2.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 322/1

(1)

Genom förordning (EG) nr 492/2008 (2) (nedan kallad förordningen om preliminär tull) införde kommissionen en preliminär antidumpningstull på import av mononatriumglutamat med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina).

(2)

Efter meddelandet av de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för beslutet om att införa preliminära antidumpningsåtgärder (nedan kallat preliminärt meddelande av uppgifter) lämnade flera berörda parter skriftliga inlagor med synpunkter på de preliminära undersökningsresultaten. De parter som önskade bli hörda gavs tillfälle till det. Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera alla uppgifter som ansågs nödvändiga för de slutgiltiga avgörandena.

(3)

Kommissionen fortsatte sin undersökning rörande aspekter kring gemenskapens intresse och genomförde en utvärdering av information som kommissionen erhållit från vissa användare och leverantörer i gemenskapen efter det att de preliminära antidumpningsåtgärderna infördes.

(4)

Parternas muntliga och skriftliga synpunkter beaktades och när så var tillämpligt ändrades undersökningsresultaten i enlighet med dessa.

(5)

Alla parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka kommissionen avsåg att rekommendera införande av slutgiltiga antidumpningsåtgärder på import av mononatriumglutamat med ursprung i Kina och definitivt uttag av de belopp för vilka säkerhet hade ställts i form av preliminär tull. Likaså fastställdes en tidsfrist inom vilken de berörda parterna kunde lämna synpunkter efter denna underrättelse.

(6)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden mellan den 1 juli 2006 och den 30 juni 2007 (nedan kallad undersökningsperioden). Undersökningen av utvecklingstendenser som är av betydelse för bedömningen av skadan omfattade perioden från och med april 2004 till och med undersökningsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(7)

Eftersom inga andra synpunkter rörande den berörda produkten och den likadana produkten har inkommit, bekräftas skälen 12–14 i förordningen om preliminär tull.

(8)

Eftersom inga synpunkter inkommit om tillämpningen av artikel 18 i grundförordningen på en av de exporterande tillverkarna i Kina, bekräftas skälen 15–18 i förordningen om preliminär tull.

(9)

Med hänvisning till det preliminära meddelandet av uppgifter lämnade två kinesiska exporterande tillverkare som inte hade beviljats marknadsekonomisk status invändningar beträffande de preliminära undersökningsresultaten.

(10)

Det första företaget ansåg att den internationella redovisningsstandarden IAS endast förutsätter att konsoliderade räkenskaper upprättas, men inte att de granskas i enlighet med IAS.

(11)

Här bör konstateras att detta företag trots flera uppmaningar inte tillhandahöll relevanta konsoliderade räkenskaper inklusive revisionsberättelse, varken i företagets ansökan om marknadsekonomisk status eller under kontrollbesöket på platsen i Kina. I den internationella redovisningsstandarden IAS fastställs och förklaras internationellt överenskomna redovisningsprinciper inklusive vägledning om hur de ska tillämpas. Granskning av räkenskaperna i enlighet med IAS säkerställer att räkenskaperna har upprättats och presenterats i enlighet med IAS och uppfyller standardens krav. Om kraven inte uppfylls ska det framgå av revisionsberättelsen hur detta påverkar överensstämmelsen med IAS och skälen till varför IAS-principerna inte har tillämpats ska anges. Särskilt i IAS 27 fastställs klart och tydligt hur företag ska upprätta och presentera sina konsoliderade räkenskaper. Företaget förnekar inte att dessa krav var tillämpliga i det sammanhang som undersökningen av marknadsekonomisk status gällde.

(12)

I artikel 2.7 c andra strecksatsen fastställs tydligt att företag som ansöker om marknadsekonomisk status ska ha grundläggande räkenskaper som granskas av en oberoende revisor i enlighet med IAS och som tillämpas för alla ändamål. Det förefaller således klart att räkenskaperna inte endast ska upprättas i enlighet med IAS utan också granskas enligt denna standard. Om räkenskaperna inte har granskats i enlighet med IAS kan kommissionen inte fastställa huruvida de har upprättats i enlighet med IAS eller inte. Det gick därför inte att fastställa huruvida det andra kriteriet hade uppfyllts.

(13)

Samma exporterande tillverkare ansåg vidare att kompensationen mellan inkomster och utgifter inte var av väsentlig omfattning och att det faktum att den inte omnämndes inte kunde påverka ekonomiska beslut som användare fattar på grundval av räkenskaperna. Således förekom ingen överträdelse av IAS.

(14)

Detta påstående verkar dock motsäga det första påståendet om att räkenskaperna måste upprättas men inte behöver granskas i enlighet med IAS. Om så vore fallet skulle företagen själva, och inte behöriga och oberoende revisorer så som krävs enligt artikel 2.7 c, bedöma om kompensation kan tillåtas eller inte, om intäkter och utgifter inte är av väsentlig omfattning, om kompensation inte påverkar användarnas ekonomiska beslut och om kompensation minskar användarnas insyn i transaktionerna.

(15)

Dessutom gäller att även om man bör godta att begreppet ”väsentlig” lämnar utrymme för tolkning så fastställs det i punkt 30 i IAS 1 att en post som inte är tillräckligt väsentlig för att tas upp separat i räkenskaperna ändå kan vara tillräckligt väsentlig för att kräva omnämnande i en not. Det faktum att kompensationen inte nämndes i revisionsberättelsen eller i noterna till företagets räkenskaper utgör bekräftelse av att företagets räkenskaper inte granskades i enlighet med IAS.

(16)

Dessutom var det kommissionens kontrollörer som fann de berörda kompensationerna. Det skulle ha krävts en djupgående granskning för att visa att det inte fanns några andra fall där räkenskaperna inte hade upprättats och reviderats i enlighet med IAS. När en sådan granskning inte har gjorts, har kommissionen vid besök på platsen inte möjlighet att granska ett företags räkenskaper och redovisning eftersom det finns tidsbegränsningar och eftersom sådana granskningar inte ingår i besökets syfte. Det faktum att kommissionen har uppdagat att företagen som ansöker om marknadsekonomisk status inte efterlever grundförordningens krav på att upprätta räkenskaper och se till att de upprättas och granskas i enlighet med IAS, leder därför till slutsatsen att det andra kriteriet inte uppfylls.

(17)

Till sist gäller att samma företag inte var överens med slutsatsen att ett negativt rörelsekapital i kombination med räntefria lån måste betraktas som en störning som har överförts från det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet, utan i stället ansåg att det var ett tecken på effektiv ledning.

(18)

Här bör för det första noteras att fynden rörande det negativa rörelsekapitalet kom fram vid sidan om huvudundersökningen och inte utgjorde den huvudsakliga faktorn för slutsatsen om att den sökande inte uppfyllde villkoren för marknadsekonomisk status. För det andra kan ett negativt rörelsekapital i sig vara ett tecken på effektiv ledning, men endast i en verksamhet med lågt värde på lager och låga fordringar. Sådana förhållanden förekommer i princip endast hos företag som nästan enbart hanterar kontanter, såsom varuhus och stormarknader. Analysen av den berörda kinesiska exporterande tillverkaren tydde dock på helt annorlunda förhållanden. Ett negativt rörelsekapital bör närmast ses som ett tecken på att företaget kan stå inför konkurs eller allvarliga finansiella problem. Under sådana omständigheter är det osannolikt att företaget på marknadsekonomiska grunder kunde motta stora mängder ”handelskrediter” utan finansiella kostnader. Företagets betydande räntefria lån, som utgjorde en betydande andel av företagets totala kortfristiga skulder (som i sin tur utgjorde 80 % av företagets totala skulder) och som hade lett till en betydande nivå av negativt rörelsekapital, måste därför anses stå i strid med marknadsekonomiska förhållanden.

(19)

I fråga om det andra företaget lämnades inga nya argument som skulle påverka de preliminära undersökningsresultaten om marknadsekonomisk status. Det har särskilt bekräftats att den statligt ägda aktieinnehavaren hade ett oproportionerligt högt inflytande på företagets beslutsfattande och att staten gick med på att minska det fastställda värdet på markanvändningsrätterna med 50 % utan någon ersättning. Det bekräftades också att företagets räkenskaper inte hade granskats i enlighet med IAS.

(20)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit rörande marknadsekonomisk status, bekräftas skälen 19–26 i förordningen om preliminär tull.

(21)

En berörd part hävdade att konkurrensbegränsande metoder och statens inblandning skulle uppmuntra till kringgående av åtgärderna, och att ingen av de kinesiska tillverkarna därför borde beviljas individuell behandling.

(22)

Denna berörda part lämnade dock inga bevis på hur sådana påstådda konkurrensbegränsande metoder och påstått statligt inflytande skulle ge möjlighet att kringgå åtgärderna. Undersökningen visade också att statligt inflytande teoretiskt sett endast kunde vara möjligt via de kinesiska jäsningsindustriförbunden som båda de exporterande tillverkarna var medlemmar i. Alla beslut och rekommendationer från detta förbund var dock av icke-bindande karaktär. Detta påstående måste därför avvisas.

(23)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit rörande individuell behandling, bekräftas skälen 27–29 i förordningen om preliminär tull.

(24)

En berörd part lämnade invändningar mot kommissionens val att använda Thailand som jämförbart land, särskilt i fråga om tillverkaren Ajinomoto Thailand som är närstående till gemenskapens tillverkare. Argumenten och anmärkningarna från denna part lämnades dock efter det att den specifika tidsfristen för att lämna kommentarer (3) löpt ut och, vilket är ännu viktigare, de lämnades utan underbyggnad. Dessa synpunkter måste därför avvisas.

(25)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit rörande jämförbart land, bekräftas skälen 30–34 i förordningen om preliminär tull.

(26)

En kinesisk exporterande tillverkare hävdade att det bör göras en justering för skillnaderna i råmaterialkostnader. Denna exporterande tillverkare hävdade särskilt att tillverkning av mononatriumglutamat av melass, vilket är fallet i det jämförbara landet, kostar mer än tillverkning av mononatriumglutamat av majs- eller risstärkelse.

(27)

Det visade sig dock att den kinesiska exporterande tillverkaren lämnade betydligt överdrivna uppgifter om förhållandet mellan ingående melass och utgående mononatriumglutamat i jämförelse med vad man fann och kunde bekräfta hos den samarbetsvilliga tillverkaren i det jämförbara landet. Påståendet om att tillverkningen av mononatriumglutamat kostar mer i det jämförbara landet måste därför avvisas.

(28)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit rörande metod för fastställande av normalvärdet, bekräftas skäl 35 i förordningen om preliminär tull.

(29)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter på exportpris som skulle påverka undersökningsresultaten i det preliminära stadiet, bekräftas skälen 36–37 i förordningen om preliminär tull.

(30)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit rörande jämförelse, bekräftas skälen 38–39 i förordningen om preliminär tull.

(31)

För de företag som beviljats individuell behandling jämfördes det vägda genomsnittliga normalvärdet med det vägda genomsnittliga exportpriset, enligt det som fastställs i artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(32)

På denna grund konstateras de slutgiltiga dumpningsmarginalerna uttryckta som en procentandel av priset cif gemenskapens gräns före tull, vara följande:

(33)

Grunden för fastställande av den landsomfattande dumpningsmarginalen anges i skäl 42 i förordningen om preliminär tull. Eftersom det inte inkommit några synpunkter, bekräftas detta skäl. På denna grund fastställdes den landsomfattande dumpningsnivån till 39,7 % av priset cif gemenskapens gräns före tull.

(34)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter beträffande definitionen av gemenskapsindustrin, bekräftas skälen 44–46 i förordningen om preliminär tull.

(35)

Eftersom det inte inkommit synpunkter beträffande förbrukningen i gemenskapen, bekräftas skäl 47 i förordningen om preliminär tull.

(36)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter hävdade en av importörerna i gemenskapen att kommissionens undersökningsresultat beträffande det kinesiska exportprisets fluktuationer under skadeundersökningsperioden var snedvridna eftersom budgetår användes i stället för kalenderår. Skadeundersökningsperioden inleddes den 1 april 2004. Användningen av kalenderår skulle ha inneburit att denna period hade inletts den 1 januari 2004. Enligt uppgifter från företaget ledde denna ändring i startdatum till en skenbar ökning på 12 % av de kinesiska exportpriserna mellan kalenderåret 2004 och undersökningsperioden, i motsats till den svaga minskning som rapporterades i skäl 50 i förordningen om preliminär tull. Det bör dock noteras att uppgifterna från importören grundade sig på importörens totala inköpspriser, som uppenbarligen endast omfattade en del av den kinesiska exporten till gemenskapen. Efter undersökning av Eurostats uppgifter beträffande genomsnittspriserna för all import av mononatriumglutamat från Kina, kom det fram att de relevanta kinesiska priserna endast ökade med 0,5 % från och med januari 2004 till och med slutet av undersökningsperioden, inte med 12 % såsom importören hävdade. Skillnaden i prisutveckling mellan skadeundersökningsperioden (en minskning på 2 %) och perioden från och med januari 2004 till och med undersökningsperiodens slut (en ökning på 0,5 %) är inte så stor att den skulle påverka slutsatserna om prisernas verkningar på situationer inom gemenskapsindustrin. Detta påstående måste därför avvisas.

(37)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit rörande import till gemenskapen från Kina, bekräftas skälen 48–52 i förordningen om preliminär tull.

(38)

Vissa berörda parter ifrågasatte analysen av skadeindikatorernas utveckling. De hävdade att användningen av en 12-månaders löpande period enligt den klagandes budgetår i stället för ett kalenderår förkortade skadeundersökningsperioden till tre år eftersom budgetåret 2007 i stor utsträckning överlappar undersökningsperioden. Dessa parter hävdade att det för en korrekt bedömning av skadeindikatorernas utveckling krävs att skadeundersökningsperioden förlängs så att den omfattar hela kalenderåret 2004. I detta hänseende bör påpekas att det i grundförordningen inte föreskrivs någon strikt tidsgräns vad gäller definition av skadeundersökningsperioden. Enligt WTO:s rekommendationer om datainsamlingsperioden för antidumpningsundersökningar gäller dessutom att datainsamlingsperioden för skadeundersökningar i regel ska omfatta minst tre år (4). Det gjordes ändå en jämförande analys av de grundläggande skadeindikatorerna per kalenderår, dvs. med antagande om en period som består av 2004, 2005, 2006 och undersökningsperioden, i syfte att kontrollera om avvikande slutsatser kunde dras i fråga om skada. Denna analys tyder på att tendenserna för de viktigaste skadeindikatorerna inte genomgår några betydande förändringar.

Trots att viss utveckling, såsom minskningen av produktions- och försäljningsvolymer, skulle bli mindre uttalad i jämförelse med slutsatserna i förordningen om preliminär tull, förblir andra resultat rörande den negativa lönsamheten inom gemenskapsindustrin, den enorma ökningen av import från Kina och de betydligt lägre priserna oförändrade. Det bör dessutom noteras att skadeundersökningsperioden fungerar som en indikator för hur situationen inom gemenskapsindustrin har utvecklats, när det gäller att fastställa huruvida man kan anse att den har lidit väsentlig skada under undersökningsperioden. Under dessa omständigheter avvisas parternas argument med hänvisning till att skadebilden skulle ha fortsatt att visa väsentlig skada även om skadeundersökningsperioden skulle ha förlängts med första kvartalet av 2004.

(39)

I klagomålet fanns även synpunkter på ordalydelsen i skäl 60 i förordningen om preliminär tull. I klagomålet påpekades att frasen ”Ajinomoto Foods Europe (AFE) förvärvade Orsan S.A.” inte var korrekt eftersom Orsan SA förvärvades av Ajinomoto Group och därefter fick det nya namnet Ajinomoto Foods Europe.

(40)

På grundval av ovan nämnda omständigheter och överväganden bekräftas slutsatsen om att gemenskapsindustrin har lidit väsentlig skada, som det anges i skälen 70–72 i förordningen om preliminär tull.

(41)

En berörd part hävdade att det under skadeundersökningsperioden inte förekom något tidsmässigt sammanträffande mellan den negativa lönsamhetsutvecklingen inom gemenskapsindustrin och utvecklingen av importvolymerna från Kina. Därför hävdades att importen från Kina inte kunde ha vållat gemenskapsindustrin någon skada. Även om frågan förklarades i detalj i skälen 60 och 61 i förordningen om preliminär tull, kan det dessutom konstateras att det enligt artikel 3.6 i grundförordningen inte enbart är volymen för den dumpade importen som kan vara en relevant faktor vid bedömning av huruvida dumpad import har vållat väsentlig skada för gemenskapsindustrin, utan också, som ett alternativ, importens pris. I skäl 76 i förordningen om preliminär tull fastställs att ”lågprisimporten från Kina till priser som låg betydligt under gemenskapsindustrins priser under undersökningsperioden, och som också ökade avsevärt i volym, är av avgörande betydelse för den skada som gemenskapsindustrin lidit”. Mot bakgrund av hur den dumpade importens volymer och priser har utvecklats under skadeundersökningsperioden anses att detta påstående bör avvisas.

(42)

En annan berörd part hävdade att ökningen av import av mononatriumglutamat från Kina under skadeundersökningsperioden inte påverkade situationen för gemenskapsindustrin eftersom importen främst ersatte import från andra källor.

(43)

Här bör konstateras att även om den kinesiska importen av mononatriumglutamat förvisso i en viss utsträckning ersatte import från andra länder, som det förklaras i skäl 57 i förordningen om preliminär tull, vann dumpad lågprisimport från Kina genomgående marknadsandelar också på bekostnad av gemenskapsindustrin t.o.m. när gemenskapens förbrukning höll på att sjunka. Dessutom stöds detta påstående inte av undersökningsresultaten, som visade att den snabba ökningen av dumpad kinesisk lågprisimport vars priser betydligt underskred gemenskapsindustrins priser ledde till en situation där gemenskapsindustrin led väsentlig skada under skadeundersökningsperioden. På denna grund bör påståendet avvisas.

(44)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit rörande denna fråga, bekräftas skälen 74–76 i förordningen om preliminär tull.

(45)

Flera berörda parter upprepade de påståenden som hade framförts före införandet av de preliminära åtgärderna om att den väsentliga skada som gemenskapsindustrin hade lidit berodde på andra faktorer än den dumpade importen. Dessa påståenden, särskilt vad gäller omstruktureringskostnader och ökande råmaterialkostnader som hävdades påverka gemenskapsindustrin, har redan behandlats tillbörligt i skälen 60 och 61 i förordningen om preliminär tull.

(46)

En berörd part upprepade påståenden som hade lagts fram före införandet av de preliminära åtgärderna om att den väsentliga skada som gemenskapsindustrin hade lidit även kunde bero på att företag närstående till gemenskapsindustrin hade exporterat mononatriumglutamat från Kina. Denna part hävdade också att den klagande missledde kommissionen genom att inte underrätta om förekomsten av närstående företag i Kina och genom att dölja det faktum att dessa närstående företag i Kina exporterade mononatriumglutamat till gemenskapen. På denna grund ansåg denna part att artikel 18 i grundförordningen skulle tillämpas på den klagande. Samma part hävdade att hans rätt till försvar hade hindrats eftersom det inte framgick av den version av klagomålet och den version av den klagandes svar i frågeformuläret som var avsedda för granskning av berörda parter (”öppen version”) att den klagande hade närstående företag i Kina som gjorde affärer med mononatriumglutamat.

(47)

Som det förklaras i skäl 94 i förordningen om preliminär tull ansågs frågan om export av mononatriumglutamat till gemenskapen från en tillverkare i Kina som veterligen var närstående till gemenskapsindustrin inte vara relevant på grund av den betydelselösa volymen. Det bör också betonas att den klagande inte lämnade missledande information till kommissionen beträffande sina närstående företag i Kina. Denna information lämnades i de konfidentiella versionerna av klagomålet och i den klagandes svar på frågeformuläret. Det stämmer att informationen inte ursprungligen ingick i den öppna versionen av klagomålet eller i den öppna versionen av den klagandes svar på frågeformuläret. Den klagande tillhandahöll dock senare under förfarandet öppna versioner som innehöll information om den klagandes närstående företag i Kina. Under dessa omständigheter anses att parternas rätt till försvar inte har hindrats. Vidare lämnades inga övertygande bevis som kunde ge stöd för påståendet om att Ajinomoto Group hade vetskap om den påstådda indirekta exportverksamheten hos ett av sina närstående kinesiska företag. Det anses därför att det i denna situation inte är motiverat att tillämpa artikel 18 i grundförordningen, och påståendet avvisas.

(48)

En av de berörda parterna upprepade påståenden som hade lämnats före införandet av de preliminära åtgärderna rörande hur US-dollarns växelkurs mot euron påverkar beräkningarna om prisunderskridande och exportmöjligheterna för gemenskapsindustrin. Eftersom det inte lämnades någon tilläggsinformation eller bevis som skulle påverka slutsatserna enligt skälen 84–90 i förordningen om preliminär tull, bekräftas dessa skäl.

(49)

En berörd part upprepade sitt påstående som gjorts före införandet av de preliminära åtgärderna rörande inverkan av Ajinomoto Groups globala strategi, särskilt exporten till EU-marknaden från Ajinomoto-ägda tillverkare av mononatriumglutamat i tredjeländer och inverkan av denna export på den klagandes vinster och lagernivå. I skäl 92 i förordningen om preliminär tull konstateras att försäljningen av mononatriumglutamat på gemenskapsmarknaden från exportörer närstående till gemenskapsindustrin i länder utanför gemenskapen minskade kraftigt och kontinuerligt under skadeundersökningsperioden. Det fastställs därför i skäl 95 i den förordningen att importen till gemenskapsindustrin från närstående parter utanför gemenskapen inte har bidragit till den konstaterade väsentliga skadan. Denna part har inte lämnat någon tilläggsinformation eller bevis som kunde påverka denna slutsats, som därför bekräftas.

(50)

Mot bakgrund av den ovan förda analysen, där man grundligt har urskilt och separerat alla andra kända faktorers verkningar på situationen för gemenskapsindustrin från de skadevållande verkningarna av dumpad import, bekräftas härmed att dessa andra faktorer i sig inte uppväger det faktum att den väsentliga skada som har konstaterats måste tillskrivas den dumpade importen.

(51)

Mot bakgrund av det ovan anförda dras slutsatsen att den dumpade importen av mononatriumglutamat med ursprung i Kina har vållat väsentlig skada för gemenskapsindustrin i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen.

(52)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit rörande denna fråga, bekräftas slutsatserna i skälen 99–100 i förordningen om preliminär tull.

(53)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit rörande denna fråga, bekräftas det som fastställs i skälen 103–106 i förordningen om preliminär tull.

(54)

En importör hävdade att de negativa verkningar som antidumpningsåtgärderna kan ha haft på hans ekonomiska situation underskattades i skäl 108 i förordningen om preliminär tull. Enligt detta företag skulle införandet av antidumpningsåtgärder leda till att företaget måste avsluta sin verksamhet rörande mononatriumglutamat, på grund av den låga lönsamheten vid försäljning av mononatriumglutamat och den begränsade möjligheten att överföra prisökningen på kunderna. Det bör noteras att mononatriumglutamat inte utgör någon betydande andel av den nämnda importörens verksamhet och att importören i huvudsak anskaffar sitt mononatriumglutamat från Kina. Importören i fråga har möjligheten att övergå till andra försörjningskällor som inte påverkas av antidumpningsåtgärderna. Dock gäller, som det konstateras i skäl 108 i förordningen om preliminär tull, att de förväntade verkningarna av att åtgärder införs är att effektiva handelsförhållanden återställs på gemenskapens marknad, vilket i detta fall kan leda till ökade priser på mononatriumglutamat, särskilt från gemenskapsindustrin och från Kina. Det är därför förväntat att alla importörer ska kunna överföra minst en del av de kostnadsökningar som beror på att antidumpningsåtgärder införs. På denna grund bekräftas slutsatsen i skäl 108 i förordningen om preliminär tull.

(55)

Efter synpunkterna från de berörda parterna rörande de föreslagna åtgärdernas eventuella inverkan på användarindustrin genomfördes ytterligare analyser på grundval av information från de främsta användarna av mononatriumglutamat i gemenskapen, Nestle och Unilever. Undersökningen visade att mononatriumglutamat står för mindre än 3 % av tillverkningskostnaderna för alla de produkter som de båda företagen tillverkar som innehåller mononatriumglutamat. Med ytterligare beaktande av indikationerna på de relativt höga genomsnittsvinster som båda företagen hade under undersökningsperioden, särskilt för dessa produkter, kan det därför bekräftas att den föreslagna åtgärdens eventuella inverkan på företagens verksamhet inte är betydande.

(56)

Vad gäller det som anges i skäl 115 i förordningen om preliminär tull utökades analysen av en råvaruleverantör till gemenskapsindustrin och denna leverantörs intressen till att omfatta uppgifter som lämnats av en andra leverantör. På grundval av de besvarade frågeformulären från de två leverantörerna konstaterades att de levererande företagens situation hade försämrats betydligt under skadeundersökningsperioden på samma sätt som situationen hade försämrats för gemenskapsindustrin. De undersökta leverantörernas totala omsättning minskade med 8–13 % och deras försäljning till gemenskapsindustrin sjönk med upp till det dubbla av detta (15–25 %). Båda företagens vinster påverkades också negativt.

(57)

Med beaktande av de ovan anförda resultaten, bekräftas innehållet i skäl 116 i förordningen om preliminär tull.

(58)

Vissa av de berörda parterna upprepade sina synpunkter rörande Ajinomoto Groups påstådda dominerande ställning världen över och dess påstådda monopolställning i gemenskapen. Dessa frågor behandlades redan i skäl 117 i förordningen om preliminär tull. Det inkom inga nya bevis rörande dessa påståenden.

(59)

Flera berörda parter lämnade ytterligare argument rörande utvecklingen på marknaden för mononatriumglutamat efter undersökningsperioden. De hävdade att importvolymerna minskade och priserna steg efter undersökningsperioden och att potentiell skada för gemenskapsindustrin därmed undanröjdes. Dessa parter hävdade att om antidumpningstullar införs i denna situation skulle detta endast vara till skada för importörer och användare i gemenskapen. Parterna lade också fram ett påstående om global brist på mononatriumglutamat eftersom, enligt uppgifter från parterna, flera viktiga tillverkare världen över upphörde med sin produktion eller minskade sin produktionskapacitet. Uppgifter från Eurostat och annan information från gemenskapsindustrin ger dock inte stöd för dessa påståenden. Tvärtom förblev importpriserna stabila under perioden efter undersökningsperioden och sjönk t.o.m. under vissa månader, medan importvolymerna från Kina och tredjeländer ökade. Den senare utvecklingen är ett tecken på att vissa icke-kinesiska konkurrenter har kapacitet att utveckla sin export till gemenskapen.

(60)

Mot bakgrund av resultaten av de fortsatta undersökningarna av aspekter rörande gemenskapens intresse i det ovan beskrivna fallet, bekräftas resultaten och slutsatserna i skäl 119 i förordningen om preliminär tull.

(61)

Eftersom inga underbyggda synpunkter har inkommit som skulle påverka slutsatsen om nivån för undanröjande av skada, bekräftas skälen 120–122 i förordningen om preliminär tull.

(62)

Mot bakgrund av ovanstående och i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen bör en slutgiltig antidumpningstull införas på en nivå som är tillräcklig för att undanröja den skada som har vållats genom den dumpade importen utan att de konstaterade dumpningsmarginalerna överskrids.

(63)

De slutgiltiga tullsatserna fastställs enligt följande:

(64)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av den nuvarande undersökningen. De avspeglar således den situation som under denna undersökning har befunnits föreligga när det gäller dessa företag. Dessa tullsatser (i motsats till den landsomfattande tull som gäller övriga företag) gäller alltså enbart för import av produkter med ursprung i det berörda landet vilka tillverkats av de företag, dvs. de specifika rättsliga enheter, som nämns. Importerade produkter som tillverkats av andra företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings artikeldel med namn och adress, inbegripet enheter som är de uttryckligen nämnda företagen närstående, får inte omfattas av dessa tullsatser utan ska omfattas av den tullsats som är tillämplig på övriga företag.

(65)

Eventuella ansökningar om tillämpning av dessa individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser (t.ex. till följd av en ändring av enhetens namn eller inrättandet av nya produktions- eller försäljningsenheter) bör utan dröjsmål sändas till kommissionen (5) tillsammans med alla relevanta uppgifter, särskilt beträffande eventuella ändringar av företagets verksamhet i fråga om produktion, försäljning på hemmamarknaden och exportförsäljning som hör samman med exempelvis namnändringen eller ändringen av produktions- eller försäljningsenheterna. Förordningen kommer därefter, vid behov, att ändras i enlighet därmed genom en uppdatering av förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser.

(66)

En samarbetsvillig kinesisk exporterande tillverkare erbjöd sig att göra ett prisåtagande.

(67)

I detta hänseende noteras att priserna på mononatriumglutamat förhandlas globalt med stora internationella företag som har produktionsanläggningar inom och utanför gemenskapen. Likaså noteras att huvuddelen av denna exporterande tillverkares försäljning sker till sådana internationella företag. Mot bakgrund av det ovan anförda konstaterades att det föreligger en mycket hög risk för korsvis priskompensation mellan försäljningsavtal som tecknats med internationella företag för deras produktionsanläggningar i gemenskapen och för deras anläggningar i andra länder utanför gemenskapen. Det konstaterades också att sådan korskompensation är ytterst svår att upptäcka inom ramen för övervakning av ett åtagande. Erbjudandet om åtagande från denna exporterande tillverkare, i dess föreliggande form, måste därför avvisas eftersom ett godtagande av åtagandet konstaterades vara opraktiskt med tanke på att kommissionen inte kan övervaka det på tillbörligt sätt.

(68)

Med hänsyn till de konstaterade dumpningsmarginalernas storlek och nivån på den skada som vållats gemenskapsindustrin bör de belopp för vilka säkerhet ställts i form av den preliminära antidumpningstull som infördes genom förordningen om preliminär tull, dvs. kommissionens förordning (EG) nr 492/2008, tas ut slutgiltigt upp till den nivå som motsvarar de slutgiltiga tullarna.

(69)

Om exporten från de företag som omfattas av lägre individuella tullsatser ökar betydligt i volym efter införandet av antidumpningsåtgärderna, kan en sådan ökning anses utgöra en ändring av handelsmönstret på grund av införandet av åtgärder enligt artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren uppfylls kan en undersökning om kringgående inledas. Vid en sådan undersökning kan man bl.a. granska behovet av att avlägsna de individuella tullsatserna och därefter fastställa en landsomfattande tull.

2.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 322/9

2.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 322/11

(1)

I artikel 4.2 i rådets förordning (EG) nr 2007/2000 av den 18 september 2000 om införande av särskilda handelsåtgärder för länder och territorier som deltar i eller är knutna till Europeiska unionens stabiliserings- och associeringsprocess samt om ändring av förordning (EG) nr 2820/98 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 1763/1999 och (EG) nr 6/2000 (2) föreskrivs en årlig tullkvot till förmånstull på 1 500 ton ”baby beef” med ursprung i Bosnien och Hercegovina och på 9 975 ton ”baby beef” med ursprung i Montenegro och Serbiens och Kosovos (3) tullområden.

(2)

I stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kroatien, å andra sidan, ingått genom rådets och kommissionens beslut 2005/40/EG, Euratom (4) och stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, å andra sidan, ingått genom rådets och kommissionens beslut 2004/239/EG, Euratom (5) och interimsavtalet om undertecknande och ingående av ett interimsavtal mellan Europeiska gemenskapen, å ena sidan, och Republiken Montenegro, å andra sidan (6), om handel och handelsrelaterade frågor, ingått genom rådets beslut 2007/855/EG av den 15 oktober 2007, fastställs de årliga tullkvoterna till förmånstull för ”baby beef” till 9 400 ton, 1 650 ton respektive 800 ton.

(3)

Enligt artikel 2 i rådets förordning (EG) nr 2248/2001 av den 19 november 2001 om vissa förfaranden för tilllämpning av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kroatien, å andra sidan, och av interimsavtalet mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Kroatien (7), och artikel 2 i rådets förordning (EG) nr 153/2002 av den 21 januari 2002 om vissa förfaranden för tillämpning av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, å andra sidan, och av interimsavtalet mellan Europeiska gemenskapen och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien (8) ska det antas närmare bestämmelser för genomförandet av tullkvoten för ”baby beef”.

(4)

Vid import inom kvoten för ”baby beef” som fastställts för Bosnien och Hercegovina samt Serbiens och Kosovos tullområden måste det, enligt förordning (EG) nr 2007/2000, av kontrollskäl uppvisas ett äkthetsintyg av vilket framgår att varan har sitt ursprung i det utfärdande landet och att den exakt överensstämmer med den definition som anges i bilaga II till den förordningen. Av harmoniseringsskäl visar det sig nödvändigt att vid import inom kvoten för ”baby beef” med ursprung i Kroatien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien eller Montenegro likaså fastställa att ett äkthetsintyg ska uppvisas av vilket det framgår att varan har sitt ursprung i det utfärdande landet och att den exakt överensstämmer med den definition som anges i respektive bilaga III till stabiliserings- och associeringsavtalet med Kroatien, eller med f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, eller med bilaga II till interimsavtalet med Montenegro. Det är dessutom nödvändigt att utforma en förlaga för äkthetsintyg och att fastställa bestämmelser för användningen av dem.

(5)

Det är nödvändigt att förvalta de aktuella kvoterna med hjälp av importlicenser. För detta ändamål ska kommissionens förordning (EG) nr 376/2008 av den 23 april 2008 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med import- och exportlicenser samt förutfastställelselicenser för jordbruksprodukter (9) och kommissionens förordning (EG) nr 382/2008 av den 21 april 2008 om tillämpningsföreskrifter för ordningen med import- och exportlicenser inom nötköttssektorn (10) , tillämpas enligt bestämmelserna i denna förordning.

(6)

I kommissionens förordning (EG) nr 1301/2006 av den 31 augusti 2006 om gemensamma regler för administrationen av sådana importtullkvoter för jordbruksprodukter som omfattas av ett system med importlicenser (11) fastställs framför allt närmare bestämmelser om ansökningar om importlicenser, de sökandes status, utfärdande av licenser och medlemsstaternas meddelanden till kommissionen. I den förordningen föreskrivs även att licenserna inte ska gälla efter tullkvotperiodens sista dag. Förordning (EG) nr 1301/2006 ska gälla importlicenser som utfärdats i enlighet med den här förordningen, utan att det påverkar tillämpningen av ytterligare villkor och undantag i denna förordning.

(7)

I syfte att säkerställa en sund förvaltning av importen av de berörda produkterna bör det föreskrivas att utfärdandet av importlicenserna ska föregås av en granskning, särskilt av uppgifterna i äkthetsintyget.

(8)

Åtgärderna i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna.

a)

9 400 ton ”baby beef”, uttryckt i slaktvikt, med ursprung i Kroatien.

b)

1 500 ton ”baby beef”, uttryckt i slaktvikt, med ursprung i Bosnien och Hercegovina.

c)

1 650 ton ”baby beef”, uttryckt i slaktvikt, med ursprung i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien.

d)

9 175 ton ”baby beef”, uttryckt i slaktvikt, med ursprung i Serbiens och Kosovos tullområde.

e)

800 ton ”baby beef”, uttryckt i slaktvikt, med ursprung i Montenegro.

—

ex 0102 90 51, ex 0102 90 59, ex 0102 90 71 och ex 0102 90 79,

—

ex 0201 10 00 och ex 0201 20 20,

—

ex 0201 20 30,

—

ex 0201 20 50.

a)

på äkthetsintyget intyga vilken kvantitet som ska avräknas,

b)

se till att de importlicenser som utfärdats enligt det intyget, utfärdas samma dag.

a)

vara godkända som sådana av det berörda exporterande landet eller tullområdet,

b)

ha åtagit sig att kontrollera uppgifterna i intygen,

c)

ha åtagit sig att minst en gång i veckan förse kommissionen med alla nödvändiga uppgifter för att möjliggöra kontroll av de uppgifter som anges på äkthetsintygen, särskilt intygets nummer, exportören, mottagaren, destinationslandet, produkten (levande djur/kött), nettovikten samt datum då intyget undertecknades.

a)

senast den 28 februari 2010 och även om inga ansökningar har lämnats in, de produktkvantiteter för vilka importlicenser utfärdades under föregående tullkvotsperiod,

b)

senast den 30 april 2010 och även om inga ansökningar har lämnats in, de produktkvantiteter som är outnyttjade eller endast delvis utnyttjade i importlicenserna, dvs. mellanskillnaden mellan de kvantiteter som anges på baksidan av importlicensen och de kvantiteter som licensen avser.

2.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 322/25

(1)

I bilaga I till förordning (EG) nr 881/2002 anges de personer, grupper och enheter som omfattas av frysning av tillgångar och ekonomiska resurser enligt den förordningen.

(2)

Den 3 september 2008 (2) ogiltigförklarade domstolen förordning (EG) nr 881/2002, i de delar som berör Yassin Abdullah Kadi och Al Barakaat International Foundation. Samtidigt beslutade domstolen att verkningarna av förordning (EG) nr 881/2002, såvitt den berör Yassin Abdullah Kadi och Al Barakaat International Foundation, ska fortsätta att gälla under en tidsperiod som inte får överstiga tre månader från och med dagen för domens meddelande. Denna period beviljades för att ge möjlighet att åtgärda den konstaterade överträdelsen.

(3)

För att efterleva domstolens dom har kommissionen till Yassin Abdullah Kadi och Al Barakaat International Foundation översänt den sammanfattande motivering som lämnats av FN:s sanktionskommitté för al-Qaida och talibanerna samt givit dem tillfälle att inkomma med synpunkter på de skäl som anges i motiveringen.

(4)

Kommissionen har tagit emot synpunkter från Yassin Abdullah Kadi och Al Barakaat International Foundation och undersökt dessa.

(5)

Yassin Abdullah Kadi och Al Barakaat International Foundation finns upptagna på den förteckning över personer, grupper och enheter för vilka frysningen av tillgångar och ekonomiska resurser bör gälla som upprättats av FN:s sanktionskommitté för al-Qaida och talibanerna.

(6)

Efter att noga ha övervägt de synpunkter som Yassin Abdullah Kadi lämnat i sin skrivelse av den 10 november 2008 anser kommissionen, med beaktande av det preventiva syftet med frysningen av tillgångar och ekonomiska resurser, att det är berättigat att uppta Yassin Abdullah Kadi på förteckningen på grund av hans anknytning till nätverket al-Qaida.

(7)

Efter att noga ha övervägt de synpunkter som Al Barakaat International Foundation lämnat i sin skrivelse av den 9 november 2008 anser kommissionen, med beaktande av det preventiva syftet med frysningen av tillgångar och ekonomiska resurser, att det är berättigat att uppta Al Barakaat International Foundation på förteckningen på grund av dess anknytning till nätverket al-Qaida.

(8)

Yassin Abdullah Kadi och Al Barakaat International Foundation bör därför läggas till i förteckningen i bilaga I.

(9)

Denna förordning bör gälla från och med den 30 maj 2002, med beaktande av det preventiva syftet med frysningen av tillgångar och ekonomiska resurser enligt förordning (EG) nr 881/2002 och behovet av att skydda legitima intressen för de ekonomiska aktörer som förlitat sig på den ogiltigförklarade förordningens giltighet.

2.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 322/27

(1)

De importtullar inom spannmålssektorn som ska gälla från och med den 1 december 2008 fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1186/2008 (3).

(2)

Eftersom de beräknade genomsnittsvärdena av importtullarna avviker med 5 euro/ton från de fastställda värdena, bör de importtullar som fastställs i förordning (EG) nr 1186/2008 justeras i motsvarande mån.

(3)

Förordning (EG) nr 1186/2008 bör därför ändras i enlighet med detta.

2.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 322/30

(1)

I direktiv 2006/88/EG fastställs minimiåtgärder för sjukdomsbekämpning som ska vidtas vid misstanke om förekomst av eller vid utbrott av vissa sjukdomar hos vattenlevande djur. I del II i bilaga IV till det direktivet förtecknas dessutom vissa exotiska och andra sjukdomar.

(2)

Enligt artikel 10.1 i direktiv 2006/88/EG ska medlemsstaterna se till att en riskbaserad övervakning av djurens hälsa sker på alla anläggningar och i alla områden för blötdjursodling, med beaktande av typen av produktion. Övervakningen ska beakta de riktlinjer som ska utarbetas i enlighet med förfarandet i artikel 10.4 i det direktivet.

(3)

Enligt direktiv 2006/88/EG är syftet med övervakningen av djurens hälsa att upptäcka såväl eventuell ökad dödlighet på alla anläggningar och i alla områden för blötdjursodling med beaktande av typen av produktion som de sjukdomar som förtecknas i del II i bilaga IV till det direktivet på anläggningar och i områden för blötdjursodling där det finns arter som är mottagliga för dessa sjukdomar. Därutöver är enligt del B i bilaga III till direktiv 2006/88/EG syftet med de kontrollbesök som ingår i övervakningen att ge vattenbruksföretagaren råd om frågor som rör vattenlevande djurs hälsa och att vid behov vidta nödvändiga veterinära åtgärder.

(4)

Eftersom vattenbruksbranschen inom gemenskapen är så olikartad måste den riskbaserade övervakningen av djurens hälsa anpassas efter branschens struktur och efter djurhälsosituationen i den enskilda medlemsstaten. De riktlinjer som medlemsstaterna ska beakta vid övervakningen bör därför endast vara allmänt vägledande.

(5)

Det bör således i detta beslut fastställas riktlinjer som ska beaktas vid den riskbaserade övervakningen av djurens hälsa.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

2.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 322/39

(1)

I beslut 90/424/EEG fastställs de förfaranden som bestämmer gemenskapens finansiella stöd till program för utrotning, bekämpning och övervakning av djursjukdomar och zoonoser.

(2)

Dessutom föreskrivs i artikel 24.1 i beslut 90/424/EEG att en finansiell gemenskapsåtgärd ska införas för att ersätta medlemsstaternas utgifter för finansiering av nationella program för utrotning, bekämpning och övervakning av de djursjukdomar och zoonoser som förtecknas i bilagan till det beslutet.

(3)

Genom rådets beslut 2006/965/EG av den 19 december 2006 om ändring av beslut 90/424/EEG om utgifter inom veterinärområdet (2) ersattes artikel 24 i beslut 90/424/EEG med en ny bestämmelse. Enligt övergångsbestämmelser i beslut 2006/965/EG får program för enzootisk bovin leukos och Aujeszkys sjukdom fortsätta att finansieras till och med den 31 december 2010.

(4)

I kommissionens beslut 2008/341/EG av den 25 april 2008 om fastställande av gemenskapskriterier för nationella program för utrotning, bekämpning och övervakning av vissa djursjukdomar och zoonoser (3) föreskrivs att de program som medlemsstaterna lägger fram måste uppfylla kriterierna i bilagan till beslut 2008/341/EG för att godkännas som sådana åtgärder som avses i artikel 24.1 i beslut 90/424/EEG.

(5)

I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 av den 22 maj 2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati (4) föreskrivs att medlemsstaterna ska genomföra årliga program för övervakning av transmissibel spongiform encefalopati (TSE) hos nötkreatur, får och getter.

(6)

Även i rådets direktiv 2005/94/EG av den 20 december 2005 om gemenskapsåtgärder för bekämpning av aviär influensa (5) föreskrivs att medlemsstaterna ska genomföra program för övervakning av fjäderfä och vilda fåglar bland annat för att på grundval av en regelbundet uppdaterad riskbedömning bidra till att öka kännedomen om de risker som vilda fåglar utgör när det gäller alla typer av influensavirus från fåglar hos fåglar. Dessa årliga program för övervakning, och finansieringen av dem, bör också godkännas.

(7)

Vissa medlemsstater har lämnat in årliga program för utrotning, bekämpning och övervakning av djursjukdomar, kontrollprogram för förebyggande av zoonoser samt årliga program för utrotning och övervakning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati till kommissionen med begäran om finansiellt stöd från gemenskapen.

(8)

Vissa av de fleråriga program för utrotning, bekämpning och övervakning av djursjukdomar som medlemsstaterna hade lämnat in för 2008 godkändes genom kommissionens beslut 2007/782/EG (6). Utgiftsåtagandena för dessa fleråriga program gjordes i enlighet med artikel 76.3 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (7). Det första budgetåtagandet för programmen gjordes efter godkännandet. Vid varje följande årliga åtagande på grundval av ett sådant beslut om att bevilja stöd som avses i artikel 24.5 i beslut 90/424/EEG bör kommissionen ta hänsyn till programgenomförandet under föregående år.

(9)

Kommissionen har bedömt såväl de årliga program som medlemsstaterna har lämnat in som det andra året av de fleråriga program som godkändes 2008 ur både veterinär och finansiell synvinkel. Dessa program har konstaterats uppfylla kraven i relevant gemenskapslagstiftning på veterinärområdet, särskilt kriterierna i beslut 2008/341/EG.

(10)

Med tanke på hur viktiga de årliga och fleråriga programmen är för att uppnå gemenskapens mål på djur- och folkhälsoområdet och mot bakgrund av att det är obligatoriskt att tillämpa programmen för transmissibel spongiform encefalopati och aviär influensa i alla medlemsstater, bör nivån fastställas på gemenskapens finansiella stöd till ersättning för medlemsstaternas kostnader för de åtgärder som avses i detta beslut, upp till ett maximibelopp för varje program.

(11)

Enligt rådets direktiv 2006/88/EG av den 24 oktober 2006 om djurhälsokrav för djur och produkter från vattenbruk och om förebyggande och bekämpning av vissa sjukdomar hos vattenlevande djur (8) ska en medlemsstat som med säkerhet är smittad av en eller flera av de sjukdomar som förtecknas i del II i bilaga IV till det direktivet upprätta utrotningsprogram för dessa sjukdomar.

(12)

Enligt artikel 17 i rådets förordning (EG) nr 1198/2006 av den 27 juli 2006 om Europeiska fiskerifonden (9) ska medlemsstaterna inrätta operativa program för att genomföra den politik och de prioriteringar som ska medfinansieras av Europeiska fiskerifonden. Enligt artikel 32 i den förordningen får gemenskapen bidra till finansiering av bekämpning och utrotning av sjukdomar inom vattenbruket enligt villkoren i beslut 90/424/EEG. Enligt beslut 90/424/EEG får medlemsstaterna inom dessa operativa program anslå medel för utrotning av de sjukdomar hos vattenbruksdjur som avses i bilagan till beslut 90/424/EEG.

(13)

Vissa medlemsstater har utarbetat fleråriga program för utrotning av vissa av de sjukdomar hos vattenlevande djur som förtecknas både i del II i bilaga IV till direktiv 2006/88/EG och i bilagan till beslut 90/424/EEG. Kommissionen har gjort en teknisk bedömning av dessa program och de bör därför godkännas.

(14)

För att uppnå bättre förvaltning, effektivare användning av gemenskapens medel och bättre insyn är det också nödvändigt att för varje program (utom för fleråriga program för utrotning av vissa sjukdomar hos vattenlevande djur för vilka det finansiella stödet fastställs efter det tekniska godkännandet) fastställa, där så är tillämpligt, den genomsnittliga ersättningen för medlemsstaternas kostnader för exempelvis de tester som görs i medlemsstaterna och ersättning till djurägare för deras förluster på grund av slakt eller utslagning av djur.

(15)

Enligt rådets förordning (EG) nr 1290/2005 av den 21 juni 2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken (10) ska program för utrotning och bekämpning av djursjukdomar finansieras genom Europeiska garantifonden för jordbruket. För den finansiella kontrollen gäller artiklarna 9, 36 och 37 i den förordningen.

(16)

Finansiellt stöd från gemenskapen bör beviljas på villkor att de åtgärder som planeras genomförs effektivt, och på villkor att de behöriga myndigheterna lämnar alla nödvändiga uppgifter inom de tidsfrister som fastställs i detta beslut.

(17)

För att effektivisera handläggningen bör alla utbetalningsansökningar som lämnas in för att erhålla finansiellt stöd från gemenskapen uttryckas i euro. Omräkningskursen för utgifter i en annan valuta än euro bör i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1290/2005 vara den senaste växelkurs som fastställts av Europeiska centralbanken före första dagen i den månad då den berörda medlemsstaten lämnade in sin ansökan.

(18)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

a)

1 100 000 euro för Irland,

b)

3 000 000 euro för Spanien,

c)

5 000 000 euro för Italien,

d)

77 000 euro för Cypern,

e)

20 000 euro för Malta,

f)

1 400 000 euro för Portugal,

g)

2 000 000 euro för Förenade kungariket.

a)

:

För Rose Bengal-tester

:

0,20 euro/test

b)

:

För serumagglutinationstester

:

0,20 euro/test

c)

:

För komplementbindningstester

:

0,40 euro/test

d)

:

För ELISA-tester

:

1 euro/test

e)

:

För slaktade djur

:

375 euro/djur

a)

2 000 000 euro för Irland,

b)

5 000 000 euro för Spanien,

c)

2 700 000 euro för Italien,

d)

1 100 000 euro för Polen,

e)

1 000 000 euro för Portugal.

a)

:

För tuberkulintester

:

1 euro/test

b)

:

För gammainterferontester

:

5 euro/test

c)

:

För slaktade djur

:

375 euro/djur

a)

250 000 euro för Grekland,

b)

4 500 000 euro för Spanien,

c)

4 000 000 euro för Italien,

d)

75 000 euro för Cypern,

e)

1 100 000 euro för Portugal.

a)

:

För Rose Bengal-tester

:

0,20 euro/test

b)

:

För komplementbindningstester

:

0,40 euro/test

c)

:

För slaktade djur

:

50 euro/djur

a)

1 200 000 euro för Belgien,

b)

5 000 euro för Bulgarien,

c)

790 000 euro för Tjeckien,

d)

840 000 euro för Danmark,

e)

4 100 000 euro för Tyskland,

f)

10 000 euro för Estland,

g)

1 000 000 euro för Irland,

h)

50 000 euro för Grekland,

i)

16 100 000 euro för Spanien,

j)

19 100 000 euro för Frankrike,

k)

9 000 000 euro för Italien,

l)

70 000 euro för Lettland,

m)

50 000 euro för Litauen,

n)

220 000 euro för Luxemburg,

o)

500 000 euro för Ungern,

p)

5 000 euro för Malta,

q)

2 100 000 euro för Nederländerna,

r)

1 500 000 euro för Österrike,

s)

500 000 euro för Polen,

t)

3 200 000 euro för Portugal,

u)

250 000 euro för Rumänien,

v)

250 000 euro för Slovenien,

w)

50 000 euro för Finland,

x)

370 000 euro för Sverige.

a)

För ELISA-tester: 2,50 euro/test

b)

För PCR-tester: 10 euro/test

c)

För inköp av vaccin: 0,30 euro/dos

a)

850 000 euro för Belgien,

b)

30 000 euro för Bulgarien,

c)

1 400 000 euro för Tjeckien,

d)

75 000 euro för Danmark,

e)

25 000 euro för Estland,

f)

600 000 euro för Tyskland,

g)

40 000 euro för Irland,

h)

550 000 euro för Grekland,

i)

4 750 000 euro för Spanien,

j)

3 250 000 euro för Frankrike,

k)

1 100 000 euro för Italien,

l)

76 000 euro för Cypern,

m)

270 000 euro för Lettland,

n)

16 000 euro för Luxemburg,

o)

1 450 000 euro för Ungern,

p)

110 000 euro för Malta,

q)

1 700 000 euro för Nederländerna,

r)

525 000 euro för Österrike,

s)

1 550 000 euro för Polen,

t)

500 000 euro för Portugal,

u)

450 000 euro för Rumänien,

v)

625 000 euro för Slovakien,

w)

25 000 euro för Slovenien,

x)

20 000 euro för Förenade kungariket.

a)

:

För bakteriologiska tester (odling)

:

5,00 euro/test

b)

:

För inköp av vaccin

:

0,05 euro/dos

c)

:

För serotypning av relevanta isolat av Salmonella spp.

:

20 euro/test

d)

:

För analyser för kontroll av använda desinfektionsmedels effektivitet

:

5,00 euro/test

e)

:

För utslagning av avelsfåglar av Gallus gallus

:

3,50 euro/fågel

f)

:

För utslagning av värpfåglar av Gallus gallus

:

1,50 euro/fågel

a)

klassisk svinpest som lagts fram av Bulgarien, Tyskland, Frankrike, Luxemburg, Ungern, Rumänien, Slovenien och Slovakien godkänns härmed för perioden 1 januari–31 december 2009,

b)

afrikansk svinpest som lagts fram av Italien godkänns härmed för perioden den 1 januari–31 december 2009.

a)

200 000 euro för Bulgarien,

b)

800 000 euro för Tyskland,

c)

550 000 euro för Frankrike,

d)

100 000 euro för Italien,

e)

350 000 euro för Ungern,

f)

5 000 euro för Luxemburg,

g)

2 500 000 euro för Rumänien,

h)

30 000 euro för Slovenien,

i)

550 000 euro för Slovakien.

a)

90 000 euro för Belgien,

b)

70 000 euro för Bulgarien,

c)

60 000 euro för Tjeckien,

d)

200 000 euro för Danmark,

e)

500 000 euro för Tyskland,

f)

7 000 euro för Estland,

g)

60 000 euro för Irland,

h)

70 000 euro för Grekland,

i)

350 000 euro för Spanien,

j)

200 000 euro för Frankrike,

k)

550 000 euro för Italien,

l)

15 000 euro för Cypern,

m)

30 000 euro för Lettland,

n)

40 000 euro för Litauen,

o)

10 000 euro för Luxemburg,

p)

180 000 euro för Ungern,

q)

7 000 euro för Malta,

r)

500 000 euro för Nederländerna,

s)

50 000 euro för Österrike,

t)

80 000 euro för Polen,

u)

200 000 euro för Portugal,

v)

400 000 euro för Rumänien,

w)

55 000 euro för Slovenien,

x)

50 000 euro för Slovakien,

y)

35 000 euro för Finland,

z)

280 000 euro för Sverige,

za)

380 000 euro för Förenade kungariket.

a)

:

För ELISA-tester

:

1 euro/test

b)

:

För agar-gel immundiffusionstester (AGID)

:

1,20 euro/test

c)

:

För HI-tester avseende H5/H7

:

12 euro/test

d)

:

För virusisoleringstester

:

30 euro/test

e)

:

För PCR-tester

:

15 euro/test

f)

:

För provtagning av vilda fåglar

:

20 euro/prov

a)

1 850 000 euro för Belgien,

b)

750 000 euro för Bulgarien,

c)

920 000 euro för Tjeckien,

d)

1 850 000 euro för Danmark,

e)

8 900 000 euro för Tyskland,

f)

220 000 euro för Estland,

g)

5 400 000 euro för Irland,

h)

2 000 000 euro för Grekland,

i)

7 400 000 euro för Spanien,

j)

12 600 000 euro för Frankrike,

k)

4 100 000 euro för Italien,

l)

1 800 000 euro för Cypern,

m)

230 000 euro för Lettland,

n)

530 000 euro för Litauen,

o)

105 000 euro för Luxemburg,

p)

990 000 euro för Ungern,

q)

24 000 euro för Malta,

r)

2 900 000 euro för Nederländerna,

s)

1 150 000 euro för Österrike,

t)

3 340 000 euro för Polen,

u)

1 300 000 euro för Portugal,

v)

1 300 000 euro för Rumänien,

w)

250 000 euro för Slovenien,

x)

860 000 euro för Slovakien,

y)

750 000 euro för Finland,

z)

900 000 euro för Sverige,

za)

5 900 000 euro för Förenade kungariket.

a)

5 euro/test för tester på nötkreatur som avses i bilaga III till förordning (EG) nr 999/2001,

b)

30 euro/test för tester på får och getter som avses i bilaga III till förordning (EG) nr 999/2001,

c)

50 euro/test för tester på hjortdjur som avses i bilaga III till förordning (EG) nr 999/2001,

d)

175 euro/test för primära molekylära särskiljande tester i enlighet med kapitel C punkt 3.2 c i i bilaga X till förordning (EG) nr 999/2001,

e)

10 euro/gentypningstest,

f)

500 euro/nötkreatur,

g)

70 euro/utslaget får eller utslagen get.

a)

790 000 euro för Bulgarien,

b)

1 100 000 euro för Litauen,

c)

780 000 euro för Ungern,

d)

270 000 euro för Österrike,

e)

4 450 000 euro för Polen,

f)

500 000 euro för Rumänien,

g)

470 000 euro för Slovakien.

a)

:

För ELISA-tester

:

8 euro/test

b)

:

För påvisande av tetracyklin i ben

:

8 euro/test

a)

15 000 euro för Estland,

b)

20 000 euro för Litauen,

c)

500 000 euro för Malta,

d)

800 000 euro för Polen.

a)

:

För ELISA-tester

:

0,50 euro/test

b)

:

För agar-gel immundiffusionstester (AGID)

:

0,50 euro/test

c)

:

För slaktade djur

:

375 euro/djur

a)

800 000 euro för Spanien,

b)

80 000 euro för Ungern,

c)

2 500 000 euro för Polen.

a)

600 000 euro för Tjeckien,

b)

325 000 euro för Tyskland,

c)

1 000 000 euro för Estland,

d)

1 100 000 euro för Lettland,

e)

370 000 euro för Slovenien,

f)

100 000 euro för Finland.

a)

:

För ELISA-tester

:

8 euro/test

b)

:

För påvisande av tetracyklin i ben

:

8 euro/test

a)

800 000 euro för Italien,

b)

55 000 euro för Lettland,

c)

350 000 euro för Portugal.

a)

:

För ELISA-tester

:

0,50 euro/test

b)

:

För agar-gel immundiffusionstester (AGID)

:

0,50 euro/test

c)

:

För slaktade djur

:

375 euro/djur

a)

800 000 euro för Italien.

b)

55 000 euro för Lettland.

c)

350 000 euro för Portugal.

a)

genomför programmen i enlighet med relevanta bestämmelser i gemenskapslagstiftningen, inbegripet reglerna för konkurrens och offentlig upphandling,

b)

senast den 1 januari 2009 sätter i kraft de lagar och andra författningar som krävs för genomförandet av de program som avses i artiklarna 1–16,

c)

senast den 31 juli 2009 överlämnar de tekniska och finansiella delrapporterna för de program som avses i artiklarna 1–16 till kommissionen, i enlighet med artikel 24.7 a i beslut 90/424/EEG,

d)

för de program som avses i artikel 8 genom kommissionens onlinesystem rapporterar positiva och negativa undersökningsresultat från övervakningen av fjäderfä och vilda fåglar till kommissionen var tredje månad inom fyra veckor efter slutet av den sista månad som rapporten omfattar,

e)

för de program som avses i artiklarna 1–16 i enlighet med artikel 24.7 b i beslut 90/424/EEG senast den 30 april 2010 överlämnar en slutrapport till kommissionen om det tekniska genomförandet av programmet, tillsammans med handlingar som styrker medlemsstatens utgifter och de resultat som uppnåtts under perioden 1 januari–31 december 2009,

f)

genomför de program som avses i artiklarna 1–16 effektivt,

g)

för de program som avses i artiklarna 1–16 inte lämnar in ytterligare ansökningar om annat gemenskapsstöd till dessa åtgärder och inte tidigare har lämnat in sådana ansökningar.

2.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 322/50

(1)

Den 6 december 2007 antog rådet gemensam åtgärd 2007/805/Gusp (1) om utnämningen av Koen Vervaeke till EU:s särskilda representant vid Afrikanska unionen.

(2)

På grundval av en översyn av gemensam åtgärd 2007/805/Gusp bör den särskilda representantens uppdrag förlängas med 14 månader.

(3)

EU:s särskilda representant kommer att genomföra sitt uppdrag under omständigheter som kan komma att förvärras och som kan skada de mål för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken som anges i artikel 11 i fördraget.

a)

Att stärka EU:s politiska dialog och bredare förbindelser med AU.

b)

Att stärka partnerskapet mellan EU och AU på alla områden som anges i EU:s Afrikastrategi, bidra till utvecklingen och genomförandet av EU:s Afrikastrategi i partnerskap med AU, respektera principen om afrikanskt egenansvar och samarbeta närmare med afrikanska företrädare i multilaterala forum, i samordning med multilaterala partner.

c)

Att samarbeta med och ge stöd till AU genom att stödja den institutionella utvecklingen och stärka förbindelserna mellan EU- och AU-institutioner, inklusive genom utvecklingsbistånd, för att främja

a)

stärka EU:s övergripande inflytande i, och samordning av, den Addis Abeba-baserade dialogen med AU och AU-kommissionen inom hela det spektrum av Gusp/ESFP-frågor som omfattas av förbindelserna mellan EU och AU,

b)

säkerställa en politisk representation av lämplig omfattning som ska avspegla EU:s betydelse som politisk, ekonomisk och institutionell partner till AU, och den kursändring i detta partnerskap som krävs genom AU:s växande roll i den internationella politiken,

c)

om rådet så beslutar, företräda EU:s ståndpunkter och politik när AU spelar en betydande roll i en krissituation för vilken det inte har utnämnts någon särskild representant för EU,

d)

bidra till att uppnå bättre samstämmighet, konsekvens och samordning i fråga om EU:s politik och åtgärder gentemot AU och till bättre samordning inom den bredare partnerkretsen och dess förbindelser med AU,

e)

noga följa och rapportera om all relevant händelseutveckling på AU-nivå,

f)

upprätthålla nära kontakter med AU-kommissionen, andra AU-organ, afrikanska subregionala organisationers beskickningar vid AU och AU-medlemsstaternas beskickningar vid AU,

g)

underlätta förbindelserna/samarbetet mellan AU och afrikanska subregionala organisationer, särskilt på de områden där EU ger bistånd,

h)

på begäran erbjuda rådgivning och ge stöd till AU på de områden som anges i EU:s Afrikastrategi,

i)

erbjuda rådgivning och ge stöd till uppbyggnaden av AU:s krishanteringsförmåga,

j)

på grundval av en tydlig ansvarsfördelning samordna med och stödja de insatser som görs av EU:s särskilda representanter med uppdrag i AU:s medlemsstater/regioner, och

k)

upprätthålla nära kontakter och främja samordning med AU:s viktiga internationella partner som är närvarande i Addis Abeba, särskilt Förenta nationerna, men också medickestatliga aktörer inom hela det spektrum av Gusp/ESFP-frågor som omfattas av förbindelserna mellan EU och AU.

a)

upprätta en uppdragsspecifik säkerhetsplan på grundval av vägledning från rådets generalsekretariat, inklusive uppdragsspecifika fysiska, organisatoriska och procedurmässiga säkerhetsåtgärder som styr hanteringen av en säker förflyttning av personalen till och inom uppdragsområdet, hanteringen av säkerhetstillbud och en beredskaps- och evakueringsplan för uppdraget,

b)

se till att all personal som utstationeras utanför Europeiska unionen är högriskförsäkrad i enlighet med vad som krävs för förhållandena i uppdragsområdet,

c)

se till att alla personer i den stab som ska utstationeras utanför EU, inbegripet lokalt kontraktsanställd personal, genomgår lämplig säkerhetsutbildning före eller vid ankomsten till uppdragsområdet, på grundval av den riskklassificering som rådets generalsekretariat har tilldelat uppdragsområdet,

d)

se till att alla överenskomna rekommendationer som framförs i samband med regelbundna säkerhetsbedömningar genomförs samt lämna skriftliga rapporter om genomförandet av dem och om andra säkerhetsfrågor inom ramen för halvtidsrapporterna och rapporterna om genomförandet av uppdraget till generalsekreteraren/den höge representanten, rådet och kommissionen.

2.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 322/s3