ISSN 1725-2628

Europeiska unionens

officiella tidning

L 321

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

51 årgången
1 december 2008


Innehållsförteckning

 

I   Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1165/2008 av den 19 november 2008 om statistik över besättningar och köttproduktion och om upphävande av rådets direktiv 93/23/EEG, 93/24/EEG och 93/25/EEG  ( 1 )

1

 

*

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1166/2008 av den 19 november 2008 om undersökningar om jordbrukets struktur och en undersökning om produktionsmetoder inom jordbruket samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 571/88  ( 1 )

14

 

 

 

*

Not till läsaren (se omslagets tredje sida)

s3

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras

FÖRORDNINGAR

1.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 321/1


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) NR 1165/2008

av den 19 november 2008

om statistik över besättningar och köttproduktion och om upphävande av rådets direktiv 93/23/EEG, 93/24/EEG och 93/25/EEG

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 285.1,

med beaktande av kommissionens förslag,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (1), och

av följande skäl:

(1)

Rådets direktiv 93/23/EEG av den 1 juni 1993 om statistiska undersökningar av grisproduktionen (2), rådets direktiv 93/24/EEG av den 1 juni 1993 om genomförande av statistiska undersökningar om produktion av nötkreatur (3) och rådets direktiv 93/25/EEG av den 1 juni 1993 om statistiska undersökningar av får- och getbesättningar (4) har ändrats flera gånger. Eftersom det nu krävs ytterligare förändringar och förenklingar bör dessa rättsakter av tydlighetsskäl ersättas med en enda rättsakt.

(2)

För att garantera att den gemensamma jordbrukspolitiken förvaltas på lämpligt sätt, särskilt när det gäller marknaderna för nöt-, kalv-, gris-, får-, get- och fjäderfäkött, kräver kommissionen regelbundet uppgifter om utvecklingen inom besättningarna samt inom köttproduktionen.

(3)

Genom rådets förordning (EEG) nr 571/88 av den 29 februari 1988 om uppläggningen av gemenskapsundersökningar om företagsstrukturen i jordbruket (5) införs ett program för gemenskapsundersökningar i syfte att ta fram statistik om företagsstrukturen i jordbruket fram till 2007.

(4)

I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS) (6) ska all statistik som sänds från medlemsstaterna till kommissionen och som specificeras i territoriella enheter använda NUTS-klassifikationen. I syfte att göra upp jämförbar regional statistik bör de territoriella enheterna definieras i enlighet med NUTS-klassifikationen.

(5)

För att medlemsstaternas börda ska minska bör de regionala uppgiftskraven inte gå utöver de krav som fastställts enligt tidigare lagstiftning (såvida inte nya regionala nivåer har uppstått under tiden) och avgivandet av regionala uppgifter bör vara frivilligt när de regionala besättningarnas storlek ligger under en viss tröskel.

(6)

I syfte att underlätta genomförandet av denna förordning krävs ett nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen, vilket i synnerhet kan uppnås med hjälp av ständiga kommittén för jordbruksstatistik som inrättas genom rådets beslut 72/279/EEG (7).

(7)

För att säkerställa en smidig övergång från det system som är tillämpligt enligt direktiv 93/23/EEG, 93/24/EEG och 93/25/EEG bör man i denna förordning bevilja medlemsstaterna dispens för en tid av upp till ett år och, när det gäller får och getter, två år, om tillämpningen av denna förordning på deras nationella statistiska system skulle kräva betydande anpassningar och sannolikt komma att medföra betydande praktiska problem.

(8)

Åtgärderna för att ta fram den statistik som krävs enligt denna förordning är nödvändiga för genomförandet av gemenskapens verksamhet. Eftersom målet för denna förordning, nämligen att skapa en gemensam rättslig ram för systematiskt framtagande av gemenskapsstatistik om besättningar och köttproduktion i medlemsstaterna, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(9)

I enlighet med rådets förordning (EG) nr 322/97 av den 17 februari 1997 om gemenskapsstatistik (8), som utgör referensramen för bestämmelserna i den här förordningen, är det nödvändigt att insamlingen av statistiska uppgifter överensstämmer med principerna om opartiskhet, särskilt med avseende på objektivitet och vetenskapligt oberoende, insyn, tillförlitlighet, relevans, kostnadseffektivitet och insynsskydd för statistiska uppgifter.

(10)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (9).

(11)

Kommissionen bör särskilt ges befogenhet att ändra bilagorna I, II, IV och V. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar i denna förordning bland annat genom att komplettera den med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.

(12)

Direktiv 93/23 EEG, 93/24 EEG och 93/25 EEG bör därför upphöra att gälla.

(13)

Ständiga kommittén för jordbruksstatistik har rådfrågats.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

Syftet med denna förordning är att upprätta en gemensam rättslig ram för systematiskt framtagande av gemenskapsstatistik över besättningar och köttproduktion i medlemsstaterna, särskilt

a)

statistik över nötkreaturs-, gris-, får- och getbesättningar,

b)

statistik över slakt av nötkreatur, gris, får, getter och fjäderfä, och

c)

prognoser för produktion av, nöt-, kalv-, gris-, får- och getkött.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.

jordbruksföretag: jordbruksföretag enligt definitionen i artikel 2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1166/2008 av den 19 november 2008 om undersökningar om företagsstrukturen i jordbruket och en undersökning om produktionsmetoder inom jordbruket (10).

2.

urvalsundersökning: urvalsundersökning enligt definitionen i artikel 2 c i förordning (EG) nr 1166/2008.

3.

nötkreatur: husdjur av arterna Bos taurus och Bubalus bubalis, inklusive hybrider såsom Beefalo.

4.

gris: husdjur av arten Sus scrofa domesticus.

5.

får: husdjur av arten Ovis aries.

6.

get: husdjur av underarten Capra aegagrus hircus.

7.

fjäderfä: tamfågel av arterna Gallus gallus (kycklingar), Meleagris spp (kalkoner), Anas spp och Cairina moschata (ankor) och Anser anser dom. (gäss); tamfåglar av arterna Coturnix spp (vaktlar), Phasianus spp (fasaner), Numida meleagris dom. (pärlhöns), Columbinae spp (duvor) och Struthio camelus (strutsar) ska omfattas; fåglar som fötts upp för jakt och inte för att producera kött omfattas dock inte.

8.

slakteri: en officiellt registrerad och godkänd anläggning för slaktning och bearbetning av djur vars kött är avsett som livsmedel.

Andra definitioner i denna förordning återges i bilaga I.

AVDELNING I

STATISTIK ÖVER BESÄTTNINGAR

Artikel 3

Täckning

1.   Varje medlemsstat ska ta fram statistik över antalet nötkreatur, grisar, får och getter på jordbruksföretag inom sitt territorium.

2.   Medlemsstater som gör urvalsundersökningar ska undersöka så många jordbruksföretag att de täcker minst 95 % av den totala populationen enligt den senaste undersökningen om företagsstrukturen i jordbruket.

Artikel 4

Frekvens och referensperiod

1.   Statistik över nötkreatursbesättningarna ska tas fram två gånger per år, för en viss dag i maj/juni och en viss dag i november/december. Medlemsstater med en nötkreaturspopulation på mindre än 1 500 000 nötkreatur kan välja att ta fram statistiken endast en gång per år, för en viss dag i november/december.

2.   Statistik över grisbesättningarna ska tas fram två gånger per år, för en viss dag i maj/juni och en viss dag i november/december. Medlemsstater med en grispopulation på mindre än 3 000 000 grisar kan välja att ta fram statistiken endast en gång per år för en viss dag i november/december.

3.   Medlemsstater med en fårpopulation på minst 500 000 får ska ta fram statistik över fårbesättningarna en gång per år för en viss dag i november/december.

4.   Medlemsstater med en getpopulation på minst 500 000 getter ska ta fram statistik över getbesättningarna en gång per år för en viss dag i november/december.

Artikel 5

Kategorier

Besättningsstatistik ska tas fram för kategorierna i bilaga II.

Artikel 6

Tillförlitlighet

1.   Vid urvalsundersökningar ska medlemsstaterna vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att de extrapolerade nationella resultaten av undersökningarna uppfyller tillförlitlighetskraven enligt bilaga III.

2.   En medlemsstat som beslutar att använda en administrativ källa ska i förväg informera kommissionen och lämna uppgifter om den metod som kommer att användas samt kvaliteten på uppgifterna från den administrativa källan.

3.   En medlemsstat som beslutar att använda andra källor än undersökningar, ska säkerställa att information som erhållits från sådana källor håller minst samma kvalitet som information som erhållits från statistiska undersökningar.

Artikel 7

Tidsfrister för överlämnande av uppgifter

1.   Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna den provisoriska besättningsstatistiken före

a)

den 15 september samma år för statistiken för maj/juni,

b)

den 15 februari året därpå för statistiken för november/december.

2.   Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna den slutgiltiga besättningsstatistiken före

a)

den 15 oktober samma år för statistiken för maj/juni,

b)

den 15 maj året därpå för statistiken för november/december.

Artikel 8

Regionalstatistik

Statistiken från november/december ska specificeras i territoriella enheter på NUTS 1- och NUTS 2-nivå enligt förordning (EG) nr 1059/2003. I undantagsfall kan den för Tyskland och Förenade kungariket anges endast i territoriella enheter på NUTS 1-nivå. Den är frivillig för territoriella enheter med färre än 75 000 nötkreatur, 150 000 grisar, 100 000 får och 25 000 getter, om dessa territoriella enheter sammanlagt bidrar med 5 % eller mindre till den nationella populationen av berörda djur.

AVDELNING II

SLAKTSTATISTIK

Artikel 9

Täckning

Medlemsstaterna ska ta fram statistik över antal och slaktvikt för de nötkreatur, grisar, får, getter och fjäderfän som slaktats i slakterier på deras territorium i de fall då köttet anses vara lämpligt som livsmedel. De ska också göra skattningar av omfattningen av slakt utanför slakterierna så att statistiken omfattar samtliga nötkreatur, grisar, får och getter som slaktats på deras territorium.

Artikel 10

Frekvens och referensperiod

1.   Samtliga medlemsstater ska varje månad ta fram statistik över slakt i slakterierna. Referensperioden ska vara en kalendermånad.

2.   Samtliga medlemsstater ska varje år ta fram statistik över slakt utanför slakterierna. Referensperioden ska vara ett kalenderår.

Artikel 11

Kategorier

Statistik om slakt ska tas fram för kategorierna i bilaga IV.

Artikel 12

Tidsfrister för överlämnande av uppgifter

Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna statistiken

a)

över slakt i slakterier inom 60 dagar efter referensperioden,

b)

över slakt utanför slakterier före den 30 juni året därpå.

AVDELNING III

PROGNOSER FÖR KÖTTPRODUKTIONEN

Artikel 13

Täckning

Medlemsstaterna ska använda den statistik som nämns i avdelningarna I och II och annan tillgänglig information för att utarbeta prognoser om sitt utbud av nötkreatur, grisar, får och getter. Utbudet ska uttryckas i den inhemska bruttoproduktionen, som motsvarar antalet nötkreatur, grisar, får och getter som slaktats samt balansen för handeln inom och utanför gemenskapen med dessa levande djur.

Artikel 14

Frekvens och referensperiod

1.   Samtliga medlemsstater ska utarbeta prognoser för nötkreatur två gånger per år. De medlemsstater som har en nötkreaturspopulation på färre än 1 500 000 djur får välja att utarbeta dessa prognoser endast en gång per år.

2.   Samtliga medlemsstater ska utarbeta prognoser för grisar två gånger om året. De medlemsstater som har en grispopulation på färre än 3 000 000 djur får utarbeta dessa prognoser endast en gång per år.

3.   Medlemsstater med en fårpopulation på minst 500 000 får ska utarbeta en prognos en gång per år.

4.   Medlemsstater med en getpopulation på minst 500 000 getter ska utarbeta en prognos en gång per år.

5.   Prognoserna ska omfatta:

a)

Tre halvår för nötkreatur och fyra kvartal för grisar för de medlemsstater som utarbetar prognoser två gånger per år.

b)

Fyra halvår för nötkreatur och sex kvartal för grisar för de medlemsstater som utarbetar prognoser en gång per år.

c)

Två halvår för får och getter.

Artikel 15

Kategorier

Prognoser ska ställas för kategorierna i bilaga V.

Artikel 16

Tidsfrister för överlämnande av uppgifter

Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna prognoserna för köttproduktion

a)

före den 15 februari för prognoser för nötkreatur från början av det första halvåret det innevarande året till slutet av det första halvåret året därpå och före den 15 september för prognoser från början av det andra halvåret det innevarande året till slutet av det andra halvåret året därpå för medlemsstater som utarbetar prognoser två gånger per år,

b)

före den 15 februari för prognoser för nötkreatur från början av det första halvåret det innevarande året till slutet av det andra halvåret året därpå för medlemsstater som utarbetar prognoser en gång per år,

c)

före den 15 februari för prognoser för grisar från början av det första kvartalet till slutet av det fjärde kvartalet det innevarande året och före den 15 september för prognoser från början av det tredje kvartalet det innevarande året till slutet av det andra kvartalet året därpå för medlemsstater som utarbetar prognoser två gånger per år,

d)

före den 15 februari för prognoser för grisar från början av det första kvartalet det innevarande året till slutet av det andra kvartalet året därpå för medlemsstater som utarbetar prognoser en gång per år,

e)

före den 15 februari för prognoser för får och getter från början av det första halvåret det innevarande året till slutet av det andra halvåret det innevarande året.

AVDELNING IV

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 17

Kvalitetsbedömning och rapportering

1.   I denna förordning ska följande aspekter av de uppgifter som ska överföras beaktas vid kvalitetsbedömningen:

a)

relevans: i hur hög grad statistiken uppfyller användarnas nuvarande och potentiella behov.

b)

exakthet: i hur hög grad uppskattningarna närmar sig de okända sanna värdena.

c)

aktualitet: hur lång tid som har gått från den händelse som beskrivs tills de statistiska uppgifterna finns tillgängliga.

d)

punktlighet: hur lång tid som har förflutit från det datum då uppgifterna skulle ha lämnats in tills de offentliggörs.

e)

tillgänglighet och klarhet: under vilka villkor och former som användare kan få tillgång till, använda och tolka uppgifter.

f)

jämförbarhet: mätning av effekten av skillnader i de statistiska begrepp och mätningsverktyg eller mätningsförfaranden som används, när statistik jämförs från olika geografiska områden eller sektorsområden eller från olika tidsperioder.

g)

samanvändbarhet: i hur hög grad uppgifterna tillförlitligt kan kombineras på olika sätt och användas för olika ändamål.

2.   Vart tredje år och första gången senast den 1 juli 2011 ska medlemsstaterna lägga fram en rapport för kommissionen (Eurostat) om kvaliteten på de överlämnade uppgifterna.

3.   Kvalitetsrapporterna ska beskriva

a)

organisationen av de undersökningar som omfattas av denna förordning samt de använda metoderna,

b)

uppnådda tillförlitlighetsnivåer för de urvalsundersökningar som avses i denna förordning,

c)

kvaliteten på andra använda källor än undersökningar, och

d)

kvaliteten på de prognoser som avses i denna förordning.

4.   Medlemsstaterna ska informera kommissionen om ändrade metoder och andra förändringar som kan ha ett avsevärt inflytande på statistiken. Detta bör göras senast tre månader efter det att förändringen trätt i kraft.

5.   Hänsyn ska tas till principen att tilläggskostnader och bördor ska förbli rimliga.

Artikel 18

Genomförandeåtgärder

1.   De åtgärder som avser att ändra icke väsentliga delar i denna förordning, bl.a. genom att komplettera den, beträffande ändringar av bilagorna I, II, IV och V, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 19.2.

2.   Hänsyn ska tas till principen om att nyttan med ändringar måste uppväga kostnaderna för dem, och till principen om att tilläggskostnader och bördor ska förbli rimliga.

Artikel 19

Kommittéförfarande

1.   Kommissionen ska biträdas av ständiga kommittén för jordbruksstatistik.

2.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Artikel 20

Dispens

1.   Om tillämpningen av denna förordning på en medlemsstats nationella statistiska system kräver omfattande anpassningar och sannolikt kommer att medföra betydande praktiska problem, kan kommissionen bevilja dispens från dess tillämpning till den 1 januari 2010 eller, när det gäller statistik beträffande får och getter, till den 1 januari 2011.

2.   Sådana medlemsstater ska informera kommissionen om detta senast den 21 mars 2009.

Artikel 21

Upphävande

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3 i denna artikel ska direktiv 93/23/EEG, 93/24/EEG och 93/25/EEG upphöra att gälla.

2.   Hänvisningar till de upphävda direktiven ska anses som hänvisningar till denna förordning.

3.   Trots bestämmelserna i artikel 22.2 ska en medlemsstat som har beviljats dispens i enlighet med artikel 20 fortsätta att tillämpa bestämmelserna i direktiv 93/23/EEG, 93/24/EEG och 93/25/EEG under den beviljade perioden för dispens.

Artikel 22

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska gälla från och med den 1 januari 2009.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 19 november 2008.

På Europaparlamentets vägnar

H.-G PÖTTERING

Ordförande

På rådets vägnar

J.-P JOUYET

Ordförande


(1)  Europaparlamentets yttrande av den 20 maj 2008 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 27 oktober 2008.

(2)  EGT L 149, 21.6.1993, s. 1.

(3)  EGT L 149, 21.6.1993, s. 5.

(4)  EGT L 149, 21.6.1993, s. 10.

(5)  EGT L 56, 2.3.1988, s. 1.

(6)  EUT L 154, 21.6.2003, s. 1.

(7)  EGT L 179, 7.8.1972, s. 1.

(8)  EGT L 52, 22.2.1997, s. 1.

(9)  EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(10)  Se sidan 14 i detta nummer av EUT.


BILAGA I

DEFINITIONER

I denna förordning avses med

1)   kategorier av nötkreatur:

 

Bilaga II

Bilagorna IV och V

Kalvar

 

Nötkreatur som är åtta månader eller yngre.

Ungdjur

 

Nötkreatur som är äldre än åtta månader men högst tolv månader.

Slaktkalvar och ungdjur för slakt

Slaktkalvar och ungdjur som är högst tolv månader.

 

Tjurar

 

Okastrerade handjur av nötkreatur som inte räknas som kalvar och ungdjur.

Oxar

 

Kastrerade handjur av nötkreatur som inte räknas som kalvar och ungdjur.

Kvigor

Hondjur av nötkreatur som inte har kalvat och som inte räknas som kalvar och ungdjur.

Hondjur av nötkreatur som inte har kalvat och som inte räknas som kalvar och ungdjur.

Slaktkvigor

Kvigor som uppföds för köttproduktion.

 

Övriga kvigor

Kvigor som uppföds för avel och avses ersätta mjölkkor eller andra kor.

 

Kor

Hondjur av nötkreatur som har kalvat (inklusive djur under två år).

Hondjur av nötkreatur som har kalvat.

Mjölkkor

Kor som hålls uteslutande eller huvudsakligen för produktion av mjölk avsedd som livsmedel och/eller för framställning av mejeriprodukter. Även slaktkor (oavsett om de göds under perioden mellan deras sista laktation och slakten eller inte).

 

Övriga kor

Andra kor än mjölkkor, inklusive, i förekommande fall, arbetskor.

 

2)   kategorier av får:

Tackor och betäckta tacklamm: Honfår som lammat eller honfår som betäckts för första gången.

Tackor av mjölkras: Tackor som uteslutande eller huvudsakligen hålls för att producera mjölk avsedd som livsmedel och/eller för framställning av mejeriprodukter, inbegripet utslaktningstackor av mjölkras (oavsett om de götts mellan deras sista laktation och slakten eller inte).

Övriga tackor: Andra tackor än tackor av mjölkras.

Lamm: Unga hon- eller hanfår under 12 månaders ålder.

3)   slaktkropp: när det gäller

a)

nötkreatur: hela den slaktade djurkroppen efter det att den avblodats och avhudats och inälvorna har tagits ur, utan huvud (avskilt från slaktkroppen vid leden mellan atlaskotan och nackbenet), utan fötter (avskilda vid övre eller nedre fotled), utan bröst- och bukhålornas organ, med eller utan njurar, njurfett och bäckenfett, och utan genitalier och dithörande muskler och utan juver eller juverfett,

b)

grisar: en slaktad griskropp, efter det att den har avblodats och inälvorna tagits ur, hel eller delad på längden, utan tunga, borst, klövar, genitalier, ister, njurar och mellangärde,

c)

får och getter: hela den slaktade djurkroppen efter det att den avblodats och avhudats och inälvorna har tagits ur, utan huvud (avskilt från slaktkroppen vid leden mellan atlaskotan och nackbenet), utan fötter (avskiljes vid övre eller nedre fotled), utan svans (avskiljes mellan sjätte och sjunde svanskotan), utan bröst- och bukhålornas organ, (utom njurar, njurfett) och utan juver och genitalier; njurarna och njurfettet är del av slaktkroppen,

d)

fjäderfä: plockad och urtagen, utan huvud och fötter och utan nacke, hjärta, lever och krås, så kallade 65 %-kycklingar, eller i annan form,

4)

slaktvikt: vikten av den kalla slaktkroppen som för grisar erhålls genom att subtrahera 2 % från den noterade vikten av den varma slaktkroppen senast 45 minuter efter det att grisen avblodades, och som för nötkreatur erhålls genom att subtrahera 2 % från vikten av den varma slaktkroppen senast 60 minuter efter det att djuret avblodades.


BILAGA II

KATEGORIER FÖR BESÄTTNINGSSTATISTIK

Nötkreatur:

Nötkreatur, på högst 1 år:

Slaktkalvar och ungdjur för slakt.

Övriga:

Handjur.

Hondjur.

Nötkreatur mellan 1 och 2 år (med undantag av hondjur som har kalvat):

Handjur.

Hondjur (kvigor; djur som inte har kalvat):

Slaktdjur.

Övriga.

Nötkreatur, 2 år och äldre.

Handjur.

Hondjur:

Kvigor.

Slaktkvigor.

Övriga.

Kor (nötkreatur som har kalvat, inbegripet kor under 2 år):

Mjölkkor.

Övriga.

Bufflar.

Honbufflar för avel.

Övriga bufflar.

Grisar:

Smågrisar med en levande vikt på mindre än 20 kg.

Grisar med en levande vikt på minst 20 kg men mindre än 50 kg.

Grisar avsedda för slakt, inklusive slaktgaltar och slaktsuggor med en levande vikt på

minst 50 kg men mindre än 80 kg,

minst 80 kg men mindre än 110 kg,

minst 110 kg.

Avelsgrisar med en levande vikt på minst 50 kg:

Galtar.

Betäckta hongrisar, varav

hongrisar betäckta för första gången.

Andra hongrisar, varav

unga hongrisar som ännu inte har betäckts.

Får:

Tackor och betäckta tacklamm:

Tackor av mjölkras och betäckta tacklamm av mjölkras.

Andra tackor och betäckta tacklamm.

Andra får.

Getter:

Getter som redan fått killingar och betäckta getter.

Getter som redan fått killingar.

Getter som betäckts för första gången.

Andra getter.


BILAGA III

TILLFÖRLITLIGHETSKRAV

I undersökningar om besättningar ska urvalsfelen för resultaten i varje medlemsstat inte överstiga (med en konfidensnivå på 68 %):

a)

1 % av det totala antalet nötkreatur (5 % där nötkreaturspopulationen är mindre än 1 000 000 nötkreatur).

b)

1,5 % av det totala antalet kor (5 % där kopopulationen är mindre än 500 000 kor).

c)

2 % av det totala antalet grisar (5 % där grispopulationen är mindre än 1 000 000 grisar).

d)

2 % av det totala antalet får och getter (5 % där får- och getpopulationen är mindre än 1 000 000 får och getter).


BILAGA IV

KATEGORIER FÖR SLAKTSTATISTIK

Nötkreatur:

Kalvar.

Ungdjur.

Kvigor.

Kor.

Tjurar.

Oxar.

Grisar:

Ingen specificering.

Får:

Lamm.

Övriga.

Getter:

Ingen specificering.

Fjäderfä:

Kycklingar.

Kalkoner.

Ankor.

Övriga.


BILAGA V

KATEGORIER FÖR PROGNOSER FÖR KÖTTPRODUKTION

Nötkreatur

Kalvar och ungdjur.

Kvigor.

Kor.

Tjurar och oxar.

Grisar:

Ingen specificering.

Får:

Ingen specificering.

Getter:

Ingen specificering.


1.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 321/14


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1166/2008

av den 19 november 2008

om undersökningar om jordbrukets struktur och en undersökning om produktionsmetoder inom jordbruket samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 571/88

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 285.1,

med beaktande av kommissionens förslag,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (1), och

av följande skäl:

(1)

Genom rådets förordning (EEG) nr 571/88 av den 29 februari 1988 om uppläggningen av gemenskapsundersökningar om företagsstrukturen i jordbruket (2) infördes ett program för gemenskapsundersökningar i syfte att ta fram statistik över företagsstrukturen i jordbruket fram till 2007.

(2)

Programmet för undersökningar om företagsstrukturen i jordbruket har genomförts i gemenskapen sedan 1966/67 och bör fortsätta så att man kan kartlägga utvecklingen i gemenskapen. Av tydlighetsskäl bör förordning (EEG) nr 571/88 ersättas med den här förordningen.

(3)

Åtminstone vart tionde år behöver det genomföras en totalundersökning av jordbruksföretag i gemenskapen för att uppdatera de grundläggande registren över jordbruksföretag och övriga uppgifter som är nödvändiga för stratifieringen vid urvalsundersökningar. Den senaste totalundersökningen före antagandet av denna förordning ägde rum 1999/2000.

(4)

Det behöver samlas in uppgifter om genomförandet av de landsbygdsutvecklingsåtgärder som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (3).

(5)

I sina slutsatser från den 19 december 2006 om miljöindikatorer för jordbruket medgav rådet att det finns behov av jämförbara uppgifter om jordbruksnäringen, på relevant geografisk nivå och för hela gemenskapen. Rådet uppmanade kommissionen att vidta de åtgärder som föreslås i kommissionens meddelande av den 15 september 2006 (4), som inbegriper att framställa statistik framför allt när det gäller driftsmetoder och resursanvändning på jordbruksföretagen.

(6)

Det saknas statistik över de enskilda jordbruksföretagens olika produktionsmetoder. Därför krävs det en bättre uppgiftsinsamling om produktionsmetoder inom jordbruket, kopplad till uppgifterna om företagsstrukturen, så att man får ytterligare statistik för att utarbeta en politik för miljövänligt jordbruk och höja kvaliteten på jordbruksindikatorerna.

(7)

Det är viktigt att man har jämförbar statistik från samtliga medlemsstater om företagsstrukturen i jordbruket för att kunna fastställa utvecklingen av jordbrukspolitiken i gemenskapen. Därför bör undersökningsvariablerna så långt det är möjligt bygga på standardindelningar och gemensamma definitioner.

(8)

Genomförandet av undersökningen om jordbrukets struktur 2010 liksom 2011 års folkräkning som görs vart tionde år skulle bli mycket betungande för medlemsstaternas statistiska resurser, om perioderna för fältarbetet när det gäller dessa två stora undersökningar överlappade varandra. Det bör därför föreskrivas ett undantag som gör det möjligt för medlemsstaterna att genomföra undersökningen om jordbrukets struktur 2009.

(9)

Rådets förordning (EG) nr 322/97 av den 17 februari 1997 om gemenskapsstatistik (5) utgör referensramen för bestämmelserna i den här förordningen, särskilt när det gäller överensstämmelse med normer för opartiskhet, tillförlitlighet, relevans, kostnadseffektivitet, insynsskydd för statistiska uppgifter och öppenhet. Rådets förordning (Euratom, EEG) nr 1588/90 av den 11 juni 1990 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor (6) utgör en referensram för överföring och skydd av insynsskyddade statistiska uppgifter som tillhandahålls enligt denna förordning, för att säkerställa att inget olagligt röjande och ingen icke-statistisk användning förekommer när gemenskapsstatistik produceras och sprids.

(10)

Kommissionens användning av uppgifter om var jordbruksföretaget ligger bör begränsas till statistiska analyser och bör utesluta urvalsdragning och genomförande av undersökningar. Ett nödvändigt insynsskydd för uppgifterna bör säkerställas, bl.a. genom mindre detaljerade lokaliseringsparametrar och genom lämplig aggregering när statistiken offentliggörs.

(11)

Genom rådets förordning (EEG) nr 3037/90 (7) fastställdes den statistiska näringsgrensindelningen i gemenskapen.

(12)

I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS) (8) bör de territoriella enheterna anges i enlighet med Nuts-nomenklaturen.

(13)

För att i möjligaste mån underlätta uppgiftsinsamlingen för uppgiftslämnarna och medlemsstaterna bör det ges möjlighet att använda urvalsundersökningar och administrativa källor.

(14)

För att genomföra undersökningarna kommer avsevärda medel att krävas både från medlemsstaterna och från kommissionen under ett antal år, varav en stor del kommer att användas för att uppfylla gemenskapskraven.

(15)

Det erkänns att kraven på att jordbruksföretag kartläggs via satellit medför betydande metodproblem och tekniska svårigheter för många medlemsstater.

(16)

Det bör därför utfärdas föreskrifter om bidrag från gemenskapen för detta undersökningsprogram genom Europeiska garantifonden för jordbruket enligt rådets förordning (EG) nr 1290/2005 av den 21 juni 2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken (9).

(17)

I denna förordning fastställs, för hela den tid programmet pågår, en finansieringsram som utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten under det årliga budgetförfarandet enligt punkt 37 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (10).

(18)

Eftersom målet för denna förordning, nämligen systematisk framställning av gemenskapsstatistik över företagsstrukturen och produktionsmetoder inom jordbruket, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och det därför på grund av denna förordnings omfattning och verkningar bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(19)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (11).

(20)

Kommissionen bör särskilt ges befogenhet att fastställa koefficienter för djurenheterna, fastställa variabler och ändra bilagorna till denna förordning. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.

(21)

Ständiga kommittén för jordbruksstatistik, som inrättades genom rådets beslut 72/279/EEG (12), har hörts.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL 1

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

Genom denna förordning inrättas en ram för framställning av jämförbar gemenskapsstatistik över företagsstrukturen i jordbruket och en undersökning om produktionsmetoder inom jordbruket.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning avses med

a)

jordbruksföretag eller anläggning: en teknisk och ekonomisk enhet under en och samma ledning som bedriver sådan jordbruksverksamhet som förtecknas i bilaga I inom Europeiska unionens ekonomiska territorium, antingen som huvudsaklig eller sekundär verksamhet,

b)

djurenhet: en standardiserad måttenhet som gör det möjligt att lägga samman de olika djurkategorierna för att de ska kunna jämföras. Djurenheterna definieras på grundval av foderbehovet för de enskilda djurkategorierna, för vilka det ska antas koefficienter i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 15.2,

c)

urvalsundersökningar: statistiska undersökningar som bygger på stratifierade slumpmässiga urval och som utformats för att tillhandahålla representativa statistiska uppgifter om jordbruksföretag på regional och nationell nivå. Stratifieringen ska inbegripa jordbruksföretagets storlek och typ, för att säkerställa att jordbruksföretag av olika storlek och typ är representerade i tillräckligt hög grad,

d)

region: territoriell enhet på Nuts 2-nivå som anges i förordning (EG) nr 1059/2003,

e)

jordbruksföretagets geografiska läge: latitud- och longitudkoordinaterna inom 5 bågminuter som gör det möjligt att undvika att ett enskilt jordbruksföretag direkt kan identifieras. Om ett geografiskt läge angivet i latituder och longituder endast innehåller ett jordbruksföretag ska detta företag tillskrivas ett angränsande geografiskt läge som innehåller minst ett annat jordbruksföretag.

Artikel 3

Täckning

1.   De undersökningar som anges i denna förordning ska omfatta

a)

jordbruksföretag vars utnyttjade jordbruksmark uppgår till en hektar eller mer,

b)

jordbruksföretag vars utnyttjade jordbruksmark är mindre än en hektar men som till viss del producerar för försäljning eller vilkas produktion överstiger vissa absoluta trösklar.

2.   Medlemsstater som använder en tröskel som överstiger en hektar i undersökningen ska emellertid sätta tröskeln på en sådan nivå att endast de minsta företagen utesluts vilka tillsammans utgör högst 2 % av den totala utnyttjade jordbruksmarken exklusive allmänningar och högst 2 % av det totala antalet djurenheter.

3.   Under alla omständigheter ska alla jordbruksföretag som når upp till en av de absoluta trösklar som anges i bilaga II omfattas.

Artikel 4

Uppgiftskällor

1.   Medlemsstaterna ska använda uppgifter ur det integrerade systemet för administration och kontroll som anges i förordning (EG) nr 1782/2003 (13), systemet för identifiering och registrering av nötkreatur som anges i förordning (EG) nr 1760/2000 (14) och registret över ekologisk produktion som anges i förordning (EG) nr 834/2007 (15) under förutsättning att dessa uppgifter håller minst lika hög kvalitet som de uppgifter som erhålls vid statistiska undersökningar. Medlemsstaterna får också använda administrativa källor med uppgifter om odling av genetiskt modifierade grödor och de särskilda landsbygdsutvecklingsåtgärder som avses i bilaga III.

2.   Om en medlemsstat beslutar att använda en annan administrativ källa än de som anges i punkt 1, ska medlemsstaten i förväg informera kommissionen och lämna uppgifter om den metod som kommer att användas samt kvaliteten på uppgifterna från denna administrativa källa.

Artikel 5

Precisionskrav

1.   En medlemsstat som utför urvalsundersökningar ska se till att viktade undersökningsresultat är statistiskt representativa för jordbruksföretagen inom varje region och utformade så att de uppfyller precisionskraven i bilaga IV.

2.   Kommissionen ska i vederbörligen motiverade fall bevilja medlemsstaterna undantag från de precisionskrav som avses i punkt 1 för vissa regioner.

KAPITEL II

STATISTIK ÖVER JORDBRUKSFÖRETAGENS STRUKTUR

Artikel 6

Undersökningar om jordbrukets struktur

1.   Medlemsstaterna ska år 2010, 2013 och 2016 genomföra undersökningar om jordbruksföretagens struktur, nedan kallad jordbrukets struktur.

2.   Undersökningen om jordbrukets struktur 2010 ska göras i form av en totalundersökning. Urvalsundersökningar får emellertid användas för de variabler som gäller annan inkomstbringande verksamhet och som förtecknas i bilaga III avsnitt V ii).

3.   Undersökningarna om jordbrukets struktur 2013 och 2016 får göras i form av urvalsundersökningar.

Artikel 7

Undersökningsvariabler

1.   Medlemsstaterna ska tillhandahålla information om de variabler som förtecknas i bilaga III.

2.   Kommissionen får i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 15.2 ändra variabelförteckningen i bilaga III för 2013 och 2016 års undersökningar om jordbrukets struktur.

3.   Om en medlemsstat fastställer att en variabel har låg prevalens eller om prevalensen är lika med noll får variabeln uteslutas från insamlingen av uppgifter. Medlemsstaten ska det kalenderår som omedelbart föregår undersökningsåret informera kommissionen om eventuella variabler som har uteslutits från insamlingen av uppgifter.

4.   Definitionerna av variablerna ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 15.2.

Artikel 8

Referensperioder

Referensperioderna för undersökningarna om jordbrukets struktur under undersökningsåren 2010, 2013 och 2016 ska vara följande:

a)

För de markvariabler som anges i bilaga III, en period på tolv månader som slutar på en referensdag mellan den 1 mars och den 31 oktober under undersökningsåret.

b)

För de husdjursvariabler som anges i bilaga III, en referensdag mellan den 1 mars och den 31 december under undersökningsåret.

c)

För de arbetskraftsvariabler som anges i bilaga III, en period på tolv månader som slutar på en referensdag mellan den 1 mars och den 31 oktober under undersökningsåret.

d)

För de landsbygdsutvecklingsåtgärder som anges i bilaga III, en period på tre år som slutar den 31 december under undersökningsåret.

Artikel 9

Överföring av uppgifter

1.   För 2010 års undersökning om jordbrukets struktur ska medlemsstaterna översända validerade uppgifter till kommissionen senast den 31 mars 2012.

2.   För 2013 och 2016 års undersökningar om jordbrukets struktur ska medlemsstaterna översända validerade uppgifter till kommissionen inom tolv månader efter undersökningsårets slut.

3.   Uppgifter som rör de landsbygdsutvecklingsåtgärder som anges i bilaga III och som härrör från administrativa register får rapporteras in till kommissionen separat inom arton månader efter undersökningsårets slut.

4.   De uppgifter från undersökningarna om jordbrukets struktur som rapporteras in till kommissionen ska vara i elektronisk form och avse enskilda jordbruksföretag.

5.   Kommissionen ska fastställa i vilket format uppgifterna från undersökningen ska lämnas.

6.   Uppgifter om jordbrukets struktur får inte användas av kommissionen för urvalsdragning eller för genomförande av undersökningar.

Artikel 10

Urvalsram

I syfte att uppdatera urvalsramen för 2013 och 2016 års undersökningar om jordbrukets struktur, ska medlemsstaterna ge de nationella myndigheter som ansvarar för dessa undersökningar tillgång till de uppgifter om jordbruksföretag som finns i administrativa källor på det nationella territoriet.

KAPITEL III

STATISTIK ÖVER PRODUKTIONSMETODER INOM JORDBRUKET

Artikel 11

Undersökning om produktionsmetoderna inom jordbruket

1.   Medlemsstaterna ska genomföra en undersökning om de produktionsmetoder som jordbruksföretagen använder. Denna undersökning får genomföras i form av en urvalsundersökning.

2.   Kommissionen får i vederbörligen motiverade fall tillåta att en medlemsstat använder separata delurval i urvalsundersökningen.

3.   Medlemsstaterna ska tillhandahålla information om de variabler för produktionsmetoder inom jordbruket som förtecknas i bilaga V.

4.   För varje undersökt jordbruksföretag ska medlemsstaterna även tillhandahålla en uppskattning av den mängd vatten som används för bevattning på jordbruksföretaget (i kubikmeter). Uppskattningen kan göras med hjälp av en modell.

5.   Kommissionen ska ge medlemsstaterna metodstöd och annat stöd för att utarbeta den modell som avses i punkt 4. Kommissionen ska dessutom främja det samarbete och utbyte av erfarenheter mellan medlemsstaterna som krävs för att uppnå jämförbara resultat.

6.   Om en medlemsstat fastställer att en variabel har låg prevalens eller om prevalensen är lika med noll får variabeln uteslutas från insamlingen av uppgifter. Medlemsstaten ska det kalenderår som omedelbart föregår undersökningsåret informera kommissionen om eventuella variabler som har uteslutits från insamlingen av uppgifter.

7.   Definitionerna av variablerna ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 15.2.

8.   Referensperioden ska vara densamma som de referensperioder som används för variablerna i 2010 års undersökning om jordbrukets struktur.

9.   Resultaten från denna undersökning ska kopplas till uppgifterna från 2010 års undersökning om jordbrukets struktur för enskilda jordbruksföretag. Den sammanlänkade, validerade uppsättningen uppgifter ska senast den 31 december 2012 översändas elektroniskt till kommissionen.

10.   Kommissionen ska fastställa i vilket format uppgifterna från undersökningen ska lämnas.

11.   Uppgifter om produktionsmetoder inom jordbruket får inte användas av kommissionen för urvalsdragning eller för genomförande av undersökningar.

KAPITEL IV

RAPPORTERING, FINANSIERING OCH TILLÄMPNINGSÅTGÄRDER

Artikel 12

Rapportering

1.   Medlemsstaterna ska lämna in nationella metodrapporter för de undersökningar som omfattas av denna förordning med en beskrivning av

a)

organisationen och använda metoder,

b)

uppnådd precisionsnivå för de urvalsundersökningar som anges i denna förordning,

c)

kvaliteten på de administrativa uppgiftskällor som använts, och

d)

kriterier för att inkludera företag i respektive utesluta företag från undersökningen för att uppfylla kraven i artikel 3.

2.   De nationella metodrapporterna ska lämnas in till kommissionen tillsammans med de validerade undersökningsresultaten, i enlighet med de tidsfrister som anges i artikel 9.1 och 9.2.

3.   Utöver de nationella metodrapporter som krävs i slutet av varje undersökning ska medlemsstaterna till kommissionen lämna de ytterligare uppgifter som kan behövas vad gäller undersökningens organisation och metod.

Artikel 13

Bidrag från gemenskapen

1.   Medlemsstaterna ska maximalt motta ett ekonomiskt bidrag från gemenskapen på 75 % av kostnaderna för att genomföra de undersökningar som föreskrivs i den här förordningen, dock högst de maximibelopp som anges i punkterna 3 och 4.

2.   Vid förordningens ikraftträdande ska kommissionen tillhandahålla nödvändigt tekniskt och rådgivande stöd om kartläggningen via satellit av jordbruksföretag till de medlemsstater som lämnar in en begäran.

3.   För kostnaderna för både undersökningen om jordbrukets struktur 2010 och undersökningen om produktionsmetoder inom jordbruket ska gemenskapens bidrag högst uppgå till

50 000 EUR vardera för Luxemburg och Malta,

1 000 000 EUR vardera för Österrike, Irland och Litauen,

2 000 000 EUR vardera för Bulgarien, Tyskland, Ungern, Portugal och Förenade kungariket,

3 000 000 EUR vardera för Grekland, Spanien och Frankrike,

4 000 000 EUR vardera för Italien, Polen och Rumänien, och

300 000 EUR vardera för övriga medlemsstater.

4.   För undersökningarna om jordbrukets struktur 2013 och 2016 ska maximibeloppen i punkt 3 reduceras med 50 %.

5.   Det ekonomiska bidraget från gemenskapen ska finansieras genom Europeiska garantifonden för jordbruket enligt artikel 3.2 e i förordning (EG) nr 1290/2005.

Artikel 14

Finansieringsram

1.   Finansieringsramen för genomförandet av detta undersökningsprogram, inklusive de anslag som är nödvändiga för hantering, underhåll och utveckling av de databassystem som används inom kommissionen för att behandla de uppgifter som medlemsstaterna rapporterar in enligt bestämmelserna i denna förordning, ska vara 58 850 000 EUR för perioden 2008–2013.

2.   Beloppet för perioden 2014–2018 ska fastställas av budgetmyndigheten/den lagstiftande myndigheten på förslag av kommissionen på grundval av den nya budgetramen för den period som börjar 2014.

3.   De årliga anslagen ska godkännas av budgetmyndigheten inom budgetramens gränser.

Artikel 15

Kommittéförfarande

1.   Kommissionen ska biträdas av ständiga kommittén för jordbruksstatistik, som inrättades genom beslut 72/279/EEG.

2.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Artikel 16

Undantag

1.   Genom avvikelse från artiklarna 6.1, 6.2, 8, 9.1, 11.8, 11.9 och 13.3 samt bilagorna III och IV ska hänvisningarna till år 2010 ersättas med år 2009 för Grekland, Spanien och Portugal.

2.   Genom avvikelse från artikel 9.1 ska hänvisningen till den 31 mars 2012 ersättas med

a)

den 31 mars 2011 för Grekland och Portugal,

b)

den 30 juni 2011 för Spanien,

c)

den 30 juni 2012 för Italien och Rumänien.

3.   Genom avvikelse från artikel 11.9 ska hänvisningen till den 31 december 2012 ersättas med den 31 december 2011 för Grekland, Spanien och Portugal.

Artikel 17

Upphävande

1.   Förordning (EEG) nr 571/88 ska upphöra att gälla.

2.   Hänvisningar till den upphävda förordningen ska betraktas som hänvisningar till den här förordningen.

Artikel 18

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2009.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 19 november 2008.

På Europaparlamentets vägnar

H.-G PÖTTERING

Ordförande

På rådets vägnar

J.-P JOUYET

Ordförande


(1)  Europaparlamentets yttrande av den 21 maj 2008 (ännu ej offentliggjt i EUT) och rådets beslut av den 20 oktober 2008.

(2)  EGT L 56, 2.3.1988, s. 1.

(3)  EUT L 277, 21.10.2005, s. 1.

(4)  Med titeln ”Utarbetande av miljöindikatorer för jordbruket för övervakning av integrationen av miljöhänsyn i den gemensamma jordbrukspolitiken”.

(5)  EGT L 52, 22.2.1997, s. 6.

(6)  EGT L 151, 15.6.1990, s. 1.

(7)  EGT L 293, 24.10.1990, s. 1.

(8)  EUT L 154, 21.6.2003, s. 1.

(9)  EUT L 209, 11.8.2005, s. 1.

(10)  EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.

(11)  EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(12)  EGT L 179, 7.8.1972, s. 1.

(13)  Rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (EUT L 270, 21.10.2003, s. 1).

(14)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 av den 17 juli 2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter (EGT L 204, 11.8.2000, s. 1).

(15)  Rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91 (EGT L 198, 20.7.1991, s. 1).


BILAGA I

Förteckning över verksamhet inom jordbruket som det hänvisas till i definitionen av jordbruksföretag

Följande näringsgrenar (som kan vara antingen huvudsaklig eller sekundär verksamhet) bygger på EU:s statistiska näringsgrensindelning (Nace Rev. 2) för jordbruk och jakt samt service i anslutning härtill och används för att definiera ett jordbruksföretag:

Beskrivning av verksamheten

Kod i Nace Rev. 2

Kompletterande information om vad som ingår (eller inte ingår) i jordbruksverksamheten

Odling av ett- och tvååriga växter

01.1

 

Odling av fleråriga växter

01.2

Jordbruksföretag som framställer vin eller olivolja från egenproducerade druvor eller oliver omfattas av denna förordning.

Odling av plantskoleväxter

01.3

 

Husdjursskötsel

01.4

All verksamhet som ingår i 01.49 i Nace Rev. 2 (Uppfödning av andra djur) ska undantas från denna förordnings tillämpningsområde, utom:

i)

Uppfödning och avel av strutsar, emuer och kaniner.

ii)

Biodling och framställning av honung och bivax.

Blandat jordbruk

01.5

 

Service till jordbruk och bearbetning av skördade växter

01.6

Alla företag som uteslutande bedriver verksamhet som ingår i 01.6 i Nace Rev. 2 ska generellt undantas från denna förordnings tillämpningsområde.

Företag som endast håller jordbruksmark så att god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden upprätthålls (01.61 i Nace Rev. 2) omfattas dock av denna förordning.


BILAGA II

Tröskelvärden för undersökningarna om jordbrukets struktur och undersökningen om produktionsmetoder i jordbruket

Variabler

Tröskelvärde

Utnyttjad jordbruksmark

Åkermark, köksträdgårdar, betesmark och slåtteräng, mark använd till fleråriga grödor

5 ha

Fleråriga grödor på friland

Frukt-, bär-, citrus- och olivodlingar, vinodlingar och plantskolor

1 ha

Annan intensiv produktion

Färska grönsaker, meloner och jordgubbar – på friland eller under lågt skydd (som inte ger tillträde)

0,5 ha

Tobak

0,5 ha

Humle

0,5 ha

Bomull

0,5 ha

Grödor i växthus under högt glas eller annat skydd (som ger tillträde)

Färska grönsaker, meloner och jordgubbar

0,1 ha

Blommor och andra prydnadsväxter (utom plantskolor)

0,1 ha

Nötkreatur

Alla

10 djur

Grisar

Alla

50 djur

Avelssuggor

10 djur

Får

Alla

20 djur

Getter

Alla

20 djur

Fjäderfä

Alla

1 000 djur


BILAGA III

Förteckning över variabler i undersökningen om jordbrukets struktur

VARIABLER

ENHETER/KATEGORIER

I.   

Allmänna variabler

Jordbruksföretagets läge

 

– –

Latitud (inom 5 bågminuter eller mindre)

Grader: Minuter

– –

Longitud (inom 5 bågminuter eller mindre)

Grader: Minuter

Jordbruksföretagets rättsliga form

 

– –

Vilar det juridiska och ekonomiska ansvaret för företaget på

 

– – –

en fysisk person som är egen företagare, med ett oberoende företag?

Ja/Nej

– – – –

Om svaret på föregående fråga är ja, är denna person (företagaren) också driftsledare?

Ja/Nej

– – – – –

Om företagaren inte är driftsledare, är driftsledaren medlem av företagarens familj?

Ja/Nej

– – – – –

Om driftsledaren är medlem av företagarens familj, är driftsledaren företagarens make/maka? (1)

Ja/Nej

– – –

en eller flera fysiska personer som är delägare, där jordbruksföretaget ingår i ett samverkansföretag?

Ja/Nej

– – –

en juridisk person?

Ja/Nej

Jordbruksföretagets brukningsform (i förhållande till företagaren) och jordbrukssystem

 

– –

Utnyttjad jordbruksmark:

 

– – –

som brukas med äganderätt

ha

– – –

som brukas som arrende

ha

– – –

som andelsbrukas eller brukas under andra former

ha

– –

Ekologiskt jordbruk

 

– – –

Total utnyttjad jordbruksmark vid företaget på vilken ekologiska produktionsmetoder används, certifierade i enlighet med regler fastställda av medlemsstaterna eller Europeiska gemenskapen.

ha

– – –

Total utnyttjad jordbruksmark vid jordbruksföretaget som är under omställning till ekologiska produktionsmetoder, som ska certifieras i enlighet med regler fastställda av medlemsstaterna eller Europeiska gemenskapen.

ha

– – –

Areal vid jordbruksföretaget på vilken ekologiska produktionsmetoder antingen används och är certifierade i enlighet med regler fastställda av medlemsstaterna eller Europeiska gemenskapen, eller är under omställning och ska certifieras:

 

– – – –

Spannmål till mognad (inklusive utsäde)

ha

– – – –

Trindsäd och proteingrödor till mognad (inklusive utsäde och blandningar av spannmål och trindsäd)

ha

– – – –

Potatis (även tidig potatis och utsädespotatis)

ha

– – – –

Sockerbetor (exklusive utsäde)

ha

– – – –

Oljeväxter

ha

– – – –

Färska grönsaker, meloner och jordgubbar

ha

– – – –

Slåtter- och betesvall, betesmark och slåtteräng, exklusive naturlig betesmark

ha

– – – –

Frukt- och bärodlingar

ha

– – – –

Citrusodlingar

ha

– – – –

Olivodlingar

ha

– – – –

Vinodlingar

ha

– – – –

Andra växter (textilväxter etc.)

ha

– – –

Ekologiska produktionsmetoder som används för husdjursproduktionen och som är certifierade i enlighet med regler fastställda av medlemsstaterna eller Europeiska gemenskapen:

 

– – – –

Nötkreatur

Antal djur

– – – –

Grisar

Antal djur

– – – –

Får och getter

Antal djur

– – – –

Fjäderfä

Antal djur

– – – –

Andra djur

Ja/Nej

– –

Avsättning för jordbruksföretagets produktion

 

– – –

Hushållet konsumerar mer än 50 % av värdet av företagets slutproduktion

Ja/Nej

– – –

Direktförsäljning till konsumenter utgör mer än 50 % av företagets totala försäljning (1)

Ja/Nej

II.   

Mark

Åkermark

 

– –

Spannmål till mognad (inklusive utsäde)

 

– – –

Vanligt vete och spelt

ha

– – –

Durumvete

ha

– – –

Råg

ha

– – –

Korn

ha

– – –

Havre

ha

– – –

Majs

ha

– – –

Ris

ha

– – –

Övrig spannmål till mognad

ha

– –

Trindsäd och proteingrödor till mognad (inklusive utsäde och blandningar av spannmål och trindsäd)

ha

– – –

varav ärter, åkerbönor och sötlupiner

ha

– –

Potatis (även tidig potatis och utsädespotatis)

ha

– –

Sockerbetor (exklusive utsäde)

ha

– –

Foderrotfrukter och kålväxter (exklusive utsäde)

ha

– –

Industrigrödor:

 

– – –

Tobak

ha

– – –

Humle

ha

– – –

Bomull

ha

– – –

Raps och rybs

ha

– – –

Solrosor

ha

– – –

Sojabönor

ha

– – –

Oljelin

ha

– – –

Andra oljeväxter

ha

– – –

Lin

ha

– – –

Hampa

ha

– – –

Andra fiberväxter

ha

– – –

Aromatiska växter, medicinalväxter och kryddväxter

ha

– – –

Andra industrigrödor som inte är omnämnda på annat ställe

ha

– –

Färska grönsaker, meloner och jordgubbar, varav

 

– – –

På friland eller under lågt skydd (som inte ger tillträde)

ha

– – – –

I kombination med jordbruksgrödor

ha

– – – –

Handelsträdgårdsodling

ha

– – –

I växthus under högt glas eller annat skydd (som ger tillträde)

ha

– –

Blommor och andra prydnadsväxter (utom plantskolor):

 

– – –

På friland eller under lågt skydd (som inte ger tillträde)

ha

– – –

I växthus under högt glas eller annat skydd (som ger tillträde)

ha

– –

Grödor som skördas som grönfoder

 

– – –

Slåtter- och betesvall på åker

ha

– – –

Andra grödor som skördas som grönfoder:

 

– – – –

Grönfodermajs

ha

– – – –

Baljväxter

ha

– – – –

Andra grödor som skördas som grönfoder och som inte är nämnda på annat ställe

ha

– –

Utsäde och sättplantor för åkermark

ha

– –

Övriga grödor på åkermark

ha

– –

Träda för vilken inga bidrag ges

ha

– –

Träda för vilken bidrag ges och som inte ger någon ekonomisk avkastning

ha

Köksträdgårdar

ha

Betesmark och slåtteräng

ha

– –

Betesmark och slåtteräng, exklusive naturlig betesmark

ha

– –

Naturlig betesmark

ha

– –

Betesmark och slåtteräng som inte längre används för produktion och som berättigar till bidrag

ha

Fleråriga grödor

 

– –

Frukt- och bärodlingar

ha

– – –

Fruktarter, varav:

ha

– – – –

Fruktarter i tempererat klimat

ha

– – – –

Fruktarter i subtropiska klimatzoner

ha

– – –

Bärarter

ha

– – –

Nötter

ha

– –

Citrusodlingar

ha

– –

Olivodlingar

ha

– – –

som normalt producerar bordsoliver

ha

– – –

som normalt producerar oliver för produktion av olivolja

ha

– –

Vinodlingar, vars produkter normalt används för

ha

– – –

Kvalitetsvin

ha

– – –

Andra viner

ha

– – –

Bordsdruvor

ha

– – –

Russin

ha

– –

Plantskolor

ha

– –

Övriga fleråriga grödor

ha

– – –

varav julgranar (1)

ha

– –

Fleråriga grödor under glas

ha

Annan mark

 

– –

Outnyttjad jordbruksmark

ha

– –

Skogsmark

ha

– – –

varav skottskogar med kort omloppstid

ha

– –

Övrig mark (mark som upptas av byggnader, gårdsplaner, vägar, vattendrag, stenbrott, ofruktbar mark, berg m.m.).

ha

Svamp, bevattnad areal, energigrödor och genetiskt modifierade grödor

 

– –

Svamp

ha

– –

Bevattnad areal

 

– – –

Total areal med bevattningsmöjlighet

ha

– – –

Total areal för grödor som bevattnats minst en gång under de senaste 12 månaderna

ha

– –

Energigrödor (för produktion av biobränslen eller annan förnybar energi)

ha

– – –

av vilka på areal som tagits ur produktion

ha

– –

Genetiskt modifierade grödor

ha

III.   

Husdjur

Hästdjur

Antal djur

Nötkreatur:

 

– –

Nötkreatur, yngre än ett år, tjur- och stutkalvar samt kvigor

Antal djur

– –

Tjurar och stutar, minst ett men mindre än två år gamla

Antal djur

– –

Kvigor, minst ett men mindre än två år gamla

Antal djur

– –

Tjurar och stutar, två år och äldre

Antal djur

– –

Kvigor, två år och äldre

Antal djur

– –

Mjölkkor

Antal djur

– –

Övriga kor

Antal djur

Får och getter:

 

– –

Får (alla åldrar)

Antal djur

– – –

Avelstackor

Antal djur

– – –

Övriga får

Antal djur

– –

Getter (alla åldrar)

Antal djur

– – –

Avelshonor

Antal djur

– – –

Övriga getter

Antal djur

Grisar:

 

– –

Smågrisar som väger mindre än 20 kg

Antal djur

– –

Avelssuggor som väger 50 kg eller mer

Antal djur

– –

Övriga grisar

Antal djur

Fjäderfä:

 

– –

Slaktkycklingar

Antal djur

– –

Värphöns

Antal djur

– –

Annat fjäderfä:

Antal djur

– – –

Kalkoner (1)

Antal djur

– – –

Ankor (1)

Antal djur

– – –

Gäss (1)

Antal djur

– – –

Struts (1)

Antal djur

– – –

Övrigt fjäderfä, som inte är omnämnt på annat ställe (1)

Antal djur

Kaniner, avelshonor

Antal djur

Bin

Bikupor

Övriga husdjur, som inte är omnämnda på annat ställe

Ja/Nej

IV.   

Maskiner och utrustning

IV.i)

Maskiner  (1)

Maskiner som uteslutande tillhör jordbruksföretaget

 

– –

Traktorer med fyra hjul, bandtraktorer och redskapsbärare

Antal

– –

Kultivatorer, rotorkultivatorer, jordfräsar och slåttermaskiner

Antal

– –

Skördetröskor

Antal

– –

Övriga helmekaniserade skörderedskap

Antal

Maskiner som används av flera företag

– –

Traktorer med fyra hjul, bandtraktorer och redskapsbärare

Ja/Nej

– –

Kultivatorer, rotorkultivatorer, jordfräsar och slåttermaskiner

Ja/Nej

– –

Skördetröskor

Ja/Nej

– –

Övriga helmekaniserade skörderedskap

Ja/Nej

IV.ii)   

Utrustning

Utrustning för produktion av förnybar energi fördelat på typ av energikälla:

 

– –

Vindkraft

Ja/Nej

– –

Biomassa

Ja/Nej

– – –

varav biometan

Ja/Nej

– –

Solenergi

Ja/Nej

– –

Vattenkraft

Ja/Nej

– –

Andra typer av förnybara energikällor

Ja/Nej

V.   

Arbetskraft

V.i)   

Jordbruksarbete inom företaget

Företagare

 

– –

Kön

Man/Kvinna

– –

Ålder

Åldersintervaller (2)

– –

Jordbruksarbete inom företaget (utom hushållsarbete)

% av årsverke i intervall 1 (3)

Driftsledare

 

– –

Kön

Man/Kvinna

– –

Ålder

Åldersintervaller

– –

Jordbruksarbete inom företaget (utom hushållsarbete)

% av årsverke i intervall 2 (4)

Driftsledarens utbildning

 

– –

Driftsledarens lantbruksutbildning

Utbildningskoder (5)

– –

Yrkesinriktad fortbildning som driftsledaren genomgått under de senaste 12 månaderna (6)

Ja/Nej

Medlemmar av företagarens familj som utför jordbruksarbete åt företaget: män

 

– –

Jordbruksarbete inom företaget (utom hushållsarbete)

% av årsverke i intervall 2

Medlemmar av företagarens familj som utför jordbruksarbete åt företaget: kvinnor

 

– –

Jordbruksarbete inom företaget (utom hushållsarbete)

% av årsverke i intervall 2

Annan arbetskraft, stadigvarande sysselsatt: män

 

– –

Jordbruksarbete inom företaget (utom hushållsarbete)

% av årsverke i intervall 2

Annan arbetskraft, stadigvarande sysselsatt: kvinnor

 

– –

Jordbruksarbete inom företaget (utom hushållsarbete)

% av årsverke i intervall 2

Annan arbetskraft, tillfälligt sysselsatt: män och kvinnor

Hela arbetsdagar

Den totala arbetsvolymen, omräknad till hela arbetsdagar, som under de 12 månader som föregår undersökningsdagen utförts på jordbruksföretaget av andra personer än de som avses ovan, och som inte är direkt anställda av företaget (t.ex. personer anställda av entreprenadföretag)

Hela arbetsdagar

V.ii)   

Annan inkomstbringande verksamhet (annat arbete på företaget än jordbruksarbete samt arbete utanför jordbruksföretaget)

Annan inkomstbringande verksamhet som utförs av företagare som samtidigt är driftsledare:

 

– –

som huvudsyssla

Ja/Nej

– –

som bisyssla

Ja/Nej

– –

Om annan inkomstbringande verksamhet utförs

 

– – –

Aktivitet med direkt anknytning till jordbruksföretaget

Ja/Nej

– – –

Aktivitet som inte har direkt anknytning till jordbruksföretaget

Ja/Nej

Annan inkomstbringande verksamhet som utförs av en egen företagares make/maka:

 

– –

som huvudsyssla

Ja/Nej

– –

som bisyssla

Ja/Nej

– –

Om annan inkomstbringande verksamhet utförs

 

– – –

Aktivitet med direkt anknytning till jordbruksföretaget

Ja/Nej

– – –

Aktivitet som inte har direkt anknytning till jordbruksföretaget

Ja/Nej

Annan inkomstbringande verksamhet som utförs av en egen företagares övriga familjemedlemmar:

 

– –

som huvudsyssla

Ja/Nej

– –

som bisyssla

Ja/Nej

– –

Om annan inkomstbringande verksamhet utförs

 

– – –

Aktivitet med direkt anknytning till jordbruksföretaget

Ja/Nej

– – –

Aktivitet som inte har direkt anknytning till jordbruksföretaget

Ja/Nej

Annan arbetskraft stadigvarande sysselsatt som har annan inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till jordbruksföretaget:

 

– –

som huvudsyssla

Ja/Nej

– –

som bisyssla

Ja/Nej

VI.   

Annan inkomstbringande verksamhet på jordbruksföretaget (med direkt anknytning till jordbruksföretaget)

VI.i)   

Förteckning över annan inkomstbringande verksamhet

Turism, uthyrning och arrangemang av fritidsaktiviteter

Ja/Nej

Hantverk

Ja/Nej

Vidareförädling av gårdsprodukter

Ja/Nej

Produktion av förnybar energi

Ja/Nej

Vidareförädling av trä (t.ex. sågning)

Ja/Nej

Vattenbruk

Ja/Nej

Arbete på entreprenad (där jordbruksföretagets produktionsmedel används)

 

– –

Jordbruksarbete (för andra jordbruksföretags räkning)

Ja/Nej

– –

Annat arbete än jordbruksarbete

Ja/Nej

Skogsbruk

Ja/Nej

Övrigt

Ja/Nej

VI.ii)   

Betydelsen av den andra inkomstbringande verksamheten med direkt anknytning till jordbruksföretaget

Andel av värdet av jordbruksföretagets omsättning

Procentintervaller (7)

VII.   

Stöd till landsbygdsutveckling

Jordbruksföretaget har dragit nytta av någon av följande landsbygdsutvecklingsåtgärder under de senaste tre åren

 

– –

Anlitande av rådgivningstjänster

Ja/Nej

– –

Modernisering av jordbruksföretag

Ja/Nej

– –

Mervärde åt jord- och skogsbruksprodukter

Ja/Nej

– –

Normer som ska uppfyllas enligt gemenskapslagstiftningen

Ja/Nej

– –

Jordbrukares deltagande i kvalitetssystem för livsmedel

Ja/Nej

– –

Natura 2000-stöd för jordbruksmark

Ja/Nej

– –

Stöd kopplat till ramdirektivet om vatten (8)

Ja/Nej

– –

Stöd för miljövänligt jordbruk

Ja/Nej

– – –

varav stöd för ekologisk produktion

Ja/Nej

– –

Stöd för djurens välbefinnande

Ja/Nej

– –

Diversifiering till annan verksamhet än jordbruk

Ja/Nej

– –

Främjande av turismverksamhet

Ja/Nej


(1)  În 2010, nu se include.

(2)  ldersintervaller: (fr.o.m. den ålder då skolplikten upphör 24 år), (2534), (3544), (45—54), (5564), (65 och äldre).

(3)  I procent av årsverke intervall 1: (0), (> 0–< 25), (≥ 25–< 50), (≥ 50–< 75), (≥ 75–< 100), (100).

(4)  I procent av årsverke intervall 2: (> 0–< 25), (≥ 25–< 50), (≥ 50–< 75), (≥ 75–< 100), (100).

(5)  Utbildningskoder: (endast praktisk erfarenhet av jordbruk), (grundläggande lantbruksutbildning), (högre lantbruksutbildning).

(6)  Ska inte tillhandahållas 2013.

(7)  Intervall: (≥ 0–≤ 1, > 10–≤ 5, > 50–< 100).

(8)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s.1).


BILAGA IV

PRECISIONSKRAV

De urvalsundersökningar som anges i denna förordning måste vara statistiskt representativa för Nuts 2-regioner och för nationella aggregeringar av mindre gynnade områden (1) i fråga om jordbruksföretagens typ och storlek, i enlighet med kommissionens beslut 85/377/EEG om upprättande av en gemenskapstypologi för jordbruksföretag (2). Dessutom ska de uppfylla specificerade precisionsnivåer när det gäller variablerna för jordbruksföretagens grödor och husdjur.

Dessa precisionsnivåer anges i precisionstabellerna nedan och ska tillämpas på alla Nuts 2-regioner med minst 10 000 företag. För en Nuts 2-region med färre än 10 000 företag ska dessa precisionsnivåer i stället tillämpas på den anslutna Nuts 1-regionen, förutsatt att denna Nuts 1-region omfattar minst 1 000 företag. Från resultaten av 2010 års undersökning om företagsstrukturen i jordbruket kommer de relevanta variablerna om jordbruksföretagens grödor och husdjur att finnas att tillgå för undersökningen om produktionsmetoder inom jordbruket.

Precisionskategorier för undersökningarna om jordbrukets struktur 2013 och 2016

Variabler som gäller grödor:

Spannmål till mognad (inklusive utsäde), inbegripet vanligt vete och spelt, durumvete, råg, korn, havre, majs, ris och övrig spannmål till mognad.

Trindsäd och proteingrödor till mognad (inklusive utsäde och blandningar av spannmål och trindsäd).

Potatis (även tidig potatis och utsädespotatis).

Sockerbetor (exklusive utsäde).

Oljeväxter inkl. raps, rybs, solrosor, sojabönor, oljelin och andra oljeväxter.

Färska grönsaker, meloner och jordgubbar.

Blommor och andra prydnadsväxter (utom plantskolor).

Grödor som skördas som grönfoder.

Betesmark och slåtteräng, exklusive naturlig betesmark.

Frukt- och bärodlingar.

Citrusodlingar.

Olivodlingar.

Vinodlingar.

Variabler som gäller husdjur:

Mjölkkor.

Övriga kor.

Andra nötkreatur.

Avelssuggor.

Övriga grisar.

Får.

Getter.

Fjäderfä.

Precisionskategorier för urvalsundersökningar som genomförs som ett led i undersökningen om jordbrukets struktur 2010 och undersökningen om produktionsmetoder inom jordbruket

Variabler som gäller grödor:

Spannmål till mognad (inklusive utsäde), inbegripet vanligt vete och spelt, durumvete, råg, korn, havre, majs, ris och övrig spannmål till mognad.

Potatis (även tidig potatis och utsädespotatis) och sockerbetor (exklusive utsäde).

Oljeväxter inkl. raps, rybs, solrosor, sojabönor, oljelin och andra oljeväxter.

Fleråriga grödor på friland inkl. frukt-, bär-, citrus- och olivodlingar, vinodlingar och plantskolor samt övriga fleråriga grödor.

Färska grönsaker, meloner, jordgubbar, blommor och andra prydnadsväxter (utom plantskolor).

Slåtter- och betesvall samt betesmark och slåtteräng.

Variabler som gäller husdjur:

Nötkreatur (alla åldrar).

Får och getter (alla åldrar).

Grisar.

Fjäderfä.

Precisionstabell för Nuts 2-regioner med minst 10 000 jordbruksföretag

Precisionskategorier

Undersökningar om jordbrukets struktur 2013 och 2016

Undersökning om produktionsmetoderna inom jordbruket

Variabelns prevalens i Nuts 2-regionen

Relativt medelfel

Variabelns prevalens i Nuts 2-regionen

Relativt medelfel

Variabler rörande jordbruksföretagets grödor

7,5 % eller mer av den utnyttjade jordbruksmarken

< 5 %

10 % eller mer av den utnyttjade jordbruksmarken

< 10 %

Variabler rörande jordbruksföretagets husdjur

7,5 % eller mer av djurenheterna och mer än 5 % av den nationella andelen av varje kategori

< 5 %

10 % eller mer av djurenheterna och mer än 5 % av den nationella andelen av varje kategori

< 10 %

Precisionstabell för Nuts 2-regioner med färre än 10 000 jordbruksföretag

Precisionskategorier

Undersökningar om jordbrukets struktur 2013 och 2016

Undersökning om produktionsmetoderna inom jordbruket

Variabelns prevalens i ansluten Nuts 1-region med minst 1 000 företag

Relativt medelfel

Variabelns prevalens i ansluten Nuts 1-region med minst 1 000 företag

Relativt medelfel

Variabler rörande jordbruksföretagets grödor

7,5 % eller mer av den utnyttjade jordbruksmarken

< 5 %

10 % eller mer av den utnyttjade jordbruksmarken

< 10 %

Variabler rörande jordbruksföretagets husdjur

7,5 % eller mer av djurenheterna och mer än 5 % av den nationella andelen av varje kategori

< 5 %

10 % eller mer av djurenheterna och mer än 5 % av den nationella andelen av varje kategori

< 10 %


(1)  Rådets förordning (EG) nr 1257/1999 av den 17 maj 1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden (EGT L 160, 26.6.1999, s. 80).

(2)  EUT L 220, 17.8.1985, s. 1.


BILAGA V

Förteckning över variabler för undersökningen om produktionsmetoder inom jordbruket

Variabel

Enheter/kategorier

Jordbearbetnings- metoder

Konventionell jordbearbetning (vändskiveplog eller tallriksplog)

ha

Skonsam jordbearbetning (ytlig jordbearbetning)

ha

Ingen jordbearbetning (direktsådd)

ha

Markvård

Marktäckning under vinterhalvåret:

Normala vintergrödor

ha

Täckgröda eller fånggröda

ha

Växtrester

ha

Bar mark

ha

Växtföljd:

Andel åkerareal som inte ingår i den planerade växtföljden

Åkerareal %-intervall (1)

Inslag i landskapet

Linjära element som lantbrukare har skött under de senaste tre åren, varav:

Häckar

Ja/Nej

Alléer

Ja/Nej

Stenmurar

Ja/Nej

Linjära element som upprättats under de senaste tre åren, varav:

Häckar

Ja/Nej

Alléer

Ja/Nej

Stenmurar

Ja/Nej

Betesmark

Bete på jordbruksföretaget:

Betesareal under det senaste året

ha

Tid som djuren varit ute på bete

Månader per år

Bete på allmänningar:

Totalt antal djur som betar på allmänningar

Antal djur

Tid som djuren gått på bete på allmänningar

Månader per år

Djurstallar och hönshus

Boskap:

Stallar för uppbundna djur – med fastgödsel och urin

Antal platser

Stallar – med flytgödsel

Antal platser

Lösdrift – med fastgödsel och urin

Antal platser

Lösdrift – med flytgödsel

Antal platser

Övrigt

Antal platser

Grisar:

Delvis på spaltgolv

Antal platser

Helt och hållet på spaltgolv

Antal platser

På ströbädd (djupströ – lösdrift)

Antal platser

Övrigt

Antal platser

Värphöns:

På ströbädd (djupströ – lösdrift)

Antal platser

I bur (alla typer)

Antal platser

 

I bur med gödselmatta

Antal platser

 

I bur med gödselkällare

Antal platser

 

I trappstegsbur med tvärkulvert

Antal platser

Övrigt

Antal platser

Gödslingsmetod

Utnyttjad jordbruksmark på vilken fast stallgödsel används

Totalt

%-intervall av utnyttjad jordbruksmark (2)

Med omedelbar nedbrukning

%-intervall av utnyttjad jordbruksmark (2)

Utnyttjad jordbruksmark om vilken flytgödsel används

Totalt

%-intervall av utnyttjad jordbruksmark (2)

Med omedelbar nedbrukning eller nedmyllning

%-intervall av utnyttjad jordbruksmark (2)

Andel av den samlade gödselframställningen som exporteras från företaget

%-intervall (3)

Gödsellagring och gödselhantering

Lagringsmöjligheter för:

Fastgödsel

Ja/Nej

Urin

Ja/Nej

Flytgödsel

Flytgödseltank

Ja/Nej

Gödselbassäng

Ja/Nej

Är lagringsmöjligheterna övertäckta?

Fastgödsel

Ja/Nej

Urin

Ja/Nej

Flytgödsel

Ja/Nej

Bevattning

Bevattnad areal:

Bevattnad areal i genomsnitt under de senaste tre åren

ha

Total areal för grödor som bevattnats minst en gång under de senaste 12 månaderna:

Totalt

ha

Spannmål till mognad (inklusive utsäde) (utom majs och ris)

ha

Majs (inkl. fodermajs)

ha

Ris

ha

Trindsäd och proteingrödor till mognad (inklusive utsäde och blandningar av spannmål och trindsäd)

ha

Potatis (även tidig potatis och utsädespotatis)

ha

Sockerbetor (exklusive utsäde)

ha

Raps och rybs

ha

Solrosor

ha

Textilväxter (lin, hampa och andra textilväxter)

ha

Färska grönsaker, meloner och jordgubbar – på friland

ha

Slåtter- och betesvall samt betesmark och slåtteräng

ha

Övriga grödor på åkermark

ha

Frukt- och bärodlingar

ha

Citrusodlingar

ha

Olivodlingar

ha

Vinodlingar

ha

Bevattningsmetoder:

Ytbevattning (översvämning, fåror)

Ja/Nej

Bevattning med sprinklers

Ja/Nej

Droppbevattning

Ja/Nej

Källa till vatten som används för bevattning på jordbruksföretaget:

Grundvatten på jordbruksföretaget

Ja/Nej

Ytvatten på jordbruksföretaget (gölar eller dammar)

Ja/Nej

Ytvatten från sjöar eller vattendrag utanför jordbruksföretaget

Ja/Nej

Vatten från gemensamma vattenförsörjningssystem från källor utanför jordbruksföretaget

Ja/Nej

Andra källor

Ja/Nej


(1)  Procentintervallet för jordbruksmark: (0), (> 0–< 25), (≥ 25–< 50), (≥ 50–< 75), (≥ 75).

(2)  Procentintervall av utnyttjad jordbruksmark (UJA): (0), (> 0–< 25), (≥ 25–< 50), (≥ 50–< 75), (≥ 75).

(3)  Procentintervall: (0), (> 0–< 25), (≥ 25–< 50), (≥ 50–< 75), (≥ 75).


1.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 321/s3


NOT TILL LÄSARENEU-institutionerna har beslutat att deras texter inte längre ska innehålla en hänvisning till den senaste ändringen av den ifrågavarande rättsakten.Såvida inte annat anges, avser därför hänvisningarna i de texter som här offentliggörs rättsakter i deras gällande lydelse.