivande kommittén, och
av följande skäl:
A. BEGÄRAN OM ÖVERSYN
(1) |
Kommissionen har tagit emot en begäran om en översyn avseende en ny exportör enligt artikel 11.4 i grundförordningen. Begäran ingavs av Crown Equipment (Suzhou) Co. Ltd (nedan kallad sökanden), en exporterande tillverkare i Folkrepubliken Kina (nedan kallat det berörda landet). |
B. PRODUKT
(2) |
Den produkt som berörs är gaffelvagnar och väsentliga delar till dessa, dvs. chassin och hydraulik, med ursprung i Kina, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 8427 90 00 och ex 8431 20 00. Gaffelvagnar definieras som vagnar med hjul och gafflar för hantering av lastpallar, som är avsedda att skjutas, dras och styras manuellt på slätt, jämnt och hårt underlag av en gående förare som använder en styrarm. Gaffelvagnarna (nedan kallade den berörda produkten) är endast avsedda att med hjälp av styrarmen lyfta lasten tillräckligt högt för att den ska kunna transporteras och har inga ytterligare funktioner eller användningsområden såsom exempelvis i) att flytta och lyfta lasten för att placera den högre upp eller att stuva lasten i lagerutrymmen (höglyftare), ii) att stapla en lastpall ovanpå en annan (staplare), iii) att lyfta lasten till arbetsnivå (saxliftar) eller iv) att lyfta och väga lasten (lyftvagnar med våg). |
C. GÄLLANDE ÅTGÄRDER
(3) |
De åtgärder som för närvarande är i kraft är en slutgiltig antidumpningstull som infördes genom rådets förordning (EG) nr 1174/2005 (2), enligt vilken import till gemenskapen av den berörda produkten med ursprung i Folkrepubliken Kina, inklusive den berörda produkt som tillverkas av sökanden, omfattas av en slutgiltig antidumpningstull på 46,7 %, med undantag av flera uttryckligen omnämnda företag som omfattas av individuella tullsatser. |
D. GRUND FÖR ÖVERSYNEN
(4) |
Sökanden gör gällande att företaget är verksamt under marknadsmässiga förhållanden enligt definitionen i artikel 2.7 c i grundförordningen. Sökanden gör vidare gällande att företaget inte exporterade den berörda produkten till gemenskapen under den undersökningsperiod som låg till grund för antidumpningsåtgärderna, dvs. perioden 1 april 2003–31 mars 2004 (nedan kallad den ursprungliga undersökningsperioden) och att företaget inte är närstående någon av de exporterande tillverkare av produkten vilka omfattas av de ovannämnda antidumpningsåtgärderna. |
(5) |
Sökanden gör vidare gällande att företaget började exportera den berörda produkten till gemenskapen först efter utgången av den ursprungliga undersökningsperioden. |
E. FÖRFARANDE
(6) |
De tillverkare i gemenskapen som såvitt känt är berörda har underrättats om begäran och givits tillfälle att lämna synpunkter. Inga synpunkter har mottagits. |
(7) |
Efter att ha granskat den tillgängliga bevisningen drar kommissionen slutsatsen att bevisningen är tillräcklig för att motivera inledandet av en översyn avseende en ny exportör enligt artikel 11.4 i grundförordningen. Efter det att den ansökan som anges i skäl 8 c mottagits, kommer man att fastställa om sökanden är verksam under marknadsmässiga förhållanden enligt definitionen i artikel 2.7 c i grundförordningen, eller om sökanden uppfyller kraven för fastställandet av en individuell tull enligt artikel 9.5 i grundförordningen. Om så är fallet bör det fastställas en individuell dumpningsmarginal för sökanden samt, om dumpning skulle konstateras, nivån på den tull som bör tillämpas på sökandens import av den berörda produkten till gemenskapen. |
(8) |
Om det fastställs att sökanden uppfyller kraven för fastställande av en individuell tull kan det bli nödvändigt att ändra den tullsats som för närvarande tillämpas på import av den berörda produkten från de företag som inte omnämns i artikel 1.2 i förordning (EG) nr 1174/2005.
|
F. UPPHÄVANDE AV DEN GÄLLANDE TULLEN OCH REGISTRERING AV IMPORT
(9) |
I enlighet med artikel 11.4 i grundförordningen bör den gällande antidumpningstullen upphävas för import av den berörda produkten som tillverkas och säljs för export till gemenskapen av sökanden. Samtidigt bör denna import registreras enligt artikel 14.5 i grundförordningen för att antidumpningstullar ska kunna tas ut retroaktivt från och med den dag då denna översyn inleds i det fall översynen skulle visa att den sökande har sålt produkten till dumpade priser. Storleken på sökandens eventuella framtida betalningsförpliktelser kan inte uppskattas i detta skede av förfarandet. |
G. TIDSFRISTER
(10) |
Enligt god förvaltningspraxis bör det fastställas tidsfrister inom vilka
|
H. BRISTANDE SAMARBETE
(11) |
Om en berörd part vägrar att ge tillgång till eller underlåter att lämna nödvändiga uppgifter inom utsatt tid eller lägger väsentliga hinder i vägen för undersökningen, kan enligt artikel 18 i grundförordningen positiva eller negativa avgöranden träffas på grundval av tillgängliga uppgifter. |
(12) |
Om det framkommer att en berörd part har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter ska dessa enligt artikel 18 i grundförordningen lämnas utan beaktande och tillgängliga uppgifter får användas. Om en berörd part inte samarbetar eller endast delvis samarbetar och tillgängliga uppgifter därför används, kan resultatet bli mindre gynnsamt för den berörda parten än det hade blivit om denna hade samarbetat. |
I. BEHANDLING AV PERSONUPPGIFTER
(13) |
Alla personuppgifter som samlas in inom ramen för denna undersökning kommer att behandlas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (3). |
J. FÖRHÖRSOMBUD
(14) |
Om de berörda parterna anser sig ha svårigheter vid utövandet av sina rättigheter att försvara sig, kan de begära att förhörsombudet vid generaldirektoratet för handel ingriper. Förhörsombudet verkar som kontakt mellan de berörda parterna och kommissionens avdelningar och fungerar vid behov som medlare i förfarandefrågor som påverkar skyddet av parternas rättigheter, särskilt när det gäller tillgången till handlingarna i ärendet, sekretess, förlängning av tidsfristerna och behandlingen av skriftliga eller muntliga synpunkter. För närmare uppgifter och kontaktuppgifter, se förhörsombudets webbsidor på GD Handels webbplats (http://ec.europa.eu/trade). |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
En översyn av förordning (EG) nr 1174/2005 inleds härmed i enlighet med artikel 11.4 i förordning (EG) nr 384/96 i syfte att fastställa om, och i så fall i vilken utsträckning, import av gaffelvagnar och väsentliga delar till dessa, som klassificeras enligt KN-nummer ex 8427 90 00 och ex 8431 20 00 (Taric-nummer 8427900011, 8427900019, 8431200011 och 8431200019), med ursprung i Folkrepubliken Kina, som tillverkas och säljs på export till gemenskapen av Crown Equipment (Suzhou) Co. Ltd (Taric-tilläggsnummer A 929) ska omfattas av den antidumpningstull som infördes genom förordning (EG) nr 1174/2005. I den här förordningen identifieras gaffelvagnar som vagnar med hjul och gafflar för hantering av lastpallar som är avsedda att skjutas, dras och styras manuellt på slätt, jämnt och hårt underlag av en gående förare som använder en styrarm. Gaffelvagnarna är endast avsedda för att med hjälp av styrarmen lyfta lasten tillräckligt högt för att den ska kunna transporteras och har inga ytterligare funktioner eller användningsområden såsom exempelvis i) att flytta och lyfta lasten för att placera den högre upp eller att stuva lasten i lagerutrymmen (höglyftare), ii) att stapla en lastpall ovanpå en annan (staplare), iii) att lyfta lasten till arbetsnivå (saxliftar) eller iv) att lyfta och väga lasten (lyftvagnar med våg).
Artikel 2
Den antidumpningstull som införts genom förordning (EG) nr 1174/2005 ska upphävas när det gäller import av den produkt som anges i artikel 1 i den här förordningen.
Artikel 3
Medlemsstaternas tullmyndigheter uppmanas härmed att enligt artikel 14.5 i förordning (EG) nr 384/96 vidta lämpliga åtgärder för att registrera den import som avses i artikel 1 i den här förordningen. Registreringen ska upphöra nio månader efter den dag då denna förordning träder i kraft.
Artikel 4
1. Om de berörda parternas uppgifter ska kunna beaktas vid undersökningen ska parterna, om inget annat anges, ge sig till känna för kommissionen och skriftligen lämna sina synpunkter och svaret på det frågeformulär som anges i skäl 8 a i denna förordning eller lämna andra uppgifter inom 40 dagar efter det att denna förordning har trätt i kraft. Observera att de flesta av de processuella rättigheter som anges i grundförordningen endast är tillämpliga om parterna ger sig tillkänna inom denna tidsfrist. Berörda parter kan också inom samma tidsfrist på 40 dagar skriftligen begära att bli hörda av kommissionen.
2. De parter som berörs av undersökningen och som önskar lämna synpunkter på lämpligheten av valet av Kanada som ett tredjeland med marknadsekonomi för fastställande av normalvärdet för Folkrepubliken Kina ska lämna sina synpunkter senast tio dagar efter det att denna förordning har trätt i kraft.
3. Väl underbyggda ansökningar om marknadsekonomisk behandling och/eller individuell behandling ska ha inkommit till kommissionen inom 40 dagar efter det att denna förordning har trätt i kraft.
4. Alla inlagor eller framställningar från berörda parter ska inges skriftligen (inte i elektroniskt format, såvida inte annat anges) och innehålla partens namn, adress, e-postadress, telefonnummer och faxnummer. Alla skriftliga inlagor, inbegripet sådana uppgifter som begärs i denna förordning, svar på frågeformulär och korrespondens som de berörda parterna tillhandahållit konfidentiellt ska märkas ”Limited” (4) och i enlighet med artikel 19.2 i förordning (EG) nr 384/96 åtföljas av en icke-konfidentiell sammanfattning med påskriften ”FOR INSPECTION BY INTERESTED PARTIES”.
Alla uppgifter rörande ärendet och begäran om att bli hörd ska sändas till nedanstående adress:
Europeiska kommissionen |
Generaldirektoratet för handel |
Direktorat H |
Kontor: N-105 4/92 |
B-1040 Bryssel |
BELGIEN |
Fax (32 2) 295 65 05 |
Artikel 5
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 21 januari 2009.
På kommissionens vägnar
Catherine ASHTON
Ledamot av kommissionen
(2) EUT L 189, 21.7.2005, s. 1.
(4) Detta innebär att dokumentet endast är för internt bruk. Det är skyddat i enlighet med artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43). Det är ett konfidentiellt dokument i enlighet med artikel 19 i rådets förordning (EG) nr 384/96 (EGT L 56, 6.3.1996, s. 1) och artikel 6 i WTO-avtalet om tillämpning av artikel VI i Allmänna tull- och handelsavtalet 1994 (antidumpningsavtalet).
22.1.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 17/23 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 53/2009
av den 21 januari 2009
om ändring av förordning (EG) nr 1126/2008 om antagande av vissa internationella redovisningsstandarder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 med avseende på IAS (International Accounting Standard) 32 och IAS 1
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpningen av internationella redovisningsstandarder (1), särskilt artikel 3.1, och
av följande skäl:
(1) |
Genom kommissionens förordning (EG) nr 1126/2008 (2) antogs vissa internationella standarder och tolkningar som förelåg per den 15 oktober 2008. |
(2) |
Den 14 februari 2008 offentliggjorde International Accounting Standards Board (IASB) ändringar av IAS (International Accounting Standard) 32 Finansiella instrument: Klassificering och IAS 1 Utformning av finansiella rapporter – inlösbara finansiella instrument och skyldigheter som uppkommer vid likvidation, nedan kallade ändringar av IAS 32 och IAS 1. I ändringarna krävs att vissa av företag emitterade instrument som nu klassificeras som skulder, trots att de har egenskaper som liknar vanliga aktier, ska klassificeras som eget kapital. Ytterligare upplysningar ska krävas beträffande dessa instrument och nya regler bör gälla för hur de ska klassificeras. |
(3) |
Överläggningarna med EFRAG:s (European Financial Reporting Advisory Group) tekniska expertgrupp (TEG) ger stöd för att ändringarna av IAS 32 och IAS 1 uppfyller de tekniska kriterier för antagande som anges i artikel 3.2 i förordning (EG) nr 1606/2002. I enlighet med kommissionens beslut 2006/505/EG av den 14 juli 2006 om inrättande av en granskningsgrupp för redovisningsstandarder med uppgift att bistå kommissionen med yttranden om objektivitet och opartiskhet i rekommendationer från European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG) (3) har granskningsgruppen för redovisningsstandarder granskat EFRAG:s rekommendation om godkännande och meddelat Europeiska kommissionen att den är välavvägd och objektiv. |
(4) |
Förordning (EG) nr 1126/2008 bör därför ändras i enlighet med detta. |
(5) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från föreskrivande kommittén för redovisningsfrågor. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Bilagan till förordning (EG) nr 1126/2008 ska ändras på följande sätt:
1. |
International Accounting Standard (IAS) 32 Finansiella instrument: Klassificering ska ändras i enlighet med bilagan till denna förordning. |
2. |
IAS 1 Utformning av finansiella rapporter ska ändras i enlighet med bilagan till denna förordning. |
3. |
International Financial Standard (IFRS) 7, IAS 39 och tolkning nr 2 från International Financial Reporting Committee (IFRIC) ska ändras i enlighet med ändringarna av IAS 32 och IAS 1 enligt bilagan till denna förordning. |
Artikel 2
Alla företag ska tillämpa ändringarna av IAS 32 och IAS 1, enligt bilagan till denna förordning, senast från och med den första dagen av det första räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2008.
Artikel 3
Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 21 januari 2009.
På kommissionens vägnar
Charlie McCREEVY
Ledamot av kommissionen
(1) EGT L 243, 11.9.2002, s. 1.
(2) EUT L 320, 29.11.2008, s. 1.
(3) EUT L 199, 21.7.2006, s. 33.
BILAGA
INTERNATIONELLA REDOVISNINGSSTANDARDER
IAS 32 |
Ändringar av IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering |
IAS 1 |
Ändringar av IAS 1 Utformning av finansiella rapporter |
Mångfaldigande tillåts inom EES-området. Alla rättigheter förbehålles utanför EES, med undantag för rätten att mångfaldiga för enskilt bruk eller annars i överensstämmelse med god sed. Ytterligare information från IASB kan hämtas från webbplatsen www.iasb.org
ÄNDRINGAR I IAS 32, FINANSIELLA INSTRUMENT: KLASSIFICERING, OCH IAS 1, UTFORMNING AV FINANSIELLA RAPPORTER
INLÖSBARA FINANSIELLA INSTRUMENT OCH ÅTAGANDEN SOM UPPKOMMER VID LIKVIDATION
Ändringar i IFRS
Detta dokument innehåller ändringar i IAS 32, Finansiella instrument: Klassificering och IAS 1, Utformning av finansiella rapporter (i dess lydelse efter ändring 2007) och följdändringar i IFRS 7, Finansiella instrument: Upplysningar, IAS 39, Finansiella instrument: Redovisning och värdering och IFRIC 2, Medlemsandelar i ekonomiska föreningar och liknande instrument. Detta dokument innehåller också ändringar i Övervägande i anslutning till standardens utformning för IAS 32 och IAS 1 samt tillämpningsexemplen till IAS 32. Ändringarna härrör från förslagen i ett utkast med föreslagna ändringar i IAS 32 och IAS 1 – Till verkligt värde inlösningsbara finansiella instrument och åtaganden som uppkommer vid likvidation från juni 2006.
Företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om företag tillämpar ändringarna på en tidigare period ska de lämna upplysning om detta.
Ändringar i IAS 32
Finansiella instrument: Klassificering
I punkt 11 i standarden ändras definitionerna av finansiella tillgångar och skulder, och definitionen av inlösbara instrument läggs till efter definitionen av verkligt värde.
DEFINITIONER (SE ÄVEN PUNKTERNA AG3-AG23)
11 |
I denna standard används följande begrepp med de innebörder som anges nedan: … En En finansiell tillgång är varje tillgång i form av
En finansiell skuld är varje skuld i form av:
Undantag är att ett instrument som kan definieras som en finansiell skuld klassificeras som egetkapitalinstrument om det har de egenskaper och uppfyller de villkor som anges i punkterna 16A och 16B eller punkterna 16C och 16D. … Ett inlösbart instrument är ett finansiellt instrument som ger innehavaren rätt att kräva att emittenten återlöser instrumentet mot kontanter eller mot annan finansiell tillgång eller som automatiskt återinlöses av emittenten när en osäker framtida händelse inträffar eller när innehavaren av instrumentet avlider eller går i pension. Rubriken ovanför punkt 15 och punkt 16 ändras. Efter punkt 16 läggs en rubrik, punkterna 16A och 16B, ännu en rubrik, punkterna 16C och 16D, ännu en rubrik och punkterna 16E och 16F till. |
KLASSIFICERING
Skulder och eget kapital (se även punkterna AG13-AG14J och AG25–AG29A)
… |
|
16 |
När ett företag tillämpar definitionerna i punkt 11 för att fastställa huruvida ett finansiellt instrument är ett egetkapitalinstrument och inte en finansiell skuld är instrumentet ett egetkapitalinstrument endast om både villkor a och villkor b nedan är uppfyllda.
En avtalsenlig förpliktelse, inklusive sådan som uppkommit från ett derivat, som kommer eller kan komma att resultera i ett framtida erhållande eller erläggande av emittentens egna egetkapitalinstrument, men som inte uppfyller villkoren under a och b ovan, är inte ett egetkapitalinstrument. Undantag är att ett instrument som kan definieras som en finansiell skuld klassificeras som egetkapitalinstrument om det har de egenskaper och uppfyller de villkor som anges i punkterna 16A och 16B eller punkterna 16C och 16D. |
Inlösbara instrument
16A |
Ett inlösbart finansiellt instrument medför en avtalsenlig förpliktelse för emittenten att återköpa eller inlösa instrumentet mot kontanter eller annan finansiell tillgång på innehavarens begäran. Med avvikelse från definitionen av finansiell skuld klassificeras ett instrument som medför en sådan förpliktelse som ett egetkapitalinstrument om det har följande egenskaper:
|
16B |
För att ett instrument ska klassificeras som ett egetkapitalinstrument måste det ha alla ovan beskrivna egenskaper och emittenten får dessutom inte ha några andra finansiella instrument eller avtal som har:
Vid tillämpningen av denna bestämmelse ska företaget inte beakta icke-finansiella avtal med innehavare av instrument som beskrivs i punkt 16 som har avtalsvillkor som liknar avtalsvillkoren för ett motsvarande avtal som kan finnas mellan någon som inte innehar ett instrument och emittenten. Om företaget inte kan fastställa att detta villkor är uppfyllt ska det inte klassificera det inlösbara instrumentet som ett egetkapitalinstrument. |
Instrument eller delar av instrument som medför en förpliktelse för företaget att vid likvidation överlämna en proportionell andel av företagets nettotillgångar till en annan part
16C |
Vissa finansiella instrument medför en avtalsenlig förpliktelse för emittenten att vid likvidation överlämna en proportionell andel av sina nettotillgångar till ett annat företag. Denna förpliktelse uppstår eftersom det antingen är säkert att likvidationen kommer att inträffa eller att detta ligger utanför företagets kontroll (till exempel ett företag med begränsad livslängd) eller det är osäkert om likvidation kommer att inträffa men detta beror på innehavaren av instrumentet. Med avvikelse från definitionen av finansiell skuld klassificeras ett instrument som medför en sådan förpliktelse som ett egetkapitalinstrument om det har följande egenskaper:
|
16D |
För att ett instrument ska klassificeras som ett egetkapitalinstrument måste det ha alla ovan beskrivna egenskaper och emittenten får dessutom inte ha några andra finansiella instrument eller avtal som har:
Vid tillämpningen av denna bestämmelse ska företaget inte beakta icke-finansiella avtal med innehavare av instrument som beskrivs i punkt 16C som har avtalsvillkor som liknar avtalsvillkoren för ett motsvarande avtal som kan finnas mellan någon som inte innehar ett instrument och emittenten. Om företaget inte kan fastställa att detta villkor är uppfyllt ska det inte klassificera instrumentet som ett egetkapitalinstrument. |
Omklassificering av inlösbara instrument och instrument som medför en förpliktelse för företaget att vid likvidation överlämna en proportionell andel av företagets nettotillgångar till en annan part
16E |
Ett företag ska klassificera ett finansiellt instrument som ett egetkapitalinstrument enligt punkterna 16A och 16B eller punkterna 16C och 16D från det datum då instrumentet har alla de egenskaper och uppfyller de krav som anges i dessa punkter. Ett företag ska omklassificera ett finansiellt instrument från det datum då instrumentet upphör att ha alla de egenskaper och uppfylla alla de krav som anges i dessa punkter. Om ett företag till exempel löser in alla sina emitterade ej inlösbara instrument och eventuella inlösbara instrument som förblir utestående har alla de egenskaper och uppfyller de krav som anges i punkterna 16A och 16B ska företaget omklassificera de inlösbara instrumenten som egetkapitalinstrument från det datum då det löser in de ej inlösbara instrumenten. |
16F |
Ett företag ska redovisa omklassificeringen av ett instrument enligt punkt 16E enligt följande:
|
Punkterna 17–19 ändras.
Ingen avtalsenlig förpliktelse att erlägga kontanter eller annan finansiell tillgång (punkt 16 a)
17 |
Med undantag av de omständigheter som beskrivs i punkterna 16A och 16B eller punkterna 16C och 16D är det som skiljer en finansiell skuld från ett egetkapitalinstrument förekomsten av en avtalsenlig förpliktelse för den part som emitterat instrumentet (emittenten) att antingen erlägga kontanter eller annan finansiell tillgång till motparten (innehavaren) eller att byta finansiella tillgångar eller finansiella skulder med innehavaren utifrån villkor som kan vara oförmånliga för emittenten. … |
18 |
Ett finansiellt instruments klassificering i balansräkningen beror på den ekonomiska innebörden av de villkor som gäller för instrumentet, inte den juridiska formen. Normalt sammanfaller den ekonomiska innebörden och den juridiska formen, men inte alltid. Vissa finansiella instrument är juridiskt utformade som eget kapital men deras ekonomiska innebörd är skulder och andra instrument kan kombinera villkor som är utmärkande för egetkapitalinstrument med sådana som är utmärkande för finansiella skulder. Exempelvis:
|
19 |
Om ett företag inte har en ovillkorad rättighet att undgå att erlägga kontanter eller annan finansiell tillgång för att reglera en avtalsenlig förpliktelse, uppfyller förpliktelsen definitionen av en finansiell skuld, med undantag av de instrument som klassificeras som egetkapitalinstrument enligt punkterna 16A och 16B eller punkterna 16C och 16D. Exempelvis: … |
Punkterna 22, 23 och 25 ändras. Punkt 22A läggs till efter punkt 22.
Reglering med företagets egetkapitalinstrument (punkt 16 b)
22 |
Med undantag av vad som sägs i punkt 22A är ett avtal som företaget kommer att reglera genom att (erhålla eller) erlägga ett fastställt antal av sina egetkapitalinstrument i utbyte mot ett fastställt kontantbelopp eller annan finansiell tillgång ett egetkapitalinstrument. Exempelvis: |
22A |
Om företagets egetkapitalinstrument som ska erhållas eller erläggas när ett avtal regleras är inlösbara finansiella instrument som har alla de egenskaper och uppfyller de villkor som anges i punkterna 16A och 16B, eller instrument som ålägger företaget att vid likvidation överlämna en proportionell andel av företagets nettotillgångar till en annan part och som har alla de egenskaper och uppfyller de villkor som anges i punkterna 16C och 16D, är avtalet en finansiell tillgång eller en finansiell skuld. Detta inkluderar även avtal som företaget kommer att reglera genom att erhålla eller erlägga ett fastställt antal av sådana instrument i utbyte mot ett fastställt kontantbelopp eller annan finansiell tillgång. |
23 |
Med undantag för de omständigheter som beskrivs i punkterna 16A och 16B eller punkterna 16C och 16D ger ett avtal som innehåller en förpliktelse för ett företag att köpa sina egna egetkapitalinstrument för kontanter eller annan finansiell tillgång upphov till en finansiell skuld för nuvärdet av inlösenbeloppet (exempelvis för nuvärdet av terminsåterköpspriset, lösenpriset för optionen eller annat inlösenbelopp). Detta gäller även om avtalet i sig är ett egetkapitalinstrument. Ett exempel … |
Villkorade leveransförbehåll
25 |
Ett finansiellt instrument kan innehålla krav på företaget att det ska erlägga kontanter eller annan finansiell tillgång eller att regleringen ska ske på sådant sätt att instrumenten kommer att utgöra finansiella skulder, beroende på om osäkra framtida händelser som ligger utanför både emittentens och innehavarens kontroll inträffar eller inte inträffar (eller på utfallet av osäkra omständigheter). Exempelvis förändringar av börsindex, konsumentprisindex, ränte- eller beskattningskraven eller av emittentens framtida intäkter, nettoresultat eller skuldsättningsgrad. Emittenten av ett sådant instrument har inte en ovillkorad rättighet att undvika att erlägga kontanter eller annan finansiell tillgång (eller att reglera det på annat sätt vilket skulle innebära att det blev en finansiell skuld). Därför utgör det en finansiell skuld för emittenten såvida inte:
|
Rubriken före punkt 96 ändras. Punkterna 96A–96C läggs till efter punkt 96. Punkt 97C läggs till efter punkt 97B.
IKRAFTTRÄDANDE OCH ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
96A |
Enligt Inlösningsbara finansiella instrument och åtaganden som uppkommer vid likvidation (ändringar i IAS 32 och IAS 1), utfärdad i februari 2008, ska finansiella instrument som har alla de egenskaper och uppfyller de villkor som anges i punkterna 16A och 16B eller punkterna 16C och 16D klassificeras som egetkapitalinstrument. Punkterna 11, 16, 17-19, 22, 23, 25, AG13, AG14 och AG27 ändrades och punkterna 16A-16F, 22A, 96B, 96C, 97C, AG14A-AG14J och AG29A lades till. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar ändringarna på en tidigare period ska det lämna upplysning om detta och också tillämpa de därmed förknippade ändringarna av IAS 1, IAS 39, IFRS 7 och IFRIC 2. |
96B |
Genom Inlösningsbara finansiella instrument och åtaganden som uppkommer vid likvidation infördes ett undantag med begränsad räckvidd. Därför ska ett företag inte tillämpa undantaget analogt. |
96C |
Klassificeringen av instrument enligt detta undantag ska begränsas till redovisningen av dessa instrument enligt IAS 1, IAS 32, IAS 39 och IFRS 7. Instrumentet ska inte betraktas som egetkapitalinstrument enligt andra riktlinjer, till exempel IFRS 2, Aktierelaterade ersättningar. |
97C |
När ändringarna i punkt 96A tillämpas ska ett företag dela upp sammansatta finansiella instrument som ålägger företaget att vid likvidation överlämna en proportionell andel av företagets nettotillgångar till en annan part i separata delar så att optionen och skulden särredovisas. Även om skulddelen inte längre är utestående skulle retroaktiv tillämpning av dessa ändringar i IAS 32 innebära att dela upp två delar av eget kapital. Den första delen finns i balanserade vinstmedel och utgör den ackumulerade räntejusteringen för skulddelen. Den andra delen utgör den ursprungliga egetkapitaldelen. Således behöver ett företag inte göra denna uppdelning om skulddelen inte längre är utestående vid den tidpunkt då ändringarna tillämpas. |
I bilagan Vägledning vid tillämpning ändras punkterna AG13 och AG14. Efter punkt AG14 läggs en rubrik, punkterna AG14A-AG14D, ännu en rubrik, punkt AG14E, ännu en rubrik, punkterna AG14F-AG14I, ännu en rubrik och punkt AG14J till.
Egetkapitalinstrument
AG13 |
Exempel på egetkapitalinstrument är ej inlösbara stamaktier, vissa inlösbara instrument (se punkterna 16A och 16B), vissa instrument som ålägger företaget att vid likvidation överlämna en proportionell andel av företagets nettotillgångar till en annan part (se punkterna 16C och 16D), vissa typer av preferensaktier (se punkterna AG25 och AG26) samt teckningsoptioner eller utställda köpoptioner som ger innehavaren möjlighet att teckna sig för eller köpa ett fastställt antal av ej inlösbara stamaktier i emittenten i utbyte mot ett fastställt kontantbelopp eller annan finansiell tillgång. Ett företags förpliktelser att emittera eller köpa ett fastställt antal av sina egna egetkapitalinstrument i utbyte mot ett fastställt kontantbelopp eller annan finansiell tillgång är ett egetkapitalinstrument (med undantag av vad som sägs i punkt 22A). Om ett sådant avtal innehåller en förpliktelse för företaget att erlägga ett kontantbelopp eller annan finansiell tillgång (med undantag för avtal som klassificeras som eget kapital enligt punkterna 16A och 16B eller punkterna 16C och 16D), ger det dock också upphov till en skuld för nuvärdet av inlösenbeloppet (se punkt AG27 a). En emittent av ej inlösbara stamaktier påtar sig en skuld när emittenten formellt vidtar en åtgärd för att betala ut utdelning och blir juridiskt förpliktigad till aktieägarna att göra detta. Detta kan vara fallet efter beslut om en utdelning eller likvidation där tillgångarna efter reglering av skulder kommer att överföras till aktieägarna. |
AG14 |
En köpt köpoption eller annat liknande avtal som förvärvats av ett företag och som ger företaget rätt återköpa ett fastställt antal av dess egna egetkapitalinstrument i utbyte mot att det erlägger ett fastställt kontantbelopp eller annan finansiell tillgång är inte en finansiell tillgång för företaget (med undantag av vad som sägs i punkt 22A). I stället dras eventuell ersättning som erläggs för sådant avtal av från eget kapital. |
Den instrumentklass som är underordnad alla andra klasser (punkterna 16A(b) och 16C(b))
AG14A |
Punkterna 16A och 16C innebär bland annat att finansiella instrument tillhör den instrumentklass som är underordnad alla andra klasser. |
AG14B |
När ett företag bedömer om ett instrument tillhör den underordnade klassen bedömer det instrumentets anspråk vid likvidation som om det skulle likvideras vid den tidpunkt då instrumentet klassificeras. Ett företag ska se över klassificeringen om relevanta omständigheter förändras. Om ett företag till exempel utfärdar eller löser in ett annat finansiellt instrument kan detta påverka om instrumentet i fråga tillhör den instrumentklass som är underordnad alla andra klasser. |
AG14C |
Ett instrument som ger preferensrätt vid likvidation av företaget är inte ett instrument som berättigar till en proportionell andel av företagets nettotillgångar. Ett instrument ger till exempel preferensrätt vid likvidation om det berättigar innehavaren till en fastställd utdelning vid likvidation, förutom till en andel av företagets nettotillgångar, när andra instrument i den underordnade klassen som ger rätt till en proportionell andel av företagets nettotillgångar inte ger samma rätt vid likvidation. |
AG14D |
Om ett företag bara har en klass finansiella instrument ska denna klass behandlas som om den vore underordnad alla andra klasser. |
Det totala förväntade kassaflöde som kan hänföras till instrumentet under dess livslängd (punkt 16A(e))
AG14E |
Det totala förväntade kassaflöde som kan hänföras till instrumentet under dess livslängd ska huvudsakligen basera sig på resultatet, förändringen av redovisade nettotillgångar eller förändringen av det verkliga värdet av företagets redovisade och oredovisade nettotillgångar under instrumentets livslängd. Resultatet och förändringen av redovisade nettotillgångar ska värderas i enlighet med relevanta standarder. |
Transaktioner som inte görs av innehavaren av ett instrument i egenskap av ägare till företaget (punkterna 16A och 16C)
AG14F |
Innehavaren av ett inlösbart finansiellt instrument eller ett instrument som ålägger företaget att vid likvidation överlämna en proportionell andel av företagets nettotillgångar till en annan part kan göra transaktioner med företaget i en annan egenskap än som ägare. Innehavaren av ett instrument kan till exempel också vara anställd i företaget. Vid bedömning av om instrumentet ska klassificeras som eget kapital enligt punkt 16A eller punkt 16C ska endast kassaflödena och de avtalsvillkor för instrumentet som berör innehavaren av instrumentet som ägare till företaget beaktas. |
AG14G |
Ett exempel är ett kommanditbolag med kommanditdelägare och komplementärer. En del komplementärer kan gå i borgen för företaget och få ersättning för detta. I sådana situationer avser borgensförbindelsen och de därmed förknippade kassaflödena innehavarna av instrumenten i deras roll som borgensmän och inte i deras roll som ägare till företaget. Därför medför inte en sådan borgensförbindelse och de därmed förknippade kassaflödena att komplementärerna betraktas som underordnade kommanditdelägarna och beaktas inte vid bedömning av om avtalsvillkoren för kommanditbolagets instrument och komplementärernas instrument är identiska. |
AG14H |
Ett annat exempel är ett vinst- och förlustdelningssystem som innebär att vinst eller förlust fördelas på innehavarna av instrument på grundval av tillhandahållna tjänster eller genererade affärer under innevarande och tidigare år. Sådana arrangemang är transaktioner med innehavare av instrument i deras egenskap av icke ägare och ska inte beaktas vid bedömningen av egenskaperna i punkt 16A eller punkt 16C. Vinst- och förlustdelningssystem som innebär att vinst eller förlust fördelas på innehavarna av instrument på grundval av det nominella värdet av deras instrument i förhållande till andra i klassen utgör dock transaktioner med innehavare av instrument i deras egenskap av ägare och ska beaktas vid bedömningen av egenskaperna i punkt 16A eller punkt 16C. |
AG14I |
Kassaflödena och avtalsvillkoren för en transaktion mellan innehavaren av instrumentet (i egenskap av icke ägare) och emittenten måste vara likvärdiga som vid en motsvarande transaktion som kan göras mellan någon som inte innehar instrumentet och emittenten. |
Inga andra finansiella instrument eller avtal med totala kassaflöden som i betydande omfattning begränsar eller fastställer residualavkastningen till innehavaren av instrumentet (punkterna 16B och 16D)
AG14J |
En förutsättning för att ett finansiellt instrument som i övrigt uppfyller kriterierna i punkt 16A eller punkt 16C ska klassificeras som eget kapital är att företaget inte har några andra finansiella instrument eller avtal som har a) totala kassaflöden som i betydande omfattning baserar sig på resultatet, förändringen av redovisade nettotillgångar eller förändringen av det verkliga värdet av företagets redovisade och oredovisade nettotillgångar och b) till effekt att i betydande omfattning begränsa eller fastställa residualavkastningen. Nedanstående instrument kan sannolikt inte hindra att instrument som i övrigt uppfyller kriterierna i punkt 16A eller punkt 16C klassificeras som eget kapital när avtal om dem ingås på normala affärsmässiga villkor mellan parter som är oberoende av varandra:
|
Punkt AG27 ändras och punkt AG29A läggs till efter punkt AG29.
AG27 |
Följande exempel visar hur olika typer av avtal avseende ett företags egna egetkapitalinstrument klassificeras:
|
AG29A |
Vissa typer av instrument som medför en avtalsenlig förpliktelse för företaget klassificeras som egetkapitalinstrument enligt punkterna 16A och 16B eller punkterna 16C och 16D. Klassificering enligt dessa punkter är ett undantag från de principer som annars tillämpas vid klassificering av instrument i denna standard. Detta undantag avser inte klassificering av innehav utan bestämmande inflytande i koncernredovisningen. Således klassificeras instrument som klassificeras som egetkapitalinstrument enligt antingen punkterna 16A och 16B eller punkterna 16C och 16D i enskilda eller separata finansiella rapporter som är innehav utan bestämmande inflytande som skulder i koncernredovisningen. |
Ändringar av IAS 1
Utformning av finansiella rapporter (omarbetad 2007)
DEFINITIONER
Punkt 8A läggs till efter punkt 8.
8A |
Följande begrepp beskrivs i IAS 32, Finansiella instrument: Klassificering och används i denna standard med de innebörder som anges i IAS 32:
|
Information som ska lämnas antingen i balansräkningen eller i noterna
Punkt 80A läggs till efter punkt 80.
80A |
Om ett företag har omklassificerat:
mellan finansiella skulder och eget kapital ska det lämna upplysning om det omklassificerade beloppet till och från respektive kategori (finansiella skulder och eget kapital) samt tidpunkten och skälet för denna omklassificering. |
Efter punkt 136 läggs en rubrik och punkt 136A till. Punkt 138 ändras.
Inlösbara finansiella instrument klassificerade som eget kapital
136A |
Avseende inlösbara finansiella instrument som klassificeras som egetkapitalinstrument ska ett företag (i den mån detta inte görs på annan plats) lämna upplysning om:
|
Övriga upplysningar
138 |
Ett företag ska lämna följande upplysningar, om dessa inte ingår någon annanstans i den information som publiceras tillsammans med de finansiella rapporterna:
|
Punkt 139B läggs till efter punkt 139A.
ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH IKRAFTTRÄDANDE
139B |
Genom Inlösningsbara finansiella instrument och åtaganden som uppkommer vid likvidation (ändringar i IAS 32 och IAS 1), utfärdad i februari 2008, ändrades punkt 138 och punkterna 8A, 80A och 136A lades till. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar ändringarna på en tidigare period ska det lämna upplysning om detta och också tillämpa de därmed förknippade ändringarna av IAS 32, IAS 39, IFRS 7 och IFRIC 2, Medlemsandelar i ekonomiska föreningar och liknande instrument för samma period. |
Ändringar i IFRS 7, IAS 39 och IFRIC 2
Företagen ska tillämpa följande ändringar i IFRS 7, IAS 39 och IFRIC 2 när de tillämpar de därmed förknippade ändringarna i IAS 32 och IAS 1:
IFRS 7
Finansiella instrument: Upplysningar
Punkt 3 ändras.
TILLÄMPNINGSOMRÅDE
3 |
Denna standard ska tillämpas av alla företag för alla typer av finansiella instrument, förutom:
|
Punkt 44C läggs till efter punkt 44B.
IKRAFTTRÄDANDE OCH ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
44C |
Ett företag ska tillämpa ändringen i punkt 3 för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Om ett företag tillämpar Inlösningsbara finansiella instrument och åtaganden som uppkommer vid likvidation (ändringar i IAS 32 och IAS 1) utfärdad i februari 2008 för en tidigare period ska ändringen i punkt 3 tillämpas för denna tidigare period. |
IAS 39
Finansiella instrument: Redovisning och värdering
Punkt 2 d ändras.
TILLÄMPNINGSOMRÅDE
2 |
Denna standard ska tillämpas av alla företag för alla typer av finansiella instrument, förutom:
|
Punkt 103F läggs till efter punkt 103E.
IKRAFTTRÄDANDE OCH ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
103F |
Ett företag ska tillämpa ändringen i punkt 2 för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Om ett företag tillämpar Inlösningsbara finansiella instrument och åtaganden som uppkommer vid likvidation (ändringar i IAS 32 och IAS 1) utfärdad i februari 2008 för en tidigare period ska ändringen i punkt 2 tillämpas för denna tidigare period. |
IFRIC 2
IFRIC-tolkning 2, Medlemsandelar i ekonomiska föreningar och liknande instrument
Fotnoten under Referenser ändras.
(*) |
I augusti 2005 ändrades IAS 32 till IAS 32, Finansiella instrument: Klassificering. I februari 2008 ändrade IASB IAS 32 genom att kräva att instrument som har alla de egenskaper och uppfyller de villkor som anges i punkterna 16A och 16B eller punkterna 16C och 16D i IAS 32 ska klassificeras som eget kapital. |
Punkterna 6 och 9 ändras och punkt 14A läggs till.
BESLUT
6 |
Medlemsandelar som skulle klassificeras som eget kapital om medlemmarna inte har en rätt att begära inlösen är eget kapital om någon av de förutsättningar som beskrivs i punkterna 7 och 8 föreligger eller om medlemmarnas andelar har alla de egenskaper och uppfyller de villkor som anges i punkterna 16A och 16B eller punkterna 16C och 16D i IAS 32. Avistainlåning, inklusive checkkonton, bundna inlåningskonton och liknande avtal som uppkommer när medlemmarna agerar som kunder, är finansiella skulder i företaget. |
9 |
Ett ovillkorat förbud kan vara absolut, i det att all inlösen är förbjuden. Ett ovillkorat förbud kan vara partiellt, i det att det förbjuder inlösen av medlemsandelar om inlösen skulle medföra att antalet medlemsandelar eller beloppet avseende inbetalt kapital för medlemsandelar sjunker under en angiven nivå. Medlemsandelar utöver förbudet mot inlösen är skulder, såvida inte företaget har en ovillkorad rätt att vägra inlösen enligt beskrivning i punkt 7 eller om medlemmarnas andelar har alla de egenskaper och uppfyller de villkor som anges i punkterna 16A och 16B eller punkterna 16C och 16D i IAS 32. I vissa fall kan antalet andelar eller beloppet avseende inbetalt kapital som omfattas av inlösenförbud ändras från tid till annan. En sådan förändring av inlösenförbudet leder till en överföring mellan finansiella skulder och eget kapital. |
IKRAFTTRÄDANDE
14A |
Ett företag ska tillämpa ändringarna i punkterna 6, 9, A1 och A12 för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Om ett företag tillämpar Inlösningsbara finansiella instrument och åtaganden som uppkommer vid likvidation (ändringar i IAS 32 och IAS 1) utfärdad i februari 2008 för en tidigare period ska ändringarna i punkterna 6, 9, A1 och A12 tillämpas för denna tidigare period. |
I bilagan (Exempel på tillämpning av beslutet) ändras punkterna A1 och A12.
EXEMPEL PÅ TILLÄMPNING AV BESLUTET
A1 |
I denna bilaga finns sju exempel på tillämpningen av IFRIC:s beslut. Exemplen utgör inte en fullständig förteckning, utan andra omständigheter är möjliga. I varje exempel förutsätts att det inte föreligger några andra omständigheter än de som framgår av fakta i exemplet som innebär att det finansiella instrumentet ska klassificeras som en finansiell skuld och att det finansiella instrumentet inte har alla de egenskaper eller inte uppfyller de villkor som anges i punkterna 16A och 16B eller punkterna 16C och 16D i IAS 32. |
Exempel 4
Klassificering
A12 |
I detta fall skulle 750 000 VE klassificeras som eget kapital och 150 000 VE klassificeras som finansiella skulder. Utöver de punkter som redan citerats står det i punkt 18 b i IAS 32 bland annat att: … ett finansiellt instrument som ger innehavaren rätt att kräva att emittenten återlöser instrumentet mot kontanter eller mot annan finansiell tillgång (ett ”inlösbart instrument”) är en finansiell skuld, med undantag av de instrument som klassificeras som egetkapitalinstrument enligt punkterna 16A och 16B eller punkterna 16C och 16D. Det finansiella instrumentet är en finansiell skuld också när kontantbeloppet eller andra finansiella tillgångar fastställts utifrån ett index eller med annan metod som påverkas av fluktuationer. Att innehavaren har rätt att kräva att emittenten återlöser instrumentet mot kontanter eller mot annan finansiell tillgång innebär att det inlösbara instrumentet kan definieras som en finansiell skuld, med undantag av de instrument som klassificeras som egetkapitalinstrument enligt punkterna 16A och 16B eller punkterna 16C och 16D. |
22.1.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 17/37 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 54/2009
av den 21 januari 2009
om ändring av rådets förordning (EG) nr 669/97 när det gäller öppnande och förvaltning av gemenskapstullkvoter för viss fisk och vissa fiskeriprodukter med ursprung på Färöarna
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 669/97 av den 14 april 1997 om öppnande och förvaltning av gemenskapstullkvoter och gemenskapstulltak, inrättande av gemenskapsövervakning för viss fisk och vissa fiskeriprodukter med ursprung på Färöarna och fastställande av närmare regler för ändring och anpassning av dessa åtgärder samt om upphävande av förordning (EG) nr 1983/95 (1), särskilt artikel 5.1, och
av följande skäl:
(1) |
Tabellerna I och II i bilagan till protokoll 1 till avtalet mellan Europeiska gemenskapen, å ena sidan, och Danmarks regering och Färöarnas landsstyre, å andra sidan, har ändrats genom gemensamma kommitténs EG/Danmark–Färöarna beslut nr 2/2008 (2008/957/EG) (2). |
(2) |
I det ändrade protokoll 1 till avtalet fastställs tre nya årliga tullkvoter för import till gemenskapen av viss fisk och vissa fiskeriprodukter med ursprung på Färöarna. De nya tullkvoterna kommer att tillämpas från och med den 1 september 2008. För att införa dessa nya tullkvoter är det nödvändigt att ändra den förteckning över fisk och fiskeriprodukter som omfattas av tullkvoter som fastställs i förordning (EG) nr 669/97. |
(3) |
I kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (3) fastställs ett förvaltningssystem för tullkvoter som är avsett att användas i kronologisk ordning efter tidpunkten för godkännande av tulldeklarationerna. Av förenklingsskäl och för att den förvaltning som utförs i nära samarbete mellan de färöiska myndigheterna, medlemsstaternas tullmyndigheter och kommissionen ska fungera väl, bör det förvaltningssystemet tillämpas på tullkvoter som fastställs i förordning (EG) nr 669/97. |
(4) |
För år 2008 bör de volymer som fastställs i denna förordning beräknas proportionellt i förhållande till de basvolymer som fastställs i beslut nr 2/2008 (2008/957/EG), och i förhållande till hur stor del av året som har gått innan tullkvoterna tillämpas. |
(5) |
Förordning (EG) nr 669/97 bör därför ändras i enlighet med detta. |
(6) |
I enlighet med beslut nr 2/2008 (2008/957/EG) bör de nya tullkvoterna tillämpas från och med den 1 september 2008. Denna förordning bör därför tillämpas från och med den dagen. |
(7) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förordning (EG) nr 669/97 ska ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 2 ska ersättas med följande: ”Artikel 2 De tullkvoter som fastställs i denna förordning ska förvaltas i enlighet med artikel 308a, 308b och 308c i förordning (EEG) nr 2454/93.” |
2. |
Bilagan ska ändras i enlighet med bilagan till denna förordning. |
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 september 2008.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 21 januari 2009.
På kommissionens vägnar
László KOVÁCS
Ledamot av kommissionen
(1) EGT L 101, 18.4.1997, s. 1.
(2) EUT L 338, 17.12.2008, s. 72.
(3) EGT L 253, 11.10.1993, s. 1.
BILAGA
Följande rader ska införas i bilagan till förordning (EG) nr 669/97:
Löpnummer |
KN-nr |
Undernummer i Taric |
Varuslag |
Tullsats |
Kvotvolym (ton) |
”09.0672 |
ex 0305 59 80 |
80 |
Gråsej (Pollachius virens), saltad och torkad |
0 |
Från och med den 1.9. till och med den 31.12.2008: 250 Från och med den 1.1 till och med den 31.12.2009 och därefter från och med den 1.1 till och med den 31.12 varje år: 750 |
09.0674 |
ex 0307 91 00 ex 0307 99 18 ex 1605 90 30 |
10 10 30 |
Valthornssnäckor (Buccinum undatum), levande, färska eller kylda, frysta, beredda eller konserverade |
0 |
Från och med den 1.9 till och med den 31.12.2008: 400 Från och med den 1.1.2009 till och med den 31.12.2009 och därefter från och med den 1.1 till och med den 31.12 varje år: 1 200 |
09.0676 |
ex 0306 14 90 |
10 |
Krabbor av arten Geryon affinis, frysta |
0 |
Från och med den 1.9 till och med den 31.12.2008: 250 Från och med den 1.1.2009 till och med den 31.12.2009 och därefter från och med den 1.1 till och med den 31.12 varje år: 750” |
III Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen
RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN
22.1.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 17/39 |
RÅDETS BESLUT 2009/42/GUSP
av den 19 januari 2009
om stöd till EU:s verksamhet för att bland tredjeländer främja processen mot ett vapenhandelsfördrag inom ramen för den europeiska säkerhetsstrategin
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE
med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 13.3 och artikel 23.1, och
av följande skäl:
(1) |
Den 12 december 2003 antog Europeiska rådet en europeisk säkerhetsstrategi, där man efterlyser en världsordning grundad på effektiv multilateralism. I den europeiska säkerhetsstrategin erkänns att FN:s stadga utgör den grundläggande ramen för de internationella förbindelserna. Det är en prioritering för Europeiska unionen att stärka FN och ge denna organisation resurser att uppfylla sina uppgifter och agera effektivt. |
(2) |
Den 6 december 2006 antog FN:s generalförsamling resolution 61/89 med titeln På väg mot ett fördrag om vapenhandel – att fastställa gemensamma internationella normer för import, export och överföring av konventionella vapen. |
(3) |
I sina slutsatser av den 11 december 2006 välkomnade rådet det faktum att man formellt har inlett processen med att utarbeta ett rättsligt bindande internationellt vapenhandelsfördrag och noterade med uppskattning att en klar majoritet av FN:s medlemsstater hade stött ovannämnda resolution, inklusive EU:s samtliga medlemsstater. Rådet bekräftade att EU och dess medlemsstater kommer att spela en aktiv roll i denna process och betonade vikten av samarbete med andra stater och regionala organisationer i denna process. |
(4) |
FN:s generalsekreterare inrättade en grupp med 28 regeringsexperter (nedan kallad expertgruppen) för att fortsätta diskussionerna om ett eventuellt vapenhandelsfördrag. Expertgruppen sammanträdde flera gånger under 2008 och lade fram sina slutsatser under ministerveckan vid generalförsamlingens 63:e session. Expertgruppen avslutade med att påpeka att det krävdes ytterligare diskussioner och att åtgärder bör vidtas steg för steg och på ett öppet och tydligt sätt inom ramen för FN. Expertgruppen uppmuntrade de stater som har möjlighet att göra det, att på begäran lämna bistånd till behövande stater. |
(5) |
I sina slutsatser av den 10 december 2007 betonade rådet betydelsen av den av FN tillsatta expertgruppen, som uppmuntrades att föra processen framåt. Rådet uttryckte sin fasta övertygelse om att ett övergripande, rättsligt bindande instrument som överensstämmer med staternas nuvarande ansvar enligt tillämplig internationell lagstiftning och som fastställer gemensamma internationella normer för import, export och överföring av konventionella vapen skulle bli ett betydelsefullt bidrag till hanteringen av oönskad och oansvarig spridning av konventionella vapen. |
(6) |
I oktober 2008 antog FN:s generalförsamlings första utskott resolutionen ”Mot ett fördrag om vapenhandel: Inrättande av gemensamma internationella standarder för import, export och överföring av vapen”. Alla EU-medlemsstater var medförslagsställare till texten. |
(7) |
FN:s institut för nedrustningsforskning (Unidir) stödde processen genom att genomföra en tudelad studie bestående av två djupgående analyser av FN-medlemsstaternas synpunkter på ett vapenhandelsfördrags genomförbarhet, räckvidd och utkast till parametrar. Unidirs analyser bidrog till att främja diskussionerna om ett vapenhandelsfördrag genom att fastställa områden med konsensus respektive åsiktsskillnader liksom försummade områden. Analyserna utgjorde därför värdefull input för expertgruppen. Av dessa skäl är det rimligt att anförtro Unidir uppdraget att handha det tekniska genomförandet av verksamheten enligt detta beslut. |
(8) |
På grundval av rådets slutsatser ovan bör EU stödja denna process och bygga vidare på det arbete som hittills har utförts genom att låta stater som inte ingår i expertgruppen samt andra aktörer, såsom det civila samhället och industrin delta i debatten för att utveckla förståelsen av frågan och bidra till att bredda de rekommendationer som lämnats av expertgruppen. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. För att bland tredjeländer främja processen mot ett vapenhandelsfördrag ska Europeiska unionen stödja verksamhet med följande syften:
a) |
Att öka medvetenheten bland nationella och regionala aktörer, FN:s medlemsstater, det civila samhället och industrin om de pågående internationella diskussionerna om ett vapenhandelsfördrag. |
b) |
Att stärka syftet med FN:s generalsekreterares grupp med regeringsexperter för ett vapenhandelsfördrag och att stärka FN som det enda forum som kan frambringa ett verkligt universellt instrument. |
c) |
Att bidra till ett större engagemang från alla FN-medlemsstaters och regionala organisationers sida i vapenhandelsfördragsprocessen. |
d) |
Att uppmuntra till diskussion mellan de stater som ingår i expertgruppen och de som står utanför. |
e) |
Att främja debatten bland FN:s medlemsstater, särskilt bland dem som inte ingår i expertgruppen. |
f) |
Att främja en diskussion bland FN:s medlemsstater, regionala organisationer, det civila samhället och industrin. |
g) |
Att identifiera ett vapenhandelsfördrags möjliga komponenter, räckvidd och implikationer. |
h) |
Att delge hela det internationella samfundet dessa debatter och åsikter. |
2. I syfte att uppnå ovannämnda mål kommer EU att inleda följande projekt:
— |
Organisera ett inledande evenemang, sex regionala seminarier, ett avslutande seminarium, inklusive spridning av resultaten, och ett sidoevenemang i anslutning till det första utskottet (FN:s generalförsamlings 64:e session). |
En detaljerad beskrivning återfinns i bilagan.
Artikel 2
1. Ordförandeskapet ska, biträtt av rådets generalsekreterare/den höge representanten för Gusp, ansvara för genomförandet av detta beslut. Kommissionen ska medverka fullt ut.
2. Det tekniska genomförandet av det projekt som anges i artikel 1.2 ska anförtros FN:s institut för nedrustningsforskning (Unidir). Unidir ska utföra denna uppgift under kontroll av generalsekreteraren/den höge representanten som biträder ordförandeskapet. För detta ändamål ska generalsekreteraren/den höge representanten ingå nödvändiga överenskommelser med Unidir.
3. Ordförandeskapet, generalsekreteraren/den höge representanten och kommissionen ska hålla varandra regelbundet underrättade om projektet i enlighet med vars och ens behörighet.
Artikel 3
1. Det finansiella referensbeloppet för genomförandet av den verksamhet som avses i artikel 1.2 ska vara 836 260 EUR och ska finansieras via Europeiska unionens allmänna budget.
2. De utgifter som ska finansieras med det belopp som fastställs i punkt 1 ska förvaltas i enlighet med gemenskapens budgetförfaranden och budgetregler för Europeiska unionens allmänna budget.
3. Kommissionen ska övervaka att de utgifter som avses i punkt 2 och som ska ha formen av ett anslag, förvaltas korrekt. Den ska i detta syfte ingå en finansieringsöverenskommelse med Unidir. I finansieringsöverenskommelsen ska det fastställas att Unidir ska se till att EU:s bidrag lyfts fram i proportion till dess storlek.
4. Kommissionen ska eftersträva att ingå den finansieringsöverenskommelse som avses i punkt 3 så snart som möjligt efter det att detta beslut har fått verkan. Den ska underrätta rådet om eventuella svårigheter i samband med detta och om tidpunkten för ingåendet av finansieringsöverenskommelsen.
Artikel 4
Ordförandeskapet ska, biträtt av rådets generalsekreterare/den höge representanten för Gusp, rapportera till rådet om genomförandet av detta beslut genom regelbundna rapporter efter vart och ett av de regionala seminarierna och det avslutande seminarium som anordnas av FN:s institut för nedrustningsforskning (Unidir). Kommissionen ska vara fullt delaktig och ska informera om de finansiella aspekterna av genomförandet av det projekt som avses i artikel 1.2.
Artikel 5
Detta beslut får verkan samma dag som det antas.
Det upphör att gälla 15 månader efter dagen för ingåendet av den finansieringsöverenskommelse som avses i artikel 3.3 eller sex månader efter dagen för antagandet, om ingen finansieringsöverenskommelse har ingåtts under denna period.
Artikel 6
Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.
Utfärdat i Bryssel den 19 januari 2009.
På rådets vägnar
P. GANDALOVIČ
Ordförande
BILAGA
1. Syfte
Det övergripande syftet med detta beslut är att uppmuntra samtliga intressenter till att delta i diskussionen om ett vapenhandelsfördrag, att integrera nationella och regionala bidrag i den pågående internationella processen samt att fastställa ett eventuellt vapenhandelsfördrags räckvidd och implikationer.
2. Projekt
2.1 Projektets syfte
Projektet kommer att
a) |
öka medvetenheten bland nationella och regionala aktörer, FN:s medlemsstater, det civila samhället och industrin om de pågående internationella diskussionerna om ett vapenhandelsfördrag, |
b) |
stärka syftet med FN:s generalsekreterares grupp med regeringsexperter (expertgruppen) för ett vapenhandelsfördrag och stärka FN som det enda forum som kan frambringa ett verkligt universellt instrument, |
c) |
bidra till ett större engagemang från alla FN-medlemsstaters och regionala organisationers sida i vapenhandelsfördragsprocessen, |
d) |
uppmuntra till diskussion mellan de stater som ingår i expertgruppen och de som står utanför, |
e) |
främja debatten bland FN:s medlemsstater, särskilt bland dem som inte ingår i expertgruppen, |
f) |
främja en diskussion bland FN:s medlemsstater, regionala organisationer, det civila samhället och industrin, |
g) |
identifiera ett vapenhandelsfördrags möjliga komponenter, räckvidd och implikationer, och |
h) |
delge hela det internationella samfundet dessa debatter och åsikter. |
2.2 Projektets resultat
Projektet kommer att
a) |
öka medvetenheten, kunskapen och förståelsen för vapenhandelsfördragsprocessen, |
b) |
inkludera nya aktörer i debatten, |
c) |
bidra med nationella och regionala betänkligheter och idéer i de internationella diskussionerna, och |
d) |
inlemma idéer och förslag i innehållet i ett vapenhandelsfördrag, särskilt avseende ett sådant fördrags räckvidd och implikationer. |
2.3 Beskrivning av projektet
Inom projektet organiseras ett inledande evenemang, sex regionala seminarier, ett avslutande seminarium och ett sidoevenemang i anslutning till det första utskottet (FN:s generalförsamlings 64:e session). Det avslutande seminariet har följande uppdelning: en dag med ett regionalt seminarium med OSSE-länder och en dag med ett avslutande seminarium.
2.3.1 Inledande evenemang
Ett inledande evenemang kommer att äga rum under en dag för att presentera syftena med projektet och inhämta input från civila samhället, forskare och icke-statliga organisationer för att säkerställa stöd för projektet.
2.3.2 Regionala seminarier
1. |
De regionala seminarierna kommer att pågå under två dagar på en plats som kommer att fastställas i målregionerna. Seminarierna kommer att delas upp i fyra delar för att ge plats åt följande föredragningar och diskussioner:
|
2. |
Deltagarna i dessa regionala seminarier kommer att utgöras av
|
3. |
Beroende på regionernas storlek förväntas mellan 30 och 40 personer delta i varje seminarium. |
4. |
En sammanfattande rapport av diskussionerna och rekommendationerna kommer att sammanställas efter varje seminarium. Denna sammanfattande rapport kommer att vara tillgänglig via Internet och på elektroniska lagringsmedier. |
5. |
De regionala seminarierna kommer att genomföras i följande grupperingar:
|
6. |
Följande platser har preliminärt föreslagits för seminarierna:
|
7. |
Slutligt beslut om platsen för seminarierna kommer att fattas för att maximalt utnyttja resurserna och tillgänglig hjälp på lokal nivå. Ordförandeskapet ska, biträtt av rådets generalsekreterare/den höge representanten för Gusp, ansvara för det slutliga valet av platser på rekommendation av Unidir. |
2.3.3 Avslutande seminarium
Ett avslutande seminarium kommer att organiseras efter det att alla de sex regionala seminarierna har hållits för att presentera diskussionerna, rekommendationerna och idéerna om vapenhandelsfördragsprocessen för det internationella samfundet. Det avslutande seminariet kommer att delas upp på följande sätt: en dag med ett regionalt seminarium med OSSE-länder och en dag med ett avslutande seminarium.
2.3.4 Sidoevenemang i det första utskottet (FN:s generalförsamlings 64:e session)
Ett sidoevenemang kommer att anordnas i anslutning till det första utskottet (FN:s generalförsamlings 64:e session) för att presentera hittills framkomna resultat från projektet för de intressenter som samlats i New York.
2.3.5 Resultat – Offentliggörande
Varje seminarium kommer att sammanställa en kort sammanfattande rapport över diskussionerna, rekommendationerna och idéerna om ett vapenhandelsfördrag. Seminarierapporterna kommer att vara tillgängliga via Internet och på elektroniska lagringsmedier för distribution.
En slutrapport med de sammanfattande rapporterna från de sex regionala seminarierna kommer att sammanställas och läggas fram för kommentarer vid det avslutande seminariet och göras tillgängligt via Internet och på elektroniska lagringsmedier för distribution.
3. Projektets längd
Den beräknade genomförandeperioden för detta projekt är 15 månader.
4. Stödmottagare
Stödmottagare för projektet är
a) |
alla FN-medlemsstater, med särskild tonvikt på dem som inte ingår i gruppen med regeringsexperter, |
b) |
det civila samhället och industrin, |
c) |
berörda regionala organisationer. |
5. Genomförandeorgan
Ordförandeskapet ska, biträtt av rådets generalsekreterare/den höge representanten för Gusp, ansvara för genomförandet och övervakningen av detta projekt. Ordförandeskapet kommer att anförtro FN:s institut för nedrustningsforskning (Unidir) det tekniska genomförandet.
När Unidir genomför projektet, ska det samarbeta med Unoda, Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (Sverige) eller Fondation pour la Recherche Stratégique (Frankrike). Unidir ska när det är lämpligt arbeta med sådana institutioner som regionala organisationer, icke-statliga organisationer och med industrin.
Unidir kommer att se till att EU:s bidrag lyfts fram i proportion till dess storlek.
6. Finansiellt referensbelopp för att täcka projektets kostnader
Den totala kostnaden för projektet är 836 260 euro.
22.1.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 17/s3 |
NOT TILL LÄSAREN
EU-institutionerna har beslutat att deras texter inte längre ska innehålla en hänvisning till den senaste ändringen av den ifrågavarande rättsakten.
Såvida inte annat anges, avser därför hänvisningarna i de texter som här offentliggörs rättsakter i deras gällande lydelse.